<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2446800</hangar_id>
 <dok_id>GZB318</dok_id>
 <rm>2011</rm>
 <beteckning>18</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2011:18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-03-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2011-03-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Strålsäkerhet - gällande rätt i ny form</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB318/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB318</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB318</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Strålsäkerhet - gällande rätt i ny form&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 187px 0px 6px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 694px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:627px;left:450px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 526px 0px 6px 48px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 352px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 321px 302px;padding: 0px;border: none;width: 416px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 357px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_20 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:236px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:422px;height:236px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:298px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:413px;height:298px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:221px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:221px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:70px;z-index:-1;width:414px;height:246px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:414px;height:246px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:428px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:413px;height:428px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 281px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_116 #tx1 {position:absolute;top:503px;left:281px;width:201px;height:170px;}
#page_116 #tx2 {position:absolute;top:676px;left:281px;width:201px;height:68px;}

#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_142 #tx1 {position:absolute;top:132px;left:281px;width:201px;height:153px;}

#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_5 {border:none;margin: 21px 0px 0px 194px;padding: 0px;border:none;width: 524px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_6 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_7 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 287px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_5 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 283px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_5 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 287px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_156 #tx1 {position:absolute;top:80px;left:66px;width:201px;height:102px;}

#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}




#page_157 #tx1 {position:absolute;top:375px;left:0px;width:200px;height:204px;}

#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 139px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 1065px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}




#page_168 #tx1 {position:absolute;top:46px;left:66px;width:416px;height:51px;}
#page_168 #tx2 {position:absolute;top:98px;left:281px;width:201px;height:204px;}
#page_168 #tx3 {position:absolute;top:306px;left:281px;width:201px;height:85px;}
#page_168 #tx4 {position:absolute;top:392px;left:66px;width:416px;height:221px;}
#page_168 #tx5 {position:absolute;top:635px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_168 #tx6 {position:absolute;top:794px;left:66px;width:24px;height:12px;}

#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:91px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:356px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:376px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:393px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:619px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:449px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 415px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:408px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 208px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 510px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:428px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_4 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:361px;left:73px;z-index:-1;width:408px;height:348px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:408px;height:348px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:64px;z-index:-1;width:409px;height:576px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:409px;height:576px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:462px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:409px;height:462px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:114px;left:64px;z-index:-1;width:408px;height:348px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:408px;height:348px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:73px;z-index:-1;width:408px;height:462px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:408px;height:462px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:63px;z-index:-1;width:409px;height:462px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:409px;height:462px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:237px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:317px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:317px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 293px 0px 802px 145px;padding: 0px;border: none;width: 649px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:211px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:478px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:413px;height:478px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:506px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:413px;height:506px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:661px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:413px;height:661px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:711px;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:413px;height:711px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:711px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:413px;height:711px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:231px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:413px;height:231px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:547px;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:413px;height:547px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:92px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:413px;height:92px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:683px;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:413px;height:683px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:644px;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:413px;height:644px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:608px;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:413px;height:608px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:662px;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:413px;height:662px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:689px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:413px;height:689px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:704px;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:413px;height:704px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:700px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:413px;height:700px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:708px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:413px;height:708px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:41px;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:413px;height:41px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:433px;height:242px;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:433px;height:242px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:341px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:413px;height:341px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:438px;height:608px;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:438px;height:608px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:279px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:29px;z-index:-1;width:471px;height:684px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:471px;height:684px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:239px;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:430px;height:239px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:665px;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:413px;height:665px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:686px;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:415px;height:686px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_475 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:601px;}
#page_475 #dimg1 #img1 {width:413px;height:601px;}




#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_481 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_481 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}




#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:667px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:413px;height:93px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:491px;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:413px;height:491px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:506px;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:413px;height:506px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:681px;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:413px;height:681px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_504 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:705px;}
#page_504 #dimg1 #img1 {width:413px;height:705px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:439px;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:413px;height:439px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_512 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_512 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_514 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_515 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_515 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_516 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_516 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_518 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_518 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_519 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_519 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_520 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_520 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_529 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_529 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_539 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_539 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_541 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_541 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_542 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_542 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_544 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_544 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_546 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_546 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_547 #dimg1 {position:absolute;top:576px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_547 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_550 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_550 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_551 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_551 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}

#page_553 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:463px;}
#page_553 #dimg1 #img1 {width:413px;height:463px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_554 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_554 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_555 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_555 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_556 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_556 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_557 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_557 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_558 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_558 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_559 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:543px;}
#page_559 #dimg1 #img1 {width:413px;height:543px;}




#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_560 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:674px;}
#page_560 #dimg1 #img1 {width:416px;height:674px;}




#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_565 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:505px;}
#page_565 #dimg1 #img1 {width:415px;height:505px;}




#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_566 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:614px;}
#page_566 #dimg1 #img1 {width:416px;height:614px;}




#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_567 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_567 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_568 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_568 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_569 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_569 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_570 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_570 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_573 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_573 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_574 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_574 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_575 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_575 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_576 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_576 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_577 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_577 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_578 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_578 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_581 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:307px;}
#page_581 #dimg1 #img1 {width:413px;height:307px;}




#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_582 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_582 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_585 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_585 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_586 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_587 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:526px;}
#page_587 #dimg1 #img1 {width:413px;height:526px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_588 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_588 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_588 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:711px;}
#page_588 #dimg1 #img1 {width:413px;height:711px;}




#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_589 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:686px;}
#page_589 #dimg1 #img1 {width:415px;height:686px;}




#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_590 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_590 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_591 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_592 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_592 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_592 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_592 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_592 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_593 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_593 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_593 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_594 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_594 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_594 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_594 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_594 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_595 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_596 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_596 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_596 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_597 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_597 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_597 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_598 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_598 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_598 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_598 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_598 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_599 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_600 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_601 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_602 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_602 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_602 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_603 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_603 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_603 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_604 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_605 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_605 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:538px;}
#page_605 #dimg1 #img1 {width:413px;height:538px;}




#page_606 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_606 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_606 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_606 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:692px;}
#page_606 #dimg1 #img1 {width:413px;height:692px;}




#page_607 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_607 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_607 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_607 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:709px;}
#page_607 #dimg1 #img1 {width:413px;height:709px;}




#page_608 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_608 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_608 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_608 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:708px;}
#page_608 #dimg1 #img1 {width:413px;height:708px;}




#page_609 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_609 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_609 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_609 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:671px;}
#page_609 #dimg1 #img1 {width:413px;height:671px;}




#page_610 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_610 #dimg1 {position:absolute;top:11px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:538px;}
#page_610 #dimg1 #img1 {width:413px;height:538px;}




#page_611 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_611 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_611 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_612 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_613 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_613 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_613 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_614 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_614 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_614 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_615 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_615 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_615 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_616 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_616 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_616 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_617 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_617 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_617 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_618 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_618 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_618 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_619 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_619 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_619 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_620 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_620 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_620 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_621 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_622 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_622 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_622 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_623 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_624 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_625 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_626 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_626 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_626 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_627 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_627 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_627 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_628 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_628 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_628 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_629 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_629 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_629 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_630 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_631 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_631 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_631 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_632 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_632 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_632 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_633 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_634 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_635 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_636 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_637 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_638 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_639 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_640 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_640 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_640 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_641 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_642 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_642 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_642 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_643 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_644 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_645 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_646 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_646 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:451px;}
#page_646 #dimg1 #img1 {width:413px;height:451px;}




#page_647 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_647 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_647 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_647 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:701px;}
#page_647 #dimg1 #img1 {width:413px;height:701px;}




#page_648 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_648 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_648 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_648 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:683px;}
#page_648 #dimg1 #img1 {width:413px;height:683px;}




#page_649 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_649 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_649 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_649 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:685px;}
#page_649 #dimg1 #img1 {width:413px;height:685px;}




#page_650 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_651 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_651 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_651 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_651 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_651 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_652 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_652 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_652 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_653 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_654 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_654 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_654 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_655 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_655 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_655 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_656 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_656 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_656 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_657 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_658 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_659 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_660 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_661 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_661 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_661 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_662 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_663 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_663 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_663 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_664 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_665 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_666 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_666 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_666 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_667 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_667 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_667 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_668 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_668 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_668 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_669 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_670 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 493px;}

#page_670 #dimg1 {position:absolute;top:326px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:404px;}
#page_670 #dimg1 #img1 {width:413px;height:404px;}




#page_671 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_671 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_671 #dimg1 #img1 {width:416px;height:698px;}




#page_672 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_673 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_673 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_673 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_674 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_674 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_674 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_675 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_675 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_675 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_676 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_676 #dimg1 {position:absolute;top:720px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_676 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_677 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_677 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_677 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_678 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_679 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_680 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_680 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_680 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_681 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_681 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_681 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_682 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_683 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_684 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_685 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_686 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_686 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:393px;}
#page_686 #dimg1 #img1 {width:413px;height:393px;}




#page_687 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_688 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_689 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_689 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_689 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_690 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_691 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_691 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_691 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_692 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_693 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_694 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_695 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_696 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_697 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_698 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_699 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_700 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_701 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_702 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_703 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_703 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_703 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_704 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_704 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_704 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_705 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_706 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_706 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_706 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_707 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_707 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_707 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_708 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_709 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_710 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_711 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_712 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_713 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_714 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_715 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_716 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_717 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_718 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_719 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_720 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_721 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_722 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_723 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_724 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_725 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_726 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_727 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_728 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_729 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_730 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_731 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_731 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_731 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_732 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_733 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_733 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_733 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_734 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_735 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_736 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_737 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_738 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_739 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_740 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_741 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_741 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_741 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_742 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_743 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_744 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_745 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_746 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_747 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_748 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_749 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_750 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_751 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_751 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_751 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_752 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_752 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_752 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_753 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_754 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_755 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_756 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_757 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_758 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_758 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_758 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_759 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_760 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_760 #dimg1 {position:absolute;top:732px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_760 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_761 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_762 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_763 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_764 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_765 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_766 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_767 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_768 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_769 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_770 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_771 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_771 #dimg1 {position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_771 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_772 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_772 #dimg1 {position:absolute;top:684px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_772 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_773 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_774 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_775 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_776 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_777 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_778 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_779 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_780 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_781 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_782 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_783 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_784 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_785 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_786 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_787 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_787 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_787 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_788 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_789 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_790 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_791 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_792 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_792 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_792 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_793 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_794 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_795 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_796 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_796 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_796 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_797 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_798 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_799 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_800 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_801 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_801 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_801 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_802 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_802 #dimg1 {position:absolute;top:49px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:93px;}
#page_802 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;}




#page_803 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 6px 48px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_803 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 90px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_803 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}

#page_803 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:90px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_803 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_804 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 6px 48px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_804 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 88px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_804 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 89px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_804 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_804 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_804 #id_3 {border:none;margin: 120px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}

#page_804 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:88px;z-index:-1;width:458px;height:674px;}
#page_804 #dimg1 #img1 {width:458px;height:674px;}




.ft0{font: 44px 'Arial';line-height: 50px;}
.ft1{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft2{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft4{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft5{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft6{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft7{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft9{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft10{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft11{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft12{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft14{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft15{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft16{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft18{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft19{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft20{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft24{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft27{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft28{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft31{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft32{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft33{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft37{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft41{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft45{font: 17px 'Symbol';line-height: 21px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft48{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft49{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 15px 'Symbol';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft51{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft52{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft54{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft55{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft60{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft61{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft62{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft63{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft64{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft65{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft66{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft67{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft68{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft69{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft70{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft71{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft72{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft73{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft74{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft75{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 16px;}
.ft76{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft77{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft78{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft79{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft80{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft81{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft82{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft84{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft85{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft86{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft87{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft88{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 15px;}
.ft89{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft90{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft91{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft92{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft93{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft96{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft97{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft98{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft99{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft100{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft101{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft102{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft103{font: 15px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft104{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft105{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft109{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft110{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft111{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft115{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft116{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft117{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft118{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft119{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft120{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft121{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft122{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft123{font: italic 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft124{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft125{font: italic 14px 'Symbol';line-height: 17px;}
.ft126{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft127{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 19px;}
.ft128{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft129{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft130{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft132{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft135{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft136{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft137{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft138{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft139{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft140{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft141{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft142{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft144{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft145{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft146{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft147{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft148{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft149{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft150{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft151{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft152{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft153{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft154{font: italic 14px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft155{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft156{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft157{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft158{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft159{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft160{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft161{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft162{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft163{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft164{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft165{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft166{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft167{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft168{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft169{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft170{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft171{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft172{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft173{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft174{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft175{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft176{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft177{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft178{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft179{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft180{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft181{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft182{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft183{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft184{font: 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft185{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft186{font: 13px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft187{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft188{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft189{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft190{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft191{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft192{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft193{font: 11px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft194{font: 15px 'Times New Roman';color: #003300;line-height: 17px;}
.ft195{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft196{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft197{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft199{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft200{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft201{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft202{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft203{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft204{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft205{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft206{font: bold 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft207{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft208{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft209{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft210{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft211{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft212{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft213{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft214{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft215{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft216{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft217{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft218{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 271px;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p6{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: justify;padding-right: 500px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 458px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 445px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 400px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -41px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 370px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 194px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 209px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-right: 333px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 48px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 422px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: center;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: right;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 209px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p404{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p409{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 199px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p428{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: center;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: center;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p487{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: center;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p514{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p515{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p516{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p517{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p518{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p522{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: right;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: center;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: right;padding-right: 176px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: right;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p559{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p560{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 270px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: right;padding-left: 210px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 281px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p609{text-align: right;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 411px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p623{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 671px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 391px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 389px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p640{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 318px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 512px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: left;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 305px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p681{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p693{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 376px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 388px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p730{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p731{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p737{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 597px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 434px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 181px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p796{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p801{text-align: justify;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 361px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p805{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p825{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 377px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p846{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 388px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p853{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 388px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p881{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p892{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p924{text-align: right;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 299px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-right: 358px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-right: 335px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p961{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 220px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p986{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 230px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 184px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1007{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1011{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 221px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1047{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1050{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1066{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1079{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1088{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;margin-top: 648px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-right: 535px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-right: 543px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 316px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 368px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1120{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1129{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1137{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1155{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 184px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1186{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1187{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1193{text-align: left;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1196{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1199{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1219{text-align: left;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 304px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1239{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1258{text-align: right;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1265{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 401px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1274{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1279{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1290{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1299{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1303{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 9px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: right;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1314{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1319{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1321{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1326{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1329{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1332{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1335{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1336{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1337{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1338{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1340{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1343{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;}
.p1349{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1350{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1351{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1352{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1355{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: left;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1365{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1366{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: justify;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1370{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1371{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1372{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1374{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1377{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1379{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p1381{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1382{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1383{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1385{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1386{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1387{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1388{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1391{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1392{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1393{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1394{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1395{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1396{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1398{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1401{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1402{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1403{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1405{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1406{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1408{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1410{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1411{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1412{text-align: justify;padding-left: 29px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1413{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1415{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1416{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1417{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1418{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1419{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1420{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1422{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1423{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1424{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1425{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1426{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 316px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1427{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1428{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1429{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1431{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1432{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1433{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1436{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1437{text-align: left;padding-right: 314px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1438{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1439{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1440{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1441{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1442{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p1443{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1447{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1449{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1450{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1451{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1453{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1454{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1455{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1456{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1457{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1458{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1459{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1460{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1461{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1462{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1463{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1464{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1465{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1466{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1467{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1468{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1469{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1470{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1471{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p1472{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1473{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1474{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1475{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1476{text-align: justify;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1477{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1478{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1479{text-align: left;padding-right: 370px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1481{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1482{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1483{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1484{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1485{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1486{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1487{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1488{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1489{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1490{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1491{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1492{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 11px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1493{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 11px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1494{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1495{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1496{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1497{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1498{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1499{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1500{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1501{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1502{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1503{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p1504{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1505{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 451px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1506{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px;}
.p1508{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1509{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1510{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1511{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1512{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1513{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1514{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1515{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1516{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p1517{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 316px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1518{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1519{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1520{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1521{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1522{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1523{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1524{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1526{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p1527{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 355px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1528{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1529{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1530{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1531{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1532{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1534{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1537{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1539{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1540{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1541{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1543{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1544{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p1546{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1547{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p1548{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1549{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1550{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1551{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1552{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1553{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1554{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 379px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1555{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1556{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1557{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1560{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1561{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1564{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1565{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p1566{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 621px;margin-bottom: 0px;}
.p1567{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1568{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 558px;margin-bottom: 0px;}
.p1569{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 506px;margin-bottom: 0px;}
.p1570{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1571{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p1572{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1573{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1574{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1575{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1576{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1577{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1578{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1579{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px;}
.p1580{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1581{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1582{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1583{text-align: left;padding-left: 348px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1584{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 439px;margin-bottom: 0px;}
.p1585{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1586{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1587{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1588{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1590{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1591{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1592{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1593{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1595{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1596{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1597{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1598{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1599{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1600{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p1601{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1602{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1603{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1604{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1605{text-align: left;padding-left: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1606{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1607{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px;}
.p1608{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 336px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1609{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1610{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1611{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 338px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1612{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1613{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1614{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1615{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 352px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1616{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1617{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1618{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1619{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 367px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1620{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1621{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 358px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1622{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1623{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1624{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1625{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1626{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1627{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1628{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1629{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1630{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1631{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1632{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1633{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1634{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1635{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 314px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 249px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 10px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 21px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 38px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 29px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 57px;}
.tr9{height: 16px;}
.tr10{height: 52px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 27px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 14px;}
.tr15{height: 19px;}
.tr16{height: 36px;}
.tr17{height: 60px;}
.tr18{height: 59px;}
.tr19{height: 50px;}
.tr20{height: 22px;}
.tr21{height: 34px;}
.tr22{height: 49px;}
.tr23{height: 35px;}
.tr24{height: 30px;}
.tr25{height: 54px;}
.tr26{height: 15px;}
.tr27{height: 23px;}
.tr28{height: 24px;}
.tr29{height: 2px;}
.tr30{height: 4px;}

.t0{width: 598px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t1{width: 357px;margin-top: 35px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t2{width: 416px;margin-top: 167px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t8{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t9{width: 382px;margin-left: 100px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t12{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 382px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t16{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t21{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t22{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t23{width: 321px;margin-top: 11px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t24{width: 321px;margin-top: 7px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t25{width: 416px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t26{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t28{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 415px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 415px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 416px;margin-top: 28px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t35{width: 201px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t36{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t37{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t38{width: 414px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t39{width: 333px;margin-left: 85px;margin-top: 12px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t40{width: 276px;margin-top: 16px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t41{width: 403px;margin-left: 76px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 403px;margin-left: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 403px;margin-left: 3px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 404px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 403px;margin-left: 76px;margin-top: 45px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 403px;margin-left: 67px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 411px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t48{width: 404px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t49{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t51{width: 432px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t52{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 9px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t53{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t54{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 61px;font: bold 16px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Strålsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;– &lt;/SPAN&gt;gällande rätt i ny form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft3"&gt;Slutbetänkande av Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (Strålsäkerhetsutredningen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p5 ft6"&gt;2011_SOU försätts &lt;NOBR&gt;S-format_sv.indd&lt;/NOBR&gt; 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p6 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-16&lt;/NOBR&gt; 09:53:25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23541-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p5 ft6"&gt;2011_SOU register &lt;NOBR&gt;S-format.indd&lt;/NOBR&gt; 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p6 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-16&lt;/NOBR&gt; 09:55:14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p14 ft10"&gt;Till statsrådet och chefen för Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 11 december 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet. Till särskild utredare förordnades samma dag f.d. chefsjuristen Ingvar Persson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Syftet med översynen ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på säkerhet och strålskydd eftersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Genom tilläggsdirektiv den 8 april 2009 vidgades uppdraget till att också ta fram förslag till sådan ny lagstiftning som möjliggör kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet samt ta fram förslag som innebär att lagen (1997:1320) om kärn- kraftens avveckling kan avskaffas och förbudet i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) mot nybyggnad av nya kärnkraftsreaktorer kan tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 19 augusti 2009 utökades uppdraget till att även omfatta frågor om anläggningsinnehavarnas skadeståndsansvar i händelse av en radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I enlighet med de båda tilläggsdirektiven överlämnade utredningen den 30 oktober 2009 till regeringen delbetänkandet &lt;SPAN class="ft12"&gt;KÄRNKRAFT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;– nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar &lt;SPAN class="ft11"&gt;(SOU 2009:88).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I det fortsatta arbetet enligt det ursprungliga direktivet 2008:151 har utredningen övervägt förutsättningarna för en samordnad reg- lering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt den offentliga insyn som regleras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder enligt 19– 21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Utredningen har även övervägt behovet av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle. En annan fråga som Miljödepartementet överlämnat till utredningen för övervägande gäller behovet av regeländring inom området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p19 ft11"&gt;Som sakkunniga har fr.o.m. den 5 februari 2009 medverkat kansli- rådet Lars Andersson, departementssekreteraren Stefan Appelgren, kanslirådet Ansi Gerhardsson, kanslirådet Åsa Gustafsson, departe- mentssekreteraren Anne Lindquist Anderberg och numera chefs- juristen Ulf Yngvesson. Kanslirådet Anders Lillienau har medverkat som sakkunnig fr.o.m. den 8 juni 2009, departementssekreteraren Karin Måwe fr.o.m. den 1 januari 2010, kanslirådet Gabor Szendrö fr.o.m. den 1 februari 2010, departementssekreteraren Björn Telenius fr.o.m. den 29 mars 2010 och numera justitiesekreteraren Hans Öjemark fr.o.m. den 1 juli 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;Kanslirådet Lars Andersson entledigades från utredningen den 28 mars 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Departementssekreteraren Anne Lindquist Anderberg entledi- gades från utredningen den 31 december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;Departementssekreteraren Karin Måwe entledigades från utred- ningen den 30 juni 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Som experter har fr.o.m. den 6 februari 2009 förordnats råd- givaren Gunilla Hellström, inspektören Lars Hildingsson, hovrätts- rådet Kent Jönsson, avdelningschefen &lt;NOBR&gt;Carl-Magnus&lt;/NOBR&gt; Larsson samt enhetschefen Lars Skånberg. Den 20 mars 2009 förordnades miljöjuristen Oscar Alarik, teknologie doktorn Göran Bryntse, miljöjuristen Moa Carlsson, bolagsjuristen Anne Christiansen, bolagsjuristen Rickard Danielsson, filosofie doktorn Robert Hedvall, civilingenjören &lt;NOBR&gt;Lars-Olov&lt;/NOBR&gt; Höglund, sekreteraren för lokala säker- hetsnämnden Hans Jivander, numera bränsleingenjören Bertil Josefsson, gruppordföranden i LKO Charlotte Liliemark, strål- skyddsföreståndaren &lt;NOBR&gt;Carl-Göran&lt;/NOBR&gt; Lindvall, byrådirektören Janez Marinko, strålskyddsföreståndaren Hans Mellander, bolagsjuristen Henny Norderyd, numera verkställande direktören Sven Ordéus och enhetschefen Erik Setzman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft11"&gt;Den 31 mars 2009 förordnades enhetschefen &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Sunesson som expert. Den 20 april 2009 förordnades stf. generaldirektören Sture Larsson, numer stf. generaldirektören Zofia Lublin och råd- mannen Mikael Swahn som experter i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;Den 18 januari 2010 förordnades utredaren Anders Wiebert som expert i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Den 15 april 2010 förordnades professor Mats Harms Ringdahl som expert i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft13"&gt;Experterna enhetschefen &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Sunesson, stf general- direktören Sture Larsson och stf. generaldirektören Zofia Lublin entledigades från utredningen den 14 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p17 ft11"&gt;Experten civilingenjören &lt;NOBR&gt;Lars-Olov&lt;/NOBR&gt; Höglund entledigades från utredningen den 27 oktober 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Som sekreterare i utredningen förordnades den 11 december 2008 verksjuristen Pernilla Sandgren. Hon entledigades från utredningen fr.o.m. dem 1 januari 2011 och erhöll samma dag ett visst förordnande att handlägga de ärenden som överlämnas till henne av den särskilde utredaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen har uppdragit åt Centrum för utvärderingsforsk- ning, Umeå universitet, att genomföra en utvärdering av de lokala säkerhetsnämndernas insyns- och informationsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Björn Hagman, Hagman Energy AB, har biträtt utredningen med utredningstext som rör förslagets konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Experten och hovrättsrådet Kent Jönsson har biträtt utred- ningen med kvalitetssäkring av preliminära författningsförslag och utredningstexter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Kanslisekreteraren Gunilla Malmqvist har på ett förtjänstfullt och professionellt sätt biträtt utredningen med att sammanställa utredningstexterna till &lt;NOBR&gt;SOU-format.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredningen har antagit namnet: Utredningen om en samord- nad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (Strålsäker- hetsutredningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Under utredningsarbetet har de sakkunniga och experterna på ett utomordentligt förtjänstfullt sätt bidragit, förutom med sak- upplysningar och synpunkter på textmaterialet, även med omfat- tande textmaterial som kunnat arbetas in i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Experterna Anne Christiansen, Rickard Danielsson, Robert Hedvall, Bertil Josefsson, &lt;NOBR&gt;Carl-Göran&lt;/NOBR&gt; Lindvall, Hans Mellander, Henny Norderyd, Sven Ordéus och Erik Setzman har gemensamt lämnat ett särskilt yttrande. Sekreteraren för lokala säkerhetsnämnden Hans Jivander och teknologie doktorn Göran Bryntse har också lämnat särskilda yttranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft14"&gt;”STRÅLSÄKERHET – gällande rätt i ny form” &lt;SPAN class="ft13"&gt;(SOU 2011:18). Utredningsarbetet är därmed slutfört.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;Stockholm i februari 2011&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Ingvar Persson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;/ Pernilla Sandgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p5 ft17"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;Författningsförslag ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;Uppdraget ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Utredningens direktiv (Dir. 2008:151).................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Övriga frågeställningar som utredningen har identifierat...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Reformbehov – några identifierade problemområden.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft19"&gt;Utredningsarbetets uppläggning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;Utgångspunkter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Allmänt om strålning.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.1.1 Joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Radioaktivitet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Begreppet dos .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Joniserande strålning .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.2.1 Olika typer av joniserande strålning..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.2.2 Naturligt förekommande joniserande strålning .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.2.3 Joniserande strålning producerad av människan.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Optisk strålning..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Elektromagnetiska fält ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;2.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Ultraljud......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p6 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;2.4 Skador från strålning..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;2.4.1 Skador från joniserande strålning...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;2.4.2 Skador från &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft16"&gt;regleringen på strålskyddets och kärnenergins område..253&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft20"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;Regleringen på strålskyddets område....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft20"&gt;Regleringen av kärnenergin ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft24"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;Allmän beskrivning av de lagar som är av betydelse ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;4.1.1 De grundläggande lagarna ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;Euratomfördraget och andra &lt;NOBR&gt;EU-regler ...............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft20"&gt;(kärntekniklagen)...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Kärnteknisk verksamhet.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Begreppet kärnteknisk anläggning.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.3 Begreppet drift av en kärnteknisk anläggning...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.4 Innebörden av begreppet säkerhet.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;Tillstånd.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;Tillståndshavaren ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Tillståndshavarens skyldigheter .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.3.8 Tillsyn över efterlevnaden av kärntekniklagen..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;4.4 Strålskyddslagen (1988:220)..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;Allmänt ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;Lagens syfte.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.3 Benämning på olika strålkällor...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.4 Begreppet verksamhet med strålning.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.5 Allmänna skyldigheter för dem som bedriver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;verksamhet med strålning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;Personalstrålskydd ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.7 Skydd av allmänhet och miljö.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.8 Särskilda skyldigheter för tillverkare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;försäljare m.fl...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;4.4.9 Ansvaret för radioaktivt avfall....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Tillståndsplikt .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.4.11 Tillsyn över efterlevnaden av strålskyddslagen –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft19"&gt;Författningsregleringen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.4.12 Delegering av tillsynsverksamheten ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;4.4.13 Tillsynsvägledning ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter som gäller drift av kärnteknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;anläggning ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;anläggningar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft19"&gt;Föreskrifter om beredskap.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter som gäller hantering av kärnavfall ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om avveckling av kärntekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;anläggningar ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om kontroll av kärnämne......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om personstrålskydd.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om skydd av allmänheten och miljön...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om patientstrålskydd.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter för specifika verksamheter....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Föreskrifter om &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft19"&gt;Administrativa föreskrifter ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft19"&gt;4.5.14 Undantagsföreskrifter................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Miljöbalken.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Miljöbalkens bakgrund, mål och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;tillämpningsområde ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;Miljöfarlig verksamhet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Tillstånd enligt miljöbalken .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Tillåtlighetsprövning av nya verksamheter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;17 kap. miljöbalken.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Rättsligt bindande principer och allmänna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;hänsynsregler ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalkens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft20"&gt;regler............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;4.6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;Tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;verksamhet (finansieringslagen) ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft27"&gt;......................304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Ellagen.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Säkerhetsskyddslagen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;305&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Vattenverksamhet...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p40 ft16"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;En samordnad lagstiftning .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft24"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Reformbehovet.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Regelförenkling och effektivisering...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Den nuvarande lagstrukturen.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;5.1.3 Reformbehov – några identifierade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;problemområden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Reglerna i strålskyddslagen, kärntekniklagen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöbalken samordnas i miljöbalken....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Kärntekniklagen och strålskyddslagen ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Kopplingen mellan kärntekniklagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;strålskyddslagen och reglerna i miljöbalken..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Utredningens överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Strålsäkerhet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ett samlingsbegrepp som anger syftet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft19"&gt;med en samordnad lagstiftning..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft20"&gt;En utgångspunkt .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Internationella aspekter..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Utredningens överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;5.4 &lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- eller godkännandeplikten .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Tillståndsplikten enligt kärntekniklagen ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Tillståndsplikten enligt strålskyddslagen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Tillståndsplikten enligt miljöbalken ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Utredningens överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;356&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Processen vid tillståndsprövning av anläggningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;verksamhet med strålning......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Utgångspunkter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;5.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Tillståndsprövningen enligt strålskyddslagen ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;5.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Tillståndsprövningen enligt miljöbalken...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;371&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;5.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;tillståndärenden och prövning av tillståndsvillkor....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;5.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Utredningens överväganden ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;Undantagsbestämmelser ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft16"&gt;Radioaktivt avfall .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Allmänt om radioaktivt avfall ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Syfte och mål med avfallshanteringen .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Huvudprinciper ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Det svenska avfallssystemet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;407&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Avfallets ursprung och dess producenter..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Avfallsanläggningar i drift..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Planerade avfallsanläggningar.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Avfallskategorier.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Behandling av radioaktivt avfall.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;424&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Undantag från tillämpliga bestämmelser avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;radioaktivt material.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;7.2.10 Emballage ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;7.2.11 Mellanlagring...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.12 Transport av radioaktivt material ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.2.13 Slutförvaring av radioaktivt avfall..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;7.2.14 Långsiktig strålsäkerhet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;Avfall från icke kärnteknisk verksamhet..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.3.1 Radioaktivt avfall från tillståndspliktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;verksamhet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.3.2 Radioaktivt avfall från icke tillståndspliktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;verksamhet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;7.3.3 Frågeställningar i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;avfallshanteringen .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Innehåll SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.3.4 Oklarheter kring omhändertagandet av historiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;radioaktivt avfall..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;458&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.3.5 Oklarheter avseende tidpunkt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;omhändertagandet av rivningsavfall...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Industrins planering....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;461&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Erfarenhet från miljöprövningar ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;Hushållnings- och kretsloppsprinciperna.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.4.1 Återvinning och återanvändning avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;radioaktivt avfall..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Begreppet kärnavfall utmönstras...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;475&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.5.2 Regleringen i lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;verksamhet...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;476&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.5.3 Regleringen i strålskyddslagen (1988:220)................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Problembeskrivning....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Utredningens överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hantering och slutförvaring av icke kärnkraftsanknutet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft20"&gt;radioaktivt avfall .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;7.6.1 Statligt avtal med SKB ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Utredningens överväganden.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.6.3 Den svenska marknaden för avfallsbehandling .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;Förbud att slutförvara radioaktivt avfall utomlands ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;Dumpning av radioaktivt avfall till havs ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Förbudet mot dumpning............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Dumpningsbegreppet .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Historisk tillbakablick ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p45 ft11"&gt;7.8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Utredningens bedömning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft24"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft24"&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt avfall ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångspunkter – ansvarsfördelningen mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;staten och reaktorinnehavarna...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Tidigare överväganden beträffande möjligheterna att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;lagreglera statens sistahandsansvar........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;8.3 Utredningens överväganden och förslag ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;499&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td16"&gt;&lt;P class="p47 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft24"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft20"&gt;Allmänna principer ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Utgångspunkter..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Inspektioner................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Verksamhetsbevakning...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;514&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;RASK – informationsinsamling.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;515&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Granskning..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Samlade strålsäkerhetsvärderingar.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.7 Hantering och värdering av rapporteringar ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p29 ft11"&gt;9.1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;Tillsyn enligt miljöbalken...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;518&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Administrativa sanktioner i Strålsäkerhetsmyndighetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;tillsyn ......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.2.1 En översikt över tillsynsmyndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p49 ft11"&gt;befogenheter inom strålsäkerhetsområdet................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En översikt över de administrativa sanktioner som är knutna till tillsynen på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;strålsäkerhetsområdet.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;9.3 Regeringens skrivelse om tillsyn...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;526&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;En tydligare statlig tillsyn ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;Ingripanden vid tillsyn ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;527&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Ingripanden vid mindre allvarliga överträdelse.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Varning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;528&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Åtgärdsförelägganden.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Rättelse på den enskildes bekostnad .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;Interimistiska beslut...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Återkallelse av tillstånd och förbud...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Sanktionsavgifter ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Vite ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Underlåtenhet att ingripa...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Preskription ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Befogenheter under genomförande...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Tillträde till lokaler .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Rätt till upplysningar m.m. ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Biträde .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;533&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p34 ft11"&gt;9.3.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p28 ft20"&gt;Åtalsanmälan...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;534&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Specifikt om frågan om åtalsanmälan på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;strålsäkerhetsområdet............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p52 ft31"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p6 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;Verksamhetsspecifik tillsyn...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;536&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.1 Tillsyn av kärnkraftsreaktorer och anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p54 ft11"&gt;för hantering m.m. av radioaktivt avfall.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;536&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.2 Tillsynen av verksamhet med joniserande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p54 ft11"&gt;strålning inom hälso- och sjukvården........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.3 Tillsynens omfattning och inriktning inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p54 ft20"&gt;sjukvården....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.4 Tillsyn av tekniska anordningar och strålkällor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p54 ft11"&gt;inom industrin och forskningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.5 Tillsyn av solarier och andra anordningar som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p54 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;546&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;9.5.6 Tillsyn av lasrar............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.5.7 Tillsyn av transporter med radioaktiva ämnen..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;548&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens samverkan och samarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;med andra tillsynsmyndigheter på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft32"&gt;...550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;9.6.1 Flera tillsynsmyndigheter berörs av området&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;verksamhet med strålning...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;9.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Arbetsmiljöverkets tillsyn ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;551&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;9.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Socialstyrelsens tillsyn ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Utredningens övergripande observationer ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;553&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft20"&gt;Överväganden och förslag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;9.8.1 Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap. ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;554&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;9.8.2 Arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;lag om medicintekniska produkter ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;ämnen.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft24"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;Den nationella beredskapen...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;Tillståndshavarens skyldigheter.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;564&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;Kommunernas ansvar för räddningstjänsten........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft16"&gt;Direktåtkomst av driftdata .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft24"&gt;567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;Allmänna utgångspunkter......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft19"&gt;Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;571&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p6 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft16"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Historik ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Bestämmelser i kärntekniklagen som avser nukleär icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;spridning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Bestämmelser i lagstiftningen om krigsmateriel som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;avser nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning..................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Internationella avtal på &lt;NOBR&gt;icke-spridningsområdet..................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;12.4.1 &lt;NOBR&gt;Icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; och avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p58 ft19"&gt;internationella inspektioner .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;12.4.2 Euratomfördraget .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;582&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;12.4.3 Säkerhetsrådets resolution 1540 (2000) ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;Utredningens överväganden och förslag ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft24"&gt;Användning av kosmetiskt solarium............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft16"&gt;589&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Antalet solarier för kosmetisk bestrålning...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;589&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;En nationell cancerstrategi ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;591&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;WHO:s organ för cancerforskning (IARC)........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;592&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;EU:s vetenskapliga kommitté SCCP....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Tysk lagstiftning ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Canadian Dermatology Association.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;13.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;593&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;Användning av laser .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft16"&gt;595&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Allmänt...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Laserklasser ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;598&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Författningsreglering av laseranvändning ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;14.3.1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;14.3.2 Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;601&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;14.3.3 Arbetsmiljöverkets föreskrifter.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p57 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p6 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Tillståndsreglering av lasrar i Tyskland och Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;........603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;14.4.1 Tyskland ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;14.4.2 Frankrike .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Laserpekare .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Laser i medicinsk verksamhet................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Kosmetisk behandling med laser...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;606&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Risker med användning av laser och IPL ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;14.8.1 Ögonskador.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;607&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;14.8.2 Hudskador...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;14.8.3 Övriga risker................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;14.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft16"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft34"&gt;Sanktionsbestämmelser.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;En översikt över gällande sanktioner inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;strålsäkerhetsområdet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Straffbestämmelserna enligt kärntekniklagen.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Straffbestämmelserna enligt strålskyddslagen......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Straffbestämmelserna enligt miljöbalken..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Miljösanktionsavgifter enligt miljöbalken ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Straffsanktioner i stället för straffbestämmelser ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;627&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Något om blankettstraffbud..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Något om sanktionsavgifter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Europakonventionen och Europarådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;rekommendation om administrativa sanktioner ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;15.10Frågan om dubbla sanktioner................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;634&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;15.11Bestämmelser i gällande svensk lagstiftning om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;sanktionsavgifter ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;636&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p59 ft20"&gt;15.12Utredningens överväganden..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;15.12.1 Straffbestämmelser och förverkande ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td46"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p6 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;15.12.2 Miljösanktionsavgifter inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p58 ft20"&gt;strålsäkerhetsområdet.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;647&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;15.12.3 Urvalet av bestämmelser inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p58 ft11"&gt;strålsäkerhetsområdet som ska kunna föranleda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p58 ft20"&gt;sanktionsavgift............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet – lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;säkerhetsnämnden ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft16"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Allmänna utgångspunkter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p61 ft11"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;Vetenskaplig utvärdering av de lokala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;säkerhetsnämndernas verksamhet.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;664&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;Utredningens överväganden och förslag ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;671&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.1 De lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p58 ft20"&gt;reformeras ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;672&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.2 Nämndernas upptagningsområde bör breddas.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.3 Nämndernas sammansättning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p58 ft11"&gt;kompetensbehov behöver ses över och förstärkas ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.4 Nämndens informationsuppdrag...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.5 Strålsäkerhetsmyndighetens roll................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.6 Krav på ekonomisk uppföljning ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;16.3.7 Finansiering.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;677&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.8 Nämndens trovärdighetsproblem..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;678&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;16.3.9 En ny organisation och ett nytt namn.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;678&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft24"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;tillverkning och leverans av material, utrustning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;komponenter och tjänster av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft16"&gt;strålsäkerheten ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft16"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Utgångspunkter .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;Internationella jämförelser ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;17.2.1 Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;17.2.2 USA .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;684&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;17.2.3 Frankrike.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;685&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft20"&gt;17.2.4 Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;686&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;17.2.5 Internationellt myndighetssamarbete .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p57 ft11"&gt;686&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p63 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Juridiska svårigheter med att införa bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;regelrätt leverantörstillsyn .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;687&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;En tänkbar modell för granskning av tillståndshavarens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;kvalitetssäkring.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;688&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Aspekter på konkurrens- och företagshemligheter .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;689&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;17.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;Utredningens överväganden och förslag ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;690&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft24"&gt;Säkerhetsprövning av personal ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Allmänt ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Säkerhetsprövning inom elförsörjningen..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;697&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Utredningens bedömning......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;Konsekvensutredning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft16"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Samordning av dagens reglering enligt tre lagar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;reglering enligt en lag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Nya regler eller ändrade regler ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;706&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Konsekvenser för enskilda.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Konsekvenser för företag.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Konsekvenser för kommuner................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Konsekvenser för Strålsäkerhetsmyndigheten .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Konsekvenser för miljödomstolarna.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p59 ft11"&gt;19.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p5 ft20"&gt;Konsekvenser för miljön........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft21"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=25px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=333px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft16"&gt;Författningskommentarer ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2010:923) om mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;och miljödomstolar................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;(1977:1160).............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;(1982:763) ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;759&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;medicintekniska produkter ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;759&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;sekretesslagen.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om kärnämneskontroll m.m. ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till lag om offentlig insyn på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft20"&gt;strålsäkerhetsområdet............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;Förslag till förordning om verksamhet med strålning.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;Särskilda yttranden ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;787&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Kommittédirektiv (Dir. 2008:151) .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;799&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;Tilläggsdirektiv (Dir. 2009:32) .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;805&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;Tilläggsdirektiv (Dir. 2009:74) .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;Tilläggsdirektiv (Dir. 2010:28) .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Tilläggsdirektiv (Dir. 2010:124) .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;817&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft35"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 2008 har chefen för Miljödepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utredaren ska enligt direktivet särskilt studera möjligheterna att föra samman bestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220) till en enda lag. Syftet ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Direktivet anger vidare att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vissa grundläggande begrepp i lagen om kärnteknisk verksamhet och i strålskyddslagen som i olika avseenden styr tillämpningen av reglerna samt hur dessa påverkar annan lagstiftning bör närmare analyseras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;reglerna för prövning av tillstånd till kärnteknisk verksamhet respektive verksamhet med strålning samt reglerna för säker- hetsprövning av personal bör studeras, i syfte att åstadkomma en bättre samordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;tillsynen av att kärntekniklagen och strålskyddslagen följs bör ägnas särskild uppmärksamhet, inklusive tillsynen av använd- ningen av olika strålkällor inom sjukvården samt industrin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;den offentliga insynen som regleras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder bör övervägas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31820x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sanktionsreglerna på respektive lagområde ska ses över, varvid möjligheterna att använda sanktionsavgifter i stället för straff- bestämmelser särskilt ska beaktas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;utvecklingen av lagstiftningsarbetet på detta område inom Euro- peiska unionen, särskilt gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;2009/71/EURATOM &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;samt Sveriges övriga internationella åtaganden bör beaktas i samman- hanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Utredningen ska vidare studera behovet och den eventuella utformningen av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En ytterligare fråga som Miljödepartementet överlämnat till utredningen för övervägande gäller myndighetssamverkan och behov av regeländring inom området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; särskilt när det gäller frågor om in- och utförsel av kärnämnen och starka strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen ska lämna förslag till de ändringar i lagar och förordningar som behövs. Förslagen ska säkerställa att tillsynen på kärnteknik- och strålskyddsområdet uppnås på ett kostnads- effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Övriga frågeställningar med utgångspunkt i direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Enligt utredningens direktiv ska Strålsäkerhetsmyndighetens rap- port Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet beaktas under utredningsarbetet. I kontakterna med Strålsäkerhetsmyndig- heten har framhållits att följande frågeställningar särskilt bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” och ”verksamhet med strålning” bör övervägas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppet ”kärnavfall” bör om möjligt slopas och begreppet ”radioaktivt avfall” införas som ett enhetligt begrepp för alla slag av restprodukter som innehåller radioaktiva ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;innebörden av begreppen ”bästa möjliga teknik” (BAT) respek- tive de grundläggande strålskyddsprinciperna ”berättigande”, ”optimering” (även benämnt ALARA&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_20"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;) och ”dosbegränsning”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;As Low As Reasonable Achievable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31821x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;samt kärnsäkerhetsprincipen om ”beprövade eller utprovade konstruktionslösningar” bör samordnas i en ny sammanhållen lagstiftning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;det internationella atomenergiorganet, IAEA:s, grundläggande säkerhetsprinciper bör vara vägledande i lagstiftningsarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;principerna för ”barriärer och djupförsvar” bör utgöra en central utgångspunkt i en ny och sammanhållen lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;undantagsreglerna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen (friklassning) bör samordnas och ges en tydligare utformning än vad som är fallet enligt gällande lagstiftning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;reglerna för uppdragstagare enligt 5 § andra stycket kärntekni- klagen bör övervägas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18-års&lt;/NOBR&gt; gräns för användning av solarier bör övervägas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;användningen av kosmetisk laser bör omfattas av en tydligare reglering än vad som är fallet enligt gällande lagstiftning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;regleringen kring användning av laserpekare och annan sådan apparatur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft35"&gt;Reformbehov &lt;SPAN class="ft45"&gt;- &lt;/SPAN&gt;några identifierade problemområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Behovet av regelförenkling och effektivisering när det gäller kärnteknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning har under lång tid varit en återkommande fråga&lt;A href="#page_21"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Mot bakgrund av att miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen ska tillämpas parallellt innebär det att tillståndsvillkor som beslutas av miljö- domstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det är inte enbart frågan om den dubbla tillståndsprövningen, den överlappande prövningsprocessen med två separata tillstånd med lika rättsverkan som angetts utgöra ett problem. Även andra frågor som har sin grund i en bristande samordning i lagstiftningen har tagits upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Organisationskommittén för strålsäkerhet (M 2007:05) skrivelse till regeringen från mars 2008 samt Strålsäkerhetsmyndighetens rapport ”Översyn av lagstiftningen på strål- säkerhetsområdet” från oktober 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;Utredningen har sammanfattat de problemområden som förts fram på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är mer över- lappande än parallell; bestämmelserna reglerar likartade mate- riella sakfrågor från delvis olika utgångspunkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;tillståndsprövningen enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är exempel på en överlappande reglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den bristande samordningen mellan de tre lagarna leder till onödig dubbelprövning samt till att resurserna inte används på bästa sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsprövningen av små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa ärenden går onödigt högt upp i instans- kedjan; jämfört med mer omfattande tillståndsärenden kan det förefalla onödigt att sådana ärenden ska prövas av regeringen respektive av miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regelverken bör samordnas så att det blir möjligt att på ett tydligt sätt anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till verk- samhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” respektive ”verksamhet med strålning” är överlappande och otydliga samt har olika utgångspunkter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;”kärnteknisk verksamhet” konstituerar i sig tillståndsplikt vilket inte är fallet med ”verksamhet med strål- ning”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”radioaktivt avfall” och ”kärnavfall” är överlappande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;– distinktionerna svåra att upprätthålla och fyller inget syfte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;reglerna i kärntekniklagen om godkännande av uppdragstagare och entreprenörer bör förenklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen samt enligt miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verk- samhet; myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken; tillsyns- reglerna bör med hänsyn till rättsäkerheten samordnas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;överklagande av Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om förläg- ganden måste samordnas – samma sakfråga/ärende kan komma att prövas av antingen regeringen, förvaltningsdomstolen eller miljödomstolen beroende på om myndigheten väljer att tillämpa miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen som grund för sitt beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;sanktionsbestämmelserna enligt kärntekniklagen, strålskydds- lagen och miljöbalken överlappar varandra och bör därför sam- ordnas; straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljöbalken liksom reglerna om miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller även för verksamheter enligt kärntekniklagen eller strål- skyddslagen; en förseelse kan vara straffbar enligt såväl miljö- balken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft35"&gt;Utredningsarbetets uppläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Utredningen har mot bakgrund av det behov av regelförenkling och effektivisering av lagstiftningen på kärnteknik och strålskydds- området, som utredningen kunnat konstatera, studerat &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;olika möjligheter att samordna de materiella reglerna i kärntekniklagen och strålskyddslagen i ett gemensamt regelverk &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;möjligheterna att i nästa steg integrera dessa i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En strävan har varit att försöka nå en ökad rättsäkerhet vid tillämpningen av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utredningen har också systematiskt gått igenom de regler i miljöbalken som har relevans för verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Vissa grundläggande begrepp i kärntekniklagen respektive strål- skyddslagen som i vissa avseenden styrt tillämpningen av reglerna, har också närmare analyserats. Särskild uppmärksamhet har ägnats begreppen kärnavfall och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utredningen har också analyserat reglerna för prövning av tillstånd av kärnteknisk verksamhet respektive verksamhet med strålning. Tillsynen av efterlevnaden av kärntekniklagen och strål- skyddslagen samt sanktionsreglerna på respektive lagområde har ägnats särskild uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Reglerna i strålskyddslagen, kärntekniklagen och miljöbalken före- slås samordnas i miljöbalken. Utredningen har studerat olika möj- ligheter att samordna de materiella reglerna. Fyra olika alternativa lösningar har identifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bestämmelser som rör tillståndsprocessen för nya större anlägg- ningar och effekthöjningar i kärnkraftsreaktorer integreras i miljö- balken medan övriga bestämmelser samlas i en fristående ”strål- säkerhetslag”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Bestämmelser som rör strålsäkerhet samlas i en fristående ”strål- säkerhetslag” men i övrigt sker ingen förändring jämfört med det nuvarande regelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Begreppen joniserande och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgår ur miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bestämmelser som rör strålsäkerhet integreras i sin helhet i miljö- balken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;De nära kopplingarna mellan reglerna miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen leder enligt utredningen fram till att bestäm- melserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör samordnas i miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningens slutsats är att frågor om strålskydd och kärnsäkerhet inte alltid kan särskiljas utan måste beaktas i ett sammanhang. Behov av samordning av säkerhets- och strålskydds- intressen föreligger i nästan samtliga led inom kärnbränslecykeln och gör sig gällande såväl vid granskning och bearbetning av det underlag som ligger till grund för utformningen av en anläggning som vid åtgärder som måste vidtas under anläggningens drift. I praktiken har det också lett till en viss överlappning av olika till- synsåtgärder enligt respektive lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Det finns enligt utredningens uppfattning inte längre någon anledning att specialreglera den kärntekniska verksamheten i en särskild lag på det sätt som skett sedan 1956. Den verksamhet som regleras i kärntekniklagen och strålskyddslagen kan och bör ges en samordnad reglering i en gemensam lagstiftning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Miljöbalken har sedan dess tillkomst omfattat joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Miljöbalkens tillämpningsområde om- fattar förutom olägenheter som uppstår vid joniserande strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;även säkerheten hos anläggningar, tillsynsfrågor och verksam- hetsutövares egenkontroll. Det finns således flera nära kopplingar mellan reglerna i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskydds- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;I flera avseenden är reglerna överlappande. De allmänna hän- synsreglerna och miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken prövas även enligt kärntekniklagen. De hänsynsregler som gäller enligt strålskyddslagen har samma syfte som de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det finns heller inte några formella hinder att med stöd av balkens regler ställa krav och föreskriva villkor som rör såväl kärnsäkerhet som strålskydd. Frågor om anläggningssäkerhet och skydd mot joniserande strålning kan i ett tillståndsärende enligt miljöbalken således komma att prövas lika noggrant enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strålskyddslagen utifrån de syften de olika lagarna har att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Miljöbalkens mål att främja en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö stämmer också överens med syftena enligt kärnteknik- lagen och strålskyddslagen. Skyddet för människor och miljö enligt miljöbalken avser inte enbart ett skydd mot skador utan även skyddet för människan mot andra olägenheter, dvs. sådana stör- ningar som kan minska människors välbefinnande i ett medicinsk eller hygieniskt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En fördel med att lägga de samlade bestämmelserna på strål- säkerhetsområdet i miljöbalken är att miljöbalkens regler således formellt redan i nuläget täcker verksamhet med såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. En annan fördel är att vissa regler i miljöbalken, t.ex. de allmänna hänsynsreglerna, redan tillämpas och ska beaktas vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen. Till- synskapitlet i balken är komplett och behöver i princip inte ändras om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in. Detsamma gäller sanktionsbestämmelserna enligt 29 och 30 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Miljöbalken innehåller inte några meteriella regler om jonise- rande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning även om balken omfattar joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Då frågor som rör verksamhet med strålning ska tillämpas enligt miljöbalken får man, förutom i de allmänna hänsynsreglerna, söka vägledning i kärn- tekniklagen och strålskyddslagen samt föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa lagar. Enligt utredningens uppfattning skapar den samlade prövningen av störningskällor som medges om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;reglerna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen samordnas i balken förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön. Samhällets krav på ökad säkerhet och strålskydd kommer att därigenom att stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En samordning av bestämmelserna om kärnsäkerhet och strål- skydd i miljöbalken innebär dessutom en regelförenkling i för- hållande till den ordning som i dag gäller bland annat genom att den ifrågasatta dubbla tillståndsprövningen slopas för anläggningar där verksamhet med strålning bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En ytterligare fördel med en samlad tillståndsprövning enligt miljöbalken, jämfört med en prövning enligt kärntekniklagen, är förhandlingsoffentligheten som den kommer till uttryck i bl.a. 2 kap. 11 § andra stycket RF och i 5 kap. 1 § första stycket rätte- gångsbalken. Av dessa bestämmelser följer att förhandling i dom- stol ska som huvudregel vara offentlig. Således prövar miljödom- stolen mål om miljöfarlig verksamhet under en huvudförhandling till vilken allmänheten har tillträde. Vissa remissinstanser är närvarande och får svara på frågor från domstolen. Vissa ideella organisationer har rätt att överklaga domar och beslut. Beredning och prövning av ett tillståndsärende enligt nuvarande kärnteknik- lagen eller strålskyddslagen sker genom ett skriftligt förfarande med små möjligheter till en övergripande insyn på samma sätt som sker vid en huvudförhandling i miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Regeringens prövning kommer vid en samordning av reglerna i miljöbalken bli inriktad på tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av nya större anläggningar i stället för tekniska över- väganden om säkerhet och strålskydd som bättre tas om hand av Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En från rättssäkerhetssynpunkt viktig fråga i sammanhanget är att en samordning av reglerna kommer att underlätta en sakägares möjlighet att överklaga de tillsynsbeslut som fattas av Strålsäker- hetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vissa frågor i kärntekniklagen kan dock bli svåra att passa in i miljöbalken då de delvis har ett annat syfte. Viss särreglering kan därför bli nödvändig för frågor som rör &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärn- vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Vid överväganden om var i balken som bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör inordnas har utredningen funnit att flera av de materiella bestämmelserna i 12 kap. ”Jordbruk och annan verksamhet”, har upphävts och att kapitlet numer endast omfattar ett fåtal paragrafer. Dessa bestämmelser kan, utan ändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;av det materiella innehållet, med fördel flyttas till 7 kap. Skydd av områden, respektive 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Utredningens överväganden innebär sammantaget att nu gäl- lande 12 kap. föreslås upphöra att gälla och ersättas med materiella regler som rör kärnsäkerhet och strålskydd under en ny rubrik ”Strålsäkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som ges den samordnande beteck- ningen ”verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;Begreppet verksamhet med strålning ges enligt utredningens förslag samma omfattning som den som idag gäller enligt kärn- tekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft36"&gt;Strålsäkerhet &lt;SPAN class="ft50"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ett samlingsbegrepp som anger syftet med en samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I en sammanhållen lagstiftning som gäller strålsäkerhetsfrågor är det viktigt att de begrepp som omfattas av lagen ges en tydlighet om vad som avses i olika sammanhang. Det är också viktigt att lagen använder begrepp som i internationell facksamverkan och biståndsverksamhet gör det lätt att kommunicera med omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Samtidigt är det angeläget med ett samlande begrepp för de syften som en sammanhållen lagstiftning avser att tillvarata. Enligt Strålsäkerhetsutredningens mening kan begreppet ”strålsäkerhet” uppfylla funktionen av ett sådant samlande begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Begreppet ”strålsäkerhet” föreslås utgöra en sammanfattande benämning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;strålskydd&lt;/SPAN&gt;: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponerings- risker,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;säkerhet&lt;/SPAN&gt;: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet som kan leda till olycka samt för haveri- bekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;fysiskt skydd&lt;/SPAN&gt;: skydd av verksamheter, anläggningar och utrust- ningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;icke-spridning&lt;/SPAN&gt;:&lt;/NOBR&gt; åtgärder som på både nationell och internationell nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt verifiera att sådan spridning inte äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft36"&gt;Verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Begreppet ”verksamhet med strålning” föreslås utgöra en samman- fattande benämning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;kärnteknisk verksamhet &lt;/SPAN&gt;innefattande uppförande, innehav eller drift av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning avsedd eller som varit avsedd för en reglerbar nukleär kedjereaktion (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) där inne- hållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till anläggning avsedd för en reglerbar kedjereaktion av kärnproces- ser(kärnbränsle),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för hantering eller bearbetning av radioaktivt ämne,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för förvaring som avses bli bestående (slut- förvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;övrig verksamhet med strålning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;som avser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;innehav, förvärv, saluföring, upplåtelse eller överlåtelse av radioaktiva ämnen eller teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;införsel eller import till Sverige av radioaktiva ämnen eller teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;utförsel eller export ur Sverige av radioaktiva ämnen som inte utgör kärnämne samt teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transport eller transitering genom Sverige av radioaktiva ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;användning av teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;användning av teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne ingår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- eller godkännandeplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Utredningen har med utgångspunkt i de nära kopplingar som finns mellan reglerna i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskydds- lagen föreslagit att bestämmelserna om kärnsäkerhet och strål- skydd ska samordnas i 12 kap. miljöbalken under rubriken ”Strål- säkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning och ges den samordnande beteckningen ”verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft36"&gt;Tillståndpliktens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;En grundläggande utgångspunkt bör vara att tillstånd enligt miljöbalken i princip ska krävas för all verksamhet med strålning. Mot bakgrund av den speciella natur som gäller för verksamhet med joniserande strålning, vilket särskilt är framträdande när det gäller drift av kärnkraftsreaktorer eller driften av ett framtida slut- förvar av använt kärnbränsle, föreslår utredningen att till- ståndsplikten ska framgå direkt av lagbestämmelserna i 12 kap. Till- &lt;NOBR&gt;stånds-,&lt;/NOBR&gt; godkännande eller anmälningsplikten bör inträda redan när verksamheten påbörjas i samband med uppförande av en anlägg- ning eller då övrig verksamhet med joniserande strålning påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;För verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är förutsätt- ningarna fundamentalt annorlunda. &lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är sådant som omger oss alla i vardagen, dvs. all synlig strålning, ultraviolett strålning, infraröd strålning samt radiovågor, mikro- vågor och lågfrekventa och statiska fält vilka t.ex. uppträder runt elledningar och elektriska apparater. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att regeringen får föreskriva vilken verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning det ska vara förbjudet att bedriva utan tillstånd. I dag gäller att tillstånd eller anmälan till Strålsäker- hetsmyndigheten krävs för viss verksamhet med laser och solarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft36"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i kapitel 12 miljöbalken och kärntekniklagen därmed upphör att gälla, bör de anläggningar och verksamheter som ska tillåtlighetsprövas av rege- ringen enligt 17 kap. 1 § miljöbalken preciseras på ett tydligt sätt så att inte de små anläggningar som hittills avsetts hållas utanför tillåtlighetsprövningen ska komma att omfattas av tillåtlighets- prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Utredningen föreslår följande precisering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar i vilken en reglerbar kedjereaktion av kärnprocesser kan upprätthållas (kärnkraftsreaktor, forskningsreaktor eller andra liknande reaktorer),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) och där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material överstiger 10 tera- becquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Med den precisering som föreslås kommer den föreslagna regeln att omfatta samma slag av anläggningar som enligt den nu gällande regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Möjligheten att höja den högsta tillåtna termiska effekten hos en befintlig kärnkraftsreaktor kan ha samma betydelse från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och regionalpolitiska utgångspunkter som att ersätta en befintlig kärnkraftsreaktor med en ny. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 1 § komp- letteras med en nytt stycke som föreskriver regeringen också ska pröva tillåtligheten av en höjning av högsta tillåtna termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft36"&gt;Prövningsinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Utredningen anser att tillståndsförfarandet bör anpassas till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren. Miljödomstolens resurser bör rimligtvis koncentreras till prövning av större anläggningar och principiellt viktiga frågor. Därför föreslår utredningen att domstolen prövar ansökan om uppförande, innehav och drift av större nya anlägg- ningar för verksamheten med joniserande strålning, avveckling av sådana anläggningar, effekthöjningar i befintliga kärnkraftsreak- torer samt befrielse från skyldigheter som åvilar den som bedriver verksamhet med strålning och ändring av anläggningsinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ärenden som är av mindre komplicerad natur kan med fördel avgöras genom prövning av Strålsäkerhetsmyndigheten. På så sätt avlastas miljödomstolen från dessa uppgifter samtidigt som Strål- säkerhetsmyndighetens roll som expertmyndighet ytterligare för- stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Exempel på tillståndsärenden som med utredningens förslag ska prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten är förnyade tillstånd till vissa större anläggningar och prövning av mellanlagring eller slutför- varing av utländskt radioaktivt avfall. Det är fråga om prövning av ansökningar som enligt kärntekniklagen i dag åvilar regeringen. Därutöver prövar Strålsäkerhetsmyndigheten en mängd tillstånds- ansökningar på strålsäkerhetsområdet såsom innehav, användning m.m. av mindre mängder kärnämne, strålkällor, röntgenutrustning, starka lasrar och transporter av kärnämne och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Övriga relevanta miljömässiga konsekvenser av en verksamhet såsom t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avloppsvatten, som kan bli aktuella i samband med prövning av en verksamhet med strålning, får i sedvanlig ordning prövas av länsstyrelsens miljö- prövningsdelegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft57"&gt;Processen vid tillståndsprövning av anläggningar för verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft36"&gt;Beredning av strålsäkerhetsfrågor inför regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Utredningen föreslår i en ny paragraf att Strålsäkerhetsmyndig- heten blir skyldig att med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetsprövning av anläggningar för kärnteknisk verksamhet enligt 17 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;7&lt;/NOBR&gt; miljöbalken. Enligt utredningens förslag ska Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ärendet vara inriktad på strålsäkerheten i samband med verksamheten. Strål- säkerhetsmyndigheten ska med eget yttrande överlämna frågan till regeringens prövning i tillåtlighetsfrågan. I sitt yttrande till rege- ringen har myndigheten möjlighet att föreslå villkor som kan innebära en stegvis prövning av uppförandet av anläggningen. En stegvis prövning gör det möjligt att successivt precisera frågan om bästa möjliga teknik i olika avseenden, av betydelse för säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Förslaget syftar till att ge regeringen vid tillåtlighetsprövninggen av anläggningar för kärnteknisk verksamhet ett så bra underlag som möjligt. Genom utredningens förslag understryks också Strålsäker- hetsmyndighetens roll som expertmyndighet på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens hantering av tillåtlighetsärendet bör ske på ett sådant sätt att såväl miljödomstolen som berörd kom- mun har tillgång till Strålsäkerhetsmyndighetens expertyttrande i ärendet vid sin behandling av tillåtlighetsfrågan. Ett exemplar av yttrandet ska sändas till miljödomstolen samt till kommunfull- mäktige i den kommun där anläggningen för den kärntekniska verksamheten planeras ligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Efter det att tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. har slutförts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen som då prövar alla utsläpp och störningar från anläggningen. Miljödom- stolen är då prövningsmyndighet i första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den samlade prövningen av störningskällor skapar förutsätt- ningar för en god helhetsbild av riskerna för miljön och människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;För att möjliggöra Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av tillåtlighetsärendet föreslår utredningen att 22 kap. 4 § miljöbalken kompletteras med en regel där det framgår att det ska vara en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;skyldighet för domstolen att i ärenden som rör strålsäkerheten sända kungörelsen och ansökningshandlingarna förutom till Natur- vårdsverket och vissa andra myndigheter även till Strålsäkerhets- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Ansökans innehåll i ansökningsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utredningen föreslår vidare att 22 kap. 1 § miljöbalken komplet- teras med en punkt som anger särskilda bestämmelser för mål om verksamhet med strålning och som knyter an till de säkerhets- bestämmelser för verksamhet med strålning som anges i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen föreslår sålunda att i mål om verksamhet med strålning som prövas av miljödomstolen ska ansökan dessutom innehålla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en preliminär säkerhetsredovisning enligt föreskrifter som med- delas av regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en redogörelse för hur bestämmelsen enligt 12 kap. 26 § om ekonomiska, administrativa och personella resurser är uppfylld, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;en beskrivning av hur närheten till annan verksamhet kan påverka säkerheten i den egna anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft36"&gt;Möjlighet att föra talan i ansökningsmål enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Miljödomstolen i Växjö har i yttrande över utredningens del- betänkande ” Delbetänkande av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet – Nya reaktorer” föreslagit att Strålsäkerhetsmyndigheten ges en rätt att när det behövs föra talan i mål som berör myndighetens ansvarsområde. Utredningen delar miljödomstolens uppfattning och förslår att 22 kap. 6 § miljöbalken kompletteras med en regel som anger att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna företräda allmänna strål- säkerhetsintressen och kunna inta en partsställning beträffande dessa intressen. Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna framställa yrkanden i domstolen och även kunna överklaga domstolens avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Miljödomstolen har också föreslagit att Strålsäkerhetsmyndig- heten, för att kunna företräda allmänna strålskyddsintressen, ges en rätt att ansöka om omprövning av tillstånd, dispens eller god- kännande som meddelats enligt balken. Utredningen delar även på denna punkt miljödomstolens uppfattning och föreslår att enligt 24 kap. 7 § kompletteras på det sätt som miljödomstolen i Växjö föreslagit. Paragrafen anger förutsättningar för att frågor om åter- kallelse av tillstånd, förbud mot fortsatt verksamhet och ompröv- ning ska kunna tas upp till bedömning. Miljödomstolen kan inte ta upp saken på eget initiativ, utan talan får enligt bestämmelsen föras av vissa myndigheter. Enligt paragrafens första stycke gäller detta Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, vederbörande länsstyrelse samt kommun som övertagit tillsynen i fall som anges där. Utred- ningen föreslår alltså att uppräkningen av myndigheter komplet- teras med Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft36"&gt;Villkor av betydelse för strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;När det gäller villkor som rör strålsäkerhetsfrågor som kan bli aktuella efter regeringens tillåtlighetsprövning är utredningens bedömning att Strålsäkerhetsmyndigheten såsom expertmyndighet är mest lämpad att utfärda dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 22 kap. 25 § miljöbalken kompletteras med en regel som innebär att Miljö- domstolen i mål om strålsäkerhet enligt 12 kap. får överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vidare föreslår utredningen att en hänvisning till utredningens förslag enligt 12 kap. &lt;NOBR&gt;15&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;16&lt;/NOBR&gt; §§ förs in i paragrafen. Enligt dessa bestämmelser får regeringen meddela föreskrifter om att tillstånd eller godkännande enligt detta kapitel ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;det ansvar och de skyldigheter som följer av atomansvarighets- lagen (1968:45), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillämpningen av de krav i fråga om försörjning med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som följer av bestäm- melserna i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB318/GZB31835x1.jpg" style="width:440px;height:246px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;Regeringen får vidare enligt utredningens föreslag meddela före- skrifter om att den myndighet som regeringen bestämmer får under ett tillstånds giltighetstid besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten. Dessa villkor får dock inte inne- bära någon ändring av de villkor som utfärdats av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Utredningens förslag i förhållande till nu gällande regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Schematiskt kan den nuvarande processen för prövningen av nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet enligt miljöbalken och kärntekniklagen beskrivas enligt nedanstående skiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft11"&gt;Utredningens förslag till en samordnad tillståndsprövning innebär sammanfattningsvis en förenkling i förhållande till den reglering som i nuläget gäller enligt miljöbalken och kärntekniklagen. Men den faktiska processen för tillståndsprövningen skiljer sig i princip inte mycket från den process som tillämpas i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningens förslag att inordna de materiella reglerna i strål- skyddslagen och kärntekniklagen i miljöbalken innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;kärntekniklagen och strålskyddslagen upphör att gälla och följaktligen även regeringens tillståndsprövning enligt kärn- tekniklagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;sökanden enbart behöver upprätta en tillståndsansökan som lämnas till miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31836x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regeringens tillåtlighetsprövning samt miljödomstolens till- ståndsprövning enbart kommer att omfatta nya större anlägg- ningar för kärnteknisk verksamhet såvida inte regeringen i det enskilda fallet beslutar om att även andra anläggningar ska tillåtlighetsprövas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ges möjlighet att med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetsprövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regeringens besked beträffande tillåtligheten, liksom enligt nu gällande regler, blir bindande för miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter enligt miljöbalken stärks till exempel genom att myndigheten ges möjlighet att föra talan i ansökningsmål enligt miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerheten ges möjlighet att besluta om villkor för till- ståndet av betydelse för strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd för mindre miljöfarliga anläggningar i större omfattning än vad som gäller i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft13"&gt;Den förändrade processen för prövningen av nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet kan schematiskt beskrivas enligt nedan- stående skiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft60"&gt;Sökande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft61"&gt;Upprättar och lämnar in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till miljödomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft60"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft61"&gt;Skickar en kopia av ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten samt till övriga myndigheter enligt miljöbalkens bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft60"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft62"&gt;Bereder ärendet med avseende på strålsäkerheten Föreslår villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft20"&gt;Skickar yttrande till miljödomstolen, kommunfullmäktige och regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft60"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft62"&gt;Bereder ärendet enligt miljöbalken, håller huvudförhandling Prövar enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft20"&gt;Skickar yttrande till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31837x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p176 ft60"&gt;Kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Tillstyrker eller avstyrker verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft60"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Ger tillåtlighet enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft60"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft20"&gt;Håller ny huvudförhandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Ger tillstånd och beviljar villkor enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft61"&gt;Får överlåta till Strålsäkerhetsmyndigheten att besluta om villkor avseende strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft60"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Beslutar om villkor som meddelas i etapper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft35"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft36"&gt;Återvinning och återanvändning avseende radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Miljöbalken innehåller rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler. Den som utövar verksamhet enligt miljöbalken ska bl.a. hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning, dvs. hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska bedrivas och alla åtgärder ska vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Kretsloppsprincipen innebär att vad som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Det kan även uttryckas så att det är en princip som siktar mot slutna materialflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utredningen kan inte se några reella skäl för att inte låta hushållnings- och kretsloppsprinciperna få fullt genomslag för radioaktivt avfall eftersom det inte finns några konkreta uppgifter som pekar på att detta kan innebära negativa effekter på män- niskors hälsa och miljön. Detta gäller särskilt för det lågaktiva radioaktiva avfall som deponeras i markförvaren vid kärnkraft- verken och Studsviksanläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Även förbränning, som ett sätt att reducera volymen deponerat avfall, kan vara en eftersträvansvärd utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Däremot kan det från säkerhetssynpunkt och med hänsyn till &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfrågan&lt;/NOBR&gt; finnas skäl att vara tveksam till frågan om huruvida det är önskvärt att tillvarata den återstående energin ur det använda kärnbränslet genom upparbetning. Utredningen ser dock ingen anledning att i denna fråga frångå riksdagens tidigare ställningstagande som innebär att det inte finns anledning att i lag förbjuda upparbetning eftersom förbud mot en viss hanterings- metod av använt kärnbränsle också kan resultera i lösningar som senare kan visa sig vara mindre välgrundade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utredningen föreslår att det i 7 kap. 3 § förslaget till förordning om verksamhet med strålning införs en bestämmelse om att endast radioaktivt avfall som har behandlats får slutförvaras i ytnära slutförvar, s.k. markförvar. På så vis ställs det krav på behandling av avfallet som ett led i att minska avfallsvolymerna, även om detta kan innebära en ökad kostnad för tillståndshavarna, eftersom det är billigare med direktdeponering än avfallsbehandling för återvinning och återanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;Begreppet kärnavfall utmönstras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen har svårt att se några fördelar med den lagtekniska uppdelningen mellan kärnavfall och radioaktivt avfall och föreslår därför att begreppet kärnavfall utmönstras ur den nya lagen. Istället definieras allt radioaktivt avfall som härrör från kärnteknisk verk- samhet eller annan verksamhet med strålning som radioaktivt avfall. Vid sidan av definitionen av radioaktivt avfall föreslår utredningen att begreppet använt kärnbränsle kvarstår. Dels är begreppet väl använt internationellt, dels motiverar safeguard- aspekten att det finns kvar. Definitionen av radioaktivt avfall anpassas också explicit till en internationellt vedertagen avgräns- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft36"&gt;Hantering och slutförvaring av icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Merparten av det radioaktiva avfallet i Sverige behandlas vid Studsviksanläggningen på uppdrag av den som genererat avfallet. I samband därmed överlåter den ursprungliga avfallsinnehavaren, efter tillståndsprövning av Strålsäkerhetsmyndigheten, skyldig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;heten att omhänderta avfallet för slutlig behandling och slutför- varing till Studsvik Nuclear AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Genom ett civilrättsligt avtal mellan Studsvik Nuclear AB och SKB tillförsäkras Studsvik slutförvarskapacitet i SFR. Strålsäker- hetsmyndigheten bedömer att den avtalade volymen om 7 000 fatekvivalenter är tillräcklig för att omhänderta icke kärnkrafts- anknutet radioaktivt avfall från Studsviksanläggningen. Mot den bakgrunden finner utredningen att det i nuläget inte är nödvändigt med några särskilda initiativ från statens sida t.ex. att försöka få till stånd ett avtal mellan staten och SKB för att säkerställa slut- förvarskapacitet för det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet. En förutsättning är dock att det gällande avtalet mellan Studsvik Nuclear AB och SKB inte omförhandlas på punkter som får betydelse för slutförvaringen av det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;När det gäller den till vissa delar otillfredsställande situation som har uppstått där vissa innehavare av radioaktivt avfall enligt uppgift inte har ekonomiska resurser att sända avfallet för behand- ling och därmed slutförvaring via Studsvik Nuclear AB har utred- ningen inte funnit någon annan lösning än den som nuvarande lagstiftning föreskriver nämligen att den som innehar avfallet också är skyldig att slutförvara det. Detta framgår av förslaget till 12 kap. 23 och 24 §§ miljöbalken. I skyldigheten ingår också att svara för kostnaden för omhändertagandet av det radioaktiva avfall som verksamheten genererar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;I 16 kap. 3 § första stycket miljöbalken föreskrivs att tillstånd, godkännande och dispens kan för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs. Den verksamhet som beslutet avser får då inte påbörjas utan att detta villkor uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Dumpning av radioaktivt avfall till havs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Fråga har uppkommit inom utredningen om det dumpnings- begrepp som återfinns i de internationella konventionerna, som Sverige har anslutit sig till, också kan omfatta slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvarsanläggningar under havsbotten. Med stöd av det dumpningsbegrepp som återfinns konventionerna anser utredningen att slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvarsanläggningar under havsbotten med anslutning från land inte är att betrakta som dumpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;Undantagsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Definitionen av verksamhet med strålning medför att tillämpnings- området av 12 kap. miljöbalken skulle kunna komma att spänna över ett mycket stort område. Allt i vår tillvaro utsänder på olika sätt strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För att undvika ett alltför omfattande och svåröverskådligt tillämpningsområde är det nödvändigt att, i likhet med nu gällande bestämmelser enligt strålskyddslagen, generellt kunna begränsa till- lämpningsområdet av 12 kapitlet miljöbalken till att endast omfatta skydd mot skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Genom regeringens bemyndigande har Strålsäkerhetsmyndig- heten dels utfärdat föreskrifter om undantag, s.k. friklassningsföre- skrifter med utgångspunkt i fastslagna gränsvärden/friklassnings- nivåer, dels meddelat undantag i enskilda fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En av utredningens ambitioner är att lyfta upp grundläggande strålsäkerhetsprinciper från myndighetens föreskrifter till lag eller förordning. Bestämmelser om undantag från 12 kapitlets tillämp- ningsområde är exempel på sådana grundläggande regler som enligt utredningens bedömning bör samlas i en förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft57"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen föreslår att det införs en lagregel som reglerar statens sistahandsansvar för det använda kärnbränslet. Ett sådant lagstad- gande har flera fördelar. Staten har genom att ratificera 1997 års konvention om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall (avfallskonven- tionen) åtagit sig ett sistahandsansvar för säkerheten. Genom den lagreglering utredningen föreslår tydliggörs statens ansvar. En sådan regel kan skapa en trygghet för berörda aktörer såsom den kommun där bränslet kommer att deponeras, dess invånare, fastighetsägare och även kraftindustrin. Genom en systematisk statlig tillsyn elimineras risken för att tillståndshavarnas drivkraft avtar för att fullfölja sitt ansvar för att nå en lösning på hur det använda bränslet ska slutförvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Ett statligt övertagande av rättigheter och skyldigheter när det inte finns någon tillståndshavare som kan utkrävas ansvar fordrar noggranna civilrättsliga överväganden avseende ägarförhållandena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31841x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;till det använda bränslet. Utredningen har även uppmärksammat frågor som är förknippade med den fastighet där slutförvaret är beläget i händelse av en konkurs eller likvidation hos fastighetens ägarbolag. Den bedömning som utredningen gör är att det är önskvärt att fastigheten övergår till staten när tillståndshavaren upphör att existera. Utredningen pekar i detta sammanhang på den möjlighet till expropriation som staten har enligt 2 kap. 5 § expropriationslagen (1972:719).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ett expropriationsförfarande är dock endast möjligt då ägar- bolagen till den mark där slutförvaret för använt kärnbränsle är beläget är på väg att upplösas genom likvidation eller konkurs. Någon expropriation kan, mot bakgrund av den författningsregle- rade ansvarsfördelningen mellan staten och reaktorinnehavarna, inte komma i fråga under andra omständigheter än dessa. Under tiden bolagen fortfarande är verksamma har staten således inte någon rätt att expropriera marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft35"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft36"&gt;Utredningens övergripande observationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Vid en genomgång av hur tillsynen bedrivs på strålsäkerhets- området har utredningen kunnat göra vissa generella iakttagelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;Vid inspektioner inom hälso- och sjukvården har Strålsäker- hetsmyndigheten&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;konstaterat dålig efterlevnad av de regler som gäller framför allt lokal utbildning av personal, främst läkare, om strålskydd och handhavande av röntgenutrustning. Andra vanligt förekommande brister är t.ex. avsaknaden av eller ofullständiga metodbeskrivningar, bristande uppföljningar av patienter som får strålbehandling och bristfällig revision av arbetsmetoder vilket leder till att patientsäkerheten inte kan säkerställas. Strålsäkerhets- myndigheten bedömer att dessa brister till stor del beror på oklart definierade roller och ansvar inom tillståndshavarens organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Vad gäller främst verksamheterna inom hälso- och sjukvården liksom tekniska anordningar och strålkällor inom industrin och forskning förefaller det finnas ett utökat inspektionsbehov för att komma tillrätta med de brister som Strålsäkerhetsmyndigheten har identifierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31842x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2006&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2008&lt;/NOBR&gt; gjordes t.ex. totalt fem inspektioner bland 1 830 tillståndshavare inom verksamhetsområdet tekniska anordningar. Myndigheten anger att resursbrist, implementering av det s.k. &lt;NOBR&gt;HASS-direktivet&lt;/NOBR&gt; samt tillståndsprövning av befintliga strålkällor i Sverige ligger bakom den låga inspektionsfrekvensen.&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Myndigheten har även ambitioner om ett visst inspektions- intervall, t.ex. på laserområdet och hälso- och sjukvårdsområdet. Varje år inspekteras ett till två landsting. Viktat till vårdgivarnas storlek innebär det att Strålsäkerhetsmyndigheten kan inspektera varje vårdgivare i storleksordningen vart 20:e år. Till detta kommer ett antal händelsestyrda mindre inspektioner samt mindre inspek- tioner där endast en liten del av verksamheten granskas.&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Inom området odontologisk röntgendiagnostik saknar Strål- säkerhetsmyndigheten&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i dagsläget systematiska instrument att mäta efterlevnaden av lagar och föreskrifter inom området på ett heltäckande sätt. Det stora antalet verksamheter i kombination med den stora demografiska spridningen av verksamheterna gör att konventionella inspektioner, praktiskt sett, är orealistiska samtidigt som omfattningen av verksamheten gör det angeläget att hålla en kontroll över den. Myndigheten kommer därför att utöva tillsyn via granskningar, tillståndsprövningar och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Mot den bakgrund som ges ovan kan utredningen konstatera att det kan finnas behov av att reflektera över hur Strålsäkerhets- myndighetens inspektionsfrekvens kan öka inom vissa verksam- hetsområden. Inspektionsfrekvensen har ett nära samband med andelen tid som berörd personal ägnar åt inspektioner och framför allt huruvida tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till myndighetens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;Tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Från den 1 mars 2011 har Strålsäkerhetsmyndigheten ansvaret för den operativa tillsynen enligt miljöbalken i frågor som rör verk- samhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning, dvs. kärn- teknisk verksamhet enligt kärntekniklagen och verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan för tillståndshavare inom enheten för yrkesverk- samhet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 58/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2013,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 59/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 59/2009 s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;också sedan tidigare tillsynsvägledande myndighet enligt miljö- balken i frågor som rör verksamhet med joniserande och icke- joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Vem som har tillsynsansvaret anges i miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap. är kompletta i den bemärkelsen att de på samma sätt som gäller enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen utgör ett stöd för tillsynsmyndighetens upp- gift att säkerställa att reglerna om strålsäkerheten fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Myndigheten ska besluta om olika åtgärder för att rätta till missförhållanden i verksamheten. Dessutom ska tillsynsmyndig- heterna fortlöpande kontrollera om meddelade villkor för verksam- heten är tillräckliga, med utgångspunkt i strålsäkerheten och balkens allmänna målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall. Ett föreläggande får förenas med vite. Även beslut om förbud mot en verksamhet eller en åtgärd kan meddelas om det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får ingripa även mot den som utan tillstånd bedriver verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att kräva undersök- ningar och liknande utredningar från verksamhetsutövarens sida för att tillsynen ska kunna genomföras. Ett sådant krav kan innefatta såväl provtagningar som efterforskningar och utred- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;För att fullgöra sina uppgifter som tillsynsmyndighet har en myndighet rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel. Myndigheten har också en rätt att där utföra undersökningar och andra åtgärder som är nödvändiga för tillsynen. Rätten till tillträde gäller också den som handlar på myndighetens uppdrag, t.ex. en sakkunnig som ska göra en besiktning av en anläggning eller annan teknisk undersökning före ett myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Enligt vad utredningen funnit behövs det endast några smärre kompletteringar av bestämmelserna i 26 kap. om strålsäkerhet förs in i 12 kap. miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndigheten blir till- synsmyndighet enligt balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;26 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;behöver kompletteras med en hänvisning till verksamhet med strålning om materiella strålsäkerhetsbestäm- melser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;26 kap. 3 § &lt;/SPAN&gt;behöver kompletteras med en hänvisning till att Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet för verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;26 kap. 20 § &lt;/SPAN&gt;behöver kompletteras med en hänvisning till till- ståndsplikten enligt 12 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;26 kap. 27 § &lt;/SPAN&gt;behöver kompletteras med en hänvisning till för- hållanden av betydelse för rikets säkerhet Kärnkraften svarar för en betydande del av Sveriges elförsörjning och anses därför ha en påverkan på det svenska totalförsvaret. Verksamheten vid kärnkraftreaktorerna är mot den bakgrunden av betydelse för rikets säkerhet och omfattas av säkerhetsskyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhetsskydd. Med säkerhetsskydd avses &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft72"&gt;Ett tydligare tillsynsansvar inom ramen för arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;Bestämmelser som rör frågor om strålsäkerhet finns förutom i strålskyddslagen även i arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Fyra olika myndigheter svarar för tillsyn inom sina respektive verksamhetsområden som även berör strålsäkerheten hos personal, patienter eller övrig allmänhet nämligen Strålsäkerhetsmyndig- heten, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;De berörda lagarna arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter samt – enligt utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;ningens förslag – 12 kap. miljöbalken gäller parallellt vid sidan om varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utan att ändra tillsynsansvaret och utan att ändra på den arbetsfördelning som nu gäller för de berörda myndigheterna bör ansvaret göras tydligare när det gäller tillsynen över strålsäker- heten. Det kan ske ge genom att strålskyddsbestämmelserna, genom en markering i respektive lagstiftning ges företräde när det gäller strålskyddet på respektive område. Således föreslår utred- ningen att arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter kompletteras med anmärkning som innebär att i fråga om strålskyddet gäller bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Liksom för närvarande bör således bestämmelserna i miljö- balken om strålsäkerhet vara tillämpliga vid sidan av arbetsmiljö- lagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter. Lagarna avses således gälla fullt ut vid sidan av varandra. Förslaget innebär att sådana föreskrifter eller villkor av betydelse för strålskyddet som utfärdas med stöd av strålskyddslagen bör av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket läggas till grund för dess bedömningar och betraktas som minimikrav som under alla omständigheter måste uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Genom utredningens förslag kommer ansvaret för det över- gripande strålskyddet att markeras på ett tydligare sätt i lagstift- ningen. Ett grundläggande skäl till utredningens förslag är förutom en tydligare ansvarsfördelning att strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skadliga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strål- säkerhetmyndigheten har inom sin organisation sammantaget en sådan sakkunskap. Ett annat skäl är att EU:s grundläggande säker- hetsnormer för skyddet mot allmänhetens, patienters och arbets- tagares hälsa mot de faror som uppstår mot joniserande strålning är föremål för omarbetning. De nya reglerna förväntas att bli mer omfattande än dem som för närvarande gäller enligt Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996. Utan att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras i respektive lagstift- ning på det sätt som utredningen förslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft13"&gt;Det är naturligtvis angeläget att även fortsättningsvis eftersträva en samordning mellan Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd rörande strålskyddet och sådana råd eller föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;som meddelas med stöd av arbetsmiljölagen, hälso- och sjuk- vårdslagen och lagen om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Ansvaret för den svenska beredskapen mot olyckor och händelser med radioaktiva ämnen delas av ett stort antal aktörer. I detta nätverk ingår bland annat myndigheter, länsstyrelser och kom- muner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Myndigheternas ansvar vid en kärnteknisk olycka regleras av lagar och förordningar och finns omsatt i praktiska förberedelser och beredskapsplaner som beskriver hur de ska arbeta och samverka om en olycka skulle inträffa. Planerna och förberedel- serna testas regelbundet i övningar och identifierade lärdomar omsätts i förbättringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För att myndigheterna snabbt ska få kännedom om en olycka, och för att arbetet ska komma igång snabbt efter ett larm, har myndigheterna tjänstemän i beredskap (TiB) som har jour dygnet runt. TiB fungerar som larmmottagare och har oftast befogenhet att på egen hand, för sin myndighets räkning, fatta nödvändiga beslut om de åtgärder som krävs i det tidiga skedet av en olycka, innan beredskapsorganisationerna har hunnit samlats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Sedan många år ställer svensk lagstiftning krav på att det ska finnas en beredskap mot olyckor vid kärnkraftverk och andra radiologiska eller nukleära händelser. Beredskapen omfattar hela hotskalan, från mindre incidenter till ett allvarligt haveri vid något av landets kärnkraftverk. Utredningen bedömer att nuvarande för- fattningar är tillräckliga för detta ändamål och att det för när- varande inte behövs några författningsändringar på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft35"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Den som har tillstånd att inneha och driva ett kärnkraftverk har en skyldighet att förebygga skadlig verkan av strålning samt lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske. I en haverisituation är tillförlitlig och snabb information från tillståndshavarna till Strål- säkerhetsmyndigheten av yttersta vikt för att myndigheten i sin tur ska kunna ge råd och stöd avseende nödvändiga åtgärder för att minimera risken för skador på människor och miljön. Det kan t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;handla om att lämna relevanta råd till räddningsledaren i när- området vad gäller intag av jodtabletter, utrymning eller betes- förbud. Mot bakgrund av de brister som Strålsäkerhetsmyndig- heten i samband med beredskapsövningar har identifierat avseende informationsöverföring bedömer utredningen att Strålsäkerhets- myndigheten bör få bättre verktyg för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status samt för att göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Myndighetens möjligheter att i en haverisituation utan dröjsmål få tillgång till relevant data från det drabbade kärnkraftverket kan säkerställas genom krav på automatisk överföring av viktig anlägg- ningsdata direkt från verket till myndighetens beredskapscentral. På så sätt kan myndigheten omedelbart överblicka anläggningens status och skyndsamt göra egna bedömningar av den s.k. käll- termen. Källtermsbedömning är en viktig förutsättning för att kunna göra spridningsanalyser och därmed lämna råd till rädd- ningsledaren. System för automatisk dataöverföring från anlägg- ning till tillsynsmyndighet tillämpas redan vid flera utländska tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Mot ovanstående bakgrund bedömer utredningen att det är motiverat att föreslå att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att se till att Strålsäkerhets- myndigheten genom en direktöverföring får tillgång till driftdata från reaktorn. På så vis säkerställs att myndigheten har förutsätt- ningar för att göra snabba och välgrundade bedömningar vars syfte är att minimera skadlig verkan av strålning till människor och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse i 12 kap. 22 § miljöbalken som säkerställer att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att säker- ställa att tillsynsmyndigheten får direktåtkomst till driftdata från reaktorn om det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Utredningen föreslår en ny lag om kärnämneskontroll m.m. omfattande det som idag är reglerat i kärntekniklagen och lagen om internationella inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31848x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Bestämmelserna i lagen om kärnämneskontroll m.m. syftar till att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; främst åtagandena enligt &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (NPT). Sverige förbinder sig att inte tillverka eller förvärva kärn- vapen eller andra kärnladdningar och att godta internationella inspektioner. Samtidigt ska Sverige inte bidra till att något annat land skaffar sig kärnvapen. Detta uppnås främst genom export- kontroll.&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sverige är bundet av &lt;NOBR&gt;FN-resolutioner&lt;/NOBR&gt; inom området, speciellt Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) som främst syftar till att förhindra spridning av massförstörelsevapen till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En lag om kärnämneskontroll m.m. syftar alltså till att Sverige ska kunna leva upp till internationella åtaganden inom nedrustning och &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningen har inte gått vidare med att föreslå någon omfat- tande utökning av bestämmelserna på &lt;NOBR&gt;icke-spridningsområdet&lt;/NOBR&gt; även om detta skulle kunna vara möjligt. Som exempel kan nämnas att det i Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) bl.a. föreskrivs kontroll av kärnteknisk utrustning. Innan en sådan kontroll inför- livas i svensk lagstiftning krävs en analys av hur det skulle kunna ske på bästa sätt och analys av konsekvenserna. Däremot föreslår utredningen att förbudet i 1996 års fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) införs i svensk lagstiftning. I fördraget åtar sig parterna att inte utföra någon kärnvapenprov- sprängning eller någon annan kärnsprängning. Sverige har ratifi- cerat fördraget&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, men det har ännu inte trätt i kraft. Även om fördraget ännu inte trätt i kraft bör förbudet införas i svensk lagstiftning, då det bidrar till de internationella ansträngningarna inom nedrustning och &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Fördelarna av en ny sammanhållande lag om kärnämneskontroll m.m. är att delar av lagstiftningen inom området nukleär icke- spridning kommer att ingå i en och samma lag. Detta ökar tydlig- heten. En separat lag om kärnämneskontroll m.m. kan dessutom utformas så att den i största möjliga mån liknar annan lagstiftning för att förhindra spridning av andra massförstörelsevapen. Lagen kan dessutom enklare anpassas så för att uppfylla delar av Säker- hetsrådets resolution 1540 (2004) och eventuella andra eller kom- mande nya krav inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se EU:s rådsförordning 428/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Prop. 1997/98:174.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft35"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningen föreslår att det i 12 kap. miljöbalken införs en regel som innebär ett förbud för den som yrkesmässigt driver ett solarium avsett att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) att upplåta solariet för bestrålning av huden till personer under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Förslaget är i enlighet med rekommendationer som FN:s Världshälsoorganisation WHO:s organ för cancerforskning ”Inter- national Agency for Research on Cancer” (IARC) har lämnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Förslaget överensstämmer också med Cancerutredningens för- slag i betänkandet ”En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) samt rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd samt ett antal internationella och nationella expertorgan lämnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Tyskland har i en förbundslag infört ett förbud mot att upplåta solarier för bestrålning av huden till minderåriga personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft35"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Det finns lasrar som är ofarliga och det finns lasrar som kan orsaka bestående skador på ögonen. Starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Lasrar kan därför vid ovarsam hantering skada män- niskor och djur. Laserstrålning används yrkesmässigt bland annat vid medicinska behandlingar, vid mätning av t.ex. luftföroreningar och fordons hastighet, vid bestrålning av hud i kosmetiskt syfte, i laserpekare samt i sammanhang som lasershower för underhållning, konst och reklam. Lasrar används även för privat bruk, t.ex. som laserpekare, laserkollimatorer och distansmätningsutrustning. De används inte sällan av personer utan tillräckliga kunskaper om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Risken för att skadas av en laser beror på laserns styrka, avståndet mellan lasern och personen samt hur länge strålen belyser till exempel ögat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Potentiellt farliga lasrar av högre klass blir allt billigare, och därmed vanligare, trots att lasrar med lägre effekt ofta vore tillräckliga för det avsedda användningssyftet. Det kommer ut allt fler, potentiellt farliga lasrar av högre klass (&amp;gt;laserklass 2M) på marknaden, trots att lasrar med lägre effekt (laserklasserna 1, 1M, 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31850x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;och 2M) ofta skulle vara tillräckliga för det avsedda användnings- syftet. De används inte sällan av personer utan tillräckliga kunska- per om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;I takt med att tillgången på starka laserpekare - laserpekare som ibland har styrkor över hundra milliwatt – har också missbruket av laserpekare ökat. De används, enligt Rikspolisstyrelsen&lt;A href="#page_50"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, för att trakassera bland andra privatpersoner, poliser och piloter. Den som blir belyst med laser kan drabbas av bestående ögonskador, till exempel bli blind. När exempelvis bilförare bländas kan det leda till allvarliga olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det här problemet är i stort sett detsamma inom hela Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Mot den bakgrunden föreslår strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Island, Norge och Sverige i en skrivelse av den 3 november 2010 till &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen att kommissionen inför gemensamma importrestriktioner för starka laserpekare. I skrivelsen föreslår myndigheterna ett för- bud mot alltför starka laserpekare för allmänheten. Enbart laser- pekare i klass 1 och 2 enligt Europeisk standard EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; med en maximal effekt av 1 mW bör, enligt myndigheterna, tillåtas för användning av allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Utredningen delar de nordiska Strålsäkerhetsmyndigheternas uppfattning beträffande starka laserpekare och föreslår att det i 12 kap. miljöbalken ska införas ett förbud att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3 B eller 4. Förbudet föreslås dock inte gälla vid yrkesmässig användning av laserpekare, vilket t.ex. kan avse militär användning av laserpekare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utredningen har också tagit fasta på den tillståndsreglering av lasrar som, enligt vad utredningen har erfarit, har införts i Tyskland och Frankrike. Utredningen föreslår sålunda att det i 12 kap. miljöbalken införs ett krav på att den som yrkesmässigt för in eller importerar, saluför, upplåter eller överlåter laser ska vara skyldig att klassificera och märka dessa enligt svensk standard. Denna bör även vara skyldig att förse lasrar med instruktioner och varnings- texter om vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid montering och användning för att undvika skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Marknaden för kosmetiska behandlingar växer. Den växande marknaden innebär också en ökad risk för skador. En ny typ av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Se Rikspolisstyrelsens rapport &lt;NOBR&gt;POA-742-3480/10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31851x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;strålning, intense pulsed light (IPL)&lt;A href="#page_51"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, som ger lika intensiv strål- ning som en laser, har dessutom tillkommit. Forskningen släpar efter i förhållande till användningen av dessa metoder. Metoderna tas i bruk innan det finns vetenskapligt underbyggd kunskap om hur de fungerar och vilka de eventuella långtidseffekterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Det finns därför enligt utredningen starka skäl att stärka och komplettera den nuvarande tillståndsplikten enligt Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter till att även omfatta innehav och använd- ning av laser i de starkare klasserna och således även inkludera för kosmetisk behandling med laser. Kravet på tillstånd bör dock inte gälla användning av laser i samband med bestrålning av människor i samband med medicinsk eller odontologisk behandling eller under- sökning. Laser för medicinsk behandling utgör en medicinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. För att en medicinteknisk produkt ska få sättas ut på marknaden måste den uppfylla de krav som anges i lagen och i Läkemedels- verkets föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Regler om tillståndsplikt bör enligt utredningens förslag föras in i förordningen om verksamhet med strålning i stället för som nu i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Skälet till utredningens förslag att de föreslagna bestämmelserna bör införas i miljöbalken respektive i den föreslagna förordningen om verksamhet med strålning är att bestämmelserna enligt utred- ningens uppfattning bör vara straffbara enligt 29 kap. 1 § om miljö- brott eller alternativt enligt 29 kap. 4 § om otillåten miljöverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft35"&gt;Straffsanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Straffbestämmelserna inom strålsäkerhetsområdet finns främst i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Miljöbalken gäller, parallellt med bestämmelserna i kärntekniklagen och strål- skyddslagen, även verksamheter med joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-jonise-&lt;/NOBR&gt; rande strålning. Straffbestämmelserna i miljöbalken gäller således även verksamheter inom strålsäkerhetsområdet. En förseelse på strålsäkerhetsområdet kan vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det kan gälla till exempel att bedriva en verksamhet med strålning utan tillstånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;IPL är en teknik med särskilda lampor som tillsammans med kondensatorer producera ljus med hög intensitet under en mycket kort tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;vilket är straffbart enligt såväl 25 § kärntekniklagen som enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Utredningen har funnit att vissa ändringar och kompletteringar bör göras av miljöbalkens straffbestämmelser om materiella strål- säkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den centrala straffbestämmelsen på miljöstraffrättens område är 29 kap. 1 § om miljöbrott. Den brottsliga gärningen är beskriven under fyra punkter i paragrafens första stycke där punkten 3 avser strålning. Punkten 1 i paragrafen omfattar utsläpp. Formen för utsläppet saknar betydelse. Det spelar alltså ingen roll om ämnet släpps ut direkt eller genom t.ex. eldning, uppvärmning eller avkyl- ning. Här är kvalifikationen att gärningsmannen orsakar att det till omgivningen släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra antingen en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller någon annan betydande olägenhet i miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Med begreppet orsakar förstås att det kan vara fråga om såväl ett aktivt handlande som icke tillåten passivitet från gärningsmannens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Bestämmelsen om miljöbrott kan redan i dag tillämpas på brott mot kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Enligt punkt 3 kan den dömas för miljöbrott som orsakar en betydande olägenhet i miljön genom bl.a. strålning, såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande.&lt;/NOBR&gt; Utredningen föreslår nu att 29 kap. 1 § om miljöbrott kompletteras med en regel som innebär att även den som orsakar otillåten exponering av joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som är skadlig för människors hälsa, djur eller miljön ska kunna dömas för miljöbrott. En sådan komplettering av 29 kap. 1 § avseende otill- låten exponering av joniserande strålning knyter på ett bättre sätt an till de skyddsintressen som straffbestämmelserna syftar till att ta till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Utredningen anser vidare att miljöbalkens straffbestämmelser bör kompletteras med en ny straffbestämmelse och en ny brotts- rubricering – 29 kap. 1 a § miljöfarlig verksamhet med strålning. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft20"&gt;För miljöfarlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;bryter mot skyldigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att enligt 12 kap. 21 § upprätthålla strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot skyldigheten att rapportera om olyckstillbud enligt 12 kap. 22 § eller uppgifter som har betydelse för bedömningen av arbetets strålningsrisker enligt 12 kap. 30 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot skyldigheten att omhänderta avfall mot verksamhet med strålning enligt 12 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot skyldigheten att bedriva forsknings- och utvecklings- verksamhet enligt 12 kap. 25 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot skyldigheten att genomföra en återkommande helhets- bedömning enligt 12 kap. 27 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft20"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;Bestämmelsen är delvis en precisering av tidigare bestämmelser i kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen. Punkten 4 ersätter 15 § kärntekniklagen som innebar att ett tillstånd kunde återkallas om reaktorinnehavaren inte bedrev föreskriven forsknings- och utvecklingsverksamhet. Denna, måhända högst teoretiska, möjlig- het att återkalla tillståndet ersätts således av en straffbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Miljöbalkens straffbestämmelser bör även kompletteras med en bestämmelse om olovlig verksamhet med strålning &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 1 b §. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft20"&gt;För olovlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;bryter mot förbudet att åter ta en permanent avstängd kärn- kraftsreaktor i drift i strid med bestämmelsen enligt 12 kap. 32 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot förbudet att ha en annan förmånstagare för försäkring som syftar till att ersätta skada på byggnadsdelar, system, kompo- nenter och anordningar av betydelse för strålsäkerheten i verk- samhet med strålning än den som är tillståndshavare för verk- samheten enligt 12 kap, 33,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot skyldigheten att klassificera eller märka laser enligt 12 kap. 34 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bryter mot förbudet att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, tillverka, använda, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 enligt 12 kap. 35 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;bryter mot förbudet att sysselsätta den som är under 18 år i verksamhet som är förenad med joniserande strålning enligt 12 kap. 36 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;bryter mot förbudet att yrkesmässigt upplåta solarier avsedda att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft20"&gt;att göra huden brun (kosmetiskt solarium) till personer under 18 år enligt 12 kap. 37§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft20"&gt;Första stycket punkten 3 gäller enbart i samband med yrkesmässig hantering av laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Även denna bestämmelse kan sägas delvis utgöra en precisering av motsvarande straffbestämmelser enligt 25 § kärntekniklagen samt 36 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I en särskild paragraf, 29 kap. 1 d §, har förts in en straff- bestämmelse om att till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investeringsprojekt som ska meddelas kommissionen. En motsvarande bestämmelse finns i kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Enligt 29 kap. 4 § döms för otillåten miljöverksamhet bl.a. den som påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan i enlighet med närmare angivna bestämmelser. Denna paragraf kompletteras med en bestämmelse som gör den tillämplig även i förhållande till det nya kap. 12 om strålsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utöver nu redovisade straffbestämmelser föreslår utredningen vissa andra ändringar och tillägg, bl. a. att den som underlåter att i samband med olyckstillbud, hot eller liknande omständighet snarast lämna erforderliga upplysningar kan dömas för försvårande av miljökontroll till böter eller fängelse högst två år, 29 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft35"&gt;Sanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen har vidare funnit att ett system med sanktionsavgifter bör införas inom strålsäkerhetsområdet. Vad som kommer i fråga för sanktionsavgifter är överträdelser av mindre allvarligt slag där tillämpning av straffbestämmelser inte framstår som nödvändigt. Utredningen har med utgångspunkt i den föreslagna förordningen om verksamhet med strålning funnit att ett system med sanktions- avgifter kan vara meningsfullt beträffande överträdelser av vissa nedan redovisade förordningsbestämmelser. Utredningens förslag leder till att dessa överträdelser kan beivras utan att polis och åkla- gare kopplas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Utredningen föreslår att reglerna i 30 kap. miljöbalken om miljösanktionsavgifter ska gälla även inom strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Ett viktigt skäl är att systemet enligt 30 kap. miljöbalken är enkelt och effektivt att tillämpa. Ett annat skäl är att sanktionsavgifter enligt miljöbalken redan gäller för vissa verksamheter med strål- ning. Systemet bygger på enkelhet, tydlighet, schablonisering och snabb handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter kompletteras med bestäm- melser som rör verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter finns ett stort antal bestämmelser om anmälnings- och rapporteringsskyldigheter m.m. och som torde lämpa sig väl för sanktionsavgifter. Det har emellertid inte varit möjligt för utredningen att inom de tidsramar som gäller för utredning analysera bestämmelserna i myndighetens föreskrifter. Utredningen föreslår att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför en noggrann genomgång av myndighetens föreskrifter i syfte att närmare överväga frågan om blankettstraffbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft35"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet &lt;SPAN class="ft45"&gt;- &lt;/SPAN&gt;lokala säkerhetsnämnder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft36"&gt;Lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men reformeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Även om det har konstaterats ett antal brister i lokala säker- hetsnämndernas verksamhet bedömer utredningen att mycket talar för att nämnderna alltjämt bör behållas. Nämndernas roll som allmänhetens ombud i strålsäkerhets- och beredskapsfrågor är viktig och när nämnderna fungerar som avsett ska deras arbete skapa en öppenhet kring insynen i dessa frågor. Enligt utred- ningens mening är den lokala förankringen viktig för att snabbt kunna fånga upp vilka frågor som närboende kan ha om den pågående verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör lokala statliga säkerhets- nämnder således finnas kvar vid anläggningar som på olika sätt hanterar kärnämne och där det kan finnas en risk att verksamheten genom utsläpp kan medföra olägenheter för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Vad gäller den lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäck kärn- kraftverk konstaterar utredningen att allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats från anläggningsplatsen. Det finns således inte kvar några betydande strålningskällor och påtag-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;liga risker för utsläpp som motiverar en säkerhetsnämnd i Barsebäck. Utredningen föreslår således att den lokala säkerhets- nämnden vid Barsebäcks kärnkraftverk på sikt avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft36"&gt;Nämndernas upptagningsområde bör breddas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningens bedömning är nämndernas upptagningsområde bör breddas. Strålsäkerhets- och beredskapsinformation är inte enbart en angelägenhet för boende i den kommun inom vars kommun- gräns den aktuella anläggningen är belägen, utan även omkringlig- gande kommuner berörs av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vidare gör utredningen bedömningen att nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer än politiska företrädare. Genom att nämn- dernas upptagningsområde föreslås utökas rent geografiskt breddas även rekryteringsunderlaget. Kompetenser som kan vara värdefulla för nämnderna avser bl.a. det arbete som bedrivs i kommunerna i andra säkerhetsrelaterade frågor genom t.ex. Räddningstjänsten. Dessutom bör representanter för lokala intresseorganisationer, såsom t.ex. miljöorganisationer men även andra organisationer, kunna utses av regeringen som ledamöter i nämnden på samma premisser som övriga ledamöter. Den nuvarande ordningen som innebär att ledamöterna i nämnderna ska utses efter förslag av berörda kommuner och att ledamöterna bör vara bosatta i den kommun som föreslagit dem bör därför slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;I dagsläget består nämnden av högst tretton ledamöter plus ersättare. Utredningen bedömer att ett så stort antal ledamöter är svårt att motivera med hänsyn till uppdragets omfattning. Mot den bakgrunden ser utredningen inte heller något reellt behov av ersättare i nämnden. Med tanke på uppdragets karaktär är det samtidigt viktigt att ledamöterna inte är för få. Vid en samman- tagen bedömning ser utredningen att ett lämpligt antal ledamöter kan vara nio stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft36"&gt;Nämndens informationsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utredningen vill särskilt understryka att nämndens insynsuppdrag är mer omfattande än att enbart föra vidare information från den aktuella anläggningen. Nämndens roll som informationsbehandlare bör därför förstärkas. För att uppfattas som trovärdig är utred- ningens bedömning att nämnden behöver bearbeta mottagen infor- mation innan den förmedlas till medborgarna. Likaså bör uppdraget omfatta att informera om vilka frågor som nämnden har ställt till kraftbolaget och de svar som bolaget redovisat. Genom att välkomna och synliggöra frågor från allmänheten kan intresset för nämnden och strålsäkerhets- och beredskapsfrågor i berörda kom- muner tänkas öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att Strålsäkerhetsmyndigheten bör få en tydligare och starkare roll i nämnderna. Representanter från myndigheten, liksom från länsstyrelsen, bör närvara vid nämndens möte för att informera om strålsäkerhets- och beredskapsarbetet vid den berörda anläggningen, resultat av olika tillsynsåtgärder och uppföljningar av dessa. Myndigheterna bör bistå säkerhetsnämn- derna med lokalt anpassad information om genomförda tillsyns- åtgärder samt försäkra sig om att nämndens information om kraft- bolagets strålsäkerhets- och beredskapsarbete, eventuella brister och åtgärder beskrivs på ett rättvisande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Som ett led i att Strålsäkerhetsmyndighetens roll stärks i nämn- derna bedömer utredningen att nämnden ska åläggas en informa- tions- och upplysningsplikt gentemot Strålsäkerhetsmyndigheten om nämnden upptäcker eller erhåller information som tyder på brister i strålsäkerheten i den aktuella anläggningen. På motsva- rande sätt bör Strålsäkerhetsmyndigheten åläggas en skyldighet att informera nämnden om myndigheten i sin tillsyn upptäcker motsvarande förhållanden i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft36"&gt;Krav på ekonomisk uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Även om det tilldelade beloppet per nämnd är förhållandevis litet anser utredningen att det är viktigt med en ekonomisk styrning och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i nämnderna. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;utredningens bedömning finns det inte någon anledning att även fortsättningsvis undanta nämnderna från extern revision. I likhet med andra statliga funktioner bör därför säkerhetsnämnderna åläggas krav på årsredovisning och verksamhetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det förefaller mer logiskt att verk- samheterna fortsättningsvis finansieras genom avgifter från kraft- bolagen via Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförordning än via myndighetens forskningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Nämndernas trovärdighetsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Genom att bredda nämndernas upptagningsområde och rekryte- ringsunderlag med bl.a. representanter från lokala intresseorganisa- tioner, stärka Strålsäkerhetsmyndighetens roll i nämndernas arbete samt ålägga nämnderna krav på extern revision är utredningens utgångspunkt att verksamheten ska fungera tillfredsställande och att trovärdigheten förstärkas betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I kombination med en tydlig styrning genom en ny instruktion för nämnderna bedömer utredningen att åtgärderna bör vara tillräckliga för att återskapa förtroendet för nämndernas verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft36"&gt;En ny organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningen föreslår sammanfattningsvis att verksamheten vid de nuvarande lokala säkerhetsnämnderna breddas i enlighet med vad som förordas ovan. För att understryka den delvis nya inriktningen på nämndernas verksamhet föreslår utredningen att nämnderna byter namn och benämns lokala insynsnämnder. Följande lokala insynsnämnder föreslås inrättas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Lokala insynsnämnden vid Studsviks anläggningar för verk- samhet med strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lokala insynsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lokala insynsnämnden vid bränslefabriken i Västerås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft57"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning och leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster av betydelse för strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det skulle vara värdefullt om Strålsäker- hetsmyndigheten – i likhet med andra motsvarande myndigheter runt om i världen – ges en möjlighet till insyn redan i tillverknings- skedet av en viktig anordning eller komponent som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;De juridiska svårigheter som är förknippade med ett utökat tillsynsmandat till Strålsäkerhetsmyndigheten är dock omfattande. Utredningen har därför skisserat en tänkbar modell som innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten förvisso inte ges ett tillsynsmandat som omfattar även tillverkare och leverantörer men som ändå bör kunna möjliggöra att syftet med en regelrätt leverantörstillsyn i stora delar ändå tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;En viktig utgångspunkt är att det till fullo är tillståndshavarens ansvar att en beställd produkt som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet håller tillräckligt hög kvalitet för sitt ändamål. Om denne inte är tillräckligt uppmärksam i sitt kvalitetssäkringsarbete kan det få till följd att den beställda produkten inte håller utlovad standard. Myndighetens tillsyns- insatser bör således ensidigt rikta in sig på tillståndshavarens för- måga att genomföra en gedigen upphandling och utföra erforder- liga kvalitetskontroller. Om fel eller brister upptäcks vid en gransk- ning hos en leverantör eller tillverkare har tillståndshavaren såldes inte varit tillräckligt omsorgsfull i sitt kvalitetsarbete. Någon till- synsinsats direkt gentemot leverantören eller tillverkaren blir följaktligen inte aktuell, utan myndighetens tillsyn avser enbart granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring och hur detta har omsatts av leverantören. Det innebär också att myndigheten aldrig på egen hand besöker en leverantör eller tillverkare utan besök äger alltid rum i sällskap med tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd. Kommunikationen sker heller aldrig direkt med leverantören eller tillverkaren annat än för att få information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;hur tillståndshavarens kvalitetssäkringsåtgärder har omsattas i deras verksamhet. Skulle myndigheten ha synpunkter på det arbete som leverantören eller tillverkaren utför ska dessa följaktligen framföras uteslutande till tillståndshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;På så sätt bedömer utredningen att förutsättningar för tillsynen är så ensidigt inriktade på tillståndshavarens kvalitetssäkring att den föreslagna modellen inte bör kunna ses som en svensk myndig- hetsutövning gentemot en leverantör eller tillverkare som inte sällan bedriver sin verksamhet utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att det införs en bestämmelser i 12 kap. 29 § miljöbalken som säkerställer att till- synsmyndigheten får möjlighet till insyn och granskning av till- ståndshavarens kvalitetssäkring vid tillverkning och leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster av betydelse för strålsäkerhet i sådana anläggningar som avses i 4 § 2 a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft16"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft36"&gt;Konsekvenser för enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Konsekvenserna för uppnåendet av miljökvalitetsmålet Säker strål- miljö behandlas i betänkandet i avsnittet 19.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Konsekvenser i övrigt för enskilda till följd av utredningens förslag gäller främst utredningens förslag att solarier inte ska få upplåtas yrkesmässigt till personer under 18 år och förslaget att det ska krävas tillstånd för att inneha och använda de starkaste laser- pekarna. Utredningen bedömer att dessa förslag innebär betydande fördelar från hälsosynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Förslaget om reformering och breddning av de lokala säker- hetsnämnderna bör innebära att nämnderna kan fungera bättre i sin roll som allmänhetens ombud i strålsäkerhets- och beredskaps- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;Förslaget om lagreglering av statens sistahandsansvar för använt kärnbränsle bör innebära en ökad trygghet för enskilda i de kom- muner som omhändertar använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft36"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Kärnkraftsföretagen är de företag som främst berörs av regelverket på strålsäkerhetsområdet. Utredningens förslag innebär att dubbel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;prövning försvinner, att det blir kortare beslutsprocesser i de fall när beslut får fattas på en lägre nivå än tidigare och att det blir en tydligare lagstiftning när regleringen enligt tre lagar ersätts med reglering enligt en lag. Skyldigheten att säkerställa möjlighet till automatisk dataöverföring av driftdata till Strålsäkerhetsmyndig- heten innebär å andra sidan ett nytt krav liksom myndighetens utvidgade tillsynsmandat till att också innefatta företagens kvalitetssäkring i samband med anskaffning av viktiga kompo- nenter m.m. Sammantaget bör dock utredningens förslag innebära en förenkling för kärnkraftsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;När det gäller övriga företag torde solarier och företag som försäljer lasrar att vara de som blir mest berörda av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft36"&gt;Konsekvenser för kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Kärnkraftskommunerna är de kommuner som främst berörs av utredningens förslag. Det bör för dem vara positivt med en tydligare lagstiftning inom strålsäkerhetsområdet och med att Strålsäkerhetsmyndigheten får förstärkta tillsynsmöjligheter och en förstärkt roll som expertmyndighet. Reformeringen och bredd- ningen av de lokala säkerhetsnämnderna till lokala insynsnämnder bör också vara positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft36"&gt;Konsekvenser för Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;För Strålsäkerhetsmyndigheten innebär utredningens förslag ett antal nya arbetsuppgifter. Myndigheten får i uppgift att företräda allmänna strålskyddsintressen i mål vid miljödomstol. Myndigheten får också nya uppgifter i fråga om lasrar och solarier. Myndigheten får en tydligare och starkare roll i de lokala insynsnämnderna. Tillsynsmandatet utvidgas till att också innefatta tillståndshavarnas kvalitetssäkring i samband med anskaffning av viktiga kompo- nenter m.m. Myndigheten får bättre dataåtkomst för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status när det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet samt för att kunna göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Utredningen har inte bedömt i vilken utsträckning de nya uppgifterna kan aktualisera en förstärkning av Strålsäkerhets- myndighetens resurser. En eventuell resursförstärkning innebär – beroende på hur den finansieras – antingen ökade kostnader för staten eller ökade avgifter enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Konsekvenser för miljödomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningens förslag kan ha betydelse för miljödomstolarnas verk- samhet. Å ena sidan kommer regeringens prövning av kärntekniska anläggningar att begränsas till en prövning av tillåtligheten. Å andra sidan kommer tillståndsärenden av mindre komplicerad natur att prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för av miljödomstol. Miljödomstolen får också i mål om strålsäkerhet en möjlighet att överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av bety- delse för strålsäkerheten. Utredningen bedömer inte att förslagen sammantaget kommer att nämnvärt påverka arbetsbelastningen vid miljödomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft36"&gt;Konsekvenser för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljömålet omfattar bl.a. utsläpp av radioaktivitet från kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten får ett starkare tillsynsmandat och att dess roll som expertmyndighet förstärks. Myndigheten får bättre dataåtkomst för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status när det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet samt för att kunna göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Betydande hälsofördelar bör också erhållas till följd av utred- ningens förslag att solarier inte ska få upplåtas yrkesmässigt till personer under 18 år. Även förslagen om klassificering och märkning av lasrar samt restriktioner eller förbud för de starkaste laserpekarna bör innebära hälsofördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft35"&gt;The remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Pursuant to the Government’s authorisation of 11 December 2008, the Head of the Ministry of the Environment has appointed a Committee of Inquiry to examine the prospects for harmonising the rules concerning activities in the field of nuclear technology and radiation protection.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Terms of reference&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Under its terms of reference, the Committee is to focus in particular on the feasibility of merging the provisions of the Nuclear Operations Act (1984:3) and the Radiation Protection Act in a single law. The aim is to simplify the structure and formulation of the provisions and make them more effective without thereby jeopardising public requirements regarding nuclear safety and radiation protection.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;The terms of reference further state that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;certain basic terms in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act governing application of the rules and how these affect other legislation should be analysed more closely,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;study should be made of the licensing rules governing nuclear operations and practices involving radiation, and also of the rules concerning the security screening of staff, with a view to enhancing coherence,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;special attention should be focused on the supervision of compliance with the Nuclear Operations Act and the Radiation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;Protection Act, including supervision of the use of radiation sources in the healthcare and industrial sectors,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;government supervision as regulated by the provisions on local safety committees should be given due attention,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the rules governing punitive measures in each of the two legislative spheres are to be reviewed, and in this connection special consideration is to be given to the possibility of applying environmental sanction charges instead of penal provisions,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the development of legislative efforts in this field within the European Union – particularly the Community framework for the nuclear safety of nuclear installations, 2009/71/EURATOM&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft13"&gt;– is to be considered in this respect, along with Sweden’s other international commitments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;In addition, the Committee is to examine the need for – and where relevant the formulation of – legal provisions establishing long- term responsibility for the sealed repository for spent nuclear fuel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;A further matter passed that the Ministry of the Environment has passed to the Committee for consideration concerns inter- agency cooperation and the need to revise the rules relating to nuclear &lt;NOBR&gt;non-proliferation,&lt;/NOBR&gt; particularly those dealing with the import and export of nuclear material and strong radiation sources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The Committee is to present proposals specifying whatever changes in the laws and regulations may be deemed necessary. Such proposals must seek to ensure that supervision in the nuclear and radiation field is accomplished in a more &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; manner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Other issues deriving from the terms of reference&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Under the Committee’s terms of reference, the report of the Swedish Radiation Safety Authority entitled Review of Swedish Legislation in the Radiation Safety Field is to be given due consideration in the course of the inquiry. In its contacts with the ministry, the agency has made clear that the following issues will require special consideration:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the terms ‘nuclear activity’ and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;‘radiation-related&lt;/NOBR&gt; activity’ should be reviewed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31865x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the term ‘nuclear waste’ should if possible be abolished and ‘radioactive waste’ be introduced as a uniform term for all types of residual products containing radioactive substances.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the purport of the terms ‘best available technology’ (BAT) and three of the basic principles of radiation protection – ‘justification’, ‘optimisation’ (aka ALARA) and ‘dose limits’ – should, together with the nuclear safety principle of ‘proven design’, be integrated in new and coherent legislation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the basic safety principles formulated by the International Atomic Energy Authority, IAEA, should serve as a guide in preparing the new law,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the principles of ‘barriers and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;defence-in-depth’&lt;/NOBR&gt; should provide the basic starting point for a new, harmonised law,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the exemption rules in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act (clearance) should be harmonised and expressed more clearly than is the case in present legislation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the rules concerning (sub)contractors under Section 5, second paragraph of the Nuclear Operations Act should be reviewed,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;a minimum age limit of 18 years should be considered for the use of solariums.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the use of cosmetic lasers should be more clearly regulated than is the case under present legislation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regulation of the use of laser pointers and other devices of a similar kind.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft35"&gt;Reform needs – identifying problem areas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;The need to simplify and streamline the rules on nuclear operations and other practices involving radiation has long been discussed&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Since the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act are to be applied in parallel, licence conditions decided on by the Environment Court in a permit application case pursuant to the Environmental Code may&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;See the report of the Organisation Committee on Radiation Safety (M 2007:05) submitted to the Government in March 2008 and the report of the Swedish Radiation Safety Authority, Review of Swedish Legislation in the Radiation Safety Field, from October 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;encompass measures already required under the provisions of the other two laws.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;It is not only this double licensing procedure – the overlapping application process where two separate permits have the same legal force – that is said to be causing problems. Other issues caused by a lack of legislative coherence have also been raised.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The inquiry has summarised the problem areas that have come to its attention as follows:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act are more overlapping in character than parallel; their provisions regulate the same types of substantive issues from partially different starting points.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;application processing under the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act is one example of an overlapping regulatory practice,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;lack of coherence between the three laws results in unnecessary double processing and means that resources are not being used to maximum advantage,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;licence applications for small, environmentally ‘limited’ or relatively harmless activities are dealt with needlessly high up in the judicial chain; in contrast to more extensive application cases it seems unnecessary for such matters to be examined by the Government or by an environmental court,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the regulations should be harmonised to enable licensing and supervisory procedures to be adapted to the hazard potential of the activity in question and to the need for special skills on the part of the operator.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the terms ‘nuclear activity’ and ‘practices involving radiation’ overlap and are unclear – and are also based on different premises, since the former embodies a permit requirement while the latter does not,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the terms ‘radioactive waste’ and ‘nuclear waste’ overlap – the distinctions are difficult to maintain and do not fulfil any purpose,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the rules in the Nuclear Operations Act concerning the approval of (sub)contractors and entrepreneurs should be simplified,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the Swedish Radiation Safety Authority supervises application of the Nuclear Operations Act, the Radiation Protection Act and the Environmental Code with regard to ionising and non- ionising activity; thus the agency is formally empowered to choose whether a certain requirement should be imposed in accordance with one or the other of the three. For the sake of legal security, the supervisory rules should be harmonised,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;appeals against siting decisions by the Radiation Safety Authority must be harmonised – currently, the same matter/case may be considered either by the Government, by an administrative court or by an environmental court depending on whether the agency decides to base its decision on the Environmental Code, the Nuclear Operations Act or the Radiation Protection Act,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the sanction provisions set out in the Nuclear Operations Act, the Radiation Protection Act and the Environmental Code overlap and should therefore be harmonised; the penal provisions in Chapter 29 of the Environmental Code and the rules concerning environmental sanction charges in Chapter 30 also apply in the case of activities coming under the Nuclear Operations Act or the Radiation Protection Act. An offence may therefore be punishable under all three.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft35"&gt;Structure of the inquiry work&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;In light of the need for regulatory simplification and more effective legislation in the field of nuclear technology and radiation protection, as noted by the Committee, the inquiry has focused &lt;SPAN class="ft47"&gt;partly &lt;/SPAN&gt;on ways of merging the substantive rules in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act in a joint set of regulations, and &lt;SPAN class="ft47"&gt;partly &lt;/SPAN&gt;on the prospects for integrating these into the Environmental Code as a further step.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;The Committee has sought to ensure that legal security is enhanced when the rules are applied.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;It has also undertaken a systematic review of the rules in the Environmental Code that impact on practices involving radiation, and has made a closer study of some basic terms in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act that have in one way or another influenced the way the rules have been applied.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Special attention has been devoted to the terms nuclear waste and radioactive waste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;The Committee has also analysed the rules governing the licensing of nuclear activities and practices involving radiation. Supervision of compliance with the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act has been a focus of special attention, along with the rules concerning sanctions in each legislative area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft35"&gt;The inquiry’s deliberations on harmonisation/integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft36"&gt;Prospects for merging the rules in the Radiation Protection Act, the Nuclear Operations Act and the Environmental Code – Regulatory simplification and enhanced efficiency&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;The inquiry has studied various ways of harmonising the substantive rules. Four possible solutions have been identified.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Provisions concerning the licensing process for new major facilities and for output increases in nuclear power reactors are integrated into the Environmental Code, while other provisions are gathered in a separate ‘radiation safety act’.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Provisions concerning radiation safety are collected in a separate ‘radiation safety act’ but otherwise no changes are made in current regulations.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;The terms ionising and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation are deleted from the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Provisions concerning radiation safety are integrated in their entirety into the Environmental Code&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;In the Committee’s view, the close links between the regulations in the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act suggest that the provisions concerning nuclear safety and radiation protection should be integrated into the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The Radiation Safety Inquiry has concluded that radiation protection and nuclear safety matters cannot always be kept separate and need to be considered in a single context. The need to harmonise safety and radiation protection interests is evident in almost all stages of the nuclear fuel cycle and makes itself felt both&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;when studying and processing the data on which the design of a facility is based and when considering what measures need to be taken when the facility goes online. In practice, too, certain supervisory measures under the three sets of provisions have overlapped to some extent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;In the Committee’s view, there is no longer any justification for regulating nuclear activity by means of special rules in a separate law, as has been the case since 1956. The type of activity governed by the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act can and should be subject to harmonised rules in joint legislation in this field.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Since its inception, the Environmental Code has covered ionising and &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation. Besides injury/inconvenience arising from ionising radiation, the Code’s area of application extends to safety at nuclear facilities, supervisory matters and the operators’ own control systems. Thus there are a number of close links between the rules in the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;The rules overlap in several respects. The general rules of consideration and the environmental quality standards set out in the Environmental Code are also subject to review under the Nuclear Operations Act. The rules of consideration in the Radiation Protection Act serve the same purpose as the general rules of consideration in the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Nor are there any formal obstacles to prevent legislators, on the basis of the Code rules, from formulating requirements and stipulating conditions that cover both nuclear safety and radiation protection. This means that in licensing cases pursuant to the Environmental Code, matters relating to site security and protection against ionising radiation may be examined equally thoroughly under the Nuclear Operations Act or the Radiation Protection Act, depending on which purpose each individual law is required to fulfil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;The stated aim of the Environmental Code – to promote sustainable development that assures present and future generations of a healthy and good environment – also reflects the aims of the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act. The protection of people and the environment prescribed by the Environmental Code refers to protection not only against injury and damage but also against other inconveniences, i.e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;disturbances that reduce people’s &lt;NOBR&gt;well-being&lt;/NOBR&gt; in a medical or hygienic sense.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;One advantage of placing all provisions on radiation safety in the Environmental Code is that formally speaking its rules already cover practices involving both ionising and &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation. Another advantage is that certain rules in the Environmental Code, such as the general rules of consideration, are already being applied and are taken into account when cases are dealt with under the Nuclear Operations Act. The supervision chapter in the Code is complete and in principle does not require any changes if substantive radiation safety provisions are introduced into it. The same applies to the provisions on sanctions in chapters 29 and 30 of the Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;In the Committee’s view, the integrated assessment of sources of disturbance that becomes possible if the rules set out in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act are incorporated in the Environmental Code would make it easier to gain an overall picture of the environmental risks involved. This in turn would strengthen safety and radiation protection in accordance with government requirements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Also, harmonisation of the provisions on nuclear safety and radiation protection in the Environmental Code would lead to simplification of the rules, e.g. through the elimination of the widely criticised procedure of considering permit applications twice over for facilities engaging in practices involving radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;A further advantage of having a single overall licensing procedure under the Environmental Code instead of dealing with applications under the Nuclear Operations Act, is that it would embrace the right of public attendance, as expressed in Chapter 2, Article 11, second paragraph of the Swedish Instrument of Government and in Chapter 5, Section 1, first paragraph of the Swedish Code of Judicial Procedure. It follows from these provisions that court proceedings are to be open to the public as a general rule. Thus the Environment Court would deal with cases concerning environmentally hazardous activities at a main hearing to which the general public has access. Referral bodies sometimes attend these proceedings and are required to answer questions put to them by the court. Certain NGOs are entitled to appeal against rulings and decisions. Under the present Nuclear Operations Act or the Radiation Protection Act, licensing applications are prepared and examined by means of a written procedure that does not offer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;the same general public access as a main hearing in the Environment Court.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;If the rules are harmonised in the Environmental Code, the Government would be able to focus on assessing the permissibility of major new facilities pursuant to Chapter 17 of the Code, instead of engaging in technical deliberations on safety and radiation protection, aspects that are better dealt with by the Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;An important legal consideration in this respect is that harmonised rules would make it easier for a party to appeal against supervisory decisions taken by that agency.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Certain matters in the Nuclear Operations Act, however, may be difficult to fit into the Environmental Code since to some extent they have a different purpose. Certain special rules may therefore be required in respect of issues concerning the non- proliferation of nuclear weapons.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;In considering where in the Environmental Code the provisions on nuclear safety and radiation protection might best be placed, the Committee has found that several of the substantive provisions in Chapter 12, ‘Quarries, agriculture and other activities’, have been abolished and that the chapter now contains very few paragraphs. These provisions can, without changing their substantive content, usefully be moved to Chapter 7, ‘Protection of areas’, and Chapter 9, ‘Environmentally hazardous activities and health protection’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;In sum, as a result of the Committee’s deliberations, it is proposed that the current Chapter 12 be deleted, to be replaced by substantive rules concerning nuclear safety and radiation protection under a new heading, ‘Nuclear safety’. It is further proposed that these provisions apply to both ionising and non- ionising radiation and be collectively designated ‘practices involving radiation’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;Under this proposal, the term ‘practices involving radiation’ is given the same legislative scope as it possesses today under the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft36"&gt;Radiation safety – a collective term encapsulating the purpose of a harmonised law&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft13"&gt;Coherent legislation on radiation safety must clearly define what the terms it employs refer to in various connections. It must also&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;use terminology that enables it to communicate smoothly with the outside world in the contexts of both international cooperation on policy matters and development aid provision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;At the same time, a collective, unifying term is needed for the various purposes that coherent legislation is intended to embrace. The Radiation Safety Inquiry contends that ‘radiation safety’ is such a term.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The Committee proposes that the term ‘nuclear safety’ be used as a collective designation for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;radiation protection&lt;/SPAN&gt;: the protection of people and the environment against the harmful effects of radiation, through justification of use, optimisation of protective measures and the limitation of radiation doses and exposure risks,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;safety&lt;/SPAN&gt;: protection against the harmful effects of radiation by taking whatever steps are necessary to prevent defects in equipment, equipment failure, wrong handling or other circumstances that may lead to accidents, and to facilitate the combating of breakdowns and the limitation or delay of emissions should an accident nevertheless occur,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;physical protection&lt;/SPAN&gt;: protection of operations, facilities and equipment against incursions, unauthorised use, theft, sabotage or other action liable to cause harm through radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;non-proliferation&lt;/SPAN&gt;:&lt;/NOBR&gt; measures designed to prevent the proliferation of nuclear weapons at both national and international level, and measures to verify that such proliferation is not occurring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Practices involving radiation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;The Committee proposes that the term ‘practices involving radiation’ be used as a collective designation for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;nuclear operations involving the erection, possession or operation of&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;a facility that is or has been intended to accommodate a regulated nuclear chain reaction (nuclear reactor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p279 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;a facility in which processes involving ionising radiation occur (spallation or other similar process), where the content of the radioactive substances generated requires cooling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;a facility for mining or extracting material containing uranium or other substances with fissile or fertile properties that can be used for the production of fuel for facilities intended to accommodate a regulated chain reaction of nuclear processes (nuclear fuel),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;a facility for the management or processing of radioactive substances,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;a permanent deposition facility (final disposal repository) or other accumulation (storage) of radioactive waste.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;other practices involving radiation relating to&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;the possession, acquisition, sale, letting or conveyance of radioactive substances or technical appliances capable of generating radiation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the import or introduction into Sweden of radioactive substances or technical appliances capable of generating radiation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;the export or exportation from Sweden of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-nuclear&lt;/NOBR&gt; radioactive substances or technical appliances capable of generating radiation,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the transportation or transit through Sweden of radioactive substances,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;the use of technical appliances capable of generating radiation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;the use of technical appliances containing a radioactive substance.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft36"&gt;Mandatory licensing, notification and approval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;In view of the close links between the rules in the Environmental Code, the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act respectively, the Committee has proposed that the provisions concerning nuclear safety and radiation safety be merged in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Chapter 12 of the Environmental Code under the heading ‘Radiation safety’. It is further proposed that these provisions apply to both ionising and &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation and be collectively designated ‘practices involving radiation’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Scope of the licensing requirement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;A basic principle should be that all practices involving radiation require a licence under the Environmental Code. In light of the special nature of practices involving ionising radiation – which is particularly evident where nuclear power reactors or a final repository for spent nuclear fuel are concerned – the Committee proposes that the licensing requirement be stated directly in the text of the legal provisions in Chapter 12. The licensing, approval or notification requirement should apply as soon as work is initiated, i.e. when a facility is erected or when some other practice involving radiation is engaged in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;In the case of practices involving &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation, conditions are fundamentally different. &lt;NOBR&gt;Non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation is the type that surrounds us all in our everyday lives, i.e. all visible radiation, ultraviolet radiation, infrared radiation and radio waves and microwaves, and the &lt;NOBR&gt;low-frequency&lt;/NOBR&gt; and static fields that are found for instance around power lines and electrical appliances. In light of this, the Committee proposes that the Government be required to prescribe which practices involving &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation may not be engaged in without a licence. At present, certain practices involving lasers and solariums require licensing or notification to the Swedish Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft36"&gt;Government assessments of permissibility&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;If substantive radiation safety provisions are introduced into Chapter 12 of the Environmental Code, and the Nuclear Operations Act thereby no longer applies, the kinds of facilities and activities that will require government approval via permissibility assessments in accordance with Chapter 17, Section 1 of the Environmental Code should be clearly specified so that &lt;NOBR&gt;small-scale&lt;/NOBR&gt; facilities which have hitherto been kept out of the assessment process are not brought into it.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft21"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;The Committee proposes that the following facilities be required to undergo permissibility assessments:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Facilities in which a controllable chain reaction of nuclear processes can be maintained (nuclear power reactors, research reactors and other reactors of a similar type),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Facilities in which processes with ionising radiation occur (spallation or other similar processes) and where the content of the radioactive substances which occur during the process needs cooling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Facilities for the mining or extraction of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;uranium-bearing&lt;/NOBR&gt; material or other compounds/substances that can be used for the production of fuel for the facilities listed in point 1 (nuclear fuel),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Facilities for the management or processing of enriched uranium or of a compound of which such uranium is a part and which contains more than 20 per cent or more of the isotope 235 and where the total amount does not exceed 5 kilograms&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Facilities where more than 2 kilogram or more of the isotope 233 in pure form or as part of a compound is managed or processed,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Facilities where more than 2 kilograms of plutonium in pure form or as part of a compound is managed or processed,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Facilities for the final disposal or interim storage of nuclear material, radioactive waste, spent nuclear fuel or other radioactive substances where the estimated total amount of radioactive substances exceeds 10 terabecquerel (TBq), of which a maximum 10 gigabecquerel (GBq) comprises alpha active substances,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;Given the above specification, the proposed new regulation will cover the same types of facilities as the present one.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;From a business, energy, employment, climate and regional policy viewpoint, raising the thermal output ceiling in an existing nuclear power reactor may be equated with replacing an existing reactor with a new one. In light of this, the Committee proposes the insertion of a new paragraph in Section 1 stipulating that such an increase in output necessitates a permissibility assessment on the part of the Government.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft36"&gt;Assessment bodies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;In the Committee’s view, the licensing procedure should be adapted to the hazard potential involved and to the need for special skills on the part of the operator. It is reasonable to expect the Environment Court to focus its efforts on assessing large facilities and issues of fundamental importance. The Committee proposes therefore that the courts consider applications for the erection, possession and operation of large new facilities engaging in practices involving ionising radiation, for the decommissioning of such facilities, for both output increases in existing nuclear power reactors and for exemption from the obligations that parties engaging in practices involving radiation are normally required to meet, and for changes in ownership of a facility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Less complicated matters could usefully be settled through adjudication by the Swedish Radiation Safety Authority. This would release the Environment Court from such duties while at the same time strengthening the role of the Swedish Radiation Safety Authority as an expert body.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Examples of licensing cases that, under the Committee proposals, might well be dealt with by the agency include licence renewals for certain large facilities and applications for the interim storage or final disposal of radioactive waste from abroad. At present, under the Nuclear Operations Act, such applications are considered by the Government. In addition, the Swedish Radiation Safety Authority deals with numerous licence applications in the radiation safety field, including the possession and use etc of small amounts of nuclear material, radiation sources, &lt;NOBR&gt;X-ray&lt;/NOBR&gt; equipment and strong lasers, and the transportation of nuclear material and radioactive waste.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Other relevant environmental consequences of an activity – such as noise, vibration and discharges of waste water – that may come up in connection with the review of a practice involving radiation will continue to be dealt with by the county administrative boards’ environmental review committees, as before.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p289 ft57"&gt;Licensing procedure for facilities engaging in practices involving radiation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft36"&gt;Preparation of nuclear safety issues prior to permissibility assessments by the Government&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;The Committee proposes that the Swedish Radiation Safety Authority be required to prepare applications due for permissibility assessment by the Government, in parallel with and in collaboration with the environment court concerned. The agency’s assessment is to focus on radiation safety issues associated with the activity. In considering the matter, the agency is also to propose conditions involving a &lt;NOBR&gt;step-by-step&lt;/NOBR&gt; assessment of the facility’s erection process. The question of best available technology in various connections – in terms of safety and radiation protection – is to be specified at each step along the way.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;The Committee proposes the introduction of a new paragraph into the Environmental Code – Chapter 19, Article 1a – stipulating that the Swedish Radiation Safety Authority be required to examine the nuclear safety aspect in preparing the Government’s permissibility assessment of new facilities for the pursuit of practices involving radiation, and also be required to state its own opinion in turning over the matter to the Government for final consideration. In expressing its opinion to the Government, the agency can propose conditions involving &lt;NOBR&gt;step-by-step&lt;/NOBR&gt; assessment of the facility’s erection process, with the question of best available technology in terms of safety and radiation protection being specified at each step along the way. The Swedish Radiation Safety Authority is to focus in its preparatory work on the radiation safety aspects of the operation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;To enable the agency to prepare such cases, the Committee proposes that a new rule be added to Chapter 2, Section 4 of the Environmental Code specifying that in matters concerning radiation safety the Environment Court will be required to send both the announcement and the application documents not only to the Swedish Environmental Protection Agency and certain other agencies but also to the Swedish Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft36"&gt;Content of applications in licensing cases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;The Committee further proposes that a clause be added to Chapter 22, Section 1 of the Environmental Code setting out special provisions for cases concerning practices involving radiation. These provisions are to tie in with the safety provisions concerning such practices described in Chapter 12 of the Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Thus the Committee proposes that in cases concerning practices involving radiation submitted to the Environment Court for consideration, applications must also include:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;a preliminary safety report in accordance with regulations issued by the Government,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;an account of how the provisions in Chapter 12, Section 26 concerning economic, administrative and staff resources have been met, and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;an account of how proximity to another operation may affect safety in the facility for which the application is being made.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft36"&gt;Right to plead in licensing cases under the Environmental Code&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The Växjö Environment Court, in commenting on the Committee’s interim report (Nuclear Power: New Reactors and Increased Liability), has proposed that the Swedish Radiation Safety Authority when necessary be granted the right to plead in court in respect of cases affecting the agency’s sphere of responsibility. The Committee shares this view and proposes that a new rule be added to Chapter 22, Section 6 of the Environmental Code stating that the Radiation Safety Authority may represent the public interest regarding radioactive safety and may be accorded the status of a party in court in representing such interest. The Radiation Safety Authority may also present motions in court and appeal against court decisions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;The Växjö Environment Court has also proposed that to enable it to represent the public interest in matters concerning radiation protection, the Swedish Radiation Safety Authority should be granted the right to apply for the review of permits, of exemptions or of approvals previously granted under the Code. The Committee shares the court’s view on this point, too, and recommends that Chapter 24, Section 7 be supplemented as the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;court proposes. This paragraph specifies the conditions under which matters concerning the review or withdrawal of a permit or concerning injunctions against continued operations may be heard. The Environment Court may not raise matters on its own initiative; under the provision, only certain agencies have the right to plead in court. The first paragraph of the section specifies that this applies to the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Legal, Financial and Administrative Services Agency, the county administrative board concerned and the municipality that has taken over supervisory responsibility in cases specified there. Thus the Committee proposes that the Swedish Radiation Safety Authority be added to the list of agencies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Conditions of importance for radiation safety&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;As regards any conditions relating to radiation safety issues that may be appropriate following the Government’s assessment of permissibility, the Committee takes the view that the Swedish Radiation Safety Authority as an expert body is best qualified to issue them.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;In light of this, the Committee proposes that a new rule be added to Chapter 22, Section 25 of the Environmental Code stating that in cases concerning radiation safety as described in Chapter 12, the Environment Court is to delegate responsibility for establishing conditions of importance for radiation safety to the Swedish Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;In addition, the Committee proposes that a reference to its proposals under Chapter 12, Sections &lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; be inserted into this section. Under these provisions, the Government is required to issue regulations to the effect that permission or approval as prescribed in this Chapter is to be subject to the conditions necessary to ensure compliance with&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;the responsibilities and obligations that follow from the Act on Liability and Compensation in the Event of Radiological Accidents, and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the requirements concerning the supply of ores, source materials and special fissile materials that follow from the provisions in the treaty of 25 March 1957 on the establishment of the European Atomic Energy Community.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB318/GZB31880x1.jpg" style="width:431px;height:256px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;In addition, under the Committee’s proposals, the Government is to issue regulations to the effect that the agency it appoints is given the task of stipulating the conditions needed for radiation safety purposes during the licence permit’s period of validity. These conditions may not, however, involve any alteration of the conditions issued by the Environment Court.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;The Committee’s proposals in relation to current regulations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Diagrammatically, the present application process for the erection of new facilities for nuclear activities under the Environmental Code and the Nuclear Operations Act is as follows:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft11"&gt;In sum, the Committee’s proposals for a single harmonised application process mean simplifying the rules in relation to those currently found in the Environmental Code and the Nuclear Operations Act. In principle, however, the process itself will differ little from the present one.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;The Committee’s proposals for incorporating the substantive rules in the Radiation Protection Act and the Nuclear Operations Act into the Environmental Code will mean that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act will cease to apply, which in turn means the Government will no longer be required to assess permit applications as at present,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31881x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;applicants need only draw up a permit application for submission to the Environment Court,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the Government’s permissibility assessments and the Environment Court’ licence assessments will only cover major new facilities where nuclear operations are planned, unless the Government decides in certain individual cases that other facilities also require a permissibility assessment,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the Swedish Radiation Safety Authority is empowered to examine the radiation safety aspects in preparing the Government’s permissibility assessment,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the Government’s decision on permissibility will be binding on the Environment Court, as is currently the case,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;the Swedish Radiation Safety Authority’s powers under the Environmental Code will be strengthened, e.g. in that the agency will be able to plead in court when application cases are dealt with under the Code,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the Swedish Radiation Safety Authority will be empowered to stipulate the conditions under which permission may be granted in cases that have a bearing on nuclear safety,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;the Swedish Radiation Safety Authority will, to a greater extent than at present, consider permit applications for facilities of a less hazardous nature.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft11"&gt;In brief, the revised process for dealing with applications for new nuclear facilities may be described as follows:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft60"&gt;The Applicant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft62"&gt;Prepares a permit application in accordance with the Environmental Code and submits it to the relevant environment court&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft60"&gt;The Environment Court&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft61"&gt;Sends a copy of the application both to the Radiation Safety Authority and to other agencies in accordance with the Environmental Code&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft60"&gt;The Swedish Radiation Safety Authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft20"&gt;Reviews the nuclear safety aspects&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft20"&gt;Stipulates conditions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31882x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Summary SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft61"&gt;Submits a statement of opinion to the environment court, the municipal council and the Government.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft60"&gt;The Environment Court&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft62"&gt;Reviews in accordance with the Environmental Code, holds the main hearing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft61"&gt;Considers the matter in accordance with the Environmental Code Sends its statement of opinion to the Government&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft60"&gt;The Municipality&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft20"&gt;Approves or rejects the operations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft60"&gt;The Government&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft20"&gt;Grants permits under the Environmental Code&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft60"&gt;The Environment Court&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft20"&gt;Holds new main hearing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft62"&gt;Grants permits and stipulates conditions pursuant to the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft61"&gt;May delegate responsibility for stipulating safety conditions to the Swedish Radiation Safety Authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft60"&gt;The Swedish Radiation Safety Authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft20"&gt;Stipulates the conditions and announces them in stages&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft35"&gt;Radioactive waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft36"&gt;Recycling and reuse in respect of radioactive waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;The Environmental Code incorporates legally binding principles and general rules of consideration. Anyone pursuing an activity under the Code is required for instance to conserve raw materials and energy and to reuse and recycle them wherever possible, i.e. to respect both the resource management principle and the ecocycle principle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;The resource management principle implies that all activities are to be pursued and all measures taken in such a way that raw materials and energy are used as efficiently as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;The ecocycle principle implies that materials sustainably extracted from nature are used, reused, recycled and disposed of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;with the least possible usage of resources and without detriment to the natural environment. Alternatively, this principle might be described as the pursuit of circular or closed flows of materials.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;The Committee cannot see any sound reason why the principles of sound management and natural cycles should not be fully applied in the case of radioactive waste, since there is nothing specific to suggest that this might have an adverse effect on human health or the human environment. This is particularly true of low- level radioactive waste deposited in ground facilities at Sweden’s nuclear power stations and at the Studsvik research plant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Incineration as a means of reducing waste volumes may also be a desirable development.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;From a safety viewpoint, on the other hand, and in view of the proliferation risk, questions have been raised about the advisability of exploiting what energy remains in spent nuclear fuel through processing. However, the Committee sees no reason to deviate from the position previously adopted on this issue by the Riksdag (parliament), namely that there is no legal justification for prohibiting processing since a ban on one particular method of managing spent nuclear fuel could lead to other methods that might subsequently prove to be less &lt;NOBR&gt;well-founded.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;The Committee is aware, however, that at the present time direct disposal of radioactive waste is much cheaper than waste treatment for recycling and reuse. As long as the economic gap between direct disposal and alternative treatment methods persists, there is little prospect of a change in strategy on the part of licence holders.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft36"&gt;The term ‘nuclear waste’ is removed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;The Committee perceives little point in the legislative distinction between nuclear waste and radioactive waste, and therefore proposes that the term nuclear waste not be included in the new law. Instead, all radioactive waste deriving from nuclear operations or other practices involving radiation is defined as radioactive waste. The Committee proposes, however, that the term nuclear fuel be retained. , partly because it is well established internationally and partly because of the safeguard management aspect. Also, the Swedish definition of radioactive waste explicitly corresponds to the internationally accepted definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft36"&gt;Management and final disposal of &lt;NOBR&gt;non-nuclear&lt;/NOBR&gt; radioactive waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Most of the radioactive waste in Sweden is dealt with at the Studsvik facility on behalf of the party that generated it. In this connection, once the permit application has been approved by the Swedish Radiation Safety Authority, the original waste operator hands over responsibility for the final treatment and disposal of the waste to Studsvik Nuclear AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;By means of a civil law agreement between Studsvik Nuclear AB and the Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Company (SKB), Studsvik is assured of final disposal capacity at the SFR repository in Forsmark. The Radiation Safety Authority takes the view that the contracted volume of 7 000 barrel equivalents is enough to accommodate &lt;NOBR&gt;non-nuclear&lt;/NOBR&gt; radioactive waste from the Studsvik facility. In light of this, the Committee finds that at present no specific action is required on the part of central government, e.g. trying to reach an agreement between the Swedish state and SKB to secure the final disposal of &lt;NOBR&gt;non-nuclear&lt;/NOBR&gt; radioactive waste. This, however, presupposes that the content of the current agreement between Studsvik Nuclear AB and SKB relating to final disposal is not renegotiated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Regarding the partially unsatisfactory situation that has arisen in which some holders of radioactive waste are said to lack the financial means to dispatch their waste for treatment and final disposal via Studsvik Nuclear AB, the Committee has been unable to find any solution other than the one prescribed in current legislation, namely that the party possessing waste is responsible for ensuring its final disposal. This follows from the proposals regarding Chapter 12, Sections 23 and 24 of the Environmental Code. The holder is also required to defray the cost of disposing of the radioactive waste generated in the operation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Chapter 16, Section 3, first paragraph of the Environmental Code also prescribes that the validity of permits, approvals and exemptions may be made subject to the requirement that security is furnished for the costs involved in this connection. The operation concerned may not be launched unless this requirement is met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft36"&gt;The dumping of radioactive waste at sea&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;In the course of the inquiry, the question has arisen whether dumping – as the term is defined in the international conventions – may also apply to the final disposal of radioactive waste in special repositories beneath the sea bed. Based on the definitions laid down in the conventions to which Sweden is a party, the Committee takes the view that the final disposal beneath the sea bed of radioactive waste in special repositories connected to land is not to be regarded as dumping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft35"&gt;Exemptions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;The legal definition of practices involving radiation means that Chapter 12 of the Environmental Code could have an extremely wide area of application. Everything in our environment emits radiation in one way or another.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;To avoid establishing an overly wide and complicated area of application, it will be necessary, as in the case of the current provisions in the Radiation Protection Act, to limit the scope of Chapter 12 so that it deals only with protection against the harmful effects of radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Pursuant to the Government’s authorisation, the Swedish Radiation Safety Authority has both issued regulations on exemptions – known as clearance regulations based on established limit values/clearance levels – and granted exemptions in individual cases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;One of the aims of the inquiry is to raise basic radiation safety principles from the level of agency rule to that of a law or ordinance. Provisions on exemptions from the area of application described in Chapter 12 are one example of the types of basic rules that in the Committee’s view should be brought together in an ordinance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft57"&gt;The state’s responsibility of last resort for the final disposal of spent nuclear fuel and other radioactive waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The Committee proposes that a legal provision be introduced regulating the state’s responsibility of last resort for spent nuclear fuel. Such a legislative measure has a number of advantages. By ratifying the 1997 Joint Convention on the Safety of Spent Fuel Management and on the Safety of Radioactive Waste Management (the Waste Convention), the Swedish state has accepted ultimate responsibility for ensuring safety. The legal provision proposed by the Committee makes clear the state’s responsibility in this respect. Such a provision can enhance security for the actors involved, such as the municipality in which the fuel is to be disposed of, its inhabitants, property owners and also the power industry. Systematic government supervision eliminates the risk that the licence holder may lose the motivation to assume responsibility for solving the question of final disposal, as required by law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;A state takeover of rights and obligations in the absence of a licence holder who can be held accountable would require careful consideration of the civil law implications with regard to ownership of the spent fuel. The Committee has also addressed issues associated with the property on which the final repository is situated, asking what might happen should the owning company go bankrupt or be liquidated. Its conclusion is that the property should preferably pass to the state if the licence holder were to cease to exist. In this connection, the Committee notes that Chapter 2, Section 5 of the Swedish Expropriation Act (1972:719) would allow the state to take over the property.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;An expropriation procedure may only be embarked upon, however, if the company owning the land on which the final repository for spent fuel is situated is in the process of being dissolved through liquidation or bankruptcy. These are the only circumstances under which expropriation is possible, given the constitutional division of responsibilities established between the state and reactor owners. Thus while the companies remain active the state has no right to expropriate the land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31887x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft35"&gt;Supervision of the radiation safety sphere&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft36"&gt;General observations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Having reviewed how supervisory duties are discharged in the radiation safety sphere, the Committee is in a position to make some general observations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft11"&gt;The Swedish Radiation Safety Authority reports&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;that its inspections of the health and medical care service have revealed poor compliance with the rules on the training of local staff, particularly doctors, in radiation protection and the handling of X- ray equipment. Other common failings include a lack of or incomplete method descriptions, inadequate &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of patients given radiotherapy, and insufficient reporting of work methods, as a result of which patient safety cannot be guaranteed. The Swedish Radiation Safety Authority is of the opinion that these failings are largely due to roles and responsibilities not being properly defined within the licence holder’s organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Particularly in the case of activities in the health and medical care service, and of technical appliances and radiation sources in industry and research, it would appear that inspections need to be stepped up so as to remedy the shortcomings identified by the Swedish Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;During the period &lt;NOBR&gt;2006–2008,&lt;/NOBR&gt; for instance, a total of five inspections were carried out among 1 830 licence holders possessing technical appliances. The agency attribute&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;this low rate of inspection to a lack of resources, implementation of the HASS Directive and the licensing requirement for existing radiation sources in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;The agency also has plans to provide inspections at set intervals, e.g. in the laser and health and medical care spheres. Each year, one or two county councils are inspected. Adjusted for the size of care providers, this means that the Swedish Radiation Safety Authority is able to inspect each individual provider about every 20 years. In addition, a number of minor inspections governed by events are undertaken, as well as minor inspections focusing on only a small part of a given operation&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Supervisory Plan for the Health and Medical Care Service, p. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Supervisory Plan for Licence Holders, Occupational Practices and Work Activities, agency records (ML) 58/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Supervisory Plan for the Health and Medical Care Service &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009–2013,&lt;/NOBR&gt; agency records (ML) 59/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31888x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Regarding dental &lt;NOBR&gt;X-ray&lt;/NOBR&gt; diagnosis, the Swedish Radiation Safety Authority reports&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;that it lacks systematic instruments for fully assessing compliance with laws and regulations in this sphere. The large number of activities involved, along with their broad geographical spread, means that conventional inspections are unrealistic in practical terms, although the extent of such activities means it is important to ensure proper control. The agency intends therefore to discharge its supervisory duties via reviews, licensing and communication.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;In light of the above, the Committee feels there may be cause to reflect on how the Swedish Radiation Safety Authority’s rate of inspection might be stepped up in certain areas of activity. The rate of inspection depends to a great extent on the proportion of time the relevant staff set aside for such duties, but also and above all on whether enough resources are available in relation to the agency’s task.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;Supervision under the Environmental Code&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;As of 1 March 2011, the Swedish Radiation Safety Authority is responsible for operational supervision under the Environmental Code in matters relating to ionising and &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation, i.e. nuclear operations under the Nuclear Operations Act and practices involving radiation under the Radiation Protection Act. The agency already has prime responsibility under the Environmental Code for supervising practices relating to ionising and &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;The bodies responsible for supervisory duties are set out in the Ordinance on Environmental Inspections (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;The Environmental Code’ supervisory regulations set out in Chapter 26 are complete in that, as in the case of the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act, they serve to support the supervisory authority in its efforts to ensure compliance with the rules on radiation safety.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;The agency is required to adopt appropriate measures to rectify irregularities in operations. Supervisory authorities are also required to continually check whether the stipulated conditions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Supervisory Plan for the Health and Medical Care Service, agency records (ML) 59/2009, p. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;governing an activity are sufficient, given radiation safety considerations and the general aims of the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;The supervisory authority is empowered to issue whatever orders may be necessary in individual cases, and these may be combined with a conditional financial penalty. Decisions prohibiting a particular operation or measure may also be taken where necessary.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;In addition, supervisory authorities can take action against anyone engaging in a practice involving radiation without permission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;The supervisory authority may order anyone engaging in operations or taking measures covered either by the Environmental Code or by regulations based on the Code, to submit whatever information and documents that body may require in the performance of its duties. The same applies to whoever may be otherwise obliged to deal with the negative effects of such operations or measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;The supervisory authority is also able to demand investigations and similar types of inquiry on the part of the operator if this is deemed necessary to ensure proper supervision. Such a requirement may for instance involve samples being taken, inquiries being made or investigations being launched.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;A supervisory authority may decide that its decision is to take immediate effect even if an appeal is lodged against it.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;In order to accomplish its task, a supervisory authority has the right to demand access to property, buildings, other facilities and means of transport. It also has the right to carry out whatever investigations and take whatever measures it deems necessary for the proper performance of its supervisory duties. This right of access further applies to anyone acting on the supervisory authority’s behalf, e.g. an expert charged with inspecting a facility or engaging in some other form of investigation prior to a decision by the authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;The Committee finds that only a few minor additions are required to the provisions in Chapter 26 of the Environmental Code if the radiation safety aspect is incorporated into Chapter 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Chapter 26, Section 1 &lt;/SPAN&gt;needs to be supplemented by a reference to practices involving radiation, if substantive radiation safety provisions are incorporated into Chapter 12 of the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Chapter 26, Section 3 &lt;/SPAN&gt;needs to be supplemented by a reference to the Radiation Safety Authority being the supervisory body for practices involving radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Chapter 26, Section 20 &lt;/SPAN&gt;needs to be supplemented by a reference to the permit requirement as prescribed in Chapter 12, Section 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Chapter 26, Section 27 &lt;/SPAN&gt;needs to be supplemented by a reference to conditions of importance for national security.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Nuclear power accounts for a significant share of Sweden’s power supply and is therefore deemed to impact on the country’s total defence system. Consequently, activities involving the country’s nuclear power reactors have a bearing on national security and are covered by the provisions set forth in the Security Protection Act (1996:627). Security protection refers partly to protection against espionage, sabotage and other crimes that may constitute a threat to national security, partly in other cases to the protection of information covered by the secrecy provisions in the Public Access and Secrecy Act (2009:400) relating to national security, and partly to protection against terrorism pursuant to Section 2 of the Act on Criminal Responsibility for Terrorist Offences (2003:148), even where such offences do not threaten national security.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft87"&gt;Clearer supervisory responsibility within the framework of the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act, and the Medical Devices Act&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;Besides the Radiation Protection Act, provisions concerning radiation safety are also to be found in the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act and the Medical Devices Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Four different agencies are responsible for supervising their respective spheres of activity where radiation also affects staff, patients and the general public, namely the Swedish Radiation Safety Authority, the Swedish Work Environment Authority, the National Board of Health and Welfare and the Medical Products Agency.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;The relevant laws – the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act and the Medical Devices Act – along with the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;new Chapter 12 of the Environmental Code as proposed by the Committee, apply in parallel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Without changing the allocation of supervisory responsibilities or the current division of labour among the agencies involved, the Committee believes the responsibility for supervising radiation safety should be made clearer. This can be achieved by inserting text into each law giving priority to the radiation protection provisions wherever protection against radiation is dealt with in that policy area. Accordingly, the Committee proposes that the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act and the Medical Devices Act be supplemented by an annotation making clear that where radiation protection is concerned the provisions in Chapter 12 of the Environmental Code apply.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;As at present, this means the provisions on radiation safety in the Environmental Code should apply alongside the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act and the Medical Devices Act. Thus the aim is for the four laws to be fully applicable in parallel. The Committee’s proposal in this respect means that radiation protection regulations or conditions stipulated on the basis of the Radiation Protection Act should be established by the Swedish Work Environment Authority, the National Board of Health and Welfare and the Medical Products Agency as a basis for their assessments and be regarded as a minimum requirement that must be met in all circumstances.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;This proposal would ensure that responsibility for overall radiation protection was more clearly established in law. Besides the desire for a clearer division of responsibilities, one of the basic reasons for this proposal is that radiation is a very broad term and the question of what shape protection against its harmful effects should take is one that requires a considerable degree of expertise to answer. The Swedish Radiation Safety Authority possesses such expertise within its organisation. Another reason is that the EU’s basic security standards for protecting the health of the general public, patients and employees against the risks posed by ionising radiation are currently being revised. The new rules are expected to be more &lt;NOBR&gt;wide-ranging&lt;/NOBR&gt; than those currently in effect pursuant to Council Directive 96/29/Euratom of 13 May 1996. Without making any fundamental changes in the division of labour that now applies, the priority accorded the provisions on radiation protection should be annotated in each respective law in the manner proposed by the Committee.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Naturally, it is important to continue striving for integration of the Swedish Radiation Safety Authority’s regulations and general advice concerning radiation with the regulations and advice issued on the basis of the Work Environment Act, the Health and Medical Services Act and the Medical Devices Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft57"&gt;Emergency preparedness in the event of a release of radioactive material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Responsibility for preparedness for accidents and incidents in Sweden involving radioactive material is shared among a large number of actors, including government agencies, county administrative boards and municipalities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Responsibility in the case of government agencies is defined in existing laws and ordinances and translated into practical measures and contingency plans setting out procedures to be followed independently or in collaboration with other bodies in the event of an emergency. Plans and preparations are tested regularly in planned emergency exercises and lessons learned are translated into measures designed to improve their performance and effectiveness.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;To ensure that agencies are alerted promptly when an accident occurs, and that a response is initiated as soon as possible after an alarm is triggered, agencies have officers on &lt;NOBR&gt;24-hour&lt;/NOBR&gt; standby. Standby officers receive alarms and are normally authorised to make critical decisions on their own initiative on behalf of their agency, concerning measures that are needed in the early stages of an accident before the relevant contingency organisations are assembled.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Swedish legislation has for many years required the establishment and maintenance of contingency planning, measures and organisations in the event of an accident at a nuclear power station or other radiological or nuclear emergency. Preparedness must span the entire threat spectrum, from minor incidents to a major breakdown at one of the country’s nuclear plants. In the Committee’s view, the laws and ordinances currently in force are sufficient for this purpose and there is at present no need for statutory amendments in this area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft35"&gt;Direct access to operating data&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;A party licensed to own and operate a nuclear power facility is required to implement measures designed to prevent the harmful effects of radiation and to mitigate the adverse effects of radiation exposure should an accident occur. In the event of an accident involving radiation contamination at a nuclear power plant, it is of crucial importance that rapid, reliable information be relayed from the licence holder to the Swedish Radiation Safety Authority, so that the authority can in turn provide guidance on and support for measures necessary to minimise the risk of injury to people and damage to the environment. Advice and/or support may for instance include advice to the emergency and rescue services coordinator in the immediate area, on the ingestion of iodine tablets, on evacuation measures or on grazing bans. In light of shortcomings with regard to the transfer of information identified by the Swedish Radiation Safety Authority in the course of emergency preparedness exercises, the Committee considers that the agency should be provided with more effective tools to enable it to carry out a rapid, reliable assessment of the status of a nuclear facility and provide a prognosis and impact assessment of a possible radioactive spill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;The ability of an agency to gain access to relevant data from a nuclear power plant in the event of an accident can be assured by requiring the automatic transfer of important plant data directly from the facility to the agency's emergency centre. This allows the agency to gain an immediate overview of the status of the facility and quickly make its own estimation of the source term. Source term assessment is an important prerequisite for conducting dispersion analyses and thereby guiding and advising the emergency and rescue services coordinator. Systems for the automatic transfer of data from a facility to a supervisory authority are already in use at a number of such bodies in other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;In light of the above, the Committee considers that there are grounds for proposing that a party licensed to own and operate a nuclear reactor be required to ensure that the Swedish Radiation Safety Authority has access to operating data from the reactor via direct data transfer. This will enable the agency to make rapid, well- founded assessments aimed at minimising the harmful effects of radiation on people and the environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31894x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;The Committee accordingly proposes that a new provision be included in Chapter 12, Section 22 of the Environmental Code to the effect that a party licensed to own and operate a nuclear reactor must ensure that the supervisory authority has direct access to operating data from the reactor where there is a risk of harmful effects from radiation in the event of a reactor breakdown or other such circumstance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;Non-proliferation&lt;/NOBR&gt; of nuclear material and technology&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;The Committee proposes the introduction of a new law, the Control of Nuclear Material Act, to cover areas and activities currently within the purview of the Nuclear Operations Act and the International Inspections Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;The provisions to be set out in the Control of Nuclear Material Act aim to ensure that Sweden honours its international non- proliferation commitments, primarily its undertakings under the &lt;NOBR&gt;Non-Proliferation&lt;/NOBR&gt; Treaty (NPT). Sweden undertakes not to manufacture or store nuclear weapons or other nuclear explosive devices, and to agree to international inspections. In addition, Sweden undertakes not to assist in or contribute to the acquisition of nuclear weapons by another country. This commitment is fulfilled primarily through export controls.&lt;A href="#page_94"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sweden is bound by UN resolutions in this sphere, in particular by Security Council Resolution 1540 (2004), which is mainly aimed at preventing the spread of weapons of mass destruction to &lt;NOBR&gt;non-state&lt;/NOBR&gt; actors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;A law on the control of nuclear material would thus aim to ensure that Sweden meets its international commitments regarding disarmament and &lt;NOBR&gt;non-proliferation.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The Committee has not proceeded with proposals aimed at significantly extending existing provisions in the &lt;NOBR&gt;non-proliferation&lt;/NOBR&gt; sphere, although it would be possible to do so. It may be mentioned, for instance, that UN Resolution 1540 (2004) provides &lt;SPAN class="ft12"&gt;inter alia &lt;/SPAN&gt;for the control of nuclear armament. Before such measures are transposed into Swedish law, however, it will be necessary to determine the best way to proceed and to assess the possible consequences. On the other hand, the Committee proposes that the ban set out in the 1996 Comprehensive Test Ban Treaty (CTBT)be incorporated in Swedish legislation. The state&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;See EU Council Regulation 428/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31895x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;parties to the CTBT undertake not to carry out any nuclear weapon test explosions or any other nuclear explosions. Sweden has ratified the treaty.&lt;A href="#page_95"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;However it has not yet entered into force. Despite this, the ban should be transposed into Swedish legislation as it contributes to international nuclear disarmament and non- proliferation efforts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;The advantage of a new, unifying law on the control of nuclear material is that parts of current legislation governing non- proliferation will be incorporated in one and the same act. This will make for greater clarity. Moreover a separate act on the control of nuclear material can be designed to resemble as far as possible other legislation aimed at preventing the spread of other weapons of mass destruction. Furthermore, such a law could be easily adapted to comply with parts of UN Security Council Resolution 1540 (2004) and/or other new, upcoming requirements in the non- proliferation sphere.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;The Committee proposes in this connection a consequential amendment to Chapter 2, Section 3 of the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft35"&gt;Use of cosmetic solariums&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;The Radiation Safety Inquiry proposes that a new rule be inserted into Chapter 12 of the Environmental Code banning operators of commercially operated solariums equipped with devices that radiate ultraviolet light primarily for the purpose of tanning the skin (cosmetic solarium) from making these available to people under the age of 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;The proposal is in line with recommendations issued by the International Agency for Research on Cancer (IARC), a UN/WHO body.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;It also agrees with the proposal put forward in the report, A National Cancer Strategy for the Future (SOU 2009:11), as well as with recommendations issued by the Radiation Safety Authority’s Scientific Advisory Council and a number of international and national expert bodies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Germany has a federal law prohibiting minors from using solariums for cosmetic tanning purposes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Govt Bill 1997/98:174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31896x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;Use of lasers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Some lasers are basically harmless, while others can cause lasting damage to the eyes. &lt;NOBR&gt;High-powered&lt;/NOBR&gt; laser beams can also burn exposed skin. Thus, if carelessly handled, lasers can harm people and animals. Laser light is used in professional contexts such as medical treatment, in the measurement of air pollution and vehicle speed, and in cosmetic skin treatments. There are also laser pointers and laser shows used in advertising and for art and entertainment. Other devices, mainly for private use, include laser pointers, laser collimators and distance measurement equipment. They are often used by people with insufficient knowledge of the dangers associated with laser radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;The risk of injury from a laser beam depends on its strength, the distance between the laser and the person and how long the beam is trained on a given part of the body, the eye, for example.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Potentially dangerous, &lt;NOBR&gt;high-class&lt;/NOBR&gt; lasers are becoming cheaper and therefore more common, although &lt;NOBR&gt;lower-powered&lt;/NOBR&gt; lasers are often adequate for their intended purpose. More and more potentially dangerous &lt;NOBR&gt;higher-class&lt;/NOBR&gt; lasers (&amp;gt;laser class 2m) are now coming onto the market, despite the fact that lower output lasers (laser classes 1, 1m, 2 and 2m) are usually strong enough for their intended purpose. They are often used by people with insufficient knowledge of the dangers associated with laser radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Increased access to &lt;NOBR&gt;high-powered&lt;/NOBR&gt; laser pointers (with outputs of over 100 mW) has been accompanied by more widespread abuse of these devices. According to the National Police Board&lt;A href="#page_96"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, these are used to harass private persons, police officers and pilots etc. Laser beams can cause lasting eye damage, leading in some cases to blindness. If the driver of a road vehicle is dazzled by a laser beam, the result may be a serious accident.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;The same problem is found throughout the European Economic Area (EEA). The radiation safety authorities in Finland, Iceland, Norway and Sweden accordingly proposed in a communication to the EU Commission on 3 November 201o that the Commission introduce common import restrictions on &lt;NOBR&gt;high-powered&lt;/NOBR&gt; laser pointers. The communication also included a proposal to ban the use of excessively &lt;NOBR&gt;high-powered&lt;/NOBR&gt; laser pointers by members of the public. According to the authorities, members of the public should&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;See National Police Board report, &lt;NOBR&gt;POA-742-3480/10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31897x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;only be allowed to use class 1 and 2 lasers (European standard EN &lt;NOBR&gt;60825-1)&lt;/NOBR&gt; with a maximum output of 1 mW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;The Committee shares the views of the Nordic radiation safety authorities regarding &lt;NOBR&gt;high-powered&lt;/NOBR&gt; laser pointers and proposes that a clause be inserted into Chapter 12 of the Environmental Code banning the import or introduction into Sweden of pointers of class 3 B or 4 and otherwise prohibiting the possession, storage, sale, hire or conveyance of these items. However, it is proposed that the ban should not apply to professional use of laser pointers, e.g. for military purposes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;The Committee has also taken account of the regulations governing the issuance of permits for lasers, which it understands have been introduced in Germany and France. The Committee accordingly proposes that a clause be inserted into Chapter 12 of the Environmental Code requiring a party who introduces, imports, sells, hires or makes over lasers to classify and label them in accordance with Swedish standards. Parties should also be required to ensure that lasers are accompanied by instructions and warning notices indicating the precautions that must be taken when assembling and using the device in order to avoid injury or damage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;The market for cosmetic treatments is growing, along with the risk of damage or injury from these procedures. In addition, a new type of radiation, intense pulsed light (IPL)&lt;A href="#page_97"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, with emissions as intense as laser light, has recently been developed. Research is lagging behind the application of these techniques, which are being introduced before we have had time to gain a scientific understanding of how they work and their possible &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; effects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;There are therefore compelling grounds in the Committee's view for strengthening and extending the permit requirement set out in the Swedish Radiation Safety Authority's regulations to include the possession and use of stronger class lasers as well as &lt;NOBR&gt;laser-based&lt;/NOBR&gt; cosmetic treatment. The extended permit requirement should not however apply to the use of lasers in connection with medical or odontological treatment or examinations. Lasers used in connection with medical treatment constitute a medical device under the 1993 Medical Devices Act (1993:584). A medical device may be marketed provided it meets the requirements laid down in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;IPL is a technology using special lamps, together with capacitors, to produce light of high intensity during a very short period of time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;the act and in the regulations issued by the Medical Products Agency.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;The Committee proposes that rules governing permit requirements be incorporated in the proposed Ordinance on Operations Involving Radiation instead of, as now, in the regulations issued by the Swedish Radiation Safety Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The reason for the Committee’s recommendation that the proposed provisions be inserted in the Environmental Code and in the proposed Ordinance on Operations Involving Radiation is that failure to observe them should in the Committee’s view be punishable under Chapter 29, Section 1 on environmental crimes, or, alternatively, under Chapter 29, Section 4 on unauthorised activities detrimental to the environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft35"&gt;Punitive measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Penal provisions in the field of radiation safety are mainly found in the Nuclear Operations Act (1984:3), the Radiation Protection Act (1988:220) and the Environmental Code. The Environmental Code also applies – alongside the provisions in the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act – to operations or activities involving ionising or &lt;NOBR&gt;non-ionising&lt;/NOBR&gt; radiation. The penal provisions in the Code thus also apply to operations or activities in the sphere of radiation safety. A breach of radiation safety regulations is punishable both under the Code and the above two acts. For example, conducting an operation involving radiation without a licence is punishable both under Section 25 of the Nuclear Operations Act and Chapter 29, Section 4 of the Environmental Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;The Committee finds that certain changes and additions should be made to the provisions in the Environmental Code if substantive radiation safety provisions are inserted into Chapter 12 of the Code.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;The key penal provisions in the environmental criminal law sphere are set out in Chapter 29, Section 1 on environmental crimes. The offences are listed under four points in the first paragraph of Section 1. Point 3 is concerned with radiation. Point 1 in the same paragraph deals with deliberate pollution of land, water or air in a manner which involves or is liable to involve risks for human health or detriment to flora and fauna. The form of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;pollution is irrelevant; it makes no difference whether the polluting agent is emitted directly or for instance as a result of burning, warming or cooling. The proviso here is that the perpetrator shall have caused a substance to be leaked or emitted into the surrounding environment which typically or in the specific case in question results or could result in pollution involving considerable risks to human health or detriment to flora and fauna, or other significant detriment to the environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;The word ‘caused’ should of course be understood to refer both to a deliberate action and to an unlawful failure to act, i.e. passivity, on the part of the offender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;The provisions relating to environmental crimes can already be applied to offences under the Nuclear Operations Act and the Radiation Protection Act. Under Point 3, a person who causes substantial detriment to the environment as a result inter alia of radiation, whether ionising or &lt;NOBR&gt;non-ionising,&lt;/NOBR&gt; can be convicted of environmental crime. The Committee now proposes the addition to Chapter 29, Section 1 of a provision to the effect that a person found guilty of causing prohibited exposure to ionising or non- ionising radiation detrimental to human, animal or plant health, or to the environment, shall be liable to conviction for environmental crime. Such an addition to Chapter 29, Section 1 – concerning unlawful exposure to ionising radiation – links more effectively to the interests of protecting people and the environment that the penal provisions are intended to safeguard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft11"&gt;The Committee further considers that the penal provisions in the Environmental Code should be supplemented by a new provision and a new crime classification, as follows: Chapter 29, Section 1a, Environmentally Hazardous Activities Involving Radiation. It is proposed that the provision be worded as follows:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft20"&gt;A person who deliberately or through negligence engages in environmentally hazardous operations or activities shall be liable to a fine or a term of imprisonment not exceeding two years for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to comply with the obligation to adopt such measures as are necessary to maintain radiation safety in accordance with the provisions set forth in Chapter 12, Section 21,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to comply with the obligation to report a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;near-accident&lt;/NOBR&gt; in accordance with the provisions set forth in Chapter 12, Section 22, or to report information of significance to an assessment of the radiation risks associated with an operation, in accordance with the provisions set forth in Chapter 12, Section 30,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to comply with the obligation to dispose of waste from operations involving radiation, in accordance with Chapter 12, Section 23,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to comply with the obligation to pursue research and development activities in accordance with Chapter 12, Section 25,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to comply with the obligation to conduct regular overall assessments in accordance with Chapter 12, Section 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft20"&gt;No penalty shall be imposed under this Section if the offence is punishable under Section 1 or Section 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;This provision is partly a clarification of previous provisions in the Nuclear Operations Act and Section 36 of the Radiation Protection Act. Point 4 would replace Section 15 of the Nuclear Operations Act, under which a licence could be revoked if the reactor owner had not undertaken prescribed research and development activities. Thus the – perhaps highly theoretical – possibility of having one’s operating licence revoked would be replaced by a penal provision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;The penal provisions in the Environmental Code should also be supplemented by a provision on unlawful operations or activities involving radiation: Chapter 29, Section 1b. It is proposed that the provision be worded as follows:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft20"&gt;A person who deliberately or through negligence engages in unlawful operations or activities involving radiation shall be liable to a fine or a term of imprisonment not exceeding two years for&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to observe the provision set forth in Chapter 12, Section 32 prohibiting the recommissioning of decommissioned reactors,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to observe the provision set forth in Chapter 12, Section 33 prohibiting the designation of a beneficiary of insurance coverage against damage to building elements, systems, components and facilities of significance to radiation safety in operations or activities involving radiation, other than the licence holder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to observe the provision of mandatory classification or labelling of lasers set forth in Chapter 12, Section 34,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to observe the provision set forth in Chapter 12, Section 35 prohibiting the importing or introduction into Sweden, possession, manufacture, use, storage, sale, hire or conveyance of laser pointers of laser class 3R, 3B or 4,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;failure to observe the provision prohibiting the employment of persons under the age of 18 in work or activities associated with ionising radiation set forth in Chapter 12, Section 36,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft20"&gt;6. failure to observe the provision set forth in Chapter 12, Section 37 prohibiting the commercial hire of solariums for the purpose of cosmetic tanning to persons under the age of 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft20"&gt;Point 3 in paragraph 1 applies only to the commercial use of lasers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;This provision may also be said to constitute a partial clarification of the corresponding penal provisions in Section 25 of the Nuclear Operations Act and Section 36 of the Radiation Protection Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;A penal provision incorporated in a special section of the Code (Chapter 29, Section 1d) imposes a fine on persons who deliberately or through gross negligence contravene Council Regulation (Euratom) No. 2587/1999 of 2 December 1999 specifying the types of investment project to be reported to the EU Commission. A corresponding provision exists in the Nuclear Operations Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Under Chapter 29, Section 4, a person who initiates or pursues an activity, or who implements a measure without permission or authorisation, or without having submitted notification as required by the provisions set forth in the Code shall be liable to conviction for unauthorised activities detrimental to the environment. It is proposed that this Section be supplemented by a provision designed to make it applicable to the new Chapter 12 on radiation safety.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;In addition to the penal provisions mooted above, the Committee proposes a number of other changes and additions, including a clause to the effect that a person who neglects to provide requisite data in the event of a &lt;NOBR&gt;near-accident,&lt;/NOBR&gt; threat or similar circumstance be liable to a fine or a term of imprisonment not exceeding two years for obstruction of environmental control.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft35"&gt;Environmental sanction charges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;The Committee has also concluded that a system of environmental sanction charges should be introduced in the radiation safety sphere. Actions liable to sanctions would include less serious infringements for which the application of penal provisions would appear unnecessary. On the basis of the proposed ordinance on operations involving radiation, the Committee considers that a system of environmental sanction charges could be meaningful with regard to infringements of certain provisions therein, as&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;discussed below. Adoption of the Committee’s proposals would mean that legal action could be taken against such infringements without the need to involve the police or prosecution service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;The Committee proposes that the rules on environmental sanction charges set out in Chapter 30 of the Environmental Code also apply in the radiation safety sphere. An important reason for this is that the system described in Chapter 30 of the Code is both simple and easy to apply. Another reason is that the sanction charges specified in the Code already apply to certain activities involving radiation. The system is simple and clear. Implementation can easily be standardised and cases can be processed quickly.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;The Committee accordingly proposes that the Environmental Sanction Charges Ordinance (1998:1950) be supplemented by provisions governing activities or operations involving radiation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;The regulations issued by the Swedish Radiation Safety Authority contain a large number of provisions concerning the obligation to inform and report, etc. These should be eminently suitable as a platform for sanction charges. However, the Committee has not been able, in the time available to it, to analyse the provisions contained in the regulations. It therefore proposes that the Radiation Safety Authority itself undertake a thorough examination of its regulations so that careful consideration can be given to the possibility of introducing a system in which criminal liability is attributed through reference to other legislation..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft57"&gt;Public inspection in the radiation safety sphere – local safety committees&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft36"&gt;Local safety committees should be retained but reformed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Although a number of shortcomings with respect to the operations of local safety committees have been noted, the Committee considers that there are still solid grounds for retaining them. The role of the committees as representatives of the public in matters concerning both radiation safety and contingency planning and preparedness is an important one, and when the committees function as intended, their work should generate greater transparency and facilitate public insight in this area. In the Committee’s view local interaction and support are important as&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;they enable the rapid identification of questions nearby residents may have on ongoing operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;In the Committee’s view, &lt;NOBR&gt;government-appointed&lt;/NOBR&gt; local safety committees should be retained at facilities that handle nuclear material and where there could be a risk that such operations might cause problems for people’s health and the environment as a result of radiation exposure.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;With regard to the local safety committee at the Barsebäck nuclear reactor, the Committee notes that all nuclear material in the form of spent nuclear fuel has been removed from the reactor site. As there is no longer a significant radiation source at Barsebäck and thus no tangible risk of a radiation spill, there are no further grounds for a safety committee on the site. The Committee therefore proposes that the local safety committee at the Barsebäck nuclear facility be wound down.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft36"&gt;Safety committee catchment areas should be extended&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;In the Committee’s view, safety committee catchment areas should be extended. Information on radiation safety and contingency planning is not just of importance to residents of the municipality in which nuclear facilities are located. These issues are also of concern to surrounding municipalities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Safety committees should be open to other actors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;The Committee further recommends that safety committees be opened to actors other than political representatives. The proposal to geographically extend the safety committees’ catchment areas will also entail a broader recruitment base. Committees can benefit from the potentially valuable skills associated with municipal undertakings on safety issues through bodies such as the Emergency and Rescue Services. Representatives of local advocacy groups and grassroots organisations such as environmental and other organisations could also be appointed by the Government as committee members on the same basis as other members. The existing arrangement under which committee members are proposed for appointment by the municipality concerned, as well&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;as the requirement that they be residents of the municipality that proposed them, should be discontinued.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Safety committees currently comprise a maximum of 13 members plus alternates. In the Committee’s view, such a large number is difficult to justify given the relatively limited extent of the task involved. Nor, in the Committee’s opinion, is there any real necessity for alternate members. At the same time it is also important, in view of the nature of the task, to ensure that the number of members is not too small. The Committee’s overall assessment is that nine members is a suitable number.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft36"&gt;The safety committees’ information tasks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;The Committee wishes to particularly emphasise that the safety committees’ inspection tasks involve more than just passing on information from ‘their’ nuclear facility. The committees’ role as information processers should therefore be strengthened. If safety committees are to be perceived as credible, they must, in the Committee's assessment, process the data they receive before passing it on to the public. Similarly, their assignment should include informing the public of the questions they have put to the power company and the answers the company has given. By welcoming questions from the community and bringing them to public notice, the committees can encourage interest in their work and in radiation safety and emergency preparedness issues in the municipalities concerned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft36"&gt;The role of the Swedish Radiation Safety Authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;The Committee’s assessment is that the Swedish Radiation Safety Authority should play a more clearly defined, stronger role in the safety committees. Representatives of the authority, as well as of the county administrative boards, should be present at safety committee meetings in order to report on radiation safety and emergency preparedness work at relevant nuclear facilities, inspection outcomes and &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; activities. These authorities should assist the safety committees with locally relevant information regarding inspections undertaken, and ensure that the information prepared by the committees on radiation safety,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;contingency planning, possible deficiencies and measures is fair and balanced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;As part of the process of strengthening the role of the Swedish Radiation Safety Authority in the local safety committees, the latter should, in the Committee’s assessment, be formally required to apprise and inform the authority if it discovers evidence of or receives information regarding deficiencies in radiation safety in the facility concerned. By the same token, the Swedish Radiation Safety Authority should be required to inform the relevant committee if in the course of its inspections it discovers similar shortcomings.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft36"&gt;Financial &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; requirement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Although allocations to local safety committees are relatively modest, the Committee emphasises the importance of financial management and &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of their operations. In the Committee’s view, there are no grounds for continuing to exempt safety committees from external audits. Like all other government bodies, the committees should be required to submit annual reports and accounts as well as activity reports.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft36"&gt;Financing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;In the Committee’s view, continuing to finance the safety committees’ activities from charges levied on power companies under the ordinance governing charges by the Radiation Safety Authority, rather than via the authority’s research appropriation, would appear to be the most logical approach.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft36"&gt;Credibility problems&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;The Committee's point of departure is that by extending each safety committee’s catchment area and recruitment base to include representatives of local interest organisations, strengthening Radiation Safety Authority participation in the committees’ work, and requiring committees to be externally audited, the latter will operate satisfactorily and their credibility will be significantly enhanced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;These measures, combined with coherent management based on a new set of instructions for the safety committees should, in the Committee’s view, be sufficient to restore confidence in the committees’ operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;A new organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;In summary, the Committee proposes that the operations of the existing local safety committees be extended in accordance with the above recommendations. To highlight what is in part a new direction for the committees’ operations, the Committee proposes that in future the committees be known as ‘local insight boards’. It is proposed that the following local inspection boards be established:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Local Insight Board at Ringhals Nuclear Power Plant&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Local Insight Board at Oskarshamn Nuclear Power Plant&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Local Insight Board at the Studsvik Processing Facility&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Local Insight Board at Forsmark Nuclear Power Plant, and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Local Insight Board at the Nuclear Fuel Facility in Västerås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft89"&gt;Examination of licence holders’ quality assurance programmes for the manufacture and delivery of materials, equipment, components and services of importance for radiation safety&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;In the Committee’s view, it would be valuable if, like other equivalent authorities around the world, the Swedish Radiation Safety Authority were able to undertake inspections at the manufacturing stage of an important device or component intended to be installed in in a large, complex facility in the radiation safety sphere. However, there are formidable legal difficulties associated with a more robust inspection mandate for the Swedish Radiation Safety Authority. The Committee has accordingly outlined a possible model in which the Swedish Radiation Safety Authority is not actually given a mandate to inspect manufacturers and suppliers as well, but one in which the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;authority can ensure that the aims of a normal inspection regime are met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;An important premise here is that it is the licence holder’s responsibility to ensure that the quality of a product ordered for installation in a large, complex facility in the radiation safety sphere is of a sufficiently high standard for the purpose intended. If a licence holder does not devote enough attention to the quality assurance process, the product ordered may not come up to the prescribed standard. The authority’s inspection efforts should therefore be focused narrowly on the licence holder’s ability to implement sound procurement practices and carry out the necessary quality controls. Errors or deficiencies found in the course of an examination of a supplier or manufacturer are evidence that the licence holder’s approach to quality control has not been sufficiently rigorous. Thus, with no immediate prospect of direct inspection of suppliers or manufacturers, the Swedish Radiation Safety Authority’s supervisory role is limited to examining the licence holder’s quality assurance regime and the extent to which it is put into practice by suppliers. This also means that visits by the authority to a supplier’s or manufacturer’s premises are never unaccompanied but must be conducted in the presence of the licence holder or of an applicant for a licence. Nor must the authority communicate directly with suppliers or manufacturers other than to obtain information on the extent to which the licence holder's quality assurance measures have been put into practice. If the Swedish Radiation Safety Authority has views on work being carried out by a supplier or manufacturer, these are to be conveyed exclusively to the licence holder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft11"&gt;In the Committee’s view, limiting the scope of inspection to the narrow targeting of the licence holders’ quality assurance measures will ensure that the proposed model cannot be perceived as an exercise of official authority against a supplier or manufacturer, many of whom operate outside Sweden's borders.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;The Committee accordingly proposes that a provision be inserted in Chapter 12, Section 27 of the Environmental Code authorising the supervisory authority to access and inspect licence holders’ quality assurance programmes during the manufacture and delivery of materials, equipment, components, and services of significance to radiation safety in facilities for nuclear operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;REGULATORY IMPACT ASSESSMENT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft36"&gt;The impact on individuals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The consequences of achieving the environmental quality objective, A Safe Radiation Environment, are discussed in Section 19.9 of the report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Otherwise, individuals will be affected mainly by the Committee’s proposal to ban people under the age of 18 from using commercial solariums for the purpose of cosmetic tanning, and by the proposal to introduce a permit requirement for the possession and use of the strongest laser pointers. The Committee considers that these proposals will have significant benefits from a health perspective.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;The proposal to reform and extend the scope of local safety committees should enable these to fulfil their role as representatives of the public in radiation safety and emergency preparedness matters more effectively.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;The proposal to introduce legislation giving the state responsibility of last resort for spent nuclear fuel should mean greater security for individuals residing in municipalities that dispose of spent nuclear fuel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft36"&gt;The impact on companies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The companies most affected by radiation safety regulations are nuclear power companies. The Committee’s proposals will mean the disappearance of double processing, shorter &lt;NOBR&gt;decision-making&lt;/NOBR&gt; processes in cases where decisions are taken at a lower level than previously, and clearer legislative provisions when the regulations currently contained in three separate acts are merged into a single law. On the other hand, the obligation to ensure the automatic transfer of operating data to the Radiation Safety Authority will constitute a new requirement, as will the broadening of the authority’s inspection mandate to include companies’ quality assurance measures in connection with the procurement of important components etc. On the whole, the Committee’s proposals should simplify matters for nuclear power companies.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft13"&gt;As regards other businesses, those most affected by the Committee's proposals will be cosmetic solariums and companies that sell lasers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td56"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft36"&gt;The impact on municipalities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;The ‘nuclear power municipalities’ will be the local government authorities most affected by the Committee's proposals. They should benefit from clearer legislation in the radiation safety sphere as well as from the enhanced supervisory powers conferred on the Radiation Safety Authority and its stronger role as an expert agency. Reform of local safety committees and their transformation into regional safety boards should also be beneficial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft36"&gt;The impact on the Swedish Radiation Safety Authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;The Committee’s proposals will mean a number of new tasks for the Swedish Radiation Safety Authority. The agency will be required to represent public radiation safety interests in cases brought before the environmental courts. It will also have new tasks to perform in connection with lasers and solariums. The agency will also have a clearer and stronger role in the new local insight boards. The inspection mandate will be broadened to include licence holders' quality assurance measures in connection with the procurement of important components etc. The agency will have better access to data, which will enable it to make rapid, reliable assessments of the status of a nuclear plant where there is an immediate risk of harmful radiation exposure as a result of a reactor breakdown or other similar circumstance, and to present a prognosis and impact assessment in the event of a radiation leak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;The Committee has not speculated on the extent to which the new tasks could result in an increase in the Swedish Radiation Safety Authority's resources. Any additional resources would – depending on how they were financed – either entail increased costs to the state or higher charges under the Ordinance concerning certain charges payable to the Swedish Radiation Safety Authority (2008:463).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft36"&gt;The impact on the environmental courts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;The Committee’s proposals could be of significance to the work of the environmental courts. On the one hand, government review of nuclear facilities will be limited to an assessment of permissibility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;On the other hand, licensing cases of a less complicated nature will be processed by the Swedish Radiation Safety Authority instead of the environmental courts. In cases involving radiation safety, the Environmental Court will also be able to delegate the task of establishing terms and conditions of importance for radiation safety to the Swedish Radiation Safety Authority. In the Committee’s view, its proposals will not have any appreciable effect on the workload of the environmental courts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;The impact on the environment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The aim of the environmental quality objective, A Safe Radiation Environment, is to ensure that human health and biological diversity are protected against harmful effects of radiation in the outdoor environment. Among other issues, the objective addresses the release of radioactive material from nuclear facilities or operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;The Committee’s proposals will serve to strengthen the Swedish Radiation Safety Authority’s inspection mandate and its role as an expert body. The authority will have better access to data, which will enable it to make rapid, reliable assessments of the status of a nuclear plant where there is a risk of harmful radiation exposure as a result of a reactor breakdown or other similar circumstance, and to present a prognosis and impact assessment in the event of a radiation leak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Significant health benefits should also be obtained as a result of the Committees’ proposal to ban the commercial use of solariums for cosmetic tanning by people under the age of 18. The proposal to classify and label lasers and the restrictions or prohibitions applying to the strongest laser pointers should also yield health benefits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft35"&gt;lag om ändring i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken &lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 12 kap. ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 3 §, 6 kap. 3 §, 6 kap. 5 §, 6 kap. 7 §, 9 kap. 1 §, 9 kap. 6 §, 9 kap. 8 §, 16 kap. 1 §, 16 kap. 2 §, 17 kap. 1 §, 17 kap. 6 §, 17 kap. 6 a §, 19 kap. 3 §, 19 kap. 4 §, 19 kap. 5 §, 21 kap. 1 §, 21 kap. 1 a §, 21 kap. 4 §, 21 kap. 5 §, 21 kap. 7 §, 22 kap. 1 §, 22 kap. 2 a §, 22 kap. 4 §, 22 kap. 6 §, 22 kap. 11 §, 22 kap. 25 §, 22 kap. 25 a §, 22 kap. 25 b §, 24 kap. 1 §, 24 kap. 3 §, 24 kap. 5 § och 24 kap. 7 §, 25 kap. 3 §, 26 kap. 1 §, 26 kap. 3 §, 26 kap. 20 §, 26 kap. 27 §, 29 kap. 1 §, 29 kap. 4 §, 29 kap. 5 §, 29 kap. 8 §, 29 kap. 9 §, 29 kap. 12 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas ett nytt kapitel, 12 kap. samt nya paragrafer, 7 kap. 31 §, 7 kap. 33 §, 9 kap, 9 kap. 15 d §, 9 kap. 15 e §, 9 kap. 15 f, 19 kap. 1 a §, 22 kap. 12 a §, 29 kap. 1 a §, 29 kap. 1 b §, 29 kap. 1 c §, 29 kap. 4 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft16"&gt;1. kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen. (1977:1160).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;I fråga om strålskydd gäller dock även bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken enligt 1 kap. 2 § arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft16"&gt;6. kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;P class="p371 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p372 ft91"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p373 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en sam-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;lad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Syftet med en miljökonsek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Syftet med en miljökonsek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vensbeskrivning som berör en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p65 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;berör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhet som avses i lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;verksamhet som avses &lt;SPAN class="ft12"&gt;i 12 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;(1999:381) om åtgärder för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;i lagen (1999:381) om åt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;förebygga och begränsa följ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;gärder för att förebygga och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;derna av allvarliga kemikalie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;begränsa följderna av allvarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olyckor är också att identifiera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kemikalieolyckor är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;och bedöma faktorer i verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;identifiera och bedöma faktorer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;hetens omgivning som kan på-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;omgivning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verka säkerheten hos denna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft19"&gt;kan påverka säkerheten hos denna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft93"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p376 ft11"&gt;Länsstyrelsen &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;under sam- rådet enligt 4 § verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfatt- ning som behövs för tillstånds- prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft11"&gt;Länsstyrelsen &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;under sam- rådet enligt 4 § verka för att miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfatt- ning som behövs för tillstånds- prövningen. &lt;SPAN class="ft12"&gt;I frågor som omfat- tas av 12 kap. ska länsstyrelsen samråda med Strålsäkerhetsmyn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p378 ft12"&gt;digheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Om länsstyrelsen finner att en verksamhet eller åtgärd inte omfattas av 4 § första stycket 2 a eller b, ska länsstyrelsen under samrådet pröva om verksamheten eller åtgärden ändå ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ska besluta i frågan sedan den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att yttra sig. Beslutet får inte över- klagas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen ska, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Om verksamheten eller åtgärden omfattas av samrådskravet i 4 § första stycket 2, ska miljökonsekvensbeskrivningen alltid innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. inte följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvud- sakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;4. en redovisning av alterna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;4. en redovisning av alterna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;tiva platser, om sådana är möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;tiva platser, om sådana är möj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;liga, samt alternativa utform-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;liga, samt alternativa utform-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;ningar tillsammans med dels en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;ningar &lt;SPAN class="ft12"&gt;och metoder &lt;/SPAN&gt;tillsammans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;motivering varför ett visst alter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;med dels en motivering varför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;nativ har valts, dels en beskriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;ett visst alternativ har valts, dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;ning av konsekvenserna av att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;en beskrivning av konsekven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;verksamheten eller åtgärden inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;serna av att verksamheten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p381 ft11"&gt;kommer till stånd, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;åtgärden inte kommer till stånd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p382 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;5.en &lt;NOBR&gt;icke-teknisk&lt;/NOBR&gt; sammanfattning av de uppgifter som anges i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p384 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;När en miljökonsekvensbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;När en miljökonsekvensbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;skrivning ska redovisa alterna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;skrivning ska redovisa alterna-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tiva utformningar enligt andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tiva utformningar &lt;SPAN class="ft12"&gt;och metode&lt;/SPAN&gt;r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stycket 4 får länsstyrelsen, inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enligt andra stycket 4 får läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ramen för samrådsförfarandet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;styrelsen, inom ramen för sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ställa krav på att även andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rådsförfarandet, ställa krav på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;jämförbara sätt att nå samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;att även andra jämförbara sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;syfte ska redovisas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;att nå samma syfte skall redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;visas. &lt;/SPAN&gt;I frågor som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;12 kap. ska länsstyrelsen samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;med Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 ska en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;§§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;Om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft11"&gt;prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§, behöver beskrivningen endast innehålla de uppgifter som behövs för den prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft16"&gt;7 kap. Skydd av områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft93"&gt;Anmälan om väsentlig ändring av naturmiljön&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft93"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft96"&gt;Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av till- stånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt be- stämmelser i 26 kap. eller bestäm- melser som har meddelats med stöd av samma kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft97"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p391 ft96"&gt;inom landet eller en del av landet alltid ska göras en anmälan för samråd i fråga om särskilda slag av verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada på natur- miljön. Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Verksamhet eller åtgärd som ska anmälas för samråd får på- börjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft96"&gt;Den myndighet som avses i första stycket får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nöd- vändigt för skyddet av natur- miljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Bestämmelser om rätt till ersättning vid ett sådant föreläggande eller förbud finns i 31 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2. användning av mark, bygg- nader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller mil- jön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;eller genom joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;icke-joniserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3. användning av mark, bygg- nader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft93"&gt;Vilthägn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft93"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft11"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft12"&gt;Vilthägn får inte uppföras utan tillstånd av länsstyrelsen på om- råden där allmänheten får färdas fritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;Vid tillståndsprövningen ska behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;Tillstånd till vilthägn inom ett strandskyddsområde får meddelas endast om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft16"&gt;9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Med miljöfarlig verksamhet avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grund- vatten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;2. användning av mark, bygg- nader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller mil- jön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;3. användning av mark, bygg- nader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;skakningar, &lt;/SPAN&gt;ljus, joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller annat liknande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;skakningar, ljus eller annat lik- nande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p406 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;släppa ut avloppsvatten i mark, vattenområde eller grund- vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bedriva sådan miljöfarlig verksamhet som avses i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt; om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Även om tillståndsplikt inte följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av första stycket, får tillsynsmyndigheten i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd, om verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön. Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för tillsynsmyndigheten att meddela sådana förelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;Den som bedriver eller avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Den som bedriver eller avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;att bedriva miljöfarlig verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;att bedriva miljöfarlig verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;het får ansöka om tillstånd till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;het får ansöka om tillstånd till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;verksamheten enligt denna balk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;verksamheten enligt denna balk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p408 ft11"&gt;även om det inte krävs tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;även om det inte krävs tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p374 ft12"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;om tillstånd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;godkännande eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;anmälan att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;bedriva verksamhet med strålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;som kan innebära skadlig verkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft12"&gt;för människors hälsa eller miljön finns även i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndig- heten bestämmer något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p411 ft93"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;Ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet prövas av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mark- och miljödomstol.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;(Enligt lydelse som träder i kraft den 2 maj 2011)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ansökan om tillstånd för vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;ansökan om tillstånd för vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;slag av verksamheter skall prö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;slag av verksamheter skall prö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vas av länsstyrelsen. Om den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;vas av länsstyrelsen &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller annan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöfarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;antas ha en liten miljöpåverkan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;mer. &lt;/SPAN&gt;Om den miljöfarliga verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;får regeringen föreskriva att en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;samheten kan antas ha en liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;nämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;skall pröva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöpåverkan,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;tillstånd. Tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;föreskriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som rör Försvarsmakten, Forti-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;nämnd skall pröva frågor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;fikationsverket, Försvarets mate-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillstånd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rielverk eller Försvarets radio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Försvarsmakten, Fortifikations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;anstalt skall alltid prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;verket, Försvarets materielverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;eller Försvarets radioanstalt ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;alltid prövas av länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;Anmälan om miljöfarlig verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr21 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Anmälan om miljöfarlig verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samhet skall enligt vad rege-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;samhet ska enligt vad regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;föreskriver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;föreskriver göras till general-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;generalläkaren, länsstyrelsen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;läkaren, länsstyrelsen eller kom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kommunen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;munen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td76"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft93"&gt;Miljöhänsyn i jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;15 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft96"&gt;Med jordbruksmark avses i 15 d och 15 e §§ sådan åkermark och betesmark som ingår i fastig- het som är taxerad som lantbruks- enhet. Bestämmelserna i samma paragrafer ska dock inte tillämpas på jordbruksmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;som ingår i en fastighet, som har bildats för ett annat ändamål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p421 ft12"&gt;än jordbruk och som därefter inte har taxerats, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft12"&gt;2. som i en detaljplan eller i områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) är av- sedd för ett annat ändamål än jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft12"&gt;15 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft96"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hän- syn till natur- och kulturvärden som skall tas vid skötsel av jord- bruksmark och vid annan mark- användning i jordbruket, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och växtlivet. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att på- gående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft12"&gt;15 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft97"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får föreskriva att jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion först efter anmälan till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på bruk- ningsenheten eller för natur- och kulturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft12"&gt;Första stycket gäller inte om marken tas i anspråk för verk- samhet vars tillåtlighet har prö- vats i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p429 ft12"&gt;15 f §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft96"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som skäli- gen kan behövas från miljö- skyddssynpunkt i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft12"&gt;1. begränsningar av antalet djur i ett jordbruk,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;2. försiktighetsmått för gödsel- hanteringen, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft12"&gt;3. växtodlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft16"&gt;12 kap. Strålsäkerhet (författningsförslag; nu gällande 12 kap. föreslås upphöra att gälla)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft93"&gt;Inledande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda män- niskor och miljön mot skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om strålsäkerhet i samband med verksamhet med strålning eller i situationer som leder till en betydande ökning av bestrålning av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Bestämmelserna gäller såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller dock inte radioaktiva ämnen som naturligt förekommer i människokroppen, kosmisk strålning på marknivå, exponering för radioaktiva ämnen ovan mark som finns i den orörda jordskorpan eller användning av elektrisk utrustning som kan alstra joniserande strålning och drivs med en spänningsskillnad som inte är högre än 5 kilovolt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För den som bedriver verksamhet med kärnämne finns även bestämmelser i lagen (…) om kärnämneskontroll m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i detta kapitel eller vissa bestämmelser i kapitlet, i den utsträckning det kan ske utan att syftet med bestämmelserna åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I detta kapitel avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1. strålsäkerhet: &lt;/SPAN&gt;en sammanfattande benämning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Strålskydd&lt;/SPAN&gt;: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och exponerings- risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Säkerhet&lt;/SPAN&gt;: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet som kan leda till olycka samt för haveribekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Fysiskt skydd: &lt;/SPAN&gt;skydd av verksamheter, anläggningar och utrustningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Icke-spridning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;åtgärder som på både nationell och interna- tionell nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt veri- fiera att sådan spridning inte äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;verksamhet med strålning: &lt;/SPAN&gt;en sammanfattande benämning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;kärnteknisk verksamhet &lt;/SPAN&gt;innefattande uppförande, innehav eller drift av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;anläggning som är avsedd eller som har varit avsedd för en reglerbar nukleär kedjereaktion av kärnprocesser (kärnreaktor),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;anläggning i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kyl- ning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;anläggning för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;- &lt;/SPAN&gt;anläggning för hantering eller bearbetning av radioaktivt mate- rial eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;anläggning för förvaring som avses bli bestående (slutför- varing) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;b) övrig verksamhet med strålning &lt;SPAN class="ft11"&gt;som avser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;innehav, förvärv, saluföring, upplåtelse eller överlåtelse av radioaktivt material eller teknisk anordning som kan alstra strål- ning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;införsel eller import till Sverige av radioaktivt material eller teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utförsel eller export ur Sverige av radioaktivt material samt teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;transport av radioaktivt material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;transitering genom Sverige av radioaktivt material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;användning av teknisk anordning som kan alstra strålning eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;användning av teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne ingår,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3. joniserande strålning: &lt;/SPAN&gt;överföring av energi i form av partiklar eller elektromagnetiska vågor med en våglängd på 100 nanometer eller mindre, en frekvens på 3×10&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Hertz eller mer och med för- måga att direkt eller indirekt alstra joner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;icke-joniserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt; strålning: &lt;/SPAN&gt;optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft93"&gt;5. anläggning för verksamhet med strålning: &lt;SPAN class="ft11"&gt;byggnader och utrustning med tillhörande område eller en annan anordning av teknisk natur som har uppförts eller iordningställts i huvudsakligt syfte att bedriva verksamhet med strålning och som inte utgör en teknisk anordning enligt 4 § 2 b,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft93"&gt;6. uppförande av en anläggning för verksamhet med strål- ning: &lt;SPAN class="ft11"&gt;samtliga åtgärder på en given plats som syftar till att bygga eller sätta samman en anläggning och som inte avser projektering eller andra förberedelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7. drift: &lt;/SPAN&gt;den dagliga driften av en anläggning för verksamhet med strålning och samtliga åtgärder som syftar till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;upprätthålla säkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;på ett strålsäkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet använt kärnbränsle och radioaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;upprätthålla strålskyddet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;avveckla och nedmontera de anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;upprätthålla det fysiska skyddet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;avveckling: &lt;/SPAN&gt;åtgärder som vidtas av tillståndshavaren för att på ett strålsäkert sätt dekontaminera en anläggning för verksamhet med strålning eller omhänderta eller slutförvara det radioaktiva avfall som har genererats vid anläggningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;slutlig förslutning: &lt;/SPAN&gt;försegling av ett slutförvar på ett sätt som innebär att fortsatt deponering inte längre är möjlig,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;kärnkraftsreaktor: &lt;/SPAN&gt;en kärnreaktor för utvinning av kärn- energi,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;permanent avstängd kärnkraftsreaktor: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;en kärnkrafts- reaktor vars elproduktionsverksamhet har upphört och inte kom- mer att återupptas eller som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;radioaktivt material: &lt;/SPAN&gt;innehåller ämnen som karakteriseras av att atomkärnorna inte är stabila utan kan sönderfalla och därigenom utsända joniserande strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;a). kärnämne: &lt;/SPAN&gt;radioaktivt ämne som utgörs av uran, pluto- nium, torium eller annat ämne som används eller kan användas för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant ämne ingår eller annat ämne som kan omvandlas till kärnbränsle eller förening i vilken sådant ämne ingår,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;b) fissilt material: &lt;/SPAN&gt;kärnämne som utgörs av &lt;NOBR&gt;plutonium-239,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uran-233&lt;/NOBR&gt; eller uran som har anrikats med &lt;NOBR&gt;uran-235&lt;/NOBR&gt; eller 233 och varje produkt som innehåller en eller flera av de nämnda isoto- perna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;c). radioaktivt avfall:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;använt kärnbränsle som inte ska användas för ytterligare energiproduktion genom kärnklyvning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;- &lt;/SPAN&gt;radioaktivt material som inte längre ska användas för sitt ursprungliga syfte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;- &lt;/SPAN&gt;radioaktivt material som har bildats i samband med verk- samhet med strålning och som inte har framställts för att användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;undervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jord- brukstekniska eller kommersiella ändamål eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;- &lt;/SPAN&gt;material eller annat som har blivit radioaktivt förorenat i sam- band med verksamhet med strålning och för vilket ingen vidare användning förutses,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;laser: &lt;/SPAN&gt;teknisk anordning som, huvudsakligen genom pro- cessen stimulerad emission, kan alstra elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter, eller pro- dukt som innehåller en sådan anordning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;14: laserpekare: &lt;/SPAN&gt;bärbar laser som är batteridriven eller försedd med annan egen strömförsörjning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kriticitet: &lt;/SPAN&gt;tillstånd då en anordning som innehåller fissilt material är i stånd att upprätthålla en självständig kedjereaktion,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;fertila egenskaper: &lt;/SPAN&gt;material som innehåller atomer som direkt eller indirekt kan omvandlas till lätt klyvbara atomer (=fissil nuklid) genom neutronbestrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;Tillståndskrav m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings- eller godkännandeplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;För verksamhet med joniserande strålning krävs tillstånd, god- kännande eller anmälan enligt detta kapitel. &lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; anmäl- nings- eller godkännandeplikten gäller även för ändring av verk- samheten i något väsentligt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att det ska vara förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Uppdragstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Endast om det har godkänts av den myndighet som regeringen bestämmer får den som har tillstånd till verksamhet med strålning uppdra åt någon annan att vidta åtgärder som enligt denna lag ska utföras av tillståndshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Kravet på godkännande enligt första stycket gäller inte för åtgärder av tillfällig karaktär under förutsättning att åtgärderna utförs under tillståndshavarens ledning och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Om en uppdragstagare uppdrar åt någon annan uppdragstagare att vidta åtgärder som ingår i ett uppdrag som har godkänts, ska detta anmälas till den myndighet som avses i första stycket. Myn- digheten får i det enskilda fallet besluta att en sådan uppdragstagare ska godkännas enligt första stycket för att få fortsätta utföra upp- draget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;En uppdragstagare som har godkänts enligt första stycket ska anses som tillståndshavare enligt denna balk såvitt avser de åtgärder som godkännandet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från kravet på godkännande enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i 6 § gäller inte för uppdragstagare som har tillstånd enligt denna lag för de åtgärder som uppdraget omfattar. Ett uppdrag till en uppdragstagare som har tillstånd ska dock anmälas till den myndighet som avses i 6 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Begränsning till viss tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;§ Ett tillstånd som avser transport av använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall till eller från Sverige får inte gälla för längre tid än tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Utländskt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd här i Sverige slutförvara eller mellanlagra (lagring i avvaktan på slutförvaring) använt kärnbränsle eller annat radioaktivt avfall som har uppstått som en följd av kärnteknisk verksamhet i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Tillstånd får endast medges om det vid en samlad bedömning visar sig lämpligast från strålsäkerhetssynpunkt att en liten mängd material förvaras i Sverige eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Första stycket gäller inte för använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall som har genererats vid en anläggning eller vid verksamhet i Sverige och som skickats för upparbetning eller annan behandling i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Slutförvaring av svenskt radioaktivt avfall utomlands&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Det är förbjudet att utan tillstånd slutförvara radioaktivt avfall som har uppkommit i Sverige i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillstånd får endast medges om det vid en samlad bedömning från strålsäkerhetssynpunkt framstår som klart mer lämpligt att slutförvaring sker utomlands och ett avtal föreligger mellan Sverige och det land där slutförvaringen ska äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Begränsningar vid prövning av tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Vid prövning av tillstånd att uppföra, inneha och driva en ny kärnkraftsreaktor ska även 17 kap. 6 a § tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Tillstånd enligt denna lag får inte avse transporter av använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;en plats söder om 60 grader sydlig bredd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ett land utanför Europeiska unionen, om landet är part i partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Euro- peiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, under- tecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (SÖ 2002:42), eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;3. ett land där import av radioaktivt avfall är förbjuden eller där det kan antas att det saknas förmåga att ta hand om sådant avfall på ett säkert sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Prövningsinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Miljödomstolen prövar ansökan om tillstånd till verksamhet med strålning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;A. uppförande, innehav eller drift av nya anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärnprocesser (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i vilken processer med joniserande strålning uppkommer (spallation eller andra liknande processer) och där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;för förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material överstiger 10 terabecquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Miljödomstolen prövar även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;B. ansökan om tillstånd till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;avveckling av anläggningar som avses i 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;höjning av den högsta tillåtna termiska effekten för en kärnkraftsreaktor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;9. ändring av innehavare av anläggningar för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;Övrig verksamhet med strålning än vad som avses i första och andra stycket prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Oförtullade ämnen eller anordningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den som saknar tillstånd eller godkännande enligt denna balk får endast efter särskilt medgivande av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer ta hand om ett oförtullat radio- aktivt ämne eller en oförtullad teknisk anordning på det sätt som avses i 4 kap. 2 § tullagen (2000:1281). I övrigt gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselregle- rade varor, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Närmare föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Närmare föreskrifter om &lt;NOBR&gt;tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; anmälnings samt god- kännandeplikt meddelas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Tillstånds- eller godkännandevillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att tillstånd eller godkännande enligt detta kapitel ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;det ansvar och de skyldigheter som följer av atomansvarig- hetslagen (1968:45),&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;det ansvar och de skyldigheter som följer av lagen (…) om kärnämneskontroll m.m. och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillämpningen av de krav i fråga om försörjning med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som följer av bestäm- melserna i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Euro- peiska atomenergigemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att den myndighet som regeringen bestämmer under ett tillstånds giltighetstid får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;Atomansvarighetslagen (1968:45) kan vid årsskiftet 2011/2012 komma att ersättas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten. Detsamma gäller om ett tillstånd har återkallats eller giltighetstiden för ett tillstånd har gått ut och skyldigheterna enligt 23 § kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Villkor enligt första stycket får inte innebära någon väsentlig inverkan på eller ändring av giltigheten av dom eller beslut enligt bestämmelserna i 24 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;Särskilda förutsättningar för verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;Berättigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Varje verksamhet med strålning eller åtgärd för att förändra en bestrålningssituation ska medföra en nytta för individ eller sam- hälle som överstiger den skada som verksamheten eller åtgärden förväntas medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Optimering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Verksamhet med strålning ska bedrivas så att sannolikheten för att exponeras, antalet personer som utsätts för strålning och storleken på varje individuell stråldos hålls så låg som det rimligen är möjligt med hänsyn tagen till ekonomiska och samhälleliga faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;Högsta tillåtna värden för strålningsexponering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Den strålning som en individ utsätts för får inte överstiga högsta tillåtna värden för strålningsexponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Åtgärder för upprätthållande av strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla strålsäkerheten genom att vidta de åtgärder som behövs för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;1. förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, sabotage eller annat som kan leda till skadlig verkan av strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;väl underhålla teknisk anordning samt den mät- och strål- skyddsutrustning som används i verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;vid en driftstörning eller ett haveri i verksamheten kunna genomföra och upprätthålla de skyddsåtgärder som behövs för att begränsa följderna för människors hälsa och för miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förhindra olovlig befattning med radioaktivt ämne eller tek- nisk anordning som kan alstra strålning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förhindra uppkomsten av oavsiktlig kriticitet vid hantering av fissilt material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Rapportering om olyckstillbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning ska i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast lämna sådana upplysningar till tillsynsmyndigheten som har bety- delse för bedömningen av strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Den som har tillstånd att driva en kärnkraftsreaktor ska, vid en sådan allvarlig störning i samband med driften av reaktorn att det kan föreligga en risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet, se till att tillsyns- myndigheten genom direktåtkomst får tillgång till driftdata från reaktorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela närmare föreskrifter beträffande omfattningen av driftdata som avses i andra stycket samt om de tekniska krav som ska ställas på direktåtkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Omhändertagande av avfall från verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att svara för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att det radioaktiva avfall som uppkommer i verksamheten hanteras och, när det behövs, slutförvaras på ett från strålsäkerhets- synpunkt tillfredsställande sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att på ett säkert sätt avveckla anläggningar för kärnteknisk verksamhet i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas till dess att verksamheten vid anläggningarna har upphört och allt använt kärnbränsle och övrigt radioaktivt avfall omhändertagits på ett säkert sätt eller placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;3. att tekniska anordningar som kan alstra strålning oskadliggörs när de inte längre skall användas i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;I de fall en producent i enlighet med bestämmelser som har meddelats med stöd av 15 kap. 6 § första stycket är skyldig att ta hand om avfall, får det radioaktiva avfallet överlämnas till denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Skyldigheterna enligt 23 § första stycket kvarstår till dess de har fullgjorts eller befrielse från dem medgivits, även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ett tillstånd eller ett godkännande återkallas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;giltighetstiden för ett tillstånd eller godkännande går ut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;rätten att driva en kärnkraftsreaktor har upphört att gälla enligt den upphävda lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en kärnkraftsreaktor är permanent avstängd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Om det inte skulle finnas någon tillståndshavare eller någon annan part som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna enligt 23 §, ansvarar staten för de skyldigheter och rättigheter som tidigare har åvilat tillståndshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkrafts- reaktor ska svara för att den allsidiga forsknings- och utvecklings- verksamhet bedrivs som behövs för att vad som föreskrivs i 23 § första stycket ska kunna fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor ska upprätta ett program för den forsknings- och utvecklingsverk- samheten &lt;NOBR&gt;(FoU-program)&lt;/NOBR&gt; som anges i första stycket. Vart tredje år ska programmet lämnas till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för att granskas och utvärderas. FoU- programmet får upprättas samordnat med andra tillståndshavare. I samband med granskningen och utvärderingen får villkor beslutas för den fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Till &lt;NOBR&gt;FoU-programmet&lt;/NOBR&gt; ska fogas en plan för genomförandet av de åtgärder som krävs för att uppfylla skyldigheterna enligt 23 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter beträffande programmets och pla- nens innehåll och utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Ekonomiska, administrativa och personella resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;svara för kostnaderna för de åtgärder som avses i 23 och 25 §§, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ha en organisation för verksamheten med ekonomiska, admi- nistrativa och personella resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra de åtgärder som tillståndet eller godkännandet till verk- samheten avser samt i övrigt följer av denna lag eller villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna balk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;I fråga om skyldighet för vissa tillståndshavare att svara för vissa kostnader som staten har och säkerställa finansieringen av de kostnader som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Återkommande helhetsbedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska minst vart tionde år göra en helhetsbedömning av anläggningens strål- säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Bedömningen ska göras med hänsyn till utvecklingen inom vetenskap och teknik. Den ska innehålla analyser och redogörelser av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;på vilket sätt anläggningens konstruktion, funktion, organisa- tion och verksamhet uppfyller kraven i denna balk samt föreskrifter och villkor som har beslutats med stöd av denna balk och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förutsättningarna för att dessa föreskrifter och villkor ska kunna uppfyllas fram till nästa helhetsbedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Helhetsbedömningen och de åtgärder som denna föranleder ska redovisas till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;innehållet i en återkommande helhetsbedömning enligt 27 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att en återkommande helhetsbedömning enligt 27 § av strål- säkerhetsskäl ska göras oftare än vart tionde år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;Kvalitetssäkring vid leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska säkerställa att tillsynsmyndigheten får möjlighet till insyn i och granskning av tillståndshavarens kvalitets- säkring vid utformning, tillverkning och leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster av betydelse för strålsäker- heten i anläggningar för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Verksamhet som medför särskild risk för vissa arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;För arbeten som från strålsäkerhetssynpunkt medför särskild risk för vissa arbetstagare i verksamheter med strålning eller i andra verksamheter, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;skyldighet för verksamhetsutövaren att rapportera uppgifter som har betydelse för bedömningen av arbetets strålningsrisker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att särskilda villkor ska gälla för arbetets planering och utfö- rande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förbud mot att arbetet utförs av sådana arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Ytterligare föreskrifter som krävs för strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de ytterligare föreskrifter som krävs för strålsäkerheten i de hänseenden som anges i &lt;NOBR&gt;18–24,&lt;/NOBR&gt; 26, 27 och 29 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;I fråga om radioaktivt material finns även bestämmelser i läkemedelslagen (1992:859) och lagen (2006:263) om transport av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Förbud och särskilda skyldigheter för enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;Permanent avstängd kärnkraftsreaktor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;En permanent avstängd kärnkraftsreaktor får inte åter tas i kommersiell drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Förmånstagare för försäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;33 § &lt;/SPAN&gt;Försäkringar som syftar till att ersätta skada på byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för strål- säkerheten i verksamhet med strålning får inte ha någon annan som förmånstagare än den som är tillståndshavare för verksamheten enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Laser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;34 § &lt;/SPAN&gt;Den som till Sverige för in eller importerar, tillverkar, saluför, upplåter eller överlåter laser är skyldig att klassificera och märka dessa enligt den senaste gällande utgåvan av svensk standard SS EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; eller se till att sådan klassificering och märkning är gjord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om klassificering och märkning av laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;35 § &lt;/SPAN&gt;Det är förbjudet att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, tillverka, använda, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Förbudet enligt första stycket gäller inte den som använder laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 i sin yrkesmässiga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;18-årsgräns&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;36 § &lt;/SPAN&gt;Den som är under 18 år får inte sysselsättas i verksamhet med joniserande strålning. Undantag får endast göras för den som för sin utbildning måste befatta sig med radioaktiva ämnen eller med en teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter i fråga om den som är under 18 år och som sysselsätts i verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;37 § &lt;/SPAN&gt;Den som yrkesmässigt upplåter åt allmänheten att använda solarier avsedda att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) får inte upplåta dessa till personer under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Särskilda föreskrifter om förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;38 § &lt;/SPAN&gt;Om det är påkallat från strålsäkerhetssynpunkt får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva förbud mot att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillverka, till landet införa, transportera, saluföra, överlåta, upplåta, förvärva, inneha, använda eller ta annan därmed jämförlig befattning med material som innehåller radioaktivt ämne,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillverka, till landet införa, saluföra, överlåta, upplåta, för- värva, inneha, använda, installera, underhålla eller ta annan därmed jämförlig befattning med en teknisk anordning som kan alstra strålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;39 § &lt;/SPAN&gt;Radioaktiva ämnen får inte avsiktligen tillsättas vid framställ- ning av livsmedel, leksaker, smycken eller kosmetika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Livsmedel, leksaker, smycken eller kosmetika där radioaktiva ämnen avsiktligen har tillsatts får inte heller importeras eller expor- teras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;16 kap. Allmänt om prövningen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;P class="p371 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p462 ft91"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p373 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, miljödomstolarna, Miljööverdomstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. I fråga om prövningen av mål om straff eller förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td85"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som är föreskrivet om brottmål i allmänhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Närmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vilka mål och ärenden som prö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vilka mål och ärenden som prö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vas av respektive prövningsmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vas av respektive prövningsmyn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;i 17 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;13 §&lt;SPAN class="ft19"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;18 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§, 19 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;17 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§, 18 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;20 kap. 2 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;23 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;2 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;23 kap. 9 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;23 kap. 1 § samt 23 kap. 9 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, god- kännande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft93"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får lämnas för begrän- sad tid. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;Bestämmelser om tidsbegräns- ning av tillstånd finns även i 12 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får förenas med villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får tillståndet begrän- sas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;För verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter får dock inte beslutas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Bestämmelser om vilka mål som är ansökningsmål finns i 21 kap. 1 § och bestämmelser om vad en ansökan i ett ansöknings- mål skall innehålla finns i 22 kap. 1 §. Regeringen får meddela föreskrifter om vad en ansökan i ett ärende skall innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft16"&gt;17 kap. Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;P class="p468 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p5 ft93"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;pröva tillåt- ligheten av nya verksamheter av följande slag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft109"&gt;1. anläggningar &lt;SPAN class="ft97"&gt;för kärntek- nisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;pröva tillåt- ligheten av nya verksamheter av följande slag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;anläggningar avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärn- processer (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;anläggningar i vilken pro-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft97"&gt;anläggningar för att bryta uran- haltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställ- ning av kärnbränsle,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p471 ft96"&gt;cesser med joniserande strålning uppkommer (spallation eller andra liknande processer) och där inne- hållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen krä- ver kylning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 pro- cent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isoto- pen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;anläggningar där 2 kilo- gram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;anläggningar där 2 kilo- gram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slutför- varing) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mäng- den radioaktivt material översti- ger 10 terabecquerel (TBq), var- av högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;motorvägar och motortra- fikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträck- ning av minst tio kilometer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;järnvägar avsedda för fjärr-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft96"&gt;trafik och anläggande av nytt spår på en sträcka av minst fem kilo- meter för befintliga järnvägar för fjärrtrafik, och allmänna farleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft12"&gt;Regeringen ska vidare pröva tillåtligheten av en höjning av den högsta tillåtna termiska effek- ten vid en befintlig kärnkrafts- reaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft93"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Regeringen får tillåta en verksamhet som avses i 1 § 1, endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Samma förutsättning för regeringens tillåtlighet gäller också i fråga om verksamheter som avses i 3 § första stycket 1 eller 4 §, om de avser annat än vattenverksamhet eller trafikanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;Om det från nationell syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Om det från nationell syn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;punkt är synnerligen angeläget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;punkt är synnerligen angeläget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;att verksamheterna kommer till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;att verksamheterna kommer till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;stånd får regeringen, trots vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;stånd får regeringen, trots vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;som sägs i första och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;som sägs i första och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;styckena, tillåta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;styckena, tillåta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;1. verksamheter som sägs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;1. verksamheter som sägs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;1 § 1, om det är fråga om mel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;1 § 1, om det är fråga om mel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;lanlagring eller slutlig förvaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;lanlagring eller slutlig förvaring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;av &lt;/SPAN&gt;kärnämne &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;kärnavfall&lt;SPAN class="ft11"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;av &lt;/SPAN&gt;använt kärnbränsle &lt;SPAN class="ft19"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;radioaktivt avfall,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förbränningsanläggningar som har en tillförd effekt om minst 200 megawatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;gruppstationer för vindkraft med tre eller flera vindkraftsagg- regat med en sammanlagd uteffekt av minst tio megawatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;anläggningar för lagring av minst 50 miljoner normalkubik- meter naturgas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;anläggningar för behandling av farligt avfall där huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat kommer från andra inrättningar och där mer än 10 000 ton farligt avfall årligen förbränns eller på annat sätt återvinns eller bortskaffas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;Tredje stycket gäller dock inte om en annan plats bedöms vara lämpligare för verksamheten eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;Tredje stycket gäller dock inte om en annan plats bedöms vara lämpligare för verksamheten eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;om en lämplig plats har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Regeringen får tillåta en verksamhet som avses i 1§ 1, endast om kommunfull- mäktige har tillstyrkt detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;om en lämplig plats har anvisats för verksamheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering där.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p479 ft93"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft11"&gt;6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;Regeringen får tillåta en ny kärnkraftsreaktor endast om den nya reaktorn är avsedd att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ersätta en kärnkraftsreaktor som efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi och som kommer att vara permanent avstängd när den nya reaktorn tas i kommersiell drift, och,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;uppföras på en plats där en kärnkraftsreaktor efter den 31 maj 2005 har varit i drift för att utvinna kärnenergi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;Med en permanent avstängd En definition av permanent av-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;kärnkraftsreaktor avses detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;stängd kärnkraftsreaktor återfinns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;som i 2 § 4 lagen (1984:3) om kärn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;i 12 kap. 4 § 11.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;teknisk verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p161 ft16"&gt;19 kap. Förvaltningsmyndigheternas och kommunernas prövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft93"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft96"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetspröv- ning av ärenden enligt 17 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–7,&lt;/NOBR&gt; inhämta behövliga yttranden samt med eget yttrande över- lämna frågan till regeringen. Ett exemplar av yttrandet ska sändas till miljödomstolen samt till full- mäktige i den kommun som avses i 17 kap. 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p486 ft91"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Vad som sägs i 21 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p488 ft19"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p489 ft11"&gt;Vad som sägs i 21 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;om handläggningen vid miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;om handläggningen vid miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;domstol gäller även för en läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;domstol gäller även för &lt;SPAN class="ft12"&gt;Strål-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;styrelse som handlägger ett till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;säkerhetsmyndigheten &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;ståndsärende eller handlägger ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;länsstyrelse som handlägger ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;anmälningsärende enligt 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;tillståndsärende eller handlägger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;9 a § första stycket, om ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;ett anmälningsärende enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;annars skulle ha prövats av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;11 kap. 9 a § första stycket, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;ärendet annars skulle ha prövats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;av en kommun.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p486 ft91"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p488 ft19"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Länsstyrelser eller kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p489 ft54"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;SPAN class="ft19"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;nala nämnder &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;länsstyrelser eller kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;nämnder &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;hålla sammanträde med den som saken angår och besiktning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;underrätta den som gjort en ansökan eller kommit med syn- punkter genom någon annan än honom eller henne själv och ge honom eller henne tillfälle att yttra sig om inte annat följer av 17 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft93"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I ärenden som prövas av länsstyrelser eller kommunala nämnder &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tillämpas bestäm- melserna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft11"&gt;I ärenden som prövas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;SPAN class="ft11"&gt;, läns- styrelser eller kommunala nämn- der &lt;/SPAN&gt;ska &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillämpas bestämmel- serna i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 1 § första stycket om ansökans form och innehåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 2 § om en ansökans ingivande och brister i den,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;2 a. 22 kap. 2 a § om prövningar som avses i 24 kap. 3, 5 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;§§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 3 § om kungörelses innehåll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 6 § om talerätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p494 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 kap. 9 § om rätt att företräda fastighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 kap. 12 § om sakkunniga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 kap. 13 § om undersökning på platsen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;22 kap. 25 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;5–11&lt;/NOBR&gt; samt andra stycket sista meningen och tredje stycket om tillståndsdoms innehåll,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 kap. 26 § om särskild dom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 27 § första stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket första meningen om uppskjutna frågor och provisoriska föreskrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;22 kap. 28 § första stycket första meningen om verkställig- hetsförordnande, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;23 kap. 3 § när det gäller särskild överklagan i frågor om sak- kunniga som avses i 22 kap. 12 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;I ärenden som rör deponering eller förbränning av avfall skall också de bestämmelser som anges i 22 kap. 25 a § respektive 25 b § om en tillståndsdoms innehåll tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;20 kap. Domstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft11"&gt;(Kapitlet upphör att gälla den 2 maj 2011 och då lagen (2010:923) om mark- och miljödomstolar börjar att gälla – se prop. 2009/10:215)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft16"&gt;21 kap. Mål i miljödomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ny paragraf 21 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;(enligt lydelse som träder i kraft den 2 maj 2011, senaste lydelse enligt tidigare 20 kap. 2 § miljöbalken)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft11"&gt;Mark- och miljödomstol prövar som första instans mål om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;1. miljöfarlig verksamhet som är ansökningsmål enligt 21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;1 a § första stycket,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;2. vattenverksamhet och vattenanläggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet, utom verksamheter som avser markavvattning vilka ska prövas av länsstyrelsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;markavvattningar som enligt lagen med särskilda bestäm- melser om vattenverksamhet har överlämnats från länsstyrelsen eller anmälts av en lantmäterimyndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;ersättning för skada och intrång enligt 28 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ersättning och inlösen vid ingripande av det allmänna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har särskilt föreskrivits,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ersättning för miljöskador och inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 § samt grupp- talan enligt 32 kap. 13 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft11"&gt;7. fördelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 §§ på talan av någon av de solidariskt ansvariga,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utdömande av vite som har förelagts med stöd av balken efter särskild ansökan av den myndighet som har förelagt vitet eller, om vitet har förelagts i förfarandet, med tillämpning av 6 § andra stycket lagen (1985:206) om viten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;fördelning av kostnader för gemensamt utnyttjande av infor- mation enligt vad som följer av artiklarna 27.6 och 30.3 i Europa-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upp- hävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft96"&gt;I 12 kap. 13 § anges att mark- och miljödomstol prövar ansök- ningar om tillstånd avseende viss verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Mark- och miljödomstol prövar, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande enligt 19 kap. 1 § tredje stycket, länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att mark- och miljödomstol efter överklagande prövar Kronofogdemyndig- hetens beslut om handräckning framgår av 26 kap. 17 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1. om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som avses i 9 kap. 6 § som inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;prövas av en länsstyrelse eller en kommun enligt vad som föreskrivits med stöd av 9 kap. 8 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;eller av Strål- säkerhetsmyndigheten enligt vad som föreskrivits med stöd av 12 kap. 13 § andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft93"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft11"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft13"&gt;(enligt lydelse som träder i kraft den 2 maj 2011, nuvarande lydelse enligt 21 kap. 1 § miljöbalken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;Ansökningsmål är mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;1. om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som avses i 9 kap. 6 § som inte &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;prövas av en länsstyrelse eller en kommun enligt vad som föreskrivits med stöd av 9 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 § som inte skall prövas av en länsstyrelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om godkännande enligt 11 kap. 16 § av ett utfört ändrings- eller lagningsarbete eller av åtgärder som strider mot meddelade bestämmelser om innehållande och tappning av vatten, om arbetet eller åtgärderna inte avser en markavvattning som skall prövas av en länsstyrelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om tillstånd enligt 11 kap. till utrivning av en vattenanlägg- ning eller tillståndsprövning enligt 11 kap. 22 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft12"&gt;4 a. om tillstånd enligt 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft12"&gt;13 § för verksamhet med strål- ning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om förlängning enligt 24 kap. 2 § andra stycket av genom- förandetiden eller den tid inom vilken verksamheten skall ha satts igång,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;om återkallelse eller förbud mot fortsatt verksamhet enligt 24 kap. 3 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om omprövning enligt 24 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§ samt enligt 7 kap. 13– 15 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;enligt 7 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Gäller ett ansökningsmål ute- slutande en viss eller vissa sak- ägare och kan målet avgöras med bindande verkan endast mot dessa, får miljödomstolen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Gäller ett ansökningsmål ute- slutande en viss eller vissa sak- ägare och kan målet avgöras med bindande verkan endast mot dessa, får miljödomstolen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;om sökanden medger det, för- ordna att målet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;behandlas enligt vad som enligt 7 kap. lagen (1998:812) med vissa be- stämmelser om vattenverksam- het gäller för stämningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;om sökanden medger det, för- ordna att målet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;behandlas enligt vad som enligt 7 kap. lagen (1998:812) med vissa be- stämmelser om vattenverksam- het gäller för stämningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft93"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Väcker någon talan vid miljödomstolen om förbud mot miljöfarlig verksamhet eller om skyldighet för den som utövar eller ämnar utöva sådan verk- samhet att vidta försiktighets- mått och är frågan om tillstånd till verksamheten enligt denna balk under prövning eller kom- mer den under prövning innan miljödomstolen har avgjort målet, får miljödomstolen inte avgöra målet förrän tillstånds- frågan har prövats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;Väcker någon talan vid miljödomstolen om förbud mot miljöfarlig verksamhet, &lt;SPAN class="ft12"&gt;verk- samhet med strålning &lt;/SPAN&gt;eller om skyldighet för den som utövar eller ämnar utöva sådan verk- samhet att vidta försiktighets- mått och är frågan om tillstånd till verksamheten enligt denna balk under prövning eller kom- mer den under prövning innan miljödomstolen har avgjort målet, får miljödomstolen inte avgöra målet förrän tillstånds- frågan har prövats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p13 ft93"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;DIV id="id_6_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Har en tillsynsmyndighet med stöd av 26 kap. 9 § första stycket förbjudit miljöfarlig verksamhet eller beslutat att den som bedriver eller avser att bedriva sådan verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vidta försiktighetsmått och be- gärs tillstånd enligt denna balk, kan miljödomstolen, om sökan- den ställer säkerhet för kostnad och skada, bestämma att till- synsmyndighetens beslut inte får verkställas förrän tillstånds- frågan har avgjorts eller dom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;Har en tillsynsmyndighet med stöd av 26 kap. 9 § första stycket förbjudit &lt;SPAN class="ft12"&gt;verksamhet med strålning, &lt;/SPAN&gt;miljöfarlig verksamhet eller beslutat att den som bedriver eller avser att bedriva sådan verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vidta försiktighetsmått och begärs tillstånd enligt denna balk, kan miljödomstolen, om sökanden ställer säkerhet för kostnad och skada, bestämma att tillsyns- myndighetens beslut inte får verkställas förrän tillstånds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stolen föreskriver något annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;frågan har avgjorts eller dom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;stolen föreskriver något annat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;I fråga om slaget av säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;I fråga om slaget av säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gäller 2 kap. 25 § utsöknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;2 kap. 25 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;utsöknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;balken. Säkerheten &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;prövas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;balken. Säkerheten &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;av domstolen och förvaras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;domstolen och förvaras av läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;länsstyrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;styrelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p463 ft93"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p513 ft11"&gt;miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;att en verksamhet eller åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;att en verksamhet eller åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;endast kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;tillåtas enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;endast kan tillåtas enligt 2 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;9 § första stycket eller 10 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;9 § första stycket eller 10 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enligt 7 kap. 29 §, &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;7 kap. 29 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p513 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p514 ft11"&gt;med eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;eget yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;överlämna frågan till regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;överlämna frågan till regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;avgörande. Detsamma gäller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;avgörande. Detsamma gäller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringen skall pröva tillåtlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;regeringen skall pröva tillåtlig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;heten enligt 17 kap. 1 § eller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;heten enligt 17 kap. 1 § eller om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p515 ft11"&gt;förbehållit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p516 ft11"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;förbehållit sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;prövningen av tillåtligheten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;prövningen av tillåtligheten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;17 kap. 3 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;17 kap. 3 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p513 ft11"&gt;miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;finner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;att ett mål hos domstolen rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;att ett mål hos domstolen rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;även ett annat allmänt intresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;även ett annat allmänt intresse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;av synnerlig vikt än sådant som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;av synnerlig vikt än sådant som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td114"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1 §, &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;dom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;avses i 1 kap. 1 §, &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stolen med eget yttrande över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;med eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;överlämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;lämna målet till regeringen. Det-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;målet till regeringen. Detsamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samma gäller, om Naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;gäller, om Naturvårdsverket &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verket begär att målet av sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p510 ft54"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;anledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p487 ft115"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p517 ft11"&gt;överlämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;att målet av sådan anledning &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringen. Är det fråga om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;överlämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;regeringen. Är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;statlig myndighets beslut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;det fråga om en statlig myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rör Försvarsmakten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Fortifika-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;hets beslut som rör Försvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tionsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p518 ft19"&gt;Försvarets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;materiel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;makten, Fortifikationsverket, För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verk eller Försvarets radioanstalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;svarets materielverk eller För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;domstolen alltid med eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;svarets radioanstalt &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;domstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;överlämna ärendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;alltid med eget yttrande överlämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringens avgörande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;ärendet till regeringens avgörande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td95"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft97"&gt;I 19 kap. 1 a § finns bestäm- melser om Strålsäkerhetsmyndig- hetens yttrande till regeringen i ärenden enligt 17 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft16"&gt;22. kap. Förfarandet vid miljödomstolarna i ansökningsmål&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p520 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;En ansökan i ett ansöknings- mål &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara skriftlig. Den skall innehålla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;En ansökan i ett ansöknings- mål &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara skriftlig. Den ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om för- hållandena på platsen, produktionsmängd eller annan liknande upp- gift samt användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen liksom energianvändning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;uppgifter om utsläppskällor, art och mängd av förutsebara utsläpp samt förslag till de åtgärder som kan behövas för att före- bygga uppkomsten av avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en miljökonsekvensbeskrivning när det krävs enligt 6 kap. och uppgift om det samråd som skett enligt 6 kap. 4 och 6 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. iakttas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i fråga om tillstånd att anlägga, driva eller ändra en verksam- het, en säkerhetsrapport i de fall det finns skyldighet att upprätta en sådan enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-teknisk&lt;/NOBR&gt; sammanfattning av de uppgifter som anges i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;1–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;I mål om vattenverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;I mål om vattenverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ansökan dessutom inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ansökan dessutom innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p522 ft11"&gt;hålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;1. uppgift om det finns fastigheter som berörs av vatten- verksamheten eller ej och i förekommande fall namn och adress på ägarna och berörda innehavare av särskild rätt till fastigheterna, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;2. uppgifter om de ersättningsbelopp som sökanden erbjuder varje sakägare, om det inte på grund av verksamhetens omfattning bör anstå med sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;I mål om verksamhet med strålning som prövas av miljö- domstol enligt 12 kap. 13 § ska ansökan dessutom innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft12"&gt;1. en preliminär säkerhetsre- dovisning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft116"&gt;2. en redogörelse för hur skyl- digheterna enligt 12 kap. 26 § första stycket 2 avseende ekonomiska, administrativa och personella resurser är fullgjorda, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft12"&gt;3. en bedömning av hur närheten till annan verksamhet kan påverka säkerheten i den egna anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ytterligare bestämmelser om vad en ansökan i vissa fall skall innehålla i mål om vattenverksamhet finns i 7 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td40"&gt;&lt;P class="p468 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;2 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;I fråga om miljöfarlig verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;I fråga om miljöfarlig verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;samhet är den som erhållit till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;samhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;stånd, dispens eller godkän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;strålning &lt;/SPAN&gt;är den som erhållit till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;nande vid prövning av frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;stånd, dispens eller godkän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;som avses i 24 kap. 3, 5 och 8 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;nande vid prövning av frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skyldig att tillhandahålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;som avses i 24 kap. 3, 5 och 8 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;utredning om verksamheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;skyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillhandahålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;övriga förhållanden som behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;utredning om verksamheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;för prövningen. Miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;övriga förhållanden som behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;får förelägga denne att tillhanda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;för prövningen. Miljödomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;hålla den utredning som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;får förelägga denne att tillhanda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Föreläggandet får förenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p490 ft11"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;hålla den utredning som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vite.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;Föreläggandet får förenas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;vite.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p525 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fiskeriverket, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;I ärenden som rör strålsäker- heten enligt 12 kap. ska ett exemplar av ansökningshand- lingarna och av kungörelsen dess- utom sändas till Strålsäkerhets- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Kungörelsen ska även sändas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p529 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td122"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Naturvårdsverket, Kammar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Naturvårdsverket, Kammar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;kollegiet, Myndigheten för sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;kollegiet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;Strålsäkerhetsmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;hällsskydd och beredskap och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;heten&lt;/SPAN&gt;, Myndigheten för sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;länsstyrelsen ska, när det be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;hällsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;och beredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;hövs, föra talan i målet för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;länsstyrelsen ska, när det be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;tillvarata miljöintressen och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;hövs, föra talan i målet för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p530 ft11"&gt;allmänna intressen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;tillvarata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöintressen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;strål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;säkerhetsintressen &lt;SPAN class="ft11"&gt;och andra all-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;männa intressen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Fiskeriverket ska, om handlingar sänds till verket enligt 4 §, yttra sig om vattenanläggningens eller verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset samt föreslå de bestämmelser som behövs till skydd för fisket. Om verket anser att ett yttrande kräver undersökning på platsen, ska verket anmäla detta till miljödom- stolen, som ska förordna om sakkunnigutredning enligt 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft11"&gt;12 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft12"&gt;Miljödomstolen ska i ett mål enligt 12 kap. 13 § ha tillgång till Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;En dom som innebär att till- stånd lämnas till en verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;i förekommande fall inne- hålla bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;1. den tid som tillståndet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;gälla,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;En dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksam- het &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;i förekommande fall innehålla bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;1. den tid som tillståndet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;gälla,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;verksamhetens ändamål, läge, omfattning, säkerhet och tek- niska utformning i övrigt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;tillsyn, besiktning och kontroll såsom utsläppskontroll med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;4. skyldighet att betala ersätt- ning eller att utföra skadeföre- byggande åtgärder samt hur betal- ningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;ske,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;4. skyldighet att betala ersätt- ning eller att utföra skadeföre- byggande åtgärder samt hur betal- ningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;ske,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;skyldighet att betala avgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;de villkor om utsläpp, begränsningsvärden och bästa möjliga teknik som behövs för att hindra eller begränsa skadlig påverkan på grund av föroreningar samt de övriga villkor som behövs för att förhindra skada på eller olägenhet för omgivningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som behövs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som behövs om avfallshantering och återvinning och återanvändning om hanteringen, återvinningen eller åter- användningen kan medföra olägenheter för den yttre miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som behövs med avseende på hushållningen med mark, vatten och andra naturresurser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;de villkor som behövs med avseende på avhjälpande av miljö- skada och ställande av säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;de villkor som behövs för att förebygga allvarliga kemikalie- olyckor och begränsa följderna av dem för människors hälsa och miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den förlust av vatten eller annat som tillståndshavare enligt 31 kap. 22 och 23 §§ är skyldig att underkasta sig utan ersättning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;rättegångskostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;Avser tillståndet arbeten för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Avser tillståndet arbeten för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;vattenverksamhet, skall i domen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;vattenverksamhet, skall i domen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;anges den tid inom vilken arbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;anges den tid inom vilken arbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;tena skall vara utförda. Tiden får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;tena skall vara utförda. Tiden får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;sättas till högst tio år. Den tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;sättas till högst tio år. Den tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;inom vilken igångsättande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;igångsättande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöfarlig verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöfarlig verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skett &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;anges.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skett &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;anges.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;Miljödomstolen får i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td80"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p516 ft12"&gt;13 § överlåta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;åt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten att fast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;ställa villkor av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;strålsäkerheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td127"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;Miljödomstolen får överlåta åt tillsynsmyndighet att fastställa&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;villkor av mindre betydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td122"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td130"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vad en dom i mål om vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;vad en dom i mål om vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;och vattenanlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;vattenanlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ningar &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;innehålla finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td129"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td122"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;7 kap. 6 § lagen (1998:812) med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;7 kap. 6 § lagen (1998:812) med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;särskilda bestämmelser om vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;särskilda bestämmelser om vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tenverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tenverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td133"&gt;&lt;P class="p374 ft12"&gt;Bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;tillstånds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td89"&gt;&lt;P class="p5 ft33"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td129"&gt;&lt;P class="p5 ft117"&gt;villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p415 ft54"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p538 ft117"&gt;även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td130"&gt;&lt;P class="p5 ft117"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td131"&gt;&lt;P class="p6 ft117"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td135"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;16&lt;SPAN class="ft118"&gt;-&lt;/SPAN&gt;17&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td138"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p539 ft91"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p540 ft19"&gt;25 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;dom som omfattar till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;dom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p541 ft11"&gt;att bedriva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td135"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillstånd att bedriva verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;med deponering av avfall &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;med deponering av avfall &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dessutom alltid innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dessutom alltid innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;1. uppgift om vilken av depo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;1. uppgift om vilken av depo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;niklasserna, farligt avfall, icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;niklasserna farligt avfall, icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;farligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p542 ft11"&gt;avfall eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p53 ft11"&gt;inert avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;farligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;inert avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td86"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td135"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td137"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td138"&gt;&lt;P class="p6 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som tillståndet avser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;radioaktivt avfall enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12 kap. &lt;/SPAN&gt;som tillståndet avser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en förteckning över de typer av avfall och den totala mängd avfall som får deponeras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som behövs i fråga om åtgärder före och under driften av deponin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som, enligt vad som kan förutses vid tillståndets beviljande, behövs i fråga om avslutning av deponin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de villkor som behövs i fråga om åtgärder för övervakning och kontroll av att de skyldigheter uppfylls som gäller för verksam- heten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;de villkor som behövs i fråga om skyldighet att rapportera om typer och mängder av avfall som har deponerats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td11"&gt;&lt;P class="p543 ft93"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p544 ft11"&gt;25 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;dom som omfattar till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;En dom som omfattar till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;att bedriva verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;stånd att bedriva verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;med förbränning av avfall &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;med förbränning av avfall &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dessutom alltid innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p545 ft11"&gt;dessutom alltid innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;uppgifter om förbränningsanläggningens totala kapacitet för förbränning av avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en förteckning över de avfallskategorier och de avfalls- mängder som får förbrännas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. en förteckning över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td118"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;förteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;över de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mängder av olika kategorier av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;mängder av &lt;/SPAN&gt;radioaktiv avfall eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;farligt avfall som får förbrännas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olika kategorier av farligt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som får förbrännas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;4. i fråga om det farliga avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;4. i fråga om det &lt;SPAN class="ft12"&gt;radioaktiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som får förbrännas, villkor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller farliga avfall som får för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;avfallets minsta och högsta flöde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;brännas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p516 ft11"&gt;villkor om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;avfallets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;lägsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;och högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td142"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;värmevärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;minsta och högsta flöde, lägsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;maximala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;och högsta värmevärde samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;föroreningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;maximala innehåll av förore-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td118"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td91"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;5. villkor om längsta tid under vilken det i samband med tekniskt oundvikliga driftstopp, driftstörningar eller fel i renings- eller mätutrustning får ske sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;24 kap. Tillstånds giltighet, omprövning m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td144"&gt;&lt;P class="p529 ft93"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Om en dom eller ett beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Om en dom eller ett beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som har meddelats i ett ansök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;som har meddelats i ett ansök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ningsmål enligt 21 kap. 1 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;ningsmål enligt 21 kap. 1 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stycket denna balk eller 7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;stycket denna balk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td111"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;eller 7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;1 § lagen (1998:812) med sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;1 § lagen (1998:812) med sär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;skilda bestämmelser om vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhet avser tillstånd till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;verksamhet avser tillstånd till en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;verksamhet enligt balken och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td145"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;verksamhet enligt balken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;domen eller beslutet har vunnit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;domen eller beslutet har vunnit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;laga kraft, gäller tillståndet mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;laga kraft, gäller tillståndet mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;alla, såvitt avser frågor som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;alla, såvitt avser frågor som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;prövats i domen eller beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;prövats i domen eller beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Detsamma gäller beslut om till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;Detsamma gäller beslut om till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stånd till miljöfarlig verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;stånd till &lt;/SPAN&gt;verksamhet med strål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som har meddelats av en läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft54"&gt;ning som har meddelats av Strål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;styrelse eller kommun med stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p463 ft54"&gt;säkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;P class="p538 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;av 9 kap. 8 § samt beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;miljöfarlig verksamhet som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillstånd till markavvattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;meddelats av en länsstyrelse eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;har meddelats av länsstyrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;kommun med stöd av 9 kap. 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enligt 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;samt beslut om tillstånd till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;markavvattning som har medde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;lats av länsstyrelse enligt 11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Avser tillståndet utförandet av en vattenanläggning, innefattar det rätt att bibehålla anläggningen. Till följd av detta kapitel, 7 kap. 20 och 22 §§, 9 kap. 5 §, 10 kap. 17 § denna balk eller 2 kap. 10 § samt 7 kap. &lt;NOBR&gt;13–17&lt;/NOBR&gt; §§ lagen med särskilda bestämmelser om vatten- verksamhet, kan dock ett tillstånd begränsas eller förenas med ändrade eller nya villkor, eller återkallas och fortsatt verksamhet förbjudas. Ett sådant ingripande kan också ske genom föreläggan- den eller förbud enligt 10 kap. 14 § eller 26 kap. 9 § fjärde stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Med tillstånd avses i detta kapitel även godkännande av arbeten eller åtgärder enligt 11 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;En omprövningsdom eller ett omprövningsbeslut har samma verkan som en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;Bestämmelser om tillstånds- villkor finns även i 12 kap. &lt;NOBR&gt;16&lt;SPAN class="ft118"&gt;-&lt;/SPAN&gt;17&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft93"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I fråga om miljöfarlig verk- samhet eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestäm- melse om tillåten produktions- mängd eller annan liknande be- stämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft11"&gt;I fråga om miljöfarlig verk- samhet, &lt;SPAN class="ft12"&gt;verksamhet med strål- ning &lt;/SPAN&gt;eller vattenverksamhet får tillståndsmyndigheten ompröva tillstånd såvitt avser bestäm- melse om tillåten produktions- mängd eller annan liknande be- stämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;när, från det tillståndsbeslutet vann laga kraft, det förflutit tio år eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om den som har sökt tillståndet har vilselett tillstånds- myndigheten genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter av betydelse för tillståndet eller villkoren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med användning av någon ny process- eller renings- teknik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsättningar för att kontrollera verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område där förbud råder enligt föreskrift eller beslut med stöd av 9 kap. 4 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;för att förbättra en anläggnings säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestäm- melser om vattenverksamhet är mindre ändamålsenliga, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap. 6 a §, 15 kap. 34 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ändringstillstånd som avses i 16 kap. 2 § får förenas med bestämmelser om ändringar i villkor som tidigare har meddelats för de delar av verksamheten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare villkoren har ett samband med ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ändringstillstånd som avses i 16 kap. 2 § får trots bestämmel- serna i första stycket omprövas i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksamheten omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av denna paragraf med- dela så ingripande villkor eller andra bestämmelser att verksam- heten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft93"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ansökan om prövning som avses i &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;6&lt;/NOBR&gt; §§ får göras hos miljödomstol av Naturvårds- verket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Skall &lt;/SPAN&gt;frågan prö- vas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om om- prövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;En ansökan om sådan pröv- ning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft11"&gt;Ansökan om prövning som avses i &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;6&lt;/NOBR&gt; §§ får göras hos miljödomstol av Naturvårds- verket, Kammarkollegiet, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Strål- säkerhetsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;och läns- styrelsen. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ska &lt;/SPAN&gt;frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om om- prövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft11"&gt;En ansökan om sådan pröv- ning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet meddelats av länsstyrelsen, görs ansökan hos hos länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet meddelats av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten &lt;SPAN class="ft11"&gt;eller länsstyrelsen, görs ansökan hos&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft14"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten respektive &lt;SPAN class="ft13"&gt;hos länsstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft16"&gt;25 kap. Rättegångskostnader och liknande kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;(enligt lydelse i kraft 2 maj 2011 – se prop. 2009/10:215)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft93"&gt;25 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;6&lt;/NOBR&gt; §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser ompröv- ning för att tillgodose allmänna intressen &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte ompröv- ning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Gäller ett mål enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 omprövning för att förbättra en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. &lt;NOBR&gt;3-6&lt;/NOBR&gt; §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverk- samhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Strålsäkerhets- myndigheten&lt;/SPAN&gt;, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljö- domstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkom- mer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Gäller ett mål enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 omprövning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;anläggnings säkerhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;för att förbättra en anläggnings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td147"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillståndshavaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p513 ft11"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;säkerhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dock tillstånds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Naturvårdsverket, Kammarkol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;havaren i stället för Naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;legiet och länsstyrelsen svara för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;verket, Kammarkollegiet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft54"&gt;Strål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td146"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;senast nämnda kostnader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td149"&gt;&lt;P class="p463 ft54"&gt;säkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;styrelsen svara för senast nämnda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;kostnader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td147"&gt;&lt;P class="p5 ft16"&gt;26 kap. Tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td152"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td128"&gt;&lt;P class="p556 ft93"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Tillsynen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p513 ft12"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;säkerställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p489 ft11"&gt;Tillsynen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;säkerställa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;syftet med denna balk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;syftet med denna balk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;meddelats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;föreskrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p557 ft11"&gt;som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;meddelats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td152"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;med stöd av balken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;med stöd av balken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;detta ändamål på eget initiativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;detta ändamål på eget initiativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller efter anmälan i nödvändig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;eller efter anmälan i nödvändig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p558 ft11"&gt;kontrollera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;utsträckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p558 ft11"&gt;kontrollera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;levnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p415 ft19"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p559 ft11"&gt;miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;levnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p56 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p559 ft11"&gt;miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;föreskrifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td101"&gt;&lt;P class="p560 ft11"&gt;domar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p558 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;föreskrifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p561 ft11"&gt;domar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p558 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;beslut som har meddelats med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;beslut som har meddelats med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;stöd av balken samt vidta de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;stöd av balken samt vidta de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;åtgärder som behövs för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;åtgärder som behövs för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;åstadkomma rättelse. I fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;åstadkomma rättelse. I fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljöfarlig verksamhet eller vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;miljöfarlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p562 ft11"&gt;verksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tenverksamhet som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p463 ft12"&gt;samhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p513 ft12"&gt;strålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;tillsynsmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;vattenverksamhet som omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;heten även fortlöpande bedöma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;av tillstånd &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tillsynsmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td146"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om villkoren är tillräckliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;heten även fortlöpande bedöma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;om villkoren är tillräckliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td146"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft12"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p489 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dessutom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p538 ft11"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;rådgivning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;dessutom, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;rådgivning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;information och liknande verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;information och liknande verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td147"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samhet, skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;samhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td147"&gt;&lt;P class="p28 ft11"&gt;förutsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td96"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;för att balkens ändamål &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;för att balkens ändamål &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kunna tillgodoses.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td149"&gt;&lt;P class="p463 ft11"&gt;kunna tillgodoses.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td150"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td45"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td102"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td18"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td74"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Tillsynen utövas av Natur- vårdsverket, generalläkaren, läns- styrelsen, andra statliga myndig- heter och kommunerna (tillsyns- myndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft93"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft11"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft11"&gt;Tillsynen utövas av Natur- vårdsverket, generalläkaren, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Strål- säkerhetsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;, länsstyrel- sen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyn- digheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft11"&gt;Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och över avfallshanteringen enligt 15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att den tillsynsmyndighet regeringen bestämmer får överlåta åt en kommun att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyn- dighet, om kommunen har gjort framställning om det. Detta gäller inte verksamhet som utövas av Försvarsmakten, Fortifikations- verket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft93"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Om en miljöfarlig verksam- het omfattas av tillståndsplikt enligt vad som föreskrivs med stöd av 9 kap. 6 § första stycket &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;den som utövar verksam- heten varje år lämna en miljö- rapport till den tillsynsmyndig- het som utövar tillsynen över verksamheten. Detta gäller också den som förelagts att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § andra stycket. I miljörapporten &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;redovisas de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla vill- koren i ett tillståndsbeslut och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft11"&gt;Om en miljöfarlig verksam- het omfattas av tillståndsplikt enligt vad som föreskrivs med stöd av 9 kap. 6 § första stycket &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller 12 kap. 5 § ska &lt;/SPAN&gt;den som utövar verksamheten varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten. Detta gäller också den som förelagts att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § andra stycket. I miljörapporten &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;redovisas de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;De som har tagit befattning med ärenden enligt denna balk eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EG-förordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; inom bal- kens tillämpningsområde eller i ett sådant ärende har utfört sådana undersökningar som an- ges i 22 § första stycket tredje meningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller drift- förhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;resultaten av dessa åtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ståndsbeslut och resultaten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dessa åtgärder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Regeringen eller den myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mer får föreskriva att en miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mer får föreskriva att en miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rapport &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;innehålla en redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rapport &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla en redo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;visning av verksamhetens miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;visning av verksamhetens miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;påverkan även i annat avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;påverkan även i annat avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;än vad som omfattas av vill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;än vad som omfattas av vill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;koren i ett tillståndsbeslut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;koren i ett tillståndsbeslut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Även redovisning av andra upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Även redovisning av andra upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gifter som är relaterade till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gifter som är relaterade till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;balkens tillämpningsområde och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;balkens tillämpningsområde och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mål får föreskrivas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mål får föreskrivas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Även om en verksamhet inte är tillståndspliktig, får en föreskrift om skyldighet att lämna en miljörapport meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft93"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft11"&gt;De som har tagit befattning med ärenden enligt denna balk eller &lt;NOBR&gt;EG-förordningar&lt;/NOBR&gt; inom bal- kens tillämpningsområde eller i ett sådant ärende har utfört sådana undersökningar som an- ges i 22 § första stycket tredje meningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller driftförhållanden eller förhål- landen av betydelse för &lt;SPAN class="ft12"&gt;rikets säkerhet eller &lt;/SPAN&gt;landets försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft13"&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft16"&gt;29 kap. Straffbestämmelser och förverkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft13"&gt;För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;a. en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;b. någon annan betydande olägenhet i miljön,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förvarar eller bortskaffar avfall eller annat ämne på ett sätt som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. orsakar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;betydande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. orsakar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;betydande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olägenhet i miljön genom buller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olägenhet i miljön genom buller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skakning, joniserande eller icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skakning eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;joniserande strålning, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;strålning, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p374 ft12"&gt;3 a. orsakar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;otillåten expone-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;ring av joniserande eller icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td157"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;joniserande strålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;skadlig för människors hälsa, djur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td157"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;eller miljön, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;4. bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som ändrar yt- eller grundvattennivån på ett sätt som skadar eller kan skada människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som medför eller kan medföra någon annan betydande olägen- het i miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Är brottet grovt, döms för grovt miljöbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det har medfört eller kunnat med- föra varaktiga skador av stor omfattning, om gärningen annars varit av särskilt farlig art eller innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har gjort sig skyldig till en för- summelse av allvarligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Om en behörig myndighet har tillåtit förfarandet, eller om förfarandet är allmänt vedertaget eller med hänsyn till omständig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;heterna kan anses försvarligt, döms inte till ansvar enligt denna paragraf. För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft12"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft96"&gt;För miljöfarlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;bryter mot skyldigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att enligt 12 kap. 21 § upprätt- hålla strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;bryter mot skyldigheten att rapportera om olyckstillbud enligt 12 kap. 22 § eller uppgifter som har betydelse för bedömningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;arbetets strålningsrisker enligt 12 kap. 30 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;bryter mot skyldigheten att omhänderta avfall från verksam- het med strålning enligt 12 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;bryter mot skyldigheten att bedriva forsknings- och utveck-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft12"&gt;lingsverksamhet enligt 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;bryter mot skyldigheten att genomföra en återkommande hel-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;hetsbedömning enligt 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;Ansvar ska inte dömas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft12"&gt;enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft12"&gt;1 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft14"&gt;För olovlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p378 ft12"&gt;med uppsåt eller oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft96"&gt;1. bryter mot förbudet att åter ta en permanent avstängd kärn- kraftsreaktor i drift i strid med bestämmelsen enligt 12 kap. 32 § 2. bryter mot förbudet att ha en annan förmånstagare för för- säkring som syftar till att ersätta skada på byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar av betydelse för strålsäkerheten i verksamhet med strålning än den som är tillståndshavare för verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft12"&gt;samheten enligt 12 kap. 33 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft12"&gt;3. bryter mot skyldigheten att klassificera eller märka laser enligt 12 kap. 34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;4. bryter mot förbudet att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, tillverka, använda, förvärva, saluföra, upp- låta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 enligt 12 kap. 35§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;5. bryter mot förbudet att sys- selsätta den som är under 18 år i verksamhet som är förenad med joniserande strålning enligt 12 kap. 36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;6. bryter mot förbudet att yrkesmässigt upplåta solarier av- sedda att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsak- ligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) till perso- ner under 18 år enligt 12 kap. 37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft97"&gt;7. bryter mot förbudet att av- siktligen tillsätta radioaktiva äm- nen vid framställning av livs- medel, leksaker, smycken eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft12"&gt;kosmetika eller avsiktligen im- portera eller exportera livsmedel, leksaker, smycken eller kosmetika där radioaktiva ämnen avsikt- ligen har tillsatts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft12"&gt;Första stycket punkten 3 gäller enbart den som yrkesmässigt för in eller importerar, tillverkar, saluför, upplåter eller överlåter laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft12"&gt;1 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft96"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka inves- teringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i fördraget om upprät- tandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen genom att inte underrätta kommissionen om investeringsprojekt enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;För otillåten miljöverksamhet döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;1. påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;a. bestämmelsen i 7 kap. 28 a § om skydd för särskilda natur- områden, om verksamheten eller åtgärden inte omfattas av ett tillstånd eller en dispens enligt bestämmelserna i 9 eller &lt;NOBR&gt;11–15&lt;/NOBR&gt; kap.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p594 ft96"&gt;ab. bestämmelsen i 7 kap. 31 § eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 31 § om att en verksamhet eller åtgärd ska anmälas för samråd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 6 § om miljöfarliga verksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelsen i 9 kap. 6 § fjärde stycket om anmälningsplik- tiga miljöfarliga verksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelserna i 11 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 11 kap. om vattenverksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;e.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;bestämmelsen i 11 kap. 9 b § tredje stycket om anmälnings- pliktiga vattenverksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;f.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelsen i 11 kap. 22 § om att ta en anläggning för bortledande av grundvatten ur bruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;g. bestämmelsen i 12 kap. &lt;SPAN class="ft12"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. 6 § om &lt;SPAN class="ft12"&gt;att en &lt;/SPAN&gt;verksamhet &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller åtgärd ska anmälas för samråd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;g. bestämmelserna i 12 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. &lt;SPAN class="ft12"&gt;om verksamhet med strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;h.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelsen i 13 kap. 12 § om avsiktlig utsättning av gene- tiskt modifierade organismer och om att släppa ut produkter som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 16 § om innesluten användning av genetiskt modifierade orga- nismer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;j.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelserna i artikel 56 i förordning (EG) nr 1907/2006 om förutsättningar för att få använda ett ämne som anges i bilaga XIV till den förordningen eller släppa ut ett sådant ämne på marknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;k.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bestämmelsen i 14 kap. 4 § om införsel från ett land utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, utsläppande på marknaden och användning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;l.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 8 § om hantering, införsel, utförsel, tillstånd, godkännande eller anmälan av kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft11"&gt;m. föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 25 § om tillstånd för yrkesmässig transport av avfall, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;n. bestämmelserna i 17 kap. om regeringens tillåtlighetspröv- ning, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bryter mot ett villkor eller en bestämmelse i det tillstånd eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;det beslut om tillåtlighet, godkännande eller dispens som gäller för verksamheten eller åtgärden och som har meddelats med stöd av balken eller förordning (EG) nr 1907/2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft11"&gt;4 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft96"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet åsido- sätter föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelat med stöd av bemyndigande enligt 12 kap. 6, 22, 25, 28 eller 31 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft97"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 eller 4 §§ eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;För försvårande av miljökontroll döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;1. lämnar en oriktig uppgift som från miljö- eller hälsoskydds- synpunkt har betydelse för en myndighets prövning eller tillsyn, om uppgiften lämnas i en ansökan, anmälan eller annan handling som ska ges in till en myndighet enligt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;en bestämmelse i denna balk eller artikel 62 i förordning (EG) nr 1907/2006,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av balken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p602 ft11"&gt;c. enligt ett beslut som i det enskilda fallet har meddelats med stöd av balken, artikel 46 i förordning (EG) nr 1907/2006 eller regeringens föreskrifter,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;2. i fråga om en verksamhet eller åtgärd som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt bestämmelserna i 9, 11, 13 eller 14 kap. eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av de bestämmelserna bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat om skyldighet att underrätta till- synsmyndigheten om en drifts- störning i verksamheten eller liknande händelse som kan skada människors hälsa eller miljön,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p374 ft12"&gt;1 a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p35 ft12"&gt;underlåter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;22 § i samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p405 ft12"&gt;olyckstillbud, hot eller annan lik- nande omständighet snarast till tillsynsmyndigheten lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av strålsäker- heten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft11"&gt;2. i fråga om en verksamhet eller åtgärd som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt bestämmelserna i 9, 11, &lt;SPAN class="ft12"&gt;12, &lt;/SPAN&gt;13 eller 14 kap. eller enligt före- skrifter som regeringen har meddelat med stöd av de bestämmelserna bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat om skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om en driftsstörning i verksam- heten eller liknande händelse som kan skada människors hälsa eller miljön,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en bestämmelse i 10 kap. 11 §, 12 § första stycket eller 13 § om skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten om en förorening, överhängande fara för en allvarlig miljöskada eller allvarlig miljöskada,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i fråga om innesluten användning, avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. om skyldighet att anmäla kännedom om nya uppgifter eller ändrade förhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i fråga om yrkesmässig tillverkning eller införsel av kemiska produkter bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat enligt 14 kap. 12 eller 13 § om skyldighet att göra en anmälan för registrering i ett produktregister, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i fråga om tillverkning eller utsläppande på marknaden av kemiska produkter eller biotekniska organismer bryter mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;bestämmelserna i 14 kap. 18 § om skyldighet att underrätta om skadliga verkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av 1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen har föreskrivits är straffbelagd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft13"&gt;miljöskyddsområde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 12 § vidtar en åtgärd som ökar belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den miljömässiga situationen eller försvårar efterbehandlingsåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p605 ft11"&gt;7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;12 kap. 6 § fjärde stycket,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;7 kap. 31 § fjärde stycket,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utred- ningen som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhets- rapport enligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyn- digheten med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förordning (EG) nr 1907/2006,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av avfall enligt 15 kap. 31 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;bryter mot en bestämmelse om transport och därigenom transporterar avfall i strid med artikel 3, 5, 6, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–10,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;14–17&lt;/NOBR&gt; eller 19– 24 rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har beslutats med stöd av 28 kap. 13 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;För försök till brott som avses i första stycket 12 döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 § första stycket 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft11"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskörning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td159"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. bryter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td70"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;en föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td159"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;3. bryter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;en föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om skötsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p516 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om skötsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p516 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;som regeringen eller, efter rege-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ringens bemyndigande, en myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ringens bemyndigande, en myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet har meddelat med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;dighet har meddelat med stöd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;12 kap. 8 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;9 kap. 15 c §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;4. bryter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;en föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;4. bryter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;en föreskrift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om hantering av gödsel som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;om hantering av gödsel som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bemyndigande, en myndighet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bemyndigande, en myndighet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;meddelat med stöd av &lt;SPAN class="ft12"&gt;12 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;meddelat med stöd av &lt;SPAN class="ft12"&gt;9 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;10 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;15 f §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas av ett tillstånd enligt 13 kap. 12§ bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifie- rade organismer som regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, en myndighet har meddelat med stöd av 13 kap. 18 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade orga- nismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumentation eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning av genetiskt modifie- rade organismer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift om innehållsförteckning eller märkning av kosmetiska och hygieniska produkter som regeringen har meddelat med stöd av 14 kap. 19 § 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 648/2004,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;bryter mot en bestämmelse om information eller dokumen- tation enligt artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 21 § första stycket eller en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 21 § andra stycket om förbud att ta befattning med en avfallstransport, genom att yrkesmässigt eller annars i större omfattning samla in och forsla bort avfall, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 25 § första stycket 2 genom att för borttransport lämna annat avfall än hushållsavfall till den som inte har det tillstånd som krävs för en sådan transport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft93"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft11"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Djur, växter, produkter som utvunnits av djur eller växter, utbrutet material vid täktverksamhet, kemiska produkter, biotek- niska organismer eller varor innehållande kemiska produkter eller genetiskt modifierade organismer eller produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer, vilka har varit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;föremål för brott enligt 1, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller värdet av egendomen eller utbytet av ett sådant brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Radioaktivt material eller tek- niska anordningar som någon utan tillstånd enligt 12 kap. 5 § har förvärvat, innehaft, överlåtit, upplåtit, salufört, transporterat eller som i övrigt har varit före- mål för brott enligt denna lag, får förklaras helt eller delvis förver- kade om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för ämnet eller anordningen får dess värde för- klaras förverkat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Andra stycket gäller även be- hållare eller andra strålskydds- anordningar som hör till radio- aktiva ämnen eller tekniska an- ordningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;F&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ortskaffningsmedel och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Utöver vad som sägs i första &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;annan egendom som har använts &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;och andra styckena får f&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ortskaff- som hjälpmedel vid brott enligt ningsmedel och annan egendom 1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;, 2, 2 b, 3, 4, 5, 6 eller 8 § får &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;som har använts som hjälpmedel förklaras förverkade, om det vid brott enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;detta kapitel &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;för- behövs för att förebygga brott klaras förverkad, om det behövs eller om det annars finns sär- för att förebygga brott eller om skilda skäl. Detsamma gäller det annars finns särskilda skäl. egendom som varit avsedd att Detsamma gäller egendom som användas som hjälpmedel vid varit avsedd att användas som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;sådana &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;brott, om brottet har hjälpmedel vid brott &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;enligt detta &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;fullbordats eller om förfarandet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;kapitel&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;, om brottet har fullbor- har utgjort ett straffbart försök. dats eller om förfarandet har I stället för egendomen. utgjort ett straffbart försök. I&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;stället för egendomen kan dess värde helt eller delvis förklaras förverkat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 då lagen (1983:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220) upp- hör att gälla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220) eller annan föreskrift som har ersatts genom bestäm- melser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Tillstånd eller godkännanden samt villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt motsvarande bestämmelse i denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Beslut i särskilda fall som har meddelts med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller strålskyddslagen (1988:220) ska anses ha meddelats enligt denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft57"&gt;lag om ändring i lagen (2010:923) om mark- och miljödomstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Lagen träder i kraft den 2 maj 2011 (tidigare 20 kap. 8 § miljö- balken – se prop. 2009/10:215)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:923) om mark- och miljödomstolar att 3 kap. 1 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td149"&gt;&lt;P class="p510 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td120"&gt;&lt;P class="p617 ft93"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Mål om utövande av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Mål om utövande av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;farlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;verksamhet, vattenverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;farlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;verksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samhet, vattenanläggningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p510 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;strålning, &lt;/SPAN&gt;vattenverksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ersättning vid vattenverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;het,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td81"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;vattenanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samt om utdömande av vite&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;ersättning vid vattenverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enligt miljöbalken efter särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;samt om utdömande av vite&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ansökan av myndighet prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;enligt miljöbalken efter särskild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;den mark- och miljödomstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;ansökan av myndighet prövas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;inom vars område verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;den mark- och miljödomstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;i huvudsak bedrivs, har bedrivits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;inom vars område verksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller kommer att bedrivas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;i huvudsak bedrivs, har bedrivits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;eller kommer att bedrivas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Mål om utövande av verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Mål om utövande av verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;samhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;vid anläggningar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;samhet vid anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ingår i ett sammanhängande sys-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;ingår i ett sammanhängande sys-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tem för hantering, bearbetning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;tem för hantering, bearbetning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;lagring och slutförvaring av an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;lagring och slutförvaring av an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vänt kärnbränsle eller &lt;SPAN class="ft12"&gt;kärnavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;vänt kärnbränsle eller &lt;SPAN class="ft12"&gt;radio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;prövas av den mark- och miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;aktivt avfall &lt;/SPAN&gt;prövas av den mark-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;domstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;inom vars område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td64"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;miljödomstol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;vars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;någon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p35 ft11"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;anläggningarna ligger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;område någon av anlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller är avsedd att ligga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;ningarna ligger eller är avsedd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td81"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;att ligga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Mål om ersättning vid skada eller intrång enligt 28 kap. &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken och vid ingripande av det allmänna enligt miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område skadan eller intrånget i huvudsak har inträffat eller kommer att inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;Mål om ersättning för miljöskador enligt 32 kap. miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den skadegörande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medföra en sådan skada som avses i 32 kap. 3 § miljöbalken kan begära prövning av ersättningsfrågan vid den mark- och miljö- domstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs eller kommer att bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:000) efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område myndigheten ligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område förvaltnings- myndigheten eller kommunen som först har prövat ärendet ligger, om inte annat följer av bestämmelser som avses i sjätte stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Särskilda bestämmelser om vilken mark- och miljödomstol som är behörig finns i annan lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft35"&gt;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;P class="p371 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td58"&gt;&lt;P class="p372 ft91"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p373 ft11"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Denna lag gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. I fråga om fartygsarbete gäller lagen även när svenska fartyg används till sjöfart utanför Sveriges sjöterritorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;I fråga om fartyg och fartygsarbete ska vad som sägs i denna lag om Arbetsmiljöverket i stället gälla Transportstyrelsen. Vad som sägs om en arbetsgivare i denna lag ska såvitt avser fartyg också gälla en redare, även då fartygsarbete utförs av någon annan än den som är anställd av redaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Med redare likställs i denna lag den som i redarens ställe utövar ett avgörande inflytande över fartygets drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Om skyldigheter i vissa avseenden för andra än arbetsgivare och arbetstagare finns bestämmelser i 3 och 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;Om befälhavarens skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Om befälhavarens skyldig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;heter vid fartygsarbete finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;heter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;fartygsarbete finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p414 ft11"&gt;bestämmelser i fartygssäker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;i fartygssäker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p623 ft11"&gt;hetslagen (2003:364).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;hetslagen (2003:364).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p374 ft12"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p6 ft54"&gt;strålskyddet ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p509 ft12"&gt;bestämmelserna i 12 kap. miljö- balken ha företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I fråga om varor som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produkt- säkerhetslagen (2004:451).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En bestämmelse om skyldighet för arbetsgivare att göra information om kemiska ämnen och beredningar tillgänglig finns i artikel 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft11"&gt;76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG. Lag (2008:1387).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft57"&gt;lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;I fråga om tandvård finns särskilda bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft14"&gt;I fråga om strålskyddet ska bestämmelserna i 12 kap. miljö- balken ha företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft57"&gt;lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:584)om medicintek- niska produkter ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft11"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Denna lag innehåller allmänna bestämmelser om medicintek- niska produkter. För vissa sådana produkter finns härutöver bestämmelser i annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;I fråga om medicintekniska produkter som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;I fråga om strålskyddet ska bestämmelserna 12 kap. miljö- balken ha företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft57"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 32 kap. 9 § offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr20 td162"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td157"&gt;&lt;P class="p510 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td157"&gt;&lt;P class="p639 ft93"&gt;32 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p374 ft11"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td155"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gäller för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p512 ft11"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td163"&gt;&lt;P class="p39 ft11"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td151"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;uppgift om en enskilds affärs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;uppgift om en enskilds affärs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller driftförhållanden som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;eller driftförhållanden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;lämnats &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;NOBR&gt;19&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;21&lt;/NOBR&gt; §§ lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;lämnats &lt;/SPAN&gt;enligt &lt;NOBR&gt;2&lt;SPAN class="ft123"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (…)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;(1984:3) om kärnteknisk verk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft54"&gt;om offentlig insyn på strålsäker-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;samhet &lt;/SPAN&gt;eller i ärende om under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;hetsområdet &lt;/SPAN&gt;eller i ärende om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rättelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td155"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;underrättelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td165"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;enligt konventionerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;eller bistånd enligt konventio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;den 26 september 1986 om tidig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;nerna den 26 september&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;information vid en kärnenergi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;om tidig information vid en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olycka och om bistånd i hän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;kärnenergiolycka och om bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;delse av en kärnteknisk olycka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;i händelse av en kärnteknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;eller ett nödläge med radioaktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;olycka eller ett nödläge med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ämnen samt konventionen den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;radioaktiva ämnen samt konven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;17 mars 1992 om gränsöver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;tionen den 17 mars 1992 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;skridande effekter av industri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td157"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;effekter av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;olyckor, om det kan antas att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td164"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;industriolyckor, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;den enskilde lider skada om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;antas att den enskilde lider&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;uppgiften röjs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;skada om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft35"&gt;lag om kärnämneskontroll m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Lagens syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Syftet med denna lag är att förhindra att kärnämnen, kärn- teknisk utrustning och viss forsknings- eller utvecklingsverksamhet som används i civila syften kommer till användning för framställ- ning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med &lt;SPAN class="ft14"&gt;kärnämne &lt;/SPAN&gt;avses i denna lag samma som i 12 kap. 4 § 12 a miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;kärnteknisk utrustning &lt;SPAN class="ft11"&gt;avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;a)utrustning eller material som särskilt har konstruerats eller ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärnämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;b)utrustning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;anläggning &lt;/SPAN&gt;avses byggnad eller plats för verksamhet med kärnämne eller kärnteknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;verksamhet med kärnämne &lt;/SPAN&gt;avses innehav, förvärv, saluföring, upplåtelse, överlåtelse, hantering, bearbetning, införsel eller import till Sverige av kärnämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;/Upphör att gälla den dag regeringen bestämmer/Verksamhet med kärnämne eller verksamhet som är anmälningsskyldig enligt denna lag ska bedrivas på sådant sätt att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser ska uppfyllas som ingår i överenskommelser som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;/Träder i kraft den dag regeringen bestämmer/ Verksamhet med kärnämne eller verksamhet som är anmälningsskyldig enligt denna lag ska bedrivas på sådant sätt att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar och spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser ska uppfyllas som ingår i överenskommelser som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med kärnämne eller är anmäl- ningsskyldig enligt denna lag, är skyldig att, med hänsyn till verk- samhetens art, ha en organisation med tillräckliga ekonomiska, administrativa och personella resurser för att kunna fullgöra de åtgärder som följer av denna lag eller villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser som rör utförsel ur landet av kärnämnen och av kärnteknisk utrustning samt tekniskt bistånd som lämnas utanför landet och som har samband med sådana ämnen och sådan utrust- ning finns i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd samt i rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning)&lt;A href="#page_178"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Bestämmelser om införsel av kärnämne finns i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;Tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Tillstånd krävs för verksamhet med kärnämne enligt 12 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;EUT L 134, 29.5.2009, s. 1 (Celex 32009R0428).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om anläggningar, kärnämnen eller kärnteknisk utrustning som avses i 2 § är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;Första stycket gäller inte teoretisk eller grundläggande forskning. Det gäller inte heller forskning och utveckling som rör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;industriell användning av radioisotoper,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;tillämpningar inom medicin, hydrologi eller lantbruk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;hälso- och miljöeffekter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;förbättrat underhåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning är skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet, i syfte att uppfylla de förpliktelser som följer av Sveriges överenskom- melser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten i &lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft93"&gt;Internationella inspektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;För inspektioner som Internationella atomenergiorganet ska genomföra enligt avtal som Sverige ingått för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärn- vapen ska regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, fatta beslut om vilka åtgärder som får vidtas. Regeringen ska utse en myndighet som ska närvara vid inspektionerna och bistå en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;inspektionsgrupp. Om inspektionernas omfattning föranleder det får flera myndigheter utses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Om en inspektion enligt första stycket kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskilde ges tillfälle att yttra sig innan inspektionens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt skulle försvåra inspektionens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektioner enligt 12 § får besluta i frågor som avser verkställighet av inspektionerna. Myndigheten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En internationell inspektion får innefatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att en internationell inspektionsgrupp ges tillträde till områ- den, anläggningar eller byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att inspektörer tillåts att ta med sig, använda och installera mätapparatur och annan teknisk utrustning för att mäta strålning eller för att i övrigt samla in och registrera uppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räknas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att kameror, sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar placeras i anläggningar eller på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att dokument som har betydelse för kontrollen granskas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;andra tekniskt beprövade åtgärder för att uppnå inspektionens syften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och analys.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;En inspektion får inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör någons bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Vid en inspektion får de internationella inspektörerna inte vidta åtgärder eller använda utrustning som äventyrar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. Inspektörerna får inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Om det behövs för att ett en internationell inspektion ska kunna genomföras, får regeringen eller en myndighet som avses i 13 § begära biträde av polismyndigheten. En sådan begäran skall ange vilka åtgärder som behövs. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av villkor eller föreskrifter som meddelas med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med kärnämnen eller kärnteknisk utrustning eller den som är anmälningsskyldig enligt &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§ ska på begäran av tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats, där han bedriver verksamhet, för undersökningar och provtagningar, i den omfattning som behövs för tillsynen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En skyldighet enligt första stycket gäller i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer även gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får besluta om de åtgärder som behövs samt meddela tillståndshavaren de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställandet av sanktioner enligt artikel 83.1 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomgemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen eller enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndig- heten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Den som inte följer med stöd av denna lag uppställda villkor eller föreskrifter eller som inte efterkommer vad tillsynsmyndig- heten har begärt eller beslutat med stöd av 18 eller 19 §§, får av myndigheten föreläggas vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos förvaltningsrätten genom besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Beslut av tillsynsmyndigheten ska gälla omedelbart, om inte annat bestäms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämnes- kontroll genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;1.uppföra eller driva en sådan anläggning som avses i 12 kap. 4 § miljöbalken som innefattar hantering av kärnämnen utan att fullgöra sin skyldighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;redovisa en grundläggande teknisk beskrivning av anlägg- ningen och eventuell malmbrytning i verksamheten enligt det som följer av artiklarna 3, 4 och 24.1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;lämna uppgifter om verksamhetsprogram enligt det som följer av artiklarna 5 och 24.1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;följa de särskilda kontrollbestämmelser som kommissionen har beslutat enligt artikel 6.1 och 6.2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;upprätthålla ett system för bokföring och kontroll av kärn- ämne eller ge kommissionen eller kommissionens inspektörer till- gång till dokumentation och driftrapporter enligt det som följer av artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–9,&lt;/NOBR&gt; 24.2 och 30.2,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;lämna bokföringsrapporter enligt det som följer av artiklarna 10, 25 och 30.2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;sända rapporter om inventarieförändringar enligt det som följer av artiklarna 12, 25 och 30.2 eller i en sådan rapport rappor- tera om nukleära transformationer enligt artikel 16 eller identifiera kärnämne enligt artikel 17,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;sända rapporter om materialbalans och förteckningar över fysiskt inventarium enligt det som följer av artiklarna 13, 25 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;30.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;eller i en sådan rapport eller förteckning identifiera kärnämne enligt artikel 17,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;lämna särskilda rapporter enligt det som följer av artiklarna 14, 15, 22 och 25,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;efter ett beviljat undantag från rapporteringskrav lämna rapporter enligt det som följer av artikel 19.3 eller 19.4 eller lämna en begäran enligt det som följer av artikel 19.5,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;lämna in förhandsanmälan enligt det som följer av artiklarna 20, 21 eller 31 eller i en sådan anmälan identifiera kärnämne enligt artikel 17,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;k)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;lämna meddelande om ändrat datum enligt artikel 23, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;l)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;lämna årsrapporter om avfall enligt det som följer av artikel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;32,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;2. lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter till kommissionen i underrättelser som avses i 1,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;3. transportera eller tillfälligt lagra kärnämne utan att fullgöra sin skyldighet att dokumentera detta enligt artikel 26, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;4. i sin egenskap av mellanhand underlåta att bevara dokumenta- tion om leverans av kärnämne enligt artikel 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Den som inte fullgör vad tillsynsmyndigheten begär eller beslutar med stöd av 18 eller 19 § eller som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar myndigheten oriktiga uppgifter, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Om en gärning som avses i &lt;NOBR&gt;22&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;23&lt;/NOBR&gt; §§ kan föranleda sank- tionsavgift får åtal väckas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att en sanktionsavgift ska betalas av den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åsidosätter sina skyldigheter enligt kommissionens förord- ning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genom- förandet av Euratoms kärnämneskontroll, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åsidosätter villkor eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Avgiftens storlek ska framgå av föreskrifterna. Avgiften ska uppgå till minst 1 000 kronor och högst 1 000 000 kronor. När avgiftens storlek bestäms, ska hänsyn tas till överträdelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som överträdelsen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten beslutar om sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Innan tillsynsmyndigheten beslutar om avgift ska den som berörs ges tillfälle att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;Sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Sanktionsavgift ska dock inte tas ut om det är oskäligt. Vid prövningen av denna fråga ska särskilt beaktas om överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Vidare ska beaktas vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut om sanktionsavgift får, när det vunnit laga kraft, verkställas enligt utsökningsbalken. Sanktionsavgiften ska tillfalla staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;Om ett vitesföreläggande eller vitesförbud har överträtts, får sanktionsavgift inte beslutas för den gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får beslutas bara om den som anspråket berör har getts tillfälle att yttra sig inom två år från det att förutsättningarna att besluta om avgift har uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet vann laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;33 § &lt;/SPAN&gt;Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande eller överträtt ett vitesförbud döms inte till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;34 § &lt;/SPAN&gt;Till ansvar enligt denna lag döms inte om gärningen är ringa. Till ansvar döms inte heller om strängare straff för gärningen kan dömas ut enligt brottsbalken eller om ansvar kan dömas ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Avgifter för myndighets verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;35 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft93"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 då lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen ska upphöra att gälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller annan föreskrift som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Tillstånd eller godkännanden samt villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt motsvarande bestämmelse i denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Föreskrifter och beslut i särskilda fall som har meddelats med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet ska anses ha meddelats enligt denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft35"&gt;lag om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;Lagens syfte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag syftar till att göra det möjligt för den allmänhet som bor nära en större anläggning för kärnteknisk verksamhet enligt 12 kap. miljöbalken som på olika sätt hanterar kärnämnen enligt 12 kap. 4 § 12 a) att få information om strålsäkerhetsarbetet vid anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;Tillståndshavares skyldigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att driva en anläggning för kärnteknisk verksamhet enligt 12 kap. miljöbalken är skyldig att ge lokal insynsnämnd som regeringen bestämmer insyn i strålsäkerhets- arbetet vid anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Insynen ska göra det möjligt för nämnden att inhämta information om det strålsäkerhetsarbete som har utförts eller planeras vid anläggningen och att informera allmänheten om detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska på begäran av nämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;lämna upplysningar om tillgängliga fakta och låta nämnden ta del av tillgängliga handlingar, allt i den mån det behövs för att nämnden ska kunna fullgöra vad som anges i 2 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;ge nämnden tillträde till och förevisa anläggning eller platser, om det behövs för att nämnden ska få innebörden av upplysningar eller handlingar som utlämnas enligt 1 belyst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Tillträdet enligt första stycket 2. ska vara förenligt med de säkerhetsföreskrifter som gäller för anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;Ansvarsbestämmelser m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Beslut av den lokala insynsnämnden enligt denna lag får överklagas hos förvaltningsrätten genom besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Besvärshandlingen tillställs förvaltningsrätten och ska ha kommit in inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Om handlingen kommit in för sent skall rätten avvisa den. Besvärshandlingen skall dock inte avvisas, om förseningen beror på att nämnden har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man klagar. Inte heller skall handlingen avvisas, om den inom besvärstiden har kommit in till nämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som inte fullgör vad den lokala insynsnämnden begär med stöd av 3 § eller som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar nämnden oriktiga uppgifter, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet enligt denna lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft11"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft124"&gt;förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf 7 a § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd av följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att bilagan ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;7 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td166"&gt;&lt;P class="p374 ft54"&gt;I 12 kap. &lt;NOBR&gt;5&lt;SPAN class="ft125"&gt;-&lt;/SPAN&gt;14&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;finns bestämmelser om &lt;NOBR&gt;tillstånds-,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;anmälnings- samt godkännande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;plikt för verksamhet med jonise-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;rande strålning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft93"&gt;Bilagan&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft93"&gt;Malm och mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p5 ft93"&gt;Malm och mineral&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 13.10 Gruv- drift eller gruvanläggning för- brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningsplik- tig enligt någon av beskriv- ningarna i &lt;NOBR&gt;10.10-10.40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-296/61&lt;/NOBR&gt; 13.20 An- läggning för rostning eller sintring av metallhaltig malm om verk- samheten inte är tillståndsplik- tig enligt 13.30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-2&lt;/NOBR&gt; 13.40 Anlägg- ning för annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 13.10 Gruv- drift eller gruvanläggning för- brytning av malm, mineral eller kol, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningsplik- tig enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;12 kap. 5 § miljöbalken eller &lt;/SPAN&gt;någon av beskrivningarna i &lt;NOBR&gt;10.10-10.40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-296/61&lt;/NOBR&gt; 13.20 An- läggning för rostning eller sint- ring av metallhaltig malm om verksamheten inte är tillstånds- pliktig enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;12 kap. 5 § miljö- balken eller &lt;/SPAN&gt;13.30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-2&lt;/NOBR&gt; 13.40 Anlägg- ning för annan bearbetning eller anrikning av malm, mineral eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;kol än rostning och sintring, om verksamheten inte är tillstånds- pliktig enligt 13.50.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;kol än rostning och sintring, om verksamheten inte är tillstånds- pliktig e&lt;SPAN class="ft12"&gt;nligt 12 kap. 5 § miljö- balken eller &lt;/SPAN&gt;13.50.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p663 ft93"&gt;STENKOLSPRODUKTER, STENKOLSPRODUKTER RAFFINERADE &lt;SPAN class="ft126"&gt;OCH &lt;/SPAN&gt;RAFFINERADE PETROLEUMPRODUKTER PETROLEUMPRODUKTER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft126"&gt;OCH KÄRNBRÄNSLE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft11"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 23.40 Anlägg- ning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;upparbetning av bestrålat kärnbränsle,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;framställning eller anrik- ning av kärnbränsle, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;behandling, lagring eller slutförvaring av bestrålat kärn- bränsle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft13"&gt;A 23.50 Anläggning för be- handling eller lagring av obestrå- lat kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft100"&gt;GASFORMIGA BRÄNSLEN, GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA EL, VÄRME OCH KYLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft12"&gt;Kärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft14"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 40.30 Kärn- kraftsreaktor eller annan kärn- reaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft93"&gt;RIVNING M.M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft97"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 45.10 Verksam- het varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upp- hört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontami-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p671 ft97"&gt;nerat material varaktigt har av- lägsnats från anläggningsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft93"&gt;AVFALL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p5 ft93"&gt;AVFALL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft12"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft96"&gt;A e &lt;NOBR&gt;85/337-1&lt;/NOBR&gt; 90.460 Anlägg- ning för behandling av högaktivt radioaktivt avfall, slutförvaring av radioaktivt avfall eller lagring av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft97"&gt;A 90.470 Anläggning för han- tering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av använt kärn- bränsle, kärnavfall eller annat radioaktivt avfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet eller strålskyddslagen (1988:220), om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.460.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft124"&gt;förordning om ändring i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll att 1, 6 och 8 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p5 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p5 ft54"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p634 ft93"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna förordning skall gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna verksamheter som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft97"&gt;I förordningen (…) om verk- samhet med strålning finns ytter- ligare bestämmelser som rör verk- samhetsutövares egenkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Verksamheten skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljö- synpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft97"&gt;I 12 kap. 22 § miljöbalken finns ytterligare bestämmelser om upplysningsplikt i samband med händelser där det föreligger risk för skadlig verkan av strålning eller som i övrigt har betydelse för bedömningen av strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p680 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td114"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;Naturvårdsverket och Social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;Naturvårdsverket, Socialsty-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;styrelsen får inom sina ansvars-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;relsen och &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;heten &lt;/SPAN&gt;får inom sina ansvarsom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td132"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;(1998:900)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p556 ft11"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;tillsyn enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;råden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p415 ft11"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;miljöbalken meddela ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;(1998:900) om tillsyn enligt miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p487 ft11"&gt;föreskrifter om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td98"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;balken meddela ytterligare före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td168"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;denna förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;skrifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td169"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;om tillämpningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;denna förordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur den som utövar miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken skall utöva sådan kontroll som avses i 26 kap. 19 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft57"&gt;förordning om ändring i avfallsförordningen (2001:1063)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § avfallsförordningen (2001:1063) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Denna förordning &lt;SPAN class="ft12"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;inte tillämpas på &lt;SPAN class="ft12"&gt;använt kärnbränsle eller kärnavfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;I fråga om radioaktivt avfall som avses i strålskyddslagen (1988:220) gäller bestämmelser som meddelats med stöd av den lagen framför bestämmelserna i denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p687 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;Denna förordning &lt;SPAN class="ft12"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;inte tillämpas på &lt;SPAN class="ft12"&gt;radioaktivt avfall enligt 12 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft57"&gt;förordning om ändring i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen(1998:950) om miljösanktionsavgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 4.1.1 bilagan ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken omedelbart ovanför 4.1.1 bilagan ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det införs nya paragrafer 9.1.1, 9.1.2, 9.1.3, 9.1.4, 9.1.5 bilagan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att den införs två nya rubriker omedelbart efter 8.2.1 bilagan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft93"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft12"&gt;12 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;4.1.1 För en överträdelse av &lt;SPAN class="ft12"&gt;12 kap. 11 § &lt;/SPAN&gt;miljöbalken genom att utan tillstånd uppföra vilt- hägn är miljösanktionsavgiften 500 kronor per hektar som vilthägnet omfattar mark där all- mänheten får färdas fritt, om vilthägnet omfattar mer än 2 hektar sådan mark, dock högst 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft12"&gt;7 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft11"&gt;4.1.1 För en överträdelse av &lt;SPAN class="ft12"&gt;7 kap. 33 § &lt;/SPAN&gt;miljöbalken genom att utan tillstånd uppföra vilt- hägn är miljösanktionsavgiften 500 kronor per hektar som vilt- hägnet omfattar mark där all- mänheten får färdas fritt, om vilthägnet omfattar mer än 2 hektar sådan mark, dock högst 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft126"&gt;Överträdelser av bestämmelser om verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;Förordningen om verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft97"&gt;9.1.1 För en överträdelse av 2 kap. 2 § förordningen om verk- samhet med strålning genom att utan tillstånd inneha och an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p699 ft96"&gt;vända laser i laserklass 3R, 3 B eller 4, är miljösanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft96"&gt;9.1.2 För en överträdelse av 2 kap. 2 § förordningen om verk- samhet med strålning genom att utan tillstånd inneha och an- vända solarier för yrkesmässig användning är miljösanktions- avgiften 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft96"&gt;9.1.3 För en överträdelse av 5 kap. 3 § förordningen om verk- samhet med strålning genom att underlåta att upprätta en hot- bildsanalys och plan för det fy- siska skyddet av anläggningen är miljösanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft96"&gt;9.1.4 För en överträdelse av 7 kap. 3 § förordningen om verk- samhet med strålning genom att underlåta att föra en förteckning eller register över det radioaktiva avfall som hanteras i verksam- heten är miljösanktionsavgiften 100 000 kronor. Avser underlå- telsen sådant radioaktivt avfall som utgörs av använt kärnbränsle är miljösanktionsavgiften 500.000 kro- nor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft35"&gt;förordning om verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;1 kap. Tillämpningsområde och definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft93"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning är meddelad med stöd av 12 kap. 3, &lt;NOBR&gt;5&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;6,14&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;16,&lt;/NOBR&gt; 23, &lt;NOBR&gt;26&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;28&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;31&lt;SPAN class="ft104"&gt;-&lt;/SPAN&gt;32&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Förordningen gäller verksamhet med strålning enligt 12 kap. miljöbalken eller i situationer som leder till en betydande ökning av bestrålning av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Termer och begrepp som används i 12 kap. miljöbalken har samma betydelse i denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;I denna förordning används därutöver följande termer och begrepp med nedan angiven betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;barriär&lt;/SPAN&gt;: fysiskt hinder mot spridning av radioaktiva ämnen, &lt;SPAN class="ft100"&gt;djupförsvar&lt;/SPAN&gt;: tillämpning av flera överlappande nivåer av tek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;niska, organisatoriska och administrativa åtgärder för att skydda en anläggnings barriärer och vidmakthålla deras effektivitet samt för att skydda omgivningen om barriärerna inte skulle fungera som avsett,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;effektiv dos&lt;/SPAN&gt;: summan av alla ekvivalenta doser till organ eller vävnader, viktade för deras olika känslighet för strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ekvivalent dos&lt;/SPAN&gt;: en absorberad dos till ett organ eller vävnad, viktad med faktorer som tar hänsyn till den aktuella strålningens biologiska verkan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;normaldrift&lt;/SPAN&gt;: drift inom de tillstånd, villkor och förutsättningar som beslutats med stöd av 12 kap. miljöbalken eller denna förordning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;säkerhetsfunktion&lt;/SPAN&gt;: tekniska system, komponenter och andra anordningar som en anläggning har försetts med för att skydda anläggningens barriärer i syfte att förhindra skadlig verkan av strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;säkert läge&lt;/SPAN&gt;: driftläge som minimerar risken för skadlig verkan av strålning. För en kärnkraftsreaktor avses normalt ett driftläge där reaktorn inte är i stånd att upprätthålla en självständig kedje- reaktion och temperaturen i reaktortryckkärlet understiger 100 grader Celsius,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;stabilt läge&lt;/SPAN&gt;: säkert läge under längre tid. För en kärnkrafts- reaktor avses stabilt sluttillstånd med vattentäckt härd och etablerad resteffektkylning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft93"&gt;2 kap. Tillstånd, godkännande och medgivande m.m. som prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillstånd för drift av anläggningar för kärnteknisk verksamhet enligt 12 kap. 4 § 2 a som inte ska prövas av miljödomstolen i enlighet med 12 kap. 13 § miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillstånd till övrig verksamhet med strålning enligt 12 kap. 4 § 2 b miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;tillstånd enligt 12 kap. 9 § miljöbalken att mellanlagra eller slutförvara radioaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;godkännande av uppdragstagare enligt 12 kap. 6 § miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;medgivande att ta hand om oförtullat radioaktivt ämne eller teknisk anordning enligt 12 kap. 13 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Det är förbjudet att utan tillstånd av Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;använda laser i laserklass 3R, 3B eller 4 eller andra apparater med motsvarande biologiska effekt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;inneha och använda solarier i yrkesmässig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Kravet på tillstånd enligt första stycket gäller inte vid bestrålning av människor i samband med medicinsk eller odonto- logisk behandling eller undersökning. Kravet på tillstånd gäller heller inte för solarier av &lt;NOBR&gt;UV-typ&lt;/NOBR&gt; 3 enligt svensk standard SS EN &lt;NOBR&gt;60335-2-27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Om en ansökan om tillstånd avseende tekniska anordningar som kan alstra &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning avser utövandet av en tjänst enligt definitionen i 4 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden ska Strålsäkerhetsmyndigheten besluta i tillstånds- ärendet inom fyra veckor efter det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, får tiden förlängas. En sådan förlängning får inte göras mer än en gång i ärendet. Förlängningen får inte avse mer än två veckor utöver de ursprungliga fyra veckorna. Sökanden ska informeras om förläng- ningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Bestämmelser om att ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden när en fullständig ansökan har kommit in och om inne- hållet i ett sådant bevis finns i 8 § lagen om tjänster på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Efter anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten får uran, pluto- nium eller torium eller förening vari något av dessa ämnen ingår överlåtas till den som har tillstånd enligt 12 kap. 5 § miljöbalken att förvärva eller inneha sådant ämne eller sådan förening till den mängd som överlåtelsen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Efter anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten får den som har tillstånd enligt 12 kap. 5 § miljöbalken att förvärva, inneha, över- låta, bearbeta, hantera eller på annat sätt ta befattning med kärn- ämne, från ett annat land i Europeiska unionen till Sverige föra in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår som innehåller högst 20 procent av isotopen 235 eller 233,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;naturligt eller utarmat uran eller förening vari naturligt eller utarmat uran ingår,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;torium eller förening vari torium ingår, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;använt kärnbränsle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Första stycket får tillämpas endast om tillståndet omfattar sådant kärnämne som avses att föras in till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Efter anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten får den som har tillstånd enligt 12 kap. 5 § miljöbalken att förvärva, inneha, över- låta, bearbeta, hantera eller på annat sätt ta befattning med uran, plutonium eller annat ämne som används som kärnbränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förvärva sådana ämnen i ett annat land än Sverige, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;föra in sådana ämnen till Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;3 kap. Tillstånds- eller godkännandevillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Som villkor för drift av en anläggning för kärnteknisk verksam- het gäller att den som innehar tillståndet för anläggningen ska ha tecknat en ansvarsförsäkring eller ha en annan ekonomisk säkerhet om detta krävs enligt atomansvarighetslagen (1968:45)&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får för tillstånd eller godkännande som meddelas enligt 12 kap. miljöbalken förena tillstånd eller god- kännande med de villkor som behövs med hänsyn till strålsäker- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får när ett tillstånd meddelas eller under dess giltighetstid, med de begränsningar som framgår av 12 kap. 17 §, besluta om de villkor som behövs med hänsyn till säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får, under förutsättning att skyldig- heterna enligt 12 kap. 21 § miljöbalken kvarstår, meddela villkor för verksamhet med strålning även om ett tillstånd har återkallats eller tillståndets giltighetstid har gått ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;4 kap. Undantag från bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om tillstånd, godkännande eller anmälan enligt 12 kap. 5 § miljöbalken gäller inte i fråga om verksamhet med,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;radioaktivt material som inte är kärnämne och vars aktivitet eller specifika aktivitet inte överstiger vad som framgår av bilagan till denna förordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;teknisk anordning som innehåller ett radioaktivt ämne, även om ämnets aktivitet eller specifika aktivitet överstiger det som anges i bilagan till denna förordning, under förutsättning att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;a) den tekniska anordningen är konstruerad som en sluten strålkälla och inte under normala driftsförhållanden i någon åtkom- lig punkt på avståndet 0,1 meter från apparatens ytterhölje föror- sakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;b) Strålsäkerhetsmyndigheten har typgodkänt anordningen för avsedd användning och angett villkor för deponering av det radioaktiva ämnet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;Atomansvarighetslagen kan vid årsskiftet 2011/2012 komma att ersättas av lagen (2010:950)) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;3. elektrisk anordning som Strålsäkerhetsmyndigheten har för- klarat typgodkänd för fri användning och som inte under normala driftsförhållanden i någon åtkomlig punkt på avståndet 0,1 meter från apparatens ytterhölje förorsakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;4. teknisk anordning innehållande katodstrålerör som är avsett att visa bilder, eller annan elektrisk apparatur som drivs med en elektrisk spänningsskillnad som inte överstiger 30 kilovolt, förut- satt att dessa inte under normala driftsförhållanden i någon åtkom- lig punkt på avståndet 0,1 meter från anordningens ytterhölje förorsakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Verksamhet med strålning får undantas från 12 kap. 5 § miljö- balken och 5 kap. 4 § om verksamheten uppfyller samtliga nedan- stående kriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;den effektiva dosen till en individ uppgår till högst 0,01 mSv per år eller för naturligt radioaktiva ämnen 0,3 mSv per år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;verksamheten inte avser hantering eller bearbetning av kärn- ämne,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;verksamheten är berättigad, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;verksamheten är till alla delar säker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Material som blivit radioaktivt förorenat i samband med verksamhet med strålning kan undantas från 12 kap. miljöbalken om samtliga kriterier enligt första stycket är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;5 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;Ledningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd enligt 12 kap. 5 § miljöbalken är skyldig att leda, utvärdera och utveckla verksamheten med stöd av ett ledningssystem som är utformat så att de åtgärder som behövs för att upprätthålla strålsäkerheten enligt 12 kap. miljöbalken vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt utvärderas av en revi- sionsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Revisionsfunktionen ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Strålsäkerhetskompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning ska svara för att den som är sysselsatt i verksamheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;har god kännedom om de förhållanden, föreskrifter och vill- kor under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;har den utbildning, kompetens och lämplighet i övrigt som behövs för att verksamheten skall fungera tillfredsställande med hänsyn till strålsäkerheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Fysiskt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att uppföra, inneha eller driva en anlägg- ning för kärnteknisk verksamhet eller bedriver annan verksamhet med joniserande strålning ska se till att anläggningen eller verk- samheten har ett fysiskt skydd. Skyddets utformning ska grundas på en analys av hotbilden mot anläggningen eller verksamheten och dokumenteras i en plan. Av planen ska även framgå skyddets orga- nisation, ledning och bemanning. Hotbildsanalysen och planen ska hållas aktuella och planens ändamålsenlighet prövas genom regel- bundna övningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Skyldighet att använda skyddsanordningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som är sysselsatt i verksamhet med strålning, eller utför arbete där sådan verksamhet bedrivs, ska använda de skyddsanord- ningar som behövs och i övrigt iaktta de regler som gäller för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Läkarundersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som arbetar med joniserande strålning är skyldig att genomgå läkarundersökning om det finns risk för att arbetstagaren erhåller stråldoser sådana att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;den årliga effektiva dosen uppgår till 6 mSv eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 45 mSv eller mer, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;3. den årliga ekvivalenta dosen till ekvivalenta dosen för vilken punkt som helst på händerna, fötterna eller huden uppgår till 150 mSv eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den som vid läkarundersökningen bedömts löpa särskild risk för skada vid exponering för joniserande strålning får inte utan medgivande av Strålsäkerhetsmyndigheten sysselsättas i arbete med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den som arbetar med joniserande strålning eller på grund av sin sysselsättning kan ha utsatts för joniserande strålning och visar tecken på skada som kan misstänkas vara föranledd av sådan strålning, ska genom arbetsgivarens försorg ges tillfälle att snarast genomgå läkarundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Märkning och strålskyddsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den som tillverkar, till landet inför, överlåter eller upplåter ett radioaktivt material ska genom märkning eller på annat lämpligt sätt lämna uppgifter som är av betydelse från strålskyddssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Den som tillverkar, till landet inför, överlåter eller upplåter en teknisk anordning som kan alstra strålning eller som innehåller ett radioaktivt material ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;svara för att anordningen, när den avlämnas för att tas i bruk eller förevisas i marknadsföringssyfte, är försedd med nödvändig strålskyddsutrustning samt även i övrigt erbjuder en betryggande strålsäkerhet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;genom märkning eller på annat lämpligt sätt lämna uppgifter som är av betydelse från strålskyddssynpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Den som installerar eller utför underhållsarbete på en teknisk anordning som kan alstra strålning eller som innehåller ett radio- aktivt material ska svara för att den strålskyddsutrustning som hör till anordningen sätts på plats och att i övrigt de åtgärder vidtas som behövs från strålskyddssynpunkt och som föranleds av arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Provning, kontroll och besiktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Anläggningar för kärnteknisk verksamhet samt anordningar för innehav, hantering, bearbetning eller transport av kärnämne eller radioaktivt avfall ska provas, kontrolleras eller besiktigas i den utsträckning det behövs för kontroll av att de åtgärder för att upprätthålla strålsäkerheten uppfylls som anges i 12 kap. 21 § p 1, 2 och 5 miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Skyldighet för dödsbo och konkursförvaltare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om någon som har tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken avlider, ska den som har dödsboet i sin vård snarast och senast tre månader efter dödsfallet anmäla dödsfallet till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om någon som har tillstånd enligt 12 kap. miljöbalken försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren snarast och senast två månader efter konkursbeslutet anmäla konkursen till Strålsäkerhetsmyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft93"&gt;6 kap. Strålsäkerhet vid anläggningar för kärnteknisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Drift i säkert läge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska se till att anläggningen omedelbart bringas i säkert läge om den visar sig fungera på ett oväntat sätt eller om det är svårt att avgöra hur allvarlig en brist är eller om anläggningen utsätts för ett allvarligt yttre hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Barriärer och djupförsvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska se till att anläggningen har en konstruktion som är anpassad för den verksamhet med strålning som ska bedrivas i anläggningen. I konstruktionen ska ingå flera av varandra oberoende barriärer samt ett för anläggningen anpassat djupförsvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;Funktionen hos anläggningens barriärer och djupförsvar ska analyseras med deterministiska och probabilistiska metoder. Analy- serna ska hållas aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Tålighet och tillförlitlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska se till att anläggningens konstruktion är utformad så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att den har en tålighet mot felfunktioner hos system, kompo- nenter och anordningar som är nödvändiga för strålsäkerheten samt mot sådana händelser eller förhållanden som kan påverka djupförsvaret och barriärerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att de system, komponenter och anordningar som behövs med hänsyn till säkerheten är möjliga att underhålla, kontrollera och prova och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att en framtida strålsäker avveckling av anläggningen ska kunna genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska se till att konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar för anläggningen, med utgångspunkt i kravet på bästa möjliga teknik, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;beprövade under förhållanden som motsvarar dem som kan förekomma under den avsedda användningen i en anläggning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utprovade eller utvärderade på ett sätt som visar att de har den tålighet, tillförlitlighet och driftstabilitet som behövs med hänsyn till deras funktion och betydelse för anläggningens strålsäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska se till att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar i anläggningen är konstruerade, tillverkade, monterade, kontrollerade och provade enligt krav som är anpassade till deras funktion och betydelse för anläggningens strålsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Säkerhetsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska efter det att anläggningen har tagits i drift fortlöpande analysera och bedöma säkerheten på ett systematiskt sätt. Ett fastställt säkerhetsprogram ska finnas för de säkerhets- förbättrande åtgärder, såväl tekniska som organisatoriska, som föranleds av denna fortlöpande analys och bedömning. Säkerhets- programmet ska utvärderas och uppdateras årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Beredskap för driftstörningar och haverier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska, i händelse av driftstörning eller haveri i verksamheten, ha en beredskap för att omedelbart kunna initiera följande nödvändiga åtgärder på anläggningsplatsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;klassificera händelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;larma anläggningens beredskapspersonal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;bedöma risken för och storleken av eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen såväl inom som utanför anläggningen samt dess tidsförhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;återföra anläggningen till ett stabilt läge, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;lämna information till ansvariga myndigheter enligt 12 kap. 5 § miljöbalken om läget vid anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Ytterligare bestämmelser om beredskap finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft12"&gt;Påverkan från omgivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska i arbetet med att förebygga och begränsa skadlig verkan av strålning, utöver förhållandena vid den egna verksamheten, även ta hänsyn till andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Säkerhetsredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Tillståndshavaren ska för varje anläggning upprätta en säker- hetsredovisning som visar hur strålsäkerheten är anordnad för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strål- ning. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av hur anlägg- ningen är uppförd, säkerhetsanalyserad och verifierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;7 kap. Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Allmänna bestämmelser om hantering av radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den som innehar radioaktivt avfall som inte är placerat i slutförvar ska hantera detta på ett ordnat och strålsäkert sätt och förse varje avfallspost med en eller flera barriärer som är anpassade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;till avfallspostens egenskaper, innehåll av radioaktiva ämnen och den planerade hanteringen och slutförvaringen av avfallet. I övrigt ska verksamheten med strålning bedrivas så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att mängden avfall och dess innehåll av radioaktiva ämnen minimeras så långt som rimligen är möjligt med hänsyn till syftet med verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att det radioaktiva avfallet omhändertas så snart som möjligt efter dess uppkomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att varje avfallspost motsvaras av ett identitetsmärkt avfalls- kolli eller annan enhet som medger unik identifiering av avfallet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;att en övergripande plan för hantering och det slutliga omhändertagandet av det radioaktiva avfallet och det använda kärnbränslet finns upprättad. Uppstår radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle som inte omfattas av den övergripande planen ska särskilda planer för detta material upprättas så snart som rimligt är möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Uppgifter om radioaktivt avfall och avfallshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning ska föra en förteckning eller register över det radioaktiva avfall som hanteras i verksamheten. Förteckningen ska innehålla uppgifter om kolli, komponent, behållare eller annan enhet som överensstämmer med hanteringen av det radioaktiva avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Uppgifterna i förteckningen eller registret ska hållas aktuella och förvaras så länge verksamheten med strålning bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Uppgifter om radioaktivt avfall som är placerat i ett slutförvar som slutligt förslutits ska skickas in till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Särskilda krav för ytnära slutförvarsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;För ytnära slutförvarsanläggningar (markförvar) får endast radioaktivt avfall som har behandlats slutförvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Med behandling enligt första stycket avses användning av fysikaliska, termiska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering, som ändrar avfallets egenskaper så att dess volym eller farlighet minskas, hanteringen underlättas eller återvinning gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Närmare föreskrifter om utformning och lokalisering meddelas av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;8 kap. Högsta tillåtna värden för strålningsexponering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft12"&gt;Dosgränser för arbetstagare som i sitt yrke utsätts för joniserande strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Den effektiva dos som en arbetstagare som i sitt yrke utsätts får joniserande strålning får inte överskrida medeltalet 20 millisievert (mSv) per år under fem på varandra följande år, och inte 50 mSv under något år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Den ekvivalenta dosen för ögats lins får inte överskrida 150 mSv per år och den ekvivalenta dosen för vilken punkt som helst på händerna, fötterna eller huden 500 mSv per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Dosgränser vid utbildning av unga personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;När en person som fyllt 16 men inte 18 år använder strålkällor i sin yrkesutbildning får den effektiva dos som personen härvid erhåller inte överskrida 6 mSv per år. Den ekvivalenta dosen för ögats lins får inte överskrida 50 mSv per år och den ekvivalenta dosen för vilken punkt som helst på händerna, fötterna eller huden 150 mSv per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Skydd under graviditet och amning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning ska informera kvinnliga arbetstagare i fertil ålder om risker för fostret vid en eventuell graviditet som exponering för joniserande strålning kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;En kvinna som är gravid och har anmält detta har rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Om en gravid kvinna inte omplaceras ska arbetet planeras så att den ekvivalenta dosen till fostret blir så liten som rimligen är möjligt och inte överskrider 1 mSv under återstoden av gravidi- teten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att se till att en ammande kvinna inte utför sådant arbete där betydande mängder radioaktiva ämnen kan hamna i kroppen så att barnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;därigenom kan erhålla en stråldos av betydelse från strålskyddssyn- punkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Dosgränser för befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Verksamhet med strålning ska bedrivas så att summan av dosbidrag till någon annan än den som utför arbete i verksamhet med strålning inte överskrider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1 mSv per år effektiv dos,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;15 mSv per år ekvivalent dos till ögats lins,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;50 mSv per år ekvivalent dos till huden jämnt fördelat över 1 cm&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;oavsett hur stor area som utsätts för bestrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om dosgränser enligt detta kapitel gäller inte för personer som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;bestrålas i medicinskt syfte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utanför sin yrkesutövning medvetet och av fri vilja utsätter sig för bestrålning i samband med att de hjälper och stödjer patienter som genomgår medicinsk undersökning eller behandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utsätter sig för bestrålning genom att frivilligt delta i medi- cinska eller biomedicinska forskningsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Bestrålning i samband med ett nödläge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om dosgränser enligt detta kapitel gäller inte vid räddningsarbete i samband med nödlägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Om stråldosen på grund av räddningsarbetet enligt första stycket beräknas överskrida årsgränsen för effektiv dos (50 mSv) får räddningsarbetet endast utföras av frivilliga. En räddningsinsats som kan medföra att den effektiva dosen överstiger 100 mSv får dock bara utföras i livräddanden syfte av personer som har god vetskap om insatsens strålrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;För kvinnor i fertil ålder gäller bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;3&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;5&lt;/NOBR&gt; §§ även vid räddningsarbete i samband med nödlägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;9 kap. Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Generell föreskriftsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de föreskrifter som krävs för strålsäkerheten i de hänseenden som anges i 12 kap. &lt;NOBR&gt;18&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;24,&lt;/NOBR&gt; 26, 27 och 29 §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Beslut om föreskrifter ska, då de rör fysiska skyddsåtgärder vid anläggningar för kärnteknisk verksamhet föregås av samråd med elberedskapsmyndigheten enligt elberedskapslagen (1997:288).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;sådan provning, kontroll och besiktning som anges i 5 kap. 10 § denna förordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;förbud mot att ta befattning med visst material och vissa tekniska anordningar (se 12 kap. 38 § miljöbalken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;säkerhetsredovisning (se 6 kap. 9 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;den som är under 18 år och som sysselsätts i verksamhet med strålning (se 12 kap. 36 § miljöbalken),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;läkarundersökningar (se 5 kap. 5 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;om verksamhet med laser och solarier eller annan utrustning som alstrar strålning med motsvarande biologisk effekt (se 12 kap. 34 § miljöbalken och 2 kap. 2 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;utformning och lokalisering av ytnära slutförvarsanläggningar (se 7 kap. 3 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om tid- punkten för och innehållet i en sådan helhetsbedömning som avses i 12 kap. 27 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Föreskrifter om undantag eller dispens i enskilda fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får i enlighet med vad som närmare anges i &lt;NOBR&gt;5&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§ detta kapitel meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från 12 kap. miljöbalken eller vissa bestämmelser i kapitlet. Sådana föreskrifter om undantag eller dispenser får inte innebära att syftet med bestämmelserna åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet meddela dispens från kravet på godkännande som avses i 12 kap. 6 § miljöbalken beträffande upp- drag som utförs under tillståndshavarens direkta ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om undan- tag eller i det enskilda fallet ge dispens från kraven på helhets- bedömning som avses i 12 kap. 27 § miljöbalken. Undantag eller dispenser får endast ges till sådana anläggningar där den risk som är förenad med verksamheten är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får i fråga om material eller annat som blivit radioaktivt förorenat i samband med verksamhet med strålning eller i fråga om tekniska anordningar som kan alstra strålning meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Material eller annat som blivit radioaktivt förorenat i samband med verksamhet med strålning får undantas enligt första stycket endast om förutsättningarna i 4 kap. 2 § föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om undan- tag eller i det enskilda fallet ge dispens från kravet på läkarunder- sökning enligt 5 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får om det finns synnerliga skäl, medge en högre effektiv dos under ett enstaka år än vad som anges i 8 kap. 6 § under förutsättning att medelvärdet under fem på varandra följande år inte överskrider 1 mSv per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Övriga bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om villkor enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;12 kap. 17 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får föreskriva att 12 kap. 5 § miljö- balken ska gälla även i frågor som avses i 4 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får för en viss verksamhet före- skriva om gränsvärden som är lägre än de högsta tillåtna värdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;för strålningsexponerning som anges enligt 8 kap. om det behövs enligt stadgandet i 12 kap. 19 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de ytterligare före- skrifter som behövs för verkställighet av denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;10 kap. Övriga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Ansökan om tillstånd eller godkännande enligt 2 kap. 1 § ska göras skriftligen och ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan om införsel eller import till Sverige av använt kärnbränsle eller annat radioaktivt avfall som uppstått i ett annat land i samband med drift av en kärnreaktor ska innehålla uppgifter om hur länge materialet ska finnas i landet och vart det därefter ska sändas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Tillstånd till sådan införsel får medges endast om det är klarlagt att materialet kommer att föras ut ur landet inom en viss tid eller om tillstånd till slutförvaring har lämnats enligt 12 kap. 9 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan om utförsel eller export av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som uppstått i samband med drift av en kärnreaktor ska innehålla uppgifter om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om sådant avfall som uppstått vid verksamhet med strålning i Sverige ska ansökan innehålla en försäkran från exportören att materialet kommer att återtas om det inte kan tas om hand på beräknat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får föreskriva om utformning och innehåll av det program och den plan som avses i 12 kap. 25 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Programmet och planen ska ges in till Strålsäkerhetsmyndig- heten för granskning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Myndigheten ska senast sex månader därefter med eget yttrande över programmet och planen överlämna handlingarna i ärendet till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En återkommande helhetsbedömning enligt 12 kap. 27 § miljö- balken ska ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;I samband med en ansökan som rör ny kärnkraftsreaktor eller högsta tillåtna termiska effekt i samband med drift av en kärn- kraftsreaktor ska Strålsäkerhetsmyndigheten särskilt höra Affärs- verket svenska kraftnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 då förord- ningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddsför- ordningen (1988:293) upphör att gälla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet och strål- skyddsförordningen (1988:293) eller annan föreskrift som har ersatts genom bestämmelser i denna förordning, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Det forsknings- och utvecklingsprogram som avses i 10 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;5&lt;/NOBR&gt; §§ ska lämnas in vart tredje år med början år 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft93"&gt;Bilaga till förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft13"&gt;Högsta sammanlagda aktivitet eller högsta specifika aktivitet för att undantag enligt 2 § 1 ska vara tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft11"&gt;Nuklider med beteckningen + eller sec representerar moder- nuklider i jämvikt med sina dotternuklider. I dessa fall hänför sig värdena i tabellen endast till modernukliden, men tar hänsyn till förekommande dotternuklider.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td174"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td44"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td129"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td181"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;H-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-56&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Be-7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Fe-52&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;C-14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Fe-55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;O-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Fe-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;F-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Na-22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-56&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Na-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-57&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Si-31&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-58&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;P-32&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-58m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;P-33&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;S-35&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-60m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cl-36&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-61&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cl-38&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-62m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ar-37&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ni-59&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ar-41&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ni-63&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;K-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ni-65&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;K-42&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cu-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;K-43&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zn-65&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ca-45&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zn-69&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ca-47&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zn-69m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sc-46&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ga-72&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td44"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sc-47&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p729 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td129"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ge-71&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p731 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td183"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td184"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td187"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td191"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sc-48&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;As-73&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;V-48&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;As-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cr-51&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;As-76&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-51&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;As-77&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-52&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Se-75&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-52m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Br-82&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-53&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td189"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mn-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-76&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p56 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-77&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-97&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-79&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-97m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-81&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-99&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-83m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-99m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-85&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ru-97&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-85m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ru-103&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-87&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ru-105&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Kr-88&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ru-106+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Rb-86&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Rh-103m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-85&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Rh-105&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-85m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pd-103&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-87m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pd-109&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-89&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ag-105&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-90+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;Ag-108m+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-91&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ag-110m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sr-92&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ag-111&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Y-90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cd-109&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Y-91&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cd-115&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Y-91m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cd-115m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Y-92&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p732 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;In-111&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td132"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td176"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318215x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p735 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td193"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td194"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td183"&gt;&lt;P class="p35 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td196"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td197"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Y-93&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;In-113m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zr-93+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;In-114m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zr-95&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;In-115m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Zr-97+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sn-113&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nb-93m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sn-125&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nb-94&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sb-122&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nb-95&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sb-124&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nb-97&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sb-125&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nb-98&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-123m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mo-90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-125m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mo-93&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-127&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mo-99&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-127m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Mo-101&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-129&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-96&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-129m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tc-96m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td198"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td199"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-131&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-131m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pr-143&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-132&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nd-147&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-133&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Nd-149&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-133m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pm-147&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Te-134&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pm-149&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-123&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sm-151&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-125&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Sm-153&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-126&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Eu-152&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-129&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Eu-152m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-130&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Eu-154&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-131&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Eu-155&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-132&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Gd-153&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-133&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Gd-159&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td196"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-134&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tb-160&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p736 ft133"&gt;10&lt;SPAN class="ft132"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td194"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td183"&gt;&lt;P class="p35 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td12"&gt;&lt;P class="p35 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td198"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td199"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;I-135&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Dy-165&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Xe-131m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Dy-166&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Xe-133&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ho-166&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Xe-135&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Er-169&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-129&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Er-171&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-131&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tm-170&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-132&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Tm-171&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-134m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Yb-175&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-134&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Lu-177&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-135&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Hf-181&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-136&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ta-182&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-137+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;W-181&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cs-138&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;W-185&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ba-131&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;W-187&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ba-140+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Re-186&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;La-140&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Re-188&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ce-139&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Os-185&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ce-141&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Os-191&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ce-143&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Os-191m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ce-144+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Os-193&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td12"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td84"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pr-142&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td198"&gt;&lt;P class="p556 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td199"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ir-190&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td189"&gt;&lt;P class="p733 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td182"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td174"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td200"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td171"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft135"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft135"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft135"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft135"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td76"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td181"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td179"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td201"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td192"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td178"&gt;&lt;P class="p5 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ir-192&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ac-228&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ir-194&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-226+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pt-191&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-227&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pt-193m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-228+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pt-197&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-229+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pt-197m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-230&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Au-198&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-231&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Au-199&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-232sec&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Hg-197&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Th-234+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Hg-197m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pa-230&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Hg-203&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pa-231&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;TI-200&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pa-233&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;TI-201&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-230+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;TI-202&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-231&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;TI-204&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-232+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pb-203&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-233&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pb-210+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-234&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pb-212+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-235+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Bi-206&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-236&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Bi-207&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-237&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Bi-210&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-238+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Bi-212+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-238sec&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Po-203&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-239&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Po-205&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-240&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Po-207&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;U-240+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Po-210&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Np-237+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;At-211&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Np-239&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Rn-220+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Np-240&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Författningsförslag SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;Nuklid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;Specifik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;(Bq)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td203"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td192"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;(kBq/kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Rn-222+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-234&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-223+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;Pu 235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-224+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-236&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-225&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-237&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-226+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-238&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-227&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-239&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Ra-228+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td203"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td179"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td192"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-240&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td201"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td178"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-241&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Bk-249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-242&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-246&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-243&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-248&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Pu-244&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-249&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Am-241&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-250&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Am-242&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-251&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft131"&gt;&lt;NOBR&gt;Am-242m+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-252&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Am-243+&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-253&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-242&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cf-254&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-243&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Es-253&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-244&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Es-254&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-245&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Es-254m&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-246&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Fm-254&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-247&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Fm-255&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p45 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p463 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p32 ft128"&gt;&lt;NOBR&gt;Cm-248&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p740 ft128"&gt;10&lt;SPAN class="ft130"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td176"&gt;&lt;P class="p730 ft128"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td188"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft129"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;Vid samtidig förekomst av flera nuklider gäller undantag om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;∑&lt;/SPAN&gt;k&lt;SPAN class="ft11"&gt;A&lt;/SPAN&gt;k&lt;SPAN class="ft11"&gt;/L&lt;/SPAN&gt;k &lt;SPAN class="ft137"&gt;= &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft140"&gt;där A&lt;SPAN class="ft139"&gt;k &lt;/SPAN&gt;är den totala aktiviteten respektive specifika aktiviteten för nukliden k, och L&lt;SPAN class="ft139"&gt;k &lt;/SPAN&gt;är motsvarande undantagsgräns för nukliden k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft35"&gt;förordning om kärnämneskontroll m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Frågor om anmälningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;En anmälan enligt &lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (201x:xxx)om kärnämneskontroll m.m. ska göras till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla samt om andra frågor som rör anmäl- ningsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får också meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åtgärder som krävs för att sådana förpliktelser ska uppfyllas som ingår i Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar och spridning av kärnvapen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;de befogenheter som ska gälla för sådana internationella övervakare som avses i 12 § lagen (201x:xxx)om kärnämneskontroll m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Internationella inspektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får vid internationella inspektioner enligt 12 § första stycket lagen om kärnämneskontroll m.m., fatta beslut om vilka åtgärder som får vidtas. Strålsäkerhetsmyndigheten ska närvara vid inspektionerna och bistå en inspektionsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta i frågor som avser verkställighet av internationella inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha tillsyn över att lagen (20xx:xx) om kärnämneskontroll m.m. och villkor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs samt besluta om sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;Sanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Sanktionsavgift enligt 26 § lagen (201x:xx) om kärnämnes- kontroll m.m. ska tas ut för de överträdelser och med de belopp som anges i bilagan till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Om en sanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte upphör med överträdelsen ska en ny avgift för överträdelsen tas ut med dubbla det belopp som anges i bilagan till denna förordning, dock högst en miljon kronor vid varje tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid till rättelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Om en sanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter upprepar en sådan överträdelse ska en avgift för den nya överträdelsen tas ut med dubbla det belopp som anges i bilagan till denna förordning, dock högst en miljon kronor vid varje tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft13"&gt;Första stycket gäller endast överträdelser som upprepas inom två år från det tidigare beslutet om sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Om ett vitesförläggande har överträtts, ska sanktionsavgift inte tas ut för en överträdelse som omfattas av föreläggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om den ordning i vilken sanktionsavgifter ska betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om ett beslut om sanktionsavgift efter överklagande upp- hävts, ändrats eller fastställts genom dom som har vunnit laga kraft, ska domstolen snarast skicka en kopia av domen till Strålsäker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;hetsmyndigheten och ange vilket datum domen har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Domstolen ska på motsvarande sätt snarast underrätta Strål- säkerhetsmyndigheten om den beslutar att ett överklagat beslut om sanktionsavgift tills vidare inte ska gälla, eller om ett sådant beslut om verkställighetsförbud upphävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Avgifter för myndighets verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om avgif- ter för myndighets verksamhet enligt lagen om kärnämneskontroll m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft13"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 då förord- ningen (2005:278) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen ska upphöra att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft35"&gt;Bilagan till förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft93"&gt;Överträdelser av bestämmelser om Euratoms kärnämneskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;För en överträdelse av kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll genom att inte fullgöra stadgade skyldigheter utgår sanktionsavgift enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft11"&gt;1.1 För en överträdelse av artiklarna 3, 4 och 24.1 genom att inte redovisa en grundläggande teknisk beskrivning av anläggningen och eventuell malmbrytning i verksamheten är sanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;För en överträdelse av artiklarna 5 och 24.1 genom att inte lämna uppgifter om verksamhetsprogram är sanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna 6.1 och 6.2 genom att inte följa de särskilda kontrollbestämmelser som kommissionen har beslutat är sanktionsavgiften 200 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9,&lt;/NOBR&gt; 24.2 och 30.2 genom att inte upprätthålla ett system för bokföring och kontroll av kärnämne eller ge kommissionen eller kommissions inspektörer tillgång till dokumentation av driftrapporter är sanktionsavgiften 500 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna 10, 25 och 30.2 genom att inte lämna bokföringsrapporter är sanktionsavgiften 500 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna 12, 25 och 30.2 genom att inte sända rapporter om inventarieförändringar eller i en sådan rapport rapportera om nukleära transformationer enligt artikel 16 eller identifiera kärnämne enligt artikel 17, är sanktionsavgiften 200 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna 13, 25 och 30.2 genom att inte sända rapporter om materialbalans och förteckningar över fysiskt inventarium eller i en sådan rapport eller förteckning identifiera kärnämne enligt artikel 17, är sanktionsavgiften 200 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;För en överträdelse av artiklarna 14, 15, 22 och 25 genom att inte lämna särskilda rapporter är sanktionsavgiften 150 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;För överträdelser av artiklarna 19.3 och 19.4 genom att efter ett beviljat undantag inte lämna rapporter eller lämna en begäran enligt det som följer av artikel 19.5, är sanktionsavgiften 150 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;För en överträdelse av artiklarna 20, 21 eller 31 genom att inte lämna in förhandsanmälan eller i en sådan anmälan identifiera kärnämne enligt artikel 17, är sanktionsavgiften 200 000 kr&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;För en överträdelse av artikeln 23 genom att inte lämna meddelande om ändrat datum är sanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;För överträdelser av artikeln 32 genom att inte lämna årsrapporter om avfall är sanktionsavgiften 50 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;För en överträdelse enligt artikeln 26 genom att transportera eller tillfälligt lagra kärnämne utan att fullgöra sin skyldighet att dokumentera detta är sanktionsavgiften 100 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;1.14 För en överträdelse enligt artikel 28 genom att i egenskap av mellanhand underlåta att bevara dokumentation om leverans av kärnämne är sanktionsavgiften 150 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft93"&gt;Överträdelser av bestämmelser om anmälningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;2. För en överträdelse av &lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om kärnämneskontroll m.m., genom att underlåta anmälan är sanktionsavgiften 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft57"&gt;förordning med instruktion för lokala insynsnämnder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;De lokala insynsnämnderna ska utöva en sådan insyn som avses i lagen om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;följa strålsäkerhetsarbetet vid den anläggning som nämnden är utsedd för,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;inhämta information om det strålsäkerhetsarbete som har utförts eller planeras vid anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;inhämta information om planeringen av beredskapen i sam- band med händelser som kan leda till skadlig verkan av strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;ställa samman material för information till allmänheten om strålsäkerhetsarbetet och beredskapsplaneringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;svara för information till allmänheten, myndigheter och insti- tutioner på det lokala planet om strålsäkerhetsfrågor samt frågor om planeringen av beredskapen i samband med händelser som kan leda till skadlig verkan av strålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden ska regelbundet hålla informations- möten för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Vid den lokala insynsnämndens möten ska representanter från Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelsen informera om anlägg- ningens strålsäkerhets- och beredskapsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Insynsnämnden ska informera myndigheterna om nämnden erhåller eller inhämtar information som kan ha betydelse för strål- säkerheten i anläggningen eller beredskapen mot kärnenergi- olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden får i mån av tillgång på medel låta utföra sådana utredningar som behövs för att nämnden ska kunna bedöma betydelsen av vidtagna eller planerade strålsäkerhets- åtgärder vid anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden ska varje år redovisa hur de medel som utbetalats till nämnden har använts. Nämnden ska senast den 1 mars varje år lämna en årsredovisning om verksamheten under det senaste budgetåret till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden är en nämndmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Nämnden består av högst 9 ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Ärendenas handläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;När ärenden av större vikt handläggs ska alla ledamöter vara närvarande, om det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ärendena avgörs efter föredragning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;Anställningar och uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Ordföranden och övriga ledamöter i den lokala insyns- nämnden nämnden utses av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Den lokala insynsnämnden har en sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft93"&gt;Undantag från myndighetsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;De lokala insynsnämnderna omfattas inte av de bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;medverkan i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och annat internationellt samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;(7 §),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;beslutförhet (15 och 16 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;föredragning (20 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;anställning eller uppdrag som ledamot eller ordförande (22 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;myndighetens rätt att företräda staten inför domstol (27 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;ärendeförteckning (29 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om hur man får överklaga nämndens beslut om begäran enligt 3 § lagen om offentlig insyn på strålsäkerhets- området finns i 4 § samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;När ett annat beslut av nämnden ska överklagas, ska skrivelsen med överklagandet ställas till den myndighet som ska pröva överklagandet och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag klagande fick del av beslutet. Om skrivelsen kommit in för sent, ska myndigheten avvisa den. Skrivelsen ska dock inte avvisas, om förseningen beror på att nämnden har gett klaganden en felaktig upplysning om hur man överklagar. Skrivelsen ska inte heller avvisas, om den har kommit in till den lokala säkerhets- nämnden inom överklagandetiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Genom denna förordning upphävs förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utredningens direktiv (Dir. 2008:151)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 11 december 2008 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Genom tilläggsdirektiv den 8 april 2009 vidgades uppdraget till att också ta fram förslag till ny lagstiftning som möjliggör kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet samt ta fram förslag som innebär att lagen om kärnkraftens avveckling kan avskaffas och förbudet i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) mot uppförande av nya kärnkraftsreaktorer tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 19 augusti 2009 utökades uppdraget till att även omfatta frågor om anläggningsinnehavarnas skadeståndsansvar i händelse av en radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I enlighet med de båda tilläggsdirektiven överlämnade utredningen den 30 oktober 2009 till regeringen delbetänkandet KÄRNKRAFT – nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar (SOU 2009:88).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;I det fortsatta arbetet enligt det ursprungliga direktivet 2008:151 har utredningen övervägt förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt den offentliga insyn som regleras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder enligt &lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Utredningen har även övervägt behovet av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle. En annan fråga som Miljödepartementet överlämnat till utredningen för övervägande gäller behovet av regeländring inom området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Utredaren ska enligt direktivet utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område. Möjligheterna att föra samman bestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220) till en enda lag bör särskilt studeras. Syftet ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft11"&gt;Direktivet anger vidare att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;vissa grundläggande begrepp i lagen om kärnteknisk verksamhet och i strålskyddslagen som i olika avseenden styr tillämpningen av reglerna samt hur dessa påverkar annan lagstiftning bör närmare analyseras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;reglerna för prövning av tillstånd till kärnteknisk verksamhet respektive verksamhet med strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillsynen av att kärntekniklagen och strålskyddslagen följs bör ägnas särskild uppmärksamhet, inklusive tillsynen av användningen av olika strålkällor inom sjukvården samt industrin,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den offentliga insynen som regleras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder bör övervägas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sanktionsreglerna på respektive lagområde ska ses över, varvid möjligheterna att använda sanktionsavgifter i stället för straffbestämmelser särskilt ska beaktas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;utvecklingen av lagstiftningsarbetet på detta område inom Europeiska unionen, särskilt gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar – 2009/71/EURATOM – samt Sveriges övriga internationella åtaganden bör beaktas i sammanhanget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Enligt utredningens tilläggsdirektiv ska vidare behovet och den eventuella utformningen av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;En ytterligare fråga som Miljödepartementet överlämnat till utredningen för övervägande gäller myndighetssamverkan och behov av regeländring inom området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td204"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;när det gäller frågor om in- och utförsel av kärnämnen och starka strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utredaren ska lämna förslag till de ändringar i lagar och förordningar som behövs. Förslagen ska säkerställa att tillsynen på kärnteknik- och strålskyddsområdet uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Övriga frågeställningar som utredningen har identifierat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Enligt utredningens direktiv ska Strålsäkerhetsmyndighetens rapport Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet beaktas under utredningsarbetet. I kontakterna med Strålsäkerhetsmyndigheten har framhållits att följande frågeställningar särskilt bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” och ”verksamhet med strålning” bör övervägas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;begreppet ”kärnavfall” bör om möjligt slopas och begreppet ”radioaktivt avfall” införas som ett enhetligt begrepp för alla slag av restprodukter som innehåller radioaktiva ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;innebörden av begreppen ”bästa möjliga teknik” (BAT) respektive de grundläggande strålskyddsprinciperna ”berättigande”, ”optimering” (även benämnt ALARA&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;) och ”dosbegränsning” samt kärnsäkerhetsprincipen om ”beprövade eller utprovade konstruktionslösningar” bör samordnas i en ny sammanhållen lagstiftning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;det internationella atomenergiorganet, IAEA:s, grundläggande säkerhetsprinciper bör vara vägledande i lagstiftningsarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;principerna för ”barriärer och djupförsvar” bör utgöra en central utgångspunkt i en ny och sammanhållen lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;undantagsreglerna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen (friklassning) bör samordnas och ges en tydligare utformning än vad som är fallet enligt gällande lagstiftning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;reglerna för uppdragstagare enligt 5 § andra stycket kärntekniklagen bör övervägas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;As Low As Reasonable Achievable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18-års&lt;/NOBR&gt; gräns för användning av solarier bör övervägas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;användningen av kosmetisk laser omfattas av en tydligare reglering än vad som är fallet enligt gällande lagstiftning liksom tillsynsfrågorna i det sammanhanget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regleringen kring användning av laserpekare och annan sådan apparatur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Reformbehov – några identifierade problemområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Behovet av regelförenkling och effektivisering när det gäller kärnteknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning har under lång tid varit en återkommande fråga&lt;A href="#page_230"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Mot bakgrund av att miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen ska tillämpas parallellt innebär det att tillståndsvillkor som beslutas av miljödomstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Det är inte enbart frågan om den dubbla tillståndsprövningen, den överlappande prövningsprocessen med två separata tillstånd med lika rättsverkan som angetts utgöra ett problem. Även andra frågor som har sin grund i en bristande samordning i lagstiftningen har tagits upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen har sammanfattat de problemområden som förts fram på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är mer överlappande än parallell; bestämmelserna reglerar likartade materiella sakfrågor från delvis olika utgångspunkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsprövningen enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är exempel på en överlappande reglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den bristande samordningen mellan de tre lagarna leder till onödig dubbelprövning samt till att resurserna inte används på bästa sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Se Organisationskommittén för strålsäkerhet (M 2007:05) skrivelse till regeringen från mars 2008 samt Strålsäkerhetsmyndighetens rapport ”Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet” från oktober 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td204"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td131"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tillståndsprövningen av små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa ärenden går onödigt högt upp i instanskedjan; jämfört med mer omfattande tillståndsärenden kan det förefalla onödigt att sådana ärenden ska prövas av regeringen respektive av miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;regelverken bör samordnas så att det blir möjligt att på ett tydligt sätt anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” respektive ”verksamhet med strålning” är överlappande och otydliga samt har olika utgångspunkter – ”kärnteknisk verksamhet” konstituerar i sig tillståndsplikt vilket inte är fallet med ”verksamhet med strålning”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;begreppen ”radioaktivt avfall” och ”kärnavfall” är överlappande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;– distinktionerna svåra att upprätthålla och fyller inget syfte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;reglerna i kärntekniklagen om godkännande av uppdragstagare och entreprenörer bör förenklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen samt enligt miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verksamhet; myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende att välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken; tillsynsreglerna bör med hänsyn till rättsäkerheten samordnas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;överklagande av Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om förlägganden måste samordnas – samma sakfråga/ärende kan komma att prövas av antingen regeringen, förvaltningsdomstolen eller miljödomstolen beroende på om myndigheten väljer att tillämpa miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen som grund för sitt beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;sanktionsbestämmelserna enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken överlappar varandra och bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft11"&gt;därför samordnas; straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljöbalken liksom reglerna om miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller även för verksamheter enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen; en förseelse kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utredningsarbetets uppläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen har mot bakgrund av det behov av regelförenkling och effektivisering av lagstiftningen på kärnteknik och strålskyddsområdet, som utredningen kunnat konstatera, studerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;olika möjligheter att samordna de materiella reglerna i kärntekniklagen och strålskyddslagen i ett gemensamt regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;möjligheterna att i nästa steg integrera dessa i miljöbalken. En utgångspunkt för utredningens överväganden har varit de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;tidigare diskussioner som förts beträffande möjligheterna att samordna lagstiftningen på kärnsäkerhets och strålskyddsområdet. En strävan har varit att försöka nå en ökad rättsäkerhet vid tillämpningen av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen har också systematiskt gått igenom de regler i miljöbalken som har relevans för verksamhet med strålning – se bilaga X till betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Vissa grundläggande begrepp i kärntekniklagen respektive strålskyddslagen som i vissa avseenden styrt tillämpningen av reglerna, har också närmare analyserats. Särskild uppmärksamhet har ägnats begreppen kärnavfall och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen har också analyserat reglerna för prövning av tillstånd av kärnteknisk verksamhet respektive verksamhet med strålning. Tillsynen av efterlevnaden av kärntekniklagen och strålskyddslagen samt sanktionsreglerna på respektive lagområde har ägnats särskild uppmärksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;2 Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Allmänt om strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Joniserande och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utredningens uppdrag är bland annat att samordna lagstiftningen på strålskyddets område. Miljöbalken anger att med miljöfarlig verksamhet avses &lt;SPAN class="ft12"&gt;olägenheter för omgivningen &lt;/SPAN&gt;genom joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Syftet med strålskyddslagen är att skydda människor, djur eller miljö mot &lt;SPAN class="ft12"&gt;skadlig verkan &lt;/SPAN&gt;av strålning. Även om formuleringarna inte sammanfaller beträffande omfatt- ningen av respektive lag på strålningsområdet tycks övergripande syftet med miljöbalken och strålskyddslagen ändå sammanfalla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Strålning är ett mycket vitt begrepp. För att bättre förstå de frågeställningar som regleras är det väsentligt att ha en åtminstone övergripande uppfattning om vad strålning är. Mot den bakgrunden redogör utredningen nedan mycket översiktligt för begreppet strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Strålning betecknas som transport av energi med hjälp av vågor eller partiklar utan medverkan av något medium. I strålskyddssam- manhang kan strålning delas in i joniserande strålning och icke- joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Joniserande strålning är så energirik att den kan rycka loss elektroner från atomer och på så vis förvandla dem till positivt laddade joner. &lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning har å andra sidan så låg energi att den inte kan jonisera material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Underlaget för detta avsnitt är huvudsakligen hämtade från dåvarande Statens strålskydds- instituts rapporter Strålmiljön i Sverige (SSI rapport 2007:02) och Utvärdering av miljökva- litetsmålet Säker strålmiljö (SSI rapport 2007:14). Texten har granskats av utredningens expert professor Mats &lt;NOBR&gt;Harms-Ringdahl.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Radioaktivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Radioaktivitet utgör en egenskap hos vissa atomkärnor som spontant omvandlas till andra typer av kärnor under utsändning av joniserande strålning med en för sönderfallet karakteristisk halve- ringstid. Man brukar skilja mellan ”naturlig” radioaktivitet och sådan som produceras genom människans aktivitet. En viktig kate- gori av de naturligt radioaktiva nukliderna är de som sönderfaller så långsamt att deras halveringstider är av samma storleksordning som den tid som förflutit sedan jorden skapades. Till dessa hör ämnen i vår närmaste omgivning, också i vår egen kropp, som t.ex. kalium- 40, vilket har en halveringstid på 1,3 miljarder år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Dit hör också de tunga moderkärnorna i de långa sönderfalls- serier som efter omväxlande alfasönderfall respektive betastrålning (se nedan) leder till en stabil nuklid. Endast nuklider från tre av fyra möjliga serier finns kvar i naturen nu. Den fjärde, neptunium- serien, har en moderkärna med alltför kort halveringstid (2,1 miljo- ner år). Denna serie har sedan jorden skapades för länge sedan avklingat, men man har lyckats framställa seriens olika medlemmar i laboratoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;De tre övriga serierna innehåller bl.a. isotoper av uran, torium, radium och radon. Alla tre serierna slutar i var sin stabil blyisotop. Genom att mäta halterna av &lt;NOBR&gt;bly-206&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;bly-207&lt;/NOBR&gt; i uranhaltiga mineraler har man bl.a. kunnat bestämma den undre gränsen för jordens ålder till fyra och en halv miljarder år. Denna radioaktivitet utgör huvuddelen av människans naturliga radioaktiva miljö och är sannolikt också ansvarig för alstringen av värmen i jordens inre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En annan källa till naturlig radioaktivitet är den kosmiska strålningen. Denna har sitt ursprung både i vår egen sol och i den yttre rymden. Genom kärnreaktioner med gaserna i atmosfären producerar den kosmiska strålningen bl.a. tritium, som är beta- strålande väteisotop, och &lt;NOBR&gt;kol-14,&lt;/NOBR&gt; som är betydelsefull för datering av arkeologiska föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Begreppet dos&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;Dos är ett annat begrepp som används i samband med bestrålning med joniserande strålning. Dos i detta sammanhang är den energi som absorberats av det bestrålade objektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p772 ft11"&gt;Enheten för dos är gray (Gy)&lt;A href="#page_235"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Dosrat anger absorberad dos per tidsenhet, t.ex. Gy/timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Strålningens biologiska effekt är emellertid inte enbart beroende av den absorberade dosens storlek utan också av det aktuella strålslaget. Olika slag av strålning har nämligen olika stor biologisk effekt. En absorberad dos av 1 Gy alfastrålning är t.ex. 20 gånger farligare än 1 Gy av röntgen- eller gammastrålning. För de olika strålslagen har man beräknat en viktningsfaktor som anger hur mycket skadligare den aktuella strålkvaliteten är jämfört med gamma- eller röngenstrålning som har viktningsfaktor 1. Om den absorberade dosen multipliceras med viktningsfaktorn erhålls den ekvivalenta dosen, som nu mäts i sievert (Sv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Med kännedom om dosekvivalenten kan man för ett organ beräkna t.ex. risken för cancer. För att beräkna risken för en individ efter en helkroppsbestrålning måste man ta hänsyn till de olika organens strålkänslighet. Detta gör man med att vikta dosekviva- lenter för de bestrålade organen med en viktningsfaktor som anger den relativa risken för cancer. Summan av de viktade ekvivalenta doserna kallas effektiv dos. Den effektiva dosen anges också i enheten sievert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Joniserande strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Joniserande strålning &lt;/SPAN&gt;är ett samlande namn på strålning som kan orsaka att elektroner slits loss från de atomer och molekyler som all materia är uppbyggd av. Man säger då att atomerna eller molekylerna joniseras. Joniserande strålning utsänds av radioaktiva ämnen men den kan också alstras på annat sätt, t.ex. i röntgenrör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Olika typer av joniserande strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Den joniserande strålningen kan delas in i &lt;SPAN class="ft12"&gt;elektromagnetisk strålning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;partikelstrålning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Elektromagnetisk strålning &lt;/SPAN&gt;kan beskrivas som en elektro- magnetisk våg som transporterar energi från elektriska laddningar i rörelse. Exempel på elektromagnetisk strålning är radiovågor, värmestrålningen som vi känner på huden, den ultravioletta strålningen som gör oss solbrända och röntgenstrålningen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;1 Gy = 1 J/kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Utgångspunkter SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;sjukhusen och tandläkarna använder. Alla former av elektromagne- tisk strålning hänger således samman i ett enda spektrum men med olika energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Energin hos alla dessa slag av elektromagnetisk strålning bestäms av våglängd och frekvens men kan också beskrivas som energipaket som benämns fotoner. Ju kortare våglängd ju mer energi har fotonen. Har fotonen tillräckligt med energi kan den jonisera atomer eller molekyler i ett ämne. Den energi som krävs hos fotonen beror på ämnet som bestrålas men internationell standard på strålsäkerhetsområdet har en gräns motsvarande en våglängd på &lt;NOBR&gt;10&lt;SPAN class="ft42"&gt;-7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;I &lt;SPAN class="ft14"&gt;partikelstrålning &lt;/SPAN&gt;överförs rörelseenergin från atomkärnor eller delar av atomkärnor till det bestrålade objektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft11"&gt;Följande uppdelning av joniserande strålning är av intresse i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;detta betänkande:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;gamma- och röntgenstrålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Elektromagnetisk strålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;med mycket kort våglängd –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;tusentals till miljonen gånger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kortare än t.ex. hos synligt ljus.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Gammastrålning uppkommer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft19"&gt;vid kärnreaktioner och radioaktiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;sönderfall.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;betastrålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Betastrålning består av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;elektroner med hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rörelseenergi. Elektroner är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;de elementarpartiklar som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;bärare av den negativa elektriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;enhetsladdningen. Elektroner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;ingår bl.a. i ytterhöljet på de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;atomer och molekyler varav all&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;materia är uppbyggd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Betastrålning bildas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;isotopsönderfall eller kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;produceras t.ex. med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;acceleratorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;alfastrålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Alfastrålning består av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;alfapartiklar, dvs. atomkärnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;av grundämnet helium med hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td206"&gt;&lt;P class="p5 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td207"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;rörelseenergi. Alfapartiklarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p511 ft11"&gt;är positivt elektriskt laddade.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Alfastrålning bildas naturligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;vid sönderfall av isotoper men&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;kan också produceras med t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;acceleratorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;neutronstrålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Denna består av neutroner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;med hög rörelseenergi, dvs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;elementarpartiklar med i stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;sett samma massa som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;väteatomens kärna men utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;elektrisk laddning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;Neutronstrålning kan bildas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;naturligt vid isotopsönderfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td208"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;men också i kärnreaktioner.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft12"&gt;Biologiska effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Biologiska effekter av joniserande strålning är beroende av dos och strålningens art. En dos av alfapartiklar orsakar mer skada än samma dos av protoner&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, vilken i sin tur skadar mer än samma dos av elektroner eller gammastrålning. För att kunna ta hänsyn till detta inför man en viktningsfaktor W&lt;SPAN class="ft138"&gt;R &lt;/SPAN&gt;som ett mått på den relativa biologiska effekten (RBE).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Genomträngningsförmågan för &lt;NOBR&gt;alfa-,&lt;/NOBR&gt; beta- och gammastrålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Då joniserande strålning, &lt;NOBR&gt;alfa-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;beta-,&lt;/NOBR&gt; röntgen- eller gammastrål- ning absorberas i materia, slås elektroner ut från atomer och molekyler så att dessa blir joniserade. Även neutronstrålning är joniserande, där joniseringen sker genom kollisioner med atomer i det bestrålade objektet eller genom kärnreaktioner. Högst jonisa- tionstäthet har alfastrålningen, men den stoppas av ett relativt tunt lager materia. För den mer penetrerande betastrålningen fordras kraftigare strålningsskydd och än mer genomträngande är gamma- strålningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Proton är en elektriskt laddad kärnpartikel, kärnan i väteatomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Alfastrålningens räckvidd &lt;/SPAN&gt;är bara några centimeter i luft och någon hundradels till någon tiondels millimeter i kroppens vävnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Betastrålningens räckvidd &lt;/SPAN&gt;i luft är av storleksordningen meter och i kroppsvävnaderna upp mot en centimeter, beroende av betapartiklarnas rörelseenergi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;Gamma- och röntgenstrålningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;neutronstrålningen &lt;SPAN class="ft11"&gt;har till skillnad mot alfa- och betastrålningen stor genomträngnings- förmåga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Se nedanstående bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Nationalencyklopedin, Hans Ryde, Jack Valentin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturligt förekommande joniserande strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Människan har alltid utsatts för naturligt förekommande strålning med tillräcklig energi för att lösgöra elektroner från atomer eller slå sönder molekyler, så kallad joniserande strålning. Allt omkring oss och även vår egen kropp innehåller naturligt radioaktiva ämnen som ständigt utsätter oss för joniserande strålning. Av de stråldoser vi på detta sätt får kommer i genomsnitt en femtedel från naturligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;radioaktiva ämnen i kroppen. Omkring en tredjedel kommer från kosmisk strålning. Resten, dvs. omkring hälften av den årliga naturliga stråldosen, kommer från naturligt radioaktiva ämnen i mark och byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I dag utsätts befolkningen även för strålning som människan orsakat, men den genomsnittliga stråldosen till personer som bor i Sverige domineras av naturligt förekommande strålning. Stråldosen från mark och byggnader kan dock variera starkt beroende på var i landet man bor, vad husen där man vistas är byggda av och till och med var i husen man huvudsakligen vistas. Olika personer kan därför mycket väl uppvisa skillnader på 20 procent eller i en del fall ändå mer vad gäller den totala årliga stråldosen från naturligt radio- aktiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Den naturligt förekommande strålning som har störst betydelse är den som kommer från radioaktiva isotoper av grundämnena kalium, uran och torium med dess sönderfallsprodukter (bland annat radon), samt kosmisk strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Kosmisk strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Jorden träffas ständigt av partiklar från rymden. Partikelstrålningen har sitt ursprung i vårt eget solsystem, vår galax eller i andra galaxer. Av de partiklar som träffar det översta lagret av atmosfären är knappt 90 procent protoner (vätekärnor). Resten består av elektroner, alfapartiklar (heliumkärnor), och tyngre atomkärnor. Energierna hos de primärt infallande partiklarna sträcker sig över ett stort energiområde där partiklarna från solen har lägst energi och de från andra galaxer har högst energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;När en kosmisk partikel med hög energi, exempelvis en proton, kolliderar med en atomkärna i den övre atmosfären startar en kedja av händelser. Först bildas bland annat kortlivade elementarpartiklar som antingen sönderfaller eller växelverkar med nya kärnor. De partiklar som bildas vid dessa sönderfall eller kollisioner sönder- faller i sin tur eller växelverkar med nya kärnor. De här processerna ger tillsammans upphov till en kaskadreaktion som genererar en ”skur” av olika elementarpartiklar som &lt;NOBR&gt;pi-mesoner,&lt;/NOBR&gt; neutriner, neutroner, elektroner och myoner samt gammastrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Intensiteten i den kosmiska strålningen ökar med breddgrad och höjd över havet, vilket till exempel innebär att exponeringen ökar under en flygresa. När den kosmiska strålningen växelverkar med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;atmosfären kan dessutom ett antal radionuklider bildas. De fyra viktigaste är tritium, &lt;NOBR&gt;beryllium-7,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kol-14&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;natrium-22.&lt;/NOBR&gt; Dessa så kallade kosmogena nuklider kan ge upphov till en intern stråldos genom maten eller genom att de andas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Uran- och toriums sönderfallskedjor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Exponeringen för joniserande strålning från uran, torium och deras sönderfallsprodukter varierar kraftigt. Denna joniserande strålning består mestadels av alfastrålning. Avgörande för hur stor expone- ringen är utomhus är i första hand halten i marken, men även till exempel snötäckets tjocklek och varaktighet har betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Exponeringen inomhus beror på flera faktorer, till exempel byggnadsmaterial och hustyp. I trähus innehåller byggnadsmate- rialet inte så mycket uran och torium, samtidigt som det inte heller dämpar strålningen från marken särskilt mycket. Sten- och betong- hus dämpar visserligen strålningen från marken, men innehåller istället själva varierande mängder radioaktiva ämnen. Förutom att den direkta strålningen från byggnadsmaterialet därför i vissa fall kan bli förhöjd, så kan det även avge radon till inomhusluften. Radonet ger då via inandning en intern exponering för alfastrål- ning. Radon kan också tränga in i våra bostäder från marken under byggnaden. Studier av radondynamik har visat på stora skillnader i inomhusluft beroende på marktyp, huskonstruktion, typ av hus- grund och ventilation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Uran, torium och deras sönderfallsprodukter finns inte endast bundna i olika mineraler i berg och jordlager, utan frigörs även i marken och kommer då in i de biogeokemiska kretsloppen. Män- niskan kan då få i sig dessa ämnen via dricksvatten, främst från bergborrade brunnar, och föda. Radon i dricksvatten påverkar män- niskor främst som en källa till radon i inomhusluften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Kalium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Naturliga förekomster av kalium innehåller en blandning av olika isotoper av grundämnet, varav en är den radioaktiva isotopen &lt;NOBR&gt;kalium-40.&lt;/NOBR&gt; Den ger externa stråldoser på samma sätt som uran och torium, och normalt även i ungefär samma omfattning. Dessutom bidrar &lt;NOBR&gt;kalium-40&lt;/NOBR&gt; alltid med en betydande interndos, på grund av att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;isotopen ingår i det kalium som finns i stora mängder i kroppen. Kaliumhalten i olika vävnader regleras av kroppen själv, vilket innebär att den interna stråldosen från &lt;NOBR&gt;kalium-40&lt;/NOBR&gt; är ungefär lika hög i hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Joniserande strålning producerad av människan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Den största exponeringen för artificiellt producerad strålning orsakas av röntgendiagnostik inom sjuk- och tandvården, och är alltså avsiktlig. Strålningen produceras i röntgenutrustningen och innebär inte något användande av radioaktiva ämnen. Under 1900- talet har människor genom olika aktiviteter också producerat och i viss mån spridit radioaktiva ämnen till omgivningen. Dessa aktivi- teter har lett till att den stråldos som människor får har ökat. Ökningen är normalt liten, men det finns en variation inom befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;De mänskliga aktiviteter som spridit mest radioaktivitet till omgivningen i Sverige har dels varit de atmosfäriska kärnvapen- provsprängningarna, som utfördes från början på &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; fram till 1980, dels Tjernobylolyckan som inträffade 1986. Mindre utsläpp sker också från kärntekniska anläggningar och andra verk- samheter med strålning, till exempel sjukvård, forskning och industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Atmosfäriska kärnvapenprovsprängningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Den första kärnvapensprängningen utfördes år 1945 i USA. Efter 1945 utförde främst USA och Sovjetunionen, men också Stor- britannien, Frankrike och Kina, atmosfäriska kärnvapenprov. Först år 1958 kom ett tillfälligt provstopp men 1961 återupptogs prov- sprängningarna i stor skala igen. De kulminerade 1962 innan ett partiellt provstoppsavtal trädde i kraft 1963. Frankrike och Kina skrev dock inte på avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;År 1966 flyttade Frankrike sin testverksamhet till Polynesien på södra halvklotet varför tillskott från provsprängningar av ny akti- vitet till Sverige efter 1967 fram till 1986 helt kan hänföras till kinesiska provsprängningar vilka pågick fram till 1980.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Efter 1980 har alla kärnvapenprov i världen varit underjordiska, och de ger inte upphov till någon storskalig spridning av aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Vid provsprängningar av stora laddningar fördes huvuddelen av aktiviteten genom den lägre troposfären och högre upp i stratos- fären. Det innebar att aktiviteten kundes spridas över hela norra eller södra halvklotet beroende på var sprängningen ägde rum. Nedfallet från en specifik laddning skedde över flera års tid och den blev därmed relativt jämnt fördelad över ett stort landområde. Det totala nedfallet på norra halvklotet var nära kopplat till den totala laddningen i proven. Förutom nedfall av de radioaktiva partiklarna skedde en urtvättning av atmosfären med nederbörden. Det ledde till att den totala depositionen blev större i områden med högre årsnederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;I samband med provsprängningarna spreds ett stort antal radionuklider där många var kortlivade, men där de långlivade nukliderna, främst &lt;NOBR&gt;strontium-90&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;cesium-137,&lt;/NOBR&gt; fortfarande finns kvar i den svenska miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Olyckan i Tjernobyl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Radioaktiva partiklar från reaktorhaveriet i Tjernobyl spreds under några veckor år 1986 i troposfären upp till några tusen meters höjd. Nedfallet drabbade därför ett mer begränsat geografiskt område jämfört med provsprängningarna. Utsläppet från Tjernobyl orsa- kade under några veckor 1986 en kraftig förhöjning av &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; i luft i Sverige, med aktiviteter som var högre än under provspräng- ningarnas tid. De höga halterna av cesium i luften sjönk dock snabbt eftersom det var ett utsläpp som inte nådde upp i stratosfären. Där den förorenade luften drog fram över delar av Sverige var torrdepositionen av cesium i samma storleksordning som den totala depositionen från provsprängningarna. I de områ- den där det råkade regna just då blev emellertid nedfallet 50– 100 gånger högre. Även &lt;NOBR&gt;jod-131&lt;/NOBR&gt; fanns i nedfallet från Tjernobyl- olyckan, men på grund av den korta halveringstiden, åtta dagar, utgjorde jod en exponeringskälla bara under en kort period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Kärnkraftverken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Det sker ett visst utsläpp av radioaktiva ämnen från alla kärn- tekniska anläggningar även vid normal drift. De är mycket små och exponeringen till allmänheten är försumbar&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I samband med större servicearbeten och bränslebyten kan utsläppen bli större, men exponeringen är fortfarande mycket låg jämfört med bakgrunds- strålningen från naturligt förekommande radioaktiva ämnen. De nuklider som uppträder mest frekvent i mätbara mängder i omgiv- ningarna runt anläggningarna och som kan härledas från verken är &lt;NOBR&gt;mangan-54,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kobolt-58,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kobolt-60,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;zink-65,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;silver-110m&lt;/NOBR&gt; och cesium- 137. Andra nuklider som släpps ut i större mängder är väte- 3 (tritium), &lt;NOBR&gt;kol-14&lt;/NOBR&gt; och olika ädelgaser. Utsläpp av radioaktiva ämnen i samband med elproduktion sker även från förbränning av fossila bränslen och har beräknats ge en kollektiv dos som är cirka 20 gånger högre per GWår jämfört med kärnkraftverken.&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft12"&gt;Sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Avsiktlig exponering för joniserande strålning och utsläpp av radionuklider är en del av sjukvårdens vardag. Röntgenstrålning och radioaktiva ämnen är viktiga hjälpmedel för att diagnostisera och behandla olika sjukdomar. Röntgenstrålning används både för att diagnostisera sjukdomar men även som hjälpmedel i kompli- cerade behandlingar för vägledning i kirurgiska ingrepp. Inom nukleärmedicinen används radionuklider i lösning eller gasform för både diagnostik och strålbehandling. Vanliga nuklider som används inom sjukvården är &lt;NOBR&gt;fluor-18,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teknetium-99m,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;jod-131&lt;/NOBR&gt; och sama- &lt;NOBR&gt;rium-153.&lt;/NOBR&gt; För extern strålbehandling med högenergetisk röntgen- strålning används i dag främst acceleratorer men även inkapslade radioaktiva strålkällor förekommer för strålbehandling där strål- källan förs in i patienten, s.k. brachyterapi. Det är framför allt &lt;NOBR&gt;iridium-192&lt;/NOBR&gt; som används för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se The United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation (UNSCEAR) rapport ”Epistemology of Radiation Protection – status of levels and effects of ionizing radiation”, 20 October 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;United Nations. Sources and Effects of Ionizing Radiation. United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation, 1993 Report to the General Assembly, with scientific annexes. United Nations sales publication E.94.IX.2. United Nations, New York, 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Forskning och industri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Även inom forskning och industri används joniserande strålning i olika syften, till exempel densitetsmätning, eliminering av statisk elektricitet, fukthaltsmätning, färgtorkning/härdning, nivåmätning, radiografering och sterilisering. Man använder såväl röntgenutrust- ningar och acceleratorer som slutna, inkapslade, radioaktiva strålkällor i dessa tillämpningar. I laboratorier används en mängd radioaktiva spårämnen för forskning inom bland annat bioteknik och kemi och man använder spårämnen i fältförsök i miljön och i processindustrin för flödesmätningar. Vanliga nuklider är tritium- 3, &lt;NOBR&gt;natrium-24,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fosfor-32,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;brom-82,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teknetium-99m,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cesium-137,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kobolt-60&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;iridium-192.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Både naturligt förekommande och konstgjorda radioaktiva ämnen i miljön kan anrikas i vissa industriella processer där stora mängder material används, till exempel i filter från vattenverk och pappersbruk och i aska från värmeverk. Dessa material kan också utgöra en källa till exponering om de inte tas om hand på rätt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Joniserande strålning i konsumentartiklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I vissa fall förekommer joniserande strålning i produkter som efter granskning och godkännande av tillsynsmyndigheten får säljas till allmänheten. Den vanligaste produkten är brandvarnare men svaga strålkällor har också använts i kikare och pejlkompasser. Tidigare användes radiumlysfärg i klockor och en mängd andra föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Rökdetektorer är en produkt liknande brandvarnare som inne- håller radioaktivt ämne och som är avsedd att vid begynnande brand ge signal till automatisk brandlarmanläggning eller annan brandbekämpande eller brandbegränsande utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Icke-joniserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning delas in i optisk strålning och elektro- magnetiska fält. Optisk strålning och elektromagnetiska fält är elektromagnetisk strålning som inte förmår slå sönder atomer eller molekyler. De delas upp i ytterligare stråltyper efter frekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Den optiska strålningen delas in i ultraviolett strålning (UV), synlig strålning och infraröd strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Elektromagnetiska fält delas in i mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa och statiska fält vilka t.ex. uppträder runt elledningar och elektriska apparater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Optisk strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft36"&gt;Ultraviolett strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Solen är den huvudsakliga källan till ultraviolett (UV) strålning. De faktorer som främst påverkar &lt;NOBR&gt;UV-strålningens&lt;/NOBR&gt; intensitet är sol- höjd, molnighet, markreflektion&lt;A href="#page_245"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och fri himmel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Hur stor exponering människor utsätts för är i hög grad beroende av beteendet, det vill säga hur länge man vistas ute i solen, vilken tid på dagen och hur man skyddar sig med kläder, sol- glasögon m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;UV-strålning&lt;/NOBR&gt; kan också uppkomma på konstgjord väg (till exempel i solarier och elsvetsar). Sådan exponering kan ske inom industrin (svetsning), medicinsk behandling, i solarier i kosmetiskt syfte, men även lysrör avger små mängder &lt;NOBR&gt;UV-strålning.&lt;/NOBR&gt; Inten- siteten kan i vissa solarier vara jämförbar med solen i tropikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Synlig strålning är den del av den optiska strålningen som människan kan uppfatta med sina ögon. I stora doser t.ex. från en elsvets, en stark laser eller från solen själv kan intensivt ljus vålla bestående skador i ögats näthinna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Infraröd strålning sänds ut och tas upp av alla föremål, till exempel spisplattor och glödlampor. Det finns belagt att infraröd strålning på lång sikt kan förorsaka linsgrumling (grå starr) t.ex. bland smältverksarbetare och glasblåsare. Dessa skador är bestående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Elektromagnetiska fält&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Alla elektriska apparater och installationer är omgivna av både elektriska och magnetiska fält. Det finns ett ökande antal källor till dessa så kallade elektromagnetiska fält, både i utomhus- och inomhusmiljön. Det gäller apparater och installationer kopplade till det fasta elnätet såväl som trådlösa tillämpningar som utnyttjar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Snö kan reflektera upp till 80 procent av solens strålar medan gräs, jord och vatten reflekterar mindre än 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;radioteknik, radio- och tevesändningar, mobiltelefoni, trådlösa datanät m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Förutom i statiska fält kan elektromagnetiska fält delas in i olika frekvensområden. Här görs en indelning i lågfrekventa (1 Hz– 1 MHz) och radiofrekventa fält, inklusive mikrovågor (1 MHz– 300 GHz). Vid låga frekvenser absorberas elektriska fält av bygg- nader och liknande, medan lågfrekventa magnetfält och hög- frekventa elektromagnetiska fält dämpas i betydligt mindre utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft36"&gt;Statiska fält&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Statiska fält (frekvensen är 0 Hz) finns överallt i naturen. Det jordmagnetiska fältet är det viktigaste exemplet. Fältet orsakas av strömmar av flytande järn i jordens inre. Det finns också naturligt förekommande statiska elektriska fält, till exempel mellan jono- sfären och markytan. De vanligaste källorna till artificiella statiska fält är exponering i spårbunden trafik som drivs med likström, som till exempel spårvagnar och tunnelbana. Statiska fält som är avse- värt större än jordens magnetfält är ovanliga. Starka fält förekom- mer till exempel kring magnetkameror inom sjukvården och viss elintensiv industri, till exempel aluminiumsmältverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft36"&gt;Lågfrekventa fält&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En vanlig källa till kontinuerlig exponering för lågfrekventa fält är kraftledningar. Kraftsystemet i Sverige arbetar vid frekvensen 50 Hz, vilket innebär att fält från kraftledningar och elinstallationer huvudsakligen har samma frekvens. Normala byggnadsmaterial har liten skärmverkan för magnetiska fält, varför hus som ligger nära stora kraftledningar har förhöjda magnetfält inomhus. Magnetfältet avtar dock snabbt med avståndet från kraftledningen. Även trans- formatorstationer inne i en byggnad kan ge förhöjda magnetfält inomhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;De elektriska fälten från kraftledningarna skärmas effektivt av väggar i byggnader varför man normalt inte får något elektriskt fält inomhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En annan källa till exponering för lågfrekventa fält är så kallade vagabonderande strömmar i byggnader. I elkablar alstrar de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;parallella trådarna var och en ett magnetfält, men eftersom strömmen i trådarna har motsatt riktning ger det magnetfält med motsatta riktningar som nästan helt släcker ut varandra. Vaga- bonderande strömmar uppkommer när ström går i retur via andra ledningssystem än den avsedda elkabeln, till exempel i vatten- ledningar eller fjärrvärmeledningar. I och med detta blir inte alla strömbanor parallella och motriktade och magnetfälten uppkom- mer. Vagabonderande strömmar står för en stor del av magnetfälts- exponeringen i stadsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Olika typer av elektrisk utrustning som till exempel bild- skärmar, belysningsarmaturer och hushållsmaskiner ger mer till- fällig exponering för 50 &lt;NOBR&gt;Hz-fält.&lt;/NOBR&gt; Fältstyrkan avtar snabbt med avståndet så att betydande exponeringsnivåer endast kan uppmätas i den omedelbara närheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Induktionsspisar, &lt;NOBR&gt;TV-apparater&lt;/NOBR&gt; och bildskärmar är exempel på källor till magnetfält med andra frekvenser. De ger vanligen magnetfält med frekvenser på &lt;NOBR&gt;20–400&lt;/NOBR&gt; kHz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Elektriska järnvägar ger också upphov till elektriska och magnetiska fält med andra frekvenser än 50 Hz. Elsystemet i det svenska järnvägsnätet arbetar med 16 kV spänning med frekvensen 16,7 Hz. Liksom för kraftledningar dämpas de elektriska fälten från järnvägarna kraftigt av väggarna i byggnader, medan magnetfälten däremot till stor del tränger in i byggnader. Fälten från järnvägarnas elsystem varierar med trafiken. Även inne i vagnar och lok uppstår elektriska och magnetiska fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft13"&gt;Många larmbågar som används för stöldlarm i affärer, bibliotek m.m. alstrar lågfrekventa magnetfält, medan andra larmbågssystem istället använder radiofrekventa fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft36"&gt;Högfrekventa fält&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Högfrekventa fält orsakas bland annat av radiomaster, radaranlägg- ningar, mobiltelefoner och mobilmaster. Man bedömer att allmän- hetens exponering för radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sändare&lt;/NOBR&gt; samt från bassta- tioner är låg och att det är osannolikt att exponering för sändare skulle utgöra någon hälsorisk. När det gäller mobiltelefoner tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten försiktighetsprincipen, det vill säga att onödig exponering bör undvikas. En svag misstanke om eventuella hälsoeffekter i kombination med att en stor del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;befolkningen använder mobiltelefon regelbundet gör att det är befogat att minska onödig exponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft36"&gt;Radiofrekventa fält&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Radiofrekventa fält mellan 300 MHz och 300 GHz kallas ibland mikrovågor och frekvenser mellan 1 och 30 GHz används för bland annat radar, mikrovågslänkar och satellitkommunikation. För radiokommunikation används vanligen frekvensområdet 20 MHz till 3 GHz. Mobiltelefoni utnyttjar huvudsakligen frekvenser mellan cirka 880 och 2 200 MHz. Hur stor exponeringen för radio- frekventa fält blir från en sändare beror på flera faktorer, bland annat uteffekten, antennens utformning och avståndet till källan. Radiofrekventa fält dämpas också av till exempel byggnader och dämpningen är kraftigare för högre frekvenser än för lägre. Sändarnas uteffekt dimensioneras för att ge god mottagning på avsedd plats och varierar därför kraftigt mellan till exempel radiomaster som ska ge god mottagning inomhus på långa avstånd från masten och en trådlös datormus som har en begränsad räckvidd. Uteffekten varieras också ofta efter för tillfället rådande förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Basstationer för mobiltelefoni och mobiltelefonerna anpassar själva automatiskt styrkan efter hur bra förbindelsen är mellan telefon och närmaste basstation och de sänder bara med högsta styrkan i undantagsfall. Trådlösa datornätverk, datormöss och tangentbord ger låga exponeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Mikrovågsugnen är en annan källa till exponering för radiofrekventa fält. En mikrovågsugn arbetar med frekvensen 2 400 MHz. Den dominerande exponeringen från en mikrovågsugn är dock normalt magnetfält med frekvensen 50 HZ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det finns också naturligt förekommande radiofrekventa fält, till exempel med ursprung från avlägsna stjärnor, men exponerings- nivån är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ultraljud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Ultraljud är ljud med en frekvens högre än den översta gränsen för människans hörsel. Ultraljud definieras ofta som ljud med våglängd mindre än 17 millimeter i luft, det vill säga med frekvens högre än 20 kHz. Någon övre frekvensgräns finns inte definierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inom medicin och industri används ultraljud för diagnostik, bearbetning och rengöring. Ultraljud används ofta för diagnostik inom medicin, exempelvis för gravida kvinnor. Ultraljud vid graviditet görs för att fastställa graviditetens längd, fostrets hälsa, och antal foster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;De vanligaste undersökningsobjekten är i dag hjärta (eko- kardiografi), blodkärl (dopplersonografi), olika bukorgan samt foster. Speciella ultraljudsgivare som kan införas via kroppsöpp- ningar eller i blodkärl finns också för förfinad diagnostik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Skador från strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skador från joniserande strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Strålning kan hos människor och djur ge upphov till två helt olika slags skador, deterministiska (förutsägbara) och stokastiska (slumpmässiga). En deterministisk skada uppstår alltid vid doser över ett visst värde, och högre doser ger allvarligare skador. Stokastiska skador ökar också med dosen men här är det sanno- likheten att få en skada som beror av dosen men inte hur allvarlig skadan blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Deterministiska skador &lt;/SPAN&gt;inträffar oftast inom de första sex månaderna, men vissa effekter kan uppträda flera år efter bestrål- ningen. Skador på benmärg och tunntarm är exempel på determi- nistiska effekter efter bestrålning av hela kroppen. Höga stråldoser till hela kroppen ger olika akuta effekter, t.ex. kräkningar och diarréer, beroende på dosens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Cancer och ärftliga förändringar är exempel på &lt;SPAN class="ft12"&gt;stokastiska skador &lt;/SPAN&gt;som vanligen avses när man talar om sena skador efter bestrålning med joniserande strålning. Cancer kan uppkomma några år upp till flera decennier efter bestrålningen. Flera fysikaliska och biologiska faktorer påverkar risken för cancer efter bestrålning. Typ av vävnad, hur stor del av kroppen som bestrålats, ålder och kön är några av de biologiska faktorer som påverkar risken. Viktig kunskap vad gäller samband mellan dos och cancerrisk har erhållits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;från epidemiologiska studier av de människor som överlevde atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Under senare år har dessa studier även visat att strålning kan inducera hjärt- och kärlsjukdomar. Är dessa effekter av en stokastisk natur så kan det få konsekvenser för strålskyddsnormerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Det finns i dag inga direkta bevis för ökad cancerrisk vid mycket låga doser, men i strålskyddssammanhang antar man att risken är proportionell mot stråldosen även vid låga doser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skador från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft36"&gt;Optisk strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Laserstrålning&lt;/SPAN&gt;; Alla lasrar, utom de med de allra lägsta uteffekterna, kan vid ovarsam hantering skada människor, framför allt ögonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ultraviolett strålning&lt;/SPAN&gt;; Det finns ett tydligt samband mellan UV- strålning och hudcancer. I Sverige drabbas allt fler personer av hudcancer någon gång i livet. Under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; har antalet fall per år ökat stadigt framför allt till följd av ändrade solvanor. Även grå starr förknippas med många års exponering för &lt;NOBR&gt;UV-strålning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft36"&gt;Elektromagnetiska fält&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Lågfrekventa fält&lt;/SPAN&gt;; De dominerande källorna till lågfrekventa elektromagnetiska fält är kraftledningar, elektriska installationer och elektrisk utrustning. Det finns misstankar om en ökad cancer- risk, främst leukemi hos barn, vid en långvarig exponering för lågfrekventa fält, men hittills är inte forskningsresultaten till- räckligt entydiga för att en sådan risk ska kunna bekräftas. Myndig- heterna har ändå rekommenderat en försiktighetsprincip som bör beaktas vid samhällsplanering (Arbetsmiljöverket m.fl., 1996).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Högfrekventa fält &lt;/SPAN&gt;orsakas bland annat av radiomaster, radar- anläggningar, mobiltelefoner och mobilmaster. Man bedömer att allmänhetens exponering för radio- och &lt;NOBR&gt;TV-sändare&lt;/NOBR&gt; samt från basstationer är låg och att det är osannolikt att exponering för sändare skulle utgöra någon hälsorisk. När det gäller mobiltelefoner tillämpar Strålsäkerhetsmyndigheten försiktighetsprincipen, det vill säga att onödig exponering bör undvikas. En svag misstanke om eventuella hälsoeffekter i kombination med att en stor del av befolkningen använder mobiltelefon regelbundet gör att det är befogat att minska onödig exponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;P class="p795 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen av regleringen på strålskyddets och kärnenergins område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Ett lands lagar reflekterar de värderingar och den politik som förs i landet. Följer man lagstiftningens utveckling på det kärntekniska området i Sverige kan man utläsa de förväntningar som tidigt fanns på den nya energikällan men som sedan kom att vändas i en oro för det potentiellt farliga som är förknippat med kärntekniken – det dubbla användningsområdet och slutförvaringen av det använda kärnbränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Lagstiftningens framväxt speglar också de politiska motsätt- ningar som finns när det gäller frågan huruvida samhället ska utnyttja eller inte, och eventuellt utveckla, de möjligheter som finns inbyggt i kärnenergitekniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;För att på ett bättre sätt förstå och tolka de nu gällande lagarna på kärnteknik- och strålskyddsområdet är det väsentligt att ha kännedom om och försöka se till det sammanhang som vissa bestämmelser utgår ifrån. Mot den bakgrunden har utredningen översiktligt analyserat utvecklingen av regleringen på strålskyddets och kärnenergins område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Regleringen på strålskyddets område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Begreppet strålskydd blev aktuellt i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; då det radioaktiva grundämnet radium och röntgenapparater började användas för behandling av tumörer samt för medicinsk diagnostik. Man upptäckte då snart att man kunde få skador liknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;brännskador på de hudpartier som utsatts för mycket strålning. Först senare visade det sig att den joniserande strålningen, som var aktuell i de här fallen, också kunde orsaka cancer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vid den andra internationella radiologikongressen, som hölls i Stockholm 1928, bildades en kommission som fick till uppgift att studera sambandet mellan bestrålning och risker samt att ge råd om hur den joniserande strålningen skulle hanteras för att inte ge oacceptabla risknivåer. Till ordförande i Internationella strål- skyddskommissionen&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, (ICRP) utsågs Rolf Sievert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Kunskapen om sambandet mellan strålningens egenskaper och dess verkningar bidrog till att det mycket snart infördes skydds- regler mot strålning i arbetarskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Genom lagen den 6 juni 1941 (nr 334) om tillsyn å radiologiskt arbete m.m. (1941 års strålskyddslag) infördes för första gången i Sverige en reglering som tog hänsyn till de särskilda riskförhål- landena som följer av hanteringen med röntgenstrålar och radio- aktiva ämnen inom framför allt sjukvården. Lagen gav dåvarande Medicinalstyrelsen översyns- och beslutanderätt i strålskydds- frågor. Enligt 1 § lagen krävdes det tillstånd av Medicinalstyrelsen för att få inneha radioaktivt ämne överstigande en viss mängd. Kravet på innehavartillstånd gällde oavsett om det radioaktiva ämnet skulle användas i radiologiskt arbete eller inte. För tillsynen över lagens efterlevnad svarade Radiofysiska institutionen vid Karolinska sjukhuset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;1941 års strålskyddslag fick betydelse för utbyggnaden av kärnenergin. Tillståndet att driva Sveriges första kärnreaktor, den s.k. &lt;NOBR&gt;R1-reaktorn&lt;/NOBR&gt; vid Tekniska Högskolan i Stockholm, utfärdades 1954 av Medicinalstyrelsen enligt 1941 års strålskyddslag, efter att ha hört Radiofysikiska institutionen. Medicinalstyrelsen var till- synsmyndighet enligt 1941 års strålskyddslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I strålskyddslagen som tillkom 1958 infördes krav på tillstånd för och tillsyn över i princip alla strålskällor som alstrar joniserande strålning och som användes i radiologiskt arbete. Något tillstånd enligt strålskyddslagen krävdes dock inte för verksamhet som omfattades av tillstånd enligt lagen (1956:306) om rätt att utvinna atomenergi m.m. (atomenergilagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;The International Commission on Radiological Protection. ICRP, som fortfarande är mycket aktivt, utger regelbundet råd och rekommendationer, som ligger till grund för strålskyddslagstiftningens världen över. Nuvarande ordförande i ICRP är Dr Claire Cousins, Cambridge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Med joniserande strålning avsågs enligt 1958 år strålskyddslag strålning från radioaktivt ämne, röntgenstrålning och till sin biologiska verkan likartad strålning. I begreppet radiologisk verk- samhet innefattades arbete med radioaktivt ämne och arbete vari brukas röntgenutrustning eller annan teknisk anordning, avsedd att utsända joniserande strålning, och arbete vid kärnteknisk anlägg- ning. Bestämningen av begreppet radiologiskt arbete angav också omfattningen av den tillståndsplikt och tillsyn som gällde enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Utgångspunkten för 1958 års strålskyddslag var att bereda skydd mot strålningsskador för alla människor samt för alla djur, som underkastas radiologisk undersökning eller behandling i veterinärmedicinskt syfte. Lagen syftade således inte till att vidta åtgärder till skydd för djurliv utanför veterinärmedicinsk under- sökning och behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Lagen kompletterades 1977 med en regel som även beaktade frågor om &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Regeln innebar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämde fick föreskriva, om det var påkallat från strålningssynpunkt, ”att vad som i lagen sägs om teknisk anordning avsedd att utsända joniserande strålning eller om radiologiskt arbete ska gälla helt eller delvis även teknisk anordning av visst slag som är avsedd att utsända &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning respektive arbete vari användes sådan anordning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Den nu gällande strålskyddslagen breddades i förhållande till tidigare lagstiftning när det gäller lagens tillämpningsområde. Den nuvarande strålskyddslagen har till syfte att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Lagen omfattar såväl joniserande strålning som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Både naturlig strålning och av människan framställd eller förorsakad strålning faller under lagens tillämpningsområde. Lagen bygger dock på samma grundprinciper som den tidigare lagstiftningen, vilket innebär att strålningsverksamhet ska stå under samhällets kontroll genom en särskild strålskyddsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Regleringen av kärnenergin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;År 1945 tillsatte regeringen den så kallade Atomkommittén som skulle studera kärnenergins möjligheter och konsekvenser. Samma år gav ÖB Försvarets forskningsanstalt (FOA) uppdrag att bedriva forskning om kärnvapens användning. År 1947 bildades AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Atomenergi som en slags joint venture mellan staten, de tekniska högskolorna och industrin. AB Atomenergi skulle syssla med forskning och utveckling av den fredliga användningen av kärn- kraften. FOA skulle svara för den militära användningen och utvecklingen av den militära användningen av kärnenergin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; gick den tekniska utvecklingen av den fredliga användningen av kärnenergin mycket snabbt. Regeringen var starkt motiverad att satsa på användningen av atomenergin och där- igenom befria Sverige från behovet av import för att trygga den inhemska energiförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För att komplettera koncessionsreglerna enligt 1941 års strål- skyddslag, som då också gällde frågor om tillstånd på kärnenergi- området, antog riksdagen den 1 juni 1956 lagen (1956:306) om rätt att utvinna atomenergi m.m. (atomenergilagen). I atomenergilagen gavs de grundläggande föreskrifterna om uppförande och drift av en kärnenergireaktor. Enligt lagen var det förbjudet att utan tillstånd förvärva, inneha, överlåta, bearbeta eller i övrigt ta befattning med uran, plutonium, torium eller annat som kan användas som bränsle i en kärnreaktor eller förening av sådant ämne. Det var vidare förbjudet att utan tillstånd uppföra, inneha och driva en kärnreaktor eller en anläggning för bearbetning av uran, plutonium, torium eller annat som kan användas som bränsle i en kärnreaktor. Vidare var det förbjudet att utan tillstånd föra ut sådana ämnen ur riket. Även om regeringen enligt lagen gavs en möjlighet att genom subdelegation överlåta prövningen av en ansökan om tillstånd till en myndighet så blev det inte så utan regeringen behöll rätten att pröva frågan om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;I atomenergilagen fanns det vidare regler som rörde tillsynen över verksamheten. Tillsynsmyndigheten hade rätt att efter anfordran få de upplysningar och handlingar som krävdes för tillsynen. Myndigheten fick också meddela de föreskrifter som behövdes för att trygga efterlevnaden av de villkor som meddelats med stöd av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det kan vara värt att uppmärksamma att inspektörerna enligt 11 § lagen belades med ett slags munkavle. De fick inte ”röja eller obehörigen utnyttja yrkeshemlighet som därigenom blivit känt för honom, och ej heller, där det ej kan anses påkallat i tjänstens intresse, yppa arbetsförhållanden eller affärsförhållanden, vilket sålunda blivit honom kunnigt”. Regeln var straffsanktionerad och straffet var dagsböter eller fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Bestämmelserna var även i övrigt straffsanktionerade med fängelse eller dagsböter i straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Ett av atomenergilagens ursprungliga syften var att ”i kontrol- lerade former främja införandet och användningen av kärnkraft. En mera restriktiv inställning till kärnkraftens utnyttjande växte fram under mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Riskerna i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall betonades starkt. Mot den bakgrunden infördes genom lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m.m. (villkorslagen), vilken trädde i kraft i maj 1977, ett nytt slags tillstånd för drift av kärnkraftverk nämligen laddningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Enligt lagen fick kärnkraftreaktorer inte tillföras kärnbränsle utan särskilt tillstånd av regeringen. Tillstånd fick meddelas om reaktorns innehavare före utgången av september 1977 hade företett ett avtal, som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet av upparbetning av använt kärnbränsle eller har visat att hante- ringen av använt, ej upparbetat kärnbränsle kan ske på ett helt säkert sätt. Om reaktorinnehavaren inte hann med att lämna in en ansökan till regeringen före detta datum, skulle denna för att få tillföra sin reaktor kärnbränsle, förutom ett upparbetningsavtal dessutom kunna visa hur och var en helt säker slutlig förvaring av det högaktiva avfallet efter upparbetningen eller använt kärnbränsle skulle kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;De första besluten om laddningstillstånd som fattades enligt villkorslagen var helt inriktade på att det använda kärnbränslet skulle upparbetas. Laddningstillstånden grundades på tre avtal om upparbetning som hade ingåtts mellan Svensk Kärnbränsleför- sörjning AB, nuvarande SKB, och det franska företaget Compagnie Générale des Matières Nucléaires, Cogéma. Avtalen omfattade sammanlagt 727 ton använt kärnbränsle. I anslutning till de kom- mersiella avtalen träffades mellan Sverige och Frankrike en öve- renskommelse om fredlig användning av det upparbetade mate- rialet. Denna överenskommelse var en förutsättning för de kommersiella avtalens giltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Genom en ändring i atomenergilagen infördes den 1 juli 1978 ett krav på tillstånd för att få uppföra, inneha och driva en anläggning för bearbetning, lagring eller förvaring av använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall som uppkommer vid drift av kärnkraftsreaktorer. Tidigare hade avfallsfrågorna inte berörts i atomenergilagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Den energipolitiska diskussionen under slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kom självfallet att prägla den nu gällande kärntekniklagen, som trädde i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;kraft den 1 februari 1984. Frågorna om slutförvaringen av använt kärnbränsle, kärnkraftolyckan i Three Mile Island 1979, folk- omröstningen 1980 och de energipolitiska beslut riksdagen därefter fattade, som innebar att kärnkraften, som en målsättning skulle avvecklas som energikälla för framtiden, blev centrala vid utform- ningen av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Slutförvaringsfrågorna fick en särskild reglering med bland annat krav på att reaktorinnehavarna skulle svara för att bedriva den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att kunna fullgöra en säker slutförvaring av kärnkraftens restpro- dukter. Begreppet kärnavfall infördes i den nya lagen, vilket innebar att avfall som genererats i samband med kärnteknisk verk- samhet fick en särskilt och strängare reglering än den reglering som gällde radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen. Kärntekniklagen fick vidare karaktären av en säkerhetslag med speciell inriktning på att ta tillvara säkerheten vid verksamheten på kärnenergiområdet samt på tillsyn över och insyn i sådan verksamhet. Efter förebild av strålskyddslagen infördes en regel som innebär att tillståndshavarna ska svara för att alla de åtgärder vidtas som krävs för att upprätthålla säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Reglerna i kärntekniklagen om kraven på tillstånd för verk- samheten samt skyldigheten för tillståndshavarna att lämna de upplysningar och handlingar som krävs för tillsynen kom i huvud- sak att överensstämma med regleringen enligt atomenergilagen. De bestämmelser om generella tillstånd som enligt regeringens kungörelse (1956:306) med vissa tillstånd enligt atomenergilagen, gällde för kärnämnen som användes för vetenskapligt bruk vid universitet, högskola etc. eller för uran som användes för tekniskt bruk i samband med färgning av glas, keramiska produkter etc. eller för torium i samband med framställning av glödnät etc. överens- stämmer med de undantagsregler som i dag gäller enligt förord- ningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Kärntekniklagen kom även att innehålla ett tydligt krav på att kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att ”…de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen”. Med dessa överens- kommelser avses främst &lt;NOBR&gt;Icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (Non Prolife- ration Treaty, NPT) men även andra överenskommelser som ingåtts eller som i framtiden kommer att ingås i detta syfte. För att leva upp till svenska åtagande inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; innehåller lagen även krav på anmälningsskyldighet för verksamheter relaterade till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En översiktlig redogörelse för utvecklingen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;kärnteknisk verksamhet men som inte hanterar kärnämne. Det rör sig om viss forskning och utvecklingsverksamhet samt tillverkning av vissa kärntekniska produkter. I förarbetena konstateras&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att den typen av verksamheter visserligen inte är kärntekniska verksam- heter men mycket nära knutet till kärnteknisk verksamhet och därför lämpligt att införa dessa bestämmelser i kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Kärntekniklagen ger internationella inspektörer från IAEA rätt att få tillgång till handlingar och tillträde till anläggningar. Detta gäller kärntekniska anläggningar och de anläggningar som är rapporteringsskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Ursprungligen innehöll kärntekniklagen även reglering av export av kärnämne och kärnteknisk utrustning. Detta har lyfts ut ur lagen och regleras nu av en gemensam rådsförordning&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1999/2000:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;P class="p803 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Allmän beskrivning av de lagar som är av betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;De grundläggande lagarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;Verksamhet med strålning och kärnteknisk verksamhet i Sverige styrs främst av följande lagar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;miljöbalken (1998:808),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;strålskyddslagen (1988:220),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;atomansvarighetslagen (1968:45).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;Även följande lagar är relevanta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;lagen (2006:263) om transport av farligt gods,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;lagen (2003:778) om skydd mot olyckor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;ellagen (1997:857),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;elberedskapslagen (1997:288),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;säkerhetsskyddslagen (1996:627),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;De generella principerna för säkerhet och strålskydd i den kärn- tekniska verksamheten läggs fast i kärntekniklagen, miljöbalken och strålskyddslagen. Bestämmelserna i dessa lagar kompletteras av förordningar och myndighetsföreskrifter som innehåller mer detal- jerade bestämmelser. En kärnteknisk anläggning får inte innehas eller drivas utan tillstånd utfärdade enligt kärntekniklagen och miljöbalken. Det krävs alltså två separata tillstånd, utfärdade enligt två olika lagar, för att få inneha och driva en kärnteknisk anlägg- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kärntekniklagen &lt;/SPAN&gt;är inriktad på att ta tillvara dels säkerheten vid den kärntekniska verksamheten, dels Sveriges åtaganden på icke- spridningsområdet samt på tillsyn över och insyn i denna verksamhet. Kärntekniklagen innehåller också de centrala bestäm- melserna som rör omhändertagande och slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle. Regeringen har bemyndigat Strålsäkerhets- myndigheten att utfärda föreskrifter enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Miljöbalken &lt;/SPAN&gt;syftar till att skydda miljön och människors hälsa mot miljöfarlig verksamhet. Kärnteknisk verksamhet är enligt balken definierad som miljöfarlig verksamhet. Bestämmelserna i balken omfattar bestämmelser om såväl anläggningssäkerhet som strål- skydd samt buller, ljus och annat som kan ha skadlig inverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålskyddslagen &lt;/SPAN&gt;syftar till att skydda människor, djur och miljön från skadliga effekter till följd av strålning. Strålskyddslagen är därmed inte bara viktig när det gäller att skydda anställda som är sysselsatta i verksamhet med strålning utan även allmänheten i omgivande miljö och patienter i sjukvården. Regeringen har bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten att utfärda föreskrifter enligt strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Finansieringslagen &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser som rör finansieringen av framtida kostnader för slutförvaring av använt kärnbränsle, avveckling och rivning av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. Tillståndshavarna ska betala avgifter till staten som fonderar medlen i en särskild fond, Kärnavfallsfonden, för att kunna användas när de behövs för tillgodose lagens syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Atomansvarighetslagen &lt;/SPAN&gt;reglerar den civilrättsliga ansvarigheten för skador som uppkommer till följd av en radiologisk olycka i kärntekniska anläggningar och under transport av kärnämne. Inne- havaren av en kärnteknisk anläggning har ett strikt ansvar för skador till följd av en radiologisk olycka, dvs. oberoende av vållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Anläggningsinnehavarnas ansvar är begränsat till cirka 3,3 mil- jarder kronor. Genom lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor införs det.ett obegränsat ansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar och att innehavare av kärnkraftsreaktorer ska finansiera ansvaret upp till 1 200 miljoner euro. För andra kärntekniska anläggningar är huvudregeln att innehavaren ska finansiera ansvaret upp till 700 miljoner euro. Dessa belopp ska vara täckta av en ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet. Den nya lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs atomansvarighets- lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Studsvikslagen &lt;/SPAN&gt;reglerar skyldigheten för den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor att betala en särskild avgift till staten. Avgiften utgör ett kostnadsbidrag för slutlig hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet som har ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd- ningsområden och av tekniskt bistånd &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;reglerar utförsel och export av kärnämne och kärntekniska produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ger internationella IAEA- inspektörer rätt att genomföra inspektioner i Sverige utanför kärntekniska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Lagen (2006:263) om transport av farligt gods &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;innehåller regler som gäller tranport av kärnämne och kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ger bland annat regler om beredskap mot olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ellagen &lt;/SPAN&gt;reglerar bl.a. verksamheter inom produktion, överföring och användning av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Elberedskapslagen &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser om beredskap vid pro- duktion och överföring av el samt vid handel med el. Bestäm- melserna reglerar ansvaret för den planering och de övriga åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;som behövs för att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd bered- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Säkerhetsskyddslagen &lt;/SPAN&gt;trädde i kraft den 1 juli 1996 då den ersatte 1969 års personalkontrollkungörelse. Lagen innehåller bestäm- melser om det säkerhetsskydd som ska finnas vid verksamhet hos framförallt staten, kommunerna och landstingen, men även hos statliga bolag och hos vissa enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt behöver skyddas mot terrorism. Med säkerhetsskydd avses enligt lagen skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, samt skydd mot terroristbrott. Lagen innehåller även bestämmelser om registerkontroll beträffande den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet i utlandet eller i sådan verksamhet i en mellanfolklig organisation där Sverige är medlem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Vattenverksamhet &lt;/SPAN&gt;regleras i miljöbalken och i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. En fullständig definition av vattenverksamhet finns i 11 kap. 2 § miljöbalken. För vattenverk- samhet krävs tillstånd enligt miljöbalken, om inte något annat följer av de undantag från tillståndsplikten som anges i miljöbalken. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet prövas av miljödom- stolen. Bestämmelserna är tillämpliga på intag av kylvatten från kärnkraftsreaktorer. Utsläpp av kylvatten kan utgöra miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Euratomfördraget och andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Fördraget om upprättandet av den europeiska atomenergigemen- skapen, Euratom, undertecknades den 25 mars 1957 samtidigt som fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen &lt;NOBR&gt;(EG-för-&lt;/NOBR&gt; draget) . Euratom är alltså en av de gemenskaper som utgör den Europeiska gemenskapen, EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Euratoms centrala uppgift är enligt fördraget att skapa de förutsättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna och därigenom bidra till en höjning av levnadsstandarden i medlemsstaterna och till utvecklingen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;förbindelserna med övriga länder.&lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Medlemsstaterna åtar sig genom fördraget en serie förpliktelser om utveckling och gemensam kontroll av kärnenergiproduktionen inom gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Euratom har endast atomenergins fredliga användning som verksamhetsfält. Att avtalet inte direkt utsäger detta och förbjuder atomenergins militära bruk, vilket var den ursprungliga avsikten, beror på att Frankrike vid mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; beslutat sig för ett eget militärt atomprogram. Det väntades att den franska national- församlingen skulle vägra att ratificera Euratomfördraget om detta direkt vände sig mot atomenergins militära användning, varför avtalet modifierades och fick sin nuvarande lydelse&lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Euratomfördraget utgör en del av medlemsstaternas rättsord- ningar och gäller i Sverige i enlighet med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. De för- ordningar som beslutats under Euratom är direkt tillämpliga i med- lemsländerna. Det behövs alltså inte någon ytterligare lagstiftning för att Euratomfördraget och de förordningar som utfärdas med stöd av fördraget ska gälla i medlemsländerna. Däremot behövs kompletterande lagstiftning, t.ex. i de fall då fördraget ställer krav på att medlemsländerna ska vidta någon särskild åtgärd som inte regleras i detalj i fördraget. Vidare behövs givetvis regler för att genomföra bestämmelserna i direktiven under Euratom, som inte blir direkt tillämpliga i medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Euratomfördraget har betydelse för kärnteknik- och strål- skyddsområdet främst genom att det uppställer krav på enhetliga normer för strålskydd och genom att gemenskapen övervakar till- lämpningen av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;De grundläggande direktiven för strålskydd är direktivet för skydd av arbetstagare och allmänhetens hälsa, det s.k. BSS- direktivet, och direktivet om skydd för personers hälsa i samband med medicinsk bestrålning, det s.k. patientdirektivet.&lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Direktiven ger därmed gemensamma normer för strålskyddet inom EU för alla berörda individer, arbetstagare, patienter och allmänheten. För- utom detaljerade strålskyddskrav ställs även krav på ansvarsför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Art 1 Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se J.G. Polach, ”Euratom, its Background, Issues and Economic Implications”,1964, samt redogörelser utarbetade inom Kommerskollegium, Handelsdepartementet, Stockholm, ”Kol- och Stålunionen – Euratom”, 1962. Jfr även 2 § punkten h Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning samt Rådets direktiv 97/43/Euratom av den 30 juni 1997 om skydd för personers hälsa mot faror vid joniserande strålning i samband med medicinsk bestrålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;hållanden, regelstyrning, administrativ kontroll och tillsyn. Dessa grundläggande direktiv har efterhand kompletteras med specifika strålskyddsdirektiv rörande externa arbetstagare, strålkällor med hög aktivitet och information till allmänheten i nödsituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Euratomfördraget har också betydelse när det gäller deponering av radioaktivt avfall, vilket innefattar slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Enligt fördragets artikel 37 är varje medlemsstat skyldig att underrätta kommissionen om sina planer för deponering av radioaktivt avfall. Informationen ska vara sådan att det blir möjligt för kommissionen att fastställa om planens genomförande kan medföra en radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i en annan medlemsstat. Kommissionen ska, innan en medlemsstat beslutar om att uppföra en ny anläggning, ha haft möjlighet att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Sedan den 25 juni 2009 finns också ett direktiv om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Direktivet (kärnsäkerhetsdirektivet) har två uttalade syften nämligen &lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att upprätthålla och främja en kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten och regleringen av denna, &lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att säkerställa att medlemsstaterna tillhandahåller lämpliga nationella arrangemang för en hög kärnsäkerhetsnivå för att skydda arbetstagarna och allmänheten mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning från kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Euratomfördraget innehåller också regler som gäller transport av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Fördraget komplet- teras på detta område av Rådets förordning (EURATOM) nr 1493/93 av den 8 juni 1993 om transport av radioaktiva ämnen mellan medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Vidare så utövar Euratomgemenskapen kontroll av att malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inom medlemsstaternas territorier inte används för andra ändamål än som uppgetts av förbrukarna samt att föreskrifterna om försörjning iakttas, liksom alla särskilda kontrollförpliktelser som gemenskapen har avtalat om med ett tredje land eller en internationell organisation. För upp- giften finns ett särskilt kontrollorgan inrättat inom kommissionen.&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller kärnämneskontrollen medför Euratomfördraget direkt verkande förpliktelser för den enskilde att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;RÅDETS DIREKTIV 2009/71/EURATOM av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;77–85&lt;/NOBR&gt; Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;lämna vissa bestämda uppgifter till kommissionen.&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Reglerna innebär att det är verksamhetsutövaren i medlemslandet som ansvarar direkt mot Euratomgemenskapen i fråga om säkerhetskontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) innehåller grundläggande bestämmelser om säkerheten i samband med kärnteknisk verksamhet och är speciellt inriktad på att ta tillvara säkerheten vid den kärntekniska verksamheten samt på tillsyn och insyn i sådan verksamhet. Lagen har karaktären av ramlag som får sitt konkreta innehåll genom myndighetsföre- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Kärntekniklagen innehåller bestämmelser om tillstånd, definitioner, ansvar m.m. avseende kärnteknisk verksamhet. Kärntekniklagen använder begreppet ”kärnteknisk verksamhet” som ett samlings- begrepp för vad lagen omfattar. Begreppet är av central betydelse för lagens systematik och avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;Med kärnteknisk verksamhet avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;uppförande, innehav eller drift av kärntekniska anläggningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;avställning och rivning av en kärnteknisk anläggning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan bearbetning med kärnämne eller kärnavfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;utförsel ur riket av kärnavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari om genomförande av Euratoms kärnämneskontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 1 § lagen (1984:3 om kärnteknisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Begreppet kärnteknisk anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;De anläggningar som avses med begreppet kärnteknisk anläggning enligt kärntekniklagen är kärnkraftsreaktorer, forskningsreaktorer, bränslefabriker, anläggningar för hantering, bearbetning m.m. av kärnämne eller kärnavfall, och anläggningar för lagring eller slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. I begreppet ”anläggningar för hantering och bearbetning av kärnämnen och kärnavfall” hör bland annat anläggningar för inkapsling av använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Förutom anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkrafts- reaktor) anges särskilt ”annan anläggning i vilken kärnreaktion kan ske”, som forskningsreaktor. Anläggning i vilken en kärnreaktion kan ske avser den i dag förekommande fissionsreaktorn. Utform- ningen av punkterna 1 a och 1 b innefattar också den så kallade fusionsreaktorn. Någon fusionsreaktor finns ännu inte uppförd någonstans i världen, men forskning om utveckling av en sådan reaktor pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utanför lagen faller anläggningar där kärnomvandling sker på annat sätt, exempelvis i accelerator för produktion av radioaktiva isotoper. I anläggningar av detta slag sker inte någon självunder- hållande kärnreaktion och de innehåller heller inte några upp- lagrade energimängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Det ligger i sakens natur att till den kärntekniska anläggningen hör enbart byggnader i vilka den kärntekniska verksamheten bedrivs. Även om olika anordningar för till exempel fysiskt skydd av en kärnteknisk anläggning är en del av och en förutsättning för den kärntekniska verksamheten, kan inte själva anordningarna i sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;– staket, detektorer, byggnader för kontroll av passage in eller ut från anläggningen m.m. – sägas utgöra en kärnteknisk anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En fråga som uppkommer är hur en kärnkraftsreaktor som varaktigt stängts av och är under avveckling ska definieras. Enligt Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt &lt;NOBR&gt;(MKB-direktivet),&lt;/NOBR&gt; bilaga 1, punkt 2, upphör kärnkraftverk och andra kärnreaktorer ”att vara sådana anläggningar när allt kärnbränsle och annat radioaktivt konta- minerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Begreppet drift av en kärnteknisk anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Innebörden av begreppet drift av kärnteknisk anläggning är centralt vid tillämpningen av kärntekniklagen. För att driften av en kärn- teknisk anläggning ska kunna utföras på ett säkert sätt krävs det att en mängd olika uppgifter utförs utöver det rent tekniska hand- havandet av anläggningen. Det är fråga om organisatoriska, administrativa och personella uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;De grundläggande bestämmelserna i kärntekniklagen enligt 3 och 4 §§ ger tillsammans med de allmänna skyldigheterna för tillståndsinnehavare enligt 10 § en adekvat bestämning av begreppet drift av en kärnteknisk anläggning. Enligt dessa bestämmelser ska tillståndsinnehavaren vid drift av en kärnteknisk anläggning vidta de åtgärder som krävs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till radiologisk olycka (kärnsäkerhet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet använt kärnbränsle och kärnavfall (avfallshante- ring),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;att avveckla och riva de kärntekniska anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas (rivning och avveckling),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;att förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall (fysiskt skydd), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;att se till att de förpliktelser efterlevs som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar och spridning av kärnvapen (kärnämneskontroll).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har bemyndigats att besluta om när- mare föreskrifter om de åtgärder som avses enligt dessa bestäm- melser. Mot den bakgrunden bör med begreppet ”drift av en kärnteknisk anläggning” bland annat avses alla de åtgärder eller uppgifter som föreskrivs i myndighetens föreskrifter som utfärdats med stöd av detta bemyndigande. Åtgärderna gäller såväl tekniska, organisatoriska, administrativa som personella uppgifter. Självfallet finns det även andra åtgärder än de som framgår av Strålsäker- hetsmyndighetens föreskrifter som kan komma att omfattas av begreppet ”drift av en kärntekniska anläggning”. Avgörande är om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;åtgärderna syftar till att förebygga fel i eller felaktig funktion i den kärntekniska verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Innebörden av begreppet säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Innebörden av begreppet säkerhet anges i 4 § kärntekniklagen. Av bestämmelsen framgår att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet ska upprätthållas genom att de åtgärder vidtas som krävs för att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka. Kraven avser också haveribekämpande och konsekvenslindrande åtgärder. Genom de på detta sätt angivna kraven framhålls att säkerheten vid kärnteknisk verksamhet bestäms inte bara av utformningen av tekniska system m.m. utan också av organisa- toriska, administrativa och personella faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;I förarbetena till lagen anges att med radiologisk olycka avses händelse eller förhållande som medför strålningsrisker utöver vad som accepteras vid normaldrift och som skulle kunna komma att beröra allmänheten. Som radiologisk olycka är att anse också radioaktiva utläckage, utöver tillåtna gränsvärden, som sker utsträckt i tiden. I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar återfinns en definition av radiologisk olycka som knyter an till vad som anges i förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I säkerheten i vidsträckt mening ingår också åtgärder för att förhindra olovlig befattning med kärnämnen och kärnavfall. Med detta avses åtgärder för att säkerställa att kärnämnen används uteslutande för fredliga ändamål och i övrigt för att uppfylla internationella överenskommelser som ingåtts i detta syfte. Det är alltså fråga om åtgärder som i första hand följer av Sveriges anslutning till &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; och som bland annat avser att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och använt kärnbränsle. Åtgärder ska vidare vidtas för fysiskt skydd av anläggningar och transporter mot yttre påverkan, som obehörigt intrång, hot, sabotage och dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft21"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Kärnteknisk verksamhet får – med vissa undantag – inte bedrivas utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;För verksamhet som är av liten omfattning eller avser veten- skaplig verksamhet vid universitet och liknande institutioner finns undantag. Regeringen eller i vissa fall Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tillståndet gäller enbart för det ändamål och på det sätt som följer av tillståndsbeslutet, det vill säga den kärntekniska verksam- het som anges i tillståndet. Någon kärnteknisk verksamhet utöver det som anges i tillståndet får inte bedrivas. Dessa regler är grundläggande för kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det är straffbart att bedriva kärnteknisk verksamhet utan tillstånd. Den som bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd döms till böter eller fängelse i högst två år. Är brottet uppsåtligt och är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndshavaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;Med kärnteknisk verksamhet avses bland annat innehav av en kärnteknisk anläggning. Ett tillstånd att driva en kärnteknisk anläggning ställs således till en angiven innehavare. Tillståndet att driva en viss kärnteknisk anläggning, exempelvis en kärnkrafts- reaktor, gäller alltså enbart tillståndsinnehavaren och ingen annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Av förarbetena till kärntekniklagen framgår, att med hänsyn till den vikt, som i ett tillståndsärende måste läggas vid en sökandes förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på verksamheten, får en tillståndshavare inte utan vidare överlåta ett givet tillstånd på någon annan. Om överlåtelse sker av en kärnteknisk anläggning måste den nye innehavaren söka tillstånd för att inneha och driva anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;I samband med ansökan om tillstånd prövas sökandens sakkunskap och förutsättningar i övrigt att bedriva den kärntek- niska verksamheten på ett betryggande sätt. Vidare prövas sökan- dens möjligheter att fortlöpande upprätthålla säkerheten och strål- skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Tillståndet innefattar en rätt för tillståndshavaren att bedriva den kärntekniska verksamhet som anges i tillståndet. Lagen nämner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;inget om ägaren till en anläggning. Den som vill bedriva kärnteknisk verksamhet och för detta ändamål arrenderar mark och anläggningar eller genom ett nyttjanderättsavtal kan utnyttja mark och byggnader kan söka och få tillstånd för att på den arrenderade marken och byggnaderna bedriva den kärntekniska verksamheten. Det viktiga i sammanhanget är att arrende- eller nyttjanderätts- avtalet inte inskränker tillståndshavarens möjligheter att fullt ut ta ansvar för den kärnteknisk verksamhet som tillståndet omfattar. Skyldigheter och rättigheter enligt kärntekniklagen tillkommer enbart tillståndshavaren och inte den formella ägaren till marken eller byggnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndshavarens skyldigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Den uppställda målsättningen i kärntekniklagstiftningen för säkerhetsarbetet är att, så långt det över huvud taget är möjligt, undanröja riskerna för en radiologisk olycka och därmed ytterst för förluster av liv eller egendom. Kärntekniklagen har därför utfor- mats så att tillståndsinnehavaren har givits ett ansvar för driften av den kärntekniska verksamheten som närmar sig det strikta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Lagen ålägger en tillståndsinnehavare att inte bara följa de villkor och föreskrifter som uppställs av regeringen eller Strål- säkerhetsmyndigheten utan även själv vara verksam för att vidta alla de åtgärder som behövs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;att upprätthålla säkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;att uppkommet kärnavfall och kärnämne som inte används på nytt ska kunna hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;att den anläggning, i vilken verksamheten inte längre ska bedrivas, avvecklas och rivs på ett säkert sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Denna skyldighet innebär att tillståndsinnehavaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att uppkommet kärnavfall och kärnämne som inte återanvänds ska kunna hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning, i vilken verksamheten inte längre ska bedrivas, avvecklas och rivs på ett säkert sätt. I detta ligger också ett ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder ska kunna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;De krav som ställs på omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall måste med nödvändighet vara mycket långtgående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;med hänsyn till säkerhet och strålskydd. Detsamma gäller i fråga om avveckling av en anläggning. I denna skyldighet ingår även en fullständig demontering och bortforsling av till exempel en reaktor och övriga anordningar som ingår i reaktoranläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I det ansvar som åläggs den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att svara för de faktiska kostnader som behövs för avfallsanläggningen. Som påpekades av lagrådet i förarbetena till den numera upphävda lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. omfattar tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med återstoden av sin förmögenhet för kostnader som staten skulle kunna ådra sig för sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle underlåta att full- göra sina skyldigheter och staten därför nödgas vidta åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Tillståndshavaren är vidare skyldig att på eget initiativ i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast underrätta Strålsäkerhetsmyndigheten om allt som har betydelse för bedömning av säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn över efterlevnaden av kärntekniklagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter som tillsynsmyndighet enligt kärntekniklagen är utomordentligt vittgående. Tillstånds- havare ska på begäran av myndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen. Tillstånds- havaren ska också ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där verksamhet bedrivs för undersökningar och provtagningar i den omfattning som behövs. Myndigheten får vid behov anlita polismyndigheten för biträde vid tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Enligt kärntekniklagen får tillsynsmyndigheten besluta om de åtgärder som behövs för att lagen eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas. I samma syfte får myndigheten meddela förelägganden och förbud i enskilda fall. Om någon inte vidtar en åtgärd som ålagts honom får myndigheten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Innebörden av lagens bestämmelser är alltså att Strålsäkerhets- myndigheten i sin tillsyn har rätt att besluta om varje åtgärd som myndigheten bedömer nödvändig för säkerheten. Ett sådant tillsynsbeslut kan innebära t.ex. att en tillståndshavare föreläggs att vidta vissa åtgärder som villkor för fortsatt drift av en anläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten kan också besluta om förbud för en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;verksamhet och ställa upp villkor för att den – efter förnyad prövning – ska få återupptas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillsynsmyndighetens beslut ska gälla omedelbart, om inte annat bestäms. Beslut får överklagas hos regeringen. Detta är ännu ett uttryck för den särställning som tillsynsmyndigheten enligt kärntekniklagen har tilldelats. De allra flesta myndigheters beslut överklagas hos förvaltningsrätten eller vid beslut enligt miljöbalken hos miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Strålskyddslagen (1988:220)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Strålskyddslagen har karaktären av ramlag och får i många avseenden sitt konkreta innehåll genom föreskrifter som enligt bemyndigande i lagen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna myndighet är Strålsäkerhets- myndigheten. Lagen ska bidra till att skapa ett så fullständigt strålskydd som möjligt i samhället. För att undvika ett omfattande och svåröverskådligt tillämpningsområde har lagens tillämpnings- område begränsats till att endast omfatta skydd mot skadlig verkan av strålning.&lt;A href="#page_271"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Lagen är också utformad så att den ger möjlighet att anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till strålkällornas farlighet och behovet av särskild kompetens hos brukaren. Mot den bakgrunden ger lagen en möjlighet för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Strålsäkerhetsmyndigheten att bestämma den nedre gränsen för lagens tillämplighet genom att föreskriva undantag från lagens tillämpningsområde i sin helhet eller i vissa delar, s.k. friklassning&lt;A href="#page_271"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Från strålskyddssynpunkt harmlösa mängder av radioaktivitet och tekniska anordningar som avger svag joniserande strålning kan helt undantas från strålskyddslagstiftningens tillämp- ningsområde. Undantag får också göras från lagens regler angående tillståndsplikt. Undantag kan endast föreskrivas i de fall det kan ske utan att syftet med lagen åsidosätts.&lt;A href="#page_271"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Tillämpningsföreskrifter till lagen finns i strålskyddsförord- ningen (1988:293).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 1 § strålskyddslagen, se även prop. 1987/88:88, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 3 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 1987/88:88 s. 67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318272x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Lagens syfte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Strålskyddslagen har som syfte att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av strålning. Lagen gäller såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft12"&gt;joniserande strålning &lt;/SPAN&gt;avses enligt lagen &lt;NOBR&gt;gamma-,&lt;/NOBR&gt; röntgen- och partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Med &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;icke-joniserade&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; strålning &lt;/SPAN&gt;avses enligt lagen optisk strålning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och ultraljud eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning. Lagen omfattar således även strålning från naturliga strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Definitionen på &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning medger t.ex. att lagens tillämpningsområde kan omfatta infraljud om det skulle vara nödvändigt från strålskyddssynpunkt. Avsikten är dock inte att lagen ska tillämpas på hörbart ljud.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Lagens syfte är att behövliga skyddsåtgärder mot skador från såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning alltid ska kunna vidtas med stöd av lagen allteftersom kunskaperna om strålningens effekter ökar och nya ämnen eller tekniker utvecklas. Redan en på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om skaderisker utgör tillräcklig grund för ingripande enligt strålskyddslagen. Ambitionen är således att skapa förutsättningar för att uppnå ett så långt som möjligt totalt strålskydd i samhället.&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Benämning på olika strålkällor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;I strålskyddslagen används som benämning på olika strålkällor följande tre begrepp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;radioaktivt ämne,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne ingår.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Radioaktivt ämne &lt;/SPAN&gt;karakteriseras av att atomkärnorna inte är stabila utan kan sönderfalla. När ett radioaktivt ämne sönderfaller utsänds joniserande strålning. Begreppet omfattar både radioaktiva grund-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 1och 2 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 1987/88:88, s 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se prop. 1987/88:88, s 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft63"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;ämnen och föreningar vari sådana ämnen ingår. Även preparat, beredningar och andra konstgjorda produkter som sänder ut joniserande strålning omfattas av begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;Teknisk anordning som kan alstra strålning &lt;SPAN class="ft11"&gt;avser en anordning i vilken strålningen alstras på elektrisk väg. Det kan vara fråga om såväl joniserande som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;icke-joniserande&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; strålning. Som exempel kan nämnas röntgenanordning respektive anordning som alstrar ultraviolett strålning (t.ex. solarium). Karakteristiskt för sådana tekniska anordningar är att de endast alstrar strålning då de är påslagna. Ett radioaktivt ämne däremot sänder ut strålning så länge som det är radioaktivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;I vissa tekniska anordningar alstras strålning som en bieffekt. Avsikten med anordningen är inte att sända ut strålning. Det kan gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Som exempel på sådana tekniska anordningar som kan alstra strålning kan nämnas &lt;NOBR&gt;TV-apparater&lt;/NOBR&gt; och elektromikroskop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Med en &lt;/SPAN&gt;teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne &lt;SPAN class="ft11"&gt;ingår menas en teknisk anordning som inte självständigt kan alstra strålning. Den är i stället försedd med en strålkälla i form av ett radioaktivt ämne. Som exempel kan nämnas nivåvakter och annan mätutrust- ning i industrin och bestrålningsutrustningar i forskningsverk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Begreppet verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Uttrycket ”verksamhet med strålning” är ett centralt begrepp i strålskyddslagen. Det omfattar dels all slags hantering av radio- aktiva ämnen som tillverkning, införsel, transport, saluförande, överlåtelse, upplåtelse, förvärv, innehav och användning av eller annan därmed jämförlig befattning, dels användning av eller därmed jämförlig befattning med tekniska anordningar som kan alstra såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Till begreppet ”verksamhet med strålning” hänförs även innehav och drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar samt omhändertagande, förvaring och destruktion av radioaktiva ämnen.&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Den som bedriver en verksamhet, som primärt inte är att beteckna som verksamhet med strålning, men där verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1987/88:88, s. 68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;ger upphov till radioaktivt verksamhetsavfall, bedriver verksamhet med strålning vad avser innehavet av avfallet.&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Allmänna skyldigheter för dem som bedriver verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;De grundläggande aktsamhetsreglerna för dem som bedriver verksamhet med strålning har en förhållandevis allmän utformning mot bakgrund av att lagen är tänkt att täcka ett mycket stort område med varierande krav på strålskyddsåtgärder.&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Den som bedriver verksamhet med strålning ska således med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs vidta alla de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skador på människor, djur och miljö. Vidare anges att lokaler, apparater och andra tekniska anord- ningar samt skyddsutrustning som används i strålningsverksamhet bör kontrolleras och underhållas väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Strålskyddslagen föreskriver att den som är ansvarig för verksamheten ska förvissa sig om att de anställda har den kompetens och utbildning som behövs för arbetsuppgiften och vet vad som ska iakttas för att kunna tillvarata strålskyddet. Speciellt i fråga om den mera komplicerade apparaturen är det av stor vikt att den personal som hanterar utrustningen har en adekvat utbildning och vid behov får vidareutbildning för att kunna sköta utrust- ningen. På strålskyddsområdet intar skyddet av patienter inom hälso- och sjukvården en särställning. I samband med radiologisk undersökning och behandling utsätts nämligen patienten för avsiktlig bestrålning. Stråldoserna kan variera avsevärt beroende på vad för slag av behandling eller undersökning det rör sig om. Samma förhållande gäller beträffande radiologisk undersökning och behandling av djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft11"&gt;Strålskyddslagen innehåller ingen direkt uttalad bestämmelse om skyldighet att ta till vara patienters säkerhet vid bestrålning inom hälso- och sjukvården. Deras säkerhet ingår i de allmänna krav som lagen uppställer på tillstånd, villkor och tillsyn i fråga om radiologiskt arbete samt på en tillståndshavares allmänna skyldighet att förebygga skador av strålningen.&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 2005/06:76, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ strålskyddslagen. Se även prop. 1987/88:88, s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 187/88:88, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318275x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Personalstrålskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Strålskyddslagen föreskriver en skyldighet för dem som är sysselsatta i verksamhet med strålning, eller utför arbete där sådan verksamhet bedrivs, att använda de skyddsanordningar och vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att strålskyddet ska fungera tillfredställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Bestämmelsen kompletterar på ett för strålskyddet väsentligt sätt skyldigheten för den som är ansvarig för arbetet att instruera och utbilda arbetstagarna.&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Den som är under 18 år får inte sysselsättas i verksamhet som är förenad med joniserande strålning. Undantag får endast göras för den som för sin utbildning måste befatta sig med radioaktiva ämnen eller med en teknisk anordning som kan alstra joniserande strålning.&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Vidare är den som är sysselsatt eller ska sysselsättas i arbete med joniserande strålning skyldig att underkasta sig viss läkarunder- sökning.&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Mer detaljerade föreskrifter för personalstrålskydd åter- finns i tillsynsmyndighetens föreskrifter SSMFS. Vissa av dem gäller vid all verksamhet med joniserande strålning, medan andra är specifika för olika slag av verksamheter och omfattar t.ex. personal- strålskyddet, kontroll av strålkällor m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skydd av allmänhet och miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I de allmänna skyldigheter som den som bedriver verksamheten har ingår också ansvaret för skyddet av allmänheten och miljön från de konsekvenser som verksamheten medför utanför anläggningen. Hänsyn till detta tas i de specifika föreskrifter för olika verk- samheter som Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdar vilket till exempel kan gälla både kontroll av strålkällor som inte får komma på drift i samhället eller krav på strålskärmning av lokaler där allmänheten har tillträde. Särskilt för kärnteknisk verksamhet föreskriver myndigheten i föreskrifter om skyddet av människors hälsa och miljön om begränsning av utsläpp från kärntekniska anläggningar och därtill hörande kontroller av utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 8 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 16 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 18 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Särskilda skyldigheter för tillverkare och försäljare m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;Lagen innehåller särskilda bestämmelser om skyldigheter för den som tillverkar, till landet inför, överlåter eller upplåter en teknisk anordning att svara för att anordningen förses med nödvändig strålskyddsutrustning och i övrigt erbjuder en betryggande säker- het mot skada på människor, djur och miljö. Den som installerar eller utför underhållsarbete på en sådan anordning ska svara för att strålskyddsutrustning sätts på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;Lagen innehåller också särskilda bestämmelser om informa- tions- och märkningsskyldighet för radioaktiva ämnen och tekniska anordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ansvaret för radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning ska svara för att avfallsprodukter och kasserade strålkällor hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Lagen medger att den som bedrivit verksamheten överlämnar det radioaktiva avfallet till en producent som enligt miljöbalken har motsvarande skyldighet att ta hand om avfallet. Skyldigheten gäller även den som bedrivit verksamhet med en teknisk anordning som kan alstra strålning. Den tekniska anordningen ska oskadliggöras när den inte längre ska användas. Bestämmelsen omfattar apparater eller andra tekniska anordningar oavsett om de alstrar joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;I verksamhetsutövarens ansvar ligger bland annat ett ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder ska kunna vidtas. I detta ansvar ingår också att svara för de faktiska kostnader som behövs för avfallshanteringen. Skyldigheten att hantera och slutförvara radioaktivt avfall omfattar även den som inte längre bedriver någon verksamhet. Om ett tillstånd återkallats eller ett tillstånds giltighetstid gått ut, kvarstår således skyldigheterna för tillståndshavaren till dess de fullgjorts.&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 13 och 14 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 1987/88:88 s. 76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tillståndsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Huvudprincipen är att tillstånd alltid krävs för att ta befattning med radioaktiva ämnen eller material som innehåller radioaktiva ämnen. Tillstånd krävs även för verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken och som ger upphov till radioaktivt avfall. Vidare krävs tillstånd även för viss i lagen närmare angiven befattning med tekniska anordningar som kan och är avsedda att sända ut joniserande strålning och i vissa fall &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Tillståndsplikten gäller även sådan del av en anordning som är av väsentlig betydelse från strålningssynpunkt. Detta innebär att tillståndsplikt kan föreskrivas även för en teknisk anordning som väl kan men som inte är avsedd att sända ut joniserande strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd. Som nämnts kan regeringen eller Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriva undan- tag från tillståndsplikten. Ett tillstånd får begränsas till att avse en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Särskilt tillstånd enligt strålskyddslagen behövs normalt inte för kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen. Däremot regleras villkor och föreskrifter som behövs med hänsyn till strålskyddet med stöd av strålskyddslagen. En särskild bestämmelse om detta finns i 27 § strålskyddslagen som anger att om ett tillstånd har meddelats enligt kärntekniklagen eller under tillståndets giltighets- tid, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet. Regeringen har delegerat till Strålsäkerhetsmyndig- heten att pröva frågor om villkor enligt 27 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tillsyn över efterlevnaden av strålskyddslagen – Författningsregleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Tillsynsförfarandet enligt strålskyddslagen har anpassats med hänsyn till strålkällans farlighet m.m. Tillsynen har i möjligaste mån koncentreras till de strålkällor där speciella och svåravvägda strålskyddsproblem föreligger och där särskild strålskyddsexpertis behövs. För vissa verksamhetsområden kan kontrollen över verksamheten skötas av utövaren, i vissa fall enligt närmare före- skrifter av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter som tillsynsmyn- dighet enligt strålskyddslagen är vittgående. I likhet med vad som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;gäller enligt kärntekniklagen sträcker de sig från att erinra en tillståndshavare om dennes skyldigheter till att besluta om förbud för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Den som bedriver verksamhet enligt strålskyddslagen är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten upplysningar och tillträde till anläggning eller plats där strålningsverksamhet bedrivs samt låta tillsynsmyndigheten göra undersökningar och ta prov i den omfattning som behövs för tillsynen. I upplysningsskyldigheten ligger också att redovisa sådana förhållanden vid en anläggning eller plats som behövs för bedömning av med stöd av lagen uppställda villkor och föreskrifter. Eventuella tvångsingripanden i bostäder som kan behövas från strålskyddssynpunkt bör i regel ske med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om husrannsakan.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten kan vidare besluta om de föreläg- ganden och förbud som behövs i enskilda fall för att strålskydds- lagen eller föreskrifter eller ett tillståndsvillkor som meddelas med stöd av lagen ska kunna efterlevas. För att tvinga fram en åtgärd kan myndigheten även förena ett föreläggande med vite.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om någon inte vidtar en strålskyddsåtgärd enligt lagen kan Strålsäker- hetsmyndigheten också förordna om rättelse på dennes bekostnad.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ibland kan det vara angeläget att snabbt kunna ingripa för att förhindra befarade strålskador. Tillsynsmyndigheten får då i avvaktan på att en förelagd strålskyddsåtgärd vidtas omhänderta radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strål- ning eller som innehåller ett radioaktivt ämne. Myndigheten får också försegla en teknisk anordning eller anläggning för att före- bygga att den brukas olovligen.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft11"&gt;Polismyndigheten är skyldig att lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Delegering av tillsynsverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Av förarbetena till strålskyddslagen framgår att avsikten är att tillsynsförfarandet ska kunna anpassas och utformas på det sätt som är lämpligt i det aktuella fallet och att det därför bör vara möjligt att delegera tillsynsverksamheten. Strålsäkerhetsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 31 § strålskyddslagen samt prop. 1987/88:88, s 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 32 och 34 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 32 § andra stycket strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 33 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 31 och 33 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;hetens ansvar är således både övergripande och slutligt, dvs. även om vissa tillsynsuppgifter skulle kunna delegeras till andra tillsyns- organ bär Strålsäkerhetsmyndigheten alltid det slutliga ansvaret för att tillsynen av strålskyddet genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tillsynsvägledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Miljöbalken omfattar även strålskyddsfrågor, se nedan 7.6. Detta innebär att balkmyndigheter med ansvar för tillsyn över miljöfarlig verksamhet också är skyldiga att utöva tillsyn över frågor som rör strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Från den 1 juli 2006 är Strålsäkerhetsmyndigheten tillsyns- vägledande myndighet enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Såväl kärntekniklagen som strålskyddslagen har karaktären av ramlag som i många avseenden får sitt konkreta innehåll genom föreskrifter som enligt bemyndigande i respektive lag meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna myndighet är från den 1 juli 2008 Strålsäkerhetsmyndigheten. Tidigare var det Statens kärnkraftinspektion som med stöd av kärntekniklagen meddelade föreskrifter som rörde säkerheten vid kärnteknisk verksamhet och Staten strålskyddsinstitut som med stöd av strålskyddslagen meddelade föreskrifter om strålskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Fram till år 1999 fanns inte några generella säkerhetsbestäm- melser för kärnteknisk verksamhet. Specifika bestämmelser fanns istället intagna i de tillstånd och individuella villkor som gällde för varje anläggning. År 1999 trädde de första generella föreskrifterna på kärnsäkerhetsområdet i kraft utgivna av dåvarande Statens kärnkraftinspektion. Genom dessa föreskrifter samlades de grund- läggande säkerhetsbestämmelserna på ett överskådligt sätt och gjordes generellt giltiga för samtliga berörda anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;På samma sätt finns generella föreskrifter utfärdade med stöd av strålskyddslagen och som rör strålskyddet för personal och allmänhet vid verksamhet med joniserande stålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Föreskrifterna har reviderats genom åren, senast i samband med att Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling beslutades. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;det följande redovisas en sammanställning av de föreskrifter som gäller på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter som gäller drift av kärnteknisk anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller de grundläggande bestäm- melser för drift av kärntekniska anläggningar. Anläggningarna ska, enligt föreskrifterna, ha en anpassad grundkonstruktion med flerfaldiga barriärer för inneslutning av radioaktiva ämnen och ett särskilt anpassat djupförsvar som omfattar förebyggande och skyddande åtgärder i flera steg samt konsekvenslindrande åtgärder om ett utsläpp av radioaktiva ämnen trots allt skulle inträffa. Vidare återfinns krav på grundläggande åtgärder vid tillbud och haverier, krav på konstruktion och utförande, krav på att analysera, granska och redovisa säkerheten samt krav på dokumentation och rappor- tering till myndigheten. Föreskrifterna innehåller också bestäm- melser om ledning och styrning av de verksamheter som har bety- delse för säkerheten, krav på kompetens, styrning av driftverksam- heten, beredskapsplanering samt hantering av kärnämne och kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kompetens hos driftsper- sonal vid reaktoranläggningar (SSMFS 2008:32) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestäm- melser om kompetensprövning hos driftpersonal vid kärnkrafts- reaktorer samt regler om behörighet för att få tjänstgöra i en viss befattning som rör driften av ett kärnkraftverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer (SSMFS 2008:17) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;gäller åtgärder som krävs för att upprätthålla och utveckla säkerheten i konstruktionen och utförandet av kärnkraftsreaktorer i syfte att, så långt det är rimligt med beaktande av bästa möjliga teknik, förebygga radiologiska olyckor. Föreskrifterna omfattar även bestämmelser om tekniska och administrativa åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om mekaniska anordningar vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:13) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestämmelser om den tredjepartskontroll som sker av de komponenter som har betydelse för inneslutningen av radioaktiva ämnen och som måste kontrolleras innan de får tas i drift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p849 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om fysiskt skydd av kärntek- niska anläggningar (SSMFS 2008:12) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;gäller sådana tekniska, organi- satoriska och administrativa åtgärder som krävs för att dels skydda kärntekniska anläggningar mot obehörigt intrång, sabotage eller annan sådan påverkan som kan medföra radiologisk olycka, dels för att förhindra obehörig befattning med kärnämne eller kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om beredskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om beredskap vid vissa kärn- tekniska anläggningar (SSMFS 2008:15) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på planering av beredskapen och åtgärder i händelse av en nödsituation eller hot om en nödsituation vid kärntekniska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter som gäller hantering av kärnavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:22) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;syftar till att tillse att radioaktivt avfall och kärnavfall hanteras på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt samt till att ge förutsättningar för att begränsa avfallsmängder och skadlig verkan av strålning från avfallet nu och i framtiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall (SSMFS 2008:21) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;gäller säkerheten efter förslutning av slutförvar för kärnämne och kärnavfall vilket inkluderar använt kärnbränsle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p852 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om avveckling av kärntekniska anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om planering inför och under avveckling av kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:19) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;före- skriver att tillståndshavaren ska se till att det finns en preliminär planering av den framtida avvecklingen av anläggningen. Bland annat ska en analys av olika tänkbara tillvägagångssätt för avveck- lingen redovisas, innehållet av radioaktivt material och material- flöden tekniskt dokumenteras och krav ställs på redovisning inför slutlig avställning av anläggningen och följande demontering och rivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om kontroll av kärnämne&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av kärnämne m.m. (SSMFS 2008:3) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;har som syfte att Sverige ska kunna uppfylla sina &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;icke-spridningsåtaganden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Föreskriften anger krav på den som bedriver kärnteknisk verksamhet eller exporterar kärnämne och kärnteknisk utrustning. Kraven rör organisation, åtgärder, anmäl- nings- och ansökningsförfaranden, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om personstrålskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet med joniserande strålning vid kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:26) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;föreskriver att verksamheten ska bedrivas så att alla stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. Föreskrifterna är omfattande, bl.a. finns krav på att det ska finnas dokumenterade mål och styrmedel samt resurser för arbetet med att hålla stråldoserna så låga som möjligt. Vidare krävs att all personal som ska arbeta inom kontrollerat område ska använda skyddsutrustning samt genomgå medicinsk kontroll. Bestämmelser om när person- dosmätare ska bäras och när helkroppsmätning ska göras finns också. Föreskrifterna innehåller också bestämmelser om krav på lokala strålskyddsinstruktioner, vilket innebär att tillståndshavaren ska ha interna regler och rutiner för strålskyddet. En årlig uppfölj- ning och utvärdering av arbetet ska också rapporteras till Strål- säkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:24) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;föreskriver att till- ståndshavaren ska utse en strålskyddsföreståndare samt en ersättare för denna vid den kärntekniska anläggningen och att dessa personer ska godkännas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålskyddsföre- ståndaren ska bl.a. verka för att gällande lagar, föreskrifter och övriga villkor om strålskyddet för anläggningen efterlevs samt bevaka och följa upp strålskyddsverksamheten och vara en kontakt- punkt gentemot myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestäm- melser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med strålning (SSMFS 2008:51) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är baserade på det grundläggande strål- skyddsdirektivet 96/92/Euratom om fastställande av säkerhets- normer för skydd av arbetstagares och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. Föreskrifterna anger tillståndshavarnas ansvar för de grundläggande strålskydds- principerna berättigande och optimering av verksamheten och att dosgränser inte överskrids. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om gällande dosgränser, mätning och rapportering av individuella stråldoser, skydd för gravida och ammande kvinnor, kategorisering av arbetstagare och arbetsställen samt regler om utförande av läkarundersökning och när läkarundersökning av arbetstagare krävs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:52) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på arbets- tagare som utför arbete som kan ge högre stråldoser, då dessa anlitas för arbete inom kontrollerat område i Sverige eller då svenska externa personer av samma kategori utför sådana uppdrag i andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Föreskrifter om skydd av allmänheten och miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:23) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;innehåller bestämmelser om begräns- ningar av utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anlägg- ningar. Enligt föreskrifterna får den effektiva dosen till någon individ i den så kallade kritiska gruppen av ett års luft- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft21"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;vattenutsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning inte överstiga 0,1 millisievert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall (SSMFS 2008:37) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på slutligt omhänder- tagande av använt kärnbränsle och kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Föreskrifter om patientstrålskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning (SSMFS 2008:35) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på medicinska och odontologiska verksamheter med joniserande strålning som utnyttjas för medi- cinska bestrålningar samt på bestrålning av personer som utanför sin yrkesverksamhet hjälper och stödjer patienter som bestrålas. I föreskrifterna ställs krav på bl.a. kompetens, strålskyddsorganisa- tion och kvalitetssäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om nukleär- medicin (SSMFS 2008:34) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;är tillämpliga på nukleärmedicinsk verk- samhet i humansjukvården och på verksamheter där radioaktiva ämnen tillförs människor i samband med forskning och för rätts- liga eller försäkringstekniska undersökningar. Även i dessa före- skrifter ställs krav på bl.a. kompetens och kvalitetssäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling (SSMFS 2008:33) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på extern strålbehandling, inklusive buckyterapi och brachyterapi. Med brachyterapi avses behandling med radioaktiva strålkällor som placeras i eller på patientens kropp och med buckyterapi avses extern strålbehandling med rönt- genstrålning. Krav finns på bl.a. kompetens, kvalitetssäkring och procedurregler vid behandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik (SSMFS 2008:31) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på verksamhet med joniserande strålning avseende medicinsk och odontologisk diagnostik med externa strålkällor som röntgen eller radioaktiva ämnen. Föreskrifterna är också tillämpliga på medicinsk eller odontologisk användning av sådana strålkällor för planering och vägledning, forskning samt på rättsliga och försäkringstekniska undersökningar. I föreskrifterna ställs bl.a. krav på kompetens, kvalitetssäkring och utrustning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om diagnos- tiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiag- nostik (SSMFS 2008:20) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på verksamhet med medi- cinsk röntgendiagnostik. Med diagnostisk referensnivå avses en av Strålsäkerhetsmyndigheten fastställd dosnivå för en viss typ av undersökning och som, om den överskrids, ska föranleda en åtgärd. Med diagnostisk standarddos avses en hos tillståndshavaren kons- taterad stråldos för en viss typ av undersökning, uppmätt på samma sätt som det som gäller för motsvarande diagnostiska referensnivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om strål- skärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strål- ning (SSMFS 2008:11) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;gäller för lokaler som används för diagnostik eller terapi med joniserande strålning inom sjukvård, tandvård eller veterinärmedicinsk verksamhet. Lokaler ska utformas så att risken för att personer oavsiktligt bestrålas minimeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diag- nostik (SSMFS 2008:5) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ger en rätt för den som bedriver verksamhet med strålning inom privat och offentlig tandvård att förvärva, inneha, använda, upplåta och överlåta röntgenutrustning under för- utsättning att vissa villkor är uppfyllda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om diagnos- tiska referensnivåer inom nukleärmedicin (SSMFS 2008:4) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på diagnostisk nukleärmedicinsk verksamhet för vuxna patienter i sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Föreskrifter för specifika verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll av gränsöver- skridande transporter av radioaktivt avfall samt använt kärnbränsle (SSMFS 2009:1) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på tillämpliga på gränsöverskridande transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle inom Euro- peiska unionen samt ut från eller in till Europeiska unionen och innehåller bl.a. bestämmelser om tillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kontroll vid in- och utförsel av radioaktivt avfall (SSMFS 2008:53) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;har samma tillämpnings- område som ovanstående föreskrifter men gäller enbart för de till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;stånd som utfärdades före den 1 februari 2009. När tillståndens giltighetstid har löpt ut kommer föreskrifterna att upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utrustning för radiografe- ring (SSMFS 2008:49) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;gäller utrustning för teknisk radiograferings- och genomlysningsverksamhet med röntgen- eller gammastrålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om brandvarnare som inne- håller strålkälla med radioaktivt ämne (SSMFS 2008:47) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;innehåller bl.a. tekniska krav och tillståndsbestämmelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om bäringskikare och pejlkom- passer försedda med tritiumljus (SSMFS 2008:46) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bl.a. bestämmelser om att vissa bestämmelser i strålskyddslagen under angivna förutsättningar inte är tillämplig på bäringskikare eller pejlkompasser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha och använda vissa röntgenutrustningar och slutna strålkällor för undervisningsändamål, samt import, tillverkning och försäljning av sådana (SSMFS 2008:45) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestämmelser som ger ett generellt tillstånd för skolor att inneha och använda viss utrustning och slutna strålkällor. Det generella tillståndet gäller under förut- sättning av angivna villkor för tillståndet följs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om rökdetektorer som inne- håller radioaktivt ämne (SSMFS 2008:44) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;innehåller bl.a. bestäm- melser om krav på märkning och förvaring av rökdetektorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tekniska anordningar i vilka som bieffekt alstras joniserande strålning, s.k. parasitär röntgen- strålning (SSMFS 2008:43) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;anger maximal dosekvivalentrat. Exem- pel på anordningar som omfattas av föreskrifterna är televisions- apparater, dataskärmar, oscilloskop, elektronsvetsutrustningar och anordningar som innehåller vissa typer av elektronrör, t.ex. radar- utrustningar och mikrovågsugnar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om användning av industriut- rustningar som innehåller slutna strålkällor eller röntgenrör (SSMFS 2008:40) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på verksamhet med stationära och portabla utrustningar som innehåller slutna strålkällor eller röntgenrör för- industriell nivå- eller kvalitetsmätning eller för analys och för vilka tillstånd krävs enligt 20 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om laboratorieverksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor (SSMFS 2008:28) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på verksamhet med radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor vilken bedrivs i laboratorielokaler och som omfattas av tillståndsplikt enligt strålskyddslagen och innehåller bl.a. bestäm- melser om krav på organisation och kompetens, kvalitetssäkring och lokaler och utrustning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med accelera- torer och slutna strålkällor (SSMFS 2008:27) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;är tillämpliga på verksamheter med acceleratorer och med slutna strålkällor hos vilka aktiviteten överstiger 100 GBq och innehåller bestämmelser om krav på bl.a. strålskyddsorganisationen och kompetens, kvali- tetssäkring, säkerhetssystem och kontroll över utrustning och instrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om radio- grafering (SSMFS 2008:25) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestämmelser om krav på bl.a. strålskyddsorganisation, kompetens, kvalitetssäkring och underhåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft154"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hante- ring av aska som är kontaminerad med &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; (SSMFS 2008:16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;är tillämpliga på hantering av kontaminerad aska från energipro- duktion erhållen i förbränningsanläggningar där det uppstår mer än 30 ton aska torrsubstans (TS) per år. I föreskrifterna finns bl.a. krav på skydd mot läckage, mätningar och omgivningskontroll samt återvinning och bortskaffande av kontaminerad aska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Föreskrifter om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om torkning med mikrovågor (SSMFS 2008:41) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;är tillämpliga på användning av mikrovågor i syfte att torka väggar och bjälklag i byggnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier (SSMFS 2008:36)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft13"&gt;är tillämpliga på såväl kosmetiska som medicinska solarier och innehåller bestämmelser om bl.a. tillståndskrav och handhavande- regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar (SSMFS 2008:14)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;är tillämpliga på lasrar och innehåller bestämmelser om bl.a. ut- formning och tillståndskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Administrativa föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om arkivering vid kärntek- niska anläggningar (SSMFS 2008:38) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tillämpliga på arkivering av dokumentation som upprättats och mottagits inom ramen för verksamheten vid kärntekniska anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:8) om avgifter vid riksmätplatsen för joniserande strålning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestämmelser om vilka avgifter Strålsäkerhetsmyndigheten få ta ut för olika mät- uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.5.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Undantagsföreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2010:2) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller regler om undantag från strålskydds- lagens bestämmelser för visst avfall som får deponeras lokalt utan särskilt medgivande från Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:39)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;, kan sägas utgöra s.k. friklassningsregler med bestäm- melser om utförsel av kärnavfall från en kärnteknisk anläggning för fri användning eller för att kunna tas om hand som annat avfall än kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet avseende hantering av naturligt förekommande material som innehåller kärnämne (SSMFS 2008:2) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;innehåller bestämmelser om undantag från kärntekniklagens bestämmelser när det gäller verksamhet som innebär hantering av i naturen förekommande material som innehåller kärnämne och som inte avser utvinning av kärnämne ur malmer eller annat råmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande av uppdragstagare (SSMFS 2008:7) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;innehåller bestäm- melser om undantag från kravet på godkännande enligt 5 § andra stycket 1 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljöbalkens bakgrund, mål och tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling ska bygga på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att män- niskans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I balken anges också vad som ska gälla för att miljöbalkens mål ska uppnås. Miljöbalken ska således tillämpas så att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;den biologiska mångfalden bevaras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så satt ett kretslopp uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Miljöbalkens tillämpningsområde är alltså mycket vidsträckt. Reg- lerna kan tillämpas för all verksamhet och alla åtgärder som påver- kar miljön – från stora industriprojekt till små enstaka åtgärder av privatpersoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljöfarlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;En nyhet i miljöbalken, i förhållande till vad som gällde enligt tidi- gare miljölagstiftning, är att frågor om strålning – såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; – omfattas av bestämmelserna i balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att användning av anläggningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. I förarbetena till balken anges särskilt drift av kärntekniska anläggningar som exempel på användning som är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Vidare anges att användning av anläggningar som kan medföra olägenhet för omgiv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;ningen genom bl.a. joniserande strålning är att betrakta miljöfarlig verksamhet. All kärnteknisk verksamhet är såldes miljöfarlig verk- samhet enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillstånd enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd framgår att kärnteknisk verksamhet inte får bedrivas utan tillstånd enligt miljöbalken. Frågor om tillstånd enligt miljöbalken för kärnteknisk verksamhet prövas av miljödomstolen. Bestäm- melserna i balken innebär alltså att det krävs två separata tillstånd för att få inneha och driva en kärnteknisk anläggning, dels ett till- stånd enligt kärntekniklagen, dels ett tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Av förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar framgår vidare att kärnteknisk verksamhet alltid ska förutsättas medföra betydande miljöpåverkan. Detta får en särskild betydelse när det gäller omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning och förfarandet för att ta fram en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att balken ska tillämpas parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten. Det innebär att miljöbalken gäller parallellt med kärntekniklagen och strålskydds- lagen. Den som bedriver kärnteknisk verksamhet är alltså skyldig att förutom bestämmelserna i kärntekniklagen även beakta och till- lämpa balkens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Miljöbalken omfattar förutom olägenheter vid joniserande strål- ning även säkerheten hos anläggningar, tillsynsfrågor och verksam- hetsutövares egenkontroll. Det är således möjligt att med stöd av miljöbalken ingripa mot alla former av kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillåtlighetsprövning av nya verksamheter enligt 17 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft11"&gt;För vissa nya anläggningar och verksamheter gäller att regeringen, enligt 17 kap. 1 § miljöbalken, ska pröva tillåtligheten av dessa innan tillståndsansökan prövas. Det anges uttryckligen i paragrafen att det ska vara fråga om nya verksamheter som obligatoriskt ska prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;De anläggningar och verksamheter det är frågan om räknas upp i paragrafen. Det gäller stora infrastrukturprojekt som generellt sett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;har en betydande miljöpåverkan samtidigt som konkurrerande eller motstridiga intressen måste vägas samman för att nå den bästa lösningen. Ofta kan enskilda intressen ställas mot allmänna intres- sen eller olika allmänna intressen mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Bland de verksamheter som räknas upp i paragrafen finns angi- vet ”anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av rege- ringen enligt kärntekniklagen”. Även om uppräkningen anger att det är anläggningen som ska prövas så följer det av paragrafens inledning att prövningen även ska avse verksamheten som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Prövningen enligt balken omfattar övergripande frågor såsom anläggningarnas lokalisering, art och omfattning samt frågor om verksamhetens effekter på markanvändning och miljö, energi, transporter m.m.&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden där det framstår som naturligt att regeringen har det avgörande inflytandet huruvida verksamheten ska få komma till stånd eller inte&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Tillåtlighetsprövningen ger regeringen ett långtgående utrymme när det gäller att styra verk- samheten i den riktning som är önskvärd från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och regionalpolitiska utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;I samband med prövningen kan regeringen besluta om särskilda villkor för att tillgodose även allmänna intressen.&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Regeringens beslut är bindande för den ordinarie tillståndsmyn- digheten. Denna kan alltså inte avslå en ansökan om tillstånd till en verksamhet som regeringen vid prövning enligt 17 kap. funnit till- låtlig. Den kan heller inte bifalla en ansökan om tillstånd som regeringen vid prövning enligt 17 kap. funnit otillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringens beslut i tillåtlighetsfrågan omfattas av lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut vilket innebär att Högsta förvaltningsdomstolen efter ansökan om rättsprövning prövar om regeringens avgörande strider mot någon rättsregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Sammanfattningsvis innebär regeln enligt 17 kap. 1 § miljöbal- ken att innan en ansökan om tillstånd att uppföra en ny kärn- teknisk anläggning prövas, ska regeringen först pröva tillåtligheten av verksamheten som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Enligt 17 kap. 6 § miljöbalken får regeringen tillåta kärntekniska anläggningar endast om kommunfullmäktige i den kommun som anläggningen ska lokaliseras till har tillstyrkt detta. Om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 1997/98:45 II, s. 215 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se Stefan Rubensson, Miljöbalken, del 3, s. 145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 17 kap. 7 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318292x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;kommer till stånd finns det en undantagsmöjlighet för regeringen att bortse från det kommunala vetot avseende anläggningar för mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller kärnavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;En miljökonsekvensbeskrivning ska alltid ingå i en ansökan enligt miljöbalken. När det gäller förfarandet för att upprätta miljökon- sekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och plane- ringsunderlag gäller reglerna i 6 kap. miljöbalken. En ansökan enligt miljöbalken ska innehålla uppgifter om det samråd som skett enligt 6 kap. &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I samband med att en ansökan om tillstånd prövas är miljö- domstolen skyldig, enligt 6 kap. 9 § miljöbalken, att ta ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken. Vid prövningen ska innehållet i miljökonsekvens- beskrivningen och resultatet av samråd och yttranden beaktas. Resultatet av den prövningen ska sedan framgå av tillstånds- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;I 2 kap. miljöbalken återfinns s.k. allmänna hänsynsregler vilka måste iakttas av var och en som utövar verksamhet eller vidtar en åtgärd som inte är av försumbar betydelse. Dessa principer är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft36"&gt;Försiktighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Försiktighetsprincipen återfinns i 2 kap. 3 § miljöbalken och innebär att förebyggande åtgärder och andra försiktighetsmått ska vidtas så snart det kan befaras att en viss åtgärd skulle kunna utgöra en olägenhet för människors hälsa eller miljön. I den mån kunskap om sambandet mellan verksamheten och olägenheten saknas, men det finns skäl att anta att ett samband likväl föreligger, bör bristen på bevisning om orsakssamband inte frita verksamhetsutövaren från skyldigheten att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas.&lt;A href="#page_292"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 210.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318293x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft36"&gt;Kunskapskravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;I 2 kap. 2 § miljöbalken anges att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig kunskap om i vilken utsträckning verksamheten medför olägenhet för människors hälsa och miljön och hur sådana olägenheter kan förebyggas eller begränsas. Hur långt skyldigheten sträcker sig får rimligen variera med verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Det är naturligtvis skillnad på vilka krav som kan ställas på en enskild persons kunskap om vardagliga åtgärders påverkan på miljön och på de krav som kan ställas på den som avser att bedriva industriell verksamhet. I förarbetena anges emellertid att det är den eventuella effekten av en verksamhet eller åtgärd, och inte vem som vidtar åtgärden eller utövar verksamheten, som ska vara avgörande för vilken kunskap som behövs.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft36"&gt;Principen om bästa möjliga teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;Principen om bästa möjliga teknik återfinns i 2 kap. 3 § 1 miljö- balken. För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter. ”Teknik” omfattar inte endast produktionsanordningar utan även metoder för produktion som utbildning och arbetsledning. Med bästa möjliga teknik avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning utformas, uppförs, underhålls, drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste från teknisk och ekono- misk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen ifråga. Den ska vara tillgänglig och inte bara förekomma på experi- mentstadiet men behöver dock inte finnas i Sverige. Bedömningen om vad som är bästa möjliga teknik innefattar även det över- gripande resultatet för miljön. Hänsyn bör t.ex. tas till råvaror och energiförbrukning.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft36"&gt;Produktvalsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;Produktvalsprincipen i 2 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid användning och försäljning av kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön. Principen begränsar sig till att avse skyldigheten att undvika sådana farliga ämnen och beredningar som kan ersättas med mindre farliga motsvarigheter.&lt;A href="#page_293"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 211.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 216.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;225–226.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318294x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft36"&gt;Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Dessa båda principer följer av 2 kap. 5 § miljöbalken. Kretslopps- principen innebär att vad som utvinns ur naturen ska på ett uthålligt sätt kunna användas, återanvändas, återvinnas och bort- skaffas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Hushållningsprincipen har avseende råvaror och produkter ett nära samband med kretsloppsprincipen. Bästa effekt nås i samband med konstruktion och tillverkning. Principerna tillämpas exempelvis genom att en resurs- och energisnål process används och genom återanvändning eller återvinning, varigenom ett material kan komma till ny användning eller förvandlas till ny råvara. Då minskas behovet att förbruka ändliga naturresurser så att dessa räcker även för kommande generation. Det är även angeläget att minska avfallsmängderna och därmed omfattningen av deponier liksom belastningen av skadliga ämnen på mark och vatten. Förutom att hushålla med råvaror är det av betydelse att hushålla med energi. Därför bör alla verksamhetsutövare ha en effektiv energianvändning och hushålla med energi.&lt;A href="#page_294"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft36"&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Av 2 kap. 4 § miljöbalken framgår att verksamheter och åtgärder ska lokaliseras till platser som är lämpliga med hänsyn till miljö- balkens mål och där minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön uppkommer. Verksamheter eller åtgärder ska således lokaliseras till platser som är lämpliga. Lämplighetsbedömningen bör ske med utgångspunkt i balkens syfte, de grundläggande och särskilda hushållningsbestämmelserna samt förekommande miljökvalitetsnormer.&lt;A href="#page_294"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft36"&gt;Skälighetsregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Slutligen finns en skälighetsregel i 2 kap. 7 § miljöbalken. Den innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas under förutsättning att det inte kan anses vara orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. En sådan avvägning får emellertid aldrig leda till att en miljökvalitets- norm åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;I motiven anges att hänsynsreglerna måste tillämpas så att inte orimliga krav ställs på verksamhetsutövaren med hänsyn till den effekt skyddsåtgärderna och försiktighetsmåtten kommer att ha på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 222.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 219.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318295x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;miljön och kostnaderna för dessa åtgärder. Någonstans går en gräns där marginalnyttan för miljön inte uppväger de kostnader som läggs ned på försiktighetsmåtten.&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vad gäller bedömningen av var gränsen går för vad som kan anses vara en orimlig kostnad är utgångspunkten att tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser ska ske för att tillgodose miljöbal- kens mål. Huruvida kostnaden för en åtgärd är orimlig ska bedö- mas framför allt med hänsyn till miljönyttan som åstadkoms genom åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Vad gäller yrkesmässig verksamhet ställs krav på att bästa möjliga teknik ska tillämpas. I dessa fall utgår bedömningen av vad som är ekonomiskt rimligt från branschförhållanden och inte den aktuella verksamhetsutövarens betalningsförmåga&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Efterbehandlingsansvaret enligt miljöbalkens regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;En annan bärande princip i miljöbalken ger uttryck för att den som förorsakar miljöstörningar också har att bekosta nödvändiga åtgär- der som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter och fastslogs redan i samband med miljöskyddslagens tillkomst. Prin- cipen är internationellt vedertagen och går under beteckningen PPP (Polluter Pays Principle).&lt;A href="#page_295"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Principen att det är förorenaren som ska betala innebär inte endast ett ansvar för att förebygga skador och olägenheter utan innebär också ett ansvar för den som har orsakat att skada eller olägenhet har uppkommit för miljön, att avhjälpa sådan skada. Skyldigheten för avhjälpandet bör i princip kvarstår till dess olägenheterna har upphört oavsett om verksamheten lagts ned eller överlåtits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;10 kap. miljöbalken tillämpas på mark och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Efterbehandlingsansvaret innebär således att den ansvarige i skälig omfattning ska utföra eller bekosta de efterbehandlings- åtgärder som på grund av föroreningar behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för män- niskors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 232.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 232.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 213.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Lagstiftaren har ansett att skyldigheten i princip bör kvarstå till dess olägenheterna har upphört oavsett om verksamheten lagts ned eller överlåtits. Det ansvar som avses i förevarande bestämmelse är en skyldighet att avhjälpa skador och olägenheter antingen genom praktiskt handling eller genom finansiering av sådana åtgärder. I många fall kan ett bättre resultat uppnås genom att skyldigheten får avse ett kostnadsansvar.&lt;A href="#page_296"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Miljöbalken saknar en enhetlig definition av vem som är förore- naren och i förlängningen vem som faktiskt är ansvarig. I 10 kap. 2 § utpekas dock som ansvarig för efterbehandling den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till föroreningen (verksamhetsutövaren). Ny väg- ledande praxis saknas, men Koncessionsnämnden för Miljöskydd har många gånger i sin tidigare verksamhet tagit ställning i frågan. Det avgörande för nämndens praxis avseende verksamhetsutövar- ansvaret synes ha varit vem som faktiskt och rättsligt har möjlighet att ingripa.&lt;A href="#page_296"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den som kan kontrollera verksamheten är således verksamhetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;I den mån kunskap om sambandet mellan verksamheten och olägenheten saknas, men det finns skäl att anta att ett samband likväl föreligger, bör bristen på bevisning om orsakssamband inte frita verksamhetsutövaren från skyldigheten att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas. Även om verksamhetsutövaren har följt gällande tillstånd för verksamheten kan han åläggas ett efter- behandlingsansvar. Den omständigheten att tillståndet följs kan emellertid påverka skälighetsbedömningen i 10 kap. 4 § miljö- balken. I förarbetena anges att det vid skälighetsbedömningen bör vägas in om verksamheten har bedrivits på ett vid den tiden accepterat sätt och med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten.&lt;A href="#page_296"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Om någon verksamhetsutövare inte står att finna, då denne t.ex. har upphört som juridisk person, går efterbehandlingsansvaret över till fastighetsägaren om denne vid tidpunkten för förvärvet kände till eller borde ha upptäckt föroreningarna, 10 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Här förutsätts således ett förvärv för att en fastighetsägare ska anses subsidiärt ansvarig. I de fall då en verksamhetsutövare har haft nyttjanderätt till en fastighet och verksamhetsutövaren av någon anledning upphör kan en fastighetsägare endast i undantags-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 234.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2006:39 s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 121.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;fall åläggas att stå för kostnader för utredning eller efterbehand- ling.&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft13"&gt;Efterbehandlingsansvaret enligt kapitel 10 gäller inte miljö- skador som omfattas av lagen (2010:000) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;Bestämmelser om tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken finns i 26 kap. miljöbalken samt från den 1 mars 2011 i miljötillsyns- förordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft36"&gt;Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;Tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt före- skrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten ska dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Tillsynsmyndigheten ska fortlöpande bedöma om villkoren i ett tillstånd till miljöfarlig verk- samhet är tillräckliga. Om tillsynsmyndigheten finner att inte är tillräckliga ska myndigheten på eget initiativ ansöka om prövning av villkoren hos miljödomstolen eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft36"&gt;Förelägganden och förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall. Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite. Har tillsynsmyndigheten meddelat ett före- läggande eller ett förbud och det inte blir åtlytt, ska krono- fogdemyndigheten efter ansökan av tillsynsmyndigheten verkställa dess beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft36"&gt;Verksamhetsutövarens kontroll och miljörapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft13"&gt;Den som bedriver verksamhet ska fortlöpande planera och kontrol- lera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verk- ningar. Verksamhetsutövaren ska också genom egna undersök-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Se 10 kap. 5 § och 8 § 2 st miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;ningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Vidare ska verksamhetsutövaren lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om en miljöfarlig verksamhet omfattas av tillståndsplikt ska den som utövar verksamheten varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten. I miljörapporten ska redovisas de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut och resultaten av dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft36"&gt;Upplysningar och undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet att lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Verk- samhetsutövaren är också skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft36"&gt;Misstanke om brott ska anmälas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten ska anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till polis- eller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Länsstyrelsen ansvarar även för annan tillsyn enligt miljöbalken. Vem som har tillsynsansvaret anges i miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft36"&gt;Tillsynsmyndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är operativ tillsynsmyndighet enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och icke- joniserande strålning, dvs. kärnteknisk verksamhet enligt kärn- tekniklagen och verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten är också tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Länsstyrelsen ansvarar för annan tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet för större anläggningar för mellanlagring av farligt avfall i form av elektriska och elektro- niska produkter som innehåller radioaktiva ämnen dvs. brand- varnare eller rökdetektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;Kommunerna utövar tillsyn enligt balken över sådan användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra olägenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;för omgivningen av joniserande eller ickejoniserande strålning och som inte kräver tillstånd enligt miljöbalken.&lt;A href="#page_299"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;All kärnteknisk verksamhet omfattas av de allmänna skyldigheterna i kärntekniklagen vad gäller bl.a. omhändertagande av avfall och avveckling av anläggningar. Lagen (2006:647) om finansiella åtgär- der för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen) innehåller därför finansieringsbestämmelser som är i huvudsak desamma för samtliga tillståndshavare, såväl reaktorinnehavare som innehavare av andra kärntekniska anlägg- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det primära syftet med ett finansieringssystem är att säkra finansieringen av tillståndshavarnas kostnader för hantering och slutförvaring av verksamhetens restprodukter och avveckling och rivning av de kärntekniska anläggningarna samt den forskning och utveckling som krävs för att uppnå detta. Syftet är att så långt som möjligt minimera risken för att staten tvingas stå för kostnader som omfattas av tillståndshavarnas betalningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Reaktorinnehavarna är skyldiga att betala en avgift (kärnavfalls- avgift) för att finansiera framtida kostnader för slutförvaring av använt kärnbränsle, långlivat kärnavfall som genererats till följd av driften av kärnkraftsreaktorerna samt avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorerna och andra kärntekniska anläggningar. Kärnavfallsavgifterna får tas ut för de kostnader som omhänder- tagande av avfall och avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar genererar ända tills avfallet är placerat i slutligt förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Finansieringslagen innehåller inte några närmare bestämmelser om hur avgifternas storlek ska beräknas utan dessa återfinns i förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Av förordningen framgår t.ex. att reaktorinnehavare vart tredje år ska upprätta en kostnadsberäkning som ligger till grund för beräkning av kärnavfallsavgiften. I kostnadsberäkningen är en utgångspunkt att varje reaktor som inte permanent tagits ut drift har en total&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Jfr 26 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;driftstid om 40 år. Den återstående driftstiden ska alltid antas vara minst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Utgångspunkten för finansieringen av omhändertagandet av kärnavfall är att kärnkraftsindustrin ska stå för kostnaderna. Grun- den i kärnavfallsprojektets finansiering, såvitt avser kärnkraftsreak- torerna, är fyra fonder. Dessa byggs upp av avgifter som betalas in till staten av respektive reaktorinnehavare. Utöver respektive fond finns en säkerhet till ett visst begränsat belopp för en reaktorinne- havares kostnader. I samtliga fall har reaktorinnehavarna lämnat borgen som säkerhet.&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Den som är skyldig att betala kärnavfallsavgift ska således även ställa säkerhet för de kostnader som ännu inte täcks av de avgifter som har betalats. Utrymmet för att kräva säkerheter motsvarar således för varje tillståndshavare den summa som återstår att betala till dess de inbetalda avgifterna täcker de kostnader som omfattas av kärnavfallsavgiften. Om beräkningarna av kostnaderna är kor- rekta bör det innebära att kraven på säkerheternas omfattning och utformning sänks för varje beräkningsperiod.&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utöver det grundläggande kravet på säkerhet är det möjligt att för reaktorföretag kräva säkerhet i form av att ett eller flera ägarbolag tar på sig ansvar för avgiftsbetalningarna. Lagen inne- håller också en möjlighet att fastställa den ekonomiska risk som staten bär för de kostnader som ska täckas av kärnavfallsavgifter. Om en sådan risk fastställs får tillståndshavaren, utöver sin skyl- dighet att betala kärnavfallsavgift, åläggas att betala en riskavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Avgiftsmedlen ska förvaltas i en statlig fond, kärnavfallsfonden. Fondens medel ska placeras på räntebärande konto i Riks- gäldskontoret eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Utöver medel som fonderas för att täcka en reaktorinnehavares kostnader ska varje reaktorinnehavare även tillhandahålla säkerheter för de kostnader som ännu inte täcks av inbetalade avgiftsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;De fonderade avgiftsmedlen får användas för de kostnader som reaktorinnehavarna får för att ta hand om och slutförvara det använda kärnbränslet och kärnavfallet samt för avveckling och rivning av anläggningarna. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frå- gor om hur och i vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för de kostnader som reaktorinnehavarna förväntas få för åtgärder och verksamheter som ingick i det beräkningsunderlag som kärnavfallsavgiften grundade sig på. Om de inbetalade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 2005/06:183 s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2005/06:183 s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;avgifterna inte är tillräckliga ska även ställda säkerheter få användas för att täcka kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Skyldigheten att betala kärnavfallsavgift och ställa säkerheter upphör då de allmänna skyldigheterna enligt 10 § kärntekniklagen har fullgjorts eller befrielse från dem medgetts av regeringen. Skyldigheterna har inte fullgjorts förrän ett slutförvar slutligt har förslutits. Kärntekniklagens bestämmelser innebär således att reaktorinnehavarnas ansvar kan komma att kvarstå många år efter det att verksamheten vid kärnkraftsreaktorerna faktiskt har upp- hört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radio- aktivt avfall m.m. (Studsvikslagen) reglerar skyldigheten för den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor att betala en avgift till staten som ett kostnadsbidrag för slutlig hante- ring av restprodukter från kärnteknisk verksamhet som har ett samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Avgiftsskyldiga tillståndshavare är Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB och, till dess Barsebäcks andra reaktor stängdes av, Barsebäck Kraft AB. Avgiftens storlek, som i dag är 0,3 öre för varje levererad kilowattimme elström som genereras vid respektive anläggning bestäms direkt i Studsvikslagen. Avgifts- medlen betalas in till Kärnavfallsfonden, som förvaltar medlen i den så kallade Studsviksfonden. Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar om den närmare användningen av avgiftsmedlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Studsvikslagen upphör att gälla vid utgången av 2011.&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Ellagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft11"&gt;Den 1 januari 1998 trädde ellagen i kraft och ersatte därmed en tidigare lag från 1902 samt lagen (1994:618) om handel med el. Den nya lagen reglerar bl.a. verksamheter inom produktion, överföring och användning av el. Lagen innehåller bestämmelser om nätkon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:121, bet. 2008/09:FöU8, riksdagsskrivelse 2008/09:222.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;cession, nätverksamhet och nättariffer, övergripande system och balansansvar, skyddsåtgärder och skadestånd, elsäkerhetsåtgärder, konsumentfrågor, tillsyn m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Enligt 1 § förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el är Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) den myndighet som enligt 8 kap. 1 § ellagen har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Svenska kraftnät har bl.a. utfärdat föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar (SvKFS 2005:2). Föreskrifterna ställer krav på viss teknisk dimen- sionering av produktionsanläggningar för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för driftsäkerhet i det nationella elsystemet. Kraven avser störningstålighet, spänningsreglering, effektreglering, avställning och start efter yttre spänningslöshet, kommunikation och styrbarhet samt verifiering och dokumentation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Säkerhetsskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Säkerhetsskyddslagen gäller vid verksamhet förutom hos staten, kommunerna och landstingen samt vissa aktiebolag som staten har inflytande över även vissa enskilda företag – om verksamheten vid dessa är av betydelse för rikets säkerhet eller annars särskilt behöver skyddas mot terrorism. Till sådana företag räknas bland andra kärnkraftverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Säkerhetsskyddsförordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddsföreskrifter meddelade av Svenska kraftnät (SvKFS 2005:1) gäller för verksam- het vid kärnkraftverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Säkerhetsskyddslagstiftningen innehåller regler om informa- tionssäkerhet, tillträdesbegränsning samt om säkerhetsprövning med registerkontroll. Syftet är att skydda de verksamheter som omfattas av lagen mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet samt att även i andra fall skydda hemliga uppgifter från att obehörigen röjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Vad gäller informationssäkerheten kan ett grundläggande krav sägas vara att obehöriga inte ska få del av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som är av betydelse för rikets säkerhet (”hemliga uppgifter”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Lagstiftningen på kärnteknik- och strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Vattenverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Regler för vattenverksamhet finns i miljöbalken och i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vattenverksamheter är enligt miljöbalken bland annat att uppföra anläggningar i vattenområden och bortleda vatten från vatten- områden. En fullständig definition av vattenverksamhet finns i 11 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För vattenverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken, om inte något annat följer av de undantag från tillståndsplikten som anges i miljöbalken. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. Ansökan om tillstånd för markavvattning prövas dock i vissa fall av länsstyrelsen. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Bestämmelserna om vattenverksamhet är tillämpliga på intag och utsläpp av kylvatten från kärnkraftsreaktorer. Samtliga till- ståndshavare till kärnkraftsreaktorer har tillstånd till vattenverk- samhet enligt den tidigare gällande vattenlagen (1983:291).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;5 En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Reformbehovet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Utredningen har sammanfattat reformbehovet på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är mer överlappande än parallella; bestämmelserna reglerar likartade materiella sakfrågor från delvis olika utgångspunkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;tillståndsprövningen enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är exempel på en överlappande reglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;den bristande samordningen mellan de tre lagarna leder till onödig dubbelprövning samt till att resurserna inte används på bästa sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsprövningen av små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa ärenden går onödigt högt upp i instans- kedjan; jämfört med mer omfattande tillståndsärenden kan det förefalla onödigt att sådana ärenden ska prövas av rege- ringen respektive av miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regelverken bör samordnas så att det blir möjligt att på ett tydligt sätt anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” respektive ”verksamhet med strålning” är överlappande och otydliga samt har olika utgångspunkter – ”kärnteknisk verksamhet” konstituerar i sig tillståndsplikt vilket inte är fallet med ”verksamhet med strålning”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p893 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”radioaktivt avfall” och ”kärnavfall” är överlap- pande; – distinktionerna är svåra att upprätthålla och fyller inget syfte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;reglerna i kärntekniklagen om godkännande av uppdrags- tagare och entreprenörer bör förenklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verk- samhet; myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende att välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken; tillsynsreglerna bör mot denna bakgrund och med hänsyn till rättsäkerheten samordnas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;överklagande av Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om före- lägganden måste samordnas – samma sakfråga/ärende kan komma att prövas av antingen regeringen, förvaltnings- domstolen eller miljödomstolen beroende på om myndig- heten väljer att tillämpa miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen som grund för sitt beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sanktionsbestämmelserna enligt kärntekniklagen, strål- skyddslagen och miljöbalken överlappar varandra och bör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft11"&gt;därför samordnas; straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljö- balken liksom reglerna om miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller även för verksamheter enligt kärn- tekniklagen eller strålskyddslagen; en förseelse kan vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regelförenkling och effektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;En huvuduppgift för utredningen har varit att utreda förutsätt- ningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärntek- nikens och strålskyddets område. Möjligheterna att föra samman bestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och strålskyddslagen (1988:220) till en enda lag bör enligt direktiven särskilt studeras. Syftet ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Den nuvarande lagstrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft11"&gt;De generella principerna för säkerhet och strålskydd i den när det gäller verksamhet med strålning läggs fast i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Miljöbalken (1998:808),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Strålskyddslagen (1988:220),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Bestämmelserna i dessa lagar kompletteras av förordningar och myndighetsföreskrifter som innehåller mer detaljerade bestäm- melser. Den nuvarande lagregleringen på området framgår över- siktligt av kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Kärntekniklagen &lt;/SPAN&gt;gäller kärnteknisk verksamhet. I lagen används begreppet ”kärnteknisk verksamhet” som ett samlingsbegrepp för vad lagen omfattar. Kärntekniklagen är inriktad på att dels ta till- vara säkerheten vid den kärntekniska verksamheten, dels ta tillvara Sveriges åtaganden på &lt;NOBR&gt;icke–spridningsområdet&lt;/NOBR&gt; samt på tillsyn över och insyn i denna verksamhet. Kärntekniklagen innehåller också de centrala bestämmelserna som rör omhändertagande och slutför- varing av kärnavfall och använt kärnbränsle. Regeringen har bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten att utfärda föreskrifter enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft11"&gt;Kärnteknisk verksamhet får inte bedrivas utan tillstånd&lt;A href="#page_307"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Frågor om tillstånd enligt kärntekniklagen prövas av regeringen om det är fråga om större anläggningar medan mindre anläggningar prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Är det fråga om drift av en anläggning för radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen prövas frågan om tillstånd av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Miljöbalken &lt;/SPAN&gt;syftar till att skydda miljön och människors hälsa mot miljöfarlig verksamhet. Reglerna kan tillämpas för all verk- samhet och alla åtgärder som påverkar miljön – från stora industri- projekt till små enstaka åtgärder av privatpersoner. En nyhet i miljöbalken, i förhållande till vad som gällde enligt tidigare miljö- lagstiftning, är att frågor om strålning – såväl joniserande som icke- joniserande – omfattas av bestämmelserna i balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att användning av anläggningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön är att betrakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr 5 § första stycket kärntekniklagen. För verksamhet som är av liten omfattning eller avser vetenskaplig verksamhet vid universitet och liknande institutioner finns undantag från tillståndskravet i &lt;NOBR&gt;4–14&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet (kärnteknik- förordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;som miljöfarlig verksamhet. I förarbetena till balken anges särskilt drift av kärntekniska anläggningar som exempel på användning som är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Vidare anges att användning av anläggningar som kan medföra olägenhet för omgivningen genom bl.a. joniserande strålning är att betrakta miljöfarlig verksamhet. All kärnteknisk verksamhet är såldes miljö- farlig verksamhet enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Frågor om tillstånd enligt miljöbalken för kärnteknisk verksam- het och övrigt verksamhet med strålning prövas av miljödomstolen. Är det fråga om nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle ska regeringen innan miljödom- stolens tillståndsprövning pröva tillåtligheten av dessa anlägg- ningar&lt;A href="#page_308"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Efter regeringens tillåtlighetsprövning går ärendet vidare till miljödomstolen. Om regeringen finner att en verksamhet är tillåtlig får miljödomstolen inte neka tillstånd. Det bör i samman- hanget observeras att regeringen får tillåta en verksamhet endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta&lt;A href="#page_308"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att balken ska tillämpas parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten&lt;A href="#page_308"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det innebär att miljöbalken i de avseenden som omfattar joniserande eller icke- joniserande strålning gäller parallellt med strålskyddslagen och kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Strålskyddslagen &lt;/SPAN&gt;syftar till att skydda människor, djur och miljön från skadliga effekter till följd av strålning. Strålskyddslagen är därmed inte bara viktig när det gäller att skydda anställda som är sysselsatta i verksamhet med strålning utan även allmänheten i omgivande miljö och patienter i sjukvården. Regeringen har bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten att utfärda föreskrifter enligt strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Bestämmelserna innebär alltså att det krävs två separata tillstånd för att få inneha och driva en kärnteknisk anläggning, respektive att inneha en anläggning för att bearbeta, hantera, lagra respektive att slutförvara använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall. Det är fråga om &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;ett tillstånd enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;ett tillstånd enligt miljöbalken. Mot bakgrund av att miljö- balken, kärntekniklagen och strålskyddslagen ska tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 17 kap 6 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr. 1 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318309x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;parallellt innebär det att tillståndsvillkor som beslutas av miljö- domstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan är föreskrivna enligt de före- skrifter som beslutats enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Reformbehov – några identifierade problemområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Behovet av regelförenkling och effektivisering när det gäller kärn- teknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning har under lång tid varit en återkommande fråga&lt;A href="#page_309"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Mot bakgrund av att miljö- balken, kärntekniklagen och strålskyddslagen ska tillämpas paral- lellt innebär det att tillståndsvillkor som beslutas av miljödom- stolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det är inte enbart frågan om den dubbla tillståndsprövningen, den överlappande prövningsprocessen med två separata tillstånd med lika rättsverkan som angetts utgöra ett problem. Även andra frågor som har sin grund i en bristande samordning i lagstiftningen har tagits upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft13"&gt;Utredningen har sammanfattat de problemområden som förts fram på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är mer över- lappande än parallella; bestämmelserna reglerar likartade mate- riella sakfrågor från delvis olika utgångspunkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsprövningen enligt miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen är exempel på en överlappande reglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den bristande samordningen mellan de tre lagarna leder till onödig dubbelprövning samt till att resurserna inte används på bästa sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsprövningen av små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa ärenden går onödigt högt upp i instans- kedjan; jämfört med mer omfattande tillståndsärenden kan det förefalla onödigt att sådana ärenden ska prövas av regeringen respektive av miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se Organisationskommittén för strålsäkerhet (M 2007:05) skrivelse till regeringen från mars 2008 samt Strålsäkerhetsmyndighetens rapport ”Översyn av lagstiftningen på strål- säkerhetsområdet” från oktober 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft21"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regelverken bör samordnas så att det blir möjligt att på ett tydligt sätt anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till verk- samhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”kärnteknisk verksamhet” respektive ”verksamhet med strålning” är överlappande och otydliga samt har olika utgångspunkter – ”kärnteknisk verksamhet” konstituerar i sig tillståndsplikt vilket inte är fallet med ”verksamhet med strål- ning”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;begreppen ”radioaktivt avfall” och ”kärnavfall” är överlappande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;– distinktionerna är svåra att upprätthålla och fyller inget syfte,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;reglerna i kärntekniklagen om godkännande av uppdragstagare och entreprenörer bör förenklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen samt enligt miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verk- samhet; myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende att välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken; till- synsreglerna bör med hänsyn till rättsäkerheten samordnas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;överklagande av Strålsäkerhetsmyndighetens beslut om före- lägganden måste samordnas – samma sakfråga/ärende kan komma att prövas av antingen regeringen, förvaltningsdomstolen eller miljödomstolen beroende på om myndigheten väljer att tillämpa miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen som grund för sitt beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sanktionsbestämmelserna enligt kärntekniklagen, strålskydds- lagen och miljöbalken överlappar varandra och bör därför sam- ordnas; straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljöbalken liksom reglerna om miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller även för verksamheter enligt kärntekniklagen eller strål- skyddslagen; en förseelse kan vara straffbar enligt såväl miljö- balken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft21"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p906 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Reglerna i strålskyddslagen, kärntekniklagen och miljöbalken samordnas i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft93"&gt;Strålsäkerhetsutredningens förslag: &lt;SPAN class="ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningens slutsats är att frågor om strålskydd och kärnsäkerhet inte alltid kan särskiljas utan måste beaktas i ett sammanhang. Behov av samordning av säkerhets- och strålskyddsintressen föreligger i nästan samtliga led inom kärnbränslecykeln och gör sig gällande såväl vid granskning och bearbetning av det underlag som ligger till grund för utformningen av en anläggning som vid åtgärder som måste vidtas under anläggningens drift. I praktiken har det också lett till en viss överlappning av olika tillsynsåtgärder enligt respektive lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft11"&gt;Det finns enligt utredningens uppfattning inte längre någon anledning att specialreglera den kärntekniska verksamheten i en särskild lag på det sätt som har gällt sedan 1956. Den verk- samhet som regleras i kärntekniklagen och strålskyddslagen kan och bör ges en samordnad reglering i en gemensam lagstiftning på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft11"&gt;Miljöbalken har sedan dess tillkomst omfattat joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Miljöbalkens tillämpningsområde omfattar förutom olägenheter som uppstår vid joniserande strålning även säkerheten hos anläggningar, tillsynsfrågor och verksamhetsutövares egenkontroll. Det finns således flera nära kopplingar mellan reglerna i miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft11"&gt;I flera avseenden är reglerna överlappande. De allmänna hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken prövas även enligt kärntekniklagen. De hänsynsregler som gäller enligt strålskyddslagen har samma syfte som de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft11"&gt;Det finns heller inte några formella hinder att med stöd av balkens regler ställa krav och föreskriva villkor som rör såväl kärnsäkerhet som strålskydd. Frågor om anläggningssäkerhet och skydd mot joniserande strålning kan i ett tillståndsärende enligt miljöbalken således komma att prövas lika noggrant enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strålskyddslagen utifrån de syften de olika lagarna har att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft13"&gt;Utredningen har studerat följande fyra alternativa möjlig- heter att samordna bestämmelserna i miljöbalken, strålskydds- lagen och kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p912 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Bestämmelser som rör tillståndsprocessen för nya större anläggningar och effekthöjningar i kärnkraftsreaktorer integre- ras i miljöbalken medan övriga bestämmelser samlas i en fristående strålsäkerhetslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Bestämmelser som rör strålsäkerhet samlas i en fristående ”strålsäkerhetslag” men i övrigt sker ingen förändring jämfört med det nuvarande regelverket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Begreppen joniserande och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgår ur miljöbalken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Bestämmelser som rör strålsäkerhet integreras i sin helhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;De nära kopplingar mellan reglerna i miljöbalken, kärntek- niklagen och strålskyddslagen leder enligt utredningen fram till att bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör sam- ordnas i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;Miljöbalkens mål att främja en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö stämmer också överens med syftena enligt kärn- tekniklagens och strålskyddslagen. Skyddet för människor och miljön enligt miljöbalken avser inte enbart ett skydd mot skador utan även skyddet för människan mot andra olägenheter, dvs. sådana störningar som kan minska människors välbefinnande i ett medicinsk eller hygieniskt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;En fördel med att lägga de samlade bestämmelserna på strålsäkerhetsområdet i miljöbalken är att miljöbalkens regler således formellt redan i nuläget täcker verksamhet med såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. En annan fördel är att vissa regler i miljöbalken, t. ex. de allmänna hänsynsreglerna redan tillämpas och ska beaktas vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen. Tillsynskapitlet i balken är komplett och behö- ver i princip inte ändras om materiella strålsäkerhetsbestäm- melser förs in. Detsamma gäller sanktionsbestämmelserna enligt 29 och 30 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft11"&gt;Miljöbalken innehåller inte några materiella regler om joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning även om balken omfattar joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning . Då frågor som rör verksamhet med strålning ska tillämpas enligt miljö- balken får man, förutom i de allmänna hänsynsreglerna, söka vägledning i kärntekniklagen och strålskyddslagen samt före- skrifter som utfärdats med stöd av dessa lagar. Enligt utred- ningens uppfattning skapar den samlade prövningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p920 ft11"&gt;störningskällor som medges om reglerna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen samordnas i balken förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön. Samhällets krav på ökad säkerhet och strålskydd kommer att därigenom att stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;En samordning av bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd i miljöbalken innebär dessutom en regelförenkling i förhållande till den ordning som i dag gäller bland annat genom att den ifrågasatta dubbla tillståndsprövningen slopas för anläggningar där verksamhet med strålning bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;En ytterligare fördel med en samlad tillståndsprövning enligt miljöbalken, jämfört med en prövning enligt kärntekniklagen, är förhandlingsoffentligheten som den kommer till uttryck i bl.a. 2 kap. 11 § andra stycket RF och i 5 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken. Av dessa bestämmelser följer att förhandling i domstol ska som huvudregel vara offentlig. Således prövar miljödomstolen prövar mål om miljöfarlig verksamhet under en huvudförhandling till vilken allmänheten har tillträde. Vissa remissinstanser är närvarande och får svara på frågor från domstolen. Vissa ideella organisationer har rätt att överklaga domar och beslut. Beredning och prövning av ett tillstånds- ärende enligt nuvarande kärntekniklagen eller strålskyddslagen sker genom ett skriftligt förfarande med små möjligheter till en övergripande insyn på samma sätt som sker vid en huvud- förhandling i miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft11"&gt;Regeringens prövning kommer vid en samordning av reglerna i miljöbalken bli inriktad på tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av nya större anläggningar i stället för tekniska överväganden om säkerhet och strålskydd som bättre tas om hand av Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;En från rättsäkerhetssynpunkt viktig fråga i sammanhanget är att en samordning av reglerna kommer att underlätta en sakägares möjlighet att överklaga de tillsynsbeslut som fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft11"&gt;Vissa frågor i kärntekniklagen kan bli svåra att passa in i miljöbalken då de delvis har ett annat syfte. Viss särreglering kan därför bli nödvändig för frågor som rör &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;Vid överväganden om var i balken som bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör inordnas har utredningen funnit att flera av de materiella bestämmelserna i 12 kap. ”Jordbruk och annan verksamhet”, har upphävts och att kapitlet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft21"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;numer enbart omfattas av 6 stycken paragrafer. Dessa bestäm- melser kan, utan ändring av det materiella innehållet, med fördel flyttas till 7 kap. Skydd av områden, respektive 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft11"&gt;Utredningens överväganden innebär sammantaget att nu gällande 12 kap. föreslås upphöra att gälla och ersättas med materiella regler som rör kärnsäkerhet och strålskydd under en ny rubrik ”Strålsäkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som ges den samord- nande beteckningen ”verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft13"&gt;Begreppet verksamhet med strålning föreslås komma att ges samma omfattning som den som idag gäller enligt kärnteknik- lagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärntekniklagen och strålskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Fram till 1956 var 1941 års strålskyddslag den lag som reglerade verksamheten på kärnenergiområdet. Lagen utgjorde en allmän skyddslag som omfattade alla verksamheter där strålskyddsaspekter kommer in. Det var också med stöd av 1941 års strålskyddslag som tillståndet att driva Sveriges första kärnreaktor, den s.k. R1- reaktorn, utfärdades år 1954. Frågan om tillstånd prövades av Medicinalstyrelsen efter att ha hört Radiofysiska institutionen. Strålskyddslagen täckte således in alla frågor rörde verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Atomenergilagen kom till 1956 för att komplettera de koncessionsregler som gällde enligt 1941 år strålskyddslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft12"&gt;Kopplingen mellan den militära och den fredliga utvecklingen på kärnenergiområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Kopplingen mellan den militära och den fredliga utvecklingen på kärnenergiområdet som skedde under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; och början av &lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; påverkade utformningen av lagstiftningen inom kärn- energiområdet. Det politiska behovet av att ställa en potentiellt farlig verksamhet under regeringens kontroll torde ha varit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft21"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;väsentligt, mot bakgrund av ambitionerna under denna tid att utveckla ett svenskt kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Syftet med atomenergilagen var att i kontrollerade former främja införandet och användningen av atomenergi. Med stöd av den nya atomenergilagen blev det regeringen i stället för en expertmyndighet som slutligt kom att pröva frågan om tillstånd att uppföra, inneha och driva en kärnreaktor. Regeringen prövade också frågan om tillstånd att inneha uran, plutonium, torium eller annat som kan användas som bränsle i en kärnreaktor, material som även hade en militär anknytning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Den militära anknytningen vid utformningen av atomenergi- lagen kan också anas när det gäller reglerna för de inspektörer som skulle inspektera verksamheten vid en kärnreaktor. De belades med ett slags munkavle. De fick inte ”röja eller obehörigen utnyttja yrkeshemlighet som därigenom blivit känt för honom, och ej heller, där det ej kan anses påkallat i tjänstens intresse, yppa arbetsförhållanden eller affärsförhållanden, vilket sålunda blivit honom kunnigt”. Regeln var straffsanktionerad och straffet var dagsböter eller fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;Utformningen av kärntekniklagen och strålskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var tiden mogen för att se över Atom- energilagen. Frågorna om hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle var, enligt dåvarande regeringen, inte reglerade på ett tillfredställande sätt. Regeringen tillsatte den 12 mars 1979 Atom- lagstiftningskommittén med uppdrag att utreda möjligheterna att samordna den lagstiftning som reglerar atomenergiområdet till en lag. I direktiven till utredningen angavs det vara viktigt att sam- ordna atomenergilagen och strålskyddslagen så att en heltäckande lagstiftning skulle kunna uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Atomlagstiftningskommittén konstaterade i sitt betänkande att det i och för sig skulle vara möjligt att i en lag samordna alla de bestämmelser som rör kärnanläggningar, nukleära ämnen och andra radioaktiva ämnen. Men kommittén kom emellertid fram till slutsatsen att det fanns grundläggande skillnader i lagarna som skulle göra det mindre lämpligt att sammanföra lagstiftningen till en lag. Strålskyddslagen ansågs vara en allmän skyddslag som omfattar alla verksamheter där strålskyddsaspekter kommer in och som således tillvaratar även viktiga skyddsintressen vid verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;på kärnenergiområdet. Atomenergilagen ansåg kommittén vara av en annan karaktär än strålskyddslagen genom att den inom sitt tillämpningsområde uppställer krav på säkerhet och skydd mot olyckor som går utöver strålskyddslagen. Det skulle i och för sig kunna övervägas, framhöll kommittén, att bryta ut de delar av strålskyddslagen som gäller strålskyddet vid kärnverksamhet. Kom- mittén ansåg emellertid att detta skulle vara olämpligt och föreslog därför att bestämmelserna om strålskydd på kärnenergiområdet skulle ingå i strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringen delade kommitténs uppfattning och föreslog därför en lag som till sin karaktär sades vara en säkerhetslag, nämligen kärntekniklagen, och som sådan vara speciellt inriktad på att ta till vara säkerheten vid verksamhet på kärnenergiområdet samt tillsyn och insyn i sådan verksamhet. Frågor om skydd mot strålning skulle enligt regeringen regleras i strålskyddslagen, vilken enligt regeringen skulle ”utgöra en andra huvudlag” inom det kärn- tekniska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Den energipolitiska diskussionen under slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; kom att prägla den nu gällande kärntekniklagen, som trädde i kraft den 1 februari 1984. Frågorna om slutförvaringen av använt kärnbränsle, kärnkraftolyckan i Three Mile Island, 1979, folkomröstningen 1980 och de energipolitiska beslut riksdagen därefter fattade, som inne- bar att kärnkraften, som en målsättning, skulle avvecklas som energikälla för framtiden, blev centrala vid utformningen av lagen. Kärntekniklagen utformades som en säkerhetslag, särskilt inriktad på att tillgodose säkerheten i den kärntekniska verksamheten samt Sveriges åtaganden på &lt;NOBR&gt;icke-spridningsområdet.&lt;/NOBR&gt; Lagen fokuserar på tillsyn över och insyn i den kärntekniska verksamheten. Avfalls- frågorna fick ett stort utrymme i lagen. De centrala bestämmel- serna som rör omhändertagande och slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle formulerades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; förstärktes strålskyddslagens karaktär av en allmän skyddslag till skydd mot skadlig verkan av strålning. De grundläggande aktsamhetsreglerna i lagen täcker in ett mycket stort område med krav på strålskyddsåtgärder. Den som bedriver verksamhet med strålning ska således med hänsyn till verksam- hetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs, vidta alla de åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skador på människor, djur och miljö. Strålskydds- lagen föreskriver att den som är ansvarig för verksamheten ska förvissa sig om att de anställda har den kompetens och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;som behövs för arbetsuppgiften och vet vad som ska iakttas för att kunna tillvarata strålskyddet. Bestämmelserna i strålskyddslagen har i vissa avseenden kommit att utformas med regleringen inom kärnenergiområdet som förebild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kopplingen mellan kärntekniklagen, strålskyddslagen och reglerna i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;Dubbla tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Frågor om tillstånd till kärnteknisk verksamhet och verksamhet med strålning prövas såväl enligt kärntekniklagen respektive strål- skyddslagen som enligt miljöbalken. Av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår att kärnteknisk verksamhet inte får bedrivas utan tillstånd enligt miljöbalken. Detsamma gäller för att få uppföra en anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen. Frågor om tillstånd enligt miljöbalken för dessa verksamheter prövas av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Bestämmelserna innebär alltså att det krävs två separata tillstånd för att få inneha och driva en kärnteknisk anläggning, respektive att inneha en anläggning för att bearbeta, hantera, lagra respektive att slutförvara radioaktivt avfall, dels ett tillstånd enligt kärnteknik- lagen eller strålskyddslagen, dels ett tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Små anläggningar prövas onödigt högt upp i instanskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Flera av de anläggningar som rör kärnteknisk verksamhet eller hantering etc. av radioaktivt avfall som miljödomstolen prövar är små till sin omfattning eller från miljösynpunkt tämligen harmlösa. Det kan gälla verksamhet som rör mycket lågaktivt avfall eller mindre anläggningar för lagring av kärnämnen i samband med forskning vid universitet och högskolor. Jämfört med andra miljö- ärenden kan det förefalla onödigt att dessa små och från miljö- synpunkt harmlösa anläggningarna ska prövas av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Erfarenheten är också att tillståndsärenden som rör radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen endast undantagsvis har prövats av miljödomstolen enligt miljöbalken av skäl som utredningen inte kan överblicka. Däremot har olika former av kärnteknisk verk- samhet prövats av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p933 ft12"&gt;De allmänna hänsynsreglerna och miljökvalitetsnormer prövas enligt både miljöbalken och kärntekniklagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen ska bestämmel- serna enligt 2 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Dessa frågor kommer alltså i ett tillståndsärende att prövas enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;2 kap. miljöbalken innehåller de allmänna hänsynsreglerna. De har en stor betydelse vid tillämpningen av miljöbalken och ska också ha det vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;5 kap. miljöbalken innehåller bestämmelser om miljökvalitets- normer. Regeringen får föreskriva om miljökvalitetsnormer för att skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet i fråga om mark, vatten, luft eller miljön i övrigt för vissa geografiska områden eller för hela landet. Normerna anger de förorenings- och störnings- nivåer som inte får överskridas eller underskridas efter en viss tidpunkt. En miljökvalitetsnorm kan exempelvis ange högsta nivå för buller, skakningar, ljus, strålning (joniserande eller icke jonise- rande) eller annan sådan störning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I 5 kap. 3 § miljöbalken, till vilken kärntekniklagen hänvisar, anges att myndigheter och kommuner ska säkerställa att miljö- kvalitetsnormer som har meddelats uppfylls när de prövar tillåtlig- het, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn och meddelar föreskrifter. I samma paragraf anges dessutom att kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitets- normer vid planering och planläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Bestämmelsen i 16 kap. 5 § miljöbalken anger att tillstånd inte får meddelas för ny verksamhet som medverkar till att en miljö- kvalitetsnorm överträds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utgångspunkten då ett ärende enligt kärntekniklagen prövas är att se till att den som bedriver kärnteknisk verksamhet också, som huvudregel, beaktar och tillämpar de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken samt inte överträder en miljökvalitetsnorm. Även om prövningen enligt kärntekniklagen primärt inriktas på frågor om säkerheten i den kärntekniska verksamheten och vid den kärntekniska anläggningen ska dessutom de särskilda miljökraven bedömas och fastställas enligt miljöbalkens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Dessa frågor kommer alltså i ett tillståndsärende att prövas enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p934 ft97"&gt;Anläggningssäkerhet och skydd mot joniserande strålning prövas enligt både miljöbalken samt kärntekniklagen och strålskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft11"&gt;När det gäller prövningen av frågor som rör olägenheter för omgivningen genom joniserande strålning i samband med drift av en kärnteknisk anläggning ger förarbetena till miljöbalken och de förarbeten som rör följdlagstiftningen till miljöbalken visserligen en viss vägledning om hur prövningen enligt balken kan samordnas med prövningen enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Men förarbetena ger knappast någon vägledning när det gäller frågan om hur ingående miljödomstolen ska pröva anläggningens säkerhet mot bakgrund av att säkerhetsfrågorna också prövas parallellt med stöd av kärntekniklagen respektive strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;En utgångspunkt kan vara att prövningen enligt miljöbalken av kärntekniska anläggningar enbart ska gälla frågor som rör utsläpp av radioaktiva ämnen till mark luft eller vatten i samband med normaldrift av den kärntekniska anläggningen samt hantering och slutförvaring av det använda kärnbränsle eller kärnavfall som genereras i samband med driften av den kärntekniska anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En annan utgångspunkt är att miljöprövningen enligt miljö- balken, liksom fallet är när det gäller prövningen av en kärnteknisk anläggning enligt kärntekniklagen, också ska gälla de olägenheter av joniserande strålning som kan bli följden av om säkerheten i anläggningen på en eller flera punkter skulle brista och att det därigenom skulle ske en radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning kan det knappast bli frågan om några olägenheter av joniserande strålning i samband med drift av en kärnteknisk anläggning så länge förmågan hos anläggningens så kallade barriärer och djupförsvar att förebygga radiologiska olyckor är intakt. Det har också erfarenhetsmässigt visat sig att miljödom- stolens miljöprövning i vissa mål även kommit att omfatta en värdering av förmågan hos de kärntekniska anläggningarnas barriärer och djupförsvar att förebygga radiologiska olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Frågor om anläggningssäkerhet och skydd mot joniserande strålning kan i ett tillståndsärende således komma att prövas enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Miljöbalkens tillämpningsområde omfattar förutom olägenheter som uppstår vid joniserande strålning även säkerheten hos anlägg- ningar, tillsynsfrågor och verksamhetsutövares egenkontroll. Det är således möjligt att med stöd av miljöbalken ingripa mot alla for- mer av kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Tillståndsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En dom som innebär att tillstånd lämnas till en verksamhet ska i förekommande fall innehålla bestämmelser om villkor. Tillstånd som meddelas av miljödomstolen som rör kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen eller hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen kan alltså komma att gälla åtgärder som berör säkerheten och strålskyddet i en kärnteknisk anläggning eller strålskyddet i samband med hantering av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har med stöd av regeringens bemyn- digande beslutat om föreskrifter som rör säkerheten enligt kärn- tekniklagen eller strålskyddet enligt strålskyddslagen. Föreskrif- terna är sammantaget mycket omfattande och rör åtgärder som syftar till att trygga säkerheten och strålskyddet vid kärnteknisk verksamhet och strålskyddet i samband med verksamhet med strål- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Villkor som beslutas av miljödomstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärnteknik- lagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Tillsyn över lagtillämpningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen samt enligt miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verksam- het. Det allmänna ändamålet med tillsynsreglerna, nämligen att säkerställa att syftet med respektive lagstiftning och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa allmänt sett följs så att de mål som avses med lagstiftningen genomförs. Av central betydelse för tillsynen enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, som bl.a. ska ligga till grund för tillsynen då mera konkreta föreskrifter saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Myndighetens kontroll ska avse den allmänna efterlevnaden av säkerhets och strålskyddsreglerna samt de föreskrifter, domar och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;myndighetsbeslut som meddelas med stöd av lagstiftningen. Vidare ska åtgärder vidtas för rättelse av missförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende att välja om ett visst krav ska ställas enligt kärn- tekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Sanktionsbestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Straffbestämmelserna enligt 29 kap. liksom reglerna om miljö- sanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller parallellt med bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen. En för- seelse på strålsäkerhetsområdet kan vara straffbart enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det kan gälla till exempel att bedriva en verksamhet med strålning utan tillstånd, vilket är straffbart enligt såväl 25 § kärntekniklagen som enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Ett annat exempel kan vara att någon med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut radioaktiva ämnen som orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse, eller någon annan betydande olägenhet i miljön, och därigenom begår ett miljöbrott enligt 29 kap. 1 § miljö- balken. Samma gärning kan vara straffbart enligt strålskyddslagen genom att utsläppet innebär ett åsidosättande av Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:23)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Kärntekniklagen och strålskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Vid kärnteknisk verksamhet tillämpas kärntekniklagen och strål- skyddslagen parallellt. Genom kärntekniklagen regleras säkerheten och genom strålskyddslagen strålskyddet. Lagstiftningen har sam- ordnats när det gäller kärnteknisk verksamhet. Särskilt tillstånd vid kärnteknisk verksamhet krävs normalt inte enligt strålskyddslagen. Däremot regleras villkor och föreskrifter som behövs med hänsyn till strålskyddet med stöd av strålskyddslagen. En särskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;bestämmelse om detta finns i 27 § strålskyddslagen som anger att om ett tillstånd har meddelats enligt kärntekniklagen eller under tillståndets giltighetstid, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytterligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I säkerhetsfrågorna enligt kärntekniklagen ingår bland annat ett ansvar för att olika s.k. barriärer – i bränsle, reaktorn och dess inneslutning, transportbehållare och emballage samt avfallsanlägg- ningar – fungerar som avsett så att inga oacceptabla mängder radioaktiva ämnen når ut i omgivningen. I strålskyddsuppgiften ingår kontroll av att de stråldoser som kan uppkomma under normaldrift ligger på en acceptabel nivå och att stråldoserna vid oförutsedda brister i någon av barriärerna eller i samband med olyckor så långt det är möjligt hindras från att ge oacceptabel strålning med skadlig effekt på människor och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Transporter av kärnämnen och radioaktivt avfall ger upphov till frågeställningar som rör såväl säkerhetsarbetet som strålskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Strålskyddsverksamheten i samband med driften av en kärn- teknisk anläggning hänger nära samman med säkerhetsarbetet och samverkar i det dagliga arbetet vid anläggningen. Detta gäller även i samband med hanteringen och slutförvaringen av använt kärn- bränsle och det avfall som genereras vid en anläggning. I fråga om låg- och medelaktivt avfall kan slutligt omhändertagande ses som ett led i driften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Sedan år 2008 är det numera en enda myndighet, Strålsäker- hetsmyndigheten, som utövar tillsyn över frågor som rör kärn- säkerhet och strålskydd. Att all tillsyn och en stor del av prövning och beredning av tillståndsärenden numera sker på en och samma myndighet är ytterligare en omständighet som talar för att samordning reglerna i kärnteknik- och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningens slutsats är att frågor om strålskydd och kärnsäkerhet inte alltid kan särskiljas utan måste beaktas i ett sammanhang. Behov av samordning av säkerhets- och strålskydds- intressen föreligger i nästan samtliga led inom kärnbränslecykeln och gör sig gällande såväl vid granskning och bearbetning av det underlag som ligger till grund för utformningen av en anläggning som vid åtgärder som måste vidtas under anläggningens drift. I praktiken har det också lett till en viss överlappning av olika till- synsåtgärder enligt respektive lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Det finns enligt utredningens uppfattning inte längre någon anledning att specialreglera den kärntekniska verksamheten i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;särskild lag på det sätt som skett sedan 1956. Den verksamhet som regleras i kärntekniklagen och strålskyddslagen kan och bör ges en samordnad reglering i en gemensam lagstiftning på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Kopplingen till reglerna i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Miljöbalken har sedan dess tillkomst omfattat joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Miljöbalkens tillämpningsområde omfattar förutom olägenheter som uppstår vid joniserande strål- ning även säkerheten hos anläggningar, tillsynsfrågor och verksam- hetsutövares egenkontroll. Det finns således flera nära kopplingar mellan reglerna miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;I flera avseenden är reglerna överlappande. De allmänna hän- synsreglerna och miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken prövas även enligt kärntekniklagen. De hänsynsregler som gäller enligt strålskyddslagen har samma syfte som de allmänna hänsynsreglerna enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det finns heller inte några formella hinder att med stöd av balkens regler ställa krav och föreskriva villkor som rör såväl kärnsäkerhet som strålskydd. Frågor om anläggningssäkerhet och skydd mot joniserande strålning kan i ett tillståndsärende enligt miljöbalken således komma att prövas lika noggrant enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strålskyddslagen utifrån de syften de olika lagarna har att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;De miljöprövningar av kärnteknisk verksamhet enligt miljö- balken som genomförts har också visat att miljödomstolen med stöd av reglerna i balken kan ställa lika detaljerade och långtgående säkerhets- och strålskyddskrav som är möjligt med stöd av kärntekniklagen respektive strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Villkor som beslutas av miljödomstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärn- tekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utövar tillsyn över tillämpningen av kärntekniklagen, strålskyddslagen samt miljöbalken i de avseenden som gäller joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; verksamhet. Tillsyns- myndigheten kan i sin tillsyn ställa krav enligt såväl kärnteknik- lagen och strålskyddslagen som miljöbalken avseende samma faktiska förhållanden – till exempel hantering av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318324x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Myndigheten har således formella möjligheter att i samma sakfråga/ärende att välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Sanktionsbestämmelserna enligt kärntekniklagen, strålskydds- lagen och miljöbalken överlappar varandra; straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljöbalken liksom reglerna om miljösanktions- avgifter enligt 30 kap. miljöbalken gäller även för verksamheter enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen. En förseelse kan vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft97"&gt;Fyra olika alternativa möjligheter att samordna bestämmelserna i miljöbalken, strålskyddslagen och kärntekniklagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att balken ska tillämpas parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten&lt;A href="#page_324"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det innebär att miljöbalken i de avseenden som omfattar joniserande eller icke- joniserande strålning gäller parallellt med strålskyddslagen och kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det innebär således att frågor som rör anläggningssäkerhet och strålskydd i ett tillståndsärende kan komma att prövas lika nog- grant enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strål- skyddslagen utifrån de syften de olika lagarna har att tillgodose. Vidare utövar tillsynsmyndigheterna tillsyn och har formella möj- ligheter att ställa krav enligt såväl kärntekniklagen och strålskydds- lagen som miljöbalken avseende samma faktiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Utredningen har studerat olika möjligheter att samordna de materiella reglerna och därvid identifierat fyra olika alternativa lösningar vilka redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Jfr. 1 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft36"&gt;1) Bestämmelser som rör tillståndsprocessen för nya större anläggningar och effekthöjningar i kärnkraftsreaktorer integreras i miljöbalken medan övriga bestämmelser samlas i en fristående ”strålsäkerhetslag”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;En sammanhållen strålsäkerhetslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Att det finns goda möjligheter att samordna kärntekniklagen och strålskyddslagen i en sammanhållen strålsäkerhetslag står klart. Vissa överlappningar och dubbelregleringar, särskilt när det gäller hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall, försvinner med ett sådant upplägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Regleringen enligt alternativ 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Utredningens alternativ enligt 1) utgår ifrån följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;verksamheter med joniserande och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som medför olägenhet utgör även fortsättningsvis miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;en ny särskild strålsäkerhetslag med materiella bestämmelser som rör säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd, dvs. strålsäker- hetsfrågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regeringen prövar tillåtligheten enligt 17 kap. miljöbalken av nya kärnkraftreaktorer, större anläggningar för slutförvar för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt frågor om att höja den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftreaktorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;miljödomstolen beslutar om tillstånd enligt miljöbalken för anläggningar som regeringen tillåtlighetsprövat enligt 17 kap. balken; vid prövningen enligt balken görs en samlad bedömning av den verksamhetens effekter på markanvändning, miljö, energi, transporter m.m. samt inverkan på människors hälsa och på miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den fortsatta prövningen av den nya anläggningens uppförande och drift görs av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt den nya strålsäkerhetslagen som är inriktad på strålsäkerhetsfrågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ansökningar om tillstånd avseende mindre anläggningar för verksamhet med strålning eller övrig verksamhet med strålning samt ansökningar om förnyat tillstånd för anläggningar som har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318326x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft11"&gt;tidsbegränsade tillstånd&lt;SPAN class="ft42"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt den nya strålsäkerhetslagen i den del som avser jonise- rande strålning; de delar av verksamheten som rör övriga miljö- aspekter, såsom buller och utsläpp, prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegationen eller av länsstyrelsen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillsynen av användningen av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön till följd av joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten såväl enligt balken som enligt den nya strålsäkerhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Utredningens kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En nyhet med modellen i förhållande till de bestämmelser som nu gäller är att regeringen inte prövar frågan om tillstånd för sådan verksamhet med strålning som i dag betecknas som kärnteknisk verksamhet. Regeringens prövning blir helt inriktad på tillåtlig- hetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av nya större anläggningar. Tillståndsprövningen av dessa nya större anläggningar görs av miljödomstolen medan tillståndprövningen av övriga anläggning som bedriver verksamhet med strålning görs av Strålsäkerhets- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En vinst med denna modell är att den ifrågasatta dubbla tillståndsprövningen för anläggningar som bedriver verksamhet med strålning slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning utgör den största svårigheten med alternativ 1) gränsdragningen mellan en fristående ”strålsäker- hetslag” och miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillståndsprövning för nya anläggningar och effekthöjningar i kärnkraftsreaktorerna ska enligt denna modell ske enligt bestäm- melserna i miljöbalken medan de mer materiella ”skarpa” strål- säkerhetskraven som ställs på verksamheten följer av den nya strålsäkerhetslagen”. Frågan är då vilken lagstiftning som ska ligga till grund för tillståndsprövningen för att den på bästa sätt ska belysa relevanta strålsäkerhetsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;En – visserligen lagtekniskt tveksam – variant är att miljödom- stolen prövar anläggningar utifrån de krav som uppställs i ”strål- säkerhetslagen”. Ett sådant upplägg borgar för att strålsäkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;T.ex. tillstånden för bränslefabriken i Västerås samt för anläggningarna för hantering eller bearbetning av kärnämne och radioaktivt avfall i Studsvik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;frågorna uppmärksammas på ett adekvat sätt och i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till gällande regelverk. Domstolens prövning utgår således från de krav som ställs på verksamheten enligt såväl den nya strålsäkerhetslagen som relevanta myndighets- föreskrifter utfärdade med stöd av den. Förfarandet förutsätter dock att miljödomstolen har en annan lagstiftning än miljöbalken som utgångspunkt för sin tillståndsprövning. Lagtekniskt kan en sådan ordning vara svår att förespråka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Om tillståndsprövningen istället sker enligt de allmänna reg- lerna i miljöbalken, utan att bestämmelserna i ”strålsäkerhetslagen” beaktas, finns det risk för att prövningen enbart sker enligt de breda och allmänna bestämmelserna i miljöbalken såsom de all- männa hänsynsreglerna. Dessa är självfallet viktiga vid en till- ståndsprövning för nya anläggningar och effekthöjningar men det krävs även betydligt mer tekniskt avancerad bedömningar av anläggningens utformning och förmåga att drivas på ett strålsäkert sätt. En tillståndsprövning utifrån de mer generella bestämmelserna i balken är långt ifrån tillfredsställande ur ett strålsäkerhetsperspektiv. Det nuvarande systemet, med prövning enligt både kärnteknik- lagen och miljöbalken, innebär förvisso också en mer summarisk prövning av strålsäkerhetsfrågorna i miljödomstolen. Skillnaden mot det föreslagna systemet är att den djuplodande säkerhets- bedömningen, inklusive strålskyddet, sker i motsvarande ärende enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Vid tidpunkten för huvudförhandling i miljödomstolen har beredningen av ärendet enligt kärntekniklagen kommit så långt att Strålsäkerhetsmyndigheten på goda grunder kan uttala huruvida det utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv finns förutsättningar att driva den sökta verksamheten på ett adekvat sätt med hänsyn till säker- het och strålskydd. Erfarenhet av tidigare miljöprövningar visar att domstolen sätter stor tilltro till Strålsäkerhetsmyndighetens expertkunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Vad gäller mindre ”mindre” anläggningar för verksamhet med strålning eller befintlig verksamhet som har tidsbegränsade tillstånd enligt miljöbalken, som t.ex. bränslefabriken i Västerås eller verksamheten i Studsvik, kommer dessa enligt modellen 1) inte att behöva nytt tillstånd enligt balken, eftersom endast nya anlägg- ningar och effekthöjningar omfattas av kravet på prövning enligt balken. Således förutsetts sådana anläggningar komma att prövas enligt den nya strålsäkerhetslagen. De omfattar emellertid princi- piellt sett likartade miljö- och hälsofrågor – fast av mindre omfatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;ning – som de större anläggningar som prövas enligt miljödom- stolen. Det kan på sikt komma att innebära att olika bedömnings- grunder görs beträffande strålsäkerheten beroende på vilken lag som tillämpas. Det ligger i sakens natur att en sådan ordning är till nackdel för strålsäkerheten och därmed för rättsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Att olika regler ska gälla för olika anläggningar och verksam- heter får också betydelse för det sätt på vilket respektive tillstånds- process genomförs. Miljödomstolen prövar mål om miljöfarlig verksamhet under en huvudförhandling till vilken allmänheten har tillträde. Vissa remissinstanser är närvarande och får svara på frågor från domstolen. Ideella organisationer har talerätt i vissa frågor. En prövning av enbart strålsäkerhetsfrågor som inte ska ske enligt reglerna i balken kommer inte att präglas av samma öppenhet. Beredning och prövning enligt nuvarande kärntekniklagen sker genom ett skriftligt förfarande med små möjligheter till en över- gripande insyn på samma sätt som sker vid en huvudförhandling i miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft13"&gt;Sammanfattningsvis ser utredningen följande nackdelar med den skisserade alternativ 1):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;såväl regeringen som miljödomstolen har vid prövningen att stödja sig på regleringen enligt miljöbalken, medan de materiella säkerhetsreglerna för verksamheten inte specifikt återfinns i balken utan i en annan lag, strålsäkerhetslagen, som förutsätts gälla parallellt med balken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;den fortsatta prövningen av uppförande och drift av nya anläggningar prövas inte enligt miljöbalken utan enligt den nya strålsäkerhetslagen; det kan innebära att Strålsäkerhetsmyndig- heten kan komma göra andra bedömningar beträffande strål- säkerheten än dem som miljödomstolen utgick ifrån enligt miljöbalken; det kan i sin tur kan komma att skapa en osäkerhet hos dem som utövar verksamheten till nackdel för såväl strålsäkerheten som för verksamhetsutövarens rättsäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ansökningar om förnyat tillstånd samt ”mindre” anläggningar för verksamhet med strålning som ska prövas enligt den nya strålsäkerhetslagen omfattar principiellt sett likartade miljö- och hälsofrågor – fast av mindre omfattning – som de större anlägg- ningar som prövas enligt miljödomstolen; det kan på sikt komma att innebära att olika bedömningsgrunder görs beträffande strål-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p945 ft11"&gt;säkerheten beroende på vilken lag som tillämpas till nackdel för strålsäkerheten och därmed för rättsäkerheten; en prövning av strålsäkerhetsfrågor som inte sker enligt reglerna i balken kom- mer inte att präglas av den öppenhet som processen enligt balken föreskriver,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av såväl den nya strålsäkerhetslagen som av miljöbalken vad gäller verksamhet med strålning; även i detta avseende kan olika bedömningsgrunder komma att göras beroende vilken lag som utgör grunden för en tillsynsåtgärd till nackdel för såväl strål- säkerheten som för verksamhetsutövarens rättsäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft13"&gt;Utredningens slutsats är att alternativ 1) inte utgör en framkomlig väg för fortsatta överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft36"&gt;2) Bestämmelser som rör strålsäkerhet samlas i en fristående ”strålsäkerhetslag” men i övrigt sker ingen förändring jämfört med det nuvarande regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Regleringen enligt alternativ 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Utredningens alternativ enligt 2) utgår ifrån följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;bestämmelserna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen samordnas i en sammanhållen strålsäkerhetslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regler om tillstånd och tillståndsprövning i den nya strålsäker- hetslagen – inklusive regeringens tillståndsprövning – överens- stämmer med dem som gäller enligt kärntekniklagen och strål- skyddslagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;miljöbalkens regler avseende joniserande och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning inklusive miljödomstolen tillståndsprövning och till- syn för sådan verksamhet bibehålls i stort med den skillnaden att tillståndsprövningen avseende mindre anläggningar för verk- samhet med strålning prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten, som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, i stället för av miljödom- stolen i den del som avser joniserande strålning; i de delar av verksamheten som rör övriga miljöaspekter, såsom buller och utsläpp, prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegationen eller av länsstyrelsen enligt miljöbalken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ansökningar om tillstånd enligt den nya strålsäkerhetslagen läm- nas till Strålsäkerhetsmyndigheten som med eget yttrande över- lämnar ärenden avseende större anläggningar för verksamhet med strålning till regeringen för prövning av frågan om tillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillståndsärenden avseende mindre anläggningar för verksamhet med strålning eller övrig verksamhet med strålning samt ansök- ningar om förnyat tillstånd för anläggningar som har tidsbegrän- sade tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt den nya strålsäkerhetslagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;tillsynen av användningen av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön till följd av joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten såväl enligt miljöbalken som enligt den nya strålsäkerhetslagen; de delar av verksamheten som rör övriga miljöaspekter, såsom buller och utsläpp, utövas tillsynen av länsstyrelsens av länsstyrelsen enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Utredningens kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Precis som i alternativet 1) samlas de materiella strålsäkerhets- bestämmelserna i en sammanhållen lag. Skillnaden är att tillstånds- prövningen sker såväl enligt den nya strålsäkerhetslagen som miljö- balken, precis på det sätt som sker enligt det nuvarande regelverket. Således bibehålls dubbelprövningen för större anläggningar där regeringen prövar frågan om tillstånd för verksamhet med strålning enligt strålsäkerhetslagen och miljödomstolen prövar frågan om tillstånd för samma verksamhet enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Den prövning som regeringen gör utgår från en skriftlig process där Strålsäkerhetsmyndigheten granskar sökandens ansökan och genom ett eget yttrande lämnar över ärendet till regeringen för beslut. Prövningen i miljödomstolen enligt miljöbalken sker där- emot i en muntlig huvudförhandling som är öppen för alla och där även ideella föreningar har tillerkänts talerätt i vissa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Problemet med alternativ 2) är, vilken utredningen tidigare pekat på, att miljöbalken gäller utan inskränkning för joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning parallellt med bestämmelserna i den nya strålsäkerhetslagen. Det är således möjligt att med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;T.ex. tillstånden för bränslefabriken i Västerås samt för anläggningarna för hantering eller bearbetning av kärnämne och radioaktivt avfall i Studsvik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;balken ställa långtgående krav på säkerhet och strålskydd med samma innebörd som de krav som kan ställas med stöd av den nya strålsäkerhetslagen. En sådan ordning kan, enligt utredningens uppfattning, komma att skapa en osäkerhet hos dem som utövar verksamheten till nackdel för såväl strålsäkerheten som för verk- samhetsutövarens rättsäkerhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En från rättsäkerhetssynpunkt viktig fråga i sammanhanget gäller sakägares möjlighet att överklaga de tillsynsbeslut som fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Fattas ett beslut med stöd av miljö- balken är det miljödomstolen som prövar ärendet. Om å andra sidan ett beslut i samma tillsynsärende fattas med stöd av den nya strålsäkerhetslagen är det förvaltningsdomstolen som prövar ären- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning är de praktiska konsekvenserna beträffande strålsäkerheten och rättsäkerheten sådana att det inte är lämpligt att bibehålla en modell med två parallella lagstiftningar som båda utan inskränkning kan och ska tillämpas på verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft87"&gt;3) Begreppen joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgår ur miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;En nyhet när miljöbalken infördes den 1 januari 1999, i förhållande till vad som gällde enligt tidigare miljölagstiftning, var att frågor om joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning kom att omfattas av bestämmelserna i balken. Därmed kom miljöbalken, kärnteknik- lagen och strålskyddslagen att gälla parallellt i frågor om jonise- rande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning med de problem beträffande strålsäkerheten och rättsäkerheten utredningen pekat på ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Ett ur lagstiftningssynpunkt enkelt sätt att komma ifrån dessa problem är att återgå till ordning som gällde före den 1 januari 1999 och således låta verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgå ur miljöbalken. Att det finns goda möjligheter att samordna kärntekniklagen och strålskyddslagen i en sammanhållen strålsäkerhetslag står klart. Vissa överlappningar och dubbelregle- ringar, särskilt när det gäller hantering och slutförvaring av radio- aktivt avfall, försvinner med ett sådant upplägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;På samma sätt som i dag skulle miljöbalkens hänsynsregler kunna tillämpas i ärenden enligt den nya strålsäkerhetslagen. Vidare skulle också på samma sätt som i dag hänsyn tas till miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318332x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;kvalitetsnormer i ärenden enligt den nya strålsäkerhetslagen. Men frågor om säkerhet och strålskydd skulle regleras uteslutande enligt den nya lagen. Den dubbla tillståndsprövningen skulle försvinna och det skulle finnas enbart ett regelverk att förhålla sig till i frågor om strålsäkerhet för både verksamhetsutövare och tillsynsmyn- dighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Mot detta talar, enligt utredningens uppfattning, att den samlade prövning av störningskällor som medges genom miljö- balken skapar förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande gene- rationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveck- ling ska bygga på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. I balken anges också vad som ska gälla för att miljöbalkens mål ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;I 17 kap. miljöbalken finns bestämmelser om regeringens till- låtlighetsprövning av bland andra kärntekniska anläggningar. Verk- samheter som kan komma ifråga för regeringens tillåtlighetspröv- ning är de som generellt har en betydande miljöpåverkan samtidigt som konkurrerande eller motstridiga intressen måste vägas samman för att den bästa lösningen ska kunna nås. De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden.&lt;A href="#page_332"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om verk- samhet med joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgår ur balken kvarstår inte heller regeringens tillåtlighetsprövning, såtill- vida det inte utformas särskilda bestämmelser om detta i den nya strålsäkerhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Ytterligare en aspekt som skulle försämras om strålsäkerhets- frågor enbart regleras i en den nya strålsäkerhetslagen är att öppenheten och insynen vid tillståndsprövningar skulle bli sämre än vid den domstolprövning om gäller för tillståndsärenden enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;Utredningen bedömer att det är direkt olämpligt att lägga fram ett förslag som innebär att verksamhet med joniserande och icke- joniserande strålning skulle utgå ur miljöbalken..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:45 s. 437.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p951 ft36"&gt;4) Bestämmelser som rör strålsäkerhet integreras i sin helhet i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Miljöbalken har sedan dess tillkomst omfattat verksamheter med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Tillsynsmyndigheten enligt balken har haft samma befogenheter att ställa krav på säker- het och strålskydd som tillsynsmyndigheterna enligt kärnteknik- lagen och strålskyddslagen. Eftersom balken redan gäller för strål- säkerhetsfrågor, även om bestämmelserna i det avseendet inte har tillämpats i någon högre grad, är ett alternativ att låta bestämmelser som rör strålsäkerhet integreras i balken. På så sätt försvinner den dubbla prövningen vid tillståndsansökningar. Skyddet mot skadliga verkningar av strålning blir en naturlig del av en sammanhållen miljölagstiftning. Den samlade prövning av störningskällor som medges genom miljöbalken skapar förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Vissa frågor på strålsäkerhetsområdet kan bli svåra att passa in i miljöbalken då de delvis har ett annat syfte. Viss särreglering kan därför bli nödvändig, bl.a. för frågor som rör &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Även rättskraftsreglerna måste ges en särskild utformning för verk- samhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning såtillvida att tillsynsmyndigheten omedelbart måste kunna ändra eller utfärda nya villkor om det krävs med hänsyn till strålsäkerheten. Dessa får dock inte i väsentlig omfattning inverka på dom eller beslut som meddelats av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft14"&gt;Bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör samordnas i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;De nära kopplingar mellan reglerna miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen leder enligt utredningen fram till att bestäm- melserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör samordnas i miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Miljöbalkens mål att främja en hållbar utveckling så att nu levande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö stämmer också överens med syftena enligt kärnteknik- lagens och strålskyddslagen. Detta exemplifieras bäst genom en hänvisning till reglerna om slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall enligt kärntekniklagen och strålskydds- lagen. Reglerna i detta hänseende syftar till skydda människors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;hälsa och miljön genom att förhindra spridning av radioaktiva ämnen från slutförvaret under så lång tid som behövs med hänsyn de radioaktiva ämnen som slutförvaras. Skyddet för människor och miljö enligt miljöbalken avser inte enbart ett skydd mot skador utan även skyddet för människan mot andra olägenheter, dvs. sådana störningar som kan minska människors välbefinnande i ett medicinsk eller hygieniskt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En fördel med att lägga de samlade bestämmelserna på strål- säkerhetsområdet i miljöbalken är att miljöbalkens regler således formellt redan i nuläget täcker verksamhet med såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. En annan fördel är att vissa regler i miljöbalken, t.ex. de allmänna hänsynsreglerna redan tillämpas och ska beaktas vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen.&lt;A href="#page_334"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillsynskapitlet i balken är komplett och behöver i princip inte ändras om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in. Det- samma gäller sanktionsbestämmelserna enligt 29 och 30 kap. miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning skapar den samlade prövningen av störningskällor som medges om reglerna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen samordnas i balken förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön. Samhällets krav på ökad säkerhet och strålskydd kommer att därigenom att stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En samordning av bestämmelserna om kärnsäkerhet och strål- skydd i miljöbalken innebär dessutom en regelförenkling i förhållande till den ordning som i dag gäller genom att den ifråga- satta dubbla tillståndsprövningen slopas för anläggningar där verk- samhet med strålning bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En från rättsäkerhetssynpunkt viktig fråga i sammanhanget är att en samordning av reglerna kommer att underlätta en sakägares möjlighet att överklaga de tillsynsbeslut som fattas av Strålsäker- hetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En ytterligare fördel med en samlad tillståndsprövning enligt miljöbalken, jämfört med en prövning enligt kärntekniklagen, är förhandlingsoffentligheten som den kommer till uttryck i bl.a. 2 kap. 11 § andra stycket RF och i 5 kap. 1 § första stycket rätte- gångsbalken. Av dessa bestämmelser följer att förhandling i dom- stol ska som huvudregel vara offentlig. Således prövar miljödom- stolen prövar mål om miljöfarlig verksamhet under en huvudför- handling till vilken allmänheten har tillträde. Vissa remissinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;jfr 5 b § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318335x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;är närvarande och får svara på frågor från domstolen. Ideella organisationer har talerätt i vissa frågor. Beredning och prövning av ett tillståndsärende enligt nuvarande kärntekniklagen eller strål- skyddslagen sker genom ett skriftligt förfarande med små möjlig- heter till en övergripande insyn på samma sätt som sker vid en huvudförhandling i miljödomstolen. Dessutom kan regeringens beslut enbart överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen i enlig- het med lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut vilket innebär att det överklagande ärendet inte kan prövas i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Regeringens prövning kommer vid en samordning av reglerna i miljöbalken att bli inriktad på tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av nya större anläggningar. Inom ramen för tillåtlig- hetsprövningen kan regeringen göra politiska överväganden som rör kärnkraften som energikälla. Däremot bör tekniska över- väganden om säkerhet och strålskydd tas om hand av Strålsäker- hetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Svensk förvaltningstradition innebär att regeringen styr myn- digheternas verksamhet genom årligen utfärdade regleringsbrev som anger de uppgifter som ankommer på myndigheterna. Dessa ska myndigheterna lösa på ett effektivt och rättssäkert sätt. Även om en stor mängd ärenden handläggs inom regeringskansliet är den sedan länge rådande trenden att regeringen ska bli befriad från beslutsfattande i rena förvaltningsärenden. Genom utredningens förslag att integrera strålsäkerhetsfrågorna i miljöbalken försvinner per automatik regeringens prövning av dessa frågor. Utredningen bedömer att en sådan utveckling inte innebär några nackdelar för berörda parter. Genom den föreslagna integreringen av strålsäker- hetsfrågor i balken understryker utredningen vikten av rättssäker- het för sökanden såsom en oinskränkt rätt att begära överprövning av meddelade domar eller beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Gemensamt för de verksamheter som omfattas av regeringens obligatoriska prövningsplikt enligt 17 kap. miljöbalken är att de utgör viktiga samhällsintressen samtidigt som de riskerar att skada människors hälsa, medför stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön och tar i anspråk värdefulla naturresurser&lt;A href="#page_335"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Verksamheter som kan komma ifråga för regeringsprövning är de som generellt sett har en betydande miljöpåverkan samtidigt som konkurrerande eller motstridiga intressen måste vägas samman för att den bästa lösningen ska kunna nås. De bedömningar som ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:45 s. 215.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden där bl.a. miljö- skyddsmässiga, energipolitiska, arbetsmarknadspolitiska och regio- nalpolitiska synpunkter vägs samman. Politiska överväganden som rör verksamhet med joniserande strålning görs således inom ramen för tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vissa frågor på strålsäkerhetsområdet kan bli svåra att passa in i miljöbalken då de delvis har ett annat syfte. Viss särreglering kan därför bli nödvändig för frågor som rör &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärn- vapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Bestämmelserna inordnas i kapitel 12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vid överväganden om var i balken som bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd bör inordnas har utredningen funnit att flera av de materiella bestämmelserna i 12 kap. ”Jordbruk och annan verksamhet”, har upphävts och numer enbart omfattas av 6 stycken paragrafer. Dessa bestämmelser kan, utan ändring mate- riella innehållet, med fördel flyttas till 7 kap. Skydd av områden, respektive 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen har således funnit att bestämmelsen i 12 kap. 6 § om anmälan om väsentlig ändring av naturmiljön kan flyttas till en ny paragraf 7 kap. 31 § och att bestämmelsen i 12 kap. 11 § om vilthägn flyttas till en ny paragraf 7 kap. 33 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vidare kan bestämmelserna i 12 kap. om miljöhänsyn i jord- bruket, flyttas till nya paragrafer i 9 kap. Sålunda föreslår utred- ningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att 12 kap. 7 § flyttas till en ny paragraf 9 kap. 15 c §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att 12 kap. 8 § flyttas till en ny paragraf 9 kap. 15 d §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att 12 kap. 9 § flyttas till en ny paragraf 9 kap. 15 e § samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att 12 kap. 10 § flyttas till en ny paragraf 9 kap. 15 f §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Utredningens överväganden innebär sammantaget att nu gällande 12 kap. föreslås upphöra att gälla och ersättas med materiella regler som rör kärnsäkerhet och strålskydd under en ny rubrik ”Strål- säkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som ges den samordnande beteckningen ”verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Begreppet verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Begreppet verksamhet med strålning bör enligt utredningens upp- fatta ges samma omfattning som idag gäller enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen och kan från den utgångspunkten kan definieras som en sammanfattande benämning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft13"&gt;a) kärnteknisk verksamhet innefattande uppförande, innehav eller drift av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning som är avsedd eller som har varit avsedd för en reglerbar nukleär kedjereaktion av kärnprocesser (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) där inne- hållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;anläggning för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan använ- das för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för hantering eller bearbetning av radioaktivt mate- rial eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;anläggning för förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft11"&gt;b) övrig verksamhet med strålning som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;innehav, förvärv, saluföring, upplåtelse eller överlåtelse av radio- aktiva material eller teknisk anordning som kan alstra strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;införsel eller import till Sverige av radioaktivt material eller teknisk anordning som kan alstra strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;utförsel eller export ur Sverige av radioaktivt material samt teknisk anordning som kan alstra strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transport av radioaktivt material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transitering genom Sverige av radioaktivt material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;användning av teknisk anordning som kan alstra strålning eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;användning av teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne ingår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318338x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p958 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Strålsäkerhet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ett samlingsbegrepp som anger syftet med en samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft93"&gt;Strålsäkerhetsutredningens förslag&lt;SPAN class="ft11"&gt;: I en sammanhållen lag- stiftning som gäller strålsäkerhetsfrågor är det viktigt att de begrepp som omfattas av lagen ges en tydlighet om vad som avses i olika sammanhang. Det är också viktigt att lagen använ- der begrepp som i internationell facksamverkan och bistånds- verksamhet gör det lätt att kommunicera med omvärlden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;Samtidigt är det angeläget med ett samlande begrepp för de syften som en sammanhållen lagstiftning avser att tillvarata. Enligt Strålsäkerhetsutredningens mening kan begreppet ”strål- säkerhet” uppfylla funktionen av ett sådant samlande begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Begreppet ”strålsäkerhet” föreslås utgöra en sammanfattande benämning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;strålskydd: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och expo- neringsrisker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;säkerhet: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrust- ning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet som kan leda till olycka samt för haveribekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;fysiskt skydd: skydd av verksamheter, anläggningar och utrustningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;icke-spridning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; åtgärder som på både nationell och interna- tionell nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt verifiera att sådan spridning inte äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;En utgångspunkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft13"&gt;En grundläggande princip för kärnteknisk verksamhet är att alla led i samband med hanteringen av kärnämnen och kärnavfall ska kunna fullföljas på ett fullt tillfredsställande sätt med hänsyn till säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;och strålskydd. För att uppfylla detta fordras ett systemtänkande i verksamheten där såväl kortsiktiga som långsiktiga säkerhets- och strålskyddskrav vägs samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;I säkerhetsfrågorna ingår bl. a. att se till att olika s.k. barriärer för inneslutning av kärnämnen och kärnavfall fungerar som avsett så att inga skadliga mängder radioaktivitet når ut i omgivningen. Det förutsetts ske genom att förebyggande åtgärder vidtas så att fel i eller felaktig funktion hos utrustning inte ska behöva uppstå och för att undvika felaktigt handlande till följd av den ”mänskliga faktorn”. Parallellt med detta är det en strålskyddsuppgift att vidta åtgärder för att, så långt det är rimligt och möjligt, begränsa exponeringen av joniserande strålning även under normaldrift då samtliga barriärer fungerar som avsett. Det är vidare en strål- skyddsuppgift att vidta sådana åtgärder att den aktivitet som kan uppkomma om någon av de tekniska anordningarna eller barriä- rerna inte skulle fungera som avsett eller om en olycka skulle ske, hindras från att ge oacceptabel strålning med effekt på människor och miljö. Säkerheten och strålskyddet bestäms inte bara av utformningen av tekniska system m.m. utan också av organisa- toriska, administrativa och personella faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Avsikten med strålskyddsarbetet är att behövliga skydds- åtgärder mot skador från såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning alltid ska kunna vidtas allt eftersom kunskaperna om strålningens effekter ökas och nya ämnen eller tekniker utvecklas. Redan en på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om skaderisker utgör tillräckliga skäl för ingripande enligt strål- skyddslagen. Ambitionen är således att skapa förutsättningar för att uppnå ett så långt som möjligt totalt strålskydd i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;När det gäller hantering av kärnämnen är vissa säkerhets- aspekter uppenbara. Det är frågan om klyvbara ämnen, vilka medför att risken för en oavsiktlig kriticitet, dvs. en självunder- hållande kedjereaktion måste beaktas. Kärnämnen kan i sig också utgöra material som kan användas för vapenframställning och ska därför vara underkastade särskild internationell kontroll av att de inte kommer till obehörig användning. Det fysiska skyddet av kärntekniska anläggningar, som avser skyddet mot obehörigt intrång och sabotage samt skyddet mot obehörig befattning med kärnämne eller kärnavfall, är därför en viktig del av säker- hetsarbetet. Kärntekniklagen har mot denna bakgrund getts karak- tären av en säkerhetslag inriktad mot uppfyllande dels av kraven på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;säkerhet i den kärntekniska verksamheten, dels av Sveriges åtaganden på &lt;NOBR&gt;icke-spridningsområdet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Internationella aspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Kärnsäkerhet (nuclear safety), säkerhet (security) och strålskydd (radiation protection) är väl inarbetade begrepp som används världen över av myndigheter och inom industrin samt av nationella och internationella samarbetsorgan. Innebörden av dessa begrepp finns också mer eller mindre tydligt definierade i olika nationella lagar och andra föreskrifter samt i nationella och internationella standarder, främst av det internationella atomenergiorganet IAEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Enligt IAEA:s definitioner är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;(nuclear) safety&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The achievement of proper operating conditions, prevention of accidents or mitigation of accident consequences, resulting in protection of workers, the public and the environment from undue radiation hazards.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;(nuclear) security&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;The prevention and detection of, and response to, theft, sabotage, unauthorized access, illegal transfer or other malicious acts involving nuclear material, other radioactive substances or their associated facilities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;physical protection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Measures for the protection of nuclear material or authorized facilities, designed to prevent unauthorized access or removal of fissile material or sabotage with regard to safeguards, as, for example, in the Convention on the Physical Protection of Nuclear Material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;safety matters&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Safety matters are intrinsic to activities, and transparent and probabilistic safety analysis is used; security matters concern malicious actions and are confidential, and threat based judgement is used.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;radiation protection (also radiological protection)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;The protection of people from the effects of exposure to ionizing radiation, and the means for achieving this.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;protection and safety&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;The protection of people against exposure to ionizing radiation or radioactive materials and the safety of radiation sources, including the means for achieving this, and the means for preventing accidents and for mitigating the consequences of accidents should they occur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Definitionerna i kärntekniklagen och strålskyddslagen knyter väl an till de definitioner man kommit överens om internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I en sammanhållen lagstiftning som gäller strålsäkerhetsfrågor är det viktigt att de begrepp som omfattas av lagen är tydliga i fråga om vad som avses i olika sammanhang. Det är också viktigt att lagen använder begrepp som i internationell facksamverkan och biståndsverksamhet gör det lätt att kommunicera med omvärlden. I sammanhang då åtgärder eller händelser av betydelse för säkerheten diskuteras ska det vara klart att det då är fråga om förebyggandet av radiologisk olycka, dvs. utsläpp av radioaktiva ämnen eller förhål- landen som kan ge stråldoser över gällande gränser. Begreppet säkerhet ska också kunna användas i samband med hantering av utrustningar, apparater eller verksamheter som alstrar &lt;NOBR&gt;icke-jonise-&lt;/NOBR&gt; rande strålning, t.ex. &lt;NOBR&gt;UV-strålning.&lt;/NOBR&gt; Om begreppet strålskydd används ska det på motsvarande sätt vara klart att det då avses åtgärder för att begränsa strålning och skydda människor och miljö från skadlig påverkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Samtidigt är det angeläget med ett samlande begrepp för de syften som en sammanhållen lagstiftning avser att tillvarata. Enligt utredningens mening kan begreppet ”strålsäkerhet” uppfylla funk- tionen av ett sådant samlande begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;Begreppet ”skadlig verkan mot strålning” kan mot den ovan diskuterade bakgrunden utgöra en sammanfattande benämning av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;strålskydd: skydd av människa och miljö mot skadlig verkan av strålning genom berättigande av användning, optimering av skyddsåtgärder samt begränsning av stråldoser och expone- ringsrisker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;säkerhet: skydd mot skadlig verkan av strålning genom att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga fel i utrustning, felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, eller annan omständighet som kan leda till olycka samt för haveri- bekämpning och begränsning och fördröjning av utsläpp om en olycka ändå sker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;fysiskt skydd: skydd av verksamheter, anläggningar och utrust- ningar mot intrång, obehörigt handhavande, stöld, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;icke-spridning:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; åtgärder som på både nationell och interna- tionell nivå syftar till att hindra spridning av kärnvapen samt verifiera att sådan spridning inte äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft11"&gt;På detta sätt kan dessa definitioner i en sammanhållen lag innebära tydlighet om vad som avses i olika sammanhang och medverka till att begrepp som underlättar i internationella kontakter kan behållas. Samtidigt ges ett samlande begrepp för de verksamheter som lagen ska täcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillstånds-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; anmälnings- eller godkännandeplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen har med utgångspunkt i de nära kopplingar som finns mellan reglerna i miljöbalken, kärn- tekniklagen och strålskyddslagen föreslagit att bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd ska samordnas i 12 kap. miljö- balken under rubriken ”Strålsäkerhet”. Bestämmelserna föreslås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p970 ft11"&gt;gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning och ges den samordnande beteckningen ”verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft12"&gt;Tillståndpliktens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft11"&gt;En grundläggande utgångspunkt bör vara att tillstånd enligt miljöbalken i princip ska krävas för all verksamhet med strål- ning. Mot bakgrund av den speciella natur som gäller för verk- samhet med joniserande strålning, vilket särskilt är fram- trädande när det gäller drift av kärnkraftsreaktorer eller driften av ett framtida slutför för använt kärnbränsle, föreslår utred- ningen att tillståndsplikten ska framgå direkt av lagbestäm- melserna i 12 kap. &lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; godkännande eller anmälnings- plikten bör inträda redan när verksamheten påbörjas i samband med uppförande av en anläggning eller då övrig verksamhet med joniserande strålning påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;För verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är förut- sättningarna fundamentalt annorlunda. &lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strål- ning är sådant som omger oss alla i vardagen, dvs. all synlig strålning, ultraviolett strålning, infraröd strålning samt radio- vågor, mikrovågor och lågfrekventa och statiska fält vilka t.ex. uppträder runt elledningar och elektriska apparater. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att regeringen får föreskriva vilken verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning det ska vara förbjudet att bedriva utan tillstånd. I dag gäller att tillstånd eller anmälan till tillsynsmyndigheten krävs för viss verksamhet med laser och solarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft12"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken och kärntekniklagen därmed upphör att gälla, bör de anläggningar och verksamheter som ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. 1 § miljöbalken preciseras på ett tydligt sätt så att inte de små anläggningar som hittills avsetts hållas utanför tillåtlighetsprövningen ska komma att omfattas av tillåtlighetsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft11"&gt;Utredningen föreslår följande precisering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p893 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärn- processer (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar i vilken processer med joniserande strålning uppkommer (spallation eller andra liknande processer) och där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft13"&gt;eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slutför- varing) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material över- stiger 10 terabecquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft11"&gt;Med den precisering som föreslås kommer den föreslagna regeln att omfatta samma slag av anläggningar som enligt den nu gällande regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Möjligheten att höja den högsta tillåtna termiska effekten i en befintlig kärnkraftsreaktor kan ha samma betydelse från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och &lt;NOBR&gt;regional-poli-&lt;/NOBR&gt; tiska utgångspunkter som att ersätta en befintlig kärnkrafts- reaktor med en ny. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 1 § kompletteras med en nytt stycke som föreskriver att regeringen också ska pröva tillåtligheten av en höjning av högsta tillåtna termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318345x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p497 ft12"&gt;Prövningsinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningen anser att tillståndsförfarandet bör anpassas till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren. Miljödomstolens resurser bör rimligtvis koncentreras till prövning av större anläggningar och principiellt viktiga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft11"&gt;Därför föreslår utredningen att domstolen prövar ansökan om uppförande, innehav och drift av större nya anläggningar för verksamheten med joniserande strålning, avveckling av sådana anläggningar, effekthöjningar i befintliga kärnkraftsreaktorer, och ändring av innehavare av anläggningar för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft11"&gt;Ärenden som är av mindre komplicerad natur kan med fördel avgöras genom prövning av Strålsäkerhetsmyndigheten. På så sätt avlastas miljödomstolen från dessa uppgifter samtidigt som Strålsäkerhetsmyndighetens roll som expertmyndighet ytterli- gare förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Exempel på tillståndsärenden som med utredningens förslag ska prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten är förnyade tillstånd till vissa större anläggningar och prövning av mellanlagring eller slutförvaring av utländskt radioaktivt avfall. Det är fråga om prövning av ansökningar som enligt kärntekniklagen i dag prö- vas regeringen. Därutöver prövar Strålsäkerhetsmyndigheten en mängd tillståndsansökningar på strålsäkerhetsområdet såsom innehav, användning m.m. av mindre mängder kärnämne, strål- källor, röntgenutrustning, starka lasrar och transporter av kärn- ämne och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft11"&gt;Övriga relevanta miljömässiga konsekvenser av en verk- samheten såsom t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avlopps- vatten, som kan bli aktuella i samband med prövning av en verksamhet med strålning, får i sedvanlig ordning prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsplikten enligt kärntekniklagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Tillståndspliktens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Det är, som framgått, förbjudet enligt kärntekniklagen att bedriva kärnteknisk verksamhet utan tillstånd&lt;A href="#page_346"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Vad som avses med kärn- teknisk verksamhet framgår av 1 § kärntekniklagen. Det innebär att tillstånd krävs för uppförande, innehav eller drift av varje anläggning för sådan verksamhet&lt;A href="#page_346"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller varje transport av kärnämne eller kärnavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I samband med drift av en kärnkraftsreaktor uppkommer använt kärnbränsle och kärnavfall. För att kunna ta om hand bränslet och kärnavfallet på ett säkert sätt och därigenom uppfylla sina skyldig- heter enligt 10 § kärntekniklagen måste innehavaren av kärnkrafts- reaktorn uppföra olika slag av anläggningar. Så länge anlägg- ningarna för bränslet och avfallet är uppförda i anslutning till reaktorn och syftar till att ta hand om det egna materialet får drif- ten av anläggningarna samt innehavet av materialet anses innefattas i det tillstånd som ges för drift av kärnkraftreaktorn&lt;A href="#page_346"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För verksamhet som är av liten omfattning eller avser veten- skaplig verksamhet vid universitet och liknande institutioner finns undantag från tillståndsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillståndet gäller enbart för den kärntekniska verksamhet som anges i tillståndet. Någon kärnteknisk verksamhet utöver det som anges i tillståndet får inte bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Frågor om tillstånd enligt kärntekniklagen prövas av regeringen om det är fråga om större anläggningar medan mindre anläggningar prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett tillstånd får begränsas till att avse en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdom- stolen i enlighet med lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Tillståndet innebär ett långsiktigt åtagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Ett tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet är ett långsiktigt åtagande. Slutförvarsfrågorna har nämligen en direkt anknytning till bestämmelsen i 14 § kärntekniklagen om tillståndsinnehavarens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;Jfr 5 § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 1 § och 2 § 1.a. kärntekniklagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop 1983/84:60, s. 73.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318347x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;långsiktiga skyldigheter. Även om ett tillstånd återkallats eller löpt ut kvarstår tillståndsinnehavarens skyldigheter, att på ett säkert sätt hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall samt att avveckla och riva anläggningen. Ansvaret kvarstår tills alla skyldig- heter fullgjorts eller befrielse från dem medgetts av regeringen. Skyldigheterna har inte fullgjorts förrän ett slutförvar slutligt förslutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Kärntekniklagens bestämmelser innebär således att tillståndet att inneha och driva en kärnteknisk anläggning kan komma att kvarstå under många decennier efter det att verksamheten faktiskt upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Tillståndsinnehavarens förutsättningar att kunna ta detta långsiktiga ansvar enligt kärntekniklagen prövas måste därför prö- vas ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;Innehavartillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Med kärnteknisk verksamhet avses bland annat innehav av en kärnteknisk anläggning. Ett tillstånd att driva en kärnteknisk anläggning ställs således till en angiven innehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Tillståndet att driva en viss kärnteknisk anläggning gäller alltså enbart tillståndsinnehavaren och ingen annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;I samband med ansökan om tillstånd så prövas sökandens sakkunskap och förutsättningar i övrigt att bedriva den kärn- tekniska verksamheten på ett betryggande sätt. Vidare prövas sökandens möjligheter att fortlöpande upprätthålla säkerheten och strålskyddet&lt;A href="#page_347"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Av förarbetena till kärntekniklagen framgår, att med hänsyn till den vikt som i ett tillståndsärende måste läggas vid en sökandes förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på verksamheten, får en tillståndsinnehavare inte utan vidare överlåta ett givet tillstånd på någon annan. Om överlåtelse sker av en kärnteknisk anläggning måste den nye innehavaren söka tillstånd enligt kärntekniklagen för att inneha och driva anläggningen&lt;A href="#page_347"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 1983/84:60, s. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 1983/84:60, s. 83.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Kärntekniklagen kompletterades då miljöbalken trädde i kraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I anslutning till att miljöbalken den 1 januari 1999 trädde i kraft kompletterades kärntekniklagen med bestämmelser som innebar en anpassning till miljöbalkens regler. Från och med det datumet gäller att vid prövning av ärenden enligt kärntekniklagen ska 2 kap. miljöbalken, om de allmänna hänsynsreglerna, samt 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 § miljöbalken, om miljökvalitetsnormer, tillämpas. Dess- utom erinras det särskilt i kärntekniklagen genom en hänvisning till 7 kap. 28 &lt;NOBR&gt;a&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;29&lt;/NOBR&gt; b §§ miljöbalken om att det inte alltid räcker med att ansöka om tillstånd enligt kärntekniklagen utan att sökanden i vissa fall också måste ansöka om tillstånd enligt bestämmelser i miljö- balken som syftar till att bevara skyddet för vissa djur- och växt- arter och deras livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Samtidigt infördes en ny bestämmelse i kärntekniklagen, 5 a §, som innebär att en miljökonsekvensbeskrivning alltid ska bifogas en ansökan om att uppföra, inneha eller driva en kärnteknisk anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Den 1 januari 2011 trädde ytterligare en ny bestämmelse i kärntekniklagen i kraft, 10 a §, som innebär krav på en återkom- mande helhetsbedömning av kärntekniska anläggningar minst vart tionde år. Bedömningen ska bl.a. innehålla analyser och redogörel- ser av på vilket sätt anläggningens konstruktion, funktion organisa- tion och verksamhet uppfyller kraven i kärntekniklagen, strål- skyddslagen och miljöbalken samt föreskrifter och villkor som har beslutats med stöd av dessa lagar. Av förarbetena framgår att det främst är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. som bör ha bety- delse när det gäller kraven i miljöbalken. Av inledningen till paragrafen följer dock att bedömningen även enligt miljöbalken ska avse sådant som har bäring på säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsplikten enligt strålskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I strålskyddslagen anges specifikt vilka slag av verksamhet med strålning som kräver tillstånd. Huvudprincipen enligt strålskydds- lagen är att tillstånd alltid krävs för att ta befattning med radio- aktiva ämnen eller material som innehåller radioaktiva ämnen. Tillstånd enligt strålskyddslagen krävs således även för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken om verksamheten ger upphov till radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;Vidare krävs tillstånd även för viss i strålskyddslagen närmare angiven befattning med tekniska anordningar som kan och är avsedda att sända ut joniserande strålning och i vissa fall icke- joniserande strålning. Tillståndsplikten gäller även sådan del av en anordning som är av väsentlig betydelse från strålningssynpunkt. Detta innebär att tillståndsplikt kan föreskrivas även för en teknisk anordning som väl kan, men som inte är avsedd, att sända ut joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd. Ett tillstånd får begränsas till att avse en viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Till begreppet ”verksamhet med strålning” enligt strålskydds- lagen hänförs även innehav och drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar samt omhändertagande, förvaring och destruktion av radioaktiva ämnen.&lt;A href="#page_349"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Något särskilt tillstånd enligt strålskyddslagen behövs dock normalt inte för kärnteknisk verk- samhet enligt kärntekniklagen. Däremot regleras villkor och före- skrifter som behövs med hänsyn till strålskyddet med stöd av strålskyddslagen. En särskild bestämmelse om detta finns i 27 § strålskyddslagen som anger att om ett tillstånd har meddelats enligt kärntekniklagen eller under tillståndets giltighetstid, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de ytter- ligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet. Regeringen har delegerat till Strålsäkerhetsmyndigheten att pröva frågor om villkor enligt 27 § strålskyddslagen&lt;A href="#page_349"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;I stort saknas det preciserade krav på vad en ansökan enligt strålskyddslagen ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Generellt tar prövningen enligt strålskyddslagen sikte på en bedömning av om de grundläggande strålskyddskraven i strål- skyddslagen är uppfyllda samt föreskrifter som preciserar dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17&lt;/SPAN&gt;Se prop. 1987/88:88, s 68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18&lt;/SPAN&gt;Jfr 14 § strålskyddsförordningen (1988:293) Jfr 14 § strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318350x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsplikten enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft12"&gt;Såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är miljöfarlig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Med miljöfarlig verksamhet avses enligt miljöbalken&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, bygg- nader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grund- vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning eller annat liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att det ska vara förbjudet att utan tillstånd anlägga eller driva vissa slag av fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet&lt;A href="#page_350"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Mål om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken prövas av kommuner, länsstyrelser, miljö- domstolar, Miljööverdomstolen och Högsta domstolen. Vilken instans som är första respektive sista instans beror på hur den miljöfarliga verksamheten är klassad. Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter klassas som A- eller &lt;NOBR&gt;B-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; Om en verk- samhet är en A- respektive &lt;NOBR&gt;B-verksamhet&lt;/NOBR&gt; framgår av bilagan till förordningen (1998:899) om en miljöfarlig verksamhet. Det är de fem miljödomstolarna, placerade vid tingsrätterna i Nacka, Växjö, Vänersborg, Östersund och Umeå, som är första instans vid pröv- ning av ansökan om tillstånd till &lt;NOBR&gt;A-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;B-verksamheter&lt;/NOBR&gt; prövas i första instans av miljöprövningsdelegationer som är knutna till länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;En närmare reglering av vilka verksamheter som kräver tillstånd framgår av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Av förordningen framgår att kärnteknisk verksamhet klassas som &lt;NOBR&gt;A-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Frågor om tillstånd enligt miljöbalken för kärnteknisk verksamhet prövas således av miljödomstolen. Vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 9 kap. 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 9 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;som ska regleras av domstolen i tillståndsbeslutet när det gäller prövning av frågor som rör olägenheter för omgivningen genom joniserande strålning i samband med drift av ett kärntekniska anläggningar har varit föremål för diskussion. Förarbetena ger viss vägledning&lt;A href="#page_351"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Beträffande vissa nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet ska regeringen innan miljödomstolens tillståndsprövning pröva till- låtligheten av verksamheten. Det gäller sådan kärnteknisk verk- samhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle&lt;A href="#page_351"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det anges uttryckligen i lagen att det ska vara nya verksamheter som obliga- toriskt ska prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Efter regeringens tillåtlighetsprövning går ärendet vidare till miljödomstolen. Om regeringen finner att en verksamhet är tillåtlig får miljödomstolen inte neka tillstånd. Det bör i sammanhanget observeras att regeringen får tillåta en verksamhet endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Den s.k. vetoventilen ger dock regeringen rätt att under vissa förutsättningar bortse från fullmäktiges beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Gemensamt för de verksamheter som omfattas av regeringens obligatoriska prövningsplikt är att de utgör viktiga samhälls- intressen samtidigt som de riskerar att skada människors hälsa, medför stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön och tar i anspråk värdefulla naturresurser&lt;A href="#page_351"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Verksamheter som kan komma ifråga för regeringsprövning är de som generellt sett har en betydande miljöpåverkan samtidigt som konkurrerande eller mot- stridiga intressen måste vägas samman för att den bästa lösningen ska kunna nås. De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden där bl.a. miljöskyddsmässiga, energi- politiska, arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska synpunk- ter vägs samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft13"&gt;Bestämmelser om regeringens tillåtlighetsprövning infördes i byggnadslagen år 1972. Det motiverades bl.a. med att ingen annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;21&lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:90 s. &lt;NOBR&gt;264-271.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45 s. 215.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318352x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;än regeringen kunde åstadkomma en allsidig prövning med en sammanvägning av bl.a. miljöskyddsmässiga, arbetsmarknadspoli- tiska och regionalpolitiska synpunkter. Framför allt ansågs det viktigt att avgörandet av de ifrågavarande slagen träffades av ett organ som det går att utkräva politiskt ansvar av. Vid miljöbalkens införande konstaterades att det fortfarande var viktigt att rege- ringen behöll tillåtlighetsprövningen som en tidig och betydelsefull länk i prövningskedjan för att därigenom kunna utöva en politisk styrning av vissa beslut.&lt;A href="#page_352"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen har med utgångspunkt i de nära kopplingar som finns mellan reglerna miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen föreslagit att bestämmelserna om kärnsäkerhet och strålskydd ska samordnas i 12 kap. miljöbalken under rubriken ”Strålsäkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-jonise-&lt;/NOBR&gt; rande strålning och ges den samordnande beteckningen ”verksam- het med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Tillståndpliktens omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En grundläggande utgångspunkt bör vara att tillstånd enligt miljöbalken i princip ska krävas för all verksamhet med strålning. Mot bakgrund av den speciella natur som gäller för verksamhet med joniserande strålning, vilket särskilt är framträdande när det gäller drift av kärnkraftsreaktorer eller driften av en framtida slut- förvaring av använt kärnbränsle, föreslår utredningen att till- ståndsplikten ska framgå direkt av lagbestämmelserna i 12 kap. En sådan regel skiljer sig åt från bestämmelsen i 9 kap. 6 § genom att det direkt av lagen framgår att tillstånd krävs för verksamheten med joniserande strålning. &lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; godkännande eller anmäl- ningsplikten bör inträda redan när verksamheten påbörjas i sam- band med uppförande av en anläggning eller då övrig verksamhet med joniserande strålning påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;För verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är förutsätt- ningarna fundamentalt annorlunda. &lt;NOBR&gt;Icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är, som framgår av avsnitt 2.3, sådant som omger oss alla i vardagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1997/98:45 del 1 s. 435 och 442.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;dvs. all synlig strålning, ultraviolett strålning, infraröd strålning samt radiovågor, mikrovågor och lågfrekventa och statiska fält vilka t.ex. uppträder runt elledningar och elektriska apparater. Mot den bakgrunden föreslår utredningen att regeringen får föreskriva vilken verksamhet med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning det ska vara förbjudet att bedriva utan tillstånd. I dag gäller att tillstånd eller anmälan till tillsynsmyndigheten krävs för viss verksamhet med laser och solarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Det är själva verksamheten med strålning som kräver tillstånd eller godkännande enligt 12 kap. Den omständigheten innebär inte att tillståndsprövningen är inskränkt till denna. Joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning är samtidigt miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel i 2 kap. 3 § är gene- rellt tillämplig för alla verksamheter och åtgärder som har betydelse för miljöbalkens mål&lt;A href="#page_353"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Vid den prövningen av verksamheten med strålning bör därför beaktas, och vid behov regleras, samtliga hänsynstaganden som har betydelse för människors hälsa eller miljön kunna beaktas vid tillståndsprövningen, som t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avloppsvatten. Utredningen återkommer till denna fråga i efterföljande kapitel om processen vid tillstånds- prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Underlåtenhet att söka tillstånd, då sådant krävs, kan föranleda ingripanden genom föreläggande eller förbud av tillsynsmyndighet enligt 26 kap. 9 § samt straffansvar för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 § 1 st. Möjligheten att påföra miljösanktionsavgift regleras i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Enligt 17 kap. 1 § miljöbalken ska regeringen beträffande vissa nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet pröva tillåtligheten av verksamheten innan miljödomstolens tillståndsprövning. Det anges uttryckligen i lagen att det ska vara nya verksamheter som obliga- toriskt ska prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En kärnteknisk anläggning kan vara mycket liten, t.ex. en lokal där kärnämnen eller radioaktiva preparat förvaras. Därför har den obligatoriska regeringsprövningen enligt 17 kap. miljöbalken begränsats till sådana anläggningar som prövas av regeringen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25&lt;/SPAN&gt;Jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 213 f. och del 2 s. 15 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318354x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle&lt;A href="#page_354"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det innebär att kärntekniska anläggningar som till- ståndsprövas av Strålsäkerhetsmyndigheten inte omfattas av den obligatoriska tillståndsprövningen.&lt;A href="#page_354"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. rymmer samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. Olika allmänna och enskilda intressen kan ställas mot varandra. Prövningen bör utfor- mas så att en allsidig sammanvägning av olika hänsyn kan åstad- kommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Således ger reglerna i 17 kap. ger regeringen ett långtgående utrymme att vid en prövning av en eventuell ny kärnkraftsreaktor avgöra tillåtligheten med hänsyn till om verksamheten är önskvärd från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och regional- politiska utgångspunkter. Ansökningar om tillstånd till nya kärnkraftsreaktorer kan således prövas med utgångspunkt i ett helhetsintresse avseende ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstryggheten på energiområdet så som anges i regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energi- politik – Energi. Inom ramen för tillåtlighetsprövningen kommer regeringen exempelvis att kunna pröva olika energipolitiska kon- sekvenser till följd av uppförandet av en ny kärnkraftsreaktor. Det bör vara möjligt för regeringen att med utgångspunkt i en övergripande nationell försörjningspolitik eller för att uppfylla Sveriges förpliktelser gentemot EU kunna avslå en ansökan om tillstånd att uppföra en ny kärnreaktor, dvs. att regeringen inom ramen för en prövning enligt 1 § inte tillåter reaktorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Vid tillåtlighetsprövningen är de allmänna hänsynsreglerna i 2kap. tillämpliga, vilket bl.a. innebär att en ny reaktor prövas enligt miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. I samband med pröv- ningen kan regeringen enligt 17 kap. 7 § besluta om särskilda villkor för att tillgodose även allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i kapitel 12 miljöbalken och kärntekniklagen därmed upphör att gälla, bör de anläggningar och verksamheter som ska tillåtlighetsprövas av regeringen preciseras på ett tydligt sätt i 1 § så att inte de små anläggningar som hittills avsetts hållas utanför tillåtlighetspröv- ningen ska komma att omfattas av tillåtlighetsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;Utredningen föreslår följande precisering:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;anläggningar avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärn- processer (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;anläggningar i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) och där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slut- förvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material över- stiger 10 terabecquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft13"&gt;Regeringen ska även pröva tillåtligheten av en höjning av den högsta tillåta termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Möjligheten att höja den högsta tillåtna termiska effekten hos en befintlig kärnkraftsreaktor kan ha samma betydelse från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och &lt;NOBR&gt;regional-politiska&lt;/NOBR&gt; utgångspunkter som att ersätta en befintlig kärnkraftsreaktor med en ny. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 1 § komplet- teras med en nytt stycke som föreskriver att regeringen också ska pröva tillåtligheten av en höjning av högsta tillåtna termiska effek- ten vid en befintlig kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;En sådan komplettering innebär från materiella utgångspunkter i sig inte någon ny inriktning av regeringen tillåtlighetsprövning. Att regeringens tillåtlighetsprövning avser ny verksamhet skulle, tolkat efter ordalydelsen, betyda att denna inte omfattar utvidgning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;av pågående verksamheter eller utbyggnad av befintliga anlägg- ningar. I förarbetena görs dock uttalanden som tyder på att avsikten har varit en annan . Regeringen uttalar bl.a. att utvidgning av en pågående verksamhet endast i undantagsfall har en sådan inverkan på omgivningen att en särskild regeringsprövning är nödvändig. Vidare uttalar regeringen att en ny verksamhet inte är liktydig med en ny, kompletterande fabriksbyggnad. Regeringen framhåller också att om en ny byggnad är avsedd för en verksamhet som har en helt annan omfattning än den befintliga eller om det i den nya byggnaden ska bedrivas en helt ny typ av verksamhet, kan det enligt motiven bli aktuellt med obligatorisk regeringsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;Prövningsinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En synpunkt som under utredningsarbetet har förts fram beträffande tillståndsprövningen av verksamheter med joniserande strålning enligt miljöbalken av små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa ärenden, är att de går onödigt högt upp i instanskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Miljödomstolen prövar i princip all verksamhet med joniserande strålning. Det kan t.ex. gälla markförvar för mycket lågaktivt radioaktivt avfall eller förvaring av små mängder radioaktivt mate- rial som används i forskningssammanhang vid universitet och högskolor. Jämfört med mer omfattande tillståndsärenden kan det förefalla onödigt att sådana ärenden ska prövas av miljödomstolen. Även regeringen prövar liknande ärenden enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utredningen anser att tillståndsförfarandet bör anpassas till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhetsutövaren. Miljödomstolens resurser bör rimligtvis koncentreras till prövning av större anläggningar och principiellt viktiga frågor. Därför föreslår utredningen att domstolen prövar ansökan om uppförande, innehav och drift av större nya anlägg- ningar för verksamheten med joniserande strålning, avveckling av sådana anläggningar, effekthöjningar i befintliga kärnkraftsreak- torer samt ändring av innehavare av anläggning för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Ärenden som är av mindre komplicerad natur kan med fördel avgöras genom prövning av Strålsäkerhetsmyndigheten. På så sätt avlastas miljödomstolen från dessa uppgifter samtidigt som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens roll som expertmyndighet ytterligare förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är en expertmyndighet på strålsäker- hetsområdet med cirka 300 anställda. Flertalet anställda har akade- misk utbildning varav flera är disputerade i ämnen med anknytning till frågor om joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Myndig- heten förfogar även över nästan 100 miljoner kronor per år för forskning inom sitt verksamhetsområde och är därmed väl insatt i de senaste vetenskapliga rönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Mot bakgrund av den gedigna kompetens och erfarenhet som återfinns hos Strålsäkerhetsmyndighetens personal bedömer utred- ningen att myndigheten är väl lämpad att åläggas fler uppgifter i samband med tillståndsprövning av verksamhet med strålning. Att myndighetens befogenheter utökas är en naturlig konsekvens av utredningens förslag att frågor som rör strålsäkerhet ska integreras i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Exempel på tillståndsärenden som med utredningens förslag ska prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten är förnyade tillstånd till vissa större anläggningar och prövning av mellanlagring eller slutför- varing av utländskt radioaktivt avfall. Det är fråga om prövning av ansökningar som enligt kärntekniklagen i dag åvilar regeringen. Därutöver prövar Strålsäkerhetsmyndigheten en mängd tillstånds- ansökningar på strålsäkerhetsområdet såsom innehav, användning m.m. av mindre mängder kärnämne, strålkällor, röntgenutrustning, starka lasrar och transporter av kärnämne och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Övriga relevanta miljömässiga konsekvenser av en verksamheten såsom t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avloppsvatten, som kan bli aktuella i samband med prövning av en verksamhet med strålning, får i sedvanlig ordning prövas av länsstyrelsens miljö- prövningsdelegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318358x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p994 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Processen vid tillståndsprövning av anläggningar för verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft93"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;Beredning av strålsäkerhetsfrågor inför regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Utredningen föreslår i en ny paragraf att Strålsäkerhets- myndigheten blir skyldig att med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetsprövning av anläggningar för kärnteknisk verksamhet enligt 17 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; miljöbalken. Enligt utredningens förslag ska Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ärendet vara inriktad på strålsäkerheten i samband med verksamheten. Strålsäkerhetsmyndigheten ska med eget yttrande överlämna frågan till regeringens prövning i tillåtlig- hetsfrågan. I sitt yttrande till regeringen har myndigheten möjlighet att föreslå villkor som kan innebära en stegvis pröv- ning av uppförandet av anläggningen. En stegvis prövning gör det möjligt att successivt precisera frågan om bästa möjliga teknik i olika avseenden, av betydelse för säkerhet och strål- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft11"&gt;Förslaget syftar till att ge regeringen vid tillåtlighets- prövningen av anläggningar för kärnteknisk verksamhet ett så bra underlag som möjligt. Genom utredningens förslag under- stryks också Strålsäkerhetsmyndighetens roll som expertmyn- dighet på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens hantering av tillåtlighetsärendet bör ske på ett sådant sätt att såväl miljödomstolen som berörd kommun har tillgång till Strålsäkerhetsmyndighetens expertytt- rande i ärendet vid sin behandling av tillåtlighetsfrågan. Ett exemplar av yttrandet ska sändas till miljödomstolen samt till kommunfullmäktige i den kommun där anläggningen för verk- samheten planeras ligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft11"&gt;Efter det att tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. har slutförts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen som då prövar alla utsläpp och störningar från anläggningen. Miljödomstolen är då prövningsmyndighet i första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Den samlade prövningen av störningskällor skapar förutsätt- ningar för en god helhetsbild av riskerna för miljön och män- niskors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft21"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318359x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;För att möjliggöra Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av tillåtlighetsärendet föreslår utredningen att 22 kap. 4 § miljö- balken kompletteras med en regel där det framgår att det ska vara en skyldighet för domstolen att i ärenden som rör strål- säkerheten sända kungörelsen och ansökningshandlingarna för- utom till Naturvårdsverket och vissa andra myndighet även till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;Ansökans innehåll i ansökningsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningens föreslår vidare att 22 kap. 1 § miljöbalken komp- letteras med en punkt som anger särskilda bestämmelser för mål om verksamhet med strålning och som knyter an till de säker- hetsbestämmelser för verksamhet med strålning som anges i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Utredningen föreslår sålunda att i mål om verksamhet med strålning som prövas av miljödomstol ska ansökan dessutom innehålla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en preliminär säkerhetsredovisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;en redogörelse för hur bestämmelsen enligt 12 kap. 26 § om ekonomiska, administrativa och personella resurser är uppfylld och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;en beskrivning av hur närheten till annan verksamhet kan påverka säkerheten i den egna anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft12"&gt;Möjlighet att föra talan i ansökningsmål enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Miljödomstolen i Växjö har i yttrande över utredningens del- betänkande ”Kärnkraft &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;nya reaktorer och ökat skadestånds- ansvar” föreslagit att Strålsäkerhetsmyndigheten ges en rätt att när det behövs föra talan i mål som berör myndighetens ansvarsområde. Utredningen delar miljödomstolens uppfattning och förslår att 22 kap. 6 § miljöbalken kompletteras med en regel som anger att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna före- träda allmänna strålsäkerhetsintressen och kunna inta en partsställning beträffande dessa intressen. Strålsäkerhetsmyn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318360x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;digheten ska kunna framställa yrkanden i domstolen och även kunna överklaga domstolens avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;Miljödomstolen i Växjö har också föreslagit att Strålsäker- hetsmyndigheten, för att kunna företräda allmänna strålskydds- intressen, ges en rätt att ansöka om omprövning av tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken. Utred- ningen delar även på denna punkt miljödomstolens uppfattning och föreslår att 24 kap. 7 § kompletteras på det sätt som miljödomstolen i Växjö föreslagit. Paragrafen anger förutsätt- ningar för att frågor om återkallelse av tillstånd, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning ska kunna tas upp till bedömning. Miljödomstolen kan inte ta upp saken på eget initiativ, utan talan får enligt bestämmelsen föras av vissa myn- digheter. Enligt paragrafens första stycket gäller detta Natur- vårdsverket, Kammarkollegiet, vederbörande länsstyrelse samt kommun som övertagit tillsynen i fall som anges där. Utred- ningen föreslår alltså att uppräkningen av myndigheter komplet- teras med Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft12"&gt;Villkor av betydelse för strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;När det gäller villkor som rör strålsäkerhetsfrågor som kan bli aktuella efter regeringens tillåtlighetsprövning är utredningens bedömning att Strålsäkerhetsmyndigheten såsom expertmyn- dighet är mest lämpad att utfärda dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 22 kap. 25 § miljöbalken kompletteras med en regel som innebär att Miljö- domstolen i mål om strålsäkerhet enligt 12 kap. får överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Vidare föreslår utredningen att en hänvisning till utred- ningens förslag enligt 12 kap. &lt;NOBR&gt;16&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;17&lt;/NOBR&gt; §§ förs in i paragrafen. Enligt dessa bestämmelser får regeringen meddela föreskrifter om att tillstånd eller godkännande enligt detta kapitel ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;det ansvar och de skyldigheter som följer av atomansvarighetslagen (1968:45) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillämpningen av de krav i fråga om försörjning med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som följer av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1008 ft11"&gt;bestämmelserna i fördraget den 25 mars 1957 om upprät- tandet av Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft11"&gt;Regeringen får vidare enligt utredningens föreslag meddela föreskrifter om att den myndighet som regeringen bestämmer får under ett tillstånds giltighetstid besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten. Dessa villkor får dock inte innebära någon väsentlig ändring av de dom eller beslut som utfärdats av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;Utredningens förslag i förhållande till nu gällande regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft11"&gt;Utredningens förslag till en samordnad tillståndsprövning inne- bär sammanfattningsvis en förenkling i förhållande till den reglering som i nuläget gäller enligt miljöbalken och kärnteknik- lagen. Men den faktiska processen för tillståndsprövningen skiljer sig i princip inte mycket från den process som tillämpas i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft13"&gt;Utredningens förslag att inordna de materiella reglerna i strålskyddslagen och kärntekniklagen i miljöbalken innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;kärntekniklagen och strålskyddslagen upphör att gälla och följaktligen även regeringens tillståndsprövning enligt kärn- tekniklagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sökanden enbart behöver upprätta en tillståndsansökan som lämnas till miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regeringens tillåtlighetsprövning samt miljödomstolens till- ståndsprövning enbart kommer att omfatta nya större anläggningar för verksamhet med strålning såvida inte rege- ringen i det enskilda fallet beslutar om att även andra anlägg- ningar ska tillåtlighetsprövas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ges möjlighet att med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetsprövning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regeringens besked beträffande tillåtligheten, liksom enligt nu gällande regler, blir bindande för miljödomstolen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter enligt miljöbalken stärks till exempel genom att myndigheten ges möjlighet att föra talan i ansökningsmål enligt miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p893 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerheten ges möjlighet att besluta om villkor för tillståndet av betydelse för strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd för mindre miljöfarliga anläggningar i större omfattning än vad som gäller i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft13"&gt;Den förändrade processen för prövningen av nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet kan schematiskt beskrivas enligt nedanstående skiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft12"&gt;Sökande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft11"&gt;Upprättar och lämnar in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft12"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft13"&gt;Skickar en kopia av ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten samt till övriga myndigheter enligt miljöbalkens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft11"&gt;Bereder ärendet med avseende på strålsäkerheten. Föreslår villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft13"&gt;Skickar yttrande till miljödomstolen, kommunfullmäktige och regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft12"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft11"&gt;Bereder ärendet enligt miljöbalken, håller huvudförhandling. Prövar enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft11"&gt;Skickar yttrande till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft12"&gt;Kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft11"&gt;Tillstyrker eller avstyrker verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft11"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft11"&gt;Ger tillåtlighet enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft12"&gt;Miljödomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft11"&gt;Håller ny huvudförhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft11"&gt;Ger tillstånd och beviljar villkor enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft11"&gt;Får överlåta till Strålsäkerhetsmyndigheten att besluta om villkor avseende strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318363x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1023 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft11"&gt;Beslutar om villkor som meddelas i etapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Med anläggningar för kärnteknisk verksamhet avses med hän- visning till utredningens författningsförslag till 12 kap. 4 § 2 a miljöbalken följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;kärnteknisk verksamhet &lt;/SPAN&gt;innefattande uppförande, innehav eller drift av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning som är avsedd eller som har varit avsedd för en reglerbar nukleär kedjereaktion av kärnprocesser (kärn- reaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning i vilken processer med joniserande strålning uppkommer (spallation eller andra liknande processer) där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;anläggning för hantering eller bearbetning av radioaktivt material eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;anläggning för förvaring som avses bli bestående (slutför- varing) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;Den nuvarande lagregleringen för tillståndsprövning framgår översiktligt av kapitel 4 och kapitel &lt;NOBR&gt;5.4.1&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;5.4.3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Av bestämmelserna framgår att det är förbjudet att uppföra och driva en anläggning för verksamhet med strålning utan tillstånd utfärdade enligt miljöbalken och kärntekniklagen. I vissa fall när det gäller en anläggning för hantering av radioaktivt avfall krävs det tillstånd enligt miljöbalken respektive strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Bestämmelserna innebär alltså att det krävs två separata tillstånd för att få inneha och driva en kärnteknisk anläggning, respektive att inneha en anläggning för att bearbeta, hantera, lagra respektive att slutförvara radioaktivt avfall. Det är fråga om &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;ett tillstånd enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;ett tillstånd enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Frågor om tillstånd enligt miljöbalken för verksamheter prövas av miljödomstolen. Regeringen ska dock innan miljödomstolens tillståndsprövning pröva tillåtligheten av nya anläggningar för kärn- teknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt kärnteknik- lagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det anges uttryckligen i lagen att det ska vara nya verksamheter som obligatoriskt ska prövas av regeringen. Efter regeringens tillåtlighetsprövning går ärendet vidare till miljödomstolen. Om regeringen finner att en verksamhet är tillåtlig får miljödomstolen inte neka tillstånd. Det bör i sammanhanget observeras att rege- ringen får tillåta en verksamhet endast om kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Den s.k. vetoventilen ger dock regeringen rätt att under vissa förutsättningar bortse från fullmäktiges beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Gemensamt för de verksamheter som omfattas av regeringens obligatoriska prövningsplikt är att de utgör viktiga samhälls- intressen samtidigt som de riskerar att skada människors hälsa, medför stor omgivningspåverkan eller stora ingrepp i miljön och tar i anspråk värdefulla naturresurser&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Verksamheter som kan komma ifråga för regeringsprövning är de som generellt sett har en betydande miljöpåverkan samtidigt som konkurrerande eller mot- stridiga intressen måste vägas samman för att den bästa lösningen ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Frågor om tillstånd enligt kärntekniklagen prövas av regeringen om det är fråga om större anläggningar medan mindre anläggningar prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Är det fråga om drift av en anläggning för radioaktivt avfall enligt strålskyddslagen prövas frå- gan om tillstånd av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Av miljöbalken framgår att balken ska tillämpas parallellt med annan lagstiftning som reglerar verksamheten&lt;A href="#page_364"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det innebär att miljöbalken i de avseenden som omfattar joniserande eller icke- joniserande strålning gäller parallellt med strålskyddslagen och kärntekniklagen. Således kan frågor som rör anläggningssäkerhet och strålskydd i ett tillståndsärende komma att prövas lika nog- grant enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen och strål- skyddslagen utifrån de syften de olika lagarna har att tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 s. 215.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;30&lt;/SPAN&gt;Jfr. 1 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB318/GZB318365x1.jpg" style="width:451px;height:252px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Parallellt med den nu beskrivna tillståndprövningen, prövar den berörda kommunen frågor om detaljplan och byggnadslov för anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Schematiskt kan processen för tillståndsprövningen enligt miljö- balken och kärntekniklagen av anläggningar för verksamhet med strålning beskrivas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsprövningen enligt kärntekniklagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Prövningen enligt kärntekniklagen innebär en bedömning av om den kärntekniska anläggningen, till exempel i anslutning till en höjning av den högsta tillåtna termiska effekten hos en kärn- kraftsreaktor, kan förväntas drivas på ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls även efter en effekthöjning av reaktorn. Detta innebär att bedömningen görs med utgångspunkt i de grundläggande säkerhetskraven enligt kärntekniklagen och de grundläggande strålskyddskraven enligt strålskyddslagen samt före- skrifter som preciserar dessa krav. Bedömningen görs vidare med utgångspunkt i de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljö- balken, den inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen samt en preliminär säkerhetsredovisning med tekniska och andra redo- visningar av den planerade anläggningen eller åtgärden och dess drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Enligt kärntekniklagen gäller tillståndskravet även innehav av en kärnteknisk anläggning. Ett tillstånd att driva en kärnteknisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318366x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;anläggning ställs således till en angiven innehavare. Tillståndet att driva en viss kärnteknisk anläggning, exempelvis en kärnkraft- reaktor, gäller alltså enbart tillståndsinnehavaren och ingen annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Av förarbetena till kärntekniklagen framgår, att med hänsyn till den vikt som i ett tillståndsärende måste läggas vid en sökandes förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på verksamheten, får en tillståndshavare inte utan vidare överlåta ett givet tillstånd på någon annan. Om överlåtelse sker av en kärnteknisk anläggning måste den nye innehavaren söka tillstånd för att inneha och driva anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I samband med ansökan om tillstånd så prövas sökandens sakkunskap och förutsättningar i övrigt att bedriva den kärntek- niska verksamheten på ett betryggande sätt. Vidare prövas sökan- dens möjligheter att fortlöpande upprätthålla säkerheten och strål- skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har bemyndigats att meddela de ytterligare villkor som behövs med hänsyn till strålskyddet&lt;A href="#page_366"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;De grundläggande bestämmelserna i kärntekniklagen ger till- sammans med de allmänna skyldigheterna för tillståndsinnehavare en adekvat uppfattning om vad begreppet drift av en kärnteknisk anläggning innebär. Enligt dessa bestämmelser ska tillståndsinne- havaren vid driften vidta de åtgärder som krävs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att förebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, fel- aktigt handlande eller annat som kan leda till radiologisk olycka (kärnsäkerhet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten uppkommet använt kärnbränsle och kärnavfall (avfallshante- ring),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att avveckla och riva de kärntekniska anläggningar i vilka verksamheten inte längre ska bedrivas (rivning och avveckling),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att förhindra olovlig befattning med kärnämne eller kärnavfall (fysiskt skydd), samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att se till att de förpliktelser efterlevs som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra kärnsprängningar och spridning av kärnvapen (kärnämneskontroll).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Jfr 27 § strålskyddslagen resp. 14 § strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsprövningen enligt strålskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I stort saknas det preciserade krav på vad en ansökan enligt strålskyddslagen ska innehålla. Generellt tar prövningen enligt strålskyddslagen sikte på en bedömning av om de grundläggande strålskyddskraven i strålskyddslagen är uppfyllda samt föreskrifter som preciserar dessa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Lagen är utformad så att den ger möjlighet att anpassa tillståndsförfarandet till strålkällornas farlighet och behovet av särskild kompetens hos brukaren. Mot den bakgrunden ger lagen en möjlighet för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Strålsäkerhetsmyndigheten att bestämma den nedre gränsen för lagens tillämplighet genom att föreskriva undantag från lagen tillämpningsområde i sin helhet eller i vissa delar, s.k. friklassning&lt;A href="#page_367"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Från strålskyddssynpunkt harmlösa mängder av radioaktivitet och tekniska anordningar som avger svag joniserande strålning kan helt undantas från strålskyddslagstiftningens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Undantag får också göras från lagens regler angående tillstånds- plikt. Undantag kan endast föreskrivas i de fall det kan ske utan att syftet med lagen åsidosätts.&lt;A href="#page_367"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillståndsprövningen enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Beträffande vissa nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet ska regeringen innan miljödomstolens tillståndsprövning pröva till- låtligheten av verksamheten. Det gäller sådan kärnteknisk verk- samhet som prövas av regeringen enligt kärntekniklagen samt anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle&lt;A href="#page_367"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det anges uttryckligen i lagen att det ska vara nya verksamheter som obliga- toriskt ska prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Verksamheter som enligt miljöbalken kan komma ifråga för regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning är stora infrastruk- turella anläggningar som generellt sett har en betydande miljö- påverkan. De utgör viktiga samhällsintressen samtidigt som de riskerar att skada människors hälsa, medför stor omgivnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Jfr 3 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;Se prop. 1987/88:88 s. 67.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Jfr 17 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1036 ft11"&gt;påverkan eller stora ingrepp i miljön och tar i anspråk värdefulla naturresurser.&lt;A href="#page_368"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Konkurrerande eller motstridiga intressen måste vägas samman för att den bästa lösningen ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Nästan all tillståndsprövning enligt miljöbalkens bestämmelser innebär visserligen att olika hänsyn måste beaktas och vägas mot varandra. Denna avvägning av olika intressen är särskilt markant vid den typ av verksamheter som är aktuell för regeringsprövning. Prövningen av vilken påverkan på omgivningen som kan tolereras i dessa fall rymmer inte sällan samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställningstaganden. Ofta kan enskilda intressen ställas mot allmänna intressen eller olika allmänna intressen mot varandra. Prövningen måste utformas så att en så allsidig samman- vägning som möjligt av olika hänsyn kan åstadkommas.&lt;A href="#page_368"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Beredningsunderlag som regeringen får från miljödomstolen respektive Strålsäkerhetsmyndigheten för tillåtlighetsprövningen omfattar en bedömning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;om driften av den kärntekniska anläggningen kan förväntas uppfylla säkerhets- och strålskyddskraven,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;verksamhetens inverkan på människors hälsa och på miljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;verksamhetens lokalisering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;verksamhetens effekter på markanvändning, energianvändning, transporter m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;I samband med prövningen kan regeringen besluta om särskilda villkor för att tillgodose även allmänna intressen&lt;A href="#page_368"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Miljödomstolens tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Om regeringen har givit tillåtlighet till verksamheten håller miljö- domstolen huvudförhandling och meddelar tillstånd. Vid pröv- ningen har domstolen att beakta följande frågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 s. 215.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 s. 437.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 17 kap. 7 § miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318369x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Tidsbegränsning av tillståndet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Tillstånd till miljöfarlig verksamhet får lämnas för begränsad tid.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt praxis&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska tillstånd i större utsträckning kunna tids- begränsas. Skälet är att samhällets miljökrav ändras och skärps tack vare teknisk utveckling och ökad kunskap. Det framhålls dock att tidsbegränsning i första hand bör tillämpas på stora verksamheter som har en kraftig miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet får förenas med villkor.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid utformningen av villkoren bör domstolen beakta att de ska kunna utgöra grund för bedömningen av huruvida en överträdelse har begåtts och de i så fall också ska kunna ligga till grund för påföljder enligt miljöbalkens sanktionssystem.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Övriga frågor som ska beaktas är att tillståndet inte meddelas i strid med gällande planbestämmelser och att det inte medverkar till att en miljö- kvalitetsnorm överträds&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;Ställande av säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Tillstånd till miljöfarlig verksamhet får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda.&lt;A href="#page_369"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det gäller dock inte för stat, kommun, landsting eller kommunal- förbund. Inte heller den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hante- ringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säker- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;22 kap. 27 § första stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Miljööverdomstolens dom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2001-02-03,&lt;/NOBR&gt; mål nr M &lt;NOBR&gt;8782-99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;16 kap. 2 § andra stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 204.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;16 kap. 3 § första stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Sökandens vandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Tillstånd till miljöfarlig verksamhet kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens.&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;De som inte har fullgjort sina skyldigheter vid en typ av verksamhet kan således få avslag på en tillståndsansökan vid en helt annan typ av verksamhet. Tillstånd kan dock vägras endast om det finns anledning att befara att missförhållandena kan komma att upprepas.&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;Följdverksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken ska hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan antas bli behövliga för att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ända- målsenligt sätt.&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Exempel på vad som avses kan vara vägar och kraftledningar. Hänsyn kan även tas till farliga transporter som ska ske till och från den prövade verksamheten.&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Villkor för flera verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att före- bygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får domstolen meddela villkor som omfattar två eller flera verk- samheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt.&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;16 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 207.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;16 kap. 7 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 208.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;16 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Undersökningar och åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Tillstånd till miljöfarlig verksamhet får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;särskild undersökning av berört område,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;särskilda åtgärder för att bevara berört område, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;Den som drar nytta av ett tillståndsbeslut kan av Miljödomstolen åläggas att utföra eller bekosta undersökningar av det område som påverkas av verksamheten, åtgärder för att bevara detta område eller åtgärder för att gottgöra det intrång som verksamheten medför. Vid bedömningen av om villkor ska meddelas har det betydelse hur allvarligt intrång som verksamheten medför samt vilken nytta som åtgärderna medför.&lt;A href="#page_371"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Verkställighetsförordnande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;När det finns skäl till det får miljödomstolen förordna att tillståndet till en verksamhet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.&lt;A href="#page_371"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Kärnteknisk verksamhet förutsätts alltid medföra betydande miljö- påverkan. Detta får en särskild betydelse när det gäller omfatt- ningen av en miljökonsekvensbeskrivning och förfarandet för att ta fram en sådan&lt;A href="#page_371"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft14"&gt;Det finns inget hinder för miljödomstol mot att pröva frågor som rör kärnsäkerhet och strålskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Miljödomstolen i Vänersborg hade att ta ställning till i vilken omfattning som frågor om kärnsäkerhet och strålskydd skulle prövas enligt miljöbalken när kärnkraftverket vid Ringhals prö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45 del 2 s. 208.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 22 kap. 28 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318372x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft11"&gt;vades. Kärnkraftsföretaget gjorde gällande att dessa frågor i första hand borde regleras av specialmyndigheterna – dåvarande Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;med stöd av kärntekniklagen och strålskyddslagen, och att en reglering även enligt miljöbalken skulle medföra en dubbelprövning som kunde leda till motstridighet och otydlighet om vilka krav som gällde för kärnsäkerheten och strålskyddet vid kärnkraftverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Miljööverdomstolen fann – liksom miljödomstolen &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;att några formella hinder mot att reglera frågor om kärnsäkerhet och strålskydd i tillståndet till kärnkraftverket enligt miljöbalken inte finns, utan att det var en lämplighetsfråga. Med det övergripande utredningsvillkoret som det var fråga om och där tyngdpunkten kom att ligga på en slutavvägning mellan nyttan av de åtgärder som kan aktualiseras vid tillämpningen av 2 kap. 3 § miljöbalken och kostnaderna för dessa enligt 2 kap. 7 § miljöbalken, fann Miljööver- domstolen att en lämplig balans åstadkoms mellan specialmyndig- heternas mer detaljinriktade reglering och den mer generella avvägning som domstolen har att göra.&lt;A href="#page_372"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;I en rapport till regeringen&lt;A href="#page_372"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har Strålsäkerhetsmyndigheten berört frågan om hur pass ingående miljödomstolen i ett miljömål som rör ett kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning bör pröva säkerheten hos anläggningen mot bakgrund av att säkerhets- frågorna också prövas parallellt med stöd av kärntekniklagen respektive strålskyddslagen. En utgångspunkt kan vara, framhålls det i rapporten, att prövningen enligt miljöbalken av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar enbart ska gälla frågor som rör utsläpp av radioaktiva ämnen till mark luft eller vatten i samband med normaldrift av den kärntekniska anläggningen samt hantering och slutförvaring av det använda kärnbränsle eller kärn- avfall som genereras i samband med driften av den kärntekniska anläggningen. En annan utgångspunkt är att miljöprövningen enligt miljöbalken, liksom fallet är när det gäller prövningen enligt kärntekniklagen, också ska innefatta en bedömning av de olägen- heter av joniserande strålning som kan bli följden om säkerheten i anläggningen på en eller flera punkter skulle brista och att det därigenom skulle ske en radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens uppfattning kan det knap- past bli frågan om några olägenheter av joniserande strålning i samband med drift av en kärnteknisk anläggning så länge förmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Se miljööverdomstolens dom MÖD 2006:70 (M &lt;NOBR&gt;3363-06).&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft43"&gt;52&lt;/SPAN&gt;Dnr SSM 2008/2535.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318373x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;hos anläggningens så kallade barriärer och djupförsvar att före- bygga radiologiska olyckor är intakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av tillståndärenden och prövning av tillståndsvillkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;En ny kärnteknisk anläggning ska, som framgått, prövas både enligt kärntekniklagen och miljöbalken. Enligt ansökningsordningen ska en ansökan om tillstånd lämnas in &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;till Strålsäkerhetsmyndig- heten, som bereder ärendet enligt kärntekniklagen&lt;A href="#page_373"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;till miljö- domstolen, som bereder ärendet enligt miljöbalken&lt;A href="#page_373"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Till ansökan ska i båda ärendena, således även i ärendet enligt kärntekniklagen, fogas en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer ärendet med utgångspunkt i de grundläggande säkerhetskraven enligt kärntekniklagen och de grundläggande strålskyddskraven enligt strålskyddslagen samt föreskrifter som preciserar dessa krav, i de allmänna hänsyns- reglerna enligt 2 kap. miljöbalken, den inlämnade miljökonsekvens- beskrivningen samt en första preliminär säkerhetsredovisning med tekniska och andra redovisningar av den planerade anläggningen och dess drift som ska fogas till ansökan. Myndigheten bedömer i sin beredning, med utgångspunkt i ansökningshandlingarna, om verksamheten kan förväntas bli bedriven på ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven uppfylls. Ansökan överlämnas därefter till regeringen tillsammans med myndighetens yttrande över ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Miljödomstolen bereder ärendet i enlighet med bestämmelserna i 22 kap. miljöbalken. Utgångspunkten är på samma sätt som i kärntekniklagsärendet de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken, den inlämnade miljökonsekvensbeskrivningen, ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd eller annan liknande uppgift samt användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen liksom energianvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft13"&gt;I propositionen med förslag till följdlagstiftning till miljöbalken m.m. beskrivs den tänkta ordningen med prövningen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;53&lt;/SPAN&gt;Jfr 24 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Jfr 20 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1047 ft11"&gt;miljöbalken och kärntekniklagen av kärntekniska anläggningar så att miljödomstolens handläggning enligt miljöbalken sker parallellt med en beredning av tillståndsärendet enligt kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken och tillståndspröv- ning bör, enligt vad som framgår av förarbetena, samordnas så att såväl miljödomstol som berörd kommun har tillgång till expert- myndigheternas granskningsrapporter i kärntekniklagsärendet vid sin behandling av tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken. Även regeringens slutliga beredning och beslut enligt de båda lagarna bör ske samordnat. Efter att tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken har slutförts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen om det krävs tillstånd enligt miljöbalken och då prövas alla utsläpp och störningar från anläggningen.&lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Tillståndsberedningens omfattning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Syftet med myndighetens beredning av ett tillståndsärende är, som framgått ovan, att bedöma om verksamheten kan förväntas bli lokaliserad, utformad och bedriven på ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven, kraven på fysiskt skydd samt de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Denna bedömning ska grundas på ingående granskning av ansökningshandlingarna, vid behov egna utredningar och analyser samt de yttrande som inkommit i ärendet. Arbetets omfattning och inriktning avgörs av ärendets art, t.ex. om det är tillståndspliktiga ändringar av en befintlig anläggning eller uppförande av en ny anläggning, om det är nya oprövade konstruk- tionslösningar eller beprövade sådana som ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft11"&gt;Med utgångspunkt i de krav som gäller kärntekniska anläggningar ska följande förhållanden och aspekter ingå i tillämplig omfattning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Redogörelser för den planerade anläggningens lokalisering, konstruktion och utförande med dess barriärer och funktioner av olika slag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Analyser av anläggningens barriärer och funktioners förmåga att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;dels förebygga olyckor som kan leda till skadlig verkan av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:90 s. 271.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft21"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;strålning (radiologisk olycka) och lindra konsekvenser om olyckor ändå sker, dels förhindra obehörigt intrång och sabotage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Den planerade verksamhetens utsläpp och strålningspåverkan från utsläpp i omgivningen under normala och störda drift- förhållanden samt vid antagna olycksförlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Utformningen av den planerade verksamhetens personalstrål- skydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Planerat omhändertagande av kärnavfall och annat radioaktivt avfall som uppkommer i verksamheten samt planer för framtida avveckling av anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Den sökandens tillämpning av allmänna hänsynsregler i 2 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utformningen av den planerade verksamhetens fysiska skydd mot obehörigt intrång och sabotage samt mot obehörig befatt- ning med kärnämne och kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Utformningen av den planerade verksamhetens beredskap att vidta skyddsåtgärder inom anläggningen i händelse av störningar och haverier, eller hot om sådana samt åtgärder för att återföra anläggningen till säkert och stabilt läge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Den sökandes organisation, ekonomiska och personella resurser samt kompetens för att upprätthålla säkerheten och strålskyddet samt det fysiska skyddet så länge skyldigheterna enligt kärn- tekniklagen kommer att kvarstå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Den sökandes planerade ledning och styrning av uppförande, drift och fysiskt skydd av anläggningen samt av kärnämnes- kontrollen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Den sökandes ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet för ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Om en ansökan omfattar flera alternativa anläggningstyper eller flera alternativa konstruktioner och utformningar ska de av ovan- stående aspekter som berörs av detta bedömas för varje anlägg- ningstyp eller utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Komplexa icke kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med beredning av tillstånd för andra komplexa anläggningar där joniserande strålning används ska i huvudsak ha samma omfattning och inriktning som arbetet med beredning av tillstånd för kärntekniska anläggningar. Vissa för- hållanden och aspekter kommer dock att skilja, både med hänsyn till verksamhetens art och med hänsyn till olikheter i kravbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Underlag som behövs för beredning av tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft36"&gt;Kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;För att myndigheten ska kunna granska och bedöma de för- hållanden och aspekter som anges ovan behöver ansökningshand- lingarna i tillämplig omfattning innehålla följande för varje alter- nativ anläggningstyp eller alternativ anläggningsutformning som ansökan avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en första preliminär säkerhetsredovisning med uppgifter om den planerade anläggningens lokalisering, konstruktion, utförande och verksamhet samt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;säkerhetsanalyser av dess förmåga förebygga radiologisk olycka och lindra konsekvenser om olycka ändå sker, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;analyser av dess förmåga att förhindra obehörigt intrång och sabotage,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en miljökonsekvensbeskrivning som möjliggör en samlad bedömning av den planerade verksamhetens förväntade miljö- påverkan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;en redogörelse för hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;uppgifter om den planerade verksamhetens utsläpp och perso- nalstrålskydd samt strålningspåverkan från utsläpp i omgiv- ningen under normala och störda driftförhållanden samt vid antagna olycksförlopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;uppgifter om utformning av planerat fysiskt skydd och planerad beredskap för omhändertagande av störningar och haverier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;uppgifter om planerat omhändertagande av kärnavfall och annat radioaktivt avfall uppkommer i verksamheten samt planer för framtida avveckling av anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;uppgifter om den sökandes organisation, ekonomiska och per- sonella resurser samt kompetens för att upprätthålla säkerheten och strålskyddet samt det fysiska skyddet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;uppgifter om den sökandes planerade ledning och styrning av uppförande och driften av anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;uppgifter om den sökandes ansvarsförsäkring eller annan eko- nomisk säkerhet för ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Komplexa icke kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;Ansökningshandlingar för komplexa icke kärntekniska anlägg- ningar behöver i huvudsak omfatta samma typ av redovisningar och uppgifter som för kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Yttranden från svenska myndigheter och organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Av kärnteknikförordningen framgår att Strålsäkerhetsmyndigheten vid beredning av sådan ansökan som regeringen prövar ska skaffa behövliga yttranden och med ett eget yttrande överlämna hand- lingarna i ärendet till regeringen&lt;A href="#page_377"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Detta innebär att ansökan till- sammans med miljökonsekvensbeskrivningen och lämpliga rap- porter som sammanfattar ansökningsunderlaget skickas till berörda svenska myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande och beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft36"&gt;Kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Baserat på genomförd granskning av ansökningshandlingarna, eventuella egna utredningar och analyser samt de yttrande som inkommit i ärendet tar Strålsäkerhetsmyndigheten ställning till om verksamheten kan förväntas bli lokaliserad, utformad och bedriven på ett sådant sätt att säkerhets- och strålskyddskraven samt de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Detta ställningstagande doku- menteras i en granskningsrapport samt i ett yttrande tillsammans med skälen för myndighetens bedömning. I yttrandet ska det även ingå en bedömning av om den miljökonsekvensbeskrivning som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Jfr 24 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;sökanden har upprättat i ärendet uppfyller kraven enligt 6 kap. miljöbalken och om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats i enlighet med de förfaranderegler som anges i 6 kap. miljöbalken. I yttrandet ska det även ingå en bedömning av sökandes redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. Yttrandet ska även innehålla en sammanfattning av yttranden från andra organisationer och allmänheten som har inkommit i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Om Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker ansökan och föreslår att regeringen beviljar tillstånd enligt kärntekniklagen ska myndig- heten i dessa ärenden även föreslå att regeringen beslutar om tillståndsvillkor som möjliggör fortsatt stegvis prövning fram till dess att den planerade anläggningen kan tas i rutinmässig drift. För kärntekniska anläggningar, ska beroende av ärendets art, ett eller flera av följande tillståndsvillkor föreslås:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;att anläggningen inte får börja uppföras utan att myndigheten godkänt detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att anläggningen inte får tas i provdrift utan att myndigheten godkänt detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att anläggningen inte får tas i rutinmässig drift utan att myndigheten godkänt detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;Yttrandet, och granskningsrapporten som ligger till grund för detta, överlämnas därefter till regeringen genom Miljödeparte- mentet tillsammans med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ansökan och ansökningsunderlaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;yttranden från myndigheter, eventuella andra organisationer och allmänheten samt kommissionen i de fall ärendet berörs av artikel 37 i Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Komplexa icke kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;För komplexa icke kärntekniska anläggningar som behöver prövas i flera steg ska Strålsäkerhetsmyndigheten förena tillståndsbeslut enligt strålskyddslagen med tillståndsvillkor. Dessa kan lämpligen utformas på motsvarande sätt som för kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft21"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Prövning i flera steg mot tillståndsvillkor och föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft36"&gt;Principer för flerstegsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Konstruktion, uppförande och drifttagning av kärntekniska anlägg- ningar och andra komplexa anläggningar där joniserad strålning används är processer som tar lång tid att genomföra. Detsamma gäller vid större ändringar av befintliga sådana anläggningar. Beroende av anläggningstyp finns vanligen inte detaljkonstruk- tionsunderlagen framtagna vid ansökningstillfället. Dessutom kan tänkta konstruktionslösningar komma att förändras under tiden. Vidare kan problem uppkomma under uppförande- eller anlägg- ningsändringsfasen som leder till att andra lösningar måste tillgripas. Det är därför nödvändigt med en stegvis prövning, vilket även rekommenderas av IAEA och dessutom är i enlighet med internationell praxis sedan lång tid. Såväl regeringens tillstånds- villkor som myndighetens föreskrifter behöver således vara utformade så att de stödjer en sådan stegvis prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;Med tillståndsvillkor enligt ovan och Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter kommer en fortsatt prövning i samband med uppförande av nya anläggningar och tillståndspliktiga förändringar av befintliga anläggningar att bestå av följande huvudsakliga steg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Granskning och beslut i fråga om godkännande av en mer utvecklad preliminär säkerhetsredovisning, än den första redo- visning som bifogades tillståndsansökan, som grund för detalj- konstruktion och uppförande en ny anläggning eller tillstånds- pliktig ändring av en befintlig anläggning. Vid denna granskning kontrolleras att myndighetens föreskrifter om säkerhet, strål- skydd och fysiskt skydd, och som har bäring på konstruktionen och utförandet, kommer att kunna uppfyllas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Granskning av organisatoriska, personella och administrativa förutsättningar att upphandla anordningar och genomföra anläggningsarbeten i den omfattning och med den kvalitet som följer av den preliminära säkerhetsredovisning som myndig- heten har godkänt. I detta steg ingår även granskning av åtgärder för fysiskt skydd under uppförandefasen. Vidare ingår granskning av preliminära planer för en framtida avveckling av anläggningen. Dessa granskningar ligger till grund för myndig- hetens beslut i fråga om godkännande att få börja uppföra en ny anläggning. Därefter sker en löpande uppföljning av anlägg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;ningsarbeten som del av underlagen inför ställningstaganden i påföljande steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Granskning och beslut i fråga om godkännande av en förnyad säkerhetsredovisning som återspeglar anläggningen som den har blivit byggd eller ändrad och som visar hur ställda krav har uppfyllts. I detta steg ingår även granskning av de säkerhets- tekniska driftförutsättningar och instruktioner som ska vara till ledning för driftpersonalen samt granskning av provdrift- program och granskning av program för utbildning av driftper- sonalen. Dessutom ingår granskning av planer för fysiskt skydd och för beredskap att ta omhand störningar och haverier. Dessa granskningar ligger till grund för myndighetens beslut i fråga om godkännande av att ta anläggningen i provdrift. Därefter sker en löpande uppföljning av provdriften som del av under- lagen inför ställningstaganden i påföljande steg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Granskning och beslut i fråga om godkännande av en säker- hetsredovisning som har kompletterats med erfarenheter från provdriften, och första revisionsavställningen i de fall detta blir aktuellt. Dessutom ingår granskning av de säkerhetstekniska driftförutsättningarna och instruktioner som har kompletterats med erfarenheter från provdriften. Dessa granskningar ligger till grund för myndighetens beslut i fråga om godkännande av rutinmässig drift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Särskilt om successiv säkerhetsredovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft11"&gt;Säkerhetsredovisning är ett centralt begrepp för kärntekniska anläggningar världen över. Denna typ av dokument har en viktig roll i både tillståndsprövningsprocessen och sedan i olika skeden från uppförande över drifttagning till driftfas och avvecklingsfas. Detta innebär också att innehållet i en säkerhetsredovisning förändras över tid. Inledningsvis med översiktlig och konceptuell information följt av en allt mer ökad grad av precisering för att innan provdrift påbörjas detaljerat visa hur gällande krav på anläggningen och dess verksamheter har uppfyllts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Som underlag till ansökan om att få uppföra en ny anläggning behöver en första preliminär säkerhetsredovisning innehålla till- räckliga uppgifter för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna avgöra om anläggningen och dess verksamhet kan förväntas bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;utformad och bedriven så att säkerhets- och strålskyddskraven samt kraven på fysiskt skydd uppfylls. Detta innebär att det behöver finnas nödvändiga redogörelser för anläggningens konstruktion och utförande samt övergripande konstruktions- och säkerhetsanalyser som sammantaget visar hur kraven uppfylls. Omfattning och detaljeringsgrad i detta skede av säkerhetsredo- visningen varierar bl.a. beroende på anläggningstyp, om det är helt nya och oprövade konstruktionslösningar eller om det är beprö- vade lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Som underlag till ansökan om att få höja den termiska effekten i en kärnkraftsreaktor behövs ingen första preliminär säkerhetsredo- visning av detta slag. Istället kan den sökande redovisa resultaten från en systematisk genomgång, värdering och analys av anlägg- ningens befintliga säkerhetsredovisning med avseende på effekthöj- ningens säkerhets- och strålskyddspåverkan. Denna redovisning och analys behöver ha sådan omfattning att Strålsäkerhets- myndigheten kan göra en första välgrundad bedömning av effekthöjningens påverkan på säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;När tillstånd har beslutats gäller enligt 4 kap. 2 § i Strålsäker- hetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) att innan en anläggning får uppföras och innan större ombyggnader eller större ändringar av en befintlig anläggning får genomföras ska en preli- minär säkerhetsredovisning sammanställas. Innan provdrift av anläggningen får påbörjas ska säkerhetsredovisningen förnyas så att den avspeglar anläggningen som den är byggd. Innan anläggningen därefter får tas i rutinmässig drift ska säkerhetsredovisningen kompletteras med beaktande av erfarenheter från provdriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Såväl den preliminära säkerhetsredovisningen som den förnyade och den kompletterade säkerhetsredovisningen ska i varje skede vara säkerhetsgranskad enligt 4 kap. 3 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) samt vara prövad och godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Säkerhetsredovisningen ska därefter hållas aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Enligt 4 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) gäller vidare att en säkerhetsredovisning sammantaget ska visa hur anläggningens säkerhet är anordnad för att skydda män- niskors hälsa och miljön mot radiologiska olyckor. Redovisningen ska avspegla anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad samt visa hur gällande krav på dess konstruktion, funk- tion, organisation och verksamhet är uppfyllda. Säkerhetsredovis- ningen ska minst omfatta den information som framgår av bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;till föreskrifterna samt de säkerhetstekniska driftförutsättningarna som anges i 5 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens (SSMS 2008:1). Till bilagan finns omfattande allmänna råd om uppgifter som bör ingå i redovisningen. Förändringar i anläggningen ska värderas utifrån de förhållanden som är angivna i säkerhetsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Närmare bestämmelser om säkerhetsredovisning för slutför- varing av kärnämne och kärnavfall finns i Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter (SSMFS 2008:21) om säkerhet vid slutförvaring av kärnämne och kärnavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens expertyttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens granskningsrapport avseende strål- säkerheten i samband med tillståndsprövningen av en ny anlägg- ning för verksamhet med strålning har en mycket stor betydelse bedömningen av ärendet. I förarbetena till miljöbalken framhålls särskilt vikten av att såväl miljödomstolen som berörd kommun har tillgång till myndighetens granskningsrapport vid sin behandling av ett ansökningsärende enligt miljöbalken.&lt;A href="#page_382"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Även regeringen bör i samband med tillåtlighetsprövningen ha ett så bra underlag som möjligt för att kunna bedöma strålsäkerheten vid driften av sådana anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Utredningen föreslår därför en ny paragraf införs i miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;– 19 kap. 1 a § miljöbalken &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;som innebär att Strålsäkerhets- myndigheten med avseende på strålsäkerheten ska bereda rege- ringens tillåtlighetsprövning av en ny anläggning för verksamhet med strålning samt med eget yttrande överlämna frågan till rege- ringens prövning i tillåtlighetsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det är viktigt att understryka att Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ärendet ska vara inriktad på strålsäkerheten i samband med verksamheten. I sitt yttrande till regeringen har myndigheten möjlighet att föreslå villkor som kan innebära en stegvis prövning av uppförandet av anläggningen som ska göra det möjligt att successivt precisera frågan om bästa möjliga teknik i olika avseenden, av betydelse för säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Beredningen av tillåtlighetsärendet bör ske samordnat så att såväl miljödomstolen som berörd kommun har tillgång till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:90 s. 271.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens expertyttrande i ärendet vid sina respektive behandlingar av tillåtlighetsfrågan. Ett exemplar av yttrandet ska därför sändas till miljödomstolen samt till kommun- fullmäktige i den kommun som berörs av tillståndsärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Efter det att tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. har slutförts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen som då prövar alla utsläpp och störningar från anläggningen. Miljödom- stolen är då prövningsmyndighet i första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Den samlade prövningen av störningskällor skapar förutsätt- ningar för en god helhetsbild av riskerna för miljön och människors hälsa ger samtidigt betydande fördelar när det gäller strålskydds- kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;För att möjliggöra Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av tillåtlighetsärendet bör 22 kap. 4 § miljöbalken kompletteras med en regel där det framgår att det ska vara en skyldighet för domstolen att i ärenden som rör strålsäkerheten sända kungörelsen och ansökningshandlingarna även till Strålsäkerhetsmyndigheten förutom till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fiskeriverket, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Förfarandet vid miljödomstolarna i ansökningsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft36"&gt;Ansökans innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Bestämmelsen i 22 kap. 1 § gäller ansökans innehåll i ansöknings- mål men gäller också i stor utsträckning enligt utredningens förslag även för Strålsäkerhetsmyndighetens handläggning.&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en ansökan om både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet ska innehålla. Paragrafen inne- håller också särskilda bestämmelser för mål om vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Paragrafen bör enligt utredningens uppfattning kompletteras med en punkt som anger särskilda bestämmelser för mål om verksamhet med strålning och som knyter an till de säkerhets- bestämmelser för verksamhet med strålning som anges i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Se hänvisningen i 19 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Utredningen föreslår sålunda att i mål om verksamhet med strålning som prövas av miljödomstol ska ansökan dessutom inne- hålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en preliminär säkerhetsredovisning enligt föreskrifter som med- delas av regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;en redogörelse för hur bestämmelsen enligt 12 kap. 26 § om ekonomiska, administrativa och personella resurser är uppfylld och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;hur närheten till annan verksamhet som kan påverka säkerheten i den egna anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;Möjlighet att föra talan i ansökningsmål enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Miljödomstolen i Växjö har i yttrande över utredningens delbetän- kande ”Kärnkraft &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;nya reaktorer och utökat skadeståndsansvar” föreslagit att Strålsäkerhetsmyndigheten ges en rätt att när det behövs föra talan i mål som berör myndighetens ansvarsområde. Utredningen delar miljödomstolens uppfattning och föreslår att 22 kap. 6 § miljöbalken kompletteras med en regel som anger att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna företräda allmänna strål- säkerhetsintressen och kunna inta en partsställning beträffande dessa intressen. Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna framställa yrkanden i domstolen och även kunna överklaga domstolens avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Miljödomstolen i Växjö har också föreslagit att Strålsäker- hetsmyndigheten, för att kunna företräda allmänna strålskydds- intressen, ges en rätt att ansöka om omprövning av tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken. Utred- ningen delar även på denna punkt miljödomstolens uppfattar och föreslår att enligt 24 kap. 7 § kompletteras på det sätt som miljö- domstolen i Växjö föreslagit. Paragrafen anger förutsättningar för att frågor om återkallelse av tillstånd, förbud mot fortsatt verk- samhet och omprövning ska kunna tas upp till bedömning. Miljö- domstol kan inte ta upp saken på eget initiativ, utan talan får enligt bestämmelsen föras av vissa myndigheter. Enligt paragrafens första stycket gäller detta Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, vederbö- rande länsstyrelse samt kommun som övertagit tillsynen i fall som anges där. Utredningen föreslår alltså att uppräkningen av myndig- heter kompletteras med Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1062 ft11"&gt;Sakägare, ideella organisationer och andra representanter för allmänheten kan däremot inte begära omprövning. I detta läge är det de angivna myndigheternas sak att tillvarata sakägarnas och allmänhetens intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft12"&gt;Villkor av betydelse för strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Om regeringen vid tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. finner att en verksamhet får komma till stånd får regeringen besluta om särskilda villkor för att tillgodose allmänna intressen. Regeringen kan alltså besluta om villkor som har anknytning till &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; arbetsmarknads- och regionalpolitiska intressen liksom att sökan- den ska genomföra naturvetenskapliga eller andra undersökningar på egen bekostnad. Ofta anges de tidpunkt då byggnads- och anläggningsåtgärder senast ska ha vidtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Exempel på villkor på strålsäkerhetsområdet kan vara att en tillståndshavare inte får vidta grundläggande och betydelsefulla åtgärder under uppförandefasen av en ny anläggning förrän dessa har granskats och godkänts av tillsynsmyndigheten. På så sätt möjliggör förfarandet det internationellt etablerade stegvisa pröv- ningsförfarandet som redovisas ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft11"&gt;Därefter håller miljödomstolen huvudförhandling, beviljar till- stånd och meddelar eventuellt ytterligare villkor utöver de som regeringen redan har meddelat vid tillåtlighetsprövningen. De vill- kor som fastställs i miljödomstolens dom kan inte justeras av tillsynsmyndigheten utan tillståndshavaren måste följa det strängaste. Vill tillståndshavaren ändra ett villkor måste det ske genom att en ansökan härom lämnas in till miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Utredningen kan konstatera att i mål som inkluderar tillåtlig- hetsprövning har regeringen möjlighet att – under förutsättning att regeringen ger klartecken till verksamheten &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;meddela villkor som tillgodoser allmänna intressen. När målet sedan går tillbaka till miljödomstolen som ska utfärda tillstånd har även domstolen möjlighet att utfärda ytterligare villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft11"&gt;När det gäller villkor som rör strålsäkerhetsfrågor som kan bli aktuella efter regeringens tillåtlighetsprövning är utredningens bedömning att Strålsäkerhetsmyndigheten såsom expertmyndighet är mest lämpad att utfärda dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft13"&gt;Det kan därför vara rimligt att miljödomstolen antingen ska vara tvungen eller ha möjlighet att överlåta åt Strålsäkerhetsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;heten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten. Vad som talar för att Strålsäkerhetsmyndigheten bör ha en ovillkorlig rätt att utfärda villkor som rör strålsäkerhet är att villkoren i en miljödom ligger fast och alltså inte kan ändras av tillsynsmyndigheten. Om myndigheten skulle bedöma strålsäkerhetsvillkor utfärdade av domstolen som mindre lämpliga eller rent av strida mot villkor eller föreskrifter som myndigheten har meddelat kan villkoren inte ändras på annat sätt än att tillståndshavaren ansöker om ändring hos domstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Vad som talar emot är att domstolen såsom prövnings- myndighet naturligt förfogar över möjligheten att utfärda villkor. Att i praktiken förbjuda domstolen att meddela villkor avseende en verksamhet till vilken domstolen har utfärdat verksamhetstillstånd är förenat med stora principiella tveksamheter. Domstolen är en självständig prövningsinstans och att frånta den möjligheten att meddela villkor, vilket är en naturlig del av själva tillstånds- givningen, framstår knappast som en framkomlig väg. Vid tidigare miljöprövningar av kärntekniska anläggningar har det erfarenhets- mässigt visat sig att domstolarna sätter stor tilltro till expertmyn- dighetens bedömningar av frågor som rör säkerhet och strålskydd. Utredningen bedömer att det mot denna bakgrund får anses till- räckligt att domstolen har möjlighet att överlåta rätten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten till Strålsäkerhetsmyndig- heten. Att i lagstiftningen förbjuda domstolen att meddela villkor av betydelse för strålsäkerheten inskränker, enligt utredningens bedömning, domstolens handlingsfrihet såsom prövningsinstans på ett sätt som inte kan anses motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att 22 kap. 25 § miljöbalken kompletteras med en regel som innebär att Miljö- domstolen i mål om strålsäkerhet enligt 12 kap. får överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vidare föreslår utredningen att en hänvisning till utredningens förslag enligt 12 kap. &lt;NOBR&gt;16&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;17&lt;/NOBR&gt; §§ förs in i paragrafen. Enligt dessa bestämmelser får regeringen meddela föreskrifter om att tillstånd eller godkännande enligt detta kapitel ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;det ansvar och de skyldigheter som följer av atomansvarig- hetslagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318387x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tillämpningen av de krav i fråga om försörjning med malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som följer av bestäm- melserna i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Regeringen får vidare enligt föreslaget meddela föreskrifter om att den myndighet som regeringen bestämmer får under ett tillstånds giltighetstid besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten. Dessa villkor får dock inte innebära någon väsentlig ändring av dom eller beslut som utfärdats av miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;De krav som enligt kärntekniklagen och Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;idag gäller för de svenska kärnkraftanlägg- ningarnas konstruktion och utförande är, med beaktande av de utsläppsbegränsade åtgärder som vidtagits i reaktorerna, utom- ordentligt stränga, bland de strängaste i världen. Utgångspunkten i myndighetens föreskrifter är senare års säkerhetsanalyser, resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt samt utvecklingen av &lt;NOBR&gt;IAEA-säkerhetsstandarder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Föreskrifterna innebär att många anläggningar har ökat tålig- heten ytterligare mot inre och yttre händelser som kan leda till härdskada. I föreskrifterna förtydligas och skärps även kraven på instrumentering för övervakning av anläggningens tillstånd, kylning av reaktorhärden och möjligheten att vid alla händelser, utom vid extremt osannolika händelser, uppnå ett stabilt sluttillstånd med reaktorn så att den inte utgör ett hot mot omgivningen, också lång tid efter ett svårt haveri med härdsmälta. Dessutom förtydligas och skärps kraven på reaktorinneslut- ningarnas tålighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Åtgärder för att uppfylla kraven ska, enligt övergångsbestäm- melserna till föreskrifterna, genomföras individuellt för varje reaktor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Kraven på säkerhet utvecklas och skärps kontinuerligt baserat på vunna erfarenheter och ny kunskap som kommer fram genom t.ex. kärnsäkerhetsforskning. Forskningen om bland annat svåra haveri- förlopp har fortsatt, nationellt och i internationell samverkan, även sedan de svenska anläggningarna försågs med utsläppsbegränsande haverifilter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;59&lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Mot denna bakgrund, samt med utgångspunkt i bestämmelserna i 12 kap. 16 §, som gör det möjligt för regeringen att delegera till en myndighet att även under ett tillstånds giltighetstid besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten, är det rimligt att Miljödomstolen i ärenden enligt 12 kap. får överlåta åt Strål- säkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strål- säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft12"&gt;Prövningsprocessen i ärenden som ska tillåtlighetsprövas – ett sammanfattande flödesschema&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Ansökan &lt;/SPAN&gt;(22 kap. 1 och 2 §§)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Sökanden lämnar en skriftlig ansökan till miljödomstolen. Ansökan ska ges in i det antal exemplar som miljödomstolen ”finner behöv- ligt”. Ansökan ska innehålla följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhål- landena på platsen, produktionsmängd eller annan liknande uppgift samt användningen av råvaror, andra insatsvaror och ämnen liksom energianvändning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft36"&gt;Kommentar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Konstruktion, uppförande och drifttagning av anläggningar i vilken en reglerbar kedjereaktion av kärnprocesser kan upprätthållas, liksom andra komplexa anläggningar där joniserad strålning används, är processer som tar lång tid att genomföra. Detsamma gäller vid större ändringar av befintliga sådana anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Beroende av anläggningstyp finns vanligen inte underlag med detaljkonstruktion framtagna vid ansökningstillfället. Dessutom kan tänkta konstruktionslösningar komma att förändras under tiden. Vidare kan problem uppkomma under uppförande- eller anläggningsändringsfasen som leder till att andra lösningar måste tillgripas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ansökan kan därför komma att avse en tänkt anläggningstyp med uppgifter om produktionsdata, säkerhetsprinciper etc. och kan i övrigt innehålla följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;en preliminär säkerhetsredovisning enligt föreskrifter som med- delas av Strålsäkerhetsmyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1068 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;en redogörelse för hur bestämmelsen enligt 12 kap. 24 § om ekonomiska, administrativa och personella resurser planeras att uppfyllas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;en bedömning av hur närheten till annan verksamhet kan påverka säkerheten i den egna anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;uppgifter om utsläppskällor, art och mängd av förutsebara utsläpp samt förslag till de åtgärder som kan behövas för att förebygga uppkomsten av avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;en miljökonsekvensbeskrivning och uppgift om det samråd som skett,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. iakttas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;förslag till övervakning och kontroll av verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-teknisk&lt;/NOBR&gt; sammanfattning av de uppgifter som lämnats i ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kungörelsen och synpunkter på ansökan &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(22 kap. 3, 4 och 10 §§)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Om en ansökan tas upp till prövning, ska miljödomstolen utfärda kungörelse med en kortfattad redogörelse för ansökan. I kun- görelsen ska bland annat finnas information om att synpunkter på ansökan kan lämnas och ges in till domstolen samt en sista tidpunkt för att ge in synpunkterna. Kungörelsen ska föras in i ortstidningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;I ärenden som rör verksamhet med strålning ska ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen skickas till Strålsäker- hetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Synpunkter på ansökan ska lämnas skriftligen till miljödom- stolen. Ett exemplar av synpunkterna ska lämnas till den sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft21"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1070 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ärenden som ska tillåtlighetsprövas &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;(utredningens förslag till ny 19 kap. 1 a §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft13"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska med avseende på strålsäkerheten bereda regeringens tillåtlighetsprövning av ärenden som rör föl- jande slag av anläggningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärn- processer (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar i vilken processer med joniserande strålning uppkom- mer (spallation eller andra liknande processer) och där innehållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material överstiger 10 tera- becquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten bereder även regeringens tillåtlighets- prövning av en höjning av den högsta tillåtna termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska sedan som ett underlag i tillåtlighetsfrågan med eget yttrande överlämna sina synpunkter till regeringen beträffande strålsäkerheten. I sitt yttrande till rege- ringen har myndigheten möjlighet att föreslå villkor som kan inne- bära en stegvis prövning av uppförandet av anläggningen som ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft21"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;göra det möjligt att successivt precisera frågan om bästa möjliga teknik i olika avseenden, av betydelse för säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Ett exemplar av yttrandet ska också sändas till miljödomstolen samt till kommunfullmäktige i den kommun i vilken anläggningen är tänkt att uppföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Miljödomstolens förberedelse av målet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(22 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11–15&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; §§)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Miljödomstolen ska under förberedelsen se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. Domstolen ska inte bara se till att den utredning som verksamhetsutövaren är skyldig att ge in är komplett utan domstolen ska också säkerställa att frågorna får en sådan belysning som målets karaktär kräver. Domstolen har full utredningsskyldighet. Det kan t.ex. betyda att domstolen även på detta stadium av målets handläggning finner att ytterligare utredning behövs och därför begär in expertyttranden från någon myndighet. Denna skyldighet föreligger under hela målets handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Domstolen ska ha tillgång till Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande om strålsäkerhetsfrågorna i målet (22 kap. 12 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Om det är lämpligt får rätten uppdra åt en eller flera ledamöter att göra en undersökning på platsen. Parterna ska ges tillfälle att vara närvarande vid en sådan undersökning. Vid undersökningen ska protokoll föras. En undersökning som gäller en fråga av teknisk art får inte läggas till grund för dom eller beslut utan att parterna har getts tillfälle att yttra sig över undersökningen. Detta gäller dock inte om undersökningen i endast oväsentlig utsträckning avviker från vad som har framkommit tidigare i målet. (3 kap. 4 § lagen (2010:923) om mark- och miljödomstolar)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;Utgångspunkten är att miljödomstolen ska bedriva en aktiv materiell processledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Huvudförhandlingen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(22 kap. 16 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;När målet är klart för huvudförhandling ska miljödomstolen bestämma tid och plats för den. Besked om tid och plats för huvud- förhandling ska i god tid lämnas parterna. Om någon part bör infinna sig personligen vid huvudförhandlingen, ska miljödom- stolen förelägga vite. Föreläggandet ska delges. Huvudförhandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;får hållas, även om en part uteblir från den. Tredskodom får dock inte meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Mark- och miljödomstolen ska hålla syn på stället, om det behövs. (3 kap. 5 § lagen (2010:923) om mark- och miljödom- stolar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Det är inte nödvändigt att allt material gås igenom i detalj vid huvudförhandlingen. Det är tillräckligt att parterna åberopar skrif- terna och lämnar en mer översiktlig redogörelse för innehållet i dem. I större mål skriver domstolen ofta en förhandlingsordning som skickas ut till parterna i förväg. I förhandlingsordningen struktureras frågorna så att de kan redovisas och bli föremål för diskussion på ett lämpligt sätt. Domstolen får därigenom också möjlighet att fokusera på frågor som är av större vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljö- intressen, strålsäkerhetsintressen och andra allmänna intressen. (22 kap. 6 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft36"&gt;Mål som ska överlämnas till regeringen för tillåtlighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;(21 kap. 7 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Miljödomstolen ska handlägga mål som ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. på vanligt sätt, dvs. granska ansökan, kungöra det, hämta in yttranden och hålla huvudförhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Yttrandet till regeringen bör innehålla en närmare motivering med förslag till ställningstagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Regeringens tillåtlighetsprövning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(17 kap)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Regeringen ska pröva tillåtligheten av nya verksamheter av följande slag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar avsedda för en reglerbar kedjereaktion av kärnpro- cesser (kärnreaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;anläggningar i vilken processer med joniserande strålning upp- kommer (spallation eller andra liknande processer) och där inne-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft21"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318393x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td212"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1074 ft12"&gt;hållet av de radioaktiva ämnen som uppstår under processen kräver kylning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar för att bryta eller utvinna uranhaltigt material eller andra ämnen med fissila eller fertila egenskaper, som kan användas för framställning av bränsle till en kärnreaktor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för hantering eller bearbetning av anrikat uran eller förening vari sådant uran ingår och som innehåller 20 procent eller mer av isotopen 235 och där den totala mängden av isotopen är 5 kilogram eller mer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av uranisotopen 233 i ren form eller i förening hanteras eller bearbetas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;anläggningar där 2 kilogram eller mer av plutonium i ren form eller ingående i förening hanteras eller bearbetas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;anläggningar för förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av radioaktivt avfall där den beräknade totala mängden radioaktivt material överstiger 10 tera- becquerel (TBq), varav högst 10 gigabequerel (GBq) utgörs av alfaaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;Regeringen prövar också tillåtligheten av en höjning av den högsta tillåtna termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Tillåtlighetsprövningen ingår som ett led i den normala tillståndsprövningen hos miljödomstolar och andra prövningsmyn- digheter&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;En tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. rymmer samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. Olika allmänna och enskilda intressen kan ställas mot varandra. Prövningen bör utfor- mas så att en allsidig sammanvägning av olika hänsyn kan åstadkommas. Reglerna ger regeringen ett långtgående utrymme att vid en prövning av en ny kärnkraftsreaktor avgöra tillåtligheten med hänsyn till om verksamheten är önskvärd från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och &lt;NOBR&gt;regional-politiska&lt;/NOBR&gt; utgångs- punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;Vid tillåtlighetsprövningen är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. tillämpliga, vilket bl.a. innebär att verksamheten ska prövas enligt miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik. I samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2003:124, s. 233.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318394x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;En samordnad lagstiftning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;prövningen kan regeringen enligt besluta om särskilda villkor för att tillgodose även allmänna intressen (17 kap. 7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Det kommunala inflytandet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;(17 kap. 6 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Regeringen får tillåta en verksamhet endast om kommunfull- mäktige i den kommun där verksamheten ska bedrivas har tillstyrkt detta &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;s.k. kommunalt veto. En förutsättning för tillåtlighet är alltså kommunfullmäktiges tillstyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Det kommunala vetot försetts med en s.k. ventil beträffande vissa uppräknade verksamheter. Regeringen får i vissa undantagsfall tillåta en verksamhet utan att kommunfullmäktige har tillstyrkt detta. Bestämmelsen gäller verksamheter som är av sådan nationell betydelse att det är synnerligen angeläget att de kan lokaliseras till någon plats i landet. Vetoventilen gäller bland annat anläggningar för mellanlagring eller slutlig förvaring av kärnämne eller radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft36"&gt;Fortsatt prövning och beslut om tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;När regeringen har beslutat att tillåta tillstånd till verksamheten överlämnas ärendet till domstolen för beslut om tillstånd. Rege- ringens beslut i tillåtlighetsfrågan är bindande för den efterföljande prövningen av tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillståndsmyndigheternas prövning begränsas alltså till de frågor som inte har prövats av regeringen. Domstolen bestämmer då den närmare utformningen för verksamheten och fastställer också vill- kor för den.&lt;A href="#page_394"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Miljödomstolen får i ärenden enligt 12 kap. överlåta åt Strål- säkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strål- säkerheten. (22 kap. 25 §, utredningens förslag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:45, s. &lt;NOBR&gt;435–436&lt;/NOBR&gt; och 443, MÖD 2006:44 och RÅ 2008 ref. 89, RR den 27 maj 2010 mål nr &lt;NOBR&gt;1989-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318395x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;6 Undantagsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Definitionen av verksamhet med strål- ning medför att tillämpningsområdet av 12 kap. miljöbalken skulle kunna komma att spänna över ett mycket stort område. Allt i vår tillvaro utsänder på olika sätt strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft11"&gt;För att undvika ett alltför omfattande och svåröverskådligt tillämpningsområde är det nödvändigt att, i likhet med nu gällande bestämmelser enligt strålskyddslagen, generellt kunna begränsa tillämpningsområdet av 12 kapitlet miljöbalken till att endast omfatta skydd mot skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft11"&gt;Genom regeringens bemyndigande har Strålsäkerhetsmyn- digheten &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;utfärdat föreskrifter om undantag, s.k. friklass- ningsföreskrifter med utgångspunkt i fastslagna gränsvärden/fri- klassningsnivåer, dels meddelat undantag i enskilda fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft11"&gt;En av utredningens ambitioner är att lyfta upp grundläg- gande strålsäkerhetsprinciper från myndighetens föreskrifter till lag eller förordning. Bestämmelser om undantag från 12 kapit- lets tillämpningsområde är exempel på sådana grundläggande regler som enligt utredningens bedömning bör samlas i en för- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Enligt den nu gällande kärntekniklagen och strålskyddslagen har Strålsäkerhetsmyndigheten bemyndigats att meddela föreskrifter om undantag från respektive lagstiftning. Genom regeringens bemyndigande har Strålsäkerhetsmyndigheten &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;utfärdat före- skrifter om undantag, s.k. friklassningsföreskrifter, med utgångs- punkt i fastslagna gränsvärden/friklassningsnivåer, &lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;meddelat undantag i enskilda fall. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifts- samling med myndighetsföreskrifter är omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318396x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Undantagsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;En av utredningens ambitioner är att lyfta upp grundläggande strålsäkerhetsprinciper från myndighetens föreskrifter till lag eller förordning. Bestämmelser om undantag från 12 kapitlets tillämp- ningsområde är exempel på sådana grundläggande regler som enligt utredningens bedömning bör samlas i en förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Definitionen av verksamhet med strålning medför att tillämpnings- området av 12 kap. miljöbalken skulle kunna komma att spänna över ett mycket stort område. Allt i vår tillvaro utsänder på olika sätt strålning&lt;A href="#page_396"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Som exempel kan nämnas allt från strålning från radioaktiva ämnen som är livsfarlig för människan till vissa typer av radioaktiva ämnen som har så lågt aktivitetsinnehåll att strålningen från dessa inte fordrar något strålskydd alls. Vissa slag av icke- joniserande strålning är t.o.m. är livsnödvändig för människan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För att undvika ett alltför omfattande och svåröverskådligt till- ämpningsområde är det nödvändigt att generellt begränsa tillämp- ningsområdet av 12 kap. miljöbalken till att endast omfatta skydd mot skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Enligt gällande strålskyddslag kan regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, Strålsäkerhetsmyndigheten bestämma den nedre gränsen för lagens tillämplighet genom att föreskriva undan- tag från lagens tillämpningsområde i sin helhet eller i vissa delar. I de nya reglerna enligt miljöbalken bör en motsvarande möjlighet finnas för regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer. Eftersom syftet med en sådan reglering är att kunna fastställa det nedre tillämpningsområdet för 12 kap. miljöbalken bör rätten att föreskriva undantag begränsas till de fall då det kan ske utan att syftet med bestämmelserna åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Undantag från 12 kapitlets tillämpningsområde innebär till exempel att ett föremål med lågt aktivitetsinnehåll, som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning eller tekniska anordningar som avger svag joniserande strålning kan undantas från fortsatt kontroll från strålsäkerhets- synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Det bör även vara möjligt att föreskriva om undantag från endast vissa av kapitlets bestämmelser. Som exempel bör det var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se även se avsnitt 2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td213"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td168"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Undantagsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;möjligt att göra undantag göras från de bestämmelser i 12 kap. som avser tillståndsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;För verksamheter som genom undantag från 12 kap. miljöbalken kan bedrivas utan restriktioner från strålsäkerhetssynpunkt gäller dock miljöbalkens övriga bestämmelser beträffande miljöfarlig verksamhet utan inskränkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft21"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;7 Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Radioaktiva restprodukter i form av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet uppkommer i Sverige huvudsakligen vid framställning av energi i kärnkraftsreaktorer men även vid rivning av kärnkraftsverken samt drift och rivning av andra kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft11"&gt;Vid sidan av den kärntekniska verksamheten uppkommer radio- aktiva restprodukter från olika verksamheter vid sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner som använder radioaktiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Grundläggande bestämmelser om hantering av radioaktivt avfall och skyldigheten att omhänderta avfallet finns i såväl kärnteknik- lagen som strålskyddslagen samt miljöbalken. Kärntekniklagen omfattar sådant radioaktivt avfall som har uppstått i en kärnteknisk anläggning medan strålskyddslagen även omfattar övrigt radio- aktivt avfall. Miljöbalken gäller för båda typerna av avfall. Strål- säkerhetsmyndigheten har utfärdat föreskrifter som på ett mer detaljerat sätt anger hur avfallet ska hanteras och vilka krav på administrativa rutiner som måste vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Allmänt om radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Avfall är den restprodukt som uppstår då det inte längre är möjligt eller önskvärt att utnyttja ett material eller en komponent i den fortsatta verksamheten. Orsak till detta kan vara att materialet är ett förpacknings- eller förbrukningsmaterial av engångskaraktär, har gått sönder, blivit omodernt, är slitet eller byts av andra orsa- ker. Det förutsätts också att materialet inte lagras för senare användning, avses utnyttjas för andra ändamål eller avyttras genom försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft21"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;En avfallspost kan vara en värdefull resurs för återanvändning i annan verksamhet eller vid återvinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Radioaktivt avfall är något oönskat men ofrånkomligt vid t.ex. all kärnteknisk verksamhet. Alla typer av verksamheter försöker i möjligaste mån att begränsa uppkomsten av radioaktivt avfall genom att optimera verksamheten beaktat strålskyddsmässiga, miljömässiga och ekonomiska faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Typ av verksamhet och anläggningens konstruktion har en stor påverkan på mängden och typen av radioaktivt avfall som uppkom- mer. Till exempel genererar en kokarvattenreaktor (BWR) ungefär dubbelt så mycket avfall som en tryckvattenreaktor (PWR). Aktivitetsinnehållet i avfall från en tryckvattenreaktor har dock ett högre genomsnittligt aktivitetsinnehåll än från en kokarvatten- reaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;När ett avfall är ett faktum gäller att de behandlingsinsatser som är nödvändiga för att begränsa spridning av aktivitet från avfalls- posten och för att på ett optimalt sätt slutligt omhänderta avfallet sätts in. Likaså är det av stor vikt att avfallsposten märks och dokumenteras på ett fullgott sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det som särskiljer definitionen på radioaktivt avfall från det avfall som produceras i konventionell industri är att avfallet inne- håller radioaktiva ämnen. I en kärnkraftsreaktor har radioaktivi- teten i avfallet två ursprung, dels genom att det uppstår läckage av aktiva ämnen från kärnbränslet, dels genom att ämnen som passerar genom reaktorn eller befinner sig inuti reaktortanken aktiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Radioaktiviteten hos ett avfall föreligger, något förenklat, antingen som ett i sig naturligt förekommande ämne, en ytlig nedsmutsning eller som material som till följd av neutronaktivering blivit radioaktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;En viktig parameter i sammanhanget är den radioaktiva isoto- pens halveringstid, dvs. den tid det tar för ämnets aktivitet att minska till hälften av den ursprungliga aktiviteten. För den vanligt förekommande nukliden &lt;NOBR&gt;kobolt-60&lt;/NOBR&gt; med en halveringstid av 5,3 år reduceras aktiviteten till en tusendel på drygt 50 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Då radioaktivt avfall kan uppkomma i många sammanhang och betraktas olika har följande huvudindelning gjorts:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;avfall från verksamhet med strålning (användning av artificiella nuklider eller verksamhet med syfte att utnyttja radioaktiva ämnens radioaktiva egenskaper),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfall från annan verksamhet med naturligt förekommande radioaktivt material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft13"&gt;Verksamheten med strålning kan i sin tur delas in på olika sätt. Ett sådant sätt är en indelning i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kärnteknisk verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;övrig verksamhet med strålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;Radioaktivt avfall är bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfall från kärnbränslecykeln: uranutvinning, drift och avveck- ling av kärntekniska anläggningar och avfallshantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfall som uppkommer vid icke kärnteknisk verksamhet, t.ex. sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner, till följd av att radioaktiva ämnen har använts i verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfall som innehåller förhöjda halter av naturligt förekommande radioaktiva ämnen och som uppkommer som en bieffekt vid icke kärnteknisk verksamhet där stora mängder naturligt mate- rial hanteras, t.ex. processindustrier och vattenreningsverk. Detta avfall betecknas vanligen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NORM-avfall&lt;/NOBR&gt; (Naturally Occuring Radioactive Material).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfall i form av bl.a. aska som innehåller fissionsprodukten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; som spridits i naturen efter kärnvapenprov och olyckan i Tjernobyl. Askan härrör från eldning av torv eller trädbränsle i biobränsleanläggningar och värmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Syfte och mål med avfallshanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Det övergripande syftet med den systematiska hanteringen av det radioaktiva avfallet är att minimera påverkan på människor, djur och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Målet är att på ett säkert sätt och så fort som möjligt genom uppsamling, sortering, behandling och transport föra avfallet till ett så säkert tillstånd som är rimligt möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Internationella strålskyddskommissionens huvudprinciper är i högsta grad tillämpliga vid all hantering av radioaktivt avfall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Berättigande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;Ingen verksamhet ska accepteras förrän det är bevisat att dess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft11"&gt;fördelar överväger nackdelarna. Berättigandeprincipen vad gäller avfall är kopplad till själva produktionen av avfallet och anses ha ägt rum i samband med beslutet att tillåta drift av den tillståndspliktiga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Optimering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft13"&gt;Alla stråldoser ska hållas så låga som det är rimligt möjligt med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Begränsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft13"&gt;Varje individ ska skyddas mot alltför stora risker genom individuella dosgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Huvudprinciper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Huvudregeln vid de kärntekniska anläggningarna är att det ska verifieras att allt material som förs in på s.k. kontrollerat område&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska kunna omhändertas som radioaktivt avfall och att det för detta ändamål finns erforderliga metoder för hantering och emballage för mellanlagring och/eller slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Radioaktivt avfall från kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Enligt 3 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet utgör kärn- avfall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;A.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;B.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medi- cinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;C.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;D.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Område inom ett kärnkraftverk där det finns risk för radioaktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;Radionuklider som är vanligt förekommande kan t.ex. vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;naturligt och anrikat uran och torium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;fissionprodukter som t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;strontium-90&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;cesium-137,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;aktinidisotoper som t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;plutonium-239&lt;/NOBR&gt; och americium 241,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;aktiveringsprodukter (från neutronaktivering) som t.ex. kobolt- 60 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;nickel-63.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Det svenska avfallssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Översiktlig beskrivning av avfallssystemets hanteringskedja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Systemet för avfallets omhändertagande omfattar följande steg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;aktiviteter i samband med avfallets uppkomst (källsortering och initial bedömning),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;behandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;mellanlagring,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;hantering och transport,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;deponering i slutförvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;En viktig juridisk utgångspunkt är att avfallsproducenten alltid har det övergripande ansvaret för sitt producerade avfall. Tillstånds- havarna för de kärntekniska anläggningarna som genererar avfall ansvarar för tillverkning och mellanlagring av det avfall som upp- kommer. Det av reaktorägarna ägda bolaget Svensk kärnbränsle- hantering AB (SKB) ombesörjer transport, deponering och slut- förvaring av avfallet som uppkommit. För vissa typer av avfall kan mellanlagring ombesörjas av annan tillståndshavare. Detsamma gäller i princip även för icke kärntekniskt avfall (IKA) med den viktiga skillnaden att här har Studsvik Nuclear AB möjlighet att ta över ansvaret för avfallet i samband med att det levereras till Studsvik för behandling och förs in i det svenska systemet. Ett sådant överförande av ansvar är i praktiken en nödvändighet då avfallet vanligtvis behandlas och konditioneras för slutförvaring tillsammans med annat avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft21"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318403x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1089 ft11"&gt;I den s.k. säkerhetsredovisningen&lt;A href="#page_403"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för SKB:s slutförvarsanlägg- ning SFR delas avfallet in i olika avfallstyper med hänsyn till dess ursprung, vem producenten är, samt var i förvaret avfallet avses att deponeras. I säkerhetsredovisningen för anläggningen finns beskri- vet aktuella förvarsdelar och de olika typer av material och radio- nuklider som kan inplaceras i dessa förvar. Avfallstypens egen- skaper och karaktäristika dokumenteras i en s.k. typbeskrivning, vilken ger en redovisning av avfallets hela hanteringskedja samt en detaljerad redovisning av avfallstypens egenskaper, inklusive ingående avfallskategorier, emballagetyper, behandlingsformer, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Godkända typbeskrivningar utgör en del av säkerhetsredovis- ningen för SFR och även en del av de kärntekniska anläggningarnas säkerhetsredovisning. Även typbeskrivningar som anmälts men ännu inte godkänts av Strålsäkerhetsmyndigheten kan vara en del av den kärntekniska producentanläggningens säkerhetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Avfallsregister finns som redovisat individdata för varje enskilt avfallskolli. Baserat på aktuella individdata rapporterar SKB årligen till Strålsäkerhetsmyndigheten deponerade volymer och nuklider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;En illustration av det planerade svenska systemet för omhänder- tagande av radioaktivt avfall framgår av figuren nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Heldragna pilar representerar transportflöden av radioaktivt avfall från kärnkraftverken eller andra anläggningar till avsett slut- förvar via ett eventuellt mellanlager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Streckade pilar symboliserar osäkerheter i framtida planer och ska ses som möjliga alternativa hanteringsvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt 4 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar ska en säkerhetsredovisning sammantaget visa hur anläggningens säkerhet är anordnad för att skydda människors hälsa och miljön mot radiologiska olyckor. Redovisningen ska avspegla anläggningen som den är byggd, analyserad och verifierad samt visa hur gällande krav på dess konstruktion, funktion, organisation och verksamhet är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB318/GZB318404x1.jpg" style="width:457px;height:634px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1091 ft165"&gt;Källa&lt;SPAN class="ft133"&gt;: SKB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft21"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;För att optimera avfallshanteringen i en kärnteknisk anläggning är en grundregel att det ska verifieras att allt material som förs in på kontrollerat område ska kunna omhändertas som radioaktivt avfall och att det för detta ändamål finns erforderliga metoder för hantering och emballage för mellanlagring och/eller slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Likaledes är förebyggande arbete och planer av yttersta vikt för att optimera verksamheten. Dessutom är det ett myndighetskrav att avfallsplaner ska utarbetas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Förebyggande arbete för att minimera avfallsvolymer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Generellt gäller inom den kärntekniska industrin att uppkomsten av radioaktivt avfall ska förebyggas. Endast material och verktyg som behövs för en arbetsuppgift får medföras till kontrollerat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Några allmänna principer i syfte att minimera mängden radio- aktivt avfall som tillämpas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Gods ska i möjligaste mån vara uppackat ur emballagen vid transport in på kontrollerat område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Arbeten ska planeras och utföras så att restprodukter mini- meras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Aktivt avfall ska så långt möjligt samlas upp, märkas och dokumenteras vid källan (arbetsplatsen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I den omfattning det är möjligt utan att ge avkall på strålskyddet ska uttjänt material sorteras för friklassning. Det är viktigt att material som bedöms möjligt att friklassa inte blandas med förorenat material. En senare separation kräver större insats samtidigt som risken för förorening av det potentiellt s.k. friklassningsbara materialet ökar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Läckage från processystem och uppkomsten av övrigt avfalls- vatten på kontrollerat område ska begränsas eftersom allt avfallsvatten från klassat område måste kontrolleras och vid behov renas innan det släpps ut till recipient.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;System där jonbytarmassor och filterhjälpmedel förekommer ska ständigt driftoptimeras bl.a. avseende beläggningsteknik och backspolningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft21"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft12"&gt;Avfallsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Vid de kärntekniska anläggningarna upprättas planer (nedan kallade avfallsplaner) för hantering och slutförvaring av allt radioaktivt avfall som finns vid anläggningen, som uppkommer vid anlägg- ningen eller tillförs anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Planerna ska, om möjligt, anmälas till Strålsäkerhetsmyndig- heten redan innan avfallet uppkommer eller tillförs anläggningen. För avfall som uppkommer oförutsett ska en plan upprättas och anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Förändringar eller avvikelser i verksamheten som kan förväntas leda till ökade avfallsmängder eller påverka avfallets egenskaper ska enligt gällande regelverk anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft11"&gt;Avfallsplanerna innehåller uppgifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;mängder av olika avfallskategorier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;uppskattat nuklidspecifikt innehåll av radioaktiva ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;sortering, behandling och mellanlagring av avfallet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;planerad slutförvaring av avfallet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tidsplaner för behandling, mellanlagring och överföring till slutförvaring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avfallets ursprung och dess producenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft12"&gt;Uppkomst av radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft11"&gt;Radioaktiviteten i allt radioaktivt avfall har sitt ursprung från ett fåtal källor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;naturligt uran och torium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;fissionsprodukter från kärnklyvningsprocessen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;genom neutronbestrålning aktiverat material och korrosions- produkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;strålkällor i sjukhustillämpningar och forskning producerade i acceleratorer och reaktorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;enskilda naturliga radioaktiva ämnen från mark och atmosfär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft11"&gt;Radioaktiviteten i processystemen på ett kärnkraftverk kommer från radioaktiva klyvningsprodukter och aktiveringsprodukter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft21"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318407x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;oftast korrosionsprodukter som aktiverats i bränslehärden. Ett annat namn för klyvningsprodukter är fissionsprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Såväl naturligt aktivt material som klyvningsprodukter och aktiveringsprodukter kan spridas genom vattensystem i anläggningarna, via luft eller fysisk kontakt. Den stora mängden radioaktivt avfall har blivit nedsmutsat av aktivitet som spridits och skapat en ytkontamination. Andelen aktiverat material är liten och förekommer främst närmast reaktorhärden. Naturligt radioaktivt material genererar avfall främst vid uranutvinning och vid bränsle- framställning samt i liten utsträckning vid forskning och utbildning samt förekommer i vissa typer av &lt;NOBR&gt;icke-kärntekniskt&lt;/NOBR&gt; avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Olika typer av avfall som uppkommer vid de kärntekniska anläggningarna:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td216"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Långlivat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td218"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Kortlivat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td79"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;Högaktivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p415 ft128"&gt;Använt kärnbränsle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;Medelaktivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td219"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Reaktordelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Driftavfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td219"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Härdkomponenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Rivningsavfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td219"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Avfall från celler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p39 ft128"&gt;Lågaktivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td219"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Avfall från bränsletillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Driftavfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td79"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td219"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Avfall från forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td220"&gt;&lt;P class="p5 ft128"&gt;Rivningsavfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td216"&gt;&lt;P class="p5 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td217"&gt;&lt;P class="p5 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p5 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Som kortlivade radionuklider klassas de som har en halveringstid kortare än 31 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Utländskt avfall och avfallsbehandling i annat land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I de svenska kärntekniska avfallsanläggningarna i Studsvik behand- las såväl svenskt som utländskt radioaktivt metallskrot och avfall. I samband med bränsleundersökningar och annan hantering av utländskt radioaktivt material uppkommer mindre mängder radio- aktivt avfall med ett utländskt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För det svenska avfallet gäller att allt kärnavfall från den svenska kärntekniska verksamheten ska som huvudregel tas om hand på ett säkert sätt inom landet. För utländskt radioaktivt avfall som behandlas i svenska kärntekniska anläggningar gäller att avfallet efter avslutad behandling ska föras ut ur landet inom den av den svenska tillsynsmyndigheten angivna tillåtna tiden för behandling. Endast mindre mängder avfall kan undantas från detta förbud och då efter beslut från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Avfallsproducenter – kärntekniskt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;Historiska avfallsproducenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;forskningsreaktorn R1 i Stockholm,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;forskningsreaktorerna i Studsvik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kraftvärmeverket Ågesta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;aktiva centrallaboratoriet (ACL) i Studsvik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;övriga kärntekniska laboratorier i Studsvik och på andra anläggningar i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;historiska avfallsbehandlingsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft93"&gt;Dagens avfallsproducenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kärnkraftverk i drift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kärnkraftverk i servicedrift inför avveckling och rivning (Barsebäck och Ågesta),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;f.d. urangruva och uranutvinningsanläggning (anläggningen i Ranstad),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;bränslefabriken i Västerås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;avfallsbehandlingsanläggningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;laboratorier (bränsle, material, radiometri etc.),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;forskningsreaktor R2 med tillhörande isotopcentral (i avställ- ningsdrift inför avveckling),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;mellanlagringsanläggningar för använt kärnbränsle samt för medel- och lågaktivt avfall; det enda avfall som uppstår är visst kontaminerat vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;serviceverkstäder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft93"&gt;Framtida avfallsproducenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;slutförvarsanläggningar för långlivat låg- och medelaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;inkapslingsanläggningen Clink.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft11"&gt;I det tänkta systemet är strävan att inget avfall ska uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft21"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avfallsanläggningar i drift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), som ägs av de företag som driver de svenska kärnkraftverken, har från sina ägare fått uppgiften av fullgöra de skyldigheter som vilar på dessa när det gäller att ta hand om det radioaktiva avfallet och det använda kärnbränslet från reaktorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Följande anläggningar och system är i drift:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Transportsystem för radioaktiva restprodukter där fartyget m/s Sigyn fyller en central funktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Centralt mellanlager för använt bränsle, Clab,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Slutförvar för radioaktivt driftavfall, SFR 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Anläggningar för mellanlagring av låg- och medelaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Markförvar för deponering av mycket lågaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Deponier för konventionellt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft11"&gt;Senare planeras även:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Slutförvar för använt bränsle,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Slutförvar för rivningsavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Tidsplanen för att uppföra och driftsätta de planerade anlägg- ningarna styrs av kärnkraftverkens planerade drifttid och avveck- lingstakt, tillgången till säkra mellanlager, tekniska åtgärder såsom projektering och lagstiftningens krav på tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Clab är placerat intill Oskarshamnsverket och togs i drift 1985. Där mellanlagras det använda kärnbränslet i bassänger insprängda i berget. Efter cirka 30 års mellanlagring ska bränslet kapslas in och transporteras vidare till slutförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Clab består av en ovanmarksdel för mottagning av bränsle och en undermarksdel med förvaringsbassänger. Bassängerna är place- rade i bergrum och utförda i betong med rostfri plåtinklädnad. De är dimensionerade för att motstå jordbävning. Ett nytt bergrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;med förvaringsbassänger har nyligen tagits i drift och lagrings- kapaciteten har därmed ökats till 8 000 ton. I dag finns knappt 5 000 ton bränsle lagrat i Clab.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Slutförvar för kortlivat radioaktivt driftavfall (SFR)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Vid Forsmarks kärnkraftverk drivs sedan 1988 SFR, ett slutförvar för driftavfall från kärnkraftverken (kortlivat radioaktivt avfall). Anläggningen är placerad under Östersjön med cirka 60 meter bergtäckning. Från hamnen i Forsmark leder två kilometerlånga tillfartstunnlar ut till förvarsområdet. Det består i dag av fyra stycken 160 meter långa bergsalar samt ett 70 meter högt cylind- riskt bergrum som innehåller en betongsilo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Avfallet består till största delen av förbrukade jonbytarmassor och indunstarmmaterial från de svenska reaktorerna samt bland annat av sopor, skrot, isoleringsmaterial och använda skyddskläder. I SFR slutlagras även radioaktivt driftavfall från Clab och från annan verksamhet, t.ex. en del radioaktivt avfall från sjukvård, industri och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Beroende på typ och aktivitetsinnehåll har fyra olika typer av förvarsdelar byggts; från konventionella bergsalar för det låg- och medelaktiva avfallet till en silo av betong, omgiven av bentonitlera, för det avfall som har det största aktivitetsinnehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Anläggningens ovanjordsdel består av kontors- och verkstads- byggnad, ventilationsbyggnad för underjordsdelen samt en terminalbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Avfallet transporteras till anläggningen med båt, lastat i speciella transportbehållare. Landsvägstransporter kan förekomma för låg- aktivt avfall, som placeras i &lt;NOBR&gt;ISO-containrar&lt;/NOBR&gt; och för avfall från det närbelägna Forsmarksverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Vid årsskiftet 2009/2010 hade följande volymer deponerats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft12"&gt;Silo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft11"&gt;Deponerad volym 4 982 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kvarvarande volym 13 480 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft12"&gt;BMA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft11"&gt;Deponerad volym 9 057 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kvarvarande volym 4 943 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft21"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;BTF&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft11"&gt;Deponerad volym 8 967 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kvarvarande volym 6 633 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft12"&gt;BLA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft11"&gt;Deponerad volym 10 200 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kvarvarande volym 4 900 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft11"&gt;För slutförvaren i drift dvs. markförvarsanläggningarna och SFR finns det särskilda acceptanskriterier uppställda vilka måste inne- hållas för att deponering ska tillåtas. Acceptanskriterierna är fram- tagna för att säkerställa att hanteringen av kollit i slutförvarsanlägg- ningen kan ske på ett säkert och strålskyddsmässigt acceptabelt sätt och att den långsiktiga strålsäkerheten inte ska äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Markdeponier samt berganläggningar för mellanlagring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Inom kraftverksområdena finns anläggningar för hantering och mellanlagring av låg- och medelaktivt avfall. Anläggningarna är dels sådana som omfattas av tillståndet att inneha reaktoranläggningen, dels sådana där särskilt tillstånd är utfärdat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För närvarande finns markförvar för deponering av mycket lågaktivt driftavfall vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals samt vid de kärntekniska anläggningarna i Studsvik. Avfall som depo- neras i markförvar ska vara sådant att deponin efter &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; år ska kunna friklassas från strålskyddssynpunkt. Efter friklassningen betraktas deponin som en konventionell deponi för avfall. Befint- liga markdeponier har endast tillstånd att slutförvara i den egna verksamheten uppkommet avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Deponier för konventionellt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det finns hundratals avfallsdeponier i drift i Sverige. Avfalls- deponier är alla de upplag som tillförs avfall från hushåll, industrier, askor från energiproduktion, förorenade jordmassor med mera. Deponierna samlar stora mängder föroreningar och miljögifter på en begränsad yta. Med tiden läcker ämnena ut i den omgivande miljön. När organiskt material deponeras finns det risk för utsläpp av starkt klimatpåverkande metangas. Bränder i deponier kan orsaka utsläpp av bland annat dioxiner. Hur stor miljö- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft21"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;hälsopåverkan som en deponi har beror på dess lokalisering, de skyddsåtgärder som konstruerats och på det deponerade avfallets egenskaper.&lt;A href="#page_412"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om det radioaktiva avfallets aktivitetsinnehåll är till- räckligt lågt kan deponering ske på deponi för konventionellt avfall. Visst avfall borde därmed från strålskyddssynpunkt kunna deponeras på en deponi som tillhör en av de deponiklasser som definieras i Naturvårdsverkets föreskrifter&lt;A href="#page_412"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Planerade avfallsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Slutförvar för använt kärnbränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Arbetet med lokaliseringen av slutförvaret för använt kärnbränsle inleddes 1992. Det har bedrivits stegvis med förstudier följt av platsundersökningar och slutligen det av SKB nyligen genomförda valet av lokalisering vid Forsmark i Östhammars kommun. En ansökan enligt kärntekniklagen för en inkapslingsanläggning lämnades in 2006. Ansökningar för tillstånd enligt kärntekniklagen av slutförvaret och enligt miljöbalken av slutförvarssystemet (Clab, inkapslingsanläggning och slutförvar) beräknas av SKB att kunna inlämnas under år 2011. Slutförvaret planeras att bestå av en ovanmarksdel och en undermarksdel. Ovanmarksdelen omfattar driftområde, bergupplag, ventilationsstationer och förråd. Under- marksdelen på &lt;NOBR&gt;400–700&lt;/NOBR&gt; meters djup består av ett centralområde och ett förvarsområde samt förbindelser till ovanmarksdelen i form av schakt för hissar och ventilation och en ramp för fordons- transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft11"&gt;I förvarsområdet ska det använda kärnbränslet deponeras i berget, inneslutet i kopparkapslar som bäddats in i bentonitlera. SKB beräknar med att driften av anläggningen ska kunna påbörjas år 2023. Inledningsvis deponeras ett mindre antal kapslar per år varefter deponeringstakten successivt ökar och når en reguljär kapacitet om &lt;NOBR&gt;120–150&lt;/NOBR&gt; kapslar per år efter fem år. Totalt ska enligt aktuella planer 6 000 kapslar deponeras, vilket motsvarar 25 100 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;använt bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Uppgifter från Naturvårdsverkets webbsida 091204.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2003:122 s. 228.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318413x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Slutförvar i SFR för rivningsavfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Det kortlivade rivningsavfallet från kärnkraftverken och från Studsviksanläggningarna och Ågesta kraftvärmeverk planeras att bli deponerat i SFR efter att SFR byggts ut för detta ändamål. Utbyggnaden kommer att ske med bergsalar av liknande typ som i nuvarande SFR. SKB bedömer att ansökningarna om tillstånd för och utbyggnad av SFR tidigast kan lämnas in år 2013. Totalt beräknas cirka 150 000 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;rivningsavfall att lagras. Tidpunkten för deponering av rivningsavfallet bestäms av tidsplanen för rivning av reaktoranläggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;Slutförvar för långlivat radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall, benämnt SFL, avses rymma i huvudsak härdkomponenter och reaktordelar, rivnings- avfall från Clab och inkapslingsanläggningen samt långlivat låg- och medelaktivt avfall från Studsvik. SKB planerar att SFL ska kunna stå klart i samband med rivningen av det sista kärnkraftverket. Platsen för SFL är ännu inte bestämd. Förvaret kan komma att samlokaliseras med något av de övriga slutförvaren, t.ex. med SFR eller förläggas på annan ort. Det ska förläggas på cirka 300 meters djup och enligt nuvarande preliminära planering bestå av bergsalar i vilka avfallet staplas i betongfack och kringfylls med porös betong. Facken täcks successivt med betongplank och pågjuts. Totalt beräknas cirka 21 000 m&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;avfall komma att deponeras i SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Slutförvaret har inte dimensionerats för att slutförvara radioaktivt avfall som inte härrör från kärnteknisk verksamhet, förutom de begränsade mängder som Studsvik tidigare tagit hand om och som nu förvaras vid Studsvik för att det inte passar in i SFR. Detta avfall består till största delen av gammalt forsknings- och sjukhusavfall.&lt;A href="#page_413"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;SOU 2003:122 s. 227.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p790 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Avfallskategorier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Radioaktivt avfall kan kategoriseras på flera olika sätt. Ofta kategoriseras avfallet baserat på dess radioaktiva egenskaper som nuklidsammansättning och dosrat/aktivitetsinnehåll. Alternativt kan man dela in avfallet i systembundet avfall och icke systembundet avfall. Ett annat vanligt sätt att kategorisera avfallet är efter dess materialsammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Andra vanliga kategoriindelningar är efter anläggningens drift- tillstånd. Normalt görs den indelningen i driftavfall och rivnings- avfall. Skillnaden mellan driftavfall och rivningsavfall är i många fall marginell eller obefintlig och då speciellt när man jämför utbytta komponenter vid en ombyggnation (ett driftavfall) med omhänder- tagandet av samma komponenter i samband med en avveckling av en anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;I Sverige har inget formellt klassificeringssystem lagts fast, men begreppsmässigt används olika termer för att beskriva och klassi- ficera olika typer av avfall. Ett viktigt syfte med klassificering är att underlätta det slutliga omhändertagandet av avfallet vilket är det sista steget i hanteringskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Aktivitetsmässig kategorisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Internationella atomenergiorganiet, IAEA, har utvecklat ett nytt system som klassificerar avfallet i: a) Friklassat avfall/undantaget avfall (exempt waste), b) Mycket kortlivat avfall, c) Mycket låg- aktivt avfall, d) Lågaktivt avfall, e) Medelaktivt avfall och f) Högaktivt avfall vilket illustreras i figur &lt;NOBR&gt;1–1.&lt;/NOBR&gt; Till var och en av dessa avfalls- klasser finns kopplat ett slutförvarskoncept som är illustrerat i figur &lt;NOBR&gt;1–2.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft21"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB318/GZB318415x1.jpg" style="width:490px;height:713px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft128"&gt;Figur &lt;NOBR&gt;1–1&lt;/NOBR&gt; Nytt IAEA klassificeringssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft128"&gt;Figur &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; Samband mellan klassificering och deponering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft21"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;Det nya &lt;NOBR&gt;IAEA-klassificeringssystemet&lt;/NOBR&gt; skiljer sig från det tidigare främst genom tillkomsten av ”mycket kortlivat avfall” som kan omhändertas genom avklingningsslagring till dess avfallet kan friklassas, ”mycket lågaktivt avfall” och uppdelning av låg- och medelaktivtavfall i två avfallsklasser; en för ”lågaktivt avfall” och en för ”medelaktivt avfall”. De mått som används för att definiera olika avfallstyper är nuklidspecifik aktivitet, nuklidsammansätt- ning, halveringsstider, dosrat eller totalt aktivitetsinnehåll. Gränsen mellan respektive avfallskategori är dock inte alltid entydig utan kan bero på andra omständigheter än radiologiska egenskaper hos ett enskilt avfallskolli. Vidare görs en direkt koppling till slutsteget i hanteringskedjan. Detta synsätt stämmer väl med det system som används i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft12"&gt;Materialmässig kategorisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;En materialmässig kategorisering enligt det svenska avfallssystemet sker enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jonbytarmassor och filterhjälpmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft11"&gt;Avfall som uppkommer i samband med rening av processvatten från reaktor och avfallssystem samt från rening av dekontamine- ringslösningar. Avfallet består av korn- och/eller pulverformiga jonbytarmassor (vanligen tillverkade av pylostyren, polyakrylat och liknande material) samt filterhjälpmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft11"&gt;Jonbytarmassorna utgör aktivitetsmässigt en stor del av den totala mängden driftavfall från en kärnkraftsreaktor. Volyms- mässigt är förbrukningen för en kärnkraftsreaktor storleksord- ningen några tiotals kubikmeter jonbytarmassa per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Slam och sediment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft13"&gt;Slam och bottensediment härrörande från vattenrening (fäll- ning), sumpgropar inom kontrollerat område, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Indunstarkoncentrat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft11"&gt;För att minimera utsläpp av radionuklider till recipienten vid en kärnteknisk anläggning kan avfallsvattnet behandlas i en indunstaranläggning. Indunstaren fungerar ungefär som dess benämning indikerar nämligen att man med hjälp av anlägg- ningens utformning och tillförd energi dunstar av vatten. Som slutprodukt från behandlingen får man ett flytande avfall med en hög eller mycket hög torrsubstanshalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Oljeavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;Oljeavfall är förbrukade oljor som bytts ut från system/kompo- nenter, eller oljor som uppsamlats i samband med läckage på kontrollerat område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft11"&gt;Oljeavfallet kan förekomma som en väldefinierad enhetlig post från växellådor etc. eller som en blandning mellan olika oljeprodukter, vatten och fasta föroreningar. Föroreningar kan förekomma i form av radioaktiva partiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft13"&gt;Som oljeavfall klassificeras även olika typer av &lt;NOBR&gt;skär-,&lt;/NOBR&gt; hydraul- och isoleroljor samt en del spill och tankrengöringsrester.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Metallskrot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Metallskrot förekommer i många olika former, olika material och olika grad av radioaktiv förorening. Huvuddelen av det radioaktiva metallskrot som en kärnteknisk anläggning gene- rerar uppkommer i samband med revisioner, ombyggnationer, avveckling och rivning. Den stora merparten av det metallskrot som uppkommer i en kärnteknisk anläggning är ytkontaminerat och kan i stor utsträckning rengöras genom dekontaminering. Ofta kombineras dekontaminering med smältning för att på ett enkelt sätt fastställa att ett material är friklassningsbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Stora komponenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Komponent som vid utförsel från kontrollerat område, som enligt en inofficiell branschdefinition, inte ryms i en 20 fots ISO container med avseende på vikt eller volym.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft11"&gt;Exempel på stora komponenter är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;reaktortankar, reaktortanklock, ångseparatorer, fuktavskiljare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;turbiner och mellanöverhettare från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;BWR-anläggningar,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;ånggeneratorer från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PWR-anläggningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Stora komponenter är med undantag för reaktortanken enbart ytkontaminerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Stora komponenter med ett lägre aktivitetsinnehåll skickas normalt till behandling (segmentering, dekontaminering och/eller smältning) i syfte att kunna friklassa merparten av materialet medan stora komponenter med ett högt aktivitetsinnehåll vanligt- vis segmenteras och eventuellt kompakteras i syfte att passa i slutförvarskollin. Det studeras även att transportera och deponera reaktortankarna intakta vilket har fördelar ur ett strålskydds- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Inför omhändertagande av stora komponenter kan en avfallsplan behöva upprättas och anmälas till Strålsäkerhetsmyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kompakterbart/brännbart avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft11"&gt;Avfallet består bl.a. av plast och papper, från emballering och täckning av komponenter och utrymmen, textilier och engångs- kläder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft11"&gt;Mängden kompakterbart/brännbart avfall varierar kraftigt beroende på typ av kärnteknisk anläggning, dess driftform och de årliga revisionsavställningarnas omfattning. Historiskt sett är medelmängden för ett kärnkraftverk i drift några tiotals ton per år för ett kraftverksblock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Aktivitetsinnehållet i det kompakterbara/brännbara avfallet från kärnkraftverken är överlag lågt och huvudsakligen kortlivat medan det för en bränslefabrik utgörs av långlivat avfall. För ett kärnkraftverk i drift utgör &lt;NOBR&gt;Co-60&lt;/NOBR&gt; vanligen cirka &lt;NOBR&gt;90–95&lt;/NOBR&gt; procent av aktiviteten vid deponeringstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft13"&gt;Det kompakterbara/brännbara avfallet har vanligtvis följande alternativa avfallsrutter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Markförvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Villkorad s.k. friklassning (dvs. undantag från kärntekniklagen och/eller strålskyddslagen) för deponering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förbränning eller annan termisk destruktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Deponering i SFR,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Mellanlagring inför deponering i SFL (långlivat avfall).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft13"&gt;Vid kärnkraftverken i drift kompakteras avfallet till balar. Vardera bal har en volym av cirka 1 m&lt;SPAN class="ft108"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och väger cirka 500 kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;Sopbalarna mellanlagras på kärnkraftverken inför slutdepone- ring i markförvar eller SFR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Icke kompakterbart avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft11"&gt;Avfallet består bl.a. av metall som inte är möjligt eller aktuellt att återvinna samt betongrester och annat byggavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft11"&gt;Det icke kompakterbara avfallet uppkommer liksom metall- skrotet nästan uteslutande under revisioner, ombyggnationer och avveckling av anläggningar och därav varierar mängden avfall kraftigt från anläggning till anläggning och från tid till annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft21"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Sekundäravfall från avfallsbehandlingsanläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;Sekundäravfall från avfallsbehandlingsanläggning kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;slagg, göt, stoft, filter samt blästermedel från sönderdelning etc. som uppkommer vid behandling av skrotkomponenter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;aska, stoft som uppkommer vid inaskning av brännbart avfall, olja etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SFL-avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;Material med inducerad aktivitet eller alfastrålande nuklider är av betydelse ur ett slutförvarsperspektiv. Gränssättande aktivi- tetsnivåer härleds för varje enskild radionuklid med utgångs- punkt från SKB:s säkerhetsredovisning för SFR. Avfall med nuklidspecifika nivåer överstigande vad som kan deponeras i SFR klassas som &lt;NOBR&gt;SFL-avfall.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft11"&gt;De stora mängderna &lt;NOBR&gt;SFL-avfall&lt;/NOBR&gt; uppkommer i samband med ombyggnation och rivning av kärnkraftverk och vid omhänder- tagande av äldre avfall lagrat i Studsvik samt från drift av och avveckling av anläggningar för kärnbränsletillverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Behandling av radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft11"&gt;Behandling av radioaktivt avfall sker av olika anledningar, såsom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;avskilja radioaktiv förorening i syfte att kunna friklassa huvud- delen av materialet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;volymreduktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;stabilisering av den radioaktiva föroreningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;skapa ett avfall som är fritt från fri vätska, kemiskt och/eller biologiskt stabilt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;uppfylla krav för hantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;uppfylla krav för transport,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;uppfylla krav för slutförvaring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft13"&gt;Generellt ska det innan behandling av en avfallstyp eller en udda avfallspost inleds säkerställas att det vid behandlingen uppkomna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;avfall kan inordnas i det svenska avfallssystemet och att det är rättfärdigat ur ett strålsäkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;De nedan redovisade metoderna för behandling av radioaktivt avfall är huvudsakligen fokuserade på avfall från kärnteknisk industri. För radioaktivt avfall från den icke kärntekniska verk- samheten och som tillförs det svenska systemet för radioaktivt avfall är behandlingsdelen likartad med undantag av hanteringen av slutna strålkällor. Avfallet från icke kärnteknisk verksamhet hante- ras huvudsakligen genom förbränning och konditionering. Även smältning kan vara aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;De slutna strålkällorna behandlas vanligen genom att själva strålkällan demonteras från strålskydd och övrig apparatur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Metoder för behandling av avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Sortering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft11"&gt;Sortering sker i många fall i flera steg genom behandlingspro- cessen. Initialt bör en källsortering ske för att särskilja material baserat på möjligheten till friklassning och efter behov av behandling. I källsorteringen sker sorteringen baserat på både bedömt aktivitetsinnehåll och materialtyp. En viktig del i käll- sorteringen är att säkerställa och dokumentera spårbarhet och ett avfalls ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft13"&gt;Inför en fortsatt behandling kan kompletterande sortering erfordras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Segmentering/fragmentering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;Segmentering kan vara aktuellt av olika skäl bl.a. för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;underlätta hantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;passa i transport och/eller slutförvarskolli,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;separera olika typer av material,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;dosrats- eller aktivitetsmässig separering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;För segmentering används olika mekaniska metoder (t.ex. sågning, klippning etc.) och termiska (t.ex. gasskärning) beroende på mate- rialkvalitet och dimensioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Fragmentering är en metod som kan vara aktuell för att under- lätta behandling eller för att öka fyllnadsgraden i slutförvarskollin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Dekontaminering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft11"&gt;Dekontaminering kan vara alltifrån en enkel avtorkning av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;yta med en trasa till avancerade bearbetningsmetoder med stora och dyrbara maskinutrustningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft11"&gt;Dekontamineringen kan i en del fall vara en förbehand- lingsmetod inför smältning och i andra fall användas som enda behandlingsmetod före kontroll och eventuell friklassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;Generellt gäller att en dekontamineringsmetod ej ska börja nyttjas förrän avfalls- och slutförvarsfrågan är hanterad dvs. det finns metoder och förvar för avfallet som uppstår i samband med dekontamineringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;Dekontamineringsmetoder och utrustningar kan vara utfor- made på många olika sätt beroende på bl.a. materialets och föroreningens beskaffenhet. Även möjligheten att på ett strål- skyddsmässigt, tekniskt och ekonomiskt acceptabelt sätt kunna ta om hand och slutkonditionera avfallet från dekontamina- tionsprocessen är av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft11"&gt;Dekontaminering kan indelas i följande huvudkategorier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kemisk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;mekanisk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;termisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Kemisk dekontaminering innebär att man med hjälp av en kemikalie separerar radioaktiva partiklarna från en yta eller ett ytskikt. Kemisk dekontaminering kan vara påverkande eller icke påverkande på objektet som rengörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Mekanisk dekontaminering innebär att radioaktiva partiklar separeras från en yta eller ett ytskikt med hjälp av mekanisk påverkan som slipning, blästring eller fräsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;metall- eller sandblästring i blästerskåp, trumbläster etc.,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;mekanisk avverkning (fräsning),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kolsyreblästring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Termisk dekontaminering innebär att radioaktiva partiklar sepa- reras från t.ex. en metall med hjälp av termisk uppvärmning. Den termiska uppvärmningens dekontaminering erhålls genom att en radionuklid avgår i gasform när den kokar av eller att den fås att reagera genom t.ex. oxidering för att bilda t.ex. en slagg som kan avskiljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Fällning/filtrering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Fällning nyttjas som metod för att genom tillsats av kemikalier avskilja radioaktivitet och partiklar från en radioaktiv avfalls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft21"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1140 ft11"&gt;vätska. Det avskiljda materialet flockas och avskiljs genom t.ex. gravitation eller centrifugering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft11"&gt;Filtrering innebär att avfallsvätskan passerar genom ett filter och partiklar avskiljs fysiskt från vätskan. Det finns filter av engångstyp och rensbara filter. Vilken typ av filter som är aktuella beror på systemets och verksamhetens uppbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Smältning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft11"&gt;Smältning är en etablerad behandlingsmetod för radioaktivt förorenade metaller. Flera olika metaller kan behandlas i de smältanläggningar för radioaktivt metallskrot som finns i Europa. Den stora mängden radioaktivt skrot som behandlas är kolstål och rostfritt stål. Andra metaller som normalt brukas behandlas genom smältning är aluminium, bly, koppar och mässing. Syftet med smältning är dels att avskilja en del av radioaktiviteten till slagg och stoft, dels volymreducering. Det som avgör huruvida en radionuklid avskiljs eller inte är radionuklidens kokpunkt, materialets smälttemperatur och de metallurgiska egenskaperna hos radionukliden och materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft11"&gt;En fördel med smältning är att ett litet prov från en smälta är representativt för hela smältbatchen vilket underlättar analys av den kvarvarande aktiviteten inför t.ex. friklassning och åter- användning. Dessutom är den kvarvarande radioaktiviteten bun- den i materialet vilket försvårar utlakning och annan spridning av radioaktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft11"&gt;Smältning av radioaktivt metallskrot sker kampanjvis för att inte blanda olika kunders material. Generellt gäller inom Europa att slagg och annat sekundäravfall samt metallgöt som inte går att friklassa ska skickas tillbaka till ägaren av materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft11"&gt;Materialet levereras till anläggningarna som stora emballerade eller oemballerade komponenter alternativt lastat i &lt;NOBR&gt;ISO-trans-&lt;/NOBR&gt; portcontainrar. Ofta är material levererat i &lt;NOBR&gt;ISO-transport-&lt;/NOBR&gt; containrar segmenterat innan det levereras till behandlingsan- läggningen. Transporterna sker vanligtvis per båt eller lastbil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft11"&gt;Före tappning av den smälta metallen tas prov för aktivitets- analys. Utgående från denna analys bestäms hur materialet vidare ska hanteras (friklassning eller deponering som radio- aktivt avfall).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Inaskning (förbränning etc.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft13"&gt;Inaskning är en behandlingsmetod för brännbart avfall, mineral- oljor, jonbytarmassor, jonbytarbärare etc. Beroende på anlägg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;ningsutformning skiljer det en del mellan vad de olika anlägg- ningarna med tillstånd att förbränna radioaktivt avfall kan behandla. Den stora mängden radioaktivt avfall som behandlas är torrt brännbart material som trä, papper, plast och tyg. Inaskning innebär att en del av radioaktiviteten stannar kvar i bottenaskan medan andra delar övergår till gasfas eller binds till stoftpartiklar och följer med rökgasen till rökgasreningssyste- mets filter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft11"&gt;Det som avgör huruvida en radionuklid stannar i bottenaskan eller avgår som partiklar eller i gasfas till rökgasreningssystemet är radionuklidens smält- och kokpunkt samt dess densitet. Radionukliderna som övergår till rökgasreningssystem kan i de flesta fall fångas upp då de antingen föreligger i fast form redan när de lämnar ugnens primärkammare eller så kondenserar de i rökgasreningsprocessen varefter de avskiljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft11"&gt;Utöver fast avfall kan t.ex. oljor och visst pulverformigt avfall vara aktuellt att inaska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Avvattning och indunstning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Avvattning används i huvudsak för att avskilja vatten från jonbytarmassa inför transport och slutförvar. För avvattningen används i de betongtankar som även nyttjas som slutförvars- kollin. Jonbytarmassa med hög vattenhalt fylls på tankarna varefter vattnet avskiljs genom filter som är monterade i tankarna. Jonbytarmassa fylls på ett par gånger under avvatt- ningsprocessen för att maximera avfallsmängden i kollit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Indunstning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;Indunstare används vanligen för att separera ämnen med olika kokpunkt, ämnet med lägst kokpunkt, förångas och konden- seras med lämplig energiåtervinning. Ämnet med den högre kokpunkten ackumuleras i indunstaren och koncentrationen ökar efter hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft11"&gt;Inom den kärntekniska industrin används indunstare främst för att separera vatten från en avfallspost med vätskeformigt avfall genom att vattnet dunstar av i behandlingen. Som slut- produkt erhålls ett flytande avfall med en hög eller mycket hög torrsubstanshalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kompaktering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Kompaktering av radioaktivt avfall förekommer det i dag i några olika former inom den kärntekniska industrin. Dels kompak-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1140 ft11"&gt;teras brännbart/kompakterbart avfall till balar för deponering i markförvar eller för lastning i containrar för deponering i SFR. Det finns även kokiller försedda med pressplattor (s.k. hakko- killer där skrymmande kompakterbart avfall kan pressas sam- man för att öka mängden avfall i avfallskollit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft11"&gt;För avfall som lastas i fat finns det högtryckskompaktorer med mer än 1 000 tons presskraft. Flera sammanpressade fat ”puckar” lastas sedan i ett nytt större fat, i en kokill eller i ett annat emballage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Solidifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft36"&gt;Bitumensolidifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Behandlingen består av att genom uppvärmning torkat avfall blandas ner i en behållare med het bitumen. Blandningen homoge- niseras innan blandningen tappas på fat eller kokill och får svalna och stelna till en seg matris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Avfallstyperna som bitumensolidifieras är vanligen jonbytar- massor, slam och indunstarkoncentrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft36"&gt;Cementsolidifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Avfallet pumpas till en kokill eller ett fat försedd med omrörare varefter avfallet blandas med torrcement, tillsatser och vatten enligt ett godkänt recept. Omröraren lämnas kvar i kollit efter gjutning. Efter att cementen härdat gjuts ett lock på toppen av kollit i syfte att undvika att aktivt material penetrerar ytan och föranleder ytkontaminationsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Kringgjutning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft11"&gt;Kringgjutning är en konditioneringsmetod som antingen inne- bär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett avfallskolli, vanligen ett plåtfat placeras i ett större kolli varefter utrymmet mellan det inre kollit och det yttre gjuts med betong för att skapa en fysisk barriär och ett strålskydd, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;skrot och avfall som lastats i ett emballage stabiliseras genom att lättflytande betong tillförs kollit och får rinna ner i kollits tomrum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skärmning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft13"&gt;Vissa stora komponenter kan bli aktuella för direktdeponering. För att optimera strålsäkerhetsarbetet och för att möjliggöra transport kan kollit behöva skärmas. Det kan i vissa fall bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;aktuellt att avlägsna skärmningen i samband med deponeringen i slutförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Anläggningar för behandling av avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Anläggningar för behandling av avfall kan ske antingen på avfalls- behandlingsstationer vid respektive anläggning eller på externa anläggningar specialiserade på behandling av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;Avfallsanläggningar vid kärnkraftverken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Avfallsanläggningarna vid kärnkraftverken är i många fall gemen- samma för flera reaktorblock medan vattenbehandling ofta sker för respektive anläggningsdel. Vanligtvis är avfallsanläggningarna dimensionerade för att ta hand om ordinarie driftavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Avfallskällorna finns inom respektive reaktorblock och inom eventuella gemensamma serviceanläggningar (tvättstuga, service- verkstad, avfallsanläggning etc.). Det icke systembundna (fast) avfall förpackas normalt i lämpliga emballage för transport från källan till avfallsanläggningen. Systembundet (vätskeformigt) avfall, jonbytarmassor och slam, transporteras till avfallsanläggningen i rörledningar eller i ett för ändamålet lämpligt emballage. I avfalls- anläggningen behandlas avfallet innan det solidifieras i cement eller bitumen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Avfallsanläggningar vid övriga kärntekniska anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vanligtvis har kärntekniska anläggningar någon form av avfalls- anläggning alltifrån en miljöstation där avfall källsorteras och en initial strålskyddsbedömning sker till avancerade anläggningar vid en bränslefabrik för återvinning av uran från avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utformningen av avfallsanläggningarna varierar kraftigt med anläggningarnas storlek och tillgången till externa behandlingsan- läggningar. Som exempel kan nämnas att många av de mindre anläggningarna i Studsvik inte någon egen avfallsbehandling utan nyttjar de gemensamma avfallsanläggningarna inom industri- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft21"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Avfallsanläggningarna i Studsvik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Till skillnad från avfallsanläggningarna vid de enskilda kärntekniska anläggningarna utgör avfallsanläggningarna i Studsvik något av en nationell resurs inom området behandling av radioaktivt avfall. Såväl radioaktivt avfall från den kärntekniska industrin som från övrig verksamhet tas omhand. Vid anläggningarna finns metoder, kompetens, utrustning och tillstånd att behandla radioaktivt skrot och avfall genom förbränning, smältning, kabelåtervinning m.m. Likaledes finns möjlighet att omhänderta uttjänta strålkällor, brandvarnare, rökdetektorer etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Totalt sett tar Studsvik Nuclear AB årligen emot och bränner cirka fyra ton avfall med i huvudsak kortlivade radioaktiva ämnen från sjukhus, forskningsinstitutioner, läkemedelsföretag och industrier. Askan från detta läggs i avfallsbehållare och skickas till SFR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Till Studsvik levereras cirka 200 strålkällor för omhändertagande varje år. Dessa kan antas behöva – i likhet med brandvarnare med strålkällor och rökdetektorer – deponeras i ett slutförvar för långlivade radioaktiva ämnen. Övrigt udda avfall, kemikalier, filter etc., som skickas till Studsvik Nuclear AB från industri- och forskningsverksamhet som kräver motsvarande typ av slutför- varing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Totalt krävs för brandvarnare, rökdetektorer, strålkällor och historiskt forskningsavfall uppskattningsvis en lagringsvolym mel- lan 2 000 och 3 000 kubikmeter för en överskådlig tid i ett förvar för långlivat radioaktivt avfall, t.ex. SFL i SKB:s hittillsvarande planering, se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Anläggningarna ägs av Studsvik Nuclear AB respektive AB SVAFO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Förbränningsanläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft11"&gt;Vid &lt;NOBR&gt;HA-anläggningen&lt;/NOBR&gt; i Studsvik behandlas lågaktivt avfall från kärntekniska anläggningar, sjukhus och forskningsinstitutioner. Anläggningen har varit i drift sedan 1977 och har renoverats och uppgraderats genom åren. De termiska behandlingsalternativen består av en flamförbränningsugn (befintlig, i drift) och en pyrolysenhet (planerad).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft11"&gt;Enligt gällande tillstånd får 600 ton förbrännas per år. Avfallet kan ha svenskt eller utländskt ursprung. Behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft13"&gt;av avfall sker kampanjvis för att kunna separera restprodukter från olika kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft21"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft11"&gt;I en avgaspanna kyls rökgaserna samtidigt som värme återvinns och tillförs det lokala fjärrvärmesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Smältanläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;Smältanläggningen i Studsvik har varit i drift sedan 1987 och har uppgraderats och byggts ut genom åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft13"&gt;Enligt gällande tillstånd får 5 000 ton skrot smältas per år. Smältningen bedrivs kampanjvis för att inte blanda olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;kunders material då slagg och annat sekundäravfall samt metall- göt vilka inte går att friklassa skickas tillbaka till ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft11"&gt;Transporterna sker per båt eller lastbil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft11"&gt;Metallskrotet sorteras efter material (stål, mässing, alumi- nium etc.). Större skrotkomponenter delas ner till lämpliga storlekar för fortsatt behandling. Dekontamineringen kan i en del fall vara en förbehandlingsmetod inför smältning och i andra fall användas som enda behandlingsmetod före analys och eventuell friklassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft11"&gt;Göt som kan friklassas direkt eller efter viss tids lagring placeras i ett separat förråd för mellanlagring. Göt med alltför hög aktivitet för friklassning returneras till ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;Avfall i form av slagg, kaprester, utsorterat material från sortering och smältning, avskiljt stoft i textila spärrfilter och förbrukat blästermaterial förpackas i plåtfat eller andra av kund anvisade kollin. Svenskt avfall mellanlagras i avvaktan på transport till ägare eller på kunds uppdrag till SFR. Utländskt avfall returneras till ägaren inom två år från införseldatum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Hanteringsanläggningen för medelaktivt avfall HM&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;I AB SVAFO:s behandlingsanläggning HM behandlas medel- aktivt fast och vätskeburet avfall och emballera detta i slutför- varskollin. &lt;NOBR&gt;HM-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är byggd för att omhänderta och kompaktera allt i Studsvik ackumulerat och nyproducerat medelaktivt fast avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft11"&gt;I en behandlingscell sorteras och sönderdelas materialet till bitar av lämplig storlek och även, vid behov, kompakteras. Bitarna packas sedan i &lt;NOBR&gt;80-litersfat.&lt;/NOBR&gt; Dessa placeras sedan i kokiller med bultat lock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft13"&gt;Vätskeburet avfall som behandlas i &lt;NOBR&gt;HM-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är bl.a. avfall från &lt;NOBR&gt;R2-reaktorn&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;HCL-laboratoriet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft21"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1150 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Undantag från tillämpliga bestämmelser avseende radioaktivt material&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Med undantag, s.k. friklassning, avses att strålskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som styr tillstånds- pliktig verksamhet med joniserande strålning inte längre äger tillämpning på visst material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Så kallad friklassning utförs för att minska mängden radioaktivt avfall. Friklassat material kan antingen återanvändas i sin ursprung- liga form, återvinnas eller, om sådana möjligheter saknas, deponeras i en deponi för icke radioaktivt material. Ökad återanvändning och återvinning innebär ofta en optimerad resursanvändning, något som ligger helt i linje med hushållningsprincipen i miljöbalkens 2 kap. (1998:808).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;För att upprätthålla förtroendet för den kärntekniska verksam- heten hos myndigheter, industri och allmänhet är det av stor vikt att inte friklassning sker på felaktiga grunder. När friklassat material frisläppts och transporterats iväg är möjligheterna att reparera ett misstag i stort sett borta. Vid minsta tveksamhet vad det gäller uppfyllandet av friklassningsvillkoren ska försiktighets- principen tillämpas, vilket innebär att kompletterande kontroller och analyser ska göras eller friklassningsförfarandet avbrytas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Friklassning ska bedrivas rationellt, säkert och miljöanpassat med låg avfallsproduktion, dvs. med hög återvinningsgrad och låg resterande avfallsvolym som resultat. Under drift och vid specifika projekt eller underhållsrevision samt vid avveckling av en anlägg- ning kommer avfall att produceras som med rätt hantering kan friklassas. Restprodukter som inte kan friklassas måste med eller utan behandling för volymreduktion slutförvaras som radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;För lokaler och byggnader som inte kan friklassas återstår fortsatt användning under kärntekniklagen och/eller strålskydds- lagen alternativt rivning följt av slutförvaring av rivningsmassorna som radioaktivt avfall. För mark kan det bli aktuellt med bortskaffning av jordmassor för slutförvaring som radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft21"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;En av Strålsäkerhetsmyndigheten beslutad föreskrift reglerar kriterierna för friklassning. En inom den kärntekniska industrin framtagen handbok, ”Friklassningshandboken”, beskriver de prin- ciper, processer och rutiner som bör följas under ett friklass- ningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Handboken spänner över en lång rad olika förutsättningar för friklassning, såväl vad det gäller verksamhetsspecifika förutsätt- ningar för friklassning som olika typer av objekt för friklassning. Av naturliga skäl kan inte handboken omfatta alla tänkbara förut- sättningar och objekt, även om syftet har varit att täcka de vanligaste typerna av friklassningar. Praktiska exempel beskrivs i bilagor, som ett stöd för användningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Kärntekniska industrins handbok omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;beskrivning av regelverk och rekommendationer, såväl svenska som internationella, vilka formar kravbilden från vilken hand- boken utgår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;presentation av processen för friklassning av material, lokaler och byggnader samt mark. Sådant som inte kan friklassas betraktas som radioaktivt avfall. Ett förslag till beslutsmodell redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;redogörelse för radiologisk kartläggning av system och kompo- nenter, byggnader samt mark med avseende på, av verksamheten tillförda, radioaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;beskrivning av mätmetoder och därtill hörande tekniska utrust- ningar som kan nyttjas i friklassningsprocessen. Frågor kring mätplatsers bakgrundsnivåer, detektionsgränser och mätningars konfidens berörs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;presentation av förslag till rutiner för friklassning, liksom gruppering av materialflöden ur ett friklassningsperspektiv samt resonemang kring källsortering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;principer för kvalitetssäkring och dokumentation. Detaljregle- ring måste göras i respektive företags ledningssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;redogörelse för kompetensbehov hos de personer som utför mätningar, utvärderar resultatet och godkänner vad som är friklassat material. Kompetensprofiler för olika typer av fri- klassningar presenteras, liksom förslag till utbildning av per- sonal som ska arbeta inom friklassningsprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft21"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Så kallad friklassning för fri användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Innebär att beslut fattas av behörig person hos tillståndshavare alternativt av tillsynsmyndigheten att strålskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som styr tillstånds- pliktig verksamhet med joniserande strålning inte längre äger tillämpning för visst material. Materialet kan användas fritt utan vidare restriktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Villkorad så kallad friklassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Innebär att beslut fattas av behörig person hos tillståndshavare alternativt av tillsynsmyndigheten att strålskyddslagen (1988:220) och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som styr tillstånds- pliktig verksamhet med joniserande strålning inte längre äger tillämpning för visst material under förutsättning att av tillsyns- myndigheten fastställda villkor är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Exempel på villkor är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att det friklassade materialet deponeras på deponi för farligt avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att friklassad olja förbränns,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att det friklassade materialet deponeras på i villkor bestämd deponi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att åtgärder vidtas för att begränsa och skydda mot damning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att avfall efter deponering täcks på särskilt sätt eller inom angiven tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att metallskrot/metallgöt smälts om enligt viss ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Emballage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;För radioaktivt avfall nyttjas olika typer av emballage. De vanligaste typerna av emballage för slutförvaring i de geologiska slutförvars- anläggningarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kokiller av plåt eller betong,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;plåtfat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;betong- och ståltankar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft21"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ISO transportcontainrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Även andra former av emballage kan förekomma som rör, burkar, lådor etc. men då huvudsakligen som inneremballage i ett avfallskolli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Kokiller av plåt eller betong&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Vanligen kubisk behållare med sidan 1,2 meter tillverkad av betong eller kolstål. Det använda kokillsystemet är speciellt utvecklad för det svenska avfallssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det finns ett flertal olika utföranden av kokiller till följd av skiftande behov av skärmning, expansion av avfallet, hållfasthet vid stapling etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Plåtfat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Plåtfat av olika utförande. Fat av standardutförande i storlekarna 100 liter och 200 liter dominerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vissa typer av fat med högre transportklassning (Typ A) förekommer. Likaså s.k. räddningsfat i vilka skadade &lt;NOBR&gt;200-litersfat&lt;/NOBR&gt; kan placeras likväl som &lt;NOBR&gt;400-litersfat.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Betong- och ståltankar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Betong- och ståltankar finns i en storlek sett till dess yttermått. Måtten är 3,3 x 1,3 x 2,3 m och dess bruttovolym är 10 kbm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Betongtank finns i dagsläget i ett utförande. Det är en armerad betongtank med fastbultat armerat lock. Tanken är försedd med påfyllnadshål och har en innervolym av 6 kbm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Ståltankar finns med olika väggtjocklek. Väggtjockleken varierar från 50 till 200 mm. Till följd av skillnaden i väggtjocklek varierar innervolymen från 5,6 till 8,5 kbm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft21"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;ISO transportcontainrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Sjöcontainrar i standardlängderna 10, 20 och 40 fot (3, 6 och 12 meter). Förekommer i helhöjdsutförande (2,6 meter) och halv- höjdsutförande (1,3 meter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Övriga emballage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Det finns ett flertal övriga emballage i det svenska avfallssystemet varav flera i sig inte är ett slutförvarsemballage utan tjänar som emballage vid mellanlagring eller är avsett som inneremballage i ett slutförvarskolli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Mellanlagring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Kortlivat låg- och medelaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Mellanlagring av kortlivat avfall kan vara aktuellt inför transport för behandling, inför samtransport eller om det ännu ej föreligger någon godkänd typ- eller avfallsbeskrivning för deponering i SFR. Om möjligt bör längre mellanlagring av kortlivat avfall undvikas då möjlighet till deponering finns i respektive anläggnings markförvar respektive i SFR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;Långlivat avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Då det i dagsläget ej föreligger något slutförvar för långlivat avfall mellanlagras allt långlivat avfall. Det långlivade avfallet från kärnkraftverken mellanlagras i dag antingen i förvaringskassetter i bassängerna i Clab eller i kärnkraftverkens egna bassänger. I den mån det är tekniskt, ekonomiskt och strålskyddsmässigt motiverat eftersträvas torr mellanlagring av långlivat avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det långlivade avfallet från sjukvård, forskning, industri och förpackas i kokiller eller fat och mellanlagras tillsammans med Studsviks eget avfall i Studsvik, i väntan på att deponeras i slut- förvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Det långlivade avfallet från kärnbränsletillverkning och ej friklassningsbart avfall från verksamheten i Ranstad avses också mellanlagras i Studsvik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Mellanlagring vid de kärntekniska anläggningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Mellanlagring av radioaktivt avfall skiljer till viss del mellan de olika kärntekniska anläggningarna beroende på lokala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Olika typer av avfall lagras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;lågaktivt kortlivat avfall mellanlagras normalt utomhus inom bevakat område i containers eller i förvarsutrymme inför friklassning, deponering i markförvarsanläggning eller transport till SFR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;obehandlat systembundet avfall lagras i mellanlagringstankar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;långlivat och medelaktivt skrot mellanlagras normalt i kraft- verkets reaktorbassänger, byggnader anpassade för mellanför- varing av emballerat radioaktivt avfall alternativt i någon av de tillgängliga bergrumsanläggningarna AM, BFA eller Clab.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Mellanlagring vid övriga anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Studsviksanläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft11"&gt;Vid Studsviksanläggningen mellanlagras låg- och medelaktivt material och avfall tillhörande såväl tillståndshavarna på Studs- viksområdet som externa tillståndshavare. Likaså mellanlagras metallgöt från smältanläggningen som en del av behandlingen inför kommande friklassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft13"&gt;Materialet och avfallet som mellanlagras är både sådant som ska behandlas och konditionerat vilket senare ska sändas till SFR eller SFL för slutförvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bergrummet för avfall i Oskarshamn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft11"&gt;Bergrummet för avfall, BFA, är en underjordisk bergrums- anläggning med OKG som tillståndshavare som används för mellanlagring av icke brännbart radioaktivt avfall. I BFA finns utrymme för ett hundratal betongtankar och cirka 3 500 kokiller. I bergrummet lagras i dagsläget avfall från OKG:s anläggningar och SKB:s anläggning Clab.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft21"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Transport av radioaktivt material&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Transport av farligt gods är reglerat i såväl internationella överenskommelser som svensk lag. Tranport av radioaktivt avfall omfattas av transport av farligt gods. För radioaktiva ämnen gäller klass 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Syftet med transportregelverken är att skydda personer, egendom och miljö mot påverkan av strålning vid transport av radioaktiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft11"&gt;Skyddet uppnås genom krav på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;inneslutning av det radioaktiva innehållet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;kontroll av yttre strålningsnivåer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;förhindrande av kriticitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att motverka skador orsakade av värme (endast aktuellt för bränsle).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft11"&gt;Det föreligger olika regelverk enligt lagen om transport av farligt gods för de olika transportslagen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transport på väg – ADR,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transport på järnväg – RID,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transport till sjöss – IMDG,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;transport med flyg – DGR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;Transport med flyg är normalt inte aktuellt för radioaktivt avfall. De övriga transportslagen nyttjas frekvent såväl nationellt som internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utöver lagen om transport av farligt gods omfattas transport av radioaktivt avfall av såväl kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Transport av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Reguljära transporter med radioaktivt driftavfall från kärnkraft- verken och Studsvik till SFR i Forsmark görs sedan våren 1988. Huvuddelen av transporterna sker till sjöss med SKB:s transport- system, dvs. fartyget Sigyn, terminalfordon och speciella avfalls- transportbehållare, ATB. Lågaktivt avfall transporteras i containrar. Avfallstransporterna från Forsmarksverket till närbelägna SFR sker med SKB:s terminalfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft21"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Det svenska transportsystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Det svenska transportsystemet vilket ombesörjer huvuddelen av transporterna av radioaktivt avfall mellan kärnkraftverken, Studsvik och SKB:s anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Huvudsakligen nyttjas sjöbaserade transporter men även transport på väg och järnväg förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Det svenska transportsystemet består av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;fartyg (Sigyn),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;terminalfordon,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;transportbehållare för bränsle och härdkomponenter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;avfallstransportbehållare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;returcontainrar och deponeringscontainrar (för transporter till SFR).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Slutförvaring av radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Det avfall som uppkommer inom kärntekniska anläggningar är, om man bortser från förekomsten av radionuklider, att betrakta som ett konventionellt industriavfall. Det innebär att såväl strålskydds- mässiga som miljömässiga hänsyn måste tas till dess radio- nuklidernas aktivitet minskat till en nivå att de inte längre är av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det är av stor vikt att det avfall som avses slutförvaras är väl karakteriserat ur ett aktivitetsperspektiv då valet av slutförvars- lösning nästintill uteslutande beror på förekomsten av långlivade nuklider och kollits dosrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Anläggningar för mellanlagring och slutförvaring av långlivat låg- och medelaktivt avfall samt rivningsavfall planeras. Tidsplanen för att uppföra och driftsätta de planerade anläggningarna styrs av kärnkraftverkens planerade drifttid och avvecklingstakt, tillgången till säkra mellanlager, tekniska åtgärder såsom projektering och lagstiftningens krav på tillstånd (se närmare avsnitt xx om befint- liga och planerade anläggningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft21"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Långsiktig strålsäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Den långsiktiga strålsäkerheten är högt prioriterad och i fokus vid all hantering och inför slutförvaring av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Arbetet med den långsiktiga strålsäkerheten för det radioaktiva avfallet startar redan vid driften av de kärntekniska anläggningarna genom ett ständigt arbete att begränsa mängden radioaktivt avfall. Detta är en av två övergripande säkerhetsprinciper för SKB:s slutförvar SFR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Den andra övergripande säkerhetsprincipen är att fördröja uttransport av radionuklider från slutförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;För ett kärnkraftverk syftar säkerhetsredovisningen till att visa att anläggning är säker under driftskedet. För slutförvar av kärnavfall ska säkerhetsredovisningen även innehålla en säkerhets- analys för den långsiktiga strålsäkerheten som ska visa att förvaret har förmåga att skydda människors hälsa och miljön mot jonise- rande strålning i ett långtidsperspektiv, efter det att anläggningen stängts. Detta görs genom att visa att beräknade risker och dos- konsekvenser ligger under de riskkriterier som SSM anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Ett första steg i en säkerhetsanalys är att identifiera alla de faktorer som är viktiga för förvarets utveckling. Detta görs i en genomgång av alla egenskaper, händelser och processer som är av betydelse för förvarets utveckling (Features, Events, Processes, FEP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Gemensamt för alla slutförvarsanläggningar är att man begränsar mängden avfall och aktivitetsmängden per nuklid eller grupperat efter typ av strålning. Utöver denna säkerhetsfunktion finns för SFR hydraulisk och kemisk funktion hos byggnadsstrukturen och i Silo hydraulisk funktion hos siloväggen av bentonit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Fördröjning av uttransport av radionuklider från ett slutförvar sker till stor del genom tekniska barriärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Den kemiska nedbrytningen innebär att barriärernas kemiska form förändras med tiden så att både kemiska och mekaniska egenskaper hos barriären förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft21"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Sammanfattande säkerhetsvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Bedömningen av den långsiktiga strålsäkerheten för ett slutförvar bygger på en samlad värdering av både kvantitativa och kvalitativa resultat. Beräknade doser och riskskattningar jämförs med angivna kriterier enligt gällande myndighetskrav, de olika barriärernas långsiktiga skyddsförmåga diskuteras utifrån resultat av analysen av förvarets utveckling och graden av tillförlitlighet i olika analyser och bedömningar diskuteras och värderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Dokumentation och kvalitetssäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Grundläggande för en effektiv hantering av radioaktivt avfall är att det finns väl utvecklade rutiner för dokumentation och spårbarhet från det att ett avfall uppkommer och genom alla led till dess det överförs till slutförvar. Grundläggande är även att en avfallspost ska vara tydligt och entydigt identitetsmärkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En välutvecklad kvalitetssäkring är av största vikt då det för det radioaktiva avfallet ofta är lång tid eller mycket lång tid från det att ett avfall uppstår till att det inte längre har en säkerhetsmässig betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I anläggningarnas säkerhetsredovisning, vilket är den redovis- ning som sammantaget visar hur en anläggnings säkerhet är anord- nad för att skydda människors hälsa och miljön mot radiologiska olyckor, utgör hantering och omhändertagande av anläggningens radioaktiva avfall en viktig del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Alla kärntekniska tillståndshavare har register för varje avfalls- post som innehåller uppgifter om identitet, ursprung, behandling, fysisk och kemisk form, mängd, nuklidspecifikt innehåll, stråldos, när och hur det behandlats och vart det lagras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För äldre avfall utgör ofta avsaknaden av tillräcklig dokumen- tation och kunskap om avfallets ursprung och sammansättning ett problem. För sådant avfall kan det inte alltid göras en detaljerad kvalitetssäkrad beskrivning av avfallsposternas innehåll och egen- skaper. För att inte äventyra slutförvaringen av sådant avfall utförs kompletterande kartläggning som t.ex. radiografering av ingjutna avfallsposter och riktad provtagning. I vissa fall erfordras en komplett omkonditionering för att avfallet ska kunna slutförvaras på ett säkert och kvalitetssäkrat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft21"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Brister i dokumentation och spårbarhet kan mångfaldiga kostnaderna för att ta hand om en avfallspost.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Avfall från icke kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;De icke kärntekniska verksamheter som använder radioaktiva ämnen och därmed definieras som verksamheter med strålning enligt strålskyddslagen kan övergripande delas in i sjukvård, forskning och utbildning samt industriell verksamhet. Det radioaktiva avfall som uppstår på grund av verksamheterna består av varierande nuklider, aktiviteter och mängder. Det finns också ett antal konsumentartiklar som innehåller radioaktiva ämnen, t.ex. brandvarnare. Radioaktivt avfall kan även uppstå som en bieffekt i en verksamhet som initialt inte går att hänföra till verksamhet med strålning, t.ex. i processindustrier där stora mängder vatten flödar genom rörsystem och naturligt förekommande radioaktiva ämnen i vattnet fastnar i avlagringar i rören, s.k. &lt;NOBR&gt;NORM-avfall.&lt;A href="#page_438"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Radioaktivt avfall från tillståndspliktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;För all verksamhet med radioaktiva strålkällor med aktivitet över- stigande de undantagsnivåer eller koncentrationer som anges i strålskyddsförordningen eller vissa specialförfattningar krävs till- stånd enligt strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Strålkällor kan antingen förekomma som öppna eller slutna. En sluten strålkälla definieras som ett radioaktivt material som är permanent inneslutet i en kapsel av icke radioaktivt material eller fast bundet till ett icke radioaktivt material som förhindrar spridning av det radioaktiva ämnet. Övrigt radioaktivt material hänförs till kategorin öppna strålkällor. Problem och oklarheter ifråga om avfallsomhändertagandet gäller främst slutna strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Från början omfattade tillståndskravet naturligt radioaktiva ämnen som radiumstrålkällor, som användes för strålbehandling inom sjukvården men alltsedan 1958, sedan det blivit möjligt att producera artificiella nuklider i kärnreaktorer, omfattas även dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Underlaget till detta avsnitt är hämtat från dåvarande Statens strålskyddsinstituts rapport Kartläggning av radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet (IKA), 2003:22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, Nationell plan för allt radioaktivt avfall, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318439x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;av strålskyddslagens krav på tillstånd. Under 1960- och &lt;NOBR&gt;1970-talen&lt;/NOBR&gt; ökade stadigt användningen av radioaktiva strålkällor inom medicin, forskning och industri. De utrustningar med strålkällor som då kom i bruk har nu till stor del skrotats men ett rimligt antagande är att antalet årligen skrotade utrustningar fortfarande ökar mot bakgrund av det stora antal som kom i bruk för &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; år sedan. Hanteringen av uttjänta strålkällor har under denna tid i stort fungerat väl med de tre alternativ som står till buds, nämligen omhändertagande i Studsvik, återtagande av leverantör, eller friklassning av lågaktiva strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; har nya frågeställningar och nya förhållanden i omvärlden tillkommit som gör att dessa alternativ inte längre är helt självklara: strålkällor har kommit på drift vilket orsakat svåra skador, till och med dödsfall, i andra länder, kostnaderna för avfallshanteringen har ökat stort i förhållande till tidigare, och avfallsanläggningar runt om i världen har inte planerats för den mängd strålkällor som finns och funnits i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Även internationellt har man uppmärksammat att inte bara avfallsomhändertagandet utan hela kontrollen av starka radioaktiva strålkällor behöver förstärkas vilket lett till att IAEA tagit flera initiativ till tekniska rapporter och uttalanden i ämnet. EU:s s.k. &lt;NOBR&gt;HASS-direktiv&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(High Activity Sealed Sources) syftar till att stärka kontrollen över de starka strålkällorna för att förhindra att arbetare eller allmänhet exponeras för joniserande strålning på grund av herrelösa källor eller dålig kontroll av källorna. Genom HASS- direktivet ställs bl.a. ett antal krav på hanteringen av starka slutna strålkällor. Ett av kraven gäller finansiella säkerheter för omhänder- tagandet av avfallet från dessa strålkällor. Åtgärder ska ha vidtagits i förväg för att omhänderta strålkällan när den blivit avfall. Sådana åtgärder kan vara att återlämna källan till leverantören eller ett strikt åliggande för tillverkaren eller leverantören att återta uttjänta strålkällor för vidare behandling.&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft12"&gt;Öppna strålkällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Öppna strålkällor i form av till exempel lösning och pulver används i nukleärmedicin, laboratorieverksamhet och vid spårämnesunder-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Prop. 2005/06:76 Kärnsäkerhet och strålskydd, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;sökningar i processindustri eller forskning i fält. Ofta har radio- nukliderna kort halveringstid och ger upphov till avfall i provrester i fast eller flytande form som huvudsakligen ligger under angivna aktivitetsnivåer enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:50) om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall m.m. och därför får släppas ut i kommunalt avlopp eller föras till kommunal deponi. En mindre mängd kvarstår som oförbrukade rester av koncentrerade stamlösningar vilka måste tas om hand som radioaktivt avfall. Att omhänderta dessa utgör dock ett mindre problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Inom sjukvården används de övervägande största aktiviteterna av öppna strålkällor för diagnostik och behandling. Teknetium- 99m, som används i de flesta nukleärmedicinska undersökningarna, avklingar med en halveringstid på 6 timmar och ger inget avfallsproblem. Andra radionuklider kräver både instruktioner och regler för omhändertagandet av patienten efter det att aktiviteten tillförts. Ett exempel är &lt;NOBR&gt;jod-131&lt;/NOBR&gt; (T½ = 8 dagar) som används både för diagnostik och för behandling. Vid behandlingar med &lt;NOBR&gt;jod-131&lt;/NOBR&gt; kan upp till 6,7 GBq tillföras en patient vilket sedan utsöndras till sjukhusets avlopp enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:50) om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall. Av strålskyddsskäl, för att inte bestråla anhöriga och allmänheten, behålls patienten på sjukhuset tills aktivitetsinnehållet i kroppen är mindre än 600 MBq. Då tillåts patienter att resa hem och resterande aktivitet utsöndras till det kommunala avloppssystemet. I forskningsverksamhet används även betydligt mer långlivade nuklider som till exempel &lt;NOBR&gt;väte-3&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;kol-14,&lt;/NOBR&gt; men ofta med låg aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft13"&gt;Lösningar, gaser eller pulver m.m. används i nukleärmedicin, laboratorieverksamhet, spårämnesundersökningar, i form av fasta eller flytande provtester i processindustri och i forskning i fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Slutna strålkällor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Slutna radioaktiva strålkällor används inom forskning, sjukvård och industri i många tillämpningar. Radionuklidernas halveringstider är här så långa och strålkällans aktivitet så hög att det aldrig blir aktuellt med friklassning utom för ett begränsat antal kontroll- preparat som används i laboratorieverksamhet och ligger under 50 kBq. Dessa får enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;(SSMFS 2008:50) om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall sändas till kommunal avfallsanläggning. Övriga strålkällor ska tas om hand som radioaktivt avfall vid en anläggning som är godkänd för hantering av radioaktivt avfall eller sändas tillbaka till leverantör, inom landet eller utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I sjukvården används slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet främst inom strålbehandlingen. För extern strålbehandling har användningen av &lt;NOBR&gt;kobolt-60&lt;/NOBR&gt; strålkällor med aktivitet cirka 200 TBq praktiskt taget upphört till förmån för linjäracceleratorer. &lt;NOBR&gt;Kobolt-källorna&lt;/NOBR&gt; används då i stället ofta för forskning eller som kalibreringskällor där man låter strålkällan avklinga så länge det blir praktiskt möjligt med de förlängda mättiderna. Behandlingar där strålkällor förs in i eller placeras på kroppen, brachybehandlingar, utfördes tidigare manuellt med &lt;NOBR&gt;radium-226-strålkällor.&lt;/NOBR&gt; Dessa är nu, utom från en klinik, efter uppmaningar från dåvarande Statens strålskyddsinstitut omhändertagna och skickade till Studsvik efter att ha legat i många år i sjukhusens avfallsförråd. I dag används mest efterladdningsteknik med &lt;NOBR&gt;kobolt-60,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; och iridium- 192. &lt;NOBR&gt;Iridium-192&lt;/NOBR&gt; har en kort halveringstid vilket medför många fler transporter och omladdningar (vilket innebär byten av strålkälla) av utrustningen. Inom sjukvården används också blodbestrålnings- apparater innehållande &lt;NOBR&gt;cesium-137-källor&lt;/NOBR&gt; med hög aktivitet, 50–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;TBq.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;I forskning och industriverksamhet används slutna strålkällor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;många fler tillämpningar och med många fler radionuklider. Den bestrålningsanläggning som innehåller överlägset mest aktivitet i landet innehåller 8 PBq &lt;NOBR&gt;kobolt-60.&lt;/NOBR&gt; Anläggningen används för att med mycket höga stråldoser sterilisera &lt;NOBR&gt;kemisk-tekniska&lt;/NOBR&gt; artiklar. I forskningsverksamhet används bestrålningsutrustningar med hög- aktiva, så kallade starka strålkällor med främst &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;kobolt-60-källor&lt;/NOBR&gt; för biologisk och &lt;NOBR&gt;teknisk-fysikalisk&lt;/NOBR&gt; forskning. Därutöver tillkommer en mängd udda strålkällor för diverse till- lämpningar inom forskning. För radiografering, avbildande teknisk röntgen, används både i industri och forskning strålkällor innehållande &lt;NOBR&gt;kobolt-60&lt;/NOBR&gt; (0,4 TBq) och &lt;NOBR&gt;iridium-192&lt;/NOBR&gt; (1 TBq). I pro- cessindustrin används många typer av fast installerade utrustningar för analys och övervakning. Nivåvakter, ytviktsmätare och densitetsmätare ger robusta mätmetoder i hårda industrimiljöer för att till exempel larma när en oljetank är på väg att bli tom, när papperet på tillverkningsbandet är för tunt eller när pappersluten i röret ändrar densitet. Många små strålkällor i portabla utrustningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;används därutöver i industrin för att till exempel med röntgen- fluorescensteknik skilja ut värdefull metall på skrotgårdar, eliminera statisk elektricitet vid lackering och noggrann vägning samt analysera ämnens kemiska sammansättning med &lt;NOBR&gt;EC-detek-&lt;/NOBR&gt; torer. Mindre strålkällor används för kalibrering och annan mät- teknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;Konsumentartiklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Exempel på konsumentartiklar innehållande radioaktiva strålkällor som ingår i verksamhet med strålning som kräver tillstånd är joniserande brandvarnare, kompasser med tritiumbelysning, pejl- kompasser, bäringskikare och mörkerriktmedel. Produkterna till- ståndsprövas enligt strålskyddslagen där bedömning av berätti- gandet av användningen, utformningen av produkten och lämpligt kassationssätt ingår. Vid ett godkännande krävs tillstånd för tillverkning, införsel och försäljning i första ledet men användning för konsumenten undantas från tillståndsplikt. En anvisning om hur konsumenten ska hantera den uttjänta produkten ska medfölja vid inköpet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Radioaktivt avfall från icke tillståndspliktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Enligt strålskyddslagen är det den person som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning som är ansvarig för att det i verksamheten uppkomna radioaktiva avfallet hanteras och, när det behövs, slutförvaras på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsstäl- lande sätt. Även för de verksamheter som inte kräver tillstånd för användning av radioaktiva ämnen, eller för verksamheter som oavsiktligt ger avfall som innehåller radioaktiva ämnen, gäller ansvaret för omhändertagande av uppkommet radioaktivt avfall på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Radioaktivt avfall från icke tillståndsbunden verksamhet består av komponenter och produkter från industrin, avfall från forskning och utbildningsverksamheter, skrot och utarmat uran. Vidare hör till denna kategori även avfall som huvudsakligen innehåller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft21"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1164 ft11"&gt;naturligt förekommande radioaktiva ämnen, så kallat NORM&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och TENORM&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;: biobränsle- och torvaska, alunskiffer och rödfyr, gruvvarp, avfall från tillverkning av fosforsyra och kalciumfosfat samt reningsfilter från vattenverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För den icke tillståndsbundna verksamheten saknas samordning av hantering av radioaktivt avfall. Verksamheterna är väsenskilda och avfallet som uppstår varierar kraftigt både till mängd och till typ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Industriella komponenter och produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Radioaktiva ämnen kan förekomma i olika elektroniska och elekt- riska utrustningar, men även i andra produkter, som till exempel i högspänningsbrytare, överspänningsavledare, transformatorer, mottagarskydd till radarsystem, laboratorievågar, vätskescintilla- tionsräknare, svetselektroder avsedda för svetsning av rostfritt material, zirkonsand (används som gjuterisand, i sandblästrar samt vid tillverkning av vissa eldfasta material), blackningsmedel baserat på zirkoniumsilikat, samt gammal utrustning som till exempel gradskivor, kikarsikten och klockor som innehåller lysfärg med &lt;NOBR&gt;radium-226.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;Avfall från forskning och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Radioaktiva kemikalier, med mera, vars hantering inte är tillståndsbunden, kan finnas på laboratorier inom industri, forskning och andra utbildningsställen. Exempel på kemikalier är uranylacetat, urandioxid och andra salter. De totala mängderna bedöms dock vara begränsade, dåvarande Statens strålskydds- institut uppskattade mängden till totalt några &lt;NOBR&gt;10-tals&lt;/NOBR&gt; kilo. Aktivi- teten bedöms röra sig i intervallet 10 &lt;NOBR&gt;kBq/kg–80&lt;/NOBR&gt; MBq/kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;NORM: naturally occuring radioactive material, dvs. material som huvudsakligen innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;TENORM: technically enhanced NORM, dvs. den naturligt förekommande aktiviteten har blivit koncentrerad genom en teknisk process av något slag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Konsumentartiklar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Användning av vissa konsumentartiklar innehållande radioaktiva strålkällor tillhör verksamhet med strålning som inte kräver tillstånd. Uran har använts som färgämne i glas och keramik (färgar gult eller rödorange). Radium har använts som lysfärg på bland annat klockor, instrument och skyltar som ska lysa i mörker. Tritium används i klockor och liknande. Från sådan användning av uran och radium finns färgrester om vilka då och då Strålsäker- hetsmyndigheten får förfrågan om hur de ska omhändertas. Det kan då röra sig om färgburkar eller tunnor med färg. Enda aktuella omhändertagare är Studsvik Nuclear AB. Ett problem med dessa färgrester är att ägarens verksamhet ofta har upphört och att det numera inte finns någon som har ansvar för färgresterna. Det är inte osannolikt att förpackningar med uranfärg eller radium färg fortfarande kan finnas i numera nedlagda lagerlokaler. Använd- ningen av urandioxid och radium- respektive tritiumfärg har i dag bytts ut mot andra material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft12"&gt;Radioaktivt skrot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Metallskrot kan innehålla radioaktivitet av flera anledningar. Vanligast är skrot med beläggningar som innehåller naturligt före- kommande radioaktiva ämnen (NORM) eller radioaktiva ämnen från Tjernobylolyckan. Skrot som härstammar från bland annat gas- eller oljeindustrin eller vattenreningsverk och på så vis har kommit i kontakt med vätskor eller gaser som innehåller naturlig radioaktivitet har ofta fått sådana beläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Metallskrot kan även innehålla utrustning eller instrument med en strålkälla som använts inom industri, forskning och sjukvård för ett stort antal syften, till exempel materialkontroller, radiografi och terapi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Restavfall-verksamhetsavfall&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Restavfall, även kallat verksamhetsavfall, innebär att man vid en verksamhet (av teknisk natur) som biprodukt fått ett oönskat radioaktivt avfall. Till denna kategori hör avfall som huvudsakligen innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Efter Tjernobylolyckan och redan tidigare från atmosfäriska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;kärnvapenprovsprängningar har i Sverige tidigare icke naturligt förekommande radioaktiva ämnen blivit naturligt förekommande. Det gäller främst &lt;NOBR&gt;cesium-137,&lt;/NOBR&gt; med en halveringstid på 30 år och som därför kommer att förekomma i mätbara mängder flera generationer framåt. Radioaktivt avfall som innehåller &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; med detta ursprung räknas därför också in i begreppen NORM/TENORM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;Biobränsle- och torvaska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Biobränsleaska kan innehålla &lt;NOBR&gt;cesium-137.&lt;/NOBR&gt; Torvaska kan innehålla &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; och de naturligt förekommande radionukliderna ur uran- och toriumkedjorna. Aktiviteten i bränslena kan ses som naturligt förekommande. Formellt sett är askan att anse som en produkt där aktiviteten har anrikats (om än oavsiktligt) på grund av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;Alunskiffer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Alunskiffer är en svart, kerogenrik lerskiffer bildad för cirka 550 miljoner år sedan under stagnanta förhållanden i ett grunt kustnära hav. Alunskiffern underlagras av mellankambrisk lerskiffer och överlagras av ordovicisk kalksten. Den är rik på svavel och tung- metaller, bland annat uran, zink, vanadin, molybden och kadmium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Rödfyr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Rödfyr är benämningen på bränd alunskiffer, och förekommer som röda bitar, flagor och aska av skiffer. Det är en restprodukt från bränning av alunskiffer varvid dess innehåll av kerogen och även av olja utnyttjats. Bränning av alunskiffer drevs i Sverige i mycket stor industriell skala från mitten av &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; fram till slutet av 1970- talet för sex ändamål: bränning av kalksten, tillverkning av alun- skiffercement, framställning av alun, tillverkning av alunskiffer- baserad lättbetong (även kallad gasbetong eller blåbetong), fram- ställning av svavel och för framställning av oljeprodukter genom pyrolys av skiffern. Från denna industriella användning finns ett stort antal upplag av rödfyr varav en del är mer än en halv miljon kubikmeter stora. Bränd alunskiffer har ett lämpligt lerinnehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;varför den i stor utsträckning har använts, och fortfarande används, som vägbeläggning. Rödfyr har även i viss utsträckning använts som bjälklagsfyllning i byggnader, varvid den kan utgöra en källa till radon och gammastrålning i byggnaden. Rödfyr förekommer också som fyllning och dräneringsbrytande lager under byggnader. Därvid kan den ha transporterats vida från brytningstäkten, rödfyrsfyllning i bjälklag har till exempel upptäcks i Stockholms- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Ett användningsområde för rödfyr är rödstybb vilken läggs på löparbanor, tennisbanor, fotbollsplaner och travbanor. Vid tillverk- ningen av rödstybb krossas rödfyren till flagor som är mindre än en centimeter stora.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Gruvvarp med uran och torium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;I många av de svenska järnmalmerna och vid någon enstaka kismalm förekommer mineralisering av uran. Vid de gruvor där järn- eller kismalm brutits finns upplag med varp. I de fall malmen är associerad med uranmineralisering är det vanligtvis endast en mindre del av varpen och oftast bara enstaka varpstycken som består av uranmineraliserat berg. Mängden uran i dessa varpstycken kan vara mycket varierande, från en svag mineralisering på någon tiondels procent uran till 10 procent eller mer. Ofta är de gruvor där uranmineraliseringar förekommer små eller relativt små och malmbrytningen har för länge sedan upphört. Att gruvorna är små innebär också att volymen varp är begränsad. Hur stark gammastrålningen från ett varpstycke är beror på mängden uran i varpstycket och dess storlek, det kan variera från mindre än 1 &lt;SPAN class="ft137"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;Sv/h till mer än 30 &lt;SPAN class="ft137"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;Sv/h, vanligtvis dock lägre än 5 &lt;SPAN class="ft137"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;Sv/h. De radioaktiva varpstyckena kan ligga glest fördelade i varphögarna kring en gruva eller koncentrerade till vissa delar av högarna. Hur de förekommer beror mycket på hur malmen har brutits och var de radioaktiva partierna fanns i gruvan. Normalt är strålningsnivån inom gruvvarpsområdena genomgående låg &lt;NOBR&gt;(0,1–0,5&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft137"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;Sv/h) med undantag för nivån direkt i anslutning till de enstaka varpstyckena. Men det finns några före detta gruvor vid vilka det finns gott om radioaktiv varp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft21"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Avfall från tillverkning av fosforsyra och kalciumfosfat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Fosfor används i jordbruket i foder och som gödselmedel. Dessutom används fosfor i den kemiska industrin där fosfor ingår i en stor mängd produkter. I Sverige finns betydande fosforreserver i apatitrika järnmalmer i Kiruna och Malmberget. Tidigare utvanns denna apatit men verksamheten har upphört. Numera går apatiten på tipp tillsammans med avfallssand som fås vid anrikningen av järnmalmen. Andra betydande svenska fosforförekomster finns vid Norråker vid Tåsjön i Jämtland, Pålänge vid Kalix i Norrbotten och på Alnön utanför Sundsvall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Fosfaterna används i jordbruket dels som råfosfat som sprids direkt på odlingsmarken, dels ingående som fosfor i olika konst- gödselmedel. Vid tillverkning av fosfor för konstgödsel, liksom vid renframställning för användning i kemiska produkter går fram- ställningen över flera steg varav det första är att tillverka fosforsyra. Vid tillverkningen av fosforsyra bildas gips som restprodukt. Det radium som finns i apatiten liksom en del av uranet, utfälls i gipset, men huvuddelen av uranet löses i fosforsyran. I flera stora anläggningar för framställning av fosforsyra tillvaratas uranet från fosforsyran för framställning av uran till kärnbränsle och vapen- ändamål. Så dock inte i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;Vattenreningsfilter som innehåller &lt;NOBR&gt;radium-226&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Filter som används för vattenrening kan i sig ansamla &lt;NOBR&gt;radium-226&lt;/NOBR&gt; och långlivade radondöttrar, speciellt filter som används för rening av järn och mangan i grundvatten från borrade brunnar. Sådana filter är av typ kolfilter, glaukonitfilter och sandfilter. Filtren vara kan rymma från 50 liter filtermassa till mer än en kubikmeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ett problem är vad man ska göra med filtren. Aktiviteten och aktivitetsmängden kan vara för hög för att transport av filtret ska vara tillåtet enligt transportbestämmelserna, utan att godset märks, och för deponering på allmän kommunal deponi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Utarmat uran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;För icke kärnkraftanknutna fredliga ändamål används metalliskt utarmat uran för dess förmåga att effektivt absorbera gamma- strålning och för sin höga vikt. I sjukvården används utarmat uran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;där strålning behöver avskärmas, till exempel i strålskärmar, strål- källor av kobolt och transportbehållare för strålkällor. Företag som arbetar med radiografering använder också utarmat uran i trans- portbehållare för till exempel iridiumstrålkällor. Uranets höga densitet utnyttjas när utarmat uran används som motvikter i flygplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;I militära sammanhang används metalliskt utarmat uran för pansarbrytande stridsspetsar&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och som pansar i till exempel stridsvagnar. I det förra fallet är det uranets densitet, hårdhet och kinetiska förmåga att antändas vid stark upphettning som används, i det senare fallet tyngden och hårdheten som gör att projektiler ”studsar” mot pansarplåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Torium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Torium-232&lt;/NOBR&gt; i radioaktiv jämvikt med sina dotterprodukter har en rad goda egenskaper som gör att det har flera användningsområden, bland annat förekommer det i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;legeringar med andra metaller för att göra dessa mera värme- beständiga, till exempel används legering med magnesium i flygplan och missiler,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;legeringar med volfram för att höja temperatur och ljusavgiv- ning från glödtråd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;svetselektroder som doppats i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;torium-nitrat&lt;/NOBR&gt; som används vid elsvetsning (tigsvetsning som används för rostfritt stål),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;högtemperaturkeramik med smältpunkt vid 3 300 grader Celcius,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;”glödstrumpor” för gaslampor gjorda av rayon som doppats i toriumnitrat, aluminium och berylliumnitrat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Pansarbrytande stridsspetsar används inte i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318449x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Frågeställningar i samband med avfallshanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft12"&gt;Oklarheter kring hantering och slutförvaring av icke kärnkraftanknutet radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;På &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; bildade de svenska kärnkraftsföretagen SKB vars uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från kärnkraft- verken. SKB äger och driver två anläggningar, Clab och SFR (se ovan). Även transporter av det radioaktiva avfallet från verken till de olika anläggningarna utförs av SKB. Avfallet transporteras sjövägen på fartyget m/s Sigyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Som redovisats ovan kommer radioaktivt avfall även från andra verksamheter än de kärntekniska och kräver många gånger en liknande hantering och slutförvaring. Några specifika anläggningar finns inte för detta avfall utan det har uttalats i förarbetena att avfallet bör kunna förvaras i de faciliteter som uppförs av det av kraftindustrin gemensamt ägda bolaget (numera SKB).&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Motsva- rande skrivningar anges även i det tillstånd enligt 136 a byggnads- lagen som regeringen utfärdade för SFR. Trots dessa uttalanden har SKB inte någon formell skyldighet att ta emot radioaktivt avfall från övrigt verksamhet, även om det tidigare har förts överlägg- ningar om ett avtal mellan staten och SKB om slutförvarskapacitet för icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall.&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Studsvik Nuclear AB, AB SVAFO och Westinghouse Electric Sweden AB har upprättat avtal med SKB om mellanlagring och slutförvaring av sitt kärnavfall i bolagets anläggningar.&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I det omförhandlade avtalet mellan SKB och Studsvik Nuclear AB tillförsäkras Studsvik 7 000 fatekvivalenter&lt;A href="#page_449"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(ursprungligen 10 800 fatekvivalenter) för slutförvaring av låg- och medelaktivt icke kärn- kraftsanknutet avfall. Kvoten ska täcka såväl kärnkraftsanknutet som icke kärnkraftsanknutet avfall. Värt att notera är att i avtalet förbinder sig SKB att planera och dimensionera sina övriga avfalls- anläggningar så att även avfall av annan typ, dvs. långlivat avfall och rivningsavfall från Studsvik Nuclear AB och AB SVAFO kan omhändertas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1980/81:90 bilaga 1 s. 328, prop. 1983/84:60 s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2003:122 s. 145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, Nationell plan för allt radioaktivt avfall, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En fatekvivalent motsvarar cirka 200 liter eller 0,32 kubikmeter i slutförvarsvolym.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Studsvikskoncernens roll i avfallshanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;AB Atomenergi bildades 1947, som ett slags joint venture mellan den svenska staten, de tekniska högskolorna och industrin, med syftet att utveckla, bygga och driva kärnkraftsanläggningar i Sverige. Inledningsvis var staten majoritetsägare med kraftbolag och industriföretag som övriga delägare. Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; minskade staten successivt sitt ägande varpå ägandet istället gick över helt i privat ägo i mitten på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;AB Atomenergi verkar i dag under firmanamnet Studsvik Nuclear AB. Bolaget ingår i en börsnoterad koncern vars moder- bolag, Studsvik AB, bedriver verksamhet med ett flertal bolag i olika länder. Verksamheten är kärnkraftsrelaterad och indelad i olika verksamhetsgrenar. I anläggningarna i Studsvik i Sverige, för vilka tillståndshavare är Studsvik AB:s dotterbolag Studsvik Nuclear AB, behandlas låg- och medelaktivt avfall i syfte att reducera volymen, stabilisera slutprodukten samt återvinna värde- fullt material, som efter s.k. friklassning kan gå tillbaka till industrin som råvara. Metalliskt avfall dekontamineras, segmen- teras och smälts varvid radioaktiviteten separeras och mängden radioaktivt restavfall minimeras. Metaller frigörs och återvinns efter sedvanligt friklassningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Studsvik Nuclear AB är det enda företaget på den svenska marknaden som har kapacitet och kompetens att behandla icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall. Motsvarande tjänster kan köpas av andra leverantörer inom EU men det blir såväl kostnads- mässigt som praktiskt mer komplicerat. Frågan behandlas utförligt i SOU 2003:122 s. 234 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Kostnaderna för omhändertagande av små poster udda avfall, ofta med okända parametrar och för vilka det i vissa fall även erfordras framtagande av speciella behandlingsmetoder, innebär tillsammans med att förutsättningarna, såväl kravbild som prisbild, för slutförvaring av de behandlade avfallsposterna ännu inte existerar att kostnaden i vissa fall blir hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen om radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verk- samhet förespråkade starkt att staten snarast bör inleda förhand- lingar med SKB om ett ramavtal om upplåtelse av slutförvars- kapacitet av icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall. Utredaren förde diskussioner med SKB som sade sig vara beredd att upplåta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft21"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318451x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;plats till självkostnadspris där kostnaderna helt skulle finansieras via en statlig fond.&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten menar däremot att det finns förutsättningar för att huvudparten av det radioaktiva avfallet från icke kärnteknisk verksamhet kommer att kunna tas omhand i anläggningar som drivs eller planeras av SKB. Det mesta av det radioaktiva avfallet som uppkommer inom sjukvård, forskning och utbildning och icke kärnteknisk industri och som ska slutförvaras i Sverige tas emot av Studsvik Nuclear AB. I och med att avfallet övergår i Studsviks Nuclear AB:s ägo övertar bolaget ansvaret för dess slutliga omhändertagande. Som nämnts ovan finns det ett civilrättsligt avtal mellan Studsvik och SKB som tillförsäkrar att det icke kärntekniska avfallet får slutförvaras i SFR.&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Enligt uppgift från Strålsäkerhetsmyndigheten går en stor del av avfallet tillbaka till producenterna och merparten av det övriga avfallet behandlas i Studsvik. Det finns några få poster som Studsvik inte har kunnat ta emot, t.ex. strålkällor som innehåller tritium. Internationella erfarenheter visar att det är möjligt att återvinna och återanvända även material för vilket det tidigare inte har funnits någon behandlingsmetod. Strålsäkerhetsmyndigheten för diskussioner med Studsvik Nuclear AB om modifiering av befintliga hanteringsmetoder eller utveckling av nya för att kunna behandla avfallsposter som företaget i dagsläget inte har möjlighet att ta emot. Därmed bedömer myndigheten att det inte finns något reellt behov av ett statligt avtal med SKB om slutförvaringskapa- citet i SFR och det kommande SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft12"&gt;Överlåtelse av avfallet – oklarheter ansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Enligt 13 § strålskyddslagen har den som bedriver verksamhet med strålning skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att alla radioaktiva avfallsprodukter i verksamheten ska kunna hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt. Häri ligger bl.a. ett ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder ska kunna vidtas. I detta ansvar ingår också att svara för de faktiska kostnader som behövs för avfallshanteringen. Skyldigheten att hantera och slutförvara radioaktivt avfall omfattar även den som inte längre bedriver någon verksamhet. Om ett tillstånd återkallas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2003:122 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;143–148.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, Nationell plan för allt radioaktivt avfall, 2009:29 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;41–42.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;eller ett tillstånds giltighetstid gått ut, kvarstår således skyldig- heterna för tillståndshavaren till dess de fullgjorts. I vissa fall kan befrielse medges från skyldigheterna. I samband med en sådan befrielse bör prövas om skyldigheterna kan fullgöras av någon annan.&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt 20 § strålskyddslagen krävs tillstånd för att bl.a. överlåta ett radioaktivt ämne eller ett material som innehåller radioaktiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;När det gäller ägarskapsfrågan för det radioaktiva avfallet bör ansvaret för avfall från icke kärntekniska verksamheter övergå till innehavaren av slutförvaret.&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Radioaktivt avfall får inte överlåtas utan tillstånd enligt strålskyddslagen. Frågor om överlåtelse prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det är således inte tillräckligt med en civilrättslig överenskommelse mellan innehavaren och Studsvik Nuclear AB utan överlåtelsen måste vara godkänd även enligt strålskyddslagen. Om något sådant godkännande inte finns åvilar ansvaret enligt strålskyddslagen den ursprunglige innehavaren av avfallet och inte Studsvik Nuclear AB. När avfallet förs över från Studsvik Nuclear AB till SKB krävs motsvarande prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten godkänner, trots kravet i lagen, inte några överlåtelser utan myndigheten kräver istället ett skrotnings- intyg. Det är först när det föreligger ett skrotningsintyg som visar hur det radioaktiva avfallet/strålkällan slutligt ska tas om hand som Strålsäkerhetsmyndigheten kan avföra avfallet/strålkällan från användarens innehavarförteckning. Skrotningsintyget har då fyllt funktionen av ett kvitto på att strålkällan fysiskt och ansvars- mässigt har överlåtits till Studsvik Nuclear AB för (slutligt) omhändertagande, returnerats till en utländsk leverantör eller gått till en annan godkänd anläggning än Studsvik Nuclear AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;Studsviks förvaringsutrymme i SFR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I enlighet med avtalet om slutförvar av medel- och lågaktivt avfall mellan SKB och Studsvik Nuclear AB från 1983 får Studsvik Nuclear AB utnyttja ett utrymme om 7 000 fatekvivalenter&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Endast en mindre del av Studsviks fatekvivalenter i SFR erfordras för slutförvaring av det icke kärnkraftsanknutna radioaktiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1987/88:88 s. 76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2003:122 s. 237.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Med en fatekvivalent (fe) avses 0,32 m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(motsvarar den ”bruttovolym” som ett 200- litersfat upptar vid lagring) slutförvarsvolym (större kolli utgör således flera fe).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;avfallet. Merparten av utrymmet i SFR kommer att nyttjas för avfall från den kärntekniska verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Oklarheter kring omhändertagandet av historiskt radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft11"&gt;Såsom dåvarande SKI och SSI har redovisat till regeringen&lt;A href="#page_453"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;finns det radioaktivt material som saknar en fastställd plan för slutligt omhändertagande eller som inte passar in i det svenska avfalls- programmet och därför kan komma att kräva särskild behandling. Redovisningen som följer visar att visst avfall mellanlagras utan tillstånd, vilket inte är tillåtet enligt kärntekniklagen respektive strålskyddslagen. Nedanstående avsnitt bygger på myndigheternas skrivelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Kärnämne&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Bränsle från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;R1-reaktorn&lt;/NOBR&gt; på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Reaktorn stängdes 1970 och allt intakt bränsle har behandlats i anläggningen Sellafield i Storbritannien. För det kvarvarande korroderade &lt;NOBR&gt;R1-bränslet&lt;/NOBR&gt; (cirka 70 kg) har AB SVAFO fört diskussioner med Strålsäkerhetsmyndigheten om alternativ för behandling för att möjliggöra slutförvaring i Sverige. En avfallsplan är inlämnad till Strålsäkerhetsmyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;En total mängd om 3,3 kg plutonium, företrädesvis från upp- arbetning av bränsle från den sedan år 1974 stängda Ågesta- reaktorn, härstammande från FOA:s tidigare verksamhet m.m. förvaras vid Studsvik av AB SVAFO. Materialet kommer att genomgå behandling i Sverige och därefter föras ut ur landet för slutlig hantering eller slutförvaras i Sverige. Planer för den slutliga hanteringen är ännu ej fastställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;I Ranstad finns cirka 214 kg uran varav 135 kg naturligt uran. Vidare finns material kvar från tidigare malmhantering där det eventuellt kan finnas rester som innehåller kärnämne. Komplet-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Begäran om redovisning av historiskt radioaktivt avfall, dnr SKI 2007/1803 och Redovisning av historiskt radioaktivt avfall dnr SSI &lt;NOBR&gt;2007/3499-250.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;terande kartläggningsarbete pågår och den kommande hante- ringen kommer sannolikt att skötas av AB SVAFO. Dessutom finns en del kontaminerat skrot från malmhanteringen. Diskus- sioner pågår med Studsvik Nuclear AB om omhändertagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Totalt finns 22 högskolor, universitet, sjukhus, laboratorier och företag som totalt innehar 1 500 kg varav cirka 580 kg utgörs av utarmat uran i strålskärmsanordningar och cirka 880 kg natur- ligt uran i stavar vid en anläggning. Resterande mängd utgörs av cirka 10 kg utarmat uran, 30 kg naturligt uran, cirka 700 kg låganrikat uran och 50 kg höganrikat uran. Dessutom finns cirka 7 kg torium och 44 gram plutonium. Någon plan finns inte för omhändertagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Kärnavfall och radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Vid tillverkning av bränsle i Westinghouse fabrik fastnar uran i olika processteg i fabriken. Tidigare skickades visst material till Ranstad för återvinning av uran och sedan returnerades materialet för att ingå i tillverkningen. Detta är dock inte möjligt längre varför materialet, som räknas som kärnavfall, nu lagras i Ranstad i avvaktan på omhändertagande. Något tillstånd för mellanlagring finns inte. Diskussioner pågår med Studsvik Nuclear AB om bearbetning av materialet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Westinghouse förhandlar med SKB om upprättande av ett avtal om omhändertagande av långlivat radioaktivt avfall från bränsleproduktionen och av urankontaminerat material från den framtida avvecklingen av bränslefabriken. Finns det avtal nu?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Vissa typer av metalliskt avfall från Westinghouse har planerats att skickas till Kanada för behandling som möjliggör återvinning av materialet (skrotade kapslingsrör och molybdenskrot som kontaminerats av uran). Avfallet har uppkommit historiskt och förväntas uppkomma även vid den fortsatta driften av bränsle- fabriken. Westinghouse har ännu inte ansökt om tillstånd för utförsel av sådant kärnavfall ur landet. Stämmer det fortfarande?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;AB SVAFO innehar stora mängder historiskt avfall, såväl kärn- avfall som radioaktivt avfall, med bristfällig dokumentation. Ett omfattande arbete med inventering, sortering, behandling och karakterisering pågår sedan början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och förväntas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft21"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft11"&gt;pågår ytterligare cirka 10 år. Utifrån den kännedom om avfallet som finns i dag förutses ingen behandling behöva ske utomlands för att möjliggöra deponering i de befintliga och planerade slutförvarsanläggningarna. AB SVAFO planerar att, efter mellanlagring i Studsvik, föra stora delar av avfallet till SFL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Radioaktivt avfall och uttjänta strålkällor från sjukhus, forsk- ning och industri överlåts till Studsvik Nuclear AB eller returneras till producenten i utlandet (endast uttjänta strål- källor). I Studsvik sker behandling för att möjliggöra depo- nering i SKB:s befintliga och planerade slutförvarsanläggningar. I avvaktan på en framtida slutförvarslösning sker lagring i en anläggning som ägs och drivs av AB SVAFO. I dagsläget finns det ingen information som tyder på att det kommer att behövas någon form av behandling i utlandet. Hanteringen är dock beroende av Studsvik Nuclear AB:s verksamhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Avfall med förhöjda halter av naturligt förekommande radio- aktiva ämnen kan uppkomma vid verksamheter som i sig inte är verksamheter med strålning, t.ex. gruvdrift, vattenrening, torv- förbränning samt användning av uran eller toriumföreningar. Utgångspunkten är att avfallet ska omhändertas i Sverige men det kan inte uteslutas att verksamhetsutövarna vill utnyttja anläggningar i utlandet för behandling och omhändertagande av avfallet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Oklarheter avseende tidpunkt för omhändertagandet av rivningsavfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Det kortlivade rivningsavfallet från kärnkraftverken och från forskningsreaktorerna i Studsvik och Ågesta kraftvärmereaktor planeras att bli deponerat i SFR efter att SFR byggts ut för detta ändamål. SKB bedömer att ansökningarna om tillstånd för och utbyggnad av SFR kan lämnas in tidigast år 2013 och stå klart år 2020. Slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall avses rymma i huvudsak härdkomponenter och reaktordelar, rivningsavfall från Clab och inkapslingsanläggningen samt långlivat låg- och medel- aktivt avfall från Studsvik. Beroende på när SFR slutligt stängs kan SFL även komma att ta emot det kortlivade rivningsavfallet från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft21"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1180 ft11"&gt;Clab och inkapslingsanläggningen. SFL beräknas stå klart först i samband med rivningen av det sista kärnkraftverket.&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft11"&gt;Om dagens tio nya reaktorer i drift för att utvinna kärnenergi ersätts med nya förlängs också drifttiden. Dagens reaktorer beräknas enligt ovan att tas ur drift under perioden &lt;NOBR&gt;2025–2045,&lt;/NOBR&gt; då de nya reaktorerna istället fasas in. Det expanderade scenariot innebär en drifttid för kärnkraften på upp till 130 år.&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft13"&gt;Att industrins beräkning att SFL kommer att stå klart först i samband med rivningen av det sista kärnkraftverket får en delvis ny innebörd i och med ovanstående ersättningsscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1183 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Industrins planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft11"&gt;Avveckling av ett kärnkraftverk kan indelas i fem etapper. Dessa är avställningsdrift, servicedrift, återetableringsdrift, rivningsdrift samt återställande av platsen. Planeringen för kärnkraftsreakto- rernas avveckling är att varje reaktor ska drivas hela sin ekonomiska livslängd motsvarande 40 år. Därefter påbörjas avveckling och rivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft11"&gt;SKB har till Strålsäkerhetsmyndigheten redovisat&lt;A href="#page_456"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;följande planeringsförutsättningar för respektive reaktorblock. Dessa omfattar endast nuvarande kärnkraftsreaktorer:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td221"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Reaktorblock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td222"&gt;&lt;P class="p1186 ft167"&gt;Tidpunkt start avveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td223"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;Tidpunkt rivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Forsmark 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Forsmark 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Forsmark 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Oskarshamn 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2033&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2044&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Oskarshamn 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Oskarshamn 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2055&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Ringhals 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Ringhals 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Ringhals 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Ringhals 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2034&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2044&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td123"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Barsebäck 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td224"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td221"&gt;&lt;P class="p65 ft128"&gt;Barsebäck 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p1186 ft133"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p1187 ft133"&gt;2029&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1188 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2009:88 s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2009:88 s. 206.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2010– 2011 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;22–23.&lt;/NOBR&gt; Redovisningen omfattar inte forskningsreaktorerna i Studsvik eller Ågesta kraftvärmereaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft21"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Det planerade slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall, SFL, beräknas även ta emot rivningsavfall och ska enligt industrin kunna stå klart först i samband med rivningen av det sista kärnkraftverket. Industrin planerar att det kortlivade rivningsavfallet från kärnkraftverken och från Studsvik och Ågesta planeras att bli deponerat i SFR efter att SFR byggts ut för detta ändamål.&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Erfarenhet från miljöprövningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Hittills har tre prövningar skett enligt 9 kap. miljöbalken för ned- montering och avveckling av kärnkraftsreaktorer eller kärnreaktorer, nämligen avseende Barsebäcksreaktorerna, forskningsreaktorerna i Studsvik och Ågesta kraftvärmereaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft11"&gt;I Barsebäcksmålet&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;var tidpunkten för rivning av anläggningen högst aktuell. Dåvarande Statens Strålskyddsinstitut bedömde att det är praktiskt möjligt och från strålskyddssynpunkt rimligt att utan onödigt dröjsmål nedmontera samtliga system och riva anläggningarna samt att det redan i dag finns anläggningar som har tillräcklig kapacitet som är värda att utvärderas ytterligare för förvaring av avfallet från rivningen av Barsebäcksverket. Såväl Statens strålskyddsinstitut som länsstyrelsen och Kävlinge kom- mun yrkade att tillståndet skulle tidsbegränsas, till vilket miljö- domstolen samtyckte eftersom det inte kunde anses utrett om det finns förutsättningar att påbörja rivningen tidigare än vad som ursprungligen planerats. Tillståndet tidsbegränsades därför till utgången av 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft11"&gt;Kävlinge kommun överklagade domen&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;men Miljööverdom- stolen fann inte anledning till någon annan bedömning än den miljödomstolen gjort av den takt i vilken den fortsatta avvecklingen av Barsebäcks kärnkraftverk kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft11"&gt;Även vid miljöprövningen av forskningsreaktorerna &lt;NOBR&gt;R2/R2-0&lt;/NOBR&gt; i Studsvik&lt;A href="#page_457"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;var tidplanen för rivning i fokus. Enligt Studsviks huvudalternativ beräknas avvecklingen vara helt genomförd vid utgången av årsskiftet 2016/2017. I det andra alternativet senare- läggs rivningsdriften till perioden &lt;NOBR&gt;2028–2030&lt;/NOBR&gt; och föregås av en period av servicedrift under tiden &lt;NOBR&gt;2012–2027&lt;/NOBR&gt; efter att avvecklings- drift 1 och 2 genomförts. Såväl länsstyrelsen som dåvarande Statens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2009:88 s. 201.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Växjö tingsrätt, Miljödomstolen, mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1426-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6300-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Stockholms tingsrätt, Miljödomstolen, mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4268-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;strålskyddsinstitut förordade huvudalternativet mot bakgrund bl.a. av att den kompetens som finns i dag kan utnyttjas maximalt, att avfallshanteringen inte i onödan skjuts på framtiden och att anläggningar för behandling av radioaktivt avfall finns tillgängliga inom Studsviksområdet. Strålskyddsinstitutet menade dessutom att om de medel som finansierats för avvecklingen inte är tillräckliga bör bolaget snarare bekosta den återstående delen med egna medel än att vänta med rivningen i avvaktan på att den förutsedda tillväxten av fonderade medel ska göra att finansieringen räcker vid en framtida tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Domstolen fann sammantaget att fördelarna med sökandens huvudalternativ, dvs. den kortare tidplanen, uppenbart överstiger nackdelarna, dvs. eventuella kostnader som måste finansieras av bolaget. Avveckling och nedmontering beviljades därför enligt huvudalternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft11"&gt;Även vid miljöprövningen för Ågesta kraftvärmereaktor&lt;A href="#page_458"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;diskuterades rivningstidpunkten. Dåvarande Statens strålskyddsinstitut menade att det redan i dagsläget är möjligt att åstadkomma en från strålskyddssynpunkt godtagbar arbetsmiljö i samband med rivningsarbetet och att det radioaktiva avfallet kan hanteras på ett betryggande sätt. Vidare ansåg myndigheten att det i Sverige redan i dag finns anläggningar som har tillräcklig kapacitet och som bör kunna göras tillgängliga för förvaring av avfallet från rivningen av Ågesta kraftvärmeverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Domstolen fann att tillståndet för servicedrift bör tidsbegränsas till år 2020 då ett utbyggt SFR med möjlighet att ta emot rivningsavfall med all sannolikhet står klart. Skulle det inträffa något oförutsett som gör att tidsplanen ändras har Ågestas ägare möjlighet att i den nya ansökan som småningom måste ges in avseende rivningsdriften även begära viss förlängning av service- driften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Nacka tingsrätt, Miljödomstolen, mål nr M &lt;NOBR&gt;2094-07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p405 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Hushållnings- och kretsloppsprinciperna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Miljöbalken innehåller rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler. Den som utövar verksamhet ska bl.a. hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning, dvs. hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska bedrivas och alla åtgärder ska vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft11"&gt;Kretsloppsprincipen innebär att vad som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Det kan även uttryckas så att det är en princip som siktar mot slutna materialflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;Utredningen kan inte se några reella skäl för att inte låta hushållnings- och kretsloppsprinciperna få fullt genomslag för radioaktivt avfall eftersom det inte finns några konkreta uppgifter som pekar på att detta kan innebära negativa effekter på människors hälsa och miljön. Detta gäller särskilt för det lågaktiva radioaktiva avfall som deponeras i markförvaren vid kärnkraftverken och Studsviksanläggningen. Även förbränning, som ett sätt att reducera volymen deponerat avfall, kan vara en eftersträvansvärd utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;Utredningen föreslår att det i 7 kap. 3 § förslaget till förordning om verksamhet med strålning införs en bestämmelse om att endast radioaktivt avfall som har behandlats får slut- förvaras i ytnära slutförvar, s.k. markförvar. På så vis ställs det krav på behandling av avfallet som ett led i att minska avfallsvolymerna, även om detta kan innebära en ökad kostnad för tillståndshavarna, detta eftersom det är billigare med direktdeponering än avfallsbehandling för återvinning och återanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft11"&gt;Däremot kan det från säkerhetssynpunkt och med hänsyn till &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfrågan&lt;/NOBR&gt; finnas skäl att vara tveksam till frågan om huruvida det är önskvärt att tillvarata den återstående energin ur det använda kärnbränslet genom upparbetning. Utredningen ser dock ingen anledning att i denna fråga frångå riksdagens tidigare ställningstagande som innebär att det inte finns anledning att i lag förbjuda upparbetning eftersom förbud mot en viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft21"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1194 ft11"&gt;hanteringsmetod av använt kärnbränsle också kan resultera i lösningar som senare kan visa sig vara mindre välgrundade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Återvinning och återanvändning avseende radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Miljöbalken innehåller rättsligt bindande principer och allmänna hänsynsregler. Den som utövar verksamhet ska bl.a. hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning, dvs. hushållningsprincipen och kretsloppsprin- cipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet ska bedrivas och alla åtgärder ska vidtas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Kretsloppsprincipen innebär att vad som utvinns ur naturen på ett uthålligt sätt ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Det kan även uttryckas så att det är en princip som siktar mot slutna materialflöden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I vissa fall kan olika miljöaspekter stå i strid mot varandra. Så kan t.ex. en god resurshushållning, genom att återvunnet material används, medföra större miljöpåverkan än om en ”ny” råvara används. En avvägning måste alltid göras i det enskilda fallet av vad som ger den totalt sett bästa effekten med avseende på miljö- balkens mål.&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft11"&gt;I förarbetena&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till miljöbalken konstateras att hushållningsprin- cipen har, när det gäller råvaror och produkter, på olika sätt nära samband med kretsloppsprincipen. Beträffande båda principerna kan de bästa effekterna nås i samband med konstruktion och till- verkning. Principerna tillämpas exempelvis genom att en resurs- och energisnål process används och genom återanvändning eller återvinning, varigenom material kan komma till ny användning eller förvandlas till ny råvara. Då minskas behovet att förbruka ändliga naturresurser så att dessa räcker även för kommande generationer. Inte minst viktigt är det att avfallsmängderna kan minskas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1997/98:45, del 2, s. 20 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:45, del 1, s. 221 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318461x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;därmed också omfattningen av deponier begränsas liksom belast- ningen av skadliga ämnen på mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Kretsloppsprincipen syftar också till att skapa ett mera resurshushållande samhälle. Genom att uppnå en ökad återanvänd- ning, återvinning och återföring till naturens kretslopp ska uppkomsten av avfall förebyggas och minimeras och hushållningen av våra resurser förbättras. Om material återanvänds eller återvinns, kommer det till ny användning eller förvandlas till ny råvara som kan användas i annan verksamhet. I många fall är det mest fördelaktiga om varorna så långt som möjligt kan återanvändas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft12"&gt;Principerna om kretslopp och hushållning tillämpas inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;De i miljöbalken bärande principerna om kretslopp och hushållning har inte slagit igenom när det gäller radioaktivt avfall eller använt kärnbränsle. I de allra flesta fall direktdeponeras avfallet utan försök till återvinning eller återanvändning. Som regel görs ställ- ningstaganden om huruvida radioaktivt avfall ska direktdeponeras eller behandlas för återanvändning eller återvinning uteslutande baserade på företagsekonomiska kalkyler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För det använda kärnbränslet är det främst politiska ställnings- taganden som anger att bränslet ska slutförvaras utan föregående upparbetning. Något förbud mot upparbetning finns inte i den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Använt kärnbränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var den svenska inriktningen att det använda kärnbränslet skulle upparbetas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det fanns två skäl till intresset för upparbetning. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Dels &lt;/SPAN&gt;skulle det vara möjligt att återanvända bränslets innehåll av uran och pluto- nium genom att tillverka nytt reaktorbränsle, s.k. &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Förkortningen står för Mixed Oxide Fuel. &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle&lt;/NOBR&gt; består av upparbetat kärnbränsle. Upparbetning betyder att det sker en uppdelning av det använda kärnbränslet i plutonium, uran och avfallsprodukter. Genom en speciell process blandas uranet och plutoniet igen och på så vis skapas nytt bränsle, MOX. Därigenom sker en återanvändning av de ursprungliga bränsleresterna samtidigt som en del av plutoniet förbrukas. När &lt;NOBR&gt;MOX-bränslet&lt;/NOBR&gt; använts i energiproduktionen har ungefär 20 procent av plutoniummängden förbrukats. &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft21"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318462x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;av det uran och plutonium som frigörs vid upparbetningen. Energi- innehållet i det använda kärnbränslet skulle alltså återvinnas. I ett längre perspektiv var tanken att använda plutoniet i så kallade bridreaktorer&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, som vid drift producerar mer nytt kärnbränsle än vad som förbrukas. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Dels &lt;/SPAN&gt;skulle det högaktiva avfallet efter upparbetningen, som består enbart av klyvningsprodukter från det bestrålade bränslet, efter förglasning kunna slutförvaras på ett ganska enkelt sätt i urberget eftersom volymen är liten och all aktivitet upphör efter några tusen år. Ett annat skäl i ett längre perspektiv var att kunna använda plutoniet i bridreaktorer som vid drift producerar mer nytt kärnbränsle än vad som förbrukas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;OKG Aktiebolag var tidig ute och tecknade den 28 november 1969 det första svenska upparbetningskontraktet (och det enda som fullföljts helt och hållet) med dåvarande UK Atomic Energy Authority, UKAEA, om upparbetning av 140 ton använt kärn- bränsle vid bolagets kärntekniska anläggningar i Sellafield, Cumbrien, Storbritannien. Utgångspunkten var den planerade driften av OKG:s kärnkraftsreaktor Oskarshamn 1, som beställdes 1965 och startade kommersiell kraftproduktion 1972.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Upparbetningskontraktet med UKAEA överfördes två år senare på British Nuclear Fuels plc (BNFL) som sedan dess driver verksamheten vid Sellafield.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;Dåvarande svenska regeringar beviljade under åren &lt;NOBR&gt;1975–1981&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;tillstånd till utförsel från Oskarshamn av delmängder av det svenska använda kärnbränslet till Sellafield, där det förvarades i vattenbassänger i avvaktan på upparbetning. I OKG:s ansökningar om utförseltillstånd angavs som motiv till utförseln att det använda kärnbränslet skulle upparbetas i Sellafield för att senare kunna utnyttjas som &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle&lt;/NOBR&gt; i OKG:s kärnkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;Upparbetningen av bränslet genomfördes år 1997, alltså 28 år efter det att upparbetningskontraktet undertecknades. Regeringen gav den 20 december 2002 tillstånd&lt;A href="#page_462"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till OKG att tillföra MOX-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft65"&gt;är mer radioaktivt än vanligt bränsle genom förekomsten av plutonium och hanteringen kräver därmed särskild hantering (Informationsblad om &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle,&lt;/NOBR&gt; SKI, 20050610).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;En bridreaktor (eller Breederreaktor) är en kärnreaktor som kan omvandla &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;uran-238&lt;/NOBR&gt; till klyvbart &lt;NOBR&gt;plutonium-239.&lt;/NOBR&gt; Ordet &lt;SPAN class="ft168"&gt;brid &lt;/SPAN&gt;kommer från engelska &lt;SPAN class="ft168"&gt;breed&lt;/SPAN&gt;, som betyder ”föda (fram)”. Bridreaktorn kan utvinna mångfaldigt mer energi ur naturligt uran än dagens vattenkylda termiska reaktorer. Bridreaktorer förutsätter upparbetning av använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vid 5 olika tillfällen beviljades tillstånd för utförsel från Sverige av delmängder av det använda kärnbränslet till Storbritannien nämligen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1975-03-20,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1976-05-20,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1979-06-14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1980-08-14&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1981-06-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;M1999/3229/Mk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318463x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;bränsle i sina reaktorer. OKG beställde därefter tillverkning av &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle&lt;/NOBR&gt; hos BNFL för att på det sättet återanvända det plutonium som sedan 1997 lagrats i Sellafield.&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Upparbetning av använt kärnbränsle förutsattes under åren &lt;NOBR&gt;1977–1983&lt;/NOBR&gt; också i lagstiftningen. Enligt den numera upphävda lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktorer kärnbränsle m.m. (villkorslagen) föreskrevs som villkor för till- stånd att första gången få tillföra en kärnreaktor bränsle (ladd- ningstillstånd) att reaktorinnehavaren skulle ha företett ett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet av upparbetning av använt kärnbränsle och ha visat hur och var en helt säker slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan ske. Om använt kärnbränsle inte avsågs bli upparbetat, skulle reaktorinnehavaren ha visat hur och var en helt säker slutlig förvaring av det kunde ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Villkorslagen avsåg reaktorer för vilka tillstånd meddelats enligt atomenergilagen, men som inte tillförts kärnbränsle före den 8 oktober 1976. De fem reaktorer som tagits i drift fram till år 1976 berördes således inte av lagen, utan denna kom att gälla endast de reaktorer som då inte tagits i drift. Beträffande en reaktor, Barsebäck 2, som vid lagens ikraftträdande var färdigställd men ännu inte hade tagits i drift, meddelades särskilda bestämmelser. Laddningstillstånden för de svenska kärnkraftsreaktorerna kom att grundas på tre avtal mellan dåvarande Svensk Kärnbränsleför- sörjning AB och det franska företaget Compagnie Générale des Matières Nucléaires (Cogéma). Avtalen omfattade sammanlagt 727 ton av de närmare 7 000 ton använt kärnbränsle som hela det svenska kärnkraftsprogrammet beräknades ge upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Den svenska politiken när det gäller använt kärnbränsle är sedan år 1982 inriktad på direkt slutförvaring av bränslet utan upparbet- ning&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett av motiven till denna hållning rör frågan om icke spridning av kärnvapen mot bakgrund av att plutonium frigörs vid upparbetningen. Hanteringen av frigjort plutonium anses också förbundet med vissa hälsorisker&lt;A href="#page_463"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;I förarbetena till kärntekniklagen uttalade statsrådet att det behövs ett långsiktigt handlingsprogram för en säker hantering av avfallet och att det därmed inte bör ske någon fortsatt bindning till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Enligt uppgifter från Analysgruppen vid KSU, Faktablad nr 40, december 2005, årgång 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr. bl.a. prop. 1983/84:60, NU 17, rskr 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Informationsblad om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MOX-bränsle,&lt;/NOBR&gt; SKI, 20050610.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;upparbetningsalternativet.&lt;A href="#page_464"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt atomlagstiftningskommittén talade flera skäl, främst &lt;NOBR&gt;icke-spridningshänsyn,&lt;/NOBR&gt; för en slutförvaring av använt kärnbränsle utan upparbetning. Emellertid ansåg stats- rådet att det var mindre lämpligt att i lag i förbjuda upparbetning eftersom förbud mot en viss hanteringsmetod också kan resultera i lösningar som senare kan visa sig vara mindre välgrundade.&lt;A href="#page_464"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;En intressant frågeställning med bäring på kretslopps- och hushållningsprinciperna är hur mycket energi som återstår i det använda kärnbränsle som mellanlagras i Clab i väntan på direkt- deponering i det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle. För färskt bränsle med nuvarande typiska anrikningsnivåer på cirka fyra procent &lt;NOBR&gt;uran-235&lt;/NOBR&gt; återstår endast cirka en procent av uranet när bränslet har använts. Under drift bildas även plutonium som bidrar till cirka 30 procent av klyvningsprocessen. När bränslet är använt återstår förutom fissionsprodukter cirka en procent plutonium.&lt;A href="#page_464"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Att återanvända bränslet är således inte möjligt utan upparbetning. Det plutonium som bildas under drift av en reaktor kan återvinnas genom upparbetning och tillverkning av &lt;NOBR&gt;MOX-bränsle.&lt;/NOBR&gt; Därmed kan en del av den återstående energin återvinnas i lättvatten- reaktorer. Ytterligare energi skulle kunna utnyttjas vid drift av bridreaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Genom kontinuerlig upparbetning, kan uranets bränsleutnytt- jandegrad höjas &lt;NOBR&gt;60–100&lt;/NOBR&gt; gånger jämfört med hur uranet utnyttjas i dag. Vissa fissionsprodukter som bildas i bränslet har ett stort kommersiellt värde som strålkällor, radiofarmaka eller för andra applikationer i vårt samhälle.&lt;A href="#page_464"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft12"&gt;Radiologiska risker förknippade med upparbetning av använt kärnbränsle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Dos till arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft11"&gt;Strålskydd är av största vikt vid upparbetningsanläggningar. Arbetstagarna skyddas från strålning genom kraftig strålskärmning och inneslutande väggar som omger det använda bränslet. Endast i undantagsfall får arbetstagarna tillträde till områden där bränslet hanteras och det sker i enlighet med bestämmelser om långtgående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1983/84:60 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;28–29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1983/84:60 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;47–48.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Analysgruppen vid KSU, nr 2, december 2009, årgång 22, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Analysgruppen vid KSU, nr 2, december 2009, årgång 22 s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;krav på strålskydd. I moderna anläggningar används fjärrstyrd teknologi och automatiserad utrustning för att både minimera dosen till arbetstagarna och förhöja anläggningens prestanda.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Genom en kombination av lärdomar från driften av upparbet- ningsanläggningar och förbättringsåtgärder av såväl anläggningen i sig som arbetsmetoder har den genomsnittliga dosen till arbets- tagare minskat de senaste 20 åren, från över 10 mSv per person till nuvarande nivåer på 1.5 mSv per person. Som jämförelse kan nämnas att flygplansbesättning har en genomsnittlig årlig dos om 2 mSv.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Även siffror från upparbetningsanläggningen i La Hague, Frankrike, visar på stadigt minskande doser till arbetstagarna, från 2.41 mSv år 1988 till 0.82 mSv år 1997.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även dos till allmänheten har minskat, mycket tack vare att de radioaktiva utsläppen har reducerats. År 2005 var den genomsnittliga dosen från radioaktiva utsläpp till individer i Storbritannien mindre än 0.1 mSv. Det kan jämföras med det årliga genomsnittliga dosen till individer från naturlig bakgrundsstrålning som uppgår till ungefär 2.2 mSv.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Utsläpp till omgivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft11"&gt;Sedan år 1985 rapporterar &lt;NOBR&gt;OSPAR-kommissionen&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;årligen om utsläpp från kärntekniska anläggningar.&lt;A href="#page_465"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kommissionen noterar en minskning av &lt;NOBR&gt;total-alfautsläpp&lt;/NOBR&gt; från kärntekniska anläggningar under den period som mätningarna har pågått. Alfautsläppen från upparbetningsanläggningen Sellafield år 2007 var återigen lägre än föregående år och fortsätter därmed en fyrårig neråtgående trend&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;avseende &lt;NOBR&gt;alfa-utsläpp&lt;/NOBR&gt; från Sellafield (2003: 0.41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;TBq; 2004:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td225"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;0.29 TBq; 2005: 0.25 TBq; 2006: 0.21 TBq; 2007: 0.125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;TBq).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;OSPAR-kommissionen&lt;/NOBR&gt; noterar samtidigt att tritiumutsläpp från de kärntekniska anläggningarna från en nivå på cirka 8 000 TBq/år under åren &lt;NOBR&gt;1990–1992&lt;/NOBR&gt; till en toppnotering år 2004 på 20 634 TBq. Ökningen berodde huvudsakligen på utsläpp från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;IAEA, Status and trends in spent fuel reprocessing, September 2005, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;IAEA, Status and trends in spent fuel reprocessing, September 2005, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;AEN/NEA, Radiological impacts of spent nuclear fuel management options, 2000, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;IAEA, Status and trends in spent fuel reprocessing, September 2005, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;The Convention for the protection of the Marine Environment of the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic har ratificerats av 15 länder (bl.a. Sverige) och syftar till att skydda marina miljöer i nordöstra Atlanten mot bl.a. radioaktiva substanser som orsakats av mänsklig påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Nedanstående redovisning bygger uteslutande på information som har hämtats från OSPAR Commission: Liquid discharges from nuclear installations, 2009, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;upparbetningsanläggningen i La Hague (2001: 9650 TBq; 2002: 12 000 TBq; 2003: 11 900 TBq; 2004: 13 900 TBq).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2006&lt;/NOBR&gt; minskade utsläppen från La Hague (2005: 13 500 TBq; 2006; 2006: 11 100 TBq) men steg igen med åtta procent under 2007 (12 000 TBq). Upparbetningsanläggningen i La Hague stod ensam för nästan 77 procent av de totala tritium- utsläppen räknat på samtliga rapporterade verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Tritiumutsläppen från Sellafield har däremot minskat under de&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;senast rapporterade åren &lt;NOBR&gt;2004–2007&lt;/NOBR&gt; (2003:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td158"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;3 900 TBq; 2004:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td226"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;3 170 TBq, 2005: 1 570 TBq; 2006: 1 090 TBq;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;2007: 628 TBq).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;Den förbättrade siffran beror till största del på att produktionen i Sellafield minskade som ett resultat av den reducerade verksam- heten vid &lt;NOBR&gt;THORP-anläggningen&lt;/NOBR&gt; 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Vad gäller den totala summan av utsläpp av &lt;NOBR&gt;beta-aktivitet&lt;/NOBR&gt; från samtliga kärntekniska anläggningar har den sjunkit markant de senaste åren, från 491 TBq (1990) ner till 33.4 TBq (2007). Historiskt sett har dessa siffror dominerats av utsläpp från upparbetningsanläggningen i Sellafield och bränslefabriken i Springfield. Dessa båda anläggningar fortsätter att stå för en stor del av utsläppen (83 procent 2007) även om deras andel minskar över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Före 2002 kunde de höga &lt;NOBR&gt;beta-utsläppen&lt;/NOBR&gt; från Sellafield (2001: 123 TBq) huvudsakligen tillskrivas radionukliden &lt;NOBR&gt;teknetium-99.&lt;/NOBR&gt; Bidraget från &lt;NOBR&gt;teknetium-99&lt;/NOBR&gt; till det totala &lt;NOBR&gt;beta-utsläppet&lt;/NOBR&gt; vid Sellafield har stadigt minskat (2001: 79 TBq; 2002: 85 TBq; 2003: 37 TBq; 2004: 14 TBq; 2005: 6.7 TBq; 2006: 5.6 TBq; 2007: 4.9 TBq) och står nu för mindre än 20 procent av anläggningens totala &lt;NOBR&gt;beta-utsläpp.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Säkerhetsrisker förknippade med upparbetning av använt kärnbränsle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft11"&gt;Det finns även säkerhetsrisker förknippade med upparbetning av använt kärnbränsle. Kriticitet är ett problem och vissa kriticitets- olyckor har hänt i upparbetningsanläggningar. Sådana anläggningar svarar faktiskt enligt IAEA för de flesta rapporterade kriticitets- olyckor i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Genom att plutonium frigörs vid upparbetningen är tekniken förknippat med frågeställningar som rör strävanden för att minska risken för spridning av kärnvapen. Inom Nuclear Suppliers Group&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft21"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318467x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1205 ft11"&gt;(NSG)&lt;A href="#page_467"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;finns regler om försiktighet vid export av upparbetnings- anläggningar och utrustning till dessa. USA driver inom NSG linjen att export av sådana anläggningar eller utrustning endast får ske till länder som redan har tekniken. Man vill alltså av icke- spridningsskäl begränsa antalet länder som har anläggning som möjliggör upparbetning av använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Markförvaren för lågaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;De markförvar för lågaktivt driftavfall som finns vid kärnkraftverken i Ringhals och OKG är utformade på ett sådant sätt att avfallet placeras på en bottenplatta som samlar upp lakvattnet vilket leds till en extern barriär som begränsar utsläppen till recipient av urlakade radioaktiva ämnen och även tungmetaller. Markförvaret i Forsmark är även det förlagt ovan mark men för denna anläggning är den geologiska barriären placerad i direkt anslutning under avfallet. Det markförvar som finns vid anlägg- ningarna i Studsvik är till skillnad från de övriga delvis nedgrävt i marken. Vid samtliga anläggningar täcks avfallet med olika typer av material för att förhindra infiltration av vatten (ett s.k. tätskikt) och material för att förhindra skador på tätskiktet (ett s.k. skyddsskikt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Den aktivitet som deponeras kommer till största delen att klinga av under de första 100 åren vilket innebär att det endast är under denna period som krav på strålskärmning föreligger. I förvaret svarar sluttäckningen (tätskiktet och skyddsskiktet) för den nödvändiga strålskärmningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Avfallet består till största delen av kompakterbara sopor såsom plats, trasor, isolering och förbrukade skyddskläder. Den reste- rande mängden avfall är icke kompakterbart och utgörs av bl.a. metallskrot, elkablar och betong. En stor del av avfallet är i regel brännbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Att förbränna det brännbara avfallet i Studsviksanläggningen, vilken är den enda anläggningen i landet som kan ta emot avfallet för behandling, är givetvis kostsamt jämfört med att deponera avfallet i markförvar. För markförvaret vid Forsmarks kärnkraft- verk finns en prisuppgift om att deponering kostar cirka 1 krona&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Som ett komplement till samarbetet inom &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; arbetar en grupp stater däribland Sverige, inom Nuclear Suppliers Group (NSG) för att förhindra att länder som försöker skaffa sig en kärnvapenarsenal får tillgång till kärnteknisk utrustning. NSG bildades 1974 och Sverige har varit medlem sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318468x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;per kg. Summan har beräknats genom att summan av beloppen i samtliga fakturor för en deponeringskampanj har dividerats med antalet kilo i kampanjen. Alternativet att förbränna det brännbara avfallet vid Studsviksanläggningen och deponera förbränningsaskan tillsammans med det icke brännbara avfallet i SFR beräknas till cirka 50 kronor per kg.&lt;A href="#page_468"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Någon prisuppgift finns inte för vad det skulle kosta att dekontaminera t.ex. radioaktivt metallskrot för återanvändning eller återvinning av metallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Principerna om återanvändning och återvinning har inte fått något större praktiskt genomslag när det gäller radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Anledningen är främst politiska ställnings- taganden men även ekonomiska hänsyn och strålsäkerhetsaspekter kan ha spelat in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Frågan är då om det är önskvärt från miljösynpunkt att åter- användning och återvinning får ökad tillämpning som behandlings- metoder för det radioaktiva avfall som uppstår på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Återanvändning i betydelsen att radioaktivt ämne eller föremål används på nytt utan annan förberedande bearbetning än rengöring eller reparation kan bli aktuell för t.ex. mycket lätt kontaminerat metallskrot eller verktyg som efter noggrann avtorkning åter kan användas. Det använda kärnbränslet är däremot inte möjligt att återanvända utan komplicerad teknik eftersom endast en mycket liten del uran kvarstår när bränslet har använts fullt ut i en reaktor. För att kunna ta tillvara den outnyttjade energin i bränslet krävs således upparbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Gemensamt för avfall som ska återanvändas eller återvinnas är att det kräver extra hanteringsled för antingen behandling av avfallet i dekontamineringssyfte eller för använt kärnbränsle sepa- rering av olika ämnen för upparbetning. Ytterligare hanteringsled skulle kunna öka risken för ökad dos till berörda arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Upparbetning av använt kärnbränsle har historiskt sett varit förknippad med olika slag av risker genom att plutonium frigörs vid upparbetningsprocessen. Det gäller framför allt risken för att kriticitet ska uppstå under processen, risker som är förknippade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Prisuppgifterna är hämtade från dom den 21 augusti 2008, Miljödomstolen Nacka tingsrätt, mål nr M &lt;NOBR&gt;1441-07&lt;/NOBR&gt; s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318469x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;med frågan om &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnvapen men även med hänsyn till hälsorisken för arbetstagare. Enligt de siffror som utredningen har tillgång till och har redovisat ovan har den genomsnittliga dosen till personer som är verksamma inom upparbetnings- industrin reducerats kraftigt de senaste 20 åren. Inte heller utsläppen från upparbetningsanläggningar till omgivningen är anmärkningsvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen kan sammantaget inte se några bärande skäl för att inte låta hushållnings- och kretsloppsprinciperna få fullt genomslag för radioaktivt avfall eftersom det inte finns några konkreta uppgifter som pekar på att detta kan innebära negativa effekter på människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Däremot kan det från säkerhetssynpunkt och med hänsyn till &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfrågan&lt;/NOBR&gt; finnas skäl att vara tveksam till frågan om det är önskvärt att tillvarata den återstående energin ur det använda kärnbränslet genom upparbetning. Utredning ser dock ingen anled- ning att i denna fråga frångå riksdagens tidigare ställningstagande som innebär att det inte finns anledning att i lag förbjuda upparbetning eftersom förbud mot en viss hanteringsmetod av använt kärnbränsle också kan resultera i lösningar som senare kan visa sig vara mindre välgrundade&lt;A href="#page_469"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För det lågaktiva radioaktiva avfall som deponeras i markför- varen vid kärnkraftverken och Studsviksanläggningen bedömer utredningen att det rent generellt kan vara önskvärt med åter- användning och återvinning, när så är möjligt, i betydligt större utsträckning än vad som för närvarande sker. Även förbränning, som ett sätt att reducera volymen deponerat avfall, kan vara en eftersträvansvärd utveckling. Utredningen föreslår därför att det i 7 kap. 3 § förslaget till förordning om verksamhet med strålning införs en bestämmelse om att endast radioaktivt avfall som har behandlats får slutförvaras i ytnära slutförvar, s.k. markförvar. På så vis ställs det krav på behandling av avfallet som ett led i att minska avfallsvolymerna, även om detta kan innebära en ökad kostnad för tillståndshavarna, detta eftersom det är billigare med direkt- deponering än avfallsbehandling för återvinning och åter- användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1983/84:60 s. &lt;NOBR&gt;47–48.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Begreppet kärnavfall utmönstras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen har svårt att se några fördelar med den lagtekniska uppdelningen mellan kärnavfall och radioaktivt avfall och föreslår därför att begreppet kärnavfall utmönstras ur den nya lagen. Istället definieras allt avfall som härrör från kärnteknisk verksamhet eller annan verksamhet med strålning som radioaktivt avfall. Vid sidan av definitionen av radioaktivt avfall föreslår utredningen att begreppet använt kärnbränsle kvarstår. Dels är begreppet väl använt interna- tionellt, dels motiverar &lt;NOBR&gt;safeguard-aspekten&lt;/NOBR&gt; att det finns kvar. Definitionen av radioaktivt avfall anpassas också explicit till en internationellt vedertagen avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det radioaktiva avfall som aktualiseras på strålsäkerhetsområdet delas upp i kärnavfall och radioaktivt avfall. Annat radioaktivt avfall (fortsättningsvis endast benämnt radioaktivt avfall) kan ha sitt ursprung i såväl kärnteknisk verksamhet som icke kärnteknisk verksamhet medan kärnavfall uteslutande genereras från kärn- teknisk verksamhet. Den lagtekniska uppdelningen av kärnavfall och radioaktivt avfall i kärntekniklagen respektive strålskyddslagen är viktig eftersom kärnavfall i vissa avseende är förknippat med ett strängare administrativt regelverk än vad som gäller för radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Anledningen till denna lagtekniska uppdelning av kärnavfall och radioaktivt avfall var enligt förarbetena&lt;A href="#page_470"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till kärntekniklagen att få en sammanhållen bedömning som avspeglar ett systemtänkande som ger möjlighet att samordna och väga samman kraven på egenskaperna hos olika avfallskategorier och kraven på utform- ningen av hanteringsanläggningar, mellanlager, transporter och förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1983/84:60 s. 36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1211 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regleringen i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Det radioaktiva avfallet som uppstår vid en kärnteknisk anläggning betecknas enligt legaldefinitionen i kärntekniklagen som kärnavfall. Under definitionen av kärnavfall i 2 § 3. kärntekniklagen anges fyra typer av avfall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar; slutförvaret behöver inte vara förslutet i något avseende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervisnings- eller forskningssyfte eller för medi- cinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål; därmed undantas särskilt framställda strålkällor från lagens tillämpnings- område, i den mån de inte utgör kärnämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och blivit radioaktivt förorenat samt inte längre ska användas i en sådan anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas. Denna punkt täcks av innehållet i 2 c, dvs. i begreppet material som har blivit radioaktivt förorenat i eller som erhållits som avfall från en kärnteknisk anläggning ingår också radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som ska avvecklas; av förarbetena framgår dock att föredragande statsråd ansåg att det i klarhetens intresse i lagen uttryckligen bör anges att radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas omfattas av begreppet kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft11"&gt;I förarbetena till kärntekniklagen&lt;A href="#page_471"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges att beteckningen kärnavfall endast bör tillämpas i fråga om delar som inte längre ska användas. Endast då framstår det som naturligt att föremålen ska betraktas som avfall och omfattas av tillståndshavarens särskilda ansvar för kärnavfallet. Det framstår också som missvisande att beteckningen kärnavfall används t.ex. för verktyg som används av en reparatör och som blivit svagt radioaktiva vid arbete i en reaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Denna punkt omfattar alla former av material, föremål m.m. som blivit radioaktivt förorenade i kärntekniska anläggningar. En förutsättning för att det ska vara fråga om kärnavfall är att materialet eller föremålet ska ha tillhört en kärnteknisk anläggning och inte längre ska användas i en sådan anläggning. Verktyg som införs i anläggningen i samband med reparation och som blivit radioaktivt förorenande anses därmed inte som kärnavfall. Utrustning som tas ut från en kärnteknisk anläggning, exempelvis i samband med en reparation, för att återanvändas i anläggningen – eller i en annan anläggning – betraktas inte heller som kärnavfall. Om däremot den utrustning som tas ut inte ska användas i en kärnteknisk anläggning i fortsättningen blir den att betrakta som kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1983/84:60 s. 79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1992/93:98 s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318472x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Strålskyddslagens regler är tillräckliga för kontrollen av de föremål som på detta sätt undantas från kärntekniklagens tillämpnings- område. I specialmotiveringen&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;anges bl.a. att liksom tidigare gäller att ett radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning ska anses som kärnavfall. Undantag görs dock för ämnen som har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i undervis- nings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska eller kommersiella ändamål. Därmed undantas särskilt framställda strålkällor från lagens tillämpningsområde, i den mån de inte utgör kärnämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;I sammanhanget är också nämnvärt att använt kärnbränsle enligt 2 § 2 c kärntekniklagen hänförs till begreppet kärnämne och alltså inte kärnavfall ända till dess det har placerats i ett slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regleringen i strålskyddslagen (1988:220)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Strålskyddslagen innehåller inte någon definition av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;Strålskyddslagen reglerar verksamhet med strålning. Med verksamhet med strålning avses tillverkning, införsel, utförsel, transport, saluförande, överlåtelse, upplåtelse, förvärv, innehav och användning av eller annan därmed jämförlig befattning med radio- aktiva ämnen&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. För verksamhet med strålning krävs tillstånd&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd till verksamhet med strålning&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Detta innebär att den som bedriver en verksamhet som ger upphov till radioaktivt verksamhetsavfall också bedriver verk- samhet med strålning vad avser innehavet av avfallet. Därmed blir också skyddsreglerna i strålskyddslagen tillämpliga på verksam- heten och den kan också vara tillståndspliktig. Att tillståndsplikten omfattar även sådan verksamhet som utgörs av innehav av radioaktivt verksamhetsavfall – och inte primärt är verksamhet med strålning – förtydligades genom en lagändring i 13 § strålskydds- lagen.&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som exempel i förarbetena&lt;A href="#page_472"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till strålskyddslagen nämns att förbränningsaska som innehåller cesium, också omfattas av skyldig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1992/93:98 s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;43–44.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 5 § 1 strålskyddslagen (1988:220).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 20 § 1. strålskyddslagen (1988:220).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 13 § 1. strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 2005/06:76 s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2005/06:76 s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318473x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;heten att ta hand om detta avfall. Detta följer av att innehavet av avfallet utgör verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Problembeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft11"&gt;Som framhölls i förarbetena till kärntekniklagen&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;diskuterades vid den närmare lagregleringen beträffande kärnavfall huruvida det är säkerhets- eller strålskyddsaspekterna som är de mest dominerande och därmed avgörande för i vilken lag reglerna ska ges. En utgångspunkt var att få till stånd en sammanhållen bedömning som avspeglar ett systemtänkande. Det betonades även att det bör tas hänsyn till sådana förhållanden i tidigare led i verksamheten på kärnkraftsområdet – framför allt reaktordriften – som kan påverka avfallshanteringen och som således innebär en samordning och helhetssyn i fråga om säkerhet och strålskydd kan vara en fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Genom åren har det visat sig att de båda tidigare myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;– Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut – har erfarit att den lagtekniska uppdelningen mellan kärnavfall och radioaktivt avfall har fört med sig en hel del tillämpningsproblem. Distinktionen har varit viktig att upprätthålla eftersom den avgör vilket regelsystem som gäller för hanteringen i olika led. I frågor som rör specifikt den kärntekniska verksamheten har det många gånger varit förenat med stora svårigheter att särskilja kärnavfall och radioaktivt avfall. Erfarenheten visar tvärtom att frågor som rör kärnavfall och radioaktivt avfall måste beaktas i ett sammanhang då frågorna inte sällan överlappar varandra och att det rent fysikaliskt rör sig om samma avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Myndigheterna har genom åren haft olika synpunkter på vilken myndighet som har haft bemyndigandet att reglera vilken typ av avfall. Fråga har också uppstått huruvida hanteringen av kärnavfall kan anses som lex specialis i förhållande till hanteringen av radioaktivt avfall. En annan fråga har gällt om kärnavfall endast är en delmängd av radioaktivt avfall, dvs. att kärnavfall även är radioaktivt avfall som därmed omfattas av regleringen som gäller för radioaktivt avfall. Genom sammanslagning av de två myndig- heterna upphörde i princip dessa diskussioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1983/84:60 s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;När det gäller behandling, mellanlagring eller slutförvaring av radioaktivt avfall är inte den lagtekniska indelningen i begreppen kärnavfall och radioaktivt avfall avgörande. Relevanta aspekter är istället avfallets värmeavgivning, ingående isotoper, högt eller lågt innehåll av alfastrålare, vilka krav som ställs på strålskärmning etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Den lagtekniska uppdelningen av kärnavfall och radioaktivt avfall har som tidigare nämnts inte gynnat strålsäkerhetsarbetet vid de kärntekniska anläggningarna. Utredningen förslår därför att begreppet kärnavfall, såsom det definieras i kärntekniklagen, utmönstras och att allt avfall som härrör från kärnteknisk verksamhet eller verksamhet med strålning, benämns som radio- aktivt avfall. Ur ett rent tekniskt perspektiv finns inte någon fördel med den nuvarande uppdelningen. Det som är grundläggande för samtliga typer av avfall som härrör från kärnteknisk verksamhet eller verksamhet med strålning är bl.a. avfallets aktivitetsnivå, dess värmeavgivning och innehållet av alfastrålande ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Fördelarna med att begreppet kärnavfall utmönstras och att allt avfall definieras som radioaktivt avfall är flera. Tydligheten ökar eftersom ofta från fysikaliska utgångspunkter identiskt avfall numera får en enhetlig definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;I internationella sammanhang särskiljs i regel inte kärnavfall från radioaktivt avfall. En samordning av den svenska begrepps- apparaten skulle underlätta Sveriges internationella arbete inom EU och IAEA och ett internationellt erfarenhetsutbyte med andra länders tillsynsmyndigheter. Begreppet använt kärnbränsle åter- finns internationellt och utredningen bedömer att det finns goda skäl för att även i den svenska lagstiftningen särskilja använt kärnbränsle från radioaktivt avfall. Vad som talar för ett sådant upplägg är framför allt Sveriges internationella åtaganden för att förhindra kärnsprängningar, spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle. Eftersom använt kärnbränsle omfattas av den internationella &lt;NOBR&gt;safeguard-kontrollen&lt;/NOBR&gt; finns det därmed en fördel att lagtekniskt särskilja det från övrigt radioaktivt avfall. En annan aspekt som motiverar ett särskiljande begrepp är också det använda kärnbränslets specifika egenskaper såsom högaktivt och därmed potentiellt särskilt farligt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft21"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318475x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1215 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Hantering och slutförvaring av icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Merparten av det radioaktiva avfal- let i Sverige behandlas vid Studsviksanläggningen på uppdrag av den som genererat avfallet. I samband därmed överlåter den ursprungliga avfallsinnehavaren, efter tillståndsprövning av Strålsäkerhetsmyndigheten, skyldigheten att omhänderta avfal- let för slutlig behandling och slutförvaring till Studsvik Nuclear AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft11"&gt;Genom ett civilrättsligt avtal mellan Studsvik Nuclear AB och SKB tillförsäkras Studsvik slutförvarskapacitet i SFR. Strål- säkerhetsmyndigheten bedömer att den avtalade volymen om 7 000 fatekvivalenter är tillräcklig för att omhänderta icke kärn- kraftsanknutet radioaktivt avfall från Studsviksanläggningen. Mot den bakgrunden finner utredningen att det i nuläget inte är nödvändigt med något särskilt initiativ från statens sida t.ex. att försöka få till stånd ett avtal mellan staten och SKB för att säkerställa slutförvarskapacitet för det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet. En förutsättning är dock att det gällande avtalet mellan Studsvik Nuclear AB och SKB inte omförhandlas på punkter som får betydelse för slutförvaringen av det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft11"&gt;När det gäller den till vissa delar otillfredsställande situation som har uppstått där vissa innehavare av radioaktivt avfall enligt uppgift inte har ekonomiska resurser att sända avfallet för behandling och därmed slutförvaring via Studsvik Nuclear AB har utredningen inte funnit någon annan lösning än den som nuvarande lagstiftning föreskriver nämligen att den som innehar avfallet också är skyldig att slutförvara det. Detta framgår av förslaget till 12 kap. 23 och 24 §§ miljöbalken. I skyldigheten ingår också att svara för kostnaden för omhändertagandet av det radioaktiva avfall som verksamheten genererar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft11"&gt;I 16 kap. 3 § miljöbalken första stycket föreskrivs att tillstånd, godkännande och dispens kan för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs. Den verksamhet som beslutet avser får då inte påbörjas utan att detta villkor uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft21"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318476x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Statligt avtal med SKB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Det radioaktiva avfall som inte är kärnkraftsanknutet utan uppstår på sjukhus, inom forskning och inom industrin kräver i många fall behandling och slutförvaring som överensstämmer med det avfall som produceras inom den kärnkraftsanknutna industrin. Medan kärnkraftsbranschen gemensamt har byggt upp ett system för omhändertagande av avfall finns inte någon motsvarighet för övriga tillståndshavare/verksamhetsutövare. Istället har det i förarbets- uttalanden framhållits att icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall bör kunna förvaras i de av kärnkraftsindustrin uppförda och plane- rade avfallsanläggningarna. Industrins bolag SKB har däremot inte någon offentligrättslig eller civilrättslig skyldighet att ta emot radioaktivt avfall från någon annan verksamhet än den som berör den kärnkraftsanknutna industrin. Frågan om upprättande av ett avtal mellan staten och SKB för att på juridiska grunder tillförsäkra plats i befintliga och planerade avfallsanläggningar för radioaktivt avfall från övrig verksamhet har tidigare diskuterats men inte resulterat i något avtal&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram en plan för allt radioaktivt avfall. I planen tas särskilt upp radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Det mesta av det radioaktiva avfallet som uppkommer inom sjukvård, forskning och utbildning och icke kärnteknisk industri som ska slutförvaras i Sveriges tas emot av Studsvik Nuclear AB. Bolaget behandlar, sorterar och förpackar avfallet inför slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Som regel överlåter den som innehar det radioaktiva avfall på Studsvik Nuclear AB i samband med att avfallet förs över till behandlingsanläggningen i Studsvik. Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om överlåtelse av radioaktivt avfall&lt;A href="#page_476"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I och med att avfallet övergår i Studsvik Nuclear AB:s ägo från innehavaren övertar bolaget ansvaret för avfallets slutliga omhändertagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Genom ett civilrättsligt avtal mellan Studsvik Nuclear AB och SKB tillförsäkras Studsvik slutförvarskapacitet i SFR motsvarande 7 000 fatekvivalenter. Inom ramen för avtalet deponeras även radioaktivt avfall från icke kärnteknisk verksamhet. Det avfall som inte kan deponeras i SFR är i allmänhet långlivat och mellan- förvaras vid Studsviksanläggningen i avvaktan på ett nytt avtal med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 1983/84:60 s. 39 och prop. 1980/80:90, bilaga 1, s. 328.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 13 § strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;SKB om en framtida deponering i det planerade slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall (SFL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har vid kontakter med utredningen uppgett att det avtalade utrymmet om 7 000 fatekvivalenter som Studsvik Nuclear AB har tillförsäkrats i SFR enligt myndighetens bedömning är tillräckligt rent volymmässigt för de mängder avfall som det kan bli fråga om under överskådlig tid. Myndigheten uppger vidare att det således finns förutsättningar för att huvudparten av det radioaktiva avfallet från icke kärnteknisk verksamhet kommer att kunna tas om hand i anläggningar som drivs eller planeras av SKB. En del deponeras i dag i SFR, annat kan komma att deponeras i SFL när detta förvar så småningom tas i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Vidare framhåller Strålsäkerhetsmyndigheten att det från miljö- synpunkt och strålsäkerhetssynpunkt är nödvändigt att avfallet behandlas i Studsvik Nuclear AB:s anläggningar och att det därmed inte är möjligt att deponera avfall direkt från sjukhushuvudmän eller någon annan verksamhet som genererar radioaktivt avfall till SFR, en omständighet som ytterligare kunde ha aktualiserat frågan om ett avtal mellan staten och SKB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Merparten av det radioaktiva avfallet behandlas vid Studsviks- anläggningen. Äganderätten och därmed skyldigheten att omhänderta avfallet övergår från avfallsinnehavaren till Studsvik Nuclear AB som därmed också är skyldig att ombesörja slutförvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Genom det civilrättsliga avtalet mellan Studsvik Nuclear AB och SKB tillförsäkras Studsvik slutförvarskapacitet i SFR. Strålsäker- hetsmyndigheten bedömer att den avtalade volymen om 7 000 fatekvivalenter är tillräcklig för att omhänderta avfallet från Studsvik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Mot den bakgrunden finner utredningen att det i nuläget inte är nödvändigt med något särskilt initiativ från statens sida t.ex. att försöka få till stånd ett avtal mellan staten och SKB för att säkerställa slutförvarskapacitet för det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet. En förutsättning är dock att det gällande avtalet mellan Studsvik Nuclear AB och SKB inte omförhandlas på punkter som får betydelse för slutförvaringen av det icke kärn- energianknutna radioaktiva avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft21"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;När det gäller den till vissa delar otillfredsställande situation som har uppstått där vissa innehavare av radioaktivt avfall enligt uppgift inte har ekonomiska resurser att sända avfallet för behand- ling och därmed slutförvaring via Studsvik Nuclear AB har utred- ningen inte funnit någon annan lösning än den som lagstiftningen föreskriver nämligen att den som innehar avfallet också är skyldig att slutförvara det. Detta framgår av förslaget till 12 kap. 23 och 24 §§ miljöbalken. I skyldigheten ingår också att svara för kost- naden för omhändertagandet av det radioaktiva avfall som verksamheten genererar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Enligt 16 kap. 3 § miljöbalken får ett tillstånd för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva en viss verksamhet ställer villkor för miljöskada och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa några säkerheter. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver heller inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter. En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Säkerheten ska prövas av tillståndsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Den svenska marknaden för avfallsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Privatägda Studsvik Nuclear AB är det enda i Sverige verksamma bolag som har kapacitet att behandla kärnämne och radioaktivt avfall. Dess ägare Studsvik AB bildades 1947 under namnet AB Atomenergi med syftet att utveckla, bygga och driva kärnkrafts- anläggningar i Sverige. Bolaget ägdes inledningsvis till 57 procent av svenska staten och till resterande del av svenska kommunala och privata kraftföretag samt industriföretag. Under åren har verk- samheten förändrats liksom statens ägarintressen. I början av 1990- talet överlät staten sina aktier i bolaget till Vattenfall AB. Ett par år senare började Vattenfall AB att successivt avyttra sitt aktieinnehav till privata investeringsbolag. Sedan dess har bolaget varit i privat ägo och är i dagsläget en koncern med kontor och dotterbolag i åtta länder runt om i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft21"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318479x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Situationen är således den att det enda företag som erbjuder behandling av radioaktivt avfall på den svenska marknaden är ett privatägt kommersiellt bolag. Vad som kan bli bekymmersamt är att det inte finns några garantier för att de tjänster som krävs för att omhänderta det icke kärnenergianknutna radioaktiva avfallet finns tillgängliga så länge som är önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det nuvarande systemet bygger på att Studsvik Nuclear AB på kommersiella grunder anser att det är lönsamt att ta emot det radioaktiva avfallet för behandling och att avtalet mellan Studsvik Nuclear AB och SKB inte förändras på någon avgörande punkt för att avfallet ska tillförsäkras utrymme i SFR. Eftersom Studsvik Nuclear AB är ensamt om att erbjuda tjänster avseende avfalls- behandling i Sverige torde en konkurrensrelaterad prispress i prin- cip utebli. Utredningen har erfarit att högskolor och universitet som innehar små mängder kärnämne och radioaktivt avfall upplever att kostnadsbilden är för hög och att de därmed inte säger sig ha råd att skicka sitt material till Studsviksanläggningen för behand- ling. Situationen har resulterat i att det inte sker något omhänder- tagande av det ämne respektive avfall som finns på institutionerna. Dessutom finns det några få poster radioaktivt avfall som Studsvik Nuclear AB i dagsläget inte har möjlighet att behandla, t.ex. strålkällor som innehåller tritium. Detta avfall förblir obehandlat och har inte heller någon möjligt att kunna slutförvaras i SFR om det inte passerar Studsvik Nuclear AB eller något motsvarande utländskt företag för avfallsbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Sammantaget kan utredningen konstatera att situationen inte till alla delar tillfredsställande men har samtidigt svårt att se vilka konkreta åtgärder som kan vidtas för att förändra läget. Precis som tidigare har konstaterats går det inte att förvänta sig en konkur- rerande företagsetablering i Sverige, eftersom volymerna av icke kärnkraftsanknutet radioaktivt avfall under nuvarande omständlig- heter inte är tillräckligt stora.&lt;A href="#page_479"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Även om det skulle ställas som villkor vid tillståndsgivningen till verksamhet med strålning att sökanden för att erhålla tillstånd alltid måste kunna uppvisa t.ex. ett kontrakt med Studsvik Nuclear AB eller någon annan aktör som garanterar avfallets behandling och slutförvaring, är frågan vad en sådan garanti har för innebörd. Om ett sådant behandlingsbolag av olika orsaker skulle upphöra att existera eller förändra inriktningen på sin verksamhet är ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;SOU 2003:122 s. 147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;tillståndsvillkor inte värt någonting annat än att tillståndshavaren skulle får upphöra med sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;För det fall den som söker ett tillstånd till verksamhet med strålning skulle finna ett bolag för avfallsbehandling utanför Sverige skulle det inte finnas några garantier för denne att få slutförvara avfallet i SFR, eftersom avtalet mellan SKB och Studsvik Nuclear AB endast gäller sådant avfall som Studsvik Nuclear AB innehar. Ett framtida scenario kan därför vara att SKB överväger att ingå avtal med sjukhus, universitet, industribolag och andra enskilda innehavare vars verksamhet genererar radioaktivt avfall om slutför- varsutrymme i SFR eller någon annan av SKB:s slutförvarsanlägg- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;En annan möjlig väg som utredningen pekat på ovan nämligen att vid tillståndsgivning kräva någon form av ekonomiska garantier i enlighet med bestämmelsen i 16 kap. 3 § miljöbalken som säker- ställer att det kommer att finnas tillräckliga medel för att behandla och slutförvara uppkommet radioaktivt avfall. Denna möjlighet förändrar emellertid inte situationen för det redan existerande avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Ett garantiåtagande skulle inte heller fånga upp de – förvisso små – avfallsposter som ramlar mellan stolarna eftersom det enligt uppgift inte finns kapacitet att behandla dem i vart fall inom rikets gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Utredningen ser inte någon direkt lösning på den till vissa delar otillfredsställande situation som har uppstått där vissa innehavare av radioaktivt avfall enligt uppgift inte har ekonomiska resurser att sända avfallet för behandling och därmed slutförvaring via Studsvik Nuclear AB. Någon konkurrenssituation som i förlängningen kunde innebära en prispress lär inte uppstå inom överskådlig tid eftersom kundunderlaget är alltför begränsat för att attrahera en privat företagsetablering att starta upp en verksamhet liknande den Studsvik Nuclear AB bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft21"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318481x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1221 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Förbud att slutförvara radioaktivt avfall utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer att Sverige bör anpassa de bestämmelser som grundas på principen att varje land själv ska ta hand om det avfall som produceras. Motsvarande förbud att utan särskilt tillstånd slutförvara utländskt avfall i Sverige bör även införas vad gäller slutförvaring utomlands av avfall som produceras inom landet. På så vis skapas en enhetligt förfaringssätt för såväl svenskt som utländskt radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft13"&gt;Ett sådant förbud som utredningen föreslår stämmer även överens med förslaget till Rådets direktiv om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft11"&gt;Riksdagen har flera gånger slagit fast att varje land ska ta ansvar för det använda kärnbränsle och kärnavfall som uppkommer i landet.&lt;A href="#page_481"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sedan kärntekniklagens tillkomst har det funnits ett förbud att utan särskilt tillstånd i Sverige slutförvara använt kärnbränsle eller kärnavfall från en kärnteknisk anläggning eller annan kärnteknisk verksamhet i ett annat land. Tillstånd får endast ges om det finns synnerliga skäl och det svenska kärnavfallsprogrammet inte påverkas negativt. Synnerliga skäl kan vara att det är lämpligast ur säkerhets- och strålskyddssynpunkt att slutförvara det utländska materialet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Principen att vare land själv ska ta hand om det avfall som produceras innebär dels att Sverige enligt 5 a § andra stycket kärn- tekniklagen inte tar emot avfall för slutförvaring men att Sverige inte heller bör skicka avfall för slutförvaring utomlands. Detta är dock inte reglerat i den nuvarande lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I förslaget till rådets direktiv om hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall föreslås att radioaktivt avfall ska slutförvaras i den medlemsstat som det genererades i, såvida inte avtal har slutits mellan medlemsstater om att använda slutförvars- anläggningar i en av medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1992/93:98, s. 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318482x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Dumpning av radioaktivt avfall till havs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Fråga har uppkommit inom utred- ningen om det dumpningsbegrepp som återfinns i de interna- tionella konventionerna också kan omfatta slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvarsanläggningar under havs- botten. Med stöd av det dumpningsbegrepp som återfinns i de internationella konventionerna som Sverige har anslutit sig till anser utredningen att slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvarsanläggningar under havsbotten med anslutning från land inte är att betrakta som dumpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förbudet mot dumpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Sverige är part till flera internationella konventioner som förbjuder dumpning till havs av avfall och andra ämnen. På global nivå är 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material (1996 års protokoll till Londonkonventionen) central. På regional nivå är 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö (Helsingforskonventionen) och 1992 års konvention för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten &lt;NOBR&gt;(OSPAR-konven-&lt;/NOBR&gt; tionen) av betydelse för dumpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;I svensk rätt har förbudet införlivats i 15 kap. 31 § miljöbalken som föreskriver ett generellt förbud mot dumpning av avfall inom svenskt sjöterritorium, i Sveriges ekonomiska zon och från svenska fartyg och luftfartyg i det fria havet. Med Sveriges sjöterritorium avses såväl inre vatten (insjöar, vattendrag och kanaler) som territorialhavet. Det svenska förbudet om dumpning avser enligt förarbetena alla typer av avfall vare sig som fast ämne, vätska eller gas&lt;A href="#page_482"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Förbudet omfattar även avfall som tagits ombord utomlands. Vidare omfattar förbudet även avfall som sänks i behållare eller att transportmedlet med last av avfall sänks. Av förarbetena framgår att förbudet gäller alla slags transportmedel, även utländska fartyg och luftfartyg. Avfall får inte heller dumpas från svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:45 del 2, s. 201.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318483x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Naturvårdsverket får i det enskilda fallet besluta om dispens från dumpningsförbudet under förutsättning att avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa och miljö&lt;A href="#page_483"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Enligt 15 kap. 33 § MB får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta om dispens Regeringen har i 46 § avfallsförordningen föreskrivit att Naturvårdsverket är den myndighet som prövar dispens från dumpningsförbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Dumpningsbegreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Begreppet dumpning har inte definierats i svensk rätt men begreppet finns definierat bl.a. i FN:s havsrättskonvention från år 1982, art 1 (5), i 1996 års protokoll till Londonkonventionen, art 1 (4), i Helsingforskonventionen, art 2 (4), och i &lt;NOBR&gt;OSPAR-konven-&lt;/NOBR&gt; tionen, art 1 (f). Definitionen är i stora drag densamma i alla kon- ventionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Med dumpning avses dels avsiktlig kvittblivning i havet eller på havsbotten (i 1996 års protokoll till Londonkonventionen även avsiktlig kvittblivning i geologiska fickor under havsbotten) av avfall eller andra ämnen från fartyg, flygplan, plattformar eller andra konstruktioner till havs, dels avsiktlig kvittblivning i havet av fartyg, andra konstruktioner till havs eller flygplan. Med dumpning avses inte utsläpp till havs till följd av olyckor eller till följd av normal drift på fartyg etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Historisk tillbakablick&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Trots en numera stor internationell uppslutning kring ett dump- ningsförbud förekom det vid ett par tillfällen i slutet på &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; och början på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; att svenskt radioaktivt avfall dumpades i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 15 kap. 33 § miljöbalken och 46 § avfallsförordningen (2001:1063).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Redovisningen i detta avsnitt bygger helt på uppgifter i rapporten Hantering av radioaktivt avfall i Sverige före år 1980 samt radium och radiumavfall fram till år 1996, SKI Rapport 96:78, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SSI-rapport&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;96-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Landsortsdjupet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Från och med 1957 förvarades fast avfall från den första reaktorn, forskningsreaktorn R1 belägen vid Drottning Kristinas väg i Stockholm, i de gamla fortifikationsanläggningarna vid Vretafortet på Värmdö. Även radioaktivt avfall från olika institutioner och sjukhus, bl.a. FOA, ASEA, KTH och Nobelinstitutet förvarades i Värmdöanläggningen. Ett särskilt utrymme iordningställdes i en av tunnlarna där fast radioaktivt avfall inneslutet i plåttunnor förvarades. Strålningsnivåerna var i allmänhet låga. Uppgifter finns om att små mängder plutonium kan ha ingått i avfallet. Värmdö- förvaret var endast avsett som en tillfällig utväg för att hantera förvaringsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Landsortsdjupet hade sedan länge använts av militären för sänkning av olika typer av avfall, bl.a. uttjänt ammunition, färg- och lackrester samt skrotbilar. Efter ansökan gav militären tillstånd att dumpa radioaktivt avfall som förvarades i Värmdöanläggningen. Tre dumpningar utfördes 1958, 1961 och 1964 och omfattade totalt cirka 460 stycken &lt;NOBR&gt;200-litersfat.&lt;/NOBR&gt; Före dumpningen kringgöts det fasta avfallet med betong och ytdosraten mättes. Enligt dåvarande strålskyddsförordningen var avfallet inte att betrakta som radioaktivt, eftersom aktivitetsmängden var så låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Danska Liljan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Vid Chalmers Tekniska Högskola bedrevs vissa arbeten med radioaktiva material i en provisorisk träbyggnad vilket 1963 resulterade i kontaminering av byggnaden. Kontamineringen här- rörde från bestrålad urandioxid. Byggnaden revs och avfallet stop- pades i plåttunnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Avfall från demontering av den provisoriska byggnaden och visst annat avfall inneslutet i plåttunnor dumpades år 1964 vid Danska Liljan. Mängden radium och plutonium i avfallet bedömdes som ringa och den övriga aktiviteten i avfallet var till största delen kortlivad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft21"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Atlanten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; dumpade kärnvapenmakterna Förenta Staterna och England stora kvantiteter radioaktivt material i havet. Även det europeiska organet European Nuclear Energy Agency (ENEA) genomförde ett flertal dumpningsaktioner i såväl egen regi som av särskilda uppdragstagare under överinseende av ENEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;1969 deltog AB Atomenergi (nuvarande Studsvik Nuclear AB) i en av ENEA:s dumpningsoperationer med avsikt att bli av med så mycket avfall som möjligt. Sveriges kvot var cirka 1 000 ton. Vikten av det svenska avfallet uppgick till 1 081 ton, alfaaktiviteten totalt till 25 Ci (0,93 TBq) och &lt;NOBR&gt;beta-gammaaktiviteten&lt;/NOBR&gt; till 55 Ci (2,04 TBq). Antalet fat från Sverige anges i handlingarna till 2 895 stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Även 30 tunnor med radiumavfall som under årens lopp samlats in av Radiofysiska institutionen och dåvarande Strålskyddsinsti- tutet dumpades tillsammans med avfall från de kärntekniska anläggningarna i Studsvik. Alfaaktiviteten i de 30 tunnorna var högst cirka 50mCi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Fråga har uppkommit inom utredningen om det dumpnings- begrepp som återfinns i de internationella konventionerna också kan omfatta slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvars- anläggningar under havsbotten. Ett exempel på ett sådant förvar kan vara anläggningen SFR 1 i Forsmark för slutlig förvaring av kortlivat radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;SFR 1 är placerad under havsbotten i Östersjön cirka 1 km från land med cirka 60 meters bergtäckning upp till havsbottnen. Från hamnen i Forsmark leder två kilometerlånga tillfartstunnlar ut till förvarsområdet dit avfallet körs på speciella lastbilar. Avfallet är förpackat i behållare av plåt eller betong och förvaras i fyra stycken 160 meter långa kontrollerade bergsalar samt ett 70 meter högt cylindriskt bergrum som innehåller en betongsilo. Efter det att bergsalarna och silon i SFR har fyllts med avfall kommer dessa samt tillfartstunnlarna att fyllas igen och slutförvarsplatsen ligga under havsbotten utan möjligheter att nås från land. Anläggningen i Forsmark togs i drift 1988 och var då den första i sitt slag i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft21"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td215"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningen kan först och främst konstatera att avfallet placeras i bergrummet av särskild personal med ingenjörsmässiga metoder under kontrollerade former. Den internationellt veder- tagna definitionen dumpning nämner dumpning som avsiktlig kvittblivning i havet av avfall från fartyg, luftfartyg, plattformar eller andra artificiella konstruktioner till havs. Det radioaktiva avfallet transporteras från land ner i SFR med lastbil via de två deponeringstunnlarna. Det är alltså inte fråga om kvittblivning i havet av avfall från t.ex. fartyg till havs. Anläggningen är vidare säkerhetsanalyserad i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och verksamheten i förvaret övervakas av personal och inspekteras regelbundet av tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Med stöd av det dumpningsbegrepp som återfinns i de interna- tionella konventionerna som Sverige har anslutit sig till anser utredningen att slutförvaring av radioaktivt avfall i särskilda förvarsanläggningar under havsbotten med anslutning från land inte är att betrakta som dumpning. Detta gäller särskilt om avfallet placeras i förvaret på ett kontrollerat sätt samt kontinuerligt övervakas under driftstiden innan slutlig förslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft21"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;P class="p1230 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Allmänna utgångspunkter – ansvarsfördelningen mellan staten och reaktorinnehavarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Reaktorinnehavarnas långsiktiga ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Reaktorinnehavarna liksom övriga tillståndshavare till kärnteknisk verksamhet är enligt kärntekniklagen skyldiga att se till att det kärnämne, använda kärnbränsle och kärnavfall som uppkommit i verksamheten och som inte ska används på nytt ska tas om hand och slutförvaras på ett säkert sätt. Denna skyldighet innebär ett långsiktigt åtagande för reaktorinnehavaren. Även om ett tillstånd återkallats eller löpt ut kvarstår reaktorinnehavarens skyldigheter att på ett säkert sätt hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall samt att avveckla och riva anläggningen. Ansvaret kvarstår tills alla skyldigheter fullgjorts eller befrielse från dem medgetts av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Reaktorinnehavarnas skyldigheter har inte fullgjorts förrän ett slutförvar slutligt förslutits. Enligt SKB:s beräkningar i Plan 2008 ska slutförvaret vara redo att ta emot den sista kapseln med använt kärnbränsle omkring år 2054 om man utgår från 40 års drifttid av de befintliga reaktorerna eller år 2069 vid &lt;NOBR&gt;50–60&lt;/NOBR&gt; års driftstid. Därefter återstår en förslutning. SKB har beräknat att en sådan förslutning kommer att ske någon gång mellan år 2069 och 2084. Enligt andra bedömningar som dåvarande SKI och SSI gjort kan en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft21"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318488x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1164 ft11"&gt;förslutning att kunna komma att dröja till år 2100&lt;A href="#page_488"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Om dagens fem elproducerande reaktorer ersätts med nya innebär det en driftstid för kärnkraften på upp till 130 år.&lt;A href="#page_488"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Därmed kommer även förslutningen av slutförvaret att ske längre fram i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Reaktorinnehavarnas skyldighet att slutförvara det använda kärnbränslet är ett realt åtagande som måste fullföljas. Det är en hantering som, från samhällets utgångspunkt, inte går att välja bort. Kärntekniklagens bestämmelser innebär att skyldigheten kan komma att kvarstå under många decennier efter det att kärnkraftsreaktorn permanent har stängt av och elproduktionen upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Reaktorinnehavarna är, enligt kärntekniklagen, även skyldiga att svara för kostnaderna för hanteringen och slutförvaringen av det använda kärnbränslet och kärnavfallet. Enligt finansieringslagen är reaktorinnehavarna skyldiga att betala en avgift (kärnavfallsavgift) för att finansiera framtida kostnader för slutförvaring av använt kärnbränsle, långlivat kärnavfall som genererats till följd av driften av kärnkraftsreaktorerna samt avveckling och rivning av kärnkrafts- reaktorerna och andra kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En statlig myndighet, Kärnavfallsfonden, ska för de avgiftsskyl- digas räkning förvalta de inbetalade kärnavfallsavgifterna i en fond. Kärnavfallsfondens årsredovisning ska upprättas på ett sådant sätt att det framgår hur stor andel av fondens medel som belöper på varje reaktorinnehavare. Utöver medel som fonderas för att täcka en reaktorinnehavares kostnader ska varje reaktorinnehavare till- handahålla säkerheter upp till ett visst belopp. Medlen som Kärnavfallsfonden förvaltar ska täcka såväl aktuella som framtida kostnader för omhändertagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utgångspunkten för finansieringen av omhändertagandet av kärnavfall är att kärnkraftsindustrin – inte skattebetalarna – ska stå för kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Se rapporten ”Statens ansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle”. SKI Rapport 2007:01, SSI Rapport 2007:01, s. 50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;SOU 2009:88 s. 206.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Statens långsiktiga ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen slagit fast att staten har ett övergripande ansvar för använt kärnbränsle och kärnavfall&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det långsiktiga ansvaret för ett slutförvar för använt kärnbränsle bör, enligt riksdagens uttalanden, ligga hos staten. Ett skäl är att det, efter att ett slutförvar har tillslutits, torde krävas att någon form av ansvar för och tillsyn av att säkerheten vid slutförvaret kan upprätthållas under avsevärd tid. En tanke är att en statlig myndighet ska kunna komma att överta ansvaret för de tillslutna slutförvaren. Regeringen har uttalat att det ligger i sakens natur att staten har det yttersta ansvaret för att verksamheten fungerar även på mycket lång sikt&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;Statens sistahandsansvar för säkerheten – Internationella förpliktelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Den svenska staten har genom att ratificera 1997 års gemensamma konvention om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och säkerhet vid hantering av radioaktivt avfall&lt;A href="#page_489"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;(avfallskonventionen) åtagit sig att tillse att det primära ansvaret för säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall vilar på till- ståndshavaren till den anläggning som genererat avfallet. Staten ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att varje sådan tillståndshavare axlar sitt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Om det inte finns någon sådan tillståndshavare eller någon annan ansvarig part, vilar ansvaret på den fördragsslutande parten, dvs. staten, vilken har domsrätt över det använda kärnbränslet eller över det radioaktiva avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Dessa förutsättningar innebär att staten bär ett ”sistahands- ansvar” för slutförvaringen av använt kärnbränsle och kärnavfall. Statens ansvar har två komponenter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Staten har ett övergripande ansvar att tillse att slutförvaringen kommer till stånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Staten har ett sistahandsansvar för slutförvaringen i meningen att staten själv tvingas att ta på sig en beställar- och finansierar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se bland annat prop. 1980/81:90, bilaga 1, s. 319, prop. 1983/84:60, s. 38, prop. 1997/98:145, s. 381, prop. 2005/06:183 samt näringsutskottets betänkanden 1988/89:NU31 och 1989/90:NU24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 1997/98:145, s. 381.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SÖ 1999:60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;roll om kärnkraftsindustrin inte har förmåga att utföra upp- giften eller av annat skäl avstår från att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Statens sistahandsansvar innebär i sig inte någon begränsning av kärnkraftindustrins ansvar enligt kärntekniklagen. Det är också mot denna bakgrund som ett särskilt finansieringssystem för detta ändamål har byggts upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Tidigare överväganden beträffande möjligheterna att lagreglera statens sistahandsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Tidigare författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Frågan om lagreglering av statens ansvar för ett förslutet slutförvar för använt kärnbränsle har tidigare varit föremål för överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Regeringen uppdrog i regleringsbrev år 2006 åt dåvarande Statens kärnkraftinspektion att i samråd med dåvarande Statens Strålskyddsinstitut lämna förslag till hur kärntekniklagen kunde förtydligas med avseende på det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En arbetsgrupp bestående av medarbetare från de båda myndig- heterna överlämnade i december 2006 en skrivelse till regeringen med förslag till ändring i 14 § kärntekniklagen som markerade statens sistahandsansvar. Lagförslaget innebär att staten, i de fall det inte skulle finnas någon tillståndshavare eller någon annan part som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna enligt 10 § kärntekniklagen att slutförvara det använda kärnbränslet, övertar tillståndshavarens skyldighet. Samtidigt skulle staten enligt för- slaget överta de rättigheter som tillståndshavaren haft, med vilka åsyftades äganderätten till det använda bränslet och till den eller de fastigheter där slutförvaret är beläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Arbetsgruppen ansåg att det emellertid inte var lämpligt att redan nu lagreglera statens sistahandsansvar för slutförvaret. Enligt arbetsgruppens bedömning kommer det nu aktuella slutförvaret för använt kärnbränsle inte att vara slutligt förslutet förrän cirka år 2100. En lagreglering av statens sistahandsansvar redan nu – 100 år innan det enligt arbetsgruppens bedömning kan få någon materiell betydelse – skulle kunna innebära ett minskat incitament för de aktuella aktörerna att fullt ut ta sitt långsiktiga ansvar. Slutligen ansåg arbetsgruppen också att många frågeställningar var alltför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft21"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;oklara, till exempel när det gäller fastighetsbildningen, ägarförhål- landena till det använda bränslet och hur detta ska lösas i samband med att staten tar sitt sistahandsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Remissinstansernas synpunkter på författningsförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft12"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen i Kalmar län, Sveriges geo- logiska undersökning, Regionförbundet i Kalmar län &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Regionför- bundet i Uppsala län &lt;SPAN class="ft11"&gt;tillstyrker lagförslaget. &lt;/SPAN&gt;Riksgäldskontoret &lt;SPAN class="ft11"&gt;anser att om regeringen väljer att lagreglera statens sistahandsansvar bör de civil- och konkurrensrättsliga frågorna kring övertagandet av tillståndshavares rättigheter analyseras djupare. Myndigheten resonerar också kring en eventuell konkurs för den som ansvarar för slutförvaret och vilka anspråk på egendom – t.ex. fastighet eller använt kärnbränsle – som staten kan göra gällande mot konkurs- boet och konkursborgenärer. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket &lt;SPAN class="ft11"&gt;bedömer att de frågeställningar som är oklara bör utredas redan nu och inte hänskjutas till prövningen. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft11"&gt;bedömer att det finns skäl för de överväganden som gjorts i rapporten och ansluter sig till bedömningen att det är för tidigt att lagreglera statens ansvar mer i detalj. Det förslag som lagts fyller den funktion som eftersträvas och uppfyller Sveriges åtaganden enligt Avfallskonventionen. &lt;/SPAN&gt;Östhammars kommun &lt;SPAN class="ft11"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft12"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk &lt;SPAN class="ft11"&gt;anser att kärntekniklagen redan nu bör förtydligas avseendet på det lång- siktiga ansvaret. Det är viktigt att ansvarsfrågan är tydligt reglerad inför ett eventuellt kommande beslut om att acceptera ett slut- förvar i kommunen. Vissa frågor kan komma att få sin lösning under prövningen av tillståndsansökan för slutförvaret. Det ska dock inte få påverka förtydligandet av vad lagen föreskriver om statens sistahandsansvar. Inte heller argumentet att en lagreglering nu skulle innebära ett minskat incitament för aktuella aktörer att ta sitt långsiktiga ansvar. Staten bör genom reglering och kontroll kunna övervaka att så sker. Även &lt;/SPAN&gt;Statens råd för kärnavfallsfrågor &lt;SPAN class="ft11"&gt;menar att det är viktigt att nu i lag slå fast principen om statens ansvar efter förslutning av ett slutförvar för använt kärnbränsle, även om de frågeställningar som anges i utredningen är viktiga och ännu inte till alla delar fullt utredda. Rådet anser dock att den föreslagna formuleringen inte klart utrycker den princip som ska fastslås utan föreslår en lagbestämmelse vars utformning motsvarar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;34 § i den finska kärnenergilagen. Under den kommande pröv- ningsperioden liksom under den kommande driftperioden (om tillstånd beviljas) kan det visa sig lämpligt att ytterligare komplet- tera lagstiftningen. Samma principer om statens sistahandsansvar bör gälla även för ett förvar av annat kärnavfall. Även &lt;SPAN class="ft12"&gt;Boverket &lt;/SPAN&gt;bedömer att det kan vara en pedagogisk fördel för alla att ansvaret klart och tydligt införs i kärntekniklagen. Det skulle kunna undanröja osäkerhet hos den kommun som ska hysa slutförvaret och dess medborgare. Verket lämnar också kommentarer till några av de frågor som berörs i rapporten. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vattenfall AB &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft12"&gt;Forsmarks Kraftgrupp AB &lt;/SPAN&gt;anser att ändringsförslaget av 14 § kärntekniklagen är väl motiverat för att garantera att förpliktelserna i 10 § kärn- tekniklagen kan upprätthållas. Företagen delar arbetsgruppens bedömning att avvakta med en detaljerad lagreglering av statens sistahandsansvar men vill framhålla att de är beredda att ta det ansvar som åvilar dem som huvudägare respektive tillståndshavare med anledning av den kärntekniska verksamhet som bedrivs. Detta oaktat att statens sistahandsansvar skulle vara mer tydligt fastlagt. Också &lt;SPAN class="ft12"&gt;Ringhals AB &lt;/SPAN&gt;är positiv till den föreslagna ändringen men anser att med avseende på de osäkerheter som råder om framtiden inte är lämpligt att redan nu lagreglera statens sistahandsansvar. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Oskarshamns kommun &lt;/SPAN&gt;anser att ändringsförslaget innebär att statens ansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle tydliggörs. Kommunen delar däremot inte åsikten att det inte är lämpligt att redan nu lagreglera statens sistahandsansvar. För kommunen och de fastighetsägare som är berörda är det viktigt att lagstiftningen är tydlig så att man inte behöver förlita sig till tolkning av densamma. Kommunen delar inte åsikten att ett förtydligande i lagstiftningen skulle kunna innebära ett minskat incitament för de aktuella aktö- rerna att fullt ut ta sitt långsiktiga ansvar. Om statens sisthands- ansvar lagfästs är det snarare ytterligare ett incitament för staten och berörda myndigheter att försäkra sig om att reaktorinne- havarna verkligen tar sitt ansvar. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Opinionsgruppen för säker slutför- varing &lt;/SPAN&gt;ser det som naturligt att sistahandsansvaret för slutförvaret övergår till staten när reaktorägarnas och avfallsbolagets ansvar upphör. Gruppen delar arbetsgruppens syn på att statens ansvar ska vara kopplat till ägande och förfoganderätt över den kärnämnen som slutförvaras. Ett framtida samhälleligt ansvar och ägande ställer krav på att staten deltar mer aktivt i slutförvarsprocessen redan nu och på så sätt försäkrar sig om att det framtida ansvaret blir rimligt och möjligt att axla. Även &lt;SPAN class="ft12"&gt;Miljövänner för kärnkraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft21"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;delar arbetsgruppens uppfattning att det är för tidigt att i detalj lagstifta om förhållanden som kan inträffa om närmare 100 år. Om det inte längre finns någon som kan göras ansvarig är det rimligt att staten får ikläda sig det resterande ansvaret. Enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;Miljöorganisatio- nernas kärnavfallsgranskning &lt;/SPAN&gt;bör inte den föreslagna lagändringen införas eftersom den inte uppfyller det uppdrag som regeringen gav myndigheterna. Istället pekar organisationen på att ett antal frågor fortfarande är obesvarade och föreslår därför att en ny utredning tillsätts för att se över viktiga ansvarsfrågor inom kärnavfalls- området. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Miljörörelsens kärnavfallssekretariat &lt;/SPAN&gt;ser positivt på att ansvarsfrågan blir tydligare och instämmer i arbetsgruppens syn- punkt att det är lämpligt att vänta med lagändringen så att industrin inte har mindre incitament att ta sitt långsiktiga ansvar. Sekreta- riatet tar även upp en del andra frågor som är förknippade med frågor kring slutförvaringen av använt kärnbränsle. Enligt &lt;SPAN class="ft12"&gt;Svensk Kärnbränslehantering AB &lt;/SPAN&gt;är det önskvärt med en klar precisering av när industrins ansvar upphör och var ansvaret ligger därefter. Det finns därför goda skäl att förtydliga det långsiktiga ansvaret genom en lagändring. Sannolikt uppkommer, under den långa tid som återstår innan slutförvaret slutligen försluts, nya frågeställningar som kan komma att ändra förutsättningarna för lagregleringen. Detta kan i så fall föranleda nya lagändringar, efter sedvanlig beredning av frågorna. Det finns dessutom rent allmänt goda skäl för att uttryckligen lagfästa den princip om statens sistahands- ansvar som vid flera tillfällen uttalats i lagförarbeten på området. Den föreslagna lagbestämmelsen bör ändras så att det framgår att det som regleras är tillståndshavarnas rättigheter och skyldigheter enligt lag. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;E-ON&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; Kärnkraft Sverige AB &lt;/SPAN&gt;har inget att erinra mot föreslagen ändring. &lt;SPAN class="ft12"&gt;Sveriges Energiföreningars Riksorganisation &lt;/SPAN&gt;har lämnat kommentarer till vissa avsnitt i skrivelsen samt förslag om att inrätta en nationell ständigt bevakad driftövervakning av all nukleär verksamhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen föreslår att det införs en lagregel som reglerar statens sistahandsansvar för det använda kärnbränslet. Ett sådant lagstadgande har flera fördelar. Staten har genom att ratificera 1997 års konvention om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hante-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft21"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1237 ft11"&gt;ring av radioaktivt avfall (avfallskonventionen) åtagit sig ett sistahandsansvar för säkerheten. Genom den lagreglering utred- ningen föreslår tydliggörs statens ansvar. En sådan regel kan skapa en trygghet för berörda aktörer såsom den kommun där bränslet kommer att deponeras, dess invånare, fastighetsägare och även kraftindustrin. Genom en systematisk statlig tillsyn elimineras risken för att tillståndshavarnas drivkraft avtar för att fullfölja sitt ansvar för att nå en lösning på hur det använda bränslet ska slutförvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft11"&gt;Ett statligt övertagande av rättigheter och skyldigheter när det inte finns någon tillståndshavare som kan utkrävas ansvar fordrar noggranna civilrättsliga överväganden avseende ägarför- hållandena till det använda bränslet. Utredningen har även uppmärksammat frågor som är förknippade med den fastighet där slutförvaret är beläget i händelse av en konkurs eller likvidation hos fastighetens ägarbolag. Den bedömning som utredningen gör är att det är önskvärt att fastigheten övergår till staten när tillståndshavaren upphör att existera. Utredningen pekar i detta sammanhang på den möjlighet till expropriation som staten har enligt 2 kap. 5 § expropriationslagen (1972:719).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft11"&gt;Ett expropriationsförfarande är dock endast möjligt då ägarbolagen till den mark där slutförvaret för använt kärnbränsle är beläget är på väg att upplösas genom likvidation eller konkurs. Någon expropriation kan, mot bakgrund av den för- fattningsreglerade ansvarsfördelningen mellan staten och reak- torinnehavarna, inte komma i fråga under andra omständigheter än dessa. Under tiden bolagen fortfarande är verksamma har staten således inte någon rätt att expropriera marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;Utredningens bedömning av författningsförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Ett lagstadgande av statens sistahandsansvar för det använda kärnbränslet har flera tilltalande fördelar. Statens ansvar, som förvisso kommer till uttryck genom Sveriges ratificering av Avfalls- konventionen och i förarbetsuttalanden, tydliggörs genom en direkt lagregel vilket kan skapa en trygghet för berörda aktörer såsom den kommun där bränslet kommer att deponeras, dess invånare, fastighetsägare och även kraftindustrin. Den arbetsgrupp som under 2006 utredde frågan kom emellertid till slutsatsen att det inte var lämpligt redan nu lagfästa statens sistahandsansvar. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;av de bärande skälen var att gruppen ansåg att det skulle kunna innebära ett minskat incitament för de aktuella aktörerna att fullt ut ta sitt långsiktiga ansvar om statens ansvar uttryckligen framgår direkt i lagstiftningen. Även tidsaspekten – ett slutförvar för använt kärnbränsle kommer troligtvis inte förslutas förrän omkring år 2100 eller ännu längre fram i tiden om befintliga reaktorer ersätts med nya – talade enligt arbetsgruppen emot en lagreglering av statens ansvar, långt innan en sådan regel skulle få någon som helst praktisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Utredningen får dock ansluta sig till några av remissinstansernas bedömningar att ett lagfäst sistahandsansvar för staten snarare innebär ett incitament för staten och berörda myndigheter att genom reglering och kontroll försäkra sig om att reaktorinne- havarna fullföljer sitt lagstadgade ansvar att slutförvara det använda bränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Utredningen kan beträffande tidsaspekten till viss del dela arbetsgruppens uppfattning men bedömer inte att arbetsgruppens bedömning i sak är på något vis avgörande för frågans fortsatta hantering. Om principen lagfästs är det inte orimligt att förvänta sig att det kan komma att krävas justeringar av den i framtiden om nya frågeställningar uppkommer. Sådana ändringar får då beredas i sedvanlig ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Sammanfattningsvis bedömer utredningen att det finns över- vägande skäl som talar för att införa en lagreglering av statens sistahandsansvar för det använda kärnbränslet. Regleringen kan bidra till att skapa en trygghet för samtliga aktörer som är berörda av frågan. Genom en systematisk statlig tillsyn elimineras risken för att tillståndshavarnas drivkraft avtar för att fullfölja sitt ansvar för att nå en lösning på hur det använda bränslet ska slutförvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Civilrättsliga frågeställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;När statens sistahandsansvar inträder kan det vara lämpligt att äganderätten till hela den eller de fastigheter där slutförvaret är beläget och äganderätten/förfoganderätten till det använda kärn- bränslet också övergår till staten. Det inkapslade använda bränslet i slutförvaret har ett betydande ekonomiskt värde som kan vara möjligt att realisera i framtiden. Ett sådant förfarande kräver att äganderättsförhållandena till bränslet är klarlagda. Ytterligare en fråga som kan komplicera bilden är om något av de bolag som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft21"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;deponerat bränsle i slutförvaret eller rentav SKB skulle gå i konkurs. Vilka anspråk på egendom – t.ex. fastigheter eller använt kärnbränsle – kan staten och övriga bolag som deponerat använt kärnbränsle i det gemensamma slutförvaret göra gällande mot konkursboet och konkursborgenärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För att kunna göra överväganden i fråga om det slutliga ansvaret för det förslutna slutförvaret bör äganderätts- och konkursrela- terade frågeställningar behandlas utförligt. De frågor som aktuali- seras i samband med konkurs hos ett bolag är i princip desamma om ett bolag upphör genom likvidation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft12"&gt;– Frågor kring äganderätten till det använda bränslet – Euratoms optionsrätt och egendomsordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Bestämmelserna i kapitel 6 i Euratomfördraget om försörjning (artiklarna &lt;NOBR&gt;52–76)&lt;/NOBR&gt; syftar till att genom en gemensam försörjnings- politik tillförsäkra medlemsländerna lika tillgång till malmer, råmaterial och speciella klyvbara material (anrikat uran och pluto- nium). En särskild byrå (Euratoms försörjningsbyrå, EFB) har optionsrätt till malmer, råmaterial och särskilt klyvbart material som produceras inom medlemsländerna. Definitionen av speciella klyvbara material enligt artikel 197 Euratomfördraget omfattar använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Reglerna om optionsrätt är utformade för en situation med brist på uran, där användarna ska tillförsäkras en lika tillgång till kärnbränsle i enlighet med fördragets syften. Någon sådan brist på uran har aldrig rått på världsmarknaden. Bestämmelserna har därför aldrig kommit att tillämpas enligt sin ordalydelse.&lt;A href="#page_496"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Enligt artiklarna 86 och 87 i Euratomfördraget är speciella klyvbara materialen gemenskapens egendom. Gemenskapens ägan- derätt omfattar alla speciella klyvbara material som framställts eller importerats av en person eller ett företag och som är föremål för den enligt Euratomfördraget avsedda säkerhetskontrollen av dessa material. Medlemsstaterna, personerna eller företagen har dock obegränsad rätt att använda och förbruka de speciella klyvbara material bortsett från de inskränkningar som gäller i fråga om säkerhetskontrollen, strålskyddsreglerna och bränsleförsörjnings- byråns optionsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Prop. 1994/95:118 s. &lt;NOBR&gt;20–21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;I formell mening omfattar äganderättsreglerna och options- rätten alltså även använt kärnbränsle. I Sveriges förhandlingar om medlemskap i den Europeiska unionen säkerställdes att den for- mella ägande- och optionsrätten inte ska påverka det svenska slutförvarsprogrammet. Det har skett genom den gemensamma förklaringen om tillämpning av &lt;NOBR&gt;Euratom-fördraget,&lt;/NOBR&gt; som ingår i slutakten till Sveriges anslutningsfördrag. I förklaringen anges att varje medlemsstat avgör vilken politik den ska föra när det gäller slutstegen i kärnbränslecykeln. I samband med förhandlingarna mottog den svenska regeringen en skrivelse från kommissionen om tillämpningen av reglerna om optionsrätt. Av skrivelsen framgår att optionsrätten aldrig var avsedd att tillämpas beträffande använt kärnbränsle.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft12"&gt;– Frågor kring en eventuell konkurssituation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Aktiebolag kan avvecklas genom försäljning, fusion, delning, likvidation och konkurs. Utredningen tar närmast sikte på de situationer där bolagen inte lever vidare i någon form utan där de helt upphört att existera genom antingen konkurs eller likvidation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Till ett konkursbo räknas all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller tillfaller honom under konkursen och är sådan att den kan utmätas.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det använda kärnbränslet representerar ett inte obetydligt ekonomiskt värde och det torde inte föreligga hinder för att betrakta bränslet som egendom som ska ingå i konkursboet, under förutsättning att det bolag som försätts i konkurs formellt sett kan göra anspråk på äganderätten till bränslet. En given förutsättning är självklart att det använda bränslet skulle kunna realiseras och ge intäkter. Endast egendom som är sådan att den kan utmätas ingår enligt 3 kap. 3 § konkurslagen (1987:672) i konkursboet. För att egendom ska kunna utmätas förutsätts i första hand att den är överlåtbar men även beträffande egendom som kan överlåtas föreligger åtskilliga förbud mot utmätning.&lt;A href="#page_497"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Av bestämmelserna om utmätningsförbud, som avser förbud på grund av egendomens beskaffenhet i 5 kap. utsökningsbalken (1981:744) kan konstateras att ingetdera skulle kunna vara tillämpligt på använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1994/95:118 s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;3 kap. 3 § konkurslagen (1987:672).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Zeteo lagkommentarer 3 kap. 3 § till konkurslagen (1987:672).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;5 kap. 10 § utsökningsbalken stadgar att om förbud mot utmätning i vissa andra fall gäller särskilda föreskrifter. Många av de utmät- ningsförbud som har meddelats rör försäkrings- och sociallagstift- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;I samband med en eventuell konkurssituation ställs således äganderättsfrågan till det använda kärnbränslet på sin spets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vid en eventuell, förvisso osannolik men teoretisk möjlig, kon- kurssituation för SKB uppstår även grundläggande frågeställningar kring huruvida staten skulle kunna göra anspråk på äganderätten till marken där förvaret ligger. Marken har ett visst ekonomiskt värde och enligt konkursrättsliga regler ska den ingå i konkursboet och därmed bli föremål för utdelning till konkursborgenärerna enligt särskilt fastställd rätt till betalning enligt reglerna i förmåns- rättslagen (1970:979).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;Utredningens slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Den gemensamma förklaringen om tillämpningen av Euratom- fördraget synes ta sikte på att det är upp till varje enskilt medlemsland att själv bestämma om det använda bränslet ska åter- användas genom upparbetning eller direktdeponeras. Förklaringen behandlar inte själva äganderättsfrågan. Det juridiska värdet av skrivelsen från kommissionen till den svenska regeringen om tillämpningen av Euratoms optionsrätt torde vara begränsat. Utredningen bedömer därför att i strikt formell mening omfattas det svenska använda kärnbränslet fortfarande av ägande- och optionsrättsreglerna i fördraget, även om reglerna aldrig har till- lämpats och viss mån skulle kunna kallas obsoleta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Frågan är vilken praktisk betydelse det har att ägande- och optionsrättsreglerna formellt sett omfattar det använda kärn- bränslet. Det kan till att börja med konstateras att reglerna inte har fått några följder för Sverige eller de kraftproducerande företagen. Så länge dagens situation består – mellanlagring av bränslet i Clab i väntan på slutförvaret – har utredningen svårt att förutse att reglerna skulle få någon praktisk betydelse. Det är först när det använda bränslet har deponerats och slutförvaret ska förslutas, kraftbolagens skyldigheter är fullgjorda eller en konkurssituation hos något av ägarbolagen eller SKB uppstår som frågan ställs på sin spets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft21"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318499x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Om staten, i enlighet med utredningens författningsförslag, ansvarar för de skyldigheter och rättigheter som tidigare åvilat till- ståndshavaren om denne har upphört att existera har utredningen svårt att se att ägande- och optionsrättsreglerna skulle kunna få någon reell betydelse. Vad som övergår till staten är ansvar och skyldigheter att omhänderta det använda bränslet, ett ansvar som staten dessutom redan har åtagit sig genom att ratificera Avfalls- konventionen. Huruvida det fortfarande är Euratom som formellt sett äger bränslet har, såvitt utredningen kan bedöma, ingen praktisk betydelse i den situationen. Staten bör därmed kunna överta ansvaret för slutförvaret utan att också äganderätten till bränslet övergår i statlig regi. Att staten ansvarar för förvaret medan äganderätten till bränslet formellt sett fortfarande tillkom- mer gemenskapen är således ett fullt möjligt scenario enligt utredningen. Det skulle kunna hävdas att det använda kärnbränslet är sådan egendom som inte ingår i konkursboet, eftersom reaktorföretagen aldrig har kunnat göra anspråk på någon formell äganderätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;De fastighetsrättsliga frågorna aktualiseras oavsett på vilket sätt SKB upphör att existera, genom frivillig likvidation eller mindre troligt, genom ett konkursförfarande. I båda fallen ska bolagets tillgångar försäljas för att eventuellt överskott ska kunna delas ut till aktieägare respektive borgenärer. SKB har uppgett att bolaget har för avsikt att om möjligt förvärva all mark som krävs för anläggningen, dvs. inte endast berggrunden utan även mark ovanför slutförvaret&lt;A href="#page_499"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och utredningen utgår härmed från att bolaget kommer att stå som ensamägare till all mark som behöver ianspråk- tas för slutförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;När staten övertar tillståndshavarens rättigheter och skyldig- heter är det i princip en förutsättning att marken där slutförvaret är beläget övergår i statlig ägo . Härigenom tillförsäkras inte bara statens direkta kontroll över såväl det deponerade bränslet som markens framtida användningsområde utan även frågan om kärn- ämneskontroll efter förslutning underlättas betydligt med staten som markägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Oavsett om SKB skulle upphöra som juridisk person genom frivillig likvidation eller, mindre troligt, konkurs, ska bolagets tillgångar realiseras och skulder betalas. Eventuellt överskott till- faller aktieägarna eller borgenärerna. Marken där slutförvaret är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;SKI/SSI Rapport 2007:01 Statens ansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle, s. 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318500x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;beläget betingar ett visst ekonomiskt värde och det är därför troligt att den skulle försäljas alternativt ingå i konkursboet. Eftersom staten har ett stort intresse av hur marken används även efter att slutförvaret är förslutet kan det därför vara rimligt att staten har möjlighet att förvärva marken i samband med att bolaget, genom likvidation eller konkurs, upphör att existera som juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ett alternativ för att säkerställa statlig ägo skulle vara expropria- tion enligt 2 kap. 5 § expropriationslagen (1972:719). Enligt paragrafen får expropriation ske för att upprätta skydds- eller säkerhetsområde eller bereda utrymme för särskild anordning, om området eller anordningen behövs till skydd mot naturhändelse som är menlig från allmän synpunkt, mot vatten- eller luftförore- ning eller mot menlig inverkan i övrigt från industri eller annan anläggning. Härför krävs dock att området eller anordningen behövs till skydd mot allmänfarlig eller annars från allmän syn- punkt menlig naturhändelse, mot vatten- eller luftförorening eller mot menlig inverkan i övrigt från industri eller annan anläggning. Bestämmelserna är avsedda att medge också att utrymme tas i anspråk för skadeförebyggande åtgärder utan att äganderätten till marken exproprieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Enligt förarbetena avses med skyddsområde mark intill sådan anläggning som själv kräver skydd, t.ex. en sjö som levererar vatten till ett vattenverk och därför måste skyddas mot föroreningar. Med säkerhetsområde avses område kring anläggning som kan medföra fara, t.ex. atomkraftanläggning.&lt;A href="#page_500"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En expropriation innebär alltid ett ingripande i den enskildes äganderätt. Ett ingripande med stöd av expropriationslagen är, mot bakgrund av den författningsreglerade ansvarsfördelningen mellan staten och reaktorinnehavarna, endast möjlig då ägarbolagen till den mark där slutförvaret för använt kärnbränsle är beläget är på väg att upplösas genom likvidation eller konkurs. Någon expropria- tion kan inte komma i fråga under andra omständigheter än dessa. Under tiden bolagen fortfarande är verksamma har staten således inte någon rätt att expropriera marken. Det är först när verksam- heten har upphört som expropriationsförfarandet kan aktualiseras. Därmed bedömer utredningen att konsekvenserna av den före- slagna regleringen inte får någon reell påverkan på ägarbolagen så länge de är verksamma samt att påverkan efter att bolagen upphört med sin verksamhet endast är marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1972:109, s. 268.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td73"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td227"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Statens sistahandsansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Efterbehandlingsansvaret enligt 10 kap. miljöbalken innebär att det är förorenaren som ska betala för miljöstörningar som verk- samheten har gett upphov till. Skyldigheten att avhjälpa skada eller olägenhet kvarstår till dess att dessa har upphört, oavsett om verksamheten har lagts ned eller överlåtits. Om någon verksam- hetsutövare inte står att finna övergår efterbehandlingsansvaret till fastighetsägaren om denne vid tidpunkten för förvärvet kände till eller borde ha upptäckt föroreningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Efter att äganderätten till marken där slutförvaret är beläget övergått i statlig ägo är det därmed staten som ansvarar helt och fullt för efterbehandlingsansvaret om slutförvaret i framtiden orsa- kar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft21"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318502x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1246 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft15"&gt;på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft93"&gt;Strålsäkerhetsutredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft12"&gt;Tillsyn enligt miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Från den 1 januari 2011 har Strålsäkerhetsmyndigheten ansvaret för den operativa tillsynen enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning, dvs. kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen och verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndig- heten är också sedan tidigare tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft13"&gt;Vem som har tillsynsansvaret anges i miljötillsynsförord- ningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap. är kompletta i den bemärkelsen att den på samma sätt som gäller enligt kärnteknik- lagen och strålskyddslagen stödjer tillsynsmyndighetens uppgift att säkerställa att reglerna om strålsäkerheten fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;Myndigheten ska besluta om olika åtgärder för att rätta till missförhållanden i verksamheten. Dessutom ska tillsynsmyndig- heterna fortlöpande kontrollera om meddelade villkor för verksamheten är tillräckliga, med utgångspunkt i strålsäkerheten och balkens allmänna målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall. Ett föreläggande får förenas med vite. Även beslut om förbud mot en verksamhet eller en åtgärd kan meddelas om det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft13"&gt;Tillsynsmyndigheten får ingripa även mot den som bedriver verksamhet med strålning utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft21"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att kräva under- sökningar och liknande utredningar från verksamhetsutövarens sida för att tillsynen ska kunna genomföras. Ett sådant krav kan innefatta såväl provtagningar som efterforskningar och utred- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft13"&gt;En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft11"&gt;För att fullgöra sina uppgifter som tillsynsmyndighet har en myndighet rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel. Myndigheten har också en rätt att där utföra undersökningar och andra åtgärder som är nödvändiga för tillsynen. Rätten till tillträde gäller också den som handlar på myndighetens uppdrag, t.ex. en sakkunnig som ska göra en besiktning av en anläggning eller annan teknisk undersökning före ett myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft11"&gt;Enligt vad utredningen funnit finns det inte några skäl att ändra bestämmelserna om materiella bestämmelser om strål- säkerhet förs in i 12 kap. miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndig- heten blir tillsynsmyndighet enligt balken. Några smärre kompletteringar av bestämmelserna i 26 kap. är dock nöd- vändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 1 § behöver kompletteras med en hänvisning till verksamhet med strålning om materiella strålsäkerhets- bestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 3 § behöver kompletteras med en hänvisning till att Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet för verk- samhet med strålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 20 § behöver kompletteras med en hänvisning till tillståndsplikten enligt 12 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;26 kap. 27 § behöver kompletteras med en hänvisning till för- hållanden av betydelse för rikets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft21"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318504x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p920 ft11"&gt;Kärnkraften svarar för en betydande del av Sveriges elför- sörjning och anses därför ha en påverkan på det svenska totalförsvaret. Verksamheten vid kärnkraftreaktorerna är mot den bakgrunden av betydelse för rikets säkerhet och omfattas av mot den bakgrunden av säkerhetsskyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhetsskydd. Med säkerhetsskydd avses dels skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, dels skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, dels skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft99"&gt;Ett tydligare tillsynsansvar inom ramen för arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft11"&gt;Bestämmelser som rör frågor om strålsäkerhet finns förutom i strålskyddslagen även i arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårds- lagen och lagen om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;Fyra olika myndigheter svara för tillsyn inom sina respektive verksamhetsområden som även berör strålsäkerheten hos personal, patienter eller övrig allmänhet nämligen Strålsäker- hetsmyndighet, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läke- medelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;De berörda lagarna arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårds- lagen och lagen om medicintekniska produkter samt – enligt utredningens förslag – 12 kap. miljöbalken gäller parallellt vid sidan om varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft11"&gt;Utan att ändra tillsynsansvaret och utan att ändra på den arbetsfördelning som nu gäller för de berörda myndigheterna bör ansvaret enligt göras tydligare när det gäller tillsynen över strålsäkerheten. Det kan ske ge genom att strålskyddsbestäm- melserna, genom en markering i respektive lagstiftning ges, företräde när det gäller strålskyddet på respektive område. Således föreslår utredningen att arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter kompletteras med anmärkning som innebär att i fråga om strålskyddet gäller bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft13"&gt;Liksom för närvarande bör således bestämmelserna i miljö- balken om strålsäkerhet vara tillämpliga vid sidan av arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft21"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318505x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;miljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicin- tekniska produkter. Lagarna avses således gälla fullt ut vid sidan av varandra. Förslaget innebär att sådana föreskrifter eller villkor av betydelse för strålskyddet som utfärdas med stöd av strål- skyddslagen bör av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läke- medelsverket läggas till grund för dess bedömningar och betrak- tas som minimikrav som under alla omständigheter måste uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft11"&gt;Genom utredningens förslag kommer ansvaret för det övergripande strålskyddet att markeras på ett tydligare sätt i lagstiftningen. Ett grundläggande skäl till utredningens förslag är förutom en tydligare ansvarsfördelning att strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skad- liga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strålsäkerhetmyndigheten har inom sin organisa- tion sammantaget en sådan sakkunskap. Ett annat skäl är att EU:s grundläggande säkerhetsnormer för skyddet mot allmän- hetens, patienters och arbetstagares hälsa mot de faror som uppstår mot joniserande strålning är föremål för omarbetning. De nya reglerna förväntas att bli mer omfattande än dem som för närvarande gäller enligt Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996. Utan att i princip ändra på den arbetsför- delning som nu gäller bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras i respektive lagstiftning på det sätt som utredningen föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Allmänna principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;En av de grundläggande principerna som Sverige alltid har hållit fast vid är att det primära ansvaret för säkerheten och strålskyddet vid en verksamhet åvilar den som innehar tillståndet för verk- samheten i fråga. I Sverige är det sålunda det företag som bedriver verksamhet som enligt lag har ansvaret för säkerhet och strålskydd vid den egna verksamheten. Tillsynsmyndighetens uppgift är att försäkra sig om att den som enligt lag bär ansvaret, alltså tillståndshavaren, har förmåga att uppfylla sina förpliktelser och även gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft21"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;På strålsäkerhetsområdet är det Strålsäkerhetsmyndigheten som utövar tillsyn. Myndighetens ansvar är att ställa krav, kontrollera efterlevnaden av ställda krav, driva på strålsäkerhetsarbetet och vidta åtgärder då brister upptäcks. Tillsynen syftar till att verifiera att strålsäkerheten upprätthålls och utvecklas. Det sker genom att kontrollera att lagar, förordningar, föreskrifter, villkor och andra krav efterlevs samt genom att följa verksamheten hos utövarna som en grund för det pådrivande och förebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Verksamhetsutövaren ansvarar för att vidta de åtgärder som krävs för att upprätthålla strålsäkerheten. Verksamhetsutövaren ska ha förmåga att kontrollera att verksamheten uppfyller gällande krav och att verksamheten utvecklas, bl.a. genom att erfarenheter tas om hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;I Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn ingår därför att bedöma verksamhetsutövarens förmåga att leda och styra verksamheten utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv. Myndighetens tillsyn kan vara såväl övergripande genom att t.ex. kontrollera ledningssystem, som detaljerad genom att t.ex. kontrollera specifika tillämpningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tillsynen sker genom inspektion, verksamhetsbevakning och granskning samt uppföljning av händelser som inträffar. Dessutom görs samlade strålsäkerhetsvärderingar för att fånga upp tendenser i strålsäkerheten som kan vara svåra att se i ett kortsiktigt perspektiv eller i enskilda tillsynsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Inspektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Inspektion innebär att på ett planerat och systematiskt sätt förbereda och samla in information samt att analysera och bedöma/kontrollera om den verksamhetsansvarige uppfyller till- lämpliga lagar, föreskrifter samt drifts- och tillståndsvillkor. En inspektion innehåller alltid moment som utförs på plats vid det inspekterade objektet. Inspektioner kan variera i omfattning och inriktning. Grundläggande är dock att varje inspektion ska ha ett tydligt syfte och ändamålsenliga avgränsningar utifrån den kravbild inspektionen utgår ifrån och de delar av verksamheten som är i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;En inspektion syftar till att värdera verksamhetsutövarens för- måga att leva upp till kravbilden, dvs. förmågan att med tillräckliga resurser och kompetens kontinuerligt leda, genomföra, följa upp och ta hand om erfarenheter samt genomföra nödvändiga förbätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;ringar i verksamheten med strålsäkerheten i fokus. I värderingen ingår också att bedöma verksamhetsutövarens förmåga att granska den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Inspektionens syfte kan vara att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;bedöma om den av lagar, föreskrifter och villkor styrda krav- bilden uppfylls,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;bedöma hur kraven på ledningssystem (eller motsvarande) och organisation uppfylls (det formella systemet) för den aktuella verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;undersöka hur verksamheten bedrivs i praktiken (praxis) och i förhållande till kravbild och ledningssystemet (eller motsva- rande) med instruktioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;bedöma verksamhetsutövarens förmåga att fortlöpande hantera avvikelser/erfarenheter och förbättra verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;bedöma om verksamhetsutövaren följer de av Sverige godkända avtalen inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Resultat av inspektioner redovisas i inspektionsrapporter där de observationer och bedömningar som gjorts under inspektion fram- går. Inspektionsresultaten utgör underlag för beslut om vidare tillsynsåtgärder, beslut om föreläggande eller andra åtgärder samt ligger till grund för de samlade strålsäkerhetsvärderingar som myn- digheten genomför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Verksamhetsbevakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Verksamhetsbevakning är en metod för att genom tillsyn driva på strålsäkerhetsarbetet. Verksamhetsbevakning sker genom att fort- löpande följa verksamheten hos utövaren och genom att lämna och inhämta information. Resultaten från en verksamhetsbevakning används till att sprida information inom Strålsäkerhetsmyndigheten och till att planera ytterligare tillsynsåtgärder samt till att ge verk- samhetsutövaren återkoppling till vad myndigheten observerat. Resultaten utgör även ett underlag för Strålsäkerhetsmyndighetens samlade strålsäkerhetsvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Verksamhetsbevakningen är i huvudsak inriktad på verksam- hetsutövarens processer samt förmåga att med hög kvalitet bedriva och utveckla strålsäkerhetsarbetet. Det är också viktigt att följa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;verksamhetsutövarens förmåga att arbeta förebyggande, omvandla erfarenheter och lärdomar till åtgärder och att genomföra dessa för att förbättra strålsäkerheten. Till skillnad från inspektioner kan verksamhetsbevakning genomföras på annan plats än hos verksam- hetsutövaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Verksamhetsbevakningens syfte kan vara att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;upprätthålla en översiktlig bild av aktuella verksamheter och då speciellt de verksamhetsdelar som har betydelse för strålsäker- heten, samt att följa hur dessa verksamheter utvecklas och för- ändras över tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;vara pådrivande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;på ett tidigt stadium fånga upp planer på förändringar samt signaler och brister som kan behöva kontrolleras mer ingående genom inspektioner eller granskningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;följa upp beslut där Strålsäkerhetsmyndigheten ställt krav på till exempel åtgärdsprogram och där det finns behov av att göra andra, mindre stickprov än inspektioner och granskningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;klargöra Strålsäkerhetsmyndighetens förväntningar på verksam- hetsutövaren i sakfrågor samtidigt som att vara öppen för synpunkter från verksamhetsutövarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;RASK – informationsinsamling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;RASK – ett myndighetsinternt begrepp som numer står för snabb informationsinsamling och analys - är en metod som används när en händelse inträffat eller ett förhållande uppdagats som väsentligt kan påverka strålsäkerheten. Vid sådana händelser kan myndig- heten fatta beslut om att snabbt samla information för att i ett tidigt skede få en egen oberoende bild av händelsen/förloppet, och därigenom få ytterligare information innan myndigheten fattar beslut om tillsynsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;En RASK är inte en fullständig granskning av ett händelse- förlopp eller en fullständig orsaksanalys. En RASK omfattar normalt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kartläggning av händelseförlopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;konsekvenser av strålsäkerhetsmässig betydelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft21"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;orsaker till det inträffade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;vilka omedelbara åtgärder som vidtagits av verksamhetsutö- varen, vilka andra åtgärder som planeras och om dessa är adekvata.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Granskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Granskning är en metod som användas vid bland annat tillsyn för att analysera och bedöma redovisat underlag. Vid en granskning bedöms hur en tillståndshavare efterlever lagar, förordningar och myndighetens föreskrifter och allmänna råd och/eller internatio- nella avtal och andra regelverk. Granskningar kan även styras av särskilda villkor som regeringen eller myndigheten beslutat i sam- band med meddelande av tillstånd för viss verksamhet eller andra tillsynsbeslut. Myndigheten kan också på eget initiativ initiera en granskning. Detta gäller till exempel sådana ärenden som ska anmälas till myndigheten enligt myndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft11"&gt;Granskningar görs bland annat av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;sådana tekniska och organisatoriska ändringar av en anläggning eller dess verksamhet samt sådana ändringar av den centrala strålsäkerhetsdokumentationen som ska anmälas enligt myndig- hetens föreskrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;ansökan av en tillståndshavare om undantag från bestämmelser enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen eller myndighetens föreskrifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;andra frågor och förhållanden som Strålsäkerhetsmyndigheten anser kan ha betydelse för säkerheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Observerade fakta och förhållanden som framkommit vid gransk- ningen ställs samman i en granskningsrapport. I vilken omfattning kraven är uppfyllda avgörs genom att observerade fakta och förhållanden ställs mot kraven och relevanta bedömningskriterier, om sådana finns. Även ställningstaganden som myndigheten gjort tidigare i aktuella frågor beaktas. Eventuella brister eller avvikelser bedöms från strålsäkerhetssynpunkt. Därefter görs en samlad bedömning göras som grund för beslut om tillsynsåtgärder eller åtgärder som verksamhetsutövaren ska vidta för att åstadkomma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft21"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;rättelse. Resultaten från granskningar ligger även till grund för myndighetens samlade strålsäkerhetsvärderingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Samlade strålsäkerhetsvärderingar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Samlade strålsäkerhetsvärderingar utgörs av sammanställning och analys av de bedömningar som gjorts genom olika typer av tillsyn under en längre tid. Värderingen kan gälla en enskild anläggning, en tillståndshavare eller typ av verksamhet (t.ex. industriell verksam- het). Flera samlade strålsäkerhetsvärderingar inom verksamhets- området strålsäker kärnkraft ligger till grund för en årlig rapporte- ring till regeringen om strålsäkerhetsläget vid kärnkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Syftet med den samlade strålsäkerhetsvärderingen är att skapa en myndighetsgemensam bild över strålsäkerheten vid en anlägg- ning, för en tillståndshavare, eller för en typ i en verksamhet. I samlade strålsäkerhetsvärderingar analyseras därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;hur verksamhetsutövaren samlat uppfyller ställda krav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;verksamhetsutövarens förutsättningar att driva verksamheten på ett strålsäkerhet sätt på kort och medellång sikt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;trender och mönster som går att få fram ur underlaget, både negativa och positiva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft11"&gt;Med den samlade strålsäkerhetsvärderingen kan myndigheten fånga upp tendenser i strålsäkerheten som kan vara svåra att se i ett kortsiktigt perspektiv eller i enskilda tillsynsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Förutom att ge en samlad bild av strålsäkerheten kan värde- ringen också ge en utvärdering av tillsynsverksamheten genom att identifiera luckor och andra brister i myndighetens tillsyn av en viss verksamhet. Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska vidare utgöra underlag för myndighetens inriktning av kommande till- synsverksamhet Omfattning och frekvens beror av verksamhetens art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hantering och värdering av rapporteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Rapporteringar lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt krav i lagar, förordningar och föreskrifter, enligt villkor i tillstånd eller enligt enskilda beslut. Olika typer av rapporter kräver olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;bearbetning. Vissa rapporter lagras endast i databaser för att senare analyseras medan andra rapporter genomgår någon form av värdering i samband med att de inkommer till myndigheten. Bearbetningen kan resultera i ett beslut som exempelvis resulterar i någon typ av tillsyn såsom verksamhetsbevakning, inspektion eller granskning. Vissa rapporter vidarerapporteras till olika organisa- tioner såväl nationella som internationella. Rapporteringen kan även ligga till grund för verksamhetsplaneringen för nästkom- mande år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har också krav på sig att rapportera viss information vidare till andra aktörer, såväl nationellt som internationellt. Omgivnings- och utsläppsdata rapporteras till, EU enligt Euratomfördragets artikel 36, Helsingforskommissionen (HELCOM) enligt Rec 26/3 och Oslo/Pariskonventionen (OSPAR) enligt Agreement &lt;NOBR&gt;2005-7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1996-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Teknisk dokumentation om händelser i kärnkraftverk eller kärnteknisk anläggning skickas till IRS (Incident Reporting System), ett samarbete mellan IAEA och OECD för internationell spridning av erfarenheter av händelser på kärnkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Stråldoser till arbetstagare inom olika slag av verksamheter liksom stråldoser till patienter i medicinsk verksamhet rapporteras till FN:s vetenskapliga kommitté för strålning och strålnings- effekter, UNSCEAR vart femte år (kolla frekvensen). Från det centrala dosregistret för kärnteknisk verksamhet rapporteras årli- gen de stråldoser som arbetstagare vid de kärntekniska anlägg- ningarna erhållit till ISOE (Information system on occupational exposure NEA/IAEA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Från den 1 mars 2011 övertar Strålsäkerhetsmyndigheten den operativa tillsynen enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning, dvs. kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen och verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten är också sedan tidigare tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strål- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Vem som har tillsynsansvaret anges i miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318512x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Länsstyrelsen ansvarar för annan tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet för större anläggningar för mellanlagring av farligt avfall i form av elektriska och elektro- niska produkter som innehåller radioaktiva ämnen dvs. brand- varnare eller rökdetektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Kommunerna utövar tillsyn enligt balken över sådan användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra olägenhet för omgivningen av joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning och som inte kräver tillstånd enligt miljöbalken.&lt;A href="#page_512"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En myndighet som har tilldelats operativa tillsynsuppgifter ska för tillsynsarbetet avsätta resurser som i tillräcklig grad svarar mot behovet av tillsyn samt ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet. Myndigheten ska utreda tillsynsbehovet inom ansvarsområdet. Utredningen ska varje år uppdateras med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats. Varje verksamhetsår ska myndigheten upprätta en tillsynsplan baserad på utredningen. Myndigheten ska också föra ett register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn. Tillsynsverksamheten ska regel- bundet följas upp och utvärderas .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt balken ska kontrollera att lagen följs och ge information och råd till verksam- hetsutövare för att skapa förutsättningar för att miljöbalkens syfte uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Verksamhetsutövaren har ansvar för att följa lagar och regler. En väl utvecklad egenkontroll är ett effektivt sätt att ta eget ansvar för detta och påverkan på miljön. Alla verksamheter som faller under miljöbalkens tillämpningsområde är skyldiga att bedriva egen- kontroll enligt 26 kap. 19 § miljöbalken. Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga omfattas även av egenkontroll- förordningen (1998:901) och Naturvårdsverkets föreskrifter (2000:15) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verk- samheter. Noteras bör att tillståndspliktiga verksamheter även ska inge en årlig miljörapport till tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;Egenkontroll är ett av flera verktyg för att uppfylla miljöbalkens krav. En fungerande egenkontroll ger verksamhetsutövare kunskap om den egna verksamhetens miljöpåverkan. Genom ett systema- tiskt arbete ges underlag för att förbättra verksamheten ur miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr 26 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;och hälsoperspektiv. Egenkontrollen ska vara proaktiv dvs. före- bygga att verksamheten påverkar miljön negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;De allmänna hänsynsreglerna i andra kapitlet miljöbalken är tillsammans med 26 kap. 19 § grunden för miljöbalkens krav på egenkontroll. En god egenkontroll får antas leda till regelefter- levnad och är en god metod för att verksamhetsutövaren själv ska kunna identifiera problemområden och åtgärdsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Egenkontrollen innehåller fyra delmoment: att planera, genom- föra, följa upp och förbättra kontrollen kontinuerligt. Den kan även beskrivas som fyra steg. Utifrån verksamhetens miljöpåverkan ska den planeras och kontrolleras. Kontrollerna ska följas upp och förbättras. Inte minst genomförandet bör betonas. Intentionen med egenkontrollen är att den ska vara ett levande instrument i den dagliga driften. 26 kap. 19 § innehåller inget uttalat krav på doku- mentation. För det stora flertalet verksamheter torde dock doku- mentation var en nödvändighet för en fungerande egenkontroll. Lagstiftaren har dock inte ansett att dokumentation är ett självändamål. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att begära in för- slag på kontrollprogram eller förbättringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten ska granska och bedöma verksamhets- utövarens egenkontroll. Tillsynsmyndigheten ska däremot inte godkänna eller fastställa egenkontrollen. Den är verksamhetsutöva- rens kontrollinstrument. I och med att egenkontrollen ska bedrivas fortlöpande och med den uttalade ambitionen att förbättras kan den inte vid någon given tidpunkt anses färdigställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Tillsynen kan innehålla såväl inspektion på plats som granskning av dokument och givetvis båda delarna. Tillsynen kan bedrivas i form av systemtillsyn. Med termen avses tillsyn av det systematiska egenkontrollarbetet i betydelsen både dokumentation av densamma och hur den bedrivs i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;När det gäller tillsyn enligt miljöbalken pratar man om vissa grundprinciper för som getts beteckningen tillsynens ”grund- bultar”. De kan användas för att strukturera arbetet med operativ tillsyn och prioritera det som är viktigast. De fyra grundbultarna kan med utgångspunkt i strålsäkerhetsfrågorna beskrivas på föl- jande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Tillsynen ska vara miljömålsstyrd; På strålsäkerhetsområdet omfattar miljökvalitetsmålet ”Säker strålmiljö” för delmålen minskat utsläpp av radioaktiva ämnen, minskad förekomst av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318514x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1074 ft11"&gt;hudcancer och kontroll över riskerna med elektromagnetiska fält,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tillsynen ska stödja verksamhetsutövarens egenkontroll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;tillsynen ska differentieras; strålskyddet i Sverige bedrivs i enlig- het med de internationellt accepterade principerna om berätti- gande, optimering och dosbegränsning – vilket bl.a. innebär att nyttan av en verksamhet med strålning ska överväga risken och att stråldoser ska vara så låga som rimligt möjligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Samverkan mellan de operativa tillsynsmyndigheterna; fler än en myndighet kan ha operativt tillsynsansvar över samma företag, vilket t.ex. gäller för kärnkraftverken; genom att samordna till- synsaktiviteterna kan tillsynen bli effektivare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;Till detta kommer Strålsäkerhetsmyndighetens övriga tillsyn som beskrivs under avsnitt 9.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Administrativa sanktioner i Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;En översikt över tillsynsmyndighetens befogenheter inom strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Kärntekniklagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter som tillsynsmyndighet enligt kärntekniklagen är utomordentligt vittgående och sträcker sig från att erinra en tillståndshavare om dennes skyldigheter till att besluta om förbud för verksamheten. Tillståndshavare ska på begä- ran av myndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen. Tillståndshavaren ska också ge myndigheten tillträde till anläggning eller plats där verksamhet bedrivs för undersökningar och provtagningar i den omfattning som behövs. Myndigheten får vid behov anlita polismyndigheten för biträde vid tillsynen.&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Enligt kärntekniklagen får tillsynsmyndigheten besluta om de åtgärder som behövs för att lagen eller föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen ska följas. I samma syfte får myndigheten meddela förelägganden och förbud i enskilda fall. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Jfr 17 § Kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318515x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;någon inte vidtar en åtgärd som ålagts honom får myndigheten låta vidta åtgärden på hans bekostnad.&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Innebörden av lagens bestäm- melser är alltså att Strålsäkerhetsmyndigheten i sin tillsyn har rätt att besluta om varje åtgärd som myndigheten bedömer nödvändig för säkerheten. Ett sådant tillsynsbeslut kan innebära t.ex. att en tillståndshavare föreläggs att vidta vissa åtgärder som villkor för fortsatt drift av en anläggning. Strålsäkerhetsmyndigheten kan också besluta om förbud för en verksamhet och ställa upp villkor för att den – efter förnyad prövning – ska få återupptas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Tillsynsmyndighetens beslut ska gälla omedelbart, om inte annat bestäms.&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Beslut får överklagas hos regeringen. Detta är ännu ett uttryck för den särställning som tillsynsmyndigheten enligt kärntekniklagen har tilldelats. De allra flesta myndigheters beslut överklagas hos förvaltningsrätt eller, vid beslut enligt miljöbalken, hos miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Strålskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Tillsynsförfarandet enligt strålskyddslagen har anpassats med hänsyn till strålkällans farlighet m.m. Tillsynen har i möjligaste mån koncentrerats till de strålkällor där speciella och svåravvägda strålskyddsproblem föreligger och där särskild strålskyddsexpertis behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens befogenheter som tillsynsmyndighet enligt strålskyddslagen är vittgående. I likhet med vad som gäller enligt kärntekniklagen sträcker de sig från att erinra en till- ståndshavare om dennes skyldigheter till att besluta om förbud för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Den som bedriver verksamhet enligt strålskyddslagen är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten upplysningar och tillträde till anläggning eller plats där strålningsverksamhet bedrivs samt låta tillsynsmyndigheten göra undersökningar och ta prov i den omfatt- ning som behövs för tillsynen. I upplysningsskyldigheten ligger också att redovisa sådana förhållanden vid en anläggning eller plats som behövs för bedömning av om med stöd av lagen uppställda villkor och föreskrifter följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 18 § kärntekniklagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr 23 § kärntekniklagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318516x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Eventuella tvångsingripanden i bostäder som kan behövas från strålskyddssynpunkt bör i regel ske med stöd av rättegångsbalkens bestämmelser om husrannsakan.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten kan vidare besluta om de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att strålskyddslagen eller föreskrifter eller ett tillståndsvillkor som meddelas med stöd av lagen ska kunna efterlevas. För att tvinga fram en åtgärd kan myndigheten även förena ett föreläggande med vite.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om någon inte vidtar en strålskyddsåtgärd enligt lagen kan Strålsäkerhets- myndigheten också förordna om rättelse på dennes bekostnad.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ibland kan det vara angeläget att snabbt kunna ingripa för att förhindra befarade strålskador. Strålskyddsmyndigheten får då i avvaktan på att en förelagd strålskyddsåtgärd vidtas omhänderta radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strål- ning eller som innehåller ett radioaktivt ämne. Tillsynsmyndig- heten får också försegla en teknisk anordning eller anläggning för att förebygga att den brukas olovligen.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Polismyndigheten är skyl- dig att lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;A href="#page_516"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap. är komplett i den bemär- kelsen att den på samma sätt som gäller enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen stödjer tillsynsmyndighetens uppgift att säker- ställa att syftet med miljöbalken. I det här aktuella hänseendet gäller det främst frågan om strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillsynen i detta sammanhang ska avse dels den allmänna efterlevnaden av bestämmelserna enligt 12 kap. miljöbalken, dels de föreskrifter, domar, myndighetsbeslut och villkor som meddelas med stöd av balken. Myndigheten ska besluta om olika åtgärder för att rätta till missförhållanden i verksamheten. Dessutom ska tillsynsmyndigheterna fortlöpande kontrollera om meddelade villkor för verksamheten är tillräckliga, med utgångspunkt i strål- säkerheten och balkens allmänna målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall. Ett föreläggande får förenas med vite. Även beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 31 § strålskyddslagen samt prop. 1987/88:88, s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 32 och 34 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 32 § andra stycket strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 33 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 31 och 33 §§ strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;om förbud mot en verksamhet eller en åtgärd kan meddelas om det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får ingripa även mot den som bedriver verksamhet med strålning utan tillstånd. En möjlighet för tillsynsmyndigheten i ett sådant fall är att, vid sidan av föreläg- gande och förbud, förelägga om tillståndsprövning enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Ett föreläggande är möjligt också mot en verksam- hetsutövare som inte längre driver verksamheten – den har kanske överlåtits eller lagts ned. Verksamhetsutövaren är skyldig att avhjälpa olägenheter som verksamheten medfört tills de upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att kräva undersök- ningar och liknande utredningar från verksamhetsutövarens sida för att tillsynen ska kunna genomföras. Ett sådant krav kan inne- fatta såväl provtagningar som efterforskningar och utredningar. I det sammanhanget har tillsynsmyndigheten möjlighet att uppdra åt någon annan än verksamhetsutövaren (eller likställd) att utföra undersökningen – alltså fristående expertis med särskild sakkunskap på det aktuella området. Verksamhetsutövaren är skyldig att ersätta kostnaden för undersökningen. Den som utfört en sådan undersökning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller driftsförhållanden eller förhål- landen av betydelse för landets försvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;För att fullgöra sina uppgifter som tillsynsmyndighet har en myndighet rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel. Myndigheten har också en rätt att där utföra undersökningar och andra åtgärder som är nöd- vändiga för tillsynen. Rätten till tillträde gäller också den som handlar på myndighetens uppdrag, t.ex. en sakkunnig som ska göra en besiktning av en anläggning eller annan teknisk undersökning före ett myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft21"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318518x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1269 ft174"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;En översikt över de administrativa sanktioner som är knutna till tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft12"&gt;Förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft11"&gt;Förelägganden innebär att någon åläggs att utföra något. Det kan handla om att ta fram analyser, inkomma med åtgärdsprogram men också om att vidta konkreta fysiska åtgärder såsom t.ex. ombygg- nationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft12"&gt;Förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;Ett beslut om förbud kan innebära alltifrån att hela driften vid en anläggning eller verksamhet stoppas, till att en verksamhet under en tid förbjuds att utföra ett visst moment i sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft12"&gt;Viten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Förelägganden och förbud enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljöbalken får förenas med vite.&lt;A href="#page_518"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett vite är ett belopp fastställt i ett myndighetsbeslut med förbud eller krav om åtgärder och som ska betalas av den som inte fullgör myndighetens krav i det aktuella beslutet. Bestämmande av vitesbeloppet sker i det enskilda fallet med beaktande av vilken verksamhet och vilket företag det handla om samt vilken kostnad åtgärderna i fråga kan resultera i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft11"&gt;Närmare bestämmelser finns i lagen (1985:206) om viten. Som framgår av den lagen ska vitet bestämmas till belopp som bl.a. med hänsyn till adressatens ekonomiska förhållanden kan antas förmå honom att följa föreläggandet.&lt;A href="#page_518"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det bör naturligtvis inte under- stiga kostnaden för den förelagda åtgärden. Tillsynsmyndigheten har också möjligheten att förelägga s.k. löpande vite. Ett löpande vite bestäms till en viss summa per tidsperiod, till exempel för varje månad som beslutet inte följts. På detta vis kan man komma till rätta med tredska att följa föreläggandet, eventuellt genom att en verksamhetsutövare systematiskt överklagar vitesbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 22 § kärntekniklagen, 34 § strålskyddslagen och 26 kap. 14 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 3 § lagen (1985:206) om viten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft21"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318519x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Återkallelse av tillstånd innebär att ett tillstånd fråntas en verksamhetsutövare och fortsatt verksamhet förbjuds.&lt;A href="#page_519"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En sådan åtgärd kan sägas vara det kraftigaste ingripandet mot en verksamhet som fått tillstånd. För att verksamheten ska kunna återupptas krävs en ny ansökan om tillstånd för verksamheten. Reglerna är desamma beträffande tillstånd, dispens och godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För att återkallelse av ett tillstånd ska bli aktuellt ska det röra sig om väsentliga överträdelse av föreskrifter eller villkor alternativt att det annars föreligger synnerliga skäl ur säkerhets- eller strålskydds- synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Rättelse på den objektansvariges bekostnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som lagstiftningen kräver eller som tillsynsmyndigheten har beslutat om i ett föreläggande, får myndig- heten utföra åtgärden på den ansvariges bekostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Regeringens skrivelse om tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft11"&gt;Den 22 december 2009 lämnade regeringen en skrivelse&lt;A href="#page_519"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;till riks- dagen om hur den offentliga tillsynen ska förbättras. I skrivelsen redovisar regeringen generella bedömningar för hur en tillsyns- reglering bör vara utformad. För att bli mer effektiv och rättssäker bör tillsynen vara tydligare och mer enhetlig. Någon allmän till- synslag bör inte införas, men tillsynsregleringarna bör utformas utifrån de bedömningar som regeringen redovisar i skrivelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft11"&gt;Finansutskottet har i ett betänkande&lt;A href="#page_519"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ställt sig bakom rege- ringens skrivelse och anser i likhet med regeringen att skrivelse kan utgöra ett stöd och en vägledning för det fortsatta arbetet med att se över sektorslagar och deras tillsynsbestämmelser och utgöra en utgångspunkt när regler för tillsyn på nya områden utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 15 § kärntekniklagen, 28 § strålskyddslagen och 24 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Skr. 2009/10:79 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2009/10:FiU12 s.18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318520x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Nedan följer en sammanfattning av regeringens bedömning i de frågor som har mest beröring med regleringen på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;En tydligare statlig tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_520"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Grundläggande är att staten ska ge kommunerna stöd för att de ska kunna utföra den tillsyn som de har getts ansvar för. De statliga samordnande myndigheterna bör inom respektive område genom tillsynsvägledning löpande ge stöd till och följa hur kommunerna bedriver sin tillsyn. Genom uppföljning kan eventuella brister som bör åtgärdas i kommunernas tillsyn identifieras. För att ytterligare minska icke önskvärda variationer och brister i den kommunala tillsynen bör de statliga samordnande myndigheterna inom sina respektive områden ges möjligheter att utfärda föreskrifter om tillsynen. Sektorslagar som ger kommuner ansvar för tillsyn bör därför innehålla ett bemyndigande till regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om till- synen. Denna föreskriftsrätt bör gentemot kommunerna inriktas på grundläggande krav för en väl fungerande tillsyn, såsom tillsynsplaner, urvalskriterier för och utförande av inspektioner och dokumentation. Föreskriftsrätten bör även innehålla möjligheten att kräva in vissa uppgifter för att kunna genomföra tillsyns- vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ingripanden vid tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;När en brist konstateras vid tillsyn måste tillsynsorganet ha möjlighet till någon form av ingripande, som ska vara effektivt och tydligt. Ingripanden vid tillsyn har inte enbart ett bestraffande syfte. De ska även ha en framåtsyftande funktion och tillse att regler följs i framtiden. Samtidigt är det viktigt att tillsynsorganen kan ingripa mot regelöverträdelser där överträdelsen inte går att göra ogjord. Sanktioner vid tillsyn bör vara proportionerliga i förhållande till de konstaterade bristerna. De olika möjligheter till sanktioner som är tillgängliga för ett tillsynsorgan bör därför kunna användas vid såväl mindre som mer allvarliga brister i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Nedanstående framställning bygger på innehållet i Skr. 2009/10:79 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn, s. &lt;NOBR&gt;37&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;53.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;verksamhet. Ingripandena kan då anpassas till den enskilda situa- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Den myndighet som är ansvarig för samordningen inom ett tillsynsområde bör följa och utvärdera tillämpningen av ingripande- möjligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ingripanden vid mindre allvarliga överträdelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Tillsynsorganet bör ha författningsreglerade möjligheter till ingripanden vid mindre allvarliga överträdelse. Om det saknas möjligheter till mildare ingripanden kan detta leda till att inget ingripande sker trots en konstaterad brist, eftersom den som utövar tillsynen inte vill vidta en alltför ingripande åtgärd. En gemensam beteckning på ett sådant lindrigt ingripande kan vara anmärkning. För en hög regelefterlevnad på lång sikt är det viktigt att kontakterna mellan tillsynsorganen och de objektsansvariga sker med förtroende och respekt, vilket främjas av ett stort inslag av dialog. En sådan dialog bör bejakas. Innan ett ingripande görs kan det därför i vissa fall vara aktuellt med påpekanden och rekommendationer för att få till stånd en frivillig rättelse. Den som utsätts för ett ingripande bör ha möjlighet att få detta överprövat. Detta gäller anmärkningar och motsvarande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Varning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;När en verksamhet som står under tillsyn förutsätter ett tillstånd av en myndighet eller någon annan form av förhandsprövning kan detta tillstånd eller liknande beslut återkallas vid misskötsamhet. Beslut av detta slag innebär att den tillsynspliktiga verksamheten måste upphöra och utgör därför de allvarligaste ingripandeåtgär- derna vid tillsyn. Det kan därför antas att tillsynsorganen i viss mån drar sig för att i ett första skede använda dessa instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;När det föreligger klara skäl för att återkalla ett tillstånd respektive förbjuda en verksamhet, men där det av omständlig- heterna i det enskilda fallet framgår att det föreligger särskilda skäl att underlåta detta, kan en lämplig form av ingripande vara att utfärda en varning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft21"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Åtgärdsförelägganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Ett tillsynsorgan bör ha en möjlighet att besluta om förelägganden i enskilda fall. Möjligheten att utforma föreläggandet för att kunna styra beteendet hos den objektsansvarige bör vara vitt och i princip ansluta till tillsynens omfattning. Föreläggandets utformning skapar möjligheter för tillsynsorganet att anpassa ett ingripande efter vad som är behövligt ur sektorslagens perspektiv. Ett åtgärds- föreläggande bör kunna förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Rättelse på den enskildes bekostnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Ett tillsynsorgan bör ha möjlighet att besluta om rättelse på den objektsansvariges bekostnad utan att behöva begära verkställighet genom Kronofogdemyndigheten. Därigenom blir tillsynsprocessen kortare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Tillsynsorganen bör ha en möjlighet att besluta om rättelse för det fall den objektsansvarige inte följer ett åtgärdsföreläggande. Den möjligheten bör användas om det föreligger behov av en snabb handläggning för att undanröja risker inom tillsynsområdet och det är enklare att tillsynsorganet själv rättar till överträdelsen. Använd- ningen av rättelse bör förutsätta att ett åtgärdsföreläggande först har meddelats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det bör även finnas en möjlighet att utan föregående åtgärds- föreläggande besluta om rättelse på den objektsansvariges bekost- nad, om den objektsansvarige underlåter att göra något som följer direkt av sektorslagen. Det bör dock krävas att det finns vissa kvalificerande skäl för en sådan rättelse. En anledning att använda en sådan möjlighet kan vara att det finns anledning att anta att den objektsansvarige inte kommer att följa ett åtgärdsföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Interimistiska beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Inom vissa verksamheter kan en överträdelse få så stora kon- sekvenser att verksamheten måste upphöra till dess ett bättre beslutsunderlag finns att tillgå. Tillsynsorgan bör då ha en möjlig- het att ingripa i avvaktan på ett slutligt beslut om återkallelse eller förbud genom att interimistiskt stoppa en verksamhet eller ta om hand ett föremål. Det bör dock krävas starka skäl för ett sådant tillfälligt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Även om ett interimistiskt beslut ska upphävas så snart det inte längre finns behov av det, bör beslutet inte kunna gälla tills vidare utan för en avgränsad tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Återkallelse av tillstånd och förbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En tillsynsmyndighet bör ges möjligheten att återkalla tillstånd och liknande förhandsbesked samt att förbjuda en verksamhet som inte kräver tillstånd. Dessa ingripandemöjligheter är de mest ingripande inom tillsynsområdet. Det bör därför tydligt framgå av ett tillståndsbeslut att tillståndet kan återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det allra vanligaste är att tillsynsmyndigheten även är till- ståndsmyndighet inom området och därför kan återkalla tillstånd. Om dessa två närliggande funktioner är uppdelade mellan två olika myndigheter bör inte tillsynsmyndigheten kunna återkalla till- ståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Sanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Sanktionsavgifter bör endast förekomma inom speciella och klart avgränsade rättsområden där det relativt lätt kan fastställas om en överträdelse skett eller inte. Sanktionsavgiften bör ses som ett komplement till övriga ingripandemöjligheter och användas för att i enskilda fall kunna nyansera dem. När storleken på sanktions- avgiften ska bestämmas bör hänsyn tas till olika omständigheter såsom överträdelsen art. Även andra omständigheter såsom bestämmelsernas betydelse för tillsynsområdet bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För att tillgodose de krav som följer av Europakonventionen bör det finnas en möjlighet för tillsynsmyndigheten att under vissa förutsättningar underlåta att besluta om sanktionsavgift. Bestäm- melserna i det sjunde protokollet till Europakonventionen om rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger kan behöva upp- märksammas. Beslut om sanktionsavgifter vid tillsyn måste kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;För att ett system med sanktionsavgift ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt bör bestämmelser om hur sanktionsavgiften ska betalas ingå i sektorslagen. Ett beslut om sanktionsavgift som beslutas av en tillsynsmyndighet bör utgöra en exekutionstitel som kan verkställas utan ett domstolsförfarande. För detta behövs en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;reglering som anger att en sanktionsavgift får verkställas om den är obetald och förfallen till betalning. Detta kräver i sin tur en regle- ring om när betalning ska ske och till vem. Slutligen bör det i dessa fall finnas en reglering av indrivningen av en förfallen sanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Vite&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Det bör analyseras ytterligare hur och var en begränsning av tillsynsorgans möjlighet att vid vite förelägga någon att medverka i utredning av verksamhet som kan föranleda straff eller sanktions- avgift ska regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I vissa situationer när vite används kan uppgiftsskyldigheten komma i konflikt med grundläggande rättssäkerhetskrav. Ett exempel på detta är rätten att vara passiv, som inryms i begreppet rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen. Om det finns anledning att anta att en person som omfattas av tillsyn har begått brott, får inte tillsynsorganet förelägga denne att vid vite medverka i utredningen av en fråga som har samband med brottsmisstanken. Det är dock möjligt för tillsynsorganet att utan föreläggande efterfråga uppgifterna, att besluta ett föreläggande utan vite eller att förelägga andra än den misstänkte att vid vite att lämna ut de uppgifter som behövs. Den objektsansvarige kan naturligtvis också själv frivilligt lämna erforderliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Underlåtenhet att ingripa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;För att uppnå en ökad tydlighet i regelverk om ingripanden vid tillsyn bör det i vissa fall finnas en reglering av de situationer då tillsynsorganen inte behöver vidta någon åtgärd mot den objekts- ansvarige för en konstaterad brist. Det kan gälla situationer då det är mer lämpligt att låta bli att ingripa, t.ex. då överträdelsen är ringa eller då den objektsansvarige har vidtagit rättelse. Rättelse bör dock inte utgöra en godtagbar grund för eftergift i allvarliga fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;När det gäller sanktionsavgifter har det ifrågasatts om ett strikt ansvar, utan något utrymme att beakta förhållanden av subjektiv natur, är förenligt med Europakonventionen. Det kan därför vara nödvändigt att ange att tillsynsmyndigheten i vissa undantagsfall inte behöver ta ut en sanktionsavgift, t.ex. om det vore oskäligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Tillsynsorganets ställningstagande att underlåta att ingripa bör komma till uttryck i ett beslut, om inte annat för att den objekts- ansvarige ska få vetskap om att det aktuella tillsynsförfarandet har avslutats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Preskription&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Det normala bör vara att tillsyn sker avseende ett förhållande som råder vid det aktuella tillfället, men det finns områden där över- trädelser kan visa sig först efter längre tid. Om tillsynen då enbart ska ske utifrån dagens förhållanden och en kort preskriptionstid kan tillsynsmyndigheten i praktiken ha mycket små möjligheter att göra effektiva ingripanden. Inom vissa områden kan vidare effekterna även av allvarliga överträdelser visa sig efter så lång tid att det är olämpligt att fastställa någon preskriptionstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En tydlighet om vad som gäller kring preskription för en viss bestämmelse är viktig ur ett rättssäkerhetsperspektiv. En enhetlig preskriptionstid för all tillsyn skulle underlätta för objektsansvariga som står under tillsyn enligt regleringar i flera regelverk. Skillnader mellan förutsättningar inom olika tillsynsområden och möjlig- heterna till effektiva ingripanden väger dock enligt regeringens mening tyngre. Regeringen bedömer därför till skillnad från utred- ningen att en preskriptionstid, inom de tillsynsområden där en sådan är lämplig, bör fastställas för varje tillsynsområde utifrån områdets specifika förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Befogenheter under genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I likhet med övriga delar av den offentliga förvaltningen ska till- synsorgan bemöta medborgare och företag respektfullt. Detta är viktigt för att behålla förtroendet för tillsynen och underlättar även tillsynsarbetet. I de flesta fall behöver inte heller tvångsmedel användas vid utförandet av tillsynen. Det är dock viktigt att till- synsorgan på de områden där det behövs har ett tydligt författ- ningsstöd för att vidta åtgärder i de fall då den objektsansvarige inte är samarbetsvillig. För de objektsansvariga är det viktigt att veta hur långt tillsynsorganets befogenheter sträcker sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft21"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1283 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tillträde till lokaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Regeringen delar utredningens slutsats att det av integritetsskäl bör prövas särskilt noga om ett tillsynsorgans tillträdesrätt även ska inkludera bostäder. En sådan rätt bör endast ges om det är nödvändigt för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Så är fallet inom vissa områden, där den tillsynspliktiga verksamheten ofta bedrivs i bostäder eller där det kan vara svårt att dra en tydlig gräns mellan verksamhetslokaler och bostäder. Att tillträdesrätten även innefattar bostäder bör då särskilt anges i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I övrigt bör tillsynsorganets tillträdes- och undersökningsrätt inte begränsas på annat sätt än att omfattningen av denna rätt ska vara nödvändig för tillsynen samt att de områden, anläggningar, platser, byggnader, lokaler, transportmedel eller andra utrymmen som omfattas ska användas i den tillsynspliktiga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Rätt till upplysningar m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft11"&gt;Förfarandet att inhämta upplysningar, handlingar, föremål eller liknande bör ske i två steg. Först begär tillsynsorganet av den objektsansvarige att få ta del av de begärda objekten. Uppnås inte syftet med begäran får den objektsansvarige föreläggas att komma in med det som har begärts. För att föreläggandet ska få effekt bör det kunna förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det kan antas att en objektsansvarig som har begått en regel- överträdelse kan frestas att förstöra viktiga handlingar eller före- mål. Om en sådan risk föreligger bör det finnas en möjlighet för tillsynsorganet att genom ett beslut omedelbart omhänderta hand- lingar eller föremål. Ett sådant beslut ska upphävas så snart säker- hetsåtgärden inte längre behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Biträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Om en objektsansvarig vägrar tillsynsorganet tillträde till en lokal eller liknande för undersökning kan tvångsåtgärder behöva använ- das. Att vidta sådana åtgärder ligger normalt sett inte inom ett tillsynsorgans befogenheter. Genom en tydlig författningsreglering bör ett tillsynsorgan på de områden där det behövs ha möjlighet att få hjälp av en lämplig myndighet när tvångsåtgärder krävs för till- synens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft21"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;När det finns risk för hot eller handgripligheter i samband med tillsynens utövande bör det finnas möjlighet att begära biträde av en polismyndighet. När det handlar om att undanröja fysiska hinder för tillsynens genomförande bör det finnas möjlighet att begära biträde av Kronofogdemyndigheten. Eftersom behovet av biträde kan variera bör en tillsynsmyndighet ha möjlighet att vända sig endera till en polismyndighet eller Kronofogdemyndigheten beroende på det föreliggande behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Inom vissa områden kan biträde från Kustbevakningen och Tullverket vara nödvändigt för att en effektiv tillsyn ska kunna bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Åtalsanmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Om en misstanke om en straffbar överträdelse inom det egna tillsynsområdet föreligger bör tillsynsorganet vara skyldigt att göra en anmälan till åtal. Misstankegraden för en sådan skyldighet bör vara låg för att markera att tillsynsorganet inte ska ta ställning till rena bevisfrågor. Samtidigt får inte misstanken vara så diffus att den saknar påtaglighet. Nivån på den misstankegrad som bör krävas kan mot denna bakgrund formuleras som att det ska finnas en klar misstanke om en straffbar överträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Inom vissa områden kan dock skäl tala mot att införa en ovillkorlig skyldighet att göra anmälan till åtal. Det bör alltid prövas om det finns behov av en sådan skyldighet inom det aktuella området. Det kan även finnas områden där det förebyggande arbetet i hög grad bygger på rapportering av brister, tillbud och olyckor från de objektsansvariga. Inom dessa områden kan ett införande av en ovillkorlig skyldighet för tillsynsorganet att anmäla till åtal göra att rapporteringsviljan minskar. Missförhållanden kan döljas av rädsla för rättsliga efterverkningar, vilket kan vara kontraproduktivt för det övergripande syftet med tillsynen. Inom tillsynsområden där denna risk finns bör en ovillkorlig skyldighet att anmäla till åtal inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft21"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318528x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1289 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Specifikt om frågan om åtalsanmälan på strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Om det finns misstanke om att någon med uppsåt eller av oaktsamhet bedriver kärnteknisk verksamhet eller verksamhet med strålning utan tillstånd, åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av respektive lagstiftning eller åsidosätter viss i kärntekniklagen angiven anmälningsskyldighet är Strålsäkerhets- myndigheten skyldig att anmäla det inträffade till åklagare om inte överträdelsen framstår som helt bagatellartad.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Detsamma gäller enligt miljöbalken som ålägger tillsynsmyndig- heten en skyldighet att anmäla straffbelagda överträdelser till polis- eller åklagarmyndigheten när det finns misstanke om brott.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillsynsmyndigheten ska inte pröva om brottet kan anses ringa&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller om kanske det saknas både uppsåt och vårdslöshet – alltså om gärningen eventuellt inte kan leda till fällande dom; det är den andra myndighetens sak, och det får framgå av den följande brottsutredningen.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I förarbetena betonas anmälningspliktens vikt, bl.a. med tanke på den betydelse inte bara lagstiftaren utan också allmänheten tillmäter just straffsanktioner på området.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I Naturvårdsverkets allmänna råd betonas att anmälan ska ske i nära anslutning till överträdelsen för att klargöra att inte förhål- landet godtas av myndigheten, och att anmälningsskyldigheten inte bör påverkas av att en överträdelse anmälts av någon annan. Miljö- överdomstolen har med hänvisning till bestämmelsen i detta stycke funnit att anmälningsskyldigheten utgör ett led i tillsynen och att därför tillsynsmyndigheten har rätt att ta ut kostnaderna för detta arbete genom en avgift med stöd av 27 kap. 1 §.&lt;A href="#page_528"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Skyldigheten att anmäla överträdelse till åtal har uppmärksam- mats av Strålsäkerhetsmyndigheten. Vad som har uppmärksammats är att en åtalsanmälan i vissa fall kan komma i konflikt med Strålsäkerhetsmyndighetens strävan efter att höja säkerheten vid kärntekniska anläggningar och annan verksamhet med strålning. Säkerheten vid en verksamhet bestäms nämligen inte bara av utformningen av tekniska system utan också av organisatoriska,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1992/93:98, s. 37 ff, JO:s ämbetsberättelse 1988/89 s. 341 ff. samt JO:s beslut den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;augusti 1997, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2187-1997.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;26 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 29 kap. 11 § 1 st miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se även prop. 1997/98:45 II s. 267, se även regeln om åtalsprövning i 29 kap. 11 § 4 st miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se även prop. 1997/98:45 I s. 491, 495 f. och SOU 2004:37 s. 57 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;21&lt;/SPAN&gt;MÖD 2005:67 (M &lt;NOBR&gt;9792-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318529x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;administrativa och personella faktorer. Det är därför av avgörande betydelse för säkerhetsarbetet att olika slag av incidenter och felgrepp omedelbart utreds och rapporteras till tillsynsmyndig- heten. Därigenom kan erfarenheter tillvaratas som kan leda till en förbättrad säkerhet i kärnteknisk verksamhet och även i övrigt när det gäller verksamhet från strålning. Anmälningar från de kärn- tekniska anläggningarna om händelser och observationer som gjorts har alltså en stor betydelse för myndighetens tillsynsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Helt avgörande för att en sådan pådrivande tillsyn ska kunna fungera är att en operatör vid en kärnteknisk anläggning i samband med verksamhet med strålning ska kunna anmäla även sådana händelser, som innebär att en överträdelse mot säkerhetsbestäm- melserna har begåtts, utan att samtidigt riskera åtal för detta. Strålsäkerhetsmyndigheten har därför betonat att det är viktigt att sanktionsbestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen inom rimliga ramar anpassas så att sådana anmälningar från verk- samhetsutövarna till tillsynsmyndigheten, som Strålsäkerhetsmyn- digheten finner viktiga för att främja en ökad säkerhet, inte hämmas.&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Verksamhetsspecifik tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Tillsyn av kärnkraftsreaktorer och anläggningar för hantering m.m. av radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;Tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Tillsynen inom detta område omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;de tio kärnkraftsreaktorerna som är i drift vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;de två stängda reaktorerna i Barsebäck,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;de stängda forskningsreaktorerna i Studsvik och den stängda reaktorn i Ågesta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;fabriken i Västerås för tillverkning av kärnbränsleknippen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;det centrala mellanlagret i Oskarshamn för använt kärnbränsle,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;avfallsanläggningar vid Forsmark och Studsvik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet, januari 2009, s. 65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Tillsynens omfattning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Tillsynen inom området görs huvudsakligen genom en s.k. bas- tillsyn inom ett antal delområden som årligen följs upp i varierande grad. Tillsynen inom dessa delområden utgör basen i den tillsyn som behövs för att myndigheten ska kunna besitta en aktuell och oberoende bild av hur kraven efterlevs och av strålsäkerhetsläget. Tillsynen sker i form av verksamhetsbevakningar, inspektioner inklusive uppföljningar, möten, granskning av anmälda ärenden, rapporteringar och andra redovisningar. Denna bastillsyn komplet- teras med dels specifika tillsynsinsatser föranledda av inträffade händelser eller förhållanden, dels tillsynsuppgifter föranledda av resultaten från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, förutsedda ändringar vid anläggningarna och farhågor som väcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Resultaten från dessa aktiviteter ger underlag för både beslut om åtgärder av olika slag och för samlade säkerhetsvärderingar. Vid inspektioner, granskningar och verksamhetsbevakningar kan frågor väckas som behöver redas ut mer ingående innan tillsynsmyndig- heten kan ta ställning till det som observationer och de eventuella farhågor dessa väckt. Tillsynen stöds därför av utrednings- och forskningsarbete. Resultat från dessa arbeten återförs också till de samlade säkerhetsvärderingarna. Forsknings- och utredningsarbetet, liksom vad som i övrigt framkommer från tillsynen och de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, utgör det underlag som behövs för att fortlöpande kunna utvärdera strålsäkerhetskraven enligt Strålsäker- hetsmyndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Den löpande tillsynen av kärntekniska anläggningar är inriktad på kontroll av att tillståndshavarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;har nödvändiga organisatoriska och administrativa förutsätt- ningar att leda, styra och utveckla verksamheten på ett säkert sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;upprätthåller en god säkerhetskultur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;dels har tillräckligt med egen personal med den kompetens som behövs för att verksamheten ska bedrivas på ett säkert sätt, dels leder, styr och följer upp anlitade leverantörer och andra upp- dragstagare på ett riktigt sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;genomför tekniska anläggningsändringar och driver anlägg- ningarna så att nödvändiga säkerhetsmarginaler upprätthålls i alla situationer, att strålningsmiljön liksom förutsättningar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p250 ft11"&gt;ett bra strålskydd inte försämras, samt att driftstörningar och brister förebyggs genom ändamålsenliga underhållsprogram,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;har ett förebyggande förhållningssätt till fysisk och annan åldring samt att de tillämpar effektiva övervaknings- och kontrollprogram som förmår fånga upp skador och andra försämringar tidigt innan säkerheten och strålskyddet påverkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Granskning av ändringar och kontroll genom ackrediterade organ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Varje år anmäls till myndigheten mellan 150 till 200 ändringar av anläggningarnas tekniska utformning, av dess centrala säker- hetsdokumentation och av dess organisationer. Anmälda ändringar granskas översiktligt för bedömning av vilka som ska kontrolleras mer ingående av Strålsäkerhetsmyndigheten. Cirka &lt;NOBR&gt;15&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;20&lt;/NOBR&gt; procent av anmälda ändringar kontrolleras på detta sätt för kontroll av att ändringarna görs på ett sätt som uppfyller ställda säkerhetskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tryck- och lastbärande komponenter samt vissa andra meka- niska anordningar kontrolleras och provas dessutom genom ackrediterade organ som har tredjepartsställning. Dessa organ ackrediteras av Styrelsen för teknisk kontroll och ackreditering (SWEDAC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Samlade strålsäkerhetsvärderingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Samlade värderingar av strålsäkerheten vid de kärnkraftverken görs dels på årsbasis, dels vart tionde år. Vid övriga kärntekniska anläggningar görs dessa samlade strålsäkerhetsvärderingar vartannat år och vart tionde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;De bedömningar som görs vart eller vartannat år syftar till att bedöma den sammantagna kravuppfyllnaden och i tid se tecken på brister som enskilda tillsynsinsatser inte fångar upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Samlade värderingar som görs vart tionde år bygger på en åter- kommande helhetsbedömning som tillståndshavaren ska redovisa till myndigheten. Dessa samlade värderingar är mer ingående bedömningar av hur gällande strålsäkerhetskrav uppfylls och om förutsättningar finns för att driva anläggningen på ett strålsäkert sätt fram till nästa bedömningstillfälle, med hänsyn tagen till den utveckling som skett inom vetenskap och teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft21"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Erfarenhetsåterföring med uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Erfarenhetsåterföring med uppföljning och bedömning av säkerhetsrelaterade händelser som inträffar i svenska och utländska kärntekniska anläggningar är en viktig del i den löpande tillsynen. Bestämmelser om utredning, rapportering och kategorisering av sådana händelser som inträffar i svenska anläggningar finns i myndighetens föreskrifter. Dessutom finns internationella rappor- teringssystem (benämnda IRS och INES) som Strålsäkerhetsmyn- digheten rapporterar svenska händelser till och i sin tur får information om inträffade händelser i andra länder som kan ha betydelse för bedömning av förhållanden i svenska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Inom Strålsäkerhetsmyndigheten görs en bedömning av tillståndsinnehavarnas egna analyser av de inträffade händelserna i svenska anläggningar, vilka slutsatser som dragits och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra ett upprepande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Därutöver sker inom avdelningar och enheter också en löpande uppföljning av inträffade händelser och förhållanden som har bety- delse för erfarenhetsåterföringen och kunskapsuppbyggnaden inom deras respektive fackområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Vid händelser eller andra förhållanden som allvarligt kan påver- kat strålsäkerheten vid en anläggning genomför myndigheten en Rask – informationsinsamling (se avsnitt 9.1.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Inspektörernas löpande kontakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Ett viktigt inslag i tillsynen är också inspektörernas löpande kontakt med anläggningarna via telefon och dygnsrapporteringen. Den senare innehåller information om anläggningens driftlägen under dygnet, inträffade händelser och störningar samt andra omständigheter som kan ha betydelse för säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Dessutom granskas och utvärderas anläggningarnas årsrap- porter. Dessa ska innehålla en samlad redovisning av verksamheten vid anläggningen, med faktaredovisningar samt erfarenheter som vunnits och de slutsatser som dragits med hänsyn till säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I den löpande tillsynen ingår även möten med representanter från anläggningarna för att diskutera frågor kring tolkning av lagar och föreskrifter, strålsäkerhetsaspekter som kan bli aktuella vid kommande större ändringar av en anläggning eller av dess organisa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft21"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;tion samt ny kunskap som framkommit genom utredning och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsynen av verksamhet med joniserande strålning inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Tillsynen inom detta område omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;regionerna Region Skåne och Västra Götalandsregionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;storlandstinget i Stockholms län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;18 landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;landstingsägda aktiebolag och medelstora privata vårdgivare, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;knappt 70 små vårdgivare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;På Sveriges drygt 250 sjukvårdsinrättningar utförs årligen 5 400 000 röntgenundersökningar, 100 000 nukleärmedicinska undersökningar och 23 000 patienter får strålbehandling. För att verksamheten ska kunna bedrivas under goda strålsäkerhetsförhållanden krävs att sjukvården har väl utvecklade kvalitetssystem, väl fungerande utrustning, anpassade lokaler och personal med hög kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Inom tandvården har legitimerade tandläkare ett generellt tillstånd att inneha och använda enklare, standardiserade tandläkar- utrustningar. Antalet legitimerade tandläkare är cirka 12 000 och uppskattningsvis har 7 000 egna röntgenutrustningar. Tidigare har dåvarande Strålskyddsinstitutet, utifrån statistik från filmleveran- törer, uppskattat att det tas cirka 15 000 000 bilder årligen. På grund av införandet av digitala system inom odontologisk radio- logi, har myndigheten idag inte någon statistisk över antalet exponeringar som görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft21"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;De medicinska tillämpningarna av joniserande strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Joniserande strålning används inom hälso- och sjukvården inom huvudområdena, röntgendiagnostik, nukleärmedicin, strålbehand- ling samt inom tandvården, dvs. odontologisk röntgendiagnostik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Röntgendiagnostik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Röntgendiagnostik och interventioner utförs inom landstingen förutom på röntgenavdelningarna på en mängd olika platser såsom vårdcentraler, akutmottagningar, operationsavdelningar m.fl. Flera röntgenmetoder ger idag höga, eller medför risk för höga, stråldoser till patienten vilket kräver noggrann planering och rutiner. Vid inspektioner har Strålsäkerhetsmyndigheten kunnat konstatera att denna planering inte alltid har varit god. Att basala strålskyddsåtgärder som inbländning, kompression, gonadskydd, antal bilder och korrekta exponeringsparametrar inte tillämpas härleds till bristande utbildningsrutiner samt avsaknad av metod- beskrivningar och rutiner. Detta beror i sin tur på otydligt defi- nierat ansvar och oklara roller i hur strålsäkerhetsarbetet är organiserat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft12"&gt;Nukleärmedicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;En viktig del av de medicinska tillämpningarna av joniserande strålning är nukleärmedicinen, som kontinuerligt har utvecklats under de senaste årtiondena. Nukleärmedicin bidrar till aktuella medicinska diagnoser och behandlingar av många allvarliga sjuk- domar, bland annat några av våra vanligaste och mest dödliga sjuk- domar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar. Vid en nukleärmedicinsk undersökning, även kallad isotopunder- sökning, används radioaktiva läkemedel som söker sig till ett visst organ eller viss vävnad. Därigenom kan funktionen hos organet eller vävnaden studeras och läkaren kan ställa rätt diagnos. Meto- den används för kontroll av skelett, hjärna, lungor, njurar och sköldkörtel. Dessutom används metoden vid tumörutredningar. Radioaktiva läkemedel används också vid behandlingar för att oskadliggöra sjuka delar av organ eller vävnad. Vanligaste är behandling av sköldkörteln med radioaktivt jod, &lt;NOBR&gt;jod-131.&lt;/NOBR&gt; Vid många undersökningar och behandlingar hanteras stora mängder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;radioaktiva läkemedel som kräver noggranna planeringar och strålskyddsåtgärder för att minimera stråldoser till patienter och personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Strålbehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Vid strålbehandling av cancertumörer är avsikten att ge tumör- området en så hög stråldos som möjligt medan stråldosen till omgi- vande vävnad minimeras. En liten felberäkning vid dosplaneringen kan leda till mycket allvarliga konsekvenser för patienten. Den tek- niska utvecklingen går mycket snabbt och nya komplexa behand- lingstekniker tillkommer ständigt. Svåra olyckor och missöden har inträffat internationellt, ofta beroende på bristande kvalitetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; vägledande program&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; vägledande program om kärnenergi från 2007 visas det att de medicinska tillämpningarna av joniserande strålning blir allt viktigare, men denna nya teknik innebär också att patien- terna utsätts för ständigt ökande strålningsdoser. Vissa diagnosför- faranden genomförs enligt kommissionens meddelande utan att det föreligger ett entydigt medicinskt behov, eller med onödigt stora strålningsdoser. Olyckor och misstag i samband med strålnings- terapi, men också med interventionsmedicin och datortomografi kan leda till allvarliga strålskador hos patienterna. Dessa frågor är särskilt viktiga när det gäller barn eller personer som utsätts för strålning i samband med screening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Sjukvårdspersonalen har ett stort ansvar för att skydda patienter mot strålning, men också för sitt eget strålskydd. Dåliga kunskaper om de strålningsdoser som krävs i olika förfaranden, allmän under- skattning av hälsoriskerna i samband med joniserande strålning samt personalbrist bidrar inte bara till riskerna för patienterna, utan kan också leda till att vissa yrkesgrupper får onödigt höga strål- ningsdoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;I kommissionens vägledande program om kärnenergi från 2007 identifieras som de viktigaste uppgifterna inom detta område, bland annat att förbättra strålskyddet för patienter och personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft21"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsynens omfattning och inriktning inom sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Inspektioner och granskningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Tillsynen inom området görs huvudsakligen genom inspektioner och granskningar. Dessa är viktiga för att kontrollera efterlevnaden av lagar och föreskrifter och för att komma till rätta med konsta- terade problem. Dessutom är kommunikation och samverkan med andra myndigheter och organisationer en del av Strålsäkerhetsmyn- dighetens tillsynsstrategi. Även informationsinsatser i form av kursverksamhet om gällande lagstiftning för berörda befattnings- havare är en del av tillsynsinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Den löpande tillsynen är inriktad på kontroll av att sjukvården har de rutiner och den kompetens som krävs för ett säkert personal- och patientstrålskydd och en säker hantering av radio- aktiva strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;Komplement till inspektioner inom hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Inspektioner utgör en viktig del av tillsynen för att kontrollera efterlevnaden av lagar och föreskrifter och för att komma tillrätta med problemen men även andra åtgärder krävs. Regelbundet görs breda uppföljningar av stråldoser till patienter enligt föreskrifter om diagnostiska referensnivåer inom röntgendiagnostik och nukleärmedicin. Konceptet har visat sig fungera mycket bra för att åstadkomma den sänkning av stråldoser till patienter som är det yttersta målet för strålskyddsverksamheten. Även uppföljning av stråldoser till personal och utredningar av specifika tekniker och metoder liksom av inträffade missöden ger underlag till tillsynen. Den snabba utvecklingen av nya tekniker och metoder inom sjukvården medför att Strålsäkerhetsmyndigheten kontinuerligt behöver se över och anpassa regelverket, vara pådrivande genom att informera och utbilda nyckelpersoner inom vården, samverka med andra myndigheter och organisationer, kvalitetssäkra och utveckla myndighetens tillståndsdatabas samt genomföra utredningar och forskningsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten kommer regelbundet att utföra strålsäkerhetsvärderingar av verksamhet med joniserande strålning inom hälso- och sjukvården, liknande de som idag utförs för kärnkraftsreaktorer och andra anläggningar för hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1292 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn av tekniska anordningar och strålkällor inom industrin och forskningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft12"&gt;Tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Tillsynen inom detta område omfattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft11"&gt;1 180 tillstånd till industriell verksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft11"&gt;200 tillstånd till handel, installation och underhåll,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft11"&gt;130 tillstånd till forskning och utveckling, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft11"&gt;320 tillstånd till veterinärmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;I Sverige används joniserande strålning inom en rad olika områden. Strålning utnyttjas inom näringslivet vid produktion för att kontrollera eller analysera steg inom produktionskedjan eller den färdiga produkten. Strålning används inom utbildning, forskning och utvecklingsarbeten inom olika områden. Strålning används också inom djurvården för diagnostik och terapi. Kring dessa användningsområden finns företag som tillverkar, säljer och underhåller strålkällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;De flesta typer av strålkällor används inom de verksamheter som framgår ovan, både teknisk utrustning såsom acceleratorer eller röntgenutrustningar och radioaktiva ämnen såsom slutna respek- tive öppna strålkällor. Detta gör tillståndshavarna till en heterogen grupp med olika förutsättningar, olika verksamheter och olika krav på strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Tillståndshavarnas innehav av strålkällor varierar från t.ex. en röntgenutrustning till hundratals strålkällor av varierande slag. På motsvarande sätt varierar tillståndshavarnas organisation från enmansföretag till stora internationella företag eller myndigheter. Användningen av strålkällorna varierar också från att strålkällan är placerad så att risken är liten att någon blir bestrålad till en användning där personal och allmänhet blir bestrålade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Tillsynens inriktning och omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Oavsett tillståndshavarnas antal eller vilken typ av strålkälla de hanterar så krävs det att deras strålkällor är väl fungerande. Även lokaler eller den miljö där strålkällorna finns ska vara anpassade så att strålskyddet säkerställs. Beroende på typ av verksamhet kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;detta innebära säkerhetssystem för tillträde till lokaler, system för att hindra spridning av radioaktiva ämnen och fungerande säker- hetsanordningar på utrustningar. Dessutom krävs det att perso- nalen har tillräcklig kompetens och kunskap för verksamheten. Utöver detta ska det finnas ett kvalitetssystem anpassat till verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Genom utredningar, regleringar, tillståndsprövningar, gransk- ningar, inspektioner och kommunikation verkar Strålsäkerhets- myndigheten för att tillståndshavare har de rutiner och den kompetens som krävs för en strålsäker verksamhet. Inspektioner utgör en viktig del i tillsynsarbetet. Urvalet av tillsynsobjekt görs utifrån resultat av tidigare inspektioner, missödesrapportering, omvärldsanalyser och annan kunskap som myndigheten har kring tillståndshavarnas verksamheter. Som komplement till inspektioner görs vid introduktion av nya industriutrustningar en granskning av utrustningen ur strålsäkerhetssynpunkt inför tillståndsgivning. En motsvarande typgranskning görs för konsumentartiklar som inne- håller radioaktivt ämne i de fall användning av produktkategorin bedömts vara berättigad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Särskild kontroll krävs för verksamheter som omfattar hante- ring av högaktiva radioaktiva strålkällor, så kallade &lt;NOBR&gt;HASS-källor&lt;/NOBR&gt; enligt Direktivet 2003/122/Euratom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Detta innebär bland annat att frekventare inspektioner på plats bör göras samtidigt som anmälningar och omfattande registeruppgifter krävs för förflyttningar av dessa strålkällor. För in- och utförsel av strålkällor inom EU gäller att dessa kontrolleras enligt förordning 1493/93/Euratom. Från och till tredje land kontrolleras in- och utförslar enligt IAEA:s Code of Conduct on safety and security of radioactive sources.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Riskanalys och prioriteringar inom tillsynsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utifrån respektive verksamhetsområde har Strålsäkerhetsmyndig- heten gjort en riskanalys med utgångspunkt i strålsäkerheten hos tillståndshavarna, beroende på typ av strålkälla och hur den används. De områden som Strålsäkerhetsmyndigheten har identi- fierat som riskområden avseende strålsäkerheten är öppen radiogra- fering, öppna strålkällor, forskning/utveckling och veterinär- medicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft21"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318539x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1296 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn av solarier och andra anordningar som rör icke- joniserande strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft11"&gt;Ett solarium är en teknisk elektrisk anordning som innehåller en ultraviolett strålkälla och som är avsedd att bestråla människor med ultraviolett strålning. En äldre benämning på solarium är sollampa. Solarier kan delas in i kosmetiskt solarium och medicinskt solarium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdar föreskrifter om allmänna skyldigheter, tillståndsplikt, tillstånd och regler enligt strålskydds- lagen. Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier är den som bedriver verksamhet i vilken solarium upplåts till all- mänheten skyldig anmäla verksamheten till sin kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning eller motsvarande.&lt;A href="#page_539"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Från och med 1 augusti 2007 har samtliga kommuner tillsyns- ansvar över kosmetisk solarieverksamhet enligt strålskyddslagen.&lt;A href="#page_539"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tidigare var det frivilligt för kommunerna att åta sig tillsynen över solarier. Om det finns särskilda skäl får Strålsäkerhetsmyndigheten i enskilda fall efter samråd med kommunen besluta att tillsynen ska utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten har särskild riktad information på myndighetens hemsida samt arrangerar kurser för kommunernas miljöinspektörer som handlar om solarietillsyn. Kursverksamheten sker främst i myndighetens lokaler i Stockholm men har vid några tillfällen arrangerats regionalt i olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I sin tillsyn ska kommunerna utgå från Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om solarier. Om miljöinspektörerna ute i landet som utövar tillsynen stöter på några problem eller har frågor om tillsynen kontaktar de Strålsäkerhetsmyndigheten för vägledning. Myndigheten bedömer att det rör sig om några hundra sådana ärenden per år. Vid enstaka fall kan Strålsäkerhetsmyndigheten närvara vid tillsynsbesök och då främst bistå med att utföra mätningar av &lt;NOBR&gt;UV-strålning.&lt;/NOBR&gt; Myndigheten har också möjlighet att låna ut mätinstrument till de kommuner som saknar sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 8 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 16 § strålskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn av lasrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft12"&gt;Tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Med laser avses en teknisk anordning som kan alstra elektro- magnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter, huvudsakligen alstrad genom processen stimulerad emission, eller produkt som innehåller en sådan anordning. En laserpekare är en bärbar laser, batteridriven eller med annan egen strömförsörjning, avsedd att hållas i handen och riktas mot något på avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;För laser i klass 3B eller 4 krävs tillstånd enligt strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;användning som avser underhållning, konst eller reklam,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;användning som ger bestrålning av allmän plats eller luft- rummet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;innehav eller användning av laserpekare på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Kravet på tillstånd för innehav av laserpekare enligt punkten 3 gäller inte för näringsidkare som i sin yrkesverksamhet och utan att vara användare transporterar eller på annat sätt innehar lasrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det krävs heller inte tillstånd för att inneha eller använda laser i medicinsk verksamhet. Detta regleras i stället genom kompetens- krav. Bestrålning av människor vid medicinsk eller odontologisk behandling eller undersökning med laser i laserklass 4 eller med teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare. Verksamheten får inte överskrida maximalt tillåten exponering (MTE) enligt föreskrifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Bestrålning av ögon eller området kring ögonen med laser i laserklass 3B eller 4 eller med teknisk anordning som kan alstra intensivt pulserat ljus får endast utföras under ansvar av en legiti- merad läkare. Detta gäller både vid medicinsk och kosmetisk behandling eller undersökning. Bestrålning i kosmetiskt syfte som inte berör ögon eller området kring ögonen anses inte utgöra medicinsk behandling och kan alltså utövas utan ansvar av en legitimerad läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft21"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318541x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;För allt verksamhet med laser gäller strålskyddslagens allmänna skyldigheter enligt &lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;11&lt;/NOBR&gt; §§. Vidare så gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler för verksamheten.&lt;A href="#page_541"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;Tillsynens omfattning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Tillsynen inom detta område omfattar uppskattningsvis mellan &lt;NOBR&gt;30&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;100&lt;/NOBR&gt; aktiva tillstånd och av såväl engångskaraktär som ram- tillstånd med giltighetstid upp till tre år. Tillstånden är fördelade på ett fåtal stora företag som använder kraftiga lasrar för mätning och ett flertal restauranger och nattklubbar. Många tillståndshavare är så kallad DJ&lt;A href="#page_541"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;eller ljud- och ljusuthyrningsföretag. En stor andel av de tillståndspliktiga lasrarna återfinns således inom nöjesindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Tillsynen inom området sker huvudsakligen genom inspek- tioner, såväl anmälda som oanmälda. Urvalet sker utifrån omvärlds- analyser och utfall av tidigare inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten bedriver inte någon tillsyn över kosmetiska behandlingar med laser och annan strålning med samma biologiska effekt samt en ny typ av strålning, intense pulsed light (IPL). Kosmetiska behandlingar ingår inte heller i hälso- och sjukvårdsdefinitionen enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och faller därmed inte inom Socialstyrelsens ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tillsyn av transporter med radioaktiva ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;Tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Inom detta tillsynsområde har Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdat ett förhållandevis stort antal transporttillstånd. Någon samlad statistik finns emellertid inte tillgänglig. Många av tillstånden är så kallade ramtillstånd som omfattar obegränsat antal transporter inom en bestämd tidsrymd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 9 kap. 1 § miljöbalken samt 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Begreppet DJ står för discjockey (eng. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;disc-jockey),&lt;/NOBR&gt; person som väljer ut och presenterar musik i radio eller på diskotek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318542x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I Sverige transporteras varje år närmare 100 000 kollin som innehåller radioaktiva ämnen. De flesta transporterna sker på väg, men det förekommer även transporter i luften och till sjöss. Ett fåtal sker på järnväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Radioaktiva ämnen räknas till kategorin farligt gods och utgör där klass 7.&lt;A href="#page_542"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kollit, det vill säga förpackningen med det radioaktiva innehållet, ska förhindra att det radioaktiva ämnet läcker ut, att kriticitet uppstår, att skador orsakas av värme samt avskärma strålningen för att människor eller miljö inte ska utsättas för skadliga effekter av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är föreskrivande myndighet för landtransporter av farligt gods i Sverige. Transport- styrelsen reglerar sjö- respektive lufttransporter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är även transportmyndighet för frågor som inte kan hänföras till ett visst transportslag. Regel- verken för transport av farligt gods är mycket detaljerade och bygger på internationella överenskommelser. För transport av farligt gods inom Sverige gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ADR-S,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RID-S,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Transportstyrelsens föreskrifter om transport till sjöss av förpackat farligt gods, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IMDG-koden,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;För lufttransporter gäller International Civil Aviation Orga- nization &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Technical Instructions for the Safe Transport of Dangerous Goods by Air, &lt;NOBR&gt;ICAO-TI,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Tillsynsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Tillsynsmyndigheter enligt lagen om transport av farligt gods och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen är följande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Polismyndigheterna för vägtransporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Transportstyrelsen för järnvägstransporter, lufttransporter och sjötransporter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Jfr lagen (2006:263) om transport av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kustbevakningen för gods i hamnars landområden samt på Transportstyrelsens begäran tillsyn av förpackat farligt gods som transporteras till sjöss,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för säkerhets- rådgivare samt transportskydd, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten för transport av radioaktiva ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är reglerande myndighet och utövar tillsyn för transporter även enligt strålskyddslagen och kärnteknik- lagen. Myndigheten granskar ansökningar, redovisningar och säker- hetsrapporter, utfärdar tillstånd samt gör inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;Tillsynens inriktning och omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Tillsynen syftar till att kontrollera och verifiera att transporter av radioaktiva ämnen sker i överensstämmelse med gällande lagar, tillämpliga föreskriftskrav och tillståndsvillkor samt, i förekom- mande fall, att säkerställa att inget radioaktivt ämne förs in i landet utan att deklareras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Tillsynen sker främst genom inspektioner, inte sällan med andra tillsynsmyndigheter. Samarbete sker regelbundet mellan Polisen, Kustbevakningen, transportstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Tull- verket i hamnar, på kombiterminaler, vid vägkontroller och i enstaka fall även på flygplats och bangård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har uppgett att samarbetet fungerar väl med övriga tillsynsmyndigheter. Några överlappningar i regel- verket eller andra oklarheter om vilken myndighet som har det formella tillsynsansvaret i frågor som rör radioaktiva ämnen på transportområdet har Strålsäkerhetsmyndigheten inte upplevt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens samverkan och samarbete med andra tillsynsmyndigheter på strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Flera tillsynsmyndigheter berörs av området verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Inom området verksamhet med strålning finns utöver Strålsäker- hetsmyndigheten flera andra tillsynsmyndigheter som arbetar med närliggande frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft21"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318544x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Arbetsmiljöverket utövar tillsyn på arbetsmiljöområdet. Eftersom frågor om strålning kan aktualiseras inom detta område samarbetar Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Inom hälso- och sjukvården utövar Socialstyrelsen tillsyn över om den svenska vården och omsorgen uppfyller regelverket och påtalar brister i säkerheten för medborgarna. Som framgår ovan genomförs det ett stort antal röntgenundersökningar och nukleär- medicinska undersökningar liksom strålbehandlingar per år. Frågorna berör såväl Strålsäkerhetsmyndigheten som Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Läkemedelsverket har ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, inklusive radioaktiva läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska produkter, Detta område kan ha beröringspunkter med den tillsyn som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Även på transportområdet är flera tillsynsmyndigheter behöriga att utöva tillsyn enligt lagen om transport av farligt gods.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Arbetsmiljöverkets tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Frågor om skydd mot skadlig verkan av strålning regleras såväl i strålskyddslagen som i arbetsmiljölagen. Mellan Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten finns en skriftlig överenskommelse om hur myndigheterna ska samarbeta i frågor som gäller strålskyddstillsyn.&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Arbetsmiljöverkets tillsyn rörande joniserande strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;I strålskyddsfrågor ska Arbetsmiljöverket främst ingripa mot uppenbara risker som kan innebära att arbetstagare utsätts för strålning över tillåtna gränsvärden. Inom ramen för tillsynsfrågor kan det vara lämpligt att Arbetsmiljöverket tar upp frågor om verksamhetens organisation med hänsyn till risken för strålskador. När verket upptäcker brister som rör strålskydd bör kraven ställas på sådant sätt att frågorna blir behandlade på ett sakkunnigt sätt t.ex. med hjälp av en expert. Det kan innebära att arbetsgivaren i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverkets tillsynsserie 7/2001 Strålskyddstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;samråd med Strålsäkerhetsmyndigheten utreder risker samt där- efter vidtar nödvändiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Innan Arbetsmiljöverket fattar beslut i en arbetsmiljöfråga som rör joniserande strålning ska Strålsäkerhetsmyndighetens uppfatt- ning inhämtas. Myndigheten ska även tillställas inspektionsmed- delanden, förbud eller förelägganden som rör verksamhet med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Om Arbetsmiljöverket får in en anmälan om arbetsskada som orsakats av joniserande strålning ska anmälan omedelbart delges Strålsäkerhetsmyndigheten. Efterföljande utreds av Strålsäkerhets- myndigheten, lämpligen i samråd med Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Arbetsmiljöverkets tillsyn rörande &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Inom området &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning finns flera föreskrifter utfärdade med stöd av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn med stöd av arbetsmiljölagen och föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen. Strålsäkerhetsmyndighetens uppfattning ska vid behov inhämtas innan beslut fattas i en arbetsmiljöfråga som gäller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. I de fall där Strålsäkerhetsmyndighetens uppfattning inhämtas ska myndigheten underrättas om utgången av ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Enligt uppgifter från Strålsäkerhetsmyndigheten har Arbets- miljöverket kontaktat myndigheten vid ett fåtal tillfällen den senaste tio åren för att diskutera arbetsmiljöfrågor som berört frågor om strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Socialstyrelsens tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Inom hälso- och sjukvårdsområdet har Socialstyrelsen direkt tillsyn över patientsäkerhet och behörighetsfrågor för sjukvårdspersonal. Tillsynen berör såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Myndigheten har även tillsynsvägledningsansvaret enligt miljöbalken avseende radonhalter i befintligt bostadsbestånd som kan betraktas som en olägenhet för människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen inom sitt verksamhets- område. Enligt instruktionen till Socialstyrelsen är myndigheten också tillsynsmyndighet i frågor som gäller hälsoskydd enligt 2, 5,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft21"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318546x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;6 och 9 kap. miljöbalken.&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta innebär att myndigheten inom sitt verksamhetsområde också är ansvarig för frågor som rör joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten samarbetar i fråga om elektromagnetiska fält och krisberedskapsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utredningens övergripande observationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Vid en genomgång av hur tillsynen bedrivs på strålsäkerhets- området har utredningen kunnat göra vissa generella iakttagelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;Inom området odontologisk röntgendiagnostik saknar Strål- säkerhetsmyndigheten&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i dagsläget systematiska instrument att mäta efterlevnaden av lagar och föreskrifter inom området på ett heltäckande sätt. Det stora antalet verksamheter i kombination med den stora demografiska spridningen av verksamheterna gör att konventionella inspektioner, praktiskt sett, är orealistiska samtidigt som att omfattningen av verksamheten gör det angeläget att hålla en kontroll över den. Myndigheten kommer därför att utöva tillsyn via granskningar, tillståndsprövningar och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;Vid inspektioner inom hälso- och sjukvården har Strålsäker- hetsmyndigheten&lt;A href="#page_546"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;konstaterat dålig efterlevnad av de regler som gäller framför allt lokal utbildning av personal, främst läkare, om strålskydd och handhavande av röntgenutrustning. Andra vanligt förekommande brister är t.ex. avsaknaden av eller ofullständiga metodbeskrivningar, bristande uppföljningar av patienter som får strålbehandling och bristfällig revision av arbetsmetoder vilket leder till att patientsäkerheten inte kan säkerställas. Strålsäkerhets- myndigheten bedömer att dessa brister till stor del beror på oklart definierade roller och ansvar inom tillståndshavarens organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Vad gäller främst verksamheterna inom hälso- och sjukvården liksom tekniska anordningar och strålkällor inom industrin och forskning förefaller det finnas ett utökat inspektionsbehov för att komma tillrätta med de brister som Strålsäkerhetsmyndigheten har identifierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2006&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2008&lt;/NOBR&gt; gjordes t.ex. totalt fem inspektioner bland 1 830 tillståndshavare inom verksamhetsområdet tekniska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Jfr 6 § förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården, &lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 59/2009 s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318547x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1303 ft11"&gt;anordningar. Myndigheten anger att resursbrist, implementering av det s.k. &lt;NOBR&gt;HASS-direktivet&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt tillståndsprövning av befintliga strålkällor i Sverige ligger bakom den låga inspektionsfrekvensen.&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Myndigheten har även ambitioner om ett visst inspektions- intervall, t.ex. på laserområdet och hälso- och sjukvårdsområdet. Varje år inspekteras ett till två landsting. Viktat till vårdgivarnas storlek innebär det att Strålsäkerhetsmyndigheten kan inspektera varje vårdgivare i storleksordningen vart 20:e år. Till detta kommer ett antal händelsestyrda mindre inspektioner samt mindre inspek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft11"&gt;tioner där endast en liten del av verksamheten granskas.&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Mot den bakgrund som ges ovan kan utredningen konstatera att det kan finnas behov av att reflektera över hur Strålsäkerhets- myndighetens inspektionsfrekvens kan öka inom vissa verksam- hetsområden. Inspektionsfrekvensen har ett nära samband med andelen tid som berörd personal ägnar åt inspektioner och framför allt huruvida tillgängliga resurser är tillräckliga i förhållande till myndighetens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Från den 1 mars 2011 har Strålsäkerhetsmyndigheten ansvaret för den operativa tillsynen enligt miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning, dvs. kärnteknisk verksamhet enligt kärntekniklagen och verksamhet med strålning enligt strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten är också sedan tidigare tillsynsvägledande myndighet enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor (EUT L 346, 31.12.2003, s. 57, Celex 32003L0122), det s.k. &lt;NOBR&gt;HASS-direktivet&lt;/NOBR&gt; (där HASS står för High Activity Sealed Sources). Syftet med är att stärka kontrollen över de starka strålkällorna för att förhindra att arbetare eller allmänhet exponeras för joniserande strålning på grund av herrelösa källor eller dålig kontroll av källorna. Genom &lt;NOBR&gt;HASS-direktivet&lt;/NOBR&gt; ställs bl.a. ett antal krav på hanteringen av starka slutna strålkällor. Ett av kraven gäller finansiella säkerheter för omhändertagandet av avfallet från dessa strålkällor. Åtgärder ska ha vidtagits i förväg för att omhänderta strålkällan när den blivit avfall. Sådana åtgärder kan vara att återlämna källan till leverantören eller ett strikt åliggande för tillverkaren eller leverantören att återta uttjänta strålkällor för vidare behandling. &lt;NOBR&gt;HASS-direktivet&lt;/NOBR&gt; genomförs i huvudsak med föreskrifter som utfärdas av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan för tillståndshavare inom enheten för yrkesverk- samhet, &lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 58/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1306 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;34&lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsplan hälso- och sjukvården, &lt;NOBR&gt;ML-protokoll&lt;/NOBR&gt; 59/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;miljöbalken i frågor som rör verksamhet med joniserande och icke- joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Vem som har tillsynsansvaret anges i miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Miljöbalkens tillsynsregler enligt 26 kap. är kompletta i den bemärkelsen att den på samma sätt som gäller enligt kärnteknik- lagen och strålskyddslagen stödjer tillsynsmyndighetens uppgift att säkerställa att reglerna om strålsäkerheten fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Myndigheten ska besluta om olika åtgärder för att rätta till miss- förhållanden i verksamheten. Dessutom ska tillsynsmyndigheterna fortlöpande kontrollera om meddelade villkor för verksamheten är tillräckliga, med utgångspunkt i strålsäkerheten och balkens all- männa målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs i ett enskilt fall. Ett föreläggande får förenas med vite. Även beslut om förbud mot en verksamhet eller en åtgärd kan meddelas om det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;Tillsynsmyndigheten får ingripa även mot den som bedriver verksamhet med strålning utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i denna balk eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att kräva undersök- ningar och liknande utredningar från verksamhetsutövarens sida för att tillsynen ska kunna genomföras. Ett sådant krav kan inne- fatta såväl provtagningar som efterforskningar och utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;För att fullgöra sina uppgifter som tillsynsmyndighet har en myndighet rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel. Myndigheten har också en rätt att där utföra undersökningar och andra åtgärder som är nöd- vändiga för tillsynen. Rätten till tillträde gäller också den som handlar på myndighetens uppdrag, t.ex. en sakkunnig som ska göra en besiktning av en anläggning eller annan teknisk undersökning före ett myndighetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Enligt vad utredningen funnit finns det inte några skäl att ändra bestämmelserna om materiella bestämmelser om strålsäkerhet förs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;in i 12 kap. miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndigheten blir till- synsmyndighet enligt balken. Några smärre kompletteringar av bestämmelserna i 26 kap. är dock nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 1 § behöver kompletteras med en hänvisning till verk- samhet med strålning om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 3 § behöver kompletteras med en hänvisning till att Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet för verksamhet med strålning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 20 § behöver kompletteras med en hänvisning till till- ståndsplikten enligt 12 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 kap. 27 § behöver kompletteras med en hänvisning till förhål- landen av betydelse för rikets säkerhet Kärnkraften svarar för en betydande del av Sveriges elförsörjning och anses därför ha en påverkan på det svenska totalförsvaret. Verksamheten vid kärn- kraftreaktorerna är mot den bakgrunden av betydelse för rikets säkerhet och omfattas av mot den bakgrunden av säkerhets- skyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhetsskydd. Med säkerhetsskydd avses dels skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, dels skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, dels skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lag om medicintekniska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Som utredningen redovisat ovan finns det ett antal tillsynsområden som berör verksamhet med strålning och där flera tillsynsmyndig- heter kan komma att bli involverade nämligen dem som berörs av arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicin- tekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft21"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318550x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Arbetsmiljölagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Arbetsmiljölagen är övergripande när det gäller skyddet mot ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för arbetsmiljölagen. Lagen täcker i princip även områden med special- lagstiftning (bl.a. strålskyddsfrågor) och det slutliga ansvaret för tillsynen på arbetsplatser bör enligt förarbetena alltid finnas hos tillsynsmyndigheten för arbetsmiljöfrågor, arbetsmiljöverket.&lt;A href="#page_550"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt motiven bör inte detta förhållande föranleda någon inskränkning i andra myndigheters ansvarsområden. Tvärtom torde det vara en fördel att särskilda myndigheter svarar för vissa säkerhetsfrågor och därigenom får möjlighet att koncentrera sin verksamhet inom en säkerhetssektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Enligt arbetsmiljölagen finns vissa allmänna skyldigheter av motsvarande innehåll som gäller med avseende på strålskyddet. Tillämpningsområdet för strålskyddslagen sammanfaller således i vissa avseenden med tillämpningsområdet för arbetsmiljölagen. Det gäller i princip all yrkesmässig verksamhet som gäller hantering av radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som kan alstra strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Lagen om medicintekniska produkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter innehåller bestämmelser om medicintekniska produkter. Med en medicin- teknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1976/77:149 s. 364 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318551x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;hos människor bland annat dels påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, dels påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning. En sådan produkt kan utgöras av en teknisk anordning som kan alstra strålning eller en teknisk anordning i vilken radioaktivt ämne ingår och som alltså omfattas av bestämmelserna om strålsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Läkemedelsverket har tillsynen över efterlevnaden av lagen om medicintekniska produkter samt de föreskrifter som verket meddelat med stöd av lagen. I fråga om de produkter som avses i 4 § andra meningen har dock Socialstyrelsen denna tillsyn.&lt;A href="#page_551"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Läkemedelsverket ansvarar enligt sin instruktion för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska och hygieniska produkter samt vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära, i den utsträckning sådana frågor inte ska handläggas av någon annan myndighet.&lt;A href="#page_551"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Läkemedelsverket har också ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. Inom ramen för detta har verket ett sektorsansvar för miljömålsarbetet. Verket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Läkemedelslagen omfattar också radioaktiva läkemedel som används i nukleärmedicinen (bör nämnas vad avser patientstrål- skydd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Ett tydligare tillsynsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Bestämmelser som rör frågor om strålsäkerhet finns förutom i strålskyddslagen även i arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Fyra olika myndigheter svara för tillsyn inom sina respektive verksamhetsområden som även berör strålsäkerheten hos personal, patienter eller övrig allmänhet nämligen Strålsäkerhetsmyndighet, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;De berörda lagarna arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter samt – enligt utred- ningens förslag – 12 kap. miljöbalken gäller parallellt vid sidan om varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Jfr 11 § förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;Jfr förordningen (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td228"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td58"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Tillsynen på strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Utan att ändra tillsynsansvaret och utan att ändra på den arbetsfördelning som nu gäller för de berörda myndigheterna bör ansvaret enligt göras tydligare när det gäller tillsynen över strålsäkerheten. Det kan ske ge genom att strålskyddsbestäm- melserna, genom en markering i respektive lagstiftning ges, före- träde när det gäller strålskyddet på respektive område. Således föreslår utredningen att arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter kompletteras med anmärkning som innebär att i fråga om strålskyddet ges bestäm- melserna i 12 kap. miljöbalken företräde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Liksom för närvarande bör således bestämmelserna i miljö- balken om strålsäkerhet vara tillämpliga vid sidan av arbetsmiljö- lagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter. Lagarna avses således gälla fullt ut vid sidan av varandra. Förslaget innebär att sådana föreskrifter eller villkor av betydelse för strålskyddet som utfärdas med stöd av strålskyddslagen bör av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket läggas till grund för dess bedömningar och betraktas som minimikrav som under alla omständigheter måste uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Genom utredningens förslag kommer ansvaret för det över- gripande strålskyddet att markeras på ett tydligare sätt i lagstift- ningen. Ett grundläggande skäl till utredningens förslag är förutom en tydligare ansvarsfördelning att strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skadliga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strål- säkerhetsmyndigheten har inom sin organisation sammantaget en sådan sakkunskap. Ett annat skäl är att EU:s grundläggande säker- hetsnormer för skyddet mot allmänhetens, patienters och arbets- tagares hälsa mot de faror som uppstår mot joniserande strålning är föremål för omarbetning. De nya reglerna förväntas att bli mer omfattande än dem som för närvarande gäller enligt Rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996. Utan att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras i respektive lag- stiftning på det sätt som utredningen förslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft11"&gt;Det är naturligtvis angeläget att även fortsättningsvis eftersträva en samordning mellan Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd rörande strålskyddet och sådana råd eller föreskrifter som meddelas med stöd av arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårds- lagen och lagen om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft21"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318553x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1310 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för den svenska bered- skapen mot olyckor och händelser med radioaktiva ämnen delas av ett stort antal aktörer. I detta nätverk ingår bland annat myndigheter, länsstyrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft11"&gt;Myndigheternas ansvar vid en kärnteknisk olycka regleras av lagar och förordningar och finns omsatt i praktiska för- beredelser och beredskapsplaner som beskriver hur de ska arbeta och samverka om en olycka skulle inträffa. Planerna och för- beredelserna testas regelbundet i övningar och identifierade lärdomar omsätts i förbättringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;För att myndigheterna snabbt ska få kännedom om en olycka, och för att arbetet ska komma i gång snabbt efter ett larm, har myndigheterna tjänstemän i beredskap (TiB) som har jour dygnet runt. TiB fungerar som larmmottagare och har oftast befogenhet att på egen hand, för sin myndighets räkning, fatta nödvändiga beslut om de åtgärder som krävs i det tidiga skedet av en olycka, innan beredskapsorganisationerna har hunnit samlats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft11"&gt;Sedan många år ställer svensk lagstiftning krav på att det ska finnas en beredskap mot olyckor vid kärnkraftverk och andra radiologiska eller nukleära händelser. Beredskapen omfattar hela hotskalan, från mindre incidenter till ett allvarligt haveri vid något av landets kärnkraftverk. Utredningen bedömer att nuvarande författningar är tillräckliga för detta ändamål och att det för närvarande inte behövs några författningsändringar på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft21"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318554x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Den nationella beredskapen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Den nationella beredskapen regleras främst genom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Enligt lagen är det &lt;SPAN class="ft36"&gt;länsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;som ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp&lt;A href="#page_554"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Om flera län berörs av räddningsinsatser som avses i första stycket får länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som får ta över ansvaret för räddningstjänsten i kommunerna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som ska ansvara för att räddningsinsatserna samordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Vid en krissituation ska länsstyrelsen inom sitt geografiska område vara en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att regionala risk- och sårbarhets- analyser sammanställs&lt;A href="#page_554"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska inom den nationella strålskydds- beredskapen samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta sammanhang upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och radiologiska nödsituationer, och svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet&lt;A href="#page_554"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Den nationella strålskyddsberedskapen aktiveras genom en sär- skild funktion inom Strålsäkerhetsmyndigheten nämligen Tjänste- man i Beredskap (TiB). Begäran om akut experthjälp eller larm om inträffad händelse sker alltid genom SOS Alarm. TiB har dygnetrunt- beredskap och ska svara på sökning från SOS Alarm inom 15 minuter. Beroende på händelsen ger TiB råd direkt eller aktiverar TiB relevant expertis och lämpliga mätresurser inom den nationella strålskyddsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Den nationella strålskyddsberedskapen har en central expert- grupp vid Strålsäkerhetsmyndigheten som börjar träda i funktion inom en timme på begäran av TiB. För kärnkraftsolyckor har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 4 kap. 6 och 8 §§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och för sanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 7 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr 15 § förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318555x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td229"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;SOS Alarm en särskild larmrutin som aktiverar hela den centrala strålskyddsberedskapen direkt och samordnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har upprättat avtal om expertkom- petens och mätresurser med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, universitetens radiofysikavdelningar i Malmö, Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå, Studsvik Nuclear AB samt kärnkraftverken i Barsebäck, Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Aktivering av dessa resurser sker på order från Strål- säkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Vid fara för utsläpp av radioaktiva ämnen har Strålsäkerhets- myndigheten ett särskilt ansvar för att planera och vidta för- beredelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker&lt;A href="#page_555"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Myndigheterna ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, lands- ting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;beakta det samarbete som sker inom Europeiska Unionen och internationella forum i frågor som rör samhällets krisberedskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radio- kommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om sin övningsverksamhet för att den ska kunna samordnas med den övningsverksamhet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap planerar. Myndigheterna ska vidare delta i den övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Jfr 11 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318556x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet ska Strålsäkerhetsmyndigheten ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Strålsäkerhets- myndighetens råd till ansvariga myndigheter kan till exempel handla om att ge råd till Jordbruksverket om huruvida de ska rekommendera bönderna att ta in kor från bete, eller att ge läns- styrelsen underlag så att de kan fatta beslut om ifall boende nära kärnkraftverk bör evakueras eller ta jodtabletter. Till grund för råden ligger bland annat mätdata från luftfilter- och gammastatio- nerna som myndigheten har byggt upp och ansvarar för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Tillståndshavarens skyldigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft11"&gt;Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;A href="#page_556"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska tillståndshavaren till en kärnteknisk anläggning ha en beredskap för att omedelbart vidta nödvändiga åtgärder vid en driftsstörning eller ett haveri som kan kräva skyddsåtgärder inom eller utanför anläggningens område. Beredskapen ska vara dokumenterad i en beredskapsplan. Plane- ringen omfattar åtgärder vid alla typer av haverier samt åtgärder för att begränsa konsekvenserna av möjliga haveriförlopp. Även kombinationer av händelser beaktas, som t.ex. brand eller sabotage i kombination med radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Tillståndshavaren ska ha en beredskap för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;klassificera händelser enligt gällande larmkriterier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;larma anläggningens beredskapspersonal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;bedöma risken för och storleken av eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen och dess tidsförhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;återföra anläggningen till ett säkert och stabilt läge, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;lämna information till ansvariga myndigheter om det tekniska läget vid anläggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft13"&gt;Dessa åtgärder ska tillståndshavaren omedelbart kunna initiera vid en driftstörning eller vid ett haveri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;För att tillståndshavaren ska kunna larma och vidta andra initiala åtgärder i en haverisituation ska det finnas en god samordning mellan en anläggnings störningsinstruktioner och de larmkriterier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1)om säkerhet i kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318557x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td229"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td230"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;som fastställs av Strålsäkerhetsmyndigheten. Vidare ska det finnas effektiva interna rutiner i form av checklistor och instruktioner för beslut om hur beredskapspersonalen ska inkallas. De tekniska system som används för larmning av beredskapspersonalen ska provas regelbundet för att kontrollera att de fungerar på det sätt som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Tillståndshavaren ska se att det finns personal som är utbildad och övad för beredskapsuppgifterna. För varje uppgift bör det dessutom finnas reserver som säkerställer att det alltid finns perso- nal tillgänglig och som ger den uthållighet som behövs vid lång- variga haveriförlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft11"&gt;För bedömning av källtermer&lt;A href="#page_557"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;finns hjälpmedel och instruk- tioner för att fastställa mängden av de radioaktiva ämnen som riskerar att frigöras, såväl den mängd som förblir innesluten som den mängd som släpps ut till omgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det finns vidare en teknisk stödfunktion som kan hjälpa den tjänstgörande driftpersonalen att analysera händelseförloppet och föreslå de åtgärder som kan behöva genomföras också på längre sikt. Stödfunktionen kan dessutom svara för de arbetsberedningar som behöver göras vid snabbt påkallade reparationer och andra åtgärder som behöver vidtas i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Tillståndshavarens insatser vid ett haveri ska kunna styras från ledningslokaler som är förberedda med nödvändig kommunika- tionsutrustning och andra nödvändiga hjälpmedel, tillträdesvägar, strålskydd och skyddsventilation. Kommunikationsutrustningen ska kunna fungera även under svåra radiologiska förhållanden och i ett långtidsförlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Beredskapspersonalen vid en anläggning övas regelbundet. Varje anläggning ska ha en utbildnings- och övningsplan som årligen ses över. Varje övning utvärderas på ett systematiskt sätt för att säkerställa dels beredskapens ändamålsenlighet, dels det behov av utbildning som föreligger för beredskapspersonalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Källterm är den mängd (och sammansättning av) radioaktivitet som kommer ut till omgivningen. Vid ett haveri är källterm den mängd radioaktivitet i reaktorinneslutningen som är tillgänglig för utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft21"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318558x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Beredskapen i händelse av utsläpp av radioaktiva ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Kommunernas ansvar för räddningstjänsten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Kommunerna ansvarar normalt för räddningstjänsten inom kom- munen. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning och för sanering efter sådana utsläpp är det dock, som nämnts ovan, länsstyrelsen som ansvarar för räddningstjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Fordras det omfattande räddningsinsatser i kommunal rädd- ningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas&lt;A href="#page_558"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänsten. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan ska anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan ska redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap.&lt;A href="#page_558"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I en kommun ska det finnas en räddningschef. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Rädd- ningschefen är också räddningsledare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Till räddningsledare i räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning får endast den utses som har behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst och som har erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser&lt;A href="#page_558"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 33 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 3 kap. 3 och 8 §§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr 4 kap. 22 § förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318559x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;11 Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som har tillstånd att inneha och driva ett kärnkraftverk har en skyldighet att förebygga skadlig verkan av strålning samt lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske. I en haverisituation är tillförlitlig och snabb infor- mation från tillståndshavarna till Strålsäkerhetsmyndigheten av yttersta vikt för att myndigheten i sin tur ska kunna ge råd och stöd avseende nödvändiga åtgärder för att minimera risken för skador på människor och miljön. Det kan t.ex. handla om att lämna relevanta råd till räddningsledaren i närområdet vad gäller intag av jodtabletter, utrymning eller betesförbud. Mot bak- grund av de brister som Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med beredskapsövningar har identifierat avseende informations- överföring bedömer utredningen att Strålsäkerhetsmyndigheten bör få bättre verktyg för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status samt för att göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft11"&gt;Myndighetens möjligheter att i en haverisituation utan dröjsmål få tillgång till relevant data från det drabbade kärnkraftverket kan säkerställas genom krav på automatisk överföring av viktig anläggningsdata direkt från verket till myndighetens beredskapscentral. På så sätt kan myndigheten omedelbart överblicka anläggningens status och skyndsamt göra egna bedömningar av den s.k. källtermen. Källtermsbedömning är en viktig förutsättning för att kunna göra spridningsanalyser och därmed lämna råd till räddningsledaren. System för automatisk dataöverföring från anläggning till tillsynsmyndighet tillämpas redan vid flera utländska tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft13"&gt;Mot ovanstående bakgrund bedömer utredningen att det är motiverat att föreslå att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att se till att Strålsäker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft21"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318560x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;hetsmyndigheten genom en direktöverföring får tillgång till driftdata från reaktorn. På så vis säkerställs att myndigheten har förutsättningar för att göra snabba och välgrundade bedöm- ningar vars syfte är att minimera skadlig verkan av strålning till människor och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft11"&gt;Utredningen föreslår därför att det införs en bestämmelse i 12 kap. 22 § miljöbalken som säkerställer att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att säkerställa att tillsynsmyndigheten får direktåtkomst till driftdata från reaktorn, om det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Risken för allvarliga haverier i kärnkraftverk med stora radioaktiva utsläpp till omgivningen är extremt liten. Trots detta går det inte att utesluta att haverier ändå inträffar. Det sista ledet i en kärn- kraftanläggnings djupförsvar är att förhindra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen, som kan ske till följd av driftstörningar och haverier, eller, om detta inte är möjligt, att utsläppen och dess konsekvenser kontrolleras och begränsas genom strategier, anord- ningar och förberedda åtgärder både vid anläggningen och för befolkningen i omgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;På ett kärnkraftverk utgör störningsinstruktioner och haveri- hanteringsstrategier viktiga element för att uppnå detta syfte och dessa ska ge en strukturerad vägledning för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Diagnostisera anläggningens tekniska status,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Prioritera haverihanteringsåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utvärdera alternativa handlingsvägar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Verifiera genomförda åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Återföra anläggningen till ett säkert läge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft13"&gt;Att snabbt kunna bedöma risken för och storleken av eventuella utsläpp av radioaktiva ämnen, så kallad källterm&lt;A href="#page_560"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, och dess tidsför- hållanden är avgörande för tidig och rätt hantering av störningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Källterm är den mängd (och sammansättning av) radioaktivitet som kommer ut till omgiv- ningen. Vid ett haveri är källterm den mängd radioaktivitet i reaktorinneslutningen som är tillgänglig för utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td231"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td232"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;och haverier. Det är också nödvändigt att kommunikationen med och informationen till berörda myndigheter med ansvar för befolk- ningsskyddet fungerar på ett bra sätt för att minimera kon- sekvenser för människor och miljö. För att kunna genomföra akuta åtgärder för befolkningsskyddet är samhället beroende av att få information om läget så tidigt som möjligt eftersom åtgärderna tar tid att förbereda och genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En tidig varning kräver en förmåga att lämna en tidig prognos för ett eventuellt utsläpp från anläggningen och att denna prognos uttrycks i form av en källterm med påföljande analys av det möjliga radioaktiva utsläppets storlek, sammansättning, riktning och tids- förhållanden. Prognosen behöver därför kunna göras med utgångs- punkt i anläggningens tekniska status, i ett läge redan innan en härdskada har uppstått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;En källterm bestäms av följande faktorer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Typ av inledande händelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Status hos säkerhets- och konsekvenslindrande system,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Barriärstatus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Haveriförloppet i primär- och sekundärsystem samt i inne- slutningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Möjliga utsläppsvägar inklusive eventuell avskiljning (dekonta- mineringsfaktor),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Haverihanteringsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;En metod för realistisk prognos av källterm måste dels innehålla alla ovanstående element, dels möjliggöra en regelbunden uppdate- ring av anläggningsstatus och själva prognosen. En metod för källtermsbedömning bör också ge möjlighet att snabbt undersöka alternativa källtermer och handlingsstrategier med utgångspunkt i möjliga scenarier för haveriutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;I Sverige görs hittills dessa bedömningar manuellt med hjälp av handböcker och modellhaverier. Dåvarande Statens kärnkraft- inspektion genomförde under 2005 en granskning av beredskaps- planeringen vid de svenska kärnkraftsanläggningarna och konsta- terade i sin bedömning bland annat att de hjälpmedel som beredskapsorganisationerna har till sitt förfogande för att ta fram bedömningar av eventuella utsläpp och deras tidsförhållanden är otillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;För att förbättra och effektivisera bedömningen av anlägg- ningens tekniska status och källtermen pågår i flera länder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;parallellt med förbättringar och vidareutveckling av traditionella störningsinstruktioner och haverihanteringsstrategier, en utveck- ling av mer eller mindre avancerade datorbaserade hjälpmedel, så kallade Decision Support Systems, DSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Användningsområdet för dessa system omfattar kontroll- rummet och tekniskt stöd vid den drabbade reaktorn, kärnkraft- verkens övriga beredskapsorganisation (motsvarande kommando- centralen) samt myndigheternas beredskapsorganisationer. I vissa länder, tillexempel Frankrike, Schweiz, Spanien och Nederländerna, tillämpas redan datoriserade diagnosverktyg, som också kan användas för träning och beredskapsövningar och på så sätt bidra till förbättrad haverihantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det finns flera skäl till att intresset för datoriserade hjälpmedel har ökat under senare år. Ett skäl är ökad användning av avancerad datorteknologi vid moderniseringar av kärnkraftverk vilket under- lättar behandling av stationsparametrar. En annan viktig anledning är att även den externa beredskapsorganisationen är i behov av effektivare hjälpmedel för att kunna fullfölja sina uppgifter. Flera forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts i olika länder, bland annat som &lt;NOBR&gt;EU-projekt,&lt;/NOBR&gt; med syftet att ta fram datoriserade hjälpmedel för förbättrad källtermsbedömning. En anledning till att EU gett stöd till denna utveckling är att det råder obalans mellan verktyg för analys av omgivningskonsekvenser å ena sidan och verktyg för källtermsbedömningar å andra sidan. Medan en bety- dande utveckling har ägt rum när det gäller verktyg för kon- sekvensbedömningar har utvecklingen av hjälpmedel för bedöm- ning av källtermen, vilken ju utgör indata till konsekvensanalysen, halkat efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;När det gäller datoriserade verktyg för haveridiagnostik används både deterministiska och probabilistiska metoder. Precisionen i resultat och verktygets snabbhet är starkt beroende av datorpro- grammet som används för att simulera ett haveri. Utvecklingen av mer och mer mekanistiska datorprogram för haverianalys samtidigt som datorernas kraft och snabbhet ökar gör att det nu är praktiskt möjligt att använda diagnostiska metoder baserade på &lt;SPAN class="ft12"&gt;neural networks, support vector machines &lt;/SPAN&gt;eller andra typer av inverterade modeller vilka har visat sig ge lovande resultat och skulle kunna användas som komponenter i datoriserade DSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Vidare bör nämnas att erfarenheter från tidigare beredskaps- övningar på dåvarande Statens kärnkraftinspektion visade att brist- fällig och sent inkommande indata upplevdes som en begränsande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td231"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td232"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;och störande faktor. Myndigheten hade svårt att tillräckligt snabbt få tillförlitlig information om tillståndet i den drabbade anlägg- ningen och med tillgänglig utrustning kunde det också vara svårt att dokumentera inkommen information på ett stringent och tydligt sätt. Detta i kombination med en pressad situation och otillräckliga tekniska hjälpmedel ledde till att arbetet i analys- gruppen försenades och försvårades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Tillsynsmyndighetens erfarenheter från genomförda beredskaps- övningar visar bl.a. att informationen från kärnkraftverken till myndigheten ofta brister med nuvarande arbetssätt. Såväl informa- tion som indata har i många fall varit både sen och otillräcklig. För att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter i en haverisituation är det av yttersta vikt att myndigheten får en snabb, tillförlitlig och fyllig information. Det kan t.ex. handla om att lämna relevanta råd till räddningsledaren i närområdet vad gäller intag av jodtabletter, utrymning eller betesförbud. Mot bakgrund av de brister som myndigheten har identifierat avseende informa- tionsöverföring samt värdet av en snabb och korrekt information i en regelrätt haverisituation bedömer utredningen att Strålsäker- hetsmyndigheten bör få bättre verktyg för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status samt en prog- nos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp. Myndighetens möjligheter att snabbt få tillgång till tillförlitlig data från det drabbade kärnkraftverket kan säkerställas genom krav på automatisk överföring av viktig anläggningsdata direkt från verket till myndighetens beredskapscentral. På så sätt kan myndigheten omedelbart överblicka anläggningens status och skyndsamt göra egna bedömningar av den s.k. källtermen. Denna är en av förutsättningarna för att kunna göra spridningsanalyser och därmed lämna råd till räddningsledaren. Som tidigare har nämnts tillämpas redan automatisk dataöverföring från anläggning till tillsynsmyndighet av flera utländska systermyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;Den som har tillstånd att inneha och driva ett kärnkraftverk har en skyldighet att förebygga skadlig verkan av strålning samt lindra konsekvenserna om olyckor ändå skulle ske. Tillförlitlig och snabb information är av yttersta vikt för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna ge råd och stöd om nödvändiga åtgärder för att mini-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Direktåtkomst av driftdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;mera risken för skador på människor och miljön. Mot den bakgrunden bedömer utredningen att det är motiverat att föreslå att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkrafts- reaktor är skyldig att se till att Strålsäkerhetsmyndigheten genom en direktöverföring får tillgång till driftdata från reaktorn. På så vis säkerställs att myndigheten har förutsättningar för att göra snabba och välgrundade bedömningar vars syfte är att minimera skadlig verkan av strålning till människor och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Eftersom de uppgifter som avses inte rör personuppgifter eller uppgifter som kan leda till ekonomisk skada för företaget kan utredningen inte se några juridiska hinder mot krav på direktöver- föring av uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Möjligheten till direktåtkomst medför att uppgifterna anses inkomna och förvarade vid myndigheten och att de därmed utgör allmänna handlingar. Hanteringen av uppgifterna måste därför vara förenlig med bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Utredningen förslår mot den bakgrunden att det införs en bestämmelse i 12 kap. 22 § miljöbalken som säkerställer att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att säkerställa att tillsynsmyndigheten får direktåtkomst till driftdata från reaktorn, om det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få meddela närmare föreskrifter beträffande omfattningen av driftdata samt om de tekniska krav som ska ställas på direktåtkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft21"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318565x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1323 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Icke-spridning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utredningen föreslår en ny lag om kärn- ämneskontroll m.m. omfattande det som i dag är reglerat i kärn- tekniklagen och lagen om internationella inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Bestämmelserna i lagen om kärnämneskontroll m.m. syftar till att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; främst åtagandena enligt &lt;NOBR&gt;icke-spridnings-&lt;/NOBR&gt; fördraget (NPT). Sverige förbinder sig att inte tillverka eller förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar och att godta internationella inspektioner. Samtidigt ska Sverige inte bidra till att något annat land skaffar sig kärnvapen. Detta uppnås främst genom exportkontroll.&lt;A href="#page_565"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sverige är bundet av &lt;NOBR&gt;FN-resolutioner&lt;/NOBR&gt; inom området, speciellt Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) som främst syftar till att förhindra spridning av massförstörelse- vapen till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft11"&gt;En lag om kärnämneskontroll m.m. syftar alltså till att Sverige ska kunna leva upp till internationella åtaganden inom nedrustning och &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;Utredningen har inte gått vidare med att föreslå någon omfattande utökning av bestämmelserna på &lt;NOBR&gt;icke-spridnings-&lt;/NOBR&gt; området även om detta skulle kunna vara möjligt. Som exempel kan nämnas att det i Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) bl.a. föreskrivs kontroll av kärnteknisk utrustning. Innan en sådan kontroll införlivas i svensk lagstiftning krävs en analys av hur det skulle kunna ske på bästa sätt och analys av konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft11"&gt;Fördelarna av en ny sammanhållande lag om kärnämneskontroll m.m. är att delar av lagstiftningen inom området nukleär icke- spridning kommer att ingå i en och samma lag. Detta ökar tyd- ligheten. En separat lag om kärnämneskontroll m.m. kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se EU:s rådsförordning 428/2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft21"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318566x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;dessutom utformas så att den i största möjliga mån liknar annan lagstiftning för att förhindra spridning av andra massförstörelse- vapen. Lagen kan dessutom enklare anpassas så för att uppfylla delar av Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) och eventuella andra eller kommande nya krav inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Utredningen gör bedömningen att regeringen bör besluta att de lagändringar som riksdagen beslutat i 22 kap. 6c § och 7 § brottsbalken och 3 § lagen om kärnteknisk verksamhet (rskr. 1998/99:25) som rör kärnspräng- ningar bör träda i kraft, trots att fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar ännu inte trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft11"&gt;Det tog drygt två decennier efter den första kärnsprängningen 1945 innan det fanns ett internationellt fördrag om &lt;NOBR&gt;icke-spridning(NPT)&lt;/NOBR&gt; 1968&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, men tidigt stod det klart vilken viktig strategisk betydelse uran har. Redan 1945 infördes de första svenska exportrestriktionerna för uran. Efter påtryckningar från USA och Storbritannien infördes ett nytt kapitel i ”Lagen angående stenkolsfyndigheter m.m. (1886:46)&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Kapitlet behandlade fyndigheter av uranhaltig uran och reglerade bl.a. exporten. Därmed kunde Sverige säkra eventuellt inhemskt behov av uran samtidigt som export av uran kunde kontrolleras.&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Inför arbetet med Atomenergilagen konstaterade regeringen i sin proposition om riktlinjer för utvecklingsarbetet på atomenergi- området&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att ”atomenergin är … förknippad med politiska och militära problem” och man förordade att AB Atomenergi skulle vara den enda som får importera kärnbränsle&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, handha framställning av uranmetall och andra atombränslen&lt;A href="#page_566"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;m.m. Med andra ord, man var medveten om uranets strategiska värde önskade en hård kontroll på dess hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1328 ft11"&gt;Vid den här tidpunkten fanns fortfarande möjligheter för Sverige att skaffa sig kärnvapen. Några år senare hade fördraget om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Fördrag i London, Moskva och Washington om förhindrande av spridning av kärnvapen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;juli 1968, det så kallade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (NPT) (SÖ 1970:12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Thomas Jonter Sverige, USA och kärnenergin, Framväxten av en svensk kärnämneskontroll &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1945–1995,&lt;/NOBR&gt; SKI Rapport 99:21, sid 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Thomas Jonter. sid 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Prop. 1956:176, sid 38.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Prop. 1956:176, sid 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Prop. 1956:176, sid 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318567x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;förhindrande av spridning av kärnvapen förhandlats fram. Det grundläggande syftet är att kretsen av kärnvapenstater inte ska utökas. &lt;NOBR&gt;Icke-kärnvapenstater&lt;/NOBR&gt; åtar sig enligt fördraget att inte motta kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontrollen över sådana vapen eller laddningar samt att inte tillverka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar. Fördraget anger att Internationella atomenergiorganet (IAEA) ska vara internationellt kontrollorgan för stater som är anslutna till det rörande den fred- liga kärnenergins fortsatt &lt;NOBR&gt;icke-militära&lt;/NOBR&gt; användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;I prop. 1969:164 av den 14 nov 1969 föreslår regeringen att Sverige ska tillträda &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (föredragande i regeringen är statsrådet Alva Myrdal). Statsrådet erinrar i proppen om riksdagens ställningstagande 22 maj 1968 att det ”f.n. inte ligger i vårt lands intresse att anskaffa kärnladdningar” (prop. 1968:10). Vidare erinrar statsrådet att fördraget kan sägas upp med tre månaders varsel om ”fördragspart finner att extraordinära händelser, sammanhängande med det ämne som avhandlas i detta fördrag, har äventyrat dess högsta intressen”.&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;När det gäller kontroll genom internationella organ nämns de bilaterala avtal som Sverige slutit med Kanada, Finland, USA, Schweiz och Storbritannien som innehåller bestäm- melser om bilateral kontroll som efterhand ska överlåtas på IAEA och att diskussioner med IAEA om en sådan överlåtelse pågår. Dessutom nämns att Sverige försöksvis infört ett system för kon- troll av kärnmaterial i Sverige som utformats så att det ska kunna ge ”erforderligt underlag för redovisning enligt ett framtida kontrollavtal med IAEA.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft11"&gt;Sverige slöt ett kontrollavtal&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;enligt NPT med IAEA (i kraft 1975). Sedan dess har allt kärnämne i landet varit under inter- nationell kontroll. Innan dess fanns en viss internationell kontroll i landet genom bilaterala avtal. Ett bilateralt avtal med USA&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;slöts 1956 (strax innan Atomenergilagen&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;trädde ikraft) och gav USA rätt att inspektera material av amerikanskt ursprung i landet&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. (Denna inspektionsrätt av amerikanskt material överfördes till IAEA år 1972&lt;A href="#page_567"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Atomenergilagen gav tillsynsmyndigheten rätt att få de upp- lysningar och handlingar som erfordrades för tillsynen samt rätt till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Denna tolkning har i dag inget internationellt stöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;IAEA INFCIRC/234, ersatt 1995 med INFCIRC/193.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;SÖ 1956:67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Lag om rätt att utvinna atomenergi m.m. 1956:306.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Thomas Jonter, sid 26, 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;IAEA INFCIRC/165.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318568x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;tillträde till anläggningar (6 §). Rent praktiskt kom tillsynsmyndig- heterna att svara för all rapportering enligt bilaterala avtal och till IAEA om kärnämnesinnehavet. De svenska tillsynsmyndigheterna följde även alltid med vid de internationella inspektionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1330 ft11"&gt;Även export reglerades i Atomenergilagen. All export av uran krävde tillstånd. Omfattningen av exportkontrollen utökades senare för att leva upp till åtaganden inom NPT&lt;A href="#page_568"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Förutom export av uran krävdes tillstånd för export av utrustning eller material som särskilt konstruerats eller iordningställts för bearbetning, användning eller framställning av särskilt klyvbart material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Kärntekniklagen var en modernisering av lagstiftningen och an- passning till dåvarande förhållanden. Lagen kom att innehålla en ny paragraf (3 §) med krav på att kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att för- hindra spridning av kärnvapen. Med dessa överenskommelser avsågs främst NPT men även andra överenskommelser som ingåtts eller som i framtiden kommer att ingås i detta syfte. Kärntekniklagen kom därmed att bli tydlig med att för den som bedriver kärnteknisk verksamhet gäller kravet att verksamheten inte ska bidra till sprid- ning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft11"&gt;Kärntekniklagens 3 § kompletterades 1992&lt;A href="#page_568"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;med att inkludera obehörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle. Anledningen var att Sverige anslutit sig till konventionen om fysiskt skydd. Lagstiftaren konstaterar dock&lt;A href="#page_568"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att konventionen ”inte i första hand syftar till att förhindra spridning av kärnvapen utan motverka tillgrepp eller obehörig användning av exempelvis terroristgrupper”. Även om icke- spridning och fysiskt skydd är relaterade görs alltså en åtskillnad mellan de båda. Samtidigt kompletteras paragrafen med att inklu- dera använt kärnbränsle eftersom det kan komma att ingå i den internationella kärnämneskontrollen.&lt;A href="#page_568"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft11"&gt;I samband med kompletteringarna 1992 utökades 17 § om till- synsmyndighetens rätt att få tillgång till handlingar och få tillträde till anläggningar att även omfatta den som utsetts som övervakare av de förpliktelser uppföljs som följer av Sveriges överenskommelser i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1972:41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1992/93:98.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 1992/93:98, sid 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1992/93:98, sid 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318569x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;syfte att förhindra spridning av kärnvapen. Det betyder i praktiken att IAEA:s inspektörer ska få tillträde till anläggningarna.&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I kärntekniklagen kom utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning att definieras som kärnteknisk verksamhet och var där- med tillståndspliktig. Nytt var att lagen kom att omfatta överlåtelse av rätt att utom riket tillverka material eller utrustning (licenstill- verkning). Regelverket för exportkontroll ansågs dock vara svår- överskådligt. Dessutom utvecklade viktare exportländer samarbetade inom exportkontrollen och för att fullt ut engagera sig i detta sam- arbete krävdes vissa förändringar i kontrollen.&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utförsel av kärn- ämne och kärntekniska produkter lyftes ur kärntekniklagen (och blev därmed inte längre kärnteknisk verksamhet) till en ny lag om Strategiska produkter. Senare har exportlagstiftningen anpassats till EU:s regelverk och numera lyder all kontroll av utförsel av kärn- ämne och kärntekniska produkter under en rådsförordning.&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft11"&gt;När kontrollavtalet med IAEA utökades 2004 enligt det s.k. tilläggsprotokollet&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;fick kärntekniklagen kompletteras igen. Då infördes anmälningsskyldighet för verksamheter relaterade till kärnteknisk verksamhet men som inte hanterar kärnämne. Sålunda ska IAEA få information om forsknings- och utvecklingsverksam- heter samt för verksamheter där kärnteknisk utrustning framställs eller förs in till eller ut från Sverige (7 &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; §§). Även skyldigheter att ge tillträde till IAEA:s inspektörer för kontroll av sådan verk- samhet säkerställdes (17 §). Lagstiftaren konstaterar&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att detta vis- serligen inte är kärntekniska verksamheter men mycket nära knutet till kärnteknisk verksamhet. Därför ansågs det lämpligt att införa dessa bestämmelser i kärntekniklagen. Kärntekniklagen omfattar alltså ”kärnteknisk verksamhet m.m.”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;För övriga internationella inspektioner enligt tilläggsprotokollet som inte kan genomföras med stöd av kärntekniklagen stiftades en ny lag om internationella inspektioner&lt;A href="#page_569"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Sådana inspektioner kan genomföras för att besöka andra platser än där kärnteknisk verk- samhet bedrivs och kan omfatta s.k. omgivningsprover. Privata bo- städer är dock undantagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1992/93:98, sid 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 1993/94:176 sid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av pro- dukter med dubbla användningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;IAEA INFCIRC/193/Add. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Prop. 1999/2000:54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lag (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318570x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1333 ft11"&gt;När Sverige 1995 blev medlem i EU blev Sverige också medlem i Europeiska atomenergigemenskapen och bundet av Euratomför- draget&lt;A href="#page_570"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Euratomfördraget syftar bl.a. till att ”tillförsäkra samtliga förbrukare inom gemenskapen en regelbunden och rättvis försörj- ning av malmer och kärnkärnbränslen” och ”genom lämplig kontroll garantera att kärnmaterial inte används för andra ändamål än sådana för vilka de är avsedda”. Syftet med Euratomfördraget är alltså inte nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; men i praktiken har kontrollen kommit att vara en del av &lt;NOBR&gt;icke-spridningsarbetet.&lt;/NOBR&gt; Eftersom Euratomfördraget och tillhörande rådsförordning är bindande för Sverige har Euratoms kontroll inte reglerats i kärntekniklagen. Däremot finns ansvars- bestämmelser inskrivna i kärntekniklagen i de fall anläggningar inte rapporterar enligt fördraget eller underliggande &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft11"&gt;Slutligen ska nämnas att FN:s säkerhetsråd år 2004 antog reso- lution 1540&lt;A href="#page_570"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Med stöd av &lt;NOBR&gt;FN-stadgans&lt;/NOBR&gt; kapitel VII fastställer reso- lutionen bindande skyldigheter för alla medlemsländer i syfte att förhindra och avhålla &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer från att få tillgång till massförstörelsevapen (bl.a. kärnvapen) och material med koppling till sådana vapen. Resolutionen innehåller en lista på åtgärder som ska genomföras i samtliga &lt;NOBR&gt;FN-länder.&lt;/NOBR&gt; Åtgärderna omfattar bland annat genomförande av viss lagstiftning. Mycket av det som nämns i resolution 1540 är redan genomfört i dagens svenska lagstiftning, men visst arbete med genomförandet återstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Bestämmelser i kärntekniklagen som avser nukleär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Kärntekniklagen är tydlig med att för den som bedriver kärnteknisk verksamhet gäller tre grundläggande krav:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Verksamheten ska vara säker mot radiologiska olyckor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Verksamheten ska inte bidra till spridning av kärnvapen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Uppkommet avfall ska tas om hand på ett säkert sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1336 ft11"&gt;Kärntekniklagens 3 § är en portalparagraf som tydligt nämner de två första grundläggande kraven:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft76"&gt;Kärnteknisk verksamhet skall bedrivas på sådant sätt att kraven på säkerhet tillgodoses och &lt;SPAN class="ft178"&gt;de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;S/RES/1540(2004) antagen den 28 april 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft119"&gt;överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen &lt;SPAN class="ft20"&gt;och obe- hörig befattning med kärnämne och sådant kärnavfall som utgörs av använt kärnbränsle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Här är de delar av texten som berör &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; kursiverade. Med dessa förpliktelser avses i första hand NPT, men andra fram- tida överenskommelser kan ingå. All kärnteknisk verksamhet krä- ver tillstånd (5 §) och vid prövning av ansökan om tillstånd för kärnteknisk verksamhet ingår därför naturligt en granskning av hur kraven inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Kärntekniklagen inkluderar även anmälningsskyldighet för viss verksamhet som i sig inte är kärnteknisk verksamhet men som har nära koppling till sådan verksamhet 7 &lt;NOBR&gt;a–7&lt;/NOBR&gt; d §§. Den som bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som rör processer eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämne eller kärn- avfall ska anmäla detta. Likaså ska den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk utrustning eller som till Sverige för in eller för ut sådan utrustning, är skyldig att rapportera detta. Dessa paragrafer tillkom för att Sverige ska kunna fullgöra rapportering till IAEA enligt Tilläggsprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Tillsyn över kärnteknisk verksamhet och verksamhet enligt 7 a– 7 c §§ regleras i &lt;NOBR&gt;16–17&lt;/NOBR&gt; §§. Den myndighet som regeringen bestäm- mer ska ha tillgång till alla de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, samt ha till anläggningar och platser för undersökningar och provtagningar. Denna rätt att utöva tillsyn har även IAEA för att säkerställa att Sverige uppfyller &lt;NOBR&gt;icke-spridnings-&lt;/NOBR&gt; förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Tillsynsmyndigheten får även besluta om verkställande av sanktioner enligt artikel 83.1 i Euratom(18 §). Det är sanktioner som rör den som åsidosätter sina förpliktelser enligt kapitel 7, Säkerhetskontroll i fördraget. Säkerhetskontrollen är i praktiken detsamma som Euratoms kärnämneskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ansvarsbestämmelserna omfattar även den som i sin kärn- tekniska verksamhet inte uppfyllt kraven inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-sprid-&lt;/NOBR&gt; ning enligt kärntekniklagen. Även den som bryter mot kommis- sionens förordning (Euratom) 302/2005 kan dömas till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1337 ft21"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Begreppet säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Kärntekniklagens 10 § preciserar något kraven på en tillståndshavare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft76"&gt;Den som har tillstånd till kärnteknisk verksamhet ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;att med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka den bedrivs upprätthålla säkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;att på ett säkert sätt hantera och slutförvara i verksamheten upp- kommet kärnavfall eller däri uppkommet kärnämne som inte används på nytt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;att på ett säkert sätt avveckla och riva anläggningar i vilka verk- samheten inte längre ska bedrivas till dess att all verksamhet vid anläg- gningarna har upphört och allt kärnämne och kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Här nämns inte kraven på &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; men den tolkning som Strålsäkerhetsmyndigheten (och tidigare Statens kärnkraftinspektion) gör av begreppet ”säkerhet” är att &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; är en del av säker- heten. Därmed kommer flera paragrafer i kärntekniklagen att även inkludera krav inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får när ett &lt;SPAN class="ft12"&gt;tillstånd &lt;/SPAN&gt;meddelas besluta om villkor som behövs med hän- syn till säkerheten (8 § kärntekniklagen). Därmed fås villkor med- delas även inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; En konsekvens blir att det också är möjligt att återkalla ett tillstånd enligt 15 § om kraven inom icke- spridning i något väsentligt avseende inte iakttas eller av andra synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En &lt;SPAN class="ft12"&gt;helhetsbedömning &lt;/SPAN&gt;av anläggningens säkerhet (10 a §) inklu- derar även krav på redovisning av hur anläggningen uppfyller icke- spridningsvillkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Att säkert hantera och slutförvara kärnämne som inte används på nytt innebär även att hanteringen och &lt;SPAN class="ft12"&gt;slutförvaret även ska vara säker ur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;icke-spridningssynpunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;Därmed inkluderas &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; i den forsknings- och utvecklingsverksamhet som tillståndshavarna för kärnkraftsreaktorer åläggs att bedriva och bekosta enligt 11–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;§§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Den offentliga insyn som i dag fås via de lokala säkerhetsnämn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;derna omfattar i princip även nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft21"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318573x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1341 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Bestämmelser i lagstiftningen om krigsmateriel som avser nukleär &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;I lagen (1992:1300) om krigsmateriel finns bestämmelser om till- ståndskrav för tillverkning, export m.m. av krigsmateriel. Lagen är inte anpassad för att förhindra spridning av kärnvapen, men kärn- laddningar och radiologiska stridsmedel (liksom kemiska och bio- logiska stridsmedel) ingår i bilagan till förordning (1992:1303) om krigsmaterial, punkt KS 6. I punkt KS 6 ingår även speciella delar och substanser till dessa stridsmedel, utan att dessa delar och sub- stanser är definierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Tillstånd krävs för att tillverka, tillhandahålla (försäljning, upp- låtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling), föra ur riket, ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av till- verkningsrätt till någon i utlandet av krigsmateriel, inklusive kärn- laddningar. Listan på aktiviteter som kräver tillstånd täcker inte alla de aktiviteter som listas i resolution 1540 (2004). I lagstiftningen om krigsmateriel saknas ett förbud mot att införskaffa, till riket införa, transportera kärnladdningar eller att finansiera verksamhet som rör de aktiviteter som anges i resolution 1540 (2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Internationella avtal på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-spridningsområdet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Icke-spridningsfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och avtal om internationella inspektioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det internationella arbetet att förhindra spridning av kärnvapen (nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning)&lt;/NOBR&gt; baseras i huvudsak på &lt;NOBR&gt;icke-spridnings-&lt;/NOBR&gt; fördraget (NPT)&lt;A href="#page_573"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I fördraget uttalar parterna sin avsikt att vid snarast möjliga tidpunkt uppnå ett stopp för kärnvapenkapp- rustningen och att vidta effektiva åtgärder för att uppnå kärnvapen- nedrustning. Kärnvapenstaterna Förenta staterna, Ryssland, Storbritannien, Kina och Frankrike får inte till någon som helst mottagare överlåta kärnvapen eller andra kärnladdningar eller den direkta eller indirekta kontrollen över sådana vapen eller laddningar och inte heller på något sätt uppmuntra, bistå eller förmå någon &lt;NOBR&gt;icke-kärnvapenstat&lt;/NOBR&gt; att tillverka eller på annat sätt förvärva eller tillverka kärnvapenladdningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Fördrag i London, Moskva och Washington om förhindrande av spridning av kärnvapen, 1 juli 1968, det så kallade &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (NPT) (SÖ 1970:12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318574x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-kärnvapenstater,&lt;/NOBR&gt; såsom Sverige, åtar sig enligt fördraget att inte motta kärnvapen eller andra kärnladdningar eller kontrollen över sådana vapen eller laddningar. Vidare åtar de sig att inte till- verka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärn- laddningar samt att inte söka eller motta bistånd för tillverkning av kärnvapen. &lt;NOBR&gt;Icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; anger att Internationella atomenergiorganet (IAEA) ska vara internationellt kontrollorgan för stater som är anslutna till det rörande den fredliga kärnenergins fortsatt &lt;NOBR&gt;icke-militära&lt;/NOBR&gt; användning. För att uppfylla åtagandena om &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; kontrollerar stater sin export av kärnämne och kän- slig kärnteknisk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Euratomfördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft11"&gt;Fördraget om upprättandet av den europeiska atomenergigemen- skapen, Euratom, undertecknades den 25 mars 1957 samtidigt som fördraget om Europeiska ekonomiska gemenskapen &lt;NOBR&gt;(EG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; undertecknades. Euratom är alltså en av de gemenskaper som utgör den Europeiska gemenskapen, EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Euratoms centrala uppgift är enligt fördraget att skapa de förut- sättningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergiindustrierna och därigenom bidra till en höjning av lev- nadsstandarden i medlemsstaterna och till utvecklingen av för- bindelserna med övriga länder.&lt;A href="#page_574"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Medlemsstaterna åtar sig genom fördraget en serie förpliktelser om utveckling och gemensam kon- troll av kärnenergiproduktionen inom gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Euratom har endast atomenergins fredliga användning som verksamhetsfält. Att avtalet inte direkt utsäger detta och förbjuder atomenergins militära bruk, vilket var den ursprungliga avsikten, beror på att Frankrike vid mitten av &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; beslutat sig för ett eget militärt atomprogram. Det väntades att den franska national- församlingen skulle vägra att ratificera Euratomfördraget om detta direkt vände sig mot atomenergins militära användning, varför avtalet modifierades och fick sin nuvarande lydelse.&lt;A href="#page_574"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Euratomfördraget utgör en del av medlemsstaternas rätts- ordningar och gäller i Sverige i enlighet med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Art 1 Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Se J.G. Polach, ”Euratom, its Background, Issues and Economic Implications”, 1964, samt Redogörelser utarbetade inom Kommerskollegium, Handelsdepartementet, Stockholm, ”Kol- och Stålunionen – Euratom”, 1962. Jfr även 2 § punkten h Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft21"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318575x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;förordningar som beslutats under Euratom är direkt tillämpliga i medlemsländerna. Det behövs alltså inte någon ytterligare lag- stiftning för att Euratomfördraget och de förordningar som utfär- das med stöd av fördraget ska gälla i medlemsländerna. Däremot behövs kompletterande lagstiftning, t.ex. i de fall då fördraget ställer krav på att medlemsländerna ska vidta någon särskild åtgärd som inte regleras i detalj i fördraget. Vidare behövs givetvis regler för att genomföra bestämmelserna i direktiven under Euratom, som inte blir direkt tillämpliga i medlemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Enligt kapitel 7 om säkerhetskontroll i fördraget utövar Eur- atomgemenskapen kontroll av att malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inom medlemsstaternas territorier inte används för andra ändamål än som uppgetts av förbrukarna samt att före- skrifterna om försörjning iakttas, liksom alla särskilda kontroll- förpliktelser som gemenskapen har avtalat om med ett tredje land eller en internationell organisation. För uppgiften finns ett särskilt kontrollorgan inrättat inom kommissionen.&lt;A href="#page_575"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;När det gäller kärnämneskontrollen medför Euratomfördraget direkt verkande förpliktelser för den enskilde att lämna vissa bestämda uppgifter till kommissionen, såsom grundläggande tek- niska beskrivningar och driftrapporter.&lt;A href="#page_575"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En rådsförordning&lt;A href="#page_575"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;regle- rar vilken information kärntekniska anläggningar ska ge till EU- kommissionen. Reglerna innebär att det är verksamhetsutövaren i medlemslandet som ansvarar direkt mot Euratomgemenskapen i fråga om säkerhetskontrollen. Vidare har inspektörer anställda av kommissionen, rätt att få tillgång till alla data och tillträde till alla platser som omfattas av kontrollen. Inspektörerna får åtföljas av företrädare för medlemsstaten men får inte hindras i sin verksam- het.&lt;A href="#page_575"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genomför sin kontroll i nära samarbete med IAEA och detta samarbete är noga reglerat.&lt;A href="#page_575"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Om någon åsidosätter sina förpliktelser enligt Euratom- fördraget kapitel 7 får kommissionen tillgripa sanktioner. Dessa sanktioner har en stigande skala från varning, indragning av sär- skilda förmåner, företaget ställs under förvaltning tills slutligen att kärnämne helt eller delvis återtas. Medlemsstaterna ska säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;77–85&lt;/NOBR&gt; Euratomfördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari om genomförande av Euratoms kärnämneskontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr Artiklarna 81 och 82 Euratomfördraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se Tilläggsprotokoll till INFCIRC/193 och Partnership Approach for Integrated Safe- guards.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318576x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;att sanktionerna verkställs. Därför finns det inskrivit i kärnteknik- lagen att den myndighet som regeringen bestämmer får besluta om verkställandet av sanktioner.&lt;A href="#page_576"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare finns sanktioner mot den som inte fullföljer rapporteringsskyldigheter enligt Kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari om genom- förande av Euratoms kärnämneskontroll.&lt;A href="#page_576"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Säkerhetsrådets resolution 1540 (2000)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft11"&gt;FN:s säkerhetsråd antog enhälligt resolution 1540 (2004) den 28 april 2004, med stöd av kapitel 7 i &lt;NOBR&gt;FN-stadgan.&lt;/NOBR&gt; Resolutionen handlar om att förhindra spridning av massförstörelsevapen (nukleära, kemiska och biologiska) samt vapenbärare avsedda för sådana vapen. Reso- lutionen innehåller bindande krav på samtliga FN:s medlemsstater att ha lagstiftning och administrativa rutiner för att förhindra sådan spridning. Huvudsyftet med resolutionen är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och dess vapenbärare till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer. Resolutionen vidgar därmed synen på &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Man utgår ifrån att det är inte bara stater som kan förväntas försöka införskaffa massförstörelsevapen utan även &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer, t. ex. terroristgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Eftersom resolution 1540 (2000) omfattar åtgärder rörande nukleär spridning till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer är det relevant kortfattat redogöra för något av innehållet. Enligt resolutionen ska det i lag vara förbjudet för &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; aktörer att tillverka, införskaffa äga, utveckla, transportera, transitera eller använda kärnvapen eller kärnladdningar, eller att på något sätt delta, stödja eller finansiera sådan verksamhet. Staten får inte ge stöd till någon &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; aktör för sådan verksamhet.&lt;A href="#page_576"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Resolutionen kräver också god kon- troll av kärnvapen för de länder som innehar sådana, men även att det finns tillräcklig kontroll av ”related materials”&lt;A href="#page_576"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, dvs. vapen- komponenter och utrustning som på något sätt kan användas vid framställningen av massförstörelsevapen. Begreppet ”related mate- rials” definieras mer exakt som produkter som listats i inter- nationella exportkontrollarrangemang, för den nukleära delen Nuclear Suppliers Group (NSG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 18 § andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, 27 b §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se artikel 1 och 2 i UNSC R 1540 (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se artikel 3 i UNSCR 1540 (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318577x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;NSG har upprättat två listor. Lista 1, som är av mest relevans här, omfattar olika kärntekniska anläggningar samt speciella pro- dukter och komponenter som i stort sett endast används i sådana anläggningar. Exempelvis listas ”Complete nuclear reactors”, dvs. en komplett anläggning med en kärnreaktor. Detta kompletteras med en lista på speciella kärntekniska produkter för en reaktor- anläggning såsom reaktortank, styrstavar, utrustning för att hantera kärnbränsle m.m. På motsvarande sätt listas anläggningar för kärnbränsletillverkning, upparbetning, isotopanrikning, m.m., dvs. hela anläggningen liksom enskilda känsliga komponenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Lista 2 innehåller produkter som kan ha såväl kärnteknisk som &lt;NOBR&gt;icke-kärnteknisk&lt;/NOBR&gt; användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;En utredning inom UD&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;har identifierat luckor i svensk lag- stiftning när det gäller att fullt ut uppfylla kraven i FN:s säkerhets- råds resolution UNSCR 1540 (2004)&lt;A href="#page_577"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Bland annat gäller det att det i svensk lagstiftning uttryckliga förbudet mot all hantering eller finansiellt stöd m.m. som rör kärnladdningar och kontrollen av kärntekniska produkter kan regleras bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; regleras i dag i huvudsak i kärntekniklagen på grund av den starka kopplingen till kärnteknisk verksamhet. (Strålskyddslagen berör inte nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.)&lt;/NOBR&gt; Frågan har nu kommit upp om det är lämpligt att låta &lt;NOBR&gt;icke-spridningen&lt;/NOBR&gt; regleras i miljöbalken eller om man ska sammanställa ett antal delområden rörande nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; i en separat lag om kärnämneskontroll m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Miljöbalken har som övergripande syfte ”att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande genrationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. En sammanhållen lag- stiftning på kärnsäkerhets och strålskyddsområdet inom miljö- balken skulle då få samma syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; syftar å sin sida till att Sverige ska kunna leva upp till internationella åtaganden inom nedrustning och icke- spridning. Syftet skiljer sig därmed från miljöbalkens övergripande syfte. Dessutom har lagstiftningen inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; vidgats efter det att Sverige accepterat utökade inspektionsrättigeter av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;UF2008/16048/NIS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-12-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;UN S/RES/1540 (2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318578x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;IAEA enligt tilläggsprotokollet. Kärntekniklagen kom att omfatta vissa verksamheter som inte är verksamhet med strålning men som är nära relaterad till kärnteknisk verksamhet, såsom forskning inom kärnbränslecykeln och produktion av viss kärnteknisk utrustning.&lt;A href="#page_578"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta är verksamheter som inte är verksamheter med strålning och som därför inte kommer att regleras i en sammanhållande lag- stiftning inom strålsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För att uppfylla alla villkoren i Tilläggsprotokollet stiftades som komplement lagen (2000:140) om inspektioner enligt internatio- nella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen. Den lagen täcker de fall då IAEA begär tillträde till anläggningar som inte är kärntekniska anläggningar eller annars regleras av kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Lagstiftningen inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; är alltså redan i dag splittrad och skulle så förbli om kärntekniklagen i sin helhet info- gas i en sammanhållande lag om strålsäkerhet. Detta kan motivera en separat lagstiftning om ett antal delområden rörande nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; sammanhållna i en lag om kärnämneskontroll m.m.. Lagen om kärnämneskontroll m.m. skulle i så fall inkludera det som rör &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; i nuvarande kärntekniklag samt lagen om internationella inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Det fysiska skyddet av kärntekniska anläggningar regleras i dag i kärntekniklagen. Ett fysiskt skydd syftar dels till att förhindra obehörig befattning med kärnämne och dels till att förhindra olaga intrång och sabotage. Att förhindra obehörig befattning med kärn- ämne kan ses om ett led i att förhindra spridning av kärnvapen. Det skulle motivera att fysiskt skydd skulle ingå i en lag om för- hindrande av spridning av kärnvapen. Men syftet att förhindra olaga intrång och sabotage är starkt kopplat till säkerheten vid kärntekniska anläggningar och regleringen av det fysiska skyddet bör förbli i en samlad strålsäkerhetslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Förslaget till en lag om kärnämneskontroll m.m. omfattar ett antal delområden inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning,&lt;/NOBR&gt; nämligen det som i dag är reglerat i kärntekniklagen och lagen om internationella in- spektioner. Utredningen har inte gått vidare med att föreslå någon omfattande utökning av bestämmelserna på &lt;NOBR&gt;icke-spridnings-&lt;/NOBR&gt; området även om detta skulle kunna vara möjligt. Som exempel kan nämnas att det i Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) bl.a. före- skrivs kontroll av kärnteknisk utrustning. Innan en sådan kontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft63"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td166"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;införlivas i svensk lagstiftning krävs en analys av hur det skulle kunna ske på bästa sätt och analys av konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Fördelarna av en ny sammanhållande lag om kärnämneskontroll m.m. är att en antal delområden av lagstiftningen inom området nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; kommer att ingå i en och samma lag. Detta ökar tydligheten. En separat lag om kärnämneskontroll m.m. kan dessutom utformas så att den i största möjliga mån liknar annan lagstiftning för att förhindra spridning av andra massförstörelse- vapen. Lagen kan dessutom enklare anpassas så för att uppfylla delar av Säkerhetsrådets resolution 1540 (2004) och eventuella andra eller kommande nya krav inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Risken med en separat lagstiftning är att kopplingen mellan kärnteknisk verksamhet och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; inte framgår tydligt i lagstiftningen. Enligt dagens lagstiftning måste kärn- teknisk verksamhet uppfylla alla de krav som finns i kärnteknik- lagen, inklusive kraven inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Med en sammanhållen strålsäkerhetslag inom Miljöbalken och en separat lag om kärn- ämneskontroll m.m., där ett antal delområden inom &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; återfinns, blir denna koppling inte lika tydlig. Förslaget till 12 kap. miljöbalken innehåller dock en definition av strålsäkerhet där även &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; ingår. Därmed ska nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; beaktas när 12 kap. miljöbalken tillämpas liksom lagen om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, liksom tidigare Statens kärnkraft- inspektion, tolkar begreppet säkerhet så att det även inkluderar &lt;NOBR&gt;icke-spridning.&lt;/NOBR&gt; Detta har resulterat i att vid de återkommande säkerhetsredovisningarna ska &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; ingå, att forskning om säkerheten vid ett slutförvar ska inkludera &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; samt att de lokala säkerhetsnämnderna även ska ha mandat att ta upp icke- spridning. Förslaget till 12 kap. miljöbalken och lagen om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet innebär att dessa krav fortfarande gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Vid en samlad bedömning är slutsatsen att &lt;NOBR&gt;icke-spridningens&lt;/NOBR&gt; övergripande mål om nedrustning och &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; inte tillåter att en sådan lagstiftning ingår i miljöbalken, som har andra syften. Utredningen har utöver detta funnit fördelar med en separat sam- manhållen lagstiftning om kärnämneskontroll m.m., där ett antal delområden inom nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;Med den kopplingen mellan begreppen kärnteknisk verksamhet och nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; som fortfarande kommer att finnas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft21"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt; av kärnämnen och teknologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1347 ft11"&gt;12 kap. miljöbalken minskas risken för att kopplingen i lagstiftningen ska bli otydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Avslutningsvis gör utredningen bedömningen att regeringen bör besluta att de lagändringar som riksdagen beslutat i 22 kap. 6c § och 7 § brottsbalken och 3 § lagen om kärnteknisk verksamhet (rskr. 1998/99:25) som rör kärnsprängningar bör träda i kraft, trots att fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar ännu inte har trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft21"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318581x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1349 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsutredningen föreslår att det i 12 kap. miljöbalken införs en regel som innebär att solarium avsett att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) inte ska få yrkesmässigt upplåtas till personer under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft11"&gt;Förslaget är i enlighet med rekommendationer som FN:s Världshälsoorganisation WHO:s organ för cancerforskning ”International Agency for Research on Cancer” (IARC) har lämnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Förslaget överensstämmer också med Cancerutredningens förslag i betänkandet ”En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) samt rekommendationer som Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd samt ett antal internationella och nationella expertorgan har lämnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Tyskland har i en förbundslag infört ett förbud mot att upplåta solarier för bestrålning av huden till minderåriga personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Antalet solarier för kosmetisk bestrålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Ett solarium är en teknisk elektrisk anordning som innehåller en ultraviolett strålkälla och som är avsedd att bestråla människor med ultraviolett strålning. En äldre benämning på solarium är sollampa. Solarier kan delas in i kosmetiskt solarium och medicinskt solarium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft11"&gt;På ett kosmetiskt solarium bestrålas kroppen med ultraviolett strålning för att huden ska bli brun som vid utomhussolning. På&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft21"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318582x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;medicinska solarier kan vissa sjukdomar, som psoriasis, behandlas med &lt;NOBR&gt;UV-strålning&lt;/NOBR&gt; i kontrollerad mängd under läkares ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Det finns i dag uppskattningsvis 18 000 helkroppssolarier för kosmetisk bestrålning i Sverige, varav cirka 9 000 i gym, simhallar, hotell och professionella solstudior och cirka 9 000 på svenska företag för användning av personalen. I antalet ingår inte s.k. drop- &lt;NOBR&gt;in-solarier&lt;A href="#page_582"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten utfärdar föreskrifter om allmänna skyldigheter enligt strålskyddslagen för solarieverksamheten. Det är kommunerna som har tillsynsansvaret över kosmetisk solarieverksamhet enligt strålskyddslagen. Enligt myndighetens föreskrifter om solarier är den som bedriver verksamhet i vilken solarium upplåts till allmänheten skyldig anmäla verksamheten till sin kommuns miljö- och hälsoskyddsförvaltning eller motsvarande&lt;A href="#page_582"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Se vidare avsnitt 9.7 beträffande tillsynen över solarier i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;En nationell cancerstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td133"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;I betänkandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;”En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;nationell cancerstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;för framtiden”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;(SOU 2009:11)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p510 ft11"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p1354 ft11"&gt;överlämnades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td74"&gt;&lt;P class="p5 ft11"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p6 ft11"&gt;socialministern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft11"&gt;den 20 februari 2009 anges att förekomsten av malignt melanom har ökat mer än femfaldigt under de senaste 50 åren i Sverige, och trenden spås fortsätta. Ökningen antas bero på förändrade solvanor, men till viss del även på förbättrad diagnostik. Exponering för solljus, och speciellt solbränna under barndomen, är väl kända riskfaktorer för sjukdomen. Data antyder, framhåller utredningen, att användning av solarier, speciellt tidigt i livet, ökar risken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Den förväntade ökningen av elakartade hudförändringar är oroande, framhåller utredningen, inte minst med hänsyn till den alltjämnt allvarliga prognosen vid malignt melanom. Utvecklingen hänger samman med att människor, framför allt barn och unga, i ökad utsträckning exponeras för solen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Tidig diagnostik och kontrollundersökningar vid risk för återfall är av stor betydelse. Utredningen framhåller att incidensökningen efter år 2000 talar för att det behövs förnyade insatser för att förebygga hudcancer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se prop. 2005/06:183, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Jfr 8 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier (SSMFS 2008:36).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;När det gäller insatser för att minska exponering för skadlig &lt;NOBR&gt;UV-strålning&lt;/NOBR&gt; föreslår utredningen bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;åtgärder för att öka andelen tumörer som upptäcks i ett tidigt stadium, bl.a. genom att underlätta allmänhetens möjligheter att få hudförändringar undersökta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1356 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;en mer ändamålsenlig rollfördelning mellan hudläkare och allmänläkare vid diagnostik, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;lagstiftning med nedre åldersgräns (18 år) för solarier enligt WHO:s rekommendationer bör övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd lämnar årligen en rapport för frågor om ultraviolett strålning. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och att lämna råd till myndigheten inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;I den senaste rapporten ”Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2008” (2009:18) redovisas rekommendationer avseende hudcancerprevention, aktuella trender för hudtumörer, våglängdens betydelse för hudcancer, informationsmaterial angående &lt;NOBR&gt;UV-strålning,&lt;/NOBR&gt; kontakter med resebyråbranschen, kläder som &lt;NOBR&gt;UV-skydd,&lt;/NOBR&gt; klimatförändringens betydelse för den naturliga &lt;NOBR&gt;UV-strålningen,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;UV-strålningens&lt;/NOBR&gt; påverkan på ögat och om nya kunskaper om &lt;NOBR&gt;D-vitamin&lt;/NOBR&gt; påverkar nuvarande preventionsstrategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;I rapporten framhålls särskilt att det finns ett starkt stöd för att &lt;NOBR&gt;UV-strålning&lt;/NOBR&gt; är den mest betydelsefulla riskfaktorn för utveckling av hudcancer, som för närvarande ökar mer än någon annan cancerform i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Rådet rekommenderar att följa förslaget från utredningen ”En nationell cancerstrategi för framtiden” (SOU 2009:11) om att utveckla ett effektivt nationellt program för primärprevention av hudcancer. Bl.a. bör en lagstiftning med nedre åldersgräns (18 år) för solarier enligt WHO:s rekommendationer övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft21"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;WHO:s organ för cancerforskning (IARC)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Enligt FN:s Världshälsoorganisation WHO:s organ för cancerforskning ”International Agency for Research on Cancer” (IARC) finns ett tydligt samband mellan solarieanvändning i unga år och hudcancer, främst den allvarligaste formen malignt melanom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;IARC tillkännagav 2006 att alla dittills tillgängliga undersökningar om solarier och hudcancer kommit fram till ett klart samband mellan användning av solarier i unga år och olika hudcancerformer – främst den allvarligaste malignt melanom. Forskargruppen drog fyra tydligt klarlagda slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Risken för melanom ökar helt klart vid solarieanvändning i tonåren och tidig ungdom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Solarieanvändning i tonåren ökar risken för skivepitelcancer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Hudens immunförsvar skadas av solarieanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Det finns inga positiva hälsoeffekter förknippade med att sola solarium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;WHO har, mot denna bakgrund, rekommenderat medlemsländerna att införa en nedre åldersgräns (18 år) för solarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;De slag av strålning som tidigare klassats i IARC:s högsta riskgrupp ”cancerframkallande hos människor” granskades på nytt av IARC under 2009 med avseende på sin cancerrisk och för att identifiera ytterligare cancermekanismer. Resultatet, meddelat av IARC i juli 2009, förde upp användning av solarier till den högsta riskgruppen. Den vetenskapliga grunden för beslutet var att IARC:s tidigare övergripande analys 2006 av data från mer än tjugo epidemiologiska forskningsstudier påvisat ökad melanomrisk med 75 procent när användningen av solarier börjat före 30 års ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;IARC drog bl.a. också slutsatsen att risken för skivepitelcellscancer ökade vid solarieanvändning som börjat redan i tonåren. Till stöd för beslutet och forskarnas slutsatser fanns också experimentell forskning och djurförsök som demonstrerat att alla slag av ultraviolett strålning (UVA, UVB och UVC) är cancerframkallande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft21"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318585x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;EU:s vetenskapliga kommitté SCCP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Enligt EU:s vetenskapliga kommitté Scientific Committee on Consumer Products , (SCCP), rekommendationer bör UVR- solarier inte användas av individer under 18 år i syfte att göra huden brun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Tysk lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;I den tyska lagen om skydd i samband med bestrålning av människor med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning framgår att bestrålning av huden med artificiell ultraviolett strålning i solarier eller andra liknande offentliga utrymmen får inte tillåtas för minderåriga&lt;A href="#page_585"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Canadian Dermatology Association&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;The Canadian Dermatology Association grundades 1925. Organisationen syfte är att främja vetenskapen i medicin och kirurgi rörande hudvård. Vid sitt årliga möte i Vancouver noterade organisationen den oroande ökningen av melanom hos unga personer. Organisationen gjorde gällande, med hänvisning till WHO:s rekommendation, att ingen under 18 år bör använda ett solarium i syfte att bli bruna (tanning bed).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Som framgår ovan har regeringens utredning om en nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) föreslagit att en lagstiftning med nedre åldersgräns (18 år) för solarier enligt WHO:s rekommendationer bör övervägas. Detta förstärks av att Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd samt ett antal internationella och nationella expertorgan också rekommenderar en lagstiftning med nedre åldersgräns (18 år) för solarier enligt WHO:s rekommendationer. Tyskland har infört en sådan begränsning för minderåriga personer när det gäller användning av solarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1359 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Jfr &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ Gesetz zum Schutz vor nichtionisierender Strahlung bei der Anwendung am Menschen (NiSG), se särskilt 4 § Nutzungsverbot für Minderjährige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av kosmetiskt solarium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningen föreslår mot den bakgrunden att det i 12 kap. miljöbalken införs en regel som innebär att solarium avsett att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) inte ska få yrkesmässigt upplåtas till personer under 18 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft21"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318587x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;14 Användning av laser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1361 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det finns lasrar som är ofarliga och det finns lasrar som kan orsaka bestående skador på ögonen. Starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Lasrar kan därför vid ovarsam hantering skada människor och djur. Laserstrålning används yrkesmässigt bland annat vid medicinska behandlingar, vid mätning av t.ex. luftföroreningar och fordons hastighet, vid bestrålning av hud i kosmetiskt syfte, i laserpekare samt i sammanhang som lasershower för underhållning, konst och reklam. Lasrar används även för privat bruk, t.ex. som laser- pekare, laserkollimatorer och distansmätningsutrustning. De används inte sällan av personer utan tillräckliga kunskaper om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft11"&gt;Risken för att skadas av en laser beror på laserns styrka, avståndet mellan lasern och personen samt hur länge strålen belyser till exempel ögat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft11"&gt;Potentiellt farliga lasrar av högre klass blir allt billigare, och därmed vanligare, trots att lasrar med lägre effekt ofta vore tillräckliga för det avsedda användningssyftet. Det kommer ut allt fler, potentiellt farliga lasrar av högre klass (&amp;gt;laserklass 2M) på marknaden, trots att lasrar med lägre effekt (laserklasserna 1, 1M, 2 och 2M) ofta skulle vara tillräckliga för det avsedda användningssyftet. De används inte sällan av personer utan till- räckliga kunskaper om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft11"&gt;I takt med att tillgången på starka laserpekare &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;laserpekare som ibland har styrkor över hundra milliwatt – har också miss- bruket av laserpekare ökat. De används, enligt Rikspolis- styrelsen , för att trakassera bland andra privatpersoner, poliser och piloter. Den som blir belyst med laser kan drabbas av bestående ögonskador, till exempel bli blind. När exempelvis bilförare bländas kan det leda till allvarliga olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft21"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318588x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p912 ft11"&gt;Det här problemet är i stort sett detsamma inom hela Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Mot den bak- grunden föreslår strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Island, Norge och Sverige i en skrivelse av den 3 november 2010 till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att kommissionen inför gemensamma im- portrestriktioner för starka laserpekare. I skrivelsen föreslår myndigheterna ett förbud mot alltför starka laserpekare för allmänheten. Enbart laserpekare i klass 1 och 2 enligt Europeisk standard EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; med en maximal effekt av 1 mW bör, enligt myndigheterna, tillåtas för användning av allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;Utredningen delar de nordiska Strålsäkerhetsmyndigheternas uppfattning beträffande starka laserpekare och föreslår att det i 12 kap. miljöbalken ska införas ett förbud att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4. Förbudet föreslås dock inte gälla vid yrkesmässig användning av laser- pekare, vilket t.ex. kan avse militär användning av laserpekare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;Utredningen har också tagit fasta på den tillståndsreglering av lasrar som, enligt vad utredningen har erfarit, har införts i Tyskland och Frankrike. Utredningen föreslår sålunda att det i 12 kap. miljöbalken införs ett krav på att den som yrkesmässigt för in eller importerar, saluför, upplåter eller överlåter laser ska vara skyldig att klassificera och märka dessa enligt svensk standard. Denna bör även vara skyldig att förse lasrar med instruktioner och varningstexter om vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid montering och användning för att undvika skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft11"&gt;Marknaden för kosmetiska behandlingar växer. Den växande marknaden innebär också en ökad risk för skador. En ny typ av strålning, intense pulsed light (IPL) , som ger lika intensiv strål- ning som en laser, har dessutom tillkommit. Forskningen släpar efter i förhållande till användningen av dessa metoder. Meto- derna tas i bruk innan det finns vetenskapligt underbyggd kunskap om hur de fungerar och vilka de eventuella långtids- effekterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft11"&gt;Det finns därför enligt utredningen starka skäl att stärka och komplettera den nuvarande tillståndsplikten enligt Strålsäker- hetsmyndighetens föreskrifter till att även omfatta innehav och användning av laser i de starkare klasserna och således även inkludera för kosmetisk behandling med laser. Kravet på till- stånd bör dock inte gälla användning av laser i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318589x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1363 ft11"&gt;bestrålning av människor i samband med medicinsk eller odon- tologisk behandling eller undersökning. Laser för medicinsk behandling utgör en medicinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. För att en medicin- teknisk produkt ska få sättas ut på marknaden måste den upp- fylla de krav som anges i lagen och i Läkemedelsverkets före- skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft11"&gt;Regler om tillståndsplikt bör enligt utredningens förslag föras in i förordningen om verksamhet med strålning i stället för som nu i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft11"&gt;Skälet till utredningens förslag att de föreslagna bestämmel- serna bör införas i miljöbalken respektive i den föreslagna för- ordningen om verksamhet med strålning är att bestämmelserna enligt utredningens uppfattning bör vara straffbara enligt 29 kap. 1 § om miljöbrott eller alternativt enligt 29 kap. 4 § om otillåten miljöverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Laser&lt;A href="#page_589"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;är ljus som alstras genom processen stimulerad emission, vilket gör att det har en del specifika egenskaper. Bland annat består laserljus av en enda våglängd, det är monokromatiskt eller enfärgat ljus. Det gör att ljuset kan hållas i en smal stråle med mycket liten divergens, eller spridning. Därför kan ljuset i en laser- stråle vara mycket intensivt, även på långa avstånd. Laser kan bestå av både synligt eller osynligt ljus. Är det synligt har lasern en starkt bländande effekt. Laserstrålningen är &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; och den omfattar nästan hela det optiska våglängdsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det finns lasrar som är ofarliga och det finns lasrar som kan orsaka bestående skador på ögonen. Starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Lasrar kan därför vid ovarsam hantering skada människor och djur. Laserstrålning används bland annat vid medicinska behandlingar, vid mätning av t.ex. luftföroreningar och fordons hastighet, vid bestrålning av hud i kosmetiskt syfte, i laser- pekare samt i sammanhang som lasershower för underhållning, konst och reklam. Lasrar används även för privat bruk, t.ex. som laserpekare, laserkollimatorer och distansmätningsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Laser utgör en förkortning av engelskans Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation (Ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Risken för att skadas av en laser beror på laserns styrka, avstån- det mellan lasern och personen samt hur länge strålen belyser till exempel ögat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;När vi utsätts för starkt ljus har vi naturliga skyddsmekanismer för att undvika ögonskador: Pupillen drar ihop sig, vilket gör att det kommer in mindre ljus i ögat. Vi blinkar (blinkreflexen) och vi vänder bort ansiktet från ljuskällan. Dessa skyddsmekanismer skyddar mot de flesta ljusfenomen som finns naturligt i miljön. Lasrar är en artificiell ljuskälla och i vissa fall kan laserns stråle vara mycket starkare än solen som är den ljuskälla vi är vana att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;Ögat är väldigt känsligt för laserstrålning. Anledningen är att när laserstrålen träffar ögats lins, som fungerar som ett brännglas, fokuseras ljuset mot en och samma punkt på näthinnan och syncellerna överbelastas. I värsta fall uppstår då en brännskada. Lasrar i klass 3R, 3B och 4 kan på så vis orsaka bestående ögon- skador. Det gäller även från mycket långt avstånd, även om intensiteten på laserstrålen avtar med avståndet och risken att skadas minskar. På långt håll kvarstår risken för att bländas för den som utsätts av laserstrålning. Det kan vara både obehagligt och i vissa fall farligt, för exempelvis flygtrafik och biltrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Laserklasser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Lasrarna delas in i olika klasser med hänsyn till hur starka de är och vilka risker som är förenade med dem. Alla lasrar ska alltid vara märkta med vilken klass de tillhör. Klasserna är 1, 1M, 2, 2M, 3R, 3B och 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;Lasrar i klass 1 är ofarliga. Denna typ av laser som får ingå i leksaker. Lasrar i klass 4 är de allra starkaste lasrarna. Vid felaktig hantering kan lasrar i denna klass skada både ögon och hud. De utgör även en brandfara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;För att få använda och inneha laserpekare i klass 3B och 4 på allmän plats krävs tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Det krävs inte tillstånd för lasrar i de lägre klasserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1366 ft21"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Klass 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Lasrar i klass 1 är ofarliga även vid lång tids exponering. Leksaker med laser är begränsade till klass 1 och har om laserstrålen är röd eller grön en uteffekt på max 0,4 mW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Klassen omfattar även apparater som innehåller lasrar av högre klass men där lasern är inbyggd så att ingen farlig strålning kommer ut. Exempel på sådana är &lt;NOBR&gt;CD-spelare&lt;/NOBR&gt; och laserskrivare. En person som demonterar den typen av produkt löper dock risk att expo- neras för farlig laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Klass 1M och 2M&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft11"&gt;Lasrar i klass 1M har en effekt som överskrider vad som tillåts i klass 1. Det gäller såväl ultraviolett strålning och synligt ljus som infrarött men i den här klassen är strålen inte smal utan utbredd vilket gör att gränsvärdena för ett oskyddat öga eller oskyddad hud inte överskrids. Men om strålknippet samlas med förstorande optik, som en kikare eller en lupp, kan lasrar i denna klass skada ögonen. Vissa lasrar som används för fiberoptisk kommunikation tillhör denna klass. M står för magnifier vilket ungefär betyder förstoring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;I klass 2M ingår lasrar som ger synligt ljus med en högre effekt än vad som tillåts i klass 2 men precis som i klass 1M är inte smal utan utbredd. Därmed kan endast en liten del, upp till 1 mW, av den totala strålen träffa ögat, vilket motsvarar en klass &lt;NOBR&gt;2-produkt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Klass 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;I klass 2 ingår endast lasrar som avger synlig strålning och som har maximal uteffekt på 1 mW. Om ett oskyddat öga exponeras blän- das man och våra reflexer får oss att blinka. Den naturliga reaktio- nen är tillräcklig snabb för att förhindra skador på näthinnan. Exempel på lasrar i denna klass är laserpekare som används vid föreläsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft21"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318592x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Klass 3R&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;I klass 3R ingår lasrar som avger upp till 5 mW om strålningen är synlig. Om ett oskyddat öga exponeras för strålningen kan gräns- värdet överskridas. Risken för att skadas vid en kort, oavsiktlig exponering är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Klass 3B&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Klassen innehåller lasrar vars styrka ligger mellan 5 mW till 500 mW. Sådana lasrar kan vara farliga för ögat både vid direkt exponering och vid exponering från en reflex. Reflexer från en matt yta är dock ofarlig att betrakta. Starka gröna laserpekare och nattklubbslasrar är exempel på produkter i klass 3B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Klass 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Klass 4 omfattar alla lasrar som är starkare än klass 3B, det vill säga att de har en uteffekt på över 500 mW. Här kan det även vara farligt att oskyddad betrakta en upplyst fläck på en matt yta. Klassen saknar övre gräns. Lasrar i denna klass kan skada både ögon och hud. De utgör även en brandfara om de har hög effekt. Lasrar som används för kirurgi och för att skära i metall tillhör denna klass, liksom lasrar för lasershower.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Författningsreglering av laseranvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;Tillstånd krävs enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;A href="#page_592"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;användning av en laser i laserklass 3B eller 4, om användningen avser underhållning, konst eller reklam eller om den i övrigt kan ge en exponering som överstiger MTE&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;på allmän plats eller i luftrummet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar (SSMFS 2008:14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Begreppet MTE betyder maximalt tillåten exponering enligt svensk standard SS EN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;60825-1,&lt;/NOBR&gt; utgåva 3, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft21"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318593x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;innehav av laserpekare i laserklass 3B eller 4 på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;Kravet på tillstånd för innehav av laserpekare enligt punkten 2 gäller inte för näringsidkare som i sin yrkesverksamhet och utan att vara användare transporterar eller på annat sätt innehar lasrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Det krävs heller inte tillstånd för att använda laser i medicinsk verksamhet. Däremot får bestrålning av patienter med laser i laser- klass 4 vid medicinska behandlingar eller undersökningar endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft13"&gt;Laser som används för att behandla eller lindra en sjukdom defi- nieras enligt 2 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;För att en medicinteknisk produkt ska få sättas ut på marknaden måste den uppfylla de krav som anges i lagen och i Läkemedels- verkets föreskrifter. Läkemedelsverket som bedömer om en produkt ska klassas som medicinteknisk. Det primära ansvaret för att de medicintekniska produkterna klassas korrekt ligger på tillverkaren som också svarar för att produkterna uppfyller regel- verkets krav. Medicintekniska produkter ska klassificeras i enlighet med Läkemedelsverkets föreskrifter&lt;A href="#page_593"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och delas in i någon av följande klasser för medicintekniska produkter: I, IIa, IIb eller III. När det gäller laserprodukter för medicinsk behandling i klass IIa, IIb och III enligt denna klassificering ska tillverkaren i klassifice- ringsarbetet ha stöd av ett så kallat Anmält organ&lt;A href="#page_593"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Om tillverkaren och ett svensk Anmält organ har olika uppfattningar i en klassifice- ringsfråga kan saken hänskjutas till Läkemedelsverket. Läkemedels- verket har ansvaret för att frågan får en lösning och ska samverka med övriga ansvariga myndigheter i EU för att finna enhetlig bedömning&lt;A href="#page_593"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 6 och 7 §§ samt bilaga 9 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicin- tekniska produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Anmälda organ (Notified Bodies) är oberoende organisationer med kompetens att bistå och övervaka tillverkarnas arbete med att verifiera att de produkter som sätts ut på marknaden uppfyller de regler som gäller inom den europeiska gemenskapen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 7 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318594x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Läkemedelsverket kan föreskriva att lagen om medicintekniska produkter ska tillämpas på produkter som i fråga om användningen står nära medicintekniska produkter. Vidare kan myndigheten även föreskriva att lagen helt eller delvis inte skall gälla i fråga om vissa medicintekniska produkter&lt;A href="#page_594"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Laser som används i samband med kosmetiska behandlingar definieras inte som hälso- och sjukvård och klassas därför i det sammanhanget inte som medicintekniska produkter, även om det är fråga om samma laserprodukter som används inom sjukvården. Laser som används vid kosmetisk behandling hamnar mot den bakgrunden utanför Läkemedelsverket kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;I vissa fall kan utrustning som är klassad som medicinteknisk produkt även användas för kosmetiska ändamål. I dessa fall är märkningen baserad på den medicinska användningen som till- verkaren angivit som grund för märkningen, och sedan har apparatens användningsområde breddats. I dessa fall får produkten användas för kosmetiska behandlingar men inte marknadsföras för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft11"&gt;En produkt som har &lt;NOBR&gt;CE-märkts&lt;/NOBR&gt; som medicinteknisk produkt i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; gäller som detta i Sverige även om produkten inte hade klassats på det sättet om bedömningen hade skett i Sverige. &lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt; är en produktmärkning av den Europeiska gemenskapen. Bokstäverna CE är en förkortning för Conformité Européenne (’i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-direktiven’).&lt;/NOBR&gt; En pro- dukt med &lt;NOBR&gt;CE-märkning&lt;/NOBR&gt; får säljas i &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; utan ytterligare krav. För produkter som anses särskilt riskfyllda eller behöver provas krävs att tillverkaren ska vända sig till ett eller flera obe- roende tredjepartsorgan&lt;A href="#page_594"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Arbetsmiljöverkets föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft13"&gt;Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Laser (AFS 1994:08) gäller all verksamhet där laser används. Föreskrifterna gäller verksamhet som regleras i arbetsmiljölagen. Hit hör t.ex. verksamhet där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Jfr 4 § lag (1993:584) om medicintekniska produkter samt 2 § förordningen (1993:876) med samma namn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se lagen (1992:1534) om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CE-märkning.&lt;/NOBR&gt; Se även Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/47/EG av den 5 september 2007 om ändring av rådets direktiv 90/385/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, rådets direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter och direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden samt 3 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om lasrar (SSMFS 2008:14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft21"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;arbetstagare, elever eller värnpliktiga sysselsätts. Däremot reglerar de inte t.ex. skyddet för patienter som behandlas med laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att utreda ohälsa, olycksfall och tillbud finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:6) med föreskrifter om internkontroll. När det gäller laserexponering bör olyckor och tillbud, även mindre allvarliga sådana, både utredas och dokumenteras. Den som exponerats för laserstrålning så att ögonskada kan ha uppstått ska enligt föreskrif- terna snarast erbjudas att genomgå ögonundersökning utförd av läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Särskilda bestämmelser gäller för arbete med laser i klasserna 3B och 4. Bland annat ska arbetsgivaren utse en särskild person att övervaka lasersäkerheten på arbetsplatsen. Denna skall vara väl förtrogen med det sätt på vilket laserutrustningen används och med tillämpliga föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1371 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Tillståndsreglering av lasrar i Tyskland och Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Konsumentprodukter som är lasrar eller som innehåller lasrar får endast släppas ut på marknaden om de har klassificerats enligt tysk standard DIN EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; och motsvarar laserklasserna 1, 1M, 2 eller 2M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;De enda lasrar som är befriade från klassificeringsplikt är lasrar som under samtliga driftvillkor håller sig inom gränsvärdena för tillgänglig strålning (GTS) för klass 1. Konsumentprodukter som är eller som innehåller lasrar i klasserna 3R, 3B eller 4 får inte släppas ut på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;All laserutrustning som drivs på så vis att de kan röras fritt i rummet (t.ex. laserpekare, avståndsmätare, nivålasrar, osv.) och som kan användas för ljusprojektion, får maximalt tillhöra laser- klassen 2M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Vid klassificeringen enligt DIN EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; ska de mest extrema villkoren beaktas (t.ex. fulla batterier).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Lasrar i klasserna 3R, 3B och 4 kan överskrida exponerings- gränsvärdena för ögon och hud. Sådana lasrar ska endas användas professionellt med särskilda skyddsåtgärder enligt den tyska skyddsföreskriften ”Laserstrålning” BGV B2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft21"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Vid privat användning kan enligt de tyska myndigheterna tillverkare, deras ombud och importörer av sådan laserutrustning inte garantera att de särskilda skyddsåtgärderna vidtas för att dessa produkter används på ett säkert sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft11"&gt;I Frankrike förbjuds tillverkning, import, tillhandahållande gratis eller mot ersättning, innehav i avsikt att sälja eller dela ut gratis, saluförande, försäljning eller gratis utdelning av laserutrustning över klass 2 som inte är avsedd för specifikt yrkesmässigt bruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Användningen av laserutrustning över klass 2 förbehålls enligt de franska reglerna yrkesmässigt bruk. Sådan laserutrustning ska vara försedd med uppgifter om det specifika yrkesmässiga bruk som utrustningen är avsedd för, nödvändiga instruktioner för riskfri montering och användning, varningstexter om vilka försik- tighetsåtgärder som skall vidtas för att undvika alla olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;I texten föreskrivs också fri cirkulation av utrustning som utstrålar laser om den överensstämmer med lagstiftning, standar- der, tekniska specifikationer eller tillverkningsprocesser i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, i EFTA eller i Turkiet, och som ger motsvarande säkerhetsnivå som de franska föreskrifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;Slutligen föreskrivs sanktioner vid underlåtelse att följa de skyldigheter som föreskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;De franska myndigheternas uppmärksamhet påkallades 1997 genom artiklar i pressen om missbruk av viss laserutrustning, i de flesta fall leksaker. Dessa har riktats mot ögonen på personer med risk för skador på näthinnan. Under 1998 och 1999 stoppade de franska myndigheterna tillverkning och försäljning av sådana produkter, och laserpekare i klass 3R och högre, som inte var utformade för specifikt yrkesmässigt bruk, drogs in (klassificering enligt standard NF EN &lt;NOBR&gt;60825-1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;1999 begärde det franska konsumentsäkerhetsutskottet ett defi- nitivt förbud för försäljning av laserutrustning över klass 2 till allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft13"&gt;Därefter hade de franska myndigheterna inte konstaterat någon återupptagning av försäljningen av laserpekare i Frankrike. Sedan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1373 ft21"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318597x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p819 ft11"&gt;början av 2005 har man dock märkt en ökning av antalet RAPEX- anmälningar&lt;A href="#page_597"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;för laserpekare i de högsta laserklasserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;De franska myndigheterna har därigenom funnit skäl att se över reglerna för att förhindra försäljning av farliga laserprodukter till allmänheten, samtidigt som de yrkesverksamma inte skall berövas instrument som de behöver i sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Laserpekare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Laserpekare är en bärbar laser som främst är avsedd för att använ- das som pekverktyg vid till exempel föreläsningar. Känneteck- nande för en laserpekare är att den är lika stor som en penna eller en ficklampa och har en intern kraftkälla, till exempel batteri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Det finns laserpekare med olika styrkor. När det gäller laser- pekare i klass 3B och 4 är de så starka att de kan ger skador på ögat innan vår blinkreflex reagerar. Sådana lasrar kan ge ögonskador på avstånd på upp till cirka 20 meter. Men risken för att bländas kvarstår vid flera kilometers avstånd. För användning och innehav på allmän plats av dessa lasrar krävs tillstånd från Strålsäkerhets- myndigheten enligt myndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:14) om lasrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Vid flera tillfällen de senaste åren har starka laserpekare riktats mot bl.a. poliser, piloter och busschaufförer. Detta kan innebära risker och obehag för den som drabbas samtidigt som bländningen kan orsaka t.ex. trafikolyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Laser i medicinsk verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Lasermedicinsk behandling används för en rad olika ändamål. Ett stort område är användning av klass &lt;NOBR&gt;3B-lasrar&lt;/NOBR&gt; för att påskynda sårläkning, behandla tunnhårighet, bota ledproblem, etc. Laser används även som hjälpmedel vid andra typer av ingrepp som ögonoperationer eller laserfettsugning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Rapex är ett informations- och varningssystem som länder inom EU använder för att informera varandra om produkter med allvarliga risker som har återkallats. Varje vecka kommer en färsk rapport från EU med de senaste varningarna. Myndigheterna, i länderna inom EU, som arbetar med produktsäkerhet för konsumenter är skyldiga att rapportera till &lt;NOBR&gt;EU-Kommissionen&lt;/NOBR&gt; om det finns produkter med allvarliga säkerhetsrisker på marknaden som man har vidtagit åtgärder mot. Konsumentverket är Sveriges kontaktpunkt för Rapex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft21"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318598x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Ögonbehandlingar med laser är reglerade i Strålsäkerhetsmyn- dighetens föreskrifter om laserar (SSMFS 2008:14). För behand- lingar och undersökningar av ögon och ögonlock krävs det att den som utför behandlingen är ögonspecialist. Bestrålning med laser i laserklass 4 av patienter vid medicinska behandlingar eller under- sökningar får endast utföras under ansvar av en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;Laser för behandling av karies eller för tandblekning samt skä- rande laser, där lasern används som kniv vid kirurgi får endast utföras av legitimerad personal; tandläkare respektive läkare. Användning av laser för kariesbehandlingar har nyligen behandlats av Statens beredning för medicinsk utvärdering&lt;A href="#page_598"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och tandblekning av Socialstyrelsen, Kunskapscenter för Dentala Material&lt;A href="#page_598"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Kosmetisk behandling med laser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Gränsen mellan kosmetisk och medicinteknisk produkt är inte skarp. Den går t.ex. mellan laser för aknebehandling, som klassas som medicinteknisk produkt, och laser för borttagande av ärr efter akne, som inte klassas så. Borttagning av hår och tatueringar ses som kosmetiska behandlingar, vilket innebär att lasrar för dessa ändamål inte klassas som medicintekniska produkter. Detta gäller även i de fall då de kosmetiska problemen orsakas av sjukdom, som exempelvis en hormonrubbning som ger ökad hårväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;Socialstyrelsens allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verk- samhet (SOSFS 2006:4) reglerar hygienaspekterna vid kosmetiska behandlingar. I övrigt faller kosmetiska behandlingar inte under Socialstyrelsens ansvarsområde eftersom behandlingarna inte defi- nieras som hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;Marknaden för kosmetiska behandlingar växer. Den växande marknaden innebär också en ökad risk för skador. En ny typ av strålning, intense pulsed light (IPL)&lt;A href="#page_598"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, som ger lika intensiv strål- ning som en laser, har dessutom tillkommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft13"&gt;Starkt ljus från laserklass 4 och intense pulsed light (IPL) används för att ta bort bland annat hårväxt, synliga kärl, pigment- fläckar och tatueringar. Det går att ta bort sådant som har en färg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;SBU. Laser vid avlägsnande av karies. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2009. SBU &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Alert-rapport&lt;/NOBR&gt; nr &lt;NOBR&gt;2009-03.&lt;/NOBR&gt; ISSN &lt;NOBR&gt;1652-7151.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Material för tandblekning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-123-9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;IPL är en teknik med särskilda lampor som tillsammans med kondensatorer producera ljus med hög intensitet under en mycket kort tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft21"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;som avviker från hudens egna. Metoden bygger på att pigment absorberar ljus, som då omvandlas till värme som förstör den pig- menterade cellen. Om man t.ex. vill ta bort små blodkärl, utnyttjar man att grönt ljus absorberas av hemoglobin, det röda pigmentet i blod. Därigenom hettas blodkärlen upp och förstörs. Vid hår- eller pigmentborttagning är målfärgämnet istället det brunsvarta pig- mentet melanin, och vid tatueringsborttagningar är det tatuerings- färgämnena. Melanin finns även i hudens översta lager, vilket innebär att man bara kan ta bort mörka hår på ljus hud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Förutom det synliga ljuset går det även att använda infraröd strålning från samma ljuskällor för kosmetiska behandlingar. Denna värmestrålning kan antingen användas för att bränna bort de översta hudlagren eller för att åstadkomma ”kontrollerade” skador djupare ned, för att reducera rynkor. Infraröd strålning absorberas av vattenmolekyler, vilket ger en kraftig uppvärmningseffekt. Värmen kan ge direkta brännskador, vars läkeprocess omfattar nybildning av kollagen som ska ge en uppstramande effekt på huden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Strålningen kan också användas för att värma underhuden så mycket att kollagenet i underhuden krymper, vilket också ger en uppstramning. Detta sker vid höga temperaturer, runt 60°C, och kräver en mycket kraftig kylning av överhuden för att undvika svåra brännskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Forskningen släpar efter i förhållande till användningen av dessa metoder. Metoderna tas i bruk innan det finns vetenskapligt under- byggd kunskap om hur de fungerar och vilka de eventuella lång- tidseffekterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Risker med användning av laser och IPL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Ögonskador&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Ögat är det organ som är känsligast för synligt ljus och infraröd strålning. Strålningen absorberas av olika delar i ögat, och kan ge inflammationer. Näthinnan nås av allt synligt ljus och stora delar av den infraröda strålning som används för många av dessa behand- lingar. Eftersom linsen fokuserar strålningen kan strålningen orsaka allvarliga brännskador på näthinnan. Dessa skador kan leda till synnedsättning eller orsaka temporär eller permanent blindhet. Detta gäller i extra hög grad för laserstrålning, eftersom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft21"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;fokuseras på en mycket liten punkt på näthinnan, inte på en utbredd fläck som andra ljuskällor. De infraröda lasrarna är särskilt riskabla eftersom strålningen är osynlig och inte utlöser ögats blinkreflex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Det är lätt att skydda ögonen genom att använda skyddsglas- ögon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Hudskador&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;De vanligaste skadorna vid kosmetiska laser- och &lt;NOBR&gt;IPL-behandlingar&lt;/NOBR&gt; är brännskador på huden. Strålningen absorberas av hudens pig- ment, vilket gör att värme utvecklas i överhuden och brännskador kan uppstå. Risken är störst för mörkhyade individer, som har mer pigment i huden och får ökad värmeutveckling. Brännskadorna kan ge bestående ärr, eller göra att huden kan få ökad eller minskad pigmentering som kvarstår under en kortare eller längre tid, från månader till flera år. Detta kan orsaka stort lidande, särskilt om skadorna ofta sitter på synliga ställen som i ansiktet. Risken för brännskador går inte att eliminera helt, eftersom det är en snäv gräns mellan att uppnå önskad effekt och att åstadkomma en brännskada. God kylning är av högsta vikt, liksom att välja rätt våglängd och intensitet utifrån kundens hudtyp och vad som ska behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Övriga risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft13"&gt;Kosmetiska laser- och &lt;NOBR&gt;IPL-behandlingar&lt;/NOBR&gt; kan innebära så allvarliga risker på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Brännskador blir lätt infekterade, vilket kräver behandling. Obehandlade infektioner kan i värsta fall leda till allmän blodför- giftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I samband med tatueringsborttagning frisätts tatueringsfärg- ämnen som kan innehålla tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Under reaktionen mellan färgämne och ljus kan även nya kemiska föreningar, som är nedbrytningsprodukter av färgerna, bildas. När kroppen tar upp färgämnen och färgämnesrester kan allergiska reaktioner uppkomma. Dessa yttrar sig oftast som en rodnad i området där pigmentet blekts, men kan i värsta fall leda till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft21"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;en allergisk chock. Detta är ett livshotande tillstånd som dock endast har rapporterats i ett par fall i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Vid borttagning av olika slags pigmentfläckar och andra hud- förändringar finns en risk att man tar bort en hudtumör som därigenom inte syns längre men fortfarande kan sprida sig. Det är därför viktigt att den som är ansvarig för behandlingen kan avgöra om det som ska tas bort kan vara en tumör eller ett förstadie till en sådan. Sådana bedömningar är ofta svåra och bör göras av hud- läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Det finns lasrar som är ofarliga och det finns lasrar som kan orsaka bestående skador på ögonen. Starka lasrar kan även ge brännskador på huden. Lasrar kan därför vid ovarsam hantering skada män- niskor och djur. Laserstrålning används yrkesmässigt bland annat vid medicinska behandlingar, vid mätning av t.ex. luftföroreningar och fordons hastighet, vid bestrålning av hud i kosmetiskt syfte, i laserpekare samt i sammanhang som lasershower för underhållning, konst och reklam. Lasrar används även för privat bruk, t.ex. som laserpekare, laserkollimatorer och distansmätningsutrustning. De används inte sällan av personer utan tillräckliga kunskaper om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Risken för att skadas av en laser beror på laserns styrka, avståndet mellan lasern och personen samt hur länge strålen belyser till exempel ögat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;När vi utsätts för starkt ljus har vi naturliga skyddsmekanismer för att undvika ögonskador: Pupillen drar ihop sig, vilket gör att det kommer in mindre ljus i ögat. Vi blinkar (blinkreflexen) och vi vänder bort ansiktet från ljuskällan. Dessa skyddsmekanismer skyddar mot de flesta ljusfenomen som finns naturligt i miljön. Lasrar är en artificiell ljuskälla och i vissa fall kan laserns stråle vara mycket starkare än solen som är den ljuskälla vi är vana att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ögat är väldigt känsligt för laserstrålning. Anledningen är att när laserstrålen träffar ögats lins, som fungerar som ett brännglas, fokuseras ljuset mot en och samma punkt på näthinnan och syncellerna överbelastas. I värsta fall uppstår då en brännskada. Lasrar i klass 3B och 4 kan på så vis orsaka bestående ögonskador. Det gäller även från mycket långt avstånd, även om intensiteten på laserstrålen avtar med avståndet och risken att skadas minskar. På&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft21"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318602x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;långt håll kvarstår risken för att bländas för den som utsätts av laserstrålning. Det kan vara både obehagligt och i vissa fall farligt, för exempelvis flygtrafik och biltrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Riskbedömningen av laserutrustning baseras på klassificerings- reglerna för lasrar enligt svensk standard SS EN &lt;NOBR&gt;60825-160825-1&lt;/NOBR&gt; ”Laser – Säkerhet, del 1: Klassificering av utrustning samt ford- ringar”.&lt;A href="#page_602"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Indelningen av lasrar i olika klasser utgår ifrån skadepotentialen hos lasern. Här gäller generellt: Ju högre klassnummer, desto större fara. Grunden för klassindelningen har på så vis direkt påverkan på vilka säkerhets- och hälsoskydd som bör vidtas för dem som använder lasrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Potentiellt farliga lasrar av högre klass blir allt billigare, och därmed vanligare, trots att lasrar med lägre effekt ofta vore tillräckliga för det avsedda användningssyftet. Det kommer ut allt fler, potentiellt farliga lasrar av högre klass (&amp;gt;laserklass 2M) på marknaden, trots att lasrar med lägre effekt (laserklasserna 1, 1M, 2 och 2M) ofta skulle vara tillräckliga för det avsedda användnings- syftet. De används inte sällan av personer utan tillräckliga kunska- per om faror förknippade med laserstrålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I takt med att tillgången på starka laserpekare - laserpekare som ibland har styrkor över hundra milliwatt – har också missbruket av laserpekare ökat. De används, enligt Rikspolisstyrelsen&lt;A href="#page_602"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, för att trakassera bland andra privatpersoner, poliser och piloter. Den som blir belyst med laser kan drabbas av bestående ögonskador, till exempel bli blind. När exempelvis bilförare bländas kan det leda till allvarliga olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Det här problemet är i stort sett detsamma inom hela Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Mot den bakgrunden föreslår strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Island, Norge och Sverige i en skrivelse av den 3 november 2010 till &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen att kommissionen inför gemensamma importrestriktioner för starka laserpekare. I skrivelsen föreslår myndigheterna ett förbud mot alltför starka laserpekare för allmänheten. Enbart laserpekare i klass 1 och 2 enligt Europeisk standard EN &lt;NOBR&gt;60825-1&lt;/NOBR&gt; med en maximal effekt av 1 mW bör, enligt myndigheterna, tillåtas för användning av allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Som svensk standard gäller europastandarden EN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;60825-1:2007.&lt;/NOBR&gt; Den svenska standarden innehåller den officiella engelska språkversionen av EN &lt;NOBR&gt;60825-1:2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se Rikspolisstyrelsens rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;POA-742-3480/10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318603x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Utredningen delar de nordiska Strålsäkerhetsmyndigheternas uppfattning beträffande starka laserpekare och föreslår att det i 12 kap miljöbalken ska införas ett förbud att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4. Förbudet föreslås dock inte gälla vid yrkesmässig användning av laserpekare, vilket t.ex. kan avse militär användning av laserpekare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Utredningen har också tagit fasta på den tillståndsreglering av lasrar som, enligt vad utredningen har erfarit, har införts i Tyskland och Frankrike. Utredningen föreslår sålunda att det i 12 kap miljöbalken införs ett krav på att den som yrkesmässigt för in eller importerar, saluför, upplåter eller överlåter laser ska vara skyldig att klassificera och märka dessa enligt svensk standard. Denna bör även vara skyldig att förse lasrar med instruktioner och varningstexter om vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid montering och användning för att undvika skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Marknaden för kosmetiska behandlingar växer. Den växande marknaden innebär också en ökad risk för skador. En ny typ av strålning, intense pulsed light (IPL)&lt;A href="#page_603"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, som ger lika intensiv strål- ning som en laser, har dessutom tillkommit. Forskningen släpar efter i förhållande till användningen av dessa metoder. Metoderna tas i bruk innan det finns vetenskapligt underbyggd kunskap om hur de fungerar och vilka de eventuella långtidseffekterna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det finns därför enligt utredningen starka skäl att stärka och komplettera den nuvarande tillståndsplikten enligt Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter till att även omfatta innehav och användning av laser i de starkare klasserna och således även inklu- dera för kosmetisk behandling med laser. Kravet på tillstånd bör dock inte gälla användning av laser i samband med bestrålning av människor i samband med medicinsk eller odontologisk behandling eller undersökning. Laser för medicinsk behandling utgör en medi- cinteknisk produkt enligt lagen (1993:584) om medicintekniska produkter. För att en medicinteknisk produkt ska få sättas ut på marknaden måste den uppfylla de krav som anges i lagen och i Läkemedelsverkets föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft13"&gt;Regler om tillståndsplikt bör enligt utredningens förslag föras in i förordningen om verksamhet med strålning i stället för som nu i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;IPL är en teknik med särskilda lampor som tillsammans med kondensatorer producera ljus med hög intensitet under en mycket kort tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft21"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Användning av laser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Skälet till utredningens förslag att de föreslagna bestämmelserna bör införas i miljöbalken respektive i den föreslagna förordningen om verksamhet med strålning är att bestämmelserna enligt utred- ningens uppfattning bör vara straffbara enligt 29 kap. 1 § om miljöbrott eller alternativt enligt 29 kap. 4 § om otillåten miljöverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Sanktionsreglerna har fängelse i straffskalan. Den huvudprincip som enligt regeringsformen gäller för straffbestämmelser är att straffbestämmelser med fängelse i straffskalan skall beslutas av riksdagen i lagform. Straffstadganden med fängelse i straffskalan är under vissa förutsättningar även tillåtna om stadgandet hänvisar till föreskrifter som meddelats av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft21"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318605x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;15 Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft93"&gt;Strålsäkerhetsutredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft12"&gt;Straffsanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft11"&gt;Straffbestämmelserna inom strålsäkerhetsområdet finns främst i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Miljöbalken gäller, parallellt med bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen, även verksamheter med joniserande och icke- joniserande strålning. Straffbestämmelserna i miljöbalken gäller således även verksamheter inom strålsäkerhetsområdet. En förseelse på strålsäkerhetsområdet kan vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det kan gälla till exempel att bedriva en verksamhet med strålning utan tillstånd, vilket är straffbart enligt såväl 25 § kärnteknik- lagen som enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1381 ft11"&gt;Utredningen anser att vissa kompletteringar bör göras av miljöbalkens straffbestämmelser om materiella strålsäkerhets- bestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken samt att miljöbalkens bestämmelser om sanktionsavgifter bör vara tillämpliga inom strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1382 ft12"&gt;29 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningen föreslår att den centrala bestämmelsen i &lt;SPAN class="ft47"&gt;29 kap. 1 § om miljöbrott kompletteras &lt;/SPAN&gt;med en regel som innebär att den som orsakar otillåten exponering av joniserande eller icke joniserande strålning som är skadlig för människors hälsa, djur eller miljön ska kunna dömas för miljöbrott. En sådan komplet- tering av 29 kap. 1 § avseende otillåten exponering av jonise- rande strålning knyter direkt an till de skyddsintressen som straffbestämmelserna syftar till att ta till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft21"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318606x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1021 ft12"&gt;29 kap. 1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft11"&gt;Utredningen anser vidare att miljöbalkens straffbestämmelser bör kompletteras med en ny straffbestämmelse, 29 kap. 1 a §, och en ny brottsrubricering – &lt;SPAN class="ft47"&gt;miljöfarlig verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft13"&gt;För miljöfarlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att enligt 12 kap. 21 § upprätthålla strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att rapportera om olyckstillbud enligt 12 kap. 22 § eller uppgifter som har betydelse för bedömningen av arbetets strålningsrisker enligt 12 kap. 30 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att omhänderta avfall mot verksamhet med strålning enligt 12 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;bryter mot skyldigheten att bedriva forsknings- och utvecklings- verksamhet enligt 12 kap. 25 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att genomföra en återkommande helhets- bedömning enligt 12 kap. 27 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft76"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1388 ft11"&gt;Bestämmelsens punkter &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3&lt;/NOBR&gt; samt 5 motsvarar straffbestäm- melserna enligt 25 § första stycket punkten 3 samt paragrafens andra stycke samt 36 § strålskyddslagen 1988:220. Punkten 4 ersätter 15 § kärntekniklagen som innebär att ett tillstånd kan återkallas om reaktorinnehavaren inte bedriver föreskriven forsknings- och utvecklingsverksamhet samt upprättar ett FoU- program och det föreligger synnerliga skäl från säkerhets- synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft12"&gt;29 kap. 1 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;För att ersätta vissa straffbestämmelser i kärntekniklagen och strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, anser utredningen att miljöbalkens straffbestämmelser bör komplet- teras med en ny straffbestämmelse och en ny brottsrubricering &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;29 kap. 1 b § olovlig verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;. Straffbestäm- melsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft21"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318607x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1390 ft20"&gt;För olovlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot förbudet att åter ta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor i drift i strid med bestämmelsen enligt 12 kap. 32 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;bryter mot förbudet att ha en annan förmånstagare för försäkring som syftar till att ersätta skada på byggnadsdelar, system, kompo- nenter och anordningar av betydelse för strålsäkerheten i verksamhet med strålning än den som är tillståndshavare för verksamheten enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;kap. 33,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att klassificera eller märka laser enligt 12 kap. 34 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot förbudet att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, tillverka, använda, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 enligt 12 kap. 35 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;bryter mot förbudet att sysselsätta den som är under 18 år i verksamhet som är förenad med joniserande strålning enligt 12 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot förbudet att yrkesmässigt upplåta solarier avsedda att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) till personer under 18 år enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;kap. 37§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft20"&gt;Första stycket punkten 3 gäller enbart i samband med yrkesmässig hantering av laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft11"&gt;Bestämmelsens punkterna &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; motsvarar straffbestämmelserna enligt 25 § kärntekniklagensamt 36 § strålskyddslagen 1988:220. Punkten 5 är ny med kan beträffande sitt materiella innehåll motsvaras av straffbestämmelsen i 36 § p 1 som innebär att den som sysselsätter någon som är under 18 år i verksamhet som är förenad med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;29 kap. 1 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;För att ersätta straffbestämmelserna i 26 § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljö- balken, bör miljöbalkens straffbestämmelser kompletteras med en ny paragraf &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;29 kap. 1 c §&lt;/SPAN&gt;. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft20"&gt;Radioaktivt ämne eller tekniska anordningar som någon utan tillstånd enligt 12 kap. 5 § förvärvat, innehaft, överlåtit, upplåtit, salufört, transporterat eller som i övrigt varit föremål för brott enligt denna lag kan förklaras helt eller delvis förverkat, om det inte är uppenbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft21"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318608x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1004 ft20"&gt;obilligt. Innehar denne inte längre ämnet, får i stället värdet förklaras förverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft20"&gt;Första stycket gäller även behållare eller andra strålskyddsanord- ningar som hör till radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft20"&gt;Utöver vad som sägs i första och andra styckena får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft11"&gt;Den nya paragrafen motsvaras av 26 § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft12"&gt;29 kap. 1 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft11"&gt;För att ersätta straffbestämmelsen i 27 a § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om mate- riella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, bör miljöbalkens straffbestämmelser kompletteras med en ny paragraf – &lt;SPAN class="ft47"&gt;29 kap. 1 d §&lt;/SPAN&gt;. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1396 ft20"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investeringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen genom att inte underrätta kommissionen om investeringsprojekt enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1397 ft13"&gt;Den nya paragrafen motsvaras av 27 a § lagen (1984:3) om kärn- teknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft12"&gt;29 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft20"&gt;Utredningen föreslår att &lt;SPAN class="ft184"&gt;29 kap. 4 § om otillåten miljöverksamhet kompletteras &lt;/SPAN&gt;med en regel som innebär att den som påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i bestämmelserna i 12 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft21"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318609x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p970 ft20"&gt;12 kap. om verksamhet med strålning, görs sig skyldig till otillåten miljöverksamhet. Den föreslagna kompletteringen ersätter 25 § kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljö- balken. Vidare föreslår utredningen en konsekvensändring av paragra- fen mot bakgrund av att nuvarande bestämmelsen i 12 kap. 6 § före- slås föras över till 7 kap. 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1399 ft12"&gt;29 kap. 4 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 4b § &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;förs in i miljöbalkens straffbestämmelser som motsvaras av 25 § p. 3 kärntekniklagen samt 36 § p. 3 strålskyddslagen. Straffbestäm- melsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft20"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätter föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten meddelat med stöd av bemyndigande enligt 12 kap. 12 kap. 6, 20, 22, 25, 34 eller 36 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1401 ft20"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1, 1 a eller 4 §§ eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft12"&gt;29 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningen föreslår att 29 kap. 5 § miljöbalken kompletteras med en regel som innebär att den som underlåter att enligt 12 kap. 22 § i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast till tillsynsmyndigheten lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av strålsäkerheten, kan göra sig skyldig till försvårande av miljö- kontroll. Den föreslagna kompletteringen motsvaras av 25§ kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen vars bestämmelser annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestäm- melser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1402 ft11"&gt;Utredningen föreslår en konsekvensändringar av 29 kap. 8 och 9 §§ miljöbalken mot bakgrund av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. 6 § flyttas till 7 kap. 31 § samt att nuvarande regler i 12 kap. 8 och 10 §§ flyttas till 9 kap. 15 c respektive 15 f §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft21"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318610x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft12"&gt;Miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1404 ft11"&gt;Utredningen har vidare funnit att ett system med sanktions- avgifter bör införas inom strålsäkerhetsområdet. Utredningen har med utgångspunkt i den föreslagna förordningen om verk- samhet med strålning funnit att ett system med sanktions- avgifter kan vara meningsfullt beträffande vissa nedan redo- visade överträdelser av förordningens bestämmelser. Utred- ningens förslag leder till att dessa överträdelser kan beivras utan att polis och åklagare kopplas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft11"&gt;Utredningen föreslår att reglerna i 30 kap. miljöbalken om miljösanktionsavgifter ska gälla även inom strålsäkerhets- området. Ett viktigt skäl är att systemet enligt 30 kap. miljö- balken är enkelt och effektivt att tillämpa. Ett annat skäl är att sanktionsavgifter enligt miljöbalken redan gäller för vissa verksamheter med strålning. Systemet bygger på enkelhet, tydlighet, schablonisering och snabb handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att förord- ningen(1998:950) om miljösanktionsavgifter kompletteras med bestämmelser som rör verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft11"&gt;I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter finns ett stort antal bestämmelser om anmälnings- och rapporteringsskyldigheter m.m. och som torde lämpa sig väl för sanktionsavgifter. Det har emellertid inte varit möjligt för utredningen att inom de tidsramar som gäller för utredning analysera bestämmelserna i myndighetens föreskrifter. Utredningen föreslår att Strålsäker- hetsmyndigheten genomför en noggrann genomgång av myn- dighetens föreskrifter i syfte att närmare överväga frågan om i vilka fall sanktionsavgifter lämpar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;En översikt över gällande sanktioner inom strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Straffbestämmelserna inom strålsäkerhetsområdet finns främst i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Miljöbalken gäller, parallellt med bestämmelserna i kärntekniklagen och strål- skyddslagen, även verksamheter med joniserande eller icke jonise- rande strålning. Straffbestämmelserna enligt 29 kap. miljöbalken liksom reglerna om miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljö- balken gäller således även verksamheter inom strålsäkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318611x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;området. Däremot saknas bestämmelser om sanktionsavgifter i kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;En förseelse på strålsäkerhetsområdet kan vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det kan gälla till exempel att bedriva kärnteknisk verksamhet utan tillstånd, vilket är straffbart enligt såväl 25 § kärntekniklagen som enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Ett annat exempel är om någon med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut radioaktiva ämnen som orsakar att det i mark, vatten eller luft kommer ut ämnen som medför eller kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter. Detta kan bestraffas som miljöbrott enligt 29 kap. 1 § miljöbalken. Samma gärning kan även vara straffbar enligt strålskyddslagen genom att utsläppet innebär ett åsidosättande av Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Intressant beträffande det sistnämnda exemplet är att för miljöbrott sträcker sig straffskalan för brott av normalgraden från böter till fängelse i två år. För grovt miljöbrott döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För motsvarande brott enligt strålskyddslagen är straffvärdet enbart böter mot bakgrund av att handlingsregeln omfattas av ett så kallat blankettstraffbud.&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utöver straffbestämmelserna i de nu nämnda lagarna finns även straffbestämmelser i annan lagstiftning som direkt anknyter till strålsäkerhetsområdet. Enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksam- het kan den som inte fullgör skyldigheter enligt lagen dömas till böter. Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden innehåller relativt stränga sanktionsbestäm- melser. Vidare finns i brottsbalken ett särskilt brott, olovlig kärnsprängning, där livstids fängelse ingår i straffskalan&lt;A href="#page_611"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. De nu nämnda straffbestämmelserna grundas på konventionsbestäm- melser och kommer inte vidare att beröras i denna framställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft13"&gt;Brott mot de nu nämnda lagarna faller under allmänt åtal vilket innebär att det är allmän åklagare som väcker åtal. Åtal är obliga- toriskt vilket innebär att åklagaren är skyldig att åtala om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Av ett avgörande från Högsta domstolen i februari 2005 (NJA 2005 s. 33) framgår att ett åsidosättande av en handlingsregel som har meddelats av en förvaltningsmyndighet inte kan sanktioneras med ett fängelsestraff, även om handlingsregeln omfattas av ett blankett- straffbud med fängelse i straffskalan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 22 kap. 6 a § brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;åtalade gärningen är straffbar och bevisningen är tillräckligt stark för att man ska kunna förvänta sig en fällande dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;En viktig fråga i samband med sanktioner är naturligtvis vem som närmast drabbas av olika sanktioner, särskilt om verksamheten drivs av en juridisk person. När det gäller straff för brott är det svenska straffsystemet uppbyggt så att endast fysiska personer kan begå brott och dömas till straff för detta. Vissa andra sanktioner kan dock drabba även juridiska personer. Det gäller bl.a. miljösanktionsavgifter enligt miljöbalken samt företagsbot som kan utdömas enligt brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;När det gäller straffansvar för fysiska personer för brott inom företag gäller det s.k. företagaransvaret. Det är närmast personer i företagets ledning med särskilda ansvarsområden som kommer i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Vad gäller företagsbot är detta enligt 36 kap. 7 § brottsbalken en ekonomisk sanktion som innebär att ett företag kan dömas till böter om brott har begåtts vid utövandet av verksamheten. Det krävs att för brottet är föreskrivet strängare straff än böter och näringsidkaren inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot kan även komma i fråga om brottet begåtts av en person som haft särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Som nämnts är systemet med miljösanktionsavgifter enligt 30 kap. miljöbalken även tillämpligt på verksamheter inom strål- säkerhetsområdet. Av förordningen (1998:950) om miljösanktions- avgifter framgår att miljösanktionsavgift på 50 000 kronor kan utgå om en tillståndshavare enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen inte har en sådan fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret som krävs enligt 4 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Vidare utgår en miljösanktions- avgift på 30 000 kronor om tillståndshavaren bedriver verksamhet utan att det finns några dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll enligt kravet i 5 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att överträdelser av bestämmelser i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken kan vara av mycket varierande art och svårighetsgrad. Det sanktionerade områ- det omfattar såväl mycket allvarliga brott mot människors hälsa miljön och säkerheten vid drift av verksamheten som brott av mindre allvarlig natur som till exempel vissa brott mot anmälnings- och rapporteringsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318613x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Straffbestämmelserna enligt kärntekniklagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft11"&gt;Straffbestämmelserna enligt kärntekniklagen återfinns i &lt;NOBR&gt;25&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;25&lt;/NOBR&gt; a §§, i 27 § samt i 27 a och 27 b §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft11"&gt;25 § lyder enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Till böter eller fängelse högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd enligt 5 § första stycket eller 5 a § andra stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;åsidosätter sin anmälningsskyldighet enligt 7 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a&lt;SPAN class="ft186"&gt;-&lt;/SPAN&gt;7&lt;/NOBR&gt; c §§, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft20"&gt;Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft11"&gt;Enligt denna paragraf straffbeläggs således den som bedriver kärnteknisk verksamhet utan tillstånd, åsidosätter att anmäla viss annan verksamhet med anknytning till kärnteknik eller åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Anmälningsplikten enligt 7 &lt;NOBR&gt;a–7&lt;/NOBR&gt; c §§ är föranledd av Sveriges förpliktelser enligt &lt;NOBR&gt;icke-spridningsavtalet,&lt;/NOBR&gt; NPT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Bestämmelsen i andra stycket infördes 1992 och anknyter till den helt centrala bestämmelsen i 10 § kärntekniklagen om till- ståndshavarens allmänna skyldigheter att svara för erforderliga åtgärder för att upprätthålla säkerheten. Det förutsätts sålunda inte för ansvar enligt andra stycket att villkor eller föreskrifter åsido- satts. I förarbetena till bestämmelsen uttalades att det var otill- fredsställande att, som dittills, t.ex. ett åsidosättande av säkerheten i en kärnteknisk anläggning på grund av grov oaktsamhet från personalen inte skulle kunna beivras av den anledningen att situationen inte förutsatts i tillståndsvillkoren men bort förutses av tillståndshavaren.&lt;A href="#page_613"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Genom det andra stycket botades denna brist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Enligt 25 a § gäller att om någon med uppsåt begått brott enligt 25 § och om brottet är att anse som grovt ska han dömas till fängelse i lägst 6 månader och högst fyra år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Vid bedömning av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det avsett en verksamhet, ett ämne eller en produkt av särskilt farligt slag eller om gärningen annars varit av särskilt allvarlig art.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Bestämmelsen om grovt brott infördes 1992. I propositionen erinrades om att det i speciallagstiftning av här aktuellt slag i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1992/93:98 s. &lt;NOBR&gt;38-39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318614x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;allmänhet inte finns bestämmelser om så stränga straff som det nu är fråga om utan att det i stället brukar hänvisas till brottsbalkens bestämmelser. Det framhölls dock att när det gäller kärnteknisk verksamhet måste man ta hänsyn till de alldeles speciella risker som verksamheten kan medföra samt att det måste finnas möjligheter till mycket stränga sanktioner även om t.ex. ett haveri eller annan skada inte inträffar, vilket i allmänhet var en förutsättning för tillämpning av straffbestämmelserna i brottsbalken.&lt;A href="#page_614"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det kan dock konstateras att bestämmelserna i 29 kap. 1 § miljöbalken innehåller strängare sanktioner för utsläpp av radioaktiva ämnen än vad som är fallet i kärntekniklagen – se avsnitt 5.10.1 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Enligt 27 § gäller att den som inte fullgör vad tillsynsmyndig- heten begär eller beslutar med stöd av 17 eller 18 § eller vad den lokala säkerhetsnämnden begär med stöd av 21 § eller som upp- såtligen eller av grov oaktsamhet lämnar myndigheten eller nämn- den oriktiga uppgifter, döms till böter eller fängelse högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;För samtliga ansvarsbestämmelser enligt kärntekniklagen gäller att det inte ska dömas till ansvar i ringa fall eller om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller lagen om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Enligt 27 a § kärntekniklagen gäller bl.a. straffansvar för den som inte fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt en Euratomförord- ning om investeringsobjekt som ska meddelas till kommissionen. Bestämmelserna är nya och trädde i kraft den1 juni 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Lagstiftningen specificerar i 27 a § vilka underlåtenheter att fullgöra det som följer av förordningen (Euratom) nr 302/2005 som utgör brott. Fängelse ingår inte längre i straffskalan. Redak- tionellt sett innebär ändringarna en väsentlig utvidgning av antalet straffbestämmelser i kärntekniklagen men det är således endast fråga om bötesstraff. 27 a § har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft20"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investeringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen genom att inte underrätta kommissionen om investeringsprojekt enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1992/93:98 s. &lt;NOBR&gt;38&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;39.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318615x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;När den nya bestämmelsen i 27 a § antogs yttrade utskottet bl.a. att sanktionsavgifter senare skulle kunna ersätta böter. Med en sådan lösning skulle behovet av polis- och åklagarutredningar bortfalla och domstolsförfarandena kunna begränsas till överklagade ären- den. Utskottet antog, med hänvisning till kommande förslag av vår utredning, att den nu föreslagna lagändringen skulle kunna betrak- tas som en tillfällig åtgärd, som sannolikt kommer att följas av ett nytt förslag med innebörden att straffbestämmelsen utgår&lt;A href="#page_615"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Straffbestämmelserna enligt strålskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Straffbestämmelserna enligt strålskyddslagen återfinns i &lt;NOBR&gt;35–37&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft20"&gt;35 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 6 §, 7 §, &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ eller 13 § första stycket 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Det som straffbeläggs enligt denna paragraf är underlåtenhet av den som bedriver verksamhet med strålning att vidta åtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada (6 §) eller att tillse att de som är sysselsatta i verksamheten har rätt kompetens (7 §). Vidare kan tillverkare, installatörer, importörer m.fl. av radioaktiva ämnen och anordningar som alstrar strålning straffas för olika brister i hanteringen av strålsäkerhets- frågor &lt;NOBR&gt;(9&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;11&lt;/NOBR&gt; §§). Slutligen kan den som brister i hanteringen när det gäller radioaktivt avfall (13 § första stycket 1) straffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;36 § &lt;/SPAN&gt;Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;bryter mot 16 § första stycket eller 20 § 1, 2 eller 4,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 12 § första stycket, 14 §, 15 §, 16 § andra stycket, 17 §, 19 § första stycket, 20 § 3 eller 21 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot villkor som meddelats med stöd av 26 eller 27 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1413 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;bryter mot föreläggande eller förbud som meddelats med stöd av 32 § första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Vad som straffbeläggs enligt denna paragraf första punkten är att utan tillstånd införa, tillverka, inneha etc. radioaktiva ämnen och anordningar m.m. som alstrar strålning (20 § p 2 och 4). Vidare kan den som sysselsätter någon som ej fyllt 18 år i verksamhet med strålning (dvs bryter mot 16 § första stycket) straffas. Det som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Se Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318616x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;övrigt straffbeläggs är brott mot olika föreskrifter och villkor som meddelats av regeringen eller tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;37 § &lt;/SPAN&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;bryter mot vad som föreskrivs i 18 § andra och tredje styckena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;underlåter att iaktta vad myndigheterna begär enligt 31 § första stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av betydelse i en ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller före- skrift som meddelats med stöd av lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Det som straffbeläggs enligt denna bestämmelse är bl.a. att en arbetsgivare sysselsätter personal i arbete med joniserande strålning utan att personalen genomgått föreskriven läkarundersökning eller underlåter att låta dem genomgå sådan undersökning trots att tecken på skador förekommit (punkt 1). Vidare straffbeläggs att inte lämna tillsynsmyndigheten begärda upplysningar och hand- lingar eller tillträde till anläggningen m.m. (punkt 2) eller lämnar oriktiga uppgifter (punkt 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I likhet med vad som gäller enligt kärntekniklagen gäller enligt strålskyddslagen att det inte ska dömas till ansvar i ringa fall eller i sådana fall där ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken eller lagen om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Straffbestämmelserna enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Straffbestämmelser om miljöbrott och vållande till miljöstörning infördes i brottsbalken 1981.&lt;A href="#page_616"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna utformades i huvudsak som s.k. farebrott. Detta innebar att straffansvar kunde komma i fråga även om den miljöskadliga effekten inte kunde visas i det enskilda fallet, men gärningen inneburit en praktisk beaktans- värd risk (fara) för en negativ effekt på miljön. Då fanns i övrigt straffbestämmelser på miljörättens område i ett antal speciallagar. De straffrättsliga bestämmelserna togs sedan in i 29 kap. miljö- balken. Där samlades miljöstraffrättsliga bestämmelser från både brottsbalken och specialstraffrätten. Brotten beskrivs i kapitlets &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§. Där finns reglerna om miljöbrott (1 §), brott mot områdesskydd, förseelse mot områdesskydd, artskyddsbrott (2, 2 a resp. 2 b §§), miljöfarlig kemikaliehantering, olovlig kemikaliehan- tering, kemikalieregistreringsbrott (3, 3 a resp. 3b §§), otillåten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1980/81:108.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318617x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;miljöverksamhet (4 §), försvårande av miljökontroll (5 §), brist- fällig miljöinformation (6 §) och nedskräpning (7§). Straffbestäm- melserna i 8 och 9 § innehåller långa förteckningar samt en straff- katalog som täcker stora delar av balkens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Av de nu uppräknade paragraferna är 2 a, 3 a och 9 §§ s.k. blankettstraffbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Regeringens strävan i arbetet med miljöbalken var att straff- bestämmelserna kulle utformas med fullständiga brottsbeskriv- ningar och egna brottsbenämningar. Av flera skäl, bl.a. legalitets- och rättssäkerhetsskäl, bedömdes detta inte fullt ut vara möjligt.&lt;A href="#page_617"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft11"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;I samband med att de straffrättsliga reglerna flyttades in i miljö- balken skärptes också straffen för överträdelser på miljöområdet. Straffskalan för brott som inte är blankettstraffbud är normalt böter eller fängelse i högst två år. För nedskräpning (7§) är straff- skalan böter eller fängelse ett år. För grova miljöbrott(1 §) är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år.&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Miljösanktionsavgifter enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft11"&gt;I 30 kap. miljöbalken finns regler om miljösanktionsavgifter. Miljösanktionsavgift ska i den omfattning regeringen bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft11"&gt;mer kunna tas ut av den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;påbörjar en verksamhet som är tillståndspliktig eller anmäl- ningspliktig enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, utan att tillstånd har getts eller anmälan har gjorts,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;åsidosätter villkor eller andra bestämmelser i ett tillstånd som har beslutats med stöd av denna balk eller med stöd av föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;åsidosätter andra bestämmelser i denna balk, föreskrifter som har meddelats med stöd av balken eller bestämmelser i EG- förord- ningar inom balkens tillämpningsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft11"&gt;Närmare bestämmelser om vilka överträdelser inom balkens till- lämpningsområde som kan bli föremål för en miljösanktionsavgift finns i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktions- avgifter. Avgiftens storlek framgår för respektive överträdelse av förordningen. Av 2.3.1 bilagan till förordningen framgår att sank- tionsavgifter enligt miljöbalken gäller även vissa verksamheter med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1998/99:45, Del 1, s. 523.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318618x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;strålning. Bland annat kan det utgå en miljösanktionsavgift på 50 000 kronor om en tillståndshavare enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen inte har en sådan fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret som krävs enligt 4 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Vidare utgår en miljösanktionsavgift på 30 000 kronor om tillståndshavaren bedriver verksamhet utan att det finns några dokumenterade rutiner för fortlöpande kontroll enligt kravet i 5 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Av 30 kap. miljöbalken framgår att det är regeringen som genom föreskrifter bestämmer för vilka överträdelser miljösanktionsavgift ska betalas&lt;A href="#page_618"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En förutsättning för miljösanktionsavgift är alltså att regeringen har föreskrivit om avgift för överträdelsen. Genom förordningen (1989:950) om miljösanktionsavgifter (miljösank- tionsförordningen) har regeringen meddelat sådana föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Om överträdelsen har föranlett straff enligt 29 kap. utgår ingen sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Sanktionsavgiftens storlek kan uppgå till minst 1 000 kronor och högst 1 000 000 kronor. De särskilda sanktionsavgifterna med respektive belopp anges i en bilaga till miljösanktionsavgiftsförord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Miljösanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;A href="#page_618"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett strikt ansvar gäller alltså vilket innebär att miljösanktionsavgiften är enkel att tillämpa och minskar utrymmet för skönsmässiga bedömningar i det enskilda fallet. Så snart en överträdelse kan konstateras ska avgift i normalfallet påföras. En sanktionsavgift behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till vissa i lagen angivna omstän- digheter&lt;A href="#page_618"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Situationer som inte anses motivera avgiftsbefrielse vid en överträdelse är exempelvis försumlighet hos uppdragstagare, dålig ekonomi, okunskap om gällande regler, glömska, tidsbrist, bristande rutiner eller att företaget är nystartat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Det är tillsynsmyndigheten som beslutar om miljösanktions- avgift. Innan myndigheten beslutar om avgiften ska näringsidkaren beredas tillfälle att yttra sig över tillsynsmyndighetens besluts- underlag&lt;A href="#page_618"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Även om näringsidkaren vidtar självrättelse, innan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 30 kap. 1 § första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jfr 30 kap. 2 § första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 30 kap. 2 § andra stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 30 kap. 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318619x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;tillsynsmyndigheten har fattat beslut om miljösanktionsavgift, innebär detta inte att grunden för sanktionsavgift har bortfallit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft11"&gt;Ett beslut om miljösanktionsavgift ska delges den det avser&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Delgivningen ska ske enligt bestämmelserna i delgivningslagen (1970:428). Avgiften ska betalas inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har delgetts om tillsynsmyndigheten i beslutet inte har bestämt en senare tidpunkt&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Ett beslut av en tillsynsmyndighet om miljösanktionsavgift får överklagas till miljödomstol&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Organisationer och enskilda har inte talerätt även om de berörs av överträdelsen. Tiden för överklagande av ett beslut om miljösanktionsavgift börjar löpa från delgivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En beslutad miljösanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkställts inom tio år från det att beslutet har vunnit laga kraft&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det är Kammarkollegiet som bevakar att miljö- sanktionsavgifterna betalas&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;De flesta straffbestämmelserna i den nuvarande lagstiftningen bör kunna föras in i det nya 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Straffsanktioner i stället för straffbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Sanktionsreglerna på respektive lagområde ska enligt direktivet ses över, varvid möjligheterna att använda sanktionsavgifter i stället för straffbestämmelser särskilt ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;När de nya straffbestämmelserna i 27 a och 27 b §§ kärnteknik- lagen antogs av riksdagen våren 2009 yttrade försvarsutskottet bl.a. att sanktionsavgifter skulle kunna ersätta böter, vilket bl.a. skulle innebära att behovet av polis- och åklagarutredningar skulle bort- falla och domstolsförfarandena begränsas till överklagade ärenden. Utskottet antog, med hänvisning till strålsäkerhetsutredning, att den nu föreslagna lagändringen skulle kunna betraktas som en tillfällig åtgärd, som sannolikt kommer att följas av ett nytt förslag med innebörden att straffbestämmelsen utgår&lt;A href="#page_619"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft13"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har i rapporten Översyn av lagstift- ningen på strålsäkerhetsområdet (SSM/2553) från oktober 2008 anfört att det föreligger risk för att skyldigheten för myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12&lt;/SPAN&gt;Jfr 30 kap. 4 § miljöbalken samt 16 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 30 kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr 30 kap. 7 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;15&lt;/SPAN&gt;Jfr 30 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:16) om betalning av miljösanktionsavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318620x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;att anmäla överträdelser inom strålsäkerhetsområdet till åtal i vissa avseenden kan komma i konflikt med myndighetens strävan efter att höja säkerheten vid kärntekniska anläggningar och andra anläggningar där verksamhet med strålning bedrivs. Myndigheten framhåller i rapporten att anmälningar om händelser och observa- tioner från de kärntekniska anläggningarna har en stor betydelse för myndighetens tillsynsarbete, för vilket ett uttalat syfte är att vara pådrivande för en ökad kärnsäkerhet. Helt avgörande för att en sådan pådrivande tillsyn ska kunna fungera är att en operatör i samband med verksamhet med strålning ska kunna anmäla även sådana händelser, som innebär att en överträdelse mot säker- hetsbestämmelserna har begåtts, utan att samtidigt riskera åtal fördetta. Det är därför viktigt att sanktionsbestämmelserna i inom rimliga ramar anpassas så att sådana anmälningar från verksam- hetsutövarna till tillsynsmyndigheten, som Strålsäkerhetsmyndig- heten finner vara viktiga för att främja en ökad säkerhet, inte hämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten framhåller vidare i rapporten att rimligare och förmodligen mer effektiva sanktionsåtgärder än böter och fängelse är sanktionsavgifter, utformade på ett sätt som motsvarar vad som gäller enligt 30 kap. miljöbalken och med bemyndigande för Strålsäkerhetsmyndigheten att ta ut dem. Detta skulle medföra en avkriminalisering men inte innebära att över- trädelserna och förseelserna inte blir sanktionerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har vidare ansett att stränga vites- förelägganden har en betydligt större pådrivande effekt än hot om böter och fängelse. Ett högt vitesbelopp som döms ut drabbar det bolag som driver den kärntekniska verksamheten eller övrig verk- samhet med strålning, som därför kan vara angeläget att tillsätta de resurser som behövs för att föreläggandet ska fullgöras i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Det nu redovisade problemet har tidigare behandlats av Kärnsäkerhetsutredningen som på sin tid konstaterade att det fanns farhågor hos både kärnkraftverken och myndigheterna att beredvilligheten från personalen att rapportera om missöden och avvikelser kan hämmas genom risk för åtal även vid bagatellartade avvikelser och när tillståndshavaren redan vidtagit åtgärder.&lt;A href="#page_620"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Utredningen föreslog därför vissa ändringar i kärntekniklagen för att råda bot på problemet utan att det grundläggande kravet att misstanke om brott mot villkor och föreskrifter alltid ska anmälas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Se SOU 2003:100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;till åklagare behövde ändras. Förslaget gick bl.a. ut på att ge större möjligheter enligt kärntekniklagen att bedöma en gärning som ringa. Förslaget ledde inte till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Något om blankettstraffbud&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;En annan fråga som enligt Strålsäkerhetsmyndigheten i ovan- nämnda rapport ”Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhets- området” bör uppmärksammas är att kärntekniklagen och strål- skyddslagen innehåller blankettstraffbud som har fängelse i straff- skalan. Blankettstraffbuden är utformade på sådant sätt att Strål- säkerhetsmyndigheten ges möjlighet att fylla ut straffstadgandet genom generella föreskrifter och villkor. Blankettstraffstadganden i lagstiftningen bör enligt Strålskyddsmyndigheten ersättas med ett system med sanktionsavgifter utformade på ett sätt som motsvarar dem som gäller enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Den huvudprincip som enligt regeringsformen gäller för straff- bestämmelser är att straffbestämmelser med fängelse i straffskalan ska beslutas av riksdagen i lagform. Som framgår av 8 kap. 7 § första stycket regeringsformen kan regeringen, efter bemyndigande i lag, genom förordning meddela föreskrifter i vissa angivna ämnen. Bemyndigandet ger inte rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan än böter. Enligt 8 kap. 7 § andra stycket regerings- formen kan dock riksdagen i lag som innehåller ett sådant bemyn- digande föreskriva även annan rättsverkan än böter för över- trädelser av handlingsregler som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet. Blankettstraffstadganden med fängelse i straff- skalan är således tillåtna såvitt avser hänvisning till föreskrifter som meddelats av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;I Högsta domstolens dom den 9 februari 2005 (NJA 2005 s. 33) prövades frågan om blankettstraffbudens överensstämmelse med regeringsformen i vissa fall. Domstolen fann att det inte kunde anses vara förenligt med regeringsformen att tillämpa ett blankett- straffbud i skogsvårdslagen (1979:429) på ett sådant sätt att fängelse ådöms för åsidosättande av en av Skogsstyrelsen meddelad föreskrift. I det aktuella fallet kunde därför fängelse inte anses ingå i straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Högsta domstolens avgörande får anses innebära att annan rättsverkan för brott än böter inte får föreskrivas för överträdelser av föreskrifter som beslutats på lägre nivå än regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft21"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318622x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Handlingsregler som har föreskrivits på lägre normgivningsnivå än regeringen får således inte vara förenade med ett straffansvar där fängelse ingår i straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;När det gäller beslut som har meddelats i det enskilda fallet (dvs. när det inte är fråga om normgivning utan om en hand- lingsregel som har riktats mot en bestämd adressat), torde inget hindra att fängelse ingår i straffskalan även om beslutet fattats på myndighetsnivå. Ett beslut i det enskilda fallet kan exempelvis innebära att villkor eller andra begränsningar tas in i ett beslut om tillstånd eller i ett beslut om föreläggande om åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka en skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En överträdelse av ett villkor i ett beslutat tillstånd bör således kunna vara förenat med straffansvar. Eftersom det genom till- ståndsbeslutet står klart för beslutets adressat vad det är som är tillåtet och vad som inte är det, kan det straffbara området inte anses svåröverskådligt. Straffbestämmelsen behöver då utformas så att det tydligt framgår att den som bryter mot en bestämmelse i ett beslut som har meddelats i det enskilda fallet kan dömas till ansvar.&lt;A href="#page_622"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Något om sanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;En sanktionsavgift kan beskrivas som en ekonomisk administrativ sanktion som, vanligen genom ett förenklat förfarande, åläggs en fysisk eller juridisk person. Utmärkande för denna typ av avgifter är att de erläggs till det allmänna och utgör en form av ekonomisk påföljd för överträdelse av särskilda författningsbestämmelser. Formellt står de utanför den straffrättsliga ordningen och är därför inte bundna av de allmänna principer som där gäller. Sanktions- avgift kan åläggas antingen av tillsynsmyndigheten eller av en domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Ansvaret är vanligen strikt, dvs. skyldigheten att betala avgiften uppkommer direkt när ett regelbrott konstateras. Avgiften tillfaller vanligen staten och beloppens storlek kan variera kraftigt. Avgiften kan användas vid sidan av eller i stället för skadestånd, böter eller förverkande. Det viktigaste skälet för att införa sanktionsavgifter har varit att lagstiftaren velat öka efterlevnaden av reglerna inom särskilda områden. Sanktionsavgifter har ofta förmodats föra med sig en effektivisering eftersom de anses erbjuda en snabb, enkel och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:182, s. 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;billig lösning på de problem som beivrandet av brott utgör. Ofta har de utformats för sådana överträdelser som avser i förväg fastlagda ordnings- och säkerhetsföreskrifter och avsedda att vara lätta att kontrollera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ett exempel på en sådan typ av sanktion, vilken åläggs direkt av kontrollmyndigheten, är &lt;SPAN class="ft12"&gt;miljösanktionsavgiften &lt;/SPAN&gt;vilken beskrivs närmare i det följande. En annan lösning har valts i fråga om &lt;SPAN class="ft12"&gt;sanktionsavgift enligt arbetsmiljölagen&lt;/SPAN&gt;. Här åläggs avgiften av domstol, länsrätten, efter ansökan av tillsynsmyndigheten. Det vanligaste torde dock numera vara, när sanktionsavgift införs som ny sanktion inom ett område, att det blir tillsynsmyndigheten som beslutar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Regeringen redovisade i prop. 1981/82:142, på grundval av departementspromemorian (Ds Ju 1979:10) Företagsböter &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;för- slag till lagtexter, sex principer för ett system med sanktions- avgifter enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Enligt vad som framhålls i promemorian kan ett avgiftssystem erbjuda en ändamålsenlig lösning i fall där regelöverträdelser är särskilt frekventa eller speciella svårigheter föreligger att beräkna storleken av den vinst eller besparing som uppnås i det enskilda fallet. Andra fall är när den ekonomiska fördelen av en isolerad överträdelse genomsnitt- ligt sett kan bedömas som låg, samtidigt som samhällets behov av skydd på det aktuella området är så framträdande, att inte bara den ekonomiska fördelen i det särskilda fallet utan redan utsikten till vinst eller besparing bör neutraliseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Avgifter bör enligt promemorian få förekomma endast inom speciella och klart avgränsade rättsområden. I den mån de används på näringsregleringens område bör de vara knutna till särskilda före- skrifter som näringsutövarna har att iaktta i denna egenskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Enligt vad som sägs i promemorian bör bestämmelserna om beräkning av avgiftsbeloppet i all möjlig utsträckning konstrueras så att de utgår från ett mätbart moment i den aktuella överträdelsen – en parameter- som gör det möjligt att förutse och fastställa hur stor avgiften ska bli i det särskilda fallet. Konstruktionen kan vara utformad på ett sådant sätt att den schablonmässigt fastställda avgiften kan beräknas genomsnittligt motsvara den uppkomna vinsten vid varje särskild överträdelse. I de fall då det bedöms angeläget att söka neutralisera redan utsikten till vinst bör dock hinder inte föreligga mot att låta avgiften utgå enligt grunder som leder till väsentligt högre avgiftsbelopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Beroende på det aktuella rättsområdets natur bör enligt prome- morian särskilt prövas om uppsåt eller oaktsamhet ska förutsättas för avgiftsskyldighet eller om denna skyldighet kan bygga på strikt ansvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft21"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p343 ft20"&gt;För att en konstruktion med strikt ansvar ska vara försvarbar från rättssäkerhetssynpunkt bör förutsättas att det finns ett starkt stöd för en presumtion om att överträdelser på området inte kan förekomma annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet. Vidare måste uppmärksammas att särskilda undantag från det strikta ansvaret även i dessa fall kan vara nödvändiga med hänsyn till förhållandena inom avgiftens användningsområde eller till reglernas utformning i övrigt. Sådana undantag bör så långt möjligt vara preciserade, så att det inte föreligger någon tvekan om deras räckvidd. Det sistnämnda gäller även i fråga om bestämmelser som reglerar möjligheten till jämkning av avgiftsbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Det kan konstateras att något hinder inte bör föreligga mot att låta avgiftsregler som i första hand riktas mot juridiska personer och straffrättsliga bestämmelser riktade mot fysiska personer vara tillämpliga vid sidan av varandra. De subjektiva rekvisiten kan därvid vara olika utformade i de olika systemen – strikt ansvar vid avgift och uppsåt eller oaktsamhet vid straffrättsligt ansvar. Om det rör sig om mindre allvarliga överträdelser, kan den vinsteliminering som uppnås genom avgiften framstå som en fullt tillräcklig åtgärd. Det kan i så fall bli aktuellt att låta införandet av ett avgiftssystem innebära att de aktuella gärningarna inte längre är straffbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1424 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Åläggande av avgiftsskyldighet kan enligt promemorian i viss utsträckning överlämnas till de administrativa myndigheter som är verksamma på det aktuella området. I vissa fall är det emellertid lämpligt att överlämna denna prövning till de allmänna domstolarna. Det gäller främst när avgiftsskyldigheten görs beroende av huruvida överträdelsen skett med uppsåt eller av oaktsamhet och när reglerna är utformade på sådant sätt att det finns utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar. I sådana fall kan sakkunniga admi- nistrativa myndigheter ges ställning som initiativtagare till eller part i domstolsprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft11"&gt;Med hänvisning till det positiva mottagande promemorian fått av remissinstanserna anslöt sig departementschefen till de redovisade principerna och anförde att de utgjorde en god grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet på området. Som närmare kommer att redovisas i det följande har det därefter inom olika områden införts system med sanktionsavgifter. Det finns dock områden där lämnade förslag inte lett till lagstiftning, såsom när det gäller livsmedelslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Således kan nu sägas gälla att sanktionsavgifter anses som ändamålsenliga i fall där regelöverträdelserna är särskilt frekventa och lätta att konstatera eller speciella svårigheter föreligger att beräkna storleken på den vinst eller besparing som uppnås i det enskilda fallet. Sanktionsavgifter bör dock endast förekomma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft21"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;inom speciellt klart avgränsade rättsområden. Det bör vidare vara möjligt att förutse hur stor avgiften kommer att bli i det enskilda fallet. Beroende på det aktuella rättsområdets natur bör särskilt prövas om uppsåt eller oaktsamhet ska förutsättas för avgifts- skyldighet eller om skyldigheten ska bygga på strikt ansvar. För att en konstruktion med strikt ansvar ska vara försvarbar från rättssäkerhetssynpunkt bör förutsättas att det finns ett starkt stöd för en presumtion att överträdelser på området inte kan ske på annat sätt än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Något hinder bör inte föreligga mot att låta avgiftsregler som i första hand riktas mot juridiska personer och straffrättsliga bestämmelser riktade mot fysiska personer vara tillämpliga vid sidan av varandra. De subjektiva rekvisiten kan vara annorlunda utformade i de olika systemen, strikt ansvar vid avgift och uppsåt eller oaktsamhet vid straffrättsligt ansvar. Om det rör sig om mindre allvarliga överträdelser, kan den vinsteliminering som uppnås genom avgiften framstå som en fullt tillräcklig åtgärd. Det kan i så fall bli aktuellt att låta införandet av ett avgiftssystem innebära att de aktuella gärningarna inte längre är straffbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Det vanligaste torde, som redan påpekats, numera vara att det överlåtits åt de administrativa myndigheterna som är verksamma på ifrågavarande område att besluta om avgift. I vissa fall är det däremot lämpligt att överlåta prövningen till domstol. Det gäller främst när avgiftsskyldigheten görs beroende av om överträdelsen skett av uppsåt eller oaktsamhet och när reglerna är utformade på sådant sätt att det finns utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar. Det följer av det nu anförda att avgiftssystem på nya områden bör införas först efter noggranna överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Europakonventionen och Europarådets rekommendation om administrativa sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Enligt artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänsk- liga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakon- ventionen) åtnjuter en person som står anklagad för brott de rättssäkerhetsgarantier som anges där, bl.a. rätten till en rättvis offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Sanktionsavgifter har till syfte att avskräcka och de ersätter det straff som överträdelsen annars skulle leda till. Det anses därför att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft21"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318626x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;bestämmelser om sanktionsavgifter har ett sådant syfte att artikel 6 i Europakonventionen är tillämplig. Det nu anförda innebär bl.a. att den enskilde ska underrättas om vilken gärning som läggs honom till last och vidare att han ska ges tillfälle att yttra sig över anklagelsen. Det ska även finnas möjlighet för den enskilde att inom rimlig tid få sin sak prövad i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Europarådets rekommendation om administrativa sanktioner, som antogs den 13 februari 1991 (Rekommendation nr R (91) 1) är till skillnad mot Europakonventionen inte rättsligt bindande. Principerna innebär att sanktionernas innehåll och villkoren för att ålägga sanktioner ska framgå av lag, förbud mot retroaktiv till- lämpning, förbud mot dubbla administrativa sanktioner grundade på samma gärning och till skydd för samma intressen och krav på snabb handläggning. Varje åtgärd som kan leda till en administrativ sanktion riktad mot en viss person ska leda till ett slutligt avgörande. En person som är föremål för ingripande och på grund härav riskerar drabbas av en administrativ sanktion ska informeras om anklagelserna och de bevis som åberopas till stöd för dessa samt beredas tillräckligt med tid för att besvara dessa. Bevisbördan ska ligga på den administrativa myndigheten och det ska vara möjligt att överklaga myndighetens beslut till domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;15.10 Frågan om dubbla sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Det är en gammal straffrättslig princip att ingen får straffas två gånger för samma gärning, ”Ne bis in idem”. Principen uppfattas inte endast som en grundläggande princip inom straffrättspro- cessen utan även som en sådan viktig rättsstatlig princip som har sin plats bland grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Prin- cipen finns således upptagen i bl.a. Europakonventionen genom artikel 4 i dess sjunde tilläggsprotokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;När det gäller olika former av sanktionsavgifter är frågan dock inte alltid lättbedömd. Så kan t.ex. en överträdelse som föranleder påförande av miljösanktionsavgift enligt kap. 30 miljöbalken avse en händelse som samtidigt är ett brott enligt ansvarsbestäm- melserna i 29 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;HD har även konstaterat att enligt intern svensk rätt är en miljösanktionsavgift inte att anse som en straffrättslig påföljd.&lt;A href="#page_626"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;HD prövade i angivna rättsfall om ett slutligt beslut om miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;NJA 2004 s. 840, mål nr &lt;NOBR&gt;948-03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318627x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;sanktionsavgift utgjorde hinder för senare prövning av åtal för samma gärning. Vid denna prövning fann HD att skillnaden mellan sanktionsformerna, att miljösanktionsavgift å ena sidan påföres utan krav på uppsåt eller oaktsamhet medan miljöbalksbrott å andra sidan förutsätter att det finns subjektiv täckning, ledde till bedömningen att det inte var fråga om samma kriminella gärning. Slutsatsen för HD:s del blev att bestämmelsen i Europakonven- tionen om förbud mot dubbelbestraffning (”Ne bis in idem”) inte kunde anses innebära att ett slutligt beslut om miljösanktionsavgift utgjorde hinder mot att därefter lägga samma objektiva omstän- digheter till grund för en talan om straffrättsligt ansvar. HD prövade därför målet i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Rättsläget är emellertid komplicerat. HD har i två rättsfall där dom meddelades den 31 mars 2010 haft anledning att beröra frågan.&lt;A href="#page_627"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft11"&gt;Det nu anförda innebär således att påförande av sanktionsavgift enligt för överträdelse av strålsäkerhetsbestämmelserna i princip inte skulle behöva hindra ett senare åtal för samma överträdelse. När det gäller miljösanktionsavgift enligt miljöbalken är detta fullt möjligt. Har en miljösanktionsavgift blivit påförd någon behöver detta inte hindra ett senare åtal för samma överträdelse. En förutsättning är dock att det för överträdelsen endast är stadgat böter och att åtal är påkallat från allmän synpunkt.&lt;A href="#page_627"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Som jämförelse bör nämnas att en annan lösning har valts när det gäller fiskelagstiftningen. Enligt fiskelagen kan en överträdelse som kan leda till sanktionsavgift inte leda till straff. Enligt 40 b § fiskelagen gäller sålunda uttryckligen att till ansvar enligt 40 § första eller andra stycket ska inte dömas om gärningen kan leda till sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Det finns i detta sammanhang skäl att erinra om vad som anfördes i prop. 2005/06:182 ”Miljöbalkens sanktionssystem, m.m.” sid &lt;NOBR&gt;120&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;121:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1428 ft20"&gt;Sedan den 1 september 2003 finns en åtalsprövningsregel i 29 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken. Den innebär att när miljösanktionsavgift kan tas ut och gärningen inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får åtal endast väckas om det är påkallat från allmän synpunkt. Miljöbalkskommittén har föreslagit att åtalsprövningsregeln ska finnas kvar eftersom det inte går att utesluta att det finns situationer där den kan behöva tillämpas trots den renodling av sanktionssystemet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se Högsta domstolen, mål nr B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5498-09,&lt;/NOBR&gt; B &lt;NOBR&gt;2509-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 29 kap. 11 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318628x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1429 ft179"&gt;eftersträvas. Kommittén har också övervägt om det vore lämpligt att införa en regel som helt sätter stopp för dubbla sanktioner genom att ansvar inte döms ut om gärningen kan föranleda sanktionsavgift. Kommittén har dock inte föreslagit en sådan lösning, utan menat att det finns en fara med en sådan regel eftersom den inte innebär någon flexibilitet och att den i vissa fall kan leda till mindre lämpliga resultat. Kommittén har därför förordat att åtalsprövningsregeln ska utvidgas till att omfatta även gärningar som avses i 29 kap. &lt;NOBR&gt;1-3&lt;/NOBR&gt; §§. Regeringen har dock funnit att en regel som helt sätter stopp för dubbla sanktioner är lämplig när det gäller otillåten miljöverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1430 ft20"&gt;Det här lagstiftningsärendet är det första ledet i arbetet med att förtydliga och avgränsa det straffbara området och att så långt möjligt undvika dubbelsanktionering. Utgångspunkten bör vara att dubbla sanktioner inte ska kunna utgå för precis samma gärning. De ändringar som föreslås av straffbestämmelserna innebär att åtalsprövningsregeln kommer att bli aktuell i mindre utsträckning i framtiden. Det finns dock ett behov av att behålla åtalsprövningsregeln och att även låta den omfatta gärningar som avses i 29 kap. &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft190"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3&lt;/NOBR&gt; §§. Eftersom åtalspröv- ningsregeln inte kan anses omfatta andra gärningsmoment än sådana som omfattas av föreskrifter om miljösanktionsavgift, bör det inte finnas någon risk att den tillämpas så att ett brott inte blir föremål för åtal enbart på den grunden att en miljösanktionsavgift kan utgå för ett litet delmoment i den gärning som konstituerar det brottet – det förhållandet att ett gärningsmoment kan föranleda miljösanktions- avgift innebär inte att åtal för en samlad gärning i sin helhet ska underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1431 ft11"&gt;Även om en överträdelse som kan leda till sanktionsavgift, som nyss konstaterats, inte behöver helt undantas från den straffrätts- liga regleringen förhåller det sig annorlunda med vite. Här gäller allmänt principen att straff och vite inte får dömas ut för en och samma förseelse.&lt;A href="#page_628"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1432 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;Bestämmelser i gällande svensk lagstiftning om sanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Sedan 1982 har sanktionsavgifter införts på många olika områden. Bestämmelser om sanktionsavgifter finns nu i miljöbalken – miljö- sanktionsavgift &lt;NOBR&gt;-,&lt;/NOBR&gt; plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen och pro- duktsäkerhetslagen samt fiskelagen (1993:787).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Dessutom finns sedan lång tid olika och speciella former av sanktionsavgifter i annan lagstiftning såsom skattetillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;23&lt;/SPAN&gt;Se lagrådets yttrande i prop. 1999/2000:51 s. 94. Se även 29 kap. 11 § tredje stycket miljöbalken som innehåller den i straffrätten sedvanliga skiljelinjen mellan straff och vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318629x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;I avsnitt 5.10.4 finns en närmare redogörelse för miljösanktions- avgifter enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Genom ändringar i &lt;SPAN class="ft12"&gt;fiskelagen&lt;/SPAN&gt;, som trädde i kraft 1 juli 2008, överfördes, i syfte att effektivisera sanktionssystemet, vissa mindre allvarliga överträdelser från det straffrättsliga systemet till ett system med administrativa sanktionsavgifter. De överträdelser som ska föranleda sanktionsavgift ska vara lätt konstaterbara och inte kräva någon omfattande utredning eller ingående bedömning. Regeringen har bemyndigats att meddela närmare föreskrifter dels om vilka överträdelser som ska föranleda sanktionsavgift, dels om avgiftens storlek. Avgiften ska utgå efter en på förhand bestämd taxa och vara lägst 1 000 kronor och högst 30 000 kronor. Avgifts- skyldigheten ska bygga på strikt ansvar. Beslut ska fattas av Fiskeriverket och gälla som domstols dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Enligt den nya plan- och bygglagen (2010:900) som träder i kraft den 2 maj 2011, ska en &lt;SPAN class="ft12"&gt;byggsanktionsavgift &lt;/SPAN&gt;kunna tas ut av tillsynsmyndigheten om någon vidtar en åtgärd eller låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en byggbestämmelse i plan- och bygglagen eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av vissa bemyndiganden i lagen eller i en EU- förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter. Bygg- sanktionsavgiften ersätter de tre olika sanktionsavgifter som enligt hittills gällande lag kunnat tas ut nämligen byggnadsavgift, tilläggs- avgift och särskild avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Byggsanktionsavgiftens storlek ska framgå av föreskrifter som regeringen får meddela. Avgiften ska uppgå till högst 50 prisbas- belopp. När avgiftens storlek bestäms ska hänsyn tas till över- trädelsens allvar och betydelsen av den bestämmelse som över- trädelsen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;En byggsanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiften ska tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare av den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser, den som begick över- trädelsen, eller den som har fått en fördel av överträdelsen. En byggsanktionsavgift som beslutas av byggnadsnämnden ska tillfalla kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft11"&gt;Enligt ett förslag till ny lag om ekologisk produktion&lt;A href="#page_629"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska sanktionsavgifter kunna tas ut för vissa överträdelser enligt den föreslagna lagen. Förslaget övervägs för närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Se Ds 2009:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Ytterligare ett område där sanktionsavgifter f.n. övervägs är skogsvårdslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;År 2005 tillkallades en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av sanktionsbestämmelserna i djurskydds- foder- och livsmedelslagarna och överväga om dessa bör kompletteras eller ersättas med bestämmelser om sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Resultatet redovisades i betänkandet Sanktionsavgift i stället för straff - områdena livsmedel, foder och djurskydd (SOU 2006:58). Utredningen föreslog att ett system med sanktionsavgifter skulle införas inom det aktuella området. Förslaget var utformat med miljösanktionsavgiften som förebild. De överträdelser som föreslogs kunna medföra sanktionsavgift var sådana som bedömdes som mindre allvarliga. Något behov av att utöver sanktionsavgift också ha möjlighet till ett straffrättsligt ingripande bedömdes inte finnas. Utredningen föreslog därför även att de överträdelser som skulle kunna föranleda sanktionsavgift undantogs från det straff- bara området. Inte heller vite och sanktionsavgift skulle kunna beslutas för samma överträdelse. Förslaget ledde inte till lagstift- ning sedan flera remissinstanser framfört kritik mot att sanktions- avgifter skulle införas på nu aktuella områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft35"&gt;15.12 Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft16"&gt;15.12.1 Straffbestämmelser och förverkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Straffbestämmelserna inom strålsäkerhetsområdet finns främst i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Miljöbalken gäller, parallellt med bestämmelserna i kärntekniklagen och strålskyddslagen, även verksamheter med joniserande eller icke joniserande strålning. Straffbestämmelserna i miljöbalken liksom bestämmelserna om miljösanktionsavgift gäller således även verk- samheter inom strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En förseelse på strålsäkerhetsområdet kan vara straffbart enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det kan gälla till exempel att bedriva en verksamhet med strålning utan tillstånd, vilket är straffbart enligt såväl 25 § kärntekniklagen som enligt 29 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Ett annat exempel kan vara att någon med uppsåt eller av oaktsamhet släpper ut radioaktiva ämnen som orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318631x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;enskilda fallet medför eller kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse, eller någon annan betydande olägenhet i miljön, och därigenom begår ett miljöbrott enligt 29 kap. 1 § miljöbalken. Samma gärning kan vara straffbart enligt strålskydds- lagen genom att utsläppet innebär ett åsidosättande av Strålsäker- hetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Intressant beträffande det sistnämnda exemplet är att för miljöbrott sträcker sig straffskalan för brott av normalgraden från böter till fängelse i två år. För grovt miljöbrott döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. För samma brott enligt strål- skyddslagen är straffvärdet enbart böter mot bakgrund av att handlingsregeln omfattas av ett så kallat blankettstraff&lt;A href="#page_631"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att överträdelser av bestämmelser i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken kan vara av mycket varierande art och svårighetsgrad. Det sanktionerade områ- det omfattar såväl mycket allvarliga brott mot människors hälsa miljön och säkerheten vid drift av verksamheten som brott av mindre allvarlig natur som till exempel vissa brott mot anmälnings- och rapporteringsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Som framgår av utredningens systematiska genomgång av miljöbalken täcker miljöbalkens straffbestämmelser enligt 29 kap. i stort de straffbestämmelser som återfinns i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Dessutom täcker straffbestämmelserna i miljö- balken sedan 1 januari 1999 även verksamheter som rör joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Utredningen har dock funnit att vissa kompletteringar bör göras av miljöbalkens straffbestämmelser om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 1 § miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Straffbestämmelsen om miljöbrott enligt 29 kap. 1 § är central inom miljörätten och gäller parallellt med straffsanktionerna enligt bland annat 25 § kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Av ett avgörande från Högsta domstolen i februari 2005 (NJA 2005 s. 33) framgår att ett åsidosättande av en handlingsregel som har meddelats av en förvaltningsmyndighet inte kan sanktioneras med ett fängelsestraff, även om handlingsregeln omfattas av ett blankett- straffbud med fängelse i straffskalan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318632x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Paragrafen omfattar brott som begås inte bara uppsåtligen utan också av oaktsamhet och är indelad i fyra punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft11"&gt;Bestämmelserna om miljöbrott enligt bestämmelsens punkt 1 gäller utsläpp till mark, vatten eller luft. Det kan till exempel gälla utsläpp av radioaktiva ämnen. Formen för utsläppet saknar betydelse. Det spelar alltså ingen roll om ämnet släpps ut direkt eller genom t.ex. eldning, uppvärmning eller avkylning.&lt;A href="#page_632"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Kvalifika- tionen för miljöbrott är att gärningsmannen orsakar att det till omgivningen släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra antingen a) en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller b) någon annan betydande olägenhet i miljön.&lt;A href="#page_632"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Det behöver i de fallen alltså inte vara fråga om att det funnits någon konkret risk för skada i det enskilda fallet, utan det är tillräckligt om omständigheterna varit sådana att det typiskt sett förelegat risk för skada. Bedömningen av risken för skada eller olägenhet behöver inte relateras till förhållanden just på den plats där utsläppet ägt rum eller vara helt uppenbar i det enskilda fallet. Något krav på att skadan ska visa sig inom viss tidsperiod finns inte heller. Om det handlar om ett ämne som har inneboende egen- skaper som har konstaterats vara farliga, torde det vara tillräckligt att det visas att ämnet släppts ut eller förvarats på ett sätt som innebär att det inte finns någon kontroll över huruvida ämnet kommer ut i miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Bestämmelserna om miljöbrott avser även enligt paragrafens punkt 2 förvaring. Det kan till exempel gälla förvaring av radio- aktivt avfall eller använt kärnbränsle. Här är det fråga om att gärningsmannen förvarar eller bortskaffar avfall eller annat ämne på ett sätt som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön. Uttrycken »inte har ringa betydelse» och »någon annan betydande olägenhet i miljön» har samma betydelse som när det gäller utsläpp i punkt 1.&lt;A href="#page_632"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med begreppet ”bort- skaffande” avses att slutligt hantera avfallet t.ex. genom deponering och behandling i markbädd. Verksamhetsutövaren eller i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Prop. 2005/06:182 s. 60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Med förorening avses i miljörättslig lagstiftning att tillföra en mottagare (recipient) ett eller flera ämnen som ändrar recipientens naturliga sammansättning enligt NJA II 1981 s. 304.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2005/06:182 s. 142.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;fastighetsägaren kan hållas straffrättsligt ansvarig om denne inte vidtagit åtgärder för att minska verkningarna av eventuella förore- ningar. Ansvar för miljöbrott kan således föreligga inte endast genom aktivt handlande utan också genom underlåtenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Utredningen föreslår att paragrafen kompletteras med en regel som innebär att den som orsakar otillåten exponering av jonise- rande eller icke joniserande strålning som är skadlig för människors hälsa, djur eller miljön ska kunna dömas för miljöbrott. En sådan komplettering av 29 kap. 1 § avseende otillåten exponering av joniserande strålning knyter på ett bra sätt an till de skydds- intressen som straffbestämmelserna syftar till att ta till vara. Det bör i sammanhanget observeras att enligt sista stycket i bestäm- melsen gäller att om ett visst förfarande omfattas av tillstånd eller dispens, döms inte till ansvar enligt paragrafens tredje stycke. Inte heller döms till ansvar, om en behörig myndighet i annat fall har tillåtit förfarandet. Undantagna från det straffbara området är också sådana förfaranden som är allmänt vedertagna eller sådana som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Människan har alltid utsatts för naturligt förekommande strålning med tillräcklig energi för att lösgöra elektroner från atomer eller slå sönder molekyler, så kallad joniserande strålning. Allt omkring oss och även vår egen kropp innehåller naturligt radioaktiva ämnen som ständigt utsätter oss för joniserande strål- ning. Idag utsätts befolkningen även för strålning som människan orsakat, men den genomsnittliga stråldosen till personer som bor i Sverige domineras av naturligt förekommande strålning. Den största exponeringen för artificiellt producerad strålning orsakas av röntgendiagnostik inom sjuk- och tandvården, och är alltså avsikt- lig. Mindre utsläpp sker också från verksamheter med strålning inom forskning och industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Den exponering av skadlig strålning som lagregeln vill träffa är sådan som inte är tillåten enligt de föreskrifter som utfärdats av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Strålning kan hos människor och djur ge upphov till två helt olika slags skador, deterministiska (förutbestämda) och stokastiska (slumpmässiga). En deterministisk skada uppstår alltid vid doser över ett visst värde, och högre doser ger allvarligare skador. Stokastiska skador beror också på bestrålningen, men här är det sannolikheten att få en skada som beror av dosen men inte hur allvarlig skadan blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Deterministiska skador inträffar oftast inom de första sex månaderna, men vissa effekter kan uppträda flera år efter bestrålningen. Påverkan på benmärgen är den viktigaste determi- nistiska effekten efter bestrålning av hela kroppen. Höga stråldoser till hela kroppen ger olika akuta effekter, t.ex. kräkningar och diarréer, beroende på dosens storlek. Bestrålas endast delar av kroppen krävs högre doser för att skador ska uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Cancer och ärftliga förändringar är exempel på stokastiska skador. De skador som vanligen avses när man talar om sena skador efter bestrålning med joniserande strålning. Cancer kan uppkomma några år upp till flera decennier efter bestrålningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1436 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;en ny paragraf: 29 kap. 1 a § miljöbalken (miljöfarlig verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;För att ersätta vissa straffbestämmelser i kärntekniklagen och strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strål- säkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, anser utredningen anser att miljöbalkens straffbestämmelser bör komp- letteras med en ny straffbestämmelse och en ny brottsrubricering - miljöfarlig verksamhet med strålning. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft20"&gt;För miljöfarlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheterna att vidta de åtgärder som behövs för att enligt 12 kap. 21 § upprätthålla strålsäkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att rapportera om olyckstillbud enligt 12 kap. 22 § eller uppgifter som har betydelse för bedömningen av arbetets strålningsrisker enligt 12 kap. 30 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft179"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;bryter mot skyldigheten att omhänderta avfall mot verksamhet med strålning enligt 12 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att bedriva forsknings- och utvecklings- verksamhet enligt 12 kap. 25 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot skyldigheten att genomföra en återkommande helhets- bedömning enligt 12 kap. 27 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 § eller 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Bestämmelsens punkter &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3&lt;/NOBR&gt; samt 5 motsvarar straffbestäm- melserna enligt 25§ första stycket punkten 3 kärntekniklagen samt paragrafens andra stycke samt 36 § strålskyddslagen. En skillnad mellan dessa bestämmelser och bestämmelsen om miljöbrott i 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;är att det inte behöver ha förelegat någon risk för skada. Punkt 4 ersätter 15 § kärntekniklagen som innebär att ett tillstånd kan återkallas om reaktorinnehavaren inte bedriver föreskriven forsk- nings- och utvecklingsverksamhet samt att upprättar ett FoU- program och det föreligger synnerliga skäl från säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1437 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;en ny paragraf: 29 kap. 1 b § miljöbalken (olovlig verksamhet med strålning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;För att ersätta vissa straffbestämmelser i kärntekniklagen och strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, anser utredningen anser att miljöbalkens straffbestämmelser bör komp- letteras med en ny straffbestämmelse och en ny brottsrubricering &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;olovlig verksamhet med strålning. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1438 ft20"&gt;För olovlig verksamhet med strålning döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot förbudet att åter ta en permanent avstängd kärn- kraftsreaktor i drift i strid med bestämmelsen enligt 12 kap. 32 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;bryter mot förbudet att ha en annan förmånstagare för försäkring som syftar till att ersätta skada på byggnadsdelar, system, kompo- nenter och anordningar av betydelse för strålsäkerheten i verksamhet med strålning än den som är tillståndshavare för verksamheten enligt 12 kap. 33,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1439 ft20"&gt;3.bryter mot skyldigheten att klassificera eller märka laser enligt 12 kap 34 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft20"&gt;4.bryter mot förbudet att till Sverige föra in eller importera samt i övrigt inneha, tillverka, använda, förvärva, saluföra, upplåta eller överlåta laserpekare i laserklass 3R, 3B eller 4 enligt 12 kap. 35 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1407 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;bryter mot förbudet att sysselsätta den som är under 18 år i verksamhet som är förenad med joniserande strålning enligt 12 kap. 36 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft20"&gt;6.bryter mot förbudet att yrkesmässigt upplåta solarier avsedda att bestråla människor med ultraviolett strålning huvudsakligen i syfte att göra huden brun (kosmetiskt solarium) till personer under 18 år enligt 12 kap. 37§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft20"&gt;Första stycket punkten 3 gäller enbart i samband med yrkesmässig hantering av laser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Bestämmelsens punkterna &lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2&lt;/NOBR&gt; och 5 motsvarar straffbestäm- melserna enligt 25 § kärntekniklagensamt 36 § strålskyddslagen 1988:220. Punkten 3, 4 och 6 är nya.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft21"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;en ny paragraf: 29 kap. 1 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;För att ersätta straffbestämmelserna i 26 § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, bör miljö- balkens straffbestämmelser kompletteras med en ny paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1441 ft20"&gt;Radioaktivt ämne eller tekniska anordningar som någon utan tillstånd enligt 12 kap. 5 § förvärvat, innehaft, överlåtit, upplåtit, salufört, transporterat eller som i övrigt varit föremål för brott enligt denna lag kan förklaras helt eller delvis förverkat, om det inte är uppenbart obilligt. Innehar denne inte längre ämnet, får i stället värdet förklaras förverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1442 ft20"&gt;Första stycket gäller även behållare eller andra strålskyddsanord- ningar som hör till radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft20"&gt;Utöver vad som sägs i första och andra styckena får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag förklaras för- verkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt denna lag, om brottet har fullbordats. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft11"&gt;Den nya paragrafen motsvaras av 26 § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;en ny paragraf: 29 kap. 1 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft11"&gt;För att ersätta straffbestämmelsen i 27 a § kärntekniklagen och 40 § strålskyddslagen, som annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken, bör miljöbalkens straffbestämmelser kompletteras med en ny paragraf Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1444 ft20"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investeringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen genom att inte underrätta kommissionen om investeringsprojekt enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft11"&gt;Den nya paragrafen motsvaras av 27 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p872 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser om &lt;SPAN class="ft12"&gt;otillåten miljöverk- samhet &lt;/SPAN&gt;och gäller parallellt med straffsanktionerna enligt bland annat 25 § kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen. Paragrafen omfattar brott som begås inte bara uppsåtligen utan också av oaktsamhet. Bestämmelserna har sin grund i det allmännas intresse att utöva kontroll över verksamhet som kan vara farlig för miljön, oavsett vilken skaderisk som finns i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Utredningen föreslår att 29 kap. 4 § kompletteras med en regel som innebär att den som påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan tillstånd eller godkännande eller utan att ha gjort en anmälan, eller efter att ha gjort en anmälan påbörjar en verksamhet eller åtgärd utan att följa en föreskriven tidsfrist, allt enligt vad som krävs i bestämmelserna i 12 kap. eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. om verksamhet med strålning, görs sig skyldig till &lt;SPAN class="ft12"&gt;otillåten miljöverksamhet&lt;/SPAN&gt;. Den föreslagna kompletteringen motsvaras av 25 § kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen vars bestämmelser annars skulle ramla bort om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken. Vidare föreslår utredningen en konsekvensändring av paragrafen mot bakgrund av att nuvarande bestämmelsen i 12 kap. 6 § föreslås föras över till 7 kap. 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft11"&gt;Bestämmelserna i paragrafens första stycket 1 avser ett antal fall då någon påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utan att ha fått erforderligt tillstånd eller godkännande eller underlåtit att göra anmälan eller inte iakttagit föreskriven tidsfrist innan verksamheten eller åtgärden påbörjades. Punkterna &lt;NOBR&gt;a–o&lt;/NOBR&gt; anger den rättsliga ramen och en bedömning om eventuellt ansvar måste göras utifrån en materiell prövning av aktuella föreskrifter i det enskilda fallet mot bakgrund av legalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Första stycket 2 avser situationen när villkor eller annan bestämmelse i tillstånd eller beslut åsidosätts liksom s.k. proviso- riska föreskrifter eller godkännande eller dispens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Paragrafen är subsidiär till 29 kap. 1 §. Inte heller kan paragrafen tillämpas i den utsträckning gärningen omfattas av miljösanktions- avgift enligt vad regeringen föreskrivit om miljösanktionsavgifter med stöd av 30 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1446 ft21"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 4 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf förs in i 29 kapitlet som motsvaras av 25 § p. 3 kärntekniklagen samt 36 § p. 3 strålskydds- lagen. Straffbestämmelsen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1447 ft20"&gt;Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet åsidosätter föreskrifter som Strålsäkerhetsmyndigheten meddelat med stöd av bemyndigande enligt 12 kap. 6, 20, 22, 25, 34 eller 36 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft20"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1, 1 a eller 4 §§ eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt den föreslagna paragrafen, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 eller 4 §§ eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktions- avgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser om &lt;SPAN class="ft12"&gt;försvårande av miljökontroll. &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna avser uppgifter som ska lämnas till myndigheter och omfattar lämnande av oriktiga uppgifter i ansökan, anmälan eller annan handling där uppgiftsskyldigheten framgår av regeringens föreskrift eller där skyldigheten att lämna uppgifter följer av beslut i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Härutöver omfattar paragrafen underlåtenhet att lämna upp- gifter eller underrätta myndigheterna i vissa särskilt angivna fall. Någon generell straffbeläggning av oriktiga uppgifter som lämnas in till myndighet är det alltså inte fråga om. Bestämmelsen i punkt 1 avser enbart skriftliga uppgifter. Att muntligen fara med osan- ning är inte straffbelagt enligt den punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras med en regel som innebär att den som underlåter att enligt 12 kap. 22 § i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast till tillsynsmyndigheten lämna sådana upplysningar som har betydelse för bedömningen av strålsäkerheten kan göra sig skyldig till försvårande av miljökontroll. Den föreslagna kompletteringen motsvaras av 25 § kärntekniklagen och 36 § strålskyddslagen vars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft21"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;bestämmelser annars skulle ramla bort om materiella strålsäker- hetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 8§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Utredningen föreslår en konsekvensändring av paragrafen mot bakgrund av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. 6 § flyttas till 7 kap. 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;29 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Utredningen föreslår en konsekvensändring av paragrafen mot bakgrund av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. 8 och 10 §§ flyttas till 9 kap. 15 c respektive 15 f §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft16"&gt;15.12.2 Miljösanktionsavgifter inom strålsäkerhetsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I rapporten Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet (SSM/2553) från oktober 2008 framhåller Strålsäkerhetsmyndig- heten vikten av sanktionsbestämmelserna på strålsäkerhetsområdet inom rimliga ramar anpassas så att anmälningar från verksamhets- utövarna till tillsynsmyndigheten, som Strålsäkerhetsmyndigheten finner vara viktiga för att främja en ökad säkerhet, inte hämmas (se avsnitt 1.10.1.1). Mot den bakgrunden anser myndigheten, enligt rapporten, att rimligare och förmodligen mer effektiva sanktions- åtgärder än böter och fängelse är sanktionsavgifter, utformade på ett sätt som motsvarar vad som gäller enligt 30 kap. miljöbalken och med bemyndigande för Strålsäkerhetsmyndigheten att ta ut dem. Detta skulle medföra en avkriminalisering men inte innebära att överträdelserna och förseelserna inte blir sanktionerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;När de nya straffbestämmelserna i 27 a och 27 b §§ kärn- tekniklagen antogs av riksdagen våren 2009 yttrade försvars- utskottet bl.a. att sanktionsavgifter skulle kunna ersätta böter, vilket bl.a. skulle innebära att behovet av polis- och åklagarutred- ningar skulle bortfalla och domstolsförfarandena begränsas till överklagade ärenden. Utskottet antog, med hänvisning till strål- säkerhetsutredning, att den nu föreslagna lagändringen skulle kunna betraktas som en tillfällig åtgärd, som sannolikt kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318640x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1205 ft11"&gt;följas av ett nytt förslag med innebörden att straffbestämmelsen utgår&lt;A href="#page_640"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Systemet med miljösanktionsavgifter har utvärderats av Natur- vårdsverket som i en rapport till regeringen i januari 2005 konstaterade att de operativa tillsynsmyndigheterna var övervä- gande positiva. Man menade att avgifterna gav en extra tyngd i tillsynsarbetet och att avgiften innebar en snabb reaktion på överträdelser. De bedömdes ha god preventiv effekt och uppfyllde väl sitt syfte. Även företrädare för kommunal miljöförvaltning har haft samma uppfattning och menat att systemet med miljösank- tionsavgifter fungerat allt bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Sammantaget anser utredningen att ett system med sanktions- avgifter kan vara meningsfullt inom strålsäkerhetsområdet om det leder till att förekommande förseelser kan beivras utan att polis och åklagare kopplas in. Möjligen kan sägas att miljösanktionsavgifter lämpar sig bäst inom områden med ett stort antal aktörer och där överträdelser av olika men ändå enklare slag är frekventa. Det är här de stora effektivitetsvinsterna kan göras. Kärnteknisk verksam- het enligt kärntekniklagen präglas av högteknologi och ett begrän- sat antal men mycket högt kvalificerade aktörer. Verksamheten bedrivs främst i de tre kärnkraftverken, i anläggningar för behandling och lagring av kärnavfall och använt kärnbränsle samt i vissa andra anläggningar som ofta har nära anknytning till kärnkraftverken. Härtill kommer naturligtvis den kärntekniska verksamhet som bedrivs av leverantörer och inom underhålls- sektorn, forskningsverksamhet m.m. Totalt sett bör man dock kunna tala om att kärnkraftsektorn består av ett begränsat, men högt kvalificerat, antal aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft11"&gt;Verksamhet med strålning utanför kärntekniksektorn präglas å andra sidan av ett mycket stort antal aktörer inom många olika verksamhetsfält. Inom sjukvården var före år 1960 den viktigaste användningen knuten till röntgenstrålningen. Därefter har en omfattande utveckling skett inom t.ex. nuclearmedicinen. En omfattande teknisk utveckling har även ägt rum inom industrin i allmänhet. Andra verksamhetsfält är forskning och utveckling. Utnyttjandet av strålkällor i konsumentartiklar ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Utredningen anser att reglerna i 30 kap. miljöbalken om miljö- sanktionsavgifter ska gälla även inom strålsäkerhetsområdet. Ett viktigt skäl är att systemet enligt 30 kap. miljöbalken är enkelt och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Se Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;effektivt att tillämpa. Systemet bygger på enkelhet, tydlighet, schablonisering och snabb handläggning. Ett annat skäl är att sank- tionsavgifter enligt miljöbalken redan gäller för vissa verksamheter med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Närmare redovisning av reglerna för miljösanktionsavgifter finns i avsnitt 5.10.4 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Urvalet av bestämmelser inom strålsäkerhetsområdet som ska kunna föranleda sanktionsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;När det gäller urvalet av bestämmelser som ska kunna föranleda sanktionsavgift bör som utgångspunkt gälla att överträdelserna inte får vara av sådan art att det fordras omfattande utredning eller bedömning. De bestämmelser vars efterlevnad ska upprätthållas genom hot om avgift bör vara klara och tydliga. Krävs det tolkning för att avgöra vad den enskilde ska göra för att följa regeln lämpar den sig inte för sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Utövarna i de verksamheter som förekommer inom strålsäker- hetsområdet är underkastade omfattande rapporterings- och anmälningsskyldighet. Bestämmelserna om rapporterings- och anmälningsskyldighet är av administrativ art och syftar bl.a. till att möjliggöra för strålsäkerhetsmyndigheten att kontrollera verksam- heten. Sådana bestämmelser finns såväl i kärntekniklagen och strål- skyddslagen, förordningen till respektive lag som i Strålsäkerhets- myndighetens föreskrifter. Det är ett grundläggande krav när det gäller strålsäkerhet att sådan verksamhet föregås av tillstånd eller anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;27 a § kärntekniklagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Enligt 27 a § gäller, som redan berörts, att till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investe- ringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen genom att inte underrätta kommissionen om investe- ringsprojekt enligt det som följer av artikel 1.1 eller 1.2 eller genom att vid uppgiftslämnandet lämna oriktiga eller ofullständiga upp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft21"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318642x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Bestämmelsen är ny och infördes mot bakgrund av att kom- missionen uppmärksammat att det tecknats avtal om omfattande investeringar vid kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals utan att föreskrivet underrättelseförfarande hade iakttagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Av artikel 41 i Euratomfördraget följer nämligen en skyldighet för enskilda och företag inom kärnenergisektorn att underrätta kommissionen om investeringsprojekt som avser nya anläggningar, återanskaffningar eller omställningar. Rådet har i förordningen (Euratom) nr 2587/1999&lt;A href="#page_642"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;föreskrivit vilka investeringsprojekt som till sin art och omfattning är sådana att de ska meddelas kommis- sionen i enlighet med artikel 41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Kommissionen ska underrättas med hjälp av en fastställd blankett som finns i bilagan till kommissionens förordning (Eura- tom) nr 1352/2003&lt;A href="#page_642"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Förordningen med blanketten återfinns i Europeiska unionens officiella tidning L 192, 31.7.2003 s. &lt;NOBR&gt;15–17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Underrättelse till kommissionen ska ske senast tre månader innan de första avtalen ingås med leverantörerna eller, om företaget ska utföra arbetet med egna resurser, senast tre månader innan arbetet påbörjas. Av artikel 43 framgår att kommissionen ska överlägga med företaget om alla synpunkter på investeringspro- jekten som har samband med målen för Euratomfördraget. Kom- missionen ska därefter underrätta Sverige om sin uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;När den nya bestämmelsen enligt 27 a § kärntekniklagen antogs yttrade utskottet som nämnts ovan bl.a. följande&lt;A href="#page_642"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1444 ft20"&gt;Utskottet noterar att det nya straffansvar som lagförslaget inför enligt uppgift från Miljödepartementet har varit föremål för överväganden. Dessa har bidragit till att en översyn nu görs av såväl kärntekniklagen som strålskyddslagen i syfte att bl.a. undersöka huruvida straffbestäm- melser kan undvikas och ersättas av hårdare myndighetstillsyn. Sank- tionsavgifter skulle kunna ersätta böter, vilket bl.a. skulle innebära att behovet av polis- och åklagarutredningar skulle bortfalla och dom- stolsförfarandena begränsas till överklagade ärenden. Den nu före- slagna lagändringen får med andra ord betraktas som en tillfällig åtgärd, som sannolikt kommer att följas av ett nytt förslag med inne- börden att straffbestämmelsen utgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1431 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 av den 2 december 1999 om vilka investe- ringsprojekt som ska meddelas kommissionen i enlighet med artikel 41 Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (EGT L315, 9.12.1999, s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1&lt;SPAN class="ft193"&gt;-&lt;/SPAN&gt;3).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kommissionens förordning (Euratom) nr 1352/2003 av den 23 juli 2003 om ändring av förordning (EG) nr 1209/2000 om fullgörande av upplysningsplikten enligt artikel 41 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen förordning (EGT L 192, 31.7.2003 s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Betänkande 2008/09:FöU8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;Vid övervägande om de påföljder som stadgas i 27 a § kan ersättas av sanktionsavgifter bör beaktas att bestämmelsen i Euratomför- draget är utformad så att det medför en direkt verkande förpliktelse för den enskilde att lämna de föreskrivna uppgifterna till kommis- sionen. Informationen kan lämnas utan att Strålsäkerhetsmyndig- heten informeras. Det är först om Kommissionen underrättar Sverige om att det föreskrivna underrättelseförfarandet i ett enskilt fall inte har iakttagits som en underlåtelse kan komma till de svenska myndigheterna kännedom. Det kan alltså gå en avsevärd tid innan från det att en underlåtelse skett till det att den kan konstateras av Strålsäkerhetsmyndigheten. Mot bakgrund att ett av huvudsyftena med sanktionsavgiften är att det ska vara en snabb och effektiv reaktion från samhällets sida på mindre allvarliga överträdelser samt att det ska vara enkelt att konstatera om en överträdelse begåtts anser utredningen att bestämmelsen enligt 27 a§ kärntekniklagen inte lämpar sig att ersättas av en sanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;förordningen om verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utredningen har med utgångspunkt i den föreslagna förordningen om verksamhet med strålning däremot funnit att ett system med sanktionsavgifter kan vara meningsfulla beträffande följande över- trädelser av förordningens bestämmelser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;överträdelse av 2 kap. 2 § förordningen om verksamhet med strålning genom att utan tillstånd inneha och använda laser med en effekt överstigande 1 mW, klass 3 B eller 4; miljösanktionsavgiften föreslås vara 50 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;överträdelse av 2 kap. 2 § förordningen om verksamhet med strålning genom att utan tillstånd inneha och använda solarier för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft11"&gt;yrkesmässig användning; miljösanktionsavgiften föreslås vara 50 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;överträdelse av 6 kap. 6 § förordningen om verksamhet med strålning genom att underlåta att upprätta en hotbildsanalys och plan för det fysiska skyddet av anläggningen; miljösanktions- avgiften föreslås vara 100 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;överträdelse av 8 kap. 2 § förordningen om verksamhet med strålning genom att underlåta att föra en förteckning eller register&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;över det radioaktiva avfall som hanteras i verksamheten; miljö- sanktionsavgiften föreslås vara 100 000 kronor. Avser underlåtelsen sådant radioaktivt avfall som utgörs av använt kärnbränsle är miljösanktionsavgiften 500 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Dessa överträdelser kan alltså beivras utan att polis och åklagare kopplas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningen föreslår att reglerna i 30 kap. miljöbalken om miljösanktionsavgifter ska gälla. Ett viktigt skäl är att systemet enligt 30 kap. miljöbalken är enkelt och effektivt att tillämpa. Ett annat skäl är att sanktionsavgifter enligt miljöbalken redan gäller för vissa verksamheter med strålning. Systemet bygger på enkelhet, tydlighet, schablonisering och snabb handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att förord- ningen(1998:950) om miljösanktionsavgifter kompletteras med bestämmelser som rör verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;- &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter finns ett stort antal bestämmelser om anmälnings- och rapporteringsskyldigheter mm och som torde lämpa sig väl för sanktionsavgifter. Det har emellertid inte varit möjligt för utredningen att inom de tidsramar som gäller för utredning analysera bestämmelserna i myndighetens föreskrifter. Utredningen föreslår att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför en noggrann genomgång av myndighetens föreskrifter i syfte att närmare överväga frågan om sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I det följande redovisas dock som exempel några föreskrifter som bör lämpa sig för sanktionsavgift. Det förtjänar att här än en gång upprepas att de överträdelser som ska kunna leda till sank- tionsavgift måste vara lätta att konstatera och det ska av bestäm- melserna klart och tydligt framgå vad som krävs av den enskilde. Bestämmelser som kräver en viss tolkning och överträdelser som ofta kräver utredning och innefattar bedömningsmoment bör av rättssäkerhetsskäl ligga kvar i det straffrättsliga systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Vid en uppdelning mellan straffsanktioner och administrativa sanktioner bör utgångspunkten vara att straffsanktionerna förbe- hålls de överträdelser som är att bedöma som mest allvarliga. Nedan angivna exempel på föreskrifter torde innehålla flera bestämmelser av sådan art att de inte behöver finnas inom det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft21"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td236"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;straffrättsliga systemet även om bestämmelsernas övergripande syfte är av stor betydelse för säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SSM:s föreskrifter om röntgendiagnostik; SSMFS 2008:31. Innehåller grundläggande bestämmelser om verksamhet med joniserande strålning avseende röntgendiagnostik m.m. Utför- liga bestämmelser om journaler, kontroll och rapporterings- skyldighet till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SSM:s föreskrifter om medicinsk strålbehandling; SSMFS 2008:33 Innehåller grundläggande föreskrifter avseende extern strålbehandling. Regler om kompetens, kvalitetssäkring, utrust- ning etc. Innehåller bestämmelser om rapporteringsskyldighet till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1454 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SSM:s föreskrifter om nukleärmedicin; SSMFS 2008:34 Före- skrifterna är tillämpliga på nukleärmedicinsk verksamhet i humansjukvården och inom andra verksamheter där människor tillförs strålning. Innehåller grundläggande bestämmelser om verksamheten, säkerhet, utbildning etc. Noggrant reglerad rapporteringsskyldighet till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1455 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SSM:s föreskrifter om torkning med mikrovågor; SSMFS:41 Grundläggande bestämmelser om användning av mikrovågor i syfte att torka väggar och bjälklag i byggnader. Noggrant regle- rad anmälningsskyldighet till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1455 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SSM:s föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning; SSMFS 2008:51 Innehåller omfattande bestämmelser om allmänna skyldigheter för den som bedriver verksamhet med joniserande strålning, dosgränser, läkarundersökning, mätning och rapportering till det nationella dosregistret m.m. Detalje- rade bestämmelser om dokumentation samt underrättelseskyl- dighet i vissa fall till strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SSM:s föreskrifter om externa personer i verksamhet med joniserande strålning; SSMFS:52 Vissa bestämmelser om dos- mätning och strålskydd för externa personer. Bestämmelser om rapporteringsskyldighet till nationella dosregistret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1457 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SSM:s föreskrifter om kontroll vid in- och utförsel av radio- aktivt avfall; SSMFS 2008:53 Innehåller bestämmelser om tillstånd och dokument i samband med in- och utförsel av radioaktivt avfall till eller från Sverige. Flera bestämmelser om rapporterings- och anmälningsskyldighet till Strålsäkerhets- myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft21"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318646x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1458 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet – lokala säkerhetsnämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1459 ft93"&gt;Utredningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft12"&gt;Lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men reformeras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1460 ft11"&gt;Även om det har konstaterats ett antal brister i de lokala säkerhetsnämndernas verksamhet bedömer utredningen att mycket talar för att nämnderna alltjämt bör behållas. Nämn- dernas roll som allmänhetens ombud i strålsäkerhets- och beredskapsfrågor är viktig och när nämnderna fungerar som avsett ska deras arbete skapa en öppenhet kring insynen i dessa frågor. Enligt utredningens mening är den lokala förankringen viktig för att snabbt kunna fånga upp vilka frågor som när- boende kan ha om den pågående verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör lokala statliga säker- hetsnämnder således finnas kvar vid anläggningar som på olika sätt hanterar kärnämne och där det kan finnas en risk att verksamheten genom utsläpp kan medföra olägenheter för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Vad gäller den lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäck kärnkraftverk konstaterar utredningen att allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats från anläggningsplatsen. Det finns således inte kvar några betydande strålningskällor och påtagliga risker för utsläpp som motiverar en säkerhetsnämnd i Barsebäck. Utredningen föreslår således att den lokala säker- hetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraftverk på sikt avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1461 ft21"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318647x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1021 ft12"&gt;Nämndernas upptagningsområde bör breddas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Utredningens bedömning är nämndernas upptagningsområde bör breddas. Strålsäkerhets- och beredskapsinformation är inte enbart en angelägenhet för boende i den kommun inom vars kommungräns den aktuella anläggningen är belägen, utan även omkringliggande kommuner berörs av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft12"&gt;Nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Vidare gör utredningen bedömningen att nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer än politiska företrädare. Genom att nämnderna upptagningsområde föreslås utökas rent geografiskt breddas även rekryteringsunderlaget. Kompetenser som kan vara värdefulla för nämnderna avser bl.a. det arbete som bedrivs i kommunerna i andra säkerhetsrelaterade frågor genom t.ex. Räddningstjänsten. Dessutom bör representanter för lokala intresseorganisationer, såsom t.ex. miljöorganisa- tioner men även andra organisationer, kunna utses av regeringen som ledamöter i nämnden på samma premisser som övriga ledamöter. Den nuvarande ordningen som innebär att leda- möterna i nämnderna ska utses efter förslag av berörda kom- muner och att ledamöterna bör vara bosatta i den kommun som föreslagit dem bör därför slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1463 ft11"&gt;I dagsläget består nämnden av högst tretton ledamöter plus ersättare. Utredningen bedömer att ett så stort antal ledamöter är svårt att motivera med hänsyn till uppdragets omfattning. Mot den bakgrunden ser utredningen inte heller något reellt behov av ersättare i nämnden. Med tanke på uppdragets karaktär är det samtidigt viktigt att ledamöterna inte är för få. Vid en sammantagen bedömning ser utredningen att ett lämpligt antal ledamöter kan vara nio stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1464 ft12"&gt;Nämndens informationsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Utredningen vill särskilt understryka att nämndens insyns- uppdrag är mer omfattande än att enbart föra vidare information från den aktuella anläggningen. Nämndens roll som informa- tionsbehandlare bör därför förstärkas. För att uppfattas som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft21"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318648x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p970 ft11"&gt;trovärdig är utredningens bedömning att nämnden behöver bearbeta mottagen information innan den förmedlas till med- borgarna. Likaså bör uppdraget omfatta att informera om vilka frågor som nämnden har ställt till kraftbolaget och de svar som bolaget redovisat. Genom att välkomna och synliggöra frågor från allmänheten kan intresset för nämnden och strålsäkerhets- och beredskapsfrågor i berörda kommuner tänkas öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att Strålsäkerhetsmyndigheten bör få en tydligare och starkare roll i nämnderna. Representanter från myndigheten, liksom från länsstyrelsen, bör närvara vid nämndens möte för att informera om strålsäkerhets- och beredskapsarbetet vid den berörda anläggningen, resultat av olika tillsynsåtgärder och uppföljningar av dessa. Myndigheterna bör bistå säkerhetsnämnderna med lokalt anpassad information om genomförda tillsynsåtgärder samt försäkra sig om att nämn- dens information om kraftbolagets strålsäkerhets- och bered- skapsarbete, eventuella brister och åtgärder beskrivs på ett rätt- visande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft11"&gt;Som ett led i att Strålsäkerhetsmyndighetens roll stärks i nämnderna bedömer utredningen att nämnden ska åläggas en informations- och upplysningsplikt gentemot Strålsäkerhets- myndigheten om nämnden upptäcker eller erhåller information som tyder på brister i strålsäkerheten i den aktuella anlägg- ningen. På motsvarande sätt bör Strålsäkerhetsmyndigheten åläggas en skyldighet att informera nämnden om myndigheten i sin tillsyn upptäcker motsvarande förhållanden i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;Krav på ekonomisk uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft11"&gt;Även om det tilldelade beloppet per nämnd är förhållandevis litet anser utredningen att det är viktigt med en ekonomisk styrning och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i nämnderna. Enligt utredningens bedömning finns det inte någon anledning att även fortsättningsvis undanta nämnderna från extern revision. I likhet med andra statliga funktioner bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1465 ft21"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318649x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;därför säkerhetsnämnderna åläggas krav på årsredovisning och verksamhetsredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1394 ft12"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det förefaller mer logiskt att verksamheterna fortsättningsvis finansieras genom avgifter från kraftbolagen via Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförordning än via myndighetens forskningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft12"&gt;Nämndernas trovärdighetsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft11"&gt;Genom att bredda nämndernas upptagningsområde och rekryte- ringsunderlag med bl.a. representanter från lokala intresseorga- nisationer, stärka Strålsäkerhetsmyndighetens roll i nämndernas arbete samt ålägga nämnderna krav på extern revision är utred- ningens utgångspunkt att verksamheten ska fungera tillfreds- ställande och att trovärdigheten förstärkas betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft11"&gt;I kombination med en tydlig styrning genom en ny instruktion för nämnderna bedömer utredningen att åtgärderna bör vara tillräckliga för att återskapa förtroendet för nämn- dernas verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft12"&gt;En ny organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft11"&gt;Utredningen föreslår sammanfattningsvis att verksamheten vid de nuvarande lokala säkerhetsnämnderna breddas i enlighet med vad som förordas ovan. För att understryka den delvis nya inriktningen på nämndernas verksamhet föreslår utredningen att nämnderna byter namn och benämns lokala insynsnämnder. Följande lokala insynsnämnder föreslås inrättas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Studsviks anläggningar för verksamhet med strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid bränslefabriken i Västerås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1469 ft21"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Fem lokala säkerhetsnämnder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Vid fem av de svenska kärntekniska anläggningarna finns lokala statliga säkerhetsnämnder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1470 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid Studsviks kärntekniska anlägg- ningar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lokala säkerhetsnämnden vid de kärntekniska anläggningarna i Forsmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;Historik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna infördes i lagen (1980:1123) om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken. Lagen trädde i kraft den 1 februari 1981. Till lagen fanns förordningen (1981:10) med instruktion för de lokala säkerhetsnämnderna vid kärnkraft- verken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Lagen upphävdes när lagen (1984:03) kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) trädde i kraft den 1 februari 1984 och bestäm- melser om offentlig insyn infördes i den lagen. Nämnderna fick då vidgade uppgifter. Bland annat skulle de kunna inrättas även vid andra kärntekniska anläggningar än kärnkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;En statlig myndighet vars ledamöter utses av regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna är statliga s.k. nämndmyndigheter där ledamöterna utses av regeringen. Nämnden består av 13 leda- möter. Ordföranden och övriga ledamöter i nämnden utses för en tid av högst fyra år. Maximalt tio av ledamöterna utses efter förslag av den kommun där den kärntekniska anläggningen finns och maximalt tre efter förslag av andra kommuner, som omfattas av den inre beredskapszonen för anläggningen. Ledamöterna bör vara bosatta i den kommun som föreslagit dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1471 ft21"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318651x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Säkerhetsnämndernas uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft11"&gt;En lokal säkerhetsnämnd ska inhämta information om det säker- hets- och strålskyddsarbete som har utförts eller planeras vid den kärntekniska anläggning som nämnden är utsedd för&lt;A href="#page_651"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Den lokala säkerhetsnämnden ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;följa det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet vid den kärntekniska anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1472 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;inhämta information om det kärntekniska säkerhets- och strål- skyddsarbete som har utförts eller planeras vid anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;inhämta information om planeringen av beredskapen mot kärn- energiolyckor vid anläggningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;ställa samman material för information om säkerhets- och strålskyddsarbetet och beredskapsplaneringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1472 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;svara för information till allmänheten, myndigheter och institu- tioner på det lokala planet om säkerhets- och strålskyddsfrågor samt frågor om planeringen av beredskapen mot kärnenergi- olyckor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft13"&gt;Nämndens ska sedan ställa samman material för att informera allmänheten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Den lokala säkerhetsnämnden får i mån av tillgång på medel låta utföra sådana utredningar som behövs för att nämnden ska kunna bedöma betydelsen av vidtagna eller planerade kärntekniska säker- hets- eller strålskyddsåtgärder vid den kärntekniska anläggningen. Till hjälp i sitt arbete får nämnden ha en sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;En lokal säkerhetsnämnd får för sin verksamhet 400 000 kronor per år. Pengarna tas från Strålsäkerhetsmyndighetens forsknings- anslag som också betalar ut pengarna. Sammanlagt betalar alltså Strålsäkerhetsmyndigheten ut 2 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;Senast den 1 mars varje år ska Lokala säkerhetsnämnden lämna en berättelse om verksamheten under det senaste budgetåret till regeringen. Något krav på årsredovisning med finansiell revision finns inte. Men flera nämnder har på eget initiativ låtit en auktori- serad revisionsfirma granska räkenskaperna. Som statlig myndighet kan Riksrevisionen besluta om att genomföra en effektivitets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1474 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Jfr förordning (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft21"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318652x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;revision av de lokala säkerhetsnämnderna, men hittills har detta inte skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;I förarbetena till kärntekniklagen&lt;A href="#page_652"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;behandlas de lokala säker- hetsnämndernas uppgifter tämligen ingående. Nämndernas uppgifter är, enligt förarbetena, att skaffa sig insyn i säkerhets- och strålskyddsfrågor samt att informera allmänheten om detta. Nämn- dernas insyn och informationsskyldighet skall omfatta ”över huvud taget allt förekommande säkerhets- och strålskyddsarbete vid en anläggning. Häri ingår säkerhets- och strålskyddsfrågor vid bl.a. transporter av kärnavfall till och från den aktuella anläggningen. Till säkerhetsfrågorna hör också frågor om skydd av en anläggning eller transport (fysiskt skydd), dock i den mån insyns- och informationsskyldigheten är förenlig med kraven på sekretess”. De lokala säkerhetsnämnderna har även rätt att få insyn i och möjlighet att informera om frågor avseende planeringen av beredskapen mot kärnkraftsolyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Det framgår uttryckligen i förarbetena att de lokala säkerhets- nämnderna inte har någon uppgift att exempelvis ställa krav på eller föreskriva säkerhetshöjande eller andra åtgärder för de kärn- tekniska anläggningarna. ”Dessa frågor ankommer uteslutande på tillsynsmyndigheterna att pröva och avgöra”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Tillståndshavarnas skyldigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;För att de lokala säkerhetsnämnderna ska kunna inhämta informa- tion och ställa samman materialet för information till allmänheten krävs att tillståndshavarna för den kärntekniska anläggningen läm- nar en så fullständig redovisning som möjligt. Tillståndshavarna har därför enligt kärntekniklagen&lt;A href="#page_652"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;en skyldighet att ge den lokala säkerhetsnämnden insyn i säkerhets- och strålskyddsarbetet vid anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Tillståndshavarna ska på begäran av nämnden lämna nämnden upplysningar om tillgängliga fakta och låta nämnden ta del av tillgängliga handlingar, allt i den mån det behövs för att nämnden skall kunna fullgöra vad som anges i 20 § &lt;SPAN class="ft194"&gt;kärntekniklagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft195"&gt;Enligt förarbetena till kärntekniklagen omfattar informations- skyldigheten sådan information som är tillgänglig för innehavaren av anläggningen. ”Däri ligger bl. a. att den skall kunna tillhanda-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1475 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Se prop. 183/84:60, s. 55 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Jfr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§ kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft200"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;hållas utan väsentliga olägenheter eller kostnader för innehavaren. Någon skyldighet för denne att för nämndens räkning göra utred- ningar i olika frågor är det alltså inte fråga om”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tillståndshavaren är också skyldig ge nämnden tillträde till och förevisa anläggningar eller platser, om det behövs för att nämnden skall få innebörden av upplysningar eller handlingar som utlämnas belyst och tillträdet är förenligt med gällande säkerhetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Sanktionsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Om en tillståndshavarens inte fullgör vad den lokala säkerhets- nämnden begär eller som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar den lokala säkerhetsnämnden oriktiga uppgifter, kan denne dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Tillståndshavaren kan hos förvaltningsrätten överklaga ett beslut av en lokal säkerhetsnämnd om begäran få ta del av hand- lingar m.m. genom besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;Tillsyn och insyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Den offentliga &lt;SPAN class="ft12"&gt;tillsynen&lt;/SPAN&gt;, dvs. kontrollen av att kärnkraftsanlägg- ningarna följer gällande regelverk, sköts idag av berörda läns- styrelser och Strålsäkerhetsmyndigheten. Den offentliga &lt;SPAN class="ft12"&gt;insynen&lt;/SPAN&gt;, som omfattar inhämtning av information om kärnenergiföretagets säkerhetsarbete, sammanställning och analys av informationen samt spridning av informationen till allmänheten, sköts både av myndig- heten och de lokala säkerhetsnämnderna. De ska båda informera allmänheten om anläggningarnas strålsäkerhetsarbete och om beredskapen vid en kärnkraftsolycka. I praktiken har rollfördel- ningen varit den att Strålsäkerhetsmyndigheten informerar allmän- heten om säkerhets- och strålskyddsfrågor i allmänhet och om resultat från tillsynen av alla kärnkraftsanläggningar medan säker- hetsnämnderna informerar om lokalt säkerhets- och strålskydds- arbete och planering för beredskap vid händelse av en kärnkrafts- olycka vid den lokala anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft21"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318654x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;För uppgifter om affärs- eller driftförhållanden som tillstånds- havaren har lämnat till Lokala säkerhetsnämnden enligt &lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§ kärntekniklagen gäller sekretess om det kan antas att tillstånds- havaren skulle lida skada om uppgiften röjs&lt;A href="#page_654"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Sekretessen gäller i högst tjugo år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från denna sekretessregel om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas&lt;A href="#page_654"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Kärnkraftskommunernas Samarbetsorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;Sedan 1977 finns ett organiserat samarbete mellan de svenska kärn- kraftskommunerna genom organisationen Kärnkraftskommu- nernas samarbetsorgan (KSO). De kommuner som ingår i KSO är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kävlinge kommun (Barsebäcks kärnkraftverk),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nyköpings kommun (Studsviks kärntekniska anläggning),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Oskarshamns kommun (Oskarshamns kärnkraftverk),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Varbergs kommun (Ringhals kärnkraftverk) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Östhammars kommun (Forsmarks kärnkraftverk).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Organisationen arbetar på olika sätt med frågor av gemensamt intresse för de fem kärnkraftskommunerna. Det kan exempelvis handla om gemensamma ståndpunkter och yttranden till rege- ringen i olika frågor som rör de fem kommunerna med kärntek- niska anläggningar. Sedan flera år genomför, enligt uppgift, KSO studieresor till olika länder för kommunernas förtroendevalda och tjänstemän. Syftet är att få ett internationellt perspektiv på kärn- kraftsfrågorna och informera sig om förhållandena i andra länder och kommuner med kärnkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1476 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Jfr 32 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr 32 kap. 10 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318655x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Group of Municipalities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Sedan 1993 finns det också ett organiserat samarbete mellan kärnkraftkommunernas samarbetsorganisationer i Europa genom ”Group of Municipalities with Nuclear Facilities (GMF)”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Organisationen har medlemmar från Frankrike, Sverige, Spanien, Nederländerna, Litauen, Slovakien, Tjeckien, Ungern, Rumänien, Bulgarien och Slovenien. Organisationen samarbetar också med kommuner i Tyskland, Belgien och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Organisationen drivs huvudsakligen med hjälp av medlems- avgifter. GMF har sitt huvudkontor i Madrid, Spanien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1477 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Vetenskaplig utvärdering av de lokala säkerhetsnämndernas verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Utredningen har uppdragit åt Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet, att genomföra en utvärdering av de lokala säker- hetsnämndernas insyns- och informationsarbete. Utvärderingen bygger på nämndernas dokumentation, intervjuer med att antal personer och en elektronisk enkät till säkerhetsnämndernas leda- möter&lt;A href="#page_655"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;a) Lokala säkerhetsnämndernas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Nämnderna har haft mellan tre och sju protokollförda möten per år. Samtliga nämnder hade planerat fyra möten per år men under något år fick tre av nämnderna ställa in planerade möten eftersom det inte fanns tillräckligt med frågor att behandla. Flest möten har säkerhetsnämnden vid Forsmark haft, bl.a. anordnandes två extra- möten under 2006 till följd av snabbstoppet vid reaktor Forsmark 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Samtliga nämnder har genomfört studiebesök på den egna kärnenergianläggningen och ledamöterna har gjort studieresor till andra anläggningar i Sverige och utomlands. Studieresorna utom- lands har varit ett samarrangemang organiserat av Kärnkraftskom- munernas samarbetsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Anders Hanberger september 2010. Fungerar de lokala säkerhetsnämnderna som allmänhetens ombud? – En utvärdering av nämndernas verksamhet med fokus på insyn i kärnkraftverken och information till allmänheten, dnr M 2008:05/2010/19. Rapporten i dess helhet kan läsas på www.ucer.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318656x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Nämnderna har i varierad omfattning inhämtat information från den egna anläggningen och från Strålsäkerhetsmyndigheten (tidi- gare dåvarande Statens kärnkraftinspektion och Statens strål- skyddsinstitut), Svensk kärnbränslehantering AB och länsstyrelsen samt i något fall också från den lokala Räddningstjänsten. Informa- tionsinhämtningen är en grundbult i insynen men verksamhets- berättelserna beskriver inte närmare vilken information som sam- lats in eller vilka frågor nämnderna ställt till anläggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;En huvuduppgift för de lokala säkerhetsnämnderna är att infor- mera allmänheten om säkerhetsfrågor. I verksamhetsberättelserna redovisas att information har lämnats på kommunernas hemsidor och ibland på annat sätt. Det framgår också att mötesprotokoll, verksamhets- och några reseberättelser finns på kommunernas hemsidor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Utvärderingens sammanfattande bedömning är att informa- tionen från de lokala säkerhetsnämndernas till allmänheten varierar stort i tillgänglighet, innehåll och aktualitet. Några nämnder har lagt ner mer ansträngningar på att nå ut till medborgarna än andra. Nämndernas protokoll har inte studerats systematiskt men dessa kan innehålla värdefull information som intresserade och aktiva medborgare kan ta del av. De protokoll som studerades innehöll varierande information. Några innehöll nästan ingen information, andra okommenterade &lt;NOBR&gt;OH-presentationer&lt;/NOBR&gt; och några sammanfatt- ningar av bolaget och Strålsäkerhetsmyndighetens presentationer med efterföljande frågor och svar. Med undantag för vissa proto- koll är informationen till allmänheten kortfattad och redovisande. Det som ofta finns att läsa är att kraftföretagen har informerat säkerhetsnämnderna men vad företagen informerat om och vilka säkerhetsproblem som företaget själv eller Strålsäkerhetsmyndig- heten upptäckt redovisas i många fall inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft93"&gt;b) Ledamöternas erfarenheter av det egna arbetet&lt;A href="#page_656"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Ledamöternas kunskap och kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;De flesta ledamöter uppger att de har fått någon form av utbildning i kärnsäkerhets- och strålskyddsfrågor. För varje ny mandatperiod erbjuds alla ledamöter och sekreterare en kortare utbildning under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ledamöterna vid lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraftverk har valt att inte medverka i enkäten utan har istället skickat en skrivelse till utredningen, dnr M 2008:05/2010/16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft21"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;två till tre dagar. Utöver en gemensam utbildning får ledamöterna kunskap genom att experter från tillsynsmyndigheterna medverkar i nämndens möten och på så sätt höjer kunskapsnivån. Likaså får ledamöterna information och kunskap från kärnkraftsindustrin men det är den informationen som ledamöterna ska kunna värdera och kritiskt granska innan den förmedlas till allmänheten. Det finns också ledamöter som har stor kunskap i dessa frågor genom sin tidigare verksamhet. Flera av ledamöterna har ett förflutet på något att kärnkraftverken. Sju av tio ledamöter uppger att de har tillräckliga kunskaper för att sköta nämndens uppdrag. Det finns dock ledamöter som anser att kunskaperna är otillräckliga för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;Nämndernas insyn i de kärntekniska anläggningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;För att kunna utföra nämndens insyns- och informationsuppdrag måste anläggningen vara öppen och behjälplig. Ledamöterna har generellt upplevt att företagen har visat stor öppenhet i att ge nämnden insyn i verksamheten. Några ledamöterna upplever att det inte alltid har varit så öppet och att det är svårt att veta om de alltid får den information som är relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;När det gäller frågan om anläggningens information till allmän- heten varit tillräcklig, saklig och begriplig svarade en majoritet av ledamöterna att de upplevde det så, dock varierade uppfattningen mellan de olika nämnderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har också ett informationsuppdrag gentemot allmänheten. En majoritet av ledamöterna anser att myn- digheten lämnat tillräcklig information och förklaringar angående tillsynen till nämnderna. Informationen upplevs som saklig av en klar majoritet. Däremot anser ledamöterna inte att Strålsäkerhets- myndigheten sköter informationen till allmänheten lika bra. Endast fyra av tio ledamöter anser att information och förklaringar till till- synen till allmänheten har varit tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Studiebesök och studieresor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Nämnledamöterna genomför studiebesök och studieresor varje år. Hälften av alla ledamöter uppger att de deltagit i fem eller flera studieresor. Något färre uppger att de har deltagit i två till fyra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;resor. Några har ännu inte deltagit i någon resa. För majoriteten har studieresorna haft ett stort värde. Resorna har ökat nämndens kunskaper om strålskydds- och säkerhetsfrågor och om beredskap vid en kärnenergiolycka. Det har även varit värdefullt för att skapa och upprätthålla kontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;c) Allmänhetens erfarenheter av den lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Den bild som presenteras bygger på intervjuer med reportrar vid lokaltidningar och lokala naturskyddsföreningar och Opinions- gruppen för säker slutförvaring i Östhammar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;Kännedom om lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;De flesta i Östhammar känner till att lokala säkerhetsnämnden finns men inte vad nämnden gör. Efter snabbstoppet i reaktor Forsmark 1 i juli 2006 är nämnden känd bland medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1478 ft13"&gt;Lokala säkerhetsnämnden i Oskarshamn upplevs som osynlig. Lokaltidningen i Varberg har länge känt till lokala säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft11"&gt;nämnden i Varberg men det är få som känner till den bland allmän- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Lokaltidningen i Nyköping får inte någon information från nämnden i Nyköping.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Naturskyddsföreningen i Kävlinge har känt till att det finns en lokal säkerhetsnämnd efter att lokaltidningen skrivit om den. Få Kävlingebor kände till nämnden men efter att Sydsvenskan grans- kat nämnden var det få som inte visste att det fanns en säker- hetsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Lokala säkerhetsnämndens insynsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Få av de intervjuade vet något alls om nämndernas insynsarbete och tycker inte att de har fått veta tillräckligt om hur säker- hetsnämnderna utför sitt insynsuppdrag. Nämnden lämnar en mycket generell information, om den lämnas alls, som berättar att kommunen håller sig informerad om företagets säkerhets- och beredskapsarbete. En av de intervjuade uppfattar nämndens insyns- arbete som mer eller mindre hemligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Lokala säkerhetsnämndernas information till allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Information om hur allmänheten kan komma i kontakt med säkerhetsnämnderna varierar. Nämnderna gör sig mer eller mindre lättillgängliga. Den nämnd som nått ut på det tydligaste sättet till allmänheten är den vid Forsmark. Efter händelserna 2006 med snabbstoppet i reaktor Forsmark 1 och att Forsmark/Östhammar valts som plats för slutförvar av använt kärnbränsle har nämnden varit mer aktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Den information till allmänheten som lämnas av säkerhets- nämnden i Oskarshamn uppfattas som otillräcklig och svårtill- gänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Informationen som finns att hämta om och från säkerhets- nämnden vid Ringhals på kommunens hemsida uppfattas som väldigt summarisk. Den visar inte på någon aktivitet. Nämnden har haft två öppna informationsmöten under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den information som finns om lokala säkerhetsnämnden vid anläggningarna i Studsvik på Nyköpings kommuns hemsida uppfattas som otillräcklig. En del av informationen uppfattas vara positivt vinklad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Naturskyddsföreningen i Kävlinge har inte tagit del av någon information annat än det som skrevs i lokaltidningen 2007. Efter- som Barsebäck har lagts ner och kärnbränslet forslats bort är det oklart vilka säkerhetsrisker som finns och vilket säkerhetsarbete som nämnden behöver informera allmänheten om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Synpunkter på lokala säkerhetsnämndernas uppdrag och insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Varken ledamöterna själva eller intervjupersoner tycker att nämn- derna sköter informationen till allmänheten på ett bra sätt. Alla pekar på att nämnderna borde vara mer aktiva, med undantag för nämnden vid Forsmark som av några får godkänt efter 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Lokalreportrar och representanter för lokala miljöorganisationer framhåller på olika sätt att det finns en fara i att lokala säker- hetsnämnden indirekt propagerar för bolaget i den information som nämnden väljer att gå ut med och likaså att kommunen inte har intresse av att öppet redovisa eventuella säkerhetsproblem vid anläggningen. Flera tror att om brister i säkerheten uppdagas och om en lokal diskussion uppmuntrades skulle det upplevas som ett hot mot arbetstillfällen eller så kunde det skada kommunens rykte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft21"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Ett annat problem som uppmärksammats är att alla ledamöter inte är pålästa och att vissa ledamöter kan ha en egen politisk agenda som gör att det är svårt att veta vad den lokala säkerhetsnämnden står för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;Samtliga som har intervjuats om den lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäck framhåller att behovet är mindre av en säkerhets- nämnd efter det att verket har stängts. Några menar dock att det även i dagsläget kan finnas ett värde av att det finns någon form av organisation som har insyn och kan informera allmänheten om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;Samtliga intervjuade betonar att det finns ett trovärdighets- och kompetensproblem kopplat till den information som säkerhets- nämnderna ska ge till allmänheten. Intervjupersonerna har upplevt att lokalbefolkningens intresse för information om anläggningens säkerhetsarbete och beredskap är litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1479 ft100"&gt;d) Strålsäkerhetsmyndighetens erfarenhet av de lokala säkerhetsnämnderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten medverkar vid nämndernas möten när myndigheten får en kallelse. Från myndighetens sida är ambitionen att träffa nämnderna minst en gång per år och då i första hand när myndigheten kan informera om och kommentera den samlade säkerhetsvärdering av kärnkraftsföretaget som myndigheten gör årligen. Myndigheten medverkar också i extrainsatta möten som har hållits vid extraordinära händelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;Erfarenhet av medverkan i nämndernas möten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten uppfattar att nämnderna präglas av olika kulturer. Nämndledamöterna är i varierande grad insatta i frågorna. Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmark nämns som ett positivt exempel där många av ledamöterna är pålästa och har stor kompetens att ställa relevanta frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Från Strålsäkerhetsmyndighetens sida fyller nämnderna en viktig funktion genom att vara en kanal för att få ut myndighetens budskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1480 ft21"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;Erfarenheter av de lokala säkerhetsnämndernas verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten upplever att ledamöternas kunskap och engagemang varierar. Det kan vara svårt att i nämnderna få den tillräckliga kompetens som krävs för att ställa frågor som leder fram till att få en insyn bakom kulisserna eller bakom den &lt;NOBR&gt;OH-bild&lt;/NOBR&gt; som företaget vill visa upp. I det sammanhanget kan Strålsäkerhets- myndigheten vara till hjälp. Myndigheten pekar också på att kraft- företagen är viktiga arbetsgivare på orten vilket ibland kan styra viljan att ställa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft11"&gt;På mötena deltar Strålsäkerhetsmyndigheten främst som experter. Myndigheten har valt att inta en reaktiv roll vid möten och går inte i polemik med kraftföretagen vid sittande nämnder. Däremot kan myndighetens presentation balansera kraftbolagens presentation. Då är det vanligt att nämndledamöterna ställer frågor av klarläggande karaktär. Informationen som myndigheten lämnar har alltid mottagits väl och uppfattats som tillförlitlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;Några av de intervjuade med erfarenhet från både Ringhals och Forsmark uppfattar att nämnden vid Ringhals intog en något mer oberoende ställning gentemot bolaget jämfört med nämnden vid Forsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Synpunkter på nämndernas uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft11"&gt;En av de intervjuade betonar att de lokala säkerhetsnämnderna har ett svårt uppdrag och tycker att det är svårt att se hur de ska kunna klara det med så lite resurser som de har. En annan framhåller att det finns ett värde i sig att det finns en lokalt förankrad grupp som kontinuerligt följer säkerhetsfrågorna i kärnkraftskommunerna och informerar allmänheten om detta. Om inte lokala säkerhets- nämnden fanns skulle Strålsäkerhetsmyndigheten behöva en annan kanal för att nå ut till befolkningen som bor runt anläggningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1481 ft11"&gt;Ledamöternas kunskaper i säkerhetsfrågor uppfattas inte gene- rellt som ett problem av alla. Ledamöterna kan bli tillräckligt insatta om de är engagerade. Det viktiga är att svaren som nämnden får av kraftföretaget och myndigheten förstås och kan göras begripliga för allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft21"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;e) Slutsatser och rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1482 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna har inte fungerat väl som allmän- hetens ombud och har inte gett allmänheten tillräcklig insyn i kärnkraftverkens säkerhets- och beredskapsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nämndernas samlade kunskap i säkerhetsfrågor varierar och många nämndledamöter har otillräcklig kunskap för att kunna ställa relevanta frågor och följdfrågor till bolaget och Strålsäker- hetsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Nämndens information är otillräcklig för att medborgaren ska få en rättvisande bild av bolagets säkerhetsarbete, eventuella brister, problem och om och hur brister har åtgärdats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men reformeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nämndernas sammansättning och kompetensbehov behöver ses över och förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nämndens informationsuppdrag behöver prioriteras bättre och utvidgas till att omfatta hur nämnden själv arbetar med insyn i bolaget och information om resultat av myndigheternas tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nämnderna behöver bli mer tillgängliga, aktivare och utveckla sin insyn och information för att kunna fungera som allmänhetens ombud i frågor om företagets säkerhetsarbete och myndigheternas tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft11"&gt;Rekommendationerna gäller alla nämnder utom den vid Barsebäck. Det finns inte längre ett behov av att ha kvar den lokala säker- hetsnämnden i Kävlinge efter det att Barsebäcksverket har lagts ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft13"&gt;Utredningen kan konstatera att utvärderingsrapporten på ett gedi- get sätt har behandlat relevanta frågeställningar som aktualiseras i samband med en granskning av de lokala säkerhetsnämndernas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft21"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1483 ft11"&gt;verksamhet. Rapportens slutsatser och rekommendationer ligger till stor del till grund för de överväganden utredningen gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1484 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men reformeras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft11"&gt;Enligt utvärderingsrapporten har nämnderna främst varit en insynskanal för kommunpolitiker och nämnderna har inte i till- räcklig utsträckning verkat i enlighet med lagstiftarens intentioner. Nämnderna har inte visat att insynen i bolagen skett på ett obe- roende sätt. Bindningarna till anläggningarna framträder på olika sätt, bl.a. i att nämnden inte ställer kritiska frågor och följdfrågor till bolagen om säkerhetsarbetet och vidtagna åtgärder efter att brister har upptäckts eller för att upptäcka brister. Likaså har informationen till allmänheten varit otillräcklig, främst redovisande och oftast har bolagets beskrivning av säkerhets- och beredskaps- arbetet och eventuella brister förmedlats utan kommentarer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft11"&gt;Även om utvärderingen belyser ett antal brister med verk- samheten i de lokala säkerhetsnämnderna gör utredningen bedöm- ningen att mycket talar för att nämnderna alltjämt bör behållas. Nämndernas roll som allmänhetens ombud i säkerhets- och bered- skapsfrågor är viktig och när nämnderna fungerar som avsett ska deras arbete skapa en öppenhet kring insynen i dessa frågor. Ett alternativ till lokala säkerhetsnämnder är att Strålsäkerhetsmyndig- heten övertar nämndernas arbete med att informera allmänheten. Utredningen bedömer dock att det är värdefullt att ha en utpekad grupp med lokal förankring som följer arbetet vid respektive anläggning och informerar allmänheten. Om myndigheten istället skulle åläggas informationsansvaret skulle det krävas en annan kanal för att nå ut till befolkningen runt anläggningarna samt rent allmänt en viss resursförstärkning till myndigheten. Enligt utred- ningens mening är den lokala förankringen viktig för att snabbt kunna fånga upp vilka frågor som närboende kan ha om den pågående verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör lokala statliga säkerhets- nämnder således finnas kvar vid anläggningar som på olika sätt hanterar kärnämne och där det kan finnas en risk att verksamheten genom utsläpp kan medföra olägenheter för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1486 ft21"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Vad däremot gäller lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäck kärnkraftverk kommer utredningen till samma slutsats som utvärderingsrapporten. Allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats från anläggningsplatsen. Det finns således inte kvar några betydande strålningskällor och påtagliga risker för utsläpp som motiverar en säkerhetsnämnd i Barsebäck. Det kvarvarande kontaminerade materialet utgör främst en risk för de arbetstagare som så småningom ska riva anläggningen. Däremot utgör inte materialet någon potentiell fara för närboende som utgör skäl för att bevara säkerhetsnämnden i Barsebäck. Utredningen föreslår således att den lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärnkraft- verk på sikt avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Nämndernas upptagningsområde bör breddas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utredningens bedömning är nämndernas upptagningsområde bör breddas. Strålsäkerhets- och beredskapsinformation är inte enbart en angelägenhet för boende i den kommun inom vars kommun- gräns den aktuella anläggningen är belägen, utan även omkringlig- gande kommuner berörs av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen har även beaktat frågan om nämnden även fortsättningsvis bör ha en statlig anknytning eller om det finns fördelar med att överföra nämnden i kommunal regi. Vad som talar emot en kommunal nämnd är att den statliga styrningen över verksamheten går förlorad. Likaså är inte heller partipolitisk tillhörighet en förutsättning för deltagande i nämndens arbete om den fortsätter att vara ett statligt organ. Eftersom utredningen bedömer att rekryteringsunderlag till nämnderna bör breddas (se nedan) och att det i övrigt finns klara fördelar med en statlig styrning över verksamheten anser utredningen att nämnderna även fortsättningsvis bör vara statliga nämndmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1487 ft174"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;16.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;Nämndernas sammansättning och kompetensbehov behöver ses över och förstärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Utvärderingsrapporten bedömer att det finns ett trovärdighets- och kompetensproblem med att nämnden enbart består av lokalpolitiker och att nämnderna behöver öppnas upp för andra aktörer, t.ex. en eller ett par representanter för allmänheten ges en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;observatörs- och/eller frågeställarroll i nämnden. Den nuvarande ordningen som innebär att ledamöterna i nämnderna ska utses efter förslag av berörda kommuner och att ledamöterna bör vara bosatta i den kommun som föreslagit dem bör därför slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningens bedömning är nämndernas upptagningsområde bör breddas. Säkerhets- och beredskapsinformation är inte enbart en angelägenhet för boende i den kommun inom vars kommun- gräns den aktuella anläggningen är belägen, utan även omkring- liggande kommuner berörs av dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vidare delar utredningen Umeå universitets bedömning att nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer än politiska före- trädare. Genom att nämndernas upptagningsområde föreslås utökas rent geografiskt breddas även rekryteringsunderlaget. Kompetenser som kan vara värdefulla för nämnderna avser bl.a. det arbete som bedrivs i kommunerna i andra säkerhetsrelaterade frågor genom t.ex. Räddningstjänsten. Dessutom bör representanter för lokala eller regionala intresseorganisationer, såsom t.ex. miljöorganisa- tioner men även andra organisationer, kunna utses som ledamöter i nämnden på samma premisser som övriga ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I dagsläget består nämnden av högst tretton ledamöter. Utred- ningen bedömer att ett så stort antal ledamöter är svårt att moti- vera med hänsyn till uppdragets omfattning. Mot den bakgrunder ser utredningen inte heller något reellt behov av ersättare i nämn- den. Med tanke på uppdragets karaktär är det samtidigt viktigt att ledamöterna inte är för få. Vid en sammantagen bedömning ser utredningen att ett lämpligt antal ledamöter kan vara nio stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Nämndledamöterna bör också få mer kunskap om säkerhets- och beredskapsfrågor vid anläggningarna och också information om hur nämnden ska kunna uppträda som en oberoende insyns- kanal, hur informationen bearbetas och kommuniceras med allmän- heten. Utredningen har inte någon detaljkunskap om innehållet i den utbildning som anordnas i början av varje mandatperiod men det kan finnas anledning till revidering av utbildningsunderlaget. Det kan också behövas fler utbildningstillfällen och forum för en fortlöpande och reflekterande diskussion om hur nämnderna ska utföra sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Rent principiellt kan utredningen konstatera att det kan finnas anledning att se över om det finns behov av säkerhetsnämnder för att få medborgerlig insyn även i andra verksamheter än sådana som är förknippade med strålning och hantering av kärnämne. T.ex. kan haverier i stora oljeraffinaderier eller kemikaliefabriker få långt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318666x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;gående konsekvenser för människors hälsa och miljön. Ett sådant förslag ligger dock utanför utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Nämndens informationsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;I likhet med de slutsatser som presenteras i utvärderingsrapporten anser utredningen att nämndens informationsuppdrag behöver prioriteras bättre och utvidgas till att omfatta hur nämnden själv arbetar med insyn i kraftbolaget och information om resultatet av myndigheternas granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Utredningen vill särskilt understryka att nämndens insyns- uppdrag är mer omfattande än att enbart föra vidare information från strålsäkerhetsanläggningen. Nämndens roll som informations- behandlare bör därför förstärkas. För att uppfattas som trovärdig är utredningens bedömning att nämnden behöver bearbeta mottagen information innan den förmedlas till medborgarna. Likaså bör uppdraget omfatta att informera om vilka frågor som nämnden har ställt till kraftbolaget och de svar som bolaget redovisat. Genom att välkomna och synliggöra frågor från allmänheten kan intresset för nämnden och strålsäkerhets- och beredskapsfrågor i berörda kom- muner tänkas öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Nämnden bör också bättre informera allmänheten om Strål- säkerhetsmyndighetens tillsyn och eventuella krav som ställts på anläggningen, samt om och när beslutade åtgärder ska vara genom- förda och om uppföljning av åtgärderna har gjorts. Likaså bör det finnas information om länsstyrelsens beredskapsövningar. Infor- mationen bör vara informativ och inte enbart redovisande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Rent allmänt behöver nämndens informationsplikt gentemot medborgarna lyftas fram, inte minst i händelse av en allvarlig incident eller olycka. I ett skarpt läge är naturligt behovet av aktivt insynsarbete och snabb och tillförlitlig information som störst. Även om det inte har inträffat någon exceptionell händelse ska informationsarbetet prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Samtliga lokala säkerhetsnämnder informerar om nämndens verksamhet via respektive kommuns webbsida. Nämnderna har också tagit fram informationsbroschyrer och nyhetsblad. Enligt utvärderingsrapporten varierar informationen stort i tillgänglighet, innehåll och aktualitet.&lt;A href="#page_666"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En av rapportens slutsatser är att nämn- derna behöver bli mer tillgängliga, aktivare och utveckla sin insyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet, Umeå Centre for Evaluation Research, September 2010, s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1047 ft11"&gt;och information för att kunna fungera som allmänhetens ombud i fråga om kraftbolagens strålsäkerhetsarbete och myndigheternas tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft11"&gt;Utvärderingen har visat att vissa nämnder aldrig har hållit informationsmöten för allmänheten. Utredningen bedömer att öppna möten är ett sätt att bli mer tillgänglig för medborgarna. Nämndernas webbsidor bör också bli mer tillgängliga och hållas aktuella. Som utvärderingen visat är det framför allt genom lokala medier som allmänheten fått information om lokala säkerhets- nämnden. Det intresse som lokaltidningar visar nämnderna påverkar i hög grad allmänhetens kännedom om och bild av verksamheten. Nämnderna kan behöva utveckla någon form av mediestrategi för informationen till allmänheten och för att hålla lokaltidningar bättre informerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1488 ft11"&gt;Nämndens betydelse och tyngd kan också stärkas genom att ordföranden i nämnden ges ett tydligt mandat och att det finns klara instruktioner för vilka uppgifter som åvilar denne och hur verksamheten i stort ska bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft11"&gt;Representanter för Strålsäkerhetsmyndigheten medverkar i nämn- dernas möten när det blir kallade. Myndighetens ambition är att träffa nämnderna minst en gång per år och då i första hand när myndigheten kan informera om och kommentera den samlade säkerhetsvärderingen av kraftbolagen. Om nämnderna kallar till extrainsatta möten med anledning av någon extraordinär händelse medverkar myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att Strålsäkerhetsmyndigheten bör få en tydligare och starkare roll i nämnderna. Representanter från myndigheten, liksom från länsstyrelsen, bör närvara vid nämndens möte för att informera om kraftbolagets strålsäkerhetsarbete, resultat av olika tillsynsåtgärder och uppföljningar av dessa. Myndigheterna bör bistå säkerhetsnämnderna med lokalt anpassad information om genomförda tillsynsåtgärder samt försäkra sig om att nämndens information om kraftbolagets strålsäkerhets- och beredskapsarbete, eventuella brister och åtgärder beskrivs på ett rättvisande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1488 ft13"&gt;Som ett led i att Strålsäkerhetsmyndighetens roll stärks i nämnderna bedömer utredningen att nämnden ska åläggas en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft21"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318668x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td237"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;informations- och upplysningsplikt gentemot Strålsäkerhetsmyn- digheten om nämnden upptäcker eller erhåller information som tyder på brister i strålsäkerheten i den aktuella anläggningen. På motsvarande sätt bör Strålsäkerhetsmyndigheten åläggas en skyl- dighet att informera nämnden om myndigheten i sin tillsyn upptäcker förhållanden som skulle kunna ha en negativ inverkan på strålsäkerheten i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Krav på ekonomisk uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;De lokala säkerhetsnämnderna är enligt förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar befriade från kravet på årsredovisning. Istället ska nämnderna årligen till regeringen lämna in en berättelse om verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1489 ft11"&gt;Det har vid flera tillfällen rests frågor om den ekonomiska uppföljningen för nämnderna. Det har även konstaterats att Riks- revisionen har det formella revisionsansvaret, men nämnderna omfattas inte av den årliga revisionen eftersom beloppen är så små.&lt;A href="#page_668"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även om det tilldelade beloppet per nämnd är förhållandevis litet anser utredningen att det är viktigt med en ekonomisk styr- ning och uppföljning av den verksamhet som bedrivs i nämnderna. Enligt utredningens bedömning finns det inte någon anledning att även fortsättningsvis undanta nämnderna från extern revision. I likhet med andra statliga funktioner bör därför lokala säkerhets- nämnden åläggas krav på årsredovisning och verksamhetsredo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1490 ft11"&gt;visning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Det årliga beloppet om 400 000 kronor per nämnd som finansierar respektive verksamhet tas från Strålsäkerhetsmyndighetens anslags- post för forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det förefaller mer logiskt att verk- samheterna fortsättningsvis finansieras genom avgifter från kraft- bolagen via Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförordning än via myndighetens forskningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Försvarsutskottets betänkande 2009/10:FÖU4 Strålningsskydd och kärnteknisk säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet - lokala säkerhetsnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Nämndens trovärdighetsproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Utvärderingsrapporten har särskilt tagit upp att det finns ett generellt problem i att säkerhetsnämnden och kommunen är beroende av kraftbolaget som arbetsgivare, vilket påverkar nämn- dernas insyn och information till allmänheten samt nämndens tro- värdighet. Utvärderingens samlade bedömning är att nämndernas inte har uppträtt tillräckligt oberoende i förhållande till bolagen. Därför har inte heller den information som nämnden förmedlat till allmänheten uppfattats som obunden och informationen har i de flesta fall varit otillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Genom de åtgärderna som utredningen förslår vad gäller nämn- dens verksamhet bedömer utredningen att det finns förutsättningar att återskapa förtroendet för nämnden såsom allmänhetens ombud i strålsäkerhets- och beredskapsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Genom att bredda nämndens upptagningsområde och rekryte- ringsunderlag med bl.a. representanter från lokala intresseorganisa- tioner, stärka Strålsäkerhetsmyndighetens roll samt ålägga nämn- derna krav på extern revision är utredningens utgångspunkt att verksamheten i nämnden ska fungera tillfredsställande och att trovärdigheten förstärkas betydligt. I kombination med en tydlig styrning genom en ny instruktion för nämnderna bedömer utred- ningen att åtgärderna bör vara tillräckliga för att återskapa för- troendet för nämnderna och dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;En ny organisation och ett nytt namn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Utredningen föreslår sammanfattningsvis att verksamheten vid de nuvarande lokala säkerhetsnämnderna breddas i enlighet med vad som förordas ovan. För att understryka den delvis nya inriktningen på nämndernas verksamhet föreslår utredningen att nämnderna byter namn och benämns lokala insynsnämnder. Följande lokala insynsnämnder föreslås inrättas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Studsviks anläggningar för verk- samhet med strålning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Lokala insynsnämnden vid bränslefabriken i Västerås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318670x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1491 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning och leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster av betydelse för strålsäkerheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer att det skulle vara värdefullt om Strålsäkerhetsmyndigheten – i likhet med andra motsvarande myndigheter runt om i världen – ges en möjlighet till insyn redan i tillverkningsskedet av en viktig anordning eller komponent som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft11"&gt;De juridiska svårigheter som är förknippade med ett utökat tillsynsmandat till Strålsäkerhetsmyndigheten är dock omfat- tande. Utredningen har därför skisserat en tänkbar modell som innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten förvisso inte ges ett till- synsmandat som omfattar även tillverkare och leverantörer men som ändå bör kunna möjliggöra att syftet med en regelrätt leverantörstillsyn i stora delar ändå tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft11"&gt;En viktig utgångspunkt är att det till fullo är tillstånds- havarens ansvar att en beställd produkt som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet håller tillräckligt hög kvalitet för sitt ändamål. Om denne inte är tillräckligt uppmärksam i sitt kvalitetssäkringsarbete kan det få till följd att den beställda produkten inte håller utlovad standard. Myndighetens tillsynsinsatser bör således ensidigt rikta in sig på tillståndshavarens förmåga att genomföra en gedigen upphand- ling och utföra erforderliga kvalitetskontroller. Om fel eller brister upptäcks vid en granskning hos en leverantör eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft21"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318671x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p925 ft11"&gt;tillverkare har tillståndshavaren således inte varit tillräckligt omsorgsfull i sitt kvalitetsarbete. Någon tillsynsinsats direkt gentemot leverantören eller tillverkaren blir följaktligen inte aktuell, utan myndighetens tillsyn avser enbart granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring och hur detta har omsatts av leverantören. Det innebär också att myndigheten aldrig på egen hand besöker en leverantör eller tillverkare utan besök äger alltid rum i sällskap med tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd. Kommunikationen sker heller aldrig direkt med leverantören eller tillverkaren annat än för att få information om hur tillståndshavarens kvalitetssäkringsåtgärder har omsattas i deras verksamhet. Skulle myndigheten ha synpunkter på det arbete som leverantören eller tillverkaren utför ska dessa följ- aktligen framföras uteslutande till tillståndshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft11"&gt;På så sätt bedömer utredningen att förutsättningar för till- synen är så ensidigt inriktade på tillståndshavarens kvalitets- säkring att det föreslagna modellen inte bör kunna ses som en svensk myndighetsutövning gentemot en leverantör eller till- verkare som inte sällan bedriver sin verksamhet utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft11"&gt;Utredningen föreslår mot den bakgrunden att det införs en bestämmelser i 12 kap. 27 § miljöbalken som säkerställer att tillsynsmyndigheten får möjlighet till insyn och granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring vid tillverkning och leverans av material, utrustning, komponenter och tjänster av betydelse för strålsäkerhet i anläggningar för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Från den 1 mars 2011 kommer Strålsäkerhetsmyndigheten att överta den operativa tillsynen enligt miljöbalken över frågor som rör verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;A href="#page_671"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt nu gällande regler har myndigheten tillsynsansvaret för de frågorna enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Verksamhet med strålning är bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;drift av kärnreaktorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;drift av anläggningar för hantering eller bearbetning av kärnämne,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;anläggning slutförvaring eller mellanlagring av kärnämne, radioaktivt avfall, använt kärnbränsle eller annat radioaktivt ämne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1495 ft11"&gt;Utanför begreppet verksamhet med strålning hamnar projektering, konstruktion eller tillverkning av varor eller produkter som t.ex. pumpar, ventiler, rördelar, betong eller annat som är en förut- sättning för den kärntekniska verksamheten. Det är först i skedet då pumpen eller ventilen installeras i anläggningen eller då betongen hälls i sina former eller rördelar monteras som det blir fråga om verksamhet med strålning. Med stöd av den nuvarande lagstiftningen är det således inte möjligt att genomföra inspek- tioner eller annan tillsyn av tillverkare av material eller kompo- nenter som ska ingå i en anläggning eftersom sådan tillverkning eller leverans inte utgör verksamhet med strålning förrän vid instal- lation i anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft11"&gt;Ansvaret för att anordningar och komponenter beställs, konst- rueras och fungerar som avsett åvilar helt och hållet tillstånds- havaren eller den som ansöker om tillstånd. Vid leverans av stora viktiga komponenter såsom t.ex. en ånggenerator till en kärnkrafts- reaktor, är det brukligt att tillståndshavaren uppdrar åt en huvud- leverantör att svara för inköp eller tillverkning av komponenten. Denne i sin tur anlitar olika uppdragstagare för att kunna fullfölja sitt åtagande. Även dessa kan vara i behov av att låta någon annan vidta vissa åtgärder. Kedjan av involverade leverantörer kan därmed bli lång och svår att överblicka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;När komponenten eller anordningen är tillverkad och ska instal- leras i anläggningen – och därmed rent juridiskt kan blir föremål för Strålsäkerhetsmyndighetens granskning – är det förenat med vissa svårigheter att genomföra kompletta kvalitetssäkrings- kontroller av hur väl en komponent är tillverkad. Kontroller bör av praktiska skäl ske i ett tidigare skede av tillverkningsprocessen. Det är i vissa fall inte möjligt att göra en fullständig kontroll när komponenten eller anordningen är leveransklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Mot denna bakgrund är det av central betydelse för strålsäker- heten att tillståndshavaren har gjort en gedigen upphandling och genomför en efterföljande kvalitetssäkring. Om en komponent eller anordning som inte fungerar såsom avsetts byggs in i anlägg- ningen kan det i värsta fall leda till att oväntade och svårlösta säkerhetsproblem uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft21"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318673x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Internationella jämförelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft11"&gt;I den finländska motsvarigheten till kärntekniklagen&lt;A href="#page_673"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;finns bestäm- melser som ger tillsynsmyndigheten möjlighet att göra inspek- tioner hos vissa leverantörer till tillståndshavare. Strålsäkerhets- centralen (STUK) har rätt att fordra att sådana konstruktioner eller anordningar som är avsedda som komponenter i en kärnanläggning, framställs på ett sätt som godkänts av myndigheten och förplikta tillståndshavaren – eller den som ansöker om tillstånd – att bereda STUK tillfälle att i tillräcklig omfattning granska framställningen av dylika konstruktioner eller anordningar. Enligt STUK innebär regeln att en tillståndshavare som ska använda sig av vissa leveran- törer genom avtal med dessa måste tillförsäkra myndigheten rätt att utföra inspektioner hos leverantörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;STUK kräver i myndighetsdirektiv godkännand&lt;SPAN class="ft12"&gt;e &lt;/SPAN&gt;av tillverkare av vissa kärntekniska anordningar såsom tryckbehållare, rörsystem, pumpar, säkerhetsanordningar och tryckbärande tilläggsanord- ningar.&lt;A href="#page_673"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillverkare och underleverantörer vars verksamhet inverkar på kärnanläggningens säkerhet är skyldiga att ha ett kvalitetsledningssystem. Myndigheten ställer krav på att kvalitetsledningsdokumenten i detalj ska presentera uppgifter som rör bl.a. kvalitetsmålen och organisationens struktur, ledningens ansvarsområden och befogenheter angående kvaliteten hos tryckbärande anordningar, tekniker och metoder som används vid tillverkningen och kvalitetskontroll, dokument och utredningar angående kompetensen hos personal och metoder som används för övarvakning av verkställandet av kvalitetskraven. Tillverkarna delas in i olika säkerhetsklasser och beroende på vilken klass som är aktuell ställer myndigheten olika krav på vilka uppgifter som ska ingå i en ansökan om godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;STUK kräver också att tillverkningen ska ske under tillsyn av en person vars kompetens fastställs av myndigheten samt vilka spe- cifika ansvarsområden denne har att svara för. Tillverkaren åläggs skyldighet att sörja för att lagstiftningen inklusive myndighets- beslut finns tillgängliga på tillverkningsplatsen liksom att upp- gifterna i ansökan hålls aktuella. Vidare ska tillverkare genomföra såväl förstörande som oförstörande provning på ett framtaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;10 kap. 63 § 3 kärnenergilagen (1987/990).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Godkännande av tillverkare av kärntekniska tryckbärande anordningar, 14.1.2004, YVL 3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318674x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;provexemplar som till sina egenskaper väsentligt motsvarar den tänkta tillverkningen. Tillverkningsmetoden bör vidare kvalificeras genom ett metodtest som utförs under tillsyn av en övervakare från en tredje part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Myndighetsdirektivet ställer även krav på tillståndshavaren till den kärntekniska anläggningen. Denne bör fastställa praxis för hur tillverkare ska kontrolleras. Tillståndshavaren är t.ex. skyldig att regelbundet granska tillverkarens kvalitetsledningssystem. Slutligen anges även vilka områden som STUK särskilt bör uppmärksamma vid tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Även konstruktion och tillverkning av kärnbränslet till kärn- kraftsreaktorer kräver godkännand&lt;SPAN class="ft12"&gt;e &lt;/SPAN&gt;av STUK.&lt;A href="#page_674"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Godkännandepro- cessen omfattar en förinspektion, granskning av bränsletillverk- ningen och kontroll av bränslet vid leverans till kärnkraftverket. Dokument under förinspektionen som omfattar bränslekonstruk- tion och tillverkning måste godkännas av myndigheten innan till- verkningen får påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Vid bränsletillverkningen utför STUK inspektioner som omfattar kvalitetssäkring, tillverkning och kvalitetskontrollmetoder, eventuella underleverantörer samt kvalitetskontroll av tillverkade bränsle- knippen. Ytterligare bestämmelser om hur STUK:s granskning ska bedrivas avseende kärnbränsle och styrstavar återfinns i ett annat myndighetsdirektiv.&lt;A href="#page_674"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I vissa avseende krävs STUK:s godkännande, i andra är det tillräckligt att tillståndshavaren bereder myndigheten att delta i inspektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det finns även två andra myndighetsdirektiv som reglerar STUK:s tillsyn av leverantörer avseende mekaniska anordningar och konstruktioner samt elektriska system och komponenter.&lt;A href="#page_674"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Den finska bestämmelsen om leverantörstillsyn innebär i prak- tiken att en tillståndshavare måste ingå ett civilrättsligt avtal med leverantörer för att på så viss tillförsäkra Strålsäkerhetscentralen insyn och möjlighet till granskning. På så sätt tvingas en blivande eller befintlig tillståndshavare att ingå ett civilrättsligt avtal med leverantörer för att bereda myndigheten tillträde och möjligheten till inte bara insyn utan även i vissa fall myndighetsgodkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;STUK lägger årligen ca 300 persondagar på tillsyn av leveran- törer och tillverkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1496 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Tillsyn av kärnbränsle och andra kärnmaterial i kärnkraftverk, 19 juni 1991, YVL 6.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Tillsyn av kärnbränsle och styrstavar, 28 maj 2003, YVL 6.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Mekaniska anordningar och konstruktioner i kärntekniska anläggningar, 4 okto- ber 1999, YVL 1.14 och Elektriska system och komponenter i kärntekniska anläggningar, 24 juni 2004, YVL 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft21"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318675x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_675"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Den amerikanska tillsynsmyndigheten Nuclear Regulatory Com- mission (NRC) utövar leverantörstillsyn för att tillse att leveran- törer av säkerhetsrelaterade komponenter eller tjänster till kärn- kraftsindustrin agerar i enlighet med gällande bestämmelser.&lt;A href="#page_675"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Tillståndshavaren eller den som söker om tillstånd är t.ex. skyldig att tillse att inköpt material, utrustning och tjänster överensstäm- mer med upphandlingsunderlaget. Inspektioner hos en leverantör eller underleverantör är en del av tillsynen. Det fulla ansvaret för de upphandlade varorna eller tjänsternas kvalitet åvilar förvisso alltid tillståndshavaren eller den som söker som tillstånd men leveran- törstillsynen bidrar enligt NRC till att på ett effektivt sätt att lyfta fram kvalitetsfrågor när det gäller leverans av material, utrustning och tjänster till kärnkraftsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;NRC konstaterar att sedan den senaste perioden av storskaligt byggande av amerikanska kärnkraftsreaktorer har marknaden gått från att ha varit huvudsakligen nationell till alltmer internationell när det gäller såväl design, upphandling och tillverkning av kompo- nenter samt tjänster. Som ett resultat av utvecklingen finns ett ökat antal leverantörer av kärnkraftskomponenter numera i andra länder. NRC deltar därför i ett internationellt nätverk som bl.a. syftar till att identifiera likheter och skillnader i leverantörstill- synen mellan de deltagande länderna och att etablera ett inter- nationellt tillsynsramverk som ska tillhandahålla information om leverantörstillsyn från systermyndigheten i respektive land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;För närvarande deltar tio länder i samarbetet: Kanada, Kina, Frankrike, Finland, Japan, Ryssland, Sydkorea, Sydafrika, Stor- britannien och USA. Länderna har påbörjat informationsutbyte, vilket även inkluderar upplysning om planerade inspektioner och inspektionsrapporter. Dessutom har vissa länder etablerat bety- delsefulla såväl bilaterala som multilaterala överenskommelser för att underlätta ett internationellt samarbete. NRC har t.ex. utfört leverantörstillsyn hos en koreansk tillverkare tillsammans med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Texten är baserad på information i Policy Issue Information &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(SECY-09-0182)&lt;/NOBR&gt; Legal constraints of relying on vendor inspection results of foreign regulators and the need for additional resources to achieve the appropriate number of NRC vendor inspections och Policy Issue Information &lt;NOBR&gt;(SECY-07-0105)&lt;/NOBR&gt; Enhancement to the vendor inspection program within the office of new reactors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Appendix B, ”Quality Assurance Criteria for Nuclear Power Plants and Fuel Reprocessing Plants” ,Title 10 of the Code of Federal Regulations (10 CFR) Part 50 ”Domestic Licensing of Production and Utilization Facilities och 10 CFR Part 21 ”Reporting of Defects and Noncompliance”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318676x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;koreanska tillsynsmyndigheten. NRC har även deltagit som observatörer vid flera inspektioner som genomförts av koreanska och franska myndigheter medan en rad andra länder, däribland Sverige&lt;A href="#page_676"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, har deltagit som observatörer när NRC har gjort inspek- tioner i respektive land. Även andra länder som deltar i samarbetet har utfört gemensamma inspektioner hos olika tillverkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft11"&gt;NRC har inte identifierat några juridiska problem när det gäller att använda utländska tillsynsmyndigheters inspektionsresultat för att på så sätt få hjälp med att prioritera egna leverantörsinspek- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1497 ft11"&gt;Det amerikanska regelverket (10 CFR Appendix B) ställer krav på att underlaget vid en tillståndshavares upphandling av material, utrustning och tjänster innehåller eller refererar till nödvändiga myndighetskrav för att försäkra adekvat kvalitet på den produkt eller tjänst som upphandlas. Att produkten eller tjänsten som tillhandahålls verkligen överensstämmer med upphandlingsunder- laget säkerställs av den amerikanska tillsynsmyndigheten (NRC) genom bl.a. inspektioner hos leverantören eller dennes underleve- rantör samt besiktning av produkten vid leverans. Bestämmelserna skiljer inte på inhemska och utländska leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1498 ft11"&gt;NRC utför ett minimum av tio leverantörsinspektioner per år. Ett önskemål är att kunna utöka antalet inspektioner till &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; per år. En typisk inspektion omfattar en vecka med direkt granskning av ett team som består av fyra kvalificerade inspektörer, ibland fler beroende på om granskningen omfattar ett specifikt uppmärksam- mat problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1499 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;I den franska lagstiftningen avseende tryckbärande anordningar på kärnteknikområdet finns krav på att tillverkare ska tillämpa ett system för kvalitetsstyrning för konstruktion, tillverkning, slut- kontroll och provning.&lt;A href="#page_676"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;I slutet av 2007 påbörjades uppförandet av en reaktor 3 i Flamanville, Frankrike. Under 2009 och 2010 har tillsynsmyndig- heten Autorité de Sûreté Nucléaire (ASN) genomfört ett flertal inspektioner hos leverantörer av utrustning till reaktorn. Syftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1500 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, Reserapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-06-04,&lt;/NOBR&gt; NRC Vendor Inspection of Sandvik Materials Technology, Sandviken, Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1501 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Arrêté du 12 décembre 2005 relatif aux équipement sous pression nucléaires.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft21"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318677x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;med inspektionerna har varit att säkerställa att tillståndshavarens (Electricité de France) provning och övervakning av verksamheten sker i enlighet med gällande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;ASN deltar även i internationellt samarbete avseende leveran- törstillsyn. Myndigheten har t.ex. ingått en överenskommelse med amerikanska NRC om personalutbyte vid granskning av tillverkare som framställer tryckanordningar till kärnkraftsindustrin. Vidare har ASN genomfört gemensamma leverantörsinspektioner med bl.a. finska tillsynsmyndigheten STUK hos en underleverantör till reaktortillverkaren AREVA vilken levererar kylkomponenter till såväl reaktor 3 i Flamanville som reaktor 3 i Olkiluoto i Finland. I Finland hade STUK upptäckt avvikelser i det levererade materialet. Först efter att AREVA och dess underleverantör vidtagit ett antal åtgärder gav ASN klartecken till att återuppta tillverkningen av motsvarande utrustning till reaktor 3 i Flamanville.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I Storbritannien är arbetsgivare ansvariga enligt Health and Safety at Work Act för att upprätthålla säkerheten i verksamheten för såväl anställda som allmänheten. För kärntekniska anläggningar gäller, förutom ovanstående lag, även Nuclear Installatons Act. Leverantörstillsynen regleras emellertid i Health and Safety at Work Act. Inspektörer som utövar tillsyn under denna lag har således möjlighet att granska leverantörer i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Den engelska tillsynsmyndigheten Health and Safety Executive har även utövat tillsyn hos utländska leverantörer, bl.a. franska och amerikanska reaktortillverkare.&lt;A href="#page_677"&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Internationellt myndighetssamarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;De europeiska tillsynsmyndigheterna har sedan länge samverkat i frågor om krav på konstruktion, utformning och drift av bl.a. kärnkraftsreaktorer. Denna samverkan sker inom ramen för Western European Nuclear Regulators Association (WENRA). Man har nyligen startat en ny arbetsgrupp för att jämföra och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Report on the Joint Regulator´s team inspection of EDF/AREVA´s arrangements as part of the generic desgin assessment (quarlity management arrangement), July 2009 och Report on the Joint Regulator´s team inspection of Westinghouse´s arrangements as part of the generic design assessment (quality management arrangements), &lt;NOBR&gt;March–April&lt;/NOBR&gt; 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;identifiera god praxis för myndigheternas arbete med tillsyn i samband med konstruktion, tillverkning, installation och drifttag- ning av tryck- och kraftbärande mekaniska komponenter samt stål- och byggnadsstrukturer. I detta arbete, som förväntas pågår under hela 2011, ska bl.a. frågor om tillsyn och uppföljning hos leveran- törer behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1502 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Juridiska svårigheter med att införa bestämmelser om regelrätt leverantörstillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft11"&gt;Som redan har konstaterats inledningsvis räknas inte tillverkning av vitala komponenter och anordningar som ska användas i stora komplexa anläggningar på strålsäkerhetsområdet som verksamhet med strålning vilket innebär att tillsynsmyndigheten inte har befogenhet att granska verksamheten, ens om den äger rum i Sverige. Om tillverkarens verksamhet bedrivs i utlandet tillkommer dessutom resonemanget kring territorialprincipen, vilket bl.a. inne- bär att svenska myndigheter endast i undantagsfall har möjlighet att bedriva regelrätt tillsyn utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Eftersom tillsyn hos leverantörer och tillverkare inte räknas som verksamhet med strålning har Strålsäkerhetsmyndigheten inte någon möjlighet att utöva tillsyn förrän material och utrustning de facto installeras i en anläggning. För att kunna bereda sig tillträde till olika leverantörers och tillverkares verksamhet är det troligtvis nödvändigt med en konstruktion som liknar den finska modellen, dvs. att tillståndshavaren eller den som söker om tillstånd måste ingå ett leveransavtal med leverantören som garanterar Strålsäker- hetsmyndigheten tillträde för granskning av såväl tillverknings- process som andra väsentliga delar av verksamheten, t.ex. kvalitets- system och personalens kompetens. Ett sådant upplägg kan dock väcka frågor från ett juridiskt perspektiv. Någon formell rätt till granskning och inspektion av leverantörer och tillverkare föreligger inte enligt den svenska lagstiftningen men genom en civilrättslig överenskommelser mellan två privaträttsliga parter får myndig- heten ett offentligrättsligt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1503 ft21"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1504 ft159"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;En tänkbar modell för granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten är angelägen om att kunna få till stånd en granskning av tillståndshavarens kvalitetsuppföljning avseende material och utrustning som ska installeras i stora och komplexa anläggningar på strålsäkerhetsområdet på samma sätt som tillsyns- myndigheterna i Finland, USA, Frankrike, Storbritannien och ytterligare en del andra länder redan gör i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ovanstående genomgång av hur främst USA och Finland arbe- tar med respektive leverantörsbedömningar ger dock en bild av hur de två tillsynsmyndigheterna helt självständigt utför regelrätta granskningar och i vissa fall utfärdar godkännanden för särskilda delar av leverantörens tillverkningsprocess. Såvitt framgår av de dokument som utredningen har tagit del av är det inte nödvändigt att tillståndshavaren närvarar vid inspektionerna. Myndigheterna skiljer inte på om inspektioner genomförs gentemot en tillstånds- havare eller en leverantör, tillvägagångssätt och tillsynsfilosofi är desamma. Tillsynsmyndighetens kommunikationen och kravbild riktar sig således direkt gentemot leverantören eller tillverkaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I sammanhanget är det viktigt att återigen påtala att den som i alla situationer har det fulla ansvaret för upphandling och kvalitets- kontroll av beställt material eller utrustning endast är tillstånds- havaren. En kvalitetsgranskning syftar enbart till att granska på vilket sätt tillståndshavaren har förvissat sig om att det upphand- lade materialet eller utrustningen håller tillräcklig hög kvalitet för sitt ändamål. Med denna grundläggande utgångspunkt i åtanke skulle det kunna vara möjligt att skissera en alternativ modell som i princip tillgodoser samma syfte som en regelrätt leverantörstillsyn men som inte är förknippad med samma betydande juridiska svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;Istället för att bemyndiga Strålsäkerhetsmyndigheten att oinskränkt kunna granska tillverkare och leverantörer på samma premisser som tillståndshavare finns det uppenbara fördelar ur ett juridiskt perspektiv att begränsa myndighetens handlingsfrihet men ändå till stora delar kunna uppnå det önskade syftet, dvs. en för- stärkt kontroll av att tillståndshavaren säkerställer kvaliteten i alla tillverkningsled fram till dess att komponenter och anordningar installeras i en anläggning. Detta gäller särskilt för sådana tillverk- ningsprocesser vars resultat är svåra att kontrollera i efterhand, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft21"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318680x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;när den tillverkade anordningen eller komponenten anländer till anläggningen för att installeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Eftersom ansvaret för beställning, tillverkning och kvalitets- granskning av utrustning och material helt och fullt åvilar till- ståndshavaren bör inte myndigheten göra granskningar på plats hos tillverkaren eller leverantören utan att tillståndshavaren också är närvarande. På så sätt markerar myndigheten än tydligare att det fulla ansvaret för kvalitetssäkring av den beställda utrustningen eller materialet enbart åvilar denne. All myndighetsinsyn hos leverantören bör således ske enbart genom att myndigheten gör besök hos leverantören tillsammans med tillståndshavaren. Om myndigheten vid ett sådant besök skulle upptäcka förhållanden som tyder på att tillståndshavarens styrning och kvalitetssäkring av tillverkarens eller leverantörens process inte är tillfredsställande ska myndigheten inte vidta åtgärder gentemot tillverkaren eller leverantören. Fel och brister påtalas för tillståndshavaren vilket innebär att denne också får bära ansvaret – genom att inte ha kvalitetssäkrat leveransen i tillräckligt hög grad – för att felen och bristerna har kunnat uppstå. Strålsäkerhetsmyndigheten och tillver- karen eller leverantören kommer således inte att ha någon själv- ständig kommunikation med anledning av kvalitetsgranskningen. Eventuella brister som myndigheten upptäcker kommer enbart att dryftas med tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd. På så sätt får tillsynsmyndigheten en redogörelse för hur upptäckta brister har kunnat uppstå samt på vilket sätt tillståndshavaren ska agera för att försäkra sig om att inte liknande fel uppstår igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft11"&gt;För att kunna säkerställa att myndigheten i sällskap med till- ståndshavaren beredas tillträde till tillverkarens eller leverantörens anläggning krävs sannolikt ett avtalsförhållande mellan tillstånds- havaren och leverantören som reglerar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1505 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Aspekter på konkurrens- och företagshemligheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Med en ökad öppenhet och internationellt utbyte i olika avseenden är svenska företag rent generellt mer exponerade mot omvärlden. Ett flertal länder i olika delar av världen bedriver i dag ett aktivt spionage mot svenska intressen.&lt;A href="#page_680"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Företagsspioneri omfattar sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen: Att skydda svensk bioteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318681x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;information om affärs- eller driftförhållanden – företagshemlig- heter – hos en näringsidkare som denne håller hemliga och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för näringsidkaren. Med information avses alla typer av uppgifter oberoende av om dessa är unika, komplexa eller på något annat sätt kvalificerade och är således ett neutralt samlingsbegrepp för upp- gifter, kunskaper och vetande av vilket slag som helst. Således har begreppet en vidsträckt innebörd och avser både sådana uppgifter som har dokumenterats i någon form, inbegripet ritningar, model- ler och andra liknande tekniska förebilder, och enskilda personers kännedom om ett visst förhållande, även om det inte har doku- menterats på något särskilt sätt.&lt;A href="#page_681"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utländska tillsynsmyndigheter har vid flera tillfällen besökt Sverige för att inspektera tillverkning av vitala komponenter och anordningar som ska levereras till kärnkraftsreaktorer i myndig- hetens hemland. Att andra länders myndigheter besöker kunskaps- intensiva och högteknologiska leverantörsföretag som med stor sannolikhet ligger i framkant inom sitt område är inte okomplicerat utifrån ett konkurrens- och företagshemlighetsperspektiv. De levererande företagen måste – om de vill sälja produkter till länder som kräver leverantörstillsyn – underkasta sig inspektioner som kan inkludera både granskning och godkännande av bl.a. tillverk- ningsprocesser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Vissa företag tillverkar dessutom produkter som även kan användas i &lt;NOBR&gt;icke-fredliga&lt;/NOBR&gt; syften. För företag som hanterar produkter med dubbla användningsområden är det än viktigare att vital information om bl.a. tillverkningsprocesser inte kan komma att utnyttjas för felaktiga syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Gedigen upphandling och full insyn vid tillverkning och leverans av material och utrustning till stora komplexa anläggningar på strål- säkerhetsområdet är väsentligt för såväl tillståndshavare som till- synsmyndighet i syfte att kunna säkerställa att det inte byggs in felaktigheter i anläggningen, felaktigheter som i värsta fall kan leda till allvarliga och svårlösta säkerhetsproblem. Internationellt har problemet med kvalitetssäkring av anordningar och komponenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen: Ett förstärkt skydd mot främmande makts spioner/underrättelseverk- samhet/företagsspioneri s. &lt;NOBR&gt;5–6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;uppmärksammats, dels genom att flera länder har infört regler som kräver tillsynsmyndighetens granskning och i vissa fall även god- kännande av tillverkning och leveranser, dels genom ett ökat internationellt samarbete kring dessa frågeställningar. Trenden internationellt går således mot att leverantörstillsyn uppmärk- sammas mer och mer liksom att olika länders lagstiftningar och samverkan länder emellan utvecklas och anpassas allteftersom. Till- synsmyndigheter från olika länder gör inspektioner hos tillverkare i andra länder, bl.a. har den amerikanska tillsynsmyndigheten på kärnenergiområdet NRC granskat en svensk leverantör på plats i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Utredningen bedömer att det skulle vara värdefullt om Strål- säkerhetsmyndigheten – i likhet med andra motsvarande myndig- heter runt om i världen – ges en möjlighet till insyn redan i till- verkningsskedet av en viktig anordning eller komponent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;De juridiska svårigheter som är förknippade med ett utökat mandat till Strålsäkerhetsmyndigheten är dock omfattande. Tillverkning av komponenter och anordningar omfattas inte av begreppet verksamhet med strålning. Därmed har myndigheten inte någon formell möjlighet att utöva tillsyn över tillverkare och leverantörer. Dessutom är det tämligen vanligt att dessa bedriver verksamhet i andra länder. Även om det formella tillsynsmandatet hade omfattat tillverkare och leverantörer är en bärande princip inom förvaltningsrätten att svensk lag – med få undantag – enbart kan tillämpas inom svenskt territorium. Att genom krav på ett civilrättsligt förfarande mellan två privaträttsliga parter tvinga fram en slags myndighetsutövning torde inte heller motsvara regerings- formens krav på lagbundenhet eller normmässighet. Utredningen bedömer därmed att det inte är möjligt att lägga fram ett förslag som ger Strålsäkerhetsmyndigheten så vittgående befogenheter att utöva tillsyn som motsvarande systermyndigheter i andra länder har till sitt förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Däremot har utredningen skisserat en tänkbar modell som innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten förvisso inte ges ett tillsyns- mandat som omfattar även tillverkare och leverantörer länder men som ändå möjliggör att syftet med en regelrätt leverantörstillsyn i stora delar ändå kan tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Som tidigare betonats är det tillståndshavarens ansvar att en beställd produkt som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet håller godtagbar kvalitet för sitt ändamål. Om denne inte är tillräckligt uppmärksam i sitt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;kvalitetssäkringsarbete kan det få till följd att den beställda pro- dukten inte håller utlovad standard. Myndighetens tillsynsinsatser bör således ensidigt rikta in sig på tillståndshavarens förmåga att utföra erforderliga kvalitetskontroller. Om fel eller brister upp- täcks vid en granskning hos en leverantör eller tillverkare har tillståndshavaren således inte varit tillräckligt omsorgsfull i sitt kvalitetsarbete. Någon tillsynsinsats direkt gentemot leverantören eller tillverkaren blir följaktligen inte aktuell, utan myndighetens tillsyn avser enbart granskning av tillståndshavarens kvalitets- säkring och hur detta har omsatts av leverantören. Det innebär också att myndigheten aldrig på egen hand besöker en leverantör eller tillverkare utan besök äger alltid rum i sällskap med tillstånds- havaren eller den som ansöker om tillstånd. Kommunikationen sker heller aldrig direkt med leverantören eller tillverkaren annat än för att få information om hur tillståndshavarens kvalitetssäkrings- åtgärder har omsatts i deras verksamhet. Skulle myndigheten ha synpunkter på det arbete som leverantören eller tillverkaren utför ska dessa följaktligen framföras uteslutande till tillståndshavaren. Det viktiga är således att myndigheten ska ges möjlighet att följa hur tillståndshavaren har gjort leverantörsbedömningar och hur uppföljning och styrning av leverantörskedjan sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;Genom att inte öppna upp för möjligheten att etablera någon direktkontakt mellan Strålsäkerhetsmyndigheten och leverantören eller tillverkaren anser utredningen att de juridiska svårigheter som enligt utredningens bedömning i princip omöjliggjorde en regelrätt leverantörstillsyn till stora delar har försvunnit. Att ansvaret för att upphandling och kvalitetskontroll sker på ett korrekt sätt åvilar tillståndshavaren, vilket också utredningen anser bör speglas i hur en granskning av dessa frågor ska ske. Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsinsatser på området ska enbart riktas gentemot tillstånds- havarens kvalitetsgranskning och myndigheten är under alla omständigheter förhindrad att ställa krav direkt gentemot leveran- tören eller tillverkaren. På så sätt bedömer utredningen att förut- sättningar för tillsynen är så ensidigt inriktade på tillståndshavarens kvalitetssäkring att det föreslagna upplägget inte bör kunna ses som en svensk myndighetsutövning gentemot en leverantör eller tillverkare som inte sällan bedriver sin verksamhet utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft13"&gt;I syfte att kunna garantera Strålsäkerhetsmyndigheten tillträde till leverantörers eller tillverkares anläggning – även om det alltid sker i sällskap av tillståndshavaren – skulle det krävas någon form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td238"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td239"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;av civilrättslig konstruktion mellan tillståndshavaren och leveran- tören. Utredningen har ovan bedömt att ett sådant tillvägagångs- sätt knappast kan anses vara i enlighet med regeringsformens krav på lagbundenhet eller normmässighet. Förutsättningen var då att Strålsäkerhetsmyndigheten skulle utföra regelrätta inspektioner direkt gentemot leverantören eller tillverkaren. Eftersom tillsyn riktad gentemot leverantören inte är aktuellt i utredningens skis- serade modell för granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring bedömer utredningen att en sådan civilrättslig konstruktion får anses vara juridiskt acceptabel. Ett avtal mellan tillståndshavaren och leverantören ger inte myndigheten något tillsynsmandat utan är enbart en förutsättning för att myndigheten ska kunna fullfölja sitt tillsynsuppdrag gentemot tillståndshavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Ytterligare en aspekt som kan bli bekymmersam vid granskning av tillståndshavarens kvalitetssäkring är hur de granskade företagen ska garanteras att deras affärs- eller driftförhållanden som de granskande inspektörerna eventuellt tar del av inte får spridning. Den leverantörstillsyn som sker runt om i världen, även på svenska företag, visar på att de besökande myndigheterna ägnar uppmärk- samhet åt bl.a. företagens tillverkningsprocesser. Även om på kanske goda grunder skulle kunna hävdas att det inte skulle vara fråga om regelrätt företagsspioneri på uppdrag av främmande makt är situationen inte oproblematisk ur ett konkurrensperspektiv. Företaget – som är angeläget om att få försälja sin produkt – öppnar upp verksamheten och visar tillverkningsprocessen och annat som kan intressera den besökande myndigheten. Inte sällan ligger företaget i framkant vad gäller teknisk utveckling och kvalitetsarbete och är kanske till och med världsledande inom sitt område. I ett sådant läge kan även små detaljer vara intressanta för konkurrenter på marknaden. Det går inte att utesluta att det kan finnas kopplingar mellan tillsynsmyndigheten och ett inhemskt – ibland statsägt – konkurrerande företag. Dessutom är kärnkrafts- industrin rent generellt en tämligen liten och homogen bransch vilket innebär att det inte är ovanligt att personer arbetar periodvis för tillsynsmyndigheten för att därefter byta till ett arbete på industrisidan. Information som en inspektör kan ha fått vid granskning av ett utländskt leverantörsföretag skulle kunna komma till nytta i det egna landets konkurrerande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1506 ft11"&gt;Om ett företag av olika skäl skulle vägra att underkasta sig myndighetsinsyn kan företaget komma att stängas ute från marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft21"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Granskning av tillståndshavarnas kvalitetssäkring vid tillverkning…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Sekretessregler till skydd för enskilds affärs och driftförhål- landen återfinns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med tillhörande förordning. Dessa skulle i viss mån kunna skydda företagshemligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1507 ft21"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318686x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;18 Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Säkerhetsprövning är ett sätt för arbetsgivaren att skaffa sig kännedom om en persons lämplighet för en tjänst eller ett uppdrag, såväl före som under anställ- ningen eller uppdraget. Det är av yttersta vikt att endast lämplig och pålitlig personal ges tillträde till en anläggning med bety- delse för landets elförsörjning och eventuellt den känsliga information som finns om bl.a. olika säkerhetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft11"&gt;Affärsverket svenska kraftnät är ansvarig myndighet för säkerhetsskyddet inom elförsörjningen. Strålsäkerhetsmyndig- heten kräver att personer som anställs eller på annat sätt deltar i verksamheten vid en kärnteknisk anläggning ska vara pålitliga och lämpliga från säkerhetssynpunkt. Ansvaret för att säker- hetsprövning av dessa personer genomförs åvilar tillstånds- havaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft11"&gt;En mer ändamålsenlig och rationell handläggning i samband med säkerhetsprövning av personal kan innefatta såväl en samordning mellan såväl ansvariga myndigheter som en strävan efter att förenkla processen för tillståndshavarna till kärntekniska anläggningar. Mot bakgrund av det arbete som pågår mellan berörda myndigheter samt den kommande över- synen av säkerhetsskyddslagstiftningen saknas det skäl att nu överväga de aktuella frågorna inom ramen för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1508 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft11"&gt;Enligt 1 § säkerhetsskyddslagen(1996:627) gäller lagen vid verk- samhet hos staten, kommunerna och landstingen, vissa aktiebolag som staten har inflytande över samt även vissa enskilda företag om verksamheten vid dessa är av betydelse för rikets säkerhet eller annars särskilt behöver skyddas mot terrorism. Det handlar främst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft21"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;om verksamhet inom sådana från säkerhetssynpunkt känsliga områden som produktion och distribution av elkraft, telekommu- nikation och vattenförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Av 5 § säkerhetsskyddslagen framgår att med säkerhetsskydd avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skydd mot terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft11"&gt;Syftet med säkerhetsskyddet är enligt 7 § säkerhetsskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att det ska förebygga att sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informa- tionssäkerhet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att obehöriga får tillgång till platser där de kan få tillgång till sekretessbelagda uppgifter som rör rikets säkerhet eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;att enbart personer som är pålitliga från säkerhetssynpunkt del- tar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säker- hetsprövning). Säkerhetsskyddet ska även i övrigt förebygga terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Säkerhetsprövningen omfattar alla de åtgärder som en organisation bör göra för att skaffa sig så mycket information som möjligt om den som ska prövas. Informationen ska utgöra ett underlag för organisationens bedömning och beslut om en person kan bedömas lojal och pålitlig från säkerhetssynpunkt så att han eller hon kan anställas eller anlitas i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller som är viktig för skyddet mot terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Säkerhetsprövning ska göras innan en person genom anställning eller på något annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller anlitas för uppgifter som är viktiga för skyddet mot terrorism. Säkerhetsprövning får göras även under pågående anställning eller annat pågående deltagande i verksamheten. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft21"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;Säkerhetsprövningen ska omfatta registerkontroll och särskild personutredning. Med registerkontroll avses att uppgifter hämtas från ett register som omfattas av lagen (1998:620) om belastnings- register, lagen (1998:621) om misstankeregister eller polisdata- lagen (1998:622).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Enligt 14 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) ska säker- hetsprövningen grundas på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Den personliga kännedom som finns om den som ska prövas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser med mera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;I förekommande fall, uppgifter som har kommit fram vid regis- terkontroll och särskild personutredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Säkerhetsprövning inom elförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Svenska Kraftnät är ansvarig myndighet för säkerhetsskyddet inom elförsörjningen och har i Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrif- ter (SvKFS 2005:1) och allmänna råd om säkerhetsskydd reglerat den registerkontroll som ska ske för att begränsa risken för spio- neri och sabotage och gäller bl.a. för verksamhet vid kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Anställning eller uppdrag som är av betydelse för rikets säkerhet ska placeras i säkerhetsklass. Det är anställningen eller uppdraget som har en viss säkerhetsklass, inte individen. Säkerhetsklasserna är tre. Skillnaden beror på i vilken utsträckning den anställde/upp- dragstagaren får ta del av hemliga uppgifter. Den som anställs i säkerhetsklass ska vara svensk medborgare. Den som har dubbelt medborgarskap varav det ena är svenskt är att anse som svensk medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Anställningar ska placeras i säkerhetsklass enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Säkerhetsklass 1 &lt;/SPAN&gt;om den anställde i stor omfattning får del av uppgifter som omfattas av sekretess som är av synnerlig bety- delse för rikets säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Säkerhetsklass 2 &lt;/SPAN&gt;om den anställde i en omfattning som inte är obetydlig får del av sådana uppgifter som avses i säkerhets- klass 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1509 ft21"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318689x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1510 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Säkerhetsklass 3 &lt;/SPAN&gt;om den anställde i övrigt får del av hemliga uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet, om röjandet av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Regeringen har i ett särskilt beslut angivit vilka anställningar inom elförsörjningen som ska ingå i säkerhetsklass 1.&lt;A href="#page_689"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För övrig inplace- ring i säkerhetsklasser eller uppdrag, gäller vad som anges i bilagor till Svenska kraftnäts föreskrifter enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Inplacering i säkerhetsklass 2 inom elförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Nedanstående anställningar inom delfunktionen Elförsörjning ska placeras i säkerhetsklass 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Elbefälhavare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Säkerhetsskyddschef som i sin tjänsteutövning får del av sekretess av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1511 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Kryptogruppchefer och signalskyddschefer i elförsörjningens beredskapsorganisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1511 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer vid säkerhetsskyddad upphandling jämlikt 8 § säker- hetsskyddslagen som får del av sekretess av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft11"&gt;Till anställningar i säkerhetsklass 2 hänförs också vikariat på befatt- ningen om vikarien får ta del av uppgifter i samma omfattning som den ordinarie innehavaren av befattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Inplacering i säkerhetsklass 3 inom elförsörjningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Nedanstående anställningar eller annat deltagande inom delfunk- tionen Elförsörjning ska inplaceras i säkerhetsklass 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer som regelmässigt handhar hemliga uppgifter, t.ex. beredskapsplanläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1511 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer som ingår i elförsörjningens regionala eller centrala krigsorganisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;H 96/3558.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1512 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer som får del av hemliga uppgifter vid utredning, utbild- ning eller övning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Personer som utför ej enbart tillfälliga arbeten vid sådana anläggningar som förklarats som skyddsobjekt enligt 4 § 3 p lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar och som därvid kan få del av hemliga uppgifter. Detta gäller dock normalt inte personer som utför arbeten vid sådan anläggning där få hemliga uppgifter förekommer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer med sådan övergripande insyn i överföringssystem av el som vid utförande av sina arbetsuppgifter kan få del av hemliga uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1456 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Personer med anställning hos enskilda eller juridiska personer som har träffat säkerhetsskyddsavtal med staten, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner och som kan få del av hemliga uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1513 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personer i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;lednings-,&lt;/NOBR&gt; styrelse- och myndighetsfunktion eller motsvarande som i sin utövning kan få del av hemliga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1514 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Personer som i utbildning vid högskolor eller motsvarande vid special- eller tentamensarbete kan få del av hemliga uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Personal ingående i driftvärnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;Till anställningar i säkerhetsklass 3 hänförs också vikariat på befattningen om vikarien får ta del av uppgifter i samma omfattning som den ordinarie innehavaren av befattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Av 7 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd vid kärntekniska anläggningar följer att personer som anställs eller på annat sätt deltar i verksamheten vid en anlägg- ning ska vara pålitliga och lämpliga från säkerhetssynpunkt. Till- ståndshavaren ansvarar för att säkerhetsprövning av dessa personer genomförs. Om det är uppenbart orimlig, t.ex. av tidsskäl, att genomföra tillräcklig säkerhetsprövning, får i undantagsfall en person delta i verksamheten vid anläggningen förutsatt att åtgärder vidtas exempelvis i form av eskort eller annan motsvarande över- vakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1515 ft21"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318691x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Många av de kärntekniska anläggningarna anlitar utomstående entreprenörer och konsulter, särskilt under det årliga revisions- arbetet – den avställning som görs sommartid på samtliga kärn- kraftverk för bränslebyte och underhållsarbete. I samband med en revisionsperiod är det inte ovanligt att antalet sysselsatta i verksam- heten ökar med flera hundra personer per verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Antalet företag som anlitas av kärnkraftsindustrin för diverse underhållsarbete är begränsat vilket gör att många bolag och deras anställda arbetar tillfälligt på flera olika kärntekniska anläggningar med likartade arbetsuppgifter under en och samma period. Respek- tive tillståndshavare säkerhetsprövar samtliga entreprenörer vilket innebär att vissa personer kan ha blivit säkerhetsprövade flera gånger per år av olika tillståndshavare till kärntekniska anlägg- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Regeringen har uppdragit åt Strålsäkerhetsmyndigheten att i samråd med Rikspolisstyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomföra en översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämne mot antagonistiska hot.&lt;A href="#page_691"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Översynen ska bl.a. innefatta en redogörelse för befintliga ansvars- och samverkansstrukturer på området och överväga om det finns behov av förändringar i gällande regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten har bl.a. även identifierat behov av att säkerställa en mer ändamålsenlig fördelning av tillsynsansvaret av det fysiska skyddet av kärnkraftverken och övriga kärntekniska anläggningar som utgör skyddsobjekt.&lt;A href="#page_691"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft11"&gt;Genom ett regeringsbeslut&lt;A href="#page_691"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;den 17 juni 2009 fick Säkerhetspolisen i uppdrag att göra en förstudie av de frågeställningar som myn- digheten bedömer behöver behandlas i en allmän översyn av säkerhetsskyddslagstiftningen och det behov av säkerhetsskydd som kan finnas i olika slags verksamheter. Rapporten överlämnades den 29 oktober 2009.&lt;A href="#page_691"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Som ett resultat av översynen planerar regeringen nu en allmän översyn av säkerhetsskyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;M2010/3091/Mk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten Projektplan – Uppdrag att genomföra en översyn av förmågan att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot, dnr 2632/2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ju2009/5174/Po.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;AD001-8770-09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td240"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td116"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Säkerhetsprövning av personal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Samordningseffekter vid säkerhetsprövning av personal kan innefatta samordning mellan såväl ansvariga myndigheter som en strävan efter att förenkla processen för tillståndshavarna till kärn- tekniska anläggningar. Mot bakgrund av det arbete som pågår mellan berörda myndigheter samt den kommande översynen av säkerhetsskyddslagstiftningen saknas det skäl att separat överväga de aktuella frågorna inom ramen för utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1516 ft21"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693"&gt;


&lt;P class="p668 ft15"&gt;19 Konsekvensutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1517 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Samordning av dagens reglering enligt tre lagar till reglering enligt en lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Huvuduppgiften för utredningen har enligt direktivet varit att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksam- heter på kärnteknikens och strålskyddets område och att särskilt studera möjligheterna att föra samman bestämmelserna i kärn- tekniklagen och strålskyddslagen till en enda lag. Syftet ska enligt direktivet vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad, bl.a. för att uppnå en ökad samhällseko- nomisk effektivitet och regelförenkling, utan att samtidigt efter- sätta samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Behovet av regelförenkling och effektivisering när det gäller kärnteknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning har under lång tid varit en återkommande fråga. Mot bakgrund av att miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen ska tillämpas parallellt har det inneburit att tillståndsvillkor som beslutas av miljödomstolen i ett tillståndsärende enligt miljöbalken kan komma att omfatta sådana åtgärder som redan krävs enligt de föreskrifter som beslutats enligt kärntekniklagen eller strålskyddslagen. Det förekommer också onödig dubbelprövning som innebär att resur- serna inte används på bästa sätt. Det finns vidare möjlighet för tillsynsmyndigheten att i samma sakfråga/ärende välja om ett visst krav ska ställas enligt kärntekniklagen, strålskyddslagen eller miljö- balken. På motsvarande sätt har en förseelse kunnat vara straffbar enligt såväl miljöbalken som kärntekniklagen eller strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1518 ft11"&gt;Det föreligger enligt utredningens bedömning ett behov av sam- ordning av säkerhets- och strålskyddsintressen i nästan samtliga led inom kärnbränslecykeln. Samordningsbehovet gör sig gällande såväl vid granskning och bearbetning av det underlag som ligger till grund för utformningen av en anläggning som vid åtgärder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft21"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;måste vidtas vid anläggningens drift. Utredningen bedömer därför att det inte längre finns någon anledning att specialreglera den kärntekniska verksamheten i en särskild lag. Den verksamhet som regleras i kärntekniklagen och strålskyddslagen kan och bör ges en samordnad reglering i en gemensam lagstiftning på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Dagens grundläggande problem löses dock bara delvis om kärntekniklagen och strålskyddslagen samordnas i en särskild strål- säkerhetslag samtidigt som den nuvarande regleringen i miljöbalken behålls. Även om det inte längre är tre parallella lagstiftningar är det fortfarande två parallella lagstiftningar som ska tillämpas på verksamheter med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. En tydlig och rättssäker lagstiftning bör därför antingen innebära att frågor om dessa verksamheter inte alls ska omfattas av miljöbalken eller att strålsäkerhetsfrågor ska integreras i sin helhet i miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En nyhet när miljöbalken infördes den 1 januari 1999, i förhållande till vad som gällde enligt tidigare miljölagstiftning, var att frågor om joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning kom att omfattas av bestämmelserna i balken. Att låta verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning utgå ur miljöbalken är således i sig möjligt eftersom det innebär att återgå till den ordning som gällde före den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen bedömer emellertid att det är direkt olämpligt att lägga fram ett förslag som innebär att verksamhet med joniserande och &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning skulle utgå ur miljöbalken. Den samlade prövning av störningskällor som medges genom miljö- balken skapar förutsättningar för en bättre helhetsbild av riskerna för miljön. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. I balken anges också vad som ska gälla för att miljöbalkens mål ska uppnås. Den domstolsprövning som gäller för tillståndsärenden enligt miljöbalken innebär dessutom att öppenheten och insynen vid tillståndsprövningar skulle försämras i ett sådant alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Utredningen finner däremot att alternativet att strålsäkerhets- frågor integreras i sin helhet i miljöbalken kommer att lösa dagens grundläggande problem utan att skapa nya. Miljöbalkens bestäm- melser gäller såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Det finns därför redan i nuläget inte några formella hinder att med stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft21"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft204"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;av balkens regler ställa krav och föreskriva villkor som rör såväl kärnsäkerhet som strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Vissa förändringar är dock erforderliga i detta alternativ. Utred- ningen föreslår exempelvis att rättskraftsreglerna i miljöbalken ges en särskild utformning för verksamhet med joniserande och icke- joniserande strålning såtillvida att tillsynsmyndigheten omedelbart måste kunna ändra eller utfärda nya villkor om det krävs med hänsyn till strålsäkerheten. Utredningen föreslår också vissa komp- letteringar i miljöbalkens straff- och sanktionsbestämmelser (se avsnitt 15.6). Exempelvis ska den som orsakar otillåten expo- nering av joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning kunna dömas för miljöbrott. Vidare föreslås en ny brottsrubricering ”Miljöfarlig verksamhet med strålning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Utredningen finner att bestämmelser som rör kärnämnes- kontroll inte bör föras in i miljöbalken utan föras in i en särskild lag (se avsnitt 12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär sammanfattningsvis att kärntekni- klagen och strålskyddslagen ska upphöra att gälla och att den verksamhet som regleras i dessa två lagar ska ges en samordnad reglering i miljöbalken. Nuvarande 12 kap. miljöbalken föreslås upphöra att gälla och i stället föreslås 12 kap. innefatta materiella regler som rör kärnsäkerhet och strålskydd under en ny rubrik ”Strålsäkerhet”. Bestämmelserna föreslås gälla såväl joniserande som &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som ges den samordnande beteckningen ”verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;När dagens reglering enligt tre delvis överlappande lagar sam- ordnas till en reglering enligt en lag uppnås en stor förenkling och rättssäkerheten förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningen har vid sin samordning av regelverken strävat efter att anpassa tillstånds- och tillsynsförfarandet till verksamhetens farlighet och behovet av särskild kompetens hos verksamhets- utövaren. På så sätt har utredningen sökt förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts. Begrepp och definitioner har modernise- rats och gjorts enhetliga. En ökad tydlighet erhålls också genom utredningens förslag att lyfta bestämmelser om grundläggande strålsäkerhetsprinciper och undantag från tillämpningsområdet från Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter till en särskild förordning om verksamhet med strålning (se avsnitt 6). Utredningen utgår vidare från att Strålsäkerhetsmyndigheten i samband med att den utformar myndighetens föreskrifter särskilt uppmärksammar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft21"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;vilken utsträckning regelförenklingar är möjliga att genomföra i nu tillämpade tillstånds- och tillsynsförfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Nya regler eller ändrade regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft13"&gt;Utredningens förslag innefattar – förutom samordning av regle- ringen inom kärnteknik- och strålskyddsområdet – ett antal nya eller ändrade regler:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Regeringens prövning av kärntekniska anläggningar begrän- sas till en prövning av tillåtligheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Nuvarande lagstiftning innebär för en kärnteknisk verksamhet att regeringen prövar såväl tillåtlighet enligt miljöbalken som tillstånd enligt kärntek- niklagen. Utredningen föreslår att regeringens prövning begrän- sas till tillåtligheten av vissa nya anläggningar för kärnteknisk verksamhet och tillåtligheten av höjningar av högsta tillåten effekt i befintliga kärnkraftsreaktorer. Tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken ger regeringen ett långtgående utrymme att utifrån ett nationellt perspektiv avgöra om en verksamhet ska få komma till stånd eller inte och att utifrån detta perspektiv besluta om eventuella särskilda villkor. Tillståndsprövning utöver denna tillåtlighetsprövning bör inte vara en uppgift för regeringen. Denna förändring bör innebära såväl en snabbare beslutsprocess som en effektivare resursanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Tillståndsärenden av mindre komplicerad natur ska prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för av miljödomstol eller av regeringen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;En synpunkt som har förts fram under utred- ningsarbetet är att tillståndsprövningen enligt miljöbalken går onödigt högt upp i instanskedjan när det gäller små och från miljösynpunkt ”mindre” och relativt harmlösa verksamheter med joniserande strålning. Nuvarande ordning är att miljö- domstol prövar i princip all verksamhet med joniserande strål- ning. Det gäller även exempelvis markförvar för mycket låg- aktivt radioaktivt avfall eller förvaring vid universitet och högskolor av små mängder radioaktivt material som används i forskningssammanhang. Även regeringen prövar i dag liknande ärenden enligt kärntekniklagen. Utredningen anser att miljö- domstolarnas resurser bör koncentreras till prövning av större anläggningar och principiellt viktiga frågor. Utredningens för- slag till 12 kap. 12 § miljöbalken listar vilka tillståndsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft21"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft204"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1519 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten får i uppgift att i mål vid miljö- domstol företräda allmänna strålsäkerhetsintressen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utred- ningen föreslår att miljöbalken kompletteras med regler som anger att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna företräda all- männa strålsäkerhetsintressen och kunna inta en partsställning beträffande dessa intressen på motsvarande sätt som vissa andra myndigheter kan. Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna fram- ställa yrkanden i miljödomstolen och även kunna överklaga domstolens avgöranden. Vidare föreslås att miljödomstolen i mål om strålsäkerhet får överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten. Dessa för- ändringar i processen vid miljödomstol syftar till att säkerställa att de allmänna strålskyddsintressena beaktas när reglerna enligt strålskyddslagen och kärntekniklagen samordnas i miljöbalken och att Strålsäkerhetsmyndighetens kompetens såsom expert- myndighet tillvaratas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1520 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Lagreglering av statens sistahandsansvar för använt kärn- bränsle. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen föreslår en komplettering av miljöbalken som innebär att staten ansvarar för de skyldigheter beträffande omhändertagande av radioaktivt avfall som tidigare åvilat tillståndshavaren i de fall det inte längre finns någon tillstånds- havare eller någon annan part som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna. Förändringen innebär ingen minskning av tillståndshavarnas långsiktiga ansvar. Däremot innebär ett tydliggörande av statens sistahandsansvar en ökad trygghet för berörda kommuner och för enskilda i dessa kommuner. Ett sådant tydliggörande bör också innebära ökade incitament för staten och berörda myndigheter att genom reglering och kontroll försäkra sig om att reaktorinnehavarna fullföljer sitt lagstadgade ansvar att slutförvara det använda kärnbränslet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1521 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Arbetsmiljölagen, hälso- och sjukvårdslagen och lagen om medicintekniska produkter kompletteras med en anmärkning som innebär att i fråga om strålskyddet gäller bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken. &lt;/SPAN&gt;De berörda lagarna fortsätter som nu att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft11"&gt;gälla parallellt vid sidan av varandra. Genom kompletteringen markeras strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet. Detta innebär ingen principiell skillnad i den arbetsfördelning mellan myndigheterna som nu gäller. Däremot tydliggörs ansvarsfördelningen när det gäller tillsynen över strålsäkerheten och det säkerställs att Strålsäkerhetsmyndig- hetens kompetens beträffande strålskydd tas till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Skyldighet att säkerställa möjlighet till automatisk dataöver- föring av driftdata till Strålsäkerhetsmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Strålsäker- hetsmyndigheten har i samband med beredskapsövningar identi- fierat brister avseende informationsöverföring av driftdata. Utredningen bedömer att Strålsäkerhetsmyndigheten behöver bättre dataåtkomst för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status samt kunna göra en prog- nos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp. Utredningen föreslår därför att det införs en bestäm- melse i miljöbalken som säkerställer att den som har tillstånd till innehav och drift av en kärnkraftsreaktor är skyldig att i förväg säkerställa att tillsynsmyndigheten kan få direktåtkomst till driftdata från reaktorn, när det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omstän- dighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Solarier får inte yrkesmässigt upplåtas till personer under 18 år. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslaget är i enlighet med rekommendationer som FN:s Världshälsoorganisation WHO:s organ för cancerforskning ”International Agency for Research on Cancer” (IARC) har lämnat. IARC konstaterade ett tydligt samband mellan solarie- användning i unga år och hudcancer, främst den allvarligaste formen malignt melanom. Förslaget överensstämmer också med Cancerutredningens förslag i betänkandet ”En nationell cancer- strategi för framtiden (SOU 2009:11) samt rekommendationer som lämnats av Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd samt ett antal internationella och nationella expertorgan. Det kan noteras att Tyskland har infört ett förbud mot att upplåta solarier till minderåriga personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Nya bestämmelser införs beträffande klassificering och märk- ning av laser. Restriktioner eller förbud införs för de star- kaste laserpekarna. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Island, Norge och Sverige har i en gemensam skrivelse föreslagit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft204"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p945 ft11"&gt;importrestriktioner för starka laserpekare och förbud mot alltför starka laserpekare för allmänheten. Rikspolisstyrelsen har i en rapport pekat på ett ökat missbruk av starka laserpekare. Tyskland och Frankrike har infört en tillståndsreglering av- seende lasrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1523 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Lokala säkerhetsnämnderna reformeras och breddas till lokala insynsnämnder. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen konstaterar att strålsäker- hets- och beredskapsinformation är inte enbart en angelägenhet för boende i den kommun inom vars kommungräns en aktuell anläggning är belägen utan är också en angelägenhet för omkringliggande kommuner. Nämnderna föreslås heta lokala insynsnämnder och få en förstärkt roll som informations- behandlare. Den lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks kärn- kraftverk föreslås bli avvecklad och en ny lokal insynsnämnd föreslås tillkomma vid bränslefabriken i Västerås. Strålsäkerhets- myndigheten föreslås få en tydligare och starkare roll i nämnderna. Den fortsatta finansieringen av nämnderna föreslås ske via Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförordning i stället för via myndighetens forskningsanslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1524 ft93"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsmandat utvidgas till att också innefatta tillståndshavarnas kvalitetssäkring i samband med anskaffning av viktiga komponenter m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Myndighetens nuvarande tillsynsmandat startar när en komponent eller anordning ska installeras. Utredningen bedömer att det skulle vara värdefullt om Strålsäkerhetsmyndigheten – i likhet med andra motsvarande myndigheter runt om i världen – ges en möj- lighet till insyn redan i tillverkningsskedet av en viktig anord- ning eller komponent som ska installeras i en stor och komplex anläggning på strålsäkerhetsområdet. Myndighetens tillsynsin- satser i detta skede bör rikta in sig på en tillståndshavares förmåga att genomföra en gedigen upphandling och utföra erforderliga kvalitetskontroller. Någon tillsynsinsats direkt gentemot leverantören eller tillverkaren är inte aktuell, utan myndighetens tillsyn ska enbart avse granskning av tillstånds- havarens kvalitetssäkring. Det innebär att myndigheten aldrig på egen hand ska besöka en leverantör eller tillverkare utan besök ska alltid äga rum i sällskap med tillståndshavaren eller den som ansöker om tillstånd. Skulle myndigheten ha synpunkter på det arbete som leverantören eller tillverkaren utför ska dessa fram- föras uteslutande till tillståndshavaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft21"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p615 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Konsekvenserna för uppnåendet av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö behandlas nedan i avsnittet 19.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Konsekvenser i övrigt för enskilda till följd av utredningens förslag gäller främst utredningens förslag att solarier inte ska få upplåtas yrkesmässigt till personer under 18 år och förslaget att det ska krävas tillstånd för att inneha och använda de starkaste laser- pekarna. Utredningen bedömer att dessa förslag innebär betydande fördelar från hälsosynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Förslaget om reformering och breddning av de lokala säker- hetsnämnderna bör innebära att nämnderna kan fungera bättre i sin roll som allmänhetens ombud i strålsäkerhets- och beredskaps- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Förslaget om lagreglering av statens sistahandsansvar för använt kärnbränsle bör innebära en ökad trygghet för enskilda i de kom- muner som omhändertar använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Kärnkraftsföretagen är de företag som främst berörs av regelverket på strålsäkerhetsområdet. Utredningens förslag innebär att dubbel- prövning försvinner, att det blir kortare beslutsprocesser i de fall när beslut får fattas på en lägre nivå än tidigare och att det blir en tydligare lagstiftning när regleringen enligt tre lagar ersätts med reglering enligt en lag. Skyldigheten att säkerställa möjlighet till automatisk dataöverföring av driftdata till Strålsäkerhetsmyndig- heten innebär å andra sidan ett nytt krav liksom myndighetens utvidgade tillsynsmandat till att också innefatta företagens kvali- tetssäkring i samband med anskaffning av viktiga komponenter m.m. Sammantaget bör dock utredningens förslag innebära en förenkling för kärnkraftsföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft13"&gt;När det gäller övriga företag torde solarier och företag som försäljer lasrar att vara de som blir mest berörda av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1525 ft21"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td47"&gt;&lt;P class="p5 ft204"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p240 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Kärnkraftskommunerna är de kommuner som främst berörs av utredningens förslag. Det bör för dem vara positivt med en tydligare lagstiftning inom strålsäkerhetsområdet och med att Strålsäkerhetsmyndigheten får förstärkta tillsynsmöjligheter och en förstärkt roll som expertmyndighet. Reformeringen och bredd- ningen av de lokala säkerhetsnämnderna till regionala säkerhets- nämnder bör också vara positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;För Strålsäkerhetsmyndigheten innebär utredningens förslag ett antal nya arbetsuppgifter. Myndigheten får i uppgift att företräda allmänna strålskyddsintressen i mål vid miljödomstol. Myndigheten får också nya uppgifter i fråga om lasrar och solarier. Myndigheten får en tydligare och starkare roll i de regionala säkerhetsnämnderna. Tillsynsmandatet utvidgas till att också innefatta tillståndshavarnas kvalitetssäkring i samband med anskaffning av viktiga kompo- nenter m.m. Myndigheten får bättre dataåtkomst för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status när det föreligger risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet samt för att kunna göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radio- aktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Utredningen har inte bedömt i vilken utsträckning de nya uppgifterna kan aktualisera en förstärkning av Strålsäkerhetsmyn- dighetens resurser. En eventuell resursförstärkning innebär – beroende på hur den finansieras – antingen ökade kostnader för staten eller ökade avgifter enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för miljödomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Utredningens förslag kan ha betydelse för miljödomstolarnas verk- samhet. Å ena sidan kommer regeringens prövning av kärntekniska anläggningar att begränsas till en prövning av tillåtligheten. Å andra sidan kommer tillståndsärenden av mindre komplicerad natur att prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för av miljödomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft21"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;Miljödomstolen får också i mål om strålsäkerhet en möjlighet att överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten. Utredningen bedömer inte att för- slagen sammantaget kommer att nämnvärt påverka arbetsbelast- ningen vid miljödomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;19.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Konsekvenser för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Miljömålet omfattar bl.a. utsläpp av radioaktivitet från kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär att Strålsäkerhetsmyndigheten får ett starkare tillsynsmandat och att dess roll som expertmyndighet förstärks. Myndigheten får bättre dataåtkomst för att kunna göra en snabb och tillförlitlig bedömning av en anläggnings status när det föreligger omedelbar risk för skadlig verkan av strålning genom ett reaktorhaveri eller annan sådan omständighet samt för att kunna göra en prognos och konsekvensbedömning av ett eventuellt radioaktivt utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Betydande hälsofördelar bör också erhållas till följd av utred- ningens förslag att solarier inte ska få upplåtas yrkesmässigt till personer under 18 år. Även förslagen om klassificering och märk- ning av lasrar samt restriktioner eller förbud för de starkaste laserpekarna bör innebära hälsofördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1526 ft21"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318703x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;20 Författningskommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1527 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;1 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Paragrafen avser miljöbalkens förhållande till annan lag&lt;A href="#page_703"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Utgångs- punkten är att miljöbalken – bortsett från myndigheternas till- ståndsprövning – gäller parallellt med andra lagar. Detta innebär att flera olika lagar samtidigt kan tillämpas på verksamheter eller åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;Andra stycket avser förhållandet till arbetsmiljölagstiftningen. I förhållande till miljöbalken kan det finnas frågor om avgränsning särskilt när det gäller kemikalieområdet liksom när det gäller verksamhet med strålning. Detta är i det närmaste oundvikligt med lagstiftning som reglerar så nära liggande områden som skydd för den inre respektive yttre miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft11"&gt;Frågan har berörts i förarbetena till arbetsmiljölagen&lt;A href="#page_703"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. När det gäller kemikalieområdet är huvudregeln att arbetsmiljölagstift- ningen gäller framför bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken i frågor som rör reglering av farliga ämnen på arbetsplatsen liksom i andra frågor som rör främst arbetsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det nu gällande förhållandet mellan strålskyddslagen och arbetsmiljölagen däremot innebär att de båda lagarna gäller fullt ut vid sidan av varandra. Det innebär bl.a. att sådana föreskrifter eller villkor av betydelse för strålskyddet i eller utanför arbetslivet som utfärdas med stöd av strålskyddslagen bör av arbetsmiljöverket läggas till grund för dess bedömningar och betraktas som minimi- krav som under alla omständigheter måste uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Om strålskyddsfrågorna, enligt utredningens förslag, kommer att inordnas i miljöbalken föreslår utredningen som en följd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1496 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se också prop. 1997/98:90 om följdlagstiftning till miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1976/77:149 och prop. 1990/91:140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318704x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;detta att ansvarsfördelningen mellan strålskyddet och arbetsmiljö- frågorna markeras på ett tydligare sätt i miljöbalken. Utan att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter föreslår utredningen att strålskyddsbestämmelsernas företräde markeras i paragrafen. Se även utredningens förslag till ändring av 1 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;6 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en hänvisning till det föreslagna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;Paragrafen anger syftet med en miljökonsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;vilket är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter för människors hälsa och miljön som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Syftet är också, enligt paragrafens andra stycke, att identifiera och bedöma faktorer i en planerad verksamhets omgivning som kan ge upphov till en allvarlig kemikalieolycka eller förvärra följderna av en sådan olycka&lt;A href="#page_704"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Motsvarande kan gälla även i samband med verksamhet med strålning, t.ex. i samband med driften av en kärnkraftsreaktor eller en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle. Faktorer i verksamhetens omgivning kan komma att påverka strålsäkerheten på ett negativt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Paragrafen bör mot den bakgrunden kompletteras med en hänvisning till 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft93"&gt;6 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen anger vilka skyldigheter som länsstyrelsen har under samrådsförfarandet. Av första stycket framgår att länsstyrelsen ska ta en aktiv roll under samrådet och verka för att miljökonsekvens- beskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en regel som innebär att länssty- relsen blir skyldig att samråda med Strålsäkerhetsmyndigheten i frågor som rör verksamhet med joniserande strålning eller icke- joniserande strålning enigt 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Se betänkandet (SOU 1998:13) Säkrare kemikaliehantering, prop. 1998/99:64, bet. 1998/99:FöU6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan få för miljön och människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;För anläggningar som bedriver verksamhet med joniserande strålning ska skadlig verkan med strålning förebyggas bland annat genom en för varje anläggning anpassad grundkonstruktion i vilken ska ingå ett så kallat djupförsvar med flera barriärer vars syfte är att fysiskt innesluta det radioaktiva materialet. Så länge barriärerna är intakta kan det knappast bli frågan om några radiologiska olyckor och heller inga olägenheter för miljön och människors hälsa. Detta gäller inte minst vid drift av en kärnkraftsreaktor. Men om barriä- rerna på något sätt skulle brista med skadlig verkan som följd kan konsekvenserna av en sådan händelse bli mycket allvarliga. Det är därför av vikt att de barriärer och djupförsvar som planeras för en anläggning också redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen för att syftet med miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna fullgöras på det sätt som redovisas i 3 och 7 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft11"&gt;Det är mot den bakgrunden av vikt att länsstyrelsen samråder med Strålsäkerhetsmyndigheten, som är tillsynsmyndighet när det gäller strålsäkerhet, beträffande vilken omfattning en miljökon- sekvensbeskrivning bör ha i samband med en ansökan om tillstånd som rör anläggningar för verksamhet med joniserande strålning eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;6 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen föreskriver vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Första stycket anger att en miljökonsekvensbeskrivning, som utgör ett skriftligt dokument, ska innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 6 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I andra stycket ställs obligatoriska krav på vad miljökonsekvens- beskrivningen ska innehålla, när verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Andra stycket punkten 2 ställer krav på en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, dvs. hur man avser att uppfylla hänsyns- reglerna i 2 kap. 3 § om skyddsåtgärder, begränsningar och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft21"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318706x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;försiktighetsmått och 2 kap. 8 § om avhjälpande av skada eller olägenhet, jfr 22 kap. 1 § 1 st. 4 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Se även kommentarerna till 6 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Andra stycket punkten fyra ställer krav på inte bara uppgift om alternativa platser utan också om alternativa utformningar av verksamheten eller åtgärden. Det krävs enligt stadgandet också en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Även ”nollalter- nativet”, dvs. konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ska redovisas enligt bestämmelsen. Vad som avses med begreppet alternativa utformningar framgår inte av tidi- gare förarbeten. Betydelsen har också varit föremål för diskussioner i olika sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen föreslår att punkten 4 kompletteras så att kravet enligt stadgandet blir att, förutom alternativa utformningar av den sökta verksamheten, även redovisa alternativa metoder. Ett sådant förtydligande av lagtexten stämmer också överens med HD domen den 10 juni 2009 samt med de ursprungligt redovisade motiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;HD slog fast att kravet på en redovisning av alternativ måste ses i samband med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken&lt;A href="#page_706"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En sökande ska visa att de förpliktelser som följer av kapitlet efterlevs. Det gäller bl.a. skyldigheten att vidta försiktighetsmått och välja en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön&lt;A href="#page_706"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Redovisningen ska enligt HD kunna läggas till grund för en bedömning av ansökan enligt 2 kap. En miljökonsekvensbeskriv- ning ska bl.a. på så sätt bidra till att en viss verksamhet, om den får komma till stånd, leder till så lite negativ miljöpåverkan som möjligt&lt;A href="#page_706"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Vidare finns en koppling till det tidigare samrådet genom att sökanden kan ha anledning att i miljökonsekvensbeskrivningen behandla realistiska alternativ som kommer fram vid samrådet&lt;A href="#page_706"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Tredje stycket föreskriver en möjlighet för länsstyrelsen att inom ramen för samrådsförfarandet ställa krav på att även andra jämförbara sätt att nå samma syfte ska redovisas, när alternativa utformningar som avses i andra stycket punkt 4 redovisas. Länsstyrelsen har här givits en möjlighet att med utgångspunkt i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;NJA 2009 s. 321 (HD den 10 juni 2009, mål nr T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3126-07,&lt;/NOBR&gt; s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Se prop. 1997/98 del 2 s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;NJA 2009 s. 321 (HD den 10 juni 2009, mål nr T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3126-07,&lt;/NOBR&gt; s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318707x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;det enskilda fallet bestämma inriktningen och omfattningen av redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredningen föreslår med utgångspunkt i samma argument som förs fram beträffande förslaget till komplettering av 6 kap. 5 § att länsstyrelsen i frågor som omfattas av 12 kap. ska samråda med strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Anmälan om väsentlig ändring av naturmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft93"&gt;7 kap. 31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävs och att materiella strålsäker- hetsbestämmelser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Vilthägn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;7 kap. 33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 11 § miljöbalken. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävs och att materiella strålsäker- hetsbestämmelser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;9 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen definierar under tre punkter begreppet ”miljöfarlig verksamhet”. Med miljöfarlig verksamhet avses sammanfattningsvis sådan verksamhet som på något sätt är knuten till användningen av fast egendom och som kan ge upphov till utsläpp till vatten, luft eller mark eller till annan olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vad som är fast egendom framgår av jordabalken&lt;A href="#page_707"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I förarbetena till miljöbalken anges särskilt drift av kärntekniska anläggningar som exempel på användning som är att betrakta som miljöfarlig verksamhet&lt;A href="#page_707"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se 1 och 2 kap. jordabalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 1997/98:45, s. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;I paragrafens punkt 3 definieras miljöfarlig verksamhet som användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra ”olägenhet för omgivningen” genom joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning. Begreppet olägenhet för omgivningen tar inte sikte på människors hälsa på samma sätt som i strål- skyddslagen. Punkten 2 däremot utgår från distinktionen ”olägen- het för människors hälsa eller miljön” vilket, som nämnts på ett bättre sätt stämmer överens med intentionerna i strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Strålsäkerhetsutredningen föreslår därför att begreppet jonise- rande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning flyttas från punkten 3 till punkten 2. Begreppet passar även på annat sätt bättre i punkten 2 genom att radioaktiva ämnen som avger joniserande strålning faktiskt kan förorena mark, luft, vattenområden eller grundvatten vilket inte buller, skakningar eller ljus, som i övrigt anges i punkten 3, kan göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft93"&gt;9 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en hänvisning till bestämmelser om tillstånd för verksamhet med strålning enligt 12 kap. Den omstän- digheten att tillståndsplikten är knuten till själva verksamheten med strålning innebär inte att tillståndsprövningen är inskränkt till denna. Vid den prövningen bör beaktas, och vid behov regleras, samtliga relevanta miljömässiga konsekvenser av verksamheten, såsom t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avloppsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Ett skäl till att utredningen föreslår att tillståndsplikten för verksamhet med strålning ska anges direkt i lagen är dels att verk- samhet i samband med drift av kärnkraftsreaktorer eller hantering av använt kärnbränsle är av särskilt farligt slag. Konsekvenserna för människors hälsa och miljön om en olycka skulle ske i verksam- heten kan bli omfattande. Ett annat skäl är att viss verksamhet med joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning inte alltid kan knytas till användning av fast egendom på ett sådant sätt att begreppet miljöfarlig verksamhet enligt 1 § blir tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1528 ft21"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft93"&gt;9 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en regel som innebär att regeringen förutom till länsstyrelsen ska kunna överlåta även till en myndighet att pröva frågan om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Syftet med förslaget är att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna pröva frågor om tillstånd för sådana verksamheter med strålning som är av mindre omfattning. Som exempel kan nämnas att Strål- säkerhetsmyndigheten enligt 16 § förordningen (1984:16) om kärnteknisk verksamhet prövar frågor om tillstånd att uppföra, inneha eller driva mindre anläggningar som på olika sätt hanterar kärnämne och kärnavfall m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1529 ft12"&gt;Miljöhänsyn i jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft93"&gt;9 kap. 15 § c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 7 §. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävs och att materiella strålsäkerhetsbestäm- melser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft93"&gt;9 kap. 15 § d&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 8 §. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävas och att materiella strålsäkerhetsbestäm- melser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft93"&gt;9 kap. 15 § e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 9 §. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävs och att materiella strålsäkerhetsbestäm- melser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft21"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;9 kap. 15 § f&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med lydelsen enligt 12 kap. 10 §. Förslaget är en följd av utredningens förslag att nuvarande regler i 12 kap. upphävas och att materiella strålsäkerhetsbestäm- melser i stället förs in i 12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 kap. miljöbalken &lt;/SPAN&gt;(nu gällande 12 kap. föreslås upphöra att gälla)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft93"&gt;12 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Paragrafen anger kapitlets tillämpningsområde. Innebörden av bestämmelsen är att endast skadlig verkan av strålning regleras i 12 kap. medan andra olägenheter som eventuellt kan uppstå i samband med strålning även fortsättningsvis regleras i 9 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;12 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Av paragrafen framgår att kapitlet är tillämpligt på såväl verk- samhet med strålning som oreglerade exponeringssituationer med naturlig strålning som kan leda till betydande ökning av bestrålning av människor. Som exempel på oreglerade exponeringssituationer kan nämnas kabinpersonal vid flygresor. Syftet med bestämmelsen är att människor ska erhålla samma nivå av skydd oavsett formen för den verksamhet som genererar strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Begränsningen 5 kilovolt stämmer överens med den begränsning som anges i artikel 1.3 i det förslag till strålskyddsdirektiv (European Basic Safety Standards Directive) som övervägs inom ministerrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;12 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen ger rätt för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att medge undantag eller dispens. En förutsättning för att så ska kunna ske är att syftet med bestämmelserna, dvs. att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning, upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1531 ft21"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Genom paragrafen ges en möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att bestämma en nedre gräns för tillämpningen av bestämmelserna i 12 kapitlet. Från strålsäkerhets- synpunkt ofarlig verksamhet kan helt undantas från tillämpnings- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;12 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;Strålsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;I paragrafen ges en definition av det samlade begreppet strål- säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft12"&gt;Strålskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;Definitionen knyter an till den definition som ges enligt de internationella grundläggande standarderna. Genom definitionen tydliggörs att strålskyddsbegreppet innefattar de grundläggande principer för strålskydd som sedan många år hat förespråkats av den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, dvs. att strålskyddet ska baseras på berättigande, optimering och använd- ning av dosgränser. Definitionen omfattar även skyddsåtgärder för &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning genom tillägget om att begränsa expone- ringsrisker. Dessutom innefattar strålskyddsbegreppet åtgärder för begränsning av skadlig verkan av strålning på människa och miljö i situationer då de förebyggande säkerhetsåtgärderna inte har haft avsedd effekt. Detta innebär att säkerhetsåtgärder och strålskydds- åtgärder är komplementära i många situationer. Vid bedömningen av vad som är skadligt är det den totala effekten som är avgörande, vilket innebär att viss negativ effekt av strålningsanvändning kan accepteras om nyttan av användningen överväger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft12"&gt;Säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;Definitionen knyter an till de definitioner av begreppen kärn- säkerhet (Nuclear Safety) och säkerhet (Safety) som används internationellt inom främst det kärntekniska området, men även inom verksamheter där strålkällor används. Genom definitionen tydliggörs att säkerhetsbegreppet avser dels åtgärder för att uppnå hög kvalitet i konstruktioner och driftförhållanden, dels åtgärder för att förebygga händelser och omständigheter som kan leda till spridning av radioaktiva ämnen eller skadlig verkan av strålning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft21"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;dels åtgärder för att hantera olyckshändelser så att olycksförlopp och utsläpp begränsas. Definitionen är mer allmänt formulerad än t.ex. IAEA:s och kärnsäkerhetsdirektivets (2009/71/Euratom) definition av begreppet kärnsäkerhet. Syftet är att säkerhets- begreppet ska kunna användas för alla verksamheter där jonise- rande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning används eller uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft12"&gt;Fysiskt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;Definitionen knyter an till internationella definitioner av begrep- pen Security och Nuclear Security, men termen fysiskt skydd ändras inte då den är väl inarbetad nationellt. I den nuvarande svenska lagstiftningen ingår fysiskt skydd i kärnsäkerhets- begreppet. Åtgärder för att upprätthålla säkerheten och åtgärder för att upprätthålla det fysiska skyddet kan i vissa fall vara desamma, men är vanligen artskilda. Det finns således skäl att särskilja begreppen. Här avses de specifika åtgärder som behövs för att skydda verksamheter och anläggningar där det finns radioaktiva ämnen eller utrustningar som kan alstra strålning mot intrång i byggnader och andra utrymmen, obehörigt handhavande och stöld av ämnen och utrustningar, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-spridning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;Definitionen grundar sig på Sveriges åtaganden enligt icke- spridningsavtalet NPT (Nuclear &lt;NOBR&gt;Non-Proliferation&lt;/NOBR&gt; Treaty) att inte skaffa kärnvapen eller bistå andra länder med att skaffa sådana vapen. De åtgärder som avses kan vara politiska, juridiska, admi- nistrativa eller tekniska och tar sikte på material, teknologi och kunskap som kan användas för att tillverka kärnvapen. I Sveriges åtagande ingår att ingen verksamhet ska syfta till att Sverige fram- ställer kärnladdningar och att vi ska vara öppna för internationella inspektioner. Vidare ska Sverige ha en kontroll av export av kärntekniska produkter och produkter med dubbla användnings- områden så att sådan export endast sker för fredliga ändamål under internationell kontroll. Målen för &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; skiljer sig från målen för fysiskt skydd, men medlen kan till viss del vara desamma. En god ordning på redovisningen av kärnämne är t.ex. en förutsätt- ning för &lt;NOBR&gt;icke-spridningsarbetet&lt;/NOBR&gt; men även en förutsättning för att bygga upp det fysiska skyddet, liksom en förutsättning för god säkerhet och bra strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1532 ft21"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft126"&gt;2. Verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Begreppet verksamhet med strålning består av två delar: kärn- teknisk verksamhet och övrig verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;Kärnteknisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Kärnteknisk verksamhet avser uppförande, innehav och drift av anläggningar där på olika sätt kärnämnen eller radioaktivt avfall hanteras. Begreppet har således begränsats till att avse verksamhet i anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Begreppet uppförande berördes närmare i prop. 1986/87:24. Hit hör självfallet i första hand uppförande av de byggnader vari en anläggning ska vara inrymd. Dessutom måste grundarbeten i marken för sådana byggnader anses så nära förknippade med bygg- nadernas uppförande att de bör hänföras till begreppet ”upp- förande”. ”Det första spadtaget” bör därför räknas som startpunkt för uppförandet. Förberedelseåtgärder dessförinnan faller därmed utanför begreppet ”uppförande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Begreppen anläggning respektive uppförande definieras närmare i paragrafens punkter 5 och 6. Anläggning i vilken processer med joniserande strålning uppkommer avser acceleratorer och liknande, t.ex. &lt;NOBR&gt;ESS-anläggningen&lt;/NOBR&gt; som planeras i Lund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Innehavarbegreppet är speciellt när det gäller kärnteknisk verksamhet. Ett tillstånd till en anläggning ställs till en angiven innehavare, vilket innebär att anläggningen får drivas enbart av tillståndshavaren och ingen annan. Om en överlåtelse av en anlägg- ning ska ske måste den nya innehavaren söka tillstånd för att inneha och driva anläggningen. Bakgrunden är den betydelse som måste tillmätas en sökandes förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på verksamheten vad gäller möjligheterna att upprätt- hålla strålskyddet genom administrativa, personella och tekniska resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Drift av en anläggning omfattar de åtgärder en tillståndshavare är skyldig att vidta efter det att anläggningen har uppförts och godkänts av tillsynsmyndigheten. Begreppet drift omfattar även avveckling av en anläggning. En anläggning är således i drift trots att vitala funktioner kan ha avlägsnats från anläggningsplatsen, t.ex. kärnbränslet från en avstängd kärnkraftsreaktor. Begreppen avveckling definieras närmare i paragrafens punkt 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft21"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft12"&gt;Övrig verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Övrig verksamhet med strålning motsvarar begrepp som återfinns framför allt i strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Den första strecksatsen omfattar innehav av radioaktivt material och avser sådant innehav som inte förutsätter någon form av fysisk hantering av materialet, t.ex. innehav i bemärkelsen ägarskap i samband med inköp av uran på spotmarknaden för vidare transport av materialet till en fabrik för tillverkning av kärnbränsle. Innebär innehavet någon form av hantering, lagring eller bearbetning i en anläggning är det fråga om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft11"&gt;De två sista strecksatserna i paragrafen gäller användning av tekniska anordningar som kan alstra strålning. Verksamheten ska alltså syfta till att utnyttja strålningen. Tillverkning av en teknisk anordning och underhållsarbete på en teknisk anordning omfattas alltså inte av begreppet övrig verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft126"&gt;5. Anläggning för verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Syftet är att avgränsa vilka typer av anläggningar som faller inom definitionens tillämpningsområde. Utredningens förslag innebär t.ex. att sjukhus, där det förvisso bedrivs verksamhet med strålning, inte ska anses som en anläggning för verksamhet med strålning eftersom det huvudsakliga syftet med ett sjukhus verksamhet är att erbjuda vård till sjuka och skadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft126"&gt;6. Uppförande av en anläggning för verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Definitionen är viktig eftersom den avgör när 12 kap. miljöbalken ska tillämpas. Redan av begreppet som sådant följer att det gäller nya anläggningar. Det ligger vidare i sakens natur att begreppet avser alla de fysiska åtgärder som vidtas för att på en given plats bygga eller sätta samman en anläggning. Grundarbeten i marken anses så nära förknippade med byggnadernas uppförande att de bör hänföras till begreppet uppförande. ”Det första spadtaget” bör därför räknas som startpunkt för uppförandel. Förberedelse- åtgärder dessförinnan som projekterings- och konstruktions- arbeten faller därmed utanför begreppet ”uppförande”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft21"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft126"&gt;7. Drift av en anläggning för verksamhet med strålning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Definitionen omfattar, förutom den dagliga verksamhet som bedrivs i anläggningen såsom t.ex. att producera elektricitet eller behandla avfall, ett antal åtgärder som tillståndshavaren är skyldig att vidta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft126"&gt;8. Avveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I definitionen specificeras de åtgärder som tillståndshavarens skyldigheter omfattar. Anläggningen ska dekontamineras och det radioaktiva avfallet som uppstått vid driften ska omhändertas eller slutförvaras. Om nivåerna av radioaktivitet efter dekontaminering är så pass låga att anläggningen kan undantas från tillämpningen av 12 kap. föreligger det inte några hinder från strålsäkerhetssynpunkt att använda anläggningen för andra ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft126"&gt;9. Slutlig förslutning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;I definitionen anges när ett slutförvar är slutligt förslutet vilket är väsentligt för när tillståndshavaren ska anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt 12 kap. 21 § miljöbalken. Se även författnings- kommentaren till denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1534 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;12 b) fissilt material: &lt;/SPAN&gt;definitionen motsvaras av Euratomfördragets artikel 197&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft126"&gt;12 c) Radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I första strecksatsen klargörs att använt kärnbränsle som inte ska användas för ytterligare energiproduktion genom kärnklyvning faller in under definitionen av radioaktivt avfall. Det innebär en skillnad mot kärntekniklagen som anger att använt kärnbränsle blir avfall först när det har placerats i ett slutligt förslutet slutförvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Den andra strecksatsen innebär att ett radioaktivt ämne som inte längre ska användas för sitt ursprungliga syfte är radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;Av den tredje strecksatsen följer att radioaktiva ämnen som bildats i samband med verksamhet med strålning och som inte ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft21"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;användas för vissa ändamål också räknas som radioaktivt avfall. Exempel på när ett radioaktivt ämne inte ska räknas som avfall är om en strålkälla överlåts till en ny tillståndshavare för undervis- ningsändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;I fjärde strecksatsen anges slutligen att material eller annat som blivit radioaktivt förorenat blir avfall såtillvida det inte längre ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1535 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;16. Fertila egenskaper: &lt;/SPAN&gt;exempel på material med fertila egenskaper är &lt;NOBR&gt;uran-238,&lt;/NOBR&gt; som övergår till &lt;NOBR&gt;plutonium-239,&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;torium-232,&lt;/NOBR&gt; som övergår till &lt;NOBR&gt;uran-233&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Första stycket innehåller den grundläggande regeln om att tillstånd enligt miljöbalken i princip krävs för all verksamhet med jonise- rande strålning. Regeln skiljer sig åt från bestämmelsen i 9 kap. 6 § genom att det direkt av lagen framgår att tillstånd krävs för verksamhet med joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ett skäl till att utredningen föreslår att tillståndsplikten för verksamhet med strålning ska anges direkt i lagen är dels att verksamhet i samband med drift av kärnkraftsreaktorer eller hante- ring av använt kärnbränsle är av särskilt farligt slag. Konsekven- serna för människors hälsa och miljön om en olycka skulle ske i verksamheten kan bli omfattande. Ett annat skäl är att viss verksamhet med joniserande eller &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning inte alltid kan knytas till användning av fast egendom på ett sådant sätt att begreppet miljöfarlig verksamhet blir tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Det är själva verksamheten med strålning som kräver tillstånd eller godkännande enligt 12 kap. För viss verksamhet med strålning krävs att anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Verksamhet med strålning definieras i 4 §. &lt;NOBR&gt;Tillstånds-,&lt;/NOBR&gt; godkännande eller anmäl- ningsplikten inträder redan när verksamheten påbörjas i samband med uppförande av en anläggning eller då övrig verksamhet med strålning påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Den omständigheten att tillståndsplikten är knuten till själva verksamheten med strålning innebär inte att tillståndsprövningen är inskränkt till denna. Vid den prövningen bör beaktas, och vid behov regleras, samtliga relevanta miljömässiga konsekvenser av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;SOU 2011:18 Författningskommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;verksamheten, såsom t.ex. buller, vibrationer och utsläpp av avloppsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Det bör uppmärksammas att kravet på tillstånd enligt miljö- balken inte gäller för utförsel och export av kärnämne. Bestäm- melser om tillstånd till utförsel och export av kärnämne finns i stället i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, som innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Utrikes transporter av kärnämne omfattas däremot av krav på transporttillstånd enligt paragrafen. För utrikes transporter av kärnämnen gäller rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel i 2 kap. 3 § är gene- rellt tillämplig för alla verksamheter och åtgärder som har betydelse för MB:s mål (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 213 f. och del 2 s. 15 ff.). Regeln innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet använ- das bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft11"&gt;Vid tillståndsprövningen av en verksamhet som kräver tillstånd enligt balken bör därför samtliga hänsynstaganden som har bety- delse för människors hälsa eller miljön kunna beaktas. För att alla typer av störningar ska kunna beaktas vid prövningen av verksam- het med strålning talar HD:s avgöranden i NJA 2004 s. 590 (I och II). I målen som gällde ansökan om tillstånd till vattenverksamhet beaktade HD även störningar från den miljöfarliga verksamheten vid bedömningen av vilka som hade rätt att överklaga miljödom- stolens dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;Miljööverdomstolen har intagit den ställningen att prövningen av en tillståndsansökan ska ha en sådan omfattning att relevanta miljömässiga konsekvenser kan beaktas och att det kan tryggas att de också får den reglering som bedöms nödvändig (jfr Miljööver-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft21"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;domstolens dom den 17 november 2006 i mål nr M &lt;NOBR&gt;3613–06,&lt;/NOBR&gt; MÖD 2006:54, samt även dom den 3 februari 2006 i mål nr M &lt;NOBR&gt;10104–04,&lt;/NOBR&gt; MÖD 2006:6, och dom den 15 november 2006 i mål nr M &lt;NOBR&gt;255–06,&lt;/NOBR&gt; MÖD 2006:57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Underlåtenhet att söka tillstånd, då sådant krävs, kan föranleda ingripanden genom föreläggande eller förbud av tillsynsmyndighet enligt 26 kap. 9 § samt straffansvar för otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 § 1 st. Möjligheten att påföra miljösanktionsavgift regleras i förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Beträffande tillstånds giltighet, omprövning m.m. gäller 24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras av 5 § andra stycket kärntekniklagen. Bestämmelsen infördes i kärntekniklagen den 1 januari 1993. Bestämmelsen innebar att den som hade tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet fick enligt kärntekniklagen uppdra åt någon annan att vidta de åtgärder som skulle vidtas av tillstånds- havaren under förutsättning att regeringen eller tillsynsmyndig- heten gett sitt godkännande. Godkännande krävdes i varje enskilt fall. Om uppdragstagaren i sin tur ville anlita en entreprenör borde även det uppdraget godkännas av regeringen eller tillsynsmyndig- heten. Genom en lagändring som trädde ikraft den första juli 2006 infördes den nuvarande lydelsen. I förarbetena till lagen (prop. 2005/06:76 sid. &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; samt 31) understryks att det krävs god- kännande i varje fall där uppdrag lämnas som innebär kärnteknisk verksamhet samt att uppdrag i ytterligare led än två inte ska vara tillåtet. Det framgår också att möjligheten att föreskriva om undantag från kravet på godkännande är avsedd exempelvis för återkommande kvalificerade expertuppdrag som det inte rimligen kan krävas att tillståndshavaren utför, men även för åtgärder som är okomplicerade från kärntekniska utgångspunkter men som kräver särskilda yrkeskunskaper. Det framgår vidare att en förutsättning för undantag är att uppdragen utförs under tillståndshavarens ledning. Det understryks vidare att uppdrag i andra led inte kan undantas från kravet på godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1536 ft11"&gt;Den skärpning av reglerna om uppdragstagare som infördes den 1 juli 2006 har lett till en omfattande administrativ hantering hos såväl tillståndshavare till kärntekniska anläggningar som ansvariga myndigheter. Krav på godkännande i kombination med ett begrän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;sat mandat för myndigheten att föreskriva om undantag har – tillsammans med stora moderniserings- och effekthöjningsprojekt vid flera anläggningar – medfört ett stort antal ansökningar om att få uppdragstagare godkända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Såväl Strålsäkerhetsmyndigheten som kärnkraftsindustrin har påtalat att nuvarande bestämmelser inte är motiverade ur säker- hetssynpunkt. Eftersom utformningen begränsar det totala antalet uppdragstagare till två är det ur administrativ synpunkt omständligt att införskaffa kompetens i de fall där kompetensen som krävs för en åtgärd är spridd på ett större antal aktörer. Säkerhetsnyttan står inte i proportion till den administrativa hanteringen hos såväl Strålsäkerhetsmyndigheten som kraftföretagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär att kravet på godkännande kvar- står om en tillståndshavare vill överlåta vissa åtgärder till en upp- dragstagare. Däremot gäller inte krav på godkännande om åtgär- derna är av tillfällig karaktär och utförs under tillståndshavarens ledning och uppföljning. Det kan gälla vissa expertuppdrag som är begränsade i tiden. Åtgärden som uppdraget omfattar bör ha en tydlig start- och sluttidpunkt. Vidare bör arbetsvolymen till sin omfattning vara så avgränsad att det rimligtvis inte kan krävas av tillståndshavaren att själv anställa personal med motsvarande expertkompetens. En anställd expert vid anläggningen skulle med dessa förutsättningar efter några år kanske inte längre inneha den efterfrågade expertkompetensen. En sådan utveckling skulle vara till skada för säkerheten vid anläggningen. Exempel på sådana expertuppdrag vid en kärnkraftsreaktor kan vara de komplicerade dekontamineringsarbeten eller servicearbeten på anläggningen som utförs i anslutning till den årliga avställningen av reaktorn. Andra exempel är de anläggningsarbeten som krävs för att uppföra en kärnteknisk anläggning eller för att genomföra omfattande till- byggnads- eller ombyggnadsarbeten på en kärnteknisk anläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft11"&gt;Ett annat exempel kan vara sådana servicearbeten som med utgångspunkt i strålsäkerheten är okomplicerade även om de från andra utgångspunkter kräver yrkeskunskap. Denna typ av service- arbeten ska till sin natur ha en liten betydelse för strålsäkerheten vid anläggningen. Det kan vara fråga om servicearbeten av typen sanerings- eller enklare dekontamineringsarbeten, målning, städ- ning, elektriska arbeten, inom s.k. kontrollerat område etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;Självfallet ska tillståndshavaren även i de ovan två beskrivna exemplen behålla det fulla ansvaret för styrningen av service-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft21"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1537 ft11"&gt;arbetets innehåll och utförande. Att åtgärder utförs under till- ståndshavarens ledning och uppföljning innebär bl.a. att –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;tillståndshavaren har skyldigheter att formulera konkreta mål och riktlinjer för hur arbetet ska utföras med hänsyn till strål- säkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1538 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förvissa sig om att uppdragstagaren har tillräckliga personella resurser och kompetens för att kunna utföra arbetet på ett strål- säkert sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;förvissa sig om att uppdragstagaren har nödvändig utrustning för uppdragets genomförande samt att uppdragstagaren tillämpar kvalificerade metoder och processer i förekommande fall, - förvissa sig om att uppdragstagaren tillämpar lednings- eller kvalitetssystem som medför full kontroll över strålsäkerheten i samband med uppdraget samt att tillverkade och monterade byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar uppfyller ställda strålsäker- hetskrav, - - - fortlöpande övervaka uppdragstagarens verksamhet för att kontrollera att samtliga myndighetsföreskrifter och till- ståndsvillkor uppfylls liksom de mål och riktlinjer som gäller för den verksamhet som uppdraget avser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;fortlöpande följa upp uppdragstagarens granskning och rapportering till tillståndshavaren av händelser, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;förvissa sig om att relevanta åtgärder för säkerheten vidtas, vid behov anmoda uppdragstagaren att vidta lämpliga åtgärder, om uppdragstagaren inte följer de mål och riktlinjer som är fastställda för uppdraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Om en godkänd uppdragstagare i sin tur anlitar en uppdrags- tagare att vidta åtgärder som ingår i ett uppdrag som godkänts ska en anmälan göras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Till skillnad från de nuvarande bestämmelserna krävs inte heller något godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;det andra ledet. Utredningens förslag innebär också att det inte längre finns någon begränsning i antalet led av uppdragstagare som får anlitas. Anledningen till utredningens förslag är, såsom nämns ovan, att såväl kraftbolag som Strålsäkerhetsmyndigheten har ifrågasatt såväl säkerhetsnyttan som den administrativa börda som är förknippade med handläggning av dessa ansökningar. För att ändå kunna uppnå samma överblick och kontroll som med nuva- rande begränsning till uppdragstagare i maximalt två led är det viktigt att tillståndshavarens ledning och uppföljning ges prioritet såväl i tillståndshavarens regelrätta arbetet vid anläggningarna som vid Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyn. Finns det skäl har myndig- heten möjlighet att besluta att en uppdragstagare som endast varit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft21"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1539 ft11"&gt;föremål för ett anmälningsförfarande, ska godkännas för att få utföra det aktuella uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft13"&gt;Godkända uppdragstagare anses som tillståndshavare avseende de åtgärder som uppdraget omfattar. Det innebär bl.a. att reglerna om straffansvar i 29 kap. tillämpas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft93"&gt;12 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;Krav på godkännande av uppdragstagare gäller inte om denne redan har ett verksamhetstillstånd som omfattar de åtgärder som upp- draget avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft93"&gt;12 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;Paragrafen innehåller ett förbud att utan särskilt tillstånd i Sverige slutförvara eller mellanlagra använt kärnbränsle eller annat radio- aktivt avfall som uppstått som en följd av kärnteknisk verksamhet i ett annat land. Tillstånd får ges endast om det föreligger synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1540 ft11"&gt;För Sverige och för flera andra länder är det en grundläggande princip att varje land självt tar ansvar för det använda kärnbränslet och annat radioaktivt avfall som uppkommer inom landet. En motsvarande bestämmelse finns till exempel i Frankrike och Stor- britannien. Av detta följer att slutförvaring av kärnavfall från kärn- teknisk verksamhet i utlandet inte ska förekomma i Sverige annat än i undantagsfall. Tillstånd ska meddelas med stor restriktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Synnerliga skäl kan exempelvis föreligga om det vid en samlad bedömning visar sig lämpligast från säkerhets- och strålskydds- synpunkt att en liten mängd material förvaras i Sverige. Det kan gälla fall i samband med provning av t.ex. bränslekapsling eller reaktordelar då mycket små mängder avfall bildas, eller sekundär- avfall (filtermassor m.m.) som bildas vid behandling i anläggningar i Sverige. Undantag som strider mot det svenska avfallsprogrammet får inte medges. Däri ligger dels att det använda kärnbränslet eller kärnavfallet måste vara av ett slag som kan hanteras inom ramarna för det svenska programmet, dels att undantaget ska avse mycket begränsade mängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1541 ft21"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;12 kap. 10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innebär att det krävs ett särskilt tillstånd för att få slutförvara radioaktivt avfall som uppkommit i Sverige i ett annat land. Tillstånd bör ges med stor restriktivitet och endast medges i de fall där slutförvaring i ett annat land bedöms som klart mer lämpligt ur strålsäkerhetssynpunkt och det föreligger ett avtal mellan Sverige och det land vari slutförvaring ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;12 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras av 5 b § kärntekniklagen som trädde den 1 januari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras av 20 a § strålskyddslagen men omfattar nu uttryckligen även använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om vilka nya anlägg- ningar för verksamhet med strålning och övriga tillståndsansök- ningar som miljödomstolen ska pröva. Det handlar om större anläggningar såsom kärnreaktorer, anläggningar för slutförvaring och bearbetning av radioaktivt avfall om den totala mängden radioaktivitet överstiger en viss gräns samt vissa större accelera- torer och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Miljödomstolen ska inte bara pröva ansökningar om nya anlägg- ningar utan också ansökningar om höjning av högsta tillåtna effekt i en kärnkraftsreaktor och avveckling av reaktorer. En annan principiellt viktig frågeställning som domstolen ska pröva gäller frågan om ändring av en innehavare till en anläggning för kärn- teknisk verksamhet. Om en anläggning ska byta innehavare torde den gamla innehavaren vilja bli befriad sina skyldigheter enligt 12 kap. 23 § genom att överlåta dem till den som ansöker om att bli ny innehavare. Att byta innehavare till en anläggning torde endast kunna ske om den som ska ta över anläggningen bedöms kunna fullgöra dessa skyldigheter i enlighet med de krav som ställs enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;miljöbalken. Dessa prövningar görs vanligtvis samtidig. Se även kommentarerna till 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;12 kap. 16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras av 8 a § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om att tillstånd till verksamhet med strålning ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa det ansvar och de skyldigheter som följer av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Om ett tillstånd har förenats med villkor får tillsynsmyndig- heten en möjlighet att meddela de förelägganden och förbud som behövs, och ytterst att stoppa driften av en anläggning om inne- havaren till denna inte uppfyller sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;12 kap. 17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras av 8 § kärntekniklagen och 26 § strålskydds- lagen och innehåller bestämmelser om att den myndighet som regeringen bestämmer under ett tillstånds giltighetstid får meddela de villkor som krävs med hänsyn till strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Rätten att uppställa villkor under ett tillstånds giltighetstid har sin grund i de syften som lagstiftningen avser att tillvarata. Villkor meddelas i samband med tillståndsprövningen men i vissa brådskande situationer kan det finnas anledning med hänsyn till strålsäkerheten att tillsynsmyndigheten ska kunna utfärda ytter- ligare villkor under tillståndets giltighetstid utan att behöva ansöka om detta i miljödomstolen. Utfärdade villkor får dock inte ha någon väsentlig inverkan på den dom eller beslut som miljödom- stolen meddelat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Om ett tillstånds giltighetstid har gått ut eller om tillståndet har återkallats men skyldigheterna enligt 12 kap. 23 § kvarstår, kan det ändå finnas behov av att kunna utfärda villkor eftersom den tidigare tillståndshavaren fortfarande har att fullgöra sina skyldigheter. Genom bestämmelsen klargörs att tillsynsmyndigheten har befo- genhet att utfärda villkor gentemot en verksamhetsutövare som av olika anledningar inte längre har kvar något tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft21"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;12 kap. 18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att principen om berättigande, som är en av den internationella strålskyddskommissionens tre huvudprinciper, fastställs direkt i svensk lag och inte enbart genom Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. Innebörden av bestäm- melsen är att ingen onödig strålning tillåts, varför nyttan med strålningen måste vara större än olägenheterna. Övriga två huvud- principer framgår av 19 och 20 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;12 kap. 19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Bestämmelsen är ny och innehåller ytterligare en grundläggande strålskyddsprincip. För att strålskyddet ska anses vara på en acceptabel nivå är optimering en av de principer som måste vara uppfylld. Den som bedriver verksamhet med strålning har ett ansvar för såväl de som sysselsätts i verksamheten som utom- stående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft93"&gt;12 kap. 20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Den tredje och sista internationella strålskyddsprincipen handlar om dosgränser (jfr. kommentaren till 18 §). För personal i verk- samhet med strålning och allmänhet syftar dosgränser till att säkerställa att ingen enskild person utsätts för någon oacceptabel stråldos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft93"&gt;12 kap. 21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras huvudsakligen av 4 § kärntekniklagen och 6 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Av bestämmelsen framgår vilka åtgärder som ska vidtas av den som har tillstånd eller godkännande att bedriva verksamhet med strålning. Det handlar om såväl säkerhets- som strålskyddsåtgärder inte enbart av teknisk natur utan även administrativa, organisato- riska och personella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Punkten 5 är ny och innebär att alla som i verksamheten hante- rar fissilt material är skyldiga att vidta åtgärder för att förhindra uppkomsten av oavsiktlig kriticitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft21"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;12 kap. 22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafens första stycke motsvaras huvudsakligen av 10 § andra stycket kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att på eget initiativ underrätta tillsynsmyndig- heten om allt som har betydelse för att strålsäkerheten ska kunna upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I andra stycket införs en ny bestämmelse om att den som har tillstånd till en kärnkraftsreaktor ska se till att tillsynsmyndigheten genom direktåtkomst får tillgång till driftdata från reaktorn vid en haverisituation eller annan allvarlig störning som kan förorsaka skadlig verkan av strålning. Med direktåtkomst avses att data överförs i realtid. Bestämmelsen införs eftersom det inför en eventuell haverisituation är av yttersta vikt att den information som överförs från den aktuella anläggningen till tillsynsmyndigheten är snabb och korrekt. Genom krav på automatisk överföring av viktig anläggningsdata kan myndigheten omedelbart överblicka anlägg- ningens status och göra egna prognoser och konsekvensbedöm- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft13"&gt;Detaljerade bestämmelser om vilka typer av uppgifter som ska omfattas av bestämmelsen och relevanta tekniska lösningar bör bestämmas av tillsynsmyndigheten genom föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft93"&gt;12 kap. 23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras huvudsakligen av 10 § första stycket punkt två kärntekniklagen och 13 och 14 §§ strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Verksamhet med strålning är förknippad med ett antal långt- gående skyldigheter som gäller hantering och omhändertagande av i verksamheten uppkommet radioaktivt avfall och tekniska anord- ningar som vid behov måste slutförvaras eller omhändertas på ett adekvat sätt. De krav som ställs på omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall måste med nödvändighet vara mycket långtgående med hänsyn till strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I andra punkten klargörs att skyldigheten att avveckla anlägg- ningar kvarstår till dess att verksamheten vid anläggningen har upphört och allt använt kärnbränsle och övrigt radioaktivt avfall antingen har omhändertagits på ett säkert sätt eller placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits. Det innebär att avfallet inte i alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;situationer ovillkorligen måste vara placerat i ett slutligt förslutet slutförvar för att skyldigheterna ska anses fullgjorda. Se även kommentaren till 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Punkten 3 gäller bland annat kasserade strålkällor. Om en strålkälla har tjänat ut och innehavaren vill göra sig av med den, så utgör den radioaktivt avfall i verksamheten och omfattas av paragrafens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafens andra stycke innebär ett undantag från kravet i första stycket för de fall då det finns möjlighet att lämna avfall till en producent som är skyldig att ta hand om detta. Kravet i första stycket kvarstår dock till dess avfallet överlämnas. Producenten, som ju också bedriver verksamhet med strålning, är skyldig att ta hand om avfallet och följa de föreskrifter som meddelas med stöd av paragrafen liksom de bestämmelser om hantering av avfallet som finns i 15 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;12 kap. 24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1542 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras huvudsakligen av 14 § kärntekniklagen. Paragrafen innehåller bestämmelser om att skyldigheterna enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft13"&gt;23 § kvarstår till dess att de fullgjorts i fall då bl.a. ett tillstånd återkallas eller ett tillstånds giltighetstid går ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Det bör vara möjligt att befria en tillståndshavare från skyldig- heterna enligt 23 § om tillståndshavaren har placerat allt sitt radioaktiva avfall i ett slutförvar. Som en förutsättning för befrielse bör gälla att de deponeringstunnlar där avfallet är placerat har förslutits permanent, även om slutförvaret i sin helhet inte är slutligt förslutet. På så vis öppnas en möjlighet för tillståndshavare att bli befriade från sina skyldigheter utan de måste avvakta en slutlig förslutning. Det gäller framför allt tillståndshavare som avvecklat och rivit sina anläggningar långt innan slutförvaret beräk- nas kunna förslutas slutligt. Detta innebär i princip att tillstånds- havaren överlåter sina skyldigheter till en annan tillståndshavare som bedriver verksamhet med strålning och som har kunskaper och kapacitet i övrigt att ta på sig skyldigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska som tillsynsmyndighet säker- ställa syftet med strålsäkerheten enligt miljöbalken och föreskrifter om strålsäkerheten som meddelats med stöd av balken. Det är således Strålsäkerhetsmyndigheten som ska bedöma om en verk- samhetsutövare har fullgjort sina skyldigheter enligt 23 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Det är därför också naturligt att det är Strålsäkerhetsmyndigheten som beslutar om befrielse från skyldigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I andra stycket införs en ny bestämmelse som innebär att staten svarar för de skyldigheter och rättigheter som tidigare åvilat till- ståndshavaren om det inte finns någon tillståndshavare eller någon annan part som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna enligt 23 §. Härigenom förtydligas statens ansvar vilket kan skapa en trygghet för berörda kommun såsom den kommun där slut- förvaret för det använda kärnbränslet kommer att deponeras, dess invånare, fastighetsägare och även kraftindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft93"&gt;12 kap. 25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1543 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 12 § kärntekniklagen. Skyldigheten att upprätta ett program för den forsknings- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft11"&gt;utvecklingsverksamhet som behövs för att kunna fullgöra de skyldigheter som framgår av 23 § åvilar den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftsreaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Enligt en ny bestämmelse i tredje stycket stadgas att det till &lt;NOBR&gt;FoU-programmet&lt;/NOBR&gt; ska fogas en plan för de åtgärder som krävs för att uppfylla skyldigheterna enligt 23 §. För att kunna få en heltäckande bild av forsknings- och kunskapsläget på området är det nödvändigt att även få ta del av de konkreta åtgärder som kärnkraftsbolagen planerar att vidta. Bedömningsunderlaget och möjligheterna att göra relevanta skattningar av reaktorbolagens redovisning ökar med en tillgänglig åtgärdsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft93"&gt;12 kap. 26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras av 13 § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;12 kap. 27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 10 a § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;I första stycket klargörs att den som har tillstånd till kärn- teknisk verksamhet som omfattas av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft21"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;12 kap. 28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 10 b § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen, som gäller en tillståndshavare till kärnteknisk verk- samhet, är ny och innehåller bestämmelser om hur tillståndshava- rens upphandling och kvalitetssäkring ska kunna bli föremål för djupgående myndighetstillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För att tillståndshavaren ska kunna tillförsäkra tillsynsmyndig- heten tillträde till leverantörens anläggning krävs en civilrättslig överenskommelse mellan tillståndshavaren och leverantören om detta. Myndigheten gör inte några besök på egen hand utan endast i sällskap med tillståndshavaren. Myndighetens uppgift är inte att granska leverantörens verksamhet utan att följa hur tillstånds- havaren har hanterat upphandling och kvalitetssäkring av beställda komponenter m.m. Avsikten är således att höja kvaliteten på leve- rerade produkter och tjänster vilket ytterst syftar till att rent gene- rellt förbättra strålsäkerheten på landets anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft93"&gt;12 kap. 30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 17 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare före- skrifter som krävs för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;12 kap. 32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 15 a § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;12 kap. 36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 16 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft21"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;12 kap. 37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att den som upplåter solarietjänster åt allmänheten inte får låta någon under 18 år använda tjänsten. Det innebär att verksamhetsutövaren måste förvissa sig om att personen i fråga är myndig. Om verksamheten är ordnad på sådant sätt att personal inte är närvarande för att kontrollera kundernas ålder kan vara svårt för verksamhetsutövaren att leva upp till det krav som ställs i paragrafen. Eventuella tekniska lösningar för att säkerställa att inte personer under 18 år får tillgång till solarietjänsten måste bedömas av tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft93"&gt;12 kap. 38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras huvudsakligen av 15 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;12 kap. 39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Stadgandet motsvarar bestämmelsen i 9 a § strålskyddsförordningen (1988:293).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1544 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;16 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;(enligt den lydelse som träder i kraft den 2 maj 2011 – se prop. 2009/19:215).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafens första stycke anger vilka myndigheter som prövar frågor enligt MB eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Andra stycket lämnar uppgifter om var i balken bestämmelser finns om vilka mål och ärenden som prövas av respektive pröv- ningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Utredningen föreslår att andra stycket kompletteras genom en uppgift om att bestämmelser om prövningsmyndigheter också finns i 12 kap. 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1545 ft21"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;16 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Första stycket ger möjlighet att tidsbegränsa tillstånd, godkän- nande och dispenser enligt balken och meddelade föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningen föreslår att paragrafen kompletteras med ett nytt andra stycke med en uppgift om att särskilda bestämmelser om tidsbegränsning av tillstånd finns i 12 kap. 8 §. Dessa bestämmelser gäller tillstånd till transport av kärnämne, använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;17 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I paragrafen anges de verksamheter som alltid ska tillåtlig- hetsprövas av regeringen. En tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. rymmer samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. Olika allmänna och enskilda intressen kan ställas mot varandra. Prövningen bör utformas så att en allsidig sammanväg- ning av olika hänsyn kan åstadkommas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Som framgår av bestämmelsen har den obligatoriska tillåtlig- hetsprövningen på strålsäkerhetsområdet hittills begränsats till att gälla nya anläggningar som prövas av regeringen enligt kärnteknik- lagen. Begränsningen har inneburit att mindre kärntekniska anlägg- ningar som tillståndsprövas av Strålsäkerhetsmyndigheten enligt &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet inte omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i kap. 12 miljöbalken och kärntekniklagen därmed upphör att gälla, bör de anläggningar och verksamheter som ska tillåtlighetsprövas av regeringen preciseras på ett tydligt sätt i 1 § så att inte de små anläggningar som hittills avsetts hållas utanför tillåtlighetspröv- ningen ska komma att omfattas av tillåtlighetsprövningen. Således föreslås att första stycket kompletteras med nya punkter som närmare anger vilka slag av verksamheter som ska omfattas av regeringens tillåtlighetsprövning. Med den precisering som föreslås kommer den föreslagna regeln att omfatta samma slag av anlägg- ningar som enligt den nu gällande regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Utredningen föreslår vidare att ett nytt andra stycke förs in i paragrafen som gäller tillåtligheten av en höjning av högsta tillåta termiska effekten vid en befintlig kärnkraftsreaktor. Skälet är att möjligheten att höja den högsta tillåtna termiska effekten hos en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318731x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;befintlig kärnkraftsreaktor kan ha samma betydelse från &lt;NOBR&gt;närings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;arbetsmarknads-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och &lt;NOBR&gt;regional-politiska&lt;/NOBR&gt; utgångs- punkter som att ersätta en befintlig kärnkraftsreaktor med en ny.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;En sådan komplettering innebär från materiella utgångspunkter i sig inte någon ny inriktning av regeringens tillåtlighetsprövning. Att regeringens tillåtlighetsprövning avser ny verksamhet skulle, tolkat efter ordalydelsen, betyda att denna inte omfattar utvidgning av pågående verksamheter eller utbyggnad av befintliga anlägg- ningar. I förarbetena görs dock uttalanden som tyder på att avsikten har varit en annan&lt;A href="#page_731"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Regeringen uttalar bl.a. att om en ny byggnad är avsedd för en verksamhet som har en helt annan omfattning än den befintliga eller om det i den nya byggnaden ska bedrivas en helt ny typ av verksamhet, kan det bli aktuellt med obligatorisk regeringsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft93"&gt;17 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1546 ft13"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om s.k. kommunalt veto. Första och andra styckena reglerar de verksamheter som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;princip är underkastade den kommunala vetorätten. Under särskilda förutsättningar, som anges i tredje stycket, kan dock vissa av verksamheterna undantas från vetot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft11"&gt;Paragrafen behöver justeras med hänsyn till att begreppet kärnavfall genom det nya 12 kap. ersatts med det generella begreppet radioaktivt avfall. Ändringen innebär att det kommunala vetot vidgas till att omfatta fler slag av anläggningar för mellan- lagring och slutförvaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft93"&gt;17 kap. 6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;I ett nytt andra stycke har en definition av permanent avstängd kärnkraftsreaktor lagts till. Definitionen motsvarar den nu gällande som finns i 2 § 4 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1547 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:45 II s. 215.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;19 kap. 1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Utredningen föreslår en ny paragraf som syftar till att se till att regeringen vid tillåtlighetsprövningen av anläggningar enligt 17 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; har ett så bra underlag som möjligt för att kunna bedöma strålsäkerheten vid drift av sådana anläggningar. Den nya paragrafen kompletterar bestämmelserna enligt 19 kap. 2 §. Genom paragrafen understryks också Strålsäkerhetsmyndighetens roll som expertmyndighet på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Som framgår av paragrafen ska Strålsäkerhetsmyndighetens beredning av ärendet vara inriktad på strålsäkerheten i samband med verksamheten. Strålsäkerhetsmyndigheten ska med eget ytt- rande överlämna frågan till regeringens prövning i tillåtlighets- frågan. I sitt yttrande till regeringen har myndigheten möjlighet att föreslå villkor som kan innebära en stegvis prövning av uppföran- det av anläggningen. En stegvis prövning gör det möjligt att suc- cessivt precisera frågan om bästa möjliga teknik i olika avseenden, av betydelse för säkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens behandling av tillåtlighetsärendet bör ske på ett sådant sätt att såväl miljödomstolen som berörd kommun har tillgång till Strålsäkerhetsmyndighetens expertytt- rande i ärendet vid sin behandling av tillåtlighetsfrågan. Ett exemplar av yttrandet ska sändas till miljödomstolen samt till kommunfullmäktige i den kommun som avses i 17 kap. 6 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Efter det att tillåtlighetsprövningen enligt 17 kap. har slutförts hos regeringen lämnas ärendet åter till miljödomstolen som då prövar alla utsläpp och störningar från anläggningen. Miljödom- stolen är då prövningsmyndighet i första instans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Den samlade prövningen av störningskällor skapar förutsätt- ningar för en god helhetsbild av riskerna för miljön och människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;19 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen hänvisar till reglerna om gemensam handläggning av mål och ärenden enligt 21 kap. 3 §. Den innebär att ett ärende som skulle ha prövats av en kommun under de förutsättningar som anges i nämnda paragraf i stället får prövas av länsstyrelsen eller berörd förvaltningsmyndighet. Det ska vara fråga om tillstånds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft21"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318733x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;ärenden med samma sökande och de ska avse samma verksamhet eller verksamheter som har samband med varandra&lt;A href="#page_733"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras om materiella strålsäker- hetsbestämmelser förs in i 12 kap. Kommunen prövar frågor som rör solarier som utgör verksamhet med strålning. En sökande kan samtidigt hos Strålsäkerhetsmyndigheten vilja pröva en teknisk anordning som kan alstra strålning som till exempel en röntgen- anordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Stadgandet gör det möjligt för sökanden i ett sådant ärende att göra en ansökan hos Strålsäkerhetsmyndigheten i stället för hos kommunen eller den kommunala nämnden. Det är dock Strålsäker- hetsmyndigheten som bestämmer om en gemensam handläggning lämpligen bör ske. Fördelarna måste överväga nackdelarna, och parternas intressen måste beaktas.&lt;A href="#page_733"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten kan också på eget initiativ ta till sig ett ärende hos en kommun eller kommunal nämnd, om myndig- heten bedömer att det lämpligen bör handläggas tillsammans med ett ärende som handläggs av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kommu- nen och den kommunala nämnden är i sådana fall skyldig att lämna över ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft93"&gt;19 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Genom utredningens förslag utökas Strålsäkerhetsmyndighetens roll som tillståndsprövningsinstans. Det är fråga om prövning av ansökningar som enligt kärntekniklagen i dag åvilar regeringen. Antalet sådana tillståndsärenden som det kan bli fråga om kan redan nu förutsättas bli relativt få men i regel med mer komplexa frågeställningar att bedöma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Mot den bakgrunden behöver paragrafen kompletteras med en regel som innebär att samma regler som är tillämpliga för länssty- relsens miljöprövningsdelegationen och kommunal nämnds pröv- ning av miljöfarlig verksamhet också ska gälla för Strålsäker- hetsmyndighetens tillståndsprövningsdelegation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Se prop. 2004/05:129, bet. 2004/05:MJU 15, SFS 2005:571.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se prop. 1997/98:45 II s. 233.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;19 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I paragrafen anges vilka processuella stadganden för miljödom- stolarnas prövning som också ska gälla för länsstyrelsernas och de kommunala nämndernas prövning av miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafen behöver kompletteras med en regel som, på samma sätt som beträffande 19 kap. 4 §, innebär att de regler som är till- lämpliga för länsstyrelsens miljöprövningsdelegationen och kom- munal nämnds prövning av miljöfarlig verksamhet också ska gälla för prövning av ärenden vid Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1548 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;21 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;(enligt lydelse som träder i kraft den 2 maj 2011; senaste lydelse enligt tidigare 20 kap. 2 § miljöbalken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen bör kompletteras med ett nytt andra stycke som hän- visar 12 kap. 13 § som anger att mark- och miljödomstol som första instans prövar ansökningar om tillstånd avseende de verksamheter som anges i den paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;21 kap. 1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen anger vilka mål som är att anse som ansökningsmål. Första stycket, punkten ett, gäller mål om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, som inte ska prövas av en länsstyrelse eller en kommun. Den punkten bör kompletteras med hänvisning till Strålsäkerhetsmyndighetens roll som prövningsinstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Dessutom bör en ny punkt – punkt 4 a – införas i första stycket som anger att ansökningsmål är mål om tillstånd enligt 12 kap. 13 § för verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;21 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Denna paragraf gäller miljöfarliga verksamheter som saknar till- stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Paragrafen behöver kompletteras så att det framgår att bestäm- melsen även gäller verksamhet med strålning. Verksamhet med strålning är ett &lt;NOBR&gt;juridiskt-tekniskt&lt;/NOBR&gt; begrepp, som behövs för att göra vissa bestämmelser i miljöbalken tillämpliga. Detta utesluter emel- lertid inte att även andra särbestämmelser i miljöbalken kan vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;tillämpliga på verksamheten, t.ex. bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;21 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Paragrafen behöver kompletteras så att det framgår att bestäm- melsen även gäller verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft93"&gt;21 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Paragrafen anger när en miljödomstol ska överlämna ett mål till regeringen för avgörande. Om en verksamhet medför skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön ska målet överlämnas till regeringen under förutsättning att dom- stolen bedömer att det finns särskilda skäl som talar för att verk- samheten ändå ska få bedrivas. Domstolen kan således avslå ansökan om den finner att det inte finns särskilda skäl som gör att den bör tillåtas, men finner domstolen att det finns särskilda skäl får domstolen inte tillåta verksamheten, utan den ska då med ett eget yttrande överlämna målet till regeringen för avgörande. Miljö- domstolen ska handlägga målet på vanligt sätt, dvs. granska ansö- kan, kungöra det, inhämta yttranden och hålla huvudförhandling. Det är alltså först då målet är klart för avgörande som domstolen ska ta ställning till om målet med eget yttrande ska överlämnas till regeringen. Yttrandet till regeringen bör innehålla en närmare motivering med förslag till ställningstagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Detsamma gäller om regeringen ska pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Paragrafens andra stycket öppnar en möjlighet för miljödom- stolen att överlämna ett mål till regeringen för avgörande. Bestäm- melsen kan användas när två allmänna intressen av stor vikt ställs mot varandra. Om Naturvårdsverket av en av sådan anledning begär det ska målet överlämnas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör Strålsäkerhetsmyndigheten ges en stark ställning när det gäller att bedöma om ett mål som rör strålsäkerheten ska överlämnas till regeringen. Paragrafens andra stycke föreslås kompletteras med hänsyn till detta. Begär Strålsäkerhetsmyndigheten i ett ärende som gäller strålsäkerhet det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;ska målet överlämnas till regeringen för avgörande. Till denna regel bör det inte finnas något undantag. Genom bestämmelsen under- stryks Strålsäkerhetsmyndighetens roll som expertmyndighet på strålsäkerhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Utredningen föreslår vidare att paragrafen kompletteras med ett nytt tredje stycke som hänvisar till den nya 19 kap. 1 a § med bestämmelsen om Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till regeringen i ärenden enligt 1 7 kap. 1 § &lt;NOBR&gt;1–5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;22 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen anger ansökans innehåll i ansökningsmål. De sju första punkterna i första stycket innehåller bestämmelser om vad en ansökan om både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet ska innehålla, medan andra stycket innehåller särskilda bestämmelser för mål om vattenverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Genom den hänvisning till paragrafen som görs i 19 kap. 5 § gäller bestämmelsen om ansökans innehåll i stor utsträckning även för Strålsäkerhetsmyndighetens handläggning av ärenden enligt utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafen föreslås kompletteras med ett nytt tredje stycke som anger särskilda bestämmelser för mål om verksamhet med strål- ning. Förslaget kompletterar punkten 4 i paragrafens första stycke genom att den knyter an till de säkerhetsbestämmelser för verk- samhet med strålning som anges i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;22 kap. 2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen anger att när en myndighet tar initiativ till återkallelse av tillstånd eller omprövning av tillstånd eller villkor för en miljö- farlig verksamhet är tillståndshavaren skyldig att utföra och lämna in de utredningar som behövs för prövningen. Tillståndsmyn- digheten ges möjlighet att förelägga tillståndshavaren att ge in den utredning som behövs. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Paragrafen behöver kompletteras så att det framgår att bestäm- melsen även gäller verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft21"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;22 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafens första stycke bör kompletteras med en regel där det framgår att det ska vara en skyldighet för domstolen att i ärenden som rör strålsäkerheten sända kungörelsen och ansökningshand- lingarna till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Förslaget är en konsekvens av bland annat utredningens förslag till ny 19 kap.1 a § samt förslag till ändringar av 21 kap. 7 § och 22 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft93"&gt;22 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Paragrafens första stycke bör kompletteras med en regel som anger att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna företräda allmänna strålsäkerhetsintressen och kunna inta en partsställning beträffande dessa intressen. Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna framställa yrkanden i domstolen och även kunna överklaga domstolens avgöranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Förslaget överensstämmer med Miljödomstolens i Växjö förslag i yttrande över utredningens delbetänkande ” Delbetänkande av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strål- skyddsområdet – Nya reaktorer”. Miljödomstolen föreslår i ytt- randet att Strålsäkerhetsmyndigheten ges rätt enligt 22 kap. 6 § miljöbalken att när det behövs föra talan i mål som berör myndig- hetens ansvarsområde. Likaså bör Strålsäkerhetsmyndigheten ges rätt enligt 24 kap. 7 § att ansöka om omprövning enligt 24 kap. 3– 6 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft93"&gt;22 kap. 12 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Paragrafen är ny och innebär en skyldighet för Strålsäkerhets- myndigheten att i mål som rör strålsäkerhet enligt 12 kap. 13 § översända sitt yttrande till miljödomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1549 ft21"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;22 kap. 25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Utredningen föreslår att ett nytt tredje stycke förs in i paragrafen som innebär att miljödomstolen i ärenden enligt 12 kap. 13 § får överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Vidare bör en hänvisning till 12 kap. &lt;NOBR&gt;16–17&lt;/NOBR&gt; §§ föras in i paragra- fens sista stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;De krav som enligt kärntekniklagen gäller för de svenska kärn- kraftsreaktorernas konstruktion och utförande är, med beaktande av de utsläppsbegränsande åtgärder som vidtagits i reaktorerna, utomordentligt stränga, kanske bland de strängaste i världen. Utgångspunkten i kraven är senare års säkerhetsanalyser, resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt samt utvecklingen av IAEA säkerhetsstandarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Kraven har lett till att många anläggningar har ökat tåligheten ytterligare mot inre och yttre händelser som kan leda till härdskada. Bland annat förtydligas och skärps kraven på instrumentering för övervakning av anläggningens tillstånd, kylning av reaktorhärden och möjligheten att vid vissa händelser uppnå ett stabilt slut- tillstånd med reaktorn så att den inte utgör ett hot mot omgiv- ningen, också lång tid efter ett svårt haveri med härdsmälta. Även kraven på reaktorinneslutningarnas tålighet har skärpts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Åtgärder för att uppfylla kraven får genomföras individuellt för varje reaktor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Kraven på säkerhet utvecklas och skärps kontinuerligt baserat på vunna erfarenheter och ny kunskap som kommer fram genom t.ex. kärnsäkerhetsforskning. Forskningen om bland annat svåra haveriförlopp har fortsatt nationellt och i internationell samverkan. Mot denna bakgrund, samt med utgångspunkt i bestämmelserna i 12 kap. 17 §, som gör det möjligt för regeringen att delegera till Strålsäkerhetsmyndigheten att även under ett tillstånds giltighets- tid besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäker- heten – förutsatt de inte inverkar på dom eller beslut av Miljödomstolen – anser utredningen att Miljödomstolen i ärenden enligt 12 kap. bör kunna överlåta åt Strålsäkerhetsmyndigheten att fastställa villkor av betydelse för strålsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1550 ft21"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;22 kap. 25 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad ett tillstånd till depo- nering av avfall ska innehålla. Det är alltså inte fråga om en minneslista över vad som kan ingå i tillståndet på det sätt som gäller enligt 25 § utan om uppgifter som alltid ska redovisas i till- ståndet. Paragrafen är att se som ett komplement till 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Paragrafen behöver justeras med hänsyn till att de nya bestäm- melserna om strålsäkerhet enligt 12 kap. innefattar radioaktivt avfall. Det bör observeras att begreppet radioaktivt avfall inte omfattas av avfallsbegreppet enligt 15 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;22 kap. 25 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen gäller förbränning av avfall. Den kompletterar 25 § genom att precisera vad ett tillstånd till förbränning av avfall ska innehålla. Även här, på samma sätt som gäller för 25 a §, är det fråga om obligatoriska krav som domstolen ska tillgodose när en dom på tillstånd meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Paragrafen behöver justeras med hänsyn till att det i de nya bestämmelserna om strålsäkerhet enligt 12 kap. innefattar radio- aktivt avfall. Det bör observeras att begreppet radioaktivt avfall inte omfattas av avfallsbegreppet enligt 15 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;24 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafen ger de grundläggande reglerna om rättskraft av dom eller beslut i ansökningsmål samt vissa andra beslut enligt miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att en tillståndshavare i allmänhet kan känna sig säker för ytterligare miljökrav beträffande verksamheten med stöd av balken, exempelvis enligt hänsynsreglerna i 2 kap. Domen gäller nämligen mot alla, även mot den som inte fört talan i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Paragrafen behöver kompletteras om bestämmelser om verk- samhet med strålning förs in i 12 kap. miljöbalken. De komplette- rande bestämmelserna hänvisar till beslut om tillstånd till verksam- het med strålning som meddelats av Strålsäkerhetsmyndigheten samt till bestämmelser om tillståndsvillkor i 12 kap. &lt;NOBR&gt;16–17&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft21"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;24 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen behöver kompletteras om bestämmelser om verksamhet med strålning förs in i 12 kap. miljöbalken. De kompletterande bestämmelserna hänvisar till dom eller beslut om tillstånd till verksamhet med strålning som meddelats av Miljödomstolen eller Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;24 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen anger förutsättningar för att frågor om återkallelse av tillstånd, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning ska kunna tas upp till bedömning. Miljödomstolen kan inte ta upp saken på eget initiativ, utan talan får här föras av vissa myndigheter. Enligt första stycket gäller detta Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, vederbörande länsstyrelse samt enligt utredningens förslag Strål- säkerhetsmyndigheten; i andra stycket tilläggs kommun som övertagit tillsynen i fall som anges där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;När en annan statlig myndighet eller kommun är tillstånds- myndighet, kan den självmant ta upp frågan till prövning. Sakägare, ideella organisationer och andra representanter för allmänheten kan däremot inte begära omprövning; i detta läge är det de angivna myndigheternas sak att tillvarata sakägarnas och allmänhetens intressen. Inte heller lär dessa kategorier kunna överklaga en myn- dighets beslut att inte påkalla omprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Tillståndsmyndigheten får, i samband med att ett ändrings- tillstånd enligt 16 kap. 2§ meddelas, själv initiera en omprövning av tidigare meddelade villkor. Det behövs således ingen ansökan av någon av de myndigheter som anges i paragrafen eller av tillstånds- havaren enligt 24 kap. 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras mot bakgrund av utred- ningens förslag enligt 22 kap. 6 § att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna föra talan i ansökningsmål. Förslaget överensstämmer med Miljödomstolens i Växjö förslag i yttrande över utredningens delbetänkande ” Delbetänkande av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet – Nya reaktorer”. Miljödomstolen föreslår i yttrandet att Strålsäkerhetsmyndigheten ges rätt enligt 22 kap. 6 § miljöbalken att när det behövs föra talan i mål som berör myndighetens ansvarsområde. Likaså bör Strålsäker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft21"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318741x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;hetsmyndigheten ges rätt enligt 24 kap. 7 § att ansöka om ompröv- ning enligt 24 kap. &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;25 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafen innehåller särskilda regler om rättegångskostnader i mål om återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft13"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras mot bakgrund av utred- ningens förslag enligt 22 kap. 6 § att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna föra talan i ansökningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft93"&gt;26 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen anger det allmänna ändamålet med tillsynsreglerna. Denna paragraf behöver kompletteras med en hänvisning till verk- samhet med strålning om materiella strålsäkerhetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Enligt första stycket ska tillsynen säkerställa att syftet med miljöbalken och föreskrifter som meddelats med stöd av balken allmänt sett följs så att dess angivna miljömål genomförs. Då mera konkreta föreskrifter saknas ska 1 kap. 1 § och hänsynsreglerna i 2 kap., som bl.a. ska ligga till grund för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Enligt andra stycket ska kontrollen avse dels den allmänna efterlevnaden av miljöbalken, dels de föreskrifter, domar och myn- dighetsbeslut som meddelas med stöd av balken. Dessutom ska tillsynsmyndigheterna fortlöpande kontrollera om meddelade vill- kor för miljöfarliga verksamheter, verksamhet med strålning och vattenverksamhet är tillräckliga, med utgångspunkt i balkens all- männa målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Formuleringen ”på eget initiativ eller efter anmälan” i andra stycket är föranledd av Sveriges tillträde till Århuskonventionen och EU:s direktiv på konventionens område.&lt;A href="#page_741"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelsen klargör att allmänheten har rätt att anmäla missförhållanden till tillsynsmyndigheter och att en tillsynsmyndighet efter en sådan anmälan är skyldig att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 2004/05:65 samt 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och till rättslig prövning, av direktiv 85/337/EG och direktiv 96/61/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Enligt tredje stycket ska kontrollen även innefatta förebyggande åtgärder. Som motiven framhåller är det här också fråga om rådgivande, utredande och uppföljande verksamhet av mera gene- rell karaktär, inbegripet s.k. miljöstrategi – identifiering av proble- men, långsiktig planering och uppföljning av de miljömål som statsmakterna beslutat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I motiven framhålls att varje tillsynsmyndighet ska ha en konkret plan för hur tillsynen ska bedrivas inom myndighetens område för att man ska leva upp till miljöbalkens mål och att tillsynen ska vara behovsstyrd. Enligt 7 § tillsynsförordningen ska en tillsynsmyndighet för varje verksamhetsår upprätta en plan för det fortsatta tillsynsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;26 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras med en hänvisning till att Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet för verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;26 kap. 20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras om materiella strålsäkerhets- bestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken genom en hänvisning till tillståndsplikten enligt 12 kap. 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;26 kap. 27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Bestämmelsen föreskriver tystnadsplikt för den som tagit befatt- ning med ärenden enligt balken. Med befattning avses såväl den administrativa hanteringen som praktiska åtgärder som t.ex. mät- ning. Vissa undersökningar kan utföras av enskilda på uppdrag av tillsynsmyndigheten. För dessa och andra enskilda som deltar i myndigheternas verksamhet enligt balken gäller tystnadsplikt enligt paragrafens första stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;För dem som är verksamma vid en statlig eller kommunal myndighet gäller reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i enlighet med vad som framgår av andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras om materiella strålsäker- hetsbestämmelser förs in i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft21"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft11"&gt;Kärnkraften svarar för en betydande del av Sveriges elförsörj- ning och anses därför ha en påverkan på det svenska totalförsvaret. Verksamheten vid kärnkraftreaktorerna är mot den bakgrunden av betydelse för rikets säkerhet och omfattas mot den bakgrunden av säkerhetsskyddslagens (1996:627) bestämmelser om säkerhets- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1551 ft11"&gt;Med säkerhetsskydd avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft35"&gt;29 kap. Straffbestämmelser och förverkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft93"&gt;29 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen är den centrala på miljöstraffrättens område. Den brottsliga gärningen är beskriven under fyra punkter i paragrafens första stycke och utredningen föreslår nu att en ny punkt, 3 a, förs in i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Punkterna 1 och 2 omfattar bl.a. utsläpp av föroreningar m.m. samt förvaring eller bortskaffande av avfall som kan medföra skadlig förorening. Punkt 4 tar sikte på åtgärder som kan ändra yt- eller grundvattennivån. För straffbarhet enligt punkterna 1, 2 och 4 räcker det med abstrakt fara. Det behöver i de fallen alltså inte vara fråga om att det funnits någon konkret risk för skada i det enskilda fallet, utan det är tillräckligt om omständigheterna varit sådana att det typiskt sett förelegat risk för skada. Bedömningen av risken för skada eller olägenhet behöver inte relateras till förhållanden just på den plats där utsläppet ägt rum eller vara helt uppenbar i det enskilda fallet. Något krav på att skadan ska visa sig inom viss tidsperiod finns inte heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Punkten 3 &lt;/SPAN&gt;avser verksamhet som orsakar en betydande olägen- het i miljön genom buller, skakning eller strålning. Med betydande olägenhet avses en störning som innebär menlig påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft21"&gt;753&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras enligt utredningens förslag med en ny punkt, 3 a, som avser exponering av joniserande och icke jonise- rande strålning och som på ett tydligt sätt knyter an till de skyddsintressen som straffbestämmelserna syftar till att ta till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Människan har alltid utsatts för naturligt förekommande strålning med tillräcklig energi för att lösgöra elektroner från atomer eller slå sönder molekyler, så kallad joniserande strålning. Allt omkring oss och även vår egen kropp innehåller naturligt radioaktiva ämnen som ständigt utsätter oss för joniserande strål- ning. Idag utsätts befolkningen även för strålning som människan orsakat, men den genomsnittliga stråldosen till personer som bor i Sverige domineras av naturligt förekommande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafen, även det tillägg som utredningen nu föreslår, omfat- tar brott som begås inte bara uppsåtligen utan också av oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;I NJA 2001 s. 579 var fråga bl.a. om var nedre gränsen går för oaktsamhet. Högsta domstolen ansåg att verksamhetsutövaren tagit en medveten risk i samband med intrimning av ny utrustning och att risktagningen var oaktsam. HD förde också ett resonemang om gärningen kunde betecknas som uppsåtlig men ansåg att så inte var fallet inte minst på grund av att verksamhetsutövaren lagt ned betydande resurser på att komma till rätta med de miljöstörningar som påvisats. Gränsen mellan oaktsamhet och uppsåt berördes av HD också i NJA 2004 s. 552.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Enligt andra stycket i paragrafen ska vid bedömningen av vad som är att anse som grovt brott beaktas om brottet medfört eller kunnat medföra varaktiga skador av stor omfattning eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Angivna omständigheter är att se som exempel och inte någon fullständig uppräkning. Inte bara vid uppsåt utan även vid oaktsamhet kan brottet bedömas som grovt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;För att ett oaktsamhetsbrott ska kunna kvalificeras som grovt brott krävs att gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller, i de fall åtgärden har krävt särskild uppmärk- samhet eller skicklighet, att gärningsmannen, har gjort sig skyldig till försummelse av allvarligt slag. Det kan exempelvis vara fråga om att gärningsmannen kopplar bort befintliga larm eller har åsidosatt gällande säkerhetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Till ansvar enligt paragrafen döms inte om ett visst förfarande omfattas av tillstånd eller dispens. Detta framgår av tredje stycket. Inte heller döms till ansvar, om en behörig myndighet i annat fall har tillåtit förfarandet. Undantagna från det straffbara området är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft21"&gt;754&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;också sådana förfaranden som är allmänt vedertagna eller sådana som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarliga, som t.ex. framkallande av motorbuller vid bilkörning och beprövade metoder inom jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utgångspunkt för bedömningen måste vara att myndigheten har mottagit ett korrekt och fullständigt underlag i ansökan eller anmälan. För att leda till ansvarsfrihet ska tillåtelse ha meddelats av den myndighet där de aktuella miljöskyddsintressena varit föremål för prövning. I praktiken kan svårigheter uppkomma att avgöra om tillåtelse har lämnats i de fall verksamhetsutövaren har fört en löpande dialog med företrädare för tillsynsmyndigheten, samtidigt som dessa företrädare varit medvetna om de avsteg från det tillåtna eller accepterade som har skett i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;För miljöbrott sträcker sig straffskalan för brott av normal- graden från böter till fängelse i två år. För grovt miljöbrott döms till fängelse lägst sex månader och högst sex år. Straffskalorna för överträdelse av balkens bestämmelser har ansett böra ha en sådan omfattning och skärpa att de lämnar utrymme för att vid straff- mätningen i det enskilda fallet fullt ut beakta det straffvärde som ett åsidosättande av bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön kan ha. En viktig omständighet för bedömningen är givetvis vilket det intresse är som den aktuella straffbestämmelsen är avsedd att skydda. En annan viktig omständighet är i vilken grad brottet utgjort ett allvarligt hot mot miljön, dvs. vilken faktisk skada eller risk för skada som brottet har medfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft93"&gt;29 kap. 1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf förs in i kapitlet som motsvaras av vissa av ansvarsbestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen 1988:220. Som när- mare anges i den allmänna motiveringen motsvarar bestämmelsen delvis punkt 3 i 25 § första stycket kärntekniklagen och 36 § strål- skyddslagen. Punkten 4 är ny på så sätt att den ersätter den tidigare sanktionen i dessa fall som var återkallelse av tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft13"&gt;Paragrafen omfattar brott som begås inte bara uppsåtligen utan också av oaktsamhet vilket överensstämmer med vad som gällde enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft21"&gt;755&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;29 kap. 1 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf förs in i kapitlet avseende straff för ett antal särskilt angivna överträdelser av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;29 kap. 1 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf förs in i kapitlet som motsvaras av 27 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;29 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser om otillåten miljöverk- samhet. Bestämmelserna har sin grund i det allmännas intresse att utöva kontroll över verksamhet som kan vara farlig för miljön, oavsett vilken skaderisk som finns i det enskilda fallet. Fråga om gränsen för ringa brott vid otillåten miljöverksamhet behandlas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft11"&gt;Paragrafen bör kompletteras med ytterligare en punkt som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 12 kap. om verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Paragrafen är subsidiär till 1 §. Inte heller kan paragrafen till- lämpas i den utsträckning gärningen omfattas av miljösanktions- avgift enligt vad regeringen föreskrivit om miljösanktionsavgifter med stöd av 30:1 MB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;29 kap. 4 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Utredningen föreslår att en ny paragraf förs in i kapitlet som motsvaras av 25 § p. 3 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet samt 36 § p. 3 strålskyddslagen (1988:220).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ansvar ska inte dömas ut enligt den föreslagna paragrafen, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt 1 eller 4 §§ eller om gärningen omfattas av en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 30 kap. 1 § om skyldighet att betala miljösanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft21"&gt;756&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;29 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Paragrafen innehåller straffbestämmelser om försvårande av miljökontroll. Bestämmelserna avser uppgifter som ska lämnas till myndigheter och omfattar lämnande av oriktiga uppgifter i ansö- kan, anmälan eller annan handling där uppgiftsskyldigheten fram- går av regeringens föreskrift eller där skyldigheten att lämna upp- gifter följer av beslut i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Härutöver omfattar paragrafen underlåtenhet att lämna upp- gifter eller underrätta myndigheterna i vissa särskilt angivna fall. Någon generell straffbeläggning av oriktiga uppgifter som lämnas in till myndighet är det alltså inte fråga om. Bestämmelsen i punkt 1 avser enbart skriftliga uppgifter. Att muntligen fara med osanning är inte straffbelagt enligt den punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;Denna paragraf behöver kompletteras så att straffbestämmelsen även omfattar tillståndshavare som underlåter att enligt 12 kap. 22 § i samband med olyckstillbud, hot eller annan liknande omständighet snarast till tillsynsmyndigheten lämna sådana upplys- ningar som har betydelse för bedömningen av strålsäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Kravet på att uppgiften ska ha betydelse har den innebörden att en avgränsning av det straffbara området har gjorts. Brotts- förutsättningen är att de oriktiga uppgifterna har betydelse för en förprövning eller för bedömningar som görs i tillsynsarbetet. Uppgifter av mer praktisk karaktär eller som inte har någon betydelse för myndighetens bedömningar faller alltså utanför det straffbara området. Något krav att beslutet skulle ha blivit annor- lunda om korrekta uppgifter hade lämnats föreligger dock inte för att straffbarhet ska infinna sig. Fortfarande kan dock bagatellartade överträdelser komma att omfattas av bestämmelsen, men en överträdelse av sådan art och som rör punkten 1 kan bli undantagen enligt bestämmelsen i 11 § om undantag för ringa brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I fråga om punkterna &lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; gäller inte, till skillnad från punkt 1, att underlåtenheten att lämna uppgifter ska ha försvårat en myndighets prövning eller tillsyn. Paragrafen i denna del omfattas inte av bestämmelsen i 11 § om ringa brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Straffvärdet vid åsidosättande av paragrafens föreskrifter är knutet till uppgiftens betydelse i sammanhanget samt vikten av att ansvariga myndigheter får ett korrekt underlag för sina övervägan- den och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft21"&gt;757&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;29 kap. 8 och 9 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Vissa hänvisningar i paragraferna har ändrats med hänsyn till att vissa bestämmelser flyttats till 7 resp. 9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1552 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2010:923) om mark- och miljödomstolar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;(Lagen träder i kraft den 2 maj 2011 – se prop. 2009/10:215)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;3 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;– (tidigare 20 kap. 8 § miljöbalken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Paragrafen behöver justeras med hänsyn till att ett nytt kapitel 12 om verksamhet med strålning föreslås föras in i miljöbalken samt att begreppet kärnavfall ersatts med det mer generella begreppet radioaktivt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1553 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft93"&gt;1 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Enligt paragrafen gäller arbetsmiljölagen varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Arbetsmiljö- lagen gäller således i vissa avseenden även utanför det område som anges i 1 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att ansvaret för det övergripande strålskyddet markeras på ett tydligare sätt i lagstiftningen. Strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skadliga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strålsäkerhetmyndigheten har inom sin organisation sammantaget en sådan sakkunskap. Utan att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras på det sätt som utredningen förslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft21"&gt;758&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1554 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslag (1982:763)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I paragrafen anges en definition på vad som i lagen avses med hälso- och sjukvård. I paragrafens andra stycke omnämns att tandvård inte omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att ansvaret för det övergripande strålskyddet markeras på ett tydligare sätt i lagstiftningen. Strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skadliga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strålsäkerhetmyndigheten har inom sin organisation sammantaget en sådan sakkunskap. Utan att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras på det sätt som utredningen förslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1555 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen anger att det i lagen finns allmänna bestämmelser om medicintekniska produkter. Bestämmelser som i olika hänseenden berör sådana produkter finns även i ett flertal andra författningar, t.ex. inom arbetsmiljö- och strålskyddslagstiftningen. En erinran om att det finns bestämmelser för vissa medicintekniska produkter i annan lagstiftning har därför tagits in i paragrafen. I paragrafens andra stycke har anges särskilt att i fråga om medicintekniska produkter som är avsedda för konsumenter eller som kan antas komma att användas av konsumenter gäller också produktsäker- hetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft11"&gt;Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att ansvaret för det övergripande strålskyddet markeras på ett tydligare sätt i lagstiftningen. Strålning är ett mycket vitt begrepp, där frågor om hur skyddet mot dess skadliga verkan bör utformas är en fråga som kräver en omfattande sakkunskap. Strålsäkerhetmyndigheten har inom sin organisation sammantaget en sådan sakkunskap. Utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;759&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;att i princip ändra på den arbetsfördelning som nu gäller mellan berörda myndigheter bör strålskyddsbestämmelsernas företräde när det gäller strålskyddet markeras på det sätt som utredningen förslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1556 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft93"&gt;32 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Hänvisningen i paragrafen har ändrats med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet upphör att gälla och att motsvarande bestämmelser om insyn på strålsäkerhetsområdet har förts över till en ny lag om offentlig insyn på strålsäkerhets- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Förslag till lag om kärnämneskontroll m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft93"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen, som anger lagens syfte. Lagen avser att ta tillvara intresset av att de förpliktelser fullgörs som följer av Sveriges internationella åtaganden i överenskommelser som avser att förhindra att kärnvapen sprids till länder som inte redan har sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det internationella arbetet att förhindra spridning av kärnvapen (nukleär &lt;NOBR&gt;icke-spridning)&lt;/NOBR&gt; baseras i huvudsak på Fördraget den 1 juli 1968 om förhindrande av spridning av kärnvapen (SÖ 1970:12) – oftast benämnd &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; (NPT) &lt;NOBR&gt;–,&lt;/NOBR&gt; Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne (SÖ 1985:24) samt FN:s Säkerhetsråds resolution 1540 av den 28 april 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;I &lt;NOBR&gt;icke-spridningsfördraget&lt;/NOBR&gt; förbinder sig dåvarande kärnvapen- stater att inte sprida kärnvapen till andra länder. &lt;NOBR&gt;Icke-kärnvapen-&lt;/NOBR&gt; stater, som Sverige, förbinder sig att inte införskaffa kärnvapen samt att öppna upp för internationella inspektioner från Interna- tionella atomenergiorganisationen, IAEA. Samtidigt ska staterna genom exportkontroll se till att de inte bidrar till att något annat land skaffar kärnvapen. Se även avsnitt 12.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft21"&gt;760&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318751x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Definitionerna ”kärnteknisk utrustning” i andra stycket överens- stämmer med vad som framgår av 2 § punkten 5 a och b lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Definitionen av ”anläggning” i tredje stycket knyter an till definitionen av ”anläggning för verksamhet med strålning” i 12 kap. 4 § punkten 5 miljöbalken men inskränker sig, i förhållande till definitionen i balken, till verk- samhet med kärnämne eller kärnteknisk utrustning. Definitionen av ”verksamhet med kärnämne” överensstämmer med definitionen av ”kärnteknisk verksamhet” enligt 1 § punkten 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft93"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 3 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Se även kommentarerna till 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;För att tydliggöra Sveriges åtaganden enligt FN:s fördrag om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (provstoppsfördraget), som Sverige tillträtt men som ännu inte trätt i kraft, infördes 1998 en ändring i 3 § som anger att bestämmelsen även omfattar åtgärder för att förhindra kärnsprängningar den dagen provstoppsavtalet träder i kraft.&lt;A href="#page_751"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Paragrafen som i första stycket även hänvisar till förbudet mot kärnsprängningar träder i kraft den dagen regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;I andra stycket föreskrivs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser ska uppfyllas som ingår i sådana internationella överenskommelser. Den myndighet som närmast är aktuell är Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 13 § första stycket punkten 2 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft13"&gt;Bestämmelsen tydliggör att den som utövar verksamhet med kärnämne är skyldig att ha en organisation utformad och bemannad på ett sådant sätt att den tillförsäkrar en säker och tillförlitlig drift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1997/98:174, bet. 1998/99:UU4, rskr. 1998/99:25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;761&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318752x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;av verksamheten. Verksamhetsutövaren är enligt bestämmelsen skyldig att även ha ekonomiska resurser som är tillräckliga för att kunna fullgöra de åtgärder som lagen kräver och måste på ett trovärdigt sätt kunna visa denna har den finansiella kapacitet som krävs för att uppfylla de kraven. I det sammanhanget bör de skyldigheter som tillståndshavaren har enligt bl.a. atomansvarig- hetslagen (1968:45) ha en stor betydelse&lt;A href="#page_752"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Paragrafen hänvisar till de särskilda bestämmelser som finns om utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning samt införsel av kärnämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen erinrar om att tillstånd för verksamhet med kärnämne krävs enligt 12 kap. 5 § miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 7 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Enligt tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet (IAEA) rörande tillämpningen av artikel III.1 och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen har Sverige åtagit sig att förse IAEA med viss information samt att ge IAEA tillträde för inspektioner. Dessa åtaganden gäller också forsknings- och utvecklingsverksamheter som rör kärnämnen men som inte innefattar fysisk hantering av kärnämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft68"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Atomansvarighetslagen kommer enligt riksdagens beslut (2009/10:173, bet 2009/10:CU29, rskr 2009/10:360) att upphävas den dag regeringen bestämmer och ersättas med lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Atomansvarighetslagen kommer enligt riksdagens beslut (2009/10:173, bet 2009/10:CU29, rskr 2009/10:360) att upphävas den dag regeringen bestämmer och ersättas med lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft21"&gt;762&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_753"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Paragrafen innebär att de som bedriver sådana verksamheter ska anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Genom att myndigheten ges kännedom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtaganden som anges i proto- kollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft93"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1557 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 7 b § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Tilläggsprotokollet – se kommentaren till 7 § – innehåller åta- ganden i fråga om sådan verksamhet med kärnteknisk utrustning som inte innefattar fysisk hantering av kärnämnen och som därför inte är underkastad den särskilda reglering som gäller för kärnämnen. Den utrustning som avses i protokollet omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;definitionen i 2 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Genom bestämmelsen blir den som tillverkar, monterar eller på annat sätt hanterar kärnteknisk utrustning skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Genom att myndigheten ges kännedom om verksamheten skapas förutsätt- ningar att kunna fullgöra de åtaganden som anges i tilläggsproto- kollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft93"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 7 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att den som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning, kärnämnen eller material eller varor som innehåller kärnämnen är skyldig att anmäla det till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Den utrustning som avses i protokollet omfattas av definitio- nerna i 2 §. Genom att myndigheten ges kännedom om verksam- heten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtaganden som anges i protokollet. På grund av Sveriges åtagande enligt tilläggsprotokollet – bilaga III &lt;SPAN class="ft28"&gt;- &lt;/SPAN&gt;finns behovet av information även i fråga om införsel från eller utförsel till länder inom Euratom- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft21"&gt;763&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_754"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 7 d § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;För att göra det möjligt att anpassa och ytterligare precisera anmälningsskyldigheterna, t.ex. med hänsyn till detaljerade krav i tilläggsprotokollet, har regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Paragrafen bemyndigar regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från anmälningsskyldighet enligt &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 2 § lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Om IAEA anmäler en inspektion i Sverige och denna lag behöver tillämpas, måste regeringen enligt första stycket fatta ett inledande beslut om inspektionens genomförande. Beslutet innebär att inspektionen tillåts men beslutet ska också ange vilka åtgärder som får företas vid inspektionen. Regeringen ska också utse en myndighet som ska närvara vid inspektionen. Beroende på inspektionens omfattning bör därför regeringen ha möjlighet att utse fler än en myndighet att närvara vid inspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En enskild som berörs av en inspektion ska enligt andra stycket som huvudregel höras innan beslutet om genomförandet fattas. Det rör sig om ägare eller nyttjanderättshavare till fastigheter eller annan egendom som kan bli föremål för inspektion, dvs. de som har ett väsentligt intresse i saken. Utöver ägare och nytt- janderättshavare kan exempelvis innehavare av rätt till viss produk- tionsmetod eller motsvarande beröras. Ett hörande kan underlåtas endast om tiden inte medger det eller om ett hörande annars skulle avsevärt försvåra inspektionens genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En inspektion kan komma att beröra många enskilda, t.ex. vid en omfattande omgivningsprovtagning. Det förhållandet att en stor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft21"&gt;764&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_755"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;och obestämd krets av rättighetshavare berörs kan utgöra skäl att underlåta ett hörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 3 § lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;En myndighet som ska närvara vid inspektionen får fatta beslut om verkställigheten. I de fall då fler än en myndighet har utsetts torde verkställighetsbesluten begränsas till de frågor som rör myndighetens ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Flera situationer kan förväntas uppstå under en inspektion då verkställighetsbeslut av skilda slag måste fattas. Det kan bl.a. komma att röra sig om frågor om alternativa undersökningsobjekt. Frågor av särskild vikt ska av myndigheten hänskjutas till rege- ringens bedömning. Myndigheten avgör på eget ansvar vilken typ av frågor detta är. Det kan t.ex. röra sig om bedömningar på platsen som rör svensk säkerhetspolitik. En enskild, vars rätt berörs av inspektionen på sätt som avses i 12 §, har rätt att få en fråga prövad av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft93"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 4 § lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Bestämmelsen anger vad som får förekomma vid en inspektion. De beslut som ska fattas i samband med en inspektion får inte gå utanför de ramar som här anges då det avser ingrepp i enskildas rättssfär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Uppräkningen omfattar de åtaganden som gäller gentemot IAEA enligt artikel 6 i tilläggsprotokollet. Protokollet innehåller bestäm- melser som innebär att regeringen i viss utsträckning kan begränsa inspektionen och erbjuda alternativa inspektionsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Paragrafen anger ramen för vad en inspektion får innefatta, men den innebär inte att IAEA i alla situationer ska ges de rättigheter som räknas upp. Övervägandena om inspektionens omfattning får göras av regeringen med beaktande av protokollets innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Enligt paragrafens andra stycke ger denna lag inte stöd för inspektion i bostadsutrymmen. IAEA:s kontrollbehov får i stället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;765&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_756"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;tillgodoses på annat sätt. Skulle det bli aktuellt att inspektera någons bostad och en inspektion inte kan ske med stöd av 26 kap. miljöbalken, torde misstankarna om en odeklarerad verksamhet som avses i protokollet vara så starka och omfatta en brottslig gärning att det finns förutsättningar för husrannsakan enligt 28 kap. rätte- gångsbalken. Om innehållet i IAEA:s anmälan om inspektion ger underlag för t.ex. en polisanmälan om brott mot miljöbalken, kan en förundersökning bli aktuell och en kontroll ske inom ramen för den undersökningen. Med tillämpning av befintliga sekretess- bestämmelser kan de svenska myndigheterna låta IAEA ta del av vad som kommer fram i förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft93"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft13"&gt;Paragrafen motsvarar 5 § lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;De åtgärder som räknas upp i 14 § får inte medföra ett oför- svarligt åsidosättande av säkerheten i t.ex. en inspekterad kärn- teknisk anläggning. Användning av mätinstrument och liknande måste ske med beaktande av de säkerhetskrav som gäller på en aktuell anläggning. Skyddet för människors hälsa eller miljön får inte äventyras. De föreskrifter om säkerheten i anläggningen i övrigt får inte åsidosättas om det inte är nödvändigt och försvarligt med hänsyn till syftet att hindra spridning av kärnvapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 6 § lagen (2000:140) om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det kan bli nödvändigt att begära hjälp av polismyndighet för genomförande av en inspektion. Det kan avse möjlighet till tillträde till områden eller anläggningar eller t.ex. att göra avspärrningar. Det är regeringen eller den på platsen ansvariga svenska myndig- heten som kan göra en framställan om polishandräckning. En sådan framställan ska noga ange vilka åtgärder som behövs, så att polismyndigheten inte behöver göra andra avvägningar än i sådant som rör de insatser som krävs för att kunna fullgöra biträdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft21"&gt;766&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_757"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 16 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam- het. Tillsyn i syfte att förhindra spridning av kärnvapen i samband med kärnteknisk verksamhet utövas enligt nu gällande bestäm- melser av Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 17 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet. Skyldigheterna för verksamhetsutövare att lämna upplys- ningar till tillsynsmyndigheten och att ge tillträde för kontroll är heltäckande. De omfattar alla som bedriver verksamhet med kärn- ämne, oavsett om verksamheten omfattas av tillståndsplikt eller inte. Skyldigheterna gäller också den som bedriver sådana anmäl- ningspliktiga verksamheter som avses i &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;För att kunna förse IAEA med den information som behövs för att bekräfta uppgifter om utrustning som har levererats till Sverige, bör på samma sätt skyldigheterna gälla den som tar befattning med produkter som har förts in till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bestämmelsen i andra stycket gör det möjligt att låta dessa skyldigheter gälla också gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskom- melser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen, dvs. i praktiken IAEA:s inspektörer och i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller av den myndighet som regeringen utsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft93"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 18 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Andra stycket säkerställer att sanktioner enligt artikel 83 i &lt;NOBR&gt;Euratom-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan genomföras och att kan uppgifter lämnas enligt reglerna i förordningen (Euratom) nr 3227/76.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 22 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft21"&gt;767&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_758"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318758x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 25 § p. 2 och 3 lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 27 b § lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet. Bestämmelsen specificerar vilka underlåtenheter, när det gäller att fullgöra det som följer av förordningen (Euratom) nr 302/2005, som utgör brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Paragrafen motsvarar 27 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Åtalsprövningsregeln omfattar samtliga brottstyper. Vid systema- tisk brottslighet eller vid brottslighet som görs för att dölja underlåtenhet bör åtal kunna vara påkallat. Den omständigheten att miljösanktionsavgift kan utgå från ett litet delmoment i en samlad gärning som också konstituerar brott, innebär inte att åtal för den samlade gärningen ska underlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Det är en gammal straffrättslig princip att ingen får straffas två gånger för samma gärning, ”Ne bis in idem”. Principen uppfattas inte endast som en grundläggande princip inom straffrättspro- cessen utan även som en sådan viktig rättsstatlig princip som har sin plats bland grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Prin- cipen finns således upptagen i bl.a. Europakonventionen genom artikel 4 i dess sjunde tilläggsprotokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;När det gäller olika former av sanktionsavgifter är frågan dock inte alltid lättbedömd. Så kan t.ex. en överträdelse som föranleder påförande av miljösanktionsavgift avse en händelse som samtidigt är ett brott enligt ansvarsbestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Svensk praxis innebär att påförande av sanktionsavgift i princip inte skulle behöva hindra ett senare åtal för samma överträdelse&lt;A href="#page_758"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Se Högsta domstolen, mål nr B &lt;NOBR&gt;5498-09,&lt;/NOBR&gt; B &lt;NOBR&gt;2509-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft21"&gt;768&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_759"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;En sanktionsavgift kan beskrivas som en ekonomisk administrativ sanktion som, vanligen genom ett förenklat förfarande, åläggs en fysisk eller juridisk person. Utmärkande för denna typ av avgifter är att de erläggs till det allmänna och utgör en form av ekonomisk påföljd för överträdelse av särskilda författningsbestämmelser. Formellt står de utanför den straffrättsliga ordningen och är därför inte bundna av de allmänna principer som där gäller. Sanktions- avgift kan åläggas antingen av tillsynsmyndigheten eller av en domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft11"&gt;I fråga om dubbel kriminalisering, ”ne bis in idem”, se kommen- taren till 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Av andra stycket framgår att näringsidkaren ska beredas tillfälle att yttra sig över tillsynsmyndighetens beslutsunderlag, innan beslutet fattas. Även om verksamhetsutövaren vidtar självrättelse, innan tillsynsmyndigheten har fattat beslut om sanktionsavgift, innebär detta inte att grunden för sanktionsavgift har bortfallit. Så snart förutsättningarna har uppkommit, ska miljösanktionsavgift påföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafens första stycke anger att ansvaret är strikt, dvs. skyldigheten att betala avgiften uppkommer direkt när ett regel- brott konstateras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;När det gäller förutsättningarna för att fastslå att en över- trädelse har ägt rum gör sig legalitetsprincipen här gällande på samma sätt som för straffprocessen. Det betyder att gärningen uppenbart måste framstå som en överträdelse. Även relevanta omständigheter i övrigt i det enskilda fallet måste vara klarlagda och uppenbara. Bevisbördan ligger på den som påstår att en överträdelse har skett. Det ska alltså för påförande av miljösank- tionsavgift i princip ställas samma krav som för fällande dom i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1558 ft21"&gt;769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_760"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318760x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen anger att ett beslut om miljösanktionsavgift får verk- ställas som en dom som har vunnit laga kraft. Det innebär att avgiften kan tas ut även om beslutet har överklagats och att denna omständighet sålunda inte hindrar ett exekutivt förfarande. Finns det skäl att avvakta med verkställighet kan domstolen inhibera det överklagade beslutet med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Även om en överträdelse som kan leda till sanktionsavgift inte behöver helt undantas från den straffrättsliga regleringen förhåller det sig annorlunda med vite. Här gäller allmänt principen att straff och vite inte får dömas ut för en och samma förseelse&lt;A href="#page_760"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen anger en preskriptionstid på två år. Miljösanktionsavgift får inte beslutas, om den som anspråket riktas mot inte inom två år, från det att förutsättningarna att besluta om avgift, har inträffat har getts tillfälle att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att ett fullgörande av beslutet inte kan krävas efter det att fem år har gått sedan beslutet har vunnit laga kraft. Detta gäller även de fall då endast en del av avgiften återstår att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft93"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen innehåller den i straffrätten sedvanliga skiljelinjen mellan straff och vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1559 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Se lagrådets yttrande i prop. 1999/2000:51 s. 94. Se även 29 kap.11 § tredje stycket miljö- balken som innehåller den i straffrätten sedvanliga skiljelinjen mellan straff och vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft21"&gt;770&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_761"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Enligt paragrafen ska ansvar enligt lagen inte dömas om gärningen är ringa. Eftersom det straffbara området kan komma att träffa ur &lt;NOBR&gt;icke-spridningssynpunkt&lt;/NOBR&gt; mindre intressanta företeelser och risker, innehåller paragrafen en ventil för att på så sätt undvika att även sådana bestraffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Paragrafens andra mening reglerar på traditionellt sätt konkur- rensfrågan mellan specialstraffrätten och den allmänna straffrätten liksom förhållandet mellan denna lag och lagen (2000:1225) om straff för smuggling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen bemyndigar regeringen meddela föreskrifter om avgifter för myndighetens verksamhet enligt lagen. Regeringen har också bemyndigats att i sin tur delegera uppgiften att meddela före- skrifter om sådana avgifter till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1560 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till lag om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Paragrafen anger att syftet med bestämmelserna om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet är att göra det möjligt för den allmänhet som bor nära en större anläggning för kärnteknisk verksamhet som på olika sätt hanterar kärnämnen att få information om strålsäker- hetsarbetet vid anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Bestämmelser om lokal insyn på detta område har funnits sedan 1 februari 1981 då lagen (1980:1123) om offentlig insyn i säker- hetsarbetet vid kärnkraftverken trädde i kraft. Lagen upphävdes när lagen (1984:03) kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) trädde i kraft den 1 februari 1984 och bestämmelser om offentlig insyn infördes i den lagen. Lagregleringen om offentlig insyn på strål- säkerhetsområdet har utan några ändringar av bestämmelserna funnits med sedan dess. Bestämmelserna i den nu föreslagna lagen utgår från &lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§ kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft21"&gt;771&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_762"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 19 och 20 §§ kärntekniklagen och anger att tillståndshavaren till en kärnteknisk anläggning som han- terar kärnämne är skyldig att ge lokal insynsnämnd insyn i strålsäkerhetsarbetet vid anläggningen. Insyns- och informations- skyldighet omfattar allt förekommande säkerhets- och strålskydds- arbete vid anläggningen. Häri ingår säkerhets- och strålskydds- frågor vid bl.a. transporter av radioaktivt material till och från anläggningen. Till säkerhetsfrågorna hör också frågor om skydd av en anläggning eller transport (fysiskt skydd), dock i den mån insyns- och informationsskyldigheten är förenlig med kraven på sekretess. Informationsskyldigheten omfattar även planeringen av beredskapen mot utsläpp från anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft93"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Paragrafen överensstämmer med 21 § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;I paragrafen regleras tillståndshavarens skyldighet att på den lokala insynsnämndens begäran ge de upplysningar m.m. som nämnden behöver för att få insyn och kunna inhämta information. Informationsskyldigheten omfattar sådan information som är till- gänglig för innehavaren av anläggningen. Däri ligger bl. a. att den ska kunna tillhandahållas utan väsentliga olägenheter eller kost- nader för innehavaren. Någon skyldighet för denne att för nämndens räkning göra utredningar i olika frågor är det alltså inte fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Tillståndshavaren är också skyldig att ge den lokala insyns- nämnden tillträde till och förevisa anläggningen eller platser vid anläggningen om det behövs för att nämnden ska få innebörden av upplysningar eller handlingar som lämnats till nämnden belysta. Tillträdet får inte stå i konflikt med säkerhetsföreskrifter som gäller för anläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Paragrafen överensstämmer med 24 § kärntekniklagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft21"&gt;772&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_763"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Paragrafen överensstämmer med 27 § kärntekniklagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen bemyndigar regeringen meddela föreskrifter om avgifter för myndighetens verksamhet enligt lagen. Regeringen har också bemyndigats att i sin tur delegera uppgiften att meddela föreskrifter om sådana avgifter till en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1561 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Förslag till förordning om verksamhet med strålning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft93"&gt;1 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen anger det formella juridiska stödet med vilken förord- ningen är meddelad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Andra stycket anger förordningens tillämpningsområde. För- ordningen gäller verksamhet med strålning enligt 12 kap. Bestäm- melserna i förordningen kan också tillämpliga i situationer där människor blir utsatta för exponering som leder till en betydande ökning av bestrålning. Som exempel på sådana exponeringssitua- tioner som omfattas av förordningens tillämpningsområde kan nämnas den exponering av kosmisk strålning som kabinpersonal utsätts för vid flygresor. Ett annat exempel den exponering som den som hanterar torvaska kan utsättas för. Torvaska innehåller &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; vars förekomst i naturen kan härledas till radioaktivt nedfall i samband med reaktorhaveriet i Tjernobyl. Syftet med bestämmelserna i detta avseende är att människor ska erhålla samma nivå av skydd oavsett formen för den verksamhet som genererar strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft93"&gt;2 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;Av paragrafen framgår vilka frågor om tillstånd, godkännanden och medgivanden som prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. När det gäller kärnteknisk verksamhet och övriga verksamheter med jonise-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft21"&gt;773&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_764"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;rande strålning prövar myndigheten samtliga frågor som inte prö- vas av miljödomstolen enligt 12 kap. 13 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft16"&gt;2 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen anger de verksamheter med &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning för vilka det gäller ett obligatoriskt tillståndskrav, nämligen innehav och användning av laser i de starkaste laserklasserna samt solarier i yrkesmässig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Andra stycket reglerar undantag från tillståndskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;2 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1542 ft11"&gt;Paragrafen motsvaras i sin helhet av 12 a § strålskyddsförordningen. Bestämmelsen reglerar de tidsgränser som gäller för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens hantering av ansökningar om tillstånd avseende tekniska anordningar som kan alstra &lt;NOBR&gt;icke-joniserande&lt;/NOBR&gt; strålning som avser utövandet av en tjänst enligt 4 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;2 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 10 § kärnteknikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft16"&gt;2 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 12 § kärnteknikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;2 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras av 14 § kärnteknikförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;3 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Paragrafen anger ett generellt villkor för drift av en anläggning för kärnteknisk verksamhet. För att en sådan anläggning ska få drivas krävs att tillståndshavaren har tecknat en ansvarsförsäkring eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft21"&gt;774&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_765"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;har en annan ekonomisk säkerhet om detta krävs enligt Atoman- svarighetslagen (1968:45) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Kravet gäller således enbart den som omfattas av atom- ansvarighetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att tillsynsmyndigheten får en möjlighet att meddela de förelägganden och förbud som behövs, och ytterst att stoppa driften av en anläggning, om en innehavare av en kärn- teknisk anläggning inte uppfyller skyldigheterna enligt atom- ansvarighetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft93"&gt;3 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafens första stycke motsvaras av 20 § kärnteknikförord- ningen och 14 § strålskyddsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Andra stycket anger att Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta om de villkor som behövs med hänsyn till strålsäkerheten. Krävs det för att strålsäkerheten ska kunna upprätthållas vid en anlägg- ning har myndigheten således möjlighet att även under ett tillstånds giltighetstid besluta om de villkor för driften som behövs. Ett sådant villkor får dock inte innebär någon väsentlig inverkan på eller ändring av giltigheten av dom eller beslut som fattats enligt bestämmelserna i 24 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;I tredje stycket klargörs att Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela villkor för verksamhet med strålning även om ett tillstånd har återkallats eller tillståndets giltighetstid har gått ut om skyldig- heterna enligt 12 kap. 21 § miljöbalken kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;4 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i huvudsak av 2 § strålskyddsförord- ningen och reglerar situationer när det inte krävs tillstånd, god- kännande eller anmälan för viss verksamhet med strålning. Vissa språkliga justeringar har skett i förhållande till den nu gällande regeln genom att begreppet ”apparat” har bytts ut mot det mer relevanta begreppet ”teknisk anordning”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft21"&gt;775&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_766"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;4 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I paragrafens första stycke anges när en verksamhet med strålning, utöver bestämmelserna i 1 §, får undantas från krav på tillstånd, godkännande eller anmälan enligt 12 kap. 5 § miljöbalken samt kravet på läkarundersökning enligt 5 kap. 5 §. Undantag får ges om samtliga förutsättningar i punkterna &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Av andra stycket gäller material som blivit radioaktivt förorenat i samband med verksamhet med strålning kan undantas helt från 12 kap. miljöbalkens tillämpningsområde om samtliga förutsätt- ningar i punkterna &lt;NOBR&gt;a–c&lt;/NOBR&gt; i första stycket är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Även om material undantas från 12 kap. miljöbalken och bestämmelserna om verksamhet med strålning således inte är tillämpliga, är det möjligt att andra bestämmelser i miljöbalken kan vara relevanta för hanteringen av det aktuella materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Enligt ett bemyndigande i 9 kap. 7 § får Strålsäkerhetsmyndig- heten meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;5 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen anger att den som har tillstånd till verksamhet med strålning är skyldig att leda, utvärdera och utveckla verksamheten med stöd av ett ledningssystem. Bestämmelserna har sin motsvarig- het i 2 kap. 8 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säker- het i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Ledningssystem har principiell betydelse för strålsäkerhets- arbetet i en verksamhet. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att kravet på ett leda en verksamhet med stöd av ett ledningssystem görs tydligare och sanktionsreglerna skärps genom flyttas från myndighetens föreskrifter till förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Hur omfattande kraven på ledningssystem blir avgörs av verk- samhetens farlighet och komplexitet. Genom bemyndigande får Strålsäkerhetsmyndigheten utfärda kompletterande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I tredje stycket ställs krav på att revisionsfunktionen ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som ska utvärderas. Det är inte nödvändigt att funktionen befinner sig utanför själva anläggningen eller lokalen där verksamheten med strålning äger rum. Däremot måste funktionen ha en fristående&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft21"&gt;776&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_767"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;ställning i organisationen med befogenheter att rapportera direkt till verksamhetens högsta chef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;5 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 7 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Kravet på strålsäkerhetskompetens har principiell betydelse för verksamhet med strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;I förhållande till den nu gällande bestämmelsen har kompetens- kravet därför vidgats till att inte enbart gäller strålskyddskompetens utan även omfatta strålsäkerhetskompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft93"&gt;5 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafen ställer krav på att tillståndshavaren till såväl en anlägg- ning för kärnteknisk verksamhet eller som bedriver annan verk- samhet med strålning har försett verksamheten med ett med ett fysiskt. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 2 kap. 11 § Strål- säkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Termen fysiskt skydd knyter an till internationella definitioner och avser i detta sammanhang de specifika åtgärder som behövs för att skydda verksamheter och anläggningar där det finns radioaktiva ämnen eller utrustningar som kan alstra strålning mot intrång i byggnader och andra utrymmen, obehörigt handhavande och stöld av ämnen och utrustningar, sabotage eller annan påverkan som kan medföra skadlig verkan av strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär att kravet på fysiskt skydd utökas från att enbart gälla kärnteknisk verksamhet till att täcka in även andra verksamheter med joniserande strålning. Fysiskt skydd är en viktig beståndsdel för all verksamhet med joniserande strålning och därför bedömer utredningen att det är relevant att utöka vilka verksamheter som ska omfattas av kravet. Kravnivån kan variera beroende på verksamhetens komplexitet och farlighetsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Paragrafen anger att det fysiska skyddet ska grundas på en hotbildanalys som ska dokumenteras i en plan. Av paragrafen framgår vidare att fysiska skyddet bör planläggas som en helhet, dvs. så att det finns tekniska system, administrativa och organisato- riska åtgärder i kombination med tillräckliga personalresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft21"&gt;777&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_768"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;Bestämmelsen ställer också krav på att planens ändamålsenlighet prövas regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;Med regelbunden övning avses att övningar bör genomföras i den utsträckning som behövs för att upprätthålla skyddets effekti- vitet. Varje anläggning bör ha en utbildnings- och övningsplan som årligen ses över. Varje övning bör utvärderas på ett systematiskt sätt för att dels verifiera det fysiska skyddets ändamålsenlighet, dels identifiera behovet av utbildning för den berörda personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft13"&gt;Enligt ett bemyndigande enligt 9 kap. 1 § får Strålsäkerhets- myndigheten meddela ytterligare föreskrifter när det gäller utform- ningen av det fysiska skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;5 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvaras i sin helhet av 8 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;5 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 18 § första och andra stycket strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Bestämmelsen i paragrafen preciserar vilka personer som omfat- tas av kravet på läkarundersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft93"&gt;5 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 18 § tredje stycket strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;5 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 9 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;5 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras huvudsakligen av 10 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1562 ft21"&gt;778&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_769"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;5 kap. 9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Bestämmelsen motsvaras i sin helhet av 11 § strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;5 kap. 11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft13"&gt;Bestämmelsen motsvaras huvudsakligen av 6 § strålskyddsförord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft93"&gt;6 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 2 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1) och gäller strålsäkerheten vid anläggningar för kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I bestämmelsen klargörs att anläggningen omedelbart ska bringas i säkert läge om någon av de omständigheter som omfattas av bestämmelsen föreligger. Genom att det ställs krav på att tillståndshavaren omedelbart ska vidta åtgärder finns det i princip inte utrymme för några fördröjningar, oavsett orsak, utan tillståndshavaren måste agera direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Begreppet säkert lägen definieras i 1 kap. 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;6 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 2 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I bestämmelsen slås fast att en anläggning för kärnteknisk verksamhet ska ha en konstruktion som i vilken ska ingå flera av varandra oberoende barriärer samt ett djupförsvar som är anpassat för anläggningen. Det övergripande syftet med djupförsvaret är att kompensera för möjliga tekniska fel och fel i handhavandet av anläggningen, att upprätthålla barriärernas effektivitet genom att avvärja skador och felfunktioner i anläggningen samt att skydda människor och miljö från skadlig påverkan om barriärerna inte skulle fungera som avsett. Djupförsvaret förutsätter att det finns ett antal särskilt anpassade fysiska barriärer placerade mellan det radioaktiva materialet och en anläggnings personal och omgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft21"&gt;779&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_770"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;6 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 3 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1). I paragrafen anges vissa konstruktionsrelaterade krav som den som har tillstånd till en anläggning måste uppfylla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;6 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 3 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Bestämmelserna i denna paragraf innebär att tillståndshavaren är skyldig att genom dokumenterade prov säkerställa att kompo- nenter fungerar på det sätt som förutsätts i säkerhetsredovisningen för anläggningen. För att uppfylla detta krav bör sådan kvalificering ske under beaktande av såväl normala driftförhållanden som för- hållanden vid driftstörningar och haverier som är beaktade i anlägg- ningens konstruktion. Detta krav avser även sådana komponenter som är avsedda för en anläggning för slutlig förvaring av radioaktivt avfall och som behövs för att upprätthålla säkerheten efter det att anläggningen har förslutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Den uttalade utgångspunkten för konstruktionsprinciper och konstruktionslösningar, är enligt bestämmelsen kravet på bästa möjliga teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft93"&gt;6 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 3 kap. 4 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär ett krav på att tillståndshavaren ser till att byggnadsdelar, system, komponenter och anordningar som ingår i en anläggning för kärnteknisk verksamhet är anpassade till dess funktion och betydelse för anläggningens strålsäkerhet, vilket utvidgar tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft21"&gt;780&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_771"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318771x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;6 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 2 kap. 10 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Säkerheten i en anläggning för kärnteknisk verksamhet måste fortlöpande analyseras och bedömas. Bestämmelsen slår fast att det arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i ett säkerhetsprogram som tillståndshavaren ska fastställa. Säkerhetsprogrammet ska hållas aktuellt genom att uppdateras årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;6 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 2 kap. 12 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Bestämmelsen innebär att tillståndshavaren ha en beredskap att omedelbart vidta åtgärder i händelse av en incident på anlägg- ningen. Skyldigheten att omedelbart kunna vidta åtgärder ställer krav på tillståndshavaren att ha en organisation med personal som är utbildad och övad för beredskapsuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;6 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om att en tillstånds- havare är skyldig att även beakta andra faktorer i omgivningen som kan påverka den egna säkerheten. Som exempel kan nämnas när- liggande industriell verksamhet som hanterar farliga eller explosiva ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft93"&gt;6 kap.9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 4 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndig- hetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft11"&gt;Säkerhetsredovisningen, som benämns SAR&lt;A href="#page_771"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, är den viktigaste och mest centrala anläggningsdokumentationen i en anläggning för kärnteknisk verksamhet som samlat redovisar hur anläggningens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Motsvarar Safety Analysis Report (SAR) enligt IAEA:s terminologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft21"&gt;781&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_772"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318772x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;säkerhet är anordnad för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning. Säkerhetsredovisningen är också en utgångspunkt vid förändringar av en anläggning och dess driftsätt. Den ska därför hållas aktuell och uppdateras löpande med utgångspunkt i de anläggningsändringsändringar som genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;7 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i Strålsäkerhetsmyndighetens före- skrifter om hantering av radioaktivt avfall vid kärntekniska anlägg- ningar&lt;A href="#page_772"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Bestämmelsen ställer krav på att mängden radioaktivt avfall minimeras så långt som är rimligen är möjligt och att avfallet tas omhand så snart som möjligt efter att det uppkommit. Syftet är att rent generellt motverka uppkomsten av avfall och sträva efter att det avfall som oundvikligen uppstår i verksamheten behandlas och slutförvaras så snart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;7 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i Strålsäkerhetsmyndighetens före- skrifter om hantering av radioaktivt avfall vid kärntekniska anläggningar&lt;A href="#page_772"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft13"&gt;Genom utredningens förslag klargörs att uppgifter om radio- aktivt avfall som är placerat i slutförvar som slutligt förslutits ska skickas in till Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;7 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Paragrafen är ny och innebär att endast avfall som har behandlats får slutförvaras i ytnära slutförvarsanläggningar, s.k. markförvar. Härigenom ställs krav på tillståndshavarna att volymreducera det radioaktiva avfall som är aktuellt för slutförvaring i markförvar. Syftet med bestämmelsen är att undvika direktdeponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1) och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:22).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1563 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:1) och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och kärnavfall vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:22).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft21"&gt;782&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_773"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft93"&gt;8 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Paragrafen anger de gränsvärden som internationellt gäller för arbetstagare som i sitt yrke utsätts för joniserande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;8 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen anger de gränsvärden som gäller i samband med yrkes- utbildning av unga personer. För unga människor som genomgår utbildning gäller lägre gränsvärden än för andra yrkesgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;8 kap. 3 § och 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen reglerar gravida kvinnors rätt att under återstoden av graviditeten omplaceras till arbete som inte är förenat med jonise- rande strålning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft93"&gt;8 kap. 5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Av paragrafen framgår att den som bedriver verksamhet med strålning är skyldig att se till att ammande kvinnor inte utför sådant arbete som innebär att betydande mängder radioaktiva ämnen kan hamna i kroppen varpå barnet kan erhålla en stråldos av betydelse från strålskyddssynpunkt. Här avses sådana mängder som kan innebära en negativ påverkan på barnets hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;8 kap. 6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Paragrafen fastställer en skyldighet för den som bedriver verk- samhet med strålning att säkerställa att verksamheten inte för med sig ett dosbidrag till allmänheten som överskrider de i bestäm- melsen angivna gränsvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;8 kap. 7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft13"&gt;I bestämmelsen listas de situationer då förordningens bestämmelser om dosgränser inte är tillämpliga. De situationer som avses gäller medicinsk behandling, personer som stödjer patienter som genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft21"&gt;783&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_774"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;går medicinsk undersökning eller behandling samt personer som frivilligt deltar i olika medicinska forskningsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft93"&gt;8 kap. 8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I samband med räddningsarbete gäller inte de dosgränser föreskrivs i förordningen. Om stråldoserna beräknas bli höga får räddnings- arbetet endast utföras av frivilliga. Om stråldoserna beräknas bli mycket höga får räddningsinsats endast utföras i livräddande syften av den som har god kännedom om insatsens strålrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;För kvinnor i fertil ålder ges inte någon möjlighet till undantag från dosgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft93"&gt;9 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Den föreslagna bestämmelsen innehåller generella föreskriftsbe- myndiganden för Strålsäkerhetsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;För att underlätta överblicken ges hänvisningar till bemyndi- ganden i 12 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft93"&gt;9 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft13"&gt;Utöver vad som anges i 1 § får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter som krävs för strålsäkerheten med hänvis- ning till särskilda bestämmelser i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1564 ft93"&gt;9 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Den föreslagna bestämmelsen anger att Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från 12 kap. miljöbalken. Undantag eller dispens får endast ske i hänseenden som närmare anges i &lt;NOBR&gt;5&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9&lt;/NOBR&gt; §§. Några ytterligare dispens- eller undantagsmöjligheter som går utöver detta är alltså inte möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1565 ft21"&gt;784&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_775"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td241"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Författningskommentarer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft93"&gt;10 kap. 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 24 b § kärnteknikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft93"&gt;10 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft11"&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 24 c § kärnteknikförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1566 ft21"&gt;785&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_776"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1567 ft159"&gt;Från experterna Anne Christiansen, Rickard Danielsson, Robert Hedvall, Bertil Josefsson, &lt;NOBR&gt;Carl-Göran&lt;/NOBR&gt; Lindvall, Hans Mellander, Henny Norderyd, Sven Ordéus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft35"&gt;och Erik Setzman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Vi utsågs i mars 2009 till experter i Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05) och har därmed fått en god inblick i utredningens arbete. Vi har även haft möjlighet att löpande lämna synpunkter på de utkast utredaren och sekreteraren producerat, vilket vi upplevt som mycket värdefullt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;I ett relativt tidigt skede förklarade utredaren att han avsåg att föreslå att bestämmelserna i strålskyddslagen och kärntekniklagen skulle slås ihop och integreras i miljöbalken som ett nytt kapitel 12 i denna balk. Efter att ha reflekterat över detta, anförde vi att initialt borde de materiella bestämmelserna i strålskyddslagen och kärntekniklagen analyseras för att identifiera behovet av ändringar och därefter skulle man kunna ta ställning till för- och nackdelar med en sammanslagning av strålskyddslagen och kärntekniklagen. Om detta resulterade i att en sammanslagning bedömdes lämplig, kunde utredningen sedan ta ställning till frågan om en integrering i miljöbalken. Vi har vidare anfört att en sådan integrering i miljöbalken är förenad med risker då miljöbalken har en annan struktur och ett annat syfte än kärntekniklagen och strålskydds- lagen. Ett införlivande av nämnda lagar i miljöbalken försvårar möjligheterna att uppnå ett transparent, stringent och heltäckande regelverk för kärnteknisk verksamhet. Vi ser inte heller några uppenbara fördelar med att integrera bestämmelserna i kärnteknik- lagen och strålskyddslagen med miljöbalken och vi har anfört att den kärntekniska verksamheten är så speciell till sin karaktär att en egen speciallagstiftning framstår som motiverad även fortsätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft21"&gt;787&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_777"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;ningsvis. Vi har emellertid tvingats konstatera att vi inte fått gehör för dessa synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Även om vi, som framgår ovan, föredragit ett annat angrepps- sätt, tycker vi att utredaren och sekreteraren gjort ett gott arbete med hänsyn till den begränsade tid som stått till utredningens förfogande. Betänkandets omfattning och komplexitet samt den begränsade utredningstiden innebär emellertid att det är svårt att fullt ut överblicka konsekvenserna av förslaget. Behov av ytterligare kompletteringar och justeringar kan därför inte uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft11"&gt;Januari 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1568 ft21"&gt;788&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_778"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft35"&gt;Av experten Göran Bryntse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft93"&gt;Miljödomstolens ansvarsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utredningens huvudinriktning, att låta Miljöbalken ta över Kärn- tekniklagen och Strålskyddslagen anser jag är bra, av flera skäl. Ett domstolsförfarande ger en mer öppen behandling av bl.a. frågor kring strålskydd, kärnkraftssäkerhet m.m. och är därmed ett steg mot större folkligt inflytande över dessa frågor, inte minst för miljöintressena. Kraven på samråd, miljökonsekvensbeskrivningar o.d. ökar vilket också är önskvärt för framtidens miljö. Det blir också möjligt för miljöorganisationer att enligt miljöbalkens regler överklaga beslut, t ex avseende säkerhetsredovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Jag beklagar dock att utredningen inte tar steget fullt ut utan begränsar Miljödomstolens ansvar genom att låta Strålsäkerhets- myndigheten, utan tillräcklig insyn, bestämma över viktiga frågor. Den historiska erfarenheten av Strålsäkerhetsmyndighetens verk- samhet (f.d. SKI &amp; SSI), ur miljörörelsens synvinkel, är att den på grund av bl.a. vänskapskorruption m.m. alltför mycket försvarar kraftbolagen istället för att slå vakt om allmänhetens strålsäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Det bör framgå klart av lagtexten att Miljödomstolen alltid är överordnad Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och att SSMs roll är att vara en underordnad del av Miljödomstolens process. Med nuvarande lagförslag får Strålsäkerhetsmyndigheten en särställning som inte är rimlig med tanke på hur Miljöbalken i övrigt fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I 12 kap. 13 § begränsas Miljödomstolens prövningsrättigheter allvarligt. Den paragrafen måste därför ändras. Med nuvarande skrivning kommer verksamheten i t.ex. Studsvik och kärnbränsle- fabriken i Västerås att i huvudsak undantas från prövning i Miljö- domstolen Det är oacceptabelt! Istället bör § 13 utformas så att det framgår tydligt i vilka konkreta situationer som Strålsäkerhets- myndigheten ska ta över Miljödomstolens verksamhet. Alternativt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;789&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_779"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;måste listan i 13 § göras mycket längre. Ett argument, som fram- kommit under utredningen, att det inte finns tillräckligt med jurister i Sverige för att Miljödomstolen ska ha huvudansvaret för Miljöbalkens tillämpning i alla viktiga miljöfrågor, är inte rimligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft93"&gt;Friklassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;I § 4 redovisas många definitioner, vilket är bra. Det saknas dock en viktig definition, nämligen av det viktiga begreppet Friklassning, dvs. när strålningen från olika typer av radioaktivt avfall har så låg radioaktivitet att det kan spridas utan restriktioner i samhället. Då får det t ex ingå i material som kan användas i livsmedelsindustrin, leksaksindustrin m.m. Det bör därför också framgå konkret i utredningen vilka gränser som ska gälla för friklassning. Utred- ningen föreslår inga normer för det trots att det finns internatio- nella regler utan överlåter åt SSM att avgöra sådana frågor. Utred- ningen bör således klart redovisa vilka internationella regler, t.ex. RP 122, som gäller för s k Friklassning av radioaktivt material, och att det åligger SSM att utgå från dessa regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft13"&gt;SSM har för övrigt vid förfrågan vägrat lämna ut uppgifter om vilka företag och i vilka produkter som friklassat radioaktivt avfall ingår. Det är oacceptabelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Länsstyrelsen bör behålla sin makt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredningen föreslår också att flera av Länsstyrelsens befogenheter ska övergå till SSM. Motiveringen här har bl.a. varit brist på kompetens inom Sverige. Om det vore så att det råder en så stor brist på kompetens om radioaktivitet i Sverige att Länsstyrelsens inflytande på den regionala strålsäkerheten ska reduceras kraftigt bör man ifrågasätta om vi verkligen ska fortsätta med kärnkraft. Ett exempel på att Länsstyrelsens makt behövs är att det i utländska vetenskapliga studier från bl.a. Tyskland och USA har visat sig att cancerfrekvensen i närheten av kärnkraftsreaktorer ökar påtagligt, särskilt barnleukemi. En sådan studie gjordes också kring Barsebäck på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som också visade på förhöjd cancerfrekvens i när- heten av kärnkraftverket, men tystades ner. När begäran om att studier av cancerfrekvensen nära kärnkraftverken, &amp;lt; 50 km, ska göras även i Sverige har SSM nekat till detta. Det är oförsvarligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft21"&gt;790&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_780"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Min uppfattning är att Länsstyrelserna ska ha kvar de befogen- heter de har idag när det gäller rätt att vidta skyddsåtgärder för befolkningen i närheten av kärnkraftverken. Det handlar då i första hand om Länsstyrelserna kring de tre kärnkraftverken i Sverige och det finns givetvis möjlighet att där lösa kompetensfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Ett konkret exempel på att SSM tar över funktioner från Läns- styrelsen är 24 kap. 7 §, sista meningen där det givetvis ska stå ”Strålsäkerhetsmyndigheten och hos Länsstyrelsen” inte respek- tive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Kommunernas inflytande får ej negligeras Jag vill också stödja de förslag som kommit från bl.a. Östhammars kommun om kom- munernas inflytande på den lokala strålsäkerheten nära kärnkraft- verken och som redovisas på annan plats i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Studsvik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;I Studsvik sker en omfattande hantering av radioaktivt avfall. Studsvik har i stort sett monopol på hantering av allt det radio- aktivt avfall som inte kärnkraftsindustrin hanterar. Det är inte lämpligt att sådan miljöfarlig monopolverksamhet sköts av privata intressen, här Studsvik Nuclear AB. Företaget bör därför överföras i statlig ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft93"&gt;Slutförvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Jag anser, med stöd av årsmötesbeslut inom Folkkampanjen mot &lt;NOBR&gt;Kärnkraft-Kärnvapen,&lt;/NOBR&gt; att Sverige inte bör eftersträva ett slutförvar för det långlivade radioaktiva avfallet, eftersom det inte kommer att fungera. Nuvarande förslag från SKB, den s.k. &lt;NOBR&gt;KBS-metoden,&lt;/NOBR&gt; är undermåligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Därför krävs återtagbarhet av avfallet eftersom det med största sannolikhet kommer att visa sig att ett slutförvar är en illusion. Det kommer inte att fungera även om de akuta problemen kan dröja tusentals år. Krav på återtagbarhet av det radioaktiva avfallet är således ur etisk synvinkel ett självklart krav mot bakgrund av nuvarande kunskap om avfallsproblematiken. Krav på ett slutförvar bör därför utgå med hänsyn till kommande generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft21"&gt;791&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_781"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft93"&gt;Övriga kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Mitt yttrande skulle bli orimligt långt om jag skulle kommentera alla detaljer som jag är tveksam till i utredningen. Jag fokuserar därför på ovan nämnda vägledande principer om maktfördelningen i lagförslaget. Dock vill jag ge ett par exempel på bedömningar som jag inte delar. I kapitel 2, Utgångspunkter, står i delavsnitt 2.2.3, under rubriken Kärnkraftverken att exponeringen till allmänheten av radioaktiva ämnen vid normal drift är försumbar. Det är helt fel vilket bl.a. cancerundersökningar kring utländska kärnkraftverk motbevisar. Det finns heller inte någon heltäckande mätning av de radioaktiva utsläppen som underlag för utredningens bedömning. De mycket radioaktiva bottensedimenten utanför t.ex. Forsmark förs för övrigt. vidare i näringskedjan via fauna och flora och kan ge cancer hos t.ex. fiskätande människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft11"&gt;Bedömningen i slutet av samma avsnitt, att utsläppen från fossilbaserade kraftverk ger en radioaktiv kollektivdos på 20 ggr mer/GWh, är ovetenskaplig. Bedömningen beror bl.a. på om det är naturgas eller kol som eldas och på ofullständigt mätunderlag från bl.a. kärnkraftverken. Meningen bör därför utgå eftersom den är vilseledande. Den är också irrelevant eftersom det snart inte finns ett enda kolkraftverk kvar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ett sista exempel är att det påstås under 7.2.4.4. att CLAB är dimensionerat för att motstå jordbävning. Det är ett önske- tänkande och motbevisas av att kärnkraftverk i t.ex. Japan som påståtts kunna motstå jordbävningar inte gjorde det i verkligheten. Dessutom nämns inte att CLAB är extremt sårbart för terrorist- angrepp på t.ex. kylfunktionen, ett mycket större problem än jord- bävningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Det finns dessutom många fler miljösynpunkter som borde återgetts, t.ex. om Tjernobylkatastrofen, i utredningen men jag avstår här från ytterligare sådana kompletteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Avslutande kommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Jag vill avslutningsvis instämma i yttrandet från experterna från kärnkraftsindustrin, att jag tycker att utredaren och sekreteraren gjort ett gott arbete med hänsyn till den begränsade tid som stått till utredningens förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft21"&gt;792&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_782"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Jag tackar också för att utredningskansliet har beaktat en hel del av mina under mötena många avgivna synpunkter på textmaterialet. Jag har också upplevt en god stämning i utredningsgruppen och känt mig respekterad. Betänkandets omfattning och komplexitet har också gjort att jag kan ha missat en del när jag gått igenom det digra materialet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Jag instämmer därför i kärnkraftsindustrins avslutande kommentar i sitt yttrande, att behov av ytterligare kompletteringar inte kan uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft11"&gt;Falun, &lt;NOBR&gt;2011-02-02&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft11"&gt;Göran Bryntse, Tekn Dr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1569 ft21"&gt;793&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_783"&gt;


&lt;P class="p13 ft15"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1570 ft89"&gt;Av Hans Jivander, sekreterare i Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk och sekreterare/utredare i Östhammars kommuns slutförvarsorganisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Undertecknad förordnades i mars 2009 att som expert medverka i utredningen som har i uppdrag att se över lagstiftningen på kärn- teknik- och strålskyddsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I detta yttrande vill jag fästa särskild uppmärksamhet på en aspekt av utredningens översyn av de lokala säkerhetsnämnderna samt även redovisa ett förslag vad gäller forsknings- och utvecklings- verksamhet i samband med hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall enligt förslaget i det nya kapitel 12 miljöbalken, 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft93"&gt;Lokala säkerhetsnämnder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft13"&gt;Enligt utredningens direktiv bör den offentliga insynen som regle- ras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft11"&gt;Som underlag till utredningen gavs ett uppdrag till Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet att genomföra en utvärdering av de lokala säkerhetsnämndernas insyns- och informa- tionsarbete. I stort sett följer utredningens förslag de rekommen- dationer som utvärderaren vid Umeå universitet lämnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft11"&gt;Utredningens förslag kan sammanfattas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Lokala säkerhetsnämnderna bör behållas men reformeras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Nämnderna bör öppnas upp för andra aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Nämndens insynsuppdrag är mer omfattande än att enbart föra vidare information från den kärntekniska anläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft21"&gt;795&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_784"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1510 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten, och länsstyrelsen, bör få en tydligare och starkare roll i nämnderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Krav på ekonomisk uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Breddning av nämndernas upptagningsområde och rekryterings- underlag för att öka nämndernas trovärdighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;En ny organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Ett första förslag till lag om offentlig insyn på strålsäkerhets- området presenterades i november 2010. Information om utred- ningens förslag förmedlades till det organ som har bildats för de kommuner som har kärntekniska anläggningar, Kärnkraftkommu- nernas samarbetsorgan, KSO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Organisationen KSO reagerade på utredningens förslag på så sätt att ett alternativt förslag till lag om offentlig insyn på strålsäkerhetsområdet presenterades för utredningen. Bland annat föreslog KSO att de lokala säkerhetsnämnderna fortsättningsvis ska kallas lokala insynsnämnder och att de bör ha minst 9 och högst 13 ledamöter. Efter att ha tagit del av KSO:s förslag ändrade utredningen nämndernas namn till lokala insynsnämnder men höll fast vid att antalet ledamöter ska vara högst 9, utan ersättare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Enligt gällande instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar består nämnden av 13 ledamöter, varav tio av ledamöterna utses efter förslag av den kommun där den kärntekniska anläggningen finns och maximalt tre efter förslag av andra kommuner, som omfattas av den inre beredskapszonen för anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Utredningen föreslår att bestämmelsen att regeringen utser ledamöter efter förslag av berörda kommuner ska utgå. Utred- ningens förslag i förordning med instruktion för lokala insyns- nämnder är att regeringen utser ordföranden och övriga ledamöter i den lokala insynsnämnden. Inget nämns om att den kommun, i vilken anläggningen är lokaliserad, har rätt att föreslå ledamöter i den lokala insynsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Kommunerna i KSO invänder mot att den kommunala anknyt- ningen enligt förslaget till instruktion tas bort. I proposition 1980/81:25, då dåvarande regering behandlade frågan om lokala säkerhetsnämnder, skrevs att lokala säkerhetskommittéer borde tillsättas för de svenska kärnkraftverken och vidare att dessa borde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft21"&gt;796&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_785"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td77"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;ha en nära anknytning till berörda kommuner och att dessa ges ett avgörande inflytande på nämndernas sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;I och med Strålsäkerhetsutredningens förslag frångås det som så starkt underströks då de första lokala säkerhetsnämnderna började sin verksamhet 1981.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Jag anser att det inte är fel att öppna upp för andra aktörer i den lokala insynsnämnden, men regeringen bör innan beslut fattas om nämndens ledamöter ge den kommun i vilken den kärntekniska anläggningen är belägen rätt att föreslå ett visst antal ledamöter. Detta bör framgå i instruktionen för lokala insynsnämnder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I frågan om antal ledamöter i den lokala insynsnämnden föreslår utredningen att nämnden skall bestå av högst nio ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Att minska antalet ledamöter från nuvarande maximalt 13 till högst 9 ledamöter överensstämmer inte med utredningens stånd- punkt att bredda nämndernas upptagningsområde och rekryte- ringsunderlag med bland annat representanter från lokala intresse- organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft93"&gt;Synpunkt om samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Enligt kärntekniklagen skall den som har tillstånd att inneha och driva en kärnkraftreaktor bedriva den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att det radioaktiva avfallet slutförvaras på ett från strålsäkerhetssynpunkt tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft11"&gt;I ärendet om slutförvar för använt kärnbränsle har regeringen i ett särskilt beslut 19 december 1996 meddelat att bolaget (SKB) bör samråda innan platsundersökningar påbörjas med dåvarande myndigheterna Kärnkraftinspektionen (SKI) och Statens strål- skyddsinstitut (SSI) om förutsättningarna för platsundersökningar. Första samrådsmötet hölls i november 2001 och sista i oktober 2010. Totalt har 23 samråd hållits under den perioden. Östhammars och Oskarshamns kommuner har under senare år haft observatörs- platser vid samråden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;I det sista samrådet som hölls mellan SKB och Strålsäkerhets- myndigheten, SSM, 27 oktober 2010 finns anteckningar (sidorna &lt;NOBR&gt;7&lt;SPAN class="ft28"&gt;-&lt;/SPAN&gt;8)&lt;/NOBR&gt; med uttalanden från mötet med myndighetens respektive SKB:s bedömningar av de samråd som hållits. Kopplingen till &lt;NOBR&gt;forsknings-,&lt;/NOBR&gt; utvecklings- och demonstrationsprogrammet, FUD, framgår av texten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft21"&gt;797&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_786"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft11"&gt;Av protokollet kan man se att SSM:s inställning är att samråden har varit ett viktigt forum och att det varit en väl fungerande pro- cess där SKB har uppfyllt syftet med samråden enligt regerings- beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;SKB anser, enligt protokollet, att man fått den vägledning man behövt och att granskningen vid tillståndsprövningen får ge svar på om SKB uppfattat de råd som getts av myndigheterna under sam- råden på ett korrekt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;I förslaget till kapitlet 12 i miljöbalken finns bestämmelser om forsknings- och utvecklingsverksamhet i 25 §. De överensstämmer i stort sett med nu gällande regler. Paragrafen avslutas med texten att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter beträffande programmets och pla- nens innehåll och utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft12"&gt;Förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Ett förslag är att det nya kapitel 12 miljöbalken kompletteras med att regeringen får föreskriva att den som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet för hantering och slutförvaring av radio- aktivt avfall har skyldighet att samråda med den myndighet som regeringen bestämmer. Tillägget bör lämpligen göras i en egen paragraf, alternativt skrivas in i 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;En sådan bestämmelse står i god överensstämmelse med det beslut som regeringen fattade 19 december 1997 då den meddelade att SKB, innan platsundersökningar för slutförvar för använt kärn- bränsle påbörjas, bör samråda med dåvarande myndigheterna SKI och SSI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft11"&gt;Hans Jivander&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1571 ft21"&gt;798&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_787"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318787x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1572 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft15"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft207"&gt;Översyn av lagstiftningen på kärnteknik- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft208"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;strålskyddsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p45 ft208"&gt;2008:151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td244"&gt;&lt;P class="p5 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td245"&gt;&lt;P class="p5 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft210"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1575 ft210"&gt;En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område. Möjligheterna att föra samman bestämmelserna i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen (1988:220) till en enda lag bör särskilt studeras. Syftet ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft195"&gt;Utredaren ska lämna förslag till de ändringar i lagar och för- ordningar som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft210"&gt;Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med berörda myndigheter samt näringsliv och miljöorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft210"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 22 december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1576 ft210"&gt;Organisationskommittén för strålsäkerhet (M 2007:05) föreslog i en skrivelse den 31 mars 2008 att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över lagstiftningen på det kärntekniska området (dnr M2008/1430/Mk). Under arbetet med att ta fram förslag till författningsändringar med anledning av sammanläggningen av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion hade kommittén konstaterat ett behov av en mer omfattande översyn av lagstiftningen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft210"&gt;Regeringen har i Strålsäkerhetsmyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2008 uppdragit åt myndigheten att analysera behovet av en lagöversyn på kärnteknik- och strålskyddsområdet. Den 4 novem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1577 ft21"&gt;799&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_788"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;ber 2008 gav Strålsäkerhetsmyndigheten in rapporten Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet till regeringen (dnr M2008/4084/Mk). Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår där att den verksamhet som regleras i lagen om kärnteknisk verksamhet och i strålskyddslagen ges en samordnad reglering i en gemensam lag- stiftning på vad myndigheten benämner strålsäkerhetsområdet. Förslaget tar sin utgångspunkt i en analys av såväl nuvarande lagstiftning som utvecklingen av regleringen på kärnteknikens och strålskyddets område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft93"&gt;Behovet av en översyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Lagar reflekterar ett lands värderingar och den politik som förs. Följer man den svenska lagstiftningens utveckling i fråga om kärnteknik och strålskydd kan man utläsa de förväntningar som för drygt 50 år sedan fanns på den nya tekniken liksom den följande oron för det potentiellt farliga som är förknippat med kärnenergin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft13"&gt;– det dubbla användningsområdet och slutförvaringen av det använda kärnbränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;En särskild strålskyddslag tillkom 1941 för att garantera tillsyn av radiologiskt arbete och förvaring av radiologiska preparat. Fram till 1956 var det strålskyddslagen som också reglerade verksam- heten på kärnenergiområdet. Lagen var en allmän skyddslag som omfattade alla verksamheter där det fanns strålskyddsaspekter. Den nuvarande strålskyddslagen trädde i kraft 1988. Atomenergilagen kom till 1956 för att komplettera de koncessionsregler som gällde enligt 1941 års strålskyddslag. Syftet med atomenergilagen var att i kontrollerade former främja införandet och användningen av atomenergi. Lagen ersattes 1984 med lagen om kärnteknisk verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Vid kärnteknisk verksamhet tillämpas i dag parallellt lagen om kärnteknisk verksamhet vad gäller säkerheten och strålskyddslagen i fråga om strålskyddet. Lagstiftningen har samordnats så att kärn- teknisk verksamhet normalt inte kräver särskilt tillstånd enligt strålskyddslagen. Däremot regleras de villkor och föreskrifter som behövs med hänsyn till strålskyddet med stöd i strålskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Strålskyddsverksamheten i samband med driften av en kärn- teknisk anläggning hänger nära samman med säkerhetsarbetet och samverkar i det dagliga arbetet vid anläggningen. Detta gäller sär- skilt i samband med omfattande underhållsarbeten och vid han-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft21"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_789"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;teringen och slutförvaringen av använt kärnbränsle och det avfall som genereras vid en anläggning. Transporter av kärnämnen och radioaktivt avfall ger också upphov till frågeställningar som rör såväl säkerhetsarbetet som strålskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Regeringen delar Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning att frågor om strålskydd och kärnsäkerhet inte alltid kan särskiljas utan måste beaktas i ett sammanhang. Behov av samordning av säkerhets- och strålskyddsintressen finns i nästan samtliga led inom kärnbränslecykeln och gör sig gällande såväl vid granskning och bearbetning av det underlag som ligger till grund för utformningen av en anläggning som vid åtgärder som måste vidtas under anlägg- ningens drift. Lagarnas olika tekniska utformning har varit ända- målsenlig så länge tillsynen och efterlevnaden var anförtrodd två skilda myndigheter, men lagtillämpningen riskerar numera, särskilt för enskilda, att framstå som mindre förutsägbar då endast en myndighet ska tillämpa båda lagarna. I praktiken kan detta för- hållande också leda till en viss överlappning av olika tillsynsåtgärder enligt respektive lagstiftning. Mot denna bakgrund kan det ifråga- sättas om det längre finns någon anledning att specialreglera den kärntekniska verksamheten i en särskild lag så som har skett sedan 1956.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft11"&gt;Strålskyddslagen syftar till att skydda människor, djur och miljö från skadliga effekter från joniserande och ickejoniserande strål- ning. Lagen omfattar således väsentligt mer än det kärntekniska området. Lagen tillvaratar också viktiga samhällsskyddsintressen inom medicin, forskning och industri, t.ex. avseende optisk strål- ning, radiofrekvent strålning, lågfrekventa elektriska och magne- tiska fält och annan till sin biologiska verkan likartad strålning. Sedan strålskyddslagens tillkomst har användningsområdena för joniserande strålning inom den medicinska och industriella sektorn blivit flera och den totala användningen ökat. Detsamma gäller för ickejoniserande strålning, inom vilket område den allmänna med- vetenheten i samhället är mycket större än när lagen skrevs. Även på strålskyddsområdet har således mycket förändrats, vilket också talar för en översyn av lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;Både strålskydd och kärnteknisk verksamhet är prioriterade frågor för det internationella samfundet. Den internationella kärn- säkerhetskonventionen som trädde ikraft 1996 har lett till ökad internationell enhetlighet i utformningen av nationell lagstiftning och myndighetstillsyn på det kärntekniska området. En liknande utveckling sker inom strålskyddsområdet där många nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft21"&gt;801&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_790"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;regler ursprungligen har tagits fram efter rekommendationer av erkända internationella forum såsom t.ex. Internationella strål- skyddskommissionen, ICRP. Även inom EU pågår en intensifierad utveckling mot harmoniserade krav på det kärntekniska området och ett omfattande arbete med att se över de grundläggande strålskyddsnormer som fastställs i Euratomfördraget. Både kärn- tekniklagen och strålskyddslagen har under åren ändrats för att tillgodose internationella krav, men regelutvecklingen, inte minst vad avser begreppsutveckling, är så snabb att en genomgång av nuvarande minst tjugo år gamla lagar är påkallad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Den 1 juli 2008 övertogs Statens strålskyddsinstituts och Statens kärnkraftinspektions uppgifter av Strålsäkerhetsmyndigheten. De båda tidigare myndigheternas verksamhet hade många berörings- punkter och sammanläggningen genomfördes för att möjliggöra och öka resurs- och verksamhetsmässiga fördelar. Sammanlägg- ningen har också inneburit att verksamheten har tillförts ett nytt begrepp, strålsäkerhet, som är ett samlingsbegrepp för både strål- skydd och kärnteknisk verksamhet. En revidering av den lagstift- ning som myndigheten ska tillämpa är ett naturligt led i tillvara- tagandet av sammanläggningens synergieffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;Mot denna bakgrund är en översyn av lagstiftningen på kärn- teknik- och strålskyddsområdet motiverad, vilken bör syfta till en sammanhållen lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område. Möjligheterna att föra samman bestämmelserna i lagen om kärnteknisk verksamhet och strålskyddslagen till en enda lag bör särskilt studeras. Syftet ska vara att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad, bl.a. för att uppnå en ökad samhällsekonomisk effektivitet och regelförenkling, utan att samtidigt eftersätta samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft11"&gt;Vissa grundläggande begrepp i lagen om kärnteknisk verksam- het och i strålskyddslagen som i olika avseenden styr tillämpningen av reglerna samt hur dessa påverkar annan lagstiftning bör närmare analyseras. Reglerna för prövning av tillstånd till kärnteknisk verksamhet respektive verksamhet med strålning samt reglerna för säkerhetsprövning av personal bör också studeras, i syfte att åstad-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft21"&gt;802&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_791"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft11"&gt;komma en bättre samordning. Tillsynen av att kärntekniklagen och strålskyddslagen följs bör ägnas särskild uppmärksamhet liksom den offentliga insyn som regleras i bestämmelserna om lokala säkerhetsnämnder. Sanktionsreglerna på respektive lagområde ska ses över, varvid möjligheterna att använda sanktionsavgifter i stället för straffbestämmelser särskilt ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utvecklingen av lagstiftningsarbetet på detta område inom Europeiska unionen, särskilt förslaget till ramdirektiv för kärn- säkerhet, samt Sveriges övriga internationella åtaganden bör beak- tas i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Utredaren ska lämna förslag till de ändringar i lagar och för- ordningar som behövs. Förslagen ska säkerställa att tillsynen på kärnteknik- och strålskyddsområdet uppnås på ett kostnadseffek- tivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft13"&gt;Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med berörda myndigheter samt näringsliv och miljöorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Strålsäkerhetsmyndighetens rapport Översyn av lagstiftningen på strålsäkerhetsområdet ska beaktas under utredningsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft11"&gt;Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 22 december 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1578 ft11"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1579 ft21"&gt;803&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_792"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318792x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1572 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft15"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td247"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p1580 ft208"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td247"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;samordnad reglering på kärnteknik- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td241"&gt;&lt;P class="p1580 ft208"&gt;2009:32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td248"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;strålskyddsområdet (M 2008:05)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft210"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 8 april 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Utökning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft210"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 2008 gav chefen för Miljödepartementet en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksam- heter på kärnteknikens och strålskyddets område i syfte att för- enkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts (dir. 2008:151). Utredaren har tagit namnet Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft210"&gt;Uppdraget utökas nu med dessa direktiv och tidpunkterna för redovisning ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft212"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1576 ft210"&gt;Den 11 mars 2009 beslutade regeringen propositionen 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi. Propo- sitionen bygger på den överenskommelse som gjordes mellan allianspartierna den 5 februari 2009 om en hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet. Enligt propositionen ska bland annat lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling avskaffas, förbudet mot nybyggnad i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet tas bort och tillstånd kunna ges till att uppföra maximalt tio nya kärnkraftsreaktorer på någon av de platser där dagens reaktorer i drift är lokaliserade, i syfte att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att dessa når sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1581 ft21"&gt;805&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_793"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft11"&gt;ekonomiska livslängd. Den samhälleliga prövningen av nya kärn- kraftsprojekt ska göras i samband med tillståndsgivningen, varvid försörjningstrygghet ska vara en av grunderna för prövningen. Ansökningarna ska också prövas enligt lagstiftningens krav på bästa möjliga teknik. Kärnkraftslagstiftningen ska utformas så att den ger förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;Regeringen har i regleringsbrevet för 2006 uppdragit åt Statens kärnkraftinspektion att, i samråd med Statens strålskyddsinstitut, lämna förslag på hur lagen om kärnteknisk verksamhet kan förtydligas med avseende på det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle. Kärnkraftinspek- tionen och Strålskyddsinstitutet lämnade i december 2006 den gemensamma rapporten Statens ansvar för slutförvaring av använt kärnbränsle (SKI Rapport 2007:1, SSI Rapport 2007:1) till reg- eringen (dnr M2006/6033/Mk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft12"&gt;Behovet av ny lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft11"&gt;Kärnkraften står i dag för närmare hälften av den svenska energi- produktionen. Kärnkraften kommer att vara en viktig del av svensk elproduktion under överskådlig tid. Med ett ökande fokus på klimatförändringarna uppfyller kärnkraften ett av de viktigaste kraven som ställs på dagens energikällor, nämligen att den endast innebär låga utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;De svenska kärnkraftsreaktorerna är normalt beställda och leve- rerade för en planerad drift på 40 år. Den tekniska livslängden kan dock bli kortare eller längre beroende på hur anläggningen drivs och underhålls. En anläggnings ekonomiska livslängd ska bestäm- mas av hur länge det är ekonomiskt lönsamt att driva anläggningen med de moderniseringar som krävs för att bl.a. upprätthålla säkerheten. De svenska kärnkraftverken har nått en ålder som innebär att moderniseringsinvesteringar behöver göras av både säkerhetsmässiga och effektivitetsmässiga skäl. Genom inves- teringar och förbättringar kan en reaktor uppgraderas och livs- längden för reaktorn förlängas. I de kalkyler som kraftbolagen gör inför en större modernisering eller annan reinvestering ingår också oftast analyser av de ekonomiska konsekvenserna av att i stället stänga reaktorn och ordna elproduktion på annat sätt. En utgångs- punkt är att det i de allra flesta fall är tekniskt möjligt att förlänga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft21"&gt;806&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_794"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;livstiden för befintliga reaktorer till 60 år. De delar som kan begränsa livslängden brukar antas vara reaktorinneslutningar om det uppträder oförutsedda allvarliga skador. I enstaka anläggningar kan även reaktortankar bli begränsande på grund av bestrålnings- försprödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Med tanke på reaktorernas förväntade återstående livslängd och den långa projekteringstiden för nya kärnkraftsanläggningar är det angeläget att inom en snar framtid kunna ge tydliga besked om förutsättningarna för planering av nya anläggningar på kommer- siella grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;I myndigheternas rapport om det slutliga ansvaret för slut- förvaret lämnas ett förslag till ändring av lagen om kärnteknisk verksamhet som innebär att det förtydligas att det är staten som tar över ansvaret när det inte längre finns någon tillståndshavare kvar. Myndigheterna pekar dock på att det kan vara mindre lämpligt att redan nu försöka lagreglera statens sistahandsansvar eftersom det aktuella slutförvaret knappast kommer att vara förslutet förrän om närmare hundra år. Mot bakgrund av bl.a. de remissynpunkter som har inhämtats behöver frågan om det slutliga ansvaret övervägas ytterligare inom ramen för den pågående översynen av lagstift- ningen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;Utredaren ska i enlighet med de bedömningar som redovisas i regeringens proposition 2008/09:163 ta fram förslag till sådan ny lagstiftning för den samhälleliga prövningen av nya anläggningar som möjliggör kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet samt att lagen om kärnkraftens avveckling kan avskaffas och förbudet mot nybyggnad i lagen om kärnteknisk verksamhet tas bort. En förutsättning för utformningen av den nya lagstiftningen är att tillstånd endast kan ges till nya reaktorer om de ersätter någon av de nuvarande tio reaktorerna och lokaliseras till platser där det idag finns elproducerande kärnkraftverk. En viktig förutsättning för fortsatt drift av kärnkraften ska vara att säker- hetskraven fortsätter att skärpas successivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1582 ft11"&gt;Följande frågor ska särskilt beaktas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;formerna och processen för den samhälleliga prövningen av nya kärnreaktorer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft21"&gt;807&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_795"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;återkommande helhetsbedömning av säkerheten vid reaktorerna och inverkan på försörjningstryggheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;det nya regelverkets påverkan på det nuvarande programmet för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärn- avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;avskaffandet av lagen om kärnkraftens avveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Utredaren ska också överväga behovet och den eventuella utform- ningen av en lagreglering av det långsiktiga ansvaret för det förslutna slutförvaret för använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Ett delbetänkande med författningsförslag avseende de del- frågor som tas upp i dessa tilläggsdirektiv ska redovisas till reg- eringen senast den 7 september 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Uppdraget i övrigt ska, med ändring av den tidpunkt som anges i dir. 2008:151, redovisas senast den 30 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1583 ft11"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1584 ft21"&gt;808&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_796"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318796x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1572 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft15"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td247"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td241"&gt;&lt;P class="p1580 ft208"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td247"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;samordnad reglering på kärnteknik- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td241"&gt;&lt;P class="p1580 ft208"&gt;2009:74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td248"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;strålskyddsområdet (M2008:05)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td249"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft210"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft210"&gt;Med dessa direktiv utökas utredarens och ändras tidpunkten för redovisning av delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1585 ft210"&gt;Utredaren ska analysera om anläggningsinnehavare bör åläggas ett obegränsat ansvar för radiologisk skada eller inte. Utredaren ska överväga och föreslå vilken omfattning som bör gälla för anlägg- ningsinnehavares skyldighet att finansiellt garantera ersättning till dem som drabbas av en radiologisk olycka. Frågorna ska belysas utifrån hänsynen till skadelidande, kostnader för stat, kommuner och landsting samt ekonomiska, försäkringsmässiga och andra aspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1586 ft210"&gt;I fråga om den garanterade ersättningen ska utredaren föreslå några olika beloppsnivåer för anläggningsinnehavarens skyldighet att garantera ersättning för skador. Utredaren ska förorda en av de föreslagna beloppsnivåerna och motivera detta. Analysen i denna del får göras mot bakgrund av den finansiella lösning som föreslogs i Atomansvarsutredningens betänkande Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) och som innebär ett statligt åtagande inom ramen för den statliga garantimodellen. Utredaren får dock föreslå en annan finansiell lösning, också som komplement till den statliga garantimodellen. Förslagen ska ha som utgångspunkt att den finansiella säkerheten i ökad utsträckning tillhandahålls på ett marknadsmässigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1587 ft210"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1588 ft21"&gt;809&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_797"&gt;


&lt;P class="p13 ft22"&gt;Bilaga 3 SOU 2011:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft93"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 2008 gav chefen för Miljödepartementet en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksam- heter på kärnteknikens och strålskyddets område i syfte att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och strålskydd eftersätts (dir. 2008:151). Utredaren har tagit namnet Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05). I tilläggsdirektiv beslutade den 8 april 2009 utökades utredarens uppdrag och ändrades tidpunkterna för redovisning. Enligt tilläggsdirektivet ska utredaren i enlighet med de bedöm- ningar som redovisas i regeringens proposition 2008/09:163 ta fram förslag till sådan ny lagstiftning för den samhälleliga prövningen av nya anläggningar som möjliggör kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet samt att lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling kan avskaffas och förbudet mot nybyggnad i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet tas bort. Uppdraget i den delen ska redovisas till regeringen senast den 7 september. Utredarens uppdrag i övrigt ska redovisas senast den 30 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;Ansvaret för radiologisk skada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energi- politik (prop. 2008/09:163) anges beträffande kärnkraften att av- vecklingslagen ska avskaffas och förbudet mot nybyggnad tas bort. Samtidigt anges att något statligt stöd i form av direkta eller indi- rekta subventioner inte kan påräknas. Det anges vidare att atom- ansvarslagstiftningen anpassas till den uppdaterade Pariskonven- tionen och att reaktorägarna i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker. Det anges också att frågan om det obegränsade skadeståndsansvaret utreds i samband med utredningen om en ny kärnkraftslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1589 ft11"&gt;Gällande regler om ansvar för radiologisk skada finns i atom- ansvarighetslagen (1968:45). Regleringen bygger i stor utsträckning på innehållet i Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atom- energins område från 1960 och den därtill hörande tilläggskonven- tionen från 1963, vilka Sverige har tillträtt. Innehållet i konven- tionerna har ändrats genom de ändringsprotokoll som antogs 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft21"&gt;810&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_798"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;Ändringarna innebär ett utökat ekonomiskt ansvar för radiologiska olyckor. Den grundläggande ansvarsregleringen i konventionerna är dock oförändrad. Det innebär bl.a. att anläggningsinnehavaren har ett strikt ansvar, dvs. innehavaren ansvarar oberoende av eget vållande för skador som uppkommer i samband med driften av anläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1590 ft11"&gt;Frågorna om ansvaret för radiologisk skada utreddes av Atom- ansvarsutredningen (dir. 2004:160). I utredningens betänkande Översyn av atomansvaret föreslås att det införs en ny lag om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och att Sverige tillträder 2004 års ändringsprotokoll till Paris- och tilläggskonventionerna (SOU 2006:43). I betänkandet behandlas bl.a. frågan om vilken omfattning som bör gälla för anläggningsinnehavares skyldighet att finansiellt garantera ersättning och vilken finansiell lösning som bör väljas för att anläggningsinnehavare ska kunna bära ett sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1591 ft11"&gt;I Atomansvarsutredningens betänkande finns förslag i flera frågor som huvudsakligen har juridisk karaktär och som innebär att de reviderade Paris- och tilläggskonventionerna kan genomföras i svensk rätt. Exempel på det är regler om preskriptionstid och definitioner. Dessa frågor behandlas inte i dessa direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft93"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft12"&gt;Obegränsat ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I direktiven till Atomansvarsutredningen (dir. 2004:160) angavs att utredaren ska föreslå hur ett obegränsat ansvar för innehavare av atomanläggningar bör genomföras i atomansvarighetslagen. I uppdraget ingick därmed inte att ta ställning för eller emot införandet av ett obegränsat ansvar för anläggningsinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1592 ft11"&gt;Enligt den uppdaterade Pariskonventionen är det möjligt för en konventionsstat, men inte obligatoriskt, att införa ett obegränsat ansvar för anläggningsinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1592 ft11"&gt;Utredaren ska i denna del översiktligt redovisa vilka ansvars- regler som gäller på några andra områden där olyckor vid anlägg- ningar eller transporter kan orsaka omfattande skador, såsom vid ett genombrott i en kraftverksdamm, en allvarlig kemikalieolycka och ett omfattande oljeutsläpp samt vilka ansvarsregler som gäller i andra kärnkraftsländer, främst inom EU. Vidare ska övervägas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft21"&gt;811&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_799"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft11"&gt;kärnenergin bör åläggas ett obegränsat skadeståndsansvar eller om det finns samhälleligt intresse att i Sverige fortsatt bibehålla begränsningar av ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1593 ft11"&gt;Utredaren ska överväga vilka fördelar och nackdelar ett obegrän- sat ansvar har om det inträffar en allvarlig radiologisk olycka med skador som inte täcks av den finansiellt garanterade ersättningen. Utredaren ska analysera betydelsen för anläggningsinnehavare och för staten utifrån de skadelidandes intressen, allmänna försäkrings- mässiga synpunkter samt kärnkraftsindustrins ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden. Innebörden av ett obegränsat ansvar ska belysas utifrån ansvarsförhållandena mellan olika bolag inom samma koncern och att anläggningsinnehavarens egna ekono- miska resurser kan vara begränsade. Vid analysen bör också beaktas allmänna skadeståndsrättsliga principer och vilka ansvarsregler som gäller på andra områden i händelse av en allvarlig olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;Finansiellt garanterad ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utredaren ska lämna förslag till och överväga konsekvenserna av olika sätt att garantera att reaktorägarna betalar en större del av kostnaderna för en radiologisk olycka. Utredaren bör därvid behandla några olika beloppsnivåer för anläggningsinnehavarens skyldighet att garantera ersättning för skador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1594 ft11"&gt;Övervägandena i denna del ska utgå från dels att Sverige ska kunna tillträda 2004 års tilläggsprotokoll till Paris- och tilläggskon- ventionerna, dvs. anläggningsinnehavarens skyldighet får som en huvudregel inte vara lägre än 700 miljoner euro, dels att reaktor- ägarna i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens risker. Utredaren ska förorda en av de föreslagna beloppsnivåerna och motivera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1595 ft11"&gt;Utredaren ska belysa de finansiella konsekvenserna av en stor radiologisk olycka för stat, kommuner och landsting och hur en sådan kan påverkas av ökad betalningskapacitet hos anläggnings- innehavare. Konsekvenserna för de skadelidande ska belysas, liksom de ekonomiska konsekvenserna för kärnkraftsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1593 ft11"&gt;Analysen i denna del får göras mot bakgrund av den finansiella lösning som föreslogs i Atomansvarsutredningens betänkande Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) och som innebär ett statligt åtagande inom ramen för den statliga garantimodellen. Utredaren får dock föreslå en annan finansiell lösning. En sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft21"&gt;812&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_800"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p5 ft22"&gt;SOU 2011:18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p5 ft31"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1596 ft11"&gt;annan lösning kan helt ersätta den statliga garantimodellen eller vara ett komplement till denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1597 ft11"&gt;Förslagen ska ha som utgångspunkt att den finansiella säker- heten i ökad utsträckning tillhandahålls på ett marknadsmässigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft93"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft11"&gt;Utredaren ska samråda med Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Statens energimyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap. Utredaren ska vad gäller ekonomiska konsekvenser samråda med Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1598 ft11"&gt;Med ändring av den tidpunkt som anges i dir. 2009:32 ska uppdraget i de delfrågor som tas upp i dessa tilläggsdirektiv och de delfrågor som tas upp i dir. 2009:32 redovisas senast den 30 okto- ber 2009. Uppdraget i övrigt ska fortfarande redovisas senast den 30 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1599 ft11"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1600 ft21"&gt;813&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_801"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318801x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1572 ft22"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft15"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p1601 ft208"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td250"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;en samordnad reglering på kärnteknik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p1601 ft208"&gt;2010:28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td251"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;och strålskyddsområdet (M2008:05)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td252"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft210"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 18 mars 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft210"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 11december 2008 har chefen för Miljödepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1602 ft210"&gt;I tilläggsdirektiven 8 april 2009 utökades utredarens uppdrag till att bl.a. ta fram förslag till sådan ny lagstiftning som möjliggör kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1603 ft210"&gt;Genom ytterligare tilläggsdirektiv den 19 augusti 2009 utökades uppdraget till att analysera dels behovet av ett obegränsat ansvar för radiologisk skada, dels överväga och föreslå vilken omfattning som bör gälla för anläggningsinnehavarens skyldighet att finansiellt garantera ersättning till dem som drabbas av en radiologisk olycka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1604 ft210"&gt;Utredningen lämnade ett delbetänkande den 2 november 2009 och ska i enlighet med direktivet lämna ett slutbetänkande senast den 30 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1602 ft210"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 22 december 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1605 ft210"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1606 ft21"&gt;815&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_802"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318802x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1572 ft22"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1573 ft15"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td250"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td109"&gt;&lt;P class="p1601 ft208"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td250"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;en samordnad reglering på kärnteknik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p1601 ft208"&gt;2010:124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td251"&gt;&lt;P class="p65 ft208"&gt;och strålskyddsområdet (M2008:05)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td252"&gt;&lt;P class="p5 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1574 ft210"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 11 november 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft211"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft210"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 2008 har chefen för Miljödepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av verk- samheter på kärnteknikens och strålskyddets område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1604 ft210"&gt;Utredningen ska i enlighet med direktivet lämna ett slut- betänkande senast den 22 december 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1602 ft210"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 28 februari 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1605 ft210"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1607 ft21"&gt;817&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_803"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318803x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft213"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft9"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1608 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1609 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1610 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1611 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1612 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1613 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1614 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Transporter av frihetsberövade. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1610 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1615 ft1"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1610 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1616 ft1"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1618 ft1"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1619 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvud- betänkande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1620 ft1"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1621 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Kunskapsläget på kärnavfalls- området 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1622 ft217"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Förvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1617 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p5 ft6"&gt;2011_SOU register &lt;NOBR&gt;S-format.indd&lt;/NOBR&gt; 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p6 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-16&lt;/NOBR&gt; 09:57:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_804"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB318804x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft213"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft9"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft218"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Transporter av frihetsberövade. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1623 ft217"&gt;Allmän skyldighet att hjälpa nödställda? [16] Förvar. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft218"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft218"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1625 ft1"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1626 ft1"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1627 ft1"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1626 ft1"&gt;Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft218"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1626 ft1"&gt;Välfärdsstaten i arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1628 ft1"&gt;Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1629 ft1"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft218"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1626 ft1"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1630 ft1"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft218"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1631 ft217"&gt;– geologin, barriärerna, alternativen. [14] Strålsäkerhet – gällande rätt i ny form. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft218"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1632 ft1"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft1"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1633 ft1"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft218"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft1"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1634 ft1"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1624 ft218"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1635 ft1"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p5 ft6"&gt;2011_SOU register &lt;NOBR&gt;S-format.indd&lt;/NOBR&gt; 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p6 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-16&lt;/NOBR&gt; 09:57:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB318</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__18.pdf</filnamn>
<filstorlek>6370646</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Strålsäkerhet - gällande rätt i ny form</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E4FDEC72-037D-489E-AEDD-4DB9136F6039</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>