<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2442939</hangar_id>
 <dok_id>GZB314</dok_id>
 <rm>2011</rm>
 <beteckning>14</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2011:14</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>14</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-02-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2011-02-15 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB314/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZB314</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZB314</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:40px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 71px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 65px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:624px;}
#page_16 #dimg1 #img1  {width:417px;height:624px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:343px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:279px;}
#page_19 #dimg1 #img1  {width:413px;height:279px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:671px;}
#page_20 #dimg1 #img1  {width:416px;height:671px;}




#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:664px;}
#page_22 #dimg1 #img1  {width:413px;height:664px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:698px;}
#page_23 #dimg1 #img1  {width:416px;height:698px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:633px;}
#page_25 #dimg1 #img1  {width:416px;height:633px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:290px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_29 #dimg1 #img1  {width:413px;height:255px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:238px;}
#page_37 #dimg1 #img1  {width:413px;height:238px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:565px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:182px;}
#page_64 #dimg1 #img1  {width:416px;height:182px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:356px;left:0px;z-index:-1;width:403px;height:183px;}
#page_65 #dimg1 #img1  {width:403px;height:183px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1  {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1  {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 47px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1  {width:457px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}

#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:595px;}
#page_78 #dimg1 #img1  {width:458px;height:595px;}




.ft0{font:  24px 'Verdana' !important;l-h: 45px;}
.ft1{font: italic  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft2{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft8{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft12{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft13{font: italic  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft14{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft15{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft17{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft18{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft20{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft21{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft22{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft23{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft24{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft25{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft27{font:  12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft29{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft30{font: bold  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft31{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft32{font: bold  12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft33{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft34{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft36{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft37{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft38{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft41{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft44{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft45{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft46{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft47{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft48{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft49{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft52{font:  12px 'Courier New' !important;l-h: 14px;}
.ft53{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft54{font:  12px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft55{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft56{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft57{font:  14px 'Courier New' !important;l-h: 17px;}
.ft58{font: italic  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft59{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft60{font:  12px 'MS PGothic' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;}
.ft61{font:  12px 'Wingdings' !important;l-h: 12px;}
.ft62{font:  12px 'MS PGothic' !important;l-h: 11px;}
.ft63{font:  14px 'Wingdings' !important;l-h: 16px;}
.ft64{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft65{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft66{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft67{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft68{font:  14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft69{font: bold  14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft70{font: bold  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft71{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft72{font:  10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft73{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft74{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft75{font:  10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft76{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft77{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft78{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft79{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft80{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft81{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft82{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 435px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 672px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p77{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 519px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 643px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p146{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 254px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 633px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p229{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p231{text-align: left;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p258{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p267{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p271{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p280{text-align: left;margin-top: 225px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 376px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 434px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 28px;}
.tr2{heightzzz: 17px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 29px;}
.tr5{heightzzz: 27px;}
.tr6{heightzzz: 49px;}
.tr7{heightzzz: 37px;}
.tr8{heightzzz: 20px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 48px;}
.tr11{heightzzz: 14px;}

.t0{width: 456px;margin-top: 128px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 457px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;margin-top: 16px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;på kärnavfallsområdet 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;– geologin, barriärerna, alternativen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Rapport från Kärnavfallsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;SOU 2011:14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p6 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-598&lt;/NOBR&gt; 191 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Tryckt av Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Stockholm 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23533-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p5 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet (Statens råd för kärnavfallsfrågor) är en oberoende vetenskaplig kommitté som har till uppgift att ge regeringen råd i frågor om kärnavfall och rivning av kärntekniska anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Under februari månad varje år ska Kärnavfallsrådet ge sin självständiga bedömning av det aktuella kunskapsläget inom kärnavfallsområdet, en så kallad kunskapslägesrapport. Syftet med rapporten är att belysa de frågor som Kärnavfallsrådet anser särskilt relevanta, och klargöra Kärnavfallsrådets synpunkter i dessa. Kärnavfallsrådet överlämnar härmed årets kunskapslägesrapport (den elfte i raden) Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011 – geologin, barriärerna, alternativen SOU 2011:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet har under året fört diskussioner med aktörer i det svenska slutförvarsprogrammet, följt utvecklingen av andra länders slutförvarsprogram, och gjort en översikt över vilka områden som närmare behöver belysas inför SKB:s ansökan. Resultatet är årets kunskapslägesrapport, som belyser de geologiska förutsättningarna för SKB:s platsval, följer upp förra årets tema avseende de tekniska barriärerna (kopparkapseln och bufferten), samt belyser alternativfrågan ur ett rättsligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Utöver detta avser rådet att under året återkomma med en särskild studie avseende säkerhetsanalysens roll under slutförvarets olika faser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Bakom föreliggande rapport står samtliga ledamöter och sakkunniga i Kärnavfallsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft8"&gt;Rapporterna om kunskapsläget på kärnavfallsområdet åren 1998, 2001, 2004, 2007 och 2010 finns också tillgängliga i en engelsk version. Rådet avser att senare i år ge ut en engelsk översättning även av 2011 års rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Stockholm, 14 februari 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Torsten Carlsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft8"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p5 ft9"&gt;Ledamöter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Torsten Carlsson &lt;/SPAN&gt;(ordf.), tidigare kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Carl Reinhold Bråkenhielm &lt;/SPAN&gt;(vice ordf.), professor, teologi, Uppsala universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Lena &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Andersson-Skog&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; professor, ekonomisk historia, Umeå universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Willis Forsling&lt;/SPAN&gt;, professor emeritus, oorganisk kemi, Luleå tekniska universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Mats &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Harms-Ringdahl&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; professor, strålningsbiologi, Stockholms universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Tuija &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Hilding-Rydevik&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; docent, mark/vattenresurser med inriktning på MKB, Sveriges Lantbruksuniversitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Karin Högdahl&lt;/SPAN&gt;, docent, geologi, Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft13"&gt;Anna Jarstad&lt;/SPAN&gt;, docent, statsvetenskap, Uppsala universitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Lennart Johansson&lt;/SPAN&gt;, adjungerad professor, radiofysik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Clas-Otto&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; Wene&lt;/SPAN&gt;, professor emeritus, energisystemteknik, Chalmers Tekniska Högskola&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft9"&gt;Sakkunniga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Hannu Hänninen&lt;/SPAN&gt;, professor, maskinteknik, Tekniska Högskolan i Helsingfors&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ingvar Persson&lt;/SPAN&gt;, jur. kand, Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Kansli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft10"&gt;Holmfridur Bjarnadottir &lt;SPAN class="ft8"&gt;(kanslichef)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Peter Andersson &lt;/SPAN&gt;(kanslisekreterare)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;Karolina Brogan &lt;SPAN class="ft8"&gt;(assistent)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p5 ft7"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft9"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft9"&gt;Inledning.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft15"&gt;Kärnavfallsrådets roll och ansvar ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft16"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;1.2.1 Geologiska förutsättningar för platsvalet ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;1.2.2 Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft8"&gt;1.2.3 Alternativfrågan i rättsliga, tekniska och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft8"&gt;samhällsvetenskapliga perspektiv ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft9"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft18"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet ......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft9"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;Geologisk bakgrund i Forsmark och Laxemar.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft8"&gt;Berggrunden i Forsmarksområdet...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft16"&gt;Berggrunden i Laxemarområdet ..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft15"&gt;Jordskalv ...................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Observerade jordskalv..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.2.2 Förhistoriska jordskalv – sentill &lt;NOBR&gt;post-glaciala&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;jordskalv ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft16"&gt;Utgångspunkter för platsvalet ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.3.1 Jämförelse mellan berggrundens sammansättning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;och struktur ..................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Malmförekomster .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Sannolikhet för jordskalv .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Bergspänningar .............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft16"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft8"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft9"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td7"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft18"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;Om korrosion av koppar i kontakt med vatten .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft16"&gt;Termodynamiska beräkningar .....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p35 ft8"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Experternas slutsatser...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft19"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p5 ft20"&gt;Innehåll SOU 2011:14&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Kopparkapseln i slutförvaret ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft16"&gt;Korrosionsprocessen är komplex.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.1.5 Krav på öppenhet och kvalitet......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Forskningen fortsätter..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;Om bentonit som barriär i vått och torrt ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.2.1 Specifika krav i slutförvaret..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft16"&gt;Vattenmättnad och cementering..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft8"&gt;Transport av korrosionsprodukter ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft16"&gt;Bentoniten påverkar kapseln ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Frysning av bentonit.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;46&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft16"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Kopparkorrosion...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Processer i bentoniten ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft9"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft9"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft18"&gt;samhällsvetenskapliga perspektiv .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft16"&gt;Rättsliga aspekter på alternativfrågan......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.1 Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.2 Alternativa platser och alternativa utformningar........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.3 Tidigt samråd med länsstyrelsen..................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.4 Krav på alternativ under ett samrådsförfarande ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td7"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.5 Alternativ som förts fram under SKB:s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;samrådsförfarande.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft8"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Sammanfattning ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Tekniska och naturvetenskapliga aspekter på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft15"&gt;alternativfrågan.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Djupa borrhål ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td10"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;4.2.2 Ny reaktorteknologi – betydelse för återtag och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;förvar av använt kärnbränsle.........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Transmutation...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft8"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p37 ft15"&gt;Sammanfattning ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Samhällsvetenskapliga bidrag till belysningen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft15"&gt;alternativfrågan.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft8"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft16"&gt;En teoretisk bakgrund ..................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft8"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;Perspektivbegränsning i kärnavfallsfrågan?.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td15"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft8"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td13"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft15"&gt;Sammanfattning ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;4.4 Kärnavfallsrådets ställningstaganden ......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft8"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft19"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft17"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB3148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p5 ft7"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;2010 var det sista året innan ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle beräknas lämnas in för prövning till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och miljödomstolen. Detta har präglat det svenska kärnavfallsområdet liksom Kärnavfallsrådets verksamhet under det gångna året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Samtidigt är det synnerligen viktigt att diskussionerna inte begränsas till SKB:s ansökan och den metod de valt &lt;NOBR&gt;(KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden). Tills regeringen har tagit beslut om ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle, är det Kärnavfallsrådets ansvar att fortsatt identifiera och utreda frågor som har betydelse för slutförvaret av använt kärnbränsle, och bidra till en öppen diskussion som även tar hänsyn till perspektiv som inte direkt omfattas av SKB:s ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnavfallsrådets roll och ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Under det gångna året har Kärnavfallsrådet arbetat för att tydliggöra rådets roll och uppdrag till regeringen, inte minst i samband med hanteringen av SKB:s ansökan&lt;A href="#page_8"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet ska enligt direktiv lämna råd till regeringen avseende frågor om kärnavfall och avställning och rivning av kärntekniska anläggningar. Kärnavfallsrådets målgrupper är regeringen, berörda myndigheter, kärnkraftsindustrin, kommuner, intresserade organisationer samt politiker, massmedier och intresserad allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft8"&gt;Rådet tolkar sitt uppdrag som rådgivare på följande sätt: rådet ska inom ramen för sin vetenskapliga kompetens klargöra vilka argument som finns i frågor som är centrala – och ibland kontroversiella – för det svenska slutförvarsprogrammet, samt vilka fråge-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kärnavfallsrådets roll och ansvar inför granskningen av SKB:s ansökan klargörs i dokumentet ”Kärnavfallsrådets roll och ansvar”, som finns tillgänglig på Kärnavfallsrådets webbplats: www.karnavfallsradet.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft19"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;ställningar rådet uppfattar som relevanta inom olika områden. Kärnavfallsrådet ska vara tydligt och synligt för att fylla funktionen av en relevant samtalspartner och kunskapskälla för rådets målgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Rådet ska under arbetet med SKB:s ansökan komplettera SSM:s granskning. SSM ska i första hand granska ansökan enligt krav i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Rådet har möjlighet att ta upp andra frågor såsom bredare samhällsfrågor, juridiska och etiska frågor samt omvärldsbevakning, samt diskutera och belysa frågor ur andra perspektiv än myndigheten, till exempel bredda diskussionen vad gäller kopparkorrosion och buffert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft12"&gt;Kärnavfallsrådet har identifierat frågor som är omdiskuterade och är i behov av ytterligare belysning. Dessa frågor belyses i Kunskapslägesrapportens tre kapitel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kapitel 1 presenterar rådets bedömning av SKB:s redovisade kunskaper om de geologiska förutsättningarna i Forsmark och Laxemar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kapitel 2 följer upp rådets redogörelse och utredning om de tekniska barriärerna; kopparkapseln och bentoniten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kapitel 3 behandlar frågan om alternativa metoder till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; i ett rättsligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Här ges en kort sammanfattning av rådets ställningstaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Geologiska förutsättningar för platsvalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Slutsatserna från en studie av de geologiska utgångspunkterna för platsvalet är att kunskapen om berggrundens sammansättning i både Forsmark och Laxemar är god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den dominerande bergarten i Forsmark har en relativt hög kvartshalt, vilket medger god värmeledningsförmåga och därmed kan deponeringsutrymmet göras mindre än i Laxemar. I Forsmark har berggrunden även god hållfasthet och risken för större jordskalv är låg. Kunskapen om den storskaliga strukturella utvecklingen i både Forsmark och Laxemar är god, men i Laxemar före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft19"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;ligger en större osäkerhet beträffande förekomst och utbredning av större och mindre deformationszoner och andra strukturelement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Berggrunden öster om undersökningsområdet i Forsmark är potentiellt malmförande och bör undersökas bättre. Förekomsten av malmer i närheten av Forsmark kan eventuellt leda till säkerhetsrisk (risk för intrång) på längre sikt. Samma problematik föreligger inte i Laxemarområdet. I de hydrogeologiska modellerna föreligger även en viss kunskapsbrist. För att erhålla mindre osäkra modeller för Forsmark rekommenderas att ett tätare nätverk av seismiska profiler utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Alternativen har till stor del identifierats utifrån demokratiska premisser i och med att platsundersökningarna har utgått ifrån kommuner som har deltagit frivilligt i processen. Rådet anser att frivillighetsprincipen måste vara en viktig utgångspunkt i platsvalsprocessen. Rådet kan samtidigt konstatera att den geologiska detaljkunskap som nu finns över dessa områden saknas i övriga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De tekniska barriärerna (kopparkapsel och bentonitbuffert) utgör viktiga garanter för att slutförvaret av högaktivt kärnbränsle ska vara långsiktigt säkert. Kärnavfallsrådet redogjorde i förra årets kunskapslägesrapport för bakgrund och frågeställningar i samband med forskningsresultat om korrosion av koppar i vatten och erosion av bentonit i buffert och återfyllning. I årets kunskapslägesrapport följer Kärnavfallsrådet upp vad som har hänt under 2010 och ger ytterligare synpunkter på den forskning som bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Kopparkapslarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Termodynamiska beräkningar visar att metalliskt koppar kan reagera i vatten i närvaro av svavelhaltiga joner även under syrefria (anoxiska) förhållanden. Det innebär att kapseln inte kan betraktas som en helt oberoende barriär utan den långsiktiga säkerheten är också beroende av om bentonitbufferten kan skydda kapseln från en långvarig direkt kontakt med grundvattnet. Detta är visserligen inte något okänt fenomen men understryker vikten av att bentonitbufferten kan behållas mer eller mindre intakt i förvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Kärnavfallsrådets anser att det är värdefullt att SKB fortsätter forskningen om kopparkorrosion i kontakt med vatten under både oxiska och anoxiska förhållanden (förhållanden med och utan syre). Rådet anser att korrosionsmekanismerna för koppar under syrefria förhållanden är särskilt intressanta eftersom dessa kommer att råda på lång sikt. Studier under förvarsliknande förhållanden är mycket värdefulla inte minst vid ofullständig och ojämn vattenmättnad av bentoniten. Rådet anser att forskningen inte bör begränsas till rent syrefritt vatten utan också innefatta joner i grundvattnet som kan stabilisera oxidationsprodukterna på koppar som bildas i processen. Det gäller framför allt olika typer av svavelhaltiga anjoner och klorider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Fördjupade studier av spänningskorrosion och hur hållfastheten av koppar påverkas av väteabsorption är fortsatt angelägna. Krypning i kopparmetallen som orsakar deformation av kopparkapseln kan bli ett problem i slutförvaret genom att kapseln utsätts för höga spänningar och korrosiv miljö. Det finns behov av fortsatt forskning inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Kopparkapslarna kan alltså inte förväntas vara långsiktigt stabila i förvaret under förhållanden som innebär att kapseln står i ständig kontakt med grundvattnets korrosiva joner. Bentonitens egenskaper som barriär är därför kritiska för den långsiktiga säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft31"&gt;Processer i bentoniten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är Kärnavfallsrådets uppfattning att det behövs fortsatt forskning om bentonitens egenskaper för specifik användning i slutförvaret. Detta gäller bentonit i form av kompakterade block, ringar och pellets i såväl buffert som återfyllning. Bentonitbuffertens innehåll påverkar en rad mekaniska och kemiska egenskaper och Kärnavfallsrådet har i tidigare rapporter uppmanat SKB att närmare studera och redovisa dessa. Andra viktiga faktorer för att ge bufferten optimala egenskaper utgörs av den förbehandling bentoniten utsätts för innan den placeras i förvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Bentonitens vattenmättnad är en viktig parameter för buffertens framtida funktion (buffertens hållfasthet och dess kemisk/fysikaliska egenskaper i övrigt) och bör även vara ett område för SKB:s fortsatta utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Kärnavfallsrådet noterar att studier som innebär att bentonit upprepade gånger fått frysa och därefter åter tinats upp har genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft19"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31412x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;förts. Rådet rekommenderar att motsvarande försök görs med förorenat grundvatten och att eventuella förändringar av bentonitens egenskaper dokumenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Alternativfrågan i rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft8"&gt;Huvudsyftet med avsnittet är att, i relation till rådets förra kunskapslägesrapport&lt;A href="#page_12"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, redovisa nya kunskaper om alternativa metoder ur tre perspektiv: de rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Rättsutvecklingen talar för att större vikt måste fästas vid alternativredovisningen i kärnavfallsfrågan. En godkänd miljökonsekvensbeskrivning utgör en processförutsättning för att ansökan ska kunna prövas. HD har i en dom från 2009 förklarat att en miljökonsekvensbeskrivning inte är godtagbar om de alternativa utformningar som presenterats under samrådsprocessen inte redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen. Ett minimikrav enligt HD är att sökanden redogör för olika möjligheter och motiverar varför ett alternativ inte har följts upp närmare och anger på vilken grund sökanden har kommit fram till att inga alternativ finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tekniskt och vetenskapligt har vissa landvinningar gjorts när det gäller djupa borrhål och transmutation. Det finns dock idag ingen metod som kan mäta sig med &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; när det gäller kunskapsläget och rådet anser att fortsatt forskning behövs för att kunna utvärdera om djupa borrhål är ett alternativ för slutförvar. Transmutation och separation eliminerar inte behovet av ett geologiskt slutförvar, men kommer att leda till ändrade krav på de tekniska barriärerna. Teknikutvecklingen på reaktor- och kärnbränsleområdet kommer att vara av avgörande betydelse för det avfall som kommer att genereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Frågan om alternativ i planering och beslutsfattande om slutförvar av använt kärnbränsle visar tydligt på behovet av såväl teknisk som samhällsvetenskaplig forskning oberoende av verksamhetsutövarens direkta behov. Rådet anser att det är mycket angeläget att resurser skapas för att stimulera en samhällsvetenskaplig och kritiskt reflekterande forskning om kärnavfallsfrågan och villkoren för planerings- och beslutsfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. SOU 2010:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Rådets anser att framtagande och värdering av olika alternativ till &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden är av fundamental betydelse för ett tillförlitligt beslutsunderlag som möjliggör en säker och socialt legitim lösning på slutförvarsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31414x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p83 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I juni 2009 meddelade SKB sitt val av Forsmark som plats för slutförvar av använt kärnbränsle. Det slutliga valet stod mellan Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar i Oskarshamns kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Lokaliseringsprocessen utgick från två grundläggande krav: det måste finnas geologiska förutsättningar, det vill säga en berggrund som medger långsiktigt säker förvaring, och det måste finnas politiskt och folkligt stöd i den berörda kommunen&lt;A href="#page_14"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;De geologiska gränsvärden som SKB fastställt ligger på en sådan nivå att svensk berggrund på 500 meters djup generellt uppfyller kraven. Men det faktum att lokaliseringsprocessen varit förankrad hos kommuninvånarna i respektive Östhammar och Oskarshamn har möjliggjort detaljerade geologiska undersökningar, som i sin tur har givit en geologisk kunskap om dessa områden som saknas i övriga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Detta kapitel belyser rådets bedömning av SKB:s redovisade kunskaper om de geologiska förutsättningarna för SKB:s platsval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Geologisk bakgrund i Forsmark och Laxemar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det slutliga platsvalet har styrts av hur geologiska förutsättningar i praktiken uppnår den långsiktiga säkerhetsnivå som preciserats i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Berggrunden i de båda undersökningsområdena är till viss del besläktade. De bildades under olika faser av den Svekofenniska, eller Svekokarelska bergskedjebildningen. Berggrunden i Forsmark är något äldre (1,9 miljarder år) och metamorfoserad (deformerad och omvandlad) under uppbyggnaden av denna bergskedja. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark – underlag och motiv för platsval. SKB 2009- &lt;NOBR&gt;06-04.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.skb.se/b990a427-e921-4a59-9e61-5b1ef72db356.fodoc&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31415x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;något yngre berggrunden i Laxemar är 1,8 miljarder år och bildad under delvis andra betingelser, efter den metamorfos som påverkat Forsmarksområdet. Traditionellt har berggrunden i Laxemar tillskrivits det Transskandinaviska magmatiska bältet, som sträcker sig tvärs igenom Sverige och Norge, från Småland i sydost mot Lofoten i nordväst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;För att få större tillförlitlighet i den tredimensionella modelleringen av berggrunden i de båda områdena har SKB utfört både kärnborrningar och hammarborrningar&lt;A href="#page_15"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, samt olika typer av geofysiska undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kärnborrningar ger sammanhängande borrkärnor, som studeras i detalj. Hammarborrningar ger splittrat bergmaterial, som undersöks med olika geofysiska metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft19"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB314/GZB31416x1.jpg" style="width:434px;height:650px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft35"&gt;Figur 2.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft36"&gt;Mätning av borrkärnor från provborrningar. Foto &lt;NOBR&gt;Carl-Robert&lt;/NOBR&gt; Lindqvist. Källa: SKB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31417x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Berggrunden i Forsmarksområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kandidatområdet i Forsmark är ungefär 6x2 kilometer stort, och utgörs av en så kallad tektonisk lins, det vill säga en relativt opåverkad och skyddad bergvolym, som är omgiven av mäktiga skjuvzoner&lt;A href="#page_17"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Linsen är orienterad i &lt;NOBR&gt;nordvästlig-sydostlig&lt;/NOBR&gt; riktning och är mest välundersökt i den nordvästliga delen där ett slutförvar är tänkt att placeras. Förutom detaljerade undersökningar av geologin vid markytan har 23 kärnborrningar utförts i detta begränsade område, varav 22 är borrade till förvarsdjup eller mer. Ytterligare två kärnborrningar har utförts utanför själva kandidatområdet. De sammanhängande borrkärnorna har studerats i detalj. Förutom dessa direkta undersökningar av områdets geologi, har cirka 40 hammarborrhål borrats och olika typer av geofysiska undersökningar utförts för att man ska få en högre upplöst, tredimensionell modell av berggrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Den dominerande bergarten i området, ner till åtminstone 1 000 meters djup, är en metagranit (metamorf granit). Underordnat förekommer aplitisk metagranit, amfibolit, &lt;NOBR&gt;granodiorit-tonalit,&lt;/NOBR&gt; pegmatit och pegmatitisk granit. Övriga bergarter utgör endast några procent och består av felsiska till intermediära vulkaniter, skarn, basiska och ultrabasiska bergarter samt diorit och kvartsdiorit, som alla är mer eller mindre metamorfoserade (se faktaruta 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;Den dominerande metagraniten har relativt hög kvartshalt (20– 35 %), vilket medger god värmeledningsförmåga&lt;A href="#page_17"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Bergarten har även god hållfasthet, det vill säga tål höga belastningar utan att spricka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Strukturer i berggrunden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Forsmarkslinsen begränsas av Singözonen i öster och deformationszonerna Eckarfjärdenzonen och Forsmarkzonen i väster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;På djupet, sydväst om förvarsområdet i Forsmark, går en subhorisontell komplex deformationszon, eller snarare en seismisk reflektor, indirekt observerad genom geofysiska undersökningar&lt;A href="#page_17"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Zonen antas nå markytan någon kilometer norr om undersökningsområdet, men nya undersökningar tyder på att den troligtvis utgör en blind struktur&lt;A href="#page_17"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, det vill säga att den inte skär markytan. Reflek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En skjuvzon är ett berggrundsområde som kännetecknas av intensiv deformation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;SKB, 2008a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Juhlin &amp; Stephens, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Juhlin, personlig kommentar, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31418x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;torn har en sydlig stupning, och under förvarsområdet är djupet till strukturen större än 1 000 meter. Det finns olika tolkningsmöjligheter för vad den seismiska reflektorn representerar. Juhlin &amp; Stephens har föreslagit bandade amfiboliter&lt;A href="#page_18"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, men det är inte uteslutet att den utgör en vattenförande spröd zon&lt;A href="#page_18"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Närvaro av vattenförande zoner sänker kvaliteten på berget som yttre barriär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Det begränsade antalet seismiska profiler, och identifiering av (troligen) blinda, icke karaktäriserade strukturer, innebär att det råder kunskapsbrist i de tredimensionella modeller som finns över området. För att erhålla en mer tillförlitlig bild av berggrunden krävs att ett tätt nätverk av seismiska profiler utförs och att eventuella reflektorer karaktäriseras geologiskt och hydrologiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft31"&gt;Sprickor och vattenföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Ner till ett djup av 200 meter i kandidatområdet i Forsmark är det relativt vanligt förekommande med flackt stupande, vattenförande sprickor och dessa står i hydraulisk förbindelse med varandra över stora områden. Tillsammans med subhorisontella, spröda deformationszoner, utgör dessa de huvudsakliga vattenflödesvägarna och bildar ett nätverk av vattenförande sprickor. Frekvensen av vattenförande sprickor avtar markant mot djupet, och på 400 meters djup är avståndet mellan dessa mer än 100 meter, vilket innebär att möjligheten för vatten att transporteras är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Den hydrogeologiska sprickmodellen består av sex domäner, där utbredningen av vattenförande sprickor extrapolerats. Denna extrapolering innebär att det finns en osäkerhet i tolkningarna av de områden som ligger mellan observationerna och därmed i de hydrologiska modellerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;Reflektorer från ett tätare nätverk av seismiska profiler kan komma att påvisa närvaro av fler vattenförande sprickor som i så fall kommer att påverka den hydrologiska modellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft31"&gt;Bergspänningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft12"&gt;Bergspänningarna i Forsmarksområdet är högre än vad som är normalt för svensk berggrund, men de ökar inte nämnvärt med djupet. På 500 meters djup är de horisontella bergspänningarna igenom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Juhlin &amp; Stephens, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Juhlin, personlig kommentar 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB314/GZB31419x1.jpg" style="width:430px;height:290px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;snitt 41 megapascal (MPa). I kombination med temperaturökningen som det radioaktiva avfallet genererar, kan den relativt höga bergspänningen orsaka spjälkning (det vill säga större eller mindre utfall) i deponeringstunnlar och hål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft31"&gt;Grundvattnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Både salthalten och åldern på grundvattnet i Forsmark ökar mot djupet. Berggrunden på förvarsdjup har troligen varit isolerad från tillförsel av vatten från ytligare nivåer under mycket lång tid. I den subhorisontella, vattenförande spröda zonen sydost om kandidatområdet finns däremot spår av vatten som troligen härstammar från Littorinahavet, som täckte området för mellan 9 500 och 5 000 år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft35"&gt;Figur 2.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft36"&gt;Gneis. Foto: Karin Högdahl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft19"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZB314/GZB31420x1.jpg" style="width:434px;height:700px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft35"&gt;Figur 2.3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft36"&gt;Granit. Foto Karin: Högdahl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Berggrunden i Laxemarområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I Laxemarområdet har totalt 46 kärnborrningar utförts inom ramen för platsundersökningen varav 19 är borrade ner till förvarsdjup eller mer och 17 av dessa inom det prioriterade området. Till detta har ytterligare 43 hammarborrningar utförts. Berggrunden i Laxemar är i jämförelse med Forsmark relativt välbevarad, det vill säga icke metamorfoserad, och domineras av bergarterna Ävrökvartsmonzodirorit och Ävrögranit. Övriga bergarter är andra typer av granit och kvartsmonzodiorit, pegmatit, diorit och gabbro och diabas. Ävrökvartsmonzodiroriten och Ävrögraniten är båda relativt kvartsfattiga &lt;NOBR&gt;(15–20&lt;/NOBR&gt; %) och har därmed förhållandevis låg värmeledningsförmåga&lt;A href="#page_20"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Eftersom radioaktivt avfall alstrar värme är ett förvar i berggrund med hög värmeledningsförmåga eftersträvansvärd. Hållfastheten är dessutom varierande. Det prioriterade området avgränsas av branta, nordost till sydvästliga stråk av deformationszoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SKB, 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft31"&gt;Strukturer i berggrunden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Trots att berggrunden i Laxemarområdet är relativt välbevarad förekommer lokalt en svag, flackt stupande foliation, det vill säga det finns en planstruktur som är orsakad av parallellställning av bergarternas mineral. Foliation har i regel en negativ effekt på berggrundens hållfasthet. I södra delen av området finns skjuvzoner, som är bildade vid höga temperaturer. Dessa är lokaliserade till olika typer av gångbergarter. Duktila (bildade vid höga temperaturer under plastisk deformation) till halvspröda skjuvzoner är allmänt förekommande. Många av dessa zoner har även påverkats av deformation vid senare geologiska händelser, under spröda förhållanden då berggrundens temperatur var lägre. Mineralläkta sprickor av olika generationer har dokumenterats; de yngsta är relaterade till bildningen av fjällkedjan för cirka 0,5 miljarder år sedan&lt;A href="#page_21"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Mellan de avgränsande skjuvzonerna i undersökningsområdet är frekvensen av öppna sprickor låg, men ner till 150 meter är det relativt gott om vattenförande sprickor. Vid större djup är de mindre vanliga. Ner till 150 meter är medelavståndet mellan sprickorna cirka 1 meter, och mellan 400 och 650 meter ökar avståndet i medeltal till mellan 5 och 10 meter. På 700 meter är sprickavståndet uppskattat till mer än 100 meter, men på grund av det begränsade antalet observationer är denna uppskattning osäker och djupet till torrare berg kan vara större. Grundvattnets salthalt och ålder ökar med djupet, och bergspänningarna anses vara jämförbara med dem i Äspölaboratoriet och normala för svensk berggrund. I området har inga större flacka deformationszoner eller större sprickor identifierats. Sprickor och deformationszoner ökar berggrundens permeabilitet, det vill säga genomsläpplighet, och skärande system kan bilda potentiella vattenförande nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft31"&gt;Grundvattnet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Liksom i Forsmark ökar både salthalten och åldern på grundvattnet med djupet. Mot successivt grundare nivåer förekommer en blandning av marint, glacialt, deglacialt och meteoriskt vatten (vatten från olika typer av nederbörd). Delar av berggrunden i Laxemar låg över Littorinahavets högsta kustlinje och saknar därmed marint vatten från denna tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;SKB, 2008b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p119 ft31"&gt;Faktaruta 2.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;Berggrunden är uppbyggd av bergarter som i sig definieras utifrån deras mineralsammansättning och bildningsätt. Det finns tre huvudsakliga bergartstyper: magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter är bildade ur en smält = som antingen har kristalliserat på djupet eller stelnat på ytan i form av vulkaniska utbrottsprodukter. Sedimentära bergarter är antingen klastiska, bildade av vittringsprodukter, kemiskt utfällda eller bildade av organiskt material. Metamorfa bergarter har omvandlats under förhöjda tryck och temperaturer. Metamorfa bergarter kan innan omvandlingen ha varit en magmatisk, sedimentär eller en bergart som tidigare utsatts för metamorfos. Metamorfa bergarter är ofta deformerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Bergmekaniska egenskaper och de hydrogeologiska förhållandena styrs till stor del av berggrundens sammansättning och struktur, som även påverkar grundvattnets sammansättning och bergets förmåga att motverka transport av lösta ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft31"&gt;Bergarter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Amfibolit: Metamorfoserad &lt;SPAN class="ft10"&gt;basisk bergart&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Aplit: Finkorning, ljus magmatisk gångbergart med samma sammansättning som &lt;SPAN class="ft10"&gt;granit&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Basiska bergarter: Magmatiska bergarter med en &lt;NOBR&gt;SiO&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-halt&lt;/NOBR&gt; på mellan &lt;NOBR&gt;45–54&lt;/NOBR&gt; %, t.ex. &lt;SPAN class="ft10"&gt;gabbro &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft10"&gt;diabas&lt;/SPAN&gt;. De är ofta är rika på mörka mineral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Diabas: Basisk, magmatisk bergart som förekommer som gångar. Kristalliserad på grunda till medelstora djup.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;Diorit: Magmatisk djupbergart med intermediär &lt;NOBR&gt;SiO&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-halt&lt;/NOBR&gt; (52– 63 %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;Felsiska till intermediära vulkaniter: Ljusa, kvart- och fältspatrika, vulkaniska bergarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;Gabbro: Basisk magmatisk djupbergart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;Granit: Magmatisk djupbergart med hög &lt;NOBR&gt;SiO&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-halt&lt;/NOBR&gt; (&amp;gt; 63 %), som består av kvart, fältspat och glimmer eller amfibol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Granodiorit-tonalit:&lt;/NOBR&gt; Magmatiska djupbergarter som har högre halt av mörka mineral än granit, och i regel lägre halt av dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;mineral än basiska bergarter. Tonalit har lägre kvartshalt är granit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Kvartsdiorit: Magmatisk djupbergart, som har något högre halt av kvarts i förhållande till &lt;SPAN class="ft11"&gt;diorit&lt;/SPAN&gt;. Kallas även tonalit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;Kvartsmonzodiorit: Relativt kaliumrik, magmatisk djupbergart med intermediär &lt;NOBR&gt;SiO&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-halt&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(52–63&lt;/NOBR&gt; %).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Pegmatit: Grovkornig, ljus magmatisk djupbergart som ofta förekommer som gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft49"&gt;Pegmatitisk granit: Grovkornig, ofta heterogen granit. Skarn: &lt;NOBR&gt;Ca-Mg-silikatrik,&lt;/NOBR&gt; metamorf bergart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Ultrabasiska bergarter: &lt;NOBR&gt;SiO&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-fattiga&lt;/NOBR&gt; (&amp;gt; 45 %) magmatiska bergarter som är rika på mörka mineral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Jordskalv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Observerade jordskalv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Jordskalv uppstår när energi snabbt eller plötsligt frigörs genom rörelser utmed rörelseplan, så kallade förkastningar, varvid seismiska vågor sänds ut. Jordskalv är ett vanligt fenomen, och små skalv förekommer i Sverige varje dag. Kännbara jordskalv är däremot ovanliga. Skalv med en magnitud på 4 till 5 på Richterskalan förekommer och är vanligast utmed norrlandskusten, i sydvästra Sverige och utmed geologiska svaghetsplan (lineament) i norra delen av landet. I historisk tid har kraftigare jordskalv (med en magnitud på 6 eller mer) inte noterats. Under tidsperioden 1904 till 2005 har skalv med magnitud över 3 varit mycket ovanliga i både Laxemar och Forsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Uppmätta jordskalv i Sverige sker på mellan 7 och 35 kilometers djup. I södra delen av landet ligger fokus för skalven på ett djup mindre än 18 kilometer och i norr är de grundare än 13 kilometer. Skalvens rörelser sker framför allt utmed äldre, redan existerande sprickor och förkastningar. På djup större än 35 kilometer är jordskorpan i Sverige seismiskt inaktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;De relativt kraftiga jordskalven i norra Sverige är relaterade till rörelser utmed senglaciala till postglaciala förkastningar&lt;A href="#page_23"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Den huvudsakliga seismiska aktiviteten skedde dock för flera tusen år sedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Bödvarsson m.fl., 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Det är oklart om den seismiska aktiviteten har avklingat eller om större rörelser kommer att ske utmed dessa rörelseplan&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft8"&gt;Den seismiska aktiviteten utmed norrlandskusten sker där den postglaciala landhöjningen är som störst (den är mellan 7 och 9 millimeter per år). Aktiviteten sammanfaller med den konturlinje för jordskorpans tjocklek som visar att tjockleken avtar från sitt maximum i centrala Finland och Bottenviken. Även jordskalvskoncentrationen i sydvästra Sverige sammanfaller med skorpans avtagande tjocklek, och liknande samband mellan seismisk aktivitet och avtagande skorptjocklek har tidigare noterats även på annat håll&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Geodetisk data från stationära &lt;NOBR&gt;GPS-stationer&lt;/NOBR&gt; på olika platser i Sverige, Finland och Norge visar att den maximala vertikala rörelsen är 11 millimeter per år och att den maximala horisontella rörelsen är 2 millimeter per år&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Dessa rörelser beror på återjusteringen av jordskorpan, efter det att den senaste inlandsisen dragit sig tillbaka och smält. För att utvärdera ytliga bergrörelser orsakade av andra fenomen, som till exempel plattektoniska processer (se faktaruta 2) måste de lokala &lt;NOBR&gt;GIA-värdena&lt;/NOBR&gt; beaktas och kompenseras för. (GIA står för &lt;SPAN class="ft10"&gt;Glacial Isostatic Adjustment&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Bergrörelser i jordskorpans ytligare delar kan orsaka spröda brott i berggrunden och påverka ett slutförvar för kärnavfall negativt. Aktiva bergrörelser har indikerats på olika platser i Sverige, bland annat i &lt;NOBR&gt;Laxemar-Simpevarp&lt;/NOBR&gt; området, men varken resultaten eller tolkningarna är entydiga&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett begränsat antal av &lt;NOBR&gt;GPS-data&lt;/NOBR&gt; mätta på olika sidor om en förkastningszon i &lt;NOBR&gt;Laxemar-Simpevarp&lt;/NOBR&gt; området visar en statistiskt signifikant variation, som antyder att den norra sidan rört sig relativt åt öster med 1 millimeter per år&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Denna rörelse har inte åtföljts av seismisk aktivitet, men skulle i och för sig ändå kunna vara relaterad till tektonisk aktivitet på djupet&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det måste dock poängteras att resultatet är mycket osäkert, eftersom den indikerade rörelsen vid ytan är av samma storleksordning som felmarginalen på mätmetoden, och huvuddelen av datamängden inte är statistiskt signifikant&lt;A href="#page_24"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;SKB, 2008b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Kunck m.fl., 1993.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Johansson m.fl., 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Pan m.fl., 1999; Sjöberg m.fl., 2004; Bödvarsson m.fl., 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sjöberg m.fl., 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Bödvarsson m.fl., 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SKB, 2008b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31425x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft31"&gt;Faktaruta 2.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft8"&gt;Jorden består av ett antal plattor som rör sig i förhållande till varandra genom så kallade plattektoniska processer. Vissa plattor kolliderar, andra glider isär eller längs med varandra. Gränsen mellan den Nordamerikanska plattan och den Eurasiska, som Sverige tillhör, ligger mitt i Atlanten. Dessa plattor glider isär med en hastighet av cirka 2 centimeter per år, vilket innebär att spänningar byggs upp i plattornas berggrund. När spänningarna frigörs uppstår jordskalv och seismisk aktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förhistoriska jordskalv – sentill &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;post-glaciala&lt;/NOBR&gt; jordskalv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Tecken på förhistoriska jordskalv (paleoseismisk aktivitet) i Sverige visar sig antingen direkt genom tydliga förskjutningar av ytan mellan berggrunden och det överliggande jordlagret, eller indirekt av seismiskt deformerade kvartära jordlager (faktaruta 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Den paleoseismiska aktiviteten i Sverige har förklarats som en kombination av plattektoniska processer i Atlanten (se faktaruta 2) och frigjorda bergspänningar, som ackumulerats i berget av den pålagrade inlandsisen när isen snabbt drog sig tillbaka. Ackumulerad horisontell spänning kan även ha uppkommit genom den nedsänkning av berggrunden som orsakades av det tjocka istäcket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I norra Sverige har ett antal större förkastningsplan i berggrunden identifierats utmed större svaghetsplan (lineament) och det är troligt att de är bildade genom kraftiga jordskalv (med en magnitud 8 på Richterskalan)&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Enligt SKB finns det inga entydiga bevis för att liknande sen- eller &lt;NOBR&gt;post-glaciala&lt;/NOBR&gt; förkastningar förekommit i södra Sverige&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Detta har dock ifrågasatts&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;I närheten av både &lt;NOBR&gt;Laxemar-Simpevarp&lt;/NOBR&gt; området och i Forsmark förekommer linjära mönster och höjdskillnader, så kallade morfologiska lineament, i landskapet där deformerade kvartära jordlager har påträffats. Dessa kan dock inte entydigt tillskrivas kraftig paleoseismisk aktivitet&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Störda kvartära jordlager har påträffats i olika delar av Uppland, men de är överlag ytmässigt begränsade och mycket lokala, vilket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Lagerbäck &amp; Sundh, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2008b.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;t.ex. Mörner m.fl., 2008, och referenser däri.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Lagerbäck m.fl., 2006; Lagerbäck &amp; Sundh, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p143 ft8"&gt;motsäger att de har orsakats av kraftiga jordskalv&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. I Forsmarksområdet är störningsbenägna jordarter odeformerade. Att dessa är ostörda tyder på att området inte utsatts för någon påtaglig seismisk aktivitet efter det att sedimenten avsattes. I Uppsalaåsen har dock avvattningsstrukturer och slumpveck påträffats, som anses vara orsakade av lokala hydrologiska förhållanden snarare än av seismisk aktivitet&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Det kan dock inte uteslutas att det finns andra tolkningsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Även i Oskarshamnsområdet har störda, störningsbenägna kvartära jordlager påträffats&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. De förekommer i de övre delarna av sediment som anses härröra från äldre istider. Liknande jordarter på lägre nivåer är däremot odeformerade, vilket talar emot att området skulle ha påverkats av större jordskalv. Det är dock viktigt att påpeka att de undersökta lagren lyftes upp över den dåtida havsnivån relativt snart efter avsättningen, och på så sätt torkat ut och kompakterats och därmed blivit mindre störningsbenägna. De är alltså osäkra seismiska markörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Val av plats för slutförvar av använt kärnbränsle ska ske med hänsyn tagen till ändamålet och uppfylla de krav som följer av kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken. Syftet är att åstadkomma ett långsiktig säkert förvar med rimliga konsekvenser på omvärlden och miljön. Två områden, Forsmark och Laxemar, har undersökts i detalj och enligt SKB ska platsvalet tillfalla det område som har bäst förutsättningar och som påverkas minst av intrång och störning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Jämförelse mellan berggrundens sammansättning och struktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Både i Forsmark och i Laxemar är kunskapen om berggrundens sammansättning god. Däremot är den tredimensionella utbredningen av de underrepresenterade bergarterna (se faktaruta 1) mindre känd på grund av det relativt begränsade antalet borrkärnor. Eftersom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Lagerbäck &amp; Sundh, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Lagerbäck m.fl., 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Lagerbäck m.fl., 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;dessa bergarter kan påverka berggrundens kvalitet bör de kontinuerligt modelleras matematiskt under byggskedet i Forsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Berggrunden i kandidatområdet i Forsmark har högre kvartshalt än Laxemar, vilket innebär att värmeledningsförmågan är bättre och deponeringsutrymmet därför kan göras mindre i Forsmark än i Laxemar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Graden av omvandling av berggrunden, det vill säga omkristallisering av befintliga mineral eller bildning av nya, kan påtagligt påverka dess kemiska och fysikaliska egenskaper, vilket SKB också försökt bedöma vid sina platsundersökningar. För Forsmark finns inga angivna uppskattningar beträffande bergarternas omvandlingsgrad, men merparten av bergarterna är här omvandlade medan i Laxemar en mindre del av berggrunden är mer eller mindre omvandlad. Inom deponeringsområdet i Forsmark har en senare omvandlad, hålrumsförande granit påträffats i en av borrkärnorna. Hålrummen har bildats genom selektiv utlösning av kvarts och sammanfaller med kraftig oxidation. Denna omvandling påverkar bergartens kemiska såväl som fysikaliska egenskaper och leder bland annat till ökad porositet, minskad täthet, resistivitet och lägre hållfasthet, vilket bland annat ökar vattengenomsläppligheten. SKB behöver därför uppmärksamma den porösa granitens utbredning vid fortsatta undersökningar i Forsmark, och låta undersöka om och i så fall hur denna och andra omvandlingar påverkar bergarternas geokemi, transportegenskaper, hållfasthet och termiska ledningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Kunskapen om den storskaliga strukturella utvecklingen i både Forsmark och Laxemar är god, men i detalj är påvisade större såväl som mindre deformationszoner och andra strukturelement direkt kopplade till den rumsliga fördelningen av antalet borrhål. I detta avseende är borrhålens placering i Forsmark bättre än i Laxemar, vilket innebär att det i Laxemar föreligger en större osäkerhet beträffande förekomst och utbredning av större och mindre deformationszoner och andra strukturelement&lt;A href="#page_27"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Malmförekomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I nordöstra Uppland, utanför kandidatområdet, är felsiska och intermediära metavulkaniter vanliga och det förekommer inte sällan malm i dessa bergarter. I Dannemora, som ligger cirka 25 kilometer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Toverud, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;sydväst om Forsmark, har järnmalm brutits fram till 1992 och närliggande planer finns att återuppta produktionen. I området är spår efter brytning och brytningsförsök i form av gamla gruvhål och skärpningar vanliga. Lämningar efter gruvförsök förekommer också i vulkaniska bergarter strax utanför kandidatområdet, och i stråket föreligger dessutom ett antal undersökningstillstånd för koppar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Även nordost om kandidatområdet finns felsiska till intermediära metavulkaniter. Förutom ett antal mindre öar är dessa bergarter till stor del täckta av vatten och har därför inte närmare kunnat undersökas. Det kan därför inte helt uteslutas att dessa bergarter saknar &lt;NOBR&gt;icke-magnetiska&lt;/NOBR&gt; mineraliseringar, till exempel av hematit eller sulfid, som inte registreras av magnetiska undersökningar. Dessutom är berggrunden i den nordvästra delen av den tektoniska linsen i Forsmark, precis utanför det prioriterade området, tyngre än genomsnittet. Tunga bergarter kan bestå av gabbro eller liknande, eller av olika typer av mineraliseringar. Förekomst av dessa bergarter, även när de inte är exponerade, indikeras av tyngdkraftsmätningar där de utgör en positiv geofysisk anomali. Det bör poängteras att förvaret i sig kommer att utgöra en kraftig positiv geofysisk anomali, på grund av dess tyngd och förekomst av järn. Detta innebär att det föreligger en viss risk att området i en avlägsen framtid kan bli föremål för malmprospektering&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Prospektering med hjälp av geofysiska metoder efter djupt liggande malmkroppar, som inte når markytan, kommer troligen att bli allt vanligare. Innan metavulkaniterna nordost om kandidatområdet undersökts bör det inte uteslutas att framtida exploaterbara mineralfyndigheter förekommer i Forsmarksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Samma problematik föreligger inte i Laxemarområdet&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Toverud, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;(Lindroos, 2004).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sannolikhet för jordskalv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Sannolikheten för större jordskalv i såväl Forsmark som Laxemar är mycket liten, men inte försumbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Bergspänningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Tolkade bergspänningar i Forsmark är betydligt högre än i Laxemar vilket kan komma att medföra att omfattande förstärkningsarbeten måste ske under byggskedet i Forsmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft31"&gt;Faktaruta 2.3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Kvartär avser den geologiska period som innefattar de senaste cirka 2 miljoner åren. Sveriges jordarter bildades framför allt under denna tid av glaciala processer kopplade till inlandsisar. Jordarterna består i huvudsak av mineral och bergartsfragment. Jordarter avsatta av själva isen (morän) är i regel osorterade medan vattenavsatta jordarter har en mer begränsad kornstorleksvariation. Grovkorniga jordarter är ofta så kallade friktionsjordar där skjuvhållfastheten framför allt utgörs av friktion. I finkorniga jordarter är kontaktytan mellan de ingående partiklarna många och kohesionskraften hög, och de är därför inte störningsbenägna. Löst packade och vattenmättade friktionsjordarter är däremot störningsbenägna och kan bete sig som vätska då de utsätts för skakningar från till exempel en jordbävning. De är i regel goda paleoseismiska markörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;De geologiska betingelserna i Forsmark utgjorde en del av de förutsättningar som låg till grund för SKB:s platsval. De slutliga alternativen identifierades även utifrån demokratiska premisser, i och med att platsvalsprocessen har utgått ifrån de kommuner som frivilligt har deltagit i processen. Rådet anser att frivillighetsprincipen har varit och måste vara en viktig utgångspunkt i platsvalsprocessen. Rådet kan samtidigt konstatera att den geologiska detaljkun-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft19"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;skap som nu finns över dessa områden saknas i övriga delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft31"&gt;Jämförelse av kunskapsläget vad gäller geologin i platsvalsområdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Med hänsyn till de geologiska kunskaper som SKB har redovisat för platsvalet kan rådet konstatera att både i Forsmark och i Laxemar är kunskapen om berggrundens sammansättning och den storskaliga strukturella utvecklingen god. Detaljkunskapen om vissa större såväl som mindre deformationszoner och andra strukturelement som kan påverka förvarets kvalitet, är däremot mindre väl kända. Denna kunskap är direkt kopplad till den rumsliga fördelningen av antalet borrhål, vilket innebär att i Laxemar föreligger en större osäkerhet gällande deformationszoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I de hydrologiska modellerna föreligger även en viss kunskapsbrist. För att erhålla mindre osäkra modeller i Forsmark rekommenderas att ett tätare nätverk av seismiska profiler utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kunskapen om den tredimensionella utbredningen av de underrepresenterade bergarterna är även bristande, och det samma gäller den observerade omvandlade och hålrumsförande graniten i Forsmark. Dessa bergarter kan påverka berggrundens kapacitet som yttre barriär och bör modelleras kontinuerligt under byggfasen. Dessutom är berggrunden öster om undersökningsområdet i Forsmark potentiellt malmförande och bör undersökas bättre. Förekomsten av malmer i närheten till Forsmark kan eventuellt leda till säkerhetsrisk (risk för intrång) på längre sikt. Samma problematik föreligger inte i Laxemarområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft31"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;Bödvarsson, R., Lund, B., Roberts, R. &amp; Slunga S., 2006. Earthquake activity in Sweden. Study in connection with proposed nuclear waste repository in Forsmark or Oskarshamn. SKB R- &lt;NOBR&gt;06-67.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Johansson, J.M., Davis, J.L., Sherneck, &lt;NOBR&gt;H.-G.,&lt;/NOBR&gt; Milne, G.A., Vermeer, M., Mitrova, J.N., Bennett, R.A., Jonsson, B., Elgered, G., Elósegui, P., Koivula, H., Poutanen, M., Rönnämg, B.O. &amp; Shapiro, I.I., 2002. Continuous GPS measurments of postglacial adjustment in Fennoscandia: 1. Geodetic results. Journal of Geophysical Research 107, doi:10.1029/2001JB000400.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Juhlin, C &amp; Stephens, M.B., 2004. Gently dipping fracture zones in Paleoproterozoic metagranite, Sweden: Evidence from reflection seismic and cored borehole data and implications for the disposal of nuclear waste. Journal of Geophysical Research 111, B09302.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft8"&gt;Kinck, J.J., Husebye, E.S., Larsson, F.R., 1993. The Moho depth distribution in Fennoscandia and the regional tectonic evolution from Archean to Permian times. Precambrian Research 64, 23– 51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft12"&gt;Lagerbäck, R &amp; Sundh, M., 2008. Early Holocene faulting and paleoseismicity in northern Sweden. Swedish Geological Survey, Reseach Paper C 836.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Lagerbäck, R., Sundh &amp; M., Svantesson, &lt;NOBR&gt;S.-I.,&lt;/NOBR&gt; 2006. Searching for evidence of lateor postglacial faulting in the Oskarshamn region. Results from 2005, SKB &lt;NOBR&gt;R-06-160.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Lagerbäck, R., Sundh, M., Svedlund, &lt;NOBR&gt;J.-O.&lt;/NOBR&gt; &amp;, Johansson, H., 2005. Searching for evidence of lateor postglacial faulting in the Forsmark region. Results from &lt;NOBR&gt;2002-4,&lt;/NOBR&gt; SKB &lt;NOBR&gt;R-05-51.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;Lindroos, H., 2004. The potential for ore, industrial minerals and commerical stones in the Simpevarp area. SKB &lt;NOBR&gt;R-04-72.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;Mörner, N.A., Sjöberg, R., Audemard, F., Dawson, S. &amp; Sun, G., 2008. Paleoseismicity and uplift of Sweden. 33 IGC excursion No 11, A: July &lt;NOBR&gt;30–August&lt;/NOBR&gt; 5, B: August &lt;NOBR&gt;15–19,&lt;/NOBR&gt; 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Geologiska utgångspunkter för platsvalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft8"&gt;Pan, M., Sjöberg, L.E., Talbot, C.j. &amp; Asenjo, E., 1999. GPS measurments of crustal deformation in Skåne, Sweden, between 1989 and 1996. GFF 121, &lt;NOBR&gt;67–72,&lt;/NOBR&gt; 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Sjöberg, L.E., Pan, M. &amp; Asenjo, E., 2004. Oskarshamn site investigation. A deformation analysis of the Äspö GPS monitoring network from 2000 to 2004. SKB &lt;NOBR&gt;P-04-96.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;SKB, 2008a. Site description of Forsmark at completion of the site investigation phase. &lt;NOBR&gt;SDM-Site&lt;/NOBR&gt; Forsmark. SKB &lt;NOBR&gt;TR-08-05.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;SKB, 2008b. Geological evolution, palaeoclimat and historical development of the Forsmark and &lt;NOBR&gt;Laxemar-Simpevarp&lt;/NOBR&gt; areas. Site descriptive modlelling &lt;NOBR&gt;SDM-site.&lt;/NOBR&gt; SKB &lt;NOBR&gt;R-08-19.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;SKB, 2009. Site description of Laxemar at completion of the site investigation phase. &lt;NOBR&gt;SDM-Site&lt;/NOBR&gt; Laxemar. SKB &lt;NOBR&gt;TR-09-01.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Söderbäck, B. (red), 2008. Geological evolution, paleoclimat and historical development of the Forsmark and &lt;NOBR&gt;Laxemar-Simpevarp&lt;/NOBR&gt; areas. Site descriptive modelling &lt;NOBR&gt;SDM-Site.&lt;/NOBR&gt; SKB &lt;NOBR&gt;R-08-19.&lt;/NOBR&gt; Svensk Kärnbränslehantering AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;Toverud, Ö., 2010. Jämförande bedömning av platserna Forsmark och Laxemar som lämpliga för slutförvar av använt kärnbränsle. Rapport till Kärnavfallsrådet, Bromma Geokonsult.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31433x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p173 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;De tekniska barriärerna (kopparkapsel och bentonitbuffert) utgör viktiga garanter för att slutförvaret av högaktivt kärnbränsle ska vara långsiktigt säkert. Under senare tid har emellertid resultat från ny forskning utmanat egenskaperna hos både kopparkapseln och bentonitbufferten och ifrågasatt deras långsiktiga funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet redogjorde i förra årets kunskapslägesrapport för bakgrund och frågeställningar i samband med forskningsresultat om korrosion av koppar i vatten och erosion av bentonit i buffert och återfyllning&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Kärnavfallsrådet uppmanade SKB att fortsätta forskningen om koppars egenskaper i olika miljöer där metallen kommer i kontakt med vatten. Under våren 2010 publicerades en rapport från Kärnavfallsrådets seminarium om kopparkorrosion, som anordnades i november 2009.&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I årets kunskapslägesrapport följer Kärnavfallsrådet upp vad som har hänt under 2010 och ger ytterligare synpunkter på den forskning som bedrivs. Några av synpunkterna är resultat av ett möte med ett antal korrosionsexperter vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i november 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;Kärnavfallsrådets Kunskapslägesrapport 2010 innehöll vidare beskrivningar av några av de utmaningar mot bentonitbufferten och återfyllningen som har aktualiserats under senare tid. Det gäller inte minst bentoniterosion i förvaret och i återfyllningen som upplevs som hot, särskilt under efterglaciala förhållanden. En annan aktuell fråga gäller processen för vattenmättnaden av bentonit som kan påverka buffertens egenskaper på kort och lång sikt. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. SOU 2010:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Mechanisms of Copper Corrosion in Aqueous Environments. A report from the Swedish National Council for Nuclear Waste’s scientific workshop,on November 16, 2009. Report 2009:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;senare frågan belyses närmare i årets kunskapslägesrapport som också innehåller några synpunkter på den nya forskning som presenterats av SKB under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Om korrosion av koppar i kontakt med vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Kopparkapseln utgör en viktig barriär i &lt;NOBR&gt;KBS-3-metoden,&lt;/NOBR&gt; eftersom den förväntas vara helt tät och korrosionsbeständig. Det är därför nödvändigt att det finns väl underbyggda data om korrosion av koppar i slutförvarsmiljö för att trovärdigheten för &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden ska bestå. Fullständiga kunskaper om mekanismer, hastigheter och drivkrafter för kopparkorrosion under de förhållanden som råder i slutförvaret är nödvändiga. 2009 publicerade en grupp forskare från KTH resultat som ifrågasatte nuvarande kunskap om kopparkorrosion under syrefria (anoxiska) förhållanden, vilka förväntas råda i slutförvaret&lt;A href="#page_34"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Deras experimentella resultat tyder på att koppar kan korrodera spontant även i rent vatten genom att hydroxidjoner &lt;NOBR&gt;(OH&lt;SPAN class="ft24"&gt;-&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; tas från vattnet tillsammans med att vätgas (H&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) utvecklas. Detta innebär att en allmän korrosion av koppar skulle kunna ske i slutförvaret på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Deras resultat har emellertid varit föremål för flera kritiska granskningar och ifrågasättanden, främst på grund av att de strider mot kända termodynamiska data för hur koppar reagerar i rent syrefritt vatten&lt;A href="#page_34"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet arrangerade i november 2009 ett internationellt vetenskapligt seminarium med titeln ”Mechanisms of Copper Corrosion in Aqueous Environments” som samlade nära 300 personer. Inbjudna experter från olika länder invände mot att de nya forskningsresultaten skulle vara otvetydiga, men skulle möjligen kunna ske under extrema förhållanden i ultrarent vatten. Även om koppar faktiskt skulle kunna reagera i ultrarent vatten, på det sätt som dessa forskare föreslår, skulle detta inte kunna orsaka några allvarliga angrepp på kopparkapseln under dess livslängd på över 100 000 år i slutförvaret. Denna slutsats har baserats på grundval av de data om vätgasutveckling som presenterats i de publicerade experimentella resultaten av Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et al&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft12"&gt;Från rent termodynamiska utgångspunkter är korrosion av koppar i syrefritt vatten möjlig endast om vätgastrycket är extremt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Hultquist et al. 2007, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;t. ex. Apted et al., 2009; King, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31435x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;lågt&lt;A href="#page_35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och koncentrationen koppar(I)joner(Cu&lt;SPAN class="ft24"&gt;+&lt;/SPAN&gt;) dessutom är försumbar. Det är partialtrycket av vätgas (p&lt;SPAN class="ft47"&gt;H2&lt;/SPAN&gt;) och koncentrationen av kopparjoner och vätejoner (H&lt;SPAN class="ft24"&gt;+&lt;/SPAN&gt;) som utgör nyckelvariabler i korrosionsprocessen av koppar i vatten, och termodynamiska beräkningar visar att dessa parametrar måste ha mycket låga värden för att koppar ska korrodera. Koppar är alltså mycket motståndskraftigt mot korrosion i syrefritt vatten, men detta kan påverkas drastiskt i närvaro av sulfidjoner och en del andra oönskade föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Termodynamiska beräkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Termodynamiska beräkningar som gjorts av professor Digby Macdonald&lt;A href="#page_35"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;visar att resultaten från Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et al&lt;/SPAN&gt;. inte nödvändigtvis strider mot kända termodynamiska lagar, under förutsättning att experimenten utfördes under de extrema förhållanden som beskrivits ovan eller om vattnet innehöll föroreningar som exempelvis sulfidjoner. Om grundvillkoren för korrosion är uppfyllda så kommer processen att initieras, vilket leder till att vätgastrycket ökar och koncentrationen av koppar (I)joner stiger tills värdena överskrider respektive jämviktsvärde i ett system med begränsad masstransport. Vid jämvikt gäller att korrosionshastigheten bestäms av transporten av reaktanter till metallytan och reaktionsprodukternas transport därifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;De ibland motsägelsefulla resultaten vid studier av kopparkorrosion i syrefritt vatten, där några experiment visar att koppar korroderar medan andra visar på motsatsen, kan troligen förklaras av varierande initialförhållanden i experimenten, till exempel kopparmetallens renhetsgrad och struktur samt vattnets reningsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Experternas slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;De internationella experternas utlåtanden kan huvudsakligen beskrivas så att de nyligen publicerade resultat, som visar att koppar kan korrodera i rent syrefritt vatten vid rumstemperatur, är kontroversiella och utmanar nuvarande kunskap om termodynamiska data med avseende på kombinationen av koppar och vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;p&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;H2&lt;/SPAN&gt;&amp;lt;10&lt;SPAN class="ft25"&gt;–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt; &lt;/SPAN&gt;atm vid 25&lt;SPAN class="ft52"&gt;º&lt;/SPAN&gt;C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Pennsylvania State University, USA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;(Cu/H2O). Rent vatten kan normalt inte oxidera koppar, inte heller om vattnet innehåller låga halter av kloridjoner. Som beskrivits ovan kan koppar endast angripas temporärt under extraordinära förhållanden, och de nya experimentella resultaten gällande korrosion av koppar i rent syrefritt vatten kan därför inte tillämpas på förväntade förhållanden i slutförvaret och därmed inte heller för att förutsäga kopparkapselns beteende på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Andra forskare har inte lyckats upprepa resultaten från experimenten utförda av Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et al&lt;/SPAN&gt;. Den stora ökningen av vätgastrycket under försöket kan tyda på att alla variabler inte var helt under kontroll. Det experimentella utförandet kan innehålla felkällor som hittills inte har identifierats. Experterna menade att det är därför nödvändigt att en tredje part upprepar experimenten med en metodik och instrumentering som i största möjliga utsträckning liknar dem som använts av Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et al&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kopparkapseln i slutförvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Utvecklingen av de geokemiska förhållanden som förväntas råda i slutförvaret är omsorgsfullt utvärderade och beskrivna&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Syrgas från atmosfären kommer att finnas i slutförvaret när det försluts (i vatten och bentonit) och strålningsvärmen från kapseln kommer att skapa fuktiga och oxiderande förhållanden. Syret förväntas att relativt snabbt (upp till ett par hundra år) förbrukas genom ett antal processer inklusive kopparkorrosion och reaktioner med mikrober och andra föroreningar i bufferten och återfyllningen. Den elektrokemiska miljön nära kopparkapseln kommer så småningom att förändras från varm och oxiderande till kall och reducerande när syret konsumerats och strålningsvärmen från kapseln klingar av. Innan bentonitbufferten har vattenmättats räknar SKB med ett allmänt korrosionsdjup på 30 tusendels millimeter (30 &lt;SPAN class="ft53"&gt;μ&lt;/SPAN&gt;m) och ett maximalt korrosionsdjup på 300 tusendels millimeter, baserat på mängden syrgas som förväntas finnas tillgänglig vid förslutningen&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Under syrefria förhållanden (vilka beräknas råda upp till 99,9 % av tiden) förväntas korrosionen att avklinga och så småningom upphöra, beroende på att vätgastrycket ökar tillsammans med koncentrationen av kopparjoner i omgivningen nära kapseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;King et al., 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;King et al., 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31437x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft31"&gt;Faktaruta 3.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Grundvatten i förvaret är långtifrån rent och vanliga föroreningar är klorider &lt;NOBR&gt;(Cl&lt;SPAN class="ft47"&gt;-&lt;/SPAN&gt;),&lt;/NOBR&gt; karbonater &lt;NOBR&gt;(HCO&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;-&lt;/SPAN&gt;),&lt;/NOBR&gt; sulfat- &lt;NOBR&gt;(HSO&lt;SPAN class="ft47"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;-&lt;/SPAN&gt;)&lt;/NOBR&gt; och sulfidjoner &lt;NOBR&gt;HS&lt;SPAN class="ft24"&gt;-&lt;/SPAN&gt;).&lt;/NOBR&gt; Sulfider aktiverar koppar genom att bilda utfällningar av kopparsulfid (Cu&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;S) vid elektrokemiska potentialer som är avsevärt mer negativa än för bildande av kopparoxid (Cu&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O). Det innebär att koppar kan korrodera under syrefria förhållanden och beräkningar visar att det är mycket sannolikt att koppar korroderar i närvaro av sulfider. Eftersom även förhållandevis små mängder av sulfidjoner i slutförvaret kan resultera i korrosion av koppar måste transport av sulfidjoner till kapseln förhindras genom tekniska åtgärder. I närvaro av sulfider aktiveras koppar, som kommer att korrodera genom att bilda stabila och svårlösliga föreningar av kopparsulfid (Cu&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;S).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Korrosionsprocessen är komplex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Korrosionsprocessen innehåller både elektrokemiska och komplexkemiska komponenter. Elektrokemiska reaktioner innebär ett elektronutbyte mellan kopparmetallen och en eller flera reaktanter i omgivningen till exempel syrgas eller vätejoner i vattnet. Komplexkemin påverkas av mängd och typ av föroreningar och innebär att producerade kopparjoner fälls ut som kopparoxid eller i närvaro av sulfidjoner som kopparsulfid, och kopparjoner kan även komplexbindas av klorider och karbonatjoner i vattnet. Dessa reaktioner samverkar och utgör i vissa miljöer drivkrafter för korrosionsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Studier av kopparkorrosion kan således inte begränsas till rent syrefritt vatten. Som beskrivits i faktarutan ovan måste vissa typer av föroreningar förhindras från att komma i direkt kontakt med kopparkapseln under lång tid. En viktig faktor i sammanhanget är bentonitbuffertens egenskaper som berörs i nästa avsnitt. Man kan säga att kopparkapselns långsiktiga funktion är beroende av om bufferten fungerar effektivt, och kopparkapseln är därigenom inte en helt oberoende förvarsbarriär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Om kopparkapseln under lång tid står i direkt kontakt med grundvatten som innehåller en rad korrosiva ämnen kommer kap-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31438x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;seln att korrodera. Den långsiktiga säkerheten är alltså beroende av att bentoniten kan skydda den från ett flöde av grundvatten&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Detta har demonstrerats av bland andra professor Digby Macdonald vid det ovan nämnda symposiet om kopparkorrosion i Stockholm 2009. Korrosionens omfattning beror på mängden sulfider och diffusionen av dessa genom bentonitbufferten till kopparkapseln. Den bildade kopparsulfiden skyddar inte ytan från fortsatt korrosion och därför utgör sulfider och andra svavelhaltiga ämnen (till exempel polysulfider och olika typer av sulfater) långsiktiga hot mot kopparkapslarna och bör studeras ingående. Potentiella svavelkällor omfattar bland annat pyrit (FeS&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) och sulfater i bentoniten. Sulfatreducerande bakterier kan omvandla sulfater till sulfider i slutförvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Krav på öppenhet och kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;SKB:s forskningsprogram om kopparkapselns egenskaper som barriär i förvaret följs med stort intresse av många enskilda personer såväl som olika organisationer och myndigheter. Forskningen måste självklart vara av hög vetenskaplig kvalitet, där resultaten utvärderas på ett objektivt sätt utifrån tydligt uppställda motiv och hypoteser. Även om forskningen bedrivs av olika externa konsultgrupper och universitetsinstitutioner, är det ändå SKB som måste ta ansvar för att forskningsresultat och slutsatser redovisas med hänsyn till god forskningsetik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;När det gäller frågan om kopparkorrosion i olika miljöer får man intrycket av att forskningsprojekten ibland har gått ut på att söka bekräftelse på det man redan tror sig veta, snarare än att söka helt ny kunskap. Det betyder inte att forskningskvaliteten har varit dålig, men när resultaten inte blir de förväntade bör utgångspunkten vara att få nya erfarenheter som ska redovisas öppet. Det är onödigt att SKB utsätter sig för extern kritik och misstänkliggöranden av såväl media, myndigheter som miljörörelse, när trovärdigheten inför att ansökan ska lämnas in är viktigare än någonsin tidigare&lt;A href="#page_38"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Kärnavfallsrådet ser fram emot att SKB fortsätter forsk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Det bör framhållas att Strålskyddsmyndigheten i sina föreskrifter och allmänna råd (SSMFS 2008:21), 7 §, föreskriver att ”(b)arriärsystemet ska innehålla flera barriärer så att så långt det är möjligt nödvändig säkerhet upprätthålls trots enstaka brist i en barriär”. Med tanke på det finns brister i bentonitbufferten som kan få till konsekvens att kopparkapseln korroderar, är det berättigat att ställa frågan om detta krav är tillgodosett i den nuvarande utformningen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;KBS-3-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SSM; Research 2010:17; Ny Teknik 1 dec. 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;ningen inom området kopparkorrosion med stor öppenhet, genom att anlita oberoende forskargrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Forskningen fortsätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;SKB:s fortsatta forskningsprogram med avseende på kopparkorrosion omfattar modellering och experimentella studier både i laboratorium och under mer förvarsliknande förhållanden. Forskningen syftar till att undersöka om kopparkapseln har tillräckligt goda egenskaper med avseende på korrosion och hållfasthet i slutförvaret. Planeringen av forskningsprogrammet har beskrivits i &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2010 och omfattar följande delområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kopparkorrosion och spänningskorrosion i systemet sulfid/vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kopparkorrosion i kompakterad bentonit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kopparkorrosion i förvarsliknande miljöer (LOT och MiniCan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kopparkorrosion i syrefritt vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Oberoende experimentella försök för att upprepa resultaten från Hultquist et al.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Studierna av kopparkorrosion under förvarsliknande förhållanden innebär att man vill undvika den problematik som hänger samman med tolkningen av resultaten från mer kortvariga och begränsade laboratorieförsök. Det är viktigt att få kunskap om utvecklingen av miljön i kompakterad bentonit och hur detta påverkar korrosionshastigheten. Det är naturligtvis av intresse att identifiera eventuella punktangrepp (”gropfrätning”) och korrosionsprodukternas roll för fortsatt allmän korrosion av kapseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Krypning i kopparmetallen som orsakar deformation och möjligt brott av kopparkapseln t.ex. på grund av ojämn svällning av bentoniten kan vara ett annat långsiktigt hot i slutförvaret. Krypningens inverkan på kopparkapselns egenskaper på lång sikt är ett viktigt område för fortsatt forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;I projektet ”Miniature canister corrosion experiment” har försöken utformats för att förstå korrosionen av insatsen av gjutjärn i kapseln, om kapseln skadas så att vatten kan tränga in. Under försöket kommer kapselns korrosionspotential och omgivningens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31440x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;redoxpotential&lt;A href="#page_40"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;att registreras, det inträngande vattnets sammansättning och vätgastrycket i kapseln att mätas samt hur detta påverkar töjningen på kapselns utsida. Man förväntar sig att gjutjärnet korroderar genom bland annat galvanisk korrosion och bildar produkter som till exempel magnetit, samtidigt som vätgas utvecklas. Försöken ska utföras vid en temperatur på cirka 15&lt;SPAN class="ft57"&gt;º&lt;/SPAN&gt;C och kommer att pågå i åtminstone 5 år innan kapslarna återtas för undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Om bentonit som barriär i vått och torrt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Den diskussion som pågår om kopparkapselns långsiktiga egenskaper som tät barriär i slutförvaret har aktualiserat betydelsen av bentonitens roll som buffert. Koppar är visserligen ett förhållandevis korrosionsbeständigt material, men som beskrivits ovan är kapseln inte opåverkbar i den miljö som förväntas i förvaret och som innebär kontakt med grundvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Kopparkapselns funktion som tät barriär är i hög grad beroende av bentonitbuffertens förmåga att skydda kapseln från korrosiva ämnen i grundvattnet. Grundvattnet innehåller en rad ämnen (joner och mikrober) som utgör potentiella hot mot kapseln. Det är väl ingen större överdrift att påstå att fritt strömmande grundvatten i kontakt med kapseln skulle kunna leda till förödande konsekvenser på lång sikt, även under syrefria förhållanden. Bentonitbuffertens egenskaper på kort och lång sikt är därigenom avgörande för hur väl förvaret kommer att fungera, och det är därför viktigt att sammanfatta den kunskap som finns om bentonitens egenskaper i olika miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det finns tusentals publicerade tekniska rapporter och vetenskapliga artiklar om bentonit och dess användning i olika tekniska sammanhang. De viktigaste användningsområdena är som bindemedel i gjutsand, vid pelletisering av järnmalm, i borrvätskor vid oljeborrning, för tätning inom bland annat byggnadsindustrin, vid uppsugning av brandfarliga och andra vätskor (till exempel i kattsand), oljor och fetter inom livsmedelsindustrin. Det är mot den bakgrunden lätt att förstå att kunskapen om bentonitens allmänna egenskaper är mycket bred och delvis också djup.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Redoxpotentialen anger om miljön är oxisk eller anoxisk, det vill säga om miljön har tillgång till syre eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31441x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Här är inte ambitionen att ge en fullständig redogörelse för den samlade kunskapen om bentonit, utan att koncentrera frågeställningarna till några för slutförvaret kritiska parametrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Specifika krav i slutförvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Det måste ställas mycket specifika krav på den typ av bentonit som ska användas i slutförvaret, främst beträffande det totala innehållet av mineral som sväller i vatten, men även med avseende på begränsningar av sådana föroreningar som kan påverka kopparkapseln på lång sikt till exempel sulfider och andra svavelhaltiga ämnen. Bentoniten bör dessutom innehålla en optimal sammansättning av mineral och joner eftersom vanligt förekommande mineral (till exempel kvarts, fältspater, kalcit, gips, pyrit och siderit) har olika egenskaper med avseende på löslighet i vatten, hårdhet, partikelstorleksfördelning med mera. Kärnavfallsrådet har i tidigare yttranden understrukit vikten av att SKB på ett tydligare sätt redogör för hur bentonitens innehåll påverkar buffertens egenskaper på kort och lång sikt&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft8"&gt;De egenskaper som kan förväntas variera med bentonitens sammansättning är till exempel svällning i vatten och erosion, cementering, mekaniska egenskaper, filtrering av lösta ämnen och kolloider, &lt;NOBR&gt;pH-värde&lt;/NOBR&gt; och jonstyrka i porvattnet, livsmiljö för mikroorganismer, värmeledningsförmåga samt kemisk och fysikalisk stabilitet. De flesta av ovanstående egenskaper är direkt eller indirekt beroende av halten av montmorillonit i bentoniten, men även övriga mineral och föroreningar påverkar egenskaperna i varierande utsträckning. Andra viktiga faktorer för att ge bufferten optimala egenskaper skapas av den förbehandling bentoniten utsätts för innan den placeras i förvaret. Dit hör till exempel malning, vattentillsatser och kompaktering som alla påverkar egenskaperna på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Vattenmättnad och cementering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;En av bentonitbuffertens uppgifter är att förhindra att kapseln utsätts för ett direkt flöde av grundvatten och dessutom filtrera bort så mycket som möjligt av korrosiva joner och mikroorganismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. SOU 2008:70.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Tanken är att bentoniten ska absorbera grundvatten och svälla till dess att den fyller ut alla tomrum och dessutom tränga in i sprickor i omgivande berg. Samtidigt ska tätheten öka till en nivå av cirka 2 kg/dm&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(åtminstone i deponeringshålen) varpå bufferten blir mycket tät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;På grund av strålningsvärmen från kapseln kommer en temperaturgradient att uppstå genom bufferten i deponeringshålet&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, det vill säga att temperaturen i bufferten kommer att variera beroende på avståndet till kapseln. Denna temperaturskillnad förväntas finnas kvar i över 1 000 år och kommer naturligtvis att påverka mekanismen för bentonitens vattenmättnad. Vattnet tränger in från den kallare sidan närmast omgivande berg och ”sugs” in i bentoniten genom en kombination av processer. Bentoniten är emellertid inte helt torr från början utan leran måste ha en viss (relativt stor) fuktighet för att kunna kompakteras till hållfasta block och ringar. Vattnet i bentoniten närmast den varma kapseln kommer att röra sig ut mot berget medan det kalla vattnet sugs inåt. Det är alltså i denna komplicerade miljö med vattentransporter i olika riktningar och en rörlig temperaturgradient som vattenmättnaden av bentonitbufferten ska ske. Man kan förvänta sig att de föroreningar och mineral som finns i bentoniten och är relativt lättlösliga kommer att följa med i vattentransporten. De föreningar som är lösligare i varmt vatten kommer att förflytta sig utåt från kapseln och de som är lösligare i kallt vatten kommer att röra sig inåt. På flera ställen i fronten mellan det varma och det kalla vattnet kommer så kallade sekundära utfällningar att ske, en process som brukar kallas cementering och som påverkar bentonitens mekaniska och kemiska egenskaper. SKB bedriver för närvarande forskning omkring de mekaniska konsekvenserna av cementering.&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Transport av korrosionsprodukter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Samverkan mellan korrosionsprodukter från koppar och bentonit&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;under liknande villkor som förväntas i slutförvaret har studerats i ett &lt;NOBR&gt;POSIVA-projekt&lt;/NOBR&gt; från 2008.&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Man har använt atacamite &lt;NOBR&gt;(=koppar(II)klorid-hydroxid)&lt;/NOBR&gt; som modell för en korrosionsprodukt som var i kontakt med kompakterad bentonit i nära 3 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;TR-09-29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;TR-10-41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Bentonit av typen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MX-80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;POSIVA är en finsk motsvarighet till svenska SKB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Koppar(II)joner från korrosionsprodukten transporterades mindre än 1 mm in i bentoniten oberoende av temperatur. Mot detta kan ställas resultaten från motsvarande processer i SKB:s &lt;NOBR&gt;LOT-projekt,&lt;/NOBR&gt; då korrosionsprodukter från upphettade kopparrör transporterades flera centimeter in i omgivande bentonit. De olika resultaten kan bland annat bero på att ett upphettat kopparrör ger upphov till en temperaturgradient som medför en samtidig transport av vatten och korrosionsprodukter från ytan. Korrosionsprodukter från kopparröret följer med det uppvärmda vattnet ut i bentoniten och transporteras därför en längre sträcka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;Under förhållanden i slutförvaret torde en liknande vattentransport endast kunna ske under den första tiden när bentoniten är fuktig och miljön är oxiderande, och därefter upphöra när temperaturen är mer utjämnad; under förutsättning att det inte har skett ett plötsligt genombrott av vatten i bufferten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Bentoniten påverkar kapseln&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Mekanismen för vattenmättnad av bufferten är alltså relativt komplex och kompliceras ytterligare av de species (komplexjoner) som finns i grundvattnet, det vill säga huvudsakligen klorider, kalciumjoner samt karbonat- och sulfatjoner, som alla har unika vägar att sprida sig in i bentoniten. Man kan inte förvänta sig att grundvattnet är homogent fördelat i de yttre delarna av bufferten utan bentoniten i närheten av vattenförande sprickor i berget kommer att vattenmättas först och svälla. Om vattenfördelningen är mycket ojämn kan detta medföra påfrestningar på kapseln genom att den utsätts för varierande tryck och töjning, som i sin tur kan påverka kapselns krypnings- och korrosionsegenskaper. Kärnavfallsrådet har i tidigare rapporter uppmanat SKB att bedriva fortsatt forskning kring spänningskorrosion.&lt;A href="#page_43"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Om skillnaden i vattenmättnad är stor i bentoniten närmast kapseln, varierar miljön på olika delar av ytan och det kan finnas risk för så kallad gropfrätning. Frågan är hur omfattande den kan bli innan miljöskillnaderna närmast kapseln har utjämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. SOU2010:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Frysning av bentonit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;SKB har genomfört ett stort antal laboratorieförsök där vattenmättade bentonitprov har utsatts för temperaturer i intervallet &lt;NOBR&gt;-10&lt;SPAN class="ft57"&gt;º&lt;/SPAN&gt;C&lt;/NOBR&gt; till +25ºC samtidigt som svälltrycket har uppmätts. Proverna har varierats med avseende på bentonittyp (natrium- eller kalciumbentonit) samt på &lt;NOBR&gt;smektit-innehåll&lt;/NOBR&gt; och täthet. Det är naturligtvis en mycket viktig undersökning eftersom temperaturen i förvaret kommer att variera, både med tiden och beroende på hur djupt man är i förvaret. Slutsatserna är att bufferten inte kommer att frysa under förvarets livstid eftersom isbildning i bentoniten bara sker under &lt;NOBR&gt;-5&lt;SPAN class="ft57"&gt;º&lt;/SPAN&gt;C&lt;/NOBR&gt; och den lägsta förväntade temperaturen på förvarsdjup är cirka &lt;NOBR&gt;-2ºC.&lt;/NOBR&gt; Man förutspår att bentoniten i återfyllningen av tunnlar, ramp och schakt kan frysa men att detta inte är ett problem eftersom &lt;NOBR&gt;frysnings-/tiningsprocessen&lt;/NOBR&gt; har visat sig vara helt reversibel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft35"&gt;Figur 3.1: De tekniska barriärerna. Illustration: Willis Forsling och Jonas Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Kopparkorrosion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Det är mycket tillfredsställande att SKB fortsätter forskningen om kopparkorrosion i kontakt med vatten under både oxiska och anoxiska förhållande (=både med och utan syre).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Forskningens trovärdighet är en nyckelfråga i samband med frågan om de tekniska barriärernas långsiktiga funktion. Rådet vill i detta sammanhang åter påminna om behovet av en från SKB oberoende forskning, som också gärna finansieras från andra håll. Forskningens roll kommer vara fortsatt viktig, även efter det att ansökan om slutförvar har inlämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Korrosionsmekanismerna för koppar under syrefria förhållanden är särskilt intressanta eftersom dessa kommer att råda på lång sikt. Studier under förvarsliknande förhållanden är mycket värdefulla inte minst vid ofullständig och ojämn vattenmättnad av bentoniten, då det finns risk för att lokala korrosionsceller kan uppkomma bland annat genom varierande tillgång på syre och transport av reaktiva ämnen till kapseln. Ojämn vattenmättnad av bentoniten kan dessutom ge upphov till krypning i kopparmetallen och att kapseln deformeras. Rådet rekommenderar fortsatt forskning inom området&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Rådet anser att forskningen inte bör begränsas till rent syrefritt vatten utan också innefatta joner i grundvattnet som kan stabilisera kopparjoner (Cu&lt;SPAN class="ft24"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;och Cu&lt;SPAN class="ft24"&gt;2+&lt;/SPAN&gt;) som bildas i processen, det vill säga framför allt olika typer av negativt laddade svavelhaltiga joner (anjoner) och klorider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;De försök som har initierats av SKB och som utförs bland annat vid Uppsala Universitet för att utvärdera resultaten från Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et. al. &lt;/SPAN&gt;verkar ha en lovande uppläggning och kan förhoppningsvis ge information om dessa resultat går att upprepa. Det bör poängteras att initialförhållandena på många sätt kan vara avgörande för resultatet, det vill säga kopparmetallens renhetsgrad och struktur (kornstorlek), på vilket sätt foliernas ytor har rengjorts före försöket samt tiden från rengöring till kontakt med vatten. Vattnets renhetsgrad är naturligtvis också en nyckelfaktor, inklusive mängden lösta gaser från atmosfären och eventuella föroreningar från jonbytare och/eller destillationsanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Resultaten från Hultquist &lt;SPAN class="ft10"&gt;et al&lt;/SPAN&gt;. innebär att en hittills okänd korrosionsprodukt bildas med en sammansättning som liknar koppar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;hydroxid men vars egenskaper inte har kunnat fastslås. Kärnavfallsrådet beskrev i sin senaste kunskapslägesrapport&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;en reaktion på ytor av koppar som ger en likartad reaktionsprodukt tillsammans med vätgasutveckling&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En sådan reaktion finns beskriven i litteraturen&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;och allmänt gäller att betydelsen av kemiska reaktioner på ytor av koppar i samband med korrosion är dåligt undersökta och bör studeras vidare. Dessa reaktioner inkluderar adsorption (vidhäftning) och utfällning på ytorna och aktualiserar också betydelsen av det så kallade ytkemiska dubbellagret som uppstår genom att de bipolära vattenmolekylerna nära ytan arrangerar sig för att motverka ytornas laddning. Ytornas betydelse för korrosion av koppar kan utvärderas genom att arealen ökas vilket kan åstadkommas genom att använda kopparpulver. Det kan förbehandlas på olika sätt genom att utsättas för olika miljöer (till exempel oxideras) och därefter kan korrosionshastigheten och dess utbredning jämföras. Det finns ett värde i att skilja på den typ av korrosion som initierats av ytornas utseende och mikrostruktur och de reaktioner med ”bulkmetallen” som styrs av termodynamiska samband i systemet koppar/vatten (Cu/H&lt;SPAN class="ft47"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;Fördjupade studier av spänningskorrosion och hur hållfastheten av koppar påverkas av väteabsorption är fortsatt angelägna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Processer i bentoniten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;Det är Kärnavfallsrådets uppfattning att forskning om bentonitens egenskaper för specifik användning i slutförvaret bör fortsätta. Det gäller bentonit i form av kompakterade block, ringar och pellets i såväl buffert som återfyllning. I sin förra kunskapslägesrapport kommenterade Kärnavfallsrådet den utmaning mot buffert och återfyllning som beror på möjligheten till bentoniterosion&lt;A href="#page_47"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Det finns en rad egenskaper hos bentonitbufferten som beror på bentonitens sammansättning och innehåll av olika typer av föroreningar. Som beskrivits ovan påverkar innehållet en rad mekaniska och kemiska egenskaper och Kärnavfallsrådet har i tidigare rapporter uppmanat SKB att närmare studera och redovisa detta. Andra viktiga faktorer för att ge bufferten optimala egenskaper utgörs av den förbehandling bentoniten utsätts för innan den place-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;=&lt;/SPAN&gt;Cu + H&lt;SPAN class="ft51"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O &lt;SPAN class="ft61"&gt;Ù &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;=&lt;/SPAN&gt;CuOH + ½H&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;där &lt;SPAN class="ft62"&gt;=&lt;/SPAN&gt;betecknar ytan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;t. ex. E. Protopopoff and P. Marcus; Electrochimica Acta, 51, 408 [2005].&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SOU 2010:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;ras i förvaret. Dit hör till exempel malning, vattentillsatser och kompaktering som alla påverkar egenskaperna på olika sätt. Förbehandlingen ger ju också en viss möjlighet att modifiera bentoniten om man så önskar. Det kanske vore värt att pröva om en tillsats av till exempel en begränsad mängd Cu&lt;SPAN class="ft24"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;joner i bentoniten skulle kunna motverka eller i varje fall försvåra en eventuell oxidation av kopparkapseln. Korrosionsreaktionen av koppar kan sammanfattningsvis uttryckas som en kemisk jämvikt, Cu &lt;SPAN class="ft63"&gt;Ù &lt;/SPAN&gt;Cu&lt;SPAN class="ft24"&gt;+ &lt;/SPAN&gt;+ &lt;NOBR&gt;e&lt;SPAN class="ft24"&gt;-&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; och en liten mängd tillsatt CuCl (på höger sida i jämviktsuttrycket) gör kopparmetallen (Cu på vänster sida) stabilare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet har i tidigare rapporter beskrivit vattenmättnadsprocessen som en viktig parameter för buffertens framtida funktion&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett mycket torrt berg (som förväntas i Östhammar) innebär att vattenmättnaden tar mycket lång tid och bentoniten närmast kopparkapseln kommer att torka ut i hög grad, vilket kommer att påverka buffertens hållfasthet och dess kemisk/fysikaliska egenskaper i övrigt. I samband med att miljön närmast kapseln blir torrare kommer värmeledningsförmågan genom bufferten troligen att minska vilket betyder att en högre temperatur kommer att upprätthållas under längre tid. Det i sin tur betyder att bufferten kan bli sprödare, vilket också har konstaterats av SKB&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Frågan är om den kompakterade bentoniten håller ihop eller om den faller sönder vid uttorkningen, och hur detta påverkar buffertens egenskaper innan och efter den har vattenmättats. Det bör vara ett område för SKB:s fortsatta utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;De experiment som har gjorts om hur bentonitens svälltryck påverkas av frysning är högst relevanta med tanke på förvarets långsiktiga funktion. Frågan är om slutsatsen att frysningen inte innebär några problem är helt riktig. Om yttertemperaturen sjunker kommer återfyllningen närmast markytan att frysa först. Vattnet som har sugits upp av bentoniten innehåller lösta ämnen och salter som när bentoniten fryser kommer att separeras från vattnet och koncentreras. Ju längre den djupfrysta perioden varar desto mer uttalad blir den processen. När bentoniten sedan åter tinar upp och smältvatten rinner ner i förvaret finns det troligen risk för att bentoniten och därmed återfyllningens egenskaper har påverkats negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Studier som innebär att bentonit upprepade gånger får frysa i förorenat grundvatten och därefter åter tinas upp bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;SOU 2007:38, SOU 2008:70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;TR-10-41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft31"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. SOU 2010:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Mechanisms of Copper Corrosion in Aqueous Environments; A report from the Swedish National Council for Nuclear Waste´s scientific workshop on November 16, 2009; Report 2009:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Macdonald, D., Latanision, R., King, F., Hänninen, H. and Forsling, W. Möte om kopparkorrosion; MIT, Boston, &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; November 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Szakalos, P., Hultquist, G. and Wikmark, G. (2007). Corrosion of copper by water; Electrochemical and &lt;NOBR&gt;Solid-State&lt;/NOBR&gt; Letters, 10(11), &lt;NOBR&gt;C63–C67.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Hultquist, G., et al. (2009) Water corrodes copper. Catal. Lett 132, &lt;NOBR&gt;311–316.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;Hultquist, G. et al. (2009) Detection of hydrogen in corrosion of copper in pure water. &lt;NOBR&gt;Corrosion-2009,&lt;/NOBR&gt; NACE, Houston, Texas, Paper No. 3884.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Apted, M.J., Bennett, D.G. and Saario, T. (2009). A review of evidence for corrosion of copper by water. SSM Report 2009:30.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft12"&gt;King, F., Ahonen, L., Taxén, C., Vuorinen, U. and Werme, L. (2002). Copper corrosion under expected conditions in a deep geologic repository. Posiva &lt;NOBR&gt;2002-01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Svensk Kärnbränslehantering AB (2010). &lt;NOBR&gt;FUD-program&lt;/NOBR&gt; 2010. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall. September 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;SSM; Research 2010:17; Quality Assurance Review of SKB´s Copper Corrosion Experiments.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;Ny Teknik 1 dec. 2010; Hemlig rapport: Kapslarna korroderar; ”SKB släpper nya hemliga kopparrön”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Long term test of buffer material at the Äspö Hard Rock Laboratory, LOT Project Final report on the A2 test parcel &lt;NOBR&gt;TR-09-29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;Protopopoff, E. and Marcus, P. (2003) &lt;NOBR&gt;Potential-pH&lt;/NOBR&gt; diagrams for sulfur and hydroxyl adsorbed on copper surfaces in water containing sulfides,sulfites or thiosulfates. Corrosion Science 45, &lt;NOBR&gt;1191–1201.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Barriärernas beständighet i slutförvarsmiljö&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;Protopopoff, E. and Marcus, P.n (2005); &lt;NOBR&gt;Potential-pH&lt;/NOBR&gt; diagrams for hydroxyl and hydrogen adsorbed on a copper surface, Electrochimica Acta, 51, &lt;NOBR&gt;408–417.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Thermo-mechanical&lt;/NOBR&gt; cementation effects on bentonite investigated by unconfined compression tests &lt;NOBR&gt;TR-10-41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Freezing of bentonite – Experimental studies and theoretical considerations &lt;NOBR&gt;TR-10-40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;Bentonite erosion – Final report &lt;NOBR&gt;TR-09-34.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Final Disposal of Nuclear Waste; The Swedish National Council for Nuclear Waste´s Review of the Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co´s (SKB´s) RD&amp;D Programme 2007 (SOU 2008:70).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;Tid för slutförvaring av käravfall – samhälle, teknik och natur; En fördjupning till KASAM:s rapport om kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007 (SOU 2007:38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft19"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;P class="p232 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Vid planering av samhällsförändringar kommer frågan om alternativ alltid upp i någon form i olika delar av planeringsprocessen. Vilka alternativ finns tillgängliga? Vilka anses möjliga eller rimliga att genomföra? När ska de läggas fram? Detta är frågor som alla aktörer i en planeringsprocess ställer sig och tar ställning till – medvetet eller omedvetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;När det gäller slutförvar av använt kärnbränsle har frågor om alternativ teknik och alternativ plats varit en återkommande fråga sedan början av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Frågan om de geologiska förutsättningarna för platsvalet uppmärksammas i en annan del av denna kunskapslägesrapport. I detta avsnitt behandlas frågan om alternativa metoder till KBS 3 i ett rättsligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Inför SKB:s ansökan om uppförande av ett slutförvar för använt kärnbränsle är det mycket relevant att fokusera frågan om alternativen till KBS 3. Det är relevant ur ett demokratiskt perspektiv och ur perspektivet att kunskapsunderlaget inför miljödomstolens och regeringens beslut ska vara allsidigt och främja en ”samlad bedömning”. Hur alternativa tekniker och metoder för slutförvar hanteras i planeringsprocessen och hur slutförvarets plats valts ut utgör centrala frågor i detta skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;Kärnavfallsrådet har alltsedan sin första kunskapslägesrapport 1986 uppmärksammat den så kallade alternativfrågan. Egentligen handlar det om två olika delfrågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka alternativ till KBS 3 bör beaktas av SKB?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka krav bör en sådan alternativredovisning uppfylla?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Under senare år är det främst alternativet djupa borrhål som framhävts i diskussionen (bland annat vid Kärnavfallsrådets alternativseminarium 2006, seminariet om djupa borrhål 2007, kunskapslägesrapporten 2007 och Karl Inge Åhälls rapport till Kärnavfallsrådet 2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;I rådets synpunkter på SKB:s preliminära miljökonsekvensbeskrivning (MKB 2010) framhålls ”att den information som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen måste vara så omfattande att det i alla frågor tydligt framgår vilka ställningstaganden SKB gör och vilken grund SKB har för dessa ställningstaganden. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rådet anser att detta inte är fallet när det gäller underlag för bedömning av miljöeffekter med avseende på den långsiktiga säkerheten, beskrivning och bedömning av alternativa metoder (inkl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;noll-alternativet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; samt vad som ligger till grund för SKB:s val av plats.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;Huvudsyftet med detta avsnitt är att, i relation till rådets kunskapslägesrapporten 2010, redovisa nya kunskaper om alternativa metoder. Avsnittet handlar om det aktuella läget när det gäller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;tolkningar av de rättsliga kraven på alternativredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;eventuella nya fakta som tillkommit när det gäller tekniker och metoder för slutförvar, främst alternativen djupa borrhål och transmutation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;samhällsvetenskapens bidrag till att belysa huruvida alternativ hanterats i tillräcklig omfattning i planeringsprocessen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Rättsliga aspekter på alternativfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;Krav på att redovisa alternativ i samband med ansökningar om tillåtlighet för verksamheter regleras rättsligt i miljöbalkens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivning. Hur kraven ska tolkas har varit och är föremål för diskussion. Avsikten här är att visa på det nuvarande läget i den rättsliga tolkningen av vilka alternativa utformningar som bör redovisas i samband med en ansökan enligt miljöbalken om ett slutförvar för använt kärnbränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft12"&gt;En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i det underlag som läggs till grund för prövningen av en tillståndsansökan enligt miljöbalken. Enligt 6 kap. 7 § första stycket i miljöbalken ska en miljökon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;sekvensbeskrivning, i den utsträckning det behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att beskrivningen ska uppfylla sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Detta syfte är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra &lt;SPAN class="ft68"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, &lt;SPAN class="ft68"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, &lt;SPAN class="ft68"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Av förarbetena till miljöbalken framgår att arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning ska ge ett så bra underlag som möjligt för beslut om verksamheter eller åtgärder, som var för sig eller sammantagna kan påverka människors hälsa, miljö, hushållningen med mark och vatten med mera. Arbetet ska medverka till att kunskapsluckor upptäcks, liksom till ökad kunskap och insikt om &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; hälso- och naturresursfrågor i det enskilda ärendet. Allmänhetens medverkan och möjlighet att påverka miljökonsekvensbeskrivningen och den planerade verksamheten i ett tidigt skede är en viktig del i sammanhanget&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Alternativa platser och alternativa utformningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Om verksamheten eller åtgärden – som när det gäller ett slutförvar för använt kärnbränsle – kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljökonsekvensbeskrivningen alltid innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Sökanden ska i samband med redovisningen också motivera varför ett visst alternativ har valts. Konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte alls kommer till stånd – det så kallade nollalternativet – ska också beskrivas.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Nollalternativet innebär att en jämförelse ska göras av konsekvenserna mellan att genomföra det projekt som ansökan avser och en förväntad framtida situation där det aktuella projektet inte är genomfört. Förhållandena vid nollalternativet fungerar alltså som referensram för att underlätta jämförelser mellan olika alternativ – i detta fall mellan att uppföra ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Jfr 6 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Se prop. 1997/98:45 II s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Jfr 6 kap. 7 § andra stycket punkten 4 miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;slutförvar för använt kärnbränsle och att fortsätta att mellanlagra det använda kärnbränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Delvis liknande regler finns inom gemenskapsrätten, när ett projekt kan antas medföra betydande påverkan på miljön. Sålunda ska exploatören under närmare angivna förutsättningar tillhandahålla bland annat en översiktlig redovisning av de huvudalternativ som exploatören övervägt, och de viktigaste orsakerna till den valda lösningen med beaktande av miljöeffekterna.&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Beträffande innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen har som framgått kravet på en redovisning av alternativ kommit till direkt uttryck i lagtexten, för de fall då verksamheten eller åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vad som närmare ligger i lagens krav anges emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;I motiven erinras om gemenskapsrättens regler och det som där sägs om en översiktlig redovisning. Lagstiftaren har dock betecknat kravet på en redovisning av alternativ som grundläggande och betonat att inte bara alternativa utformningar utan också – i förekommande fall – alternativa platser måste anges om miljökonsekvensbeskrivningen ska fylla sin funktion.&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kravet på en redovisning av alternativ måste ses i samband med de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. En sökande ska visa att de förpliktelser som följer av kapitlet efterlevs. Det gäller bland annat skyldigheten att vidta försiktighetsmått och välja en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö.&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft8"&gt;Redovisningen ska kunna läggas till grund för en bedömning av ansökan enligt 2 kap. miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning ska på så sätt bidra till att en viss verksamhet, om den får komma till stånd, leder till så lite negativ miljöpåverkan som möjligt.&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare finns en koppling till det tidigare samrådet, genom att sökanden kan ha anledning att i miljökonsekvensbeskrivningen behandla realistiska alternativ som kommer fram vid samrådet&lt;A href="#page_54"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;se artikel 5 i Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i lydelse enligt direktiv 97/11/EG av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;mars 1997).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 290 och del 2 s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;NJA 2009 s. 321 (HD den 10 juni 2009, mål nr T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3126-07,&lt;/NOBR&gt; s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Se prop. 1997/98 del 2 s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;NJA 2009 s. 321 (HD den 10 juni 2009, mål nr T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3126-07,&lt;/NOBR&gt; s. 7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Tidigt samråd med länsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Länsstyrelsen har enligt balken givits en möjlighet att med utgångspunkt i det enskilda fallet bestämma inriktningen och omfattningen av redovisningen. Enligt balkens bestämmelser får länsstyrelsen inom ramen för samrådsförfarandet ställa krav på att även andra jämförbara sätt att nå samma syfte ska redovisas&lt;A href="#page_55"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;I sitt beslut den 30 december 2002 avseende ett eventuellt djupförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark gör Länsstyrelsen i Uppsala län följande bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;utöver en redovisning och bedömning av realistiska alternativa metoder, för slutligt omhändertagande av det använda kärnbränslet som ett avfall, inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen har länsstyrelsen inte funnit att det föreligger skäl att ställa krav på en särskild redovisning av andra jämförbara sätt att nå samma syfte enligt 6 kap 7 § andra stycket miljöbalken när alternativa utformningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Som motiv till denna bedömning ser länsstyrelsen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;att möjligheten att nyttiggöra det använda kärnbränslet, som en resurs för produktion av elkraft, inte är realistisk med hänsyn till den svenska inställningen och lagstiftningen med avseende på kärnteknisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Därmed kan enligt länsstyrelsens bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft15"&gt;de krav, som behöver ställas på en bred alternativredovisning i miljökonsekvensbeskrivningen, utgå från bestämmelsen i 6 kap 7 § första stycket fjärde punkten miljöbalken, som bland annat föreskriver en redovisning av alternativa platser och alternativa utformningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft12"&gt;Länsstyrelsens beslut hindrar dock inte att frågan om alternativa sätt aktualiseras hos domstolen, men då inom ramen för den materiella bedömningen av tillståndsansökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Krav på alternativ under ett samrådsförfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;Miljökonsekvensbeskrivningen ska i ett tidigare led föregås av ett samrådsförfarande mellan verksamhetsutövaren, myndigheter och enskilda&lt;A href="#page_55"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Samrådet ska utgöra en del i arbetet med miljökonse-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Jfr 6 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Jfr 6 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;kvensbeskrivningen, och det ska finnas en möjlighet för de olika intressenterna att påverka beskrivningens innehåll och utformning genom sina synpunkter&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Samrådet ska komma in i ett så tidigt skede att även mer grundläggande förändringar av projektet är praktiskt möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Genom miljökonsekvensbeskrivningen sker det en offentlig redovisning av den inverkan som en planerad verksamhet kan få på miljön. Det ska därför kungöras, när en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats i ett mål eller ärende, och beskrivningen ska hållas tillgänglig för allmänheten som ska få tillfälle att yttra sig innan målet eller ärendet prövas.&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;HD har i en aktuell dom behandlat betydelsen av alternativredovisningen i miljökonsekvensbeskrivningen&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Målet gällde anläggningen av en damm. Domstolen kom i målet fram till att den i ansökan redovisade miljökonsekvensbeskrivningen, inte var godtagbar med hänsyn till att alternativa utformningar av dammen, som aktualiserats under samrådsprocessen, inte redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen. Den aktuella ansökningen skulle således avvisas. En godtagbar miljökonsekvensutredning utgör en processförutsättning i ett ansökningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Av betydelse för den aktuella bedömningen var förhållandet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning inte hade redovisat några alternativ till huvuddammens utformning med deras inverkan på miljön, trots att det under samrådsprocessen pekats på andra möjligheter till utformning av dammen. Sökanden hade inte motiverat varför andra alternativ valts bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Sökanden gjorde visserligen gällande att det saknades alternativ i egentlig bemärkelse. Miljökonsekvensbeskrivningen gav enligt HD emellertid inte tillräckligt stöd för detta påstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Det är enligt HD viktigt att sökanden inte är obenägen att se alternativ till den lösning som sökanden själv förordar och att materialet utformas så att andra intressenter och ytterst den beslutande domstolen får underlag för en egen bedömning&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett minimikrav enligt HD är att sökanden redogör för olika möjligheter och motiverar varför ett alternativ inte har följts upp närmare och anger på vilken grund sökanden har kommit fram till att inga alternativ finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Se prop. 1997/98:45 del 1 s. 286 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Jfr 6 kap. 8 § miljöbalken, jfr artikel 6.2 i 1985 års &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; i 1997 års lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;NJA 2009 s. 321.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;NJA 2009 s. 321 (HD den 10 juni 2009, mål nr T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3126-07,&lt;/NOBR&gt; s. 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;HD framhöll att det därmed inte är sagt att sökanden kan begränsa sin redovisning till sådana alternativ som framkommit under samrådsprocessen; ytterst är det sökanden som svarar för att beskrivningen innehåller alla de uppgifter som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Alternativ som förts fram under SKB:s samrådsförfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;I en skrivelse till SKB den 1 december 2006 anförde dåvarande SKI att den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att ingå i bolagets ansökan enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och enligt miljöbalken vid sidan om det valda huvudalternativet och nollalternativet även bör redovisa de alternativ som SKB har utrett inom ramen för sitt &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; enligt 12 § kärntekniklagen, samt motiven varför alternativen inte har utretts vidare. De alternativ som avses i det sammanhanget är bland andra en teknik med djupa borrhål samt transmutation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Länsstyrelserna i Uppsala och Kalmar län har utvecklat en gemensam syn på de samråds- och &lt;NOBR&gt;MKB-frågor&lt;/NOBR&gt; som ska ligga till grund för prövningarna av en inkapslingsanläggning och ett slutförvar. Länsstyrelserna anser att det är viktigt med en uttömmande redovisning av alternativ till &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden samt varför vissa alternativ anses gynnsamma och varför andra har valts bort&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;I ett yttrande till SKB redovisar Länsstyrelsen i Uppsala län sina principiella synpunkter på alternativredovisningen i en kommande miljökonsekvensbeskrivning&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Yttrandet lämnas i anslutning till SKB:s underlag för samråd om inkapslingsanläggningen och slutförvar för använt kärnbränsle&lt;A href="#page_57"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Länsstyrelsen framhåller i yttrandet att alternativredovisningen i miljökonsekvensbeskrivningen bör beröra samtliga möjliga alternativa platser och utformningar, som är eller har varit föremål för överväganden vid SKB:s samråd eller forsknings- och utvecklingsarbete. En sådan översiktlig redovisning bör, enligt Länsstyrelsen, vara så omfattande att den möjliggör en samlad, jämförande bedömning av alternativens för- och nackdelar, med särskild hänsyn till effekter på människors hälsa och miljö samt hushållningen med naturresurser, mot bakgrund av de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Se rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), s. 20 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;559-6890-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SKB &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2006-05-11,&lt;/NOBR&gt; referens MKB/2006/19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;grundläggande värderingar som framgår av 1 kap. 1 § miljöbalken. Alternativredovisningen bör, enligt Länsstyrelsens bedömning, även innehålla en analys av möjligheterna att minska avfallets mängd och farlighet (till exempel genom separation och transmutation), eftersom det skulle kunna minska risken för miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Miljörörelsernas kärnavfallsgranskning, MKG, har framhållit att organisationen vill att SKB ska jämföra olika geologiska metoder, som djupa borrhål, med &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden. Även transmutation bör tas med i alternativredovisningen. När det gäller plats för slutförvaret anser MKG att alla platser som diskuterats under SKB:s förstudier ska tas med i redovisningen. Genomgången av platsvalet bör fokusera på miljöfrågorna. SKB bör därvid redovisa vilka miljömässiga bedömningar SKB gjort när vissa platser valts bort och hur ett slutförvar i inlandet förhåller sig till ett förvar vid kusten&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft8"&gt;Miljöförbundet Jordens vänner och Folkkampanjen mot kärnkraft, MILKAS, framhåller att man vill se ett alternativ som innebär att det radioaktiva materialet förvaras i torrt berg under några hundratals år för att därigenom kunna dra nytta av teknikutveckling, till exempel transmutation, som kan komma.&lt;SPAN class="ft24"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;En godkänd miljökonsekvensbeskrivning utgör en processförutsättning för att en ansökan ska kunna prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;HD har i en dom från 2009 förklarat att en miljökonsekvensbeskrivning inte är godtagbar om de alternativa utformningar som aktualiserats under samrådsprocessen inte redovisats i miljökonsekvensbeskrivningen. Ett minimikrav enligt HD är att sökanden redogör för olika möjligheter och motiverar varför ett alternativ inte har följts upp närmare och anger på vilken grund sökanden har kommit fram till att inga alternativ finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;De alternativ till den av SKB förordade &lt;NOBR&gt;KBS-3-metoden&lt;/NOBR&gt; som förts fram under det tidiga samrådet gäller bland andra en teknik med djupa borrhål. Andra alternativ som framhållits är möjligheterna att minska avfallets mängd och farlighet, till exempel genom separation och transmutation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Se rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), s. 23 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se rapport 2006:1 från Statens råd för kärnavfallsfrågor (KASAM), s. 24 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;Om någon eller alla av dessa alternativ av SKB i en kommande ansökan bedöms som orealistiska eller av andra skäl ogenomförbara, bör SKB ge hållbara och relevanta skäl för denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tekniska och naturvetenskapliga aspekter på alternativfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;Vid sidan av de rättsliga aspekterna är den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av alternativa metoder av grundläggande betydelse i kärnavfallsfrågan. I Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 1998&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;behandlades olika strategier för hantering av högaktivt kärnavfall. I rådets kunskapslägesrapport 2007 behandlas dessa utförligt i ett särskilt kapitel.&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sedan dess har nya kunskaper tillkommit främst vad gäller alternativen &lt;SPAN class="ft10"&gt;djupa borrhål &lt;/SPAN&gt;(deponering i borrhål på &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; km djup i det svenska urberget), &lt;SPAN class="ft10"&gt;ny reaktorteknologi &lt;/SPAN&gt;(nya möjligheter både för framtida kärnkraft och hur använt kärnbränsle kan omhändertas) och &lt;SPAN class="ft10"&gt;transmutation &lt;/SPAN&gt;(omvandling av långlivade radioaktiva ämnen till mer kortlivade, genom neutronbestrålning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Djupa borrhål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Metoden djupa borrhål innebär att avfallet innesluts i kapslar, som sedan sänks ner i borrhål till &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; km djup i det svenska urberget. Huvudmotivet för denna metod är att vattenomsättningen på detta djup är mycket begränsad och att det skulle ta så lång tid för grundvattnet att transportera upp radioaktiva ämnen från kapslarna att den farliga strålningen avklingat innan dessa ämnen når ut i biosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft31"&gt;Pågående forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;I SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2010 redovisar SKB sin uppfattning vad gäller djupa borrhål som ett alternativ till &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden: ”SKB:s bedömning från tidigare &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; kvarstår, det vill säga att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;SOU 1999:97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SOU 2007:38, kap. 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;deponering i djupa borrhål inte är en realistisk metod för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft8"&gt;I samband med att ansökan för &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden lämnas in 2011, utlovas en rapport som redovisar en jämförelse mellan &lt;NOBR&gt;KBS-3-&lt;/NOBR&gt; metoden och deponering i djupa borrhål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-programmet&lt;/NOBR&gt; 2010 redovisar tre nya rapporter vad gäller djupa borrhål. Från Storbritannien redovisas två rapporter&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;där positiva bedömningar görs av möjligheterna att göra borrhåll ner till de djup (över 3 000 meter) och med de diametrar (över 500 millimeter) som erfordras. I rapporterna diskuteras också problem med fodring och förslutning av borrhålen. ”Den övergripande slutsatsen i studien är att konceptet djupa borrhål för Storbritanniens del, under vissa förutsättningar, kan ha trovärdighet, men att ett stort utvecklingsarbete skulle krävas, både vad gäller borrteknik och teknik för deponering.” (I en rapport från Kanada&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;pekas likaså på den omfattande forskning som kommer att behövas för att kunna göra en jämförelse mellan djupa borrhåll och &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; metoden.) Den tredje rapporten kommer från USA&lt;SPAN class="ft24"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;och i den görs en positiv bedömning av djupa borrhåll som en metod för säker långtidsförvaring. I rapporten rekommenderas att fullskaliga försök görs för att de kunskaper som erfordras för en fullständig säkerhetsanalys ska kunna inhämtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft31"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Under 2009 har även en svensk sammanfattning av kunskapsläget skrivits.&lt;SPAN class="ft24"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;I denna text pekas på FoU insatser inom tre områden där kompletterande kunskapsinhämtning behövs för att kunna utvärdera om djupa borrhåll (DB) är ett alternativ till &lt;NOBR&gt;KBS-metoden.&lt;/NOBR&gt; Man behöver:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;påvisa att metodens fysiska förutsättningar föreligger inom landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;uppgradera kunskapen om grundvattnets densitetsskiktning så att det åtminstone finns en relevant hydrogeologisk modell av normal svensk berggrund ned till 5 km djup.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Beswick 2008 och Baldwin, Chapman &amp; Neall 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Jackson &amp; Dormuth, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Brady et al. 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Åhäll 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft19"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31461x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;uppgradera kunskapen om borr- och deponeringsteknik samt om förvarets funktion över tid, så att man kan göra de allsidiga och säkerhetsrelaterade jämförelser som är alternativredovisningens mål och mening.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Dessa rapporter visar att andra aktörer ser djupa borrhåll som ett möjligt alternativ för slutförvar av använt kärnbränsle, och att endast fördjupad forskning kan avgöra om denna metod kan uppfylla de högt ställda säkerhetskraven som gäller för ett slutförvar. Det är därför väsentligt att SKB klargör i sin ansökan varför de ser djupa borrhål som en ”inte realistisk metod för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Den dramatiska gruvolyckan i Chile i augusti 2010, och den räddningsaktion som lyckosamt genomfördes, pekar på att avancerad teknik finns tillgänglig. De 33 gruvarbetarna kunde räddas genom ett 702 meter djupt borrhål med 66 centimeters diameter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Svensk forskning på området kan också förväntas bidra till teknikutvecklingen. Swedish Deep Drilling Project, SDDP, bildades våren 2007 och involverar i dag sex vetenskapliga projekt med cirka 40 svenska och lika många utländska forskare. Vetenskapsrådet (VR) har tidigare gett projektet planeringsanslag men har nu beviljat medel för inköp av en borrigg. Förutsatt att SDDP:s arbetsgrupp får det ekonomiska stöd som behövs, kommer ett första djupt borrhål i ”svensk” berggrund förverkligas under 2011 eller 2012&lt;SPAN class="ft24"&gt;27&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ny reaktorteknologi – betydelse för återtag och förvar av använt kärnbränsle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Under senare år har vi kunnat se ökande satsningar på forskning kring reaktorteknik och kring kärnbränslecykeln i världen, EU och Sverige. Denna forskning öppnar nya möjligheter både för framtida kärnkraft och för hur använt kärnbränsle bäst kan omhändertas. Inom en relativt nära framtid kommer viktiga beslut att tas i många länder om kärnkraftens framtid, och om man väljer fortsatt kärnkraft måste man också välja typ av reaktorer och bränsle för dessa. Detta får i sin tur mer eller mindre långtgående konsekvenser för hur ett förvar av använt kärnbränsle utformas på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.sddp.se/sites/default/files/SDDP_ScienceTechnologyPlan_2010-print.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31462x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Utvecklingen på reaktorområdet hänger intimt samman med frågan om utveckling av metoder för separation och transmutation, ett sätt att behandla avfallet för att reducera radiotoxicitet och volym. På ett övergripande plan är därför dessa frågor förknippade med frågan om återtagbarhet av det använda kärnbränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Nedan ges en mycket kortfattad redogörelse för vilken betydelse den framtida utvecklingen på reaktorområdet kan få för utformningen av det svenska förvaret av använt kärnbränsle&lt;A href="#page_62"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft31"&gt;Ny reaktorteknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Pågående forskning inom reaktorteknikområdet förväntas leda till kärnreaktorer som baseras på andra principer än dagens traditionella lättvattenreaktorer (LWR). Olika alternativa principer för kärnbränslecykeln i dessa så kallade Generation IV reaktorer kan tänkas. I en nyligen publicerad rapport från Massachusetts Institute of Technology&lt;SPAN class="ft24"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;rekommenderas att man håller dessa olika alternativ öppna i avvaktan på en metod för hantering och deponering av använt kärnbränsle från lättvattenreaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Gemensamt för de olika alternativa Generation IV reaktorerna är att en avsevärt större energimängd, upp till 50 gånger, kan utvinnas ur samma mängd bränsle. Med dagens reaktorteknik utgör emellertid kostnaden för uran endast en mycket liten andel av den totala kostnaden för den producerade elektriciteten och de ekonomiska incitamenten för att hushålla med uran, som en begränsad naturresurs, saknas i närtid. Av denna anledning görs bedömningen att lättvattenreaktorer troligtvis kommer att vara det primära valet av kärnreaktor under innevarande århundrade. I ett perspektiv på cirka 100 år kan dock kostnaden för uran bli en stark drivkraft för att införa Generation IV reaktorteknologi i en mer omfattande kommersiell drift. En annan drivkraft kan uppstå om man finner att denna teknik gör det möjligt att avsevärt öka säkerheten, sett till hela kedjan från framställning av bränsle till förvar av det använda bränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft8"&gt;En Generation IV reaktor kan drivas med använt bränsle från lättvattenreaktorer, med någon form av upparbetning. Om detta är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Energiproduktion med fusionskraft eller med reaktorer som utnyttjar torium som bränsle i stället för uran är också två typer av eventuell framtida teknik för kärnenergiproduktion, som inte beaktas i denna rapport men som därför inte heller bör glömmas bort då tiden är mogen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;MIT Interdisciplinary study, The Future of the Nuclear Fuel Cycle, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;en ekonomiskt bärkraftig metod jämfört med att nyttja bränsle framställt från nybrutet uran, kommer det använda bränslet från lättvattenreaktorer att utgöra en ekonomisk resurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft31"&gt;Avfallet från Generation IV reaktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;Det producerade avfallet från Generation IV reaktorer kommer till sin sammansättning att skilja sig avsevärt från det som erhålls från lättvattenreaktorer. Sammansättningen kommer också att vara beroende på vilken variant av reaktor som använts, vilket också är en av de faktorer som bör beaktas i utvärderingen. Allmänt sett så gäller dock att det mer effektiva utnyttjandet av bränslet i Generation IV reaktorer, bland annat innebär att avfallsvolymen reduceras avsevärt. Andelen radionuklider med mycket lång halveringstid är också betydligt lägre, varför kravet på långsiktig hållbarhet inte blir detsamma. Eventuellt kan den långsiktiga säkerheten ytterligare förstärkas genom att den mindre mängd långlivade fissionprodukter som man förväntar finna i avfallet, separeras från resten av avfallet. För att bättre klarlägga de radiologiska riskerna på kort sikt från detta avfall behöver man avvakta ytterligare forskning kring de möjliga kärnbränslecyklerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det använda bränslet från Generation IV reaktorerna utgör i sig inte en potentiell resurs, eftersom man inte kan räkna med att det är möjligt att i någon signifikant utsträckning utvinna ytterligare energi från det. Då också volymen är förhållandevis liten skulle det därför lämpa sig väl för slutförvar i ett djupt borrhål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;Det är värt att påpeka att även om Generation IV reaktorerna blir verklighet kommer behovet av ett förvar för avfall från dagens lättvattenreaktorer att kvarstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Transmutation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Begreppet transmutation innebär att man omvandlar ett grundämne till ett annat, alternativt en isotop av ett grundämne till en annan isotop. Detta är något som människan utan framgång strävat efter i hundratals år, för att framställa guld från bly. Syftet nu är att omvandla radioaktiva isotoper med lång halveringstid till sådana med kortare halveringstid eller till stabila ämnen. I Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport från 2004 redogörs utförligt för prin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;ciperna och olika metoder för transmutation och separation&lt;SPAN class="ft24"&gt;30&lt;/SPAN&gt;. I föreliggande rapport redogörs därför endast kortfattat för metoden, samt för det aktuella forskningsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Ett grundämne definieras av antalet protoner i atomkärnan; olika isotoper av grundämnet har olika antal neutroner i kärnan. För att omvandla ämnet behöver man därför igångsätta en kärnreaktion vilket förändrar antalet protoner och/eller neutroner i kärnan. En metod att åstadkomma detta är att bestråla ämnet med partiklar, till exempel neutroner eller protoner. Med tillräckligt hög energi på partiklarna, kan man slå sönder de tunga atomkärnorna till flera mindre fragment, så kallad spallation. Man använder sig då ofta av joner som är tyngre än protoner. Härigenom splittrar man dessa tunga kärnor av transuraner till mindre. De lättare atomkärnor, som man får som ett resultat av spallationen (kärnsplittringsprocessen), är normalt relativt kortlivade radioaktiva isotoper eller stabila ämnen (se figur 3.1). Det är denna metod man vanligtvis avser med ”acceleratordriven transmutation”, eller ”acceleratordriven spallation” (ADS). Ett annat sätt är att bestråla bränslet med neutroner i en kärnreaktor. För att detta ska fungera krävs dock en reaktor där energin på neutroner är högre än i en konventionell reaktor. Av den anledningen kyler man en sådan reaktor med flytande metaller eller gas, till exempel helium, eftersom vatten som vanligtvis används för kylning är ett effektivt ämne för att bromsa in neutroner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft35"&gt;Figur 4.1 Schematisk beskrivning av spallation (kärnsplittringsprocessen). När protoner (röda klot) med hög hastighet från acceleratorn kolliderar med bly- och vismutatomer i centrum av den underkritiska reaktorn, splittras atomkärnan i flera fragment och ett stort antal neutroner (blåa klot) frigörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;KLR 2004 kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft8"&gt;Transmutation genom bestrålning måste föregås av en kemisk eller mekanisk separation av de olika ämnena i det använda bränslet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De använda bränslestavarna består till allra största delen av kvarvarande uran, med 238U som helt dominerande isotop. Dessutom återfinner man tunga grundämnen, så kallade transuraner (aktinider), som bildats vid neutronbestrålning av bränslet, tillsammans med stabila och radioaktiva fissionsprodukter (det vill säga resterna av kärnklyvningen) (se figur 3.2.). Fissionsprodukterna har i allmänhet halveringstider på mindre än 100 år, med bland annat två viktiga undantag &lt;SPAN class="ft24"&gt;129&lt;/SPAN&gt;I och &lt;SPAN class="ft24"&gt;99m&lt;/SPAN&gt;Tc. Flera av transuranerna har däremot långa halveringstider, i storleksordningar på tusen till miljoner år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft35"&gt;Figur 4.2 Schematisk beskrivning av klyvningsprocessen (fission). En neutron infångas av en uranatom, som exciteras och klyvs (fissionerar) i två delar (klyvningsprodukter). Samtidigt avges ett antal neutroner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft31"&gt;Pågående forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;I likhet med forskning om ny kärnteknik pågår forskning om transmutation och separation i såväl Sverige (KTH, Chalmers och Uppsala universitet) som inom sjunde ramprogrammet inom EU. Även Japan och Ryssland har pågående forskningsprogram och i USA börjar forskningen inom området nu återigen att ta fart efter ett längre uppehåll. (USA har hela tiden haft forskning om fjärde generationens reaktorer, till exempel Idaho Falls VHTR). Vetenskapsrådet har nyligen satsat ett större belopp på forskning kring ny kärnteknik och fjärde generationens reaktorer. Häri ingår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31466x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;forskning i syfte att ta fram metoder som är användbara i industriell skala för separation och transmutation, och arbetet med detta i Sverige går nu in i ett intensivare skede. Det är värt att notera att i och med detta statliga bidrag är inte längre SKB största bidragsgivare till denna typ av forskning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;EUROTRANS är ett projekt som pågått inom EU:s femte och sjätte ramprogram. Syftet har varit att studera hur anläggningar för acceleratordriven transmutation skulle kunna utformas. Två koncept för sådana anläggningar har skisserats upp och deras konstruktion och funktion detaljstuderats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;XT-ADS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; visar principerna för hur en acceleratordriven transmutationsanläggning skulle kunna fungera. Den är dock tänkt att utnyttjas snarare för forskning inom området än för industriell användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;EFIT (European Facility for Industrial Transmutation), en konstruktion för en anläggning som skulle kunna nyttjas för transmutation i industriell skala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Inom sjunde ramprogrammet har man valt att även integrera transmutationsforskning med forskning kring utveckling av Generation IV reaktorer, där energi kan utvinnas ur avfallet. Man har skapat en plattform SNETP (Sustainable Nuclear Energy Technology Platform), för att samla olika aktörer och intressenter. Kärnkraftsindustrin, forskningsinstitutioner, universitet och andra har här möjligheter att identifiera och framföra behov av forskningsinsatser. En av de främsta uppgifterna är utvecklingen av fjärde generationens reaktorer, med snabba neutroner, således direkt kopplat till utveckling av metoder för transmutation och separation. Till detta kommer också ett flertal andra projekt, bland annat grundforskning för att ta fram kärnfysikaliska och tekniska data som kan ligga till grund för den fortsatta utvecklingen på området (ANDES&lt;SPAN class="ft24"&gt;31&lt;/SPAN&gt;) och för att utveckla kemiska processer för separation (ACSEPT&lt;SPAN class="ft24"&gt;32&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Accurate Nuclear Data for nuclear Energy Sustainability.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Actinide reCycling by SEParation and Transmutation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft31"&gt;Återtag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Frågan om transmutation är intimt förknippad med frågan om möjligheten till återtag. Eftersom separation av de olika ingående komponenterna i avfallet är ett nödvändigt inslag i transmutationsprocessen, är denna också förknippad med frågan om upparbetning av det använda kärnbränslet. Tekniker liknande den vid transmutation av avfallet kan också komma att vara en förutsättning för framställning av bränsle till fjärde generationens kärnreaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Om man antar att transmutation någon gång i framtiden kommer att utvecklas till en fungerande teknisk metod för att användas i industriell skala, samtidigt som reaktortekniken utvecklas så att den effektivare kan utnyttja den energi som teoretiskt går att utnyttja ur bränslet, skulle avfallet som finns lagrat från dagens reaktorer kunna användas som bränsle, och dessutom skulle man kunna omvandla det till ämnen med betydligt kortare halveringstider och en lägre radiotoxicitet. Ett sådant scenario förutsätter att det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att återta avfallet för vidare bearbetning. Härigenom kommer frågan om hur man bedömer de framtida möjligheterna och sannolikheten för att denna teknik kommer till användning att ha bäring på diskussionen om hur avfallet ska förvaras. Intresset för att göra detta skulle bero på bland annat den framtida tillgången till naturligt uran ur gruvor. Idealiskt sett skulle man kunna reducera den nödvändiga förvaringstiden för avfallet till &lt;NOBR&gt;500–1000&lt;/NOBR&gt; år, samtidigt som radiotoxiciteten reduceras med en faktor 100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;Den traditionella typen av kärnreaktorer, som utnyttjar vanligt vatten för kylning, kommer med all sannolikhet att dominera energiproduktionen från kärnkraften under de närmaste &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; åren. Teknikutvecklingen på reaktor- och kärnbränsleområdet kommer att vara av avgörande betydelse för om avfallet från dagens och den närmaste framtidens reaktorer kan betraktas som en resurs för framtida generationer eller inte. Möjligheterna och fördelarna med att använda denna resurs måste då vägas mot de olika typer av risker detta innebär för nuvarande och framtida generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Transmutation och separation eliminerar inte behovet av geologiskt slutförvar, men kraven på den tekniska barriären kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31468x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;minska, liksom volymen av avfallet. Det kommer inte heller att finnas några ekonomiska incitament att efter transmutation eller ”förbränning” i en Generation IV reaktor återta avfallet. Däremot tillkommer låg- och medelaktivt avfall från transmutations- och separationsprocesserna, och dessa avfallsvolymer kan komma att öka vilket gör att det krävs större utrymme i dessa förvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Kärnavfallsrådets slutsats när det gäller transmutation kan formuleras med hänvisning till EURATOM, som tillsammans med Europeiska kommissionen har sammanfattat transmutationsfrågan på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Att använda kärnbränslet endast en gång förefaller inte vara ett uthålligt resursutnyttjande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Separation krävs för att reducera volymen och radiotoxiciteten på det avfall som behöver lagras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Transmutation identifieras som ett sätt att reducera avfallets totala halveringstid och följaktligen den nödvändiga lagringstiden till några hundra år.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Pågående forskning om transmutation kan, än så länge, betraktas som i sin linda. Även om man förutsätter framgång i denna forskning, är det orealistiskt att förvänta sig att storskaliga industriella anläggningar för ändamålet kommer att kunna byggas tidigare än om &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; år. Det är också viktigt att betona att denna komplicerade teknik, med relativt höga investeringskostnader, kräver att utvecklingen kan ske inom ramen för ett europeiskt samarbete. För att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de landvinningar som görs inom detta område krävs att vi deltar i de olika forskningsprogrammen. En nationell anläggning för Sverige ter sig i dag som ett orealistiskt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft70"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Samhällsvetenskapliga bidrag till belysningen av alternativfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet har regelbundet återkommit till frågan om den samhällsvetenskapliga forskningens relevans för kärnavfallsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Bhatnagar 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31469x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;2007 publicerades en rapport, där SKB:s samhällsforskningsprogram och annan fristående forskning på området inventerades&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Forskningsläget sammanfattades på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft15"&gt;Den samhällsvetenskapliga forskningen i fråga om kärnavfall är i dag till övervägande delen finansierad av sektorns egna aktörer, främst SKB, men i viss mån även SSI och SKI. Endast ett forskningsprojekt med stiftelsefinansiering och ett projekt med EU finansiering har identifierats (dessa medel handhas dessutom av samma forskare). SKB:s samhällsforskningsprogram har av naturliga skäl karaktären av tillämpad forskning, med fokus på lokaliseringsproblematiken, dock med en inbördes bredd. Inkluderat det forskningsprojekt som startats upp under 2006, kan frågor som berör lokala beslutsprocesser, lokala socioekonomiska faktorer och attityder och uppfattningar kring kärnavfall i bred mening, sägas vara en prioriterad fråga, även om internationella perspektiv inkluderas i forskningsprogrammet. Samtidigt kan konstateras att denna forskning inte berört frågor som problematiserar kärnavfallsfrågan i ett vidare nationellt demokratiskt och ekonomiskpolitiskt sammanhang. Exempelvis kopplas inte frågan samman med kärnkraftens till synes osäkra framtid i Sverige och den övergripande miljö- och energipolitiken. Även forskningen utanför den sektorsinitierade har i stor utsträckning fokuserat på processer på den lokala nivån, dock med ett mer tydligt fokus på aktörernas roller och strategier. Emellertid saknas här forskning som lyfter frågan till ett nationellt sammanhang, exempelvis inbegripet etiska, miljörättsliga, miljöpolitiska och energipolitiska problematiseringar.&lt;SPAN class="ft74"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;SKB:s samhällsforskningsprogram efter 2007 har utvecklats och breddats. Man kan bland annat notera Per Cramérs rättsvetenskapliga undersökning om ”Ansvarstagande i kärnbränslecykelns slutsteg”, Magnus Frostenssons projekt ”Slutförvarets industriella organisering” och Sven Ove Hanssons projekt om ”Etiska och filosofiska perspektiv på kärnavfallsfrågan”. Samhällsvetenskapliga aspekter på alternativfrågan har dock inte fått någon uppmärksamhet (även om frågan tangeras i Arne Kaijsers projekt ”Resurs eller avfall? Internationella beslutsprocesser kring använt kärnbränsle”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I detta sammanhang vill vi framförallt koncentrera oss på bristen på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning &lt;SPAN class="ft10"&gt;om de allmänna samhälleliga och kulturella villkoren för behandling av alternativfrågan&lt;/SPAN&gt;. Det finns i stort sett ingen forskning, som belyser denna fråga&lt;SPAN class="ft24"&gt;36&lt;/SPAN&gt;. Och detta trots att det inte saknas relevant samhälls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;KASAM Rapport 2007:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;KASAM Rapport 2007:5, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förutsättningarna för en bred hantering av alternativ i planeringsprocessen för slutförvar av kärnbränsle hanteras dock i forskningsprojektet ”Communities of practice – the Swedish case of final disposal of spent nuclear fuel” (Tuija &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hilding-Rydevik&lt;/NOBR&gt; och Antoienette&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;vetenskaplig teoribildning om samspelet mellan vetenskap och samhälle. Vi vill i detta sammanhang antyda hur en sådan teoribildning skulle kunna kasta ett betydelsefullt ljus över alternativfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En teoretisk bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;Re-thinking&lt;/NOBR&gt; Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertainty (2001) framlägger Helga Nowotny, Peter Scott and Michael Gibbons en teori om ett intensifierat samspel mellan forskare och olika samhällsinstitutioner. Tidigare talade forskarna till samhället – och samhället lyssnade. I dag svarar samhället med krav på relevans och tillämpbarhet. En ny form av omgivningsberoende forskning håller på att växa fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;One important change is the erosion of the collectivist &lt;NOBR&gt;belief-systems&lt;/NOBR&gt; that characterize the science system and generate the norms which bind it together. The result is less ´segregation´ from, and more ´integration´ with, society. &lt;NOBR&gt;-Scientists&lt;/NOBR&gt; now share their once exclusive systems for communicating information with these ´outsiders´. One way of putting it is to say that the rising tide of individualism in society now has reached collectivist scientific communities.&lt;SPAN class="ft74"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;Det finns många positiva konsekvenser av denna utveckling. Politiska och ekonomiska institutioner efterfrågar en evidensbaserad forskning för sin verksamhet och därmed kan beslutsunderlagets kvalitet förbättras. Samtidigt blir forskningen alltmer beroende av de begränsningar som utmärker den politiska och ekonomiska utvecklingen. Perspektiven begränsas och den vetenskapliga metodens problematisering uppfattas som mindre betydelsefull och kanske till och med som en “störningsfaktor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Nowotnys och andras teorier är naturligtvis inte oemotsagda, men det finns ändå anledning att påminna om dess relevans för kärnavfallsfrågan i allmänhet och alternativfrågan i synnerhet. Har politiska och ekonomiska intressen begränsat perspektiven och lämnat vissa alternativa metoder för hanteringen av det använda kärnbränslet obeaktade? Har fördelarna med planeringsförutsätt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft42"&gt;Wärnbäck, Sveriges lantbruksuniversitet, finansierat av Formas). Naturvårdsverket har också givit Tuija &lt;NOBR&gt;Hilding-Rydevik&lt;/NOBR&gt; och Lars Emmelin i uppdrag att göra en förstudie om hur alternativkravet i miljöbalkens &lt;NOBR&gt;MKB-krav&lt;/NOBR&gt; hanteras och om det finns stora problem i denna hantering (avslutas årsskiftet 2010/2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Nowotny et al. 2001, pp. 102 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;ningen – KBS 3 metoden – blivit accentuerade och nackdelarna inte tillräckligt belysta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Perspektivbegränsning i kärnavfallsfrågan?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;I Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2007:38 framhölls den så kallade &lt;NOBR&gt;AKA-utredningens&lt;SPAN class="ft24"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt; &lt;/SPAN&gt;betydelse för den efterföljande utvecklingen på kärnavfallsområdet&lt;SPAN class="ft24"&gt;39&lt;/SPAN&gt;. KBS 1 metoden, som utvecklades i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; byggde på ett geologiskt flerbarriärsystem som sedan vidareutvecklats av SKB till den så kallade &lt;NOBR&gt;KBS-3-metoden.&lt;/NOBR&gt; Enligt ett regeringsbeslut 2001 skulle denna metod utgöra en planeringsförutsättning för de kommande platsundersökningarna. KBS &lt;NOBR&gt;3-metoden&lt;/NOBR&gt; innebär en geologisk direktdeponering av korrosionsbeständiga kopparkapslar, omgivna av bentonitlera på cirka 500 meters djup i stabilt svenskt urberg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Geologisk direktdeponering har också blivit ett huvudalternativ i många andra länder. (Finland har exempelvis valt &lt;NOBR&gt;KBS-3-metoden&lt;/NOBR&gt; med en inneslutning av det högaktiva avfallet i insatser av järn omslutna av koppar.) De svenska myndigheternas föreskrifter är också tydligt utformade med hänsyn till &lt;NOBR&gt;KBS-3-metoden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;Från samhällsvetenskaplig utgångspunkt finns det anledning att ställa sig frågan huruvida politiska instanser, myndigheter och industri i alltför hög grad bildat en intressegemenskap kring KBS- &lt;NOBR&gt;3-metoden,&lt;/NOBR&gt; vilken begränsat forsknings- och teknikutvecklingen i relation till alternativa metoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet har ett särskilt ansvar att motverka en perspektivbegränsning i kärnavfallsfrågan och påtala de brister i det tekniska och vetenskapliga underlaget som en sådan begräsning kan medföra. Därtill kommer den begränsning som SKB:s dominans inom kärnavfallsforskningen kan medföra. Frågan om hur SKB:s forskning upphandlats, publicerats och kritiskt analyseras blir av central betydelse. I fokus kommer också frågan om regeringen och myndigheterna i tillräcklig utsträckning uppmärksammat behovet av samhällsvetenskaplig forskning. Har regeringens forskningsproposition, myndigheternas regleringsbrev och föreskrifterna för kärnavfallsfonden i tillräckligt stor utsträckning uppmärksammat samhällsvetenskapliga perspektiv?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;, SOU 1976:30, 31 och 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;SOU 2007:38, s. 20 och 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31472x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet har i olika sammanhang påtalat behovet av fristående kärnavfallsforskning bland annat på det samhällsvetenskapliga området.&lt;A href="#page_72"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är i detta sammanhang intressant att notera att SKB nyligen också uppmärksammat det samma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Man skulle kunna hävda – som en del debattörer gjort – att kärnavfallsfrågan är av särskild nationell betydelse och därför bör studeras med medel av från industrin fristående instanser. Man kan ställa frågan varför statliga forskningsråd och myndigheter inte skapat egna större program för att finansiera forskningsprojekt på ett så viktigt område som kärnavfallets sociala och samhälleliga dimensioner. Sådana program skulle ha kunnat fungera som komplement till den forskningsverksamhet som SKB tagit initiativ till. Så har emellertid inte skett. Inte heller i regeringens aktuella forskningsproposition har området lyfts fram som särskilt väsentligt att satsa på. Därför har det blivit så att en stor del av den samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskap som i dag finns om kärnavfallsfrågan i Sverige har tagits fram inom SKB:s samhällsforskningsprogram. Vi konstaterar att utan SKB:s finansiering hade större delen av forskningen inte genomförts&lt;SPAN class="ft24"&gt;41&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;SKB:s beredningsgrupp anser vidare att de kunskaper som tillförts kärnavfallsfrågan genom dess samhällsforskningsprogram är tillförlitliga. Man framhåller att forskningsverksamheten på SKB utförs på universitet, högskolor och forskningsinstitut både inom och utanför Sverige, och att den håller hög kvalitet och bedrivs med hög vetenskaplig integritet. Med den insyn Kärnavfallsrådet beretts i programmet, finns det ingen grund att ifrågasätta detta påstående. Det hindrar dock inte att det &lt;NOBR&gt;kritiskt-samhällsvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; perspektivet på till exempel alternativfrågan kunde fått större uppmärksamhet. Redan 2007 framhöll Kärnavfallsrådet att det är oklart i vilken utsträckning som det samhällsvetenskapliga forskningsprogrammet är relaterat till befintliga kunskapsluckor. Denna oklarhet kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Ovanstående resonemang förtydligar och exemplifierar behovet av forskning som belyser förutsättningarna för planering och beslutsfattande, bland annat när det gäller alternativhantering, för verksamheter av slutförvarsfrågans karaktär. Än en gång vill Kärnavfallsrådet uppmärksamma behovet av kritiskt reflekterande samhällsvetenskaplig kärnavfallsforskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Se t.ex. Kunskapslägesrapporten 2007 (SOU 2007:38, s. 74).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft26"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Samhällsforskning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004–2009.&lt;/NOBR&gt; Teman, resultat och reflektioner. SKB. 2010, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Olika sociala, politiska och ekonomiska processer kan ha medfört en perspektivbegränsning till nackdel för alternativa metoder. Även om SKB:s samhällsforskningsprogram tillfört området viktiga kunskaper, saknas i stort sett samhällsvetenskaplig och kritiskt reflekterande forskning som belyser slutförvarsfrågan, till exempel när det gäller förutsättningarna för planering och beslutsfattande, bland annat när det gäller alternativhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft22"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kärnavfallsrådets ställningstaganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft8"&gt;De rättsliga, politiska, ekonomiska och demokratiska förutsättningarna att få fram och värdera olika alternativ till slutförvar av utbränt kärnbränsle är av fundamental betydelse för ett tillförlitligt beslutsunderlag, som möjliggör en säker och socialt legitim lösning på slutförvarsfrågan. Rättsutvecklingen ger vid handen att kraven på alternativ redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen har aktualiserats, framhävts och förtydligats i olika aktuella rättsfall. Detta har sannolikt konsekvenser för kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll i SKB:s ansökan och den rättsliga bedömningen av denna och av ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Tekniskt och vetenskapligt har vissa landvinningar gjorts när det gäller djupa borrhål och transmutation. Det finns dock i dag ingen metod som kan mäta sig med &lt;NOBR&gt;KBS-3&lt;/NOBR&gt; när det gäller genomarbetning och utvecklad kunskapsbas. Olika sociala, politiska och ekonomiska processer kan ha medfört en perspektivbegränsning till nackdel för alternativa metoder. Det saknas i stort samhällsvetenskaplig och kritisk reflekterande forskning som belyser slutförvarsfrågan, till exempel när det gäller förutsättningarna för planering och beslutsfattande, bland annat när det gäller alternativhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft8"&gt;Frågan om hur alternativ tas fram, accepteras, legitimeras, värderas med mera, kopplar såväl till tekniska som sociala och kulturella aspekter. Frågan om alternativ i planering och beslutsfattande om slutförvar av kärnbränsle visar tydligt på behovet av såväl teknisk som samhällsvetenskaplig forskning oberoende av verksamhetsutövarens direkta behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Kärnavfallsrådet anser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;att rättsutvecklingen talar för att en större vikt måste fästas vid alternativredovisningen i kärnavfallsfrågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att SKB i sin slutliga ansökan om uppförande av en slutförvarsanläggning för använt kärnbränsle tydligt bör redovisa och motivera sina ställningstaganden vad gäller konceptet djupa borrhål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;att teknikutvecklingen på reaktor- och kärnbränsleområdet kommer att vara av avgörande betydelse för om det avfall som genereras i dagens och den närmaste framtidens reaktorer kan betraktas som en resurs för framtida generationer eller inte. Transmutation och separation eliminerar inte behovet av geologiskt slutförvar, men kraven på de tekniska barriärerna kommer att minska, liksom volymen av avfallet. Däremot tillkommer låg- och medelaktivt avfall från transmutations- och separationsprocesserna, och dess avfallsvolymer kan komma att öka, vilket gör att det krävs större utrymme i dess förvar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att om någon eller alla av alternativen till KBS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3-metoden&lt;/NOBR&gt; av SKB i en kommande ansökan bedöms som orealistiska eller av andra skäl ogenomförbara, bör SKB ge hållbara och relevanta skäl för denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;att det är angeläget att resurser tillskapas för att stimulera en samhällsvetenskaplig och kritiskt reflekterande forskning om kärnavfallsfrågan och villkoren för planerings- och beslutsfattande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft20"&gt;SOU 2011:14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft30"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft31"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;AKA-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Be- tänkande från &lt;NOBR&gt;AKA-utredningen.&lt;/NOBR&gt; SOU 1976:41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Baldwin T, Chapman N, Neall F, 2008. Geological Disposal Options for &lt;NOBR&gt;High-Level&lt;/NOBR&gt; Waste and Spent Fuel. Report for the UK Nuclear Decommissioning Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Aneheim, E., Ekberg, C., Fermvik, A., Foreman, M, Löfström- Engdahl, E., Retegan, T., Skarnemark, G., Špendlíková, I. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Partitioning and transmutation Annual report 2009 &lt;/SPAN&gt;SKB Rapport R10- 07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;Bhatnagar V.P., Van Goethem G.,: &lt;SPAN class="ft10"&gt;EU strategy in partitioning and transmutation and its implementation within the EURATOM framework programmes&lt;/SPAN&gt;. In: Actinide and Fission Product Partitioning and Transmutation, Tenth OECD Nuclear Energy Agency Information Exchange Meeting in Mito, Japan 2008, p. &lt;NOBR&gt;43–51,&lt;/NOBR&gt; NEA No. 6420, ISBN &lt;NOBR&gt;978-92-64-99097-5&lt;/NOBR&gt; (2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Jan Blomgren (ed.) &lt;/SPAN&gt;Partitioning and transmutation Current developments – 2010 A report from the Swedish reference group for &lt;NOBR&gt;P&amp;T-research&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; SKB Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;TR-10-35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Brady P, Arnold B, Freeze G, Swift P, Bauer S, Kanney J, Rechard R, Stein J, 2009. Deep Borehole Disposal of &lt;NOBR&gt;High-Level&lt;/NOBR&gt; Radioactive Waste. &lt;NOBR&gt;SAND2009-4401,&lt;/NOBR&gt; Sandia National Laboratories.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Beswick J, 2008. Status of technology for deep borehole disposal. EPS International Contract No NP 01185. Report for the UK Nuclear Decommissioning Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;Hilding-Rydevik,&lt;/NOBR&gt; T and Wärnbäck, Antoienette (2010) /ref artikel/ &lt;NOBR&gt;Hilding-Rydevik,&lt;/NOBR&gt; T och Emmelin, L (2010) /ref rapportmanus/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft8"&gt;Jackson D, Dormuth K, 2008. Watching Brief on Reprocessing, Partitioning and Transmutation and Alternative Waste Management Technology – Annual Report 2008. NWMO &lt;NOBR&gt;TR-2008-&lt;/NOBR&gt; 22, Nuclear Waste Management Organization.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;KASAM. &lt;/SPAN&gt;Transmutation – ett alternative till slutförvaring. En uppmärksammad fråga&lt;SPAN class="ft12"&gt;. I Kunskapslägesrapport 2004, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;323–384.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; SOU 2004:67.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;MIT Nuclear Fuel Cycle Study Advisory Committee. &lt;SPAN class="ft11"&gt;The future of the nuclear fuel cycle – An interdisciplinary MIT study &lt;/SPAN&gt;(2010).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;P class="p5 ft20"&gt;Alternativfrågan – rättsliga, tekniska och samhällsvetenskapliga perspektiv SOU 2011:14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Report, Massachusets Institute of Technology, ISBN &lt;NOBR&gt;978-0-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;9828008-1-2.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;Nowotny, Helga, Peter Scott &amp; Michael Gibbons, 2001. &lt;NOBR&gt;Re-thinking&lt;/NOBR&gt; Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertainity. Cambridge: Polity Press.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Nuclear Energy Agency: &lt;/SPAN&gt;Physics and Safety of Transmutation Systems. A Status Report&lt;SPAN class="ft12"&gt;. NEA No. 6090, ISBN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;92-64-01082-3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; (2006).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Werkander, J. Transmutation – En genomgång av teknik och forskning i anslutning till upparbetning, separation, och transmutation av använt kärnbränsle. Uppsala universitet, System i teknik och samhälle, projektrapport 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Åhäll K I 2009. ”Brister i redovisningen av djupa borrhål som alternativmetod inför &lt;NOBR&gt;MKB-prövningen&lt;/NOBR&gt; av ett svenskt slutförvar 27 mars 2009”.Rapport till Kärnavfallsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;http://www.sddp.se/sites/default/files/SDDP_ScienceTechnology &lt;NOBR&gt;Plan_2010-print.pdf&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31477x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p5 ft77"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Välfärdsstaten i arbete. Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Transporter av frihetsberövade. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft80"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft80"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft80"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft80"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011 – geologin, barriärerna, alternativen. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZB31478x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p5 ft77"&gt;Statens offentliga utredningar 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft6"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p5 ft82"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft80"&gt;Transporter av frihetsberövade. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft82"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Uppföljning av signalspaningslagen. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft82"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Sanktionsavgifter på trygghetsområdet. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft80"&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft80"&gt;Barnen som samhället svek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft80"&gt;Åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft82"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft80"&gt;Välfärdsstaten i arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft80"&gt;Inkomsttrygghet och omfördelning med incitament till arbete. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft80"&gt;Långtidsutredningen 2011. Huvudbetänkande. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft82"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft80"&gt;Svart på vitt – om jämställdhet i akademin. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Den framtida gymnasiesärskolan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft80"&gt;– en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft82"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft80"&gt;– geologin, barriärerna, alternativen. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft82"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Medfinansiering av transportinfrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft80"&gt;– utvärdering av förhandlingsarbetet jämte överväganden om brukaravgifter och lånevillkor. [12]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p5 ft82"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft80"&gt;Antidopning Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft80"&gt;En ny väg för arbetet mot dopning. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft82"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft80"&gt;Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige. [5]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZB314</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2011__14.pdf</filnamn>
<filstorlek>886671</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2011</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F2BAF112-B0FF-4B68-BCCC-C05E60F534BF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>