<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2728394</hangar_id>
 <dok_id>GZ031</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2011/12:1 1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning>d1</tempbeteckning>
 <organ>FI</organ>
 <mottagare>FiU</mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-09-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2013-02-16 09:08:37</systemdatum>
 <publicerad>2011-09-20 11:21:12</publicerad>
 <titel>Budgetpropositionen för 2012 del 1</titel>
 <subtitel>1 </subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Budgetpropositionen för 2012 del 1&lt;/TITLE&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 244px 0px 575px 85px;padding: 0px;border: none;width: 709px;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:129px;left:76px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 95px 0px 242px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_3 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:256px;z-index:-1;width:89px;height:163px;}
#page_3 #dimg1 #img1 {width:89px;height:163px;}




#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_4 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_4 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:55px;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:605px;height:55px;}




#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 596px;padding: 0px;border:none;width: 132px;overflow: hidden;}

#page_5 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:55px;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:605px;height:55px;}




#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 1236px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 1234px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 596px;padding: 0px;border:none;width: 132px;overflow: hidden;}

#page_7 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_7 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}




#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 0px 125px;padding: 0px;border: none;width: 980px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 980px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 144px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 650px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 518px;padding: 0px;border:none;width: 132px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 182px;padding: 0px;border: none;width: 612px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 612px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 472px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 182px;padding: 0px;border: none;width: 612px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 612px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 472px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 1290px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 1290px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 371px 0px 0px 529px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_18 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}




#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 144px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 525px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 144px;padding: 0px;border: none;width: 650px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 650px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 839px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 241px;padding: 0px;border: none;width: 530px;height: 1123px;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:87px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 602px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:295px;height:267px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:295px;height:267px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:771px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:293px;height:771px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:499px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:456px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:605px;height:456px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:878px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:506px;height:878px;}

#page_34 #inl_img1 {position:relative;width:26px;height:7px;}
#page_34 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:7px;}



#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:401px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:605px;height:401px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 593px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:952px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:627px;height:952px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 110px;padding: 0px;border: none;width: 684px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:642px;height:944px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:642px;height:944px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:253px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:606px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:603px;height:606px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:859px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:910px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:506px;height:910px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:295px;height:623px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:295px;height:623px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 602px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:798px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:294px;height:798px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:217px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:293px;height:217px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 110px;padding: 0px;border: none;width: 684px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:631px;height:952px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:631px;height:952px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 53px;padding: 0px;border: none;width: 741px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 601px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:631px;height:952px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:631px;height:952px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 453px 0px 0px 312px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_4 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 53px;padding: 0px;border: none;width: 741px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 601px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:631px;height:952px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:631px;height:952px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 110px;padding: 0px;border: none;width: 684px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 603px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:631px;height:944px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:631px;height:944px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 563px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 593px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:902px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:623px;height:902px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 397px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 53px;padding: 0px;border: none;width: 741px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 601px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:944px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:627px;height:944px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:620px;height:952px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:620px;height:952px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 522px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_3 {border:none;margin: 86px 0px 0px 593px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:616px;height:936px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:616px;height:936px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:635px;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:605px;height:635px;}

#page_62 #inl_img1 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img2 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_62 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img5 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img7 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img9 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img10 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img11 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img12 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img13 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img14 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img15 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img16 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img17 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img18 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img19 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img20 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_62 #inl_img21 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img22 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img23 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img24 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img25 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img26 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img27 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img28 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img29 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img30 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img31 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img32 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img33 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img34 {position:relative;width:1px;height:6px;}
#page_62 #inl_img35 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img36 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img37 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img38 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img39 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img40 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img41 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img42 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img43 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img44 {position:relative;width:0px;height:6px;}
#page_62 #inl_img45 {position:relative;width:0px;height:6px;}



#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_4 {border:none;margin: 13px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:782px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:507px;height:782px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:253px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:27px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:293px;height:27px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:878px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:606px;height:878px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:235px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:293px;height:235px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 203px;padding: 0px;border: none;width: 591px;height: 1123px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:125px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 654px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:66px;z-index:-1;width:605px;height:10px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:605px;height:10px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 285px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 247px;padding: 0px;border: none;width: 547px;height: 1123px;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:81px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 142px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 588px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:605px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:907px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 489px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:477px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 403px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:460px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:495px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:192px;height:495px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 446px;padding: 0px;border:none;width: 140px;overflow: hidden;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:891px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 212px;padding: 0px;border:none;width: 42px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_5 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_6 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 105px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:958px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_4 {border:none;margin: 27px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_5 {border:none;margin: 67px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_6 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_116 #tx1 {position:absolute;top:221px;left:242px;width:213px;height:170px;}
#page_116 #tx2 {position:absolute;top:463px;left:242px;width:213px;height:68px;}

#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_3 {border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:958px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 105px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:843px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:192px;height:843px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}



#page_120 #tx1 {position:absolute;top:635px;left:241px;width:222px;height:15px;}
#page_120 #tx2 {position:absolute;top:652px;left:257px;width:202px;height:54px;}
#page_120 #tx3 {position:absolute;top:704px;left:241px;width:222px;height:15px;}
#page_120 #tx4 {position:absolute;top:722px;left:257px;width:196px;height:51px;}
#page_120 #tx5 {position:absolute;top:774px;left:241px;width:222px;height:15px;}

#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 39px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 670px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 332px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 392px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:530px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:425px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:192px;height:425px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 466px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_3 {border:none;margin: 70px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:772px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:151px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:192px;height:151px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 221px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_4 {border:none;margin: 541px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 208px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 674px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 450px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 224px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 857px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:546px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:322px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:633px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:192px;height:633px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:772px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:119px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:192px;height:119px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 913px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 479px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:374px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:581px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:192px;height:581px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 573px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:252px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:686px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:269px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:192px;height:269px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_3 {border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 125px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 367px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_3 {border:none;margin: 152px 0px 0px 125px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 766px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_4 {border:none;margin: 140px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:738px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_4 {border:none;margin: 29px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}




#page_161 #tx1 {position:absolute;top:80px;left:242px;width:219px;height:68px;}
#page_161 #tx2 {position:absolute;top:149px;left:242px;width:219px;height:54px;}
#page_161 #tx3 {position:absolute;top:201px;left:242px;width:219px;height:119px;}
#page_161 #tx4 {position:absolute;top:322px;left:242px;width:219px;height:85px;}

#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_4 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}




#page_163 #tx1 {position:absolute;top:80px;left:242px;width:219px;height:34px;}
#page_163 #tx2 {position:absolute;top:132px;left:242px;width:219px;height:119px;}
#page_163 #tx3 {position:absolute;top:253px;left:242px;width:219px;height:68px;}
#page_163 #tx4 {position:absolute;top:357px;left:242px;width:219px;height:34px;}
#page_163 #tx5 {position:absolute;top:392px;left:242px;width:219px;height:34px;}
#page_163 #tx6 {position:absolute;top:426px;left:242px;width:219px;height:85px;}
#page_163 #tx7 {position:absolute;top:513px;left:242px;width:219px;height:54px;}

#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 242px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 427px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_4 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 450px;padding: 0px;border: none;width: 344px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 197px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_3 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_4 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 220px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 344px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_6 {border:none;margin: 81px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 219px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_4 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}




#page_170 #tx1 {position:absolute;top:392px;left:257px;width:70px;height:17px;}
#page_170 #tx2 {position:absolute;top:409px;left:242px;width:219px;height:85px;}
#page_170 #tx3 {position:absolute;top:496px;left:242px;width:219px;height:34px;}

#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 196px;padding: 0px;border: none;width: 598px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 451px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:633px;left:0px;z-index:-1;width:484px;height:132px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:484px;height:132px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 112px;padding: 0px;border: none;width: 682px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 374px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:36px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:485px;height:36px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:374px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:192px;height:374px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:723px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:232px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:192px;height:232px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 208px;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 782px 0px 0px 439px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:165px;left:0px;z-index:-1;width:102px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:102px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 131px;padding: 0px;border: none;width: 663px;height: 1123px;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:197px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:380px;left:66px;z-index:-1;width:293px;height:565px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:293px;height:565px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:504px;height:16px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:504px;height:16px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_3 {border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:859px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:507px;height:910px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:507px;height:910px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 57px;padding: 0px;border: none;width: 737px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 590px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:944px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:627px;height:944px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:930px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:624px;height:930px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 586px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:942px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:623px;height:942px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 117px;padding: 0px;border: none;width: 677px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:0px;z-index:-1;width:613px;height:416px;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:613px;height:416px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 517px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_3 {border:none;margin: 4px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:306px;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:605px;height:306px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:583px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:209px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:506px;height:209px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:479px;left:0px;z-index:-1;width:295px;height:398px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:295px;height:398px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:376px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:601px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:293px;height:601px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:798px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:603px;height:798px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:206px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:293px;height:206px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:474px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:605px;height:474px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 668px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 743px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 96px;padding: 0px;border: none;width: 698px;height: 1123px;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:232px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 647px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:307px;left:66px;z-index:-1;width:605px;height:659px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:605px;height:659px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:288px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:216px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:293px;height:216px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:300px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:605px;height:300px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:578px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:605px;height:578px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:629px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:605px;height:629px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:794px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:605px;height:794px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:443px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:605px;height:443px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:772px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:605px;height:772px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:894px;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:603px;height:894px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:722px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:506px;height:722px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 672px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:1px;z-index:-1;width:605px;height:894px;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:605px;height:894px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:762px;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:605px;height:762px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:788px;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:605px;height:788px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 728px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 314px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:910px;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:605px;height:910px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:548px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:237px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:605px;height:237px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:685px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:294px;height:685px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:214px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:293px;height:214px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 603px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:422px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:294px;height:422px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 310px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 274px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:383px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:294px;height:383px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 225px;padding: 0px;border: none;width: 569px;height: 1123px;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:103px;z-index:-1;width:443px;height:1123px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:443px;height:1123px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 125px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_3 {border:none;margin: 25px 0px 0px 125px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:342px;left:123px;z-index:-1;width:605px;height:20px;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:605px;height:20px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 170px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:168px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:293px;height:168px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 13px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:703px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:605px;height:703px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:428px;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:605px;height:428px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:737px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:151px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:293px;height:151px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 350px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:513px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:605px;height:513px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 243px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:293px;height:151px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 324px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:172px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:605px;height:172px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:185px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:293px;height:185px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 120px;padding: 0px;border: none;width: 674px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 673px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 316px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 9px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:608px;height:814px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:608px;height:814px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:213px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:766px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:293px;height:766px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:603px;height:247px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:603px;height:247px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 359px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:606px;height:524px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:606px;height:524px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:323px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:293px;height:81px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:116px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:293px;height:116px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:82px;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:293px;height:82px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:730px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:293px;height:730px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:823px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:293px;height:823px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 260px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 52px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_5 {border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:99px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:293px;height:99px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:64px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:293px;height:64px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:321px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:376px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:293px;height:376px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:99px;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:293px;height:99px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:341px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:293px;height:341px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:955px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:774px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:81px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:293px;height:81px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:64px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:293px;height:64px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:293px;height:151px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 25px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:317px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:182px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:605px;height:182px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:837px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:60px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:605px;height:60px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 61px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:321px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:654px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:293px;height:654px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:272px;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:293px;height:272px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:513px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:605px;height:513px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:723px;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:293px;height:723px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 358px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:304px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:220px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:293px;height:220px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:372px;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:605px;height:372px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 35px 'Times New Roman';line-height: 43px;}
.ft1{font: 27px 'Times New Roman';line-height: 31px;}
.ft2{font: 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft3{font: 27px 'Times New Roman';line-height: 33px;}
.ft4{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft5{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft6{font: 19px 'Times New Roman';line-height: 21px;}
.ft7{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft8{font: bold 16px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 19px;}
.ft9{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft10{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft13{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft15{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft16{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft18{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft19{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft20{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft21{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 254px;line-height: 0px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 311px;line-height: 0px;}
.ft25{font: 1px 'Times New Roman';margin-left: 311px;line-height: 0px;}
.ft26{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft27{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 54px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft30{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft31{font: italic 17px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 36px;line-height: 17px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 5px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft35{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 47px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 29px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft40{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft41{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft42{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 56px 'Times New Roman';line-height: 81px;}
.ft44{font: 32px 'Arial';line-height: 36px;}
.ft45{font: 32px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 36px;}
.ft46{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft47{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 19px;}
.ft48{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft49{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft50{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft52{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft53{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft54{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft55{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft56{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft57{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft58{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft59{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft60{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft61{font: 8px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 10px;}
.ft62{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft63{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft64{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 16px;}
.ft65{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft66{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft69{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft70{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft71{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft72{font: bold 7px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft73{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft74{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft75{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft76{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft79{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft80{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 10px;}
.ft81{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft82{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft83{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft84{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft85{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft87{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft88{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft89{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft92{font: bold 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft93{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft94{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft95{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft96{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft97{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft98{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft99{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft100{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft102{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft104{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft105{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft106{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft107{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft108{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft109{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft111{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft112{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft113{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft114{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft115{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft116{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft117{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft118{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft119{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft120{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft121{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 9px 'MS PGothic';line-height: 14px;}
.ft123{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft124{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft125{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft126{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft127{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft128{font: 5px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft130{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft131{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft132{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft133{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft134{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft135{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft137{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft138{font: bold 16px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft139{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 19px;}
.ft140{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft141{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft142{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft143{font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft144{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 16px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft145{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft146{font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft147{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft148{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft149{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft150{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft151{font: bold 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft152{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft155{font: bold 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft156{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 11px;}
.ft157{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;}
.ft158{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft159{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft160{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft161{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft162{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft163{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft164{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft165{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft166{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft167{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 10px;}
.ft168{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft169{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft170{font: 6px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft171{font: 56px 'Times New Roman';line-height: 64px;}
.ft172{font: 56px 'Times New Roman';line-height: 70px;}
.ft173{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft174{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft175{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft176{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft177{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft178{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft179{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft180{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft181{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft182{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft183{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft184{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 19px;}
.ft185{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft186{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft187{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft188{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft189{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft190{font: italic 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft191{font: italic 12px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft192{font: italic 13px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft193{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft194{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft195{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft196{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft197{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft198{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft199{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft200{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 17px;}
.ft201{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft202{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft203{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft204{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft205{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft206{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft207{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft208{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft209{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft210{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft211{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft212{font: bold 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft213{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft214{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft215{font: italic 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft216{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft217{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft218{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft219{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft220{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft221{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft222{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft223{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft224{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft225{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft226{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft227{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft228{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft229{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft230{font: 32px 'Arial';line-height: 39px;}
.ft231{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft232{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft233{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft234{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft235{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 16px;}
.ft236{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft237{font: bold 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft238{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft239{font: bold 11px 'Times New Roman';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft240{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft241{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft242{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft243{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft244{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft245{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft246{font: bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft247{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;}
.ft248{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft249{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft250{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft251{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 16px;}
.ft252{font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft253{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft254{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft255{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft256{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft257{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft258{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft259{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft260{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft261{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft262{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft263{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft264{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft265{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 16px;}
.ft266{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft267{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft268{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft269{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft270{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft271{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft272{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft273{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft274{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft275{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft276{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 18px;}
.ft277{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft278{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 33px;line-height: 18px;}
.ft279{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft280{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft281{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft282{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft283{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft284{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft285{font: bold 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft286{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 18px;}
.ft287{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft288{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;}
.ft289{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;}
.ft290{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft291{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft292{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft293{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft294{font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft295{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;}
.ft296{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft297{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft298{font: bold 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft299{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft300{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft301{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 18px;}
.ft302{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft303{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft304{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft305{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft306{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 17px;}
.ft307{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}
.ft308{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}
.ft309{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 16px;}
.ft310{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 16px;}
.ft311{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft312{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 211px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -106px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 245px;padding-right: 288px;margin-top: 241px;margin-bottom: 0px;text-indent: -81px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-left: 159px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 107px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 517px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 515px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 403px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 407px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 185px;padding-right: 1100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -310px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 622px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 182px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 182px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p63{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p64{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 258px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 277px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 290px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p75{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p77{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: left;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: left;padding-left: 439px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 275px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;text-indent: 113px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 207px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 61px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 139px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 38px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 217px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 67px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p149{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 5px;padding-top: 4px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p155{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p165{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p166{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p167{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 61px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-top: 4px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 139px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 380px;padding-top: 4px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 9px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p201{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:14px;height:26px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:25px;height:24px;}
.p211{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:15px;height:26px;}
.p212{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:16px;height:26px;}
.p213{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:20px;height:26px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:23px;height:24px;}
.p215{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:12px;height:26px;}
.p216{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:19px;height:26px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:17px;height:26px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:18px;height:25px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:19px;height:24px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:17px;height:23px;}
.p221{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:16px;height:23px;}
.p222{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:14px;height:21px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 21px;padding-top: 4px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p258{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 50px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 5px;padding-top: 4px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p286{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 4px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 1px;padding-top: 4px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p299{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p300{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p328{text-align: justify;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: justify;padding-top: 4px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 111px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 436px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 437px;padding-top: 4px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 33px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 38px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 20px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 20px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 20px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 173px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 59px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 172px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p420{text-align: left;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p423{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 37px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 45px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 47px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 152px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-right: 260px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 40px;}
.p450{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 68px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 108px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 375px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 240px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 282px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p515{text-align: left;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 199px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 180px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: center;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p524{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 477px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 221px;padding-right: 212px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 242px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: center;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p556{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: left;padding-right: 367px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p561{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: right;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-right: 210px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 450px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p597{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p605{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p625{text-align: right;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p626{text-align: left;padding-left: 208px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 450px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 450px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 450px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p643{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p645{text-align: justify;margin-top: 324px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 264px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p648{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 453px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 222px;padding-right: 332px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: right;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p664{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p665{text-align: left;margin-top: 390px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 180px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p670{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p672{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p673{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 203px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p685{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p686{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p687{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: right;padding-right: 211px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: right;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p691{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p692{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p696{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 445px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 445px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p711{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 208px;padding-right: 235px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 266px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p714{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 254px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p720{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p721{text-align: left;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 182px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 563px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 210px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p731{text-align: left;padding-right: 124px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p734{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: left;margin-top: 251px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 212px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p755{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p756{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: center;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p759{text-align: center;padding-left: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p760{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 125px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 23px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 125px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 203px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p770{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p771{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p773{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: right;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: right;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p777{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 125px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 242px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: center;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p787{text-align: left;padding-left: 242px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p791{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p793{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: right;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 263px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 252px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p801{text-align: justify;padding-right: 366px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: center;padding-left: 169px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p806{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 366px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p808{text-align: justify;padding-right: 366px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 209px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-right: 450px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 242px;padding-right: 208px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: right;padding-right: 209px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 222px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p817{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p818{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 207px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 221px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p826{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 218px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 377px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 450px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: right;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p835{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 171px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p843{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p844{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p846{text-align: justify;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p850{text-align: left;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 224px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p852{text-align: justify;padding-right: 208px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 176px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 214px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 238px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 256px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 224px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 186px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 233px;padding-right: 2px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;text-indent: -160px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 22px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 54px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p876{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 4px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p879{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 129px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p886{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p890{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p891{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 196px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 188px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 50px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p897{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 39px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p911{text-align: left;padding-right: 33px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p914{text-align: right;padding-right: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p915{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p926{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 87px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p929{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 24px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 1px;padding-top: 4px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 139px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p947{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-right: 54px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p954{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 310px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 124px;padding-right: 151px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -124px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p967{text-align: left;padding-right: 57px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p971{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p972{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 38px;}
.p973{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p976{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p977{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p978{text-align: left;padding-right: 58px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p992{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 32px;}
.p1001{text-align: right;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: right;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: right;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 109px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 42px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1016{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 48px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1020{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-right: 20px;padding-top: 4px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 23px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1060{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1062{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 22px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1066{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1079{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 23px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1091{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 135px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1095{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1096{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1097{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1104{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1110{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 68px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1114{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1123{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1127{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1128{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 41px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1130{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 40px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1132{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1134{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1135{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1137{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1138{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1139{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1140{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1142{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1148{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1149{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1151{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1152{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 195px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1155{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 29px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1157{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1160{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 87px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1164{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 163px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 134px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 59px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1172{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1173{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 516px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-right: 47px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1179{text-align: justify;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 52px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 4px;padding-right: 54px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 21px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 23px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1191{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: justify;padding-right: 68px;padding-top: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 65px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1196{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1198{text-align: left;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-right: 23px;padding-top: 4px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1203{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1206{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1207{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 40px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1219{text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 112px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1220{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1222{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1226{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1227{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 43px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1229{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 29px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1232{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1234{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1235{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1239{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;}
.p1242{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1244{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1245{text-align: justify;padding-left: 58px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1248{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1250{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1253{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-right: 60px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1256{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 57px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1258{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1260{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1263{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1265{text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 50px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p1266{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1268{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1269{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1270{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 148px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1272{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1273{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1274{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1275{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1277{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1279{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-right: 25px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1282{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1283{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1285{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1286{text-align: justify;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1288{text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1290{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1291{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1293{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1294{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1295{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1296{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1298{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 141px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1302{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 80px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1304{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1305{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1306{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1307{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 161px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1311{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1315{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1318{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1319{text-align: justify;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1320{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1321{text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1322{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1323{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1324{text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 191px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;}
.p1326{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}

.td0{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td1{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td7{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td8{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 482px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td11{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td12{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td13{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 500px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 502px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 428px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 495px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 414px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 493px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 488px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 458px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 579px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 503px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 476px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 467px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 461px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td324{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td333{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td358{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 255px;vertical-align: bottom;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 19px;}
.tr2{height: 17px;}
.tr3{height: 33px;}
.tr4{height: 16px;}
.tr5{height: 20px;}
.tr6{height: 54px;}
.tr7{height: 3px;}
.tr8{height: 22px;}
.tr9{height: 833px;}
.tr10{height: 0px;}
.tr11{height: 309px;}
.tr12{height: 1013px;}
.tr13{height: 977px;}
.tr14{height: 904px;}
.tr15{height: 868px;}
.tr16{height: 832px;}
.tr17{height: 796px;}
.tr18{height: 742px;}
.tr19{height: 706px;}
.tr20{height: 652px;}
.tr21{height: 597px;}
.tr22{height: 507px;}
.tr23{height: 471px;}
.tr24{height: 381px;}
.tr25{height: 327px;}
.tr26{height: 238px;}
.tr27{height: 202px;}
.tr28{height: 14px;}
.tr29{height: 52px;}
.tr30{height: 34px;}
.tr31{height: 21px;}
.tr32{height: 26px;}
.tr33{height: 760px;}
.tr34{height: 509px;}
.tr35{height: 295px;}
.tr36{height: 240px;}
.tr37{height: 186px;}
.tr38{height: 35px;}
.tr39{height: 40px;}
.tr40{height: 13px;}
.tr41{height: 2px;}
.tr42{height: 32px;}
.tr43{height: 15px;}
.tr44{height: 24px;}
.tr45{height: 12px;}
.tr46{height: 8px;}
.tr47{height: 10px;}
.tr48{height: 25px;}
.tr49{height: 23px;}
.tr50{height: 11px;}
.tr51{height: 27px;}
.tr52{height: 6px;}
.tr53{height: 7px;}
.tr54{height: 36px;}
.tr55{height: 9px;}
.tr56{height: 5px;}
.tr57{height: 4px;}
.tr58{height: 28px;}
.tr59{height: 29px;}
.tr60{height: 1px;}
.tr61{height: 51px;}
.tr62{height: 30px;}
.tr63{height: 31px;}

.t0{width: 602px;margin-top: 20px;font: 13px 'Arial';}
.t1{width: 601px;margin-left: 1px;margin-top: 19px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 602px;margin-top: 484px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 1158px;margin-left: 76px;margin-top: 35px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t4{width: 525px;margin-left: 76px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t5{width: 526px;margin-left: 75px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t7{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t8{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t11{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t13{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t14{width: 776px;margin-left: 113px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t16{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t17{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t18{width: 526px;margin-left: 75px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t19{width: 703px;margin-left: 185px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 488px;margin-left: 113px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t21{width: 487px;margin-left: 38px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t22{width: 525px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t23{width: 488px;margin-left: 113px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t24{width: 488px;margin-left: 113px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t25{width: 487px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t26{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 416px;margin-left: 71px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 488px;margin-left: 113px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-left: 185px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t30{width: 416px;margin-left: 185px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t31{width: 413px;margin-left: 188px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 185px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 487px;margin-left: 182px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t34{width: 416px;margin-left: 253px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t35{width: 412px;margin-left: 257px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t36{width: 1146px;margin-left: 144px;margin-top: 1px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t37{width: 1146px;margin-left: 144px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t38{width: 487px;margin-left: 182px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t39{width: 487px;margin-left: 182px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t40{width: 525px;margin-left: 144px;font: 1px 'Times New Roman';}
.t41{width: 526px;margin-left: 75px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t42{width: 544px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t43{width: 601px;margin-top: 151px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t44{width: 525px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 525px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t46{width: 293px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t47{width: 287px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t48{width: 277px;margin-left: 6px;margin-top: 6px;font: 6px 'Arial';}
.t49{width: 270px;margin-left: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 276px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t51{width: 277px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t52{width: 257px;margin-left: 6px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t53{width: 292px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 292px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t55{width: 276px;margin-top: 17px;font: italic 9px 'Arial';}
.t56{width: 292px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t57{width: 292px;margin-left: 4px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t58{width: 294px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t59{width: 292px;font: 11px 'Arial';}
.t60{width: 277px;margin-left: 6px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 279px;margin-left: 6px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t62{width: 292px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t63{width: 287px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t64{width: 235px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t65{width: 264px;margin-left: 6px;margin-top: 21px;font: 9px 'Arial';}
.t66{width: 300px;margin-top: 21px;font: 11px 'Arial';}
.t67{width: 289px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t68{width: 269px;margin-left: 6px;margin-top: 12px;font: 9px 'Arial';}
.t69{width: 269px;margin-left: 6px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t70{width: 461px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t71{width: 345px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t72{width: 441px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t73{width: 461px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t74{width: 461px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t75{width: 461px;margin-top: 10px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t76{width: 461px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t77{width: 345px;margin-top: 16px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t78{width: 219px;margin-left: 242px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t79{width: 461px;margin-top: 13px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t80{width: 461px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t81{width: 345px;margin-top: 18px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t82{width: 219px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t83{width: 461px;margin-top: 29px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t84{width: 461px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t85{width: 446px;margin-left: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t86{width: 461px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t87{width: 461px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t88{width: 309px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t89{width: 345px;margin-top: 19px;font: italic 13px 'Times New Roman';}
.t90{width: 461px;margin-top: 15px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t91{width: 219px;margin-left: 242px;margin-top: 29px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t92{width: 461px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t93{width: 461px;margin-top: 16px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t94{width: 461px;margin-top: 12px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t95{width: 219px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t96{width: 219px;margin-left: 242px;margin-top: 15px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t97{width: 219px;margin-left: 242px;margin-top: 12px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t98{width: 461px;margin-top: 11px;font: bold 15px 'Times New Roman';}
.t99{width: 461px;margin-top: 15px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t100{width: 446px;margin-left: 15px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t101{width: 404px;margin-left: 15px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t102{width: 289px;margin-top: 8px;font: 9px 'Times New Roman';}
.t103{width: 274px;margin-left: 6px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t104{width: 281px;font: 9px 'Arial';}
.t105{width: 278px;margin-left: 6px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t106{width: 292px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t107{width: 603px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t108{width: 277px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t109{width: 277px;margin-left: 6px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t110{width: 273px;margin-left: 6px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t111{width: 276px;margin-left: 6px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t112{width: 128px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t113{width: 257px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t114{width: 293px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t115{width: 295px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t116{width: 285px;margin-left: 2px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t117{width: 270px;margin-left: 9px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t118{width: 266px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t119{width: 283px;margin-top: 17px;font: italic 9px 'Arial';}
.t120{width: 237px;margin-top: 18px;font: italic 9px 'Arial';}
.t121{width: 280px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t122{width: 272px;margin-left: 8px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t123{width: 276px;margin-left: 6px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t124{width: 277px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t125{width: 279px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t126{width: 282px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t127{width: 277px;margin-left: 6px;margin-top: 4px;font: 8px 'Arial';}
.t128{width: 275px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t129{width: 269px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t130{width: 283px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t131{width: 282px;margin-left: 3px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t132{width: 7px;margin-left: 6px;margin-top: 6px;font: 9px 'Arial';}
.t133{width: 278px;margin-left: 6px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t134{width: 273px;margin-top: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t135{width: 276px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t136{width: 271px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t137{width: 289px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t138{width: 281px;margin-top: 3px;font: italic 8px 'Arial';}
.t139{width: 601px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t140{width: 290px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t141{width: 270px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t142{width: 274px;margin-top: 1px;font: italic 9px 'Arial';}
.t143{width: 285px;margin-top: 2px;font: italic 9px 'Arial';}
.t144{width: 269px;margin-left: 2px;font: italic 9px 'Arial';}
.t145{width: 263px;margin-left: 6px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t146{width: 292px;margin-top: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t147{width: 292px;margin-top: 8px;font: 8px 'Arial';}
.t148{width: 289px;margin-top: 35px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t149{width: 289px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t150{width: 298px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t151{width: 290px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t152{width: 292px;margin-top: 12px;font: bold 9px 'Arial';}
.t153{width: 601px;margin-top: 29px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t154{width: 290px;margin-top: 1px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t155{width: 291px;margin-top: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t156{width: 601px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ0311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft0"&gt;Regeringens proposition 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Budgetpropositionen för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ0313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringens proposition 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Budgetpropositionen för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 2 § regeringsformen budgetpropositionen för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Stockholm den 15 september 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Anders Borg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;(Finansdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft6"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statens budget för 2012 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till utgiftstak och förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden. En prognos för statens budget för 2011 redovisas. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;I bilaga 1 redovisas en specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ0314x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft1"&gt;Förslag till statens budget för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Tusental kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Rikets styrelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11 808 950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Samhällsekonomi och finansförvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;13 358 542&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Skatt, tull och exekution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;10 178 582&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Rättsväsendet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;37 870 897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Internationell samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2 023 930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Försvar och samhällets krisberedskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;45 578 001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Internationellt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;30 263 823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Migration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;9 067 976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;60 078 114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;93 352 610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ekonomisk trygghet vid ålderdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;41 059 712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ekonomisk trygghet för familjer och barn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;76 717 258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Integration och jämställdhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;8 373 853&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;70 475 708&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Studiestöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;22 183 822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;54 476 283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;12 299 705&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1 152 414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;konsumentpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Regional tillväxt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;3 398 701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Allmän miljö- och naturvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;5 025 102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;2 872 519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Kommunikationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;43 060 712&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Areella näringar, landsbygd och livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;17 732 511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Näringsliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;6 011 914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Allmänna bidrag till kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;85 075 085&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Statsskuldsräntor m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;21 870 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Avgiften till Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;31 291 127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Summa utgiftsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;816 657 851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;Minskning av anslagsbehållningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 814 099&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft14"&gt;Summa utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;813 843 752&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;Riksgäldskontorets nettoutlåning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;120 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;Kassamässig korrigering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;445 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;814 409 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ0315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;Inkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Tusental kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Statens skatteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;813 302 695&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Inkomster av statens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;49 220 188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Inkomster av försåld egendom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;15 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Återbetalning av lån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;1 361 102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Kalkylmässiga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;11 305 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Bidrag m.m. från EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;12 968 743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 7000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;-70&lt;/NOBR&gt; 044 701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft11"&gt;Inkomsttyp 8000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Summa inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;833 113 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;Beräknat lånebehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt; 703 775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p19 ft15"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft13"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p20 ft13"&gt;814 409 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ0317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft16"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p28 ft4"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;Finansplan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;.............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;1.1 &lt;/A&gt;..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Politiska utgångspunkter och sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;1.1.1 &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Tid för ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;1.1.2 &lt;/A&gt;.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Försämrad tillväxt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;28&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;1.1.3 &lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;1.1.4 &lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Åtgärder i budgetpropositionen för 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;1.1.5 &lt;/A&gt;.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Regeringens fortsatta reformambitioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;1.2 &lt;/A&gt;...........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;1.3 &lt;/A&gt;.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utsikterna för svensk ekonomi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;1.3.1 &lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stor oro på de finansiella marknaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;1.3.2 &lt;/A&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Dämpad tillväxt 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_34"&gt;1.3.3 &lt;/A&gt;...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Långsam återhämtning på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_34"&gt;34&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;1.3.4 &lt;/A&gt;................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Riskerna för en svagare utveckling dominerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;1.4 &lt;/A&gt;...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;De offentliga finanserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;1.4.1 &lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Balans i det finansiella sparandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;1.4.2 &lt;/A&gt;..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Minskat reformutrymme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;1.4.3 &lt;/A&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utgiftstaket för 2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;1.5 &lt;/A&gt;.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utmaningar för stabilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;1.5.1 &lt;/A&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Behov av säkerhetsmarginaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;1.5.2 &lt;/A&gt;.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utmaningar för finansiell stabilitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;1.6 &lt;/A&gt;.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utmaningar för fler i arbete och hållbar tillväxt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;1.6.1 &lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Fler i arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;1.6.2 &lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Ett högklassigt utbildningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;1.6.3 &lt;/A&gt;.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Stärkt företagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;1.7 &lt;/A&gt;.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;1.7.1 &lt;/A&gt;................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Fler i arbete ger jämnare fördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;1.7.2 &lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Sjukvård och äldreomsorg av hög kvalitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;63&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;1.8 &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Åtgärder i denna proposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;63&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft20"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;1.8.1 &lt;/A&gt;.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Åtgärder för att möta inbromsningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;1.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;konkurrenskraft &lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;1.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del &lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;1.8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;Övriga reformer&lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;1.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;Regeringens reformambitioner&lt;/A&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_72"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;1.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;Effekter av regeringens politik&lt;/A&gt;.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;1.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;Sysselsättningseffekter av regeringens politik &lt;/A&gt;................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;1.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Fördelningseffekter av regeringens politik &lt;/A&gt;.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Förslag till riksdagsbeslut &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p31 ft4"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Lagförslag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;..............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3.1 &lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p32 ft21"&gt;Förslag till lag om investeringssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p34 ft21"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;skattereduktion för gåva&lt;/A&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_94"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p34 ft21"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;/A&gt;.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p34 ft21"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) &lt;/A&gt;.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;99&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;120&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;kupongskattelagen (1970:624)&lt;/A&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_122"&gt;122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;utländsk skatt&lt;/A&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt &lt;/A&gt;.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td27"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;3.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/A&gt;................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_126"&gt;126&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel &lt;/A&gt;................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;135&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;3.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;138&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;löneavgift&lt;/A&gt;..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;140&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;3.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;141&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.15&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor &lt;/A&gt;.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;3.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;Forskarskattenämnden&lt;/A&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;3.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/A&gt;...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.18&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;av socialavgifter&lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.19&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;3.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken&lt;/A&gt;....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft21"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;3.21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.22&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt ..173&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.23&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;skatt vid import, m.m&lt;/A&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;175&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;3.24&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;tobaksvaror och energiprodukter &lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak &lt;/A&gt;.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p35 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td32"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Kriterier för en väl avvägd finanspolitik &lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;finanspolitik &lt;/A&gt;.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Principer för avstämning av finanspolitiken mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;överskottsmålet&lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;4.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;Principer för avstämning av finanspolitiken mot utgiftstaket&lt;/A&gt;......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;185&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Uppföljning av överskottsmålet&lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen &lt;/A&gt;.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Framåtblickande analys av måluppfyllelsen&lt;/A&gt;...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft27"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;Bedömning av reformutrymmet&lt;/A&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;188&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft27"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;Finanspolitikens effekter på efterfrågan &lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;192&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p38 ft27"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;Uppföljning av utgiftstaket för staten&lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;2011–2015&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;samt förslag till utgiftstak för staten 2015&lt;/A&gt;.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;4.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;Tekniska justeringar av utgiftstaket &lt;/A&gt;..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;4.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Utgiftstaket för staten 2015&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Den makroekonomiska utvecklingen &lt;/A&gt;...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;Internationell och finansiell ekonomi &lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;208&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;Svensk efterfrågan&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;Produktion och produktivitet i näringslivet &lt;/A&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;Arbetsmarknad &lt;/A&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;Löner &lt;/A&gt;...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Inflation och svenska räntor &lt;/A&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Risker och alternativscenarier&lt;/A&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Jämförelse med den makroekonomiska prognosen i 2011 års&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;ekonomiska vårproposition&lt;/A&gt;............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;Skattefrågor&lt;/A&gt;.........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Riktlinjer för skattepolitiken &lt;/A&gt;.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft30"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen&lt;/A&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;..&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar &lt;/A&gt;....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Bakgrund &lt;/A&gt;.........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.2.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Gällande regler&lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;6.2.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Utvecklingen av miljöanpassade bilar och drivmedel&lt;/A&gt;...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;6.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;Överväganden och förslag&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;6.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Förenklad expertskatt &lt;/A&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;6.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;6.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Bakgrund &lt;/A&gt;.........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;6.3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Gällande rätt&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;6.3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;Kritik som framförts &lt;/A&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;6.3.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;Andra länder&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;6.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;Ökad förutsebarhet &lt;/A&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;6.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;Förfarandet &lt;/A&gt;.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;245&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;6.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/A&gt;................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_245"&gt;245&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;6.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Höjd beloppsgräns för avdrag för resor&lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Överväganden och förslag&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;6.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft30"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;.......................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Förändrade nivåer för socialavgifter&lt;/A&gt;..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Justering av procentsats för förskott av egenavgifter&lt;/A&gt;...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;6.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;6.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Bakgrund &lt;/A&gt;.........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;6.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;Procentsatsen höjs&lt;/A&gt;..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p40 ft4"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;6.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft31"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;...........&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;6.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p41 ft4"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;prisutveckling (indexering)&lt;/A&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;6.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Övriga frågor på energi- och miljöskatteområdet&lt;/A&gt;.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;6.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Energiskatt på el i norra Sverige&lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;6.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Beskattning av biodrivmedel &lt;/A&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;6.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift &lt;/A&gt;...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;255&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft31"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;.........&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Tobaksskatt &lt;/A&gt;.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Gällande rätt &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;6.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Höjd skatt på tobak &lt;/A&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;6.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/A&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;6.9.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;6.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;Övriga frågor på punktskatteområdet &lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;6.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;Reklamskatten &lt;/A&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td42"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Skatt på konsumtion – mervärdesskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;6.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster &lt;/A&gt;............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;6.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;6.11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;Gällande rätt &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;6.11.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;Skattesatser &lt;/A&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;6.11.2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;EU-rätt&lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;6.11.2.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Svensk rätt&lt;/A&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;6.11.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Begreppet restaurang- och cateringtjänster&lt;/A&gt;...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;6.11.2.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;EU-rätt&lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;6.11.2.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;EU-domstolens&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_265"&gt; praxis &lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;6.11.2.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Högsta förvaltningsdomstolens praxis &lt;/A&gt;....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;6.11.2.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Förarbetsuttalanden &lt;/A&gt;..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;6.11.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Spritdrycker, vin och starköl &lt;/A&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Reducerad mervärdesskattesats för restaurang- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;cateringtjänster &lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;6.11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;HUS-avdrag&lt;/A&gt;.....................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;6.11.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Gällande rätt &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;6.11.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Ny bestämmelse i inkomstskattelagen&lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;6.11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/A&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;6.11.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;6.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Övriga frågor på mervärdesskatteområdet &lt;/A&gt;....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;6.12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Mervärdesskatt vid import&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;6.12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Mervärdesskatt och den ideella sektorn&lt;/A&gt;.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;........&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;6.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Investeringssparkonto m.m&lt;/A&gt;............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;6.13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;6.13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;En ny schablonbeskattad sparform&lt;/A&gt;................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;6.13.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Bakgrund&lt;/A&gt;..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;6.13.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Vissa uttryck&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;6.13.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Schablonbeskattat sparande införs&lt;/A&gt;.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;6.13.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;Investeringssparkonto&lt;/A&gt;.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;6.13.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Avtal om investeringssparkonto och dess parter &lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;6.13.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;Finansiella instrument på investeringssparkonto&lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;286&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;6.13.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Investeringstillgångar&lt;/A&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;288&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;6.13.2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td48"&gt;&lt;P class="p44 ft27"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;Kontofrämmande tillgångar&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;6.13.2.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p44 ft27"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Insättning och uttag av kontanta medel&lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Allmänt om överföring av finansiella instrument efter&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p46 ft34"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;förvärv och överlåtelse....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;6.13.2.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Finansiella tillgångar som byter karaktär under överföring&lt;/A&gt;........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;6.13.2.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft34"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;Överföring efter förvärv.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;6.13.2.12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;Investeringstillgångar ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;6.13.2.12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Kontofrämmande tillgångar&lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;6.13.2.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Överföring efter överlåtelse...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;6.13.2.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;Överföring av finansiella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;instrument mellan egna konton &lt;/A&gt;.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;6.13.2.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Ersättning vid förvärv av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;finansiella instrument&lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;6.13.2.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Ersättning vid överlåtelse av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;finansiella instrument &lt;/A&gt;....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;6.13.2.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;Förvaring av tillgångar på ett&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;investeringssparkonto &lt;/A&gt;..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;315&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;6.13.2.18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning&lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;6.13.2.19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;Ett investeringssparkonto upphör&lt;/A&gt;.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;320&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;6.13.2.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Investeringsföretagens informationsskyldighet &lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;6.13.2.20.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Information vid ingående av avtal&lt;/A&gt;............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;6.13.2.20.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Information när avtal ingåtts &lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;6.13.2.20.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;Konsekvens av bristande information &lt;/A&gt;.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;328&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;6.13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;Beskattning av tillgångar på investeringssparkonto &lt;/A&gt;.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;329&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;6.13.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;Gällande rätt för beskattning av kapitalinkomster &lt;/A&gt;.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;329&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;6.13.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;Schablonbeskattning av innehavare av investeringssparkonto ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;6.13.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;Kapitalunderlag&lt;/A&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;332&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;6.13.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p27 ft34"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Schablonintäkt &lt;/A&gt;................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;6.13.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Undantag från konventionell beskattning &lt;/A&gt;....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;6.13.3.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p27 ft35"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Avkastning på tillgångar...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;6.13.3.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;Ränta på kontanta medel i vissa fall&lt;/A&gt;.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;346&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;6.13.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;När schablonbeskattningen upphör &lt;/A&gt;..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;347&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Inbetalning av utländsk valuta och överföring av finansiella&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;instrument till investeringssparkonto&lt;/A&gt;............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;6.13.3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;Tioårsregeln och kupongskatt &lt;/A&gt;.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;356&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;6.13.3.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;Genomsnittsmetoden m.m. &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;6.13.3.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;Avräkning av utländsk skatt&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;6.13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;Beskattning av kapitalförsäkring &lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;362&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;6.13.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;Gällande rätt&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;362&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Utgångspunkter för en ändrad beskattning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;kapitalförsäkring &lt;/A&gt;.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;363&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;6.13.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;Kapitalunderlag för kapitalförsäkring &lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;364&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;6.13.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Schablonavkastning på sparande i kapitalförsäkring &lt;/A&gt;....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;6.13.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Övrigt &lt;/A&gt;..............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;375&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;6.13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;Självdeklarationer och kontrolluppgifter &lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;376&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;6.13.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;Gällande rätt&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;376&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kontrolluppgifter om investeringssparkonton och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;kapitalförsäkringar &lt;/A&gt;..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;378&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;6.13.5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;Kontrolluppgifter om investeringssparkonton&lt;/A&gt;.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_378"&gt;378&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kontrolluppgifter om kapitalförsäkring och avtal om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring&lt;/A&gt;.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;6.13.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;Annan uppgiftsskyldighet&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;6.13.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;Slopad kontrolluppgiftsskyldighet &lt;/A&gt;................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;381&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;avseende innehav av investeringssparkonto &lt;/A&gt;..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;6.13.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Skatteförfarandelagen &lt;/A&gt;.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;6.13.5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Skatteverkets information &lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;6.13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;Schablonintäkt och vissa bidragssystem &lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;385&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;6.13.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Ikraftträdande&lt;/A&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;6.13.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;6.13.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Ekonomiska frågor, särskilt offentligfinansiella effekter &lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;6.13.8.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;Investeringssparkonto&lt;/A&gt;...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;6.13.8.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Kapitalförsäkringar&lt;/A&gt;....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;6.13.8.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;Övriga offentligfinansiella effekter &lt;/A&gt;..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.13.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;förvaltningsdomstolarna &lt;/A&gt;.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;6.13.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Effekter för företag och enskilda &lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;6.13.8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;Effekter för företag &lt;/A&gt;...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_391"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;6.13.8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;Effekter för enskilda &lt;/A&gt;.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;392&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;andelsägare &lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;6.14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;6.14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;Bakgrund och gällande rätt&lt;/A&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;6.14.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;Allmänt om investeringsfonder&lt;/A&gt;......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;6.14.2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;Lagen (2004:46) om investeringsfonder &lt;/A&gt;..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;6.14.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Beskattningen &lt;/A&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;6.14.2.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Svenska investeringsfonder&lt;/A&gt;.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;6.14.2.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;Utländska investeringsfonder&lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_397"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;6.14.2.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;Beskattningen av svenska andelsägare&lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;6.14.2.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;Beskattningen av utländska andelsägare &lt;/A&gt;..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;6.14.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;Självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;6.14.2.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;Särskild självdeklaration för svenska investeringsfonder&lt;/A&gt;........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;6.14.2.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;Kontrolluppgifter för andelsägare i investeringsfonder&lt;/A&gt;..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;6.14.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Undvikande av internationell dubbelbeskattning &lt;/A&gt;.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder &lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;6.14.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder&lt;/A&gt;..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;6.14.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;Schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder &lt;/A&gt;............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_402"&gt;402&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;6.14.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Den tekniska lösningen&lt;/A&gt;...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;6.14.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;Schablonintäktens beräkning&lt;/A&gt;..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;6.14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;Kupongskatt &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;408&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;6.14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;Självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;6.14.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;Självdeklarationer &lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.14.5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Deklarationsskyldighet för fondbolag, förvaltningsbolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;och förvaringsinstitut&lt;/A&gt;................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;6.14.5.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;410&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;6.14.5.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;Beloppsgräns för deklarationsskyldighet&lt;/A&gt;.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;6.14.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;Kontrolluppgifter&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;6.14.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;Skatteförfarandelagen &lt;/A&gt;.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;6.14.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt&lt;/A&gt;..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_414"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;6.14.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Stiftelser m.fl. &lt;/A&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;415&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;6.14.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;Schablonintäkt och vissa bidragssystem &lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_416"&gt;416&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;6.14.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Förslagets effekter på vissa rättsområden&lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;6.14.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Begränsat skattskyldiga&lt;/A&gt;...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;6.14.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;Undvikande av internationell dubbelbeskattning &lt;/A&gt;.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;418&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.14.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;pensionsstiftelser m.fl&lt;/A&gt;.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;420&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;6.14.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;Skatteverkets information&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_421"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;6.14.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;Ikraftträdande &lt;/A&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;422&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;6.14.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;423&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;6.14.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_423"&gt;423&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;6.14.11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;Effekter för Skatteverket, domstolar, företag och enskilda&lt;/A&gt;........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förenklingar och förbättringar i &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;3:12-reglerna&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_427"&gt; och i reglerna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;för enskilda näringsidkare&lt;/A&gt;...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;427&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;6.15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;427&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;6.15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Förändringar i &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;3:12-reglerna &lt;/A&gt;..........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;427&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;6.15.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln&lt;/A&gt;......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;6.15.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;En takregel för utdelning &lt;/A&gt;...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;6.15.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;Upplägg med hjälp av förenklingsregeln&lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;434&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_436"&gt;6.15.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_436"&gt;Upplägg med inte varaktiga tillskott&lt;/A&gt;.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_436"&gt;436&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;6.15.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;Upplägg med lönebolag&lt;/A&gt;..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;438&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;6.15.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;6.15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Höjd räntefördelningsränta &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;6.15.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Överväganden och förslag&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;6.15.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;6.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet &lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;6.16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;6.16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Gällande rätt&lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;6.16.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Om avdrag för gåvor m.m&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;6.16.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Om avdrag för inkomsternas förvärvande och bibehållande &lt;/A&gt;.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;trossamfund&lt;/A&gt;.....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;6.16.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;EU-rätt &lt;/A&gt;............................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;6.16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;Överväganden och förslag&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;6.16.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;Skattereduktion för gåvor bör införas&lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;6.16.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;Särskilt om det nya skatteförfarandet &lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;449&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;6.16.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;Godkännande av gåvomottagare&lt;/A&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;450&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.16.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förutsättningar för godkännande som gåvomottagare för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;gåvor till ideell verksamhet&lt;/A&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;451&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;6.16.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;Utländska mottagare &lt;/A&gt;......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;459&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.16.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Godkännande av gåvomottagare och tillsyn över godkända&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;gåvomottagare &lt;/A&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;6.16.3.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;Ansökan om godkännande&lt;/A&gt;.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;6.16.3.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;Giltighetstid och förlängning&lt;/A&gt;...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;462&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;6.16.3.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;Ansöknings- och årsavgifter &lt;/A&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_463"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;6.16.3.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;Förelägganden och personligt sammanträffande&lt;/A&gt;....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;464&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;6.16.3.6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;Återkallelse av godkännande&lt;/A&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_465"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft4"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;6.16.3.6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;Kontrollavgift&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;466&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.16.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sekretess och tillhandahållande av information om godkända&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;gåvomottagare &lt;/A&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;6.16.3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;Kontrolluppgifter &lt;/A&gt;...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_470"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;6.16.3.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;Vilka som kan få skattereduktion&lt;/A&gt;..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;472&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;6.16.3.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;Gåvans beskaffenhet&lt;/A&gt;.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;473&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_476"&gt;6.16.3.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_476"&gt;Underlag för skattereduktion och skattereduktionens storlek ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_476"&gt;476&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;6.16.3.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;Omprövning och överklagande, m.m&lt;/A&gt;...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_479"&gt;479&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;6.16.3.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;Författningsteknisk lösning och ikraftträdande&lt;/A&gt;..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;480&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;6.16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;481&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;6.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor &lt;/A&gt;....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;6.17.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag&lt;/A&gt;................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;6.17.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;6.17.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;Överväganden och förslag &lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_482"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;6.17.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;483&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;6.17.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder &lt;/A&gt;........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;483&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;6.17.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;483&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;6.17.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;Gällande rätt &lt;/A&gt;....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;483&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;6.17.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;Höjt schablonavdrag &lt;/A&gt;.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_484"&gt;484&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;6.17.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;486&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td46"&gt;&lt;P class="p27 ft30"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter &lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;..........................&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.18&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;utveckling&lt;/A&gt;.........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;6.18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;Ärendet och dess beredning &lt;/A&gt;...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;6.18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;Bakgrund&lt;/A&gt;..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;6.18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;Överväganden och förslag &lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_489"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;6.18.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;Konsekvensanalys&lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;492&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;6.19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;Övriga frågor på företagsskatteområdet&lt;/A&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Övriga skattefrågor &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;6.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Skatteadministrativa frågor&lt;/A&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;6.20.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Skatteförfarandet&lt;/A&gt;.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;6.20.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Indrivningsfrågor &lt;/A&gt;............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;6.21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning &lt;/A&gt;.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_495"&gt;495&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;6.22&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;Författningskommentar &lt;/A&gt;.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;498&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;6.22.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;Förslaget till lag om investeringssparkonto&lt;/A&gt;...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_498"&gt;498&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;skattereduktion för gåva&lt;/A&gt;..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;510&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_514"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..514&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)..515&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/A&gt;.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;529&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;kupongskattelagen (1970:624)&lt;/A&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;av utländsk skatt &lt;/A&gt;..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt &lt;/A&gt;.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p54 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;6.22.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_530"&gt;530&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel &lt;/A&gt;................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_531"&gt;531&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.11&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/A&gt;.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;534&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;6.22.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p55 ft4"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;(1994:200) &lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_535"&gt;535&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.13&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;löneavgift&lt;/A&gt;..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.14&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;(1997:483) &lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.15&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor &lt;/A&gt;...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.16&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;Forskarskattenämnden &lt;/A&gt;...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_536"&gt;536&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;6.22.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/A&gt;.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.18&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;av socialavgifter &lt;/A&gt;...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.19&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/A&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_537"&gt;537&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;6.22.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken&lt;/A&gt;................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_543"&gt;543&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.21&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;(2011:000)&lt;/A&gt;.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;544&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.22&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;tobaksskatt &lt;/A&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.23&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;från skatt vid import, m.m&lt;/A&gt;..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.22.24&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;tobaksvaror och energiprodukter ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;552&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Offentliga sektorns skatteintäkter ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.1.1 .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skatt på arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.1.2 ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skatt på kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.1.3 ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skatt på konsumtion och insatsvaror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.1.4 ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skattekvoten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.2 ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Inkomster på statens budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.2.1 ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Skatteinkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.2.2 ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;7.2.3 .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Ändrad redovisning av inkomsttitlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;vårproposition och uppföljning av statens budget för 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;och 2011 ...........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;7.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Jämförelse med prognosen i 2011 års ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;vårproposition .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;7.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Uppföljning av statens budget för 2010 och 2011 ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;568&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;...............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;8.1 ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;573&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;8.1.1 .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utgiftsramar för 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;8.1.2 .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utgifter &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;8.1.3 ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;ekonomiska vårproposition............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p60 ft21"&gt;8.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;Nya föreslagna och aviserade reformer för &lt;NOBR&gt;2012–2015................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;586&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2011 års ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;vårproposition .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;601&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p60 ft21"&gt;8.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;Pris- och löneomräkning................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;603&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Uppföljning av utgifterna på statens budget och takbegränsade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;utgifter 2011 ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;8.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;Utgiftsprognos 2011.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;Det ekonomiska läget i kommunsektorn .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft19"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft21"&gt;Inledning och förutsättningar........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft21"&gt;613&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft23"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p61 ft29"&gt;Kommunsektorns inkomster .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p61 ft29"&gt;Kommunsektorns skatteintäkter ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p61 ft27"&gt;Statsbidrag .......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p61 ft27"&gt;Kommunsektorns utgifter..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;Kommunal konsumtion i löpande priser .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kommunsektorn ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kommunalt finansierad produktion av varor och tjänster ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kommunalt finansierad sysselsättning ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Demografi och kostnader i skola och omsorg...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Beräkningarna i budgetpropositionen för 2012 jämfört med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;beräkningarna i 2011 års ekonomiska vårproposition...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Utgifts- och inkomstförändringar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finanser....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;631&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Statens finanser................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Ålderspensionssystemet .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kommuner och landsting ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den ekonomiska ställningen ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Skuldutvecklingen ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Jämförelse med 2011 års ekonomiska vårproposition ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Den offentliga sektorns finanser jämfört med 2011 års&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;ekonomiska vårproposition ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Statens budgetsaldo jämfört med 2011 års ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;vårproposition..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Finansiellt sparande i EU, Japan och Förenta staterna samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;bruttoskuld i &lt;NOBR&gt;EU-länderna..............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;645&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Låneramar för 2012 .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;649&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Räntekontokrediter för 2012..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Statlig utlåning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Övriga kreditramar..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Statliga garantier..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Beställningsbemyndiganden ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Bemyndigande att överskrida anslag..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td80"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Granskning av finanspolitiken och ekonomisk styrning..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Granskning av finanspolitiken........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;EU 2020 och den europeiska terminen..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;661&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Finanspolitiska rådet.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;665&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Ekonomisk styrning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Resultatstyrningen ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;669&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den finansiella styrningen ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;670&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Rätt utbetalningar från välfärdssystemen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;670&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Intern styrning och kontroll samt internrevision .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;673&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p62 ft4"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Översyn av vissa bestämmelser i budgetlagen...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;674&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td40"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Fördjupningsrutor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;Vad bestämmer offentlig skuldutveckling? &lt;/A&gt;........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;Insatser för ett stabilt finansiellt system&lt;/A&gt;.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_48"&gt;48&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Jobbskatteavdraget &lt;/A&gt;...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik &lt;/A&gt;.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_57"&gt;57&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker &lt;/A&gt;.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p63 ft27"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Vad kostar en kris?&lt;/A&gt;.............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Bilaga 1 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft5"&gt;Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft40"&gt;Bilaga 4 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (bilaga till avsnitt 6.2, 6.3, 6.9, 6.15, 6.17.1 och 6.18)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft5"&gt;Bilaga 5 Höjd beloppsgräns för avdrag för resor och Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft5"&gt;(bilaga till avsnitt 6.4 och 6.17.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft5"&gt;Bilaga 6 Justering av procentsats för förskott av egenavgifter (bilaga till avsnitt 6.6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft5"&gt;Bilaga 7 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster (bilaga till avsnitt 6.11)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft41"&gt;Bilaga 8 Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring (bilaga till avsnitt 6.13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Bilaga 9 Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare (bilaga till avsnitt 6.14)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Bilaga 10 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet (bilaga till avsnitt 6.16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;Tabellförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr39 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft27"&gt;Utgifter ..............................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_4"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft27"&gt;Inkomster ..........................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_5"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Sammanfattningstabell..............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;offentlig sektor&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Nyckeltal....................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_33"&gt;33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Primärt sparande som krävs för oförändrad skuldkvot vid olika differenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft29"&gt;mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Offentligfinansiella nyckeltal ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;38&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft29"&gt;Den konsoliderade offentliga sektorns finanser......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Utgiftstak &lt;NOBR&gt;2011–2015................................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;vid årsskiftet 2010/11............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft29"&gt;1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012 ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft29"&gt;1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;offentlig sektor......................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft29"&gt;1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft27"&gt;1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;överskottsmålet...................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;188&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft29"&gt;Indikatorer för impuls till efterfrågan....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Ursprungligt och faktiskt utgiftstak &lt;NOBR&gt;2002–2014 ...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten &lt;NOBR&gt;2011–2015 .................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Utgiftstak för staten &lt;NOBR&gt;2011–2015.............................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Nyckeltal..................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Internationell och finansiell ekonomi....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft27"&gt;5.3 BNP..........................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Arbetsmarknad........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Sysselsättning i olika sektorer ................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Löner och inflation..................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft27"&gt;Svenska räntor och växelkurs .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade problem i banksektorn.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare inhemsk efterfrågan ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;ekonomiska vårproposition................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft29"&gt;Egenavgifter för ålderspension &lt;NOBR&gt;2001-2008.............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p74 ft4"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;Ändringar av skattesatserna på el och vissa bränslen för 2012 jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p76 ft27"&gt;2011, inklusive mervärdesskatt...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012 ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak 2012.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;cateringtjänster från 25 till 12 procent..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Offentligfinansiella effekter av investeringssparkonto ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler för kapitalförsäkringar.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Exempel på hur periodiska inbetalningar påverkas av ändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;avkastningsskatt..................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Exempel på hur periodiska utbetalningar påverkas av ändrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;avkastningsskatt..................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet...............................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_425"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2012,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;periodiserad nettoeffekt år &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; samt varaktig effekt ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;497&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i vårpropositionen för 2011........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft29"&gt;Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skatt på arbete.........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;556&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;558&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skattereduktioner ...................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skatt på konsumtion och insatsvaror ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skattekvot ...............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;563&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Antaganden och förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;vårproposition ....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Aktuell prognos jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;statens budget för 2010 och 2011......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;567&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2010–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;2015 .....................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Utgiftsramar 2012...................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft29"&gt;Utgifter per utgiftsområde &lt;NOBR&gt;2010–2015..................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;577&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;578&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Generella statsbidrag till kommunsektorn &lt;NOBR&gt;2009–2015&lt;/NOBR&gt; jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;budgetpropositionen för 2009...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;579&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utgiftsförändringar &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; i förhållande till föregående år till följd av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p78 ft4"&gt;tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;finansieringar ......................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Helårsekvivalenter, &lt;NOBR&gt;20–64&lt;/NOBR&gt; år, i vissa ersättningssystem........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft29"&gt;Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;583&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2011 års ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;vårproposition ....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;584&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Förändring av utgiftsramar &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; jämfört med 2011 års ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;vårproposition ....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;597&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;Volymer &lt;NOBR&gt;2012–2015 ..............................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;602&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;Pris- och löneomräkning för 2012.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2011..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;604&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2011 ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;608&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Utgifter 2011 .........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;9.1 Löner, arbetade timmar och lönesumma................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;9.2 Skatter och statsbidrag............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;9.3 Årlig förändring av statsbidrag enligt nationalräkenskaperna..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;616&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;9.4 Totala utgifter för kommuner och landsting .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;9.5 Kommunsektorns finanser .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;9.6 Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;9.7 Antalet arbetade kommunfinansierade timmar.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;9.8 Kommunfinansierad sysselsättning........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p79 ft4"&gt;9.9 Budgetpropositionen för 2012 i förhållande till 2011 års ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;vårproposition .....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Föreslagna utgifts- och inkomstförändringar &lt;NOBR&gt;2011–2015,&lt;/NOBR&gt; effekt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;offentliga sektorns finansiella sparande.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utgifts- och inkomstförändringar &lt;NOBR&gt;2010–2015&lt;/NOBR&gt; i förhållande till föregående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;sparande ...............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;631&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Skatter och avgifter ...............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Den offentliga sektorns utgifter...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Statens inkomster och utgifter .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;633&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Statens finansiella sparande och budgetsaldo ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;634&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Statens budgetsaldo &lt;NOBR&gt;2010–2015............................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter &lt;NOBR&gt;2010–2015.......&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Ålderspensionssystemet .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Inkomstindex, balanstal och balansindex ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Kommunsektorns finanser .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;638&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den offentliga sektorns tillgångar och skulder .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Statsskuldens förändring &lt;NOBR&gt;2010–2015..................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;förändringen........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;förändringar jämfört med 2011 års ekonomiska vårproposition .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;643&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Offentliga sektorns finansiella ställning. Förändringar jämfört med 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;års ekonomiska vårproposition ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;Förändring av statens budgetsaldo &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; jämfört med 2011 års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;ekonomiska vårproposition................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Låneram för 2012...................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Investeringslån och låneramar &lt;NOBR&gt;2002–2011 ...........................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Räntekontokreditram för 2012.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Statlig utlåning 2012..............................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Övriga kreditramar 2012.......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;653&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;654&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Anslag vars ändamål 2012 omfattar garantiverksamhet......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;2012......................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;656&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft16"&gt;Diagramförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;1.1 Svensk BNP...............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_34"&gt;34&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Arbetskraften och sysselsatta ..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Arbetslöshet..............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;längre än två år......................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Ränta på statsobligationer med 10 års löptid ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_38"&gt;38&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Hushållens skuld- och räntekvot.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;47&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnittsskatt (gråa linjer) på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p81 ft4"&gt;årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer) ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Antal nystartsjobb ....................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Andel med låg ekonomisk standard ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p82 ft4"&gt;Fördelningseffekter av regeringens politik &lt;NOBR&gt;2006–2011&lt;/NOBR&gt; samt regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;förslag i budgetpropositionen för 2012...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Fördelningseffekter av regeringens förslag i budgetpropositionen 2012............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;känt......................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;prognostiserats men finanspolitiken är känd....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft29"&gt;Utgiftstak och takbegränsade utgifter...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;Utgiftstak &lt;NOBR&gt;1997–2015 .............................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Kommunsektorns resultat och finansiella sparande.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_202"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;USA.....................................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;208&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationsräntor för Sverige, Portugal, Italien och Spanien .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt ............................................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;5.4 &lt;NOBR&gt;BNP-gap ..................................................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års sikt och utfall............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Hushållens förtroendeindikator (CCI) ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Exportorderingång och exportorderstock ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;Export och investeringar........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Kapacitetsutnyttjandet i industrin och näringslivets investeringar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;5.11 BNP och BNP rensad för lager............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;Bytesbalans............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft4"&gt;Näringslivets produktion efter finanskrisen.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;Näringslivets produktion .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft29"&gt;Ett urval av sysselsättningsindikatorer................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p83 ft27"&gt;BNP, arbetade timmar och sysselsatta.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;branscher .............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Relativt arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Arbetslöshet ..........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Arbetslösa och långtidsarbetslösa ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Centrala avtal och löneökning..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Reallön och nominell lön......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;KPI, KPIF och KPIF exklusive energi.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt...........................................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5.27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Arbetslöshet ..........................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Totala skatteintäkter................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft29"&gt;Arbetade timmar, timlön och lönesumma .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Antal personer som betalar statlig inkomstskatt ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skatt på företagsvinster...........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;561&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;mervärdesskatt &lt;NOBR&gt;1996–2015 .................................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;arbetsmarknadspolitiska program &lt;NOBR&gt;2010–2015...................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;581&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning &lt;NOBR&gt;2010–2015 ............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;582&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Skillnad mellan utgiftsprognos för 2011 och ursprungligt anvisade medel på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;statens budget för 2011 för vissa utgiftsområden.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;605&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Skatteintäkter och statsbidrag &lt;NOBR&gt;2002–2015 .............................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;615&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Konsumtionen i löpande priser ..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;kommuner och landsting....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;619&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;620&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft29"&gt;Antal arbetade kommunfinansierade timmar ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;621&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Kommunalt finansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;ekonomin.............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;622&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft27"&gt;Kostnadsandelar ......................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td85"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Styckkostnader i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;623&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Antalet barn och kostnader i förskolan ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Elevantal och kostnader i grundskolan ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Elevantal och kostnader i gymnasieskolan ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;9.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;624&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Inkomster och utgifter..........................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Statens budgetsaldo &lt;NOBR&gt;2000–2015............................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;Inkomstindex och balansindex.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;637&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft27"&gt;sparande ...............................................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Bidrag till förändringen av den offentliga sektorns förmögenhet......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Den offentliga sektorns tillgångar och skulder ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=27px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=8px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=467px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=23px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p30 ft27"&gt;Statsskuldens utveckling &lt;NOBR&gt;2000–2015 ...................................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;641&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p30 ft29"&gt;Den konsoliderade bruttoskulden.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Den offentliga sektorns finansiella sparande i EU, Japan och USA................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;645&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;645&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;Myndigheternas investeringslån juni &lt;NOBR&gt;2001–juni&lt;/NOBR&gt; 2011 ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ03125x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p86 ft43"&gt;1 Finansplan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;Finansplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Politiska utgångspunkter och &lt;/SPAN&gt;gång. Regeringen har därför kunnat genomföra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tid för ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling fram- över. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den svagare internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Den svagare ekonomiska utvecklingen och den stora osäkerheten kring denna ställer krav på säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige har ett handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmatt- ning. Inriktningen på politiken är att inom ra- men för en ansvarsfull politik med goda säker- hetsmarginaler möta inbromsningen på arbets- marknaden och fortsätta att stärka välfärden liksom de långsiktiga förutsättningarna för jobb, tillväxt och företagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;En central utgångspunkt för finanspolitiken är ansvarstagande för de offentliga finanserna. Fi- nanspolitiken ska inte spä på den redan bety- dande osäkerheten utan ska bidra till stabilitet. Välfärdens kärnverksamheter ska inte drabbas av nedskärningar och hushåll och företag ska inte drabbas av skattehöjningar. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera. I svåra tider ska sammanhållningen särskilt värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;Tack vare en ansvarsfull politik som värnade de offentliga finanserna kunde Sverige stå på fast mark och ha förmåga att hantera finanskrisen, samtidigt som beredskap funnits för att kunna möta en än mer fördjupad och långvarig ned-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;kraftiga stabiliseringspolitiska insatser för att be- kämpa arbetslösheten utan att stora underskott uppkommit i de offentliga finanserna. Reger- ingen har även i nedgången prioriterat starka of- fentliga finanser samt jobben genom stabilise- ringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder samt fortsatta strukturåtgärder som för- stärkt arbetslinjen. Regeringen har också priori- terat välfärden. Många länder kommer att gå in i den nu förestående ekonomiska avmattningen med stora underskott i de offentliga finanserna och med statsskulder som redan initialt är lång- siktigt ohållbara. Sverige har med sina goda of- fentliga finanser ett betydligt mer gynnsamt ut- gångsläge för att möta konjunkturavmattningen även om den blir djupare och mer varaktig än vad som nu förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft4"&gt;Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom minskat utanför- skap. Värdet av ett eget arbete, som ger frihet, trygghet, gemenskap och möjligheter, kan inte nog understrykas. Politiken ska fortsätta att skapa bättre förutsättningar för tillväxt, syssel- sättning och välfärd i alla delar av landet inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Ytterligare åtgärder för att öka drivkrafterna för arbete och företagande, förbättra trygghetsmar- ginalerna för låg- och medelinkomsttagare samt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt är centrala. Reformarbetet inom utbildningssyste- met bör fortsätta. Välfärdsverksamheterna ska utvecklas och förstärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Sverige har, tillsammans med de övriga nor- diska länderna, den lägsta inkomstspridningen i världen. Denna position ska vi värna genom att låta alla få del av tillväxt och välfärd. I denna proposition föreslås därför åtgärder för att stärka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;den ekonomiska situationen för grupper med pressade marginaler, däribland de pensionärer och barnfamiljer som har låga inkomster. Ung- domsarbetslösheten har länge varit ett stort problem i Sverige. Regeringen föreslår därför åt- gärder som kan förväntas öka sysselsättningen bland unga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Den pågående globaliseringen ger möjligheter i form av ökad handel och ekonomiskt utbyte. Samtidigt ställer den krav på att Sverige kontinu- erligt stärker sin konkurrenskraft och innova- tionsförmåga. Sverige ska fortsätta att bygga vi- dare på sina styrkor såsom en kunskapsintensiv industri, en växande tjänstesektor och en välut- bildad arbetskraft med förmåga att anpassa sig till en ständigt pågående strukturomvandling. Svenska företag ska konkurrera på världsmark- naden med kunskap och kvalitet – en målsätt- ning som kräver privata och offentliga satsningar på bl.a. utbildning, forskning och innovationer samt en väl fungerande transport- och &lt;NOBR&gt;IT-infra-&lt;/NOBR&gt; struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Sverige är och ska vara ett föregångsland på klimatområdet och för en god miljö. Klimatför- ändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och en giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige ska driva en fram- synt och kostnadseffektiv klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen både nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Allianspartierna presenterade i sitt manifest inför valet 2010 en rad förslag varav flera genomfördes i statens budget för 2011. I 2011 års ekonomiska vårproposition var regeringen tydlig med att de reformambitioner som åter- stod endast kunde genomföras om det fanns ett offentligfinansiellt utrymme och under förut- sättning att viktiga reformer inom välfärds- och utbildningsområdena kunde säkras. Regeringens bedömning är att alla återstående reformambi- tioner inte ryms i statens budget för 2012 men att de fortfarande kan genomföras under man- datperioden. Därtill innebär det nya konjunk- turläget att det finns behov av andra typer av åt- gärder. Regeringens reformambitioner kommer att genomföras i den takt som är förenlig med tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Ett mindre reformutrymme i spåren av sämre offentliga finanser och det ökade behovet av sä- kerhetsmarginaler innebär tid för ansvar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;ställer högre krav på prioriteringar i statens bud- et. I budgetpropositionen för 2012 föreslås åt- gärder för att möta inbromsningen på arbets- marknaden, åtgärder för en bättre fungerande ekonomi med varaktigt hög tillväxt och syssel- sättning i alla delar av landet, reformer för en förstärkt välfärd och bättre ekonomi för utsatta grupper samt åtgärder för ökad konkurrenskraft. Vidare understryks att arbetet med att ytterligare stärka ramverket för finansiell stabilitet och göra bankerna mer motståndskraftiga mot finansiell turbulens fortsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Försämrad tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft4"&gt;Flera faktorer pekar nu på en betydligt svagare utveckling framöver än vad som bedömdes i 2011 års ekonomiska vårproposition. Den finan- siella turbulensen och ökade osäkerheten på grund av de statsfinansiella problemen i främst USA och ett antal länder i euroområdet kommer att dämpa den globala konjunkturutvecklingen de närmaste åren. Även den svenska &lt;NOBR&gt;BNP-till-&lt;/NOBR&gt; växten dämpas kraftigt under nästa år. Främst beror detta på att den finansiella oron leder till en ökad osäkerhet bland hushållen, vilket med- för att konsumtionen ökar långsammare. Även den svagare omvärldsefterfrågan bidrar till att &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; blir lägre genom att exporttill- växten dämpas de närmaste åren och att företa- gen har ett mindre behov av att öka investering- arna. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,3 procent 2012, vilket är en nedrevidering av pro- gnosen med 2,5 procentenheter jämfört med be- dömningen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion (se tabell 1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Den kraftiga dämpningen i svensk ekonomi under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda kommer att avta. Sys- selsättningen bedöms i princip vara oförändrad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Arbetslösheten ökar något till 7,8 procent i års- genomsnitt under 2012 och ligger kvar på unge- fär samma nivå under 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015 samtidigt som arbetslösheten åter minskar och väntas sjunka till 5,5 procent 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Trots att det skett en markant nedrevidering av tillväxten 2012 finns det alltjämt en risk att utvecklingen kan bli betydligt svagare än i nuva- rande prognoser. Framför allt finns det en risk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;att de statsfinansiella problemen i vissa länder i vår omvärld förvärras. Därmed kan den interna- tionella finansiella oron fördjupas och proble- men spridas till banksektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft49"&gt;Tabell 1.1 Sammanfattningstabell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;Procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;Utfall 2010, prognos &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft52"&gt;Produktivitet i näringsli-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;vet&lt;SPAN class="ft53"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Sysselsatta&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Öppen arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Löner&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Finansiellt sparande&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Kalenderkorrigerad data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15–74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Andel av arbetskraften &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Antal arbetslösa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16-64&lt;/NOBR&gt; år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Offentlig sektor. Procent av BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Behov av säkerhetsmarginaler påverkar reformutrymmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft65"&gt;Ordning och reda i de offentliga finanserna är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik. Sve- riges starka offentliga finanser har spelat en av- görande roll i hanteringen av finanskrisen. Osä- kerheten om kraften och varaktigheten i avmatt- ningen gör att det blir än viktigare att i nuläget säkerställa att det finns tillräckliga marginaler för att möta ett sämre och eventuellt utdraget för- lopp. Uppsatta utgiftstak ska klaras och överskottsmålet ska upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Den dämpade tillväxten bidrar till att det fi- nansiella sparandet inte förbättras så snabbt som antogs i 2011 års ekonomiska vårproposition. För &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; har det finansiella sparandet revi- derats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent av BNP per år. Tillsammans med det ökade beho- vet av säkerhetsmarginaler leder detta till att re- formutrymmet bedöms minska jämfört med be- dömningen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion. Regeringen bedömer att ett reformut- rymme på ca 15 miljarder kronor för 2012 är väl-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft65"&gt;avvägt, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta effekterna av nedgången. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2012, vilket säkrar tillfredsställande säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en betydligt mer besvärlig ut- veckling än den som nu förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Åtgärder i budgetpropositionen för 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft65"&gt;Regeringen väljer i budgetpropositionen för 2012, inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler, att prioritera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;åtgärder för att möta inbromsningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;åtgärder för varaktigt högre tillväxt, syssel- sättning och förstärkt konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;åtgärder för att välfärden ska komma alla till del, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;åtgärder för ett stabilt finansiellt system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Åtgärder för att möta inbromsningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft65"&gt;För att stödja långtidsarbetslösa och andra grup- per med svag förankring på arbetsmarknaden fö- reslår regeringen ett arbetsmarknadspaket med en rad åtgärder för att möta den sämre utveck- lingen på arbetsmarknaden. I detta paket ingår även åtgärder för en bättre arbetsförmedling i form av förstärkt stöd och förmedling till dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en för- bättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande samt högre kvalitet och aktivitet i jobb- och ut- vecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdo- mar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Vidare föreslås en kraftfull extra satsning på infrastrukturen 2012 och 2013. Satsningen är dels sysselsättningsskapande, dels möter den det uppdämda behov som finns av drift och under- håll samt ytterligare mindre investeringsåtgärder för väg och järnväg. Den bidrar också till Sveri- ges långsiktiga konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft70"&gt;Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft65"&gt;Regeringen föreslår ett antal reformer för fler i arbete, ett stärkt utbildningssystem och fler och växande företag. Mervärdesskatten för restau- rang- och cateringtjänster föreslås sänkas för att skapa jobb för inte minst unga och stimulera till företagande. I syfte att stärka arbetslinjen avise- ras även åtgärder för att förbättra incitamenten för att arbeta för personer med ekonomiskt bi- stånd och etableringsersättning. Den långsiktigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;bästa fördelningspolitiken är att ge fler möjlighet till eget arbete och att leva på sin lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft71"&gt;Regeringen föreslår också ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet som ingår i det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Huvudfokus för refor- merna är att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens genom bl.a. en karriärutvecklingsre- form med utvecklingssteg för yrkesskickliga lä- rare inom grund- och gymnasieskolan samt in- satser för kompetensutveckling. Regeringen fö- reslår även åtgärder för att stärka kvaliteten på gymnasieskolans yrkesprogram och en satsning på praktikplatser i teknikföretag för studenter från vissa gymnasieprogram. Åtgärder föreslås vidare inom högskolan med det samlade syftet att höja effektiviteten, kvaliteten och genom- strömningen i den högre utbildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft4"&gt;Vidare föreslås ett antal skatteåtgärder för att förbättra förutsättningarna för jobb och företa- gande genom bl.a. förbättringar av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; och åtgärder för att underlätta sparande bl.a. i aktier. Regeringen föreslår också åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande i hela Sverige, säkra en trygg och stabil energiförsörjning och förbättra inno- vationsgraden i ekonomin. Regeringen avsätter medel för fortsatt bredbandsutbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Sverige är och ska förbli ett av världens mest jämlika och jämställda länder. Bördorna av den försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman. Pensionärer, unga vuxna och familjer med flera barn har ofta en låg ekonomisk standard med små marginaler. Re- geringen vill därför höja bostadsbidraget för unga utan barn och för barnfamiljer. I syfte att förbättra situationen för pensionärer med låg ekonomisk standard föreslås även en höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Gemensamt finansierad vård och omsorg av hög kvalitet bidrar till att levnadsvillkoren och livschanserna utjämnas mellan människor. För att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och val- friheten i sjukvården och omsorgen föreslår re- geringen bl.a. en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, en satsning på att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården samt insatser för att för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;bättra samhällsvården av barn och unga. Reger- ingen föreslår också ett antal justeringar i sjuk- försäkringsreformen, huvudsakligen i enlighet med vad som aviserades i 2011 års ekonomiska vårproposition. Förslagen syftar till att reformen ska fungera som tänkt. Regeringen har träffat en överenskommelse med Miljöpartiet de gröna om en human, rättssäker och ordnad migrationspo- litik. Arbetet med att konkretisera förslagen i överenskommelsen har inletts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Ett stabilt finansiellt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ett väl fungerande finansiellt system är centralt för ekonomin. I samband med finanskrisen stod det klart att både det förebyggande arbetet och möjligheterna att hantera finansiella kriser måste förstärkas. Det system som införts i Sverige för att hantera finansiella kriser bygger på principen att skattebetalarnas pengar måste värnas, samti- digt som finansiell stabilitet upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Då en bristfällig internationell tillsyn bidrog till finanskrisens uppkomst har en ny europeisk struktur för tillsyn skapats, med ett systemrisk- råd för att snabbt identifiera hot mot stabiliteten och tre tillsynsmyndigheter för att underlätta det gränsöverskridande tillsynsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Arbetet med att öka stabiliteten i det finansi- ella systemet pågår kontinuerligt. Det ramverk för finansiell stabilitet med stärkt regelverk, för- bättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmeka- nismer som regeringen tagit fram bör stärkas ytterligare. Som ett led i detta arbete föreslår re- geringen kraftigt ökade resurser till Finansin- spektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Enligt den s.k. Basel &lt;NOBR&gt;III-överenskommelsen&lt;/NOBR&gt; föreslås nya kapitaltäckningsregler med krav på mer och bättre kapital i kreditinstituten. Sverige har en stor banksektor i förhållande till BNP. För att värna den finansiella stabiliteten och värna skattebetalarnas pengar anser regeringen att det måste vara möjligt för enskilda medlems- stater att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av de nya internationella mi- nimikraven i Basel III.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p134 ft49"&gt;Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2012, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Åtgärder för att möta in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;bromsningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Infrastruktursatsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,55&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetsmarknadspaket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Åtgärder för varaktigt högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;tillväxt och sysselsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Sänkt moms på restaurang-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;och cateringtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Skatteåtgärder för företa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;gande och sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Innovation, företagande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Åtgärdsprogram för utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;ningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;1,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Reformer för minskat bero-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;ende av ekonomiskt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Hållbar tillväxt i alla delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Åtgärder för att välfärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;ska komma alla till del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sjukvård och omsorg&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Vårda sjukförsäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Unga och barnfamiljer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Pensionärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Migrationspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Skattereduktion för gåvor till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;ideella organisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Övriga utgiftsreformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Övriga inkomstreformer&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Summa reformer som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;påverkar finansiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;3,56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Försvagning av finansiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;sparande av förslagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;budgetpropositionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;15,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;17,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;14,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;12,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft59"&gt;Anm.: Beloppen är avrundade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;0,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Regeringens fortsatta reformambitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft65"&gt;Centrala inslag i den förda politiken är att värna arbetslinjen och att säkerställa långsiktigt håll- bara offentliga finanser. Regeringens främsta mål är att föra Sverige mot full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete. På detta sätt minskas klyftorna och en uthållig finansie- ring av den gemensamma välfärden säkras. Vä- gen mot full sysselsättning handlar om att åter- upprätta arbetslinjen och bryta med det utanför- skap från arbetsmarknaden som växte fram un- der lång tid. Det ska löna sig bättre att utbilda sig och arbeta, det ska bli lättare och billigare att anställa och fler företag ska startas, stanna kvar och växa i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Mot bakgrund av den ökade oron möter den ekonomiska politiken inbromsningen genom tillfälliga åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken och infrastrukturområdet. Samtidigt ska reger- ingens politik även framöver inriktas mot strukturellt riktiga reformer som ytterligare stärker Sverige. Regeringen genomförde under den föregående mandatperioden betydande re- former för att bidra till en bättre fungerande ekonomi, ökad välfärd och makroekonomisk stabilitet. Detta arbete fortsätter även framöver. Regeringens Framtidskommission kommer att identifiera utmaningar för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Regeringens reformambitioner för mandatpe- rioden, som presenterades i budgetpropositio- nen för 2011, genomförs när det uppstår ett var- aktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;För att minska utanförskapet, öka den varak- tiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig, starta och driva företag vill reger- ingen ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt. När individer och familjer får behålla mer av sina inkomster ökar dessutom självständigheten och möjligheterna att forma sina egna liv. Regeringen har ambitionen att fortsatt förbättra företags- klimatet och villkoren för företagande, invester- ingar och sysselsättning, bl.a. genom att se över företagsbeskattningen. Regeringen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsätt- ning att det råder balans i de offentliga finan- serna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Denna budgetproposition presenteras i ett läge med mycket stor osäkerhet. Den svåra statsfi- nansiella situationen i USA och i många euro- länder samt den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella marknaderna leder till stor osäkerhet om den globala ekonomiska åter- hämtningen framöver. Mot denna bakgrund är en mycket viktig del i finanspolitiken att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser och upp- rätthålla goda säkerhetsmarginaler för att kunna sätta in åtgärder vid en sämre utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;I det följande redovisas regeringens syn på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Avsnittet inleds med en genomgång av regering- ens bedömning av den makroekonomiska ut- vecklingen och de offentliga finanserna. Därefter följer en bedömning av reformutrymmet och den ekonomiska politikens övergripande inrikt- ning och utmaningar. Avslutningsvis redogörs för regeringens förslag till åtgärder i denna pro- position, regeringens fortsatta reformarbete och åtgärdernas förväntade ekonomiska effekter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;svensk ekonomi. Tillväxten dämpas kraftigt, samtidigt som arbetslösheten stiger något under 2012. Den finansiella turbulensen bedöms klinga av i takt med att osäkerheten kring skuldpro- blemen i USA och Europa minskar. Återhämt- ningen i Sverige bedöms därför åter ta fart från andra halvåret 2012 och framåt. Inbromsningen leder dock till att lågkonjunkturen blir mer ut- dragen jämfört med vad som förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Det råder mycket stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling do- minera. Framför allt finns det en risk att de statsfinansiella problemen i omvärlden förvärras och därmed att den internationella finansiella oron fördjupas och att problemen sprider sig till banksektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Stor oro på de finansiella marknaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;Efter en gradvis stabilisering under 2010 och de första månaderna av 2011 har oron på de finansi- ella marknaderna åter ökat i spåren av de statsfi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Utsikterna för svensk ekonomi &lt;/SPAN&gt;nansiella problemen i euroområdet och i USA.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Expansiv finans- och penningpolitik bidrog till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- ekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- litiken och den ekonomiska krisen i kombina- tion med höga statsskulder och stora budgetun- derskott redan innan finanskrisen har emellertid medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- centenheter till 80 procent av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats till att börja föra en åtstramande finanspolitik vilket har bi- dragit till att dämpa den globala efterfrågan un- der första halvåret 2011. En svagare internatio- nell utveckling och en ökad finansiell oro till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre tillväxtut- sikter för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Efter en stark återhämtning under 2010 och i början av 2011 bromsar den svenska ekonomin nu in under hösten 2011. En ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa innebär sämre utsikter för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;Den ökade oron har fått investerare att minska sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig till vad som normalt bedöms som mer säkra in- vesteringar. Detta har lett till fallande börser och en ökad efterfrågan på flera länders statsobliga- tioner, vilket har bidragit till ett dramatiskt fall i obligationsräntorna i dessa länder, däribland Sve- rige. Samtidigt har ränteskillnaderna mellan Tysklands och flera andra euroländers statsobli- gationer stigit till historiskt höga nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Ytterligare extraordinära insatser har under sommaren vidtagits av centralbanker och reger- ingar i syfte att underlätta tillgången på likviditet i de finansiella systemen.&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Trots detta är den finansiella stressen hög. Riskpremierna för euro- peiska banker har stigit, även om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med i de akuta skedena i finanskrisen under hösten 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft86"&gt;Effekten för svenska banker av den förnyade turbulensen på de finansiella marknaderna har än så länge varit begränsad. De svenska bankerna är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis har Europeiska centralbanken köpt spanska och italienska statsobligationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;väl kapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euroområdet med stora statsfinansiella problem. Svenska banker har emellertid en stor interna- tionell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Under det första kvartalet 2011 uppgick de svenska bankernas upplåning i utländsk valuta till 54 procent av den totala marknadsupplåningen.&lt;A href="#page_33"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är en finansie- ring som kan vara svår att upprätthålla om pro- blemen i den europeiska banksektorn ökar kraf- tigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att fi- nansieringsproblem kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor. Det finns en risk för att den finansiella tur- bulensen kan fördjupas och bli utdragen, med en mer problematisk utveckling för bankerna i eu- roområdet som följd. Utgångspunkten är dock att regeringarna i euroområdet och USA samt ländernas centralbanker kommer att avisera och genomföra åtgärder som leder till att oron på de finansiella marknaderna successivt minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Dämpad tillväxt 2012&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare takt än under 2010. Bakom återhämtningen lig- ger en expansiv ekonomisk politik och en snabb ökning av efterfrågan på svenska exportproduk- ter. Detta har i kombination med ett uppdämt konsumtions- och investeringsbehov samt sti- gande disponibelinkomster i spåren av en för- bättrad arbetsmarknad, bidragit till att konsum- tionen och investeringarna har ökat och till att företagen har ökat sina lager till normala nivåer. Den ökade produktionen har i sin tur medfört att sysselsättningen vuxit starkt och att arbets- lösheten minskat. Framöver dämpas dock till- växten markant i svensk ekonomi och det blir en tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 och inledningen av 2012, med ett minskat re- sursutnyttjande som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft86"&gt;Konjunkturavmattningen beror på flera sam- verkande faktorer. Tillväxten i hushållens kon- sumtion dämpades redan under första halvåret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Marknadsupplåningen utgör en del av bankernas totala skuldstock.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;2011 till följd av en ökad osäkerhet om den eko- nomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsut- veckling och stigande bostadsräntor. Den se- naste tidens tilltagande osäkerhet om den fram- tida internationella konjunkturutvecklingen, den negativa börsutvecklingen och stagnerande bo- stadspriser bedöms dämpa konsumtionen yt- terligare, vilket medför en svagare arbetsmark- nadsutveckling. Detta leder i sin tur till en sva- gare utveckling av hushållens disponibla in- komster och ett mer markant försiktighets- sparande, vilket ytterligare dämpar tillväxten i konsumtionen. Detta är en viktig förklaring till att &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; dämpas under andra halvåret 2011 och första halvåret 2012. Den svagare om- världsefterfrågan bidrar även direkt till en sva- gare &lt;NOBR&gt;BNP-utveckling&lt;/NOBR&gt; genom att exporttillväxten dämpas de närmaste åren då företagen har ett mindre behov av att öka investeringarna. Sam- mantaget bedöms BNP öka med 4,1 procent 2011 och 1,3 procent 2012. Den svaga tillväxten i svensk ekonomi leder till ett minskat resursut- nyttjande under 2012. Mätt med det s.k. BNP- gapet minskar resursutnyttjandet från &lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt; pro- cent 2011 till &lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt; procent 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft49"&gt;Tabell 1.3 Nyckeltal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Utfall 2010, prognos &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft52"&gt;Produktivitet i näringsli-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft90"&gt;vet&lt;SPAN class="ft89"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Sysselsatta&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Öppen arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Löner&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Kalenderkorrigerad data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;15–74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Andel av arbetskraften &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Antal arbetslösa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16-64&lt;/NOBR&gt; år exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft49"&gt;Diagram 1.1 Svensk BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p49 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td119"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft92"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03134xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03134xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt; Procentuell förändring (vänster skala)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft57"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p27 ft93"&gt;Miljarder kronor per kvartal (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft57"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft57"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p164 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td67"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td27"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft62"&gt;Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010. Kvartalsvärdena är säsongrensade. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft65"&gt;Turbulensen på de finansiella marknaderna be- döms fortsätta under hösten 2011 för att succes- sivt klinga av under inledningen av 2012 i takt med att de skuldtyngda länderna i euroområdet antas avisera mer trovärdiga åtstramningspro- gram. Åtstramande finanspolitik, en svag ar- betsmarknad, en svag förmögenhetsutveckling och begränsade möjligheter att föra en mer ex- pansiv penningpolitik medför dock att kon- junkturåterhämtningen i USA och euroområdet går långsamt de närmaste åren. Samtidigt har till- växtekonomierna (främst Kina) ett högt resurs- utnyttjande och ett stigande inflationstryck. Tillväxtutsikterna är därmed mer dämpade i till- växtekonomierna. Sammantaget leder detta till en svag och utdragen återhämtning av den inter- nationella konjunkturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft65"&gt;I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna avtar ökar hushållens konsumtion åter snabbare under andra halvåret 2012. En ex- pansiv penningpolitik i kombination med att hushållens tillgångar åter antas börja stiga i värde leder till att konsumtionen successivt ökar snab- bare under 2013. Även i omvärlden sker en åter- hämtning, om än långsam, &lt;NOBR&gt;2013–2015,&lt;/NOBR&gt; vilket bi- drar till en ökad exporttillväxt. I takt med att ef- terfrågan och produktionen ökar i snabbare takt blir behovet av investeringar förhållandevis stort, vilket leder till en stark ökning av investeringarna &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft65"&gt;Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 procent per år &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; I takt med att till- växten åter ökar snabbare stiger resursutnyttjan- det. Till följd av måttliga löneökningar i de cen- trala avtalen och ett svagt resursutnyttjande för- väntas lönerna öka i relativt långsam takt 2011. Under hösten inleds 2011 års avtalsrörelse. Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmark- naden och konjunkturavmattningen 2012 antas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;medföra att även 2011 års avtalsrörelse leder till måttliga löneökningar, vilket bidrar till en rela- tivt långsam ökning av lönerna de närmaste åren. Det låga resursutnyttjandet leder, i kombination med långsamt ökande enhetsarbetskostnader, till att den underliggande inflationen är lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent under hela prognosperioden. Riksbanken antas därför föra en fortsatt expansiv penningpolitik de när- maste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Långsam återhämtning på arbetsmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft65"&gt;Arbetsmarknaden har utvecklats starkt under de senaste två åren. Antalet sysselsatta har ökat kraftigt (se diagram 1.2). Även antalet personer i arbetskraften har ökat, vilket är positivt eftersom utbudet av arbetskraft på lång sikt bestämmer sysselsättningen. Den starka sysselsättningsupp- gången har också inneburit att arbetslösheten har minskat, trots det ökade arbetskraftsdelta- gandet (se diagram 1.3). De senaste två årens goda utveckling på arbetsmarknaden kan förkla- ras av både konjunkturuppgången och regering- ens reformer.&lt;A href="#page_34"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Ett tecken på att regeringens re- former har förbättrat arbetsmarknadens funk- tionssätt är att arbetskraftsdeltagandet hölls uppe under finanskrisen och att den starka ök- ningen i sysselsättningen som sedan ägde rum inte åtföljdes av några större bristsituationer på arbetsmarknaden. Trots den goda utvecklingen är resursutnyttjandet på arbetsmarknaden lågt och spåren av finanskrisen syns fortfarande. Det tydligaste tecknet på detta är att arbetslösheten fortfarande är hög. Under andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten 7,5 procent. Dessutom är sysselsättningsgraden fortfarande lägre än innan krisen eftersom be- folkningen i arbetsför ålder har ökat snabbare än sysselsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En mer utförlig beskrivning av arbetsmarknadsutvecklingen de senaste åren och en uppföljning av regeringens sysselsättningspolitik finns i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100 s.75).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ03135x1.jpg" style="width:630px;height:418px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft49"&gt;Diagram 1.2 Arbetskraften och sysselsatta&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr40 td122"&gt;&lt;P class="p170 ft50"&gt;Tusental personer, &lt;NOBR&gt;15-74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;5300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;5100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr48 td47"&gt;&lt;P class="p172 ft98"&gt;Arbetskraften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr48 td63"&gt;&lt;P class="p30 ft98"&gt;Sysselsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;4900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;4700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;4500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;4300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;4100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;3900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=15 class="tr50 td119"&gt;&lt;P class="p34 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;Diagram 1.3 Arbetslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr51 td129"&gt;&lt;P class="p175 ft98"&gt;Arbetslöshet, &lt;NOBR&gt;15-74&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p175 ft93"&gt;Öppen arbetslöshet, &lt;NOBR&gt;16-64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p172 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=17 class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Anm.: Tidsseribrott 2004/05 i serien öppet arbetslösa &lt;NOBR&gt;16-64&lt;/NOBR&gt; år, pga. omläggning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr50 td127"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;arbetsmarknadsundersökningarna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=15 class="tr45 td119"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft65"&gt;Inbromsningen i den svenska ekonomin under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Sysselsättningen bedöms i princip vara oföränd- rad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Utbudet av arbetskraft väntas samtidigt fortsätta öka till följd av att befolkningen i ar- betsför ålder växer. Arbetslösheten bedöms därför öka till 7,8 procent 2012 och ligga kvar på ungefär samma nivå 2013. I takt med att efter- frågan i ekonomin åter tar fart bedöms syssel- sättningen öka under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. Den utdragna lågkonjunkturen medför att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir normalt först bortom 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft65"&gt;Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden medför att de problem som finns på arbets- marknaden riskerar att förvärras. Långtidsar- betslösheten är fortfarande hög och antalet långtidsarbetslösa kommer sannolikt att öka de närmaste åren. Risken för långtidsarbetslöshet skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper (se di- agram 1.4). Personer födda utanför Europa, äldre, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;som medför nedsatt arbetsförmåga är långtidsar- betslösa i högre utsträckning än andra grupper. För dessa grupper blir det ännu svårare att få jobb när konjunkturen åter försvagas. Arbets- lösheten bedöms bita sig fast på en något högre nivå till följd av varaktigheten i lågkonjunkturen. Dessa effekter väntas dock klinga av på sikt. Jämviktsarbetslösheten bedöms uppgå till ca 5 procent 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft102"&gt;Diagram 1.4 Kvarstående arbetslösa och deltagare i pro- gram med en inskrivningstid längre än två år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft50"&gt;Procent av befolkningen inom respektive grupp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr50 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft98"&gt;Unga &lt;NOBR&gt;(15-24&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft98"&gt;Äldre &lt;NOBR&gt;(55-64&lt;/NOBR&gt; år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td84"&gt;&lt;P class="p38 ft93"&gt;Födda utanför Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft93"&gt;Förgymnasial utb.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p38 ft98"&gt;Samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td117"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td117"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p178 ft54"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft52"&gt;Anm.: Säsongrensade data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft52"&gt;Källor: Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Riskerna för en svagare utveckling dominerar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft65"&gt;Det råder stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxten i ekonomin. Sammantaget be- döms riskerna för en svagare utveckling domi- nera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Prognosen baseras på förutsättningen att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt avta under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet förvär- ras, vilket sannolikt skulle leda till en fördjupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Samti- digt riskerar de akuta statsfinansiella problemen i vissa länder att sprida sig till fler länder i euro- området som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter (se fördjupningsrutan Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Ytterligare en risk är att dessa problem sprider sig till banksektorn i större utsträckning än vad som antas i prognosen. Det finns bl.a. en risk att stora banker i det centrala euroområdet får bety- dande svårigheter att finansiera sig på de finansi- ella marknaderna. Detta skulle medföra kraftigt höjda riskpremier och räntespreadar. I en sådan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft4"&gt;situation kan den kraftiga oro på finansmarkna- derna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle påverka svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. Vid en sådan utveckling skulle den makroeko- nomiska utvecklingen bli betydligt svagare både internationellt och i Sverige än vad som antagits.&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 och att tillgångspriserna åter börjar öka. I en sådan situ- ation finns det goda förutsättningar för högre tillväxt och lägre arbetslöshet under framför allt 2012. Framåtblickande indikatorer för både hus- håll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kommer fortsätta att öka, om än i långsammare takt än under våren 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;Om tillväxten blir så hög som dessa indikerar kan den svenska ekonomin utvecklas starkare än vad som förutses i prognosen. Vidare talar hus- hållens höga sparkvot och den relativt höga ök- ningen av den disponibla inkomsten för att hus- hållens konsumtion kan öka snabbare den när- maste tiden om oron dämpas snabbt och deras förmögenhet åter stiger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;I avsnitt 5.6 redovisas de makroekonomiska effekterna av en fördjupad finansiell oro.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft63"&gt;Vad bestämmer offentlig skuldutveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft65"&gt;Vissa länders problem med stor offentlig skuld- sättning motiverar en mer utförlig förklaring till vad som påverkar skuldutvecklingen.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Begreppet skuldkvot är centralt i detta sammanhang och definieras här som den offentliga sektorns kon- soliderade bruttoskuld (s.k. Maastrichtskuld) i relation till BNP.&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft65"&gt;Det finns fyra faktorer som är viktiga för skuldkvotens utveckling: skuldkvotens ur- sprungliga storlek, storleken på det s.k. offent- liga primära underskottet, tillväxttakten i BNP och räntenivån. Ett land med en stor offentlig skuld i förhållande till BNP är känsligt för för- ändringar i ränteläget. Om räntan ökar som en följd av att förtroendet för finanspolitiken mins- kar kan skuldkvoten komma att öka snabbt. En sådan utveckling kräver att budgetförstärkningar genomförs, dvs. att skatter höjs och/eller att ut- gifter minskas, för att räntan ska sjunka och skuldutvecklingen inte ska bli okontrollerbar. Om landets regering inte snabbt förmår ta kon- troll över situationen kan det leda till ytterligare minskat förtroende och än högre upplånings- kostnader, vilket försämrar det ekonomiska lä- get. Därigenom skapas en ond cirkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft65"&gt;Förändringen av den offentliga skulden som andel av BNP kan något förenklat skrivas som:&lt;A href="#page_37"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft65"&gt;skuld = – primärt sparande – skuld( nominell &lt;NOBR&gt;BNP–ränta)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft65"&gt;där indikerar en förändring. Det primära spa- randet är skillnaden mellan inkomster och ut- gifter, med undantag för utgifter för statsskulds- räntor och andra kapitalkostnader. Sambandet visar att om räntan är högre än den nominella &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; kommer skulden som andel av BNP att växa även om det primära sparandet är i balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;I resonemanget bortses från finansiella tillgångar i offentlig sektor, t.ex. i form av pensionsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Begreppet ”skuldkvot” definieras i vissa andra sammanhang som statsskulden i relation till BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Här bortses från att skulden även påverkas av s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;stock-flödes&lt;/NOBR&gt; justeringar, dvs. effekter av skulddispositioner, värdeförändringar m.m. som kan ha en stor effekt på skuldutvecklingen. Dessa justeringar gör att den faktiska skuldförändringen i tabell 1 inte är densamma som en teoretiskt beräknad förändring enligt sambandet ovan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft65"&gt;Om räntan är betydligt högre än den nomi- nella &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; kan skuldutvecklingen bli okontrollerbar. Även en hög initial skuldnivå ökar risken för en snabbt växande skuldkvot. Ju högre skulden och/eller räntan är i relation till &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten,&lt;/NOBR&gt; desto högre måste det primära sparandet vara för att skuldkvoten ska förbli oförändrad. Detta samband framgår även av ta- bell 1.4, som visar vilket primärt sparande, som andel BNP, som teoretiskt sett krävs för att hålla skulden oförändrad vid olika skuldnivåer och differenser mellan ränta och tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft49"&gt;Tabell 1.4 Primärt sparande som krävs för oförändrad skuld- kvot vid olika differenser mellan tillväxt och ränta samt olika skuldnivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft50"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td133"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;Skuldkvot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft110"&gt;Differens nominell BNP-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td137"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;tillväxt och ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td133"&gt;&lt;P class="p201 ft52"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td134"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td135"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td132"&gt;&lt;P class="p84 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td132"&gt;&lt;P class="p84 ft10"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p84 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-20,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-15,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft65"&gt;Om räntan exempelvis är 10 procentenheter högre än tillväxten, och skulden motsvarar 150 procent av BNP, krävs primära överskott mot- svarande 15 procent av BNP för att skulden inte ska växa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft65"&gt;I tabell 1.5 visas de nyckeltal som är viktiga för skuldutvecklingen i Sverige och några EU- länder som drabbats relativt hårt i den senaste krisen. Tabellen visar att skuldkvoten stigit mycket snabbt i framför allt Grekland och Ir- land. Den har även ökat i Portugal och Italien, medan den varit stabil i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft65"&gt;Skuldkvotens snabba uppgång i Grekland, Ir- land, Portugal och Italien beror på flera faktorer. Av tabell 1.5 framgår att den genomsnittliga skillnaden mellan tillväxttakten i BNP och rän- tan legat kring 10 procentenheter i Grekland och Irland &lt;NOBR&gt;2008–2011,&lt;/NOBR&gt; något lägre i Portugal och Ita- lien och avsevärt lägre i Sverige. Greklands skuldkvot var 143 procent av BNP 2010. Detta innebär att Grekland hade behövt ha ett primärt överskott motsvarande 16 procent av BNP år 2011 för att skuldkvoten inte skulle öka 2011. Den stora skillnaden mellan tillväxttakten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ03138x1.jpg" style="width:668px;height:983px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft112"&gt;i BNP och räntan förklarar, i kombination med stora underskott, skuldkvotens snabba ökning i Grekland och i de andra aktuella länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;Tabell 1.5 Offentligfinansiella nyckeltal&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Primärt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p208 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:-12px;" class="p208 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-6px;margin-right:-6px;margin-bottom:-6px;" class="p208 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p209 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:1px;" class="p210 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:1px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft52"&gt;&lt;![endif]&gt;i r e v&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-11px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-6px;margin-right:-7px;margin-bottom:-5px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;e g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Tillväxt - ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;38,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;42,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;39,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;36,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Primärt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p212 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:-10px;" class="p212 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-5px;margin-right:-7px;margin-bottom:-5px;" class="p212 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;r G&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p209 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr5 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p213 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:-6px;" class="p213 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:-3px;margin-right:-9px;margin-bottom:-3px;" class="p213 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;l k e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p214 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:-1px;" class="p214 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:0px;" class="p214 ft52"&gt;&lt;![endif]&gt;d n a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Tillväxt - ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-17,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;110,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;127,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;142,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;157,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Primärt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-12,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-29,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:26px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p215 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:2px;margin-bottom:-14px;" class="p215 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-7px;margin-right:-5px;margin-bottom:-7px;" class="p215 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p209 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr1 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p216 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:-7px;" class="p216 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:16px;margin-top:-4px;margin-right:-9px;margin-bottom:-3px;" class="p216 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;a l r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr43 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:23px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-11px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-6px;margin-right:-7px;margin-bottom:-5px;" class="p211 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;d n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Tillväxt - ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-16,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;44,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;65,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;96,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;112,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Primärt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:-2px;margin-right:-12px;margin-bottom:2px;" class="p217 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:-7px;" class="p217 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-7px;margin-right:-8px;margin-bottom:-2px;" class="p217 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;o P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p209 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:20px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:1px;" class="p218 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-1px;margin-right:-6px;margin-bottom:-6px;" class="p218 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-5px;margin-right:-10px;margin-bottom:-2px;" class="p218 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;u t r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;9,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-2px;margin-right:-14px;margin-bottom:2px;" class="p219 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:-2px;margin-right:-9px;margin-bottom:-3px;" class="p219 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:-5px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p219 ft52"&gt;&lt;![endif]&gt;l a g&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Tillväxt - ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;71,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;83,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;93,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;101,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Primärt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:-3px;margin-right:-15px;margin-bottom:3px;" class="p220 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:-3px;margin-right:-9px;margin-bottom:-3px;" class="p220 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:18px;margin-top:-6px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p220 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;t I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p209 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p221 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-8px;margin-bottom:-7px;" class="p221 ft10"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:19px;margin-top:-4px;margin-right:-12px;margin-bottom:-3px;" class="p221 ft10"&gt;&lt;![endif]&gt;i l a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td112"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:24px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p222 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:-7px;" class="p222 ft52"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:21px;margin-top:-4px;margin-right:-14px;margin-bottom:-3px;" class="p222 ft52"&gt;&lt;![endif]&gt;n e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Tillväxt - ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;106,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;116,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;119,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;120,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft62"&gt;Primärt sparande = den offentliga sektorns primära finansiella sparande i pro- cent av BNP, BNP = nominell BNP:s procentuella förändring, Ränta i procent = årsgenomsnittet för tioåriga statsobligationer, Tillväxt – ränta = skillnad mellan BNP:s nominella tillväxttakt och räntan. Skuld i procent av BNP = offentlig brut- toskuld som andel av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft62"&gt;Källa: European Economic Forecast, Spring 2011, European economy 1/2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft65"&gt;I en konjunkturnedgång minskar tillväxttakten i BNP, samtidigt som räntenivån vanligen faller. En avmattning gör att olika typer av risker ten- derar att omvärderas. En skuldkvot som ansågs vara problemfri innan krisen kan på kort tid komma att ses som och bli ett allvarligt problem. Stater med låg kreditvärdighet kan då få uppleva att räntan tvärtom stiger, om långivare kräver en riskpremie för att fortsätta att låna ut pengar. Detta innebär att skillnaden mellan &lt;NOBR&gt;BNP-till-&lt;/NOBR&gt; växten och räntan ökar. När tillväxttakten i BNP blir allt mindre och räntenivån högre krävs ett allt högre primärt sparande för att inte skulden ska öka på ett oroväckande sätt. Högre ränteut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;gifter tränger på så sätt undan prioriterade ut- gifter. I diagram 1.5 illustreras hur ränteläget i Sverige och ett antal krisdrabbade &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; ut- vecklats sedan 2008.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr43 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;Diagram 1.5 Ränta på statsobligationer med 10 års löptid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;Grekland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td147"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p226 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td146"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td147"&gt;&lt;P class="p228 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p229 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft52"&gt;Källa: Ecowin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft65"&gt;Diagrammet visar att räntan ökat högst påtagligt de senaste åren i Grekland, Irland och Portugal, medan den sjunkit i Sverige. Samtidigt har BNP- tillväxten i många fall varit mycket svag eller t.o.m. negativ. Ränteuppgången i Grekland, Ir- land och Portugal har varit så pass kraftig att den medfört mycket stora krav på förstärkningar av det primära sparandet för att stabilisera skuld- kvoten. För dessa länder har det inte varit möj- ligt att finansiera sina underskott på de reguljära finansmarknaderna, utan de har i stället fått till- gång till speciella stöd från övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och IMF. För att vända utvecklingen och få ned räntorna måste förtroendet för finanspolitiken återskapas genom trovärdiga och tydliga konso- lideringsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;De offentliga finanserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Balans i det finansiella sparandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft4"&gt;De offentliga finanserna har sedan 2009 stärkts i takt med den ekonomiska utvecklingen. Det fi- nansiella sparandet beräknas visa ungefär balans 2011 och 2012 för att därefter förstärkas snabbt 2014 och 2015 (se tabell 1.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Det finansiella sparandet för 2011 har revide- rats ned med 0,2 procent av BNP jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion. För &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; har det finansiella sparandet reviderats ned med mellan 1,1 och 2,1 procent av BNP per år. Det beror i huvudsak på lägre skatteintäkter till följd av den svagare ekono- miska utvecklingen. De takbegränsade utgifterna har, i förhållande till 2011 års ekonomiska vår- proposition, reviderats upp 2012 t.o.m. 2014, främst till följd av högre arbetslöshet samt de förslag till åtgärder som lämnas i denna proposi- tion. År 2015 har de takbegränsade utgifterna i stället reviderats ner, vilket bl.a. beror på att pen- sionssystemets utgifter beräknas bli lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;Förstärkningen av den offentliga sektorns finanser mellan 2010 och 2011 sker i staten. Ål- derspensionssystemet har ett över tiden mins- kande, men alltjämt positivt, finansiellt sparande. Den kommunala sektorn redovisar över pro- gnosperioden ett litet negativt finansiellt sparande, men ett positivt resultat enligt de re- dovisningsprinciper som gäller för det kommu- nala balanskravet.&lt;A href="#page_39"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft4"&gt;Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 39,7 procent av BNP i slutet av 2010, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Lägre överskott i det finansiella sparandet och en justering av det beräkningstekniska anta- gandet om försäljningar av statens aktieinnehav (se vidare avsnitt 10), bidrar till att skulden för- väntas minska något långsammare jämfört med prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovisningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år. Den kommunala redovisningen bygger på samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft4"&gt;tion. År 2015 beräknas den konsoliderade brut- toskulden uppgå till 26 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft4"&gt;Eftersom osäkerheten är stor kring den fram- tida konjunkturutvecklingen finns det också en betydande osäkerhet i de offentligfinansiella prognoserna. En svagare ekonomisk utveckling får snabbt genomslag på de offentliga finanserna. En svagare utveckling på arbetsmarknaden får särskilt stor effekt eftersom knappt två tredje- delar av de totala skatteintäkterna utgörs av skatt på arbetsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft49"&gt;Tabell 1.6 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft50"&gt;Utfall 2010, prognos &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td151"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 721&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 763&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 830&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 926&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2 027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft117"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;50,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;49,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;50,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;49,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;49,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft117"&gt;49,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Skatter och avgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 543&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 642&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 731&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1 820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft117"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;45,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;44,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;44,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;44,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;44,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft117"&gt;44,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Övriga inkomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 686&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 717&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 765&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 803&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 846&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1 893&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft117"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;51,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;49,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;50,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;49,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;47,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft117"&gt;46,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft14"&gt;Finansiellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;27,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;80,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;133,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft117"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft117"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td13"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p200 ft98"&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1 060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft117"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft118"&gt;39,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft118"&gt;36,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft118"&gt;36,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft118"&gt;34,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft118"&gt;30,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft118"&gt;26,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Minskat reformutrymme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft65"&gt;I varje ekonomisk proposition gör regeringen en förnyad bedömning av utrymmet för nya refor- mer, det s.k. reformutrymmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft13"&gt;Vilka faktorer bestämmer reformutrymmet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft65"&gt;Reformutrymmet bedöms utifrån en avstämning av det finansiella sparandet mot överskottsmålet där ett antal faktorer vägs in i bedömningen (se vidare avsnitt 4). Överskottsmålet är bestämt som ett överskott som ska uppnås över en kon- junkturcykel. Avstämningen görs utifrån flera olika indikatorer eftersom det inte finns en enda indikator som på ett entydigt sätt mäter mål- uppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft65"&gt;Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en tydlig åtskillnad mellan en bakåt- och framåt- blickande bedömning av överskottsmålet. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;framåtblickande uppföljningen görs för att fast- ställa ett reformutrymme eller ett behov av bud- getförstärkningar. De indikatorer som används för denna utvärdering är den s.k. sjuårsindika- torn och det strukturella sparandet.&lt;A href="#page_40"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vid tolk- ningen av sjuårsindikatorn beaktas även det ge- nomsnittliga konjunkturläget under den period som indikatorn omfattar. Den bakåtblickande analysen görs för att upptäcka eventuella syste- matiska fel i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver. För detta används det genomsnittliga sparandet under den senaste tio- årsperioden. Utifrån dessa indikatorer görs se- dan en samlad bedömning av reformutrymmet där hänsyn även tas till osäkerheten i bedöm- ningen, riskbilden och till vad som är en välav- vägd finanspolitik sett utifrån konjunkturläget. Med riskbilden avses bl.a. att det finansiella spa- randet och konjunkturen kan utvecklas på ett annat sätt än vad som prognostiseras. Risken för att konjunkturcykeln kan vara asymmetrisk, dvs. att konjunkturläget inte är i balans som genom- snitt över konjunkturcykeln, vägs också in i be- dömningen som en del av riskbilden.&lt;A href="#page_40"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;I grund och botten bestäms utrymmet för reformer utifrån hur stort det finansiella sparan- det är på lång sikt. Detta bestäms av den lång- siktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Sverige, som i sin tur bestäms av framför allt an- talet arbetade timmar i ekonomin, humankapi- talet och kapitalstockens utveckling. Samtidigt som den långsiktiga produktionsförmågan är av- görande för reformutrymmet och möjligheten att vidta nya åtgärder, kan politiken i sig också påverka produktionsnivån och därmed reform- utrymmet. Exempelvis bidrar jobbskatteavdraget till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och sysselsättningen och därigenom till en ökning av skattebasen. Denna effekt bidrar till en minskad belastning på de offentliga finanserna av åtgär- den. Även de åtgärder som regeringen vidtagit inom sjukförsäkringssystemet och inom arbets- löshetsersättningen har bidragit till att varaktigt öka antalet arbetade timmar i ekonomin. Be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medelvärde för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar sparandet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008&lt;SPAN class="ft122"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2014.&lt;/NOBR&gt; Det strukturella sparandet visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen har ansett att regeringens användning av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmet otydlig (se vidare avsnitt 12).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;dömningen av reformutrymmet görs alltid ut- ifrån en prognos av det finansiella sparandet där det antas att det inte tillkommer några nya disk- retionära åtgärder utöver de som redan tidigare beslutats eller som aviseras i den aktuella eko- nomiska propositionen. Vid en normal ekono- misk tillväxt, utan stora strukturella förändringar i ekonomin, innebär detta förfarande normalt att skatteintäkterna ökar i takt med BNP, samtidigt som utgifterna minskar som andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är in- dexerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft126"&gt;Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;Det bakåtblickande tioårsgenomsnittet för det finansiella sparandet uppgick &lt;NOBR&gt;2001&lt;SPAN class="ft127"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; till 0,8 procent av BNP (se tabell 1.7). Sparandet låg så- ledes något under målsatt nivå. Justerat för det genomsnittliga konjunkturläget låg dock det ge- nomsnittliga finansiella sparandet på 1,4 procent av BNP, dvs. något över målet. Detta tyder på att det inte finns några systematiska fel i finans- politiken som påverkar måluppfyllelsen fram- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Vid bedömningen av de framåtblickande indi- katorerna har effekter av de reformer för 2012 som föreslås i denna proposition beaktats. Re- formerna beräknas försämra det offentliga finan- siella sparandet med cirka 15 miljarder kronor 2012. Sjuårsindikatorn uppgår till 0,5 procent av BNP för 2011 och till 0,7 procent av BNP för 2012. Dessa indikatorer tyder på att det finansi- ella sparandet varaktigt ligger något under överskottsmålet. Den konjunkturjusterade sju- årsindikatorn för samma år pekar emellertid på att sparandet ligger mer än 1 procentenhet högre än överskottsmålet. Risken för en asymmetrisk konjunkturutveckling talar för att man bör lägga vikt vid både den konjunkturjusterade och den icke konjunkturjusterade indikatorn. Den sam- mantagna bedömningen blir då att det finansiella sparandet i genomsnitt ligger över överskotts- målet under dessa år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 pro- cent av BNP 2012 och stiger sedan successivt under prognosperioden för att uppgå till 3,7 pro- cent 2015. Denna indikator visar därmed på ett finansiellt sparande som ligger väl över överskottsmålet, framför allt mot slutet av pro- gnosperioden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p246 ft49"&gt;Tabell 1.7 Finansiellt sparande samt indikatorer för avstäm- ning mot överskottsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Procent av BNP respektive potentiell BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Utfall 2010, prognos &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td155"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td156"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Finansiellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Bakåtblickande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;tioårssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;konjunkturjusterat&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Sjuårsindikatorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;konjunkturjusterad&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft76"&gt;Strukturellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Tioårssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td157"&gt;&lt;P class="p77 ft10"&gt;Sjuårsgenomsnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p247 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft130"&gt;Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna med hänsyn tagen till osäkerheten i bedömningen och riskbilden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft65"&gt;De två framåtblickande indikatorerna som re- geringen använder för att följa upp överskotts- målet visar att det finansiella sparandet, med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt lig- ger högre än vad överskottsmålet kräver. Det finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- siellt sparande för &lt;NOBR&gt;2000&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; är så stor som +/-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;procentenheter redan för innevarande år.&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bedömningen av det strukturella sparandet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft65"&gt;också osäker. Beräkningar visar att det inte är ovanligt att det strukturella sparandet för ett ut- fallsår i efterhand justeras med mer än en pro- centenhet (se fördjupningsrutan Bedömningen av strukturellt sparande är osäker i avsnitt 4). Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respektive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under &lt;NOBR&gt;2000&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; till hela 2 procent av BNP. Om det strukturella sparandet i efterhand skulle komma att revideras ned i den storleksordningen skulle det inte finnas något reformutrymme alls för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft65"&gt;Som beskrivits ovan gör osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen det extra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- riska erfarenheter visar att de direkta kostna- derna för att rädda det finansiella systemet för ett land i kris kan vara mycket stora – över 50 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad kostar en kris? i avsnitt 4). Under &lt;NOBR&gt;1990-talskri-&lt;/NOBR&gt; sen uppgick de direkta kostnaderna i Sverige till mellan 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala kostnaderna till följd av en allvarlig kris är dock betydligt större än så. För ett land som genom- gått en allvarlig kris har den reala statsskulden i genomsnitt ökat med hela 86 procent tre år efter krisen. Dessa siffror visar visserligen att det inte är möjligt att undvika stora underskott i det fi- nansiella sparandet i händelse av en kris i det fi- nansiella systemet enbart genom att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna.&lt;A href="#page_41"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot kan sådana marginaler bidra till att stärka förtroendet för att den förda politiken inte spär på problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft65"&gt;Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är be- tydligt lägre än vad det var vid ingången till fi- nanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). Regeringen anser mot denna bakgrund att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till nedskärningar om de negativa riskerna skulle re- aliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft130"&gt;Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till konjunkturläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna måste upprätthållas bör finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för att det skulle kunna vara motiverat att låta fi- nanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra sidan talar den negativa riskbilden för att det nu är extra angeläget att upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhetsmar- ginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstramande finanspolitik när resursutnyttjandet på arbets- marknaden fortfarande är svagt. Med hänsyn till den mycket osäkra situationen i omvärlden be- dömer regeringen att det för närvarande är över- ordnat att upprätthålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls lika tungt som riskerna för att finansmarkna- derna kan tappa förtroendet för de offentliga fi- nansernas hållbarhet och de konsekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle kunna med- föra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer of- fentlig skuldutveckling?). Samtidigt stärks ef- terfrågan till följd av att budgetens automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft136"&gt;Samlad bedömning av reformutrymmet för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2011 aviserade reger- ingen en rad reformambitioner. Dessa villkora- des av att det kunde säkerställas att viktiga re- former inom prioriterade välfärdsområden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av re- formambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Med hänsyn till riskbilden underströks dock att en förnyad bedömning skulle göras av reformut- rymmet i budgetpropositionen för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekono- miska utvecklingen. Det måste också finnas ut- rymme att kunna hantera en betydligt mer be- svärlig situation på de finansiella marknaderna. Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det fi- nansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgiftsta- ket inte äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Regeringens bedömning är att de reformam- bitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under man-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;datperioden. Behovet av att i detta läge upprätt- hålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt som det nya konjunkturläget kräver utrymme för andra typer av åtgärder, innebär dock att vissa av reformambitionerna kan genomföras först senare under mandatperioden än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget bedöms ett re- formutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta ef- fekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir något åt- stramande mellan 2011 och 2012 mätt som för- ändring i det strukturella sparandet. Bedöm- ningen är dock att denna strategi väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken be- drivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte kommer att krävas nedskärningar i trygghetssy- stemen, välfärden eller stora skattehöjningar för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Utgiftstaket för 2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft4"&gt;Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom ut- giftstaket ges riksdagen och regeringen förbätt- rade möjligheter till nödvändig kontroll och styrning över anvisade medel och över utgifts- utvecklingen. Utgiftstaket tydliggör även beho- vet av prioriteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft4"&gt;Regeringens förslag till utgiftstak utgår från den aktuella prognosen för de offentliga finanserna och det finanspolitiska ramverket, som anger att utgiftstaket ska fastställas på en nivå som är för- enlig med överskottsmålet och en långsiktigt hållbar finanspolitik. De avvägningar som ligger till grund för nivån på utgiftstaket för ett nytt år beskrivs genom att taket motiveras med ut- gångspunkt i hur det förhåller sig till andra mak- roekonomiska storheter (se vidare avsnitt 4.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 20 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Re-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03143x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;geringen anser fortfarande att denna bedömning är väl avvägd och att utgiftstaket ger ett stabilt stöd åt överskottsmålet 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Förslaget till utgiftstak medför att budgete- ringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder kronor (se tabell 1.8). I budgetpropositionen för 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av osäkerhetsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder kronor i enlighet med regeringens riktlinje.&lt;A href="#page_43"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft49"&gt;Tabell 1.8 Utgiftstak &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft50"&gt;Miljarder kronor om inget annat anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td160"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Regeringens förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft77"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Utgiftstak, procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;potentiell BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;30,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;29,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;28,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;27,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;27,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1 031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 053&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;1 066&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;procent av takbegrän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;sade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft77"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft77"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Strukturellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;offentlig sektor, procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft65"&gt;Av den nu aktuella bedömningen av de takbe- gränsade utgifterna för 2015 följer att det maxi- mala utrymmet för nya utgifter under utgiftsta- ket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder kronor, eller i genom- snitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta utgifter per år och budgetproposition t.o.m. budgeten för 2015. Denna ökning är i samma storleksordning som den genomsnittliga årliga ökningen av de takbegränsade utgifterna under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar.&lt;A href="#page_43"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft112"&gt;En förutsättning för att budgeteringsmargi- nalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 och minst 3 procent för t+3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar netto, beräknas ha uppgått till i genomsnitt ca 12 miljarder kronor per år mätt i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-års&lt;/NOBR&gt; priser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;hantera att utgifterna på grund av konjunkturut- vecklingen kan utvecklas på ett annat sätt än be- räknat (se vidare avsnitt 4.1.3) Till exempel skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 om volymerna i arbetsmarknadsrelaterade transfereringar inte minskade i slutet av perioden på det sätt som antas i utgiftsprognosen. Pen- sionssystemets utgifter är ett annat exempel. Se- dan 2011 års ekonomiska vårproposition har pensionssystemets utgifter exempelvis reviderats ner med 14 miljarder kronor för 2015 till följd av förändrade förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Regeringen bedömer att överskotten i de of- fentliga finanserna växer fram till 2015. Om be- dömningen under de kommande åren blir att det successivt uppstår ett reformutrymme är det rimligt att detta utrymme till viss del kan ut- nyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på ut- giftssidan slutligen blir begränsas av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budget- propositionen för 2015 tas i anspråk av andra ty- per av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den mak- roekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budge- teringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att det året har passerat kan inte de takbegränsade utgifterna förändras mer än budgeteringsmargi- nalens storlek. I förhållande till bedömningen av överskottet i de offentliga finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Utmaningar för stabilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och många euroländer, den senaste tidens turbulens på de internationella finansiella mark- naderna samt tydliga indikationer på att tillväx- ten i USA och euroområdet går trögt, innebär stora risker för den globala ekonomiska utveck- lingen framöver. Gemensamt för de länder som har stora problem är att det handlar om finans- marknadernas bristande förtroende för att dessa länder har förmåga att uppfylla sin åtaganden. Världen är på väg in i en ny ekonomisk nedgång där kraften och varaktigheten på nedgången är svår att bedöma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Dessa risker medför stora utmaningar för den ekonomiska politiken i Sverige. Det är centralt att finanspolitiken i denna osäkra situation inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;skapar osäkerhet utan bidrar till stabilitet och upprätthåller goda säkerhetsmarginaler. Finans- krisen visade också hur snabbt osäkerhet och in- stabilitet kan uppstå i det finansiella systemet, och därmed hur skört systemet kan vara. En an- nan central uppgift för den ekonomiska politi- ken är därför att värna ett stabilt finansiellt sy- stem och väl fungerande finansmarknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Behov av säkerhetsmarginaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;När den globala tillväxten nu mattas av riskerar många länder, till skillnad från Sverige, att gå in i en andra konjunkturnedgång med stora under- skott i de offentliga finanserna och med stats- skulder som redan initialt är långsiktigt ohåll- bara. Detta minskar kraftigt möjligheterna för dessa länder att genomföra den typ av finanspo- litiska stimulansåtgärder som vidtogs under fi- nanskrisen. För dessa länder är även möjlighe- terna att bedriva en mer expansiv penningpolitik begränsade eftersom styrräntorna redan är mycket låga, samtidigt som en rad okonventio- nella penningpolitiska åtgärder redan har vidta- gits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Även om förutsättningarna för att hantera en kraftig konjunkturnedgång med finans- och penningpolitik är bättre i Sverige än i många andra länder, finns det ett par viktiga skillnader i utgångsläget nu jämfört med hur det såg ut vid ingången till finanskrisen. Sverige hade 2008 ett betydligt högre finansiellt sparande än idag (2,2 procent av BNP jämfört med 0,1 procent av BNP 2011). Även Riksbankens styrränta låg på en betydligt högre nivå då jämfört med i nuläget (4,75 jämfört med 2 procent). Detta innebär att det möjliga fallutrymmet i såväl det finansiella sparandet som i reporäntan är betydligt mer be- gränsat nu än vid inledningen av finanskrisen. Den låga räntan i utgångsläget innebär dock att penningpolitiken redan i dagsläget är expansiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft136"&gt;Den stabiliseringspolitiska inriktningen ligger tills vidare fast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft4"&gt;Trots att det väntas ske en kraftig dämpning av tillväxten 2012 handlar det sannolikt inte om ne- gativa tillväxttal som under finanskrisen. Det fi- nansiella sparandet i den offentliga sektorn är därutöver lägre än i början av finanskrisen. Det bedöms därför i nuläget inte finns skäl att vidta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;efterfrågestimulerande finanspolitiska åtgärder av samma omfattning som genomfördes under finanskrisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;Med den svaga ekonomiska utvecklingen är det dock angeläget att finanspolitiken inte blir alltför åtstramande. Riktade åtgärder bör därför vidtas för att möta avmattningen på arbetsmark- naden, främst genom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att det finns utrymme att låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. Sverige har till skillnad från många andra länder starka automatiska stabilisatorer som väsentligt bidrar till att dämpa en konjunkturnedgång.&lt;A href="#page_44"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Den ekonomiska kris som inleddes 2008 har aktualiserat frågan om de kommunala finanser- nas konjunkturkänslighet och risken för att kommuner och landsting genom förändringar av utgifter och skatter agerar procykliskt, dvs. på ett sätt som kan bidra till att förstärka konjunk- tursvängningar. Det kommunala balanskravet, som är en betydelsefull del av det finanspolitiska ramverket, kan förstärka detta beteende. Mot den bakgrunden har regeringen tillsatt en utred- ning (dir. 2010:29) vars uppdrag redovisades den 15 september 2011. Regeringen avser att åter- komma i frågan. Syftet är att skapa ett mer ro- bust regelverk för att motverka en procyklisk politik i kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft136"&gt;Stabiliseringspolitiska åtgärder vid en mer negativ ekonomisk utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft4"&gt;I händelse av en mer negativ ekonomisk utveck- ling är det viktigt att använda erfarenheterna från händelseutvecklingen under finanskrisen 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;En första slutsats är att det är viktigt att ha goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna både inför och under en nedgång som ris- kerar att bli värre. Finanskrisen slog till med full kraft under senare delen av september 2008 även om det hade varit en påtaglig oro på de finansi- ella marknaderna ända sedan 2007. Under 2007 och 2008 visade de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet att sparandet låg över den målsatta nivån. Reger- ingen bedömde dock att reformutrymmet var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;De automatiska stabilisatorerna uppstår till följd av att skatteintäkterna minskar (ökar) och utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd ökar (minskar) vid en konjunkturnedgång (uppgång).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;mindre än vad indikatorerna visade på, när hän- syn också togs till osäkerheten i bedömningen, riskbilden och därmed behovet av att ha säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Flera aktörer ansåg då att regeringen sparade för mycket. Under 2009 försämrades de offentliga finanserna snabbt och det strukturella sparandet reviderades ned kraftigt. Detta visar att det är angeläget att vid en bedömning av reformut- rymmet väga in osäkerheten i bedömningen och riskbilden. Det är mot denna bakgrund centralt att det finns utrymme att kunna vidta ytterligare stabiliserande åtgärder i en situation då ekono- min utvecklas svagare än i nuvarande prognos. Ytterligare åtgärder bör bara vidtas om de inte äventyrar förtroendet för de offentliga finan- serna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;En andra slutsats är att det är centralt att noga överväga sammansättningen av de stabiliserings- politiska åtgärderna. När krisen 2008 var ett faktum kunde Sverige, tack vare ordning och reda i de offentliga finanserna, vara ett av de EU- länder där finanspolitiken mest kraftfullt kunde minska dess effekter genom att låta de automa- tiska stabilisatorerna verka fullt ut samt genom aktiva åtgärder. I budgetpropositionen för 2009 konstaterade regeringen att oron på de finansi- ella marknaderna hade ökat och att en inbroms- ning i konjunkturen väntades. I propositionen föreslogs ett antal reformer som bl.a. syftade till att dämpa konjunkturnedgången. De flesta av reformerna var tidigareläggningar av permanenta åtgärder, bl.a. en förstärkning av jobbskatteav- draget. Genom att ett varaktigt reformutrymme hade säkerställts kunde regeringen genomföra ett antal strukturellt riktiga reformer som samti- digt bidrog till att hålla uppe den samlade efter- frågan, och därmed dämpa konjunkturned- gången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Efter budgetpropositionen för 2009 skedde en historiskt sett kraftig avmattning i den globala ekonomin. Krisen hade nu också spridit sig till den reala ekonomin. Regeringen bedömde att detta skulle bidra till att väsentligt pressa upp ar- betslösheten i Sverige. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97), som presenterades i januari 2009, lade regeringen därför fram ett krispaket med främst arbets- marknadspolitiska åtgärder och införande av en skattereduktion för renoverings- och tillbygg- nadsarbeten, det s.k. &lt;NOBR&gt;ROT-avdraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;I 2009 års ekonomiska vårproposition för- stärktes krispaketet genom framför allt en tem-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;porär ökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn. I budgetpropositionen för 2010 förstärktes krispaketet ytterligare genom bl.a. ökade temporära statsbidrag till kommun- sektorn, fler åtgärder inom arbetsmarknadspoli- tiken och ett förstärkt jobbskatteavdrag. Dessa åtgärder kunde genomföras då riskerna för de offentliga finanserna bedömdes ha minskat på- tagligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;En viktig utgångspunkt för flertalet av de kris- åtgärder som vidtogs under finanskrisen var att de skulle vara effektiva mätt i antal jobb per sat- sad krona. En annan utgångspunkt var att om permanenta åtgärder vidtogs skulle det i huvud- sak vara sådana som också på sikt kunde bidra till en bättre fungerande ekonomi. En tredje ut- gångspunkt var att de temporära åtgärder som vidtogs skulle fasas ut så fort ekonomin hade återhämtat sig. En fjärde utgångspunkt var att det inte helt går att motverka en kraftig kon- junkturnedgång utan att de offentliga finanserna äventyras. Åtgärderna kan däremot bidra till att begränsa uppgången i arbetslösheten. Slutligen var det centralt för regeringen att krisens bördor skulle fördelas rättvist för att hålla samman sam- hället genom hela krisen. Viktiga förklaringar till varför effekterna av finanskrisen på den reala ekonomin inte blev lika långvariga i Sverige som i många andra länder är de genomförda åtgär- derna i kombination med att de automatiska sta- bilisatorerna tilläts verka fullt ut. Denna erfaren- het visar att det måste finnas marginaler att vidta denna typ av åtgärder vid en förvärrad ekono- misk situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Utmaningar för finansiell stabilitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbu- lensen visar hur starkt oro på de internationella marknaderna kan slå mot det finansiella systemet och i förlängningen Sveriges ekonomi. En allvar- lig kris i det finansiella systemet kan få stora ef- terverkningar och sociala kostnader, vilket den senaste finanskrisen visade. Oron på de finansi- ella marknaderna under sensommaren 2011 är framför allt föranledd av en ökad osäkerhet kring skuldtyngda staters förmåga att hantera bety- dande underskott och stora skulder. Detta har skapat turbulens på marknaderna, vilket påverkar tillväxtutsikterna negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Den allt större finansiella sektorn och den allt djupare integrationen av de svenska och de in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;ternationella finansmarknaderna medför att be- hovet av väl fungerande finansmarknader ökar. En central uppgift för den ekonomiska politiken är att värna ett stabilt finansiellt system. Staten har en omfattande uppsättning verktyg och möjliga åtgärder (se fördjupningsrutan Insatser för ett stabilt finansiellt system). Ett löpande ar- bete pågår för att ytterligare stärka den finansi- ella stabiliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;Förstärkt stabilitet i det finansiella systemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft4"&gt;Det finns tydliga risker som kan bidra till insta- bilitet i den svenska ekonomin. Svaga statsfinan- ser i flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och i USA har skapat en stor osäkerhet på finansmarknaderna, med ökad volatilitet på ränte- och aktiemarknaden under sensommaren. Sveriges starka offentliga finanser medför att tilltron till den svenska statens för- måga att klara sina åtaganden är stor. De svenska finansmarknaderna, och därmed den fi- nansiella stabiliteten, påverkas ändå av den inter- nationella oron.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;De svenska bankerna klarade finanskrisen bättre än många andra länders banker, delvis som en följd av att riksdagen och regeringen beslu- tade om särskilda stödåtgärder. Trots det fanns det perioder under krisen när den finansiella sta- biliteten var hotad på grund av att situationen för vissa kreditinstitut blev prekär. I dag har ban- kerna en förhållandevis god lönsamhet och är relativt välkapitaliserade i ett internationellt per- spektiv. Finanskrisen visade dock hur snabbt osäkerhet och instabilitet kan uppstå i det finan- siella systemet och därmed hur skört systemet kan vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft4"&gt;Sverige har internationellt sett ett stort bank- system i förhållande till ekonomins storlek. Detta innebär att ett fallissemang i banksektorn kan bli mycket kostsamt för staten och skatte- betalarna att hantera. De fyra svenska bankkon- cernernas sammanlagda tillgångar i Sverige och utomlands är mer än tre gånger så stora som Sve- riges BNP. Nordea är den klart största koncer- nen (se tabell 1.9).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p284 ft143"&gt;Tabell 1.9 De fyra storbankernas tillgångar andra kvartalet 2011 och kärnprimärkapital vid årsskiftet 2010/11&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td164"&gt;&lt;P class="p166 ft62"&gt;Tillgångar i procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td165"&gt;&lt;P class="p36 ft62"&gt;Kärnprimärkapital med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td167"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td168"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;golvregler, procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Handelsbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td165"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td166"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Nordea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p166 ft10"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td168"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;8,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;SEB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p166 ft10"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;10,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Swedbank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p166 ft10"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;10,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p286 ft129"&gt;Anm.: Vid konvertering av Nordeas siffror från euro till kronor har en kurs på 9,1 kr per euro använts. Kärnprimärkapital som andel av riskviktade tillgångar. Källor: Bankernas kvartalsrapporter, Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft65"&gt;De svenska storbankerna var vid årsskiftet 2010/11 relativt välkapitaliserade med s.k. kärn- primärkapitalgrader (inkl. golvregler) på mellan 8 och 11 procent av deras riskvägda tillgångar.&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det är höga nivåer, både i en internationell jäm- förelse och i förhållande till gällande minimikrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft65"&gt;En annan riskfaktor är bankernas ökade inter- nationella verksamhet. Det innebär att eventuella problem i bankernas utländska verksamheter ris- kerar att bli en börda för svenska skattebetalare. Den svenska bankerna finansierar sig i allt större utsträckning med utländsk valuta. Under första kvartalet 2011 utgjorde 54 procent av bankernas totala marknadsupplåning om 2 832 miljarder kronor skuld i utländsk valuta. Det är en finansi- ering som under kristider kan vara svår att upp- rätthålla. Svenska banker är dessutom så pass sammanflätade med varandra genom sina om- fattande inbördes transaktioner att problem i en bank lätt sprider sig till andra banker. En ytterli- gare riskfaktor är att bankerna har en förhållan- devis kort löptid i sin upplåning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft65"&gt;Vid sidan av riskbilden i banksystemet utgör hushållens förhållandevis höga skuldsättning också en risk. Hushållens samlade skulder upp- gick i juli 2011 till 2 600 miljarder kr, varav 2 100 miljarder avsåg bostadslån. Detta motsvarar ca 75 respektive drygt 60 procent av BNP. Det genomsnittliga hushållet i Sverige har skulder som uppgår till drygt 170 procent av den årliga disponibla inkomsten. Denna skuldkvot har sti- git oavbrutet sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; (se dia-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Vid utgången av 2009 skulle Basel &lt;NOBR&gt;II-regelverket&lt;/NOBR&gt; vara fullt verkställt efter en treårig övergångsperiod. I och med finanskrisen 2008 ansågs de olämpligt att kapitalkraven skulle minska, varför övergången "frystes" genom s.k. golvregler. Dessa innebär att kapitaltäckningen för ett kreditinstitut under Basel II inte får understiga 80 procent av den nivå den hade varit under Basel &lt;NOBR&gt;I-regelverket.&lt;/NOBR&gt; Den s.k. Basel III- överenskommelsen innebär nya kapitaltäckningsregler som föreslås gälla fr.o.m. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;gram 1.6). Det är naturligt och rimligt att hus- hållens skuldkvot kan öka när finansmarkna- derna utvecklas och tillgången på krediter för- bättras. De senaste 15 årens kraftiga ökning i hushållens skuldsättning manar ändå till vak- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft49"&gt;Diagram 1.6 Hushållens skuld- och räntekvot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent av disponibel inkomst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p292 ft93"&gt;Skuldkvot (t.v.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p292 ft93"&gt;Räntekvot (t.h.)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p291 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p293 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft52"&gt;Källa: Riksbanken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft65"&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att genomföra förebyggande insatser för att värna den finansiella stabiliteten. Framför allt avser regeringen att öka stabiliteten i banksyste- met genom högre kapitaltäckningskrav. Motiven för att införa högre kapitaltäckningskrav är dels att minska riskerna för fallissemang, dels att minska skattebetalarnas kostnader vid en bank- kris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft65"&gt;De nya Basel &lt;NOBR&gt;III-reglerna&lt;/NOBR&gt; innebär högre krav på både kvaliteten och nivån på bankernas kapi- tal. Miniminivån för kapitaltäckningskravet in- nebär att det s.k. kärnprimärkapitalet, dvs. hu- vudsakligen aktiekapital och upparbetade vinster, ökas från 2 till 7 procent av de riskvägda till- gångarna. Därmed blir banksystemet mer robust och motståndskraftigt vid finansiella störningar och eventuella framtida förluster. Det nya regel- verket ska fasas in under &lt;NOBR&gt;2013–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Basel III innehåller vidare andra regler som ytterligare stärker det finansiella systemet. Ett &lt;NOBR&gt;icke-riskvägt&lt;/NOBR&gt; soliditetskrav ska införas. Syftet med detta krav är att minska de risker som kan uppkomma genom att banker och kreditinstitut har olika interna modeller för att beräkna sina risker. Ett absolut &lt;NOBR&gt;icke-riskvägt&lt;/NOBR&gt; soliditetskrav blir oberoende av bankernas interna modeller genom att det använder balansräkningens siffror. Vidare ska krav på bankernas likviditetsförsörj- ning skärpas. Bakgrunden är att finanskrisen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;ledde till bristande likviditet hos många institut, vilket i sin tur krävde omfattande insatser från nationella centralbanker och riksgäldskontor. Basel &lt;NOBR&gt;III-överenskommelsen&lt;/NOBR&gt; innebär att ban- kerna även i kristider ska ha bättre förmåga att klara sin finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Riksdagen har även beslutat att förlänga de s.k. golvreglerna till att gälla även efter den 31 december 2011. Det hindrar att kraven på ban- kernas och kreditinstitutens kapitaltäckning fal- ler kraftigt innan Basel III:s högre nivåer träder in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Trots att bankerna enligt Basel &lt;NOBR&gt;III-regelver-&lt;/NOBR&gt; ket, ska ha både mer och bättre kapital i form av kärnprimärkapital är det samhällsekonomiskt motiverat att ha ett högre krav på kärnprimärka- pitalet (i relation till riskvägda tillgångar) än mi- niminivån för att bankerna ska bli mer mot- ståndskraftiga mot förluster och kriser. En kommande skärpning av kravet på kärnprimär- kapital bör i första hand riktas mot stora, sy- stemviktiga, banker. Detta motiveras framför allt av att kostnaderna för en systemkris är betydligt större än konsekvenserna av en mindre banks fallissemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Under hösten 2011 kommer Sverige att till- sammans med EU:s 26 övriga medlemsstater att börja förhandla om de regler som ska gälla som en följd av Basel &lt;NOBR&gt;III-överenskommelsen.&lt;/NOBR&gt; Det förslag som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; presenterade den 20 juli 2011 innebär en full harmonisering av ka- pitaltäckningskraven. Regeringen anser emeller- tid att det måste vara möjligt för enskilda EU- länder att lagstifta om högre kapitaltäcknings- krav, om det är motiverat för att värna finansiell stabilitet och värna skattebetalarnas pengar. Ut- fallet av dessa förhandlingar påverkar på vilket sätt Sverige kan gå vidare i frågan om att höja kapitaltäckningskraven utöver minimikraven en- ligt Basel III.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft65"&gt;För att främja en återkommande dialog mellan staten och finansbranschen har regeringen tillsatt Finansmarknadskommittén (dir. 2009:22). Kommittén ska fortlöpande bevaka den interna- tionella utvecklingen och diskutera hur förut- sättningarna för den finansiella sektorn i Sverige kan förändras så att stabiliteten och effektivite- ten kan förbättras. Syftet ska vara att bidra till en ur samhällets perspektiv välfungerande och ef- fektiv finansiell sektor som inte leder till ett samhällsekonomiskt alltför stort risktagande. Arbetet i kommittén ska bedrivas under 2009– 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft63"&gt;Insatser för ett stabilt finansiellt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft65"&gt;En rad aktiva insatser har gjorts för att säker- ställa att det finansiella systemet är stabilt. Till- synen av bankerna har förbättrats, bl.a. genom s.k. stresstester. Insättningsgarantin har för- stärkts. Vidare har regelverket kring bankerna stramats upp på internationell nivå. Även regel- verket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Slutligen ger la- gen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) regeringen ett långtgående mandat att ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra allvarliga störningar i det finansiella systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft69"&gt;Stärkt regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft65"&gt;Regeringen har ett ansvar för att regelverket för de finansiella marknaderna bidrar till finansiell stabilitet. I en alltmer komplex och globaliserad miljö har regeringen som ambition att regelver- ket kontinuerligt ska anpassas och förstärkas. Finanskrisen ledde till en insikt om att banker och kreditinstitut generellt sett hade för lite ka- pital och kapital av för dålig kvalitet i verksam- heten. Det har lett fram till en global överens- kommelse om mer strikta regler för banker som kallas Basel &lt;NOBR&gt;III-överenskommelsen,&lt;/NOBR&gt; som för Sve- riges del kommer att genomföras genom nya regler inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft65"&gt;Basel &lt;NOBR&gt;III-överenskommelsen&lt;/NOBR&gt; innebär att kra- ven på bankers och andra kreditinstituts kärn- primärkapital stiger, från 2 till 7 procent av riskviktade tillgångar.&lt;A href="#page_48"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare innebär Basel III ökade krav på kreditinstitutens likviditetsför- sörjning. Syftet är att de i kommande kriser i högre grad ska klara av sin egen finansiering och ha mindre behov av likviditetsstöd från central- banker än vad som var fallet i den senaste krisen. Det ska bl.a. säkerställas genom en längre ge- nomsnittlig löptid på bankernas finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Även regelverket för hantering av finansiella kriser och möjligheterna för myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande kris ses nu över. Re- geringen har tillsatt Finanskriskommittén, med uppdrag att se över dessa och närliggande frågor (dir. 2011:6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Med kärnprimärkapital avses något förenklat aktiekapital och ackumulerade vinster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft69"&gt;Kapitaltillskott, garantier och stabilitetsfond&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;Om den finansiella stabiliteten skulle vara hotad har regeringen ytterligare verktyg för att ingripa i en akut situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft65"&gt;Stödlagen ger regeringen ett långtgående mandat att med kort varsel eller genom en sär- skild stödmyndighet ingripa med olika former av stöd till svenska banker och kreditinstitut för att hindra en allvarlig störning i det finansiella sy- stemet. Stödet kan t.ex. ges i form av garantier eller kapitaltillskott. Riksgäldskontoret är den myndighet som enligt stödlagen har möjlighet att vidta åtgärder om det finns en risk för en all- varlig störning i det finansiella systemet. I dessa fall kan Riksgäldskontoret efter regeringens godkännande ge ett kapitaltillskott enligt för- ordningen (2008:820) om statligt stöd till kre- ditinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft65"&gt;Regeringen förfogar också över en stabili- tetsfond för finansieringen av eventuella stödin- satser. Fonden finansieras genom stabilitetsav- gifter från kreditinstitut och andra finansiella fö- retag. Stabilitetsfonden minskar risken för att en finansiell kris förvärras genom att fonden utgör en finansiell buffert. Målsättningen är att stabi- litetsfonden så småningom, i genomsnitt, ska uppgå till 2,5 procent av BNP. Om medlen i fonden inte skulle räcka i en framtida krissitua- tion får en obegränsad kredit i Riksgäldskonto- ret användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft69"&gt;Stabila marknadsförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;Stabila marknadsförhållanden och välfungerande finansiella marknader är viktiga hörnstenar för att upprätthålla finansiell stabilitet. Riksgälds- kontoret är statens internbank och hanterar sta- tens upplåning. Myndigheten har en viktig roll när det gäller att upprätthålla en välfungerande marknad för handeln med statspapper (stats- skuldväxlar och statsobligationer). Under perio- der av finansiell instabilitet tenderar många inve- sterare att söka sig till mindre riskfyllda placer- ingar och statspapper är i de situationerna ofta mycket efterfrågade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft69"&gt;Förbättrad tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;Finansinspektionen ansvarar för tillsynen av de finansiella institut som har sitt säte i Sverige. Genom den löpande tillsynen kan myndigheten på ett tidigt stadium få indikationer på eventuella brister och problem i instituten. Stresstesten är ett av de verktyg som Finansinspektionen an- vänder sig av för att bedöma institutens förmåga att motstå olika negativa scenarier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft65"&gt;Om ett kreditinstitut inte följer den lagstiftning som reglerar dess verksamhet ska Finansin- spektionen ingripa. Inspektionen kan bl.a. åter- kalla ett instituts tillstånd, utdela en varning eller en anmärkning eller besluta att ett institut ska betala en straffavgift. För att finansiella företag inte ska ta för stora risker har Finansinspektio- nen infört regleringar av ersättningssystemen till de anställda i finansiella företag, som syftar till att dessa företag ska tillämpa ersättningssystem som är förenliga med effektiv riskhantering och som inte leder till överdrivet risktagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft69"&gt;Väl fungerande betalningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft65"&gt;Ett väl fungerande betalningssystem är en förut- sättning för finansiell stabilitet. Riksbanken an- svarar för betalningssystemet och för att finansi- ella transaktioner mellan ekonomins alla aktörer går lätt och smidigt att genomföra. Genom att se till att betalningssystemet fungerar väl även un- der perioder av finansiell stress bidrar Riksban- ken till att upprätthålla den finansiella stabilite- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Under en kris kan det vara svårt för banker och kreditinstitut att förnya finansiering som lö- per ut och att ta upp nya lån. Det kan även upp- stå brist på likviditet i banksystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft65"&gt;I sådana situationer kan Riksbanken tillföra likviditet till det finansiella systemet. Riksbanken kan t.ex. underlätta för banker att låna av Riks- banken genom att bredda kraven på vad man tar emot som pant för bankernas lån av likviditet, eller genom att erbjuda lån på längre löptider än normalt. Riksbanken kan också erbjuda lån i ut- ländsk valuta. Vidare kan Riksbanken ge likvidi- tetsstöd till enskilda kreditinstitut. Det gäller i första hand om ett institut bedöms vara system- viktigt i den situation som råder. Likviditetsstöd kan ges till institut som bedöms vara solida. Stö- det syftar dels till att förhindra att en bank tvingas ställa in sina betalningar, dels till att för- hindra att de effekter som en sådan händelse kan ge upphov till sprids i hela det finansiella syste- met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft69"&gt;Insättningsgarantin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft65"&gt;Riksgäldskontoret ansvarar också för insätt- ningsgarantin, som är ett viktigt verktyg för att dämpa oron vid en finansiell kris. Genom att staten garanterar hushålls och företags insätt- ningar upp till motsvarande 100 000 euro mins- kar risken för s.k. uttagsanstormningar. Uttags- anstormning är en situation när allmänheten uppfattar att det gäller att så fort som möjligt få&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;ut sina pengar från en bank. Uttagsanstorm- ningar kan leda till att en fullt solid bank mycket snabbt får finansiella problem. Genom insätt- ningsgarantin minskar den risken avsevärt. Där- igenom minskar också det potentiella hotet mot den finansiella stabiliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Regelverk finns på plats men utmaningar kvarstår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft65"&gt;Genom de olika åtgärder som vidtagits, t.ex. in- förandet av stödlagen och förstärkningen av in- sättningsgarantin, har regeringen och myndig- heterna en väl fungerande verktygslåda för att hantera finansiella kriser. Sverige står därmed bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008. Nya utmaningar kvarstår dock, inte minst när det gäller att motverka finansiella kriser genom att öka bankernas motståndskraft och få till stånd ett effektivt regelverk till så låga kostnader som möjligt för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Utmaningar för fler i arbete och &lt;/SPAN&gt;Jobbskatteavdragets fyra steg har stärkt incita-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p305 ft46"&gt;hållbar tillväxt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Fler i arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Regeringen arbetar kontinuerligt med att för- bättra arbetsmarknadens funktionssätt genom ytterligare åtgärder som förstärker arbetsutbu- det, motverkar långa tider utan arbete och för- stärker efterfrågan på grupper med svag förank- ring på arbetsmarknaden samt förbättrar match- ningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Det är samtidigt viktigt att på kort sikt möta den utmaning som inbromsningen på arbetsmarkna- den innebär. De åtgärder som nu föreslås kan komma att behöva kompletteras ifall utveck- lingen blir sämre än vad som nu förutses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;Stärka drivkrafterna till arbete och utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;Avgörande för ett högt välstånd, för såväl indivi- den som för samhället i stort, är att det lönar sig att ta ett arbete för dem som inte arbetar och att anstränga sig mer för dem som redan har ett ar- bete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;menten till arbete genom att sänka marginal- och tröskeleffekterna, främst för låg- och medelin- komsttagarna (se fördjupningsrutan Jobbskatteavdraget). Ett högre arbetsutbud in- nebär en högre produktionskapacitet i ekonomin och ökad sysselsättning på sikt. För många med låga inkomster är det fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller öka den arbetade tiden. Ytterligare förstärkning av jobbskatteav- draget bör därför, om möjligt, genomföras under mandatperioden. Enligt bedömningar är utbuds- effekterna av ytterligare jobbskatteavdrag fort- satt stora.&lt;A href="#page_50"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För att stärka drivkrafterna för bl.a. utbildning och företagande bör även den nedre skiktgränsen för statlig skatt höjas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p307 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Se departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft63"&gt;Jobbskatteavdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och har därefter förstärkts vid tre tillfällen – se- nast den 1 januari 2010.&lt;A href="#page_51"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sammanlagt uppgår jobbskatteavdraget, beräknat vid vardera stegs ikraftträdande, till ca 71 miljarder kronor.&lt;A href="#page_51"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Jobbskatteavdragets omfattning gör det till en av de största skatteförändringarna sedan 1990/91 års skattereform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft65"&gt;Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare och företagare får behålla en väsentligt större del av sin inkomst från arbete och företagande. Detta medför att det lönar sig mer att träda in på arbetsmarknaden för dem som inte arbetar, men också att det genom sänkt marginalskatt lönar sig mer att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Ett större deltagande i arbetskraften motver- kar flaskhalsar i ekonomin, vilket fördröjer över- hettningstendenser i högkonjunkturer. Vidare ökar drivkraften att stanna kvar i arbetskraften under lågkonjunkturer, vilket kan påskynda återhämtningen i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft65"&gt;Jobbskatteavdraget ökar även efterfrågan på arbetskraft. Med jobbskatteavdraget blir fler jobb lönsamma samtidigt som den positiva ef- fekten på hushållens disponibla inkomster kan dämpa löneökningstakten. Den första effekten uppkommer på kort sikt och bidrar till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Den andra ef- fekten är mer långsiktig genom att Sveriges kon- kurrenskraft gradvis stärks. Jobbskatteavdraget skapar utrymme för nyanställningar, samtidigt som förmågan att möta konkurrens från företag i andra länder stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft65"&gt;Sammantaget bidrar jobbskatteavdraget till att öka såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. Det motverkar utanförskap, förbättrar match- ningen och stärker konkurrenskraften. Ytterli- gare steg i jobbskatteavdraget, när ekonomin så tillåter, skulle därför bidra till att öka sysselsätt- ningen och motverka arbetslöshet. Förstärkning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;av jobbskatteavdraget är ett centralt verktyg för att nå full sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft65"&gt;Jobbskatteavdraget innebär dessutom en för- stärkning av hushållens inkomster, vilket stimu- lerar den inhemska efterfrågan. Genom jobb- skatteavdragets inverkan på löneökningstakten kan detta ske utan ökade inflationsförväntningar. Jobbskatteavdraget kan därför antas ha balanse- rat en vikande internationell efterfrågan samti- digt som ekonomins funktionssätt förbättrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Diagram 1.7 visar marginal- och genomsnitts- skatten vid olika årsarbetsinkomster med och utan jobbskatteavdraget. Nästan alla heltidsar- betande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent på över 1 500 kronor per månad. Tabell 1.10 vi- sar hur stort jobbskatteavdraget blir 2012 vid olika månadslöner och hur mycket nettoin- komsten ökat till följd av avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft102"&gt;Diagram 1.7 Marginalskatt (svarta linjer) och genomsnitts- skatt (gråa linjer) på årsinkomster utan jobbskatteavdraget (tunna linjer) och med jobbskatteavdraget 2012 (feta linjer)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;60%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;40%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td31"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;400 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;600 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;700 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft57"&gt;Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor, en övre skiktgräns på 574 300 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9; prop. 2007/08:22, bet. 2007/08:SkU11, rskr. 2007/08:61; prop. 2008/09:39, bet. 2008/09:SkU12, rskr. 2008/09:108; prop. 2009/10:42, bet. 2009/10:SkU23, rskr. 2009/10:110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;För inkomståret 2012 prognostiseras jobbskatteavdraget att uppgå till 82,1 miljarder kronor. Att värdet av jobbskatteavdraget har ökat beror på att de sammanlagda arbetsinkomsterna i ekonomin har blivit högre dels genom löneökningar, dels genom att sysselsättningen har ökat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft146"&gt;Tabell 1.10 Jobbskatteavdraget vid olika månadslöner 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft50"&gt;Kronor per månad&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td169"&gt;&lt;P class="p317 ft62"&gt;Skatt före skat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr44 td49"&gt;&lt;P class="p201 ft62"&gt;Jobbskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;Ökning av nettoinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;till följd av jobbskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td135"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Lön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td171"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;tereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td172"&gt;&lt;P class="p201 ft52"&gt;avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td173"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;avdraget (%)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td171"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;2 264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td172"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;3 954&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;5 690&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;1 370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;6,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td171"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;7 425&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td172"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;1 678&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td173"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;9 126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;1 822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;40 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p317 ft10"&gt;13 381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p201 ft10"&gt;1 822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft62"&gt;Anm.: Beräkningarna utgår från att övriga inkomster är 0 kronor, en kommunal- skattesats på 31,55 procent (vägt genomsnitt 2011), en nedre skiktgräns på 401 100 kronor samt ett prisbasbelopp på 44 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft65"&gt;Ett antal olika bedömare, däribland Riksrevisio- nen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet, har utvärderat jobbskatteavdragets effek- ter på sysselsättning och arbetade timmar. I ta- bell 1.11 sammanfattas några av dessa bedöm- ningar. Den samlade bedömningen är att jobb- skatteavdraget har betydande positiva effekter på antalet personer i arbete. Effekten bedöms vara i storleksordningen 70 &lt;NOBR&gt;000–120&lt;/NOBR&gt; 000 fler årsarbets- krafter och ca 2 till 3 procent fler arbetade tim- mar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft49"&gt;Tabell 1.11 Uppskattade effekter av jobbskatteavdraget&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;Årsarbetskrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft118"&gt;Steg &lt;NOBR&gt;1-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Riksrevisionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;SNS konjunkturråd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft118"&gt;Steg &lt;NOBR&gt;1-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Finanspolitiska rådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;89 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Konjunkturinstitutet&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;75 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;LO&lt;/SPAN&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;71 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft118"&gt;Steg 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;OECD&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td167"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;35 &lt;NOBR&gt;000–60&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td175"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;European Economic Advisory Group&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;60 &lt;NOBR&gt;000–80&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Inklusive förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;LO:s bedömning baseras på beräkningar från SNS Konjunkturråd, 2008. Källor: Respektive bedömare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft69"&gt;Utvärdering av jobbskatteavdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft65"&gt;Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening att jobbskatteavdraget behöver ut- värderas och dessutom prövas mot andra refor- mer som ger liknande effekt (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319. Regeringen välkomnar utskottets tillkännagivande. Ett ar- bete har inletts och regeringen avser att åter- komma till riksdagen i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;Vid empiriska utvärderingar av reformer, såsom jobbskatteavdraget, kan man skilja mellan två olika typer av utvärderingar. Den första är att ut- värdera på förhand, vilket innebär att effekterna av en regelförändring utvärderas innan den in- förs eller innan förändringens faktiska utfall kan observeras. Dessa utvärderingar sker med ut- gångspunkt från etablerade ekonomiska sam- band och ger en prognos om förväntade effekter av en regelförändring. Till grund för dessa utvär- deringar ligger simuleringar med hjälp av empi- riskt skattade modeller. Den andra typen av ut- värderingar sker i efterhand, där regelförändring- ens utfall utvärderas, dvs. vilken faktisk effekt regelförändringen har haft. När det gäller jobb- skatteavdraget är det nästan uteslutande den första typen av utvärderingar som hittills ge- nomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;Finansdepartementet har deltagit i ett omfat- tande metodutvecklingsarbete för att möjliggöra att på förhand kunna utvärdera jobbskatteavdra- gets effekter på t.ex. arbetsutbudet.&lt;A href="#page_52"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Regeringen och Finansdepartementet har vid flera tillfällen, både i propositioner och i särskilda skrifter, pre- senterat resultat från utvärderingar av jobbskat- teavdragets förväntade effekter.&lt;A href="#page_52"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Även andra har med hjälp av liknande metoder utvärderat jobb- skatteavdraget (se tabell 1.11). Dessa utvärde- ringar visar genomgående på positiva effekter på arbetsutbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft65"&gt;Utvärderingar på utfallsdata är fortfarande sällsynta. I en bilaga till Långtidsutredningen 2011 görs en första ansats till att utvärdera det faktiska utfallet av det förhöjda jobbskatteavdra- get för äldre (SOU 2011:2). Skillnaden i syssel- sättningsgraden bland personer över och under 65 år jämförs före och efter införandet av jobb- skatteavdraget. Resultaten indikerar att det för- höjda jobbskatteavdraget har haft positiva ef- fekter på sysselsättningsgraden bland äldre, men i bilagan påpekas samtidigt att fler utvärderingar behövs på området. Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering har aviserat att de avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007- 2009, Rapport från Ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet 2009:1, Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Se t.ex. departementspromemorian Arbetsutbudseffekter av ett förstärkt jobbskatteavdrag och förändrad statlig inkomstskatt (Ds 2010:37).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft65"&gt;publicera en utvärdering av jobbskatteavdraget under hösten 2011.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Att utvärdera jobbskatteavdraget är dock för- knippat med vissa svårigheter. Eftersom alla med arbetsinkomst är berättigade till jobbskatteav- draget saknas det en kontrollgrupp, dvs. en grupp som inte berörs av jobbskatteavdraget, vilket försvårar jämförelser. Samtidigt som jobb- skatteavdraget infördes gjordes vidare flera andra regelförändringar som kan ha påverkat arbetsut- budet och sysselsättningen, t.ex. förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och socialavgifterna, vilket innebär att det är svårt att identifiera den isolerade effekten av jobbskatte- avdraget. Ett annat problem är den relativt korta tid som gått sedan införandet 2007, eftersom jobbskatteavdraget förväntas få full effekt först på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;I den internationella forskningslitteraturen finns det ett stort antal utvärderingar av reformer som liknar jobbskatteavdraget. Framför allt har jobb- skatteavdragets motsvarigheter i USA och Stor- britannien utvärderats. I dessa länder har reg- lerna varit på plats längre än i Sverige och deras konstruktion, med skattereduktioner riktade till specifika grupper av personer, ger andra möjlig- heter till utvärdering. Studierna visar generellt sett på positiva effekter på arbetsutbudet.&lt;A href="#page_53"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p307 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Se IFAU:s remissvar på Finansdepartementets promemoria Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi 2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p328 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;För en översikt av utvärderingar se t.ex. Eissa, N. och Hoynes, H.W. (2005), Behavioural Responses to Taxes: Lessons from the EITC and Labor Supply, NBER Working Paper 11729 och Finanspolitiska rådet (2010), Svensk finanspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;Motverka långa tider utan arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Trots att arbetslösheten har minskat ligger lång- tidsarbetslösheten fortfarande på en hög nivå. Inbromsningen på arbetsmarknaden innebär att det blir än svårare för de långtidsarbetslösa att hitta ett arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Regeringens reformer har medfört att indivi- der som varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid har kommit in på arbetsmarknaden. Detta är positivt eftersom sannolikheten att få arbete är mycket större för personer som deltar i arbetskraften än för de som står utanför. Många av dessa individer har dock nedsatt arbetsför- måga och riskerar långtidsarbetslöshet. Förut- sättningarna för dessa personer att finna och be- hålla ett arbete kan därför även fortsättningsvis behöva förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;En stor utmaning är att säkerställa att lång- tidsarbetslösa får det stöd de behöver för att hitta ett arbete och samtidigt motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Regeringen anser att en väl fungerande och effektiv arbetsförmedling samt arbetslöshetsförsäkring är viktiga förut- sättningar för att åstadkomma detta. Det är t.ex. angeläget att regelbundet följa upp den arbetslö- ses jobbsökande dels för att kunna avgöra beho- vet av stöd eller insatser, dels för att säkerställa att den arbetssökande faktiskt står till arbets- marknadens förfogande. Det finns indikationer på att kontrollen av att arbetssökande står till ar- betsmarknadens förfogande inte fungerar ända- målsenligt. Även det stöd som arbetssökande behöver för att kunna hitta ett arbete kan för- bättras (se fördjupningsrutan Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;För att öka de långtidsarbetslösas konkur- renskraft på en arbetsmarknad med samman- pressad lönestruktur med relativt höga ingångs- löner är lönesubventionerade anställningar ett viktigt instrument. Syftet med exempelvis ny- startsjobb är att ge arbetslivserfarenhet och refe- renser som ökar möjligheterna att senare få ett osubventionerat arbete. Långtidsarbetslösa med kort utbildning kan också vara i behov av ytterli- gare utbildning för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Sammantaget finns det behov av att effektivi- sera och förstärka stödet till de arbetslösa, och då särskilt stödet till de långtidsarbetslösa. Kon- junkturavmattningen kan även motivera ytterli- gare tillfälliga åtgärder riktade till långtidsar- betslösa och personer som riskerar långa tider&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;utan arbete för att motverka att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Vårda sjukförsäkringsreformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Sjukfrånvaron har minskat avsevärt från de höga nivåerna i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Det beror både på att färre individer blir sjukskrivna och på att sjukperioderna har blivit kortare. Sammantaget har den minskade ohälsan lett till ett minskat utanförskap. Regeringens reformer har bidragit till denna utveckling genom att den passivitet som tidigare präglade sjukskrivningsprocessen har ersatts med aktiva åtgärder som uppmuntrar en återgång i arbete. Sjukförsäkringsreformen har varit framgångsrik. Stora förändringar, likt denna, har emellertid lett till att vissa enskilda drabbas av orimliga och icke avsedda konsekven- ser. I den översyn som regeringen har genomfört av sjukförsäkringsreformen föreslås justeringar som syftar till att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. Att fler unga får aktivitetser- sättning är ett kvarstående problem inom sjuk- försäkringen. En långsiktig reformering av akti- vitetsersättningen är komplicerad och kräver vidare analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;Bland annat mot bakgrund av riksdagens till- kännagivande (bet. 2010/11:SfU12) har reger- ingen fortsatt analysera den ekonomiska situa- tionen för personer som lämnar tidsbegränsad sjukersättning och saknar SGI. Liknande syn- punkter gällande ersättningsnivån har fram- kommit i remissbehandlingen av departements- promemorian Översyn av sjukförsäkringen (Ds 2011:18). Fortsatta beräkningar i regeringskans- liet har gett en delvis likartad bild. En högre in- komstnivå behövs för vissa hushållstyper för att regeringens intentioner med förslagen ska upp- nås. Med de förslag till sjuk- respektive rehabili- teringspenning i särskilda fall samt boendetillägg som nu lämnas i denna proposition beräknas flertalet försäkrade få ungefär samma disponibe- linkomst, efter att boendekostnaderna är betalda, som de hade i form av sjukersättning och BTP. Dessa förslag innebär således att regeringen även går riksdagen till mötes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Riksdagen har i tillkännagivandet uppmärk- sammat ett viktigt problem. Det gäller svårighe- ten att säkerställa rättssäkerheten vid bedöm- ningen av arbetsförmågan efter dag 180 i sjukpe- rioden. Bedömningar av arbetsförmåga är kom- plicerat och regeringen anser att bättre bedöm- ningar av arbetsförmågan kan förbättra rättssäkerheten och därmed också förstärka till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;tron till sjukförsäkringen. Därför har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att, i samver- kan med Socialstyrelsen och i samråd med Ar- betsförmedlingen, vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. Regeringen anser att för att garantera rättssäker- het, delaktighet och legitimitet behöver en änd- ring av arbetsmarknadsbegreppet vid dag 180, som riksdagen föreslår, utredas vidare för att fastställa om en sådan förändring kan bidra till att lösa de komplexa problem som arbetsförmå- gebedömningen innebär. Regeringen avser där- för att ge Försäkringskassan ett uppdrag att ut- reda huruvida förändringar i regelverket kan sä- kerställa att bedömningen av den enskildes ar- betsförmåga vid 180 dagar blir rättssäker och uppfattas som legitim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft84"&gt;Stärka svaga gruppers ställning på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft4"&gt;En ytterligare utmaning är att förbättra arbets- marknadssituationen för grupper som har en re- lativt svag förankring på arbetsmarknaden och för vilka arbetsmarknaden fortfarande inte fun- gerar tillfredsställande. Unga, äldre, utrikes födda, personer med högst förgymnasial utbild- ning och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är grupper som har en sämre arbetsmarknadssituation än befolkningen som helhet. Dessa grupper drabbas dessutom hårdast vid ett försämrat konjunktur- läge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Unga är oftast arbetslösa en relativt kort tid, men de som saknar fullständiga gymnasiebetyg riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Perso- ner med kort utbildning har även generellt sett en lägre sysselsättningsgrad och löper större risk att bli långtidsarbetslösa. Regeringen har bl.a. av dessa skäl genomfört omfattande reformer inom utbildningssystemet, t.ex. reformerat gymnasie- skolan, infört det s.k. lärarlyftet och genomfört en omfattande satsning på lärlingsutbildning. Den höga ungdomsarbetslösheten beror också på att unga håller på att etablera sig på arbets- marknaden. Under den fasen kan det vara svårt för arbetsgivare att bedöma deras kompetens eftersom unga ofta har en begränsad arbetslivs- erfarenhet och få referenser från tidigare arbets- givare. Detta kombinerat med relativt höga an- ställningskostnader (lön och arbetsgivaravgifter) gör att unga kan ha svårt att konkurrera om job-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;ben. Regeringen har därför genomfört reformer för att öka arbetskraftsefterfrågan på unga, framför allt genom sänkta socialavgifter för denna grupp. Regeringen har vidare aviserat att den avser införa två nya anställningsformer för unga – lärlingsanställning och lärlingsprovan- ställning – för att underlätta inträdet på arbets- marknaden. Eftersom ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög finns det anledning att fortsätta genomföra reformer inom bl.a. utbildningsvä- sendet för att långsiktigt förbättra arbetsmark- nadssituationen för unga och stimulera efterfrå- gan på ung arbetskraft. Den föreslagna sänk- ningen av momsen på restaurang- och catering- tjänster ökar efterfrågan särskilt på ung arbets- kraft eftersom arbete inom restaurangnäringen för många är första kontakten med arbetsmark- naden. Det är även viktigt att det stöd som unga arbetslösa får i sitt arbetssökande är av god kva- litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Utrikes födda har en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer födda i Sve- rige. I likhet med unga håller utrikes födda som varit kort tid i Sverige på att etablera sig på ar- betsmarknaden och då kan höga anställnings- kostnader (lön och arbetsgivaravgifter) minska företagens benägenhet att anställa personer som är utrikes födda. Det finns stora skillnader inom gruppen utrikes födda, men för många tar det lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en stor förlust för individen och för samhället. En framgångsrik integration av invandrare och flyktingar bygger på möjlighet till egen försörj- ning genom arbete och företagande. Mot denna bakgrund genomförde regeringen 2010 en om- fattande reform för att påskynda etableringen av nyanlända, etableringsreformen, som bland an- nat innebär att Arbetsförmedlingen fått ett sam- ordnande ansvar. Regeringen har även genom- fört flera andra åtgärder i syfte att förbättra för- utsättningarna för utrikes födda på arbetsmark- naden, såsom införandet av instegs- och ny- startsjobb samt stärkt validering av utrikes föddas utbildning och annan yrkeskompetens. Regeringen avser dessutom att under 2012 genomföra förändringar i etableringsreformen. Hittills har etableringsersättningen minskat i motsvarande omfattning som arbetsinsatsen ökat inom den nyanländes etableringsplan. För att minska marginaleffekterna vid arbete inom etableringsplanen ska etableringsersättningen inte påverkas av storleken på arbetsinkomsterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Äldre personer som förlorar sitt arbete möter en svår arbetsmarknadssituation och riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet eller lämna arbets- kraften. Vidare lämnar många frivilligt arbets- kraften relativt tidigt genom t.ex. avtalspension. Inte minst för att säkerställa den offentliga sek- torns finansiering på lång sikt är det viktigt att uppmuntra ett sent utträde från arbetsmarkna- den. Den viktigaste åtgärden som regeringen ge- nomfört för att stimulera utbudet av arbetskraft bland äldre är det högre jobbskatteavdraget för personer som fyllt 65 år. Vidare kan personer i åldern &lt;NOBR&gt;55–64&lt;/NOBR&gt; år få nystartsjobb i upp till tio år, vilket är dubbelt så lång tid som för personer i åldern &lt;NOBR&gt;26–54&lt;/NOBR&gt; år. Dessutom har kvalificeringsti- den för ett nystartsjobb temporärt förkortats från 12 till 6 månader för personer som fyllt 55 år för att förbättra möjligheterna för de äldre ar- betslösa att stanna kvar på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet ut- ifrån sina förmågor och förutsättningar, men många personer med funktionsnedsättning står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är angeläget att förbättra arbetsmarknadssituationen för funk- tionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. Re- geringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur de befintliga arbets- marknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning effektivare kan bidra till att dessa personer kan få och behålla ett arbete (dir. 2011:59). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 16 april 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;Förbättra matchningen på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;En väl fungerande matchning på arbetsmarkna- den minskar risken för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Det är därför även vid en ekonomisk avmattning nödvändigt att stimulera till ökad sökaktivitet samt ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet. När konjunkturen vänder uppåt är det viktigt att tidigt identifiera och motverka brist på arbetskraft. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för att ut- bildningarna ska matcha den framtida efterfrågan på arbetskraft. Även arbetsmarknadsutbildning, som också kan komma de med störst problem till del, kan bidra till att förbättra matchningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p335 ft150"&gt;Hörnstenarna i en aktiv arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft65"&gt;En central del i en ekonomisk politik för full sysselsättning är en aktiv arbetsmarknadspolitik som säkrar en snabb och effektiv återgång till ar- bete för dem som hamnar i arbetslöshet. Ar- betslöshet är mycket kostsamt för både individer som drabbas och för samhället i stort. Detta gäller i synnerhet långtidsarbetslöshet. Rätt ut- formad kan en aktiv arbetsmarknadspolitik bidra till lägre arbetslöshet och kortare arbetslöshets- tider genom åtgärder som bidrar till förbättrad sökaktivitet och åtgärder som rustar människor för jobb, såsom utbildning, praktik och subven- tionerade anställningar. Vidare ska en aktiv ar- betsmarknadspolitik säkerställa en god match- ning mellan arbetssökande och lediga platser. En väl fungerande matchning leder till högre syssel- sättning och dessutom till att mer produktiva jobb skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;Erfarenheten har emellertid visat att arbets- marknadspolitiken även kan ge upphov till nega- tiva sidoeffekter, såsom att arbetsmarknadspoli- tiska program leder till minskad sökaktivitet eller undanträngning av reguljärt sysselsatta. Utform- ningen av arbetsmarknadspolitiken är därför central för att förhindra uppkomsten av negativa sidoeffekter och för att verkligen bidra till lägre arbetslöshet och förbättrad matchning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Mot denna bakgrund har regeringen reforme- rat arbetsmarknadspolitiken sedan regerings- skiftet 2006 för att säkerställa att de arbetsmark- nadspolitiska resurserna används effektivt och hjälper människor till ett nytt arbete. Nedan be- skrivs hörnstenarna i regeringens arbetsmark- nadspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft70"&gt;Ökad sökaktivitet och stärkt förmedlingsverksam- het&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;Den första hörnstenen i regeringens arbets- marknadspolitik är ett aktivt och effektivt ar- betssökande. Forskning visar att förmedlingsin- satser i kombination med kontroll av arbetssö- kandet tycks vara den åtgärd som ger bäst effekt på chanserna för en sökande att hitta ett jobb till en förhållandevis låg kostnad. Förmedlingsinsat- ser har också fördelen att de inte leder till inlås- ningseffekter. En mer effektiv sökaktivitet bidrar också till att fler jobb skapas genom att fler kompetenta sökanden gör det mindre kostsamt för företagen att rekrytera. Sänkta kostnader för rekrytering gör det lönsamt att anställa fler.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;Regeringen har mot denna bakgrund gett Ar- betsförmedlingen ett tydligare uppdrag att för- medla arbete, samtidigt som de arbetmarknads- politiska programmen har fått en tydligare inriktning mot aktivt arbetssökande. Även under en djup lågkonjunktur skapas många nya jobb. Dessa förändringar har kompletterats med re- former inom bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och jobbskatteavdraget som stärkt incitamenten att söka arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Med anledning av riksdagens tillkännagivande om &lt;NOBR&gt;100-dagarsregeln&lt;/NOBR&gt; och regler för deltidsar- betslösa (bet. 2010/11:AU9, rskr. 2010/11:279) har regeringen inlett ett arbete. Vidare har re- geringen inlett ett arbete med anledning av riks- dagens tillkännagivande ifråga om Lex Laval m.m. (bet. 2010/11:AU10, rskr. 2010/11:299). Regeringen avser återkomma till riksdagen i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft70"&gt;Utbildningsinsatser, praktik och subventionerade anställningar i fokus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft65"&gt;Ibland räcker inte ett aktivt arbetssökande för att individen ska hitta ett nytt jobb utan det behövs insatser som stärker den enskildes konkurrens- kraft, t.ex. genom utbildning, arbetspraktik och subventionerade anställningar. Dessa insatser, vilka är traditionella inslag inom arbetsmark- nadspolitiken, utgör den andra hörnstenen i re- geringens arbetsmarknadspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft65"&gt;När regeringen tillträdde fanns också ett stort antal andra insatser, såsom datortek, friår och ar- betslivsutveckling. Dessa bedömdes vara inef- fektiva, bl.a. för att de skapade inlåsningseffekter eller på andra sätt höll tillbaka arbetsutbudet. Flera av dessa insatser har därför avskaffats. Re- geringen har i stället valt att vidareutveckla och komplettera de traditionella inslagen av utbild- ning och lönesubventionerade anställningar för att stärka individens konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Utbildning ökar de arbetslösas chanser att få ett arbete, särskilt om det inriktas på yrken där det råder eller förväntas uppstå brist på arbets- kraft. Erfarenheterna visar dock att antalet i ar- betsmarknadsutbildning bör vara begränsat för att kvaliteten i utbildningen ska kunna upprätt- hållas. Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen och inom yrkeshögskolan är därför viktiga komplement i regeringens politik för att förhindra att arbetslösheten biter sig fast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft112"&gt;Människors kompetens tenderar att minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmatise-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft65"&gt;rande. Chanserna att få ett arbete givet rådande lönestruktur minskar därmed också med ar- betslöshetstidens längd. Ett viktigt komplement till praktik och utbildning är därför temporärt sänkta kostnader för företagen vid anställning av någon som varit arbetslös en längre tid. Erfaren- heten visar att lönesubventionerade anställningar har relativt god effekt på möjligheterna att efter insatsen få ett jobb till rådande lönestruktur. En negativ sidoeffekt av subventionerade anställ- ningar är dock att de kan ge upphov till s.k. un- danträngning, dvs. att andra anställningar mins- kar när fler får lönesubventionerade anställ- ningar. Detta är acceptabelt eftersom lönesub- ventionerade anställningar riktas mot långtidsar- betslösa. På så sätt ökar antalet sökanden som är konkurrenskraftiga om jobben, vilket i förläng- ningen leder till högre sysselsättning. När re- geringen tillträdde ersatte nystartsjobben de ti- digare allmänna och förstärkta anställnings- stöden samt plusjobben. De viktigaste skillna- derna mot de tidigare anställningsstöden är att nystartsjobben är rättighetsbaserade, dvs. en ar- betsgivare kan anställa en person som uppfyller kriterierna för nystartsjobb efter godkännande från Arbetsförmedlingen, och att de riktar sig till en bredare målgrupp. Genom att nystartsjobben är rättighetsbaserade, och inte föregås av särskild behovsprövning, är de betydligt enklare att an- vända för företagen och de arbetssökande än de tidigare anställningsstöden. Det bidrar sannolikt till att fler personer får en lönesubventionerad anställning. Volymerna i nystartjobben har ökat mer eller mindre kontinuerligt sedan de infördes 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft49"&gt;Diagram 1.8 Antal nystartsjobb&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p54 ft50"&gt;Tusental&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td45"&gt;&lt;P class="p82 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p341 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td176"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p343 ft89"&gt;Källa: Arbetsförmedlingen. .&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft70"&gt;Insatser vid rätt tidpunkt för att bäst motverka långtidsarbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;En central fråga vid utformningen av arbets- marknadspolitiken är när i arbetslöshetsperioden insatser som t.ex. utbildning och praktik ska sättas in för att bäst motverka långtidsarbetslös- het. De flesta som blir arbetslösa hittar ett jobb inom ett halvår, medan andra är i behov av stöd redan tidigt i arbetslösheten. Det är emellertid svårt att i förväg veta vem som riskerar att bli långtidsarbetslös. Om å ena sidan insatser er- bjuds till korttidsarbetslösa finns risk för inlås- ning och undanträngning samt för att knappa resurser används för dem som ändå skulle hitta ett arbete snabbt. Om å andra sidan insatserna enbart erbjuds långtidsarbetslösa finns risk för att korttidsarbetslösa personers produktivitet går förlorad och att möjligheterna att hjälpa dem tillbaka till arbete kraftigt försämras. Den tredje hörnstenen i regeringens arbetsmarknadspolitik handlar således om att sätta in insatserna i rätt tidpunkt för att på bästa sätt bidra till att öka in- dividens jobbchanser. Vid ungefär ett års ar- betslöshet tycks s.k. negativa stigmatiseringsef- fekter uppstå, dvs. att arbetsgivare uppfattar långtidsarbetslösa som mindre produktiva än andra.&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Stigmatisering innebär att det blir allt svårare för individen att hitta ett arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft65"&gt;Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken efter att regeringen tillträdde 2006 har bl.a. väg- letts av ovanstående avvägning, kunskapen om att chanserna att hitta ett arbete försvagas av stigmatiseringseffekter samt av att individens kompetens och motivation att söka arbete avtar med arbetslöshetstidens längd. Detta har inne- burit att korttidsarbetslösa i större utsträckning än tidigare ska fokusera på att söka jobb, både på egen hand och med stöd från Arbetsförmed- lingen. Åtgärder riktade till korttidsarbetslösa har därmed dragits ned. Möjligheten att delta i arbetsmarknadspolitiska program utan att det inverkar på antalet ersättningsdagar i arbetslös- hetsförsäkringen har tagits bort. Den nya inrikt- ningen har sannolikt bidragit till att korta ar- betslöshetstiderna och stärkt effektiviteten i åt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Enligt en enkätstudie av Agell och Bennmarker (Working paper 2002:12, IFAU) uppgav 62,5 procent av arbetsgivarna att de betraktade arbetslösa som mindre lämpliga än andra arbetssökande. Samtidigt uppgav mindre än fem procent av de tillfrågade att arbetslöshet på upp till ett halvår utgjorde ett problem. Var femte ansåg att ett års arbetslöshet gjorde en arbetssökande mindre lämplig och hälften betraktade arbetssökande med arbetslöshetstider över 18 månader som mindre lämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;gärderna. Omläggningen har också inneburit att de mer kostsamma åtgärderna fokuserats på dem som har svårast att hitta arbete genom införan- det av Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). JUG erbjuds bl.a. till arbetslösa vars ersättnings- period i arbetslöshetsförsäkringen tagit slut, vil- ket för de flesta inträffar efter 14 månaders ar- betslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Syftet med JUG är att med hjälp av mer indi- viduellt utformade åtgärder så snabbt som möj- ligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmark- naden genom åtgärder såsom individuell hand- ledning, praktik, utbildning eller subventionerad anställning/nystartsjobb. Dessa åtgärder ska er- bjudas i JUG:s inledande två faser, i syfte att stärka individens kompetens och minimera stigmatiseringseffekter av långa arbetslöshetsti- der. Syftet med JUG är också att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfo- gande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;De som efter drygt ett och ett halvt år i JUG inte funnit något arbete ska anvisas till en sam- hällsnyttig sysselsättning, den s.k. sysselsätt- ningsfasen (fas 3). I sysselsättningsfasen ska deltagarna få möjlighet att bygga upp nya refe- renser, nätverk och arbetsgemenskap. Arbetsgi- varkontakter är i detta skede i arbetslöshetsperi- oden avgörande för individens möjligheter att hitta ett arbete. Sysselsättningsfasen ger också möjlighet för arbetsgivaren att få lära känna per- sonen och bedöma dennes produktivitet, vilket i förlängningen kan leda till en anställning. Det är dock också viktigt att deltagarna får stöd av en förmedlare för att fortsätta söka jobb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft65"&gt;JUG ersatte den tidigare Aktivitetsgarantin som också riktades till arbetslösa vars ersätt- ningsperiod tagit slut. Det var emellertid förhål- landevis vanligt att de arbetssökande beviljades en ny ersättningsperiod om 300 dagar i stället för att gå in i Aktivitetsgarantin. Konsekvensen blev att de arbetslösa fick stöd och hjälp alldeles för sent och därmed fastnade allt djupare i långtids- arbetslösheten. Ungefär samtidigt som JUG in- fördes togs därför möjligheten att få en förnyad ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen bort. JUG har också en tydligare struktur än Aktivitetsgarantin vad gäller i vilken ordning olika åtgärder bör erbjudas. Det leder till ett mer effektivt utnyttjande av arbetsmarknadspoliti- kens resurser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft69"&gt;Vidareutveckling av arbetsmarknadspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft65"&gt;Dagens system genomsyras av ovanstående prin- ciper för att upprätthålla sökaktiviteten och rusta de arbetslösa för att maximera deras jobbchan- ser. Utbildning, praktik och lönesubventioner riktas huvudsakligen till långtidsarbetslösa ge- nom JUG, vilket i det stora hela är en rimlig av- vägning eftersom långtidsarbetslösa har svårare att hitta ett arbete. Åtgärdsarsenalen har renod- lats och vidareutvecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Regeringen bedömer dock att det är motiverat att förstärka det tidiga stödet, t.ex. i form av ut- bildning och praktik, till personer som blir ar- betslösa och där Arbetsförmedlingen bedömer att risken är stor att personen blir långtidsar- betslös. Ett system med s.k. statistisk profilering införs vid Arbetsförmedlingen. Systemet syftar till att stödja arbetsförmedlaren i dennes bedömning av en individs risk för långtidsar- betslöshet. I kombination med åtgärder för att förbättra uppföljningen av jobbsökandet skapas därmed förutsättningar för att mer effektivt hjälpa arbetslösa tillbaka till ett jobb. Det finns också indikationer på att de två inledande faserna av JUG inte fungerat som regeringen avsett. Aktivitetsnivån har varit för låg och aktiviteterna har haft bristande kvalitet. Det har inneburit att arbetslösa har anvisats till sysselsättningsfasen utan att ha fått det stöd och de insatser som varit avsikten. Sysselsättningsfasen har inte heller kunnat erbjuda deltagarna en samhällsnyttig sys- selsättning med den kvalitet regeringen avsett, exempelvis att deltagarna inte fått det handledar- stöd som avsetts. Behov av förbättringar och förändringar av sysselsättningsfasen, fas 3, har även uppmärksammats av riksdagen (bet. 2010/11:AU11, rskr. 2010/11:287). Det är an- geläget att fortsatt verka för ett effektivt arbete före garantierna, liksom för en hög kvalitet och aktivitet i JUG:s tre faser. Även tillfälliga åtgär- der bör vidtas i sysselsättningsfasen. I denna proposition lämnas förslag i detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ett högklassigt utbildningssystem &lt;/SPAN&gt;De redan beslutade reformerna förväntas ha tyd-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Utbildning är centralt både för den enskilde in- dividen och för samhället i stort. Investeringar i utbildning ökar den enskildes livschanser genom större möjlighet att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället. För samhället innebär högre produktivitet och sysselsättning samt ett längre och friskare ar- betsliv att förutsättningarna för ekonomisk till- växt förbättras och att den gemensamma välfär- den ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det svenska utbildningssystemet fungerar i många avseenden väl, men det finns svagheter. Dessa visar sig huvudsakligen i försämrade stu- dieprestationer i grundskolan, många avhopp från gymnasieskolan och en i vissa fall svag genomströmning inom högskolan. Regeringen ser allvarligt på problemen inom utbildningssy- stemet och påbörjade under föregående mandat- period ett omfattande och långsiktigt arbete för att förbättra utbildningssystemets olika delar. Inriktningen är att kvaliteten på undervisningen och genomströmningen inom samtliga nivåer i utbildningssystemet ska förbättras. I denna pro- position prioriteras fortsatt dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;Lärarnas kompetens och läraryrkets status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Lärarna är mycket viktiga för elevernas studie- prestationer, särskilt för barn från mindre gynn- samma sociala förhållanden. För att höja studie- resultaten behöver eleverna få undervisning med mer aktivt lärarstöd av välutbildade och kompe- tenta lärare. För att säkra en hög kvalitet på lä- rarna måste läraryrket göras mer attraktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Med den växande arbetsmarknaden för aka- demiker har det såväl i Sverige som internatio- nellt blivit allt svårare att locka de bästa studen- terna till lärarutbildningen. Den omfattande fortbildningsreformen (lärarlyftet) tillsammans med den reformerade lärarutbildningen syftar till att öka lärarnas kompetens. En yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs, vilket bidrar till att säkerställa kvaliteten i undervisningen och höja yrkets status. En lektorstitel för lärare med licentiat- eller doktorsexamen samt flera års uppvisad pedagogisk skicklighet kommer att leda till fördjupade ämneskunskaper i skolan. För att stödja rektorns roll som pedagogisk le- dare har en ny rektorsutbildning införts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;liga effekter på läraryrkets attraktionskraft, men ytterligare åtgärder behövs. Bland annat måste det löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Fler karriärvägar behövs därför inom läraryrket och högre löner för särskilt kvalificerade lärare som höjer elevresultaten. Vi- dare ska alla lärare vara behöriga i de ämnen de undervisar i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;Yrkesutbildningarna vid gymnasiet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;En stor gymnasiereform genomförs från hösten 2011, där bl.a. tonvikten på yrkesorienterande ämnen i yrkesutbildningarna ökas. Därutöver görs den största satsningen någonsin på gymna- sial lärlingsutbildning som ett ytterligare alter- nativ inom yrkesprogrammen. Fler satsningar behövs dock för att stärka framför allt yrkesut- bildningarna, och därigenom minska avhoppen och underlätta för ungdomar att få arbete efter avslutade studier. För elever som går på yrkes- program är det inte längre obligatoriskt att läsa in högskolebehörighet, vilket gör att de får mer tid till fördjupning i yrkesämnena. Samtidigt har alla rätt att läsa in behörigheten om de så önskar. Den arbetsplatsförlagda utbildningen bör för- bättras och yrkeslärarnas kompetens stärkas. Vi- dare bör tillsynen förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft136"&gt;Behov av övriga åtgärder för att ytterligare stärka utbildningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft86"&gt;För att kunna förbättra utbildningssystemet krävs goda kunskaper om vilka problemen är och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Fortsatt fokus behövs på en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet. Skolans och förskolans verksamhet behöver utvärderas kontinuerligt för att säker- ställa att målen uppfylls och att framgångsrika metoder sprids över landet. Många studier vi- sar på vikten av tidiga insatser för att hjälpa barn i behov av stöd. Regeringen har därför gjort omfattande insatser för att ge elever ökat stöd under de första skolåren. Dessutom har tidigare betyg och fler nationella prov införts för att säkerställa att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft4"&gt;Dagens fria skolval förutsätter att elever och föräldrar kan göra informerade val. Mer under-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;byggda val till gymnasieskolan torde minska av- hoppen. Informationen om olika skolor och dess resultat behöver därför göras mer tillgänglig och relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Stärkt företagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Företagarens roll är central för fler jobb, utveck- lingen av innovationer, ett dynamiskt näringsliv och en långsiktigt hållbar tillväxt. Företagarnas affärsidéer och utveckling av nya varor och tjänster skapar sysselsättning, bidrar till struk- turomvandling och till en långsiktigt högre pro- duktivitetstillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Regeringen arbetar ständigt med att förbättra förutsättningarna för företagande och att un- derlätta för tillkomsten av fler och växande fö- retag. Regeringens program för att främja kvin- nors företagande fortsätter. OECD:s mätning av omfattningen av marknadshinder &lt;NOBR&gt;1998–2008&lt;/NOBR&gt; vi- sar på en minskad omfattning av olika typer av hinder för företagande i Sverige.&lt;A href="#page_61"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Villkoren för företagande behöver emellertid kontinuerligt ses över för att bibehålla och förstärka Sveriges kon- kurrenskraft och tillväxtförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Regeringen har genomfört ett antal viktiga åt- gärder för att stärka företagandet. Bolagsskatten, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna har sänkts. Vidare har förmögenhetsskatten avskaf- fats, nya marknader öppnats för privata entre- prenörer och möjligheterna för visstidsanställ- ningar har vidgats. En rad olika åtgärder har där- till genomförts för att minska den administrativa bördan i företagen och för att förbättra trygg- hetssystemen för företagare. Genom dessa re- former har det blivit lättare och billigare att anställa och regelverken har förenklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Ett gott klimat för företagande och innova- tion är en förutsättning för en långsiktigt god tillväxt i ekonomin. Regeringen arbetar på bred bas med dessa frågor och kommer under 2012 att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra innovationsklimatet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft136"&gt;Goda skattemässiga villkor för företagande och investeringar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Globaliseringen ger ökad välfärd, men ställer också krav på konkurrenskraftiga villkor för in- vesteringar och start av nya företag. Den stän- digt pågående strukturomvandlingen i ekonomin bör mötas genom konkurrenskraftiga skattemäs- siga villkor för företagande och investeringar i Sverige. Befintliga företag ska kunna expandera, utländska företag etablera sig och nya företag bildas. Det är också viktigt att svenska skatte- regler är hållbara och försvarbara i ett &lt;NOBR&gt;EU-per-&lt;/NOBR&gt; spektiv. &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och dess utveckling har en väsentlig inverkan på Sveriges möjligheter att införa nya skatteregler och att bevara gällande regler. Samtidigt ger medlemskapet i EU möjlig- het att påverka utvecklingen och även bevaka svenska intressen i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Skatteregler behöver över tid ses över. Reger- ingen har därför tillsatt en bred utredning av fö- retagsbeskattningen som ska lämna förslag till regelförändringar som gynnar investeringar och sysselsättning (dir. 2011:1). Utredningen ska analysera hur olika skatteförändringar bör rang- ordnas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Regeringen avser vidare att utreda möjlighe- terna till en förändrad hantering av mervärdes- skatt vid import i syfte att uppnå bl.a. förenk- lingar för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Utmaningar för att välfärden ska komma alla till del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Fler i arbete ger jämnare fördelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Sverige har en av de jämnaste inkomstfördel- ningarna i världen även om inkomstskillnaderna, liksom i de flesta andra länder, ökat under de se- naste 20 åren. Utvecklingen mot ökad inkomst- spridning drivs främst av att de med höga in- komster har ökat sina inkomster snabbare än medianinkomsten har ökat. Vidare har inkoms- terna ökat långsammare för dem med relativt låga inkomster jämfört med ökningen av medi- aninkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Detta ger också en skillnad i andelen individer med låg ekonomisk standard mätt i relativa re-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;OECD, Indicators of Product Market Regulation, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;spektive absoluta termer.&lt;A href="#page_62"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I relativa termer har andelen individer med låg ekonomisk standard ökat gradvis de senaste 15 åren, medan andelen i absoluta termer har minskat fram till mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; och därefter varit konstant (se dia- gram 1.9). Skillnaden mellan måtten förklaras av att inkomsterna visserligen har ökat för dem i de lägre inkomstskikten, men att ökningstakten va- rit lägre än för dem med högre inkomster. Hu- vudorsaken till detta är att andelen individer som försörjs av transfereringar, vilka stigit långsam- mare än lönerna, är högre i de lägre inkomst- skikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft49"&gt;Diagram 1.9 Andel med låg ekonomisk standard&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft54"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td27"&gt;&lt;P class="p47 ft98"&gt;Relativ 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft54"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p47 ft98"&gt;Absolut 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p47 ft62"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p75 ft62"&gt;Anm.: Utfall &lt;NOBR&gt;1991-2009,&lt;/NOBR&gt; prognos &lt;NOBR&gt;2010-2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr45 td177"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft112"&gt;De grupper där andelen ekonomiskt utsatta är förhållandevis hög omfattar barn, ensamstående yngre vuxna, ensamstående äldre kvinnor över 75 år och ensamstående med barn. Den vikti- gaste förklaringen till varför hushåll med med- lemmar i förvärvsaktiv ålder har låg ekonomisk standard är att en stor andel av gruppen inte för- värvsarbetar alls eller arbetar deltid. För den grupp pensionärer som har svag ekonomi är hu- vudförklaringen till detta att pensionen baseras på få förvärvsaktiva år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft65"&gt;Då en svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet, leder en ökning av andelen i arbete till att antalet och an- delen ekonomiskt utsatta minskar. Trots reger- ingens tidigare reformarbete för att stärka ar- betslinjen, genom framför allt jobbskatteavdra- get, är det för stora grupper fortfarande inte till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Relativ 60 anger andel med inkomster under 60 procent av respektive års medianinkomst. Absolut 60 anger andel med inkomster under 60 procent av 1991 års median justerad för prisutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;räckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka arbetstiden. Detta problem är särskilt stort för många som lever i ekonomisk utsatthet, efter- som marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga (se diagram 1.10). Mottagarna av ekonomiskt bistånd erhåller exempelvis inget ekonomiskt utbyte av att söka sig ut på arbets- marknaden genom begränsat deltidsarbete. Att minska utanförskapet och öka graden av egen- försörjning bland dessa grupper är viktigt för att på sikt gradvis minska inkomstskillnaderna i samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft49"&gt;Diagram 1.10 Marginaleffekt för ensamstående med två barn 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft52"&gt;120%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft151"&gt;2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft59"&gt;100%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft75"&gt;2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;80%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft52"&gt;60%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft52"&gt;40%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft52"&gt;20%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft52"&gt;0% &lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi18.jpg/" id="inl_img17"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi19.jpg/" id="inl_img18"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi20.jpg/" id="inl_img19"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi21.jpg/" id="inl_img20"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi22.jpg/" id="inl_img21"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi23.jpg/" id="inl_img22"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi24.jpg/" id="inl_img23"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi25.jpg/" id="inl_img24"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi26.jpg/" id="inl_img25"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi27.jpg/" id="inl_img26"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi28.jpg/" id="inl_img27"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi29.jpg/" id="inl_img28"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi30.jpg/" id="inl_img29"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi31.jpg/" id="inl_img30"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi32.jpg/" id="inl_img31"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi33.jpg/" id="inl_img32"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi34.jpg/" id="inl_img33"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi35.jpg/" id="inl_img34"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi36.jpg/" id="inl_img35"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi37.jpg/" id="inl_img36"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi38.jpg/" id="inl_img37"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi39.jpg/" id="inl_img38"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi40.jpg/" id="inl_img39"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi41.jpg/" id="inl_img40"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi42.jpg/" id="inl_img41"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi43.jpg/" id="inl_img42"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi44.jpg/" id="inl_img43"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi45.jpg/" id="inl_img44"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GZ03162xi46.jpg/" id="inl_img45"&gt; 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft52"&gt;Bruttoinkomst per månad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft129"&gt;Anm.: Med marginaleffekt avses andelen av en marginell inkomstökning som går bort genom ökade skatter och/eller minskade bidrag för hushållet. I figuren redo- visas den sammantagna marginaleffekten från inkomstskatt, försörjningsstöd, bostadsbidrag och barnomsorgsavgift för olika inkomstlägen för en ensamstå- ende person med två barn och en genomsnittlig hyreskostnad för detta typhus- håll. Vid mycket låga inkomster utgår ekonomiskt bistånd (förutsatt att sådant söks och beviljas). Försörjningsstödet avräknas sedan helt mot andra inkomster, vilket medför att mottagaren möter &lt;NOBR&gt;100-procentiga&lt;/NOBR&gt; marginaleffekter så länge hushållets disponibla inkomst vid arbete inte överstiger den disponibla inkomst man får med ekonomiskt bistånd. Därefter följer ett smalt intervall där marginal- effekten blir identisk med marginalskatten. Vid en inkomst på 9 750 kronor (117 000 per år) inleds reduceringen av bostadsbidrag och marginaleffekten ökar med 20 procentenheter. Därefter överstämmer marginaleffekten återigen med summan av marginalskatt och marginaleffekt av barnomsorgsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft52"&gt;Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft65"&gt;Effektiva välfärdssystem bidrar till en jämnare inkomstfördelning. För att upprätthålla hög le- gitimitet och förtroende för välfärdssystemen är det viktigt att utbetalningar från transfererings- systemen sker i tid och enbart till dem som är berättigade stöd. Regeringen arbetar aktivt vi- dare med att bl.a. minska överutnyttjandet av trygghetssystemen samt bekämpa svartarbete och annat skattefusk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sjukvård och äldreomsorg av hög &lt;/SPAN&gt;blir, måste finanspolitiken utformas så att den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p89 ft16"&gt;kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet, oav- sett inkomst och bakgrund. Regeringen vill vi- dare skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård utifrån varje enskild patients behov och önskemål. Det finns även behov av att fortsätta främja en mångfald av utförare inom välfärds- sektorn. Det gynnar både patienter och personal samt breddar arbetsmarknaden för arbetstagare inom vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;I ett internationellt perspektiv uppvisar svensk hälso- och sjukvård goda medicinska resultat.&lt;A href="#page_63"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns dock behov av att fortsätta förbättra vårdens tillgänglighet samt stärka patientsäker- heten och förutsättningarna för att åstadkomma ökad effektivitet och kvalitet. En åldrande be- folkning, och ett ökat framtida vårdbehov, inne- bär ytterligare utmaningar för hälso- och sjuk- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;De centrala målen för regeringens äldrepoli- tiska satsningar är att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med re- spekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Under de kommande åren kommer regeringen bl.a. att prioritera åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, höjer kompetensen bland äldreom- sorgens personal samt utvecklar nya trygga bo- endeformer baserade på ökad valfrihet och ökat självbestämmande för äldre människor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;inte bidrar till osäkerhet som skulle kunna skada förtroendet för den svenska ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2012 inriktas poli- tiken på att ta ansvar för Sverige. Inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhets- marginaler väljer regeringen att prioritera åtgär- der:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;för att möta konjunkturavmattningen och inbromsningen på arbetsmarknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;för att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen bl.a. genom åtgärder för förstärkt konkurrenskraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;för att välfärden ska komma alla till del, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;för finansiell stabilitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Sammantaget innebär de föreslagna och avise- rade åtgärderna och satsningarna i denna propo- sition en försvagning av den offentliga sektorns finansiella sparande med 15,0 miljarder kronor 2012 och 17,3 miljarder kronor 2013. År 2014 och 2015 är försvagningen 14,1 miljarder kronor respektive 12,4 miljarder kronor i förhållande till bedömningen i 2011 års ekonomiska vårpro- position (se tabell 1.12).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p45 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Åtgärder i denna proposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft4"&gt;Jämfört med andra länder står Sverige bättre rustat att möta effekterna av den statsfinansiella oron i omvärlden. De offentliga finanserna är sunda, regeringens reformer har stärkt ekono- mins anpassningsförmåga och ett ramverk för att hantera eventuell förnyad finansiell oro finns på plats. I nuvarande läge, då det är osäkert hur kraftig och varaktig konjunkturavmattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (2008), Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2008.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03164x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft102"&gt;Tabell 1.12 Reformer i budgetpropositionen för 2012, ef- fekt på finansiellt sparande i offentlig sektor&lt;SPAN class="ft155"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Åtgärder för att möta in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;bromsningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Infrastruktursatsning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,55&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetsmarknadspaket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Åtgärder för varaktigt högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;tillväxt och sysselsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Sänkt moms på restaurang-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;och cateringtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Skatteåtgärder för företa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;gande och sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Innovation, företagande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;konkurrens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Åtgärdsprogram för utbild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;ningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;1,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Reformer för minskat bero-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;ende av ekonomiskt bistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Hållbar tillväxt i alla delar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Åtgärder för att välfärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;ska komma alla till del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sjukvård och omsorg&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Vårda sjukförsäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Unga och barnfamiljer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Pensionärer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Migrationspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Skattereduktion för gåvor till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;ideella organisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Övriga utgiftsreformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td178"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Övriga inkomstreformer&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Summa reformer som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;påverkar finansiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;3,56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Försvagning av finansiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;sparande av förslagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;budgetpropositionen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td180"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;15,03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;17,31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;14,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;12,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft59"&gt;Anm: Beloppen är avrundade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;0,8 miljarder kronor av anslagsförändringen avser utlovade medel i samband med 2011 års ekonomiska vårproposition som förbrukas och får effekt på finansi- ellt sparande 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Den justering av högkostnadsskydden som föreslås för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel har ingen effekt på den offentliga sek- torns finansiella sparande. Justeringen beräknas öka såväl den offentliga sek- torns inkomster som utgifter med ca 0,5 miljarder kronor 2012 och ca 1,0 miljar- der kronor per år fr.o.m. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Inklusive bedömning av inkomsterna från försäljning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Åtgärder för att möta inbromsningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft13"&gt;Infrastruktursatsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;Mot bakgrund av konjunkturavmattningen före- slår regeringen en tillfällig förstärkning för un- derhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013. Detta är en satsning som ger sys- selsättningseffekt på relativt kort sikt, men som också möter ett behov av ett förbättrat väg- och järnvägsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft69"&gt;Järnväg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;Väl fungerande järnvägstransporter är viktiga för såväl enskilda som företag i hela landet. Under senare tid har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Punktligheten har försämrats för såväl person- som godstransporter. Stora delar av inf- rastrukturen är sliten, dels på grund av eftersatta reinvesteringar, dels till följd av den ökade tra- fikmängden på järnvägen. Ett antal rapporter har pekat på behovet av ökade åtgärder på järnvägs- området.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I första hand gäller det stärkt drift, underhåll och reinvesteringar samt s.k. trim- ningsåtgärder.&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft65"&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen i denna proposition en järnvägssatsning om sam- manlagt 1,8 miljarder kronor per år 2012 och 2013. Det handlar i första hand om drift och un- derhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder och går utöver de 0,8 miljarder kronor till drift och underhåll som aviserades i 2011 års ekono- miska vårproposition och som förbrukas under 2011. Den sammanlagda anslagshöjningen upp- går således till 2,6 miljarder kronor 2012 och 1,8 miljarder kronor 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft65"&gt;Den av riksdagen beslutade åtgärdsplanen lig- ger fast. Det är de samhällsekonomiskt viktigaste sträckorna som ska prioriteras i den satsning som regeringen föreslår. Åtgärderna riktas där- för främst mot de mest trafikerade sträckorna i järnvägsnätet, däribland sträckor i storstadsom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis Trafikverkets rapport: Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren &lt;NOBR&gt;2012–2021.&lt;/NOBR&gt; Även i betänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) menar regeringens utredare att det krävs ökade satsningar på järnvägsinfrastrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Trimningsåtgärder är ofta mindre investeringsåtgärder som syftar till att skapa ökad kapacitet i systemet, medan reinvesteringar innebär att öka bytestakten av gamla delar av infrastrukturen, vilket innebär en minskning av underhållsbehovet på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;rådena med många arbetspendlare. Inriktningen ger även en möjlighet att prioritera sträckor som är viktiga för godstrafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Väg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;På vägsidan har de senaste årens hårda vintrar inneburit att budgeten för drift och underhåll till stor del har använts till vinterväghållning. Till följd av detta finns det ett uppdämt behov av framför allt beläggningsåtgärder. På flera vägar i landet finns även ett fortsatt behov av åtgärder för att öka trafiksäkerheten och av miljöåtgärder. Det finns vidare ett generellt behov av mindre investeringar som underlättar flödena i trafiken, såsom nya eller förändrade påfarter, körfält etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen en satsning på väghållning med 0,95 miljarder kro- nor 2012 och 0,45 miljarder kronor 2013. Sats- ningen riktas i första hand mot underhållsåtgär- der, trafiksäkerhetshöjande åtgärder, miljöåtgär- der och mindre investeringar. Samhällsekono- miskt viktiga vägsträckor ska prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Arbetsmarknadspaket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit god under 2010 och inledningen av 2011. Från års- skiftet har den säsongrensade arbetslösheten minskat med ca 0,4 procentenheter till 7,4 pro- cent i juli 2011. Under sommaren 2011 har dock återhämtningen på arbetsmarknaden gått lång- sammare. Prognosen visar att arbetslösheten kommer att öka till 7,8 procent i årsgenomsnitt 2012 och stanna kvar på ungefär samma nivå 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Den prognostiserade ökningen av arbetslös- heten beror framför allt på förlängda arbetslös- hetstider, inte på att väsentligt fler bedöms bli uppsagda. Långtidsarbetslösheten är dock redan hög i sviterna efter finanskrisen, vilket är ett all- varligt problem både för de drabbade och för samhället i stort. Långtidsarbetslösa och grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, t.ex. unga som träder in på arbetsmarknaden, har re- dan i utgångsläget en svår arbetsmarknadssitua- tion och riskerar att få det ännu svårare att finna arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Regeringens satsningar omfattar därför både strukturella åtgärder för att motverka långtidsar- betslösheten och temporära åtgärder för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden. Sammanlagt uppgår de föreslagna satsningarna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;arbetsmarknadspaketet till 3,5 miljarder kronor 2012, 2,2 miljarder kronor 2013, 1,1 miljarder kronor 2014 och 0,4 miljarder kronor 2015. Re- geringen kan behöva återkomma om situationen på arbetsmarknaden försämras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Strukturella åtgärder för en bättre arbetsförmedling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiska insatser ska riktas till de med störst behov, dvs. de långtidsarbetslösa. Detta är en rimlig priorite- ring, men regeringen bedömer ändå att fler åt- gärder bör vidtas tidigt i arbetslöshetsperioden för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Detta bör främst ske genom förmedlingsinsatser och en förbättrad uppföljning av de korttidsar- betslösas jobbsökande, men även i form av fler programplatser till de som riskerar långtidsar- betslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Erfarenheten visar att det finns positiva ef- fekter på individens chanser att hitta ett jobb när förmedlingsinsatser kombineras med kontroll av den arbetslöses arbetssökande. Samtidigt finns det indikationer på att Arbetsförmedlingens förmedlingsinsatser sker i alltför begränsad ut- sträckning och att kontrollen är för svag och sker för sällan. Stödet till och uppföljningen av jobbsökandet bör mot denna bakgrund utveck- las.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;För att förbättra uppföljningen avsätts sär- skilda medel för att öka antalet personliga möten mellan arbetsförmedlaren och den arbetssö- kande. Tätare möten blir allt viktigare ju längre tid en person varit arbetslös eftersom chanserna att hitta ett jobb minskar. Som ett komplement avser regeringen reformera uppföljningsåtgär- derna så att de blir fler men mildare och därmed ett mer ändamålsenligt verktyg för Arbetsför- medlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Arbetsförmedlaren har en avgörande roll i att bedöma vilka arbetslösa som har en hög risk att fastna i arbetslöshet och som därför behöver ti- diga insatser. För de individer som riskerar lång- tidsarbetslöshet bör det finnas en möjlighet att erbjuda tidiga insatser. Inledningsvis bör stödet huvudsakligen bestå av fördjupad förmedling, men även programplatser (t.ex. praktik och ut- bildning) bör kunna ges tidigt i arbetslöshetspe- rioden. Av denna anledning föreslås att fler pro- gramplatser tillförs. För att insatserna ska vara kostnadseffektiva bör den grupp som får fördju- pat stöd dock vara begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft4"&gt;Samtidigt bör stödet till långtidsarbetslösa att finna ett arbete förbättras långsiktigt. Hittills har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft4"&gt;inte en tillräcklig kvalitet och aktivitet uppnåtts i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Regeringen föreslår därför att re- surser tillförs för att öka handläggartätheten i jobb- och utvecklingsgarantins tidiga faser och i jobbgarantin för ungdomar. Handläggartätheten är avgörande för utformningen av de individuella åtgärderna samt de arbetsgivarkontakter som är av största vikt i jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen föreslår också att personer utan ar- betslöshetsersättning ska ha samma kvalifice- ringstid till jobb- och utvecklingsgarantin som personer med arbetslöshetsersättning för att även dessa personer snabbare ska få det stöd de behöver för att hitta ett arbete. Arbetet inom ga- rantierna bör samtidigt bedrivas mer kostnads- effektivt än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Slutligen avser regeringen att ge en extern aktör i uppdrag att analysera Arbetsförmedling- ens resursanvändning för att öka myndighetens kostnadseffektivitet och möjliggöra att så stor del som möjligt av tillgängliga resurser kan läg- gas på möten med arbetssökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Sammantaget kommer dessa reformer att omfatta stora grupper arbetslösa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft158"&gt;Tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgär- der när arbetslösheten stiger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft86"&gt;Det finns behov av tillfälliga åtgärder riktade mot de svaga grupperna på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår ett antal tillfälliga åtgärder inom följande områden&lt;SPAN class="ft159"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;under 2012 och 2013 ökas antalet platser i arbetsmarknadsutbildning och praktik ti- digt i arbetslöshetsperioden för personer som riskerar långtidsarbetslöshet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en satsning på fler i reguljär utbildning i form av tillfälligt fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan, en tvåårig förlängning av satsningen på fler platser i folkhögskolan samt en ettårig förlängning av det högre studiebidraget för unga som deltar i jobbga- rantierna och återgår till studier på grunds- kole- eller gymnasienivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;ökat stöd till långtidsarbetslösa i form av tillfälligt ökade förmedlarresurser och mer aktiveringsinsatser i jobb- och utvecklings- garantin, fortsatt förkortad kvalificeringstid till nystartsjobb för äldre arbetslösa och en fortsatt förstärkning av det särskilda an- ställningsstödet under 2013, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p395 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;tillfälliga åtgärder i sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin genom en ökning av arbetsförmedlarresurserna och införande av en möjlighet till arbetsmark- nadsutbildning samt ett särskilt anställ- ningsstöd med förhöjd handledarersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft4"&gt;Totalt uppgår volymerna i de föreslagna tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgärderna till 15 350 årsplatser 2012 och 8 550 årsplatser 2013 (se tabell 1.13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft49"&gt;Tabell 1.13 Förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Årsplatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Strukturella reformer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;4 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;4 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;2 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Tidiga insatser för dem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;riskerar långtidsarbetslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;Förbättra oförsäkrades till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;träde till jobb- och utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;lingsgarantin (JUG)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft14"&gt;Tillfälliga förstärkningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;15 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;8 550&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;Nystartsjobb för äldre (kor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;tare kvalificeringstid)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Förlängning av förstärkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;särskilt anställningsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Arbetsmarknadsutbildning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;sysselsättningsfasen (fas 3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;av JUG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Höjt handledarstöd i särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;anställningsstöd i syssel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;sättningsfasen (fas 3) av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;JUG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Praktikplatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Fortsatt folkhögskolesats-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td179"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Yrkesvux&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Yrkeshögskolan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;19 450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;12 750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;3 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;2 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft13"&gt;Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft65"&gt;För att förenkla reglerna och för att uppnå posi- tiva samhällsekonomiska effekter, framför allt på den varaktiga sysselsättningen, föreslås att mer- värdesskattesatsen på restaurang- och catering-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;tjänster (exklusive alkohol) sänks från dagens 25 till 12 procent fr.o.m. den 1 januari 2012. Arbete inom restaurangnäringen är för många en första kontakt med arbetsmarknaden, inte minst för grupper med hög arbetslöshet och svag förank- ring på arbetsmarknaden, som exempelvis ung- domar. Inom restaurangbranschen får många sitt första jobb och därmed en väg in till en bredare arbetsmarknad. Åtgärden innebär också en bety- dande förenkling av skattereglerna för berörda företag eftersom mervärdesskattesatsen för livsmedel och hotelltjänster redan är 12 procent. Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och sysselsätt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft136"&gt;Skatteåtgärder för företagande och sparande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Förenkling av expertskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;För att öka förutsebarheten och underlätta till- lämpningen av reglerna om expertskatt föreslås, som ett tillägg till nuvarande regler, en ny scha- blonregel. Denna innebär att en arbetstagare all- tid ska anses uppfylla villkoren om en viss kom- petens m.m., om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två pris- basbelopp det kalenderår då arbetet påbörjas (85 600 kronor för 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft5"&gt;Förändringar av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; och av reglerna för enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;För att förbättra och förenkla för de företagare som omfattas av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; höjs nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp. Det införs också ett tak på 90 inkomstbasbelopp för be- skattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. För enskilda näringsidkare höjs räntesatsen för posi- tiv räntefördelning, från statslåneräntan ökad med 5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Investeringssparkonto och investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;För att förenkla för privatpersoner att spara i di- rektägda aktier och andra värdepapper införs en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Den som sparar på ett investeringssparkonto beskattas inte för kapitalvinst och utdelning från tillgångar på kontot. Spararen slipper därför deklarera varje försäljning av värdepapper, och kan utan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;I syfte att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten änd- ras också beskattningen av kapitalförsäkringar. För investeringsfonder och deras andelsägare er- sätts beskattningen på fondnivå med en scha- blonbeskattning av andelsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft5"&gt;Avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Regeringen föreslår en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;Innovation, företagande och konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;Innovation och företagande bidrar till den eko- nomiska tillväxten genom ökad produktivitet och sysselsättning. Statens roll är att avhjälpa marknadsmisslyckanden på ett sätt som skapar bättre förutsättningar för företagens möjligheter att utveckla &lt;NOBR&gt;produkt-,&lt;/NOBR&gt; tjänste- och processinno- vationer. Även om Sverige investerar mycket i utbildning och forskning finns det indikationer som tyder på att dessa investeringar får ett alltför begränsat genomslag i nya varor och tjänster.&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Regeringen vill öka insatserna för att stimulera innovationskraften i det svenska samhället och föreslår därför åtgärder som syftar till att öka andelen innovativa företag och stimulera till ökad kommersialisering av forskningsresultat. Sammanlagt uppgår de föreslagna åtgärderna till 48 miljoner kronor 2012 och 26 miljoner kronor per år &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Bland åtgärderna ingår en satsning på att Vinnova ska tillhandahålla stöd för innovationsupphandling till offentliga aktö- rer. Vidare föreslås att medel tillförs Statistiska Centralbyrån för utveckling av indikatorer för innovation och att medel tillförs för uppbyggnad av idébanker vid lärosäten för att hantera forsk- ningsresultat. Även möjligheten till att ansöka om patent på engelska utreds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft4"&gt;Som ett led i att stimulera förnyelse och att öka produktiviteten inom välfärdssektorn är det viktigt att främja ökad konkurrens och företa- gande. Regeringen avser bl.a. att ge Konkurrens- verket i uppdrag att analysera hur marknaderna utvecklas inom ramen för lagen (2008:962) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft125"&gt;skattekonsekvenser t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en låg schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- och kapitalförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis Innovation Union Scoreboard 2010 – The Innovation Union's performance scoreboard for Research and Innovation.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;valfrihetssystem i kommunerna. Vidare avser re- geringen ge Tillväxtverket i uppdrag att stödja små aktörer på apoteksmarknaden. Regeringen avser också att genomföra åtgärder för att stärka konkurrenstillsynen och för att förbättra mark- anvisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Åtgärdsprogram för utbildningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hår- dare internationella konkurrensen krävs ett ut- bildningsväsende av hög klass. Sverige har ett ut- bildningssystem som i många avseenden funge- rar väl, men det finns också tydliga tecken på kvalitetsbrister och svagheter (se vidare avsnitt 1.6.2). Det pågår ett långsiktigt arbete för att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Reger- ingen har sedan den tillträdde beslutat om en rad reformer inom utbildningsområdet. År 2011 och 2012 kommer att bli två av de mest reforminten- siva åren i den svenska utbildningshistorien. Re- geringen bedömer dock att det krävs ytterligare åtgärder och föreslår därför ett brett inriktat re- formpaket för utbildningsområdet om totalt 3,5 miljarder kronor &lt;NOBR&gt;2012–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Läraryrkets status och lärarnas kompetens stärks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft4"&gt;Den viktigaste punkten bland de föreslagna re- formerna inom utbildningssystemet är att stärka lärarnas kompetens och läraryrkets attraktions- kraft. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Inom läraryrket föreslår regeringen en karriärutvecklingsreform med ut- vecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. Syftet är att premi- era de bästa lärarna. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skol- lagen. Beslut om vem som ska anställas samt om ansvarsområden och arbetsinnehåll fattas av ar- betsgivaren. En given utgångspunkt för denna reform är att lönesättningen för lärare är en fråga för parterna. Reformerna innebär inte en över- gång till statlig lönepolitik. Anställningsvillkoren beslutas i sedvanlig ordning av arbetsgivaren och av parterna. För att genomföra reformen krävs samförstånd mellan staten och Sveriges Kom- muner och Landsting. Reformen är inte ett steg mot ett förstatligande av skolan. Av finansie- ringsprincipen följer att en lagreglering som ökar kommunernas åtaganden ska finansieras av sta- ten. För att täcka kostnaderna för reformen ut- går ett statsbidrag om 26 miljoner kronor 2012,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;187 miljoner kronor 2013, 468 miljoner kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;2014 och 749 miljoner kronor 2015. Fristående skolor ska ersättas på likvärdiga villkor som kommunala skolor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;För att öka kvaliteten i undervisningen behö- ver lärarnas utbildning och kompetens samt det pedagogiska ledarskapet utvecklas. Regeringen föreslår därför att ett andra lärarlyft genomförs för att möjliggöra att fler lärare blir behöriga i alla ämnen som de faktiskt undervisar i. Även en fortsättning på förskolelyftet föreslås. Vidare fö- reslås att det genomförs en fortbildningssatsning inom matematikdidaktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Övriga reformer på utbildningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Inom ramen för utbildningspaketet föreslår re- geringen en rad åtgärder inom utbildningssyste- mets olika delar samt åtgärder för en förbättrad uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft4"&gt;Inom gymnasieskolan föreslår regeringen åt- gärder för att höja kvaliteten på yrkesprogram- men på gymnasiet genom att stärka det arbets- platsförlagda lärandet, förbättra handledarut- bildningen för dem som tar hand om eleverna samt genom att förstärka yrkeslärarnas fortbild- ning. Även Skolinspektionens tillsyn av det ar- betsplatsförlagda lärandet föreslås stärkas. Vidare föreslår regeringen att en satsning genomförs tillsammans med teknikbranschen för att möj- liggöra för studenter från vissa gymnasieprogram att praktisera på ett teknikföretag. Regeringen ökar stödet för entreprenörsskap i skolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Regeringen föreslår också reformer riktade mot universitet och högskolor i syfte att höja kvaliteten och genomströmningen i högskolan. Bland reformerna som föreslås ingår en omför- delning av högskoleplatser till hälso- och sjuk- vårds- samt ingenjörsutbildningar och en kvali- tetssatsning inom humaniora och samhällsveten- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft4"&gt;Slutligen är det viktigt att möjligheterna till uppföljning och utvärdering av utbildningssy- stemet förbättras, inte minst mot bakgrund av den stora mängd reformer som beslutats under de senaste åren. Regeringen avser därför utvidga det nuvarande utbildningsuppdraget i instruk- tionen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering till att även omfatta utvärderingar av bl.a. effekterna på elevers resultat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p414 ft136"&gt;Reformer för minskat beroende av ekonomiskt bistånd m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft4"&gt;Ofta lönar det sig för dåligt eller inte alls för per- soner med ekonomiskt bistånd att ta ett arbete eller öka sin arbetstid. I syfte att minska margi- naleffekterna vid arbete föreslår regeringen att det genomförs en förändring av bestämningen av nivån för ekonomiskt bistånd där endast en del av arbetsinkomsten medräknas. De exakta for- merna för förändringen ska analyseras närmare och förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Utgiftseffekten bedöms bli 150 miljoner kronor 2013 och 300 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Nyanlända invandrare är en grupp som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarkna- den. Regeringen avser därför att tillse att nyan- lända som påbörjat en etableringsplan får bibe- hålla hela sin etableringsersättning i samband med förvärvsarbete. Syftet är att öka incitamen- ten för nyanlända att arbeta under etableringsti- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Hållbar tillväxt i alla delar av Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Globaliseringen och den demografiska utveck- lingen utgör utmaningar för alla delar av Sverige, men graden av utmaning skiljer sig åt mellan olika regioner. Enligt regeringen måste det fin- nas förutsättningar för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som syftar till att förbättra förutsätt- ningarna för att driva företag samt arbeta och bo i lands- och glesbygd. Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna att utgifterna ökar med 380 miljoner kronor 2012 och 2013. År 2014 och 2015 är utgiftseffekten 315 respektive 65 miljo- ner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Exempel på åtgärder är fortsatt stöd till IT- infrastrukturutbyggnad och kanalisation, för- stärkt utveckling av landsbygdsturismen, insatser för att förbättra gruvindustrins möjligheter till investeringar, satsningar på förnybar energi samt förstärkt regionalt kulturstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde ikraft 2009 och 2010, med syfte att bland annat underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, inte har fyllt sitt syfte, har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Reger- ingen avser att ge Boverket och Naturvårdsver-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;ket i uppdrag att göra en översyn av utfall och tillämpning av det nya regelverket och vid behov föreslå förändringar. Förslaget innebär även en informations- och kompetensinsats vad gäller strandskyddsreglerna, kompletterat med ett pla- neringsstöd till landsbygdskommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft86"&gt;Regeringen föreslår också att garantireglerna för Bostadskreditnämnden ändras för att under- lätta nyproduktion av hus på landsbygden. &lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Åtgärder för att välfärden ska komma alla till del&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft136"&gt;Sjukvård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Regeringen har genomfört åtgärder inom sjuk- vården och omsorgen som lett till betydande re- sultat i form av ökad tillgänglighet, en förbättrad tandvård och ökad patientsäkerhet. Regeringen föreslår i denna proposition åtgärder som vårdar och utvecklar redan genomförda reformer inom vissa av dessa områden. Utgångspunkten för de åtgärder som föreslås är att nyttan av föränd- ringarna ska tillfalla både patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av ökad effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft86"&gt;Sammantaget föreslås åtgärder på ca 390 mil- joner kronor per år &lt;NOBR&gt;2012–2014&lt;/NOBR&gt; och ca 290 miljo- ner kronor fr.o.m. 2015 som innefattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en satsning för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården som in- nebär att socialtjänsten får bättre förutsätt- ningar för att följa och stödja barn och ungdomar som är föremål för mer ingri- pande insatser inom socialtjänsten, t.ex. vård i familjehem eller på institutioner. Bland annat föreslås att varje placerat barn ska ha en ansvarig socialsekreterare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en satsning på att utveckla ett nationellt sä- kerhetsprogram för barn och unga i sam- hällsvård och att stärka uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården på nationell nivå,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Kanalisation innebär nedläggning av rör för bredband i samband med t.ex. utbyggnad av vattennät och vägar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en tillfällig resursförstärkning för att stärka patientens ställning och förbättra tillgäng- ligheten till sjukvården, bl.a. genom ett sär- skilt stimulansbidrag till landstingen för att på frivillig väg införa lagen (2008:962) om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;en satsning på fortsatt arbete med att mot- verka hemlöshet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;Utöver dessa åtgärder föreslås också en justering av högkostnadsskydden för besök inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel där de ökade avgiftsintäkterna beräknas uppgå till ca 0,5 miljarder kronor 2012 och till ca 1,0 miljard kronor per år fr.o.m. 2013. Dessa medel föreslås tillfalla landstingen och därmed bidra till att stärka hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Vårda sjukförsäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;Regeringen har sett över regelverket för sjukför- säkringen och aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition ett antal justeringar som syftar till att säkerställa att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. I denna proposition fö- reslår regeringen bl.a. att en regel införs som gör det möjligt för Försäkringskassan att bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån för fler än 550 dagar, om det på grund av den försäkrades sjuk- dom skulle framstå som oskäligt att inte göra så. Vidare föreslås att personer som lämnar den tidsbegränsade sjukersättningen, och som saknar eller har en låg sjukpenningrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller rehabiliteringspen- ning i särskilda fall samt ett boendetillägg, om deras arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd av sjukdom. Dessa personer får därmed en er- sättning som ligger i nivå med vad de tidigare hade med tidsbegränsad sjukersättning och bo- stadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning. Boendetillägget ska också kunna betalas ut under tiden i arbetslivsintroduktion. Vidare föreslås ökade resurser för tidiga och in- dividuella rehabiliteringsinsatser samt för åtgär- der inom arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;Utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att arbeta och ökade möjligheter att ta sig tillbaka till sys- selsättning, bl.a. via aktiv rehabilitering. Översy-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;nen och de föreslagna justeringarna har utgått från att bevara tydliga tidsgränser för en succes- sivt vidgad prövning av arbetsförmågan. Det ska finnas en bortre gräns för den förlängda sjuk- penningen och för att beviljas sjukersättning ska det finnas en stadigvarande nedsatt arbetsför- måga. Ersättningsprofilen inom sjukförsäkringen ska vidare vara utformad så att den successivt ökar incitamenten att övergå till arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Regeringen anser det viktigt att tiden i sjuk- försäkringen används så aktivt som möjligt och att insatserna är anpassade till behoven hos den sjuke. Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen ska ha en aktiv samver- kan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Det faktum att många unga uppbär aktivitets- ersättning är ett kvarstående problem inom sjukförsäkringen. En långsiktig och strukturellt riktig reform av aktivitetsersättningen kräver vi- dare analys och utredning och regeringen är därmed inte beredd att idag föreslås ett avskaf- fande av aktivitetsersättningen. Regeringen före- slår dock i denna proposition att personer som fyller 30 år, och som därmed lämnar aktivitetser- sättningen, ska erbjudas att med aktivitetsstöd delta i arbetslivsintroduktion. Även reglerna för sjukpenning och rehabiliteringspenning i sär- skilda fall samt för boendetillägg ska gälla denna grupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Sammanlagt innebär åtgärderna inom sjukför- säkringen att utgifterna ökar med 1,2 miljarder kronor 2012, 1,5 miljarder kronor 2013, 1,2 miljarder kronor 2014 och 0,8 miljarder kro- nor 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;Unga och barnfamiljer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;I syfte att stärka enskildas ekonomiska förut- sättningar och hålla samman samhället föreslås vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt för- stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta samtidigt som incitamenten till arbete inte för- svagas i alltför stor utsträckning. Regeringen fö- reslår därför att bostadsbidraget förstärks för så- väl unga utan barn som för barnfamiljer. För unga utan barn höjs den procentuella ersätt- ningen för bostadskostnaden. För barnfamiljer sker förstärkningen genom en sänkning av den nedre gräns för bostadskostnader vid vilken bi- drag betalas ut. Samtidigt höjs det särskilda bi- draget för hemmavarande barn i bostadsbidraget,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;vilket aviserades i budgetpropositionen för 2011. Förstärkningar av bostadsbidraget har god träff- säkerhet för att reducera den ekonomiska ut- sattheten samtidigt som de kan minska margi- naleffekterna genom att färre individer blir bero- ende av ekonomiskt bistånd, där marginaleffek- terna är högre. Sammantaget innebär de före- slagna åtgärderna att utgifterna ökar med drygt 0,5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;Pensionärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Regeringen har i flera steg sänkt skatten för pen- sionärer. Skattesänkningarna har gett betydande tillskott till pensionärer, inte minst till dem med låga pensioner. Regeringen vill ytterligare för- bättra ekonomin för de ålderspensionärer som har lägst ekonomisk standard. Regeringen före- slår därför att bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor i månaden och att gränsen för skälig levnadsnivå inom förmånerna särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs med motsvarande belopp. Genom en sådan höj- ning får de pensionärer som har de lägsta in- komsterna den största relativa förbättringen av sin disponibla inkomst. Utgiftseffekten av för- slaget är 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft136"&gt;Migrationspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Överenskommelsen mellan regeringen och Mil- jöpartiet de gröna om ett gemensamt ansvarsta- gande för den samlade asyl- och migrationspoli- tiken innebär att Sverige ska ha en human asyl- politik och vara en fristad för dem som flyr un- dan förföljelse och förtryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Regeringens och Miljöpartiets gemensamma mål är därför att säkerställa en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Asylrätten ska värnas. Särskild hänsyn ska tas till barns bästa. Inom ramen för den reglerade invandringen ska rörligheten över gränserna, såsom arbets- kraftsinvandring, underlättas. Migrationens ut- vecklingseffekter ska tillvaratas bättre och det internationella och europeiska samarbetet ska fördjupas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Regeringen föreslår att medel för överens- kommelsen avsätts i denna proposition med en halvårseffekt om 0,85 miljarder kronor 2012 och 1,7 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;De insatser som ideella föreningar, organisatio- ner, samfund och andra aktörer i den ideella sektorn gör är viktiga för samhället. Som ett led i att stärka den ideella sektorn vill regeringen sti- mulera privatpersoners donationer genom infö- randet av en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet. Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Övriga reformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;Finansiell stabilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;Erfarenheterna från finanskrisen som inleddes 2008 visar att det finns ett behov av att stärka den finansiella stabiliteten i Sverige. Den fort- satta oron på finansmarknaderna understryker detta behov. Centrala delar i detta arbete är en förstärkt och förbättrad tillsyn, striktare regel- verk och ett väl fungerande samarbete mellan be- rörda myndigheter över landsgränserna. För att förbättra förutsättningarna för ett väl fungerande finansiellt system föreslår regeringen att Fi- nansinspektionen tillförs ökade resurser för till- syn, regelgivning, internationellt arbete och sta- tistik. Resurserna föreslås ökas successivt under 2012, 2013 och 2014. Från och med 2014 uppgår resursförstärkningen till 103 miljoner kronor per år, vilket innebär en ökning av myndighetens förvaltningsanslag med drygt 30 procent i för- hållande till 2011 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Utöver detta tillförs Finansinspektionen drygt 7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012 för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter på området. Dessa avgifter belastar i dagsläget myndighetens för- valtningsanslag. Det innebär således ett samlat tillskott fr.o.m. 2014 på 110 miljoner kronor till Finansinspektionen i förhållande till 2011 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft4"&gt;Finansinspektionen tar ut avgifter för den verksamhet som är anslagsfinansierad, med un- dantag för verksamheten som avser samordning av tillsyn för penningtvätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;Energi och klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Sverige ska bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar, åtgärder för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;att anpassa samhället till effekterna av ett föränd- rat klimat och satsningar på havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft4"&gt;Regeringens sammanhållna energi- och kli- matpolitik innebär kraftfulla utsläppsminsk- ningar av växthusgaser och en väg ut ur beroende av fossila bränslen. Åtgärder för energieffektivi- sering är en viktig del i regeringens klimatpolitik. En effektivare användning av energi bidrar till minskad belastning på klimatet och miljön och till en tryggare energiförsörjning. Regeringen an- ser därför att existerande program inom energi- effektiviseringsområdet bör förlängas under 2013 och 2014. Programmen omfattar bl.a. stöd till energi- och klimatrådgivning, teknikupp- handling och marknadsintroduktion av energi- effektiv teknik och marknadskontroll. Vidare fö- reslås en satsning på energiforskning genom ökade resurser för kommersialisering, utveckling och för demonstrationsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft136"&gt;Supermiljöbilspremie införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bilköpare bör stimuleras att teknikneutralt välja de bästa miljö- alternativen. Tekniken utvecklas nu snabbt och det finns ett behov att underlätta introduktionen av nya lösningar. Regeringen avser från den 1 ja- nuari 2012 därför att införa en ny supermiljö- bilspremie om 40 000 kronor per bil till inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid. Målgruppen för bidraget föreslås omfatta privat- personer, bilpooler, offentlig sektor samt före- tag, inkluderande taxibolag och biluthyrningsfö- retag. Den utvidgade målgruppen ska prövas ut- ifrån EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;Övriga skatteförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;För att driva fram den senaste och bästa tekni- ken vad gäller miljöfordon förlängs den tidsbe- gränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elekt- ricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Höjd beloppsgräns för avdrag för resor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft86"&gt;Av förenklings- och administrativa skäl föreslås en höjning av den beloppsgräns över vilken ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;gifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplat- sen får dras av. Beloppsgränsen föreslås höjas från 9 000 kronor till 10 000 kronor fr.o.m. den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft5"&gt;Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förbättrade villkor för andrahandsuthyrning av bostäder kan stimulera utbudet på andrahands- marknaden. Regeringen föreslår därför en höj- ning av schablonavdraget vid upplåtelse av den egna bostaden från 18 000 kronor per år till 21 000 kronor per år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Regeringen föreslår dessutom en förlängning av lättnadsreglerna för oäkta bostadsrättsföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Höjd skatt på tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Som en delfinansiering av reformerna på skatte- området föreslås en höjning av tobaksskatterna fr.o.m. den 1 januari 2012, bl.a. en höjning av skatten på cigaretter med ca 8 procent och av skatten på snus med ca 11 procent. Skattehöj- ningarna bedöms ha en positiv effekt på folkhäl- san.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Regeringens reformambitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Regeringens reformambitioner för mandatperio- den, som presenterades i budgetpropositionen för 2011, genomförs när det uppstår ett varaktigt reformutrymme, det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft41"&gt;Jobbskatteavdrag, statlig inkomstskatt och särskild skatt för utomlands bosatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, en varaktigt ökad sysselsättning och för att göra det mer attraktivt med företagande. En ytterli- gare förstärkning av avdraget ökar antalet arbe- tade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på ar- betsmarknaden. Antalet löntagare som betalar statlig inkomstskatt på sina förvärvsinkomster bör minska. Detta skulle minska marginaleffek- terna, göra det mer lönsamt med utbildning och uppmuntra entreprenörskap. En förstärkning av jobbskatteavdraget förutsätter ett relativt stort reformutrymme. En förändring av jobbskatteav-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;draget bör av förenklingsskäl och av administra- tiva skäl kombineras med en sänkning av den särskilda skatten för svenskar som är bosatta ut- omlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Skatt för pensionärer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik syftar till att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik har regeringen tre år i rad sänkt skatten för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Det finns i dag ca 1,7 miljoner personer i Sve- rige som är 65 år eller äldre. Inom de närmaste tio åren beräknas antalet öka till närmare 2 mil- joner. Medellivslängden har de senaste åren stigit med mellan 30 och 40 dagar per år. Det finns därmed allt fler pensionärer högre upp i åldrarna, varav en stor del är ensamstående. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och utgör därmed en större andel av ålderspensionärerna högre upp i åldrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Den genomsnittliga åldern för uttag av ålders- pension är ca 65 år och har i princip inte ändrats, trots den stigande medellivslängden. År 2005 fick drygt hälften av alla ålderspensionärer ga- rantipension till viss del. Av dem som i dag be- viljas ålderspension får ca 30 procent garanti- pension till någon del. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser olika ut beroende på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning. Sam- mantaget understiger den genomsnittliga dispo- nibla inkomsten för pensionärer den genom- snittliga disponibla inkomsten för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pen- sionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Stabilt finansiellt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Det förebyggande arbetet med att skapa ett mer väl fungerande finansiellt system är centralt för regeringen. En allvarlig kris i det finansiella sy- stemet får stora negativa efterverkningar för hushåll och företag. Vidare visar de historiska erfarenheterna att de offentligfinansiella kostna- derna av att hantera en uppkommen finansiell kris kan vara mycket stora. En finansiell kris övergår ofta till en skuldkris. Ett stabilt finansi- ellt system utgör därför en förutsättning för en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft86"&gt;positiv samhällsutveckling. Regeringen avser därför att fortsätta stärka förutsättningarna för att upprätthålla finansiell stabilitet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna har minskat och fler på arbetsmarknaden står utan inkomstrelaterat skydd vid arbetslöshet. Ut- gångspunkten för en modern välfärdsstat bör vara att alla med fast förankring på arbetsmark- naden ska vara berättigade till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. I syfte att stärka männi- skors trygghet och stabiliteten på arbetsmarkna- den bör en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring införas. Regeringen har under våren 2010 tillsatt den parlamentariska kommittén om hållbara för- säkringar vid sjukdom och arbetslöshet för att se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna långsiktigt kan förbättras för att bli samman- hållna, balanserade och hållbara, samt bidra till långsiktigt högre sysselsättning (dir. 2010:48). Regeringen vill införa en allmän obligatorisk in- komstförsäkring vid arbetslöshet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;När utredningen lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en ob- ligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas. Reformer inom arbetslöshetsförsäkringen ska även fortsättningsvis syfta till att förbättra ar- betsmarknadens funktionssätt och motverka en varaktigt hög arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäk- ringen behöver ett effektivare kontroll- och sanktionssystem för att stärka drivkrafterna för arbetslösa att söka jobb.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Integration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Sverige är ett land som har en tradition av öp- penhet mot omvärlden. Nya influenser har ge- nom alla tider berikat Sverige kulturellt, ekono- miskt och kunskapsmässigt. Samtidigt finns det stora brister i systemen för invandrares etable- ring i samhället. Dessa återspeglas i hög arbets- löshet och sociala problem i storstädernas för- orter. De visar sig också i bristande skolresultat och diskriminering på arbetsmarknaden. Reger- ingen har genomfört flera reformer för att för- bättra integrationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Som ett led i arbetet med att förbättra integ- rationen på arbetsmarknaden har regeringen till- satt en utredning som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för fö- retag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner (dir. 2011:04). Målsättningen är att skapa jobb och öka sysselsättningen i områ- den där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt un-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;derstiger det nationella genomsnittet. En annan målsättning är att det ska startas fler företag och att företag ska ges bättre förutsättningar att växa. Detta medför även s.k. grannskapseffekter av både ekonomisk och social art, som ytterligare bidrar till åtgärdens positiva effekter för samhäl- let. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 augusti 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Arbetsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Den svenska modellen utgör en god grund för en väl fungerande arbetsmarknad. Regeringen anser att grunderna för arbetsrätten bör bestå även framöver. Vissa grupper som t.ex. unga kan dock, till följd av utformningen av vissa delar av arbetsrätten, möta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att genomföra mindre justeringar av gällande regler för att minska dessa problem. Regeringen vill introducera två särskilda anställningsformer för lärlingar som ska underlätta ungas inträde på ar- betsmarknaden. Frågan om en ny anställnings- form för den som går en gymnasial lärlingsut- bildning bereds för närvarande inom Regerings- kansliet. Vad gäller lärlingsprovanställningar kommer regeringen att tillkalla en särskild utre- dare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Därutöver har regeringen för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att se över reglerna om tvister i samband med uppsägning och lämna förslag på hur kostnaderna för arbetsgivare vid tvister om uppsägning kan begränsas. Syftet med dessa regeländringar ska vara att främja nyan- ställningar. Medlingsinstitutet kommer att ges i uppdrag att inrätta en informationstjänst om rå- dande regler om arbetsrätt och kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;I syfte att höja åldern för utträde från arbetsli- vet vill regeringen undersöka möjligheterna till att höja åldern för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Frågan utreds för närvarande i översynen av pensionsrelaterade åldergränser som ska lämna sitt slutbetänkande senast den 1 april 2013 (dir. 2011:34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Företagande och konkurrens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Regeringen har som fortsatt ambition att för- bättra företagsklimatet och villkoren för företa- gande, investeringar och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Som ett led i detta arbete har regeringen till- satt en kommitté som ska se över företagsbe- skattningen, Företagsskattekommittén (dir 2011:1). Kommittén ska bl.a. undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskka-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;pital i bolagssektorn och att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Skattereglerna ska utformas så att invester- ingar och sysselsättning gynnas. I uppdraget in- går också att ta fram förslag som breddar bolags- skattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning av bolagsskattesatsen. Vidare ska kommittén undersöka möjligheterna att införa skatteincita- ment för forskning och utveckling. Kommittén ska även se över reglerna om koncernbidrag och underprisöverlåtelser samt analysera om det bör införas en källskatt på räntebetalningar. Uppdra- get ska slutredovisas senast den 1 november 2013 men redan under 2012 ska kommittén lämna två delbetänkanden. Senast den 31 januari 2012 ska kommittén lämna förslag på skattein- citament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital och senast den 1 oktober 2012 ska kom- mittén redovisa frågan om skatteincitament för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;En väl fungerande konkurrens är en grund- förutsättning för att företagen ska utveckla nya produkter, ny teknik och nya produktionsmeto- der. Regeringen har därför öppnat nya områden för konkurrens, framför allt inom välfärdsområ- det, och detta arbete fortsätter framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Sverige ska ha en skola och utbildning i världs- klass. Regeringen har redan genomfört en mängd reformer inom utbildningsområdet och detta arbete fortsätter. Att ge alla barn och unga möjlighet till en god utbildning ökar deras livs- chanser genom större möjligheter att få arbete, en bra lön samt stärkta förutsättningar för att delta i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Forskning och innovation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av tillväxtpolitiken. I en globaliserad värld måste den svenska konkurrenskraften främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll. I interna- tionella jämförelser av länders innovationsklimat ligger Sverige sedan många år bland de främsta. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och in- novationsproposition som innebar beslut om ett resurstillskott på 5 miljarder kronor i nivå fram till 2012 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). En ny forsknings- och inno- vationsproposition planeras att läggas under mandatperioden. Inriktningen för forskningspo- litiken bör vara att stärka Sveriges ställning som forsknings- och innovationsnation och därmed stärka konkurrenskraften. Propositionen kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;mer att inriktas mot att stärka kvaliteten i forsk- ningen för att skapa förutsättningar för en forskning av hög internationell klass och öka in- novationsförmågan i det svenska samhället. Un- der 2011 har regeringen även inlett arbetet med en innovationsstrategi i syfte att förbättra inno- vationsklimatet i det svenska samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Samhällsekonomiskt lönsamma infrastruktur- investeringar ger snabbare och effektivare per- son- och godstransporter. Investeringar i effek- tivare persontransporter ökar möjligheterna för människor att hitta attraktiva arbetsplatser inom pendlingsavstånd och för företag att verka i hela landet samt att anställa medarbetare med rätt kompetens. Väl fungerande transporter är där- med av stor betydelse för näringslivets konkur- renskraft och för investeringsklimatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Regeringen beslutade 2010 om en trafikslag- sövergripande nationell plan som innehåller satsningar på närmare 500 miljarder kronor för perioden &lt;NOBR&gt;2010–2021.&lt;/NOBR&gt; I och med detta höjdes an- slagen med 3,9 miljarder kronor per år. Omfat- tande resurstillskott erhålls därtill genom bru- kar- och medfinansiering. Under den gångna mandatperioden har också tidigare lån amorte- rats av, vilket har frigjort ytterligare medel. I denna proposition föreslås satsningar om ytterli- gare 5 miljarder kronor &lt;NOBR&gt;2012-2013&lt;/NOBR&gt; på framför allt drift, underhåll och mindre investeringar i väg- och järnvägsnätet. Regeringen kommer under mandatperioden att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att sä- kerställa de framtida behoven av åtgärder inom transportsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Fler bostäder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. På flera håll i landet, särskilt i storstadsområdena, utgör bostadsbristen ett hinder för rörligheten på arbetsmarknaden. För att det ska byggas fler bostäder behövs en bättre fungerande konkur- rens på byggmarknaden och det måste bli mer attraktivt att äga och förvalta hyresfastigheter. Regeringen har lagt en första grund för detta ge- nom reformeringen av hyressättningssystemet i bred enighet med parterna. Denna reform ligger fast. Möjligheten att också på andra sätt stärka hyresrättens ställning på den svenska bostads- marknaden kommer att prövas. En särskild utre- dare kommer att analysera förutsättningarna för uthyrning av bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Rättsväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för människors trygghet och är därmed en viktig del av välfärdssamhället. Stora satsningar har gjorts inom området under den gångna mandatperio- den och arbetet med att implementera dessa på- går. Trycket på rättsväsendet är samtidigt fort- satt högt och det finns ett stort behov av att fortsätta arbetet med att effektivisera och mo- dernisera rättsväsendet under mandatperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Trygg välfärd för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Den gemensamt finansierade välfärden ska komma alla till del och hålla högsta möjliga kva- litet. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering. Genom en bra och offent- ligt finansierad vård och omsorg utjämnas livs- villkoren mellan människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Välfärden ska säkras även i framtiden. För- skjutningar i befolkningens åldersstruktur gör att yrkesverksamma i framtiden måste kunna fi- nansiera vård och omsorg åt allt fler äldre. I framtiden kommer var femte svensk att vara över 65 år. Den demografiska utvecklingen in- nebär sannolikt att efterfrågan på offentligt fi- nansierade välfärdstjänster ökar. Vidare kan ef- terfrågan på sådana tjänster öka när levnadsstan- darden stiger. Det kommer att ställa stora krav på våra välfärdssystem, vårt samhälle och på hur vi ser på arbete i livets olika skeden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Jämställdhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Sverige har kommit långt med att skapa ett jäm- ställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar inte bara ökad personlig frihet, utan också högre tillväxt och utveckling. Trots att Sverige har kommit långt ifråga om jämställdhet finns dock alltjämt såväl synlig som osynlig diskriminering, låg representation och skiftande villkor för kvin- nor och män att fullt ut delta i samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera hur politiken på bästa sätt kan bidra till ökad jäm- ställdhet. Regeringens satsningar på jämställdhet fortsätter. Jämställdhetsarbetet i skolor, insat- serna för våldsutsatta kvinnor och kampen mot prostitution är några viktiga inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft86"&gt;Klimatförändringarna är en global utmaning som kräver ett globalt svar. Sverige är och ska vara ett föregångsland för god miljö och hållbar utveck-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;ling, både nationellt och internationellt. FN har enats om att den globala temperaturökningen inte får överstiga två grader, men de åtaganden som hittills har gjorts är knappast tillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt minska utsläpps- nivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Sverige ska visa ledarskap genom en ambitiös klimat- och energipolitik med högt uppsatta klimatmål, kostnadseffektiva åtgärder och driva en framsynt klimatpolitik som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser både nationellt och internationellt. Det nationella målet är att utsläppen för Sverige ska minskas med 40 pro- cent till år 2020 jämfört med 1990. Den långsik- tiga visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Inom EU fortsätter arbetet med klimat- och energipaketet där EU:s system för utsläppshan- del är centralt för att uppfylla EU:s klimatpoli- tiska mål. En översyn av energiskattedirektivet är angelägen för att uppnå en ökad samhällseko- nomisk effektivitet. Sverige verkar därför för att förslaget till direktivändringar kan antas snarast. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Övriga skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I denna proposition föreslås som en delfinansie- ring av de olika reformambitionerna en höjning av skatten på tobak i enlighet med vad som re- dovisades i budgetpropositionen för 2011. Skat- tejusteringen på tobak har även positiva effekter på folkhälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Införandet av den kommunala fastighetsav- giften har inneburit att taxeringsvärdet inte längre har samma betydelse för den löpande be- skattningen av bostäder. Riksdagen har gjort ett särskilt tillkännagivande i frågan. Det är motive- rat att se över möjligheterna att avskaffa eller av- sevärt förenkla fastighetstaxeringssystemet för bostäder. Regeringen har därför tillsatt en utred- ning om fastighetstaxering av bostäder (dir. 2011:3). Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 augusti 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Försvarspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Sveriges försvar ska stå starkt rustat för att kunna försvara landet, men också bidra till fred och säkerhet i omvärlden. Det kräver ett försvar som är anpassat till dagens hotbild och till snabba omvärldsförändringar. Arbetet med att förverkliga den inriktning för ökad tillgänglighet och användbarhet som slogs fast i 2009 års för- svarsbeslut ska därför fortsätta. Omställningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;ska genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar, vilket i sin tur kräver omfattande rationa- liseringar inom försvarets stödverksamheter, främst inom logistik- och materielförsörjningen samt inom den verksamhet som avser forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Regeringen fortsätter att arbeta för att de fast- slagna principerna för materielförsörjning ska genomsyra anskaffningen och vidmakthållandet av försvarsmateriel. Svenska särlösningar påver- kar Försvarsmaktens förmåga att samverka med andra länder negativt, förlänger anskaffningsti- der och driver upp priser vid anskaffning. Tiden från anskaffning av materielsystem till använd- ning i insats måste kortas betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Effekter av regeringens politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;I detta avsnitt redovisas bedömningar av syssel- sättnings- och fördelningseffekterna av de re- former som regeringen har genomfört och som föreslås i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Sysselsättningseffekter av regeringens politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft4"&gt;Regeringens politik är en kombination av åtgär- der som stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen har vidare genomfört riktade åtgärder för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdra- get, som har stärkt drivkrafterna till arbete ge- nom att göra det mer lönsamt att arbeta. Om det lönar sig mer att arbeta kommer fler att söka sig till arbetsmarknaden. På sikt kan därmed den varaktiga sysselsättningen (dvs. sysselsättningen i genomsnitt över konjunkturcykeln) öka. Re- geringen har dessutom gjort förändringar i ar- betslöshetsförsäkringen för att öka utbudet av arbetskraft och förkorta arbetslöshetstiderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;För att minska ohälsotalen och öka sysselsätt- ningen har regeringen även genomfört omfat- tande reformer inom sjukförsäkringen som syf- tar till att stärka arbetsförmågan hos de sjuk- skrivna, skapa drivkrafter till arbete och stärka arbetskraftsefterfrågan på personer som varit långtidssjukskrivna eller uppburit sjuk- eller ak- tivitetsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;För att de utbudsstimulerande åtgärderna snabbt ska leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet har regeringen också vidtagit åtgärder för att stärka ställningen för och efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken har lagts om. Bland annat har Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att förmedla arbeten samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska resur- serna i större utsträckning riktas till dem som har störst behov. För att göra de personer som varit utan arbete en viss tid mer attraktiva på ar- betsmarknaden finns nystartsjobb. Andra åtgär- der för att öka efterfrågan på personer med svag förankring på arbetsmarknaden är sänkta arbets- givaravgifter för unga och äldre. Dessutom har regeringen infört ett &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag&lt;/NOBR&gt; (skattere- duktion för ROT- och &lt;NOBR&gt;RUT-tjänster)&lt;/NOBR&gt; för att stimulera utbudet och efterfrågan på arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Nya reformer i denna proposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Förslaget om sänkt mervärdesskatt för restau- rang- och cateringtjänster underlättar inträdet på arbetsmarknaden för främst unga och utrikes födda. Skattesänkningen bedöms öka efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster och därmed öka sysselsättningen i denna bransch. Kvaliteten och aktiviteten i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för unga höjs för att öka jobbchanserna för långtidsarbetslösa. Även stö- det till personer som riskerar långtidsarbetslös- het förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;I denna proposition föreslår regeringen såväl höjt bostadsbidrag för unga utan barn som för barnfamiljer. Det höjda bostadsbidraget leder till en inkomstförstärkning som inte är kopplad till hur mycket man arbetar. Incitamenten att arbeta dämpas därför något för dessa grupper och ar- betsutbudet minskar marginellt till följd av denna reform (se tabell 1.14). Därutöver aviseras förslag om att en del av arbetsinkomsten inte räknas in när försörjningsstödets nivå bestäms för att stimulera ökad grad av egenförsörjning för mottagare av ekonomiskt bistånd. Förslagets syfte är att sänka marginaleffekterna vid arbete för mottagare av ekonomiskt bistånd och där- med öka arbetsutbudet för dem som står utanför arbetsmarknaden. Förslagets slutgiltiga utform- ning kommer att utredas vidare inom Regerings- kansliet. Effekten av ovanstående aviserade re- form och av höjt bostadsbidrag bedöms dock sammantaget netto ha små effekter på den var- aktiga sysselsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;Regeringen föreslår även åtgärder för att mildra effekterna av inbromsningen på arbets- marknaden. Dessa åtgärder syftar till att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga sats- ningar inom arbetsmarknadspolitiken för att motverka långtidsarbetslöshet. De reformer som föreslås i denna proposition bedöms minska jämviktsrarbetslösheten med 0,2 procentenhe- ter. Med hänsyn tagen till persistenseffekter och andra faktorer bedöms jämviktsarbetslösheten uppgå till ca 5 procent 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;De reformer som förslås i denna proposition som bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, reformering av försörjningsstödet, höjda bostadsbidrag och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken bidrar även till att dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt. Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i denna proposition leda till att &lt;NOBR&gt;BNP-till-&lt;/NOBR&gt; växten blir ca 0,2 procentenheter högre 2012 och att antalet sysselsatta blir ca 8000 personer fler 2012 än vad som annars hade varit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Effekterna på den varaktiga sysselsättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Regeringen bedömer att de hittills genomförda strukturreformerna, inklusive de reformer som föreslås i denna proposition, varaktigt ökar sys- selsättningen med ca 220 000 personer på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan ökar även antalet personer i arbete genom att färre personer är sjukfrånva- rande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatteavdraget till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att gå från deltids- till heltidsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna och de reformer som före- slås i denna proposition varaktigt öka antalet ar- betade timmar med ca 6 procent på lång sikt, vil- ket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter. Jobb- skatteavdraget bedöms bidra med ca hälften av denna ökning (se tabell 1.14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Regeringens bedömning baseras på den forsk- ning som finns kring effekterna av olika åtgär- der, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, soci- alförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken påverkar arbetsutbudet och sysselsättningen. Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i ta- bell 1.14 är därmed osäkra. I rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft86"&gt;bedömas? redogörs för de metoder och beräk- ningar som används i regeringens bedömning av reformeffekter.&lt;A href="#page_78"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;Tabell 1.14 Effekter av regeringens politik på lång sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Förändring i procent om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft62"&gt;Årsarbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;Arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td184"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;kraft&lt;SPAN class="ft166"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td185"&gt;&lt;P class="p174 ft62"&gt;Sysselsatta&lt;SPAN class="ft166"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td186"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;löshet&lt;SPAN class="ft166"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td149"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Jobbskatteavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;106 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetslöshets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;39 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Arbetsmarknadspolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;11 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;13 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sjukförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;19 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;16 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;HUS-avdraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;27 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;25 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Sänkta socialavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Skiktgräns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sänkt tjänstemoms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;6 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Höjt bostadsbidrag&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p171 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Summa strukturrefor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td181"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td176"&gt;&lt;P class="p52 ft79"&gt;243 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td47"&gt;&lt;P class="p174 ft79"&gt;216 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p171 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p173 ft79"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft57"&gt;1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft mot- svarar 1800 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Antal personer i åldersgruppen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15-74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Förändring i procentenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Effekten av den aviserade reformen av ekonomiskt bistånd och av höjt bostads- bidrag bedöms sammantaget netto ha små effekter på den varaktiga sysselsätt- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;1.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Fördelningseffekter av regeringens politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft65"&gt;De direkta fördelningseffekterna av den samlade politiken &lt;NOBR&gt;2006&lt;SPAN class="ft169"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2012&lt;/NOBR&gt; bedöms öka hushållens ju- sterade disponibla inkomst med 7,1 procent (se diagram 1.11). På längre sikt förväntas de största effekterna uppkomma bland dem med lägst in- komster. Detta beror på att det framför allt är denna grupp som kan förväntas öka sitt arbets- utbud till följd av den förda politiken. När fler kommer in på arbetsmarknaden, och därmed kan försörja sig med arbetsinkomster i stället för med bidrag och transfereringar bidrar detta till att inkomstfördelningen hålls samman och de långsiktiga förutsättningarna för en hög syssel- sättning och stark tillväxt förbättras. För den en- skilde individen ger arbetsinkomster bättre kon- sumtionsmöjligheter och större möjligheter att styra över sitt liv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Se, Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?, Rapport 2011:1 från Ekonomiska avdelningen vid Finansdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p440 ft49"&gt;Diagram 1.11 Fördelningseffekter av regeringens politik &lt;NOBR&gt;2006–2011&lt;/NOBR&gt; samt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft62"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr54 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft62"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr59 td47"&gt;&lt;P class="p293 ft98"&gt;Direkt effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr59 td47"&gt;&lt;P class="p75 ft93"&gt;Långsiktig effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft59"&gt;Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft52"&gt;Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna &lt;NOBR&gt;(1000-tal&lt;/NOBR&gt; kronor, rad 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft129"&gt;Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft65"&gt;I denna proposition föreslår regeringen såväl höjt bostadsbidrag för unga utan barn som för barnfamiljer. Vidare föreslås en höjning av bo- stadstillägget till pensionärer liksom gränsen för skälig levnadsnivå för pensionärer med särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Samt- liga åtgärder riktar sig till grupper med svag eko- nomi eller större försörjningsbörda. Av förenk- lings- och administrativa skäl höjs även belopps- gränsen för avdrag för utgifter för arbetsresor. Vidare höjs schablonavdraget vid andrahandsut- hyrning av den egna bostaden. De direkta ef- fekterna av dessa förslag förväntas gynna perso- ner i den nedre delen av inkomstfördelningen. På längre sikt förväntas inkomsterna i den nedre delen av inkomstfördelningen dock att försvagas något i relation till den direkta effekten. Detta beror på att arbetsutbudet på längre sikt minskar något genom att förslagen främst ger en in- komstförstärkning som inte är kopplad till hur mycket man arbetar. Även på längre sikt för- väntas dock den sammantagna effekten av för- slagen medföra att personer i den nedre delen av inkomstfördelningen får en inkomstförstärkning (se diagram 1.12).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p445 ft49"&gt;Diagram 1.12 Fördelningseffekter av regeringens förslag i budgetpropositionen 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p17 ft98"&gt;Direkt effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p17 ft93"&gt;Långsiktig effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td105"&gt;&lt;P class="p49 ft59"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td143"&gt;&lt;P class="p54 ft59"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft170"&gt;Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Genomsnittlig individuell bruttoinkomst per månad vuxna &lt;NOBR&gt;(1000-tal&lt;/NOBR&gt; kronor, rad 2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft62"&gt;Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomster i 2012 års prisnivå. Det i 2011 års budgetproposition aviserade förslaget om höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn är inte inkluderat i förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;Utöver förslag i denna proposition med ikraft- trädande 2012, aviseras förslag om att del av ar- betsinkomsten inte räknas in när försörjnings- stödets nivå bestäms. Reformens syfte är att stärka inkomsterna bland mottagare av ekono- miskt bistånd genom att dessa stimuleras att an- tingen träda in på arbetsmarknaden eller genom att de uppmuntras att arbeta i större utsträck- ning. Att minska utanförskapet och öka graden av egenförsörjning bland dessa grupper är vä- sentligt för att på sikt gradvis minska inkomst- skillnaderna i samhället och för att utjämna medborgarnas livschanser. Ur ett fördelnings- perspektiv är reformen träffsäker och gynnar främst personer i den allra nedersta delen av inkomstfördelningen. Förslagets slutgiltiga ut- formning kommer att utredas vidare inom Re- geringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ03181x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p448 ft171"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft172"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft44"&gt;2 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft46"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft70"&gt;vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor för 2012 (avsnitt 4.5.1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015 (avsnitt 4.5.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2012 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2012 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 10.2.1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p459 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2012 (avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;tabell 10.8),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2012 (avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;tabell 10.8),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft112"&gt;ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 34 350 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om krediter för myndigheternas ränte- konton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 20 900 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag(avsnitt 11.4),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft69"&gt;vad gäller skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;antar förslaget till lag om investerings- sparkonto (avsnitt 3.1 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;antar förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva (avsnitt 3.2 och 6.16),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.3 och 6.15),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft4"&gt;3.4, 6.2, 6.3, 6.4, 6.11, 6.13, 6.14, 6.15, 6.16,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;och 6.18),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.5, 6.13,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;och 6.16),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624) (avsnitt 3.6 och 6.14),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.7 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avsnitt 3.8 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;antar förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) (avsnitt 3.9 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.10 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel (avsnitt 3.11 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;och 6.11),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;och 6.5),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;antar förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt 3.14, 6.13, 6.14 och 6.16),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p469 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor (avsnitt 3.15 och 6.13),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden (avsnitt 3.16 och 6.3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.17 och 6.5),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.18 och 6.6),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 3.19, 6.13, 6.14 och 6.16),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 3.20, 6.13 och 6.14),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000) (avsnitt 3.21, 6.13, 6.14 och 6.16),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.22 och 6.9),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.23 och 6.9),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;antar förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaks- varor och energiprodukter (avsnitt 3.24 och 6.9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ03185x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p471 ft171"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft171"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft44"&gt;3 Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft6"&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Förslag till lag om investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Definitioner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Termen handelsplattform omfattar inte företeelser utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Med investeringssparkonto avses ett konto som uppfyller villkoren i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Med kontoinnehavare avses den som innehar ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Med investeringsföretag avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;ett svenskt värdepappersbolag som har tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finan- sieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där har tillstånd att tillhandahålla sidotjänster som avses i bilaga I, avsnitt B punkt 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft4"&gt;marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;4. ett utländskt kreditinstitut som hör hemma i en stat inom EES och som där fått auktorisation att starta och driva verksamhet i kreditinstitut som avses i artikel 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Med investeringstillgångar avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;finansiella instrument som handlas på en handelsplattform, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;andelar i en investeringsfond.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Finansiella instrument som har getts ut av ett företag är inte investerings- tillgångar om innehavaren av instrumenten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Vid bedömningen av hur stor andel av rösterna eller kapitalet i företaget som innehavaren av de finansiella instrumenten har, ska innehavaren även anses äga andelar i företaget som innehavarens närstående, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft4"&gt;Kvalificerade andelar är inte investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Med kontofrämmande tillgångar avses finansiella instrument som inte är investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Avtal om investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås mellan ett investeringsföre- tag och en fysisk person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo. Ett investeringssparkonto får bara föras av ett enda investerings- företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Ett investeringssparkonto får inte överlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;Insättning och uttag av kontanta medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 177, 30.6.2006, s. 21 (Celex 32006L0048).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft185"&gt;Överföring av finansiella instrument till eller från ett investeringsspar- konto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömning av om finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella instrumentens klassificering enligt &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ när överföringen inleds som avgör vilka bestämmelser om över- föring enligt denna lag som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;En kontoinnehavare får bara överföra investeringstillgångar som konto- innehavaren själv äger till ett eget investeringssparkonto. En kontoinnehavare får inte överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Investeringstillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;på så sätt att nya fondandelar utfärdats om förvärvet avser andelar i en investeringsfond,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringsspar- kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från en annan kontoinnehavare om tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes investeringssparkonto, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på invester- ingssparkontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;Investeringstillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren bara om tillgångarna överförs till kontot i samband med kontoinnehavarens förvärv av tillgångarna och om förvärvet har skett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från den som har emitterat tillgångarna om tillgångarna senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg tecknings- rätter, fondaktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument och om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på invester- ingssparkontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får inte överföras till invester- ingssparkontot med tillämpning av första stycket 1. Inte heller konto- främmande tillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller på grund av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett investerings- sparkonto enligt 13 eller 14 § ska betalas med tillgångar som förvaras på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;Förvaring av tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;På ett investeringssparkonto får bara investeringstillgångar och kontanta medel förvaras om inte något annat anges i &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§. Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras på ett investeringssparkonto under de förutsättningar som framgår av 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de över- fördes till ett investeringssparkonto eller som har överförts till kontot med stöd av 14 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; får förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal då tillgångarna blev kontofrämmande respektive blev förtecknade på kontot. Tillgångarna ska avföras från kontot senast denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar som har överförts till ett investeringsspar- konto med stöd av 14 § första stycket 1 får förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Tillgångarna ska avföras från kontot senast denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Om tillgångarna övergår till att vara investeringstillgångar inom den angivna tidsfristen, får de förvaras på investeringssparkontot enligt 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som inte var sådana tillgångar när de överfördes till ett investeringssparkonto eller som har över- förts till kontot med stöd av 14 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; får förvaras på invester- ingssparkontot till och med den trettionde dagen efter den dag då tillgångarna först klassificerades som sådana tillgångar eller blev förtecknade på kontot. Tillgångarna ska, även om de under tidsfristen övergår till att klassificeras som andra tillgångar, avföras från kontot senast denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft185"&gt;Överföring av finansiella instrument från ett investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto under de förutsättningar som framgår av 21 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;En kontoinnehavare får bara överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto till någon annan under de förutsättningar som framgår av 22, 24 eller 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;En kontoinnehavare får överföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;investeringstillgångar som kontoinnehavaren själv äger till ett annat eget investeringssparkonto, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kontofrämmande tillgångar till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Finansiella instrument får överföras till någon annan än kontoinne- havaren om kontoinnehavaren har överlåtit tillgångarna genom försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en handelsplattform,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;på så sätt att fondandelarna löses in i fonden, om överföringen avser andelar i en investeringsfond,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;till den som har emitterat tillgångarna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;till investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde investeringsspar- kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;till budgivaren om överlåtelsen var ett led i ett offentligt uppköps- erbjudande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;till köpande företag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om andelsbyte,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;till majoritetsaktieägaren i ett bolag om överlåtelsen var ett led i ett förfarande om inlösen av minoritetsaktier i samma bolag, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;till en annan kontoinnehavare om tillgångarna förs över till förvärvarens investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar får inte överföras från ett investeringsspar- konto med tillämpning av första stycket 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto överlåtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7,&lt;/NOBR&gt; ska ersättning som lämnas i form av kontanta medel överföras direkt till investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Om finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto över- låtits på ett sådant sätt som avses i 22 § första stycket, ska ersättning som lämnas i form av investeringstillgångar överföras direkt till investeringsspar- kontot. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar får överföras till investeringssparkontot bara om tillgångarna har förvärvats på sådant sätt som avses i 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Ersättning vid överlåtelse av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § och som förvaras på ett investeringssparkonto eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett annat investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får överföras till ett konto som inte är ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft185"&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto får inte överföras till investeringssparkontot om de kontofrämmande tillgångarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;är sådana som avses i 7 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;Ett investeringssparkonto upphör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Ett konto upphör som investeringssparkonto när det avslutas. Ett investeringssparkonto får inte avslutas om det förvaras investeringstillgångar på kontot eller om sådana tillgångar har förvärvats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;Ett konto upphör som investeringssparkonto när kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Ett konto upphör dock inte som investeringssparkonto enbart av den anledningen att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringsspar- kontot i strid med 17 § eller att investeringsföretaget inte lämnar information enligt 31 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Om företaget som för ett investeringssparkonto inte längre anses vara ett investeringsföretag på grund av att tillstånd som avses i 5 § har återkallats, upphör kontot som investeringssparkonto. Om verksamheten enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt, upphör kontot som investeringssparkonto vid den senare tidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;Innan ett investeringsföretag ingår ett avtal om investeringssparkonto med en fysisk person eller ett dödsbo ska investeringsföretaget lämna information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avgifter på investeringssparkontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;hur tillgångarna på ett investeringssparkonto beskattas och hur skatten tas ut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;vad som avses med investeringstillgångar och kontofrämmande tillgångar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;under vilka förutsättningar kontofrämmande tillgångar får avföras från ett investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft4"&gt;Ett konto kan vara ett investeringssparkonto även om investeringsföretaget inte lämnar information enligt första och andra styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;Investeringsföretaget är skyldigt att informera kontoinnehavaren om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot eller att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informationen ska lämnas inom fem dagar från det att företaget har fått sådan kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;När kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto, ska investeringsföretaget dessutom informera om när tillgångarna senast måste avföras från kontot enligt &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Vid tillämpning av första stycket ska investeringsföretaget anses ha fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringsspar- kontot när tjugofem dagar har gått från utgången av det kvartal då de konto- främmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i egenskap av kontofrämmande tillgångar. Detta gäller dock inte för kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;Om information enligt 30 eller 31 § inte lämnas ska marknadsförings- lagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;29–36&lt;/NOBR&gt; §§ om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag finns bestämmelser om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft185"&gt;Hänvisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;vissa definitioner och villkor för skattereduktion &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(20–22&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;begäran om skattereduktion (23 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;vilka som kan få skattereduktion (24 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för skattereduktion (25 §), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;skattereduktionens storlek (26 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;Beslutande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Belopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Godkänd gåvomottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska efter ansökan godkännas som gåvomottagare under förut- sättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;den sökande har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behö- vande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;det är sannolikt att den sökande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt de bestämmelser som anges i samma punkt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;det av den sökandes bokföring eller räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har tagits emot och hur de har använts, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;För en sökande vars skattskyldighet prövas enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) än de som anges i 6 § 1, ska prövningen enligt 6 § 1 och 3 a gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Som gåvomottagare ska efter ansökan godkännas även utländska sökande om förutsättningarna i 6 § är uppfyllda och den sökande hör hemma i en stat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Prövningen enligt 6 § 1 och 3 a ska då gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt någon av de bestämmelser som anges i 6 § 1 om denne skulle beskattas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft86"&gt;För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatte- förfarandelagen (2011:000) ska ha kommit in till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;Godkännande som gåvomottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Den som vill bli godkänd som sådan gåvomottagare som avses i &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Giltighetstid och förlängning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft86"&gt;Om en ansökan om förlängning har kommit in, är godkännandet giltigt även efter den tid som anges i första eller andra stycket till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Vid ansökan om förlängning enligt 10 § andra stycket tillämpas 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Den som ansöker om godkännande enligt 9 § ska betala en ansöknings- avgift. Skatteverket får inte pröva en ansökan om avgiften inte har betalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje kalenderår efter det år då ett godkännande meddelats. Avgiften ska betalas före det år avgiften avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft5"&gt;Underrättelse till Skatteverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som avses i &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§, ska gåvomottagaren omedelbart underrätta Skatte- verket om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Återkallelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;innehavaren begär det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § inte är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller, när det gäller en svensk mot- tagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- skattelagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;innehavaren inte betalar en sådan avgift som avses i 12 § andra stycket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;innehavaren inte följer ett föreläggande enligt 14 §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteför- farandelagen (2011:000).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2, 3 eller 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Kontrollavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av den som inte kommit in med en sådan underrättelse som avses i 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår i givarens underlag för skattereduktion enligt 67 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229), dock lägst 5 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Om värdet på de gåvor som avses i andra stycket inte kan beräknas till- förlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Kontrollavgiften tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra sär- skilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från en kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Första stycket ska beaktas även om något yrkande om befrielse inte har framställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:000) om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;debitering och betalning av kontrollavgift i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;61–65&lt;/NOBR&gt; kap.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;verkställighet i 68 kap. 1 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;indrivning i 70 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;Omprövning och överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;I fråga om beslut om godkännande enligt 6 §, om förlängning av god- kännande enligt 10 § och om återkallelse av godkännande enligt 15 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen (2011:000) om om- prövning och överklagande av beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I fråga om beslut om kontrollavgift enligt 17 § tillämpas bestämmelserna i 66 och 67 kap. skatteförfarandelagen. Tidsfristen i 66 kap. 24 § skatteför- farandelagen ska dock räknas från den dag beslutet om kontrollavgift medde- lades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft4"&gt;Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;I fråga om 2013 och tidigare års taxeringar ska vad som i 6 § 1 och 3 sägs om inskränkt skattskyldighet vid beslut om slutlig skatt i stället avse inskränkt skattskyldighet vid taxering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Vid 2012 och 2013 års taxeringar ska vad som i 15 § första stycket 3 sägs om fattat beslut om slutlig skatt i stället avse beslutad taxering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;I fråga om åtaganden som lämnas under 2012 ska vad som i 8 § tredje stycket sägs om åtagande enligt 23 kap. 7 § och 38 kap. 1 § skatte- förfarandelagen (2011:000) i stället avse åtagande enligt 13 kap. 2 a och 3 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;I fråga om kontrolluppgifter som avser 2012 ska vad som i 15 § första stycket 6 sägs om kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 § skatteförfarandelagen (2011:000) i stället avse kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 33 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_98"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td192"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td193"&gt;&lt;P class="p511 ft185"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;positivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td163"&gt;&lt;P class="p34 ft191"&gt;fördelningsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td192"&gt;&lt;P class="p75 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td192"&gt;&lt;P class="p512 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;positivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft192"&gt;fördelningsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beräknas genom att ett positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;beräknas genom att ett positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitalunderlag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;räntefördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td192"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;kapitalunderlag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;räntefördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;multipliceras med statslåneräntan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;multipliceras med statslåneräntan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utgången av november andra året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;utgången av november andra året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;före taxeringsåret ökad med fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;före taxeringsåret ökad med fem &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;procentenheter&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;en halv procentenhet&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft5"&gt;negativt fördelningsbelopp &lt;/SPAN&gt;beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av &lt;NOBR&gt;8–20&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagen omtryckt 2008:803.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ03199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 39 kap. 20 § ska utgå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att nuvarande 57 kap. 20 &lt;NOBR&gt;a–20&lt;/NOBR&gt; c §§ ska betecknas 57 kap. 20 &lt;NOBR&gt;b–20&lt;/NOBR&gt; d §§, &lt;SPAN class="ft193"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 11 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 6 och 10 §§, 11 kap. 22 §, 12 kap. 2 §, 15 kap. 1 §, 16 kap. 9 och 17 §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2 och 11 §§, 30 kap. 1 §, 38 a kap. 23 §, 39 kap. 1 och 14 §§, 41 kap. 11 §, 42 kap. 4 och 30 §§, 48 kap. 7 §, 52 kap. 3 §, 57 kap. 11, 12, 16 och 22 §§, 61 kap. 8 a §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;65 kap. 2 och 10 §§ samt 67 kap. 2 och 13 c §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast efter 39 kap. 13 f § ska lyda ”Investmentföretag”, &lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 6 kap. 16 a § ska sättas närmast efter 6 kap. 12 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 57 kap. 20 a § ska sättas närmast före nya 57 kap. 20 b §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas trettio nya paragrafer, 6 kap. 13 §, 42 kap. 24 a och &lt;NOBR&gt;35–44&lt;/NOBR&gt; §§, 44 kap. 8 a, 8 b, 22 &lt;NOBR&gt;a–22&lt;/NOBR&gt; e och 34 a §§, 48 a kap. 10 a §, 57 kap. 11 a och 20 a §§ samt 67 kap. &lt;NOBR&gt;20–26&lt;/NOBR&gt; §§, samt närmast före 42 kap. 24 a, 35 och 43 §§, 44 kap. 8 a och 22 a §§ samt 67 kap. 20 och &lt;NOBR&gt;23–26&lt;/NOBR&gt; §§ nya rubriker, av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft185"&gt;11 §&lt;A href="#page_99"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;66 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Bestämmelser om skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Bestämmelser om skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för underskott av kapital, arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;för underskott av kapital, arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomst (jobbskatteavdrag), allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;inkomst (jobbskatteavdrag), allmän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsavgift, sjöinkomst &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;hus-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;pensionsavgift, sjöinkomst&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;hållsarbete finns i 67 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p523 ft27"&gt;arbete &lt;SPAN class="ft194"&gt;och gåva &lt;/SPAN&gt;finns i 67 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft185"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalen- deråren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;kap. 20 § 2011:937&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;rubriken närmast före 39 kap. 20 § 2011:937.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2009:197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft4"&gt;heten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyl- digheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=88px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=66px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=19px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=69px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=42px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=46px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=36px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=46px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;51 kap. 3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Skattskyldigheten enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td200"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Skattskyldigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket omfattar delägarrätter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket omfattar delägarrätter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;48 kap. 2 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;andelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;2 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;andelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p529 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;handelsbolag och i utlandet delägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;handelsbolag och i utlandet delägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;juridiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;personer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattade juridiska personer. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Andelar i investeringsfonder omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;skyldigheten omfattar dock inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;dock inte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft194"&gt;1. andelar i investeringsfonder, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft197"&gt;2. delägarrätter som förvaras på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;investeringssparkonto,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;förutom till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;gångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p178 ft197"&gt;Undantaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p46 ft5"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;skattskyldighet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p180 ft197"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;2 gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p530 ft197"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft193"&gt;vinster på andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Vad som sägs i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;stycket til- lämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägar- beskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Vad som sägs i &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket til- lämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägar- beskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p533 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;kap. 5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;Svenska investeringsfonder är skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Svenska investeringsfonder är &lt;SPAN class="ft41"&gt;inte &lt;/SPAN&gt;skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft199"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft5"&gt;Utländska investeringsfonder är inte skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p534 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;kap. 6 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft4"&gt;Stiftelsen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft158"&gt;Vid beräkningen av avkastningen av stiftelsens tillgångar ska schablon- intäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft185"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft86"&gt;Föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;Vid beräkningen av avkastningen av föreningens tillgångar ska scha- blonintäkt enligt 42 kap. 43 § inte ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft185"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft185"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekry- tera inom landet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckel- position i ett företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;Första stycket gäller bara om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;– arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;– arbetstagaren inte är svensk medborgare,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;– arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;– vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft41"&gt;Bestämmelserna i denna &lt;SPAN class="ft86"&gt;paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft193"&gt;Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersätt- ning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Denna &lt;/SPAN&gt;paragraf tillämpas bara under de tre första åren av den tids- begränsade vistelsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p542 ft185"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_101"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon belopps- mässig begränsning, nämligen utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;vid tjänsteresor enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–17&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–22&lt;/NOBR&gt; och 31 §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;för hemresor enligt 24 och 31 §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;för egenavgifter enligt 36 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;i hobbyverksamhet enligt 37 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:1322.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Utgifter för inställelseresor enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Utgifter för inställelseresor enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;25 § och för resor mellan bostaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;25 § och för resor mellan bostaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och arbets- och utbildningsplatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och arbets- och utbildningsplatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt &lt;NOBR&gt;26–31&lt;/NOBR&gt; §§ ska dras av bara till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;enligt &lt;NOBR&gt;26–31&lt;/NOBR&gt; §§ ska dras av bara till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den del kostnaderna under beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;den del kostnaderna under beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningsåret sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningsåret sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;9 000 &lt;/SPAN&gt;kronor. Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;utgifter ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;10 000 &lt;/SPAN&gt;kronor. Övriga utgifter ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dras av bara till den del kostnaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;dras av bara till den del kostnaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;under beskattningsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;under beskattningsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överstiger 5 000 kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överstiger 5 000 kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;1 §&lt;A href="#page_102"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av tillgångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som intäkt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Utöver bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;Utöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;detta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td200"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;kapitel finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomster i 8, &lt;NOBR&gt;17–39,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;44–48,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;49–52,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;inkomster i 8, &lt;NOBR&gt;17–39,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;44–48,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;49–52,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;55 och 60 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;55 och 60 kap. &lt;/SPAN&gt;I 42 kap. 43 och 44 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;finns även bestämmelser om scha-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft197"&gt;blonintäkt vid innehav av andelar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td200"&gt;&lt;P class="p61 ft197"&gt;investeringsfond.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td208"&gt;&lt;P class="p548 ft29"&gt;Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td127"&gt;&lt;P class="p549 ft202"&gt;16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p550 ft203"&gt;9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;Utgifter för forskning och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Utgifter för forskning och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;veckling som har eller kan antas få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;veckling som har eller kan antas få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;näringsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p46 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p47 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;huvudsakliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;ska dras av. Detta gäller även utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td210"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;näringsverksamheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;eller verksam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för att få information om sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;heten i övrigt &lt;/SPAN&gt;ska dras av. Detta gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;forskning och utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;även utgifter för att få information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;om sådan forskning och utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa till- gångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft185"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;det beskattningsår då debiteringen ändras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Avkastningsskatt som beräknas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Avkastningsskatt som beräknas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;avsättning i balansräkning med til-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avsättning i balansräkning med til-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;lämpning av &lt;SPAN class="ft5"&gt;3 § femte &lt;/SPAN&gt;stycket lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;lämpning av &lt;SPAN class="ft197"&gt;3 a § fjärde &lt;/SPAN&gt;stycket lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1990:661) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1990:661) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ska dras av. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ska dras av. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2009:1409.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td213"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatten sätts ned, ska motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;skatten sätts ned, ska motsvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;del av avdraget återföras det beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft29"&gt;del av avdraget återföras det beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningsår då debiteringen ändras. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;ningsår då debiteringen ändras. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatten sätts ned genom avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;skatten sätts ned genom avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av utländsk skatt, hindrar detta inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;av utländsk skatt, hindrar detta inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td216"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;att hela skattebeloppet dras av.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;att hela skattebeloppet dras av.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;Andra stycket tillämpas också på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Andra stycket tillämpas också på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt som med tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;avkastningsskatt som med tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ning av &lt;SPAN class="ft5"&gt;3 § tionde &lt;/SPAN&gt;stycket lagen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;ning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;av &lt;/SPAN&gt;3 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td196"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;nionde &lt;SPAN class="ft4"&gt;stycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p553 ft29"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beräknas på värdet av ett avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft29"&gt;medel beräknas på värdet av ett avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tjänstepension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p554 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;om tjänstepension med villkor som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;innebär att det utländska tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;innebär att det utländska tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsinstitutet kan likställas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;pensionsinstitutet kan likställas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;en pensionsstiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsstiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p554 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1967:531) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p530 ft4"&gt;tryggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;(1967:531)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;tryggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td216"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td175"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td218"&gt;&lt;P class="p556 ft29"&gt;I &lt;NOBR&gt;29–31&lt;/NOBR&gt; §§ finns bestämmelser om egenavgifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft185"&gt;15 §&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Fusion eller delning av investeringsfonder enligt 8 kap. 1, 24 och 25 §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepap- persfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft4"&gt;Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya ande- larna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;Första–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena gäller även sådana utländska investeringsfonder som har bildats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författ- ningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusio- nen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft5"&gt;Bestämmelser om fonderna finns i 39 kap. 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft86"&gt;I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomst- slaget kapital om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:937.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapital- andelslån i 42 kap. 15 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;utbetalningar vid minskning av aktiekapital eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–21&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;– utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i 42 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– skattetillgodohavanden i 42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p563 ft4"&gt;– skattetillgodohavanden i 42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;24 §, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p564 ft4"&gt;24 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– lotterier i 42 kap. 25 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p563 ft4"&gt;– lotterier i 42 kap. 25 §, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p563 ft5"&gt;– schablonintäkt i 42 kap. 43 §&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p565 ft185"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft86"&gt;– investmentföretag &lt;SPAN class="ft41"&gt;och invester- &lt;/SPAN&gt;– investmentföretag i 39 kap. 14 §, &lt;SPAN class="ft41"&gt;ingsfonder &lt;/SPAN&gt;i 39 kap. 14 §,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kooperativa föreningar i 39 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;22–24&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;samfälligheter i 39 kap. 29 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;30 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;1 §&lt;A href="#page_104"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=45px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=68px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=35px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=94px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=85px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=75px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=59px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av till periodiseringsfond.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Avdrag får dock inte göras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Avdrag får dock inte göras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;privatbostadsföretag&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;investment-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;privatbostadsföretag &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;investment-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p62 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p36 ft194"&gt;investeringsfonder&lt;SPAN class="ft27"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;företag. Avdrag får inte heller göras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Avdrag får inte heller göras av den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;av den som är begränsat skattskyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som är begränsat skattskyldig enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt 3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;18 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;stycket 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td220"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;18 § första stycket 2 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6 kap. 11 § första stycket 4 och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som är bosatt i en stat utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;är bosatt i en stat utanför Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;samar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;betsområdet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p567 ft185"&gt;38 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft185"&gt;23 §&lt;A href="#page_104"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;utdelning i 24 kap. 3 a § och 42 kap. 16 b §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2009:1060.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2008:1064.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;– kvalificerade andelar i 57 kap. &lt;NOBR&gt;7–7&lt;/NOBR&gt; c, 12 a, 15, &lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;a–20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; c&lt;/SPAN&gt;, 23 a, 24 och 24 a §§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;– kvalificerade andelar i 57 kap. &lt;NOBR&gt;7–7&lt;/NOBR&gt; c, 12 a, 15, &lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;b–20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt; d&lt;/SPAN&gt;, 23 a, 24 och 24 a §§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p542 ft185"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;försäkringsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–13&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;utländska tjänstepensionsinstitut i 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–13&lt;/NOBR&gt; f §§,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td221"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– investmentföretag &lt;SPAN class="ft5"&gt;och invester-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;– investmentföretag i &lt;NOBR&gt;14–&lt;SPAN class="ft197"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;ingsfonder &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;14–&lt;/SPAN&gt;20&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft4"&gt;§§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;kooperativa föreningar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–24&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;privatbostadsföretag i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–27&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sambruksföreningar i 28 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;samfälligheter i 29 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft185"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;För investmentföretag &lt;SPAN class="ft5"&gt;och inve-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För investmentföretag gäller, ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;steringsfonder &lt;/SPAN&gt;gäller, utöver vad som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;över vad som följer av övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;följer av övriga bestämmelser i denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bestämmelser i denna lag, följande:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p572 ft4"&gt;lag, följande:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 13 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapitalvinst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. &lt;NOBR&gt;10–18&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;2. Ett belopp som för helt år mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;2. Ett belopp som för helt år mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;svarar 1,5 procent av värdet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;svarar 1,5 procent av värdet på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;delägarrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td223"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;vid beskattningsårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;delägarrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p17 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;beskattningsårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ingång ska tas upp. Egna aktier eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ingång ska tas upp. Egna aktier eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;optioner,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;terminer eller liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;optioner, terminer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;liknande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;instrument vars underliggande till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;instrument vars underliggande till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;gångar består av investmentföreta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;gångar består av investmentföreta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;gets egna aktier ska inte räknas in i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;gets egna aktier ska inte räknas in i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;underlaget. I underlaget &lt;SPAN class="ft5"&gt;för invest-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;underlaget. I underlaget ska inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;mentföretag &lt;/SPAN&gt;ska inte heller räknas in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;heller räknas in andelar och aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;andelar och aktiebaserade delägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;baserade delägarrätter om en kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;rätter om en kapitalvinst inte skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;vinst inte skulle ha tagits upp enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ha tagits upp enligt bestämmelsen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p573 ft4"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;5 § om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;25 a kap. 5 § om andelen eller den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;andelen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p574 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;aktiebaserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td227"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;aktiebaserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;delägarrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;hade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;delägarrätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;hade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;avyttrats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avyttrats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;beskattningsårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattningsårets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;början&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;början och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td223"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;investmentföretaget i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td219"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;investmentföretaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;i stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;hade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;stället hade varit ett sådant ägarfö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;varit ett sådant ägarföretag som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;retag som kan inneha en närings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inneha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td229"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;näringsbetingad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;betingad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;andel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;enligt 24 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;13 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt 24 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p574 ft27"&gt;13 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;bedöm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Vid bedömningen om en kapitalvinst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningen om en kapitalvinst inte skulle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inte skulle ha tagits upp ska bortses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ha tagits upp ska bortses från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;från bestämmelsen om skalbolags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bestämmelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skalbolags-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattning i 25 a kap. 9 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattning i 25 a kap. 9 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;3. Utdelning som företaget &lt;SPAN class="ft5"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;3. Utdelning som företaget lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;fonden &lt;/SPAN&gt;lämnar ska dras av. Sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska dras av. Sådan utdelning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utdelning av andelar i ett dotterbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;andelar i ett dotterbolag som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p530 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;42 kap. 16 § ska dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;42 kap. 16 § ska dock inte dras av.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p554 ft27"&gt;av.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;Investeringsfonder får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td229"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p575 ft5"&gt;dra av utdelning till annan än andels- ägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens värde vid utgången av beskattnings- året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;41 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft185"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska ränte- kompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td191"&gt;&lt;P class="p512 ft5"&gt;Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p75 ft5"&gt;24 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;framgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft197"&gt;förvärvaren av ett skuldebrev i vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft197"&gt;fall inte får dra av räntekompensation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;som kostnad om skuldebrevet har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft194"&gt;förvarats på förvärvarens investerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;sparkonto.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td232"&gt;&lt;P class="p84 ft185"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p75 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;Utdelning, kapitalvinst och annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Inkomster som hänför sig till &lt;SPAN class="ft4"&gt;till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;avkastning på &lt;/SPAN&gt;tillgångar på sådant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;gångar på sådant pensionssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p292 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;2 § lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;(1993:931)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;(1993:931) om individuellt pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;individuellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p174 ft4"&gt;pensionssparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;sparande ska inte tas upp. Utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;inte tas upp. Utgifter och kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;och kapitalförluster som avser till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;förluster som avser tillgångarna får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;gångarna får inte dras av. I lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;inte dras av. I lagen (1990:661) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;(1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;finns bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;finns bestämmelser om avkastnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;om avkastningsskatt på tillgångar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatt på tillgångar på sådana konton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;sådana konton.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft199"&gt;Avdrag för viss räntekompensation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft199"&gt;24 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft158"&gt;Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft158"&gt;om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensatio- nen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft185"&gt;30 §&lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;hyresrätt upplåts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Utgifterna för upplåtelsen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p581 ft4"&gt;Utgifterna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;upplåtelsen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;produkterna får inte dras av. I stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;produkterna får inte dras av. I stället&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska avdrag göras med &lt;SPAN class="ft5"&gt;18 000 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;ska avdrag göras med &lt;SPAN class="ft5"&gt;21 000 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;per år för varje privatbostadsfastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;per år för varje privatbostadsfastig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;het, privatbostad eller hyreslägenhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;het, privatbostad eller hyreslägenhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Om ersättningen avser upplåtelse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;Om ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;upplåtelse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska ytterligare avdrag göras hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;ska ytterligare avdrag göras hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;upplåtaren enligt bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;upplåtaren enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;31 §. Avdraget får inte i något fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;31 §. Avdraget får inte i något fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vara högre än intäkten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td223"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;vara högre än intäkten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft199"&gt;Schablonintäkt vid innehav av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td223"&gt;&lt;P class="p175 ft199"&gt;investeringssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p175 ft199"&gt;35 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Med investeringssparkonto avses ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;konto som avses i lagen (2011:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td223"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p175 ft199"&gt;36 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Den som under kalenderåret har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;innehaft ett investeringssparkonto för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft194"&gt;vilket ett kapitalunderlag ska beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;enligt &lt;NOBR&gt;37–41&lt;/NOBR&gt; §§ ska ta upp en scha-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;blonintäkt. Intäkten ska beräknas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p175 ft5"&gt;kapitalunderlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p47 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;37–41&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft197"&gt;multiplicerat med statslåneräntan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p582 ft5"&gt;utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;Kapitalunderlaget utgörs av en fjär- dedel av summan av marknadsvärdet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft158"&gt;1. tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret för- varas på investeringssparkontot,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1826.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft5"&gt;2. kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalen- deråret,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft193"&gt;3. investeringstillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto som den som innehar investerings- sparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft193"&gt;4. investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft158"&gt;Vid beräkningen av kapitalunder- laget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft199"&gt;38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Följande tillgångar ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;1. kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft5"&gt;2. kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringsspar- konto, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft158"&gt;3. kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft199"&gt;39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Som inbetalning avses vid tillämp- ning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft5"&gt;1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid över- låtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft158"&gt;2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; lagen (2011:000) om investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft193"&gt;sparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft158"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;kontanta medel som invester- ingsföretaget som för investeringsspar- kontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft199"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att till- gångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvarta- let efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknads- värde när de förtecknas på det motta- gande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft199"&gt;41 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft40"&gt;Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situ- ationer som avses i dessa paragrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft199"&gt;42 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar får inte dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft5"&gt;Första stycket gäller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;tillgångar som avses i 38 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;kapitalvinster eller kapitalförlus- ter på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft158"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång över- stigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalender- året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft199"&gt;Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft199"&gt;43 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en inve- steringsfond ska ta upp en schablon- intäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft5"&gt;Första stycket gäller inte andelar i en investeringsfond som vid kalender- årets ingång förvaras på ett invester- ingssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft199"&gt;44 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft5"&gt;Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en investeringsfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyl- dige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft158"&gt;Vid beräkningen av kapitalunder- laget ska andelar i en investeringsfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft185"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft190"&gt;Överföring och inbetalning till inve- steringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;Den som har överfört investerings- tillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknads- värdet då de förtecknades på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft199"&gt;8 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som mot- svarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft5"&gt;Som inbetalning avses vid tillämp- ning av första stycket inte inbetalning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft5"&gt;1. ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft5"&gt;låtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringsspar- kontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft158"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft158"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;utländsk valuta som invester- ingsföretaget som för investeringsspar- kontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft190"&gt;Anskaffningsutgift när schablon- beskattning upphör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft199"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;När ett konto upphör som ett inve- steringssparkonto enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffnings- utgift för finansiella instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft5"&gt;Första stycket gäller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;1. finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till kontot har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;2. tillgångar som avses i 42 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft199"&gt;22 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om invester- ingssparkonto avförs från ett invester- ingssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara till- gångens marknadsvärde när den avförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft5"&gt;Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft199"&gt;22 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft158"&gt;För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:000) om invester- ingssparkonto och utländsk valuta som förvaras på ett investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft193"&gt;som har förvärvats genom arv, testa- mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valu- tans marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft41"&gt;Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft199"&gt;22 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § lagen (2011:000) om investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffnings- utgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft199"&gt;22 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;När utländsk valuta tas ut från ett investeringssparkonto, ska kontoinne- havarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft199"&gt;34 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;Bestämmelserna i 34 § ska inte til- lämpas om ett värdepapper har förva- rats på ett investeringssparkonto när det enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolaget eller den svenska ekono- miska föreningen som har gett ut det har försatts i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft158"&gt;Första stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft185"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft185"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkost- nadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Om en andel i en investeringsfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, ska vid tillämpning av genom- snittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft4"&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villko- ren om innehavstid i 25 a kap. 6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft193"&gt;Vid tillämpningen av bestämmel- serna i första stycket ska bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft86"&gt;I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft185"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft199"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft193"&gt;Om mottagna andelar är konto- främmande tillgångar enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto och om den avyttrade andelen förva- rades på ett investeringssparkonto vid säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna anses för- värvade för en ersättning som mot- svarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft5"&gt;Första stycket gäller inte mottagna andelar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;1. är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investerings- sparkonto, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft41"&gt;2. utgör ersättning för kontofräm- mande tillgångar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;a) avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;b) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft158"&gt;c) vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft185"&gt;52 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avytt- ring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft158"&gt;Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från tillgångar som för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft41"&gt;varas på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft185"&gt;57 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft185"&gt;11 §&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Årets gränsbelopp är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ett belopp som motsvarar två och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ett halvt &lt;/SPAN&gt;inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på ande- larna i företaget, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;summan av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Årets gränsbelopp är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;1. ett belopp som motsvarar två och &lt;SPAN class="ft5"&gt;tre fjärdedels &lt;/SPAN&gt;inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på ande- larna i företaget, eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§ gäller inte för sådana tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas genom arv, testa- mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft199"&gt;11 a §&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;Den som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt 11 § första stycket 1 för andelar i endast ett av företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft185"&gt;12 §&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft86"&gt;Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas &lt;NOBR&gt;25–35&lt;/NOBR&gt; §§. Detta gäller dock inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft158"&gt;Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft185"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Det lönebaserade utrymmet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;– 25 procent av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2008:1343.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Tidigare 57 kap. 11 a § upphävd genom 2008:1064.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2008:1064.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft4"&gt;– 25 procent av det löneunderlag som överstiger ett belopp som motsvarar 60 inkomstbasbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i före- taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft158"&gt;Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara ersätt- ning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;20 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Utdelning ska inte tas upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;inkomstslaget tjänst till den del det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;skulle medföra att den skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;och närstående, som inräknas i samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;närståendekrets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p84 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p77 ft5"&gt;56 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;5 §,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;under beskattningsåret från ett företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;upp högre belopp än som motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft197"&gt;27 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft208"&gt;socialförsäkringsbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;beskattningsåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Om en närstående är eller har varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;bosatt i en annan stat inom Europe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;iska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft5"&gt;ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;samarbetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;och där tagit upp utdelning, ska även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;detta belopp beaktas enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;stycket, om beskattningen av utdel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ningen motsvarar den beskattning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;skulle ha skett om den närstående varit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td238"&gt;&lt;P class="p166 ft185"&gt;22 §&lt;A href="#page_115"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;En kapitalvinst ska inte tas upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;En kapitalvinst ska inte tas upp i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;inkomstslaget tjänst till den del det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomstslaget tjänst till den del det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skulle medföra att den skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skulle medföra att den skattskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och närstående under avyttringsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och närstående&lt;/SPAN&gt;, som inräknas i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och de fem föregående beskattnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;samma närståendekrets enligt 56 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;åren från ett företag sammanlagt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;5 §, &lt;/SPAN&gt;under avyttringsåret och de fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;inkomstslaget tjänst tagit upp högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;föregående beskattningsåren från ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;belopp än som motsvarar 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;företag sammanlagt i inkomstslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tjänst tagit upp högre belopp än som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;och 27 §§ socialförsäkringsbalken för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p343 ft4"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;inkomstbasbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p625 ft4"&gt;avyttringsåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt 58 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p46 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;27 §§ social-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäkringsbalken för avyttringsåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1277.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på nedsätt- ningen av förmånsvärdet ska detta värde tas upp till 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;som tillförs genom laddning från yttre energikälla &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;eller med annan gas än gasol.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;En nedsättning av förmånsvärdet enligt andra stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;får göras &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;med högst 16 000 kronor i förhållande till den jämförbara bilen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft4"&gt;motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft185"&gt;61 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft185"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft4"&gt;I stället för vad som sägs i första stycket om storleken på nedsätt- ningen av förmånsvärdet ska detta värde tas upp till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen, om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol&lt;SPAN class="ft5"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft5"&gt;2. 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen om bilen är utrustad med teknik för drift med alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft4"&gt;En nedsättning av förmånsvärdet &lt;SPAN class="ft5"&gt;får göras &lt;/SPAN&gt;enligt andra stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;med högst 16 000 kronor &lt;SPAN class="ft5"&gt;och enligt andra stycket 2 med högst 8 000 kronor för helt år &lt;/SPAN&gt;i förhållande till den jämförbara bilen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft185"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst &lt;SPAN class="ft41"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst &lt;SPAN class="ft41"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p631 ft185"&gt;10 §&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft41"&gt;För investeringsfonder är skatten i stället 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft185"&gt;67 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2009:197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2009:197.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td197"&gt;&lt;P class="p635 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underskott av kapital &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underskott av kapital&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;hushållsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;arbete i nu nämnd ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och gåva &lt;/SPAN&gt;i nu nämnd ordning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt &lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft185"&gt;13 c §&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Som hushållsarbete räknas inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;sådana tjänster som anges i 7 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft5"&gt;1 § andra stycket 5 mervärdes- skattelagen (1994:200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft199"&gt;Gåva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft190"&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft199"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft40"&gt;Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skatte&lt;SPAN class="ft209"&gt;- &lt;/SPAN&gt;reduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft199"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft158"&gt;Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft199"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduk&lt;SPAN class="ft4"&gt;- &lt;/SPAN&gt;tion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:68.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft190"&gt;Begäran om skattereduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft190"&gt;Vilka som kan få skattereduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft193"&gt;2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft40"&gt;3. har haft utgifter för gåva avseende hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forsk&lt;SPAN class="ft209"&gt;- &lt;/SPAN&gt;ning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft193"&gt;Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begrän&lt;SPAN class="ft71"&gt;- &lt;/SPAN&gt;sat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslu&lt;SPAN class="ft71"&gt;- &lt;/SPAN&gt;tande eller så gott som uteslutande, ut&lt;SPAN class="ft71"&gt;- &lt;/SPAN&gt;görs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft5"&gt;Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft190"&gt;Underlag för skattereduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft5"&gt;Underlag för skattereduktion består&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;1. utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;2. värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;I underlaget räknas inte in omkost&lt;SPAN class="ft210"&gt;- &lt;/SPAN&gt;nader i samband med gåvan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft190"&gt;Skattereduktionens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduk&lt;SPAN class="ft210"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;3.&lt;A href="#page_119"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med &lt;SPAN class="ft41"&gt;2012 års taxering&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft4"&gt;2.&lt;A href="#page_119"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrätts- förening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år &lt;SPAN class="ft5"&gt;2011&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft5"&gt;tionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft4"&gt;3. Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena tillämpas till och med &lt;SPAN class="ft5"&gt;det beskattningsår som slutar den 31 december 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft4"&gt;2. I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrätts- förening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år &lt;SPAN class="ft5"&gt;2015&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;2. För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:000) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomst- deklarationen i stället avse självdeklarationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2006:1497.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2008:829.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;inventarier i 18 kap. 1 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;investeringssparkonto i 42 kap. 35 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;investmentföretag i 39 kap. 15 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;kvalificerad andel i 57 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 § kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 § och 33 kap. 3 § inkomst- skattelagen (1999:1229)&lt;A href="#page_120"&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;i stället för deras lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr31 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td239"&gt;&lt;P class="p44 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td240"&gt;&lt;P class="p648 ft202"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td240"&gt;&lt;P class="p649 ft185"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Bestämmelser om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;– förfarandet vid uttag av skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;– förfarandet vid uttag av skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td242"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td241"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(0000:000), &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;(0000:000),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– förfarandet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;– förfarandet vid skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete finns i lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;för hushållsarbete finns i lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(2009:194)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;förfarandet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;(2009:194)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;förfarandet vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattereduktion för hushållsarbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;hushållsarbete,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td241"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p563 ft197"&gt;– godkännande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;gåvomottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;vid skattereduktion för gåva finns i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;lagen (2011:000) om godkännande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;gåvomottagare vid skattereduktion för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td241"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;gåva&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft4"&gt;inventarier i 18 kap. 1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft4"&gt;investmentföretag i 39 kap. 15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft4"&gt;kvalificerad andel i 57 kap. &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; §§ kvalificerad fission i 37 kap. 6 §&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagen omtryckt 2008:803.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td247"&gt;&lt;P class="p34 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td248"&gt;&lt;P class="p511 ft185"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;positivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td246"&gt;&lt;P class="p30 ft191"&gt;fördelningsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p75 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p654 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;positivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p27 ft190"&gt;fördelningsbelopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beräknas genom att ett positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;beräknas genom att ett positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitalunderlag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p30 ft4"&gt;räntefördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;kapitalunderlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;för räntefördelning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;multipliceras med statslåneräntan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;multipliceras med statslåneräntan vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utgången av november året närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;utgången av november året närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;före det kalenderår under vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;före det kalenderår under vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattningsåret går ut ökad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;beskattningsåret går ut ökad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;fem &lt;/SPAN&gt;procentenheter&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fem &lt;/SPAN&gt;och en halv procentenhet&lt;SPAN class="ft4"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft5"&gt;negativt fördelningsbelopp &lt;/SPAN&gt;beräknas genom att ett negativt kapital- underlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av &lt;NOBR&gt;8–20&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § kupongskattelagen (1970:624) i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad om denne är fysisk person, som är begränsat skattskyldig, dödsbo efter sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket. Skatt- skyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad utländsk juridisk person för sådan del av utdelningen som motsvarar det belopp som ska beskattas hos delägaren enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 § inkomst- skattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, komman- ditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som är begränsat skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes förmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft86"&gt;Skattskyldighet föreligger inte för person som avses i 3 kap. 17 § &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska unionen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets lydelse den 1 januari 2005 (90/435/EEG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Skattskyldighet föreligger inte heller för utländskt bolag som avses i 2 kap. 5 a § inkomstskattelagen och som motsvarar ett sådant svenskt företag som avses i 24 kap. 13 § &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; den lagen, för utdelning på aktie om aktien är en sådan näringsbetingad andel som avses i 24 kap. 14 § första stycket 1 eller 2 samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Som förutsättning för skattefrihet enligt sjätte stycket gäller att utdel- ningen skulle ha omfattats av bestämmelserna om skattefrihet i 24 kap. &lt;NOBR&gt;17–22&lt;/NOBR&gt; §§ eller 25 a kap. 5, 6 och 8 §§ inkomstskattelagen, om det utländska bolaget varit ett svenskt företag. I fråga om innehavstid enligt 24 kap. 20 § samma lag gäller dock att andelen alltid ska ha innehafts minst ett år vid utdelningstillfället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft4"&gt;Skattskyldighet för utdelning föreligger inte heller för handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, kommanditbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer om motsvarande utdelning hade varit skattefri enligt femte eller sjätte stycket om delägaren själv hade varit utdelningsberättigad. Vid bedömningen av om utdelningen hade varit skattefri ska aktieinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft193"&gt;Skattskyldighet föreligger inte heller för fondföretag enligt 1 kap. 1 § första stycket 8 lagen (2004:46) om investeringsfonder som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 2 kap. 1 a, 10 a och 10 b §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft199"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft158"&gt;Vid tillämpning av detta kapitel ska en utländsk intäkt anses ha tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även om intäkten enligt 42 kap. 42 § samma lag inte ska tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft199"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Vid tillämpning av 10 § ska utländska intäkter som avses i 1 a § inte tas med i den sammanlagda kapitalinkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft199"&gt;10 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;Vid tillämpning av 10 § får utländska intäkter som avses i 1 a § tas med i de utländska kapital- inkomsterna endast till den del de, för ett visst beskattningsår, sammanlagt inte överstiger den schablonintäkt som&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;ska tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p171 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;beskattning enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;36 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;(1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p658 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p661 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap. 7 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Avräkning ska i första hand ske från statlig inkomstskatt. Till den del den statliga inkomstskatten understiger vad som enligt detta kapitel får avräknas, ska avräkning i andra hand ske från kommunal inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Avräkning ska ske från svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Avräkning ska ske från svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skatt som beslutas det år då den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skatt som beslutas det år då den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;intäkt som beskattats i utländsk stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;intäkt som beskattats i utländsk stat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;har ingått i underlaget för beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;har ingått i underlaget för beslutet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;När det är fråga om avräkning av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Utländsk intäkt som avses i 1 a § ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;utländsk skatt som är jämförlig med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;anses ha ingått i underlaget det år som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;statliga fastighetsskatten eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;den skulle ha ingått i underlaget om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td251"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;kommunala fastighetsavgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;den skulle ha tagits upp till beskatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;eller som beräknats på schablon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ning. &lt;/SPAN&gt;När det är fråga om avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;intäkt eller liknande, ska avräkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;av en utländsk skatt som är jämförlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ske från svensk skatt som beslutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;med den statliga fastighetsskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;samma år som den utländska skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;eller den kommunala fastighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;fastställts.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avgiften eller som beräknats på scha-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;blonintäkt eller liknande, ska av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;räkning ske från svensk skatt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p662 ft4"&gt;beslutas samma år som den utländska skatten fastställts.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td54"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p63 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft185"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft185"&gt;1 §&lt;A href="#page_126"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;3. lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;3. lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p663 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;nämnda lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p664 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;nämnda lag,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skatte- betalningslagen (1997:483).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:73.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 3 § ska utgå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 9, 10 a och 12 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; d §§, samt närmast före 3 a och 3 d §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p668 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;svenska livförsäkringsföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast drift- ställe i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Avsatt till pensioner &lt;/SPAN&gt;enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;obegränsat skattskyldiga som innehar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;kapital- eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;obegränsat skattskyldiga som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ingått &lt;/SPAN&gt;ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller försäkring som anses&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;58 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1999:1229),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p672 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft en kapitalförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;obegränsat skattskyldiga som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;innehar &lt;/SPAN&gt;ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;jämförbart med en &lt;SPAN class="ft5"&gt;kapital- eller &lt;/SPAN&gt;pensionsförsäkring,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;8. &lt;/SPAN&gt;obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensions- institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;6 a &lt;/SPAN&gt;inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension &lt;SPAN class="ft5"&gt;som är jämförbart med kapitalförsäkring&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p674 ft4"&gt;jämförbart med en pensionsförsäk- ring,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;obegränsat skattskyldiga som under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsätt- ning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensions- institut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensions- institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft4"&gt;Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft4"&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och 7 &lt;/SPAN&gt;omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdoms- fall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft199"&gt;Kapitalunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft199"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft193"&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; utgörs kapital- underlaget av värdet av den skatt- skyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft215"&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det bortses från den del av tillgångar och skulder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;inte förvaltas för försäkrings- tagarnas räkning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;är hänförlig till avgångsbidrags- försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisa- tioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;är hänförlig till försäkringar som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Andra stycket gäller också i tjänste- pensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personför- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomst- beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 och 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft5"&gt;Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräk- ningsgrunder framräknade återköps- värde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft158"&gt;I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft193"&gt;undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring be- räknad enligt 3 d § första och fjärde styckena. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänför- liga till avtalet om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft5"&gt;Vid tillämpning av andra stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsoli- deringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäk- ringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäk- ringstagarna eller andra ersätt- ningsberättigade på grund av försäk- ringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft199"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7 och 9 ska även värdet av de sammanlagda premier som har betalats under beskattnings- året till kapitalförsäkring eller till sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta värde ska premier som har betalats under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft193"&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska det, för skatt- skyldig som avses i 2 § första stycket 1 och 2, bortses från premiebetalningar som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft193"&gt;1. är hänförliga till avgångs- bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft5"&gt;2. är hänförliga till försäkringar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft5"&gt;i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft158"&gt;3. avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft199"&gt;3 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;Vid överlåtelse under beskattnings- året av en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med en kapitalförsäkring som avses i 2 § första stycket 7 och 9 ska kapitalunderlaget som beräknas enligt 3 a och 3 b §§ fördelas mellan överlåtare och förvärvare enligt andra och tredje styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft193"&gt;Den överlåtare som vid beskatt- ningsårets ingång innehade en kapitalförsäkring eller ett avtal om tjänstepension ska ta med det värde som avses i 3 a § &lt;NOBR&gt;sjätte–nionde&lt;/NOBR&gt; styckena i kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft158"&gt;Överlåtare och förvärvare ska i kapitalunderlaget ta med premiebetal- ningar enligt 3 b § som görs till försäkringen respektive avtalet om tjänstepension under den tid då över- låtare respektive förvärvare innehaft försäkringen respektive avtalet om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft199"&gt;Skatteunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft199"&gt;3 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;Skatteunderlaget är kapitalunder- laget enligt 3 a §, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret, om inte annat anges i andra eller tredje stycket. För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2 ingår inte den del av kapitalunderlaget som ska tas med vid beräkning av skatteunderlag enligt andra eller tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft158"&gt;Skatteunderlag som avser kapital- försäkring är kapitalunderlaget enligt 3 a §, som är hänförligt till kapital- försäkring, samt enligt 3 b och 3 c §§, multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031132x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;närmast före beskattningsåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Andra stycket gäller även för skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;underlag som avser sådant avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;tjänstepension som är jämförbart med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;Skatteunderlaget avrundas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;nedåt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;till helt hundratal kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;9 §&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Skatten uppgår till 15 procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Skatten uppgår till 15 procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skatteunderlaget enligt 3 § om inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatteunderlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p685 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;3 &lt;SPAN class="ft5"&gt;d &lt;/SPAN&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;annat följer av andra, fjärde, sjätte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och fjärde styckena &lt;SPAN class="ft4"&gt;om inte annat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och sjunde styckena.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;följer av andra, fjärde, sjätte och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr30 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;För den del av skatteunderlaget som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sjunde styckena.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Skatten uppgår till 30 procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;hos sådan skattskyldig som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;skatteunderlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;3 d § andra–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft194"&gt;första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;fjärde styckena som avser kapitalför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;till annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;personförsäkring än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;säkring eller sådant tjänstepensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;pensionsförsäkring eller till annat med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avtal som är jämförbart med kapital-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;personförsäkring jämförbart tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;försäkring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;pensionsavtal än sådant som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;28 kap. 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p173 ft5"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;skattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p180 ft5"&gt;(1999:1229)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;uppgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;skatten till 30 procent av nio tiondelar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;av skatteunderlaget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Med pensionsförsäkring likställs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Med pensionsförsäkring likställs i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;denna paragraf sådana avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;denna paragraf sådana avtal om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tjänstepension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p686 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;uppfyller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tjänstepension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p687 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;uppfyller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 inkomstskattelagen &lt;SPAN class="ft5"&gt;(1999:1229)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skatte- satsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkrings- företag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatte- underlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td257"&gt;&lt;P class="p689 ft185"&gt;10 a §&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Skattskyldig som avses i 2 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Skattskyldig som avses i 2 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;stycket 6 har rätt till nedsättning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;stycket 6 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och 7 &lt;/SPAN&gt;har rätt till nedsätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skatten på försäkring med belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ning av skatten på försäkring med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;som motsvarar den utländska skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;belopp som motsvarar den utländska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;eller den skatt enligt kupongskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skatt eller den skatt enligt kupong-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;lagen (1970:624) som är hänförlig till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skattelagen (1970:624) som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;försäkringen och som försäkrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;hänförlig till försäkringen och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;givaren eller den skattskyldige har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;försäkringsgivaren eller den skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;betalat. Nedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td236"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;för utländsk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skyldige har betalat. Nedsättning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skatt medges bara om rätt till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;utländsk skatt medges bara om rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;avräkning enligt lagen (1986:468)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;till avräkning enligt lagen (1986:468)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;saknas. Med utländsk skatt avses dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;saknas. Med utländsk skatt avses dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;sådan skatt som anges i 1 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sådan skatt som anges i 1 kap. 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;nämnda lag, dels punktskatt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;nämnda lag, dels punktskatt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förmögenhetsskatt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Avräkningsbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;förmögenhetsskatt. Avräkningsbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skatt som kvarstår outnyttjad får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skatt som kvarstår outnyttjad får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;räknas av senare år mot skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;räknas av senare år mot skatt enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;denna lag vilken avser samma försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;denna lag vilken avser samma försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p690 ft4"&gt;ring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft185"&gt;12 §&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Termer och uttryck i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Termer och uttryck i denna lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;har samma betydelse och tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;har samma betydelse och tillämp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ningsområde som i inkomstskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ningsområde som i inkomstskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;lagen (1999:1229). Beskattningsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;lagen (1999:1229). Beskattningsåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;för skattskyldiga som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;för skattskyldiga som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;första stycket 6&lt;SPAN class="ft5"&gt;, 7 och 8 &lt;/SPAN&gt;ska dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;ska dock alltid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p691 ft29"&gt;alltid vara kalenderåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p692 ft29"&gt;vara kalenderåret.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;2.&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Livförsäkringsavtal som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;9 § tredje stycket i dess äldre lydelse och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska även efter ikraft- trädandet av denna lag likställas med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;2. Livförsäkringsavtal som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;9 § tredje stycket i dess äldre lydelse och vilka ingåtts senast den 1 februari 2007, ska även efter ikraft- trädandet av denna lag likställas med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2011:74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2011:74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Lag 2008:136.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;pensionsförsäkring vid tillämpning av 9 §. Om en premie betalas efter den 1 februari 2007 ska dock ett särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens värde som är hänförligt till premiebetalningen om,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;en större premie betalas än den som lägst ska betalas för betalnings- perioden enligt avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft40"&gt;På ett sådant särskilt skatteunderlag ska skatt tas ut enligt 9 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;pensionsförsäkring vid tillämpning av &lt;SPAN class="ft5"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b–3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; d samt &lt;/SPAN&gt;9 &lt;SPAN class="ft5"&gt;§&lt;/SPAN&gt;§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Om en premie betalas efter den 1 februari 2007 ska dock ett särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens värde som är hänförligt till premiebetalningen om,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;premien beror på att avtalet ändrats på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;en större premie betalas än den som lägst ska betalas för betalnings- perioden enligt avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft5"&gt;Första stycket gäller inte vid beräkning och beskattning av ett sådant särskilt skatteunderlag som avses i andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p532 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;I fråga om skattskyldiga som avses i 2 § 1 och 2 gäller äldre bestämmelser för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p696 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft193"&gt;Skatteunderlaget är kapitalunder- laget enligt &lt;NOBR&gt;andra–tionde&lt;/NOBR&gt; styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskatt- ningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft193"&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; utgörs kapital- underlaget av värdet av den skattskyl- diges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft193"&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;inte förvaltas för försäkrings- tagarnas räkning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;är hänförliga till avgångs- bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga- nisationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;är hänförliga till försäkringar som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;avser sjuk- och olycksfallsförsäk- ringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft41"&gt;Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensions- verksamhet i fråga om avtal som är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft158"&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § ska ett kapitalunderlag beräknas. Kapitalunderlaget ligger till grund för skatteunderlaget som avkastnings- skatten beräknas på. Bestämmelser om kapitalunderlag finns i 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§ samt om skatteunderlag i 3 d §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft193"&gt;jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft193"&gt;som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomst- beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft5"&gt;Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräk- ningsgrunder framräknade återköps- värde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft193"&gt;I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny inne- havare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft193"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänför- liga till avtalet om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft158"&gt;Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsoli- deringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäk- ringsrörelselagen anses förvaltade för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft158"&gt;försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäk- ringstagarna eller andra ersättnings- berättigade på grund av försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;1 §&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft4"&gt;Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning, unionsinternt förvärv och import av sådana livsmedel som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedels- lagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet, med undantag för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;annat vatten som avses i artikel 6 i rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, än sådant vatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;b) spritdrycker, vin och starköl&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td239"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;b) spritdrycker,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;vin och starköl,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p178 ft197"&gt;5. omsättning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td196"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;restaurang- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft5"&gt;cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning, unionsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;– böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;– tidningar och tidskrifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;– bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;– musiknoter, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;– kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, unionsinternt förvärv och import av program och kataloger för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Lagen omtryckt 2000:500.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2011:283.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning av radiotidningar samt omsättning, unionsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning, unionsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;tillträde till konserter, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cirkus-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;biograf-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; opera- eller balettföre- ställningar eller andra jämförliga föreställningar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;tillträde till och förevisning av djurparker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upp- tagning som avser information,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av under- ordnad betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td208"&gt;&lt;P class="p719 ft185"&gt;3 §&lt;A href="#page_140"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Allmän löneavgift tas ut med &lt;SPAN class="ft5"&gt;9,23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;Allmän löneavgift tas ut med &lt;SPAN class="ft5"&gt;9,21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;procent av underlaget och tillfaller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;procent av underlaget och tillfaller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;staten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;staten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;För dem som vid årets ingång inte har fyllt 26 år tas löneavgiften ut med en fjärdedel av procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalats ut efter den 31 december 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Lagen tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2010:1828.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 12 kap. 9 a § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 12 kap. 9 a § ska utgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft185"&gt;9 §&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft4"&gt;Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;3. 67 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2–19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ inkomstskatte&lt;SPAN class="ft5"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;3. 67 kap. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1–26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ inkomstskatte&lt;SPAN class="ft5"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagen (1999:1229), och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagen (1999:1229), och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid &lt;NOBR&gt;2006–2008&lt;/NOBR&gt; års taxeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Ränteberäkningen ska grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatteskuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;eller skattefordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p581 ft4"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatteskuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;eller skattefordran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska inte ingå skatt enligt 2 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;ska inte ingå skatt enligt 2 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket 6 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och 7 &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;stycket &lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;på pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;på pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;tiden från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;och med den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;tiden från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och med den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;13 februari taxeringsåret till och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;13 februari taxeringsåret till och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den förfallodag som anges i 16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;den förfallodag som anges i 16 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;6 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p724 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bestämmelserna i den upphävda 12 kap. 9 a § tillämpas på fusioner, delningar och andra ombildningar som sker före den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;kap. 9 a § 2011:936&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;rubriken närmast före 12 kap. 9 a § 2011:936.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2009:196.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2011:75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft4"&gt;3. Bestämmelserna i 11 kap. 9 § och 19 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas första gången i fråga om slutlig skatt enligt 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor i stället för dess lydelse enligt lagen (2011:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td259"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td70"&gt;&lt;P class="p30 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Denna lag gäller förhandsbesked om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. skatt eller avgift som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td260"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;b) lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p60 ft4"&gt;(1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;b) lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;(1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p529 ft29"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avkastningsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p554 ft29"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för dem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p553 ft29"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för dem som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p553 ft220"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;i den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;i den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;punktskatt som avses i 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:000),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Förhandsbesked lämnas av Skatterättsnämnden efter ansökan av en enskild eller det allmänna ombudet hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031144x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft185"&gt;4 §&lt;A href="#page_144"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;Forskarskattenämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Nämnden är dock beslutför med tre ledamöter, bland dem ordföranden, om samtliga är ense om beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft193"&gt;Vid beslut som gäller skattelätt- nader för sådan arbetstagare som avses&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p179 ft5"&gt;22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p175 ft5"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft208"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;(1999:1229), är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft158"&gt;nämnden beslutför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2000:1162.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031145x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft185"&gt;26 §&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Arbetsgivaravgifterna är &lt;SPAN class="ft5"&gt;22,19 &lt;/SPAN&gt;procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;5,02 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;2,20 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;10,21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;1,17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;2,91 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;0,68 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft185"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Arbetsgivaravgifterna är &lt;SPAN class="ft5"&gt;22,21 &lt;/SPAN&gt;procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;5,02 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;2,60 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;10,21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;1,17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;2,91 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;0,30 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft185"&gt;13 §&lt;A href="#page_145"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Egenavgifterna är &lt;SPAN class="ft5"&gt;19,74 &lt;/SPAN&gt;procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;5,11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;2,20 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;10,21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;1,17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;0,37 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;0,68 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2010:1827.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2010:1827.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft185"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Egenavgifterna är &lt;SPAN class="ft5"&gt;19,76 &lt;/SPAN&gt;procent av avgiftsunderlaget och utgörs av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1. sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;5,11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2. föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;2,60 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3. ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p741 ft4"&gt;10,21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4. efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;1,17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5. arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft4"&gt;0,37 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6. arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p733 ft5"&gt;0,30 &lt;SPAN class="ft4"&gt;%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p742 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2011. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft86"&gt;del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031147x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2000:981) om fördelning av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;socialavgifter ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p744 ft185"&gt;12 §&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Försäkringskassan får varje år tillgodoföra sig ett visst belopp från varje inkomsttitel på statsbudgeten där egenavgifter redovisats. Beloppet motsvarar summan av de under det föregående året debiterade egenavgifterna minskad med summan av de avgifter som under samma år satts ned eller återbetalats.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p745 ft4"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p745 ft29"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;respektive period om tolv månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;respektive period om tolv månader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som preliminär skatt betalas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som preliminär skatt betalas som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förskott på belopp enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förskott på belopp enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket tillgodoföra sig &lt;SPAN class="ft5"&gt;8,6 &lt;/SPAN&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket tillgodoföra sig &lt;SPAN class="ft5"&gt;10,3 &lt;/SPAN&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av den preliminära skatt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av den preliminära skatt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;debiterats fysiska personer före den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;debiterats fysiska personer före den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 februari under perioden. För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 februari under perioden. För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skottet tillgodoförs med en tolftedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skottet tillgodoförs med en tolftedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;varje månad. Skatteverket &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;varje månad. Skatteverket &lt;SPAN class="ft197"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;varje år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;år senast den 15 februari lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;senast den 15 februari lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p746 ft4"&gt;uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Försäkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p747 ft4"&gt;uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;summan av den före den 1 februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;summan av den före den 1 februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;år debiterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;preliminära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;år debiterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;preliminära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatten för fysiska personer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatten för fysiska personer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;Om Försäkringskassan under en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Om Försäkringskassan under en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådan tolvmånadersperiod som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådan tolvmånadersperiod som anges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i andra stycket tillgodoförts förskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i andra stycket tillgodoförts förskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som överstiger beloppet enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som överstiger beloppet enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td216"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;skillnaden regleras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;skillnaden regleras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom avräkning på belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom avräkning på belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;tillgodoföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td264"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;tillgodoföras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt första eller andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p658 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2004:850.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§, 3 kap. 26 §, 10 kap. 3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 8 a §, 12 kap. 2 §, 13 kap. 3 §, 15 kap. 6 och 7 §§ samt rubriken närmast före 3 kap. 26 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas tretton nya paragrafer, 8 kap. 4 a §, 9 kap. 5 a §, 10 kap. 5 a och 8 a §§, 11 kap. 8 b §, 10 och &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§, 13 kap. 2 a § samt 15 kap. 4 a §, samt närmast före 11 kap. 8 b, 10 och 16 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft185"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;5 §&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft86"&gt;Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;1. a) taxeringslagen (1990:324),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;j)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomst- skattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:76.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till samman- lagt minst &lt;SPAN class="ft5"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;kronor under beskatt- ningsåret,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. &lt;SPAN class="ft5"&gt;och för sådan schablon- intäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 10 § eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;16–20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; §§, &lt;/SPAN&gt;har uppgått till samman- lagt minst &lt;SPAN class="ft5"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;kronor under beskatt- ningsåret,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft185"&gt;4 §&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td240"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skattepliktiga intäkterna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td265"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skattepliktiga intäkterna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med undantag för sådan ränta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med undantag för sådan ränta eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utdelning för vilken kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utdelning för vilken kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;till sammanlagt minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;för sådan schablonintäkt för vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;100 kronor under beskattningsåret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p47 ft5"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;lämnats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p174 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td266"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§, &lt;SPAN class="ft4"&gt;har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p174 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td226"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;sammanlagt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;100 kronor under beskattningsåret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2007:1409.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2007:1409.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031150x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft185"&gt;7 §&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Särskild självdeklaration ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intresse- grupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;kronor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;fondbolag, förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investerings- fond, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ombudet för en sådan general-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intresse- grupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;kronor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;ombudet för en sådan general-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft4"&gt;representation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td195"&gt;&lt;P class="p754 ft202"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;Skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td247"&gt;&lt;P class="p36 ft185"&gt;för hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;Skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;för hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;arbete &lt;/SPAN&gt;och gåva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p755 ft185"&gt;26 §&lt;A href="#page_150"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Den som begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete enligt 67 kap. 11–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete &lt;SPAN class="ft5"&gt;eller gåva &lt;/SPAN&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;19 &lt;SPAN class="ft4"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td267"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;67 kap. &lt;NOBR&gt;11–&lt;SPAN class="ft197"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1999:1229) ska lämna uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1999:1229) ska lämna uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2011:938.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2009:543.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031151x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td268"&gt;&lt;P class="p757 ft202"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft221"&gt;4 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ränta och annan avkastning på till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;gångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;investeringssparkonto,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;om kontot vid tidpunkten när avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;ningen överfördes eller betalades in till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;kontot innehades av en obegränsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;skattskyldig fysisk person eller ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Första stycket gäller inte ränta och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;annan avkastning på tillgångar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p17 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p83 ft197"&gt;38 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p530 ft208"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;42 kap. 42 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p77 ft5"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft208"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;3 inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td268"&gt;&lt;P class="p757 ft202"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft221"&gt;5 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ränta, utdelning eller annan avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ning på tillgångar på ett investerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;sparkonto, om kontot vid tidpunkten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p758 ft197"&gt;avkastningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;överfördes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;betalades in till kontot innehades av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;obegränsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p548 ft208"&gt;skattskyldig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;fysisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft208"&gt;person eller ett obegränsat skattskyldigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;dödsbo.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Första stycket gäller inte ränta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;utdelning eller annan avkastning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;tillgångar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p554 ft194"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p200 ft5"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;38 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr0 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td268"&gt;&lt;P class="p757 ft202"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p759 ft203"&gt;3 §&lt;A href="#page_151"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Kontrolluppgift om avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p170 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom inlösen ska lämnas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p548 ft4"&gt;inlösen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p530 ft208"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p136 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p554 ft194"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p530 ft194"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;inkomstskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr2 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;lagen (1999:1229) &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska lämnas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:938.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft86"&gt;Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft199"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på ett invester- ingssparkonto, om kontot vid tid- punkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p760 ft185"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft4"&gt;I kontrolluppgiften &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;följande uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kapitalvinst eller kapitalförlust,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;slag av fond,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;fondens identifikationsupp- gifter, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;huruvida fonden är marknads- noterad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft4"&gt;Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens mark- nadsvärde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft4"&gt;Om uppgift saknas om anskaff- ningsutgift, &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;I kontrolluppgiften &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;följande uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;kapitalvinst eller kapitalförlust,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;slag av fond,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;fondens identifikationsupp- gifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;huruvida fonden är marknads- noterad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;om det är fråga om en avyttring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft5"&gt;som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft4"&gt;Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens marknads- värde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;marknadsvärdet på dagen då av- yttringen registrerades användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft4"&gt;Om uppgift saknas om anskaff- ningsutgift, &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;8 §&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td271"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;1. värdepappersinstitut i de fall de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;1. värdepappersinstitut i de fall de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;medverkar vid avyttring av delägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;medverkar vid avyttring av delägar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;fordringsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;fordringsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;kontrolluppgift inte ska lämnas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kontrolluppgift inte ska lämnas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td272"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dem som avses i &lt;NOBR&gt;2–&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dem som avses i &lt;NOBR&gt;2–&lt;SPAN class="ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kreditmarknadsföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;5. den som har betalat ut ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;5. den som har betalat ut ersätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;ning vid avyttring genom inlösen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ning vid avyttring genom inlösen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;6. försäkringsgivare som har beta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;6. försäkringsgivare som har beta-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;lat ut ersättning på grund av sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;lat ut ersättning på grund av sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;försäkring som ett värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;försäkring som ett värdepappers-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;bolag har tecknat för skadestånds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;bolag har tecknat för skadestånds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skyldighet som det kan komma att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skyldighet som det kan komma att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ådra sig när tjänster utförs i rörelsen&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;7. den som för eller har fört ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;investeringssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p770 ft5"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;som avses i 44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p771 ft194"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;skattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avyttring av tillgångar på ett invester-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;ingssparkonto,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;kontot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;tidpunkten för avyttringen innehades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;av en obegränsat skattskyldig fysisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft208"&gt;person eller ett obegränsat skattskyldigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;dödsbo.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;Första stycket gäller inte avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;av tillgångar som avses i 42 kap. 38 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td204"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;9 §&lt;A href="#page_153"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I kontrolluppgiften &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I kontrolluppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td177"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna, slutförandet av options- eller terminsaffären eller utfärdandet av en option, den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;antalet delägarrätter eller fordringsrätter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2007:1450.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Senaste lydelse 2005:344.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td277"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;3. deras slag och sort, &lt;SPAN class="ft5"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td278"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;3. deras slag och sort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;4. den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p772 ft4"&gt;kontanta ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;4. den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kontanta ersättningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådana byten av andelar som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådana byten av andelar som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;2 § och 49 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;49 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;(1999:1229)&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;5. om det är fråga om en avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p36 ft194"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p292 ft5"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ersättning som avses i den paragrafen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft185"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft185"&gt;8 a §&lt;A href="#page_154"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;sådan försäkring eller sådant avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sådan försäkring eller sådant avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om tjänstepension som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om tjänstepension som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p774 ft4"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p775 ft4"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontrolluppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;lämnas om &lt;/SPAN&gt;värdet av försäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lämnas om &lt;/SPAN&gt;kapitalunderlag för försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;eller avtalet om tjänstepension vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;ringen respektive avtalet om tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;närmast föregående års utgång. Värdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;pension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p24 ft197"&gt;beräknat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p776 ft208"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;av försäkringen respektive värdet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td259"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;avtalet om tjänstepension ska beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kontrolluppgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i enlighet med bestämmelserna i 3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ska också innehålla uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;åttonde respektive tionde stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;försäkring eller en kapitalförsäkring,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;medel. Kontrolluppgiften ska också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;eller om avtalet om tjänstepension är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;innehålla uppgift om försäkringen är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;jämförbart med en pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;pensionsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäkring eller en kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitalförsäkring, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;avtalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om tjänstepension är jämförbart med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;pensionsförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;Gåva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft199"&gt;8 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om den som har lämnat gåvan är känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2011:76.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för den som har gett gåvan av den som tagit emot gåvan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft41"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift läm- nas om det gåvobelopp som har tagits emot under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft199"&gt;Schablonintäkt för investeringsspar- konto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft199"&gt;10 §&lt;A href="#page_155"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft193"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investerings- sparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investerings- sparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft5"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablon- intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft199"&gt;Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft224"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft158"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft199"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft224"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td79"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;1. sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td213"&gt;&lt;P class="p75 ft197"&gt;fondbolag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;1 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;7 lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft193"&gt;(2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvalt- ningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft5"&gt;2. värdepappersbolag och kredit-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Tidigare 11 kap. 10 § upphävd genom 2006:1349.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;institut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;som förvaltar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;specialfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p77 ft5"&gt;1 kap. 5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;investeringsfonder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td262"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;3. förvaltningsbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;driver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft5"&gt;verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investerings- fonder, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft193"&gt;4. fondföretag som driver verksam- het här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft193"&gt;Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft158"&gt;Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kon- trolluppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft199"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td253"&gt;&lt;P class="p44 ft199"&gt;20 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p563 ft5"&gt;I kontrolluppgiften ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;lämnas om storleken på sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;schablonintäkt som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p179 ft5"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;43 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td216"&gt;&lt;P class="p785 ft202"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td216"&gt;&lt;P class="p786 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_156"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Kontrolluppgifter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;6 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p563 ft4"&gt;Kontrolluppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;6 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§, 9 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;7 kap. 5 §, 8 kap. 1, 2, &lt;NOBR&gt;4–6&lt;/NOBR&gt; §§, 9 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;7 a–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;10 kap. samt 11 kap. 2, 2 a, 7 &lt;NOBR&gt;a–7&lt;/NOBR&gt; c&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7 c §§ ska även lämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p164 ft29"&gt;fysiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;16–20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ ska även lämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;personer som är begränsat skatt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;fysiska personer som är begränsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skyldiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;skattskyldiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Kontrolluppgift enligt 11 kap. 7 b § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska, utöver de uppgifter som anges i &lt;NOBR&gt;6–11&lt;/NOBR&gt; kap., uppgift lämnas om utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande för dem som kontrolluppgiften avser samt i kontrolluppgift enligt 6 kap. om mottagarens medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Uppgift om skatteregistreringsnummer behöver endast lämnas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;1. avtalsförbindelser som har upprättats den 1 januari 2004 eller senare, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2008:1044.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft4"&gt;2. vid avsaknad av avtalsförbindelser, transaktioner som har utförts den 1 januari 2004 eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;13 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft199"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft158"&gt;En utländsk gåvomottagare som gör en sådan ansökan som avses i 9 § lagen (2011:000) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ska samtidigt ge in ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter enligt 11 kap. 8 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft185"&gt;3 §&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Åtaganden enligt 2 § ska lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft29"&gt;Åtaganden enligt 2 &lt;SPAN class="ft197"&gt;och 2 a §&lt;/SPAN&gt;§ ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt fastställt formulär.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Ett åtagande får lämnas på medium för automatiserad behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft199"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft193"&gt;Den som för eller har fört ett investeringssparkonto, ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 10 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p789 ft225"&gt;6 §&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Om den som är skyldig att enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Om den som är skyldig att enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;4 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;5 §§ lämna uppgifter till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;denna skyldighet, &lt;SPAN class="ft5"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;den kontroll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;denna skyldighet, &lt;SPAN class="ft5"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;den kontroll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;uppgiftsskyldige snarast anmäla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgiftsskyldige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p76 ft4"&gt;snarast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;anmäla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p790 ft4"&gt;detta till Skatteverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;detta till Skatteverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p791 ft185"&gt;7 §&lt;A href="#page_157"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2008:139.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2003:674.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2011:938.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft4"&gt;register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft158"&gt;Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031159x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkrings- balken ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft185"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;42 kap. 36 och 43 §§ samt &lt;/SPAN&gt;47 kap. 11 b § inkomst- skattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p542 ft185"&gt;97 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;1–3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Uppkommer ett överskott vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Uppkommer ett överskott vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;beräkningen ska detta minskas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;beräkningen ska detta minskas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;schablonintäkt enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;42 kap. 36 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p786 ft4"&gt;inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;43 §§ samt &lt;/SPAN&gt;47 kap. 11 b § inkomst-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p795 ft29"&gt;skattelagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p742 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bestämmelserna i 19 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Äldre bestämmelser i 97 kap. 5 § gäller fortfarande för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:000) &lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 59 kap. 25 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 59 kap. 25 § ska utgå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 14 kap. 1 §, 17 kap. 4 §, 19 kap. 4 §, 20 kap. 3, 5 och 6 §§, 21 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§, 22 kap. 1 och 12 §§, 23 kap. 2 §, 29 kap. 1 §, 30 kap. 1, 3 och 4 §§, 31 kap. 1 och 33 §§, 34 kap. 9 och 10 §§, 38 kap. 1 §, 56 kap. 3 §, 59 kap. 1 §, 65 kap. 6 och 9 §§, rubrikerna närmast före 23 kap. 5 § och 31 kap. 33 § samt punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas nio nya paragrafer, 22 kap. &lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; §§, 23 kap. 7 § och 34 kap. 8 a §, samt närmast före 22 kap. 16, 17 och 22 §§ samt 34 kap. 8 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:165 Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;d) lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;d) lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p797 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p798 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social- avgiftslagen (2000:980),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;registrering av skatteavdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;bestämmande av skattereduktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäk- ringsbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;beskattning enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;beskattning utomlands.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver inte lämnas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft86"&gt;1. för ett konto som det inte finns ett personnummer för och som har öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under året&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3. för skogskonto, skogsskade- konto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;4. för tillgångar på ett investerings- sparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Första stycket 4 gäller inte ränta och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § eller ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en av dem understiger 100 kronor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft4"&gt;2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft86"&gt;3. för skogskonto, skogsskade- konto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på &lt;SPAN class="ft5"&gt;tillgångar på pensions- sparkonto&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om ränta, utdelning eller annan avkastning på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;tillgångar på pensionssparkonto,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;tillgångar på ett investeringsspar- konto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft158"&gt;Första stycket 2 gäller inte ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td279"&gt;&lt;P class="p804 ft202"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td206"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p805 ft203"&gt;3 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Kontrolluppgift om avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p654 ft4"&gt;Kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom inlösen ska lämnas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p38 ft4"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inlösen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p554 ft208"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;avyttring som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td204"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p554 ft194"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;inkomstskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p38 ft5"&gt;lagen (1999:1229) &lt;SPAN class="ft4"&gt;ska lämnas av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om förvaltningen av investeringsfonden eller fondföretaget har övergått till institutet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft86"&gt;Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td180"&gt;&lt;P class="p75 ft185"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;Kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ska inte lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;om avyttring av &lt;SPAN class="ft5"&gt;tillgångar på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;om avyttring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p806 ft194"&gt;pensionssparkonto&lt;SPAN class="ft27"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p512 ft197"&gt;1. tillgångar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;pensionssparkonto,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;2. tillgångar på ett investeringsspar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;konto, om kontot vid tidpunkten för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;avyttringen innehades av en obegrän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;sat skattskyldig fysisk person eller ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p75 ft185"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontrolluppgiften ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;följande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td282"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. kapitalvinst eller kapitalförlust,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;1. kapitalvinst eller kapitalförlust,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;2. slag av fond,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td282"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;2. slag av fond,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;3. fondens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;identifikationsupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;3. fondens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;identifikationsupp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gifter, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p61 ft4"&gt;gifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;4. om fonden är marknadsnoterad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p512 ft4"&gt;4. om fonden är marknadsnoterad,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p512 ft197"&gt;5. om det är fråga om en avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p76 ft5"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p38 ft197"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p61 ft5"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska andelens marknadsvärde på avyttringsdagen användas vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft86"&gt;Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft185"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- rätt eller fordringsrätt och kontroll- uppgift inte ska lämnas av dem som avses i &lt;NOBR&gt;2–&lt;SPAN class="ft5"&gt;6&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägar- rätt eller fordringsrätt och kontroll- uppgift inte ska lämnas av dem som avses i &lt;NOBR&gt;2–&lt;SPAN class="ft5"&gt;7&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;kreditmarknadsföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5. den som har betalat ut ersätt- ning vid avyttring genom inlösen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en sådan försäkring som ett värde- pappersbolag har tecknat för skade- ståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;7. den som för eller har fört ett investeringssparkonto vid avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomst- skattelagen (1999:1229).&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1. tillgångar på pensionssparkonto, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;2. tillgångar på ett investeringsspar- konto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegrän- sat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx7"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Första stycket 2 gäller inte avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft4"&gt;4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft4"&gt;5. den som har betalat ut ersätt- ning vid avyttring genom inlösen, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft4"&gt;6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av en sådan försäkring som ett värde- pappersbolag har tecknat för skade- ståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft86"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av &lt;SPAN class="ft41"&gt;tillgångar på pensionssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft185"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljnings- provision och liknande utgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;antalet delägarrätter eller fordringsrätter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;3. delägarrätternas eller fordrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;3. delägarrätternas eller fordrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rätternas slag och sort, &lt;SPAN class="ft5"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td278"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rätternas slag och sort,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;4. den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p772 ft4"&gt;kontanta ersättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;4. den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kontanta ersättningen vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;sådana byten av andelar som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådana byten av andelar som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;2 § och 49 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;49 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;(1999:1229)&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;5. om det är fråga om en avyttring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p201 ft194"&gt;avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;8 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td209"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p292 ft5"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;ersättning som avses i den paragrafen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft185"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;överlåtelse av privatbostadsrätt och andelar i vissa bostadsföretag (2 och 3 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt (4 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;samfällighet (5 och 6 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;räntebidrag (7 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avskattning av pensionsförsäkring (10 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;tjänstepensionsavtal (11 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för avkastningsskatt på livförsäkringar (12 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;elcertifikat (14 §), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;utsläppsrätter, utsläppsminsk- ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;elcertifikat (14 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;utsläppsrätter, utsläppsminsk- ningsenheter och certifierade utsläppsminskningar (15 §)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto (16 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(17–21&lt;/NOBR&gt; §§), och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;gåva (22 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p541 ft185"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;sådan försäkring eller sådant avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sådan försäkring eller sådant avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om tjänstepension som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om tjänstepension som avses i 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;första stycket &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p774 ft4"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p775 ft4"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;lämnas om &lt;/SPAN&gt;värdet av försäkringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;lämnas om &lt;/SPAN&gt;kapitalunderlag för försäk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft5"&gt;eller avtalet om tjänstepension vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;ringen respektive avtalet om tjänste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft194"&gt;närmast föregående års utgång. Värdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;pension&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td265"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;beräknat enligt 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;av försäkringen respektive värdet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td265"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om avkastningsskatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft194"&gt;avtalet om tjänstepension ska beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;pensionsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft197"&gt;enligt bestämmelserna i 3 § åttonde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p812 ft5"&gt;respektive tionde stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om huruvida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft199"&gt;Schablonintäkt för investeringsspar- konto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft199"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft158"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt för investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft5"&gt;sparkonto som avses i 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft41"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om storleken på schablon- intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft199"&gt;Schablonintäkt vid innehav av andelar i investeringsfonder och fondföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft199"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft158"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft199"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft199"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;1. sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p75 ft197"&gt;fondbolag som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;1 kap. 1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;7 lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft193"&gt;(2004:46) om investeringsfonder eller av ett förvaringsinstitut, om för- valtningen av investeringsfonden eller&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;fondföretaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p317 ft197"&gt;har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;övergått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;institutet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td284"&gt;&lt;P class="p178 ft194"&gt;2. värdepappersbolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;och kredit-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;institut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p34 ft5"&gt;som förvaltar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;specialfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p77 ft5"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p179 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p292 ft5"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;investeringsfonder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;förvaltningsbolag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;fondföretag som driver verk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft193"&gt;samhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft193"&gt;Om ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Om en andel är förvaltarregistrerad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft5"&gt;ska i stället förvaltaren lämna kon- trolluppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft199"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft5"&gt;Kontrolluppgift ska inte lämnas om schablonintäkt vid innehav av tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft221"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td285"&gt;&lt;P class="p46 ft199"&gt;§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td285"&gt;&lt;P class="p75 ft5"&gt;I kontrolluppgiften ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;uppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;lämnas om storleken på sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td286"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;schablonintäkt som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td287"&gt;&lt;P class="p46 ft197"&gt;§ inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;Gåva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;22 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;Kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;ska lämnas om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;sådan gåva som avses i 67 kap. 20 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;21 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;(1999:1229), om den som har lämnat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;gåvan är känd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;Kontrolluppgift ska lämnas för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;som har gett gåvan av den som tagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;emot gåvan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft197"&gt;I kontrolluppgiften ska uppgift läm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;nas om det gåvobelopp som har tagits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;emot under året.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p814 ft185"&gt;23 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p815 ft203"&gt;2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Kontrolluppgifter enligt 15 kap.,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft29"&gt;16 kap. 1 § om ersättning som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;16 kap. 1 § om ersättning som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft27"&gt;16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;16 kap. 3 § 4 samt 4 § 1 a, 2 a och 3 a,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft27"&gt;17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;3 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ ska även lämnas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;3&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;17–21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ ska även lämnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;fysiska personer som är begränsat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;för fysiska personer som är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td194"&gt;&lt;P class="p816 ft4"&gt;skattskyldiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p817 ft4"&gt;begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;Förbindelse och åtagande &lt;SPAN class="ft199"&gt;från&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft203"&gt;Förbindelse och åtagande att lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft224"&gt;utländska företag &lt;SPAN class="ft185"&gt;att lämna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft185"&gt;kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;kontrolluppgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft199"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p563 ft194"&gt;En utländsk gåvomottagare som gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;en sådan ansökan som avses i 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;lagen (2011:000) om godkännande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;gåvomottagare vid skattereduktion för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;gåva, ska samtidigt ge in ett åtagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p818 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft5"&gt;om att lämna kontrolluppgifter enligt 22 kap. 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft185"&gt;29 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;Inkomstdeklaration ska lämnas till ledning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;d) lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;d) lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i de fall som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;bestämmande av underlag för att ta ut egenavgifter enligt 3 kap. social- avgiftslagen (2000:980),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;bestämmande av skattereduktion, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. social- försäkringsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;30 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;En fysisk person ska lämna en inkomstdeklaration, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under beskattningsåret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkast- ning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst &lt;SPAN class="ft5"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;kronor under beskattningsåret,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p520 ft4"&gt;3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta, utdelning eller annan avkast- ning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap. &lt;SPAN class="ft5"&gt;och för sådan schablonintäkt som kontrolluppgift har lämnats om enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p174 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;eller &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§&lt;SPAN class="ft4"&gt;, har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p174 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td209"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sammanlagt minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;kronor under beskattningsåret,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;För år efter dödsåret ska ett dödsbo lämna en inkomstdeklaration, om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattepliktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;intäkterna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;1. de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattepliktiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td270"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;intäkterna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med undantag för sådan ränta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med undantag för sådan ränta,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utdelning eller annan avkastning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utdelning eller annan avkastning som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontrolluppgift ska lämnas om enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontrolluppgift ska lämnas om enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;17 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;19 kap., har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;uppgått till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;17 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;19 kap. &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td270"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;för sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sammanlagt minst 100 kronor under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;schablonintäkt som kontrolluppgift har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattningsåret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft197"&gt;lämnats om enligt 22 kap. 16 § eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;17–21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; §§, &lt;/SPAN&gt;har uppgått till samman-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lagt minst 100 kronor under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td210"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beskattningsåret,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td270"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkast- ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 § ska lämnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft185"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;En inkomstdeklaration ska lämnas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § den lagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;kronor,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investerings- fond.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och svenska handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;200 &lt;/SPAN&gt;kronor, &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastig- hetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löne- skatt på pensionskostnader ska fastställas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p542 ft185"&gt;31 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgifter som ska lämnas i samtliga inkomstdeklarationer (2 och 3 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;uppgifter som fysiska personer och dödsbon ska underrättas om och godkänna eller lämna (4 och 5 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgift som ska lämnas om inkomstslaget tjänst (6 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;(7–15&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgifter som ska lämnas om inkomstslaget kapital &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(16–19&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgift om tillkommande belopp (20 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgifter om vissa andelsavyttringar m.m. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(21–24&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgifter för beräkning av egenavgifter (25 och 26 §§),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgifter som fåmansföretag samt företagsledare, delägare och närstående ska lämna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(27–29&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgift om tillskott och uttag (30 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgift om betalning till utlandet (31 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;uppgift som ekonomiska föreningar ska lämna (32 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td289"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td247"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td289"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p548 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete (33 §), och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete &lt;SPAN class="ft5"&gt;och gåva &lt;/SPAN&gt;(33 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td290"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– uppgifter om prissättningsbesked (34 §).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;Skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td247"&gt;&lt;P class="p36 ft185"&gt;för hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;Skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td84"&gt;&lt;P class="p554 ft185"&gt;för hushålls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft185"&gt;arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft199"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;arbete &lt;/SPAN&gt;och gåva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td291"&gt;&lt;P class="p825 ft185"&gt;33 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td289"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td289"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;begär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p548 ft4"&gt;skattereduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete enligt 67 kap. 11–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för hushållsarbete &lt;SPAN class="ft5"&gt;eller gåva &lt;/SPAN&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;19 &lt;SPAN class="ft4"&gt;§§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td292"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;67 kap. &lt;NOBR&gt;11–&lt;SPAN class="ft197"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;§§ inkomstskattelagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1999:1229) ska lämna uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(1999:1229) ska lämna uppgift om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushålls- arbete lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft185"&gt;34 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft199"&gt;Investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft224"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft193"&gt;Den som för eller har fört ett investeringssparkonto ska till den som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 20 kap. 3 § med anledning av en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft185"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinnehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna för- valtaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andelsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i ett register, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden flyttas från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2. åtagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;a) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pensionsför- säkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensionsförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;b) enligt 23 kap. 7 § om att lämna kontrolluppgifter om gåvor&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft4"&gt;lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft158"&gt;Första och andra styckena gäller inte andelar i en investeringsfond efter det att andelarna har förtecknats på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft185"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft4"&gt;Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas senast månaden efter det att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än den 15&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;januari påföljande år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Uppgifter som avses i 8 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;9 §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Uppgifter som avses i &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; §§ ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska lämnas snarast och senast den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;lämnas snarast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;15 januari året efter det år som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;15 januari året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p164 ft4"&gt;det år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgiften gäller.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgiften gäller.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft185"&gt;38 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft4"&gt;Fastställda formulär ska användas för att lämna 1. kontrolluppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft4"&gt;2. åtagande enligt 23 kap. 6 § om att lämna kontrolluppgifter om pen- sionsförsäkringar och sådana avtal om tjänstepension som är jämför- bara med en pensionsförsäkring,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;deklarationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;särskilda uppgifter, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;periodiska sammanställningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;56 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft86"&gt;I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;3. lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;3. lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel i fall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som avses i 2 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p797 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p798 ft29"&gt;och &lt;NOBR&gt;6–&lt;SPAN class="ft197"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;den lagen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft185"&gt;59 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft185"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;I detta kapitel finns bestämmelser om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2–6&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;ansvar när anmälan om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;F-skatt&lt;/NOBR&gt; i anställningsförhållande inte har gjorts &lt;NOBR&gt;(7–9&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;företrädaransvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(12–21&lt;/NOBR&gt; §§),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ansvar för redare (22 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (23 §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– ansvar för den som har avyttrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;– ansvar för den som har avyttrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ett skalbolag (24 §),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ett skalbolag (24 §), &lt;SPAN class="ft5"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;ansvar vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder (25 §), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;indrivning och preskription (26 och 27 §§).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft185"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Om en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 § visar att slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta, om inte annat följer av 4 § andra stycket, beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret. Kostnadsränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Innan kostnadsräntan beräknas ska avräkning göras för&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p831 ft4"&gt;1. särskilda avgifter, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p317 ft4"&gt;2. skatt enligt 2 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;2. skatt enligt 2 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;6 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och 7 &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p832 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p833 ft185"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Om debiterad preliminär skatt ska betalas den 12 i andra månaden efter beskattningsåret eller senare eller slutlig skatt ska betalas, ska kostnadsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattningsåret, om inte&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;annat följer av 4 § andra stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För skatt enligt 2 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;För skatt enligt 2 § första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6 &lt;SPAN class="ft5"&gt;och &lt;/SPAN&gt;7 lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;6&lt;SPAN class="ft5"&gt;–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;lagen (1990:661) om avkast-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ningsskatt på pensionsmedel gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dock 8 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p834 ft27"&gt;dock 8 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p835 ft5"&gt;Lydelse enligt prop. 2010/11:165&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft4"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft4"&gt;När det gäller tillämpas lagen första gången på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft185"&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – – &lt;/SPAN&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;–&lt;/NOBR&gt; – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;f) kontrolluppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td231"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft226"&gt;informationsuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;g) &lt;SPAN class="ft226"&gt;åtagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td295"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;pensionsförsäkringsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td113"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;h) &lt;SPAN class="ft226"&gt;särskilda uppgifter:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;om tjänstepension som har ingåtts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td295"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;efter utgången av 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;– enligt 33 kap. 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td231"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;– enligt 33 kap. 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td231"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;– övriga särskilda uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;meddelas efter utgången av 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifter som avser beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td258"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som börjar den 1 februari 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft185"&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – – &lt;/SPAN&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;–&lt;/NOBR&gt; – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft4"&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Lagen tillämpas första gången enligt följande uppställning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;När det gäller tillämpas lagen första gången på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft185"&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – – &lt;/SPAN&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;–&lt;/NOBR&gt; – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;f) kontrolluppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr60 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p841 ft4"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft226"&gt;informationsuppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr30 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;g) &lt;SPAN class="ft226"&gt;åtagande:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr61 td292"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;pensionsförsäkringsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr61 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft5"&gt;– enligt 23 kap. 6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;om tjänstepension som har ingåtts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft5"&gt;– enligt 23 kap. 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td292"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;efter utgången av 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft197"&gt;åtaganden som lämnas efter utgången&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr38 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;h) &lt;SPAN class="ft226"&gt;särskilda uppgifter:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p44 ft5"&gt;av 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;– enligt 33 kap. 8 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td296"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;– enligt 33 kap. 9 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;uppgifter som avser beslut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;meddelas efter utgången av 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;– övriga särskilda uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td296"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td200"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avser beskattningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;som börjar den 1 februari 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft185"&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – – &lt;/SPAN&gt;– – – – – – – – – – &lt;SPAN class="ft4"&gt;– – – – – – – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;–&lt;/NOBR&gt; – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 8, 35 och 42 §§ lagen (1994:1563) om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tobaksskatt ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p178 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr38 td297"&gt;&lt;P class="p178 ft197"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td269"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td129"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;2 §&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Skatt på cigaretter tas ut med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Skatt på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td298"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;cigaretter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p171 ft4"&gt;tas ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1,27 kronor &lt;/SPAN&gt;per styck och 1 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;krona och 40 öre &lt;SPAN class="ft4"&gt;per&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p171 ft4"&gt;styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;detaljhandelspriset.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Tillverkaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 procent av detaljhandelspriset. Till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;eller hans representant eller, i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;verkaren eller hans representant eller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om cigaretter som importeras från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;i fråga om cigaretter som importeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tredje land, importören ska senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;från tredje land, importören ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den 31 januari varje år till Skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p17 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td298"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;31 januari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;varje år till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;verket lämna uppgifter om försälj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;lämna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ningen av cigaretter i de olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;försäljningen av cigaretter i de olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;priskategorierna för det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;föregående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;priskategorierna för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;det föregående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kalenderåret. Senast den 15 februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kalenderåret. Senast den 15 februari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samma år som Skatteverket mottagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samma år som Skatteverket mottagit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifterna ska verket lämna dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgifterna ska verket lämna dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td269"&gt;&lt;P class="p76 ft4"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;(Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td165"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Regeringskansliet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;(Finans-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;departementet).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;departementet).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 8 centimeter men inte 11 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 3 centimeter som en cigarett.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td176"&gt;&lt;P class="p343 ft5"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td143"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p292 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td176"&gt;&lt;P class="p843 ft5"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska den i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska den i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;första stycket angivna styckeskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;första stycket angivna styckeskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td33"&gt;&lt;P class="p27 ft185"&gt;8 §&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Skatt på cigarrer och cigariller tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Skatt på cigarrer och cigariller tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ut med 1 krona och &lt;SPAN class="ft5"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;öre per styck.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ut med 1 krona och &lt;SPAN class="ft5"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;öre per styck.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;på röktobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;tas ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;på röktobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p43 ft4"&gt;tas ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1 560 &lt;/SPAN&gt;kronor per kilogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1 718 &lt;/SPAN&gt;kronor per kilogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p343 ft5"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p292 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p843 ft5"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska de i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska de i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;första stycket angivna skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;första stycket angivna skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beloppen räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beloppen räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2010:1520.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2010:1520.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p844 ft185"&gt;35 §&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;snus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p343 ft4"&gt;ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;snus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p843 ft4"&gt;ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;336 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;per kilogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;382 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;per kilogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tuggtobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;402 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tuggtobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;444 &lt;/SPAN&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kilogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kilogram.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;För kalenderåret &lt;SPAN class="ft5"&gt;2012 &lt;/SPAN&gt;och efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;För kalenderåret &lt;SPAN class="ft5"&gt;2013 &lt;/SPAN&gt;och efter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;följande kalenderår ska de i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;följande kalenderår ska de i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td264"&gt;&lt;P class="p17 ft4"&gt;angivna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td200"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;skattebeloppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;angivna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skattebeloppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;räknas om enligt 42 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td217"&gt;&lt;P class="p844 ft185"&gt;42 §&lt;A href="#page_174"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p343 ft5"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td266"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kalenderåret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p843 ft5"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;efterföljande kalenderår ska skatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;för de tobaksvaror som anges i 2, 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;för de tobaksvaror som anges i 2, 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;och 35 §§ tas ut med belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och 35 §§ tas ut med belopp som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;efter en årlig omräkning motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;efter en årlig omräkning motsvarar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;de i paragraferna angivna skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;de i paragraferna angivna skatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beloppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td217"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;multiplicerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beloppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;multiplicerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;jämförelsetal, uttryckt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;procent,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;jämförelsetal, uttryckt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;procent,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;som anger förhållandet mellan det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;allmänna prisläget i juni månad året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;allmänna prisläget i juni månad året&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;närmast före det år beräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;närmast före det år beräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;avser och prisläget i juni &lt;SPAN class="ft5"&gt;2010&lt;/SPAN&gt;. När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;avser och prisläget i juni &lt;SPAN class="ft5"&gt;2011&lt;/SPAN&gt;. När&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;det gäller skatt på cigaretter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;det gäller skatt på cigaretter enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 § ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;omräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 § ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td266"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;omräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p179 ft4"&gt;endast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td195"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;styckeskatten. Beloppen avrundas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;styckeskatten. Beloppen avrundas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;hela kronor och ören.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;hela kronor och ören.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska tas ut för påföljande kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft86"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2010:1520.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Senaste lydelse 2010:1520.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031175x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft4"&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft185"&gt;3 §&lt;A href="#page_175"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tull&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;spritdryck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;253 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;starkvin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;67 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;starköl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;16 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;cigaretter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;34 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;172 &lt;/SPAN&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;cigarrer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;86 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;röktobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;428 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;2 132 &lt;SPAN class="ft4"&gt;kr/kg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;snus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;104 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;614 &lt;/SPAN&gt;kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td230"&gt;&lt;P class="p46 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p650 ft185"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft185"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;Tull och skatt enligt 1 § ska tas ut med följande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tull&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;spritdryck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;4 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;253 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;starkvin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;67 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;starköl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td169"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;16 kr/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;cigaretter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;34 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;185 &lt;/SPAN&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;cigarrer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;86 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;207 &lt;/SPAN&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;röktobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;428 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;2 285 &lt;SPAN class="ft4"&gt;kr/kg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;snus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;104 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;680 &lt;/SPAN&gt;kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p849 ft4"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2007:1384.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;3.24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft86"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 a § lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft5"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft185"&gt;5 a §&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft4"&gt;Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;196 kronor/liter för spritdryck,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;45 kronor/liter för starkvin,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;22 kronor/liter för vin,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;8 kronor/liter för starköl,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;öre/styck för cigaretter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;öre/styck för cigariller och cigarrer och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;630 &lt;/SPAN&gt;kronor/kg för röktobak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;I denna bestämmelse förstås med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;spritdryck: &lt;/SPAN&gt;alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;starkvin: &lt;/SPAN&gt;alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;vin: &lt;/SPAN&gt;annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;starköl: &lt;/SPAN&gt;öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och &lt;SPAN class="ft41"&gt;cigarill: &lt;/SPAN&gt;cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft5"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft185"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft4"&gt;Saknas tillräckliga uppgifter för att fastställa skatten enligt 5 § första stycket får denna tas ut med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;196 kronor/liter för spritdryck,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;45 kronor/liter för starkvin,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;22 kronor/liter för vin,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;8 kronor/liter för starköl,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;1 krona&lt;/SPAN&gt;/styck för cigaretter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;öre/styck för cigariller och cigarrer och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;709 &lt;/SPAN&gt;kronor/kg för röktobak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;I denna bestämmelse förstås med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;spritdryck: &lt;/SPAN&gt;alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 volym- procent,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2003:812.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;starkvin: &lt;/SPAN&gt;alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte 22 volymprocent,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;vin: &lt;/SPAN&gt;annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft229"&gt;&lt;SPAN class="ft228"&gt;starköl: &lt;/SPAN&gt;öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent och &lt;SPAN class="ft228"&gt;cigarill: &lt;/SPAN&gt;cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft86"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031179x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p864 ft171"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft172"&gt;Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft230"&gt;4 Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Det genomsnittliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000–2010&lt;/NOBR&gt; var förenligt med överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Regeringen bedömer att det finns ett utrymme för nya reformer som minskar det&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft65"&gt;offentliga finansiella sparandet med ca 15 miljarder kronor 2012, varav ca en fjärde- del avser temporära åtgärder som avslutas när konjunkturläget förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Det finansiella sparandet 2012 bedöms vara i linje med överskottsmålet när hänsyn tas till det aktuella konjunkturläget och behovet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna i det rådande osäkra läget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2015 fastställs till 1 123 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor i förhål- lande till nivån på utgiftstaket 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Kommuner och landsting beräknas samman- taget redovisa ett resultat före extraordinära poster 2011 som uppgår till 8 miljarder kronor, vilket är lägre än 2010. Resultatet förväntas förstärkas något under åren där- efter. Resultatet uppfyller därmed balans- kravet samtliga år. Resultatet bedöms dock för sektorn sammantaget understiga vad som motsvarar god ekonomisk hushållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;I detta avsnitt görs en uppföljning av finanspoli- tikens inriktning och en analys av utrymmet för reformer eller behovet av besparingar. Finans- politiken ska vara i linje med de kriterier för en väl avvägd finanspolitik som anges i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79). Vidare görs en uppföljning av utgiftstaket och ett förslag lämnas på utgifts- takets nivå för 2015. Avsnittet avslutas med en uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting och kravet på god ekonomisk hushållning i kommunsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Kriterier för en väl avvägd finanspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft65"&gt;Målet för den ekonomiska politiken är att skapa en så hög varaktig välfärd som möjligt genom hög uthållig tillväxt, varaktigt hög sysselsättning och välfärd som kommer alla till del. En förut- sättning för detta är makroekonomisk stabilitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Finanspolitiken bidrar till stabilitet på flera sätt, bl.a. genom att verka för samhällsekono- misk effektivitet och genom att vara långsiktigt hållbar. Offentliga åtaganden måste kunna finan- sieras utan att den offentliga skulden ökar på ett ohållbart sätt eller att behov av kraftiga höj- ningar av skatteuttaget uppstår. Detta gäller trots att den demografiska utvecklingen, trender på arbetsmarknaden, globaliseringen m.m. ibland kan försvåra denna uppgift. Om finanspolitikens hållbarhet ifrågasätts leder detta till betydande samhällsekonomiska kostnader, särskilt för en liten och öppen ekonomi som Sverige. En&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031182x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;finanspolitik som inte är långsiktigt hållbar leder till att den offentliga skulden växer snabbare än BNP, vilket ökar risken för att fokus måste flyttas från åtgärder som främjar tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuldsanering. Detta var vad som hände i Sverige i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; och som nu sker i ett antal &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som Grekland, Portugal och Irland. En ogynnsam ut- veckling till följd av en oansvarig finanspolitik riskerar att främst drabba svaga grupper i sam- hället, vilket strider mot regeringens fördel- ningspolitiska ambitioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Finanspolitiken bidrar också till stabilitet när den utformas på ett sådant sätt att den dämpar eller åtminstone inte förstärker konjunktur- svängningarna. Stora konjunktursvängningar kan genom s.k. persistenseffekter påverka arbets- kraftsutbudet och kapitalstocken (de byggnader, maskiner, m.m. som behövs i produktionen) negativt under lång tid, vilket är mycket kost- samt för samhällsekonomin.&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Erfarenheten visar dock att finanspolitiken i regel inte bör användas för att finjustera efterfrågan i ekonomin vid normala konjunkturvariationer. I sådana lägen bidrar Riksbanken till att stabilisera ekonomin med hjälp av penningpolitiken. Finanspolitiken medverkar till stabilitet genom att tillåta att skatteinkomster och utgifter varierar över kon- junkturcykeln, dvs. de s.k. automatiska stabili- satorerna tillåts verka fritt. Vidare bidrar de s.k. semiautomatiska stabilisatorerna, främst olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till stabilitet. Därutöver finns det beredskap att stödja penningpolitiken genom finanspolitiska åtgärder vid mer allvarliga konjunkturstörningar. För att det ska finnas utrymme för de automatiska och semiautomatiska stabilisatorerna att verka, och för att upprätthålla beredskap för en aktiv stabi- liseringspolitik, bör det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ligga i linje med överskottsmålet vid ett genomsnittligt resurs- utnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Persistens innebär att en konjunkturell effekt på arbetslösheten eller kapitalstocken tenderar att dröja sig kvar för att endast långsamt klinga av.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p875 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull finanspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft4"&gt;Erfarenheten visar att ett trovärdigt finanspoli- tiskt ramverk med tydliga mål och restriktioner i hög grad bidrar till att finanspolitiken utformas på ett långsiktigt hållbart sätt.&lt;A href="#page_182"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det svenska budgetpolitiska ramverket med en välordnad och stram budgetprocess, ett överskottsmål för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten och ett kommunalt balanskrav har ökat förtroendet för den ekonomiska politiken. Det finans- politiska ramverket syftar både till långsiktig hållbarhet och till att finanspolitiken inte utfor- mas på ett sätt så att den riskerar att bli kort- siktigt destabiliserande. Ramverket hjälper också Sverige att som &lt;NOBR&gt;EU-medlem&lt;/NOBR&gt; efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Det budgetpolitiska ramverket spelar vidare en central roll när storleken på ett reform- utrymme eller besparingsbehov fastställs. Med utgångspunkt i ramverkets mål och restriktioner stäms reformutrymmet eller besparingsbehovet av mot ett antal hållpunkter. En sådan hållpunkt är att en väl avvägd finanspolitik ska säkerställa att överskottsmålet klaras och att utgiftstaket inte överskrids. När reformutrymmet eller besparingsbehovet bedöms ska också det eko- nomiska läget beaktas. Finanspolitiken ska vara väl anpassad till konjunkturläget och i möjligaste mån underlätta Riksbankens arbete med att värna prisstabilitet. Det innebär att det offentliga sparandet temporärt kan avvika från överskotts- målet vid kraftiga konjunktursvängningar utan att detta kommer i konflikt med ramverkets intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror dessutom på hur åtgärderna utformas. Struk- turella reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt och ökar produktionskapaciteten bidrar till att öka det totala utrymmet för permanenta reformer. Slutligen ska en ansvars- full bedömning av besparingsbehovets eller reformutrymmets storlek ta hänsyn till risk- bilden i den ekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen, samt till osäkerheten i såväl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Se regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79&lt;SPAN class="ft234"&gt;)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031183x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;prognoser som i bedömningen av finanspoli- tikens långsiktiga hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft4"&gt;Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en kon- junkturcykel. Att målet är formulerat som ett genomsnitt i stället för som ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliserings- politiska skäl. Om målet var att sparandet ska motsvara 1 procent av BNP varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas för att säkerställa att målet nås. Politiken skulle därmed bli procyk- lisk. Den skulle förstärka konjunktursvängning- arna och de automatiska stabilisatorerna skulle motverkas. Det finns således goda skäl att formulera ett mål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Genomsnittsformuleringen gör det dock svårare att löpande följa upp om finanspolitiken ligger i linje med målet. Då överskottsmålet är formulerat i termer av finansiellt sparande är en naturlig utgångspunkt att finanspolitiken stäms av mot det faktiska finansiella sparandet. En nackdel med detta tillvägagångssätt är att kon- junkturläget inte beaktas. Om exempelvis resursutnyttjandet är högt kommer det faktiska finansiella sparandet att överskatta reform- utrymmet eftersom det finansiella sparandet skulle vara lägre vid ett normalt resursutnytt- jande. Det går med andra ord inte att använda temporärt höga överskott under ekonomiskt goda år för att finansiera permanent högre utgifter eller sänkta skatter. På samma sätt skulle det genomsnittliga sparandet bli för högt om sparandet motsvarade 1 procent av BNP även under utpräglade lågkonjunkturår. Det betyder att konjunkturläget måste beaktas när över- skottsmålet utvärderas och storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Överskottsmålet utvärderas i ett bakåtblick- ande perspektiv, för att se om målet nåtts under den tid det har varit styrande för finanspolitiken. Det görs med ett tioårigt bakåtblickande medel- värde för det finansiella sparandet, där hänsyn tas till det genomsnittliga konjunkturläget under perioden. Överskottsmålet analyseras också i ett framåtblickande perspektiv, som ett underlag för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;en bedömning av det framtida reformutrymmet eller behovet av besparingar.&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;För den framåt- blickande analysen används det strukturella sparandet och ett sjuårigt glidande medelvärde för det finansiella sparandet. Vid bedömningen av sjuårsindikatorn tas även hänsyn till det genomsnittliga konjunkturläget under den period för vilken indikatorn beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;I grund och botten bestäms utrymmet för reformer av den långsiktiga utvecklingen av produktionsförmågan i Sverige som i sin tur bestäms av framför allt antalet arbetade timmar i ekonomin och kapitalstockens utveckling. Sam- tidigt som den långsiktiga produktionsförmågan är avgörande för reformutrymmet och möjlig- heten att vidta nya politikåtgärder, kan politiken i sig också påverka produktionsnivån och där- med reformutrymmet. Exempelvis har de åtgär- der regeringen vidtagit inom ramen för sjuk- försäkringssystemet och ändringar av reglerna för arbetslöshetsersättningen bidragit till att varaktigt öka antalet arbetade timmar och där- med utrymmet för reformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Bedömningen av reformutrymmet görs alltid utifrån en prognos av det finansiella sparandet där det antas att det inte tillkommer några nya diskretionära åtgärder utöver de som redan tidigare beslutats och aviserats, samt de som föreslås och aviseras i den aktuella proposi- tionen. Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan stora strukturella förändringar i ekonomin, inne- bär detta förfarande normalt att skatteintäkterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna minskar något som andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga åtgärder, t.ex. temporära arbetsmarknadspolitiska åtgärder, faller bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft136"&gt;Det tioåriga bakåtblickande medelvärdet för det finansiella sparandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft4"&gt;Syftet med den bakåtblickande analysen är att bedöma om överskottsmålet uppnåtts eller om det finns tendenser till systematiska felaktigheter i finanspolitikens förhållande till överskottsmålet som minskar sannolikheten för att målet ska nås&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Bland annat till följd av rekommendationer från Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen görs fr.o.m. 2010 års ekonomiska vårproposition en tydligare åtskillnad mellan en bakåt- och framåtblickande bedömning av överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;i framtiden. För den bakåtblickande uppfölj- ningen används ett tioårigt medelvärde som beräknas för de tio senaste åren för vilka det finns ett utfall för det offentliga finansiella sparandet, för närvarande åren &lt;NOBR&gt;2001–2010.&lt;/NOBR&gt; Vid bedömningen av detta genomsnitt beaktas även det genomsnittliga konjunkturläget, uttryckt som ett &lt;NOBR&gt;BNP-gap,&lt;/NOBR&gt; under den aktuella perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Sjuårsindikatorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Sjuårsindikatorn är ett sjuårigt centrerat medel- värde för det finansiella sparandet i den offent- liga sektorn. Indikatorn för ett visst angivet år omfattar det finansiella sparandet, justerat för större engångseffekter, det angivna året samt de tre åren före och efter detta år. Det sjuåriga medelvärdet för 2011 omfattar följaktligen sparandet &lt;NOBR&gt;2008–2014,&lt;/NOBR&gt; indikatorn för 2012 omfattar &lt;NOBR&gt;2009–2015,&lt;/NOBR&gt; osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna. Den beaktar även i viss utsträckning konjunkturläget eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Det finns trots det en risk att beräkningen kommer att omfatta flera hög- än lågkonjunkturår, eller tvärtom, vilket i så fall innebär att indikatorn ger en felaktig bild av reformutrymmet eller bespa- ringsbehovet. För att värdera sjuårsindikatorn på ett korrekt sätt måste därför hänsyn tas till konjunkturläget. Om det sjuåriga medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära ett, samtidigt som medelvärdet för &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; under samma period ligger nära noll, är detta en indi- kation på att finanspolitiken är i linje med överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft4"&gt;Ett problem vid bedömningen av hur kon- junkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska, dvs. att perioder med ett lågt resursutnyttjande blir längre och djupare i lågkonjunkturer än perioderna med högt resurs- utnyttjande i högkonjunkturer. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen leder exempel- vis till negativa &lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;/NOBR&gt; som är mycket stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 4.1). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när kon- junkturen åter vänder uppåt. Om &lt;NOBR&gt;BNP-gapen&lt;/NOBR&gt; inte är noll i genomsnitt över en konjunktur- cykel kan inte sjuårsindikatorn justeras fullt ut för konjunkturen om den ska vara en god indi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;kator för överskottsmålet. Vid bedömningen av det potentiella reformutrymmets eller bespa- ringsbehovets storlek bör därför vikt även läggas vid de ojusterade indikatorvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Erfarenheten från de senaste åren visar att de offentliga finanserna kan försämras snabbt när tillväxten försvagas. Från 2007 till 2009 mins- kade det finansiella sparandet från 3,6 &lt;NOBR&gt;till-0,9&lt;/NOBR&gt; procent av BNP. Samtidigt visar en utvärdering av regeringens prognoser för det finansiella spar- andet det kommande budgetåret att det genom- snittliga absoluta felet uppgick till nästan 2 pro- cent av BNP &lt;NOBR&gt;2000–2010.&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Eftersom beräk- ningen av sjuårsindikatorn för 2012 omfattar fem prognosår är storleken på reformutrymmet eller besparingsbehovet baserad på denna indi- kator osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;Det strukturella sparandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Det strukturella sparandet visar hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. I regeringens beräkning av det strukturella sparandet justeras det finansiella sparandet för konjunkturläget, men även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finan- serna, även om ett underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge. En nackdel med det strukturella sparandet är att bedöm- ningen av detta kan göras på flera olika sätt och att det inte ens i efterhand fastställs ett exakt utfall (se fördjupningsrutan Alternativa bedöm- ningar av det strukturella sparandet i 2011 års ekonomiska vårproposition, (prop. 2010/11:100 s. 197 f.). En annan nackdel med det strukturella sparandet som indikator för överskottsmålet är att &lt;NOBR&gt;BNP-gapen&lt;/NOBR&gt; inte behöver vara noll igenom- snitt över en konjunkturcykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;Det finns flera metoder för att beräkna det strukturella sparandet. Regeringens metod byg- ger på att det finansiella sparandet justeras utifrån en uppskattning av resursutnyttjandet, uttryckt som ett &lt;NOBR&gt;BNP-gap,&lt;/NOBR&gt; och en bedömning av hur känsliga de offentliga finanserna är för förändringar i resursutnyttjandet. I beräkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;används för närvarande en budgetelasticitet på 0,55, vilket innebär att om ett negativt &lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;/NOBR&gt; ökar med 1 procentenhet försämras det finan- siella sparandet med 0,55 procent av BNP. Storleken på denna budgetelasticitet ligger i linje med OECD:s senaste beräkningar för Sverige. Det innebär exempelvis att om det faktiska finansiella sparandet är &lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; procent av BNP, och &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; bedöms vara &lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; procent av potentiell BNP, uppgår det strukturella sparandet till 0,75 procent av BNP &lt;NOBR&gt;(-2&lt;/NOBR&gt; + 0,55 * 5 = 0,75).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Även om man bortser från prognososäker- heten för det finansiella sparandet är beräk- ningen av det strukturella sparandet förknippad med stor osäkerhet. För det första är bedöm- ningen av resursutnyttjandet osäker. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess historiska och framtida värden. Ofta revideras synen på &lt;NOBR&gt;BNP-gapen&lt;/NOBR&gt; såväl bakåt som framåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik för faktisk BNP. För det andra är även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet osäker. Bedömningen bygger på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod. Varje enskild konjunktur- förändring har dock egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga historiska utvecklingen. En exportledd efterfrågeökning i ekonomin ger exempelvis en mindre ökning av skatteintäkterna än en lika stor efterfrågeökning som beror på ökad inhemsk privat konsumtion. De offentliga finansernas konjunkturkänslighet kan även påverkas av strukturella reformer, vilket inte återspeglas i historiska tidsserier. Sammantaget innebär detta att bedömningar av det strukturella sparandet är osäkra och att olika bedömningar gjorda vid en och samma tidpunkt kan variera relativt mycket såväl för historiska som för framtida år (se vidare fördjupningsrutan Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;hänsyn till konjunkturläget, trots de svårigheter detta innebär. Av detta skäl används inte en enskild indikator för att fastställa storleken på reformutrymmet eller besparingsbehovet. I stället görs en samlad bedömning av de två indi- katorerna (sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet) med hänsyn tagen till det aktuella konjunkturläget och risken för att utvecklingen blir en annan än vad som förutsetts.&lt;A href="#page_185"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Principer för avstämning av finans- politiken mot utgiftstaket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restrik- tionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs flera år innan budgetåret till budgetårets utgång. Det är obligatoriskt för regeringen att föreslå utgifts- tak för det kommande tredje året, förutsatt att det inte redan har fattats ett beslut för detta år. Nivån på utgiftstaket regleras emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Utgiftstakets nivå är ett uttryck för reger- ingens syn på hur det offentliga åtagandet mätt i utgiftstermer ska utvecklas. Samtidigt är den grundläggande idén bakom utgiftstaket att i hög grad frigöra diskussionen om det totala utrym- met för statliga utgifter från diskussionen om vilka enskilda utgiftsförändringar som är nöd- vändiga eller angelägna. En meningsfull utgifts- begränsning måste på ett eller annat sätt utgå från en övergripande tanke om hur den offent- liga sektorn ska förhålla sig till den totala produktionen i landet. Nivån på utgiftstaket är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget och nivån på ett nytt tak bör därmed överensstämma med synen på hur stort ett rimligt skatteuttag kan vara utan att de samhällsekonomiska kost- naderna blir för höga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Olika politiska majoriteter kommer att ha olika beve- kelsegrunder till nivån på de offentliga utgif- terna. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivå på utgiftstaket till en i förväg bestämd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;Viktigt med samlad bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft4"&gt;Det finns således en betydande osäkerhet kring de indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet. Eftersom målet är formulerat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel måste analysen med nödvändighet ändå ta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p328 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen menar att användningen av flera indikatorer gör uppföljningen av överskottsmålet och bedömningen av reformutrymmet otydlig. Regeringen menar dock att det inte finns en enskild indikator som på ett perfekt sätt mäter måluppfyllelsen, och att det dessutom är viktigt att väga in flera olika faktorer vid uppföljningen och göra en samlad bedömning. En mer mekanisk uppföljning riskerar enligt regeringens mening att leda politiken fel (se vidare avsnitt 12).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;formel. Det är emellertid viktigt att regeringen, i samband med att utgiftstakets nivå för ett nytt år föreslås, beskriver hur taket förhåller sig till andra makroekonomiska storheter och tydligt motiverar vilka avväganden som lett fram till den föreslagna nivån. Lämpliga bestämningsfaktorer vid fastställandet av utgiftstakets nivå för ett nytt år är utgiftstakets relation till överskottsmålet, utvecklingen av de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP, budgeteringsmarginalens storlek och utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;Utgiftstakets relation till överskottsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Utgiftstaket är ett viktigt verktyg för att uppnå överskottsmålet. Med utgångspunkt i progno- serna för den offentliga sektorns inkomster och de utgifter som inte ingår under utgiftstaket (i första hand utgifter i kommuner och landsting), går det att beräkna en nivå på utgiftstaket som är konsistent med ett offentligt sparande i linje med överskottsmålet. Beräknat på detta sätt visar utgiftstaket hur höga de beräknade takbegrän- sade utgifterna kan bli utan att det finansiella sparandet sjunker under den målsatta nivån. Om beräkningen i stället resulterar i ett utgiftstak som är lägre än de beräknade takbegränsade utgifterna visar denna skillnad hur mycket lägre de takbegränsade utgifterna måste bli för att sparandet ska uppnå målsatt nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;I praktiken är det emellertid knappast meningsfullt att mekaniskt härleda en exakt nivå på utgiftstaket. För det första visar erfarenheten att prognoserna för de offentliga finanserna att kommer att genomgå revideringar efter tid- punkten för utgiftstakets fastställande. När det sker kan det medföra en förändring av den utgiftsbegränsning som ett redan fastställt utgiftstaket utgör i förhållande till överskotts- målet. En orsak till att sambandet mellan de tak- begränsade utgifterna och det finansiella sparan- det inte är mekaniskt är det faktum att föränd- rade priser och löner tenderar att påverka de tak- begränsade utgifterna mer än det finansiella sparandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;För det andra skulle det vara nödvändigt att ta hänsyn till framtida skatteförändringar vid fast- ställandet av utgiftstaket. En grundläggande tanke bakom utgiftstaket är att skattehöjningar inte motiverar en höjning av redan fastslagna tak. I annat fall skulle utgiftstaket inte ha någon&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;begränsande effekt på det offentliga åtagandet och skatteuttagets storlek. För att förändringar i skattesystemet ska få fullt genomslag på utgifts- takets nivå måste de i detalj vara kända när utgiftstaket fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Normalt sett bör utgiftstakets nivå bestäm- mas så att överskottsmålet nås även om de tak- begränsade utgifterna slutligen skulle bli lika höga som utgiftstaket. Sambandet mellan utgiftstak och finansiellt sparande i offentlig sektor bör emellertid betraktas som en bestäm- ningsfaktor bland andra än som ett sätt att mekaniskt beräkna en nivå på utgiftstaket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft126"&gt;Utvecklingen av utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft4"&gt;Utgiftstaket omfattar större delen av utgifterna i staten och ålderspensionssystemet. Tillsammans med utgifterna i kommunerna och landstingen utgör de nästan samtliga utgifter i den offentliga sektorn. Det är denna utgiftsnivå, tillsammans med överskottsmålet, som i slutändan är avgörande för hur stora de samlade skatteintäk- terna behöver vara. De flesta skatter ger upphov till välfärdsförluster som måste vägas mot nyttan av de utgifter som skatterna finansierar. Utgiftstaket bör därför över tiden sättas i sam- klang med regeringens ambitioner för skatte- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft136"&gt;Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens minsta storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft4"&gt;Grunden i budgetarbetet är en bedömning av den förväntade utvecklingen av de statliga utgif- terna vid en oförändrad politik. Även om nivån på utgiftstaket i första hand bestäms i samklang med beräknade inkomster och överskottsmål, bör det finnas en kontinuitet i utgiftsutveck- lingen för att minska risken för ryckighet och svåra planeringsförhållanden i den offentliga verksamheten. Bra prognoser över den kom- mande utgiftsutvecklingen ger dessutom i god tid en indikation på om de faktiska utgifterna riskerar att öka mer än vad som kan anses över- ensstämma med de finanspolitiska målen. En grundlig genomgång av den förväntade utgifts- utvecklingen och aviserade reformer på utgifts- sidan är således nödvändig, för att få en upp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;fattning om vilka utgifter som ryms inom den tänkta ramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Om det finns risk för att utgiftstaket kommer att överskridas, är regeringen enligt budgetlagen skyldig att vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder för att undvika detta. Av denna anled- ning bör det finnas en budgeteringsmarginal under utgiftstaket. Marginalen ska i första hand fungera som en buffert om utgifterna på grund av bl.a. konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat. Budgeterings- marginalen ger på så sätt utrymme för de auto- matiska stabilisatorerna att verka på budgetens utgiftssida. Riktlinjen för budgeteringsmargina- lens storlek är regeringens bedömning av hur stor budgeteringsmarginalen minst behöver vara för att enbart hantera osäkerheter till följd av konjunkturutvecklingen. Enligt riktlinjen bör budgeteringsmarginalen uppgå till minst 1 pro- cent av de takbegränsade utgifterna innevarande år (2011), minst 1,5 procent år t+1 (2012) och minst 2 procent år t+2 (2013). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2014) och för t+4 (2015) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna.&lt;A href="#page_187"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Utöver utgiftsförändringar till följd av för- ändrade makroekonomiska förutsättningar bör budgeteringsmarginalen även kunna tas i anspråk för utgiftsreformer och andra utgifter som inte är en följd av den makroekonomiska utveck- lingen, om dessa utgiftsförändringar är förenliga med överskottsmålet och med behovet av en säkerhetsmarginal under utgiftstaket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Utvecklingen av utgiftstaket i fasta priser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft4"&gt;De statliga utgifterna redovisas i normala fall i nominella termer. Det betyder att en förändring av utgiftsnivån mellan två år består av dels en volymkomponent (förändringen i fasta priser), dels en priskomponent. Volymkomponenten visar om staten växer eller krymper t.ex. i termer av årsarbetskrafter, kontorsyta eller antal års- personer som erhåller transfereringar. Denna bestämningsfaktor visar således hur det samlade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;utrymmet för den statliga verksamheten utvecklas över tiden. Det är ett komplement till att relatera utgiftstaket till BNP, som visar hur utgiftstaket utvecklas i förhållande till ekonomin i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Uppföljning av överskottsmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft136"&gt;Det bakåtblickande tioårssnittet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2001–2010&lt;/NOBR&gt; motsvarade det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt 0,8 procent av BNP (se tabell 4.1). Sparandet låg med andra ord något under målsatt nivå. Under samma period var det genomsnittliga &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; dock &lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt; procent av potentiell BNP. Justeras det tioåriga genomsnittet med den av regeringen använda elasticiteten för det offentliga sparandet med avseende på &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; (0,55) och det genomsnittliga &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; under perioden, hamnar det bakåtblickande tioårssnittet på 1,4 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;En samlad bedömning av dessa två värden indikerar att det finansiella sparandet igenom- snitt har varit något högre än överskottsmålet under den ovannämnda perioden. Härav följer att den bakåtblickande analysen inte pekar på några systematiska fel i bedömningen av finans- politikens inriktning som kan påverka målupp- fyllelsen framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Framåtblickande analys av måluppfyllelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft4"&gt;I tabell 4.1 redovisas de indikatorer som används för att stämma av reformutrymmet eller bespa- ringsbehovet mot överskottsmålet. Vid beräk- ningen av indikatorerna har de reformer för 2012 som föreslås och aviseras i denna proposition beaktats. Dessa reformer beräknas försämra det finansiella sparandet med ca 15 miljarder kronor 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Bilaga 4 till 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;innehåller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;regeringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;riktlinje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;budgeteringsmarginalens storlek.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031188x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft102"&gt;Tabell 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft50"&gt;Procent av BNP respektive potentiell BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td107"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td168"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;Finansiellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td149"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td107"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;Bakåtblickande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft77"&gt;tioårssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p896 ft52"&gt;Konjunkturjusterat&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;Sjuårsindikatorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td168"&gt;&lt;P class="p896 ft52"&gt;Konjunkturjusterat&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft52"&gt;Strukturellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td165"&gt;&lt;P class="p47 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;Sjuårssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;Bakåtblickande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td165"&gt;&lt;P class="p175 ft10"&gt;tioårssnitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p897 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Den konjunktur- justerade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft13"&gt;Sjuårsindikatorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft65"&gt;Sjuårsindikatorn är 0,5 procent av BNP 2011 (se tabell 4.1). Den ökar sedan till 0,7 procent av BNP 2012. För 2012 beräknas indikatorn på sparandet under &lt;NOBR&gt;2009–2015,&lt;/NOBR&gt; dvs. endast på två utfallsår. Om resursutnyttjandet under respek- tive sjuårsperiod beaktas pekar indikatorn på ett sparande som ligger mer än en procentenhet över målet. Under dessa perioder är nämligen det sjuåriga glidande medelvärdet för &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; kraftigt negativt. Vid bedömningen av det kon- junkturjusterade indikatorvärdet måste dock hänsyn tas till att de stora negativa &lt;NOBR&gt;BNP-gapen&lt;/NOBR&gt; under innevarande lågkonjunktur med stor sannolikhet inte kommer att motsvaras av lika stora positiva gap under åren efter prognos- perioden. Av detta skäl bör inte värdet på den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn beaktas fullt ut. En sammantagen bedömning av den ojusterade och konjunkturjusterade sjuårsindi- katorn, där lika stor vikt tillmäts båda värdena, pekar på ett sparande som ligger över överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft13"&gt;Det strukturella sparandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft65"&gt;Det strukturella sparandet är 1,5 procent av BNP 2011 för att sedan stärkas &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; (se tabell 4.1). Även denna indikator visar således på ett sparande som ligger väl över 1 procent av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;BNP 2011, och som fortsätter att öka åren där- efter. Det strukturella sparandet uppgår till 2,0 procent av BNP 2012 och till 2,4 respektive 3,0 procent av BNP 2013 och 2014. År 2015 för- väntas det strukturella sparandet motsvara 3,7 procent av BNP. Ett skäl till att det strukturella sparandet gradvis stärks under åren efter 2012 är att inga nya finanspolitiska beslut förutsätts i beräkningen av det strukturella sparandet under denna period. Osäkerheten är betydande i en bedömning som sträcker sig över en så lång tids- horisont.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bedömning av reformutrymmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft130"&gt;Bedömning av reformutrymmet utifrån indikatorerna för uppföljning av överskottsmålet med hänsyn tagen till osäkerheten i bedömningen och riskbilden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;De två framåtblickande indikatorerna som regeringen använder för att följa upp över- skottsmålet visar att det finansiella sparandet, med hänsyn tagen till konjunkturläget, varaktigt ligger högre än vad överskottsmålet kräver. Det finns dock ett antal osäkerheter i de indikatorer som används ovan. Exempelvis har Finanspoli- tiska rådet visat att prognososäkerheten i finan- siellt sparande för &lt;NOBR&gt;2000&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; är så stor som +/- 2 procentenheter redan för innevarande år.&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Bedömningen av det strukturella sparandet är också osäker. Beräkningar visar att det inte är ovanligt att det strukturella sparandet för ett utfallsår i efterhand justeras med mer än en procentenhet (se fördjupningsrutan Bedöm- ningen av strukturellt sparande är osäker). Den genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta respektive högsta bedömningen av strukturellt sparande för ett enskilt utfallsår uppgick under &lt;NOBR&gt;2000&lt;SPAN class="ft131"&gt;-&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; till hela 2 procent av BNP. Om det strukturella sparandet i efterhand skulle komma att revideras ned i den storleksordningen skulle det inte finnas något reformutrymme alls för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 1.1.3 i Finanspolitiska rådets rapport 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031189x1.jpg" style="width:653px;height:983px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p904 ft63"&gt;Bedömningen av det strukturella sparandet är osäker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft65"&gt;Överskottsmålet är definierat som att det finan- siella sparandet ska uppgå till 1 procent igenom- snitt över en konjunkturcykel. Som konstateras i avsnitt 4.1.2 gör denna formulering av målet att det inte bara går att titta på hur det faktiska finansiella sparandet utvecklas över tiden, utan också att konjunkturläget måste vägas in vid uppföljningen. Då det inte finns en enskild indi- kator som på ett perfekt sätt mäter målupp- fyllelsen med hänsyn tagen till konjunkturläget, använder regeringen två olika indikatorer för detta ändamål vid den framåtblickande uppfölj- ningen av överskottsmålet: sjuårsindikatorn och strukturellt sparande. Dessa indikatorer har olika för- och nackdelar, vilket utförligt redogörs för i avsnitt 4.1.2. En nackdel som anförs avseende det strukturella sparandet är att det ofta revi- deras kraftigt i efterhand. Nedan görs en syste- matisk genomgång av i vilken utsträckning bedömningen av det strukturella sparandet &lt;NOBR&gt;2000–2012&lt;/NOBR&gt; har ändrats över tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft65"&gt;Bedömningen av det strukturella sparandet kan göras på många olika sätt. Regeringen använder sedan flera år en s.k. aggregerad ansats för att beräkna det strukturella sparandet. Enligt denna justeras det faktiska finansiella sparandet, korrigerat för engångseffekter och extraordinära kapitalinkomstskatter, för variationer i resurs- utnyttjandet mätt med &lt;NOBR&gt;BNP-gapet,&lt;/NOBR&gt; multiplicerat med den s.k. budgetelasticiteten, 0,55. Denna metod är vanlig och används även av EU kom- missionen, OECD och IMF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;I diagram 4.1 visas samtliga bedömningar av det strukturella sparandet för &lt;NOBR&gt;2000–2010&lt;/NOBR&gt; som publicerats i budgetpropositioner och ekono- miska vårpropositioner från budgetproposi- tionen för 2002 till budgetpropositionen för 2012 som gjorts för år där utfallet för det faktiska finansiella sparandet var känt (de svarta punkterna). Den heldragna linjen visar medel- värdet för dessa bedömningar, medan de streck- ade kurvorna visar ett 95 procentigt konfidens- intervall. Detta konfidensintervall är beräknat utifrån den genomsnittliga standardavvikelsen för samtliga observerade bedömningar, som är ca 0,5 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft65"&gt;Att utfallet för det finansiella sparandet var känt när bedömningen gjordes innebär att den osäkerhet som finns i prognosen för det finan- siella sparandet inte påverkar bedömningarna i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;diagram 4.1. Variationen beror således i första hand på skilda bedömningar av resursutnytt- jandet, och i mindre utsträckning på skillnader i bedömningen av hur resursutnyttjandet påverkat de offentliga finanserna och på att utfallet för det finansiella sparandet och BNP reviderats i efter- hand i Nationalräkenskaperna. Trots detta är avståndet mellan de streckade kurvorna ca 1,9 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft49"&gt;Diagram 4.1 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet är känt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr40 td40"&gt;&lt;P class="p172 ft89"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft65"&gt;När regeringen använder bedömningen av det strukturella sparandet i ett framåtblickande perspektiv för att avgöra hur den föreslagna finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet tillkommer ytterligare osäkerhet eftersom det faktiska finansiella sparandet, som utgör grun- den för beräkningen av det strukturella sparan- det, måste prognostiseras. Finanspolitiska rådet visar i sin senaste rapport att prognososäker- heten i det faktiska finansiella sparandet är bety- dande, även om man rensar för effekten av ny politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;När prognoshorisonten utsträcks längre än ett år försvåras analysen av att regeringens progno- ser endast baseras på redan beslutad eller aviserad finanspolitik. Det innebär att prognoser som sträcker sig längre än det närmast tillkommande budgetåret ofta ändras på grund av att finans- politiken läggs om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Diagram 4.2 visar de bedömningar av det strukturella sparandet &lt;NOBR&gt;2002–2012&lt;/NOBR&gt; som baserats på en prognos för det finansiella sparandet där finanspolitiken var känd. Av diagrammet fram- går att spridningen mellan de olika bedömning- arna inte avviker påtagligt från bedömningarna som gjorts med ett känt finansiellt sparande. Avståndet mellan de streckade kurvorna som anger ett 95 procentigt konfidensintervall är nu&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031190x1.jpg" style="width:649px;height:969px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft65"&gt;ca 1,8 procent av BNP. Ett skäl till att spridningen inte ökar då bedömningen baseras på en prognos för det finansiella sparandet är att antalet observationer är begränsat. För varje år görs endast tre bedömningar av det strukturella sparandet som bygger på en prognos där finans- politiken är känd. En sådan bedömning görs första gången i budgetpropositionen för det aktuella året, och sedan ytterligare två gånger i den därpå följande ekonomiska vårpropositionen och den därpå följande budgetpropositionen. Eftersom dessa bedömningar görs under loppet av ett år är det rimligt att förvänta sig en relativt hög grad av samstämmighet i de olika bedöm- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft49"&gt;Diagram 4.2 Bedömningar av det strukturella sparandet när det finansiella sparandet prognostiserats men finans- politiken är känd&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t104"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p172 ft236"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td182"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td182"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td88"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p907 ft112"&gt;Sammanfattningsvis visar denna analys att beräkningen av det strukturella sparandet är för- knippad med betydande osäkerhet. En slutsats av detta är att det är viktigt att väga in denna osäkerhet när denna indikator används för att följa upp överskottsmålet. Denna osäkerhet ska däremot inte tas som intäkt för att det struk- turella sparandet inte ska användas som en indikator vid sidan av sjuårsindikatorn för att följa upp överskottsmålet. Även sjuårsindikatorn är förknippad med betydande osäkerhet efter- som den på ett mer trubbigt sätt än det struktu- rella sparandet beaktar konjunkturläget. Att bara stämma av överskottsmålet mot det faktiska finansiella sparandet är heller inget rimligt alter- nativ eftersom konjunkturens inverkan då inte alls beaktas. Variabiliteten i det finansiella sparandet till följd av konjunkturens inverkan är minst lika stor som osäkerheten i det struktu- rella sparandet. Även om synen på det struktu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft112"&gt;rella sparandet för enskilda år ofta ändras i efter- hand finns det, med andra ord, ingen annan indikator som på ett mer konsistent sätt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunk- turläget, vilket är viktigt vid uppföljningen av överskottsmålet. Eftersom det strukturella sparandet dessutom är den enda av indikatorerna som kan beräknas för det sista prognosåret är det även ett viktigt underlag för regeringens bedömning av utgiftstakets nivå detta år. Därut- över används förändringen av det strukturella sparandet som en grov indikator på hur expansiv eller kontraktiv finanspolitiken är enskilda år i avsaknad av rimliga alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Osäkerheten kring den framtida ekonomiska utvecklingen gör att det i dagsläget är extra angeläget att tills vidare upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Histo- riska erfarenheter visar att de direkta kostnaderna för att rädda det finansiella systemet för ett land i kris kan vara mycket stora, över 50 procent av BNP (se fördjupningsrutan Vad kostar en kris?). Under &lt;NOBR&gt;1990-talskrisen&lt;/NOBR&gt; uppgick de direkta kostnaderna i Sverige till mellan 3,6 och 6,4 procent av BNP. De totala kostna- derna till följd av en allvarlig kris är dock betyd- ligt större än så. För ett land som genomgått en allvarlig kris har i genomsnitt den reala stats- skulden ökat med hela 86 procent tre år efter krisen. Dessa siffror visar visserligen att det inte är möjligt att undvika stora underskott i det finansiella sparandet i händelse av en kris i det finansiella systemet enbart genom att upprätt- hålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finan- serna.&lt;A href="#page_191"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Däremot kan sådana marginaler bidra till att stärka förtroendet för att den förda politiken inte spär på problemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Ett ytterligare argument för att i detta läge upprätthålla goda säkerhetsmarginaler är att det finansiella sparandet i Sverige i dagsläget är betydligt lägre än vad det var vid ingången till finanskrisen som inleddes 2008 (se avsnitt 1.5.1). Regeringen anser mot denna bakgrund att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande genom att genomföra angelägna struktur- och välfärdsreformer, än att tvingas till nedskärningar om de negativa riskerna skulle realiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft136"&gt;Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till konjunkturläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft4"&gt;Samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna måste upprätthållas bör finanspolitiken inte vara för åtstramande efter- som resursutnyttjandet i utgångsläget är svagt och antas försvagas ytterligare 2012. Prognosen för BNP och sysselsättning talar å ena sidan för att det skulle kunna vara motiverat att låta finanspolitiken vara något mer expansiv. Å andra sidan talar den negativa riskbilden för att det nu&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;är extra angeläget att upprätthålla goda säker- hetsmarginaler i de offentliga finanserna. Det är en svår avvägning vilken vikt som i nuvarande läge ska läggas vid att upprätthålla säkerhets- marginaler i de offentliga finanserna och vilken vikt som ska läggas vid att inte ha en för åtstram- ande finanspolitik när resursutnyttjandet på arbetsmarknaden fortfarande är svagt. Med hän- syn till den mycket osäkra situationen i om- världen bedömer regeringen att det för när- varande är överordnat att upprätthålla säkerhets- marginaler i de offentliga finanserna. Fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv 2012 väger inte alls lika tungt som riskerna för att finansmarknaderna kan tappa förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet och de kon- sekvenser för svensk arbetsmarknad detta skulle kunna medföra (se fördjupningsrutan Vad bestämmer offentlig skuldutveckling). Samtidigt stärks efterfrågan till följd av att budgetens automatiska stabilisatorer tillåts verka fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft126"&gt;Bedömning av reformutrymmet med hänsyn tagen till finanspolitikens långsiktiga hållbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;När reformutrymmet läggs fast är det viktigt att ta hänsyn till om finanspolitiken är hållbar i ett längre tidsperspektiv. Bedömningar av finans- politikens långsiktiga hållbarhet görs fortlöpande i regeringskansliet och publiceras normalt i den ekonomiska vårpropositionen. Långsiktiga fram- skrivningar av de offentliga finanserna är dock förknippade med betydande osäkerhet. Det är därför viktigt att bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet utgår från flera möjliga utvecklingsförlopp och att en samlad bedömning görs utifrån dessa. Bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition var att finans- politiken var långsiktigt hållbar. Eftersom bedömningen av BNP:s långsiktiga tillväxttakt och nivå endast ändrats marginellt jämfört med vårpropositionen och de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition är relativt begränsade, är den samlade bedömningen allt- jämt att finanspolitiken är hållbar på lång sikt. En ny bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet kommer att göras i 2012 års ekonom- iska vårproposition.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p307 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Regeringen förfogar också över en stabilitetsfond för finansiering av eventuella stödinsatser (se avsnitt 1.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;Samlad bedömning av reformutrymmet 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en rad reformambitioner. Dessa villkorades av att det kunde säkerställas att viktiga reformer inom prioriterade välfärds- områden kunde säkras, att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det fanns ett varaktigt reformutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att en stor del av reformambitionerna för mandatperioden skulle kunna genomföras redan under 2012 och 2013. Med hänsyn till riskbilden underströks dock att en förnyad bedömning skulle göras av reform- utrymmet i budgetpropositionen för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än den som ligger i huvudscenariot, där syssel- sättningen allvarligt riskerar att försvagas, måste det finnas utrymme att vidta ytterligare åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonom- iska utvecklingen. Det måste också finnas utrymme att kunna hantera en betydligt mer besvärlig situation på de finansiella marknaderna. Sådana åtgärder kan endast vidtas om det finns tillräckliga buffertar. Det säkerställer att det finansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgifts- taket inte äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft4"&gt;Regeringens bedömning är att de reform- ambitioner som beskrevs i budgetpropositionen för 2011 fortfarande kan genomföras under mandatperioden. Behovet av att i detta läge upprätthålla tillräckliga säkerhetsmarginaler, samtidigt som det nya konjunkturläget kräver utrymme för andra typer av åtgärder, innebär dock att vissa av reformambitionerna kan genomföras först senare under mandatperioden än vad som bedömdes vara möjligt i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget be- döms ett reformutrymme om ca 15 miljarder kronor, varav en del avser tillfälliga satsningar för att möta effekterna av nedgången, vara välavvägt för 2012. Detta innebär att finanspolitiken blir något åtstramande mellan 2011 och 2012 mätt som förändring i det strukturella sparandet. Bedömningen är dock att denna strategi väsentligt ökar möjligheterna att kunna hantera en betydligt mer besvärlig utveckling än den som antas i denna proposition. I en redan osäker situation bidrar det också till att hushåll och företag inte känner osäkerhet kring de offentliga finansernas hållbarhet. Det är viktigt att hushåll&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;och företag i detta läge kan förvänta sig att finanspolitiken bedrivs på ett ansvarsfullt sätt och att det inte kommer att krävas nedskär- ningar i trygghetssystemen, välfärden eller stora skattehöjningar för att de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Finanspolitikens effekter på efterfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft4"&gt;Förändringen i det faktiska finansiella sparandet är ett grovt mått på den offentliga sektorns effekter på efterfrågan. Förändringen kan delas in i tre bakomliggande faktorer: automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåverkande faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Vid en konjunkturnedgång sjunker skatte- inkomsterna, medan utgifterna för exempelvis arbetslöshetsersättning ökar. Detta innebär att de offentliga finanserna försvagas, samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Det omvända gäller vid en konjunkturförstärkning. På detta sätt bidrar finanspolitiken genom de automatiska stabilisatorerna till att dämpa konjunktursväng- ningarna utan att några särskilda beslut behöver fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Med diskretionär finanspolitik avses den direkta effekt nya finanspolitiska åtgärder har på det finansiella sparandet. Sänkningen av mer- värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster är ett exempel på en åtgärd som direkt påverkar det finansiella sparandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;De offentliga finanserna påverkas också av en rad andra faktorer än de automatiska stabilisa- torerna och den diskretionära finanspolitiken i statens budget. Exempel på sådana faktorer är förändringar i de offentliga kapitalinkomsterna och ränteutgifterna till följd av förändringar av den offentliga sektorns tillgångar och skulder och förändringar i ränteläget, kommunala beslut som påverkar denna sektors finanser, samt övriga faktorer som &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxtens&lt;/NOBR&gt; samman- sättning, förändringar i transfereringsutgifterna på grund av förändringar av demografin och beteenden, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031193x1.jpg" style="width:649px;height:980px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft63"&gt;Vad kostar en kris?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft65"&gt;Erfarenheter från finansiella kriser i Sverige och vår omvärld visar hur viktigt det är med ett starkt offentligfinansiellt utgångsläge. Vanliga konjunkturnedgångar sätter press på de offent- liga finanserna genom effekten från automatiska stabilisatorer och eventuell diskretionär finans- politik. Finansiella kriser kräver dessutom ofta räddningsaktioner riktade mot systemviktiga finansiella företag. Om inte sådana aktioner genomförs kan en &lt;NOBR&gt;icke-fungerande&lt;/NOBR&gt; banksektor få en så stor dämpande effekt på handel och investeringar att den ekonomiska aktiviteten faller kraftigt. Finansiella kriser går ofta hand i hand med förändrade tillgångspriser, på t.ex. fastigheter, vilket även det kan ge en utdragen negativ effekt på den ekonomiska aktiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft49"&gt;Diagram 4.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft50"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t105"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p913 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p913 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p913 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p913 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr51 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td136"&gt;&lt;P class="p24 ft75"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p914 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-35&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p523 ft52"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td136"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td65"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td289"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p317 ft54"&gt;Källa: Eurostat&lt;SPAN class="ft237"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft65"&gt;Som ett exempel på skillnaden mellan en vanlig konjunkturnedgång och en nedgång med en samtida finansiell kris visar diagram 4.3 den offentliga sektorns finansiella sparande i Sverige och Irland. Fram till 2006 utvecklades sparandet på ett likartat sätt, även om Sverige under mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade kvardröjande effekter av den tidigare bankkrisen. Under 2008 och 2009 var dock fallet i sparandenivån mycket kraftigare i Irland till följd av stödet till den irländska banksektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Mot bakgrund av den finansiella turbulens som har påverkat den ekonomiska utvecklingen de senaste åren är det viktigt att studera effekterna av finansiella kriser på den offentliga sektorns finanser. Detta kan göras genom en beräkning av kostnaderna för finansiella kriser som inträffat runt om i världen. Erfarenheterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;visar att bankkriser inträffar med ca &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; års mellanrum. Även om ekonomierna har ut- vecklats och blivit mer sofistikerade de senaste 200 åren har det hittills visat sig ogörligt att undvika bankkriser. Exempelvis har de flesta länder i Europa upplevt en eller två bankkriser från 1945 fram till den senaste krisen.&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft65"&gt;När en finansiell kris inträffat har den alltid medfört en betydande tillbakagång i landets BNP. I vissa fall har &lt;NOBR&gt;BNP-nivån&lt;/NOBR&gt; återgått till den ursprungliga trenden efter krisen, i andra fall har &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; återhämtat sig men trenden hamnat på en lägre nivå. Båda dessa utvecklingar leder till betydande kostnader i form av förlorad produktion. För kriser utan permanent effekt på BNP uppskattas den sammanlagda förlusten i produktion i genomsnitt uppgå till motsvarande 19 procent av startårets BNP. För kriser med bestående effekt uppskattas den sammanlagda förlorade produktionen uppgå till i genomsnitt knappt 160 procent av BNP. Genomsnittet för samtliga kriser beräknas till ca 65 procent av BNP. Det handlar alltså om ett ackumulerat bortfall motsvarande åtta månaders produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft65"&gt;Finansiella kriser leder nästan alltid till snabbt och kraftigt minskade skatteintäkter, samtidigt som statens utgifter ökar till följd av automatiska stabilisatorer och kontracyklisk finanspolitik. Vidare stiger ofta räntekostnaderna till följd av försämrad kreditvärdighet och stigande risk- premier. Följden av detta blir en stigande skuld och än högre räntekostnader. I genomsnitt har under modern tid ett lands reala statsskuld ökat med 86 procent tre år efter en finansiell kris.&lt;A href="#page_193"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Till viss del beror ökningen av statsskulden på utgifter i samband med räddningsaktioner. Upp- skattningen av kostnaderna för dessa är osäker, bl.a. då det är svårt att hitta en lämplig mätmetod och att avgränsa den relevanta tidsperioden. Den svenska bankkrisen under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; beräknas ha kostat mellan motsvarande 3,6 och 6,4 procent av BNP. Då ett bankövertagande följt av en senare försäljning i vissa fall kan vända netto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Bedömningarna av krisers frekvens och kostnader i denna för- djupningsruta är hämtade från Reinhardt och Rogoff, Annorlunda nu, SNS förlag 2010 och An assessment of the economic impact of stronger capital and liquidity requirements, Bank for International Settlement 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Utöver den direkta effekten på statsskulden kan det också finnas en uppgång i de statsgaranterade skulderna och effekter på kommunernas finanser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031194x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft65"&gt;kostnaden till en nettointäkt ska beräkningarna tolkas mycket försiktigt. Oavsett detta medför ett bankövertagande nästan alltid en åtminstone temporärt stor kassamässig belastning på statens budget. Det är ännu för tidigt att beräkna kost- naderna för de pågående finansiella kriserna. Uppskattningar för några av bankkriserna under &lt;NOBR&gt;1970–90-talet&lt;/NOBR&gt; pekar på räddningskostnader i storleksordningen &lt;NOBR&gt;2–55&lt;/NOBR&gt; procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Sammanfattningsvis visar erfarenheterna dels att finansiella kriser är ett återkommande feno- men, dels att kostnaderna är höga när de inträf- far. Regeringen har av denna anledning inrättat en stabilitetsfond som på sikt ska uppgå till i genomsnitt 2,5 procent av BNP. Fonden ska användas för att finansiera stöd till kreditinstitut i kris. Medel tillförs fonden genom stabilitets- avgifter som betalas av kreditinstituten. Då kostnaderna för en finansiell kris kan överstiga storleken på stabilitetsfonden många gånger om är det viktigt att statens finanser i övrigt är goda, vilket bl.a. innebär en låg statsskuld som kan tillåtas öka när nästa finansiella kris inträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft65"&gt;Förändringen i det strukturella sparandet brukar användas som en indikator på finanspolitikens inriktning. Denna indikator omfattar, som fram- går av tabell 4.2, inte bara diskretionär finans- politik i statens budget utan även andra saldo- påverkande faktorer. Det kan gälla förändringar i kommunsektorns sparande, t.ex. på grund av en förändrad kommunal utdebitering, och föränd- ringar i det offentliga sparandet som beror på strukturella förändringar i ekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;Om förändringen i det strukturella sparandet är noll indikerar detta att finanspolitiken, bort- sett från effekten av de automatiska stabilisa- torerna, har en neutral effekt på resursutnyttjan- det i ekonomin. Om det strukturella sparandet i stället ökar eller minskar indikerar det att finans- politiken har en åtstramande respektive expansiv effekt på resursutnyttjandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Det bör understrykas att förändringen av det strukturella sparandet inte ger någon exakt bild av vilken effekt finanspolitiken har på den sam- lade efterfrågan. Effekten beror inte bara på storleken på det strukturella sparandets föränd- ring, utan också på exempelvis konsumtions- benägenheten hos de hushåll eller kommuner vars inkomster stärks av den expansiva finans- politiska åtgärden och på importinnehållet i den ökade konsumtionen. För att närmare studera de finanspolitiska åtgärdernas effekter på BNP och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;arbetsmarknaden krävs ekonomiska modeller. Förändringen i det strukturella sparandet ska därför endast ses som en indikator på finans- politikens effekter på efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft49"&gt;Tabell 4.2 Indikatorer för impuls till efterfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;Årlig förändring, procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p46 ft79"&gt;Finansiellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft79"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft79"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft52"&gt;Automatiska stabilisatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;Engångseffekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;Extraordinära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft77"&gt;kapitalvinster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p46 ft79"&gt;Strukturellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft79"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft52"&gt;Diskretionär finanspolitik&lt;SPAN class="ft238"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td161"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;Kapitalkostnader, netto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td235"&gt;&lt;P class="p76 ft52"&gt;Kommunsektorns finanser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td300"&gt;&lt;P class="p76 ft10"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td235"&gt;&lt;P class="p46 ft76"&gt;förändring i procentenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p918 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Avser utgifts- och inkomstförändringar &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; i förhållande till tidigare år av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 10.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft65"&gt;År 2012 förväntas resursutnyttjandet minska och det negativa &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; öka med motsva- rande 1,3 procent av potentiell BNP (se den sista raden i tabell 4.2). En sådan avmattning försva- gar normalt de offentliga finanserna med mot- svarande ca 0,8 procent av BNP (se rad två i tabellen). Detta är effekten av de automatiska stabilisatorerna. Något högre inkomster från kapitalvinstbeskattningen än normalt har en viss motverkande effekt. Skillnaden mellan det finan- siella sparandets förändring och nettoeffekten av automatiska stabilisatorer, engångseffekter och extraordinära kapitalvinster är förändringen av det strukturella sparandet. Förändringen av det strukturella sparandet har 2012 en något åtstra- mande effekt på ekonomin eftersom det stärks med motsvarande en halv procent av BNP. Den diskretionära finanspolitiken i statens budget (rad 6 i tabell 4.2) lämnar inget bidrag till det strukturella sparandets förändring, medan övrigtposten är åtstramande. Övrigtpostens relativt stora bidrag beror delvis på att de offent- liga inkomsterna har en starkare koppling till tillväxten än de offentliga utgifterna. Det beror bl.a. på att en del av utgifterna inte är indexerade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p920 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Uppföljning av utgiftstaket för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft4"&gt;Utgifterna på statens budget redovisas på 27 utgiftsområden. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde 1– 25 och utgiftsområde 27, samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta inne- bär att även myndigheternas utnyttjande av anslagssparande och anslagskredit ingår. Skill- naden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs av budgeteringsmarginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i anspråk försämras i regel de offentliga finanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Regeringen bedömer att budgeteringsmargi- nalen under utgiftstaket för &lt;NOBR&gt;2011–2014&lt;/NOBR&gt; är till- räcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen (se avsnitt 4.1.3 för en beskrivning av behovet av en budgeterings- marginal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft49"&gt;Tabell 4.3 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak &lt;NOBR&gt;2002&lt;SPAN class="ft239"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2014&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;För 2011 beräknas budgeteringsmarginalen bli 65,6 miljarder kronor. Efter detta minskar mar- ginalen successivt till 53,4 miljarder kronor 2012, 50,1 miljarder kronor 2013, och 49,6 miljarder kronor för 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Utgifterna under utgiftstaket ökar förhållan- devis långsamt 2011. En förklaring till detta är att utgifterna i ålderspensionssystemet minskar något jämfört med 2010, vilket beror på att den måttliga ökningstakten av inkomstindex och balanseringen i ålderspensionssystemet leder till lägre pensioner i år. Budgeteringsmarginalen växer därför till en jämförelsevis hög nivå 2011. Det är delvis mot bakgrund av den växande bud- geteringsmarginalen som regeringen tidigare förslagit nivåer på utgiftstaket för &lt;NOBR&gt;2012–2014&lt;/NOBR&gt; vars årliga ökningstakt är lägre än tidigare år. Utgiftstakets långsamma ökningstakt är en av orsakerna till att budgeteringsmarginalen dessa år minskar jämfört med den förhållandevis stora marginalen 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p921 ft50"&gt;Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall &lt;NOBR&gt;2002–2010,&lt;/NOBR&gt; prognos &lt;NOBR&gt;2011–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ursprunglig årlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft52"&gt;nominell förändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td302"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;utgiftstaket&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Ursprungligt beslu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft77"&gt;tade utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;847&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;877&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;894&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;931&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;949&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;971&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 074&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td302"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;Teknisk justering&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td302"&gt;&lt;P class="p293 ft10"&gt;Reell justering&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Slutligt fastställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft77"&gt;utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;812&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;907&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;Takbegränsade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft77"&gt;utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;811,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;819,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;855,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;864,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;895,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;910,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;943,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;964,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;985,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;997,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 030,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1 042,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;1 053,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;11,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;27,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;13,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;24,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;38,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;65,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;53,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;49,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td139"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft52"&gt;procent av takbegrän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td211"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;sade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td143"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft59"&gt;Anm.: För år &lt;NOBR&gt;1997–2001,&lt;/NOBR&gt; se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska juster- ingarna för varje år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft52"&gt;Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031196x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;Budgeteringsmarginalen är trots detta större samtliga år t.o.m. 2014 än vad som följer av regeringens riktlinje för budgeteringsmargina- lens minsta storlek. För att en rimlig buffert för prognososäkerhet ska upprätthållas bör budgete- ringsmarginalen i enlighet med regeringens rikt- linje uppgå till minst ca 10, 15, 21 och 32 miljarder kronor för 2011, 2012, 2013 respektive 2014 (se vidare avsnitt 4.1.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det nu anförda betyder emellertid inte att det med nödvändighet finns ett utrymme för fram- tida reformer på budgetens utgiftssida. För det första medför den aktuella situationen med en krympande budgeteringsmarginal &lt;NOBR&gt;2011–2014,&lt;/NOBR&gt; att det i första hand är budgeteringsmarginalen för 2014 som begränsar utrymmet för utgifts- ökningar som permanent tar budgeteringsmar- ginalen i anspråk. För det andra ska inte utgifts- taket ses som ett utgiftsmål. Utrymmet för reformer på utgiftssidan bestäms av regeringens bedömning av reformutrymmet i förhållande till överskottsmålet samt avvägningen mellan inkomst- och utgiftsreformer, givet begräns- ningen på utgiftssidan. För det tredje talar den negativa riskbilden för att det är extra angeläget att i nuläget upprätthålla goda säkerhetsmargi- naler i de offentliga finanserna. Detta talar för bufferten för prognososäkerhet under utgifts- taket i dagsläget kan behöva vara större än den miniminivå som följer av riktlinjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft49"&gt;Diagram 4.4 Utgiftstak och takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent av BNP&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p30 ft93"&gt;Utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr44 td169"&gt;&lt;P class="p30 ft93"&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p927 ft129"&gt;Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Jämfört med bedömningen i 2011 års ekono- miska vårproposition är budgeteringsmarginalen för 2011 i det närmaste oförändrad. År 2012– 2014 beräknas budgeteringsmarginalen nu bli mindre än vad som beräknades i 2011 års ekonomiska vårproposition. Det beror bl.a. på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;högre utgifter inom arbetsmarknadsområdet och på de reformer som regeringen föreslår i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft65"&gt;Det över tiden jämförbara utgiftstaket låg &lt;NOBR&gt;2000–2005&lt;/NOBR&gt; på en relativt stabil nivå på drygt 30 procent av BNP.&lt;A href="#page_196"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;År &lt;NOBR&gt;2006–2008&lt;/NOBR&gt; minskade det något som andel av BNP. Under krisåret 2009 föll BNP kraftigt och både utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna steg som andel av BNP. Från och med 2010 väntas utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna falla som andel av BNP, med undantag för 2012. Att de takbegrän- sade utgifterna som andel av BNP varierar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft112"&gt;från år till år är bl.a. ett uttryck för hur de auto- matiska stabilisatorerna bidrar till att dämpa konjunktursvängningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tekniska justeringar av utgifts- taket för staten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; samt förslag till utgiftstak för staten 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tekniska justeringar av utgiftstaket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;Varje beslut om nivån på utgiftstaket för ett nytt år innebär att taket definieras på ett visst sätt i förhållande till de takbegränsade utgifterna. Det gäller dels vilka utgifter som omfattas av taket, dels hur dessa utgifter redovisningsmässigt är bokförda i budgeten. Riksdagen fastställer efter förslag i budgetpropositionen nivån på utgifts- taket för ett tillkommande år. Från det att nivån fastställts för ett tillkommande år till dess att det specifika året har passerat ska utgiftstakets begränsande effekt på de statliga utgifterna vara densamma för det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av utgiftstakets nivå försvåras jämförelser över tiden av utgiftstakets utveckling. För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna i diagram 4.4 korrigerats för skillnader över tiden i dessa tekniska förändringar. Utgångspunkten i diagram 4.4 är den aktuella utgiftsstrukturen och de tekniska justeringar som gäller för 2014. Utgiftstakets nivå för åren före 2014 är justerat genom att den för samtliga år getts samma årliga ökning som det ursprungligen hade när det först fastställdes, med hänsyn tagen till eventuella reella förändringar som därefter har gjorts av den ursprungligt fastställda nivån. Över tiden jämförbara takbegränsade utgifter beräknas genom att man från den på detta sätt beräknade nivån på utgiftstaket drar bort den faktiska budgeteringsmarginalen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p931 ft4"&gt;Under en så lång period sker emellertid normalt budgetmässiga förändringar av olika slag som förändrar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offent- ligt åtagande. Omvänt kan förändringar genom- föras som påverkar det offentliga åtagandet, men som av tekniska skäl inte påverkar de tak- begränsade utgifterna. För att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella stramheten, och vara förenligt med överskottsmålet under hela perioden, måste beslutade taknivåer justeras så att budgetförändringar av detta slag neutra- liseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering ska en föränd- ring inte ha samma nettoeffekt på den konsoli- derade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade taknivåer justerats tekniskt vid flera tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft49"&gt;Tabell 4.4 Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Utgiftstak för staten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr42 td158"&gt;&lt;P class="p172 ft79"&gt;1 123&lt;SPAN class="ft240"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td304"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;VÅP11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 083&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td115"&gt;&lt;P class="p34 ft79"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Övergång till anslagsfinan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;siering av hemutrust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td304"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;ningslån &lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Bruttoredovisning av jäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td304"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;ställdhetsbonus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p172 ft10"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Reglering kommunaleko-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;nomisk utjämning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;förändrade 3:12 regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p172 ft77"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;0,22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;En &lt;NOBR&gt;route-avgiften&lt;/NOBR&gt; ingick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;felaktigt i bruttoredovis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;ning av Transportstyrelsens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;avgiftsintäkter i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;propositionen för 2011.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p34 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p172 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p49 ft77"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Summa tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;justeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;1,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p172 ft73"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p49 ft73"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Summa tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;justeringar (avrundat)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft73"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p172 ft73"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p49 ft73"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft14"&gt;Förslag till utgiftstak för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td234"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p172 ft79"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p933 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;Avser anslagsmedel för finansiering av befintliga lån. Anslagsmedel för årlig nyutlåning understiger 100 miljoner kronor, vilket enligt praxis är minsta belopp för att en budgetförändring bör föranleda en teknisk justering av utgiftstaket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft65"&gt;Vissa budgetförändringar som redovisas i denna proposition föranleder tekniska juster- ingar av utgiftstaket (se tabell 4.4). De tekniska justeringarna omfattar redan fastlagda nivåer för &lt;NOBR&gt;2011–2014.&lt;/NOBR&gt; Regeringen gjorde i 2010 års eko- nomiska vårproposition en bedömning av nivån för utgiftstaket 2015. Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2015 som lämnas i denna proposition tar hänsyn till de föreslagna tekniska justeringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft65"&gt;Hemutrustningslån för nyanlända invandrare som omfattas av flyktingmottagandet finansieras fr.o.m. 2012 med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Det medför engångsvis ett behov av anslagsmedel på drygt 1,1 miljarder kronor för finansiering av befintliga lån. Hem- utrustningslånet infördes 1991, dvs. innan utgiftstaket fastställdes första gången för bud- getåret 1997. En övergång från lånefinansiering till anslagsfinansiering fr.o.m. 2012 innebär att hemutrustningslånet kommer att ingå i de tak- begränsade utgifterna och att utgiftstakets nivå för 2012 därför bör justeras tekniskt för effek- terna av denna omläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Jämställdhetsbonusen har hittills redovisats netto som en s.k. kreditering på inkomstsidan. Från och med 2012 flyttas bonusen till föräldra- försäkringsanslaget på utgiftssidan av statens budget, varvid anslaget höjs. Utgiftstaket juste- rades tekniskt (sänktes) när bonusen infördes efter förslag i budgetpropositionen för 2008. Det är därför motiverat att justera utgiftstaket vid övergången till bruttoredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;De förändringar i skattelagstiftningen avse- ende &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; som regeringen föreslår i denna proposition beräknas påverka den kom- munala sektorns skatteunderlag negativt. Försla- get motiverar därför en höjning av anslaget 1:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft69"&gt;Kommunalekonomisk utjämning &lt;SPAN class="ft65"&gt;under utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;I budgetpropositionen för 2011 ändrades Transportstyrelsens redovisning av avgiftsin- täkter så att de i huvudsak redovisas mot inkomsttitel och därmed inte längre disponeras av myndigheten. Med anledning av detta justera- des såväl anslaget som utgiftstaket. I budget- propositionen för 2011 angavs samtidigt att avgifter av transfereringskaraktär inom luftfarts- området även fortsättningsvis ska disponeras av myndigheten. I förslaget till anslaget 1:12 &lt;SPAN class="ft69"&gt;Transportstyrelsen &lt;/SPAN&gt;under utgiftsområde 22 Kommunikationer för 2011 har dock undervägs- avgiften (avgiften för flygtrafiktjänster, en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031198x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;route), som är av transfereringskaraktär, ingått i beräkningen av anslaget till ett belopp om 146,1 miljoner kronor. Eftersom Transport- styrelsen även fortsättningsvis disponerar intäk- terna från denna avgift bör anslaget liksom ut- giftstaket justeras ner med motsvarande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;I enlighet med praxis avrundas de årsvisa tekniska justeringarna till hela miljarder kronor. Sammantaget motiverar de ovan nämnda för- ändringarna att den tidigare fastställda nivån på utgiftstaket för 2012 bör höjas med 1 miljard kronor. De tidigare fastställda nivåerna på utgiftstaket för 2011, 2013 och 2014 samt den i 2011 års ekonomiska vårproposition bedömda nivån för 2015 bör inte ändras av tekniska skäl, eftersom summan av de förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för dessa år avrundas ner till 0 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;För 2012 fastställs utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringen föreslår i denna proposition förändringar som motiverar en teknisk justering av utgiftstaket för 2012. Regeringen föreslår därför att den tidigare fastställda nivån på utgiftstaket för 2012 höjs med 1 miljard kronor till 1 084 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Utgiftstaket för staten 2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft65"&gt;I 2011 års ekonomiska vårproposition redo- visade regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå för 2015. Även i denna proposition förlängs tidsperspektivet med ett år jämfört med det som minst gäller enligt budgetlagen, som ett instrument för att understödja en återgång till överskott i de offentliga finanserna i linje med överskottsmålet. Regeringen föreslår således nivå på utgiftstaket för det fjärde kommande året, dvs. för 2015. I tabell 4.5 redovisas regeringens förslag till utgiftstak för 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;För 2015 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p939 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;De tak- begränsade utgifterna omfattar utgifterna under utgiftsområde &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1–25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; och 27 samt ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget. Genom utgiftstaket ges riksdagen och regeringen förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och utgiftsutvecklingen. Användningen av utgiftstaket leder även till att behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden tydliggörs och att en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll förebyggs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Så långt fram i tiden som 2015 är bedömning- arna av den ekonomiska utvecklingen mycket osäkra. Det är därför viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. När det gäller utgiftstaket anger regeringen emellertid redan nu en fast övre gräns för utgiftsnivån 2015. De makroekonom- iska förutsättningarna och bedömningen av de offentliga finanserna kommer att förändras fram till 2015. Eftersom utgiftstaket fastställs i nomi- nella termer förändras dess relation till andra makroekonomiska storheter när bedömningen av den ekonomiska utvecklingen förändras jäm- fört med det tillfälle när nivån på utgiftstaket bedömdes. Risken för en väsentligt annorlunda utveckling av de offentliga finanserna bör därför vägas in i bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft65"&gt;Regeringens överväganden som ligger bakom den föreslagna nivån på utgiftstaket för ett nytt år tydliggörs genom att de motiveras med utgångspunkt i hur taket förhåller sig till andra makroekonomiska storheter. Nedan följer en motivering till utgiftstakets nivå för 2015 med utgångspunkt i bl.a. de bestämningsfaktorer som redovisas i avsnitt 4.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft13"&gt;Relationen till överskottsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft65"&gt;Utgiftstaket är ett viktigt instrument för att uppnå målet om överskott i den offentliga sektorns sparande. Det bör därför fastställas så att det stödjer överskottsmålet. Den prognos för det offentliga sparandet som sammanfattas i tabell 4.1 bygger på utvecklingen av de takbe- gränsade utgifterna i tabell 4.5. De offentliga finanserna förstärks successivt under perioden och det strukturella sparandet uppgår till 3,7 procent av BNP 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Regeringen bedömde i 2011 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket för 2015 borde uppgå till 1 123 miljarder kronor. Regeringen anser att denna bedömning fortfarande är väl avvägd. Det är en nivå som bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet. Budgeteringsmarginalen för 2015, dvs. det maximala utrymmet för ökade utgifter, uppgår till 1,4 procent av BNP, vilket endast motsvarar en mindre del av det beräknade sparandet i den offentliga sektorn.&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett problem i förhållande till överskottsmålet. Det sätt på vilket överskottsmålet är formulerat innebär att utgiftsökningar som följer av en konjunkturell uppgång av arbetslösheten och andra automatiska stabilisatorer normalt bör tillåtas försvaga den offentliga sektorns finan- siella sparande. Därigenom ges de automatiska stabilisatorerna möjlighet att verka fullt ut. De takbegränsade utgifterna är också i hög grad beroende av pris- och löneutvecklingen i eko- nomin som helhet. Förändringar av de tak- begränsade utgifterna till följd av oväntat höga priser och löner kan normalt tillåtas absorberas av budgeteringsmarginalen, utan att detta leder till en konflikt med överskottsmålet. Det beror på att generella förändringar av pris- och löne- nivån normalt har små effekter på det finansiella sparandet, eftersom den offentliga sektorns inkomster och utgifter, sett över ett par år, ten- derar att påverkas i ungefär samma utsträckning av sådana förändringar. Strukturella förändringar av de takbegränsade utgifternas reala nivå tenderar dock att påverka indikatorerna för överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna finnas kvar under budgetåret för att hantera osäkerhet i utgiftsbedömningarna. År 2015 motsvarar det 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av BNP. Budgeteringsmarginalen exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår 2015 till 1,2 procent av BNP, vilket kan jämföras med den totala budgeterings- marginalen som uppgår till 1,4 procent av BNP (se tabell 4.5).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft49"&gt;Tabell 4.5 Utgiftstak för staten &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Miljarder kronor om inget annat anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td151"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td159"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td160"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Av riksdagen beslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 083&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;1 123&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Regeringens förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;utgiftstak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 093&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;1 123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Årlig förändring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;utgiftstaket vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;ursprungligt förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Utgiftstak,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;30,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;30,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;29,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;28,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;27,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Utgiftstak, procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;potentiell BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;30,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;29,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;28,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;27,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;27,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td137"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;Utgiftstak, fasta priser&lt;SPAN class="ft243"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 061&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 046&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;1 045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 053&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;1 066&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Takbegränsade utgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;28,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;29,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;28,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;27,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;26,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Takbegränsade utgifter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;fasta priser&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;984&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1 006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;takbegränsade utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Budgeteringsmarginal,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Strukturellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;offentlig sektor, procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft77"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft77"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Offentliga sektorns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;utgifter, procent av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;49,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;50,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;49,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;47,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;46,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Bedömd nivå för utgiftstaket 2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;2&lt;/SPAN&gt;Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans- fereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förut- sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft130"&gt;Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft65"&gt;Den svaga konjunkturutvecklingen under 2009, med fallande nominell BNP, innebar att utgifts- taket ökade som andel av BNP. Från och med 2010 minskar utgiftstaket åter som andel av BNP, även om kvoten tillfälligt är oförändrad 2012. I förhållande till potentiell BNP utveck- lades utgiftstakets nivå naturligt nog jämnare under krisåret 2009, medan utgiftstaket efter 2012 minskar på ungefär samma sätt som i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;förhållande till faktisk BNP. Även de totala offentliga utgifterna i procent av BNP bedöms bli lägre 2015 än 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Vid sidan av utgifterna i kommuner och lands- ting begränsar utgiftstaket i det närmaste de totala utgifterna för den offentliga sektorn. Utgiftskvoten i Sverige är hög i ett inter- nationellt perspektiv. Därmed blir också det skatteuttag som krävs för att finansiera utgifterna relativt högt. Ett högt skatteuttag kan verka snedvridande och hämma ekonomisk aktivitet, sysselsättning och välfärd. En lägre skatt på arbete kan bl.a. påverka arbetsutbudet i positiv riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft49"&gt;Diagram 4.5 Utgiftstak &lt;NOBR&gt;1997–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t109"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p175 ft237"&gt;procent av potentiell BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p175 ft237"&gt;procent av BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td126"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p944 ft62"&gt;Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft130"&gt;Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft65"&gt;Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2015 innebär att taket ökar med 20 miljarder kronor jämfört med 2014. Det är en förhåll- andevis liten ökning historiskt sett. Den genom- snittliga årliga ökningen vid fastställandet av nivån på utgiftstaket fr.o.m. 2000 t.o.m. 2014 uppgår till 27 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;Förslaget till utgiftstak medför att bud- geteringsmarginalen för 2015 uppgår till 57 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2015 bör budgeteringsmarginalen för 2015 av osäkerhetsskäl minst uppgå till 1,5 procent av de takbegränsade utgifterna eller ca 16 miljarder kronor i enlighet med regeringens riktlinje. Givet den nu aktuella bedömningen av de takbegränsade utgifterna för 2015 följer således att det maximala utrymmet för nya utgifter under utgiftstaket fram t.o.m. budgetproposi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;tionen för 2015 uppgår till ca 41 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft65"&gt;Att utgiftstaket inte är ett utgiftsmål i sig, är inte oförenligt med att utrymmet under utgifts- taket successivt kan tas i anspråk till följd av olika typer av utgiftsförändringar. Budgeterings- marginalen under utgiftstaket kan rymma fram- tida utgiftsreformer under förutsättning att utgiftsförändringarna är förenliga med över- skottsmålet, bedömningen av reformutrymmet och att det finns tillräckligt med utrymme under utgiftstaket för att hantera de osäkerheter som finns om den makroekonomiska utvecklingen och de ekonomiska konsekvenserna av fattade beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Nivån på utgiftstaket 2015 medger därmed i genomsnitt drygt 10 miljarder kronor i nya permanenta utgifter per budgetproposition fr.o.m. budgeten för 2013 t.o.m. budgeten för 2015. Dessa nya utgifter kan uppkomma till följd av t.ex. makroekonomsiska förändringar eller reformer. I den aktuella prognosen ökar de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 17 miljarder kronor per år fr.o.m. 2012 t.o.m. 2015. Det beror främst på att en stor del av utgifterna är indexerade till den allmänna utvecklingen av priser och löner (se avsnitt 8.1.3). Om budgeteringsmarginalen 2015 hypo- tetiskt skulle utnyttjas uppgår den genom- snittliga utgiftsökningen under dessa fyra år till ca 27 miljarder kronor. Det är något lägre än den genomsnittliga ökningen av de takbegränsade utgifterna fr.o.m. 2001 t.o.m. 2010 som uppgick till 29 miljarder kronor. Det maximala utrymmet för tillkommande utgiftsökningar om drygt 10 miljarder kronor per budgetproposition fram t.o.m. budgeten för 2015 är i samma storleks- ordning som den genomsnittliga årliga ökningen av takbegränsade utgifter under den senaste tioårsperioden till följd av beslut om reformer och besparingar som, netto, beräknas ha uppgått till ca 12 miljarder kronor i dagens penningvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft65"&gt;En förutsättning för att budgeterings- marginalen ska kunna tas i anspråk för reformer är att det kvarstår en tillräckligt stor marginal som en buffert om utgifterna på grund av konjunkturutvecklingen skulle utvecklas på ett annat sätt än beräknat (se vidare avsnitt 4.1.3.) Till exempel skulle det innebära väsentligt högre utgifter 2015 om volymerna i de arbets- marknadsrelaterade transfereringssystemen inte minskade på det sätt som utgiftsprognosen baseras på. Om t.ex. dessa volymer i ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;schablonmässigt räkneexempel i stället skulle kvarstå oförändrade från den bedömda nivån för 2013 t.o.m. 2015 skulle det medföra ca 12 mil- jarder kronor i högre utgifter 2015. Pensions- systemets utgifter är ett annat exempel där utgiftsnivån kan bli väsentligt annorlunda till följd av konjunkturutvecklingen. Finanskrisen som inleddes 2008 medförde att den s.k. bromsen i pensionssystemet aktiverades 2011. Så länge som den s.k. balanseringen i pensions- systemet är aktiverad bestäms utvecklingen av utbetalda pensioner inte bara av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället utan även av balanstalet för pensionssystemets tillgångar och skulder. Det gör att bedömningen av pensions- systemets utgiftsnivå kan revideras relativt mycket om de makroekonomiska förutsätt- ningarna eller tillgångspriser ändras. Sedan 2011 års ekonomiska vårproposition har pensions- systemets utgifter 2015 exempelvis reviderats ned med 14 miljarder kronor till följd av förändrade förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Om storleken på budgeteringsmarginalen vid fastställandet av utgiftstaket motsvarar den minsta storlek som bör upprätthållas av osäker- hetsskäl kan det begränsa möjligheterna att genomföra ny politik på utgiftssidan i större utsträckning än vad som är motiverat av att utgiftstaket ska stödja överskottsmålet. Reger- ingen bedömer att överskotten i de offentliga finanserna växer fram till 2015. Om bedöm- ningen under de kommande åren blir att det successivt uppstår ett reformutrymme är det rimligt att en del av detta utrymme kan utnyttjas för reformer på utgiftssidan. Hur stort det potentiella utrymmet för reformer på utgifts- sidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del av budgeteringsmarginalen som fram till budget- propositionen för 2015 tas i anspråk av andra typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar budgeteringsmarginalen för 2015 i anspråk till dess att det året har passerat, kan inte de takbegränsade utgifterna förändras mer än budgeteringsmarginalens storlek. I förhållande till bedömningen av överskottet i de offentliga finanserna 2015 är budgeteringsmarginalen för 2015 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft126"&gt;Utvecklingen av utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna i fasta priser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser är, i frånvaro av nya beslut om reformer, något lägre 2015 än 2011 (se tabell 4.5). Det betyder att statens och pensionssystemets samlade storlek volymmässigt minskar något under perioden. Minskningen är dock liten i förhållande till de takbegränsade utgifternas utveckling som andel av BNP. Det är statens utgifter i fasta priser som faller under perioden, vilket främst beror på fallande volymer i transfereringssystemen för sjuk- och aktivitets- ersättning och arbetsmarknad. Pensions- systemets utgifter i fasta priser ökar fr.o.m. 2011 t.o.m. 2015, eftersom antalet pensionärer stiger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Även utgiftstaket omräknat till fasta priser är marginellt lägre 2015 än 2011. Det beror på den låga årliga ökningstakten under 2013 och 2014. Beräknat i fasta priser är nivån på det föreslagna utgiftstaket för 2015 i stort sett densamma som nivån på utgiftstaket för 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft244"&gt;Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;Överskottsmålet för de offentliga finanserna inkluderar även det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och lands- ting. Det finns dock inget uttalat specifikt mål för kommunsektorns finansiella sparande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Den offentliga sektorns överskottsmål är uttryckt i termer av finansiellt sparande som det definieras i nationalräkenskaperna. För kom- muner och landsting är det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, avgörande för huruvida de uppfyller kommunal- lagens (1991:900) krav på en balanserad budget. Med balanskravet avses att samtliga kommuner och landsting ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. I undantags- fall, om synnerliga skäl föreligger, får avvikelser göras från detta balanskrav. Ett negativt resultat i bokslutet ska regleras inom tre år, om inte synnerliga skäl föreligger. Detta krav anger den lägsta godtagbara resultatnivån på kort sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Mellan den kommunala redovisningen och nationalräkenskaperna förekommer redovis- ningsmässiga skillnader som kan uppgå till flera miljarder kronor enskilda år (se diagram 4.6). Den kommunala redovisningen bygger på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031202x1.jpg" style="width:630px;height:493px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;samma utgångspunkter som redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år får detta omedelbart genomslag på det finansiella sparandet, medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft49"&gt;Diagram 4.6 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;Miljarder kronor. Utfall för &lt;NOBR&gt;2000–2010,&lt;/NOBR&gt; prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr62 td296"&gt;&lt;P class="p75 ft62"&gt;Finansiellt sparande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td296"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;Resultat före e.o. poster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p166 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting dessutom ha en god ekonomisk hus- hållning i sin verksamhet. Från och med 2005 ska kommuner och landsting fastställa de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt före- kommande mått är att ett resultat som mot- svarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning. Kommunernas och landstingens årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Den ska även innehålla en utvärdering av om kravet på god ekonomisk hushållning har uppnåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft13"&gt;Resultatutvecklingen i kommunsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft65"&gt;Kommunsektorn redovisade ett starkt resultat 2010. Före extraordinära poster uppgick resul- tatet till 18 miljarder kronor, vilket historiskt sett är högt (se diagram 4.7). Det starka resul- tatet 2010 förklaras främst av att inkomsterna hölls uppe av de tillfälliga statsbidragen, samt av att skatteunderlaget växte snabbare än förväntat. Resultatet för hela kommunsektorn 2010 torde vara i nivå med god ekonomisk hushållning. Trots detta angav 21 kommuner och 6 landsting att de 2010 har ackumulerade underskott på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;sammanlagt 0,6 milarder kronor respektive 2,4 miljarder kronor kvar att återställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft13"&gt;Svagare resultat 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft65"&gt;Den snabbare tillväxten i skatteunderlaget gör att de ekonomiska förutsättningarna för kom- muner och landsting förväntas bli bättre 2011 än 2010. Trots detta bedöms sektorn sammantaget redovisa ett lägre resultat 2011 än 2010. Den förväntade resultatförsvagningen beror framför allt på att inkomsterna växer långsammare då de tillfälligt höjda statsbidragen fasas ut. Samtidigt bedöms konsumtionsutgifterna inte kunna anpassas fullt ut till den svaga inkomstutveck- lingen. Resultatet för 2011 prognostiseras till 8 miljarder kronor, vilket bedöms understiga god ekonomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft49"&gt;Diagram 4.7 Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Miljarder kronor. Utfall för &lt;NOBR&gt;2000–2010,&lt;/NOBR&gt; prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t111"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr45 td144"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;Landsting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr45 td33"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p30 ft62"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p165 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p953 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p77 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p954 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft65"&gt;För 2012 väntas inbromsningen i ekonomin, i förening med att de tillfälliga statsbidragen helt försvinner, leda till att kommunsektorns in- komster fortsätter att öka svagare än normalt. Kommuner och landsting bedöms samtidigt kunna anpassa konsumtionsutgifterna till in- komsttvecklingen (se beskrivningen av prognos- principer för kommunsektorns finanser i avsnitt 9.1). Resultatet beräknas därför vara oförändrat mellan 2011 och 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Den väntade återhämtningen i ekonomin efter 2012 medför att de ekonomiska förutsättning- arna för kommuner och landsting förbättras. Resultatet beräknas därför förstärkas &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Kommunsektorn bedöms dock genomgående redovisa ett resultat som understiger god eko- nomisk hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p711 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft4"&gt;Utvecklingen skiljer sig åt betydligt mellan kommunerna och landstingen (se diagram 4.7). Det beror bl.a. på att det demografiska kostnads- trycket väntas öka långsammare för kommu- nerna än för landstingen. Kommunerna väntas redovisa ett starkt resultat samtliga år 2011– 2015. Landstingen prognostiseras däremot redo- visa ett mindre underskott 2011 och 2012. Resultatet bedöms vändas till ett överskott &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Det beräknade resultatet i lands- tingen torde dock understiga god ekonomisk hushållning samtliga år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031205x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p956 ft171"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft172"&gt;Den makroekonomiska utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft44"&gt;5 Den makroekonomiska utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Efter en stark återhämtning under 2010 och i inledningen av 2011 bromsar svensk eko- nomi in. Ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling, till följd av de statsfinansiella problemen i USA och flera länder i Europa, leder till att tillväxten i svensk ekonomi dämpas kraftigt och att arbetslösheten stiger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;I takt med att osäkerheten om de stats- finansiella problemen minskar bedöms den finansiella turbulensen klinga av och åter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;hämtningen i Sverige återupptas från andra halvåret 2012. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock gå långsamt bl.a. till följd av åtstramande finanspolitik. Det bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen även i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Konjunkturavmattningen leder till att ar- betsmarknaden utvecklas svagt de närmaste åren. Sysselsättningen väntas bli oförändrad 2012 och öka svagt 2013. Därefter sker en återhämtning på arbetsmarknaden och arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Det låga resursutnyttjandet bidrar till förhål- landevis låga löneökningar och låg inflation de närmaste åren, vilket medför att Riks- banken för en expansiv penningpolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Det råder stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget be- döms riskerna för en svagare utveckling dominera. Framförallt finns det en risk att de statsfinansiella problemen förvärras och därmed att den finansiella oron ökar och att problemen sprids till banksektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft49"&gt;Tabell 5.1 Nyckeltal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft50"&gt;Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft50"&gt;Procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td107"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;BNP, kalenderkorr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sysselsatta&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Produktivitet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;näringslivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Löner&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Reporänta&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, i procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;15–74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kalenderkorrigerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;I procent av arbetskraften, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Vid årets slut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft65"&gt;I detta avsnitt redovisas prognosen för den eko- nomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden t.o.m. 2015.&lt;A href="#page_207"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Vidare analyseras två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen framöver. Avslutningsvis redovisas hur progno- sen för den makroekonomiska utvecklingen har reviderats jämfört med bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig till och med den 19 augusti 2011 beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Internationell och finansiell ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft16"&gt;Återhämtningen i den globala ekonomin avbryts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft4"&gt;Expansiv finans- och penningpolitik har bidragit till en mycket stark konjunkturuppgång i världs- ekonomin under 2010. Den expansiva finanspo- litiken och den ekonomiska krisen har dock medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 pro- centenheter till 80,2 procent av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats till att föra en åtstramande finanspolitik trots att resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. En stram finanspolitik i euroområdet och en åtstramande penningpolitik i tillväxtekono- mierna har bidragit till att dämpa den globala efterfrågan under första halvåret 2011. Även tillfälliga faktorer som snabbt stigande energi- och råvarupriser har dämpat den globala efter- frågan. Vidare har produktionsstoppet i Japan till följd av jordbävningen våren 2011 bidragit till att den globala industriproduktionen och världs- handeln mattats av. Sammantaget har detta med- fört att framåtblickande indikatorer för både hushåll och företag har försvagats betydligt de senaste månaderna (se diagram 5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;Den svagare makroekonomiska utvecklingen har lett till en ökad oro på de finansiella markna- derna för att de hittills genomförda och aviserade åtgärderna för att sanera statsfinanserna inte är tillräckliga för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av statskulden. Samtidigt har oron på de finansiella marknaderna ökat ytterli- gare till följd av att det råder stor osäkerhet om huruvida högt skuldsatta länder i euroområdet och USA kan uppvisa den politiska handlings- kraft som krävs för att genomföra de omfattande besparingar som är nödvändiga för att sanera statsfinanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Den ökade osäkerheten och fallande tillgångs- priser i spåren av den finansiella turbulensen leder till att hushållens konsumtion dämpas och att företagens investeringsplaner justeras ned. Sammantaget medför detta att den globala efter- frågan dämpas ytterligare den närmaste tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Den finansiella oron bedöms bestå under hösten 2011. I takt med att regeringar och centralbanker i euroområdet aviserar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;genomför mer trovärdiga åtstramningsprogram väntas oron på de finansiella marknaderna suc- cessivt minska under början av 2012. Det leder i sin tur, tillsammans med en fortsatt expansiv penningpolitik till ett ökat förtroende hos hus- håll och företag. Detta medför att den globala konjunkturåterhämtningen får förnyad kraft från 2013 och framåt. Trots mycket lediga resur- ser väntas dock återhämtningen i världsekono- min bli förhållandevis utdragen till följd av en samtida finanspolitisk åtstramning i USA och euroområdet parallellt med ett högt sparande hos hushållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft102"&gt;Diagram 5.1 Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Sverige, euroområdet och USA&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t112"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p970 ft236"&gt;Index&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft237"&gt;Euroområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p971 ft52"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p972 ft52"&gt;07 08 09 10 11 Källor: Swedbank, Markit Economics och Institute for Supply Management.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft63"&gt;Stor oro på de finansiella marknaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft65"&gt;Utvecklingen på de finansiella marknaderna under sensommaren 2011 påminner om utveck- lingen hösten 2008, även om den nuvarande oron har andra orsaker. En viktig skillnad är att den turbulens och osäkerhet som präglar de globala marknaderna nu främst beror på osäker- heten kring den framtida makroekonomiska utvecklingen i spåren av de statsfinansiella pro- blemen i euroområdet och i USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Den ökade oron har fått investerare att mins- kat sitt innehav av riskfyllda tillgångar och söka sig till vad som normalt bedöms som relativt säkra investeringar. Detta har lett till fallande börser och en ökad efterfrågan på statsobliga- tioner i länder som USA, Japan och Tyskland, som fortfarande anses som säkra investeringar. Det har bidragit till dramatiskt lägre räntor på dessa statsobligationer. Många ekonomier, även den svenska, har inte i modern tid haft så låga räntor, vare sig i nominella eller reala termer. I reala termer är de kortare obligationsräntorna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;negativa i de flesta större ekonomier. Samtidigt har statsobligationsräntorna stigit i länder som Italien och Spanien som har stora statsfinansiella problem. Ränteskillnaderna mellan flera perifera euroländers statsobligationer och tyska räntor har därför stigit till historiskt höga nivåer (se diargram 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Extraordinära åtgärder har under sommaren 2011 vidtagits av centralbanker och regeringar i syfte att underlätta tillgången på likviditet för enskilda ekonomier och för banksystemen. Risk- premierna på europeiska banker har stigit, även om de fortfarande är på låga nivåer jämfört med de tidiga skedena av finanskrisen under hösten 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Turbulensen på de finansiella marknaderna väntas tvinga fram en nödvändig konsolidering av de offentliga finanserna i USA och euroom- rådet. Reformarbetet med att konsolidera de offentliga finanserna och att genomföra struk- turreformer för att öka den varaktiga produk- tionsnivån tidigareläggs och blir mer långt- gående. Det bidrar till att dämpa tillväxten de närmaste åren men på lång sikt förbättras till- växtförutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft49"&gt;Diagram 5.2 &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationsräntor för Sverige, Portugal, Italien och Spanien&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t113"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td40"&gt;&lt;P class="p975 ft236"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft75"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft75"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft75"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft151"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td40"&gt;&lt;P class="p976 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td40"&gt;&lt;P class="p977 ft59"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft59"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p27 ft59"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td40"&gt;&lt;P class="p20 ft62"&gt;Källor: Nationella källor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p978 ft63"&gt;Den amerikanska ekonomin tyngs av skuldbördan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft65"&gt;Tillväxtutsikterna för den amerikanska ekono- min de närmaste åren har försvagats väsentligt. De politiska problem som föregick förhandling- arna kring skuldtaket, stora statsfinansiella problem och nedgraderingen av landets kredit- betyg av kreditvärderingsinstitutet Standard &amp;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft65"&gt;Poor’s har ökat osäkerheten kring utvecklingen i amerikansk ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft65"&gt;Hushållens konsumtionstillväxt bromsade in redan under första halvåret 2011. En svag arbets- marknad i kombination med låga löneökningar och en tilltagande inflation har lett till att hus- hållens reala disponibla inkomster ökar långsamt. Samtidigt har hushållens förmögenhetsställning försämrats till följd av fallande priser på bostads- och aktiemarknaden. Under 2011 har bostads- priserna fortsatt att falla men i avtagande takt. De fallande tillgångspriserna har i kombination med ökad osäkerhet om den framtida makro- ekonomiska utvecklingen bidragit till att hus- hållen har ökat sitt sparande. Sparkvoten, som under en tioårsperiod fram till 2008 låg under 3 procent, har under de senaste åren stigit till drygt 5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft65"&gt;Dämpade reallöneökningar, högt sparande och en svag arbetsmarknad leder till att hushål- lens konsumtion ökar långsamt de närmaste åren. Samtidigt väntas stora nedskärningar i de offentliga budgetarna ytterligare dämpa produk- tionen och sysselsättningen i amerikansk eko- nomi. År 2011 och 2012 väntas utrikeshandeln och de privata investeringarna utgöra de huvud- sakliga drivkrafterna i ekonomin. Exporten främjas av en svag dollar i handelsviktade termer samtidigt som importen dämpas till följd av en svag konsumtionstillväxt hos hushållen. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent 2011 och med 1,8 procent 2012 (se tabell 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft49"&gt;Tabell 5.2 Internationell och finansiell ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft50"&gt;Procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;BNP, USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;BNP, euroområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Refiränta&lt;SPAN class="ft53"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Fed funds&lt;SPAN class="ft53"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;USD/EUR&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,45&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td266"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Brentolja&lt;SPAN class="ft53"&gt;1,4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Värde vid respektive års slut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Europeiska centralbankens styrränta i procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Amerikanska centralbankens styrränta i procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;US dollar per fat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft52"&gt;Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Konjunkturinstitutet, Reuters och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft65"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; bedöms konjunkturen få för- nyad kraft när läget på de finansiella mark- naderna stabiliserats och bostadspriserna åter börjar öka. Stabiliseringen på finans- och bo- stadsmarkanden leder i kombination med en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;expansiv penningpolitik till att hushållens kon- sumtion och investeringarna ökar snabbare, vilket i sin tur på sikt förbättrar läget på arbets- marknaden. Återhämtningen i USA blir dock mycket utdragen och den djupa och långvariga lågkonjunkturen kommer att ha betydande negativa permanenta effekter på ekonomin. När resursutnyttjandet i ekonomin blir normalt kommer arbetslösheten vara högre än den var innan finanskrisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft244"&gt;Stora besparingar i de offentliga budgetarna dämpar tillväxten i euroområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft4"&gt;De statsfinansiella problemen har bidragit till att återhämtningen i euroområdet har bromsat in. Hushållens konsumtion hålls tillbaka av en svag arbetsmarknad och minskad förmögenhet. Även den senaste tidens finansiella oro kommer att dämpa konsumtionen till följd av en ökad osäkerhet och fallande tillgångspriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Euroländer med stora statsfinansiella problem kommer att tidigarelägga och vidta mer om- fattande besparingsprogram än vad som tidigare aviserats i syfte att lägga grunden för uthålliga offentliga finanser och därmed lugna de finan- siella marknaderna. Det kommer att leda till att den inhemska efterfrågan dämpas ytterligare de närmaste åren. Sammantaget bedöms BNP öka med 1,7 procent 2011 och med 1,0 procent 2012 (se tabell 5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;En långsam konjunkturåterhämtning bedöms inledas under 2013 i takt med att hushållens kon- sumtion ökar snabbare när osäkerheten minskar, finanspolitiken blir något mindre åtstramande och läget på arbetsmarknaden förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;Expansiv penningpolitik från centralbanker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Centralbanker i stora delar av &lt;NOBR&gt;OECD-området&lt;/NOBR&gt; har fortsatt att höja räntorna under sommaren 2011. I USA har dock Federal Reserve låtit styr- räntan ligga kvar på en rekordlåg nivå. En svag tillväxt och lågt inflationstryck gör att central- banker i Europa och USA väntas lämna styrrän- tan oförändrad under en lång tid framöver. Detta i kombination med de åtgärder som centralban- kerna har vidtagit för att stödja de finansiella systemen gör att penningpolitiken kommer att vara mycket expansiv de närmaste åren. I takt med att återhämtningen åter tar fart bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Federal Reserve och Europeiska Centralbanken (ECB) föra penningpolitiken i mindre expansiv riktning under 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Under sommaren har räntorna på ameri- kanska och tyska statsobligationer sjunkit till de lägsta nivåerna på flera decennier. Orsaker till detta är bl.a. att den statsfinansiella oron i Europa och osäkerheten om styrkan i den globala ekonomiska återhämtningen har medfört att investerare sökt sig till mindre osäkra tillgångar. I takt med att styrräntorna stiger och konjunkturen förbättras bedöms räntorna på statsobligationer med längre löptider successivt stiga de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Svensk efterfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;Svensk ekonomi bromsar in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft4"&gt;Efter en stark återhämtning 2010 och under inledningen av 2011 bromsar svensk ekonomi nu in. Bakom inbromsningen ligger flera samver- kande faktorer. De statsfinansiella problemen i euroområdet och USA har under sommaren och början av hösten 2011 blivit allt mer akuta, vilket bl.a. avspeglas i fallande börser och långräntor. Utrymmet för finans- och penningpolitisk sti- mulans i omvärlden är begränsat och den inter- nationella konjunkturen väntas bli svag. Den svagare tillväxten i omvärlden medför att svensk export växer långsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;De svenska konsumenterna påverkas också av den senaste tidens oro. Hushållens bruttoför- mögenhet har minskat genom fallande börs- kurser, vilket dämpar konsumtionsviljan. Dess- utom väntas arbetsmarknadsläget försämras, vilket ger en svagare utveckling av de disponibla inkomsterna 2012. Sammantaget medför detta att hushållens konsumtion ökar svagt samtidigt som sparandet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Inbromsningen i hushållens konsumtion och exporten leder i sin tur till att företagens behov av att investera minskar på kort sikt. Även bostadsinvesteringarna väntas öka långsammare framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft4"&gt;Sammantaget innebär detta att BNP blir i princip oförändrad under andra halvåret 2011 för att sedan successivt öka under loppet av 2012 (se diagram 5.3). Den höga tillväxten i slutet av 2010 och första halvåret 2011 gör dock att &lt;NOBR&gt;BNP-till-&lt;/NOBR&gt; växten för helåret 2011 uppgår till 4,1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p986 ft86"&gt;Den svaga avslutningen på 2011 påverkar i sin tur helårssiffran även för 2012 som bedöms bli 1,3 procent (se tabell 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;Tabell 5.3 BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t115"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td308"&gt;&lt;P class="p175 ft52"&gt;Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr45 td203"&gt;&lt;P class="p47 ft52"&gt;Procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td309"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td310"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td311"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td114"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Hushållens konsumtion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 601&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Offentlig konsumtion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;898&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Fasta bruttoinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;591&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Lagerinvesteringar&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Export&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 652&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;11,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;5,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td309"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Import&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td310"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td311"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;12,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;6,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td98"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;7,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td309"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Nettoexport&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td311"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td114"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td308"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;3 306&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft79"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft98"&gt;BNP, kalenderkorrigerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td308"&gt;&lt;P class="p54 ft79"&gt;–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft79"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td309"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td311"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Potentiell BNP,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td308"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td224"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;kalenderkorrigerad&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td308"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td309"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td311"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td312"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft59"&gt;Anm.: Fasta priser, referensår 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Bidrag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten,&lt;/NOBR&gt; procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft129"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;BNP-gapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft49"&gt;Diagram 5.3 &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t116"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p991 ft236"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td298"&gt;&lt;P class="p844 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft62"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td298"&gt;&lt;P class="p844 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft93"&gt;Årlig procentuell förändring (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft52"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft93"&gt;Säsongrensad nivå på kvartal (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td298"&gt;&lt;P class="p844 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft52"&gt;800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td298"&gt;&lt;P class="p844 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft52"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td298"&gt;&lt;P class="p844 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p733 ft52"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td314"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td314"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t117"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p173 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p173 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td315"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p992 ft59"&gt;Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft63"&gt;Lågt resursutnyttjande de närmaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft65"&gt;Under 2010 och början av 2011 medförde den höga &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; att resursutnyttjandet steg snabbt från en låg nivå. Inbromsningen i svensk ekonomi leder till att konjunkturåterhämtningen tillfälligt avbryts och att resursutnyttjandet sjunker 2012. Det s.k. &lt;NOBR&gt;BNP-gapet,&lt;/NOBR&gt; som illustre- rar ekonomins samlade resursutnyttjande, bedöms minska till &lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt; procent 2012 (se diagram 5.4). Därmed finns det mycket lediga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft112"&gt;resurser i ekonomin som gör det möjligt att öka produktionen när efterfrågan tilltar utan att inflationen tar fart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft49"&gt;Diagram 5.4 &lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent, årsvärden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t118"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p996 ft59"&gt;Anm.: Gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft65"&gt;Under andra halvåret 2012 bedöms konjunktur- återhämtningen i Sverige återupptas och gradvis bli starkare. När oron på de finansiella markna- derna dämpas väntas hushållen dra ner på sitt sparande och öka konsumtionen. För att mildra konjunkturavmattningen bedöms Riksbanken komma att sänka räntan under 2012. Tillsam- mans med en successivt starkare arbetsmarknad leder detta till att den reala disponibelinkomsten ökar snabbare, vilket bidrar ytterligare till kon- sumtionsökningen. De låga räntorna, den mins- kade oron och den ökade produktionen leder vidare till att företagen förväntas öka invester- ingarna i snabbare takt. Omvärldskonjunkturen bedöms ta fart i slutet av 2013, vilket medför en högre svensk exporttillväxt. &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; blir som högst 2014 när både den inhemska och den internationella efterfrågan ökar starkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft65"&gt;Sammantaget leder detta till att BNP växer med i genomsnitt 3,7 procent &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; I takt med att tillväxten ökar stiger resursutnyttjandet. Lågkonjunkturen blir dock utdragen och först efter 2015 bedöms resursutnyttjandet bli nor- malt i ekonomin som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft63"&gt;Den finansiella oron dämpar hushållens konsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Den starka ökningen av sysselsättningen som påbörjades i slutet av 2009 har gett goda förut- sättningar för en stark utveckling av hushållens konsumtion. Ökningstakten för konsumtionen dämpades dock under första halvåret 2011, trots att arbetsmarknaden var fortsatt stark. En orsak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031212x1.jpg" style="width:630px;height:655px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;till detta var att hushållens köpkraft försämrades när energipriserna och boräntorna steg. Borän- torna ökade dessutom mer än vad konsumen- terna hade förväntat sig (se diagram 5.5).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t119"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td318"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;Diagram 5.5 Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft246"&gt;sikt och utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft93"&gt;Förväntningar på rörlig bostadsränta på ett årssikt, för ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;år sedan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft75"&gt;SBAB:s rörlig ränta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td232"&gt;&lt;P class="p999 ft52"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft52"&gt;feb mars april maj juni juli Källor: Konjunkturinstitutet och SBAB Bank.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Hushållens dämpade konsumtion beror även på en ökad osäkerhet om den framtida konjunktur- utvecklingen. Osäkerheten syns i hushållens förtroendeindikator, som visar på en tydlig dämpning i hushållens optimism (se diagram 5.6). I mätningen från augusti 2011 sjönk netto- talet till en nivå strax under det historiska genomsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t120"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td319"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;Diagram 5.6 Hushållens förtroendeindikator (CCI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td319"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Nettotal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td319"&gt;&lt;P class="p1001 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-50&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1002 ft129"&gt;93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Anm.: CCI beräknas som genomsnittet av nettotalen för de fyra frågorna om den egna och den svenska ekonomin, i nuläget respektive 12 månader framåt, samt frågan om det är förmånligt att köpa kapitalvaror nu. Linjen avser genomsnittet &lt;NOBR&gt;1993–2011.&lt;/NOBR&gt; Källa: Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft65"&gt;Den senaste tidens stora börsfall medför en minskning av hushållens bruttoförmögenhet under 2011. Hushållens förmögenhet förutses även utvecklas svagt under 2012 då bostads- priserna bedöms falla marginellt. Detta bidrar tillsammans med den internationella oron och hushållens osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen till att hushållen väljer att spara mer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;(se diagram 5.7). Vidare bidrar en svagare arbets- marknad till att hushållens disponibla inkomster ökar långsamt, vilket också bidrar till en lägre konsumtion. Sammantaget leder detta till att hushållens konsumtion ökar svagt under andra halvåret 2011 och under första halvåret 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft65"&gt;I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna avtar och osäkerheten minskar under 2012 ökar hushållens konsumtion snab- bare. Sänkningen av mervärdesskatten på restau- rang- och cateringtjänster som aviseras i denna proposition medför även att konsumtionen av dessa tjänster ökar starkt under 2012. Låga räntor leder i kombination med att hushållens tillgångar åter börjar stiga i värde till att kon- sumtionen successivt växlar upp och att spar- kvoten börjar minska 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;När sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar 2014 och 2015 ökar hushållens dispo- nibla inkomster snabbare. Detta gör tillsammans med en inledningsvis hög sparkvot och gradvis stigande bostadspriser att konsumtionen ökar starkt 2014 och 2015. Hushållens minskade för- mögenhet i spåren av börsfall och en svag hus- prisutveckling 2011 och 2012 medför dock att hushållen bedöms ha ett fortsatt relativt högt sparande under &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft49"&gt;Diagram 5.7 Hushållens konsumtion, sparkvot och disponibelinkomst&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t121"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td299"&gt;&lt;P class="p1005 ft50"&gt;Årlig procentuell utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td142"&gt;&lt;P class="p49 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td299"&gt;&lt;P class="p1006 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td299"&gt;&lt;P class="p1006 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td299"&gt;&lt;P class="p1006 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td299"&gt;&lt;P class="p1006 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t122"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td320"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td321"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t123"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p49 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p46 ft93"&gt;Hushållens konsumtion (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr45 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p49 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=3 class="tr2 td180"&gt;&lt;P class="p46 ft93"&gt;Real disponibelinkomst (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td323"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr49 td128"&gt;&lt;P class="p49 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr47 td22"&gt;&lt;P class="p46 ft93"&gt;Sparkvot (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr49 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td324"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p172 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1007 ft62"&gt;Anm.: Sparkvoten är sparandet (exklusive tjänste- och premiepensioner) som andel av hushållens disponibla inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft63"&gt;En svag omvärldskonjunktur dämpar exporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;Världshandeln och den svenska exporten åter- hämtade sig snabbt efter den branta nedgången under finanskrisen. Under andra kvartalet 2011 bromsade dock exporttillväxten in. En svagare tillväxt i USA och euroområdet, som är viktiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031213x1.jpg" style="width:630px;height:826px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;marknader för svensk export, väntas leda till att efterfrågan på svenska produkter ökar långsam- mare de närmaste åren. År 2010 gick drygt 60 procent av svensk varuexport till USA och euro- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Att efterfrågan från omvärlden redan växer långsammare syns i inflödet av exportordrar till svenska industriföretag (se diagram 5.8). Även företagens omdömen om exportorderstockarna har dämpats och föll särskilt kraftigt i augusti och ligger nu ungefär på det historiska genom- snittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft49"&gt;Diagram 5.8 Exportorderingång och exportorderstock&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t124"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr40 td283"&gt;&lt;P class="p34 ft236"&gt;Nettotal, säsongrensade månadsvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td231"&gt;&lt;P class="p77 ft98"&gt;Exportorderingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr47 td244"&gt;&lt;P class="p77 ft93"&gt;Genomsnitt, exportorderingång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr47 td231"&gt;&lt;P class="p77 ft98"&gt;Exportorderstock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p317 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-80&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr47 td211"&gt;&lt;P class="p77 ft237"&gt;Genomsnitt, exportorderstock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p209 ft62"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1010 ft129"&gt;Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat samt om exportorderstocken är förhållandevis stor respektive för liten. Genomsnitten avser &lt;NOBR&gt;2000–2011.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft52"&gt;Källa: Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft65"&gt;När omvärldskonjunkturen förbättras mot slutet av 2013 ökar efterfrågan på svenska exportvaror, som till stor del består av insats- och invester- ingsvaror. Allt eftersom den internationella investeringskonjunkturen stärks under 2014 och 2015 blir exporttillväxten successivt högre (se diagram 5.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Den svenska kronan är förhållandevis stark de närmaste åren, vilket dämpar exporten något. Den starka kronan väntas dock endast i mindre utsträckning slå över i högre exportpriser, utan bedöms istället komma att påverka företagens vinstmarginaler. Detta beror på att företagen till följd av den svaga efterfrågan bedöms ha ett begränsat utrymme för prisökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft49"&gt;Diagram 5.9 Export och investeringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t125"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr40 td152"&gt;&lt;P class="p49 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td95"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;Export&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr8 td233"&gt;&lt;P class="p343 ft98"&gt;Investeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr43 td199"&gt;&lt;P class="p27 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1013 ft150"&gt;Svag utveckling av efterfrågan minskar behovet av investeringar 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft65"&gt;Kapacitetsutnyttjandet i företagen är i dagsläget något högre än det normala (se diagram 5.10). Detta sammanfaller med att allt fler tillverk- ningsföretag, enligt Konjunkturinstitutets Kon- junkturbarometer, rapporterar att maskin- och anläggningskapacitet utgör det främsta hindret för att öka produktion. Sammantaget talar det för att företagen har ett fortsatt behov av att öka investeringarna 2012, trots att tillväxten i pro- duktionen dämpas. Den svaga utvecklingen av efterfrågan och företagens ökade osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen medför dock att investeringarna ökar långsamt 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft49"&gt;Diagram 5.10 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och näringslivets investeringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t126"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Procentuell förändring jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;motsvarande kvartal föregående år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t127"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft52"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft59"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr40 td327"&gt;&lt;P class="p209 ft237"&gt;Näringslivets investeringar (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-12&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr50 td328"&gt;&lt;P class="p209 ft93"&gt;Industrins kapacitetsutnyttjande (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr1 td297"&gt;&lt;P class="p209 ft237"&gt;Genomsnitt kapacitetetsutnyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td51"&gt;&lt;P class="p52 ft62"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p1015 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p54 ft62"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p165 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft62"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p293 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;Anm.: Genomsnittet avser &lt;NOBR&gt;1994–2011.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr47 td227"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;Källa: Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft65"&gt;I takt med att efterfrågan och produktionen åter ökar blir behovet av att nyinvestera större. I kombination med låga räntor leder detta till att investeringstillväxten tilltar &lt;NOBR&gt;2013–2014&lt;/NOBR&gt; (se dia- gram 5.9).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031214x1.jpg" style="width:630px;height:462px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Bostadsinvesteringarna har ökat starkt under 2010, men befinner sig ändå på en lägre nivå än före finanskrisen. &lt;NOBR&gt;ROT-avdraget&lt;/NOBR&gt; har bidragit till att ombyggnaden av småhus ökat kraftigt, men även nybyggda flerbostadshus står för en stor del av uppgången. Bostadsinvesteringarna väntas öka långsammare framöver. Den förväntat svaga bostadsprisutvecklingen 2011 och 2012 bedöms ha en viss dämpande effekt på bostadsinvester- ingarna, även om den underliggande efterfrågan på bostäder i storstadsområden är fortsatt hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft16"&gt;Lagerförändringar förstärker konjunkturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Lagerinvesteringar har en tendens att förstärka svängningar i produktionen. Detta har varit särskilt tydligt under finanskrisen och den efter- följande återhämtningen (se diagram 5.11). När efterfrågan föll svarade företagen med att minska sina lager och vice versa när efterfrågan åter bör- jade öka. Den stora lageruppbyggnaden under de senaste kvartalen är alltså ett resultat av att före- tagen haft behov av att justera sina lager för att möta en stigande efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft49"&gt;Diagram 5.11 BNP och BNP rensad för lager&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;Procentuell förändring jämfört med samma kvartal föregående år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t110"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td92"&gt;&lt;P class="p175 ft75"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p175 ft93"&gt;BNP exkl. lager&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td21"&gt;&lt;P class="p164 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1008 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft65"&gt;När efterfrågan nu bromsar in minskar behovet av ytterligare lageruppbyggnad. Samtidigt bedöms avmattningen i efterfrågan under andra halvåret 2011 bli kraftigare än vad företagen har planerat för. Därmed blir lagern något större än planerat. Under 2012 anpassar företagen i större utsträckning sina lager till den lägre produk- tionen. Lageruppbyggnaden blir därför mindre 2012 än 2011. När efterfrågan åter tar fart blir även lagerinvesteringarna större från 2013 och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft63"&gt;Svag utveckling av offentlig konsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;En stark ökning av konsumtionen både i staten och i kommunsektorn under 2010 medförde att den offentliga konsumtionen ökade i sin hittills snabbaste takt under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Tillväxttakten i den offentliga konsumtionen förväntas succes- sivt dämpas under 2011 och 2012. Den främsta anledningen till nedväxlingen är en mer åter- hållen konsumtion i kommunsektorn. Den kommunala konsumtionen utvecklas förhållan- devis svagt till följd av att de ekonomiska förut- sättningarna för kommunsektorn försämras när de tillfälliga konjunkturstöden fasas ut och då återhämtningen på arbetsmarknaden förväntas gå in i en lugnare fas.&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Under 2013, när syssel- sättningen i ekonomin börjar öka igen och därmed skatteintäkterna ökar snabbare, väntas tillväxten i kommunal konsumtionen, och där- med också den offentliga konsumtion, ta fart något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft63"&gt;Fortsatt högt bytesbalansöverskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft65"&gt;Den dämpade exporttillväxten leder i kombina- tion med en svag inhemsk efterfrågan till en betydligt lugnare importtillväxt den närmaste tiden. Den förhållandevis starka kronan motver- kar delvis detta genom att göra importvaror rela- tivt billigare. När den inhemska och omvärlds- efterfrågan ökar snabbare &lt;NOBR&gt;2013–2015,&lt;/NOBR&gt; stiger också importen snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft49"&gt;Diagram 5.12 Bytesbalans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent av BNP i löpande priser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t128"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1017 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;En utförligare beskrivning av det ekonomiska läget i kommunsektorn återfinns i avsnitt 9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031215x1.jpg" style="width:630px;height:805px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Ett högt sparande av både hushåll och den offentliga sektor leder till att produktionen i Sverige kommer att vara större än den inhemska konsumtionen de närmaste åren. Utrikeshandeln bidrar därför positivt till &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; och bytesbalansöverskottet ligger kvar på en hög nivå 2011 och 2012. I takt med att hushållen minskar sitt sparande och företagen ökar inve- steringarna minskar bytesbalansöverskottet gradvis &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; (se diagram 5.12).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Produktion och produktivitet i näringslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft16"&gt;Produktionen bromsar in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Näringslivets produktion har återhämtat sig snabbt efter den stora nedgången i samband med finanskrisen (se diagram 5.13). Tillväxten har dock successivt dämpats sedan slutet av 2010 och under andra halvåret 2011 väntas närings- livets produktion minska. Avmattningen i efter- frågan slår mot alla näringslivets branscher. Inbromsningen bedöms dock bli kraftigare inom industrin jämfört med de tjänsteproducerande branscherna, vilket bl.a. är en följd av att expor- ten dämpas mer än den inhemska efterfrågan samt av att den minskande lageruppbyggnaden påverkar industriproduktionen mer än tjänste- produktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft49"&gt;Diagram 5.13 Näringslivets produktion efter finanskrisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Index 2007 kvartal 4=100&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t129"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft62"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p44 ft98"&gt;Näringslivet totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr45 td202"&gt;&lt;P class="p44 ft75"&gt;Tjänstesektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td78"&gt;&lt;P class="p44 ft98"&gt;Industrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td111"&gt;&lt;P class="p686 ft52"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td78"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft59"&gt;Anm.: Säsongrensade kvartalsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft62"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft65"&gt;I takt med att återhämtningen i Sverige och i omvärlden åter tar fart från och med andra halv- året 2012 ökar produktionen både i industrin och i tjänstebranscherna i snabbare takt (se dia- gram 5.14). Jämfört med tidigare återhämtnings- perioder i svensk ekonomi är den inhemska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;efterfrågan en viktigare drivkraft för återhämt- ningen de närmaste åren. Sett över hela åter- hämtningsperioden efter finanskrisen blir bi- draget från industrin därmed mindre tongivande jämfört med den återhämtningsperiod som följde efter &lt;NOBR&gt;1990–talskrisen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft49"&gt;Diagram 5.14 Näringslivets produktion&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t130"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr40 td224"&gt;&lt;P class="p83 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft52"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr45 td157"&gt;&lt;P class="p75 ft93"&gt;Näringslivet (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr28 td157"&gt;&lt;P class="p75 ft237"&gt;Tjänstesektorn (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr50 td41"&gt;&lt;P class="p75 ft93"&gt;Industrin (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft59"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td112"&gt;&lt;P class="p563 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1022 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft63"&gt;Efterfrågebortfallet slår mot produktiviteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Den snabba produktionsuppgången i näringsli- vet under 2010 och i inledningen av 2011 medförde att resursutnyttjandet inom företagen och därmed produktiviteten ökade starkt, efter att ha fallit i motsvarande omfattning under finanskrisen 2008 och 2009.&lt;A href="#page_215"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Indikatorer såsom företagens syn på personalstyrkans storlek och kapacitetsutnyttjandet tyder på att resursut- nyttjandet inom företagen var något ansträngt vid halvårsskiftet 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Den svaga efterfrågeutvecklingen andra halv- året 2011 bedöms i viss utsträckning överraska företagen, vilket leder till att de på kort sikt inte fullt ut hinner anpassa sin personalstyrka till den lägre efterfrågan i ekonomin. Resursutnyttjandet inom företagen dämpas därför och produktivi- teten ökar långsamt. Således bryts den snabba uppgång i produktiviteten som skett 2010 och första halvåret 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Under 2012 anpassar företagen successivt i större utsträckning investeringar och antalet anställda till den svagare efterfrågan i ekonomin. Mot bakgrund av företagens stora osäkerhet om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Produktivitet mäts här som arbetsproduktivitet i näringslivet, dvs. förädlingsvärde till baspris per arbetad timme i näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031216x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft4"&gt;hur djup och långvarig lågkonjunkturen kommer att vara bedöms företagen vidare anpassa antalet anställda något snabbare än de normalt brukar göra i samband med konjunktursvängningar. Resursutnyttjandet inom företagen väntas dock bli något lägre än normalt 2012 och produktivi- teten ökar bara med 1,1 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;År 2013 växer efterfrågan återigen snabbare, vilket bidrar till att produktiviteten ökar starkt och resursutnyttjandet inom företagen blir något ansträngt. Under 2014 och 2015 sker en gradvis normalisering av resursutnyttjandet inom före- tagen genom att antalet anställda, och därmed antalet arbetade timmar, samt produktionens övriga insatsfaktorer fullt ut anpassas till den högre produktionsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft4"&gt;I genomsnitt växer produktiviteten i närings- livet med 2,2 procent per år &lt;NOBR&gt;2011–2015,&lt;/NOBR&gt; vilket är marginellt snabbare än det historiska genom- snittet för &lt;NOBR&gt;1981–2010.&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;Paus i sysselsättningsökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft4"&gt;Inbromsningen i svensk ekonomi under andra halvåret 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att minska. Framåtblickande indikatorer på arbetskrafts- efterfrågan har dock varit fortsatt positiva under första halvåret av 2011, vilket talar för en ökning av sysselsättningen under tredje kvartalet (se diagram 5.15). Från slutet av 2011 och under hela 2012 väntas sedan sysselsättningen vara ungefär oförändrad. Den snabba sysselsättnings- ökningen under slutet av 2010 och inledningen av 2011 medför dock att sysselsättningen för helåret 2011 sammantaget stiger med 2,2 procent (se tabell 5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft4"&gt;Den oförändrade sysselsättningen från slutet av 2011 och under hela 2012 beror främst på att företagen inte förnyar visstidsanställningar och inte ersätter naturliga avgångar i samma utsträck- ning som de senaste åren. Någon våg av varsel i paritet med utvecklingen 2008 och 2009 väntas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;I genomsnitt har produktiviteten i näringslivet ökat med drygt 2 procent per år &lt;NOBR&gt;1981–2010.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1027 ft49"&gt;Diagram 5.15 Ett urval av sysselsättningsindikatorer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t131"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td122"&gt;&lt;P class="p171 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p293 ft50"&gt;Nettotal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr50 td266"&gt;&lt;P class="p46 ft237"&gt;Lediga jobb (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr47 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft57"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr50 td244"&gt;&lt;P class="p46 ft237"&gt;Nyanmälda platser (vänster skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr50 td244"&gt;&lt;P class="p46 ft93"&gt;Anställningsplaner (höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p654 ft89"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td21"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td187"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1028 ft129"&gt;Anm.: Lediga jobb från Konjunkturstatistik över vakanser. Nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen. Anställningsplaner avser förväntningar på antal anställda från Konjunkturbarometern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft49"&gt;Tabell 5.4 Arbetsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft50"&gt;Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft50"&gt;Procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t114"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td101"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td186"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;BNP&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Produktivitet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Produktivitet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;näringslivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetade timmar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;näringslivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Medelarbetstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sysselsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Potentiell syssel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;sättning&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Sysselsätningsgap&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td105"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsmarknads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td329"&gt;&lt;P class="p200 ft76"&gt;politiska åtgärder &lt;SPAN class="ft243"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td186"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1033 ft57"&gt;Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalender- korrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen &lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;BNP till marknadspris, fasta priser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Produktiviteten mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt- ning i procent av potentiell sysselsättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;I procent av arbetskraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft65"&gt;Orsaken till att sysselsättningen inte sjunker under 2012, trots den svaga efterfrågan i ekono- min, är att företagen på kort sikt inte anpassar antalet anställda fullt ut. Det beror bl.a. på de kostnader som är förknippade med att rekrytera och säga upp personal. I denna konjunkturav- mattning väntas dock företagen anpassa antalet anställda något snabbare än normalt (se vidare avsnitt 5.3). I viss mån behåller företagen ändå en större personalstyrka än vad som behövs för att möta efterfrågan på kort sikt, vilket medför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031217x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;att de senare delvis kan möta en stigande efter- frågan utan att öka antalet anställda. Därmed väntas sysselsättningen öka med viss fördröjning när efterfrågan tar fart 2013 (se diagram 5.16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;I takt med att efterfrågan i ekonomin fortsät- ter att öka stiger efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen bedöms öka starkt 2014 och 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft49"&gt;Diagram 5.16 BNP, arbetade timmar och sysselsatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t132"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t133"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p173 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p77 ft98"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td330"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td332"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr1 td128"&gt;&lt;P class="p173 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr45 td27"&gt;&lt;P class="p77 ft98"&gt;Sysselsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p77 ft93"&gt;Arbetade timmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p173 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td335"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td336"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td337"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td338"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td120"&gt;&lt;P class="p30 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft59"&gt;Anm.: Kalenderkorrigerad data för BNP och arbetade timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft62"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft65"&gt;Sammantaget bedöms antalet sysselsatta 2015 vara knappt 6,1 procent högre än 2010, vilket motsvarar ca 275 000 personer. Detta innebär också att sysselsättningen under hela prognos- perioden väntas ligga på en högre nivå än andra kvartalet 2008 – det sista kvartalet innan finans- krisen började påverka svensk arbetsmarknad.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Antalet arbetade timmar bedöms öka starkare än sysselsättningen &lt;NOBR&gt;2012–2015,&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att antalet arbetade timmar per sysselsatt förväntas öka. Detta beror framför allt på regeringens politik. Bland annat medför jobbskatteavdraget att incitamenten att gå upp i arbetstid ökar och reformerna inom sjukförsäkringsområdet bidrar till att sjukfrånvaron per sysselsatt minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft63"&gt;Lågt resursutnyttjande på arbetsmarknaden de närmaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft65"&gt;Flera faktorer talar för att det finns lediga resur- ser på arbetsmarknaden 2011. Den tydligaste indikatorn på detta är att arbetslösheten fortfarande är på en hög nivå. Andra kvartalet 2011 var den säsongrensade arbetslösheten ca&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Antalet sysselsatta har ökat kraftigt sedan slutet av 2009 och andra kvartalet 2011 var antalet sysselsatta ca 36 000 fler än innan krisen inleddes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;7,5 procent. Vidare har den snabba sysselsätt- ningsökningen inte medfört någon generell brist på arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Den växande befolkningen i åldern &lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år och regeringens strukturreformer bidrar till att den potentiella sysselsättningen fortsätter att öka &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; (se tabell 5.4). Både de reformer som föreslås i denna proposition, såsom sänkt mervärdesskatt på restaurang- och catering- tjänster och ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder, samt tidigare genomförda struktur- reformer leder till en högre potentiell sysselsätt- ning de närmaste åren. Detta motverkas dock på marginalen av att den utdragna lågkonjunkturen leder till att fler kommer att bli långvarigt kvar i arbetslöshet, vilket minskar de lediga resurserna på arbetsmarknaden.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;I kombination med den svaga faktiska syssel- sättningsutvecklingen 2012 och 2013, innebär den stigande potentiella sysselsättningen att re- sursutnyttjandet på arbetsmarknaden minskar 2012 och 2013. Det möjliggör att sysselsätt- ningen kan öka starkt 2014 och 2015, när väl arbetskraftsefterfrågan tar fart, utan att en brist på arbetskraft uppstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft63"&gt;I några branscher stiger sysselsättningen även 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft65"&gt;Trots att sysselsättningen totalt sett väntas bli ungefär oförändrad 2012 så finns det stora skill- nader i sysselsättningsutveckling mellan olika branscher. Ett stort positivt bidrag till syssel- sättningen 2012 väntas komma från företags- tjänstebranscherna.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Sysselsättningen i före- tagstjänstebranscherna har stigit både under finanskrisen, samt under konjunkturåter- hämtningen 2010 och första halvåret 2011. En förklaring till den ihållande ökningen av sysselsättningen i företagstjänstebranscherna är att bemanningsföretagen har expanderat snabbt.&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt SCB:s kortperiodiska syssel- sättningsstatistik ökade antalet anställda i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Detta kan uttryckas som att den potentiella sysselsättningen varaktigt blir något lägre än vad som skulle ha varit fallet utan dessa negativa s.k. persistenseffekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft248"&gt;Begreppet företagstjänstebranscherna omfattar bl.a. juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, arkitekt- och reklambyråer samt lokalvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Bemanning och arbetsförmedling är bransch 78 enligt SNI2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1027 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft4"&gt;bemanningsbranschen med ca 30 procent första halvåret 2011 jämfört med motsvarande period 2010. Den snabba expansionen bedöms delvis vara driven av en trend som innebär att bemanningspersonal blir en allt viktigare del av arbetsmarknaden. Denna trend väntas fortsätta ytterligare en tid, vilket medför att bemannings- branschen bidrar till ett ökat antal sysselsatta i företagstjänstebranscherna 2012, trots den svagare arbetskraftsefterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft4"&gt;Även sysselsättningen i kommunsektorn bedöms öka något &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; (se tabell 5.5). Under dessa år väntas en allt större del av de kommunfinansierade välfärdstjänsterna produce- ras av företag i näringslivet (se vidare avsnitt 9.5.2). Det medför att antalet sysselsatta i kommunsektorn ökar långsammare än vad som annars skulle ha blivit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft4"&gt;I flera branscher väntas sysselsättningen minska 2012. De största negativa bidragen kommer från industrin och handeln. I industrin ökar produktionen endast svagt 2012. Detta medför ett behov av att minska antalet anställda. Den dämpade hushållskonsumtionen 2011 och 2012 leder till att även handeln bedöms minska antalet anställda 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft49"&gt;Tabell 5.5 Sysselsättning i olika sektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft50"&gt;Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t134"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td339"&gt;&lt;P class="p1048 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;1000-tal&lt;/NOBR&gt; personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p75 ft62"&gt;Procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td340"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td341"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td316"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td325"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td312"&gt;&lt;P class="p34 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td325"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td342"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Näringslivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;3 135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td342"&gt;&lt;P class="p1049 ft10"&gt;Varuproducenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;1 096&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td342"&gt;&lt;P class="p1049 ft52"&gt;Tjänsteproducenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;2 038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td342"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Offentlig sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;1 278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td342"&gt;&lt;P class="p1049 ft10"&gt;Staten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,1&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td342"&gt;&lt;P class="p1049 ft10"&gt;Kommunsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td343"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;1 048&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td340"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td341"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td340"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ekonomin totalt&lt;SPAN class="ft166"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td341"&gt;&lt;P class="p180 ft10"&gt;4 523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td325"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td312"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td325"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p83 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft59"&gt;Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (se vidare bilaga 1, tabell 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft65"&gt;När antalet sysselsatta stiger snabbt 2014 och 2015 bedöms i princip alla branscher bidra till ökningarna. Sammantaget fortsätter dock ande- len sysselsatta i varuproducerande branscher att minska och andelen sysselsatta i tjänsteproduce- rande branscher att öka, vilket är en strukturell utveckling som pågått en längre tid (se diagram 5.17).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1052 ft49"&gt;Diagram 5.17 Andelen sysselsatta i näringslivets varu- resp. tjänsteproducerande branscher&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft50"&gt;Procent av total sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t135"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft54"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft54"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft54"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft54"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft54"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr63 td79"&gt;&lt;P class="p200 ft98"&gt;Varuproducenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p200 ft93"&gt;Tjänsteproducenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1053 ft59"&gt;Anm.: Enligt nationalräkenskaperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft63"&gt;Långsam arbetskraftsökning &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft65"&gt;Antalet personer i arbetskraften väntas öka &lt;NOBR&gt;2012–2015,&lt;/NOBR&gt; men i väsentligt lägre takt än 2007– 2011. Nedväxlingen i arbetskraftsökningen &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; jämfört med den föregående femårs- perioden beror främst på att regeringens genom- förda strukturreformer bedöms ha fått nästan fullt genomslag på arbetskraften 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Arbetskraftens storlek varierar i viss mån med konjunkturen. Till exempel blir det mindre lön- samt att söka arbete i en lågkonjunktur, vilket bidrar till att färre deltar i arbetskraften. Att arbetskraften trots allt inte minskar när efter- frågan på arbetskraft dämpas de närmaste åren beror främst på att antalet personer i åldern 15– 74 år ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Sammantaget stiger antalet personer i arbets- kraften med 1,2 procent 2011, för att endast öka med 0,3 procent 2012. När efterfrågan på arbets- kraft återigen ökar snabbt 2014 och 2015 stiger antalet i arbetskraften något mer än den demo- grafiska utvecklingen implicerar. År 2015 bedöms antalet i arbetskraften vara nästan 2,8 procent högre än 2010, vilket motsvarar ca 140 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Trots att antalet personer i arbetskraften ökar är arbetskraftsdeltagandet (arbetskraften i relation till befolkningen) på en lägre nivå än före finanskrisen under hela prognosperioden (se diagram 5.18).&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Detta beror på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Arbetskraftsdeltagande avser antal personer i arbetskraften i relation till antal personer i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031219x1.jpg" style="width:630px;height:793px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;demografiska förändringar. Befolkningen i åldern &lt;NOBR&gt;15–74&lt;/NOBR&gt; år ökar. Samtidigt minskar befolkningen i åldersgrupper med ett jämförelsevis högt arbetskraftsdeltagande. Exempelvis når den stora &lt;NOBR&gt;40-talistgenerationen&lt;/NOBR&gt; gradvis en ålder då få deltar i arbetskraften. De senaste åren har denna generation varit i en ålder då arbetskraftsdeltagandet är relativt högt. Vidare fortsätter befolkningen i arbetsför ålder att bestå av en hög andel ungdomar, vilka har ett lågt arbetskraftsdeltagande. Sammantaget medför sammansättningen av befolkningen att arbetskraftsdeltagandet är relativt lågt 2011– 2015.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft102"&gt;Diagram 5.18 Relativt arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;Procent av befolkningen, årsvärden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t136"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p174 ft62"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr40 td170"&gt;&lt;P class="p84 ft93"&gt;Arbetskraftsdeltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p84 ft93"&gt;Sysselsättningsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td83"&gt;&lt;P class="p174 ft62"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr61 td83"&gt;&lt;P class="p174 ft62"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr61 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td83"&gt;&lt;P class="p174 ft62"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;86&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p30 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=15 class="tr50 td344"&gt;&lt;P class="p27 ft54"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1056 ft63"&gt;Arbetslösheten blir något högre 2012 och 2013 än 2011&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft65"&gt;Minskningen av arbetslösheten som pågått sedan första kvartalet 2010 väntas avstanna under andra halvåret 2011. Arbetslösheten stiger sedan svagt 2012 för att därefter ligga kvar på en nästan oför- ändrat nivå 2013 (se diagram 5.19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft65"&gt;Ökningen i arbetslöshet beror framför allt på att svaga grupper såsom nyinträdda på arbets- marknaden och de som redan i dagsläget är lång- tidsarbetslösa får svårare att hitta jobb.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;På motsvarande sätt håller sammansättningen av befolkningen nere även den totala sysselsättningsgraden 2012 och 2013. Först 2015 väntas sysselsättningsgraden vara uppe på den nivå som rådde före finanskrisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;En annan möjlig utveckling vore att individer till följd av det sämre arbetsmarknadsläget inte träder in eller lämnar arbetskraften i klart större utsträckning än de senaste åren, vilket skulle motverka en förlängning av arbetslöshetstiden för de som redan är arbetslösa. Detta är dock mindre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;långtidsarbetslösa bedöms öka under 2012 och 2013, från en redan hög nivå (se diagram 5.20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft49"&gt;Diagram 5.19 Arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Arbetslösa i procent av arbetskraften, årsvärden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t108"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr62 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft93"&gt;Arbetslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft98"&gt;Jämviktsarbetslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td29"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr50 td345"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;Anm.: Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr45 td216"&gt;&lt;P class="p75 ft54"&gt;potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr50 td193"&gt;&lt;P class="p75 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft65"&gt;Eftersom en individs kompetens tenderar att minska med arbetslöshetstidens längd, samtidigt som långtidsarbetslöshet i sig kan vara stigmati- serande, bedöms konjunkturavmattningen leda till s.k. negativa persistenseffekter. Persistens-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;effekterna ökar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td328"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;jämviktsarbetslösheten med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;0,3 procentenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td328"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;2015.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Jämviktsarbetslös-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft65"&gt;heten bedöms då vara 5,0 procent. På längre sikt klingar persistenseffekterna av och 2020 bedöms&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;jämviktsarbetslösheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p173 ft65"&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p720 ft65"&gt;strax&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;5 procent.&lt;A href="#page_219"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p178 ft65"&gt;Sammantaget stiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td205"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;arbetslösheten till 7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;respektive 7,7 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p164 ft65"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;och 2013.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft112"&gt;väntas därefter minska i snabb takt till omkring 5,5 procent 2015. Antalet arbetslösa uppgår då till ca 280 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft135"&gt;sannolikt om man beaktar arbetskraftens historiska känslighet för föränd- ringar i arbetskraftsefterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;Jämviktsarbetslösheten är den arbetslöshet som ekonomin går mot på sikt om inga ytterligare störningar inträffar. Denna bestäms huvudsakli- gen av de regler och institutioner som omgärdar arbetsmarknaden, t.ex. arbetslöshets- och sjukförsäkringarnas utformning. Jämviktsarbetslöshe- ten är inte detsamma som den lägsta möjliga arbetslöshetsnivån, utan den nivå som är förenlig med en stabil inflation och ekonomisk balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Se vidare fördjupningsrutan Rapport om arbetsmarknadens funktionssätt i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031220x1.jpg" style="width:630px;height:820px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft49"&gt;Diagram 5.20 Arbetslösa och långtidsarbetslösa&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t138"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td346"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Tusental personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft236"&gt;Tusental personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft65"&gt;viss mån de negativa persistenseffekter som låg- konjunkturen bedöms medföra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t139"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr31 td40"&gt;&lt;P class="p720 ft98"&gt;Samtliga (vänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr50 td63"&gt;&lt;P class="p720 ft75"&gt;skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr43 td40"&gt;&lt;P class="p720 ft98"&gt;27 veckor eller mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr47 td270"&gt;&lt;P class="p720 ft98"&gt;(höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr48 td112"&gt;&lt;P class="p44 ft138"&gt;5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr48 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft138"&gt;Löner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr43 td40"&gt;&lt;P class="p720 ft98"&gt;53 veckor eller mer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr50 td270"&gt;&lt;P class="p720 ft98"&gt;(höger skala)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr31 td347"&gt;&lt;P class="p44 ft13"&gt;Måttliga löneökningar de kommande åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr30 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;Löneökningarna i de centrala avtal som slöts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p1058 ft54"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;under 2010 års avtalsrörelse kom på grund av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;den då rådande djupa lågkonjunkturen att bli de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p1049 ft62"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p179 ft62"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p75 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p548 ft62"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr50 td261"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Anm.: Tre månaders glidande medelvärde, säsongrensade värden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;lägsta sedan industriavtalets tillkomst 1997 (se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=2 class="tr45 td349"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr52 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;diagram 5.22). Detta bidrar till relativt låga löne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft165"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;ökningstakter under 2010 och 2011. Eftersom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 rowspan=2 class="tr30 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Regeringens insatser medför att fler deltar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;lönerna under större delen av 2012 styrs av avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr4 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft254"&gt;som är slutna under 2010 och början av 2011,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr0 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;förväntas löneökningstakten även under 2012 att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 rowspan=2 class="tr30 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;Andelen av arbetskraften som deltar i arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;vara relativt måttlig. Löneökningarna 2012 är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr4 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft254"&gt;dock högre än 2011 eftersom många avtal är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr0 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;marknadspolitiska åtgärder var 2010 den högsta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;konstruerade så att de högsta löneökningstak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;sedan slutet på &lt;NOBR&gt;90-talskrisen&lt;/NOBR&gt; och ökar marginellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;terna kommer mot slutet av avtalsperioden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;2011 (se diagram 5.21). Den utdragna lågkon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;Sammantaget bedöms lönerna i hela ekonomin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr0 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;junkturen väntas sedan medföra att andelen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;öka med 2,7 procent 2011 och 2,9 procent 2012,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;program fortsätter att öka 2012, främst beroende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;enligt konjunkturlönestatistikens definition (se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;på att fler deltar i jobb- och utvecklingsgarantin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td263"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;diagram 5.22 och tabell 5.6).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;och i jobbgarantin för unga. Regeringen föreslår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr0 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;i denna proposition tillfälligt ökat antal platser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr0 td351"&gt;&lt;P class="p44 ft146"&gt;Diagram 5.22 Centrala avtal och löneökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td352"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;arbetsmarknadspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td191"&gt;&lt;P class="p77 ft65"&gt;åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p170 ft65"&gt;riktade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p164 ft65"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td192"&gt;&lt;P class="p44 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p175 ft65"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p293 ft65"&gt;riskerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p164 ft65"&gt;långtidsarbetslöshet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;Dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p77 ft65"&gt;ökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p1060 ft65"&gt;platser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p164 ft65"&gt;i bl.a. arbetspraktik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr32 td233"&gt;&lt;P class="p1059 ft98"&gt;Centrala avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr32 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft93"&gt;Utöver centrala avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 rowspan=3 class="tr2 td349"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;och arbetsmarknadsutbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=3 class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft65"&gt;bidrar också&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p164 ft65"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 rowspan=2 class="tr0 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;att andelen i åtgärder ökar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td353"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;Diagram 5.21 Deltagande i arbetsmarknadspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft100"&gt;åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr4 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft236"&gt;Procent av arbetskraften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p17 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr40 td191"&gt;&lt;P class="p164 ft98"&gt;Arbetslöshet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td112"&gt;&lt;P class="p1059 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td191"&gt;&lt;P class="p27 ft98"&gt;Andel i åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p1061 ft62"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p52 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td126"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p179 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td83"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td189"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p171 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td51"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p556 ft62"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr43 td263"&gt;&lt;P class="p896 ft62"&gt;Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p556 ft62"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td182"&gt;&lt;P class="p556 ft62"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr48 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;Löneutvecklingen mäts både av konjunkturlö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p556 ft62"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;nestatistiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p83 ft65"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td143"&gt;&lt;P class="p173 ft65"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td243"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;nationalräkenskaperna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr49 td182"&gt;&lt;P class="p556 ft62"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft227"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr4 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft254"&gt;Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;av ersättningar, som bonusersättning, semester-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p38 ft52"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft52"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td104"&gt;&lt;P class="p175 ft52"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td24"&gt;&lt;P class="p180 ft62"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td120"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p83 ft52"&gt;03&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td83"&gt;&lt;P class="p20 ft52"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p52 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td26"&gt;&lt;P class="p27 ft62"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td88"&gt;&lt;P class="p1062 ft62"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td153"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr43 td353"&gt;&lt;P class="p136 ft89"&gt;Anm.: Andel i åtgärder avser antalet personer som deltar i nystartsjobb eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr43 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft255"&gt;ersättning, sjuklön och vissa typer av skatteplik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr55 td354"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 rowspan=2 class="tr1 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;tiga förmåner ingår i nationalräkenskapernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr47 td354"&gt;&lt;P class="p136 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;lönemått, men inte i konjunkturlönestatistiken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;Regeringen föreslår också ett antal strukturella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;Enligt nationalräkenskapernas definition bedöms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;åtgärder för bättre arbetsförmedling, bl.a. ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;lönerna inom näringslivet öka med 3,1 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr0 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;handledartäthet och bättre uppföljning av arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr0 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;2011 och med 2,9 procent 2012 (se tabell 5.6).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr2 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;sökande. Tillsammans med de temporära åtgär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;Att lönerna 2011 ökar mer enligt nationalräken-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr0 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;derna, så motverkar de strukturella åtgärderna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft65"&gt;skaperna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p200 ft65"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p173 ft65"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr0 td283"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;konjunkturlönestatistiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031221x1.jpg" style="width:630px;height:948px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p986 ft4"&gt;beror på att bonusersättningar och andra ersätt- ningar som drogs ner kraftigt under finanskrisen bedöms ha ökat snabbt under 2011 till följd av den förbättrade lönsamheten i näringslivet. Konjunkturavmattningen och stora börsfall under hösten 2011 leder dock till att bl.a. bonus- ersättningar åter minskar under 2012. Lönerna enligt nationalräkenskaperna i näringslivet bedöms därför öka något långsammare än lönerna enligt konjunkturlönestatistiken 2012. På längre sikt bedöms lönerna enligt konjunk- turlönestatistiken och nationalräkenskaperna öka i samma takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft49"&gt;Tabell 5.6 Löner och inflation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft50"&gt;Procentuell förändring. Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t140"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td355"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td186"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Timlön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;KL, hela ekonomin&lt;SPAN class="ft238"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;KL, näringslivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;NR, hela ekonomi&lt;SPAN class="ft238"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td355"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;NR, näringslivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft79"&gt;Inflation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td182"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td355"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;KPIF&lt;SPAN class="ft53"&gt;3, 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td186"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p13 ft59"&gt;Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Timlön enligt nationalräkenskaperna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ett av Riksbankens mått på underliggande inflation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft65"&gt;Under hösten 2011 inleds 2011 års avtalsrörelse. Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbets- marknaden och konjunkturavmattningen 2012 talar för att också 2011 års avtalsrörelse resulte- rar i måttliga löneökningar, även om löneök- ningarna bedöms bli högre i denna avtalsrunda än i den förra. Vidare bidrar den relativt svaga produktivitetstillväxten de närmaste åren till att företagens möjligheter att klara av kraftiga löne- ökningar är begränsade. Sammantaget bedöms lönerna i näringslivet i genomsnitt öka med 3,3 procent per år &lt;NOBR&gt;2012–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft65"&gt;Det låga resursutnyttjandet och den förhåll- andevis svaga produktivitetstillväxten medför således att reallöneökningstakten &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; bedöms bli lägre än det historiska genomsnittet, däremot är den högre än den var &lt;NOBR&gt;2006–2010&lt;/NOBR&gt; (se diagram 5.23).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft49"&gt;Diagram 5.23 Reallön och nominell lön&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t141"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p200 ft93"&gt;Nominell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft59"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p200 ft75"&gt;Real&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p843 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;04&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td73"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr50 td356"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Anm.: Reallön är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr45 td224"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;hushållens konsumtionsdeflator.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr50 td357"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1066 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Inflation och svenska räntor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft63"&gt;Lågt underliggande inflationstryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Inflationen, mätt som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI), väntas uppgå till 3 procent 2011. Anledningen till att inflationen blir så hög 2011 är framför allt att hushållens boendekostnader har stigit kraftigt under första halvåret 2011 till följd av att deras räntekostnader ökat betydligt. Vidare har priserna på el och drivmedel stigit kraftigt under inledningen av 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft49"&gt;Diagram 5.24 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t142"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr40 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr45 td232"&gt;&lt;P class="p136 ft93"&gt;Enhetsarbetskostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft57"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr47 td65"&gt;&lt;P class="p136 ft93"&gt;Produktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td104"&gt;&lt;P class="p136 ft93"&gt;Timlön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td161"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td161"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p180 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td124"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p164 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td31"&gt;&lt;P class="p43 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p343 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td123"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr50 td314"&gt;&lt;P class="p136 ft54"&gt;Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr50 td358"&gt;&lt;P class="p136 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td31"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft99"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1067 ft65"&gt;Det underliggande inflationstrycket blir emellertid måttligt. Inflationen mätt som KPIF&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;väntas ligga på 1,4 procent 2011. Det beror på att resursutnyttjandet är lågt och att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Konsumentprisindex rensat för effekterna av räntesatsförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft4"&gt;företagens arbetskostnader per producerad enhet sjönk 2010 och är i princip oförändrade 2011(se diagram 5.24). Företagens kostnader har dämpats både på grund av en stark produktivitetstillväxt och att företagens arbetskostnader ökar långsamt. Under 2012 ökar företagen enhetsarbetskostnader snabbare till följd av att lönerna ökar något snabbare samtidigt som produktivitetstillväxten dämpas av konjunkturavmattningen. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin som helhet under de närmaste åren medför dock att infla- tionstrycket förblir lågt. Vidare bedöms sänk- ningen av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänka inflationen med ungefär 0,2 procentenheter 2012. I takt med att enhets- arbetskostnaderna och resursutnyttjandet stiger, ökar inflationstrycket &lt;NOBR&gt;2013–2015.&lt;/NOBR&gt; Den under- liggande inflationen, mätt som KPIF, är dock under Riksbankens mål på 2 procent under hela perioden &lt;NOBR&gt;2011–2015&lt;/NOBR&gt; (se diagram 5.25).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft4"&gt;Inflationen, mätt som förändringen i KPI, bedöms dock stiga och ligga över 2 procent både 2014 och 2015. Det beror på att Riksbanken väntas höja räntan under dessa år vilket medför att hushållens räntekostnader för egna hem också stiger, vilket leder till en högre KPI- infla- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft49"&gt;Diagram 5.25 KPI, KPIF och KPIF exklusive energi&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t143"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr40 td359"&gt;&lt;P class="p27 ft50"&gt;Procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p38 ft75"&gt;KPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td182"&gt;&lt;P class="p38 ft98"&gt;KPIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr47 td206"&gt;&lt;P class="p38 ft98"&gt;KPIF exkl. energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td95"&gt;&lt;P class="p36 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;07&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;08&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td94"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td182"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td112"&gt;&lt;P class="p52 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1070 ft129"&gt;Anm.: KPIF är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft63"&gt;Fortsatt låga räntor de närmaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft112"&gt;Inbromsningen i svensk ekonomi med kraftigt dämpad tillväxt och stigande arbetslöshet leder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1073 ft112"&gt;till att Riksbanken bedöms sänka reporäntan till 1,50 procent i början av 2012 (se tabell 5.7). I takt med att återhämtningen åter tar fart och inflationstrycket stiger börjar Riksbanken höja reporäntan i slutet av 2013. Reporäntan bedöms nå normala nivåer i slutet av 2015, vilket är cirka ett år innan resurs- utnyttjandet i ekonomin som helhet blir normalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft65"&gt;Räntan på svenska &lt;NOBR&gt;10-åriga&lt;/NOBR&gt; statsobligationer föll under sommaren 2011 till den lägsta nivån sedan andra världskriget. Orsaken till detta är bl.a. att den finansiella oron har medfört att investerare har sökt sig till säkra tillgångar. När oron på de finansiella marknaderna minskar och konjunkturåterhämtningen åter tar fart bedöms räntorna på statsobligationer med längre löptider successivt stiga de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft65"&gt;Under 2011 har kronan stärkts. Förstärk- ningen har skett i takt med att osäkerheten på de finansiella marknaderna har minskat och Riksbanken successivt har höjt reporäntan. Den svenska kronan brukar historiskt sett försvagas i tider av finansiell oro, bl.a. till följd av att place- rare söker sig till stora valutor. I samband med den senaste tidens finansiella oro har dock försvagningen varit förhållandevis liten. När oron på de finansiella marknaderna minskar under 2012 bedöms kronan stärkas något mot såväl euron som i handelviktade termer (TCW- index). Även starka ekonomiska förutsättningar i Sverige, såsom relativt goda svenska tillväxtut- sikter och sunda offentliga finanser, bidrar till en förhållandevis stark krona de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft49"&gt;Tabell 5.7 Svenska räntor och växelkurs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Värde vid respektive års slut. Utfall för 2010, prognos för &lt;NOBR&gt;2011–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td138"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td115"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td307"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Reporänta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td142"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Statsobligations-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;ränta &lt;NOBR&gt;(10-årig)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;TCW-index&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td153"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td116"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Risker och alternativscenarier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft65"&gt;Det råder stor osäkerhet kring den framtida konjunkturutvecklingen och den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekonomin. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Huvudscenariot baseras på antagandet att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt minska under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet för- värras, vilket sannolikt skulle leda till en för- djupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. För det första råder det stor osäkerhet om de skuldtyngda länderna i euroområdet kommer att avisera och genomföra tillräckligt trovärdiga åtstramningspaket den närmaste tiden. För det andra finns det en risk att de statsfinansiella problemen sprider sig till fler och betydligt större länder i euroområdet som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter. Det finns även en risk för att de åtstramningspaket som på sikt är nödvändiga i USA inte genom- förs, vilket skulle medföra en förnyad finansiell oro. Den höga offentliga skuldsättningen i många länder, i kombination med att flera centralbanker i nuläget bedriver en mycket expansiv penningpolitik, innebär att utrymmet för ytterligare stabiliseringspolitiska stimulanser är begränsat om konjunkturen försvagas mer än vad som förutses i huvudscenariot. Det innebär att en långvarig finansiell oro riskerar att leda till en betydligt svagare internationell utveckling och till att även återhämtningen i Sverige blir långsammare och mer utdragen än i huvudscena- riot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft4"&gt;Det finns även en betydande risk för att den statsfinansiella krisen i euroområdet sprider sig till banksektorn. Ökad osäkerhet och försämrat förtroende mellan banker kan leda till att flera stora banker i euroområdet får betydande svårigheter att finansiera sig på de finansiella marknaderna. De svenska bankerna är väl kapi- taliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euro- området som har stora statsfinansiella problem. Svenska banker har emellertid en stor interna- tionell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Under första kvartalet 2011 utgjorde lånen i utländsk valuta drygt 50 procent av de svenska bankernas totala marknadsupplåning. Det är en finansiering som kan vara svår att upprätthålla om problemen i den europeiska banksektorn ökar kraftigt. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att finansie- ringsproblem snabbt kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras. Som illustreras i alter- nativscenario 1 skulle ett scenario med omfatt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;ande spridningseffekter till banksektorn leda till en betydligt svagare makroekonomisk utveck- ling i omvärlden och i Sverige de närmaste åren. &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; i svensk ekonomi skulle bli betydligt lägre och arbetslösheten avsevärt högre än i huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Omfattande problem kan även uppstå i bank- sektorn om flera länder i euroområdet tvingas genomföra nedskrivningar av statskulden så att bankernas balansräkningar försämras. I en sådan situation kan den kraftiga oron på finansmarkna- derna som rådde under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle leda till stora negativa effekter för svensk ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Utöver riskerna som är kopplade till den internationella utvecklingen finns det även en risk att inbromsningen i svensk ekonomi får större permanenta effekter på arbetsmarknaden än vad som förutses i huvudscenariot. Inbroms- ningen i svensk ekonomi sker när arbetslösheten redan är på en hög nivå och antalet personer som varit arbetslösa i längre än ett år inte har börjat sjunka. Det finns därmed en risk för att den svaga utvecklingen leder till att grupper som i nuläget står långt ifrån arbetsmarknaden inte får arbete och att fler personer därmed lämnar arbetskraften permanent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 om de skuldtyngda länderna i euroområdet aviserar mer trovärdiga åtstramningsprogram. I ett sådant scenario skulle tillväxten de närmaste åren i Sverige och i omvärlden bli högre än i huvudsce- nariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Det är även möjligt att den finansiella oron och de sjunkande tillgångspriserna inte påverkar svenska konsumenter och företag i den utsträck- ning som förutspås i huvudscenariot. Framåt- blickande indikatorer för både hushåll och före- tag indikerar att produktionen och syssel- sättningen kan fortsätta att öka under hösten, om än i långsammare takt än under våren 2011. Vidare har svenska hushåll en förhållandevis hög sparkvot och en relativt stark utveckling av de disponibla inkomsterna. Som illustreras i alterna- tivscenario 2 skulle en starkare inhemsk efter- rågan innebära högre &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt; den närmaste tiden och att konjunkturavmattningen under 2012 dämpas jämfört med huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft16"&gt;Alternativscenario 1: Ökade problem i banksektorn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;ningpolitik och sänker reporäntan under hösten 2011 och ytterligare under 2012 till 0,25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;I det första alternativscenariot antas att den internationella utvecklingen blir betydligt svagare än i huvudscenariot till följd av att de statsfinansiella problemen sprider sig till bank- sektorn i euroområdet. Stora statsfinansiella problem och akuta problem för vissa banker i euroområdet antas leda till att lågkonjunkturen fördjupas kraftigt i euroområdet under framför allt 2012 och till att återhämtningen blir mer utdragen jämfört med bedömningen i huvudsce- nariot. Vidare är utrymmet för ytterligare stabili- seringspolitiska stimulanser begränsat till följd av ländernas höga offentliga skuldsättning och då ECB redan i nuläget bedriver en mycket expan- siv penningpolitik, vilket ytterligare bidrar till att lågkonjunkturen blir utdragen i euroområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Ökade problem i banksektorn i euroområdet leder till att förtroendet mellan banker försämras och att riskpremierna stiger. Det försämrade förtroendet mellan bankerna i euroområdet leder till att även svenska banker får finansieringspro- blem. Därmed försämras de svenska bankernas utlåningskapacitet och riskpremien för svenska hushåll och företag stiger. Riksbanken förväntas, i likhet med under finanskrisen, tillföra likviditet till det finansiella systemet för att mildra problemen. I detta alternativscenario påverkas dock svensk ekonomi av en svagare konjunktur i omvärlden och av att det blir svårare och dyrare för hushåll och företag att få lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Den svagare utvecklingen i omvärlden leder till att efterfrågan på svensk export minskar kraftigt i detta scenario. En mer restriktiv kreditgivning till företag och höjda marknads- räntor, till följd av högre riskpremier, påverkar såväl investeringsefterfrågan som företagens möjlighet att finansiera sin verksamhet på kort sikt. Vidare utvecklas hushållens konsumtion svagare till följd av fallande konsumentförtro- ende och tillgångspriser samt höga lånekostna- der. Sammantaget sjunker BNP i detta alterna- tivscenario under andra halvåret 2011 och 2012. Helåret 2012 minskar BNP med 1,5 procent (se diagram 5.26). Den kraftiga konjunkturförsvag- ningen leder till att resursutnyttjandet dämpas betydligt och &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; bedöms vara &lt;NOBR&gt;-5,9&lt;/NOBR&gt; procent 2012, jämfört med &lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt; procent i huvudscenariot (se tabell 5.8). Effekten av den betydligt svagare efterfrågan mildras dock av att Riksbanken bedriver en mycket expansiv pen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t144"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr43 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft49"&gt;Diagram 5.26 &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr32 td202"&gt;&lt;P class="p209 ft237"&gt;Alternativscenario 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p209 ft98"&gt;Huvudscenario&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr45 td202"&gt;&lt;P class="p209 ft237"&gt;Alternativscenario 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr55 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p285 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p201 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P class="p341 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td125"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td280"&gt;&lt;P class="p136 ft89"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1080 ft246"&gt;Tabell 5.8 Nyckeltal, alternativscenario 1 med ökade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;problem i banksektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft50"&gt;Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(4,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(1,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sysselsättning&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(1,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2,3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;8,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(6,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(5,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-2,2)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-3,6)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-2,9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-1,6)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-0,9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Reporänta&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Timlön&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(2,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Finansiellt sparande&lt;SPAN class="ft238"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1082 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Kalenderkorrigerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;15-74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Slutkurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Procent av BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft65"&gt;Produktiviteten bedöms i detta scenario sjunka kraftigt under 2012 som en följd av att det tar tid för företagen att anpassa arbetsstyrkan till den betydligt lägre efterfrågan. Eftersom lönerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;under större delen av 2012 styrs av avtal som är slutna under tidigare avtalsperioder minskar löneökningstakten endast marginellt, vilket leder till att enhetskostnaden för företagen ökar kraftigt under 2012. Den fallande efterfrågan gör att företagen inte kan öka priserna i takt med det ökade kostnadstrycket och vinstandelen faller därmed. Under 2013 fortsätter företagen att anpassa arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan så att resursutnyttjandet inom företagen stiger och vinstandelen ökar. Det leder till att sysselsätt- ningen fortsätter att sjunka under 2013, samti- digt som arbetslösheten stiger till 9,5 procent. Den betydligt högre arbetslösheten jämfört med i huvudscenariot medför att framför allt svaga gruppers möjligheter att få ett arbete minskar kraftigt och att långtidsarbetslösheten ökar. Detta leder till att arbetslöshetsnivån bedöms bli högre när ekonomin når normalt resursutnytt- jande, dvs. jämviktsarbetslösheten blir högre än i huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Både den inhemska och den internationella efterfrågan bedöms få förnyad kraft 2014 och 2015 i takt med att de statsfinansiella problemen i euroområdet avtar och problemen i bank- sektorn klingar av. När produktionen ökar och resursutnyttjandet inom företagen börjar bli normalt har företagen åter ett behov av att öka antalet anställda. Sysselsättningen börjar öka under 2014 och arbetslösheten minskar till 8,1 procent 2015, vilket är 2,6 procentenheter högre än i huvudscenariot (se diagram 5.27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft49"&gt;Diagram 5.27 Arbetslöshet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft50"&gt;Procent av arbetskraften&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t145"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft62"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr58 td211"&gt;&lt;P class="p209 ft98"&gt;Alternativscenario 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td43"&gt;&lt;P class="p209 ft93"&gt;Huvudscenario&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td211"&gt;&lt;P class="p209 ft98"&gt;Alternativscenario 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr59 td148"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td43"&gt;&lt;P class="p341 ft52"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td116"&gt;&lt;P class="p201 ft52"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td117"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr28 td361"&gt;&lt;P class="p49 ft54"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1021 ft65"&gt;Den svagare utvecklingen leder till att resursut- nyttjandet blir betydligt lägre än i huvudscena- riot under hela prognosperioden. &lt;NOBR&gt;BNP-gapet&lt;/NOBR&gt; bedöms vara &lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt; procent 2015, jämfört med &lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt; procent i huvudscenariot (se tabell 5.8). På&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;sikt fortsätter återhämtningen, men när resurs- utnyttjandet är normalt, bortom prognoshori- sonten, är &lt;NOBR&gt;BNP-nivån&lt;/NOBR&gt; lägre och arbetslösheten högre än i huvudscenariot till följd av persistens- effekter på arbetsmarknaden och permanenta effekter av lägre investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;De offentliga finanserna försvagas i detta scenario jämfört med i huvudscenariot. Samman- taget blir det finansiella sparandet som andel av BNP negativt för både 2012 och 2013 (se tabell 5.8). Det beror huvudsakligen på att den svagare arbetsmarknaden och den svaga konsumtions- tillväxten leder till att skatteintäkterna dämpas kraftigt jämfört med huvudscenariot. Samtidigt bidrar den högre arbetslösheten till högre utgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft63"&gt;Alternativscenario 2: Starkare inhemsk efterfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft65"&gt;I det andra alternativscenariot antas att den internationella konjunkturavmattningen och den fortsatta finansiella turbulensen inte påverkar svenska hushåll och företag i den utsträckning som förutspås i huvudscenariot. Framåtblick- ande indikatorer för både hushåll och företag indikerar att produktionen och sysselsättningen kan fortsätta att öka under hösten 2011. I kombination med att hushållen för närvarande har en hög sparkvot och en relativt god utveckling av disponibelinkomsten talar detta för att den inhemska efterfrågan kan utvecklas starkare än i huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft65"&gt;En starkare utveckling av investerings- och konsumtionstillväxten under andra halvåret 2011 och 2012 leder till att &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; blir högre än i huvudscenariot. År 2012 växer BNP med 2,3 procent jämfört med 1,3 procent i huvudsce- nariot (se diagram 5.26 och tabell 5.9). Den högre inhemska efterfrågan medför att inbroms- ningen i svensk ekonomi dämpas och att resurs- utnyttjandet endast sjunker marginellt 2012. Vidare medför den högre efterfrågan att syssel- sättningstillväxten blir starkare och arbetslöshe- ten lägre än vad som förutses i huvudscenariot. År 2012 är arbetslösheten 7,3 procent jämfört med 7,8 procent i huvudscenariot (se diagram 5.27 och tabell 5.9).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft49"&gt;Tabell 5.9 Nyckeltal, alternativscenario 2 med starkare inhemsk efterfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft50"&gt;Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t146"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(4,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(1,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sysselsättning&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(1,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2,3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;7,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(7,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(6,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(5,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-2,2)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-3,6)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-2,9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-1,6)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;(-0,9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Reporänta&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,00)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,50)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Timlön&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td101"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(3,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(1,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(2,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td246"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Finansiellt sparande&lt;SPAN class="ft238"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(0,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;(2,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;(3,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1082 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Kalenderkorrigerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;15–74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Slutkurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Procent av BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft65"&gt;En starkare arbetsmarknad och högre konsum- tion leder till högre skatteintäkter och lägre utgifter, vilket sammantaget förbättrar de offentliga finanserna jämfört med huvudscena- riot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft65"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; blir i genomsnitt något lägre &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; jämfört med i huvudscenariot. Ökningen i konsumtionen blir lägre till följd av att det uppdämda konsumtionsbehovet är mindre samt att utrymmet för konsumtionsök- ningar är mindre eftersom sparkvoten är på en lägre nivå. Samtidigt är investeringsnivån högre och behovet av ytterligare investeringar är därför mindre. Vidare utvecklas exporten något svagare till följd av en marginellt sämre konkurrenskraft och en något starkare växelkurs. Riksbanken bedöms i detta scenario höja reporäntan i snabbare takt vilket stärker växelkursen samti- digt som konkurrenskraften försämras något till följd av en något högre löneutvecklingstakt jämfört med i huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft65"&gt;Att svensk ekonomi inte bromsar in medför att utvecklingen på arbetsmarknaden blir star- kare än i huvudscenariot. Arbetslösheten är lägre under hela prognosperioden (se diagram 5.27), vilket medför att risken för negativa persistens- effekter minskar. Svensk ekonomi påverkas dock av en svag internationell efterfrågan och lågkon- junkturen blir utdragen även i detta alternativ- scenario. Resursutnyttjandet stiger successivt och ekonomin når konjunkturell balans i slutet av 2015, vilket är tidigare än i huvudscenariot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft138"&gt;5.8 Jämförelse med den makroekonomiska prognosen i 2011 års ekonomiska vårproposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft65"&gt;Den makroekonomiska utvecklingen bedöms bli betydligt svagare de närmaste åren än vad som förutsågs i 2011 års ekonomiska vårproposition. Tillväxten har reviderats ned kraftigt för 2012, samtidigt som arbetslösheten blir högre 2011– 2015 jämfört med bedömningen i vårproposi- tionen. Den betydligt svagare konjunkturutveck- lingen jämfört med bedömningen i vårproposi- tionen beror på flera samverkande faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;För det första förväntas den globala tillväxten bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Ökad oro på de finansiella marknaderna i spåren av de statsfinansiella problemen i flera länder i euro- området, fallande tillgångspriser och oväntat svag realekonomisk utveckling i bl.a. USA under första halvåret 2011 medför att omvärldsefter- frågan på svenska exportprodukter bedöms bli betydligt lägre de närmaste åren jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Den svagare omvärldsefterfrågan medför att exportillväxten dämpas de närmaste åren och att företagen har ett mindre behov av att öka investeringarna, jämfört med vad som tidigare förutsågs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;För det andra har oväntat kraftigt stigande räntor och energipriser i kombination med en svag börsutveckling medfört att hushållens konsumtion redan under första halvåret 2011 ökar mindre än vad som förutsågs i vårproposi- tionen. Den ökade osäkerheten och fallande till- gångspriser i spåren av den finansiella turbu- lensen leder till att hushållens konsumtion växer långsammare och att företagens investerings- planer justeras ned ytterligare. Sammantaget bedöms BNP öka med 4,1 procent 2011 och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;1,3 procent 2012, vilket är en nedrevidering med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft4"&gt;0,5 procentenheter för 2011 och med 2,5 pro- centenheter för 2012 jämfört med bedömningen i vårpropositionen.s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Den svagare &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; leder till att företagens behov av att öka antalet anställda är betydligt mindre än vad som tidigare förutsågs. Sysselsättningen bedöms i princip vara oföränd- rad 2012. Det kan jämföras med att sysselsätt- ningen bedömdes öka med 1,4 procent 2012 i vårpropositionen. Arbetslösheten bedöms därför öka till 7,8 procent 2012, vilket är en upprevide- ring med 1,2 procentenheter jämfört med bedömningen i vårpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft4"&gt;I takt med att osäkerheten om de statsfinansi- ella problemen och turbulensen på de finansiella marknaderna klingar av finns det goda förutsätt- ningar för en starkare tillväxt jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Minskad osäkerhet, lägre räntor, en högre sparkvot och ett uppdämt konsumtionsbehov leder till att hushållens konsumtion ökar snabbare under &lt;NOBR&gt;2013–2015,&lt;/NOBR&gt; jämfört med prognosen i vårproposi- tionen. När efterfrågan och produktionen ökar i snabbare takt ökar företagens behov av att inve- stera, vilket leder till en starkare ökning av inve- steringarna under perioden &lt;NOBR&gt;2013-2015.&lt;/NOBR&gt; Sam- mantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 procent per år &lt;NOBR&gt;2013–2015,&lt;/NOBR&gt; vilket är en upprevi- dering med 0,7 procentenheter per år jämfört med bedömningen i vårpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft4"&gt;Den högre tillväxten leder till att sysselsätt- ningen ökar snabbare under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 procent 2015. Inbromsningen i svensk ekonomi under hösten 2011 och inledningen av 2012 leder dock till att lågkonjunkturen blir mer utdragen jämfört med vad som förutsågs i vår- propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft4"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; ökar lönerna i en något långsammare takt till följd av det lägre resursut- nyttjandet på arbetsmarknaden. &lt;NOBR&gt;KPI-inflationen&lt;/NOBR&gt; har reviderats upp för 2011, från 2,5 procent till 3,0 procent. Detta beror främst på att räntekost- naderna för hushållen förväntas bli högre. Det lägre resursutnyttjandet leder till att inflations- trycket blir lägre och till att Riksbanken för en mer expansiv penningpolitik de närmaste åren jämfört med bedömningen i vårpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft143"&gt;Tabell 5.10 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2012 och 2011 års ekonomiska vårproposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Årlig procentuell förändring om annat ej anges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft50"&gt;Prognos enligt 2011 års ekonomiska vårproposition inom parentes&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t147"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td186"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td108"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td158"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;4,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;3,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;3,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(4,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(2,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(2,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetade timmar&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(1,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(2,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(1,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(1,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(0,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sysselsättning&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(2,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(1,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(1,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(1,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(0,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetslöshet&lt;SPAN class="ft53"&gt;2, 3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;7,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(7,3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(6,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(5,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(5,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(4,9)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-gap&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1096 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p1097 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1096 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;(-1,9)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(-0,7)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;(-0,1)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(0,1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(0,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Reporänta&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1096 ft62"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;1,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;2,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;3,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p1097 ft62"&gt;3,50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(2,25)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,25)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,75)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,75)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p1097 ft62"&gt;(3,75)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Timlön&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td186"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(2,6)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td108"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td158"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(3,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td179"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(3,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;KPI&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;2,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td182"&gt;&lt;P class="p1094 ft62"&gt;(2,5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(2,0)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td112"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(2,8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p1095 ft62"&gt;(2,7)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p747 ft62"&gt;(2,4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1098 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kalenderkorrigerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;15–74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Procent av arbetskraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Slutkurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Årsgenomsnitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GZ031/GZ031229x1.jpg" style="width:461px;height:1169px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p1099 ft171"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft171"&gt;Skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031230x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1100 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft44"&gt;6 Skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Den tidsbegränsade nedsättningen av för- månsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med två år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Expertskatten förenklas genom införande av en schablonlönenivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;Beloppsgränsen över vilken reseavdrag får&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft65"&gt;göras höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Mervärdesskattereglerna vid import från tredjeland ska ses över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;Punktskatterna på tobaksprodukter höjs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;En ny schablonbeskattad sparform, investeringssparkonto, införs och skatte- reglerna för kapitalförsäkringar ändras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Skatten på investeringsfonder och dess ägare reformeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;3:12-reglerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; förändras genom höjt schablonbelopp i förenklingsregeln och genom införande av en takregel för utdelning. Dessutom lämnas tre förslag för att motverka s.k. skatteupplägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;För enskilda näringsidkare höjs ränte- fördelningsräntan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;En skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet införs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag förlängs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Schablonavdraget för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1109 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft256"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;Avdragsrätten för företags utgifter för forskning och utveckling utökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft65"&gt;Regeringen redovisar i det följande ett antal åtgärder på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2012 och framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Efter ett inledande avsnitt kring de av riksdagen antagna skattepolitiska riktlinjerna presenteras de olika åtgärderna med en indelning i ett antal huvudgrupper (se prop. 2008/09:1, vol. 1, avsnitt 6, s. &lt;NOBR&gt;163–165&lt;/NOBR&gt; för motiv för den valda klassificeringen). De olika huvudgrupperna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;skatt på arbetsinkomster (skatter på för- värvsinkomster och socialavgifter m.m.; avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6.2–6.6),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft260"&gt;skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter, övriga punktskatter och mer- värdesskatt; avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6.7–6.12),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;skatt på kapitalägande (kapital- och egen- domsskatter; avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6.13–6.17)&lt;/NOBR&gt; samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft260"&gt;skatt på kapitalanvändning (företagsskatter; avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6.18–6.19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft65"&gt;Efter bedömningar kring vissa skatte- administrativa frågor sammanfattas de offentlig- finansiella effekterna av de skatte- och avgifts- förslag som lämnas eller aviseras i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Avsnittet avslutas med författnings- kommentarer till lagförslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft242"&gt;Beredningen av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;För de ärenden där förslag lämnas finns lag- förslag i avsnitt 3. Beredningen av de olika frågorna inklusive granskning av Lagrådet redovisas i respektive delavsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Riktlinjer för skattepolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Riksdagen antog våren 2008 riktlinjer för skattepolitiken i form av ett antal hållpunkter och ett antal krav (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Genom fem hållpunkter inriktas skattepolitiken på att stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik som exempelvis en varaktigt högre sysselsättning och en högre generell och rättvist fördelad välfärd. Därutöver utformas skattepolitiken så att den tillgodoser fem krav som ställs på de svenska skattereglerna i en allt mera globaliserad värld. Här återges först de olika hållpunkterna och kraven. Därefter relateras de till de skatteåtgärder som redovisas i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;De fem hållpunkterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft4"&gt;Skattereglerna ska bidra till att öka den varaktiga sysselsättningen (antalet arbetade timmar) genom ökat arbetsmarknads- deltagande, genom att personer som redan har arbete ökar sitt arbete och genom ökad utbildning och kompetens hos dem som arbetar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Goda villkor för företagande och investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft4"&gt;Skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige, genom att attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige och genom att företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Generell och rättvist fördelad välfärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft4"&gt;Skattepolitiken ska utformas så att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd och högre sysselsättning säkerställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Effektiva ekonomiska styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft4"&gt;Skattereglerna ska bidra till att negativa miljö- och folkhälsoaspekter fångas upp i prisbildningen på olika marknader genom internalisering av s.k. negativa externa effekter. Korrigeringar av sådana effekter bör ske på ett så effektivt sätt som möjligt med beaktande av andra krav på skatte-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft4"&gt;systemet. På miljöområdet ska skatterna samordnas med andra styrmedel – som exempelvis handel med utsläppsrätter – så att miljöstyrningen blir samhälls- ekonomiskt effektiv. Principen om att för- orenaren ska betala ska gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Ett legitimt och rättvist skattesystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Skattereglerna ska utformas så att de stärker medborgarnas förtroende för skattesystemet och underlättar för dem att göra rätt för sig. Skattefel ska begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundan- dragande motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t148"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td200"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;De fem kraven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td165"&gt;&lt;P class="p84 ft5"&gt;Hållbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p292 ft5"&gt;offentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft194"&gt;finanser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;Skatterna ska finansiera offentliga utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;på ett hållbart sätt med bevarande av sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;hällsekonomisk balans. Utifrån detta fiskala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;krav ska skattereglerna utformas på ett så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;enkelt sätt som möjligt med beaktande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td362"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;målet om hög välfärd och hög varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;sysselsättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;P class="p84 ft5"&gt;Generella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;tydliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p27 ft5"&gt;regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft4"&gt;Med beaktande av hållpunkterna ska skatte- reglerna vara generella och existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla systemet och för att skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Hållbara regler i förhållande till EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Skatteregler och åtgärder ska vara hållbara och försvarbara i ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Beskattning i nära anslutning till inkomst- tillfället&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft86"&gt;På inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft263"&gt;Förenkling av regler för ökad effektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft4"&gt;Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) drivs vidare. I arbetet ska nyttan av förenklingar för företagen beaktas liksom behovet av att värna skatteintäkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft4"&gt;Hållpunkterna och kraven ger en ram för utvecklingen av skattepolitiken. De fem håll- punkterna med dess koppling till den ekonomiska politiken pekar i första hand ut vad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft4"&gt;som är angeläget. De fem kraven har sin tyngd- punkt på det som bör undvikas. En i förhållande till hållpunkter och krav framgångsrik skatte- politik innebär därmed i första hand att håll- punkterna förstärks medan avvikelserna från kraven är så begränsade som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;Riktlinjerna och åtgärderna i denna proposition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft4"&gt;I förhållande till riktlinjerna tar förslaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster sikte på att ge bättre förut- sättningar för en varaktigt högre sysselsättning. Vidare uppnås en förenklad tillämpning och en minskad administrativ börda genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft4"&gt;Villkoren för företagande förbättras genom förslagen om förändrade &lt;NOBR&gt;3:12-regler,&lt;/NOBR&gt; reglerna för enskilda näringsidkare, expertskatten och den utökade avdragsrätten för företags utgifter för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft4"&gt;Utöver vad som nämnts om sänkt mervärdes- skatt på restaurang- och cateringtjänster förenklas skattereglerna i en rad olika avseenden på ett sätt som också ökar effektiviteten. På det skatteadministrativa området sker detta genom förslagen om reformerat skatteförfarande. Reglerna om expertskatt förenklas liksom 3:12- reglerna genom den justerade schablonregeln. Möjligheterna att förenkla mervärdesskatte- reglerna vid import ska undersökas av en särskild utredare. Införandet av investeringssparkontot förenklar beskattningen av aktier och andra värdepapper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft4"&gt;Förändringarna i sparandebeskattningen genom det nya investeringssparkontot innebär också en kraftfull effektivisering av skatte- uttaget, bl.a. i och med att inslaget av uppskjuten beskattning minskar inom ramen för ett minskat skatteuttag. Förskjutningen av skatteuttaget från värdepappersfonder till dess delägare görs på ett sätt som bibehåller begränsningen av skatte- krediter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1128 ft264"&gt;Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2011 redovisade re- geringen att den har som reformambition att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen för de bilar som är utrustade med den senaste och bästa tekniken för drift med elektricitet eller an- nan gas än gasol (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades där- efter en promemoria innehållande bland annat förslag om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar. En sammanfattning av promemorians förslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 1 &lt;/SPAN&gt;och prome- morians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över bland annat förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslaget avsåg bland annat 61 kap. 8 a § samt punkt 3 i övergångs- bestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag, som finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 5. &lt;/SPAN&gt;I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har det i propositionen gjorts en redaktionell ändring i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.2.2.1 Gällande regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på visst schabloniserat sätt enligt 61 kap. &lt;NOBR&gt;5–11&lt;/NOBR&gt; §§ in- komstskattelagen (1999:1229). Avsikten är att förmånsvärdet i princip ska motsvara kostna- derna för en motsvarande privatägd bil med samma privata körsträcka. För miljöanpassade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;förmånsbilar finns det dock särskilda regler i 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen som innebär att förmånsvärdet sätts ned under vissa förutsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Reglerna om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som – helt eller del- vis – är utrustad med teknik för drift med elekt- ricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för när- mast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bland annat för att underlätta introduktionen av miljö- bilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos be- ståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7, rskr. 1999/2000:66, SFS 1999:1048).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Den 1 januari 2002 kompletterades dessa reg- ler med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade bilar. För bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs nedsättningen till ett värde som motsvarar 60 procent av förmånsvär- det för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kronor per år. För bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämför- bara konventionella bil, dock maximalt med 8 000 kronor per år. Syftet med denna nedsätt- ning var att ytterligare underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar och att få beståndet av dessa fordon att öka (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122, SFS 2001:1175).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Den tidsbegränsade nedsättningen gällde initi- alt till och med 2005 års taxering för eldrivna bi- lar och 2006 års taxering för alkohol- och gas- drivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid tre tillfällen och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns till och med 2012 års taxe- ring, dvs. till och med beskattningsåret 2011 (prop. 2005/06:1, Förslag till statsbudget för 2006, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m., bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34, SFS 2005:826).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;Utvecklingen av miljöanpassade bilar och drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;I dag är det de fossila drivmedlen bensin och die- sel som dominerar när det gäller bilar och andra vägfordon. Dessa bränslen är ändliga resurser. Vid förbränningen av bensin och diesel upp- kommer även fossil koldioxid som spär på växt- huseffekten. Detta medför att det pågår ett in- tensivt arbete för att försöka hitta alternativa drivmedel som har lägre klimat- och miljöpåver- kan. Drivmedlen bör även kunna tas fram i stora kvantiteter för att variationen när det gäller in- frastruktur och fordonsteknik inte ska bli alltför stor och därmed förbättra möjligheterna att ta fram nya fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;Sverige var ett av de första länderna i vilket det under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; genomfördes större demonstra- tionsförsök med biobränslen och eldrift för både tunga och lätta fordon. I programmen gjordes ett flertal studier om olika bränslens för- och nackdelar och deras potential. Därefter har, se- dan millennieskiftet, hybridbilar och biobränsle- bilar börjat introduceras på marknaden, bland annat med hjälp av statliga incitament. De för- nybara drivmedel som huvudsakligen varit aktu- ella är el, biogas från rötning och etanol (E85). Det pågår dock ett intensivt arbete med att ta fram ytterligare alternativa drivmedel med bättre miljöegenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;El är det mest flexibla drivmedlet när det gäller produktion och energiråvara. Det finns potential att producera en tillräcklig mängd el för att tillgodose hela det globala vägtransportsy- stemet. El har samtidigt minst förluster bland drivmedlen när den används för framdrivning av fordon och ger inga avgasutsläpp från fordonet. Elfordon har dock fram till i dag varit funktio- nellt begränsade på grund av den otillräckligt ut- vecklade tekniken. Sedan mer än tio år säljs hy- bridbilar som dock inte går att ladda utifrån med el utan endast av el som genereras av fordonet. De är i princip bensinbilar med mycket låg bränsleförbrukning, även i stadstrafik. Dessa bi- lar har dock varit avgörande för att driva teknik- utvecklingen av elkomponenter och batterier framåt. Det senaste decenniet har dock en snabb teknisk utveckling skett och en marknadsintro- duktion av nya fordon, s.k. laddhybrider eller &lt;NOBR&gt;plug-in-hybrider,&lt;/NOBR&gt; har aviserats av biltillverkarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Laddhybrid eller &lt;NOBR&gt;plug-in-hybrid&lt;/NOBR&gt; är en vanlig hybridbil med större batteri som går att ladda från elnätet och som även kan köras på ren el-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;drift. Energitillförseln kommer att ske i form av el i varierande grad beroende på i huvudsak bat- teristorlek och körmönster. Redan vid ganska små batterier kommer kanske &lt;NOBR&gt;50–75&lt;/NOBR&gt; procent av körningen att kunna gå på el och motsvarande mindre del tankas med annat drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Elbilar avser bilar som endast har elmotor och batteri och som är helt beroende av laddning från elnätet. Dessa fordon kan i dag rent tekniskt sett uppnå en räckvidd upp emot 40 mil. De bilar som presenterats når dock runt &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; mil och kommer därmed främst att vara kortdistansfor- don.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Tekniken när det gäller eldrift är emellertid fortfarande inte ekonomiskt fullt utvecklad var- för elfordonen under en inledande period kom- mer att vara väsentligt dyrare än fordon med en- dast förbränningsmotor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Biogas framställd genom rötning av avlopps- vatten och avfall (huvudsakligen från livsmedels- produktion) intar en särställning bland bränslena genom att den både har mycket goda egenskaper som bränsle i fordonet och eliminerar avfallets metanutsläpp. Biogas från avfallsrötning har dock en tydligt begränsad råvarubas. Av den metangas som i dag används av fordon är nästan hälften fossil naturgas med endast marginellt lägre koldioxidutsläpp. Distributionen av gasen är dock kostsam och infrastrukturen släpar i den delen efter. Användningen av biogas förväntas ske främst i områden som kan utnyttja ett fåtal centrala tankställen, dvs. företrädelsevis i tätor- ter. Produktionspotentialen antas motsvara be- hoven hos en sådan marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Övriga första och andra generationens bio- bränslen, inklusive biogas från förgasning, kon- kurrerar alla i princip om samma biomassa. Den totala tillgången på biomassa antas understiga drivmedelsefterfrågan inom vägtransporter globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;De flesta gasbilar har två bränslesystem, ett för gas och ett för bensin. Det finns även bilar som uteslutande drivs av gas. Räckvidden för en gasbil är mellan &lt;NOBR&gt;20–45&lt;/NOBR&gt; mil beroende av bilmodell och körsätt. I den mån bilen även har en bensin- tank ger det ytterligare &lt;NOBR&gt;20–70&lt;/NOBR&gt; mils räckvidd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Kostnaden för den fordonsteknik som tagits fram för etanol och biodiesel är i dag ungefär i nivå med fordonstekniken för bensin och diesel. Etanol (E85) innehåller ca 85 procent etanol och ca 15 procent bensin på sommaren. På vintern innehåller den dock ca 75 procent etanol och 25 procent bensin. Förutom etanol och bensin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p391 ft4"&gt;kan E85 även innehålla denatureringsmedel som exempelvis MTBE och/eller isobutanol. Bensi- nen i E85 är bland annat där för att bilarna ska klara kallstarter lättare. Etanolen i E85 utvinns ur grödor som vete och sockerrör samt annan bio- massa. E85 kan användas som bränsle i bilar med en så kallad bränsleflexibel motor. Det innebär att motorn klarar av valfri blandning mellan ben- sin och etanol. Serietillverkningen av etanolbilar inleddes efter millennieskiftet och har under den senaste tioårsperioden expanderat snabbt och det finns ett flertal olika fordonstillverkare som tillhandahåller flera olika modeller av etanolbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljö- anpassade bilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energi- källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- ningen gäller därmed till och med det beskatt- ningsår som slutar den 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Majoriteten av de remiss- instanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;avstyrker förslaget, eftersom kontant lön inte bör diskrimineras jämfört med en motsvarande förmån. Även förenklingsskäl talar, enligt verket, för att minska förekomsten av förmåner då de medför administrativa kostnader. Om förslaget ändå genomförs anser verket att det är angeläget att regeln om fast- ställande av jämförbar bil (den permanenta nedsättningen) avskaffas för etanolbilarna då den är onödig och betungande utan någon praktisk betydelse. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Motorbranschens Riksförbund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det i grunden borde räcka med den permanenta nedsättningen men har förståelse för att ytterligare stimulans kan behövas tillfälligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft69"&gt;Transportstyrelsen, Konkurrensverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget brister i teknikneutralitet, vilket ger marknaden sned- vridna incitament samt försämrad effektivitet och dynamik. Även &lt;SPAN class="ft69"&gt;BIL Sweden &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Gröna Bilister &lt;/SPAN&gt;framför att nedsättningen borde vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft65"&gt;teknikneutral och i stället knytas till bilarnas miljöegenskaper. Konsumentverket och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Ekono- mistyrningsverket &lt;/SPAN&gt;framhåller att reglernas giltig- hetstid skapar osäkerhet. Transportstyrelsen, BIL Sweden, Gröna Bilister, &lt;SPAN class="ft69"&gt;Energigas Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget är för kortsiktigt och att nedsättningen bör gälla under längre tid. Energigas Sverige an- ser att förslaget i första hand bör gälla till och med 2015 och kopplas till leasingkontraktets fulla längd. I andra hand enligt förslaget men att nedsättningen bör gälla under hela leasingkon- traktets fulla längd. &lt;SPAN class="ft69"&gt;E.ON &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Volkswagen Group Sverige AB &lt;/SPAN&gt;anser att nedsättningen bör gälla till och med år 2020 som en del i en lång- siktig satsning mot en fossiloberoende fordons- flotta. Konkurrensverket framhåller dock att riskerna för konkurrenssnedvridande inlåsnings- effeker minskas då nedsättningen begränsas i tiden. BIL Sweden och Motorbranschens Riksförbund anser vidare att en avtrappning bör övervägas i stället för ett direkt upphörande. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Honda Nordic AB &lt;/SPAN&gt;och Gröna Bilister anser att elhybridbilar respektive etanolbilar bör omfattas av förslaget. Även &lt;SPAN class="ft69"&gt;Svenska Bioenergiföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att etanolbilar bör omfattas av förslaget. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;och Motorbranschens Riksför- bund anser att gasbilar inte bör omfattas av för- slaget. Naturvårdsverket anser även att det är rimligt att etanolbilar inte ska omfattas av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Nuvarande regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar består av två delar. Den för- sta delen består av en permanent nedsättning som innebär att förmånsvärdet för en bil som helt eller delvis är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Den andra delen består av tidsbegränsade regler som innebär att för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol görs nedsättning till ett värde som motsva- rar 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil (dock maximalt med 16 000 kronor per år) och för bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol görs motsvarande nedsättning till 80 procent av för- månsvärdet för närmast jämförbara konventio- nella bil (dock maximalt med 8 000 kronor per&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;år). Den tidsbegränsade nedsättningen gäller till och med beskattningsåret 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Det huvudsakliga syftet med dessa regler är att underlätta introduktionen av miljöanpassade bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos be- ståndet av förmånsbilar ska öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Under de senaste tio åren har andelen miljö- bilar ökat kraftigt. När det gäller förmånsbilar uppgick andelen bilar som omfattas av den tids- begränsade nedsättningen under inkomståret 2009 till ca 25 procent av samtliga förmånsbilar. Av dessa bilar var drygt 75 procent etanolbilar, drygt 10 procent gasbilar och ca 10 procent el- hybridbilar. Andelen miljöanpassade förmånsbi- lar visar att de ifrågavarande reglerna har stimule- rat efterfrågan på mer miljövänliga bilar och att de således har haft avsedd effekt. Fråga är nu om den tidsbegränsade nedsättningen bör förlängas ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;När reglerna om den tidsbegränsade nedsätt- ningen infördes var avsikten att de endast skulle gälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i olika omgångar, bland annat för att det funnits behov av att stimulera utvecklingen av teknik, drivmedel och infrastruktur. I promemorian görs bedömningen att det alltjämt finns behov av sådan stimulans. Det föreslås därför att den tids- begränsade nedsättningen förlängs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser dock att förslaget diskrimi- nerar kontant lön jämfört med en motsvarande löneförmån. Även förenklingsskäl talar, enligt verket, mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Av de riktlinjer för skattepolitiken som riks- dagen antog våren 2008 framgår bland annat att skattereglerna ska vara generella, dvs. kontant lön ska inte missgynnas jämfört med andra lö- neförmåner (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Avsteg från denna riktlinje kan dock vara motiverade om det finns explicita krav på styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det är enligt regeringens mening angeläget att åtgärder vidtas för att öka andelen miljöanpas- sade bilar på marknaden. De senaste årens ök- ning av andelen miljöanpassade förmånsbilar vi- sar att nedsättningen har de effekter som efter- strävas. Regeringen bedömer därför att förslaget ökar både företagens och de anställdas intresse av att vilja ha miljöanpassade förmånsbilar. Dessutom medför det kvardröjande effekter i bilparken när bilarna säljs vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Sammantaget anser regeringen att de positiva effekterna av en förlängning av den tidsbegrän-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar motiverar ett avsteg från den riktlinje som bland annat innebär att skatte- reglerna ska vara generella. Regeringen anser så- ledes, i likhet med vad som föreslås i promemo- rian, att en förlängning av reglernas giltighetstid bör ske. Samma bedömning gör också majori- teten av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;När det gäller vilka bilar som ska omfattas av förlängningen föreslås i promemorian att den ska gälla för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Det innebär att etanol- och elhy- bridbilar inte ska omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft5"&gt;Gröna Bilister &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Bioenergiföre- ningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser dock att förslaget bör omfatta eta- nolbilar. Genom den teknikutveckling och marknadsintroduktion som skett fram till i dag har fordonstekniken såvitt avser etanol (E85) nått en mognad. Det framgår dels av att andelen etanolbilar har ökat fort, särskilt under de se- naste åren, dels av att priset för dessa bilar i stort sett motsvarar priset för en likvärdig bensin- el- ler dieseldriven bil. Infrastrukturen när det gäller distributionen av E85 är också väl utvecklad. Re- geringen delar därför promemorians bedöm- ningen att det ursprungliga syftet är uppfyllt för dessa bilar och att skäl därmed saknas att ytterli- gare förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för dessa bilar. Det innebär att tillämpningen av dessa regler såvitt avser bilar som är utrustade med teknik för drift med alko- hol kommer att löpa ut beskattningsåret 2011. Etanolbilar kommer dock även i fortsättningen att omfattas av den permanenta nedsättningen. Regeringen anser, till skillnad mot vad &lt;/SPAN&gt;Skattever- ket &lt;SPAN class="ft4"&gt;har anfört, att den permanenta nedsättningen inte bör avskaffas för etanolbilarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Beträffande de bilar som är utrustade med teknik för drift med el är tekniken alltjämt i be- hov av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett inledande skede och de &lt;NOBR&gt;el-tekniska&lt;/NOBR&gt; systemen, framför allt batterierna, i elbilar är i dagsläget vä- sentligt dyrare än traditionella förbrännings- motorer. På marknaden finns endast ett fåtal bi- lar som drivs med el. Flera tillverkare har dock aviserat nya modeller av s.k. laddhybrider eller &lt;NOBR&gt;plug-in-hybrider&lt;/NOBR&gt; och som planeras att lanseras under kommande år. Det finns därför behov av ytterligare stimulans för att den påbörjade ut- vecklingen ska fortsätta och därmed skäl att för- länga den tidsbegränsade nedsättningen av för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;månsvärdet för sådana bilar. Till skillnad mot vad &lt;SPAN class="ft5"&gt;Honda Nordic AB &lt;/SPAN&gt;anför, anser regeringen att förlängningen inte bör gälla hybridbilar som en- dast laddas av el som genereras av fordonet. Detta då denna fordonsteknik har nått en mog- nad samtidigt som andelen bilar på marknaden har ökat till en nivå där den kan anses vara väl introducerad. Regeringen delar promemorians bedömning att nedsättningen således endast bör omfatta bilar där elektriciteten kan tillföras genom laddning från en extern källa, exempelvis från det befintliga elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft71"&gt;Teknikutvecklingen av fordonstekniken för gasbilar har i och för sig, i likhet med etanol- och elhybridbilar, nått en mognad. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Motorbranschens Riksförbund &lt;/SPAN&gt;anser därför att gasbilar inte bör omfattas av förslaget. Emel- lertid är infrastrukturen såvitt avser distribution av fordonsgasen alltjämt outvecklad, vilket har hämmat introduktionen av gasbilar på markna- den. Regeringen gör därför, i likhet med vad som framförts i promemorian, bedömningen att po- tentialen för gasbilar är betydligt större än den befintliga marknadsandelen och att den tillfälliga nedsättningen ska förlängas även för dessa bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft4"&gt;Några remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft5"&gt;Trans- portstyrelsen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;BIL Sweden&lt;/SPAN&gt;, anser att den tids- begränsade nedsättningen bör vara teknikneu- tral. Syftet med reglerna är att driva fram den se- naste och bästa tekniken vad gäller miljöfordon och att stimulera introduktionen av dessa fordon på marknaden. Med hänsyn härtill och till att föreslagen förlängning gäller i två år, anser regeringen inte att det finns anledning att frångå nuvarande lagstiftningsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft4"&gt;Beträffande tiden för nedsättningen föreslås i promemorian att den förlängs i två år. Flera re- missinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft5"&gt;Transportstyrelsen, BIL Sweden, Gröna Bilister &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Energigas Sverige&lt;/SPAN&gt;, anser att förslaget är för kortsiktigt och bör gälla under längre tid. Regeringen har förståelse för branschens behov av långsiktiga regler. Promemorians förslag innebär att i de fall leasingperioden fortsätter att löpa efter utgången av 2013 så höjs förmånsvärdet för återstoden av tiden. Den permanenta nedsättningen medför dock att förmånsvärdet endast ökar till den nivå som gäller för en jämförbar bensin- eller dieseldriven bil. Mot bakgrund av den tids- begränsade nedsättningens syfte, att stimulera introduktionen av mer miljövänliga bilar, delar regeringen promemorians bedömning att en förlängning av reglerna bör ske med två år, dvs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft86"&gt;till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013. Tillräckliga skäl för en av- trappning av reglerna bedöms inte föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förslagen föranleder ändringar i 61 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229) och i punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i nämnda lag. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Kostnaden för en förlängning av den tidsbegrän- sade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar är beroende av hur bilför- månsparkens storlek och sammansättning ut- vecklas. Denna utveckling är i sin tur beroende av ett flertal faktorer, t.ex. den allmänna ekono- miska utvecklingen och den incitamentsstruktur som råder. De senaste åren har andelen etanol- bilar ökat kraftigt. I och med att den tidsbegrän- sade nedsättningen inte föreslås omfatta dessa bilar är det dock troligt att försäljningen av eta- nolbilar kommer att sjunka. Detsamma gäller sannolikt i hög grad elhybridbilar som inte heller föreslås omfattas av förlängningen. Detta kom- mer i sin tur troligen att öka andelen bilar som föreslås omfattas av den tidsbegränsade nedsätt- ningen, nämligen elbilar, laddhybrider och gas- bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Det är svårt att göra en bedömning av hur många förmånsbilar som kommer att vara ladd- hybrider, eftersom det för närvarande är fråga om en teknik som ännu så länge finns i liten ut- sträckning på marknaden. En bedömning kan dock grunda sig på att introduktionen av ladd- hybrider liknar den för elhybrider. Det bör också noteras att den offentligfinansiella kostnaden blir större ju högre andel som är laddhybrider bland förmånsbilarna, eftersom den permanenta ned- sättningen av förmånsvärdet är större för dessa bilar. I detta fall är det därför befogat att frångå beräkningskonventionen om fasta baser. Mot denna bakgrund kan den offentligfinansiella kostnaden för 2012 uppskattas till 140 miljoner kronor (vid ca 300 laddhybrider) och för 2013 till 180 miljoner kronor (vid ca 900 ladd- hybrider). Skillnaden i kostnad mellan 2012 och 2013 beror alltså på en förväntad ökning av antalet bilar som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft4"&gt;Skatteverket meddelar, med stöd av förord- ningen (2000:866) med bemyndigande för Skat- teverket att meddela vissa föreskrifter till in- komstskattelagen (1999:1229), varje år före- skrifter för värdering av bilförmån. Dessa inne- bär i princip att Skatteverket, med utgångspunkt i de nybilspriser som tillhandahålls av bilbran- schen, ger riktlinjer för hur förmånsvärdet för alla olika bilmodeller ska beräknas. Verket anger också vilka bilmodeller som ska omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. Skatteverket har vidare på sin hemsida en funktion där var och en kan gå in och räkna fram förmånsvärdet för varje bilmodell, den s.k. bilsnurran. Det aktuella för- slaget innebär att färre bilmodeller kommer att omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen. Det torde inte innebära någon ökad administra- tiv börda för verket att för kommande år justera riktlinjerna för hur förmånsvärdet ska beräknas för dessa bilar. Förslaget bedöms därför inte medföra några ökade kostnader för Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft86"&gt;För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- döms förslaget inte få någon budgetpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Effekter för företag och företagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget innebär att den tidsbegränsade ned- sättningen av förmånsvärdet för vissa miljöan- passade bilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energi- källa eller med annan gas än gasol. Nedsätt- ningen innebär att förmånsvärdet för de bilar som omfattas av förlängningen blir lägre än för närmast jämförbara konventionella bil i ytterli- gare två år. Det medför i sin tur att även under- laget för socialavgifter minskar, dvs. de arbetsgi- varavgifter företaget ska betala blir något lägre under den period nedsättningen föreslås gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Förmånsvärdet för de bilar som i dag omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen men för vilka nedsättningen inte förlängs kommer allt- jämt att omfattas av den permanenta nedsätt- ningen. Det innebär att förmånsvärdet, samt därmed även underlaget för arbetsgivaravgifter, blir detsamma som för närmast jämförbara kon- ventionella bil. Detsamma gäller för de bilar som omfattas av förlängningen om två år då den före- slagna förlängningen upphör att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;När det gäller beräkningen av förmånsvärdet kommer företagen alltjämt kunna använda sig av Skatteverkets s.k. bilsnurra. Förslaget bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;därför inte medföra någon förändring av den administrativa bördan för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Effekter för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Den tidsbegränsade nedsättningen av förmåns- värdet förlängs för elbilar, laddhybrider och gas- bilar i ytterligare två år. För etanolbilar och elhy- bridbilar som i dag omfattas av den tidsbegrän- sade nedsättningen men för vilka nedsättningen inte förlängs bedöms förslaget däremot innebära en lägre andel av nybilsförsäljningen. Biogasan- vändningen stimuleras eftersom gasbilar omfat- tas av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Indirekt förväntas positiva effekter för miljön genom att förlängningen stimulerar inköp och användande av dels dyrare och icke fullt etable- rade tekniker som utan stöd hade haft det svå- rare att vinna marknadsandelar, dels tekniker där outvecklad infrastruktur bedöms ha hämmat in- troduktionen av mer miljöanpassade förmånsbi- lar på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förenklad expertskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft4"&gt;För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budget- propositionen för 2012 remitterade Finansdepartementet en promemoria. Prome- morian innehöll bland annat förslag om att förenkla expertskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;En sammanfattning av promemorians förslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 1 &lt;/SPAN&gt;och promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över bland annat de förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), avseende bland annat 11 kap. 22 §, och lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden, avseende 4 § nämnda lag. Förslagen framgår av &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.3.2.1 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Reglerna om beskattning av experter, forskare eller andra utländska nyckelpersoner infördes den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6, rskr. 2000/01:70, SFS 2000:1161) men hade aviserats redan i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, s. 167). Reglerna, som ersatte tidigare regler med vissa skattelättnader för utländska forskare vid tillfäl- ligt arbete i Sverige, finns i 11 kap. &lt;NOBR&gt;22–23&lt;/NOBR&gt; a §§ in- komstskattelagen (1999:1229). Som skäl för reglerna anfördes i förarbetena bland annat (prop. 2000/01:12 s. 18) att det fanns ett behov av en lagstiftning som särskilt beaktar de pro- blem som uppkommer vid tillfälliga anställningar av utländsk personal och att detta behov blivit större bland annat på grund av att våra grannlän- der hade infört sådan lagstiftning. Dessa länder kunde därför förefalla mer attraktiva när inter- nationella företag valde land för nyetableringar. Syftet med reglerna var således att stärka Sveri- ges internationella konkurrenskraft samt att skapa incitament för internationella företag att välja Sverige för nyetableringar och stimulera fö- retag att förlägga eller behålla bland annat kon- cernledande funktioner som kräver utländsk per- sonal i Sverige. Likaså var ett syfte att gynna svensk forsknings konkurrenskraft. Minskade lönekostnader skulle göra det möjligt för de svenska företagen att erbjuda en marknadsanpas- sad lön och därmed kunna konkurrera om kvali- ficerade personer. Skattelättnaden motiverades också av att de förmåner, som är skälet till det relativt höga uttaget av skatter och avgifter i Sve- rige, ofta inte kommer dessa nyckelpersoner till- godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft4"&gt;Enligt 11 kap. 22 § inkomstskattelagen ges skattelättnader till experter, forskare eller andra nyckelpersoner under förutsättning att de upp- fyller vissa kvalifikationer. Dessa innebär att den skattskyldige inte får vara svensk medborgare och inte heller ha varit bosatt eller vistats stadig- varande i Sverige (dvs. varit obegränsat skatt- skyldig) någon gång under fem kalenderår före det kalenderår då arbetet påbörjas. Den skatt- skyldige får inte heller ha för avsikt att vistas i Sverige under längre tid än fem år. Arbetsgivaren måste vidare vara hemmahörande i Sverige eller, om det är fråga om ett utländskt företag, ha fast&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;driftställe i Sverige. Därutöver måste den skatt- skyldiges arbete avse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det inne- bär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;kvalificerade forsknings- eller utvecklings- uppgifter med sådan inriktning eller på så- dan kompetensnivå att det innebär bety- dande svårigheter att rekrytera inom landet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft267"&gt;företagsledande uppgifter eller andra upp- gifter som medför en nyckelposition i ett företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft4"&gt;Skattelättnaden innebär, enligt 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, att vissa delar av den ersättning som erhålls för arbetet inte ska tas upp till beskattning under de tre första åren. Dessa delar är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;25 procent av lön, arvode eller liknande er- sättning eller förmån av arbetet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;kostnadsersättning för:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;flyttning till eller från Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;högst två resor mellan Sverige och tidigare hemland per person och kalenderår för den skattskyldige eller dennes familjemed- lemmar, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft4"&gt;Som lön behandlas i detta sammanhang även vissa sjukförsäkringsförmåner från det svenska socialförsäkringssystemet samt ersättningar för sjukvårdskostnader om de helt eller till huvud- saklig del grundar sig på inkomst av arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt 2 kap. 12 § 1 socialavgiftslagen (2000:980) är en ersättning som är skattefri en- ligt inkomstskattelagen också avgiftsfri. För ar- betsgivaren innebär det att socialavgifter bara ska beräknas på den ersättning som är skattepliktig för den anställde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Frågan om förutsättningarna för skattelättna- der för utländska experter m.fl. är uppfyllda prö- vas enligt 11 kap. 23 a § inkomstskattelagen av Forskarskattenämnden. Förfarandet regleras i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Forskarskattenämnden består enligt 2 § denna lag av sex ledamöter med fem personliga ersät- tare, vilka samtliga förordnas av regeringen för högst fyra år i taget. Regeringen utser ordfö- rande och vice ordförande samt en ersättare för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;den senare. Dessa tre ledamöter ska ha särskild insikt i skattefrågor. Därutöver lämnar Före- ningen Svenskt Näringsliv och Verket för inno- vationssystem (Vinnova) förslag på var sin leda- mot med ersättare medan Vetenskapsrådet lämnar förslag på två ledamöter med ersättare. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande vid sammanträdet. Om samtliga ledamöter är ense är nämnden också beslutför om tre ledamöter, bland dem ordföranden, är närvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Enligt 6 § ska ansökan om skattelättnader för utländska nyckelpersoner vara skriftlig och avse viss person. Ansökan får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren. En ansökan om skattelättnad ska ha kommit in till nämnden senast tre måna- der efter det att det ifrågavarande arbetet påbör- jats och ska innehålla de uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna prövas. Det finns inga andra formella krav på ansökans utformning än att den ska vara skriftlig och får lämnas av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Forskarskat- tenämnden har utformat en ansökningsblankett som också kan laddas ner från nämndens hem- sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Forskarskattenämndens beslut får, enligt 9 §, överklagas till allmän förvaltningsdomstol av ar- betsgivaren, arbetstagaren och Skatteverket. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Med undantag för det första året har det i ge- nomsnitt kommit in ca 445 ansökningar om skattelättnad per år till Forskarskattenämnden. Under 2001 kom det in 1 391 ansökningar vilket beror på att de nya reglerna kunde tillämpas även på personer som redan påbörjat ett kvalifice- rande arbete i Sverige. Genom åren har Forskar- skattenämnden i genomsnitt bifallit ca 55 pro- cent av samtliga avgjorda ärenden. Skatte- lättnaden får tillämpas under maximalt tre år. Om alla de personer som ansökt om skattelätt- nad stannar i Sverige och arbetar under hela tre- årsperioden bör ca 800 personer omfattas av skattelättnaden varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;6.3.2.2 Kritik som framförts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft210"&gt;Till Regeringskansliet har inkommit flera skri- velser som kritiserar expertskattereglerna. Den kritik som framförts innebär huvudsakligen att reglerna anses brista i förutsebarhet, framför allt med avseende på vem som kan anses ha en sådan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;position i företaget att denne är en nyckelperson. Det framhålls därvid att reglerna inte kan använ- das i rekryteringsprocessen. Vidare framhålls att beslut om expertskatt vanligtvis meddelas först efter det att anställningen påbörjats. Detta medför administrativa problem då arbetsgivaren måste begära tillbaka för mycket innehållen pre- liminär skatt och inbetalade arbetsgivaravgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Den osäkerhet som råder huruvida skattelätt- nader kommer att meddelas eller inte anses där- vid ha förtagit syftet med lagstiftningen. Det görs därför gällande att reglerna behöver förbätt- ras för att kunna konkurrera om unika och nöd- vändiga kompetenser inom en global rekryte- ringsbas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Ett förslag som framförts är att det införs ett nytt stycke i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen med innebörden att den som har en ersättning för arbete i Sverige som överstiger ett visst be- lopp alltid ska kvalificera för skattelättnaden. Det anses att en sådan ordning skulle förenkla förfarandet och att arbetsgivaren med förhållan- devis stor säkerhet skulle veta om skattelättnader kommer att ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.3.2.3 Andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Flera av EU:s medlemsstater har sedan många år särskilda skatteregler för att stimulera det egna näringslivets anskaffning av kompetens från ut- landet och utländska koncerners etablering i re- spektive land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;I Danmark infördes 1992 (med retroaktiv verkan från 1991) särskilda regler för beskattning av ut- ländska experter eller andra nyckelpersoner. De danska reglerna har nyligen ändrats något med verkan från den 1 januari 2011 och gäller för an- ställningar som påbörjas efter den 31 december 2010. De nya reglerna innebär i huvudsak att en person som kvalificerar sig för expertskatt be- skattas med en fast skattesats på 26 procent un- der högst 60 månader. Den anställde är därut- över skyldig att betala socialavgifter på 8 procent. Följaktligen är den totala effektiva skattesatsen 31,92 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Reglerna omfattar personer som blir obegrän- sat skattskyldiga i Danmark i samband med att anställningen påbörjas. Arbetsgivaren ska höra hemma i Danmark eller om arbetsgivaren är ett utländskt företag, ha ett fast driftställe i Dan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;mark. Reglerna gäller även för utländska an- ställda som deltar i ett godkänt forskningspro- jekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Som förutsättning för att reglerna ska vara tillämpliga gäller att bruttolönen ska överstiga DKK 69 300 (ca 84 000 kronor) per månad före avdrag för socialavgifter och &lt;NOBR&gt;ATP-bidrag.&lt;/NOBR&gt; Denna lönenivå gäller emellertid inte för forskare. För dessa gäller vissa andra särskilda kvalificerings- villkor. Anställningen måste vara tidsbegränsad och vara mellan 6 och 36 månader. Det är möj- ligt att byta anställning under denna tid, förut- satt att villkoren för expertskatt fortfarande är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Den anställde får vidare inte ha varit skatt- skyldig i Danmark under en period av 10 år före anställningen och inte delta, eller ha deltagit, di- rekt eller indirekt, i ledningen eller kontrollen av arbetsgivaren under anställningen eller under en period av 5 år före anställningens påbörjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Före 2011 gällde att utländska experter eller andra nyckelpersoner kunde välja att bli beskat- tade antingen med en schablonmässig skattesats på 25 procent i 3 år eller med en skattesats på 33 procent under 5 år. Dessutom var de skyldiga att betala socialavgifter på 8 procent. För per- soner som omfattas av de äldre bestämmelserna finns det särskilda övergångsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Från och med 1996 har Finland tidsbegränsade regler om särskild källskatt för utländska nyck- elpersoner. Reglerna gäller för närvarande för an- ställningar som påbörjas senast 31 december 2011. Skatten är en slutlig skatt på 35 procent som dras av arbetsgivaren från den lön som beta- las och som ersätter den vanliga progressiva in- komstskatten på ersättningen. Arbetsgivarens ansvar för socialavgifter på lön och annan ersätt- ning till den anställde påverkas inte av expert- skattereglerna. Reglerna tillämpas under de för- sta 48 månaderna från arbetets början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Som förutsättning för tillämpning av reglerna gäller att den anställde är utländsk medborgare och att denne blir obegränsat skattskyldig i sam- band med att anställningen påbörjas. Den an- ställde får under en period av fem år dessförin- nan inte ha varit obegränsat skattskyldig i Fin- land. Den anställde måste arbeta som lärare eller bedriva forskningsarbete vid en finsk högre läro- anstalt, eller med arbetsuppgifter som kräver specialistkunskaper under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;lönen uppgår till minst 5 800 euro (ca 52 000 kronor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Expertskattereglerna tillämpas på lön som är intjänad i Finland för en arbetsgivares räkning som har hemvist i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Nederländerna har sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; särskilda regler för beskattning av företagsledare och experter som värvats utomlands eller sänds ut till Nederländerna. Reglerna är tillämpliga även på nederländska medborgare. I huvudsak innebär reglerna att en arbetsgivare kan betala ut ett skattefritt bidrag för att kompensera för merkostnader i anledning av arbetet i Nederlän- derna. Bidraget får uppgå till högst 30 procent av den anställdes lön och eftersom det avser att er- sätta experten för merkostnader är t.ex. ersätt- ning för dubbelt boende inte avdragsgillt. Ar- betsgivaren kan dock betala skolavgifter till en internationell skola utan att dessa tas upp till be- skattning hos den anställde men den anställde får inte avdrag för motsvarande kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;För att reglerna ska tillämpas måste den an- ställde ha en anställning som inte varar längre än 120 månader samt ha expertkunskaper som gör det svårt att rekrytera en motsvarande person i Nederländerna. Det måste vidare ha avtalats i an- ställningsavtalet om att belopp motsvarande bi- draget om 30 procent är inkluderad i lönen. Den anställde måste vara rekryterad utomlands eller utsänd till Nederländerna och anställd av en ne- derländsk arbetsgivare eller av en arbetsgivare som inte är etablerad där men företräds av en agent som hanterar skyldigheten att innehålla skatt på lön och förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;En anställd som omfattas av expertskattereg- lerna har rätt att begära att bli betraktad som be- gränsat skattskyldig för vissa övriga inkomster, främst kapitalinkomster. Även efter ett sådant beslut är personen berättigad till de personliga avdrag m.m. som hänför sig till den skatteplik- tiga delen av löneinkomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Ansökan om tillämpning av reglerna måste göras senast 4 månader efter det att anställningen påbörjats. Enligt huvudregeln gäller ett beslut om tillämpning av expertskattereglerna i 120 månader. Efter 60 månader har skatte- myndigheten emellertid rätt att begära att arbetsgivaren och den anställde visar att förut- sättningarna för tillämpning av reglerna fortfa- rande är för handen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031242x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Belgien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Även Belgien har ett regelsystem som riktar sig mot utländska experter eller andra nyckelperso- ner som arbetar i Belgien. Det innebär i huvud- sak att en person som inte är belgisk medborgare och som har behållit centrum för sina ekono- miska intressen utomlands kan bli föremål för särskilda regler om denne arbetar på chefsnivå, är en specialist på hög nivå eller en forskare som är svår att rekrytera i Belgien. Arbetsgivaren måste vara ett dotterbolag eller en filial till ett utländskt bolag eller ett belgiskt bolag som utgör en del av en internationell koncern. Arbetsgivaren kan också vara ett forskningsinstitut eller ett labo- ratorium (behöver inte tillhöra en internationell koncern) eller ett centres de coordina- tion/coördinatiecentra i en internationell kon- cern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Om de särskilda reglerna är tillämpliga inne- bär det att den anställde betraktas som begränsat skattskyldig i Belgien. Det innebär bland annat att skatteplikt endast inträder för inkomst som är relaterad till det belgiska arbetet. Inkomst som är hänförlig till dagar då den anställde vistats utanför Belgien (även på tjänsteresa) är undan- tagna från beskattning. Vidare innebär reglerna att vissa ersättningar är skattefria. Exempel på sådana ersättningar är ersättning för flyttkostna- der, skillnader i levnadskostnader, skillnader i boendekostnader, skolavgifter till internationell skola, förlust vid försäljning av hus i hemlandet, skillnader i inkomstskatt mellan Belgien och hemlandet etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Beslut om tillämpning av reglerna erhålls efter ansökan hos skattemyndigheten. Ansökan måste lämnas senast sex månader efter det att den an- ställde anlände till Belgien för att kunna tilläm- pas samma år. Det finns ingen bortre tidsgräns för tillämpning av reglerna så länge som förut- sättningarna fortfarande är för handen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ökad förutsebarhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft268"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid tillämpningen av de s.k. expertskattereglerna ska en arbetstagare anses uppfylla villkoren om en viss kompetens m.m., om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft271"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft270"&gt;Skatteverket kommer att kunna besluta om särskild beräkningsgrund för preliminär skatt innan Forskarskattenämn-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft112"&gt;den har prövat förutsättningarna för expertskatt. Någon särskild reglering i skatteförfarandelagen behövs därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer del- vis med regeringens. I promemorian föreslås dock en ändring i skatteförfarandelagen i syfte att beslut om särskild beräkningsgrund för pre- liminär skatt ska kunna fattas innan Forskar- skattenämnden har prövat förutsättningarna för expertskatt, om arbetstagarens arbetsinkomster per månad överstiger den föreslagna lönenivån. Promemorians förslag innehåller inte någon pre- cisering av vilkets års prisbasbelopp som pröv- ningen ska avse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Majoriteten av de re- missinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyr- ker eller har inga synpunkter på förslaget. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Skat- teverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Arbetsgivarverket &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget. Skatteverket anser att man i så stor utsträckning som möjligt bör undvika regler som kräver indi- viduell prövning. Att ha såväl en beloppsregel som kvalifikationsregler är mindre lyckat. För att ytterligare förenkla expertskattereglerna och öka förutsebarheten förordar verket därför att reg- lerna om individuell prövning slopas varvid det enda avgörande kriteriet ska vara den föreslagna lönenivån. Arbetsgivarverket anser att den före- slagna lönenivån är för hög då den endast kom- mer att beröra få tjänster inom statsförvalt- ningen. Även &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges universitets- och högskoleförbund &lt;/SPAN&gt;anser att lönenivån bör sättas lägre med hänsyn till löneläget i deras sektor. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;anser att lönenivån bör be- stämmas till ett prisbasbelopp för personer som innehar doktorsexamen. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges Redovisnings- konsulters Förbund &lt;/SPAN&gt;anser att villkoren för expert- skatt ska vara uppfyllda vid en månadslön som överstiger 1,5 prisbasbelopp. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Invest Sweden &lt;/SPAN&gt;anser dock att föreslagen lönenivå är utmärkt. &lt;SPAN class="ft273"&gt;När- ingslivets Skattedelegation&lt;/SPAN&gt;, i vars yttrande &lt;SPAN class="ft273"&gt;Före- ningen Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;instämmer, samt &lt;SPAN class="ft273"&gt;Näringslivets Regel- nämnd &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget inte beaktar behovet av att förenkla lagstiftningen för gruppen forskare. Även &lt;SPAN class="ft273"&gt;Forskarskattenämnden &lt;/SPAN&gt;anser att det bör övervägas att skapa förenklade system även för andra grupper, och då särskilt för forskare. &lt;SPAN class="ft273"&gt;För- valtningsrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;framhåller att det bör klargöras om lönenivån ska utgå från prövnings- året eller om den ska justeras för kommande år. Även Forskarskattenämnden efterfrågar ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;klargörande i detta avseende. Forskarskatte- nämnden ifrågasätter om något särskilt beslut av nämnden behövs när det gäller ärenden där lö- nenivån överstiger två prisbasbelopp. Av förenk- lingsskäl bör dessa ärenden enligt nämnden kunna fattas av Skatteverket i samband med den årliga inkomsttaxeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedöm- ning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;De nuvarande reglerna om särskilda skat- telättnader för utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner infördes 2001 och ersatte äldre regler som bara omfattade utländska fors- kare. Syftet med de nya reglerna var att genom skattelättnader för internationellt efterfrågade personer skapa incitament för företag att för- lägga eller behålla bland annat koncernledande funktioner i Sverige. Minskade lönekostnader skulle också göra det möjligt för svenska företag att erbjuda en marknadsanpassad lön och där- med skapa förutsättningar för att konkurrera om kvalificerade personer med krav på hög lön efter skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft4"&gt;Det har emellertid ifrågasatts om reglerna fyl- ler sitt syfte. Den kritik som riktats mot regler- nas konstruktion innebär i huvudsak att de bris- ter i förutsebarhet när det gäller vad som krävs för att vissa arbetsuppgifter ska anses medföra att en person får en nyckelposition i företaget. Att så är fallet uppges bero på att varje prövning är individuell med hänsyn till individens kom- petens och dess betydelse för arbetsgivarens verksamhet. Det finns således inga objektiva rekvisit som kan läggas till grund för pröv- ningen. Eftersom utgången av en ansökan inte kan förutses kan expertskattereglerna enligt kri- tikerna inte användas i rekryteringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft4"&gt;En förutsättning för att expertskattereglerna ska kunna utnyttjas och faktiskt påverka förut- sättningarna för en anställning är att parterna nå- gorlunda säkert kan veta att de är tillämpliga re- dan när förhandlingar för att tillsätta tjänsten börjar. Av villkoren i 11 kap. 22 § första stycket inkomstskattelagen följer att det är tre grupper av personer som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Den första gruppen omfattar kategorin ex- perter med specialistuppgifter med en sådan in- riktning och kompetensnivå att det innebär be- tydande svårigheter att rekrytera personer på denna nivå inom landet. Den andra gruppen omfattar kategorin individer med forsknings- eller utvecklingsuppgifter på lika hög kompe- tensnivå och som är lika svåra att rekrytera. Vill- koren är i dessa grupper knutna till individens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;kompetens eller de kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifterna. För att en person ska omfattas av dessa regler ska det vara en objektivt sett särskilt kompetent person inom ett område där kompetensen är mycket svårrekryterad i Sve- rige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Den tredje gruppen avser personer som har företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför att de innehar en nyckelposition i företaget. Något krav på att det ska vara svårt att i Sverige rekrytera en person till uppgifterna uppställs inte utan det är enbart uppgifternas betydelse för företaget som är avgörande. Avse- ende dessa personer måste det således avgöras vilken betydelse en viss arbetsuppgift har för ett specifikt företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Av kritiken framgår att svårigheter att bedöma om skattelättnader kommer att beviljas eller inte främst uppkommer när det avser den tredje gruppen, dvs. nyckelpersoner. Skälet för detta är att det måste göras en individuell prövning av den specifika arbetsuppgiftens betydelse för företaget. Detta skapar en osäker- het om vilka krav som måste vara uppfyllda för att en person ska kvalificera för skattelättnader. Bedömningssvårigheter kan dock också uppstå för de båda andra kategorierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Expertskattereglerna har betydelse för Sveriges internationella konkurrenskraft. Det är därför olyckligt om reglerna brister i förutsebar- het. I likhet med vad som framförs i prome- morian gör regeringen bedömningen att dessa regler bör förenklas. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt promemorian kan ett sätt att öka förutsebarheten vara att införa ett tillägg till nuvarande regler som är baserat på objektiva för- hållanden och inte innehåller sådana sköns- mässiga bedömningar som i dag ska göras av Forskarskattenämnden. Ett sådant tillägg kan vara att alla personer som har en lön över en viss nivå alltid ska anses uppfylla de krav på kompetens som ställs upp för att expertskatt ska beviljas. En liknande metod används till viss del även i Finland och Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;I promemorian föreslås att ett sådant tillägg görs till nuvarande regler. Regeringen delar denna bedömning. Det innebär att en arbets- tagare som har en lön som överstiger en bestämd nivå alltid ska ges skattelättnaden utan att någon prövning av arbetstagarens kvalifikationer görs. Som framhålls i promemorian bör förslaget omfatta samtliga arbetstagare, dvs. oavsett vilken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;kompetens eller andra egenskaper de i övrigt besitter eller vilken associationsform arbets- givaren har. Det medför att såväl experter, forskare som andra nyckelpersoner kommer att omfattas av förslaget, men även att andra kate- gorier arbetstagare kan komma att uppfylla kra- ven och således erhålla föreslagen skattelättnad. Därmed införs ett objektivt rekvisit som är lätt att konstatera i samband med att anställnings- avtal infordras. Rekvisitet är också lätt att tolka för den anställde och arbetsgivaren i samband med att villkoren förhandlas. Det blir således lättare att avgöra om skattelättnader kan erhållas. Avgränsningen av vem som ska anses uppfylla kompetenskraven blir tydligare och därmed mer förutsebar, vilket kommer att underlätta tillämpningen av reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;För den som inte når upp till den aktuella lönenivån finns det möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt de i dag gällande reglerna. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;förordar att denna möjlighet till individuell prövning slopas. Det enda avgörande kriteriet bör, enligt verket, vara den föreslagna lönenivån. I dag uppgår den genomsnittliga årslönen för de personer som omfattas av expertskatten till närmare 1 miljon kronor. Spridningen i lönenivå är dock mycket stor. Om den individuella prövningen slopas skulle således vissa kategorier riskera att falla utanför reglernas tillämpningsområde. Samtidigt besitter dessa personer kvalifikationer med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå som, med hänsyn till lagstiftningens syfte, bör omfattas av reglerna. Regeringen delar därför den bedöm- ning som görs i promemorian, att det är angeläget att möjligheten att kvalificera sig för expertskatt enligt de i dag gällande reglerna bör finnas kvar för den som inte når upp till den aktuella lönenivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft4"&gt;När det gäller den lönenivå vid vilken en arbetstagare ska anses uppfylla villkoren om en viss kompetens delar regeringen promemorians bedömning att denna inte bör sättas för lågt. I dag omfattas ca 1 000 personer av expertskatten. Som anges ovan uppgår den genomsnittliga årslönen för dessa till närmare 1 miljon kronor. Medianlönen kan dock vara lägre. Av dessa är en del forskare som sannolikt har en betydligt lägre genomsnittlig årslön. Promemorians förslag innebär att lönenivån fastställs till två prisbas- belopp per månad, vilket under 2011 motsvarar 85 600 kronor. En sådan månadsersättning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;motsvarar en årslön på 1 027 200 kronor, vilken ligger strax över den genomsnittliga årslönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft193"&gt;Arbetsgivarverket, Sveriges universitets- och högskoleförbund &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisning- skonsulters Förbund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att föreslagen lönenivå är för hög. Vid bedömningen av vilken lönenivå som är lämplig måste emellertid hänsyn tas till flera faktorer, t.ex. undanträngningseffekter på arbetsmarknaden och konkurrenssnedvrid- ningar. En jämförelse kan också göras med Danmark där det krävs en månadslön om 69 300 danska kronor (ca 84 000 kronor) för att skattelättnad ska ges. Mot bakgrund av dessa hänsynstaganden delar regeringen prome- morians bedömning att två prisbasbelopp utgör en lämplig nivå. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Några remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv&lt;/SPAN&gt;, anser att förslaget inte beaktar behovet av förenkling för forskare. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;anser att lönenivån bör bestämmas till ett prisbasbelopp för personer som har doktorsexamen. Nuvarande regler, som innebär att en person kan kvalificera sig för skattelättnad om denne innehar en viss kompetens m.m., kommer dock fortsätta att gälla. Det innebär att exempelvis forskare med inkomster som är lägre än två prisbasbelopp kan medges skattelättnad även framöver. Regeringen anser inte att lönenivån bör sättas lägre för arbetstagare inom en eller flera sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft4"&gt;framhåller att det bör klargöras om beloppsgränsen ska utgå från prövningsåret eller om den ska justeras för kommande år. Även &lt;/SPAN&gt;Forskarskattenämnden &lt;SPAN class="ft4"&gt;efterfrågar ett sådant klargörande. Regeringens anser att det bör vara det prisbasbelopp som gäller för det år arbetet påbörjas i Sverige som avgör huruvida den aktuella lönenivån uppnås. Lagtexten bör därför justeras i enlighet härmed.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;I promemorian föreslås att den förbättrade förutsebarheten bör kompletteras med en möj- lighet för arbetstagaren att ansöka om särskild beräkningsgrund för beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning), så att rätt preliminärskatt ska kunna dras vid utbetalningen av lönen trots att Forskarskattenämnden ännu inte hunnit meddela beslut. Enligt 55 kap. 9 § den nya skatteförfarandelagen får Skatteverket besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild beräkningsgrund (jämkning) om det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;med den beräknade slutliga skatten. Härav följer, enligt regeringens bedömning, att om en skattskyldig kan förväntas uppfylla rekvisiten för expertskatt så kan Skatteverket, redan med denna regel, besluta om särskild beräknings- grund för preliminär skatt och detta oavsett om Forskarskattenämnden inte fattat beslut om expertskatt vid tiden för verkets beslut. Den i promemorian föreslagna regleringen i detta avseende bedöms därför inte behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Forskarskattenämnden &lt;/SPAN&gt;har ifrågasatt om det inte är tillräckligt att dessa beslut fattas av Skatteverket i samband med den årliga taxeringen. Regeringen anser emellertid att en sådan ordning inte är lämplig då det skulle innebära en avsevärd fördröjning av beslutet för såväl arbetstagare som arbetsgivare samt att beslutsfattandet om expertskatt skulle delas upp på två olika myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Forskarskattenämndens ordförande och vice ordförande ges behörighet att själva, var och en för sig, besluta i ärenden som gäller utländska arbetstagare och som har en ersättning för arbetet i Sverige som per månad överstiger två prisbasbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Promemorians förslag innebär att endast Forskarskattenämndens ordförande skulle ges möjlighet att själv besluta i ifrågavarande ärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser dock att det är olämpligt med en sådan beslutsrätt i fråga om expertskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft69"&gt;Forskarskattenämnden &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att även vice ordföranden bör ha behörighet att själv besluta i ifrågavarande ärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Förslaget om att utländska arbetstagare alltid ska kvalificera för tillämpning av expertskattereglerna, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas, innebär att det, utöver det befintliga regelverket, införs ytterligare en möjlighet att kvalificera sig för expertskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;I promemorian föreslås att Forskarskattenämndens ordförande ges be- hörighet att själv besluta i dessa ärenden. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;anser dock att det är olämpligt att beslut om expertskatt är personberoende. Som anförs i promemorian kvalificerar sig denna grupp av arbetstagare för skattelättnaden på objektivt lätt identifierbara grunder. Det finns inget egentligt utrymme för skönsmässiga bedömningar. För handläggningen av dessa ärenden finns därför, enligt promemorians bedömning, inte samma behov av Forskarskatte- nämndens samlade kompetens för bedömning av arbetstagarens kvalifikationer och arbets- uppgifternas art m.m. Att beslutsfattande i enklare form görs av en person är inte heller något ovanligt. I likhet med vad som framförs i promemorian gör regeringen bedömningen att det föreligger skäl för att beslut i dessa ärenden ska kunna fattas genom ett förenklat förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft69"&gt;Forskarskattenämnden &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att även vice ord- förande ska ges behörighet att ensam besluta i dessa ärenden. Regeringen delar denna bedöm- ning. För att underlätta behandlingen och minska handläggningstiden för dessa ärenden, föreslås således att beslutet i nämnden ska kunna tas av ordföranden eller vice ordföranden ensam. Därmed behöver handläggningen av ärendet inte invänta sammanträdesdag för nämnden och förfarandet inom nämnden kan förenklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft112"&gt;Förslaget medför en ändring i 4 § lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden. Lag- förslag i ärendet finns i avsnitt 3.16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft274"&gt;6.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft275"&gt;Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;De nya bestämmelserna om förenklad expertskatt träder i kraft den 1 januari 2012. I fråga om 11 kap. 22 § inkomstskattelagen gäller dock äldre bestämmelser fortfarande för arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås dock att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas på anställningar som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Majoriteten av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Forskarskattenämnden &lt;SPAN class="ft4"&gt;framhåller att en anställning inte behöver påbörjas samma dag som arbetstagaren börjar arbetet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft5"&gt;Ekonomistyrningsverket (ESV) &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att förslaget kan medföra inlåsningseffekter under 2011 då arbetsgivare och arbetstagare väntar med att påbörja ett anställningsför- hållande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I likhet med vad som föreslås i promemorian anser regeringen att de nya bestämmelserna om förenklad expertskatt bör träda i kraft den 1 januari 2012. I promemorian föreslås dock att äldre bestämmelser ska gälla för anställningar som påbörjats före ikraftträdandet. Som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Forskarskattenämnden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;framhållit kan emellertid en anställning ha påbörjats före den dag arbetstagaren inleder arbetet i Sverige. Regeringen anser därför att den i promemorian föreslagna övergångsbestämmelsen bör justeras till att avse arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ESV &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;IFAU &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget kan medföra inlåsningseffekter under 2011. Förslaget om förenklade expertskatteregler innebär att det från och med den 1 januari 2012 införs ytterligare en möjlighet att ses som en sådan nyckelperson som är kvalificerad för att få expertskatt. Som ESV och IFAU anför kan det i och för sig medföra att arbetsgivare och arbets- tagare väntar med att påbörja ett anställnings- förhållande till efter årsskiftet. Eftersom fråga är om ett tillägg till befintliga regler torde emellertid detta främst gälla fall där det råder tveksamhet om expertskatt skulle ges enligt nuvarande bestämmelser. Den fördröjning av anställningsförfarandet som kan uppkomma torde därför, enligt regeringens bedömning, endast få små konsekvenser i de flesta fall. Regeringen anser därför att risken för eventuella inlåsningseffekter är tämligen begränsad och att de nya bestämmelserna således inte bör ges retroaktiv effekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;I dag omfattas ca 1 000 personer av expert- skatten. Sammantaget undantas 240 miljoner kronor från inkomstbeskattning. Den totala lönesumman uppgår således till 960 miljoner kronor. Expertskatten medför därmed ett bortfall av arbetsgivaravgifter på ca 75 miljoner kronor och av inkomstskatt på ca 135 miljoner kronor. Sammanlagt ger detta en offentligfinan- siell kostnad på ca 210 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;På grund av bristande data är det svårt att uppskatta hur många personer som skulle omfattas av föreslagen förenkling av expert- skattereglerna. Därmed är det också svårt att&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=47px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=51px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=58px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=63px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=12px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=32px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=26px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beräkna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;offentligfinansiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td241"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kostnaden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Antalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p200 ft4"&gt;nyckelpersoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppskattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td105"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;öka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;personer. Om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;medellönen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td105"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillkommande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;nyckelpersonerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;antas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;1,1 miljoner kronor per år (strax över den föreslagna beloppsgränsen) ökar lönesumman med 2,5 miljarder kronor. Av dessa undantas 25 procent från beskattning. Intäktsbortfallet från arbetsgivaravgifter blir ca 195 miljoner kronor och från inkomstskatt ca 355 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en offentlig- finansiell kostnad år 2012 på ca 550 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft4"&gt;För Skatteverket innebär förslaget att ett antal rättelser av skatteavdrag kan undvikas. Å andra sidan kan en mindre ökning av särskild skattebe- räkning förutses. Sammantaget torde påverkan på Skatteverkets administration vara försumbar. Eftersom förfarandereglerna inte ändras annat än genom att förfarandet med avseende på nyckel- personer förenklas, påverkas Forskarskatte- nämndens arbete endast i förenklande riktning. Den ökning av antalet ansökningar som kan förväntas ske, kompenseras av att handlägg- ningen av detta slag av ansökningar kan ske snabbare än i dag genom att beslut kan fatts av ordföranden eller vice ordföranden ensam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Den ökade förutsebarheten bedöms få till resultat att antalet överklaganden till allmän förvaltningsdomstol minskar. Med hänsyn till det begränsade antalet överklaganden bedöms denna minskning påverka berörda förvaltnings- domstolars arbetsbörda och resurser endast marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Effekter för företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget innebär att förutsebarheten med avseende på beskattningen av utländska nyckelpersoner ökar. Det innebär också att för- handlingar i samband med anställning av en sådan utländsk nyckelperson kan företas på ett säkrare underlag. Båda dessa omständigheter innebär en förenkling för arbetsgivaren och gäller oavsett om arbetsgivaren är ett mindre, medelstort eller större företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Höjd beloppsgräns för avdrag för resor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades under augusti 2011 en promemoria innehållande bland annat förslag om höjd beloppsgräns för avdrag för resor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;En sammanfattning av promemorians förslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;avsnitt 1 &lt;/SPAN&gt;och promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/3575).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget om höjd beloppsgräns för avdrag för resor är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- platsen får dras av höjs från 9 000 kronor till 10 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;Den nya beloppsgränsen gäller från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen ska göras om arbets- och utbildningsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att denne behöver använda något transportmedel. Avdrag för utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresor) ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Rätten till avdrag för utgifter för nämnda resor är begränsad på så sätt att avdrag endast får göras till den del utgifterna sammanlagt överstiger 9 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft65"&gt;Motivet för beloppsgränsen är att utgifter för resor i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Dessutom innebär belopps- gränsen stora förenklings- och administrativa vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Beloppsgränsen är emellertid inte indexerad. Detta innebär att den med jämna mellanrum behöver justeras för att inte urholkas. Under ett antal år har den nuvarande beloppsgränsen varit oförändrad samtidigt som reseutgifterna i Stockholm nu stiger för dem som reser med Storstockholms lokaltrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen, i likhet med vad som föreslås i promemorian, att beloppsgränsen bör höjas till 10 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft112"&gt;Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft112"&gt;Förslaget föranleder en ändring i 12 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Förslaget att höja beloppsgränsen från 9 000 kronor till 10 000 kronor över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildnings- platsen får dras av beräknas leda till ökade skatteintäkter för kommuner och landsting samt för staten då det leder till en ökning av den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft4"&gt;beskattningsbara förvärvsinkomsten. En höjd beloppsgräns beräknas förstärka de offentliga finanserna med ca 340 miljoner kronor årligen från och med 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Effekter för myndigheter och företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft4"&gt;Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmänna förvaltnings- domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft4"&gt;Förslaget bedöms inte heller medföra några konsekvenser för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Effekter för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft4"&gt;Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen från 9 000 till 10 000 kronor gäller både för resor med kollektivtrafik och med bil. Höjningen innebär därför, för de som i dag gör avdrag för resor, ingen betydande förändring i relativpriset mellan färdsätten. Således bedöms höjningen av beloppsgränsen inte påverka valet av färdsätt. Om beloppsgränsen inte höjs kommer pris- ökningar på resor emellertid att innebära att fler personer kommer att hamna över belopps- gränsen. Möjlighet till reseavdrag skulle sänka utgifterna för arbetsresor med kollektivtrafik. Om hela den, i detta fall, uteblivna höjningen utnyttjas motsvarar detta en sänkning av års- kostnaden med aktuell marginalskatt multiplicerad med 1 000 kronor. Även om detta leder till en förändring av relativpriset, bedöms denna inte vara tillräckligt stor för att påverka valet av färdsätt i någon större utsträckning. Förslaget att höja beloppsgränsen bedöms därför inte få några konsekvenser för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031249x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1162 ft46"&gt;Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Förändrade nivåer för socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Föräldraförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna höjs till 2,60 procent. Arbetsskadeavgiften i arbets- givaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent av avgiftsunderlaget. Detta föranleder en sänkning av den allmänna löne- avgiften till 9,21 procent. De nya nivåerna gäller från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Social- avgifterna tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare. Underlaget för socialavgifterna beräknas till totalt ca 1 453 miljarder kronor 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft65"&gt;Föräldraförsäkringsavgiften är en av de sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Föräldraförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de beräknade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. För 2012 beräknas de utgifter som föräldraförsäkringsavgiften ska täcka, uppgå till ca 36 miljarder kronor. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att föräldraförsäkrings- avgiften i arbetsgivaravgifterna och i egena- vgifterna höjs till 2,60 procent av avgiftsun- derlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft65"&gt;Prognoserna för utgifterna för arbetsskade- livränta för 2012 visar att arbetsskadeavgiften bör sänkas för att de prognostiserade utgifterna ska motsvara de beräknade intäkterna från avgiften. Därför föreslår regeringen att arbets- skadeavgiften i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna sänks till 0,30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft65"&gt;Eftersom justeringen av de båda avgifterna ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat av- giftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 9,21 procent. Lagförslagen har beretts under hand med Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft65"&gt;I tabellerna 6.1 och 6.2 redovisas arbetsgivar- avgifter och egenavgifter före och efter dessa förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft65"&gt;De nya avgiftsnivåerna träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft49"&gt;Tabell 6.1 Arbetsgivaravgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft117"&gt;S:a socialavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;22,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft117"&gt;22,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Allmän löneavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;9,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;S:a socialavgifter och allmän löneavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;31,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;31,42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft49"&gt;Tabell 6.2 Egenavgifter 2011 och 2012 enligt regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sjukförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;5,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Föräldraförsäkringsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2,20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Ålderspensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Efterlevandepensionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td363"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsmarknadsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td364"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Arbetsskadeavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft117"&gt;S:a socialavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft117"&gt;19,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft117"&gt;19,76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Allmän löneavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;9,21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td207"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;S:a socialavgifter och allmän löneavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;28,97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;28,97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft69"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft65"&gt;Lagförslagen är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft65"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.13 och 3.17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft276"&gt;Justering av procentsats för förskott av egenavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft71"&gt;Pensionsmyndigheten inkom den 23 december 2010 med en hemställan om en ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Till hemställan bifogades en promemoria. Promemo- rians författningsförslag finns i &lt;SPAN class="ft193"&gt;bilaga 6, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna återfinns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 6, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/255).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget om justering av procentsats för för- skott av egenavgifter är enligt regeringens be- dömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrå- dets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Socialavgifter i form av egenavgifter fastställs först vid den avgiftsskyldiges taxering. Detta innebär att fördelningen av bland annat ålders- pensionsavgiften sker med fördröjning, vilket får till följd att pensionssystemet &lt;NOBR&gt;(AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; och Pensionsmyndigheten samt i slutändan pensionsspararna) går miste om avkastning på avgiften. Sedan den 1 januari 1989 (prop. 1987/88:60, s. 15 f., FiU10, rskr. 104, SFS 1987:1319) finns därför en reglering som medger att överföring av ålderspensionsavgiften (tidigare tilläggspensionsavgiften) sker i förskott till Försäkringskassan. Regleringen finns i dag i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Den procentsats utifrån vilken förskottsbeloppet ska beräknas uppgår till 8,6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1172 ft4"&gt;När Försäkringskassan får besked om vilka belopp som ska bokföras för övriga egenavgifter får Försäkringskassan också besked om hur stora egenavgifter för året som avser ålderspension. Mellanskillnaden mellan förskottsbeloppet och slutligt belopp för ålderspensionsavgiften (re- gleringsbeloppet) bokförs i samband med att öv- riga egenavgifter bokförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Pensionsmyndigheten föreslår i sin promemo- ria att den procentsats utifrån vilken förskottet beräknas höjs från 8,6 till 10,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Procentsatsen höjs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft277"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den procentsats utifrån vil- ken det förskott av egenavgifterna beräknas som Försäkringskassan får tillgodoföra sig enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter höjs från 8,6 procent till 10,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Den nya procentsatsen gäller från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Majoriteten av remissin- stanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Av Pensions- myndighetens promemoria framgår att den pro- centsats utifrån vilken förskottsbeloppet, enligt 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialav- gifter, beräknas under ett antal år varit för låg i förhållande till det belopp som slutligen fast- ställts (se tabell 6.3). Att förskottsbeloppet är för lågt får till följd att pensionssystemet går miste om avkastning på det belopp som överförs med fördröjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1175 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft49"&gt;Tabell 6.3 Egenavgifter för ålderspension &lt;NOBR&gt;2001-2008&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft50"&gt;Miljoner kronor och procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t107"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td365"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td172"&gt;&lt;P class="p34 ft75"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td366"&gt;&lt;P class="p34 ft75"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td367"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Preliminär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 609&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;2 730&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3 036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3 290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td296"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;3 655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td365"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td367"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Reglerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;738&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td202"&gt;&lt;P class="p136 ft73"&gt;belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td365"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td367"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td365"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td109"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 797&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 865&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;2 988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td366"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3 153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td172"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3 463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td366"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;3 774&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td366"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;4 099&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td367"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;4 331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Omräknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;11,37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9,44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10,36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10,91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10,69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10,71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10,19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td202"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;procentsats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1177 ft65"&gt;En höjning av den procentsats som förskotts- beloppet beräknas utifrån till 10,3 procent, som Pensionsmyndigheten föreslår, skulle innebära att regleringsbeloppet blir lägre och det belopp som fördelas till pensionsspararna med ett års fördröjning minimeras. Procent- satsen om 10,3 procent är något lägre än genomsnittet för de senaste åren (se tabell 6.3). Denna procentsats bedöms som väl avvägd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft65"&gt;Regeringen delar således Pensionsmyndig- hetens bedömning att den procentsats utifrån vilken förskottsbeloppet i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter beräknas bör höjas från 8,6 till 10,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft112"&gt;Förslaget föranleder en ändring i 12 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft65"&gt;Arbetsgivaravgifter och egenavgifter för ålderspension fördelas mellan &lt;NOBR&gt;AP-fonderna,&lt;/NOBR&gt; premiepensionssystemet och statsbudgeten. Den andel som förs till premiepensions- systemet är oftast mellan 19 och 20 procent. Den andel som förs till statsbudgeten är oftast mellan 10 och 12 procent. Knappt 70 procent av avgifterna förs således till &lt;NOBR&gt;AP-fonderna.&lt;/NOBR&gt; Om procentsatsen höjs och förskottet antas bli 700 miljoner kronor högre (se tabell 6.3 ovan) innebär det att förskottet till premie- pensionssystemet höjs med ungefär 140 miljoner kronor och förskottet till AP- fonderna med ungefär 480 miljoner kronor. För statsbudgeten blir effekten att ett högre belopp betalas som förskott till &lt;NOBR&gt;AP-fonderna&lt;/NOBR&gt; och premiepensionssystemet (ca 140 + 480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p123 ft65"&gt;miljoner kronor), vilket innebär att staten går miste om ränta på detta belopp. Den offentligfinansiella kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Effekter för myndigheter och företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Förslaget bedöms inte få några effekter för vare sig Skatteverket, de allmänna förvalt- ningsdomstolarna eller företag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1180 ft46"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft278"&gt;Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna efter prisutveckling (indexering)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen bör räknas om motsvarande förändringar i konsumentprisindex under perioden juni &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2010–juni&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; 2011. Energi- skattesatserna på el bör räknas om motsvarande förändringar i konsumentprisindex under perioden juni &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2009–juni&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; 2011. De omräknade skattesatserna bör träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft65"&gt;Koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen framgår av 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. På motsvarande sätt anges energiskattesatserna på el i 11 kap. 3 § LSE. Sedan 1994 har det skett en årlig indexomräkning av såväl koldioxid- och energi- skattesatserna på bränslen som energiskatte- satserna på el. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Varje år, senast i november, ska regeringen med stöd av en bestämmelse i LSE i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar i LSE av koldioxid- och energiskatte- satserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015 (prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). Av praktiska skäl ansågs då inte att den årliga indexomräkningen av skattesatser, för de år då sådana förändringar genomförs, borde göras av regeringen genom en förordning. I stället togs hänsyn till prognostiserade förändringar i konsumentpris- index redan i samband med att koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen för 2011, 2013 och 2015 lades fast i LSE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft65"&gt;Några ändrade skattesatser på bränslen som ska träda i kraft 2012, 2014 och 2016 har däremot inte beslutats i LSE. Detsamma gäller energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. För dessa år sker alltså indexomräkning av skattebeloppen genom en förordning som utfärdas av regeringen senast i november året&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;innan respektive kalenderår. I dessa fall baseras beräkningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Underlaget för omräk- ningen är de skattesatser på bränslen och el som anges i LSE. Detta innebär således, när det gäller att fastställa energiskatten på el för 2012, att omräkningen avseende 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt under 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;För bränslen gäller att de nya skattesatserna för 2012 ska baseras på den faktiska för- ändringen i konsumentprisindex mellan juni 2010 och juni 2011. Omräkningen avseende 2012 års skattesatser baseras på de skattesatser som enligt LSE gäller under 2011. Index har under perioden ökat med 2,74 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om energi- priserna i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av ingående mervärdesskatt till- kommer inte den effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;För 2012 bör indexhöjningen medföra att skatten på bensin höjs med 15 öre per liter (18,75 öre inklusive mervärdesskatt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;För energiskattesatserna på el sker beräkningen av 2012 års skattesatser utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex under perioden juni &lt;NOBR&gt;2009–juni&lt;/NOBR&gt; 2011 som alltså tillämpas på 2010 års skattesatser. Index har under denna period ökat med 3,70 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Jämfört med 2011 års energiskattesatser på el medför indexomräkningen att skattesatserna på el för 2012 bör höjas för hushåll och service- näringen med 0,7 öre per kWh (0,875 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,5 öre per kWh (0,625 öre inklusive mervärdesskatt) i norra Sverige. Den skattesats på el som tillämpas för industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket bör inte ändras på grund av avrundningsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft112"&gt;Skattesatsförändringarna för el och de vanligaste bränslena redovisas i tabell 6.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1183 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft49"&gt;Tabell 6.4 Ändringar av skattesatserna på el och vissa bränslen för 2012 jämfört med 2011, inklusive mer- värdesskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft50"&gt;Öre/kWh, öre/liter och kr/m&lt;SPAN class="ft279"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t150"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft52"&gt;Energislag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p1186 ft62"&gt;Energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p60 ft62"&gt;Koldioxid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p54 ft62"&gt;Mervärdes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td368"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td369"&gt;&lt;P class="p227 ft52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td370"&gt;&lt;P class="p342 ft52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td371"&gt;&lt;P class="p341 ft52"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;El, södra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;0,175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;öre/kWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td368"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td369"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td371"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;El, norra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;0,125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;Sverige,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td368"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;öre/kWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td369"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td371"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Bensin,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td190"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;3,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;18,75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;miljöklass 1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;öre/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td368"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td369"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td371"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Diesel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;3,125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;15,625&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;miljöklass 1,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft77"&gt;öre/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td368"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td369"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td371"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;Eldnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p285 ft10"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p174 ft10"&gt;26,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;131,25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p200 ft10"&gt;olja, kr/m&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1183 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Övriga frågor på energi- och miljöskatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Energiskatt på el i norra Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den lägre energiskatte- satsen på el, som gäller för förbrukning i hus- hålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör kvarstå i nuvarande form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Den lägre energiskattenivån på el i norra Sverige, för närvarande 18,7 öre per kWh jämfört med 28,3 öre per kWh i södra Sverige, omfattar alla kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Malung-Sälen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby. Dessa skattenivåer gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna, medan en lägre skattenivå om 0,5 öre per kWh gäller för förbrukning av el inom industrin, jordbruket, skogsbruket och vattenbruket i hela landet. Skattedifferen- tieringen mellan norra och södra Sverige infördes 1981.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p939 ft65"&gt;Gemenskapsrätten på området, det s.k. energiskattedirektivet&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, tillåter skattedifferen- tieringar på vissa grunder. Någon grund för en regional differentiering finns dock inte. Rådet har emellertid godkänt den nuvarande regionalt baserade differentieringen av energiskatten på el genom ett särskilt undantag med stöd av artikel 19 i energiskattedirektivet. Godkännandet är dock tidsbegränsat till och med utgången av 2011. En ny ansökan om undantag skickades därför till Europeiska kommissionen i juni 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;Servicesektorns företag i de norra delarna av landet betalar en lägre energiskatt på el än motsvarande företag i övriga delarna av landet. Den lägre energiskattesatsen utgör statligt stöd enligt &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen har god- känt åtgärden till och med utgången av 2011. Åtgärden faller dock numera inom ramen för kommissionens allmänna gruppundantagsför- ordning&lt;A href="#page_254"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Någon skyldighet att anmäla åtgärden till kommissionen för förnyad stats- stödsgranskning finns därför inte. Vissa regler om informationsskyldighet och årlig rapportering finns dock i den angivna förord- ningen. Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el, som gäller för för- brukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör kvarstå i nu- varande form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft65"&gt;Indelningen av Sverige i nya elprisområden den 1 november 2011 kan leda till regionala variationer i elpriset. Regeringen avser därför att följa upp effekterna av de nya elprisområdena under de kommande åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Beskattning av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;För att stimulera till en ökad användning av biodrivmedel bör skatte- befrielse för låginblandning även fortsättningsvis gälla upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp till och med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Kommissionens förordning (EG) nr 800/2008 av den 6 augusti 2008 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget, (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3, Celex 32008R0800).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;5 volymprocent biodrivmedel i diesel. Denna skattebefrielse bör åstadkommas på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut som bör gälla från med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör även ges genom dispensbeslut för E85 och andra höginblandade biodrivmedel och för biodrivmedel helt utan fossilt innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt biodriv- medel helt utan fossilt innehåll är för närvarande befriade från koldioxid- och energiskatt. För låginblandning befrias upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i diesel från koldioxid- och energiskatt. Skatte- befrielsen för andra biodrivmedel än biogas åstadkoms genom dispensbeslut av regeringen. Europeiska kommissionen har godkänt den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. Samtliga nu gällande dispenser löper ut den 31 december 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;För att även fortsättningsvis stimulera till en ökad användning av biodrivmedel avser regeringen att ge skattebefrielser på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut. För låginblandning över 6,5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. etanol i bensin, och 5 volymprocent biodrivmedel, t.ex. FAME (Fatty Acid Methyl Ester) i diesel, men inom ramen för vad som är möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt Drivmedelslagen (2011:319), innebär gällande regler enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi att koldioxid- och energiskatt tas ut för dessa biodrivmedel med belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft274"&gt;6.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft280"&gt;Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Vägavgift bör återbetalas med ett belopp motsvarande den del av avgiften som motsvarar antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. Återbetalning bör kunna ske även för avgift som betalats för månad eller vecka till skillnad mot nuvarande begränsning till årlig avgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft65"&gt;: I 17 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon har en möjlighet till återbetalning av vägavgift införts för fordonsägare som inte avser att bruka sitt fordon under tid för vilken vägavgift har betalats eller för det fall ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift ska tas ut med annat belopp. Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats. Det har vid olika tillfällen framförts kritik mot att en återbetalning begränsad till hela återstående månader missgynnar dem som betalar vägavgift för en period om ett år. Som skäl anges främst att det innebär att avgift betalas för tid då fordonet inte får användas. För att undvika ett avgiftsuttag för tid som fordonet inte får användas, bör den del av avgiften som kan återbetalas utvidgas till att omfatta belopp motsvarande den del av avgiften som belöper på antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. En utvidgning av möjligheten till återbetalning till att omfatta återstående dagar måste även gälla de utländska lastbilar som betalat vägavgiften i Sverige. Skälet är främst att det annars kan ses som diskriminering av transporter med utländska lastbilar. Eftersom lastbilar registrerade i andra länder kan betala avgift för kortare perioder bör möjligheten till återbetalning utvidgas till att också omfatta avgifter som betalats för månad eller vecka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft65"&gt;Åtgärderna om ändrade regler för åter- betalning av vägavgift beräknas minska skatte- intäkterna med 2 miljoner kronor 2012 (halvår) och därefter med 4 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;En promemoria avseende åtgärderna har remitterats den 31 augusti 2011. Regeringen avser att under hösten återkomma till riksdagen med ett förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1198 ft46"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Tobaksskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland annat förslag om höjd skatt på tobak. Promemorians lagförslag i ovan angivna delar finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2. &lt;/SPAN&gt;Förslagen har remiss- behandlats. En förteckning över remissin- stanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3. &lt;/SPAN&gt;En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Lagförslagen är enligt regeringens mening av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;Beskattningen av cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak är harmoniserad inom EU. De inom EU gemensamma bestämmelserna om tobak är reglerade i tre direktiv.&lt;A href="#page_257"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Skatt ska enligt direktiven betalas för cigaretter, cigarrer, cigariller och röktobak. Direktiven reglerar skattestrukturer, minimi- skattesatser och definitioner av de skattepliktiga tobaksprodukterna. Snus och tuggtobak om- fattas inte av direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft86"&gt;Bestämmelserna i tobaksskattedirektiven är genomförda i svensk rätt genom lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 92/79/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatt på cigaretter, rådets direktiv 92/80/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av skatter på andra tobaksvaror än cigaretter och rådets direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror. Direktiven ändrades senast genom rådets direktiv 2010/12/EU av den 16 februari 2010 om ändring av direktiven 92/79/EEG, 92/80/EEG och 95/59/EG när det gäller strukturer och skattesatser i fråga om punktbeskattning av tobaksvaror samt av direktiv 2008/118/EG.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;förordningen (2010:177) om tobaksskatt. I LTS finns även bestämmelser om beskattning av snus och tuggtobak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Beskattningen av cigaretter baseras på uttag av dels styckeskatt, dels värderelaterad skatt. Styckeskatten uppgår för närvarande till 1,27 kronor per cigarett. Den värderelaterade delen av skatten utgör 1 procent av detalj- handelspriset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Skatt på cigarrer och cigariller tas ut med 1,12 kronor per styck. Övrig tobak beskattas per kilogram enligt följande. Skatt på röktobak tas ut med 1 560 kronor per kilogram. Skatt på snus tas ut med 336 kronor per kilogram och skatt på tuggtobak tas ut med 402 kronor per kilogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Skatten på tobak är enligt 42 § LTS föremål för omräkning utifrån konsumentprisindex (KPI) från och med kalenderåret 2012. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Den årliga omräkningen motsvarar de i lagen angivna skattebeloppen multiplicerade med det jäm- förelsetal, uttryckt i procent, som anger för- hållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2010. När det gäller skatt på cigaretter avser omräkningen endast styckeskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Höjd skatt på tobak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Styckeskatten på cigaretter höjs från 1,27 kronor till 1,40 kronor. Skatten på cigarrer och cigariller höjs från 1,12 kronor till 1,24 kronor per styck. Skatten på röktobak höjs från 1 560 kronor till 1 718 kronor per kilogram. Skatten på snus höjs från 336 kronor till 382 kronor per kilogram och skatten på tugg- tobak från 402 kronor till 444 kronor per kilo- gram. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland eller med anledning av punktskattekontroll av transporter justeras på motsvarande sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;En Rökfri Generation &lt;SPAN class="ft269"&gt;tillstyrker en höjning av tobaksskatten på cigaretter, snus och övriga tobaksprodukter. &lt;/SPAN&gt;Yrkesföreningar mot tobak &lt;SPAN class="ft269"&gt;anför att starka folkhälsoskäl talar för regelbundna och avsevärda höjningar av skatten på tobak samt att det bör finnas utrymme för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft4"&gt;större skattehöjningar än de som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Tullverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;har inga synpunkter på förslaget. Tullverket anför dock att det enligt erfarenheter finns ett samband mellan en höjning av skatten på tobak och en ökning av såväl den legala som den illegala införseln av sådana varor. Enligt Tullverket förs det i dag in stora mängder snus av Ålandsresenärer och det är enligt Tullverkets uppfattning mycket som talar för att en stor del av denna införsel är avsedd för den kommersiella marknaden. En framtida skattehöjning kan förväntas leda till en ökad införsel av snus och andra tobaksvaror. Tullverket anför vidare att ett ökat varuflöde och ökad illegal införsel påverkar förutsättningarna för att bedriva verksamheten. &lt;/SPAN&gt;British American Tobacco Sweden AB &lt;SPAN class="ft4"&gt;(BAT) motsätter sig inte skattehöjningar men vill understryka de risker som en tobaksskattehöjning medför vad gäller illegal handel. Ett sätt att begränsa problemen med illegal handel är att genomföra flera små skattehöjningar i stället för en stor. BAT föreslår skattehöjningen fördelas jämt på de kommande tre åren. &lt;/SPAN&gt;Philip Morris AB &lt;SPAN class="ft4"&gt;stödjer skäliga skatter som en del av regeringens strategi för att uppnå både intäkts- och folkhälsomål. Philip Morris AB anser dock att det finns en stor risk att en plötslig ökning av skatten på tobak leder till oavsiktliga negativa konsekvenser och föreslår därför en ökning fördelad över två år. För att minska riskerna med ökad illegal handel föreslår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft193"&gt;Svenska Tobaksleverantörsföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;(STL) att regeringen ska fördela den föreslagna skattehöjningen på de tre kommande åren. STL framhåller även att alla tobaksprodukter bör behandlas och beskattas lika. &lt;/SPAN&gt;JTI Sweden AB &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att skattehöjningen för tobak bör spridas över en fyraårsperiod. Även &lt;/SPAN&gt;Svensk Handel &lt;SPAN class="ft71"&gt;föreslår att cigarettskatten sprids jämt under mandatperioden snarare än implementeras i ett slag. &lt;/SPAN&gt;Svensk Servicehandel &amp; Fast Food &lt;SPAN class="ft71"&gt;framför att så höga skattehöjningar som nu föreslås inte kommer att leda till minskad konsumtion utan snarare göra den olagliga tobaken mer tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft5"&gt;Skattebetalarnas Förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;ifrågasätter höjningarna på tobak överlag. &lt;/SPAN&gt;Lands- organisationen (LO) &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att man i sak inte är emot att skatten på tobak höjs om det genom- förs samtidigt med ytterligare sociala instanser för att minska beroendet av tobak. LO anför vidare att när förslaget endast presenterar skatte- höjningar avvisas detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Skatten på tobak ska omräknas med KPI från och med den 1 januari 2012. Syftet är att fortsättningsvis realvärdesäkra skattesatserna. De nya skatte- satserna, som ska gälla under 2012, baseras på förändringen i KPI mellan juni månad 2010 och juni månad 2011. Detta förslag om höjd skatt på tobak bör därför även beakta justeringen i skattesatserna för tobak till följd av förändringen i KPI som i annat fall skulle ha skett den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Förändringen i KPI för perioden juni 2010– juni 2011 uppgår till 2,74 procent. För 2012 medför omräkningen med KPI att styckeskatten på cigaretter höjs med 3 öre, skatten på snus höjs med 9 kronor per kilogram, skatten på cigarrer och cigariller höjs med 3 öre per styck, skatten på röktobak höjs med 43 kronor per kilogram och skatten på tuggtobak höjs med 11 kronor per kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft4"&gt;Ett övergripande mål för samhället är att främja folkhälsan. Det råder stor enighet om att den totala tobakskonsumtionen minskar när priset ökar. Höjd skatt på tobak påverkar därmed konsumtionen av tobak och utgör därför ett led i regeringens arbete för främjandet av förbättrad folkhälsa. Enligt statistik från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) har den totala konsumtionen av cigaretter minskat sedan 2003 fram till 2010 med omkring 26 procent. En förklaring till minsk- ningen kan vara den höjning av cigarettpriserna med omkring 30 procent som skett under denna period. Därutöver kan faktorer som förbud mot rökning på restauranger och caféer tillsammans med den förstärkta allmänna debatten om cigaretternas negativa påverkan på hälsan ha bidragit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;Vid förändringar i skatten på tobak måste dock hänsyn tas till eventuella effekter på den oregistrerade konsumtionen, dvs. konsumtionen av de tobaksvaror som förs in i Sverige från utlandet, vilket också anförts av ett antal remissinstanser. Stora förändringar i skatten riskerar att öka den oregistrerade konsumtionen oväntat mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Statistiken över den oregistrerade konsum- tionen tas fram av SoRAD via enkätunder- sökningar, men även av Tullverket och Handelns utredningsinstitut (HUI). SoRAD:s statistik mäter svenskars oregistrerade konsumtion. HUI:s statistik mäter förutom svenskars&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;oregistrerade konsumtion även utländska besökares konsumtion i Sverige av medtagna cigaretter. Tullverket publicerar statistik om antalet beslag av obeskattade cigaretter som förts in från länder utanför EU, dvs. smugglade cigaretter. Enligt SoRAD:s statistik för 2010 konsumerades totalt, både registrerad och oregistrerad konsumtion, omkring 6,7 miljarder cigaretter i Sverige. Av dessa utgjorde 93 procent&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;registrerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;konsumtion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;7 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;oregistrerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p720 ft4"&gt;konsumtion.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Oregistrerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;konsumtion av cigaretter som andel av total konsumtion av cigaretter har fluktuerat i liten omfattning under senare år och inga tydliga trender går att utläsa i konsumtionssamman- sättningen. Växelkursens variation skulle dock kunna påverka mängden resandeinförda cigaretter. Enligt SoRAD utgjorde dock andelen resandeinförda cigaretter endast ca 4 procent av den totala konsumtionen år 2010. Mot bakgrund av att andelen resandeinförda cigaretter år 2010 utgjorde en relativt liten andel av total- konsumtionen bör växelkursens variation inte påverka den totala konsumtionen i någon större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Tullverket har observerat att en stor andel av de cigaretter som beslagtas är förfalskade cigaretter som inte går att skilja från oförfalskade cigaretter och därmed sannolikt kan säljas i butik till samma pris som beskattade cigaretter. Tullverkets beslagsstatistik för 2009 och 2010 visar att beslagen blir större per beslagstillfälle. Tullverkets beslagsstatistik speglar dock inte endast svenskarnas konsumtion av smugglade cigaretter då cigaretterna till viss del är avsedda att transporteras vidare till andra länder. Med tanke på att de förfalskade cigaretterna utgör en stor andel av de cigaretter som Tullverket beslagtar går det dock inte att utesluta att mängden smugglade cigaretter kan utgöra en större del av den totala konsumtionen än vad statistiken i övrigt synes visa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft4"&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som förts fram av remissinstanserna bör dock beaktas att hushållens köpkraft har ökat under de senaste tio åren. Mellan år 2000 och år 2010 har hushållens reala disponibla inkomst ökat med omkring 33 procent medan KPI under samma period har ökat med omkring 15 procent. Detta innebär att hushållens köpkraft har ökat mer än KPI. Den ökade köpkraften ger utrymme för en skattehöjning, oaktat den realvärdesäkring som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;ska ske från och med 2012 genom omräkning av skatten på tobak med KPI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Vad gäller snus bör även framhållas att snus är en vara som främst produceras i Sverige och Norge, vilket innebär att denna marknad utsätts för konkurrens från ett färre antal länder än vad som gäller för övriga tobaksvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Av hälsopolitiska skäl och som en del- finansiering av regeringens reformambitioner inom skatteområdet föreslår regeringen att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, rök- tobak och tuggtobak höjs med drygt 7 procent. Mot bakgrund av att hushållens köpkraft ökat och den relativt stabila utvecklingen av oregistrerad konsumtion av cigaretter på senare år bedömer regeringen att den föreslagna höjningen av skatten kan ske utan risk för oväntat stora ökningar i den oregistrerade konsumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Vad gäller snus föreslår regeringen att skatten höjs med knappt 11 procent. Även med hänsyn tagen till nu föreslagen skattehöjning på snus kvarstår att priset på snus i Norge, inklusive mervärdesskatt, är högre än priset på snus i Sverige. Sammantaget bedömer regeringen att den föreslagna höjningen av skatten på snus, även relaterat till övriga tobaksvaror, är väl avvägd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Tobaksskattehöjningen som föreslås innebär sammantaget, inklusive omräkning med KPI, en höjning av skatten på cigaretter med 13 öre per styck, på snus med 46 kronor per kilogram, på röktobak med 158 kronor per kilogram, på cigarrer och cigariller med 12 öre per styck och på tuggtobak med 42 kronor per kilogram. Se tabell 6.5 nedan för samtliga skattehöjningar uppdelade på tidigare beslutad omräkning med index och föreslagna tobaksskattehöjningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland enligt 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet till skatt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vid import,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;samt uttag av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p17 ft4"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;3 kap. 5 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td111"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td213"&gt;&lt;P class="p54 ft4"&gt;(1998:506)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;punkt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;skattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter, för- kortad LPK, bör justeras på motsvarande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft49"&gt;Tabell 6.5 Skattehöjning på tobak, uppdelad på de olika tobaksslagen, för tidigare beslutad indexering och föreslagen skattehöjning för 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft50"&gt;Öre/styck och kr/kg&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t106"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td372"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Tobaksprodukt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td133"&gt;&lt;P class="p201 ft62"&gt;Indexhöjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td365"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;Tobaksskattehöjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Cigaretter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p1186 ft62"&gt;3 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td372"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td212"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Cigarrer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td136"&gt;&lt;P class="p1186 ft62"&gt;3 öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;öre/styck&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td212"&gt;&lt;P class="p136 ft77"&gt;cigariller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td27"&gt;&lt;P class="p19 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td372"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td372"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Röktobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td133"&gt;&lt;P class="p1186 ft10"&gt;43 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td179"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;115 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td212"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Snus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p1186 ft10"&gt;9 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;37 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td372"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td212"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Tuggtobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p1186 ft10"&gt;11 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;31 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft52"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft65"&gt;Förslaget avseende höjda skatter på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak samt snus och tuggtobak föranleder ändringar i 2, 8, 35 och 42 §§ LTS, 4 kap. 3 § lagen om frihet från skatt vid import, m.m. samt i 3 kap. 5 a § LPK. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt &lt;NOBR&gt;3.22–3.24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft282"&gt;Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Remissinstanserna har inga synpunkter på ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I likhet med vad som föreslås i promemorian anser regeringen att de nya bestämmelserna om höjd tobaksskatt bör träda i kraft den 1 januari 2012. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Vad gäller skatt enligt lagen om tobaksskatt innebär detta t.ex. att om Skatteverket omprövar ett beskattningsbeslut avseende en redovisningsperiod före den 1 januari 2012 ska äldre bestämmelser avseende skattesatsens storlek tillämpas. Motsvarande gäller om Tullverket omprövar ett beslut om skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobak från tredjeland enligt lagen om frihet från skatt vid import, m.m. eller enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p321 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft69"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft65"&gt;I tabell 6.6 nedan redovisas de offentligfinansiella effekterna av höjd skatt på tobak 2012. I de offentligfinansiella effekterna inkluderas inte justeringen av skattesatserna för tobak med förändringen i KPI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft246"&gt;Tabell 6.6 Offentligfinansiell effekt av höjd skatt på tobak&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft49"&gt;2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t152"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Brutto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p178 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td236"&gt;&lt;P class="p52 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p178 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p34 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td160"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;0,80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;0,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft65"&gt;Förslaget om höjd skatt på cigaretter med 10 öre per styck beräknas ge en offentligfinansiell nettointäkt på 613 miljoner kronor år 2012. En höjning av skatten på snus med 37 kronor per kilogram medför offentligfinansiella netto- intäkter på 241 miljoner kronor år 2012. En höjning av skatten på röktobak med 115 kronor per kilogram medför offentligfinansiella netto- intäkter på 15 miljoner kronor 2012. En höjning av skatten på cigarrer/cigariller med 9 öre per styck och en ökning av skatten på tuggtobak med 31 kronor per kilogram medför ökade skatteintäkter netto på 4,4 miljoner kronor 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft112"&gt;Totalt medför de föreslagna höjningarna av tobaksskatterna ökade offentligfinansiella netto- intäkter på 870 miljoner kronor år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft69"&gt;Effekter för myndigheter och företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft65"&gt;För Skatteverket kommer ändringarna att medföra att texter i informationsbroschyrer behöver uppdateras inför ikraftträdandet. Skatteverkets eventuellt ökade arbetsbörda och kostnader kan hanteras inom befintliga anslags- ramar. Detsamma gäller en eventuellt ökad arbetsbörda inom Tullverket. Förslaget bedöms inte komma att påverka antalet mål i dom- stolarna. De föreslagna lagändringarna anses inte heller på annat sätt påverka arbetsbelastningen varken i förvaltningsdomstolarna eller i de allmänna domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft65"&gt;De företag som berörs av förändringarna är endast de företag som är skattskyldiga för tobaksskatt. En förändring av skattesatserna bedöms inte förändra den administrativa bördan för de nämnda företagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031261x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Sammantaget beräknas förslagen medföra att priset på ett paket med 19 cigaretteter som i dag kostar 48 kronor ökar till omkring 51 kronor, inklusive mervärdesskatt. Priset på en förpack- ning snus, 45 gram, som i dag kostar 47 kronor beräknas öka till omkring 49 kronor, inklusive mervärdesskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft283"&gt;Övriga frågor på punktskatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft16"&gt;6.10.1 Reklamskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Det finns för närvarande inte förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53), ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Den dåvarande regeringen uttalade i prop. 1997/98:150 att man ansåg att reklamskatten bör avskaffas. Det konstaterades dock att det vid detta tillfälle saknades förut- sättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom den dåvarande regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker, föreslogs ett avskaffande av skatten i denna del. Reklamskatten på reklam- trycksaker avskaffades den 1 januari 1999.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft65"&gt;Sedan 2002 har frågan tagits upp i det årliga budgetarbetet. Ett andra steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten genomfördes den 1 januari 2006. Regeringen föreslog därefter hösten 2007 ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft112"&gt;Skatteutskottet har i yttrandena 2006/07:SkU2y till konstitutionsutskottet och 2006/07:SkU3y till finansutskottet anfört att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;ser med tillfredsställelse på att regeringen aviserat att ytterligare en betydande del av den resterande reklamskatten ska avskaffas. Utskottet erinrade också om att riksdagens tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av hela reklamskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;I budgetpropositionen för 2009 anförde regeringen att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas men att regeringen bedömde att förutsättningar för att finansiera ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för närvarande inte förelåg. Regeringen prioriterade skatteändringar som ökar den varaktiga sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Skatteutskottet delade i yttrande 2008/09:SkU1y regeringens bedömning men utskottet vidhöll sin tidigare inställning att hela reklamskatten ska avvecklas och förutsätter att detta kommer att ske i kommande förslag från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;I budgetpropositionen för 2010 vidhöll regeringen sin inställning att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen prioriterade dock skattesänkningar som på kort och lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten. Samma bedömning gjorde regeringen i budget- propositionen för 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Även i årets budgetberedning har frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövats. Regeringen anser, liksom tidigare, att den resterande reklamskatten bör avskaffas. Regeringen har dock, med hänsyn till det ekonomiska läget, fortsatt att prioritera skatte- ändringar som på såväl kort som lång sikt stärker sysselsättningen före ytterligare sänkning av reklamskatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t153"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft46"&gt;Skatt på konsumtion – mervärdesskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft253"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft284"&gt;Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft285"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft286"&gt;Sänkt skatt på restaurang- och &lt;/SPAN&gt;inhämta Lagrådets yttrande över två lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p89 ft46"&gt;cateringtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft16"&gt;6.11.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2011 redovisade regeringen ett antal reformambitioner på skatte- området för mandatperioden (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., avsnitt 1.7.4). Regeringen tog också upp frågan i 2011 års ekonomiska vårproposition (prop. 2010/11:100, s. 43 och 61). Regeringen förordnade från och med den 1 januari 2011 en särskild utredare med uppdrag att bland annat ta fram ett lagförslag om en sänk- ning av mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster (exklusive alkohol) till samma nivå som livsmedel. Utredningen om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sänkt moms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p54 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td181"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vissa tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;lämnade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den 15 mars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td181"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;delbetänkandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;Sänkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;restaurang- och cateringmoms, (SOU 2011:24). En sammanfattning av delbetänkandet finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 7, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;. Delbetänkandets lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 7, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Utredaren skulle i delbetänkandet även redovisa effekten av sänkt mervärdesskatt på varaktig sysselsättning, samhällsekonomisk effektivitet, administrativ börda och företagande. Efter delbetänkandets avlämnande ska utredaren analysera om sänkt skattesatsnivå även på någon eller några av de övriga tjänster som från den 1 juni 2009 lagts till bilaga III i EU:s mervärdesskattedirektiv är en samhällsekonomiskt effektiv åtgärd i syfte att öka den varaktiga sysselsättningen samt vilken effekt en sänkning skulle få på administrativ börda och företagande. Den delen av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 oktober 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Delbetänkandet har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 7, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Finansdepartementet (dnr Fi2011/1404).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;I propositionen behandlas det förslag till sänkt mervärdesskattesats för restaurang- och cateringtjänster samt ändring av &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget&lt;/NOBR&gt; som utredningen lämnade i delbetänkandet. Det förslag till finansiering som utredningen lämnade behandlas inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;som motsvarar dem i avsnitt 3.4, såvitt avser 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229), och 3.12, som avser 7 kap. 1 § mervärdes- skattelagen (1994:200). Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 7, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.11.2 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft287"&gt;Skattesatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;EU-rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;Reglerna för mervärdesskatt är i stor utsträckning harmoniserade inom EU. Grunden för regelverket finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, för- kortat mervärdesskattedirektivet. Enligt artikel 96 i mervärdesskattedirektivet ska medlems- staterna tillämpa en normalskattesats som inte får vara lägre än 15 procent (artikel 97). Medlemsstaterna får tillämpa en eller två&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;reducerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td236"&gt;&lt;P class="p170 ft4"&gt;skattesatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;(artikel 98).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td120"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;reducerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td197"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;skattesats får inte vara lägre än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;5 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p170 ft4"&gt;(artikel 99). I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;mervärdesskatte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft4"&gt;direktivet finns en lista (bilaga III) över de varor och tjänster som en reducerad skattesats får tillämpas på. Bland dessa varor och tjänster finns numera restaurang- och cateringtjänster i punkten 12a. Möjligheten att tillämpa en reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster öppnades för samtliga medlemsstater den 1 juni 2009 (rådets direktiv 2009/47/EG av den 5 maj 2009 om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerade mervärdes- skattesatser&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;). Dessförinnan hade endast ett visst antal medlemsstater, till vilka Sverige inte hörde, möjlighet att tillämpa reducerad skattesats på restaurangtjänster. Detta reglerades i ett antal specialbestämmelser i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft86"&gt;Mervärdesskattedirektivet ger således med- lemsstaterna möjlighet att själva bestämma om man vill tillämpa reducerad skattesats på någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 116, 9.5.2009, s. 18 (Celex 32009L0047).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031264x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;eller några av de varor och tjänster som anges i bilaga III. Medlemsstaterna har också möjlighet att, med vissa begränsningar, bestämma nivån på den reducerade skattesatsen. Regleringen av skattesatserna kan därför variera i de olika medlemsländerna. Enligt en sammanställning gjord av Europeiska kommissionen (VAT Rates applied in the Member States of the European Union) tillämpade följande medlemsländer reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster per den 1 januari 2011: Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Luxemburg, Holland, Österrike, Polen, Portugal, Slovenien och Finland. Av dessa länder tillämpade samtliga förutom Belgien, Frankrike och Finland reducerad skattesats på restaurang- tjänster även innan den möjligheten öppnades för alla medlemsländer genom direktiv 2009/47/EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1222 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;De svenska bestämmelserna om skattesatser finns i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. I Sverige tillämpas normalskattesatsen 25 procent, en reducerad skattesats om 12 procent och en reducerad skattesats om 6 procent. I 7 kap. 1 § ML sägs inledningsvis att skatt ska tas ut med 25 procent. Härefter anges i vilka fall skattesatsen i stället är 12 respektive 6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Med den reducerade skattesatsen 12 procent beskattas omsättning av livsmedel (med undantag för bl.a. spritdrycker, vin och starköl), rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet och camping, omsättning av konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo samt import av konstverk, samlarföremål och antikviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Med den reducerade skattesatsen 6 procent beskattas omsättning av böcker, tidningar m.m., tillträde till konserter, &lt;NOBR&gt;cirkus-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;biograf-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;teater-,&lt;/NOBR&gt; opera- samt balettföreställningar eller liknande, viss biblioteks- och museiverksamhet, tillträde till djurparker, upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsliga rättigheter, omsättning av tjänster inom idrottsområdet samt person- befordran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;Restaurang- och cateringtjänster beskattas i dag med normalskattesatsen 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p1223 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Begreppet restaurang- och cateringtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;EU-rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;Sedan den 1 juni 2009 får EU:s medlemsstater tillämpa reducerad skattesats på restaurang- och cateringtjänster. Dryck, både med och utan alkohol, får undantas från den reducerade skattesatsen (punkt 12a i bilaga III till mer- värdesskattedirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Genom direktiv 2008/8/EG (rådets direktiv 2008/8/EG av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;) och därefter genom direktiv 2009/47/EG infördes begreppet restaurang- och cateringtjänster på två ställen i mervärdesskattedirektivet, dels i artiklarna 55 och 57, som reglerar omsättnings- land för tjänster, dels i bilaga III som reglerar skattesatser. Dessförinnan förekom det endast i de specialbestämmelser som gav vissa medlems- stater rätt att tillämpa en reducerad skattesats på sådana tjänster. Begreppet definieras inte i själva mervärdesskattedirektivet, men det finns en definition i artikel 6 i rådets genomförande- förordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;, förkortat tillämp- ningsförordningen. De aktuella bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2011. Dess syfte är att säkerställa en enhetlig tillämpning av bl.a. de nya reglerna om omsättningsland. Tillämpningsför- ordningen är direkt tillämplig i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft4"&gt;I artikel 6 ges följande definition:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft293"&gt;&lt;SPAN class="ft291"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft292"&gt;Med restaurang- och cateringtjänster avses tjänster som består i att för mänsklig konsumtion leverera beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, åtföljda av tillräckligt med stödtjänster som möjliggör omedelbar konsumtion av det levererade. Leveransen av mat eller dryck eller båda är endast en del i helheten, i vilken tjänsteaspekten ska dominera. Restaurangtjänster är tillhandahållandet av sådana tjänster i tillhandahållarens lokaler och cateringtjänster är tillhandahållande av sådana tjänster på andra ställen än i tillhandahållarens lokaler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft220"&gt;&lt;SPAN class="ft291"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft294"&gt;En leverans av beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, med eller utan transport, som inte åtföljs av några&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 44, 20.2.2008, s. 11 (Celex 32008L0008).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;EUT L 77, 23.3.2011, s. 1 (Celex 32011R0282).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft220"&gt;andra stödtjänster, ska inte anses som restaurang- och cateringtjänster enligt punkt 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;I tillämpningsförordningens artikel 1 sägs att tillämpningsföreskrifterna gäller avdelningarna &lt;NOBR&gt;I–V&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;VII–XII&lt;/NOBR&gt; i mervärdesskattedirektivet. Artikel 98 i mervärdesskattedirektivet, som uttryckligen hänvisar till bilaga III, är placerad i avdelning VIII. Enligt utredningens uppfattning gäller föreskrifterna i tillämpningsförordningen även för bilagorna till dessa avdelningar, exempelvis bilaga III där förteckningen över vilka varor och tjänster som en reducerad skattesats får tillämpas på finns. Definitionen i artikel 6 är därmed inte uttryckligen begränsad till att avse enbart hur begreppet restaurang- och cateringtjänster ska förstås vid tillämpningen av omsättningslandsreglerna (artiklarna 55 och 57 i mervärdesskattedirektivet). Som en jämförelse nämner utredningen att artikel 10 i tillämpningsförordningen, som innehåller regler som rör en beskattningsbar persons etablering, uttryckligen gäller vid tillämpning av artiklarna 44 och 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Begreppet restaurang- eller cateringtjänst finns i dag i 5 kap. &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; §§ ML, dvs. bland omsättningslandsreglerna. Hur begreppet restaurang- eller cateringtjänst i dessa bestämmelser ska förstås framgår således av tillämpningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; praxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i dom den 2 maj 1996 i mål &lt;NOBR&gt;C-231/94,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien A/S mot Finanzamt Flensburg, REG 1996 s. &lt;NOBR&gt;L-2395&lt;/NOBR&gt; (förkortat &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien), uttalat sig om begreppet restaurangtjänst. Målet gällde rätt omsättningsland för restaurangverksamhet. Frågan var om tillhandahållande av måltider för konsumtion ombord på färjor i linjetrafik mellan Danmark och Tyskland, skulle anses som en leverans av varor eller som ett tillhandahållande av tjänster. Enligt då gällande regler skulle en leverans av varor redovisas i Tyskland, om leveransen skedde på tyskt territorium, och ett tillhandahållande av tjänster där leverantören var etablerad, i det här fallet Danmark. (Därefter har reglerna om omsättningsland för tjänster ändrats genom direktiv 2008/8/EG). Domstolen fann att restaurangverksamheten i fråga utgjorde ett tillhandahållande av tjänster. Vad gäller frågan om vissa transaktioner ska betraktas som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;leverans av varor eller som tillhandahållande av tjänster uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att denna ska besvaras utifrån en samlad bedömning av de om- ständigheter som kännetecknar transaktionerna i fråga. Domstolen anmärkte att tillhandahållande av lagad mat och drycker för omedelbar konsumtion är resultatet av en serie tjänster alltifrån tillagningen av maten till det fysiska överlämnandet av denna på en tallrik eller liknande. Vidare anförde domstolen att det samtidigt ställs en organisatorisk helhet till gästens förfogande, vilken består av både matsal och biutrymmen (garderob m.m.) samt möbler och porslin. I förekommande fall dukar serveringspersonal borden, ger gästen råd och upplysningar om de maträtter och drycker som erbjuds, serverar dessa vid bordet och dukar av bordet efter måltiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Sammanfattningsvis uttalade domstolen att restaurangverksamhet kännetecknas av ett knippe element och handlingar där leveransen av maten endast utgör en del och där tjänsterna utgör den övervägande delen. Fråga blir då om tillhandahållande av en tjänst. Om verksamheten avser livsmedel för avhämtning och inte är förenad med tjänster som har till ändamål att möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför avsedd plats är fråga om leverans av vara (punkt &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; i domen i &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Härefter har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i dom den 10 mars 2011 i de förenade målen Finanzamt Burgdorf mot Manfred Bog &lt;NOBR&gt;(C-497/09),&lt;/NOBR&gt; CinemaxX Entertainment GmbH &amp; Co. KG mot Finanzamt &lt;NOBR&gt;Hamburg-Barmbek-Uhlenhorst&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(C-499/09),&lt;/NOBR&gt; Lothar Lohmeyer mot Finanzamt Minden &lt;NOBR&gt;(C-501/09)&lt;/NOBR&gt; och Fleischerei Nier GmbH &amp; Co. KG mot Finanzamt Detmold (C- 502/09), REU 2011, s. &lt;NOBR&gt;I&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;0000,&lt;/NOBR&gt; förkortat de förenade målen &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;497/09&lt;/NOBR&gt; m.fl., avgjort ytter- ligare mål som gällde frågan om olika verksamheter utgör leverans av varor eller till- handahållande av tjänster. Verksamheterna bestod i tillhandahållande av maträtter eller livsmedel som tillagats för omedelbar förtäring vilket skedde dels från gatukök eller gatuköks- vagnar och i biofoajéer, dels genom catering- verksamhet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann att tillhanda- hållande av maträtter eller livsmedel som nyligen tillagats och som omedelbart kan förtäras vid gatukök, gatuköksvagnar eller i biograffoajéer utgör leverans av varor, när en kvalitativ bedömning av transaktionen i dess helhet visar att de tjänstemoment som föregår, eller är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;förenade med, leveransen av varorna inte är överordnade. Vad gäller cateringverksamheten fann domstolen att denna utgör tillhanda- hållande av tjänster, utom när cateringfirman begränsar sig till att leverera standardiserade maträtter utan några ytterligare tjänstemoment eller när andra särskilda omständigheter visar att leveransen av maträtterna utgör den huvud- sakliga delen av transaktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft295"&gt;Högsta förvaltningsdomstolens praxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft4"&gt;Regeringsrätten (numera Högsta förvaltnings- domstolen) har i RÅ 2005 ref. 20 och i RÅ 2005 not. 51 hänvisat till &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien. RÅ 2005 ref. 20 gällde en snabbmatsrestaurang som tillhandahöll sina anställda måltider. De anställda plockade själva ihop maten i restaurangen och åt sedan maten i ett särskilt personalutrymme. Frågan var bland annat om tillhandahållandet utgjorde en tjänst eller ett tillhandahållande av varor i form av livsmedel. Regeringsrätten hänvisade i den frågan till &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien och anförde att det avgörande är om bolaget kan sägas tillhandahålla den anställde något mer än själva maten. Domstolen ansåg att så var fallet redan genom att de anställda intar måltiden i ett rum som bolaget ställt till förfogande för ändamålet. Även i RÅ 2005 not. 51 (Hotel Scandic Gåsabäck) var det fråga om tillhandahållande av måltider till anställda. Maten levererades från bolagets restaurang i kantiner till en personalmatsal. De anställda försåg sig själva ur kantinerna. Även i detta fall ansåg Regeringsrätten att fråga var om tillhandahållande av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.11.2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Förarbetsuttalanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;Genom direktiv 2008/8/EG infördes nya omsättningslandsregler för tjänster i mervärdes- skattedirektivet. De nya omsättningslands- reglerna har genomförts i svensk rätt genom en ändring av ML som trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:15). Omsättnings- landsreglerna finns i 5 kap. ML och i &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; §§ har begreppet restaurang- eller cateringtjänst införts. Regleringen innebär i korthet att restaurang- eller cateringtjänster anses vara omsatta i Sverige om de fysiskt utförs här i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;landet eller ombord på ett tåg någonstans inom EU om tågets avgångsort är belägen i Sverige. I de fall en tjänst anses omsatt i Sverige ska mervärdesskatten redovisas här och de svenska skattesatsreglerna tillämpas. Någon definition av begreppet restaurang- eller cateringtjänster infördes inte i ML. Inte heller tidigare har det funnits någon definition av begreppet i ML. I förarbetena till nämnda bestämmelser (prop. 2009/10:15, s. &lt;NOBR&gt;109–110)&lt;/NOBR&gt; anfördes följande om innebörden av begreppet restaurang- eller cateringtjänst:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft220"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i dom den 2 maj 1996 i mål &lt;NOBR&gt;C-231/94,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien A/S mot Finanzamt Flensburg, REG 1996 s. &lt;NOBR&gt;I-2395&lt;/NOBR&gt; (nedan betecknat &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien) uttalat sig närmare om innebörden av en restaurangtjänst. I domens punkt 14 sägs att restau- rangverksamhet kännetecknas av ett knippe element och handlingar där leveransen av maten endast utgör en del och där tjänsterna utgör den övervägande delen. Att tjänsterna är överordnade leveransen av mat eller dryck är, enligt regeringens mening, gemensamt för både restaurang- och cateringtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft293"&gt;När det gäller distinktionen mellan restaurang- och cateringtjänster är det i huvudsak en fråga om var tjänsten tillhandahålls. En restaurangtjänst tillhandahålls i säljarens lokal, dvs. restaurangen, medan en cateringtjänst tillhandahålls i kundens lokal eller på annan plats som kunden bestämmer. Ur ett omsättningslandsperspektiv gäller dock att båda slags tjänster regleras på samma vis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft293"&gt;Vidare uppkommer frågan om hur en cateringtjänst skiljer sig åt från leverans av vara i form av färdiglagad mat. Även här bör &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i &lt;NOBR&gt;Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien vara en utgångspunkt. Av domen följer att begreppet restaurangtjänst inte omfattar försäljning av livsmedel för avhämtning där några tjänster som har till ändamål att möjliggöra en omedelbar konsumtion på därför avsedd plats av livsmedlen inte ingår (jfr domens punkt 14). Mer allmänt uttryckt betyder detta, enligt regeringens mening, att t.ex. färdiglagad mat som köps i en mataffär, köps och hämtas i en så kallad &lt;NOBR&gt;take-away&lt;/NOBR&gt; restaurang eller köps och levereras från en restaurang utgör leveranser av varor. Det betyder givetvis också att enbart leveransen av tillagad – eller för den delen icke tillagad – mat inte heller utgör en cateringtjänst. Kännetecknande för både restaurang- och cateringtjänster är, som sagt, att tjänsteinslaget är den överordnade delen. Leveransen av mat eller dryck är endast en delkomponent i dessa tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft220"&gt;För att räknas som en cateringtjänst bör, utöver leveransen av mat eller dryck, olika slags tjänster som är nära förbundna med serveringen och möjliggör den omedelbara konsumtion av maten och drycken ingå i tjänsten. Exempel på sådana tjänster är iordningställande av lokalen där serveringen kommer att ske, eventuell tillagning av maten, tillhandahållandet av betjäning, serveringen av själva måltiden och städning efter tillställningen. Som en cateringtjänst bör också räknas enbart leveransen av dryck i samband med tillhandahållandet av sådana tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031267x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p358 ft220"&gt;Om leveransen av mat och dryck och tillhandahållandet av de olika tjänsterna görs av skilda näringsidkare bör dock varje leverans och tillhandahållande bedömas var för sig. Annorlunda uttryckt bör inte någon av dem normalt betraktas som en cateringtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft136"&gt;6.11.2.3 Spritdrycker, vin och starköl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft4"&gt;Enligt punkt 12a i bilaga III till mervärdes- skattedirektivet får tillhandahållande av dryck, både med och utan alkohol undantas från en reducerad skattesats på restaurang- och catering- tjänster. Att utesluta endast spritdrycker, vin och starköl men inte alkoholsvaga och alkohol- fria drycker är således möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft296"&gt;Reducerad mervärdesskattesats för restaurang- och cateringtjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Mervärdesskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 procent till 12 procent. Sänkningen gäller dock inte för tillhandahållande av spritdrycker, vin och starköl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Konkurrensverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft273"&gt;Tillväxtverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Far&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Regelrådet &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund &lt;SPAN class="ft269"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Dagligvaruleverantörers Förbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;FöretagarFörbundet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Företagarna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hotell- och restaurangfacket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Livsmedelsföretagen&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Regelnämnd&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges bagare &amp; konditorer&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare &lt;SPAN class="ft269"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft269"&gt;är i huvudsak positiva till förslaget eller har inget att erinra emot det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft273"&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Far&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Företagarna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hotell- och restaurangfacket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Regelrådet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund &lt;SPAN class="ft269"&gt;instämmer i att förslaget innebär att tillämpningen förenklas eller att det blir färre gränsdragningsproblem. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft269"&gt;är positivt till förslaget förutsatt att det inte är möjligt att ha en enhetlig mer-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft65"&gt;värdesskattesats. Verket anför att det nya området för reducerad skattesats inte ger upp- hov till nya gränsdragningar i samma omfatt- ning. Restaurang- och cateringföretag måste dock även fortsättningsvis tillämpa två skatte- satser om man tillhandahåller spritdrycker, vin och starköl tillsammans med mat och där kan tillämpnings- och kontrollproblem uppstå. Vidare bör det i förarbetena till ett kommande lagförslag tas upp hur restaurang- och catering- tjänster ska behandlas med avseende på skattesatsen vid tillhandahållande av samman- satta konferenstjänster. Det bör då beaktas att frågan om det vid konferensarrangemang till- handahålls en eller flera tjänster också har betydelse vid bedömningen av omsättningsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft69"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det inte är ovanligt att restauranger tar ut ett gemensamt pris för en måltid inkluderande ett glas vin eller öl. I syfte att underlätta rättstillämpningen är det önskvärt om resonemanget kring denna proble- matik kan utvecklas något. &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft65"&gt;menar att utredningen inte på ett övertygande sätt har kunnat visa att det finns samhälls- ekonomiska skäl att sänka restaurang- och cateringmomsen. Det finns inte empiriskt underlag som stöder de slutsatser utredningen drar. &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet &lt;SPAN class="ft65"&gt;ansluter sig till experten i utredningen Björn Arneks (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) bedömning i dennes särskilda yttrande att priselasticiteten är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;-1,2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Sänkningen skulle då medföra att antalet helårs- sysselsatta inom restaurang- och catering- verksamhet skulle öka med något över 6 000 personer. Vidare anförs att man av folkhälsoskäl stödjer att alkoholhaltiga drycker undantas. &lt;/SPAN&gt;Företagarna &lt;SPAN class="ft65"&gt;är positiva till förslaget men tillägger att ur ett strikt förenklingsperspektiv hade det blivit ännu enklare om sänkningen omfattat servering av alkohol. &lt;/SPAN&gt;Konjunkturinstitutet &lt;SPAN class="ft65"&gt;delar utredningens bedömning att förslaget kan ge varaktiga sysselsättningsökningar men gör bedömningen att effekterna blir mindre än de som beskrivs i delbetänkandet. Detta implicerar att kostnaden per skapat arbetstillfälle blir hög.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft69"&gt;Hotell- och restaurangfacket &lt;SPAN class="ft65"&gt;ställer sig positiva till förslaget men tillägger: Att exkludera spritdrycker, vin och starköl motverkar i viss mån den önskvärda enkelheten i hanteringen men kan på goda grunder antas av alkohol- politiska skäl. Facket ifrågasätter dock starkt sänkningen som en fungerande och kostnads- effektiv jobbskapande åtgärd. Delbetänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;innehåller en rad beräkningar över tänkbara effekter. Beräkningarna omgärdas av många antaganden och är därför svåra att bedöma utfallet av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft5"&gt;Landsorganisationen i Sverige &lt;SPAN class="ft4"&gt;är emot för- slaget och anför bland annat följande. Det är ett problem att livsmedel och restaurangbesök beskattas olika. Men om detta skulle lösas genom att sänka restaurangmomsen så skapar detta nya problem gentemot de områden som betalar full moms. Momsuttaget bör läggas om så att det sker med en enda momssats, dvs. enligt principen om likformig beskattning. Detta var också slutsatsen i Mervärdesskattesatsut- redningens delbetänkande. &lt;/SPAN&gt;Näringslivet Regelnämnd &lt;SPAN class="ft4"&gt;är grundläggande positivt till för- slaget men menar att det som kan diskuteras från ett förenklingsperspektiv är om det bör göras en åtskillnad i beskattningen mellan serverad mat och alkohol. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare &lt;SPAN class="ft4"&gt;är i huvudsak enig med de slutsatser som utredningen drar men har en avvikande uppfattning avseende effekten på den långsiktiga sysselsättningen till följd av minskad strukturell arbetslöshet. Den effekten är betydligt större än vad utredningen bedömt. Det får i sin tur positiva effekter på den offentligfinansiella nettokostnaden och på självfinansieringsgraden. Det är rimligare att anta en priselasticitet på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;-1,2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; i stället för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;-0,8&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; som utredningen gör. Detta skulle ge en omsätt- ningsökning på 5,2 miljarder i restaurang- och cateringsektorn. Det betyder också betydligt högre sysselsättningseffekt, 5 100 helårsarbeten jämfört med utredningens 3 500. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker förslaget men anför att ur förenklingssynpunkt borde förslaget dock även omfatta spritdrycker, vin och starköl. &lt;/SPAN&gt;Statens folkhälsoinstitut &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att förslaget innebär såväl positiva som negativa effekter på folkhälsan. Sänkningen kan i bästa fall bidra till att sänka arbetslösheten, vilket är en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. Man instämmer även i förslaget att inte sänka mervärdesskatten på spritdrycker, vin och starköl. Institutet instämmer inte med avsikten att sänka priserna på restaurangmat utan åtföljande insatser för att minska konsumtionen av energirika livsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;EU:s mervärdesskattedirektiv ger medlems- staterna möjlighet att tillämpa reducerad skattesats på någon eller några av de varor och tjänster som anges i direktivets bilaga III. Sedan den 1 juni 2009 ingår restaurang- och catering- tjänster i bilagan. Sverige har därför numera rätt att tillämpa reducerad skattesats på omsättning av sådana tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Enligt utredningen ger tillämpning av olika mervärdesskattesatser upphov till ökade kostnader för företagen och myndigheterna, vilket beror på att hanteringen innebär ett mer- arbete jämfört med att enbart tillämpa en skatte- sats. Det kan också vara svårt att avgöra vilken skattesats som ska tillämpas på en viss försäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Utredningen konstaterar att förslaget medför att ett stort antal företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan restaurang- eller catering- tjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat gränsdragningsproblem som försvinner är behovet av att särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en hotellvistelse från rums- uthyrningen. Detta leder till en förenklad hantering av mervärdesskatten och minskade administrativa kostnader för företagen, (jfr avsnitt 6.11.6, Effekter på administrativa kostnader och fullgörandekostnader). Den nuvarande skillnaden i beskattningen mellan restaurang- och cateringtjänster och livsmedel snedvrider även konkurrensen mellan olika företag. Differentieringen av mervärdesskatten innebär att företag som säljer restaurang- och cateringtjänster missgynnas jämfört med företag som säljer livsmedel. Resursallokeringen på- verkas genom att produktionen blir mindre inom högre beskattade områden medan produktionen blir större inom de lägre beskattade områdena. Den föreslagna sänk- ningen av mervärdesskatten är därför positiv ur konkurrenssnedvridningssynpunkt och bidrar därigenom till ökad samhällsekonomisk effektivitet (jfr avsnitt 6.11.6, Samhälls- ekonomisk effektivitet och Konsekvenser för företagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft4"&gt;Dagens reglering innebär såväl praktiska som juridiska svårigheter. En säljare är i många fall tvungen att i förväg försöka förvissa sig om kundens avsikt är att ta med sig det köpta eller förtära det i säljarens lokal. Hämtmat utgör i regel försäljning av livsmedel, men om det sålda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;konsumeras på plats är det sannolikt fråga om en restaurangtjänst. Även omständigheter som juridiskt kan vara mera svårbedömda, kan ha betydelse för gränsdragningen mellan försäljning av livsmedel och restaurangtjänster och därmed för vilken skattesats som är tillämplig. I EU- domstolens praxis &lt;NOBR&gt;(Faaborg-Gelting&lt;/NOBR&gt; Linien och de förenade målen &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;497/09&lt;/NOBR&gt; m.fl.) nämns livsmedlens karaktär, tillagningssättet, lokalernas utformning och graden av service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Problemen är inte heller begränsade till restaurang- och cateringbranschen utan gräns- dragningsfrågor kan uppstå även i andra verksamheter där livsmedel omsätts tillsammans med olika kringtjänster. Mål &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;499/09&lt;/NOBR&gt; (CinemaxX Entertainment) avsåg till exempel försäljning i foajén till en biograf. Att rätt skatt verkligen betalas ska sedan i efterhand kunna kontrolleras av Skatteverket vilket kan leda till svårbedömda bevisfrågor i utredningar och domstolsprocesser. Det finns också en risk att den skillnad i beskattning som uppkommer i vissa fall framstår som godtycklig för konsumenten. Problemen uppmärksammades redan av Mervärdesskattesatsutredningen som i delbetänkandet SOU 2005:57, bland annat pekade på att skattekonsekvenserna av viss cateringverksamhet kan vara svåra att förutse. Mervärdesskattesatsutredningen uttalade bland annat att den ur gränsdragningssynpunkt största enskilda förbättring man skulle åstadkomma genom att tillämpa en enhetlig skattesats vore att livsmedel och restaurangtjänster då skulle beskattas med samma skattesats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Regeringen gör följande bedömning. För- enklad tillämpning och minskad administrativ börda utgör tungt vägande skäl för att sänka den mervärdesskattesats som gäller för restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som för livsmedel. Många av remissinstanserna är av förenklingsskäl positiva till förslaget. Vidare kan effekterna på effektiviteten, sysselsättningen och på de administrativa kostnaderna förväntas bli gynnsamma om förslaget genomförs. Minsk- ningen av de administrativa kostnaderna för företagen beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor årligen. Den sammantagna varaktiga sysselsättningen i ekonomin beräknas öka med knappt 6 000 helårsarbetskrafter. Av denna varaktiga sysselsättningsökning utgörs knappt 3 500 av nyanställda personer (helårsarbets- krafter) inom restaurang- och cateringbranschen som kommer från strukturell arbetslöshet. Se&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;vidare avsnitt 6.11.6 avseende effekter på administrativ börda, sysselsättning och offentliga finanser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Vad gäller beräkningarna av förväntade effekter på den varaktiga sysselsättningen har utredningen betonat osäkerheten i dessa. Några remissinstanser har också haft invändningar gentemot utredningens slutsatser vad gäller de offentligfinansiella effekterna. En del remiss- instanser har ansett att sysselsättningseffekterna blir lägre, några att de tvärtom blir högre än vad utredningen har kommit fram till (jfr avsnitt 6.11.6, Effekter på varaktig sysselsättning). Ett av de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik är en varaktigt högre syssel- sättning. Restaurang- och cateringbranschen är relativt småskalig och arbetsintensiv. Hotell- och restaurangbranschen är också en bransch där relativt stor andel av de anställda är unga. Även om beräkningarna av sysselsättningseffekten är behäftade med viss osäkerhet anser regeringen att den effekten, framförallt i en bransch med stor andel unga, tillsammans med övriga gynnsamma samhällsekonomiska effekter utgör ytterligare skäl för att genomföra förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Spritdrycker, vin eller starköl omfattas inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Några remissinstanser har framfört att förenklingsskäl talar för att även spritdrycker, vin eller starköl som ingår i en restaurang- eller cateringtjänst ska omfattas av sänkningen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har påpekat att det här kan uppstå tillämpnings- och kontrollproblem som är vanliga då det finns flera skattesatser och ett blandat tillhandahållande. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;har anfört att det i vissa fall blir nöd- vändigt att göra en uppdelning av beskattnings- underlaget och att i syfte att underlätta för rätts- tillämpningen vore det önskvärt om resonemanget kring denna problematik kunde utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Frågan om en sänkning av mervärdesskatte- satsen på spritdrycker, vin och starköl ligger utanför ramen för detta lagstiftningsarbete. Effekterna av en sådan åtgärd har inte utretts och genomförandet av en sådan åtgärd har inte varit föremål för remissbehandling. Sådana restaurang- och cateringtjänster, eller delar av sådana tjänster, som innebär att spritdrycker, vin eller starköl serveras ska därför även i fortsättningen beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Spritdrycker, vin och starköl ingår inte heller i kategorin livsmedel som, enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;7 kap. 1 § andra stycket 4 ML, i dag beskattas med 12 procent. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är konsekvent att tillämpa samma mervärdesskatteregler för spritdrycker, vin och starköl oavsett var någonstans de förtärs. I annat fall skulle mervärdesbeskattningen av en flaska vin som beställs i samband med ett restaurangbesök bli lägre jämfört med det fallet att någon köper hem samma vinflaska till en middag i hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det är inte enbart själva spritdrycken, vinet eller starkölet som ska beskattas med normal- skattesatsen utan hela tillhandahållandet. Om man exempelvis serverar en starköl i en bar ska hela detta sammansatta tillhandahållande be- skattas med normalskattesatsen (leverans av varan starköl tillsammans med tillhandahållande av ett antal kringtjänster, jfr definitionen av begreppet restaurang- och cateringtjänster i avsnitt 6.11.2.2). Syftet med formuleringen, som avviker från den av utredningen föreslagna, är att förtydliga bestämmelsens innebörd. Den föreslagna lydelsen tydliggör att den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin eller starköl inte ska beskattas med den reducerade skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Om vin serveras till en middag på restaurang ska hela den del av restaurangtjänsten som avser vinet beskattas med normalskattesatsen. De kringtjänster som avser vinet innefattas normalt i dryckens pris, varför en sådan ordning ter sig enkel att hantera för de berörda. Om en restaurang eller ett cateringföretag väljer att ut ett separat pris för mat respektive dryck uppkommer inga problem med att fastställa beskattningsunderlaget för den del av tjänsten som ska beskattas med 12 procent respektive 25 procent. Ett sätt att undvika en uppdelning av beskattningsunderlaget är därför att separata priser tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;I de fall ett gemensamt pris tas ut för en tjänst i vilken både mat och spritdrycker, vin eller starköl ingår blir det dock nödvändigt att göra en uppdelning av beskattningsunderlaget. Hur en sådan uppdelning ska göras i det enskilda fallet måste avgöras från fall till fall och får i sista hand bli en fråga för rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Begreppet restaurang- och cateringtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6. Regeringen delar utredningens slutsats att definitionen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;begreppet restaurang- och cateringtjänster i artikel 6 i tillämpningsförordningen är i linje med vad &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalar i Faaborg- Gelting Linien och stämmer överens med vad regeringen uttalar om begreppet restaurang- eller cateringtjänst i prop. 2009/10:15. Därigenom kommer begreppet restaurang- och catering- tjänster att tolkas likadant i 5 kap. som i 7 kap. ML, dvs. tolkningen inom ML blir enhetlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har anfört att det bör tas upp hur restaurang- och cateringtjänster ska behandlas med avseende på skattesatsen vid tillhanda- hållande av sammansatta konferenstjänster och att det då bör beaktas att frågan om det vid konferensarrangemang tillhandahålls en eller flera tjänster också har betydelse vid bedöm- ningen av omsättningsland. Regeringen gör följande bedömning. Frågan om en konferens- tjänst utgör ett eller flera tillhandahållanden måste bedömas utifrån &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; närmare bestämt de principer som utbildats i EU- domstolens praxis. Denna praxis är omfattande och detaljerad. I de förenade målen &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;497/09&lt;/NOBR&gt; m.fl. hänvisar domstolen i den delen till bland andra följande avgöranden: mål &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;41/04,&lt;/NOBR&gt; Levob Verzekeringen BV och OV Bank NV mot Staatssecretaris van Financiën, REG 2005, s. &lt;NOBR&gt;I&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;9433,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;349/96,&lt;/NOBR&gt; Card Protection Plan Ltd (CPP) mot Commissioners of Customs &amp; Excise, REG 1999, s. &lt;NOBR&gt;I&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;973,&lt;/NOBR&gt; mål &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;572/07,&lt;/NOBR&gt; RLRE Tellmer Property sro mot Finan&lt;SPAN class="ft297"&gt;c&lt;/SPAN&gt;ní reditelství v Ústí nad Labem, REG 2009, s. &lt;NOBR&gt;I&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;4983,&lt;/NOBR&gt; samt mål &lt;NOBR&gt;C&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;276/09,&lt;/NOBR&gt; Everything Everywhere Ltd (tidigare &lt;NOBR&gt;T&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;Mobile&lt;/NOBR&gt; (UK) Ltd) mot Commissioners for Her Majesty’s Revenue and Customs, REU 2010, s. &lt;NOBR&gt;I&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;0000).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft4"&gt;Det är därför, även om rättsvårdande myndigheter skulle vara betjänta av det, svårt att ge anvisningar om hur dessa principer ska tillämpas på just konferenstjänster. Vidare kan konferenstjänster se mycket olika ut. Bedöm- ningen i det enskilda fallet kommer att bli en fråga för rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft16"&gt;6.11.4 &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.11.4.1 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Bestämmelserna om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete är införda i 67 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL. Systemet med skattereduktion är konstruerat så att en fysisk person som har haft utgifter för visst angivet hushållsarbete eller fått sådant arbete som löneförmån kan få en minskning av bl.a. kommunal och statlig inkomstskatt med belopp motsvarande 50 procent av utgifterna för respektive värdet av förmån av sådant arbete inklusive mervärdesskatt. Om en fysisk person anlitat en privatperson som inte har &lt;NOBR&gt;F-skattsedel&lt;/NOBR&gt; motsvarar skattereduktionen redovisade arbets- givaravgifter. Skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kr per person och år. Skatte- reduktionen omfattar enbart arbetskostnaden. Utgifter för material, utrustning och resor ger inte rätt till skattereduktion (67 kap. &lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft4"&gt;Det arbete som ger rätt till skattereduktion är följande (67 kap. 13 § IL):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bank- besök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft4"&gt;Den 1 juli 2009 utvidgades möjligheten till skattereduktion för utgifter för hushållsarbete till att också omfatta s.k. &lt;NOBR&gt;ROT-arbete,&lt;/NOBR&gt; dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (67 kap. 13 a § IL). Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;huvudsakliga syftet med utvidgningen var att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet (prop. 2008/09:178).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Möjligheten till skattereduktion för hushålls- arbete och &lt;NOBR&gt;ROT-arbete&lt;/NOBR&gt; har fått den gemen- samma benämningen &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete (bl.a. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier samt arbete för vilket försäkringsersättning eller ekonomiskt stöd lämnats).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Enligt information från Skatteverket avser ansökningar om skattereduktion för hushålls- arbete oftast städarbete eller annat rengörings- arbete. Ansökningar om skattereduktion för utgifter för matlagning är mycket ovanliga. Den informationen avser tiden före den 1 juli 2009 och har tagits fram manuellt. Tidigare lämnades vid ansökan om skattereduktion uppgifter om vilken typ av arbete som utförts. Uppgifterna registrerades inte. Sedan den 1 juli 2009 lämnas inte några sådana uppgifter till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.11.4.2 Ny bestämmelse i inkomstskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft130"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Det tydliggörs att restaurang- och cateringtjänster inte utgör sådant hushållsarbete som kan ge &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;HUS-avdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverkets &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;uppfattning är att den föreslagna kompletteringen av inkomstskattelagen avseende &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;HUS-avdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; är överflödig. Enligt förarbetena (prop. 2006/07:94, s. 41) omfattar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;HUS-avdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; inte matlagning som sker vid avhämtning av mat eller catering. Att omnämna restaurangtjänster i skatte- reduktionssammanhang framstår som märkligt eftersom skattereduktion enbart medges för arbete som utförs i bostaden. Så även i denna del är det föreslagna tillägget överflödigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft69"&gt;Hotell- och restaurangfacket &lt;SPAN class="ft65"&gt;finner de justeringar av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;HUS-avdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; som föreslås rimliga och anser att en ny åtgärd vinner på att åtföljas av klara regler för tillämpningen. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;tillstyrker att inkomstskattelagen förtydligas så att det klart framgår att reglerna om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;HUS-avdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; inte kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft86"&gt;tillämpas på restaurang- och cateringtjänster. Övriga remissinstanser har inte kommenterat delbetänkandet i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;Enligt 67 kap. 13 § IL, omfattas ”matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden” av &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget.&lt;/NOBR&gt; I författningskommentaren till bestämmelsen sägs att även sådan matlagning som sker i trädgården, exempelvis grillning, avses. Sådan matlagning som sker till exempel vid avhämtning av mat eller vid leverans av mat till bostaden omfattas däremot inte (prop. 2006/07:94, s. 59).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Frågan är om sådan matlagning som beskrivs ovan omfattas av begreppet restaurang- och cateringtjänst i mervärdesskattedirektivet och därmed av den föreslagna 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML, dvs. är enbart tjänsten matlagning tillräcklig för att fråga ska vara om en restaurang- eller cateringtjänst? Vad som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av det begreppet som infördes i artikel 6 i tillämpningsförordningen. Enligt denna definition krävs bl.a. att fråga är om leverans av mat eller dryck i kombination med ett knippe tjänster. Enbart tjänsten matlagning är inte tillräcklig för att fråga ska vara om en restaurang- eller cateringtjänst i den betydelse som begreppet har i mervärdesskattedirektivet. Däremot kan matlagning i bostaden ingå i en cateringtjänst i den betydelse som begreppet har i mervärdesskattedirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har med hänvisning till prop. 2006/07:94, sid. 41 anfört att &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget&lt;/NOBR&gt; inte omfattar matlagning som sker vid avhämtning av mat eller catering. Det förarbetsuttalande som verket hänvisar till har följande lydelse: ”Däremot ingår inte avhämtning av mat eller catering då detta arbete inte utförs i eller i nära anslutning till bostaden”. Det avgörande är enligt uttalandet att arbetet inte utförts i eller i nära anslutning till bostaden. Med catering får därför i detta sammanhang snarast förstås hemleverans av mat. Uttalandet kan således inte tas till intäkt för att varje sådant arbetsmoment som i vardagligt tal kan betecknas som catering skulle vara undantaget från &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Det finns inget stöd i lagen för att en viss arbetsinsats som i sig kan ge rätt till &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag&lt;/NOBR&gt; inte ska godtas om den utförs samtidigt som eller i samband med andra moment vilka inte ger&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;rätt till avdrag. Det framgår inte heller av lagen att det ska göras någon samlad bedömning i de situationer då flera arbetsmoment utförs samtidigt eller av en och samma utförare. Varken lagstiftningen eller dess förarbeten ger således stöd för att anse att matlagning eller städning som kan ingå i vad som mervärdesskatterättsligt utgör en cateringtjänst aldrig skulle kunna berättiga till &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Ett av skälen för att sänka mervärdesskatte- satsen på restaurang- och cateringtjänster är att förenkla tillämpningen. Det är därför viktigt att det sätt på vilket detta genomförs inte ger upphov till nya tolknings- eller gränsdragnings- problem. Det bör därför av lagtexten tydligt framgå att restaurang- och cateringtjänster som omfattas av reducerad skattesats inte kan omfattas av &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Enligt 67 kap. 13 § IL omfattas ”städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden” av &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget.&lt;/NOBR&gt; Städarbete i bostaden kan precis som matlagning vara en del av en cateringtjänst. Det bästa sättet att undvika oklarheter och gränsdragningsproblem samt undvika dubbelreglering i detta fall är att justera bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag&lt;/NOBR&gt; på så sätt att matlagning eller städning som ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som omfattas av reducerad skattesats enligt ML inte omfattas av &lt;NOBR&gt;HUS-avdragsreglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt; Justeringen av &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget&lt;/NOBR&gt; bör åstadkommas genom att det görs ett tillägg i 67 kap. 13 c § IL med innebörd att sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML inte ska räknas som hushållsarbete. Syftet med formuleringen, som avviker från den av utredningen föreslagna, är att förtydliga bestämmelsens innebörd. Den föreslagna lydelsen tydliggör att restaurang- och cateringtjänster aldrig kan komma i fråga för &lt;NOBR&gt;HUS-avdrag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 67 kap. 13 c § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031273x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1245 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft296"&gt;Ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1246 ft299"&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna författnings- ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1247 ft281"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Har inte kommenterat förslaget i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft65"&gt;De bestämmelser i mervärdesskattedirektivet som möjliggör införande av reducerad mer- värdesskattesats på omsättning av restaurang- och cateringtjänster har redan trätt i kraft. Några &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; hänsynstaganden behövs därför inte tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande av de nya reglerna i ML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft65"&gt;De nya reglerna i ML föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och de nya reglerna tillämpas i fråga om mervärdesskatt för vilken skatt- skyldighet inträtt efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skulle då fortfarande tillämpas i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. De nya reglerna i IL föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringen i ML, dvs. den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1249 ft63"&gt;6.11.6 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft69"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft65"&gt;Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster beräknas minska skatte- intäkterna med 5,40 miljarder kronor 2012 och varaktigt med 4,60 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft143"&gt;Tabell 6.7 Offentligfinansiell effekt av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t155"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Brutto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td237"&gt;&lt;P class="p52 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td146"&gt;&lt;P class="p178 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td370"&gt;&lt;P class="p178 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td307"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td172"&gt;&lt;P class="p166 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td151"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td141"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p166 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft65"&gt;Åtgärden självfinansieringsgrad bedöms vara ca 20 procent. Positiva sysselsättningseffekter och minskade utbetalningar i socialförsäkrings- systemen motverkar det initiala skattebortfallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft69"&gt;Effekter på varaktig sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Utredningen hade bland annat i uppdrag att utvärdera förväntade effekter av sänkt mer- värdesskatt på restaurang- och cateringtjänster på den varaktiga sysselsättningen. Utredningen anförde bland annat följande i den delen (SOU 2011:24, s. 66):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft300"&gt;Osäkerheten i beräkningarna bör betonas. Eftersom tillgången till empiri är mycket begränsad har beräkningarna gjorts med hjälp av ett flertal antaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft65"&gt;Utifrån dessa antaganden och utifrån de förutsättningar som råder både generellt på den svenska arbetsmarknaden och inom restaurang- branschen anser utredningen att reducerad mervärdesskattesats kan förväntas öka den varaktiga sysselsättningen, samtidigt som effektiviteten på arbetsmarknaden och i sam- hället i stort kan förväntas öka. Detta sker genom två effekter: För det första genom att produktiviteten ökar till följd av ökat arbetsutbud och för det andra genom att den strukturella arbetslösheten minskar till följd av den efterfrågestimulerande åtgärden. Ett antagande som görs i utredningen är att mer- värdesskattesänkningen på lång sikt leder till full övervältring på pris mot konsument. Motivet till detta är den relativt goda konkurrenssituationen på restaurangmarknaden samt att utredningens uppdrag var att mäta konsekvenserna på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft65"&gt;Enligt utredningens beräkningar leder en sänkning av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster med 13 procentenheter till att arbetsutbudet i ekonomin ökar med cirka 0,06 procent. Räknas ökningen i antalet arbetade timmar om till helårsarbetskrafter motsvarar den en ökning i varaktig sysselsättning med drygt 2 500 helårsarbetskrafter. Vidare beräknas var- aktig sysselsättning i restaurang- och catering- branschen öka med knappt 4 000 personer. Denna sysselsättningsökning utgörs av ny- anställda personer inom restaurang- och cateringbranschen, som kommer från strukturell arbetslöshet, med en arbetstid motsvarande genomsnittlig arbetstid i branschen. Uttrycks den varaktiga sysselsättningsökningen i stället i helårsarbetskrafter uppgår den till knappt 3 500. Den sammantagna sysselsättningseffekten i hela ekonomin beräknas därmed bli knappt 6 000 helårsarbetskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konjunkturinstitutet &lt;/SPAN&gt;skriver i sitt remiss- yttrande att deras bedömning är att sysselsätt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;ningsökningarna blir mindre än vad utredningen kommer fram till. Konjunkturinstitutet anser att det är orimligt att anta att det inte sker någon undanträngning inom andra branscher då efterfrågan på restaurang- och cateringtjänster ökar. Därför bedöms den varaktiga sysselsätt- ningsökningen till följd av minskad jämvikts- arbetslöshet vara mindre än 3 500 helårsarbets- krafter. Man menar att om minimilönen är för hög kan individer byta bransch. Regeringen gör dock bedömningen att den strukturella arbets- lösheten kan minska med 3 500 helårsarbets- krafter som en följd av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;En sysselsättningsökning bland okvalificerad arbetskraft skulle enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;kunna uppnås på ett bättre och mer kostnads- effektivt sätt genom att rikta åtgärder just mot denna grupp i stället för att gå omvägen via en stimulans av en viss bransch. Man skriver dessutom att det saknas empiriskt stöd för att en sänkning av restaurang- och cateringmoms skulle ge några effektivitetsvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Även &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige &lt;SPAN class="ft71"&gt;invänder mot sysselsättningseffekterna. Man menar att det är sannolikt att en sänkning av restaurang- momsen får positiva effekter på antalet anställda i restaurangbranschen, men att det är tveksamt om det uppstår några positiva effekter på sysselsättningen totalt i hela ekonomin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft197"&gt;Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare &lt;SPAN class="ft29"&gt;samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Umeå universitet &lt;/SPAN&gt;menar att utredningen under- skattar de positiva effekterna på sysselsättningen eftersom utredningen enligt dem underskattar priselasticiteten på restaurang- och catering- tjänster. De menar att den bästa uppskattningen är ett genomsnitt av alla tillgängliga skattningar. Utredningen har dock gjort bedömningen att inte alla skattningar är lika relevanta, bland annat eftersom en del skattningar är gjorda för länge sedan. Regeringen anser att det finns skäl att värdera skattningarna olika och instämmer därför i utredningens bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft86"&gt;Regeringen avser att följa upp att reformen får avsedda effekter på både priser och syssel- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Samhällsekonomisk effektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Regeringen anser, liksom utredningen, att det är sannolikt att sänkt mervärdesskatt på restaurangtjänster bidrar till att minska sned- vridningar och att öka den samhällsekonomiska effektiviteten. Man kan totalt sett förvänta sig en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;ökad effektivitet vid sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;drar slutsatsen att utred- ningen inte på ett övertygande sätt kunnat visa att det finns samhällsekonomiska skäl att sänka restaurang- och cateringmomsen. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Lands- organisationen i Sverige &lt;/SPAN&gt;är uttryckligen emot för- slaget om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster. Landsorganisationen menar att det är hög tid att lägga om hela mervärdesskatteuttaget så att det sker med endast en skattesats eftersom ett stabilt skatte- uttag ska bygga på likformig beskattning av alla branscher. Regeringen menar att den föreslagna åtgärden ökar graden av enhetlighet inom mervärdesskattesystemet eftersom livsmedel och restaurang därmed kommer att beskattas lika samt att den snedvridning som i dag finns mellan fritid, marknadsarbete och hemarbete minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft41"&gt;Effekter på administrativa kostnader och fullgörandekostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;Enligt utredningen ger tillämpning av olika mervärdesskattesatser upphov till ökade kostnader för företagen och myndigheterna. Det beror på att hanteringen av olika skattesatser medför ett merarbete jämfört med att enbart tillämpa en skattesats. För både företagen och Skatteverket kan det vara svårt att avgöra vilken skattesats som ska tillämpas på en viss försäljning. Både företagen och Skatteverket har även att praktiskt hantera att redovisningen av mervärdesskatten sker utifrån olika skattesatser. Skatteverkets kontrollarbete påverkas också av att olika skattesatser tillämpas. Mätningar av administrativa kostnader har gjorts av Tillväxtverket enligt den s.k. Standardkostnads- modellen. Resultatet redovisas i Malin- databasen. Denna databas innehåller uppgifter kring företagens administrativa kostnader till följd av olika regelverk. De senaste mätningarna avser år 2009. Med administrativ kostnad avses företagens kostnader för att sammanställa, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranletts av krav i lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Enligt Tillväxtverkets beräkningar uppgår företagens kostnad för hanteringen av två mervärdesskattesatser till 0,4 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft4"&gt;Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster från 25 procent till 12 procent medför en minskning av de administrativa kostnader som dagens olika skattesatser på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;restaurang- och cateringtjänster (25 procent) och livsmedel (12 procent) ger upphov till för företagen. Reducerad mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster innebär även att myndigheternas kostnader för att hantera och tillämpa reglerna respektive att avgöra skatte- processer minskar. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;påpekar att antalet mål i förvaltningsdomstolarna som innehåller frågeställningar innefattande de avgränsningsproblem som olika mervärdeskatte- satser medför i förevarande fall är mycket begränsat. Effekten torde därför bli störst hos Skatteverket. Regeringen delar den bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;I Sverige finns det cirka 24 400 restauranger (cateringföretag och caféer inkluderade), varav närmare 1 600 är hotell med restaurangrörelse. Av dessa restauranger är det närmare 11 000 som har stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten. En sänkning av mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster från 25 procent till 12 procent skulle innebära att majoriteten av de restauranger som inte har tillstånd att servera alkohol endast får en mervärdesskattesats att hantera. Även om en sänkning av mervärdesskatten inte ska omfatta alkoholhaltiga drycker bedöms restauranger med tillstånd att servera alkohol få lägre admini- strativa kostnader då de slipper den besvärliga gränsdragningen mellan å ena sidan livsmedel och å andra sidan restaurang- och catering- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Sammantaget kan de administrativa kostnaderna antas minska med i storleks- ordningen 0,2 miljarder kronor årligen om mer- värdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 procent till 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Minskningen av de administrativa kost- naderna till följd av sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som livsmedel innebär en minskning av de totala administrativa kostnaderna som mervärdes- skattelagen ger upphov till med omkring 9 procent och en minskning av den totala kostnaden för att hantera två mervärdes- skattsatser, som i dag uppgår till 0,4 miljarder kronor, med omkring 50 procent. Till den minskade administrativa kostnaden för företagen ska även läggas minskningen av de administrativa kostnaderna för myndigheter som uppkommer om restaurangtjänster, hotell och livsmedel beskattas med samma mervärdesskattesats. När&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;det gäller den kostnaden finns det dock inga uppgifter i &lt;NOBR&gt;Malin-databasen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Förslaget till sänkt mervärdesskattesats på restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som för livsmedel medför att ett stort antal företag slipper dra gränsen mellan å ena sidan restaurang- eller cateringtjänster och å andra sidan livsmedel. Ett annat gränsdragnings- problem som försvinner är behovet av att särskilja måltider som ingår i rumspriset vid en hotellvistelse från rumsuthyrningen. Detta leder till en förenklad hantering av mervärdesskatten och minskade administrativa kostnader för företagen. Den nuvarande skillnaden i beskatt- ningen mellan omsättning av restaurang- och cateringtjänster och omsättning av livsmedel påverkar konkurrensförhållandena mellan olika företag. Differentieringen av mervärdesskatten innebär att företag som säljer restaurang- och cateringtjänster missgynnas jämfört med företag som säljer livsmedel. En sänkning av mervärdes- skatten är positiv från konkurrenssnedvridnings- synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Företagen tar f.n. ut mervärdesskatt med 25 procent när de säljer restaurang- och catering- tjänster. Genom förslaget kommer företagens utgående skatt att uppgå till 12 procent vilket innebär lägre nettoinbetalningar av mervärdes- skatt. Denna förändring innebär även att de belopp för utgående skatt som företagen får in vid försäljning, som de kan förfoga över innan skatten ska betalas till Skatteverket, om netto- skatten är positiv (dvs. den utgående skatten är större än den ingående skatten), kan minska. Förslaget kan således ha en viss påverkan på företagens likviditetssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft4"&gt;Förslaget är inte direkt riktat mot små och medelstora företag men eftersom restaurang- och cateringbranschen är relativt småskalig kommer många sådana företag att beröras av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Förslaget som rör &lt;NOBR&gt;HUS-avdraget&lt;/NOBR&gt; medför en viss begränsning av möjligheten att få skatte- reduktion för hushållsarbete. Förslaget hänger samman med skattesatsförslaget. Det innebär att utgifter för hushållsarbete inte ska ge rätt till skattereduktion i de konkreta fall arbetet ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som mer- värdesbeskattas med 12 procent. I praktiken kan den föreslagna regeln aktualiseras i samband med att cateringtjänster omsätts. Konsekvenserna av förslaget för företagen torde vara ringa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;Övriga frågor på mervärdes- skatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;6.12.1 Mervärdesskatt vid import&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Som ett led i regeringens regelförenklingsarbete bör reglerna avseende redovisning av mervärdesskatt vid import utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;En viktig del i regeringens politik är att stärka företagens konkurrenskraft och förbättra näringsklimatet i Sverige. Regeringen avser därför att fortsätta arbetet med regelförenklingar för företagen med avsikt att skapa en märkbar förändring i företagens vardag. Förenklings- arbetet syftar i grunden till att utforma regler, processer och förfaranden så att de är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Ett område som bör granskas närmare är reglerna för mervärdesskatt vid import. Regeringen avser därför att utreda möjligheterna till en förändrad hantering av mervärdesskatten vid import i syfte att uppnå bl.a. förenklingar för företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Mervärdesskatt och den ideella sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Den ideella sektorn bedriver ett ovärderligt arbete i det svenska samhället. Ett starkt medborgerligt engagemang i idrottsföreningar, kulturföreningar och andra ideella organisationer är ett uttryck och en förutsättning för ett liv- aktigt och demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft65"&gt;Europeiska kommissionen inledde 2008 ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kom- missionen anser att den svenska lagstiftningen strider mot EU:s mervärdesskattedirektiv efter- som den svenska lagen innehåller alltför generösa undantag från mervärdesskatt för allmännyttig verksamhet som bedrivs av ideella föreningar och registrerade trossamfund.&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Finansdepartementet gav två utredare i uppdrag att utreda frågan. Uppdraget redovisades i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;oktober 2009 i promemorian ”Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m.” (Ds 2009:58). De förändringar som utredarna föreslår skulle kunna påverka ideella föreningars situation i mervärdes- skattehänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Regeringen beslöt den 20 januari 2011 att hos kommissionen ansöka om tillåtelse att få införa en regel om s.k. omsättningsgräns för mer- värdesskatteredovisning avseende ideell sektor. Ansökan innebar att verksamheter inom ideell sektor som har en skattepliktig omsättning på högst en miljon kronor skulle kunna undantas. Enligt ett besked från kommissionen i mars 2011 godtas dock inte ansökan. Regeringen och kommissionen har därefter inlett en fortsatt dialog i frågan om den ideella sektorns mer- värdesskattesituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Regeringen har den 30 maj 2011 lämnat syn- punkter på kommissionens s.k. grönbok om den framtida mervärdesskatten. I sina synpunkter har regeringen lyft fram betydelsen av en förmånlig behandling av ideell verksamhet och att ett nytt regelverk tydligt undantar den ideella sektorn från mervärdesskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Regeringen kommer att fortsätta arbeta för att finna en gynnsam lösning för den ideella sektorn. Regeringens utgångspunkt är att ideell sektor inte ska förlora ekonomiskt på eventuella förändringar av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Ideella sektorn kan även komma att påverkas av de förslag vad gäller inkomstskatt som lämnas av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor (SOU 2009:65). Betänkandet bereds för närvarande inom Finans- departementet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Dnr Fi2008/4218 och Fi2008/4219.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft46"&gt;Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;hållsstöd. De två tillkommande förslagen, som är till fördel för bidragsmottagarna och de under- hållsskyldiga, har beretts under hand med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Investeringssparkonto m.m. &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft16"&gt;6.13.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;I budgetpropositionen för 2011 redovisade regeringen ett antal reformambitioner för mandatperioden på skatteområdet (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m. avsnitt 1.7.4). Bland dessa reformambitioner nämndes införan- det av en ny schablonbeskattad sparform benämnd investeringssparkonto. Syftet med sparformen är att förenkla för fysiska personer att spara i aktier och andra finansiella instru- ment. Regeringen bedömde vidare att det även bör göras vissa justeringar i beskattningen av kapitalförsäkring för att effektivisera beskatt- ningen av sådan försäkring och för att upprätt- hålla den skattemässiga neutraliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;I Finansdepartementet har en promemoria utarbetats med förslag till en ny schablon- beskattad sparform, benämnd investeringsspar- konto, och förändrad beskattning av kapital- försäkring. En sammanfattning av promemorian finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;. Promemorians lagför- slag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Mot bakgrund bland annat av vissa invänd- ningar från remissinstanserna rörande dels finan- siella instrument som bara handlas på en handelsplattform, dels de föreslagna reglerna för när ett konto upphör att vara ett investerings- sparkonto har i Finansdepartementet utarbetats en tilläggspromemoria med vissa komplette- rande förslag om investeringssparkontot. Lag- förslagen i tilläggspromemorian finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Även tilläggspromemorian har remiss- behandlats och en förteckning över remissinstanserna till den promemorian finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;En sammanställning av remissyttrandena för vardera promemoria finns tillgänglig i lagstift- ningsärendet (dnr Fi2010/5534).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I propositionen behandlas promemoriornas förslag samt ytterligare två förslag som handlar om hur schablonintäkt vid innehav av ett inve- steringssparkonto ska beaktas vid beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och vid beräkning av betalningsskyldighet för under-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 12 maj 2011 att in- hämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 6&lt;/SPAN&gt;. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 8, avsnitt 7&lt;/SPAN&gt;. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.13.2.6 och i författnings- kommentaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har det i propositionen gjorts en justering av be- räkningen av schablonintäkten för investerings- sparkonto och skatteunderlaget för kapital- försäkring (avsnitt 6.13.3.4 respektive 6.13.4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.13.2 En ny schablonbeskattad sparform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.13.2.1 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;I Sverige är det vanligt att privatpersoner sparar i finansiella instrument, såsom aktier och andelar i investeringsfonder. Många av dem som har avyttrat framför allt aktier gör fel när de ska redovisa affärerna i sina självdeklarationer. Felen är i många fall oavsiktliga och beror bland annat på att reglerna för beskattning vid avyttring av finansiella instrument är komplicerade. Felen medför i vissa fall att de skattskyldiga betalar för lite skatt och i andra fall att de betalar för mycket skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft4"&gt;Det är framför allt svårigheten att hålla reda på anskaffningsutgifter i kombination med tillämp- ningen av genomsnittsmetoden som orsakar problem. Den enskilde ska inte bara hålla reda på anskaffningsutgiften för de avyttrade finansiella instrumenten utan också känna till anskaff- ningsutgiften för samtliga finansiella instrument av samma slag och sort som de avyttrade som denne innehar för att kunna använda genom- snittsmetoden på ett korrekt sätt. Med utgångs- punkt från anskaffningsutgifterna för dessa finansiella instrument ska en genomsnittlig anskaffningsutgift beräknas. Vid denna beräkning ska den enskilde även hålla reda på och ta hänsyn till förändringar i innehavet genom olika bolagshändelser, t.ex. splitar och emissioner, vilket försvårar förfarandet än mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Vid olika bolagshändelser under året som utlöser beskattning, t.ex. inlösen av aktier, finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;också risk för att den enskilde missar att redovisa avyttringen. Detta problem har Skatteverket under senare år försökt att komma till rätta med genom att tillsammans med självdeklarationerna skicka med information till ägare i bolag som löst in aktier med en uppmaning att de måste beräkna kapitalvinsten på denna avyttring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;De svårigheter och problem som redovisats leder sammantaget till att skattefelet på kapi- talområdet är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Inom kapitalbeskattningen gäller i dag som huvudregel att varje avyttring av aktier och andra finansiella instrument ska tas upp till beskatt- ning. Detta kan leda till inlåsningseffekter genom att sparare drar sig för att avyttra finansi- ella instrument med latenta vinster eftersom det utlöser beskattning. Detta kan i sin tur leda till att enskilda sparare inte omfördelar sitt sparande i enlighet med vad som kan anses vara ekono- miskt rationellt. Inlåsningseffekten torde dess- utom leda till att omsättningen av finansiella instrument minskar, vilket leder till sämre konkurrens på den finansiella marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft136"&gt;6.13.2.2 Vissa uttryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;I propositionen och i den föreslagna lagtexten används vissa uttryck som används i samband med kontoföring och sådana tillgångar som kan finnas på ett investeringssparkonto. Deras bety- delse i propositionen och i den föreslagna lag- texten är inte tänkt att skilja sig från betydelsen enligt allmänt språkbruk och de definieras inte i lagen om investeringssparkonto. För att under- lätta förståelsen för innehållet i denna proposi- tion följer ändå nedan en redogörelse för uttryckens betydelse. I lagen om invester- ingssparkonto finns ett antal termer som defi- nieras där. De behandlas inte i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Enligt huvudregeln är tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto föremål för scha- blonbeskattning. Med att tillgångar förvaras på ett konto, t.ex. ett investeringssparkonto, avses att tillgångarna enligt allmänna civilrättsliga och näringsrättsliga bestämmelser finns på kontot. Av allmänna principer som är tillämpliga på sparformer som civilrättsligt liknar investerings- sparkonto i det avseendet att de avser demateria- liserade tillgångar, följer att tillgångarna anses förvarade på kontot först efter att de har för- tecknats på kontot. Från och med den tidpunkt när tillgången har förtecknats, eller med ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;annat ord registrerats, på investeringssparkontot förvaras alltså tillgången där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I den föreslagna lagtexten och i propositionen används uttrycken insättning och uttag uteslu- tande i förhållande till kontanta medel. Den som innehar ett konto kan t.ex. sätta in sedlar och mynt på sitt konto på ett bankkontor eller där ta ut sedlar och mynt från sitt konto. Kontoinne- havaren kan också sätta in kontanta medel på sitt konto genom att överföra dem elektroniskt från ett annat eget konto eller ta ut kontanta medel på detta sätt. En överföring av kontanta medel mellan två konton ses alltså som ett uttag från det ena kontot och som en insättning på det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Uttrycken insättning och uttag används såle- des inte i förhållande till finansiella instrument. Sådana instrument kan överföras från ett konto till ett annat konto. Det innebär att instrumen- ten flyttas från det ena kontot till det andra. Om enbart den omständigheten att ett finansiellt instrument flyttas från ett konto är av intresse, och inte till vilket konto det flyttas, används uttrycket att det avförs från kontot. Normalt avförs ett finansiellt instrument från ett konto för att överföras till ett annat konto. Överfö- ringen är genomförd när instrumentet är förtecknat, och således förvaras, på det motta- gande kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft136"&gt;6.13.2.3 Schablonbeskattat sparande införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett schablonbeskattat sparande för vissa direktägda finansiella instru- ment, benämnt investeringssparkonto, införs. Sparande i denna sparform är frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Konkurrens- verket&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Regelrådet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Företagarna&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Försäkringsjuridiska före- ningen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft71"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft210"&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget. LO anser att en schablonskatt är obegriplig, vilket beror på att den inte bygger på någon allmän princip som t.ex. likformig beskattning, utan är ett specialfall i beskattningen av inkomster på just detta område. Vidare anser LO att svårigheten för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;privatpersoner att beräkna vinst eller förlust vid avyttring av aktier med hjälp av genom- snittsmetoden är begränsad. Svenskt Näringsliv anför att den schablonbeskattning som föreslås baseras på förmögenhetens storlek och inte på den faktiska avkastningen. Skatten är därmed en förmögenhetsskatt och en sådan skatt är skadlig för samhällsekonomin. Visserligen ska invester- ingssparkontot vara frivilligt och endast omfatta vissa tillgångar, men förslaget skulle innebära etablerandet av ett system för förmögenhetsbe- skattning som lätt kan komma att utökas och modifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft71"&gt;Merparten av de övriga remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser att det är angeläget att dagens metod för beskattning av värdepapper förenklas för enskilda. Av dessa är majoriteten positiva till att ett schablonbeskattat sparande införs, men flera har synpunkter på förslagets utformning. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Förvaltningsrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;är positiv till att sparandet är frivilligt. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Ekonomi- styrningsverket &lt;/SPAN&gt;anför att investeringssparkontot innebär betydande förenklingar för många skatt- skyldiga. Den nya sparformen innebär dock att kapitalbeskattningen blir mer komplex när det gäller att jämföra olika sparformer. Det kan därför finnas skäl att göra en större översyn av kapitalbeskattningen. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;är i grunden positiv till förändringar som leder till att det blir lättare för den enskilde att göra rätt i beskattningshänseende. Frågan är dock enligt myndigheten om det föreslagna systemet med schablonbeskattade investeringssparkonton kan antas få den eftersträvade effekten att underlätta för den enskilde. Det föreslagna systemet, med uppdelningen i investeringstillgångar och konto- främmande tillgångar, reglering om hur till- gångar får föras till respektive från ett inve- steringssparkonto samt de särskilda reglerna om beräkning av kapitalunderlaget, ter sig tämligen komplicerat. Det kan dock antas att svårig- heterna för den enskilde kan komma att begrän- sas genom den föreslagna informationsskyldig- heten och den föreslagna skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Mot denna bakgrund anser Ekobrottsmyndigheten att det föreslagna syste- met ändå får godtas. Enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;är det angeläget att dagens metod för beskatt- ning av finansiella instrument förenklas för enskilda. Pensionsmyndigheten kan dock konstatera att det remitterade förslaget i många avseenden framstår som både komplicerat och svårt för enskilda att förstå och att det därför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;inte kan sägas fullt ut tillgodose ambitionen att vara förenklande. Inte desto mindre innebär förslagen en klar förbättring för enskilda i jämfö- relse med det regelverk som måste tillämpas i dag vid kapitalvinster respektive kapitalförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft193"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala univer- sitet &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att den föreslagna schabloninkomst- beskattningen har både svagheter och vissa styrkor. Den mest påtagliga svagheten är att förslaget innebär att ett omfattande system för schabloninkomstbeskattning ska fungera parallellt med ett system för realisationsvinst- beskattning. Detta är ett klart avsteg från målet med likformighet i beskattningen, vilket var ett ledmotiv för 1991 års stora skattereform. Lag- förslaget är dessutom mycket komplicerat. &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft71"&gt;konstaterar att förslaget är komplicerat och svårt att tillgodogöra sig för den enskilde, vilket möjligen något förtar de positiva effekterna av förslaget. Det är framför allt reglerna om hur finansiella instrument får föras till, respektive avföras från, kontot som framstår som tekniskt svårtillgängliga. Advokat- samfundet ifrågasätter om komplexiteten verkli- gen är nödvändig. Advokatsamfundet befarar att bestämmelsernas komplexitet medför att den enskilde spararen helt och hållet är i händerna på det kontoförande institutet med avseende på möjligheterna att korrekt redovisa den scha- blonmässiga inkomst som ska ligga till grund för beskattning. Det är allmänt sett en mindre lyckad lösning att reglerna är så komplexa att den enskilde, som i slutändan trots allt är ansva- rig för att självdeklarationen blir korrekt, kan antas få svårt att utan hjälp upprätta en korrekt självdeklaration. &lt;/SPAN&gt;Euroclear Sweden AB &lt;SPAN class="ft71"&gt;framför att förslaget innehåller ett omfattande antal regler att hålla reda på, både för kontoinnehava- ren och investeringsföretaget, vilket gör försla- get påfallande likt de krångliga regler som gäller för kapitalvinstbeskattningen. Investeringsspar- kontot bör kunna förstås och tillämpas av inve- sterare som, utan att anlita experter, ska kunna göra en egen bedömning huruvida den traditio- nella beskattningen eller investeringssparkontot utgör den bästa modellen för investerarens sparande. Investeringssparkontot skulle således behöva konstrueras enklare. &lt;/SPAN&gt;Far &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att syftet med förslaget är vällovligt, men förslaget har inte fått en sådan utformning att det uppfyller kravet på enkelhet. Det föreslagna regelsystemet är mycket detaljerat och särskilda regler har utfor- mats även för situationer som torde vara mycket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;sällan förekommande. Även om man kan ha en viss förståelse för att lagstiftaren har som mål att åstadkomma en lagstiftning som inte leder till några oklarheter vid rättstillämpningen är det här fråga om en sådan detaljreglering att det finns risk att regelsystemet kommer att avskräcka i stället för att uppmuntra till ett schablonbeskat- tat sparande. Vill man uppnå en förenkling krävs i stället ett enklare system där lagstiftaren aktivt väljer att avstå från att reglera vissa detaljer med det uttalade syftet att genomföra en förenkling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;anför att en nackdel med schablonbeskattning är att regelsystemet med nödvändighet blir komplicerat. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att det är viktigt att det även blir enklare för den som väljer att ha kvar sitt sparande i dagens system. Skatteverket föreslår därför att ytterligare förslag på förenklingar övervägs. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;anser att dagens system skulle kunna förenklas genom att göra den s.k. schablonregeln tillämplig på fler typer av värdepapper och höja schablonavdraget från 20 till 50 procent. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1261 ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Göteborg &lt;SPAN class="ft4"&gt;för fram som ett alternativ till den nya schablonbeskattningen att höja den procentsats som ska ligga till grund för den schablonberäknade anskaffningsutgiften. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att förslagets syfte att främja sparande och minska skattefelet vid försäljning av värdepapper kan tillgodoses på andra sätt än med det föreslagna investerings- sparkontot: en sänkning av kapitalinkomst- skattesatsen och en höjning av schablonanskaff- ningsvärdet för aktier och andra delägarrätter från dagens 20 till 50 procent av försälj- ningspriset. &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att för att upprätthålla neutraliteten i skattesystemet bör enskilda näringsidkare kunna placera även företagets kapital i värdepapper utan att dessa automatiskt ”lyfts ut” ur inkomstslaget näringsverksamhet. Detta skulle kunna åstad- kommas genom systemet med investerings- sparkonto. &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att det finns en klar risk för höga öppna eller dolda avgifter, när man låst in kundens tillgångar i ett avskilt konto. Till exempel kan tänkas att investeringsföretagen debiterar mycket högre courtage för affärer inom kontot, än kunden annars kunde få på marknaden. Aktiespararna ser därför ett behov av att i både denna och andra sparformer införa ett krav på en helt transparent avgiftsstruktur, för att öka jämförbarheten och främja konkurrensen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sparande i aktier och andelar i investeringsfonder är som nämnts i föregående avsnitt en vanlig form av sparande. Där framgår dock att dagens skatte- rättsliga reglering av fysiska personers sparande i aktier och andra finansiella instrument inte är utan problem. Till skillnad från LO anser reger- ingen att reglerna för att beräkna vinst och förlust vid avyttring är komplicerade. Det kan vara tidsödande för enskilda att göra denna beräkning och många gör fel, vilket sannolikt leder till ett skattebortfall för staten. Regleringen medför vidare en inlåsningseffekt, till nackdel för såväl de enskilda spararna som för konkurrensen på den finansiella marknaden. Ett sätt att helt eller delvis lösa dessa problem är att införa en schablonbeskattad sparform för finansiella instrument, en bedömning flera remissinstanser instämmer i. Det föreslås därför att en sådan sparform införs. Den nya sparformen bör benämnas investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Schablonbeskattningen innebär att den enskilde inte beskattas utifrån faktiska inkoms- ter och utgifter på de finansiella instrumenten. I stället beskattas den enskilde för en schablon- mässigt beräknad avkastning på tillgångarna. Detta innebär bland annat att den enskilde inte behöver redovisa varje avyttring av instrumenten som ingår i den schablonbeskattade sparformen. Den enskilde behöver alltså inte beräkna eller hålla reda på sin anskaffningsutgift, vilket är en stor förenkling jämfört med dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;hävdar att skatt baserad på schablonbeskattning är en förmögenhetsskatt som är skadlig för samhällsekonomin. Reger- ingen ser inte den föreslagna schablonbeskatt- ningen som en förmögenhetsskatt utan som en alternativ beskattning av kapitalinkomster. Regeringen delar inte heller Svenskt Näringslivs bedömning att den föreslagna schablonbeskatt- ningen är skadlig för samhällsekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Schablonbeskattningen innebär vidare att den enskilde fritt kan omplacera tillgångarna inom sparformen eftersom eventuella vinster eller förluster inte ska tas upp till beskattning. Härigenom bortfaller de skattemässiga inlås- ningseffekter som finns inom det konventionellt beskattade systemet. Omsättningen av finansi- ella instrument inom ett schablonbeskattat sparande bör vara större än inom ett konventio- nellt beskattat sparande. Ökad omsättning bör leda till ökad konkurrens på den finansiella marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1262 ft4"&gt;En schablonbeskattning innebär inte bara fördelar för enskilda aktörer utan även för staten. Denna typ av beskattning torde bli mer effektiv eftersom skattebortfallet på grund av felaktigt redovisade kapitalvinster och kapitalförluster minskar. Schablonbeskattning innebär dessutom att skatt tas ut löpande och därmed minskar de enskildas skattekredit jämfört med dagens system, där vinster beskattas först när de realise- ras. Vidare blir skattebasen för ett schablon- beskattat sparande jämnare än skattebasen för konventionellt beskattade tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft4"&gt;Redan i dag finns det en schablonbeskattad sparform för fysiska personer som har stora likheter med investeringssparkonto, nämligen sparande i kapitalförsäkring. En del kapitalför- säkringar är utformade så att försäkringstagaren själv, inom vissa ramar, kan välja vilka finansiella instrument som ska ingå i försäkringen och fritt utan omedelbara skattekonsekvenser omplacera tillgångar inom försäkringen. Även om likhe- terna är stora är en avgörande skillnad jämfört med den nya schablonbeskattade sparformen att det inte är den enskilde, dvs. försäkringstagaren, utan försäkringsbolaget, som äger tillgångarna i en kapitalförsäkring. Kapitalförsäkring kan därför inte underlätta sparande i direktägda finansiella instrument. Vidare är kapitalförsäk- ring inte ett renodlat sparande eftersom den alltid innehåller ett, större eller mindre, försäk- ringsinslag. Följaktligen finns det ett behov för den i denna proposition föreslagna sparformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft71"&gt;Flera remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Fondbolagens förening&lt;/SPAN&gt;, anser att förslaget är komplicerat och att det borde förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft4"&gt;Utgångspunkten för förslaget är att endast finansiella instrument som är föremål för handel på viss marknad ska få förvaras på ett invester- ingssparkonto. Motivet till detta är att schablon- beskattningen bygger på att ett objektivt mark- nadsvärde kan fastställas för tillgångarna på kontot. Med dessa utgångspunkter blir följden att tillgångar som inte längre handlas på föreskri- vet sätt ska avföras från investeringssparkontot. Detta medför, som flera remissinstanser påpe- kar, en relativt omfattande reglering av vad som ska gälla när tillgångar förs in och ut från ett investeringssparkonto. Det är dock inte orimligt att kräva av det institut som tillhandahåller inve- steringssparkontot att det kan hålla reda på vilka finansiella instrument som förvaras på kontot och huruvida de är upptagna till handel på en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;reglerad marknad eller handlas på en handels- plattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Flera av bestämmelserna som reglerar hur kontofrämmande tillgångar ska hanteras kommer i praktiken endast att tillämpas i mycket få fall. För den genomsnittlige spararen kommer det att vara ovanligt att kontofräm- mande tillgångar över huvud taget hamnar på investeringssparkontot. Att en genomsnittlig sparare råkar ut för att kvalificerade andelar eller att finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket denne innehar 10 procent av rösterna eller kapitalet hamnar på investerings- sparkontot kommer att vara mycket ovanligt. Den omständigheten att dessa situationer är ovanliga är dock inte skäl nog för att inte reglera dem. De kan trots allt inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;Investeringssparkontot ska existera sida vid sida med den konventionella beskattningen av kapitalinkomster. För att schablonbeskattning av tillgångar som inte lämpar sig för sådan beskatt- ning inte ska ske är det nödvändigt med den föreslagna regleringen trots att den, vilket har påpekats av flera remissinstanser, kan anses vara komplicerad. Regeringen har eftersträvat att göra de bestämmelser som krävs så lättförståeliga som möjligt. Det är regeringens uppfattning att den föreslagna sparformen kommer att underlätta för den absoluta majoriteten av sparare och att den i vissa avseenden komplicerade regleringen endast kommer gälla ett fåtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Det bör vara frivilligt att spara i investerings- sparkonto. Den som önskar att spara i finansiella instrument ska fritt kunna välja att göra det inom ramen för den nya sparformen, genom en kapitalförsäkring eller inom den konventionella beskattningen. Dagens regler för beskattning av sparande bör därför i princip kvarstå oföränd- rade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Avslutningsvis kan nämnas att det i och för sig, som flera remissinstanser påpekat, kan vara angeläget att förenkla skattereglerna inom den konventionella beskattningen. Inom ramen för detta lagstiftningsärende ryms dock inte att göra en allmän översyn av kapitalbeskattnings- reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;6.13.2.4 Investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett investeringssparkonto ska uppfylla vissa villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;förutsätter att insättningsgarantin gäller för sparande inom ramen för investeringssparkontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I propositio- nen föreslås att en ny sparform, investerings- sparkonto, införs. Ett investeringssparkonto bör vara ett konto som uppfyller vissa villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft65"&gt;I grunden är ett investeringssparkonto ett avtal mellan innehavaren och institutet som tillhandahåller sparformen om förvaring och kontoföring av innehavarens finansiella instru- ment och kontanta medel. De bestämmelser om t.ex. information och konsumentskydd som i dag gäller förvaring av finansiella instrument och kontoföring av kontanta medel kommer därför även att vara tillämpliga på den nya sparformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;Vad som skiljer investeringssparkonto från andra sparformer som avser direktägda tillgångar är framför allt att den som innehar ett invester- ingssparkonto schablonbeskattas för tillgångarna som förvaras på kontot. För att kunna upprätt- hålla schablonbeskattningen är det nödvändigt att ställa upp ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att sparandet ska anses utgöra ett investeringssparkonto. Som exempel kan nämnas att överföring av finansiella instrument till och från ett investeringssparkonto bara får ske under vissa förutsättningar och att bara vissa subjekt får tillhandahålla respektive inneha inve- steringssparkonto. Om de villkor som gäller för investeringssparkonto inte upprätthålls bör detta förhållande i första hand enbart få skattemässiga konsekvenser för kontoinnehavaren genom att tillgångarna på kontot inte längre omfattas av schablonbeskattningen. Den föreslagna nya sparformen investeringssparkonto kan därmed sägas vara en skattemässig konstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft65"&gt;I linje med att investeringssparkonto är en skattemässig konstruktion, eller om man så vill en skattemässig påbyggnad på redan befintlig reglering, föreslås i propositionen inga ändringar av civilrättsliga eller näringsrättsliga bestämmel- ser. Civilrättsliga bestämmelser som i dag är tillämpliga på ägarförhållanden m.m. för sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;tillgångar som kan förvaras på ett investerings- sparkonto ska även fortsättningsvis vara tillämp- liga. Det är alltså exempelvis allmänna obliga- tionsrättsliga och sakrättsliga bestämmelser och principer som avgör vem som äger och vem som har rätt till tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto. Detsamma gäller den närings- rättsliga regleringen. Bestämmelser om hur banker och andra institut ska hantera kundernas tillgångar m.m. gäller även i förhållande till tillgångar som förvaras på investeringssparkonto. Som exempel kan nämnas att bestämmelserna om kunders finansiella instrument och medel i 8 kap. &lt;NOBR&gt;34–36&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, förkortad VML, gäller när investeringsföretag tillhandahåller investerings- sparkonton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft65"&gt;I propositionen föreslås heller ingen särre- glering när det gäller investeringssparkonton och insättningsgarantin. Enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti omfattas insättningar som görs på konton hos kreditinstitut och värdepap- persföretag under vissa förutsättningar av en insättningsgaranti. Insättningsgarantin innebär att kontoinnehavaren får ersättning från staten om ett sådant institut eller företag går i konkurs eller när Finansinspektionen beslutar att garantin ska träda in. Från och med den 1 juli 2011 gäller en obligatorisk förhandsprövning av om konto- villkoren för de kontoslag som tillhandahålls av ett kreditinstitut eller värdepappersföretag som tar emot insättningar omfattas av insättnings- garantin eller inte (prop. 2010/11:109, bet. 2010/11:FiU41, rskr. 2010/11:296, SFS 2011:829). Förhandsprövningen är obligatorisk för såväl nya som befintliga kontoslag. Det är sålunda möjligt för kreditinstitut och värde- pappersföretag att få ett bindande besked från Riksgälden om ett visst kontoslag som tillhanda- hålls, t.ex. inom ramen för ett investerings- sparkonto, kommer att omfattas av insättnings- garantin eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1264 ft65"&gt;Som redan antytts har de bestämmelser som föreslås i lagen om investeringssparkonto enbart betydelse för beskattningen. Följande exempel kan illustrera detta. I lagen om investeringsspar- konto föreslås bestämmelser enligt vilka inve- steringstillgångar som har överlåtits direkt till en annan fysisk person inte får överföras till dennes värdepapperskonto. Även om en sådan över- föring görs i strid med bestämmelserna i nämnda lag innebär inte det att överföringen inte är giltig ur ett civilrättsligt perspektiv. Tvärtom får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031283x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;förvärvaren samma sakrättsliga skydd till de förvärvade tillgångarna som vid vilken överföring som helst. Skatterättsligt innebär överföringen dock att investeringssparkontot förlorar sin status som sådant konto eftersom bestämmel- serna i lagen om investeringssparkonto inte har följts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Investeringssparkonto definieras i 3 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1265 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft287"&gt;Avtal om investeringssparkonto och dess parter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringssparkonto till- handahålls av ett investeringsföretag. Med inve- steringsföretag avses svenskt värdepappersbolag som har tillstånd att förvara finansiella instru- ment för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet, svenskt kredit- institut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse och utländska motsvarig- heter som hör hemma i en stat inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller av ett enda dödsbo och det får bara föras av ett enda investerings- företag. Den som innehar ett investeringsspar- konto benämns kontoinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Ett avtal om investeringssparkonto ska ingås mellan ett investeringsföretag och en fysisk person eller ett dödsbo. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto. Ett invester- ingssparkonto får inte överlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att förslaget att ett investeringssparkonto bara kan innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo medför att t.ex. aktiesparklubbar inte kommer att kunna öppna ett sådant konto. Aktiespararna anser att aktiesparklubbar är ett fenomen som höjer intresset för aktieägande och förordar att investeringssparkontot ska vara möjligt att innehas av flera personer gemensamt. Aktiespararna, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SkagenFonder &lt;/SPAN&gt;anser att även fondbolag ska kunna tillhandahålla investeringssparkonto. I annat fall snedvrids konkurrensen på marknaden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;till betydande nackdel för fondbolag som inte ingår i en koncern. Fondbolagens förening anser också att det bör övervägas om centrala värdepappersförvarare skulle kunna tillhanda- hålla investeringssparkonto för att främja konkurrensen. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;anser att fondbolagen och centrala värdepappersförvarare bör ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värde- papperskontoform, dvs. utan att kontanta medel sätts in och tas ut från kontot. Vidare bör kontoinnehavaren enligt lag åläggas en skyldig- het att intyga sin skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett investeringssparkonto samt en ytterligare skyldighet att omgående upplysa investeringsföretaget så snart en förändring i skattehemvisten sker. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att utländska investeringsföretag är skyldiga att lämna en förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter. Tidigare erfarenhet visar att detta uppfylls dåligt av de utländska aktörerna. Skatteverket uppfattar därför att det finns ett kontrollproblem när ett investerings- sparkonto flyttas till utlandet eller när en person öppnar ett investeringssparkonto utanför Sverige. Skatteverket föreslår därför att lagen om investeringssparkonto kompletteras med ett stycke som innebär att för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett invester- ingssparkonto ska investeringsföretaget ha lämnat en förbindelse om att lämna kontroll- uppgifter enligt 13 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1267 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Kontoinnehavare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Den som innehar ett investeringssparkonto bör benämnas kontoinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft65"&gt;Ett syfte med investeringssparkonto är att förenkla för fysiska personer att spara i finan- siella instrument. Därför bör bara fysiska perso- ner, och dödsbon, få inneha investeringsspar- konton. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;anser att det är angeläget att aktiesparklubbar ges rätt att inneha ett inve- steringssparkonto. Aktiesparklubbar består normalt av flera fysiska personer. För det första bedömer regeringen behovet av att flera fysiska personer gemensamt ska kunna inneha ett inve- steringssparkonto som litet. För det andra skulle en sådan lösning kräva komplicerade regler beträffande uppdelning av kapitalunderlaget hänförligt till ett investeringssparkonto med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;flera innehavare. För det tredje kan det heller inte uteslutas att gemensamma investeringsspar- konton leder till ökad risk för skatteundandra- ganden. Sammantaget görs därför bedömningen att varje investeringssparkonto bara bör få inne- has av en fysisk person eller ett dödsbo. Det bör däremot inte finnas någon begränsning såvitt avser antalet investeringssparkonton som en och samma fysiska person, eller ett och samma dödsbo, får inneha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det bör inte finnas någon skatterättslig begränsning såvitt avser vilken fysisk person eller vilket dödsbo som kan inneha ett investerings- sparkonto. Även begränsat skattskyldiga perso- ner bör således kunna inneha ett investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Investeringsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;På ett investeringssparkonto ska kontoinnehava- ren kunna spara, dvs. förvara, kontanta medel och vissa finansiella instrument. För att kunna erbjuda ett investeringssparkonto bör därför krävas att det kontoförande institutet som till- handahåller investeringssparkontot, investerings- företaget, har tillstånd dels att ta emot återbetal- ningsskyldiga medel från allmänheten och placera medlen på ett inlåningskonto eller ta emot inbetalningarna med redovisningsskyldig- het, dels att förvara värdepapper för kundens räkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Utöver tillstånd för dessa grundläggande tjänster kommer det i praktiken att krävas ytter- ligare tillstånd för olika investerings- och sidotjänster för att investeringssparkontot ska bli en attraktiv investerings- och sparform på marknaden. Det saknas emellertid skäl att kräva att investeringsföretaget ska inneha tillstånd för samtliga tjänster som kan bli aktuella inom ramen för investeringssparkontot. Det är tillräckligt att företaget antingen självt eller genom avtal med andra institut kan tillhandahålla kontoinnehavaren erforderliga investerings- och sidotjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft4"&gt;Ett svenskt kreditinstitut uppfyller de krav som bör ställas på ett investeringsföretag. Det får nämligen enligt 7 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse med stöd av sitt tillstånd ta emot inlåning och förvara värdepapper. Ett svenskt kreditinstitut som har tillstånd att bedriva bank- eller finansie- ringsrörelse bör därför anses vara ett invester- ingsföretag. För att kunna ta emot och vidare- befordra order måste institutet även ha ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;särskilt tillstånd som innefattar investerings- tjänsterna mottagande och vidarebefordran av order enligt 2 kap. 1 § 1 VML. Investerings- tjänsten mottagande och vidarebefordran av order innebär dock att det avslutande momentet i köpet eller försäljningen utförs av någon annan än den som har tagit emot och vidarebefordrat ordern. Kreditinstitut som vill medverka vid avslutet på börsen eller avsluta ordern mot eget lager måste därför även ha tillstånd för invester- ingstjänsterna utförande av order på kunders uppdrag respektive handel för egen räkning enligt andra och tredje punkten nämnda lagrum. Som redan antytts i föregående stycke skulle ett kreditinstitut emellertid kunna tillhandahålla ett investeringssparkonto utan tillstånd att driva värdepappersrörelse. I praktiken förutsätter det dock att institutet tecknar ett samarbetsavtal med ett annat institut som innehar erforderliga tillstånd enligt VML.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;För att ett svenskt värdepappersbolag ska uppfylla de krav som bör ställas på ett invester- ingsföretag krävs att det har tillstånd enligt 2 kap. 2 § 1 VML att förvara finansiella instru- ment för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet. Ett värdepappers- bolag som innehar kundmedel är skyldigt, enligt 8 kap. 35 § VML, att vidta lämpliga åtgärder för att skydda kundens rättigheter och hålla medlen avskilda från institutets tillgångar. Av Finans- inspektionens föreskrifter om värdepappers- rörelse (FFFS 2007:16) följer att värdepappers- företag som tar emot kundmedel omgående ska placera dessa på ett eller flera konton i en centralbank, ett kreditinstitut eller i en godkänd penningmarknadsfond. Svenskt värdepappers- bolag som har tillstånd enligt nämnda lagrum bör därför anses vara investeringsföretag. Förutom nämnda tillstånd torde det dock i praktiken, på samma sätt som för kreditinstitut, krävas att bolaget självt eller genom samarbets- avtal innehar övriga erforderliga tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Även utländska värdepappersföretag och kreditinstitut som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som där har tillstånd motsvarande de som krävs för att svenska företag ska kunna vara investeringsföretag, bör anses vara sådana före- tag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;SkagenFonder &lt;SPAN class="ft4"&gt;framför att även fondbolag ska kunna tillhandahålla inve- steringssparkonto. Samma åsikt framförs av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft5"&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Euroclear Sweden AB&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031285x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;som dessutom anser att det bör övervägas om centrala värdepappersförvarare skulle kunna tillhandahålla investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att den verksamhet som ett fondbolag får driva är harmoniserad på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; nu senast genom det s.k. UCITS IV- direktivet, 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Ett fondbolag får därför inte driva annan verksamhet än som anges i den uttömmande uppräkningen som finns i det direktivet. UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet&lt;/NOBR&gt; har genomförts i svensk rätt den 1 augusti 2011 (prop. 2010/11:135, bet. 2010/11:FiU38, rskr. 2010/11:315, SFS 2011:882).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;I lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF, anges följande om fondbolags tillstånd att bedriva verksamhet. Ett fondbolag är enligt 1 kap. 1 § 7 LIF ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 1 kap. 4 § samma lag att bedriva fondverksamhet. Med fondverksamhet avses enligt 1 kap. 1 § 10 LIF förvaltning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sammanhängande administrativa åtgärder. Enligt 1 kap. 4 § LIF får fondbolag utöver tillstånd för fondverksamhet ges tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument. Av 7 kap. 1 § LIF framgår att fondbolag som har tillstånd till portföljförvaltning avseende finansiella instru- ment efter tillstånd av Finansinspektionen får ta emot fondandelar för förvaring, dock inte fond- andelar som ingår i en investeringsfond som förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel med redovisningsskyldighet som ett led i verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Som inledningsvis beskrivits i detta avsnitt bör det enligt regeringens mening krävas att ett inve- steringsföretag har tillstånd dels att ta emot återbetalningsskyldiga medel från allmänheten och placera medlen på ett inlåningskonto eller ta emot inbetalningarna med redovisningsskyldig- het, dels att förvara värdepapper för kundens räkning. Av den ovan redovisade regleringen för fondbolag framgår att dessa enbart kan få tillstånd att förvara fondandelar, utom fondan- delar som ingår i en investeringsfond som förvaltas av fondbolaget, samt ta emot medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;med redovisningsskyldighet som ett led i fond- bolagets verksamhet i form av diskretionär portföljförvaltning. Det är således inte möjligt för ett fondbolag att erhålla de tillstånd som krävs för att tillhandahålla de tjänster som får anses nödvändiga för ett investeringsföretag. Av denna anledning bör inte fondbolag ges möjlig- het att tillhandahålla investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Med central värdepappersförvarare avses enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479) om konto- föring av finansiella instrument ett företag som enligt 2 kap. samma lag har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämnings- register. Enligt 2 kap. 7 § samma lag får en central värdepappersförvarare, utöver den verk- samhet som auktorisationen omfattar, driva endast börs- eller clearingverksamhet och annan verksamhet som har nära samband med verk- samheten som central värdepappersförvarare. Även i fråga om centrala värdepappersförvarare framgår således att sådana inte kan erhålla de tillstånd som krävs för att kunna tillhandahålla investeringssparkonto. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att centrala värdepappersförvarare bör ha rätt att erbjuda kontot i enbart en värdepap- perskontoform, dvs. utan att kontanta medel sätts in och tas ut från kontot. Den föreslagna modellen för investeringssparkonto förutsätter dock att kontanta medel kan hanteras inom kontot. Något förslag om att centrala värdepap- persförvarare ska kunna tillhandahålla invester- ingssparkonto lämnas därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft4"&gt;Det är viktigt att det är tydligt vilket institut som har ansvaret gentemot kontoinnehavaren och mot det allmänna. På grund av detta bör varje investeringssparkonto få föras av enbart ett enda investeringsföretag. Som redan nämnts hindrar detta dock inte att investeringsföretaget samarbetar med andra institut. Andra institut kan t.ex. utföra uppgifter för investeringsföreta- gets räkning. Investeringsföretaget kan emeller- tid inte delegera sitt ansvar som investerings- företag som följer av de bestämmelser som föreslås i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Avtal om investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förhållandet mellan investeringsföretaget och kontoinnehavaren bör regleras i ett avtal om investeringssparkonto. För att det inte ska finnas någon konflikt mellan detta avtal och lagen om investeringssparkonto får avtalet inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031286x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;Ett investeringssparkonto som sådant, och alltså inte tillgångarna som förvaras på kontot, bör inte få överlåtas. Detta för att inte kompli- cera reglerna om skattskyldighet för schablon- intäkt som är hänförlig till tillgångarna på visst investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;anser att kontoinne- havaren bör åläggas en skyldighet att intyga sitt skatterättsliga hemvist vid öppnandet av ett inve- steringssparkonto samt en ytterligare skyldighet att omgående upplysa investeringsföretaget så snart en förändring i denna hemvist sker. Regeringen har förståelse för att det kan vara svårt för investeringsföretaget att känna till om en kontoinnehavare är begränsat eller obegränsat skattskyldig i Sverige, vilket bland annat har betydelse för beräkningen av schablonintäkten och företagets skyldighet att lämna kontrollupp- gifter, se avsnitt 6.13.3.3 och 6.13.5.2. Det är dock inte lämpligt att ålägga kontoinnehavaren en sådan skyldighet. Det kan nämnas att det bör ligga i en begränsat skattskyldig kontoinne- havares intresse att underrätta investerings- företag om att denne är begränsat skattskyldig. Annars riskerar kontoinnehavaren att i Sverige debiteras skatt hänförlig till schablonintäkt som han eller hon inte är skyldig att betala. En kontoinnehavare som går från att vara begränsat till obegränsat skattskyldig och som inte informerar investeringsföretaget om detta, vilket leder till att oriktiga uppgifter lämnas till Skatteverket, riskerar påföljd i form av bland annat skattetillägg. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att en kontoinnehavare som är medveten om en förändring av den skatte- mässiga statusen i de allra flesta fall kommer att informera investeringsföretaget om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår att det ska införas en bestämmelse enligt vilken en förutsättning för att ett konto ska anses uppfylla kraven för att vara ett investeringssparkonto är att invester- ingsföretaget har lämnat en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter enligt 13 kap. 1 § LSK. Enligt denna paragraf ska utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, innan verksamheten inleds, under vissa förutsättningar ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspek- tionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i LSK. Anledningen till Skatteverkets förslag är att verket anser att detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;uppfylls dåligt av de utländska aktörerna och att det därför finns ett kontrollproblem när ett inve- steringssparkonto öppnas utanför Sverige. Regeringen konstaterar att det förhållandet att vissa utländska företag som bedriver gränsöver- skridande verksamhet till Sverige underlåter att inkomma med förbindelse till Finansinspektio- nen om att lämna kontrolluppgifter främst är ett kontrollproblem som inte påverkas av förslagen i denna proposition. Att införa speciella krav i detta avseende för att få tillhandahålla just inve- steringssparkonto i Sverige när motsvarande problem föreligger för andra liknande tjänster, där inget sådant krav uppställs, vore inkonse- kvent. Dessutom skulle det försvåra för en presumtiv kontoinnehavare om det införs ytter- ligare villkor för den skattemässiga statusen för ett investeringssparkonto som är hänförliga till investeringsföretaget. Att förändra systemet för förbindelse att lämna kontrolluppgift ligger utanför ramen för detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Bestämmelser om vem som kan inneha och föra ett investeringssparkonto och om avtal om investeringssparkonto tas in i 9 § lagen om investeringssparkonto. I 5 § samma lag regleras vad som utgör investeringsföretag. Se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft303"&gt;Finansiella instrument på investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto är inve- steringstillgångar eller kontofrämmande till- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;anför att förslaget till lag om investeringssparkonto inte innehåller någon närmare definition av vad som avses med finansiella instrument och att begreppet bör kommenteras om det ska användas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbanker- nas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;framför att de tillgångar som omfattas av förslaget är fordringsrätter. Finansi- ella instrument av det slag som omfattas av förslaget är dematerialiserade, dvs. utgörs inte av fysiska värdepapper. Begreppsapparaten i lagför- slaget synes emellertid utgå ifrån att såväl likvida medel som aktuella finansiella instrument är just&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;lösa saker (fysiska pengar och fysiska värdepap- per). Enligt Sparbankernas Riksförbund vore det lämpligt om förslaget skulle kunna omarbetas så att valda begrepp bättre ansluter sig till termi- nologin i lagen (1936:81) om skuldebrev och lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att det i förslaget till ny lagtext förekommer flera uttryck som är hämtade från lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden, förkortad VML, och som inte används i skattelagstiftningen på samma sätt. Bland annat används uttrycket finansiella instrument. Av kommentaren till lagtext framgår att begreppen motsvarar de som anges i VML. Skatteverket anser att ordalydelsen i reglerna av förenklingsskäl bör ansluta till den terminologi som redan finns i inkomstskattelagen (1999:1229). Det är därför mer lämpligt att använda ordet värdepapper i stället för finansiellt instrument. I vart fall bör lagtexten göras tydli- gare så att det redan av denna går att läsa ut vilka definitioner som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Ett invester- ingssparkonto föreslås vara en sparform inom vilken kontoinnehavaren i första hand ska kunna spara i finansiella instrument. Av praktiska skäl ska dock även kontanta medel kunna förvaras på ett investeringssparkonto. Uttrycket finansiella instrument definieras i 1 kap. 4 § VML och omfattar bland annat aktier i aktiebolag, obligationer och fondandelar. Detta uttryck är vedertaget på värdepappersmarknaden. Det är i första hand aktörerna på denna marknad, främst kontoinnehavarna och investeringsföretagen, som ska förhålla sig till den föreslagna lagen om investeringssparkonto. För dessa får uttrycket finansiella instrument anses vara att föredra framför uttrycket värdepapper, som vanligtvis används inom skattelagstiftningen och som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;förordar ska användas. Uttrycket värdepapper är dessutom inte definierat inom skattelagstiftningen, varför en sådan definition skulle behöva införas i lagen om investerings- sparkonto. Regeringen anser därför att det är lämpligare att använda uttrycket finansiella instrument.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Liksom &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför är de tillgångar som kan förvaras på ett investerings- sparkonto dematerialiserade, dvs. på kontot existerar de inte i någon konkret gestalt i form av pappershandling eller liknande. Till skillnad från förbundets uppfattning är, enligt regeringens bedömning, de uttryck som används i den före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;slagna lagen lämpliga även i förhållande till sådana tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;anser att om uttrycket finansiella instru- ment ska användas så bör det kommenteras. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget till lag om inve- steringssparkonto innehåller flera uttryck som är hämtade från VML och som inte används inom skattelagstiftningen på samma sätt. Skatteverket anser att om uttrycket finansiellt instrument ska användas bör lagtexten göras tydligare så att det redan av denna går att läsa ut vilka definitioner som avses. Som redan nämnts anser regeringen att uttrycket finansiella instrument bör användas i regleringen som föreslås i denna proposition. Förutom finansiella instrument innehåller den föreslagna lagen en rad uttryck som definieras i andra lagar, t.ex. reglerad marknad, handels- plattform och delning. Enligt regeringens bedömning skulle hänvisningar i lagtexten till lagar där de olika uttrycken definieras tynga lagtexten alltför mycket. Som utgångspunkt bedöms det därför inte lämpligt att hänvisa till andra lagar där uttryck som används i den före- slagna lagen om investeringssparkonto definie- ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Investeringssparkonto är tänkt som en alter- nativ sparform till andra former av sparande i finansiella instrument. Som framgår av nästa avsnitt är det dock på grund av den modell för schablonbeskattningen som föreslås i denna proposition nödvändigt att begränsa det slag av finansiella instrument som får förvaras på ett investeringssparkonto. De tillgångar som i princip utan begränsningar får förvaras på ett investeringssparkonto benämns investeringstill- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft4"&gt;Finansiella instrument som inte är invester- ingstillgångar föreslås endast få förvaras på kontot under en begränsad tid. I lagrådsremissen föreslogs att dessa finansiella instrument skulle benämnas otillåtna tillgångar. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådet &lt;/SPAN&gt;har anfört följande med anledning av detta. Även om en sådan definition kan ha ett visst pedagogiskt värde kan den också leda fel då den lätt leder tanken till tillgångar som är förbjudna att över huvud taget inneha. Det torde inte heller i annan lagstiftning förekomma att man betecknar i och för sig godtagbara föremål och företeelser som inte omfattas av viss lagstiftning som otillåtna. Lagrådet hyser förståelse för svårigheten att finna ett ersättningsord eller &lt;NOBR&gt;-begrepp&lt;/NOBR&gt; för otillåtna. En möjlighet skulle, i de flesta av de föreslagna bestämmelserna, vara att beteckna de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031288x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;avsedda tillgångarna som ”främmande” tillgångar. Enligt Lagrådets mening bör det dock övervägas om begreppet ”otillåtna” alls behövs. Såvitt Lagrådet kan bedöma torde nämligen begreppet kunna utmönstras och 8 § lagen om investeringssparkonto således utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning att termen otillåtna tillgångar kan leda tanken fel och att den därför är mindre lämplig som benämning för finansiella instrument som inte är investeringstillgångar. Regeringen anser dock att det inte är lämpligt att helt utmönstra en benämning för denna företeelse. Det skulle kräva att företeelsen, dvs. finansiella instrument som inte är investeringstillgångar, eller annorlunda uttryckt andra finansiella instrument än inve- steringstillgångar, skrivs ut i de paragrafer där företeelsen förekommer. Enligt regeringens bedömning skulle detta tynga lagtexten på ett onödigt sätt. ”Otillåtna tillgångar” bör i stället ersättas med en annan, mer lämplig, term. Lagrådet har föreslagit, om en term för företeel- sen alls behövs, att företeelsen benämns som främmande tillgångar. Regeringen anser dock att finansiella instrument som inte är investerings- tillgångar bör benämnas som kontofrämmande tillgångar. Härigenom markeras att tillgångarna i och för sig kan vara hänförliga till ett invester- ingssparkonto men att de, till skillnad från inve- steringstillgångar, är främmande för kontot i det avseendet att de bara får förvaras på ett inve- steringssparkonto under en begränsad tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;Indelningen i investeringstillgångar och kontofrämmande tillgångar är av grundläggande betydelse för de bestämmelser som föreslås i denna proposition. Förutom att indelningen har betydelse för i vilken utsträckning olika till- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto, har den även betydelse bland annat för när tillgångar får överföras till och från ett inve- steringssparkonto. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår närmare under vilka förutsättningar invester- ingstillgångar och kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;6.13.2.7 Investeringstillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringstillgångar är finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES, finansiella instru- ment som handlas på en handelsplattform och andelar i investeringsfonder. Finansiella instru- ment som har getts ut av ett företag är dock inte investeringstillgångar om innehavaren av instru- menten, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget. Vid bedömningen av hur stor andel av företaget som innehavaren av de finansiella instrumenten har, ska innehavaren även anses äga andelar i företa- get som närstående till denne, direkt eller indi- rekt äger eller på liknande sätt innehar. Kvalifice- rade andelar är inte investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag är investeringstillgångar finansiella instru- ment, bortsett från kvalificerade andelar, som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), andelar i en investeringsfond och kontanta medel. Promemorians förslag innehåller inte någon begränsning avseende tillgångarnas status som investeringstillgångar om de innehas av större ägare i utgivande företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Den främsta kritik som har riktats mot förslaget rör den omständigheten att finansiella instrument som bara handlas på handelsplattform inte får förvaras på ett inve- steringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft193"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att begrep- pet investeringsfond utesluter motsvarande fonder i andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;EU-länder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; vilket skulle kunna ifrågasättas ur ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;EU-rättsligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; perspektiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft5"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser, i likhet med promemorians bedömning, att begränsningen till reglerad marknad är nödvän- dig. &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att åtgärden för att undvika den beskrivna risken för skatteundan- dragande inte är proportionerlig. Enligt Aktie- spararnas mening är det inte självklart att risken för ett sådant skatteundandragande bara skulle finnas på handelsplattformar. Aktiespararna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031289x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;avstyrker förslaget i denna del och hemställer att regeln ändras så att de instrument som vid inkomstbeskattningen räknas som marknads- noterade enligt 48 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska vara tillåtna på investeringssparkontot. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktietorget &lt;/SPAN&gt;anför att promemorians förslag diskriminerar aktier som handlas på handelsplattform. För såväl Aktie- torget, First North och Nordic MTF, alla handelsplattformar, gäller gränsen 10 procent. I promemorian tycks inte ha beaktats att den reglerade marknaden NGM Equity har sprid- ningskravet 10 procent, alltså samma som handelsplattformarna. Den danska reglerade marknaden Dansk AMP/GXG Markets tillåter notering med spridning på bara några procent. Den regel för att eliminera risken för skattearbi- trage som promemorian föreslår fungerar inte. Det stämmer att det skattearbitrage som redo- görs för i promemorian är möjligt men risken för att det ska inträffa är liten. Aktietorgets slutsats är därför att aktier listade på handelsplattformar utan olägenhet kan tillåtas på investeringsspar- konton utan specialregler mot arbitrage. Men om sådana specialregler trots allt anses behövas föreslås att den huvudägare och hans närståen- dekrets som tillsammans äger mer än 80 procent av ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara förhindrade att förvara aktierna på ett invester- ingssparkonto. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;föreslår att finansi- ella instrument som endast handlas på en handelsplattform ska anses utgöra invester- ingstillgångar. Att utesluta finansiella instrument som handlas på en handelsplattform kommer att hämma konkurrensen mellan marknadsplatserna vilket strider mot MiFID (direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;). Finansiella instrument som handlas på en handelsplattform är tillåtna inom ramen för en kapitalförsäkring. Skälen för att klassa finansiella instrument som endast handlas på en handels- plattform som investeringstillgångar väger tyngre än skälen mot. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Burgundy &lt;/SPAN&gt;föreslår att finansiella instrument som primärt handlas på en handelsplattform ska anses utgöra investerings- tillgångar. Reglerade marknader och handels- plattformar är två former av samma slags organi- serade handel som båda kräver tillstånd och står under tillsyn av Finansinspektionen. Det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;EUT L 145, 30.4.2004, s. 1 (Celex 32004L0039).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;ingen skillnad i huruvida ett marknadsvärde för instrumenten kan fastställas. Risken att bolag med liten ägarspridning väljer att notera sin aktie på en handelsplattform för att tillföra bolaget obeskattade tillgångar är mycket liten och bör inte ges den betydelse den får i promemorian. Den som driver en handelsplattform måste tillse att det sker en ändamålsenlig och sund handel med instrumenten på marknadsplatsen och marknadsplatsen ska, precis som en reglerad marknad, drivas hederligt, rättvist och professio- nellt. Syftet med MiFID var bland annat att skapa konkurrens i handeln med finansiella instrument. Förslaget diskriminerar vissa bolag och finansiella instrument och hämmar konkur- rensen i handeln med finansiella instrument. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget i promemo- rian riskerar att orsaka en snedvridning vad avser tillförseln av kapital till företagen på de olika handelsplatserna. Vidare riskerar förslaget att snedvrida konkurrensen om handeln med finan- siella instrument mellan reglerade marknader och handelsplattformar genom att innehavare av investeringssparkonton måste kontrollera att finansiella instrument är upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES. För att undvika dessa snedvrid- ningar bör förslaget utformas så att plattforms- neutralitet uppnås. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skattebetalarnas Förening &lt;/SPAN&gt;anför att om reformen genomförs bör handels- plattformar omfattas, annars kommer särskilt de mindre bolag som handlas på handelsplattformar att systematiskt missgynnas. Det finns flera rimliga alternativ till att helt utesluta handels- plattformar från den nya sparformen. Det kan exempelvis röra sig om att fastställa regler för ägarspridning på handelsplattformar som vill kunna delta i den nya sparformen, baserade på den undre gräns avseende ägarspridning som kan antas göra underprisaffärer lönsamma. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatte- verket &lt;/SPAN&gt;anför att det borde vara ganska enkelt att avgöra om ett värdepapper är upptaget till handel på en reglerad marknad inom EES. Däremot är det betydligt svårare att avgöra vad som är en motsvarande marknad utanför EES. För att förenkla för investerarna och för investerings- företagen är det viktigt att det finns en avgräns- ning som är enkel att tillämpa. Om det är möjligt föreslår därför Skatteverket att de tillgångar som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse tillgångar på en reglerad marknad inom EES. Skatteverket föreslår också att de andelar i investeringsfonder som får förvaras på kontot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;begränsas till att endast avse andelar som omfat- tas av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet,&lt;/NOBR&gt; 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i över- låtbara värdepapper (fondföretag)&lt;A href="#page_290"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;delar uppfattningen att kvalifi- cerade andelar i allmänhet inte ska kunna bli föremål för schablonbeskattning, men ifråga- sätter om det är nödvändigt att förbjuda sådana kvalificerade andelar som är föremål för handel på en reglerad marknad som förvaras på ett inve- steringssparkonto. Till att börja med torde det inte vara särskilt vanligt att aktier som handlas på en reglerad marknad är kvalificerade andelar. Kvalificerade andelar finns endast i fåmansbolag och ett noterat bolag är per definition inte ett fåmansbolag. De kvalificerade andelar det kan vara fråga om är sådana andelar som innehas av personer som är eller har varit verksamma i betydande omfattning i aktiebolaget innan det blev upptaget till handel på en reglerad marknad, eftersom de kvalificerade andelarna förblir kvali- ficerade under en period av fem år efter det att rekvisiten för att vara kvalificerad andel upphört. Advokatsamfundet ifrågasätter om det för dessa aktier föreligger sådana svårigheter att beräkna marknadsvärdet eller sådana risker för otillbör- liga skatteförmåner att de bör undantas från schablonbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft185"&gt;Tilläggspromemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överens- stämmer delvis med regeringens. I tilläggspro- memorian föreslås att innehav av minst en viss andel av rösterna i ett företag kan ha betydelse för bedömningen av om ett finansiellt instru- ment är en investeringstillgång. I tilläggsprome- morian finns dock inget förslag om att en viss andel av kapitalet i ett företaget kan ha sådan betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;till- styrker tilläggspromemorians förslag att definitionen av investeringstillgångar komplette- ras så att den även omfattar finansiella instru- ment som handlas på en handelsplattform. Även &lt;SPAN class="ft193"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;tillstyrker att också finansiella instrument som handlas på en handelsplattform ska kunna vara investeringstillgångar. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Aktietorget &lt;/SPAN&gt;välkomnar förslaget att finansiella instrument som handlas på handelsplattform kan omfattas av definitionen av investeringstillgångar. Aktie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft210"&gt;torget skulle dock önska att den föreslagna grän- sen 10 procent sattes betydligt högre. &lt;SPAN class="ft158"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;tillstyrker den i tilläggspromemorian före- slagna definitionen av investeringstillgångar. Avanza Bank tror dock att den föreslagna ägar- begränsningen kan vara svår att uppfylla och kontrollera i praktiken, särskilt gäller detta ”närståendereglerna”. Avanza Bank förutsätter att ansvaret för att kvalificerade andelar inte förvaras på ett investeringssparkonto ligger hos kontoinnehavaren och ser gärna att detta förtydligas. &lt;SPAN class="ft158"&gt;Skattebetalarnas Förening &lt;/SPAN&gt;välkomnar förslaget att inkludera handelsplattformar i systemet för investeringssparkonto. Rent principiellt är en ägandebegränsning en accep- tabel lösning på problemet med underprisaffärer i företag med liten ägarspridning. Det vore dock önskvärt om resonemanget som ligger bakom den satta gränsen för ägande (10 procent) kunde redovisas mer utförligt. Rimligen borde ”utspädningseffekten” även vid ett ägande som är betydligt större än 10 procent vara så pass stor att underprisaffärer blir mycket oattraktiva. Det finns därför anledning att överväga en högre ägarbegränsning än den föreslagna. &lt;SPAN class="ft158"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft158"&gt;Svenska Fondhandlare- föreningen &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget att tillåta att finansiella instrument som enbart handlas på handelsplattformar också ska få förvaras på ett investeringssparkonto. Dock bör förslaget om ägarbegränsning utredas vidare. Bland annat måste klargöras hur denna gräns i realiteten ska kunna kontrolleras liksom vem som ska ansvara för att kontrollera detta. &lt;SPAN class="ft158"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;avstyrker tilläggspromemorians förslag att definitionen av investeringstillgångar även omfattar finansiella instrument som handlas på en handelsplattform. Förslaget innebär att det blir ännu svårare att avgöra vilka tillgångar som får förvaras på ett investeringssparkonto och att bestämma mark- nadsvärdet för tillgångarna på kontot. Mycket få personer i Sverige innehar aktieposter som omfattar 10 procent av rösterna i ett marknads- noterat bolag. Detta gäller oavsett om bolaget handlas på en reglerad marknad eller en handels- plattform. Det får antas att det inte är någon vanlig placerare som investerar så mycket i ett och samma bolag. Risken för skatteundan- dragande bör även finnas vid mindre innehav än 10 procent. Skatteverket föreslår att den tillåtna ägarandelen sätts till 1 procent av rösterna eller kapitalet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft4"&gt;Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska schablonbeskattas. Schablonbeskatt- ningen innebär att ett kapitalunderlag först beräknas. Marknadsvärdet av tillgångarna ska vid ingången av varje kvartal under kalenderåret beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Detsamma gäller även i vissa fall marknadsvärdet av tillgångar som överförs till ett investerings- sparkonto. På detta kapitalunderlag beräknas en schablonmässig avkastning som ska tas upp till beskattning. För att en sådan skattemodell ska fungera är det av avgörande betydelse att till- gångarna på investeringssparkontot och tillgång- arna som överförs till kontot utan svårighet kan värderas. Utgångspunkten är därför att bara tillgångar som uppfyller detta kriterium ska kunna utgöra investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Termen investeringstillgångar föreslås avse bara vissa finansiella instrument och andelar i investeringsfonder. Av avsnitt 6.13.2.17 framgår dock att även kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft5"&gt;Finansiella instrument som är upptagna till handel på reglerad marknad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;En reglerad marknad är ett multilateralt system inom EES som sammanför eller möjliggör sammanförande av ett flertal köp- och säljintres- sen i finansiella instrument från tredje man – regelmässigt, inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 1 kap. 5 § 20 lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, förkortad VML. Det är förenat med en tillståndsplikt att driva en regle- rad marknad och sådan verksamhet står under tillsyn av Finansinspektionen. Som exempel kan nämnas att Stockholmsbörsen driver en reglerad marknad. Handeln på dessa marknader är kring- gärdad av en omfattande reglering. Dels regleras i VML bland annat förutsättningarna för tillstånd att driva en reglerad marknad, vilka finansiella instrument som får tas upp till handel på en sådan marknad och de noterade bolagens informationsskyldighet, dels reglerar börsen som driver den reglerade marknaden hur handeln ska gå till. Regleringen innebär ett väl utvecklat inve- sterarskydd främst genom de högt ställda kraven på de noterade bolagens informationsskyldighet. Termen reglerad marknad har sitt ursprung i MiFID, vilket innebär att regleringen av dessa marknadsplatser är likartad inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft4"&gt;En reglerad marknad står under tillsyn och är organiserad på ett sådant sätt att ett marknads- värde på tillgångar som är upptagna till handel på en sådan marknad lätt går att fastställa. Därför bör finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad som utgångs- punkt kunna utgöra investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår, om det är möjligt, att uttrycket investeringstillgångar begränsas till att bara avse finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES. Det torde emellertid inte vara alldeles ovanligt att även fysiska personer investerar i finansiella instrument på större marknader utanför EES, t.ex. marknader som drivs av New York- eller Tokyobörsen. Investeringssparkontot skulle bli mindre attraktivt för sparare som inte vill begränsa sina investeringar till EES om mark- nadsplatser utanför detta område uteslöts. Av denna anledning bör även finansiella instrument som är upptagna till handel på en marknadsplats utanför EES som motsvarar en reglerad marknad kunna utgöra investeringstillgångar. Avgörande för om en marknadsplats utanför EES kan anses motsvara en reglerad marknad är att den närings- rättsliga regleringen av marknadsplatsen motsva- rar den reglering som gäller för en reglerad marknad. Frågan vilka marknadsplatser som får anses motsvara en reglerad marknad får ytterst avgöras av rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Det bör inte finnas någon begränsning såvitt avser vilka slags finansiella instrument på en reglerad marknad och en motsvarande marknad utanför EES som bör kunna utgöra investerings- tillgångar. Även t.ex. standardiserade derivat- instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad bör således kunna vara investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1282 ft5"&gt;Finansiella instrument som handlas på handels- plattform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förutom på reglerade marknader förekommer handel med finansiella instrument även på handelsplattformar. Med handelsplattform avses ett multilateralt handelssystem (Multilateral Trading Facility, MTF) inom EES som drivs av ett värdepappersinstitut eller en börs och som sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument från tredje man – inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler – så att detta leder till avslut, 1 kap. 5 § 12 VML. Aktietorget och First North är exempel på svenska handelsplattformar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;Handeln på handelsplattformar är inte lika strikt reglerad som den på reglerade marknader. Det finns vissa bestämmelser om handeln i VML, men de är av mer allmän karaktär. Det åligger framför allt varje företag som driver en handels- plattform att utforma egna regler om krav på bolag vars aktier handlas på handelsplattformen m.m. Precis som för reglerad marknad har termen handelsplattform sitt ursprung i MiFID. Även för handelsplattformar gäller således att regleringen av dessa marknadsplatser är likartad inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Som redan nämnts bör finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad mark- nad, eller en motsvarande marknad utanför EES, som utgångspunkt utgöra investeringstillgångar. Detta gäller även om sådana tillgångar också är föremål för handel på en handelsplattform. Vad gäller finansiella instrument som enbart handlas på en handelsplattform görs följande övervägan- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Den näringsrättsliga regleringen av en handelsplattform är alltså inte lika omfattande som för en reglerad marknad. Detta beror bland annat på att denna typ av marknadsplats i första hand är avsedd för notering av små och medel- stora bolag och det kan bli alltför betungande för dessa om samma stränga krav på bland annat informationsskyldighet som gäller på en reglerad marknad skulle åläggas dem. Med anledning härav kan – sett enbart till den näringsrättsliga regleringen – risken för att transaktioner sker till ett pris som inte överensstämmer med marknadsvärdet sägas vara något större beträf- fande handel på handelsplattform jämfört med handel på reglerad marknad. Härigenom kan risken för att finansiella instrument som handlas på handelsplattform inte är korrekt värderade sägas vara något större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Inom EES finns dock annan reglering, som gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av bland annat handelsplattformar, vars syfte är att motverka att handel med finansiella instrument sker till ett pris som inte stämmer överens med marknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument att det är straffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som en ytterligare förutsätt- ning för straffansvar enligt nämnda paragraf&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;gäller att vederbörande förfar på ett sätt som denne inser eller borde inse får nämnda effekter. Med hänsyn till denna reglering får risken för att transaktioner på handelsplattformar sker till priser som inte överensstämmer med marknads- värdet anses vara liten. Risken för att finansiella instrument som handlas på en handelsplattform inte är korrekt värderade är därför liten. Sådana instrument bör därför som utgångspunkt kunna utgöra investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Denna bedömning överensstämmer med tilläggspromemorians men skiljer sig från promemorians bedömning. Skälen för prome- morians bedömning och förslag redovisas under nästföljande rubrik. Av de remissinstanser som yttrat sig över tilläggspromemorians förslag avstyrker bara &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket&lt;/SPAN&gt;. Skatteverket anför att förslaget i tilläggspromemorian innebär att det blir ännu svårare att avgöra vilka tillgångar som får förvaras på ett investeringssparkonto och att bestämma marknadsvärdet för tillgång- arna på kontot. Det ligger i sakens natur att det inte kan uteslutas att det i vissa situationer blir svårare att avgöra om ett finansiellt instrument är en investeringstillgång eller inte och vilket marknadsvärde ett visst instrument ska åsättas om kretsen för vilka finansiella instrument som får förvaras på ett investeringssparkonto vidgas. Enligt regeringens bedömning överväger dock fördelarna med att låta finansiella instrument som handlas på en handelsplattform utgöra inve- steringstillgångar nackdelarna med förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft4"&gt;har i sitt remissvar bland annat understrukit betydel- sen av att förslaget om schablonbeskattning utformas neutralt mellan å ena sidan EES, å andra sidan tredjeland. Vad gäller handel med finansiella instrument utanför EES finns inga garantier för att det finns en motsvarande kompletterande reglering till den näringsrättsliga reglering inom EES som syftar till att motverka transaktioner som sker till ett pris som avviker från marknadspriset. Regeringen gör därför bedömningen att den utgångspunkt som gäller för finansiella instrument som handlas på en handelsplattform inte bör gälla för finansiella instrument som handlas på motsvarande mark- nadsplatser utanför EES, dvs. de senare instru- menten bör inte utgöra investeringstillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p1283 ft5"&gt;Finansiella instrument som innehas av större ägare i utgivande företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;Som nämns ovan bör utgångspunkten vara att finansiella instrument som utan svårighet kan värderas ska kunna utgöra investeringstillgångar. Ovan nämns också att finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES eller som handlas på en handelsplattform får anses uppfylla detta kriterium och därför som utgångspunkt bör kunna utgöra investeringstill- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Vid införandet av den nya schablonbeskattade sparformen kan det skapas incitament för att handla med finansiella instrument på marknads- platser i syfte att undgå konventionell beskatt- ning. Det kan nämligen inte uteslutas att ägarna till t.ex. ett bolag som kontrolleras av ett fåtal personer och som är noterat på en marknads- plats skulle kunna föra över sitt aktieinnehav i bolaget till egna investeringssparkonton. Däref- ter skulle ägarna genom underpristransaktioner kunna föra över obeskattade värden till bolaget som är noterat på en marknadsplats. Härigenom skulle värdet på bolaget, och därmed marknads- värdet på aktierna i bolaget, öka. Aktierna skulle då kunna säljas, till ett pris motsvarande mark- nadsvärdet, inom ramen för investeringsspar- kontot utan att vinsten ska tas upp till beskatt- ning. På så sätt skulle obeskattade tillgångar kunna realiseras utan omedelbar skatteeffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft4"&gt;Enligt promemorians bedömning borde finan- siella instrument som handlas på en handels- plattform, men som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, inte utgöra investerings- tillgångar. Skälet för detta är enligt promemorian att det inte kan garanteras att ägarspridningen i bolag vars aktier handlas på en handelsplattform är tillräckligt stor för att risken för ovan nämnda förfaranden kan uteslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Promemorians förslag att inte tillåta förvaring av finansiella instrument som handlas på en handelsplattform på ett investeringssparkonto har kritiserats av flera remissinstanser. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktie- torget&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skattebetalarnas Före- ning &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget innebär en omotiverad diskriminering av bolag vars aktier handlas på en handelsplattform. Enligt Aktietorget kan diskrimineringen leda till att små- och medel- stora bolags möjlighet till riskkapitalförsörjning försämras. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;framför att försla- get riskerar att snedvrida konkurrensen om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;handeln med finansiella instrument mellan regle- rade marknader och handelsplattformar och förordar att förslaget utformas så att plattforms- neutralitet uppnås. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktietorget &lt;/SPAN&gt;finns den risk för skatteundandra- gande som redogörs för i promemorian även på en reglerad marknad. Aktietorget föreslår, om specialregler anses nödvändiga, att förfaranden som syftar till skatteundandragande undviks genom att den huvudägare och hans närstående- krets som tillsammans äger mer än 80 procent av ett listat bolags aktier, oavsett lista, ska vara förhindrade att förvara aktierna på ett invester- ingssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Regeringen anser att det finns goda skäl för att låta handelsplattformar omfattas av den nya sparformen och som nämnts ovan bör också utgångspunkten vara denna. Inte minst utgör den omständigheten att notering på en handels- plattform för många mindre bolag är en viktig källa för kapitalförsörjning ett skäl för att de ska omfattas av sparformen. Det är också viktigt att de olika finansiella marknadsplatserna kan konkurrera på lika villkor. Den diskriminering av handelsplattformar och finansiella instrument som handlas på dessa som promemorians förslag innebär bör därför undvikas om det är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Man kan dock inte bortse från den ovan- nämnda risken för skatteundandragande. Det är svårt att bedöma hur stor denna risk är. Reger- ingen instämmer inte i &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktietorgets &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Burgundys &lt;/SPAN&gt;bedömning att risken är så pass liten att man kan bortse från den. Enligt regeringens uppfattning är risken reell och någon åtgärd bör vidtas för att förhindra den typ av förfaranden som beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Regeringen anser, i likhet med tilläggsprome- morian, att den åtgärd som bör vidtas är att införa en ägarbegränsning som riktar in sig på personer med stort inflytande i företag som har gett ut finansiella instrument. Ägarbegräns- ningen bör gälla oavsett vilken marknad instru- menten handlas på. Till skillnad från promemo- rians förslag till åtgärd med anledning av den nämnda risken för skatteundandragande har en sådan reglering, vilket har uppmärksammats av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft5"&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Aktietorget&lt;SPAN class="ft4"&gt;, även inverkan på skatteundandragande via bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Samtliga remissinstanser till tilläggspromemo- rian som har yttrat sig i frågan är positiva till att en ägarbegränsning införs. Ägarbegränsningen bör gå ut på att personer med ett visst minsta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;innehav av andelar i ett företag inte får förvara finansiella instrument som har getts ut av företa- get på ett investeringssparkonto. Genom att från investeringssparkontot utesluta finansiella instrument som har getts ut av företag som personen i fråga har inflytande över blir det inte möjligt för personen att föra över tillgångar med latenta vinster till företaget i syfte att realisera dessa vinster inom den schablonbeskattade sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;En första fråga som uppkommer är vilken typ av inflytande i företaget en person ska ha för att denne inte ska få förvara finansiella instrument utgivna av företaget på ett investeringsspar- konto. I tilläggspromemorian föreslås att en person som innehar en viss andel av rösterna för samtliga andelar i företaget ska omfattas av ägar- begränsningen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;menar dock att även en persons innehav av kapitalet i företaget ska beaktas. Regeringen instämmer i denna bedömning. Härigenom undviks att den i tilläggspromemorian föreslagna begränsningen kringgås genom att andelar med olika röstvärde ges ut av ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Härefter uppkommer frågan hur stort innehav av aktier eller kapital i ett företag som bör krävas för att en person på grund av sitt innehav inte ska få förvara finansiella instrument i företaget på ett investeringssparkonto. I tilläggspromemo-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rian föreslås att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td264"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gränsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;sättas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;10 procents innehav.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;Flertalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td126"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;remissinstan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;serna anser att denna gräns bör höjas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skattever- ket &lt;/SPAN&gt;anser dock att gränsen bör sättas vid 1 procents innehav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Risken för att ett investeringssparkonto utnyttjas för skatteundandragande ökar med större innehav. Om gränsen skulle sättas vid 80 procents innehav, som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktietorget &lt;/SPAN&gt;föreslår i sitt remissvar angående promemorian föreslår, skulle det t.ex. vara möjligt för två dominerande ägare i ett bolag, AB1, som vardera innehar 45 procent av bolaget, att förvara aktierna i bolaget på varsitt investeringssparkonto. Det skulle då kunna löna sig för dessa personer att höja marknadsvärdet av aktierna i AB1 genom att t.ex. via ett annat bolag, som de äger hälften var av, föra in tillgångar med latenta vinster till AB1, och därefter avyttra aktierna i AB1 utan skatteeffekt inom ramen för kontot. Vid bedömningen av var innehavsgränsen ska sättas kan man således inte enbart beakta en enskild persons innehav. Ju mindre innehav som tillåts, desto fler andelsägare måste gå samman för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;transaktioner för att undvika skatt ska bli lönsamma. Således blir risken för skatteundan- dragande lägre om gränsen sätts på en lägre nivå. Gränsen bör dock inte sättas så lågt att den riskerar att drabba ett stort antal kontoinne- havare. Skulle exempelvis gränsen sättas vid 1 procents ägande av ett företag skulle det kunna medföra att det blir svårt för mindre företag att attrahera investeringar från kontoinnehavare eftersom de skulle kunna riskera att träffas av ägarbegränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Regeringen bedömer att en lämplig avvägning mellan dessa aspekter uppnås om en person som innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget inte får förvara finansiella instrument som har getts ut av företaget på ett investeringssparkonto. Det är osannolikt att så många delägare i ett företag som krävs för att det aktuella skatteundandragandet ska bli lönsamt samarbetar. Vidare torde antalet personer som innehar andelar som motsvarar 10 procent av rösterna eller av kapitalet i ett företag vars ande- lar är upptagna till handel på en reglerad mark- nad eller handlas på en handelsplattform vara få. Det blir således bara ett fåtal personer som inte tillåts förvara finansiella instrument som har getts ut av ett visst företag på investeringsspar- kontot. Detta gäller även om närståendes inne- hav ska beaktas vid bedömningen av hur stort innehav en viss person har i ett företag, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Vid bedömningen av hur stor andel av rösterna eller kapitalet i ett bolag som en konto- innehavare har bör, förutom andelar som denne äger, även beaktas andelar som denne på liknande sätt innehar. Uttrycket ”äger eller på liknande sätt innehar” förekommer även i 56 kap. 6 § IL. I förarbetena till denna paragraf, som även är relevanta för tillämpningen av lagen om investeringssparkonto i nu aktuellt avseende, anges att uttrycket syftar bland annat på de fall som avses i 3 kap. 15 § gamla aktiebolagslagen (prop. 1999/2000:15, s. 49). Den paragrafen motsvaras av 4 kap. 43 § i den nu gällande aktiebolagslagen (2005:551). Enligt den senare paragrafen kan rösträtt föreligga för den som genom testamente fått nyttjanderätten till en aktie tillsammans med rätten att företräda aktien och för den som genom testamente har fått rätten till avkastning av en aktie som ska stå under särskild förvaltning tillsammans med rätten att företräda aktien. Enligt Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:12) bör vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;tillämpning av 56 kap. 6 § IL innehav av inte- rimsbevis jämställas med ägande, om interims- beviset är bärare av samma rättigheter som en aktie. Vidare anförs att i vissa fall kan även rätt till förvärv av aktier i bolaget, t.ex. genom optioner eller konvertibla skuldebrev, jämställas med ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Även indirekt ägande bör beaktas vid bedöm- ningen av hur stort innehav en kontoinnehavare har. Det vill säga om kontoinnehavaren t.ex. via en annan juridisk person äger aktier i ett visst bolag ska detta beaktas vid bedömningen av dennes innehav i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;För att minimera risken för kringgående av ägarbegränsningen bör även närståendes innehav av andelar i det aktuella företaget beaktas vid bedömningen av hur stor andel en kontoinne- havare har i företaget. Med närstående avses make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling och dödsbo som kontoinnehava- ren eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i (2 kap. 22 § IL). Även sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn omfattas av närståendekretsen (2 kap. 20 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Följande är exempel på när kontoinnehavaren inte berörs av ägarbegränsningen på grund av att denna inte anses inneha andelar motsvarande 10 procent i företaget: Kontoinnehavaren K äger 5 procent av AB1 och hennes make äger 4 procent av AB1. Såväl K som hennes make anses i nu aktuellt hänseende inneha 9 procent (4 + 5 = 9) av AB1. K äger 5 procent av AB1. Hon äger dessutom 100 procent av AB2. AB2 äger 3 procent av AB1. K:s innehav i AB1 anses uppgå till 8 procent (5 + 3 = 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Följande är exempel på när kontoinnehavaren anses inneha andelar motsvarande mer än 10 procent i ett företag och därmed inte får förvara finansiella instrument som getts ut av företaget på sitt investeringssparkonto: Konto- innehavaren E äger 5 procent av AB1, hennes make äger 6 procent av samma bolag. Såväl E som hennes make anses äga 11 procent av AB1 (5 + 6 = 11). E äger 5 procent av AB1 och 100 procent av AB2. AB2 äger 25 procent av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;AB1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr31 td375"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;E anses äga 30 procent av AB1 (5 + 25 =&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;E äger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td157"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;av AB1, E:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td92"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;make&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7 procent och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td298"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;det av E&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;helägda bolaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;AB2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;3 procent. E anses äga 11 procent av AB1 (1 + 7 + 3 = 11).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;anför att ägarbegränsningen kan vara svår att kontrollera i praktiken och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlare- föreningen &lt;/SPAN&gt;anför att det måste klargöras hur ägarbegränsningen i praktiken ska kunna kontrolleras liksom vem som ska ansvara för att kontrollera detta. Regeringen inser att det kan vara svårt för ett investeringsföretag att kontrollera hur stor andel av ett företag en kontoinnehavare innehar. Personen i fråga kan ju förvara andelar i företaget hos andra institut och vid bedömningen av om ägarbegränsningen är tillämplig ska närståendes innehav och indirekt innehav beaktas. Av denna anledning föreslås att ett investeringsföretag inte ska presumeras ha kännedom om att kontoinnehavaren förvarar tillgångar av nyss nämnt slag på ett investerings- sparkonto, se avsnitt 6.13.2.20.2. Om företaget har sådan kännedom är det dock skyldigt att informera kontoinnehavaren om detta. Lagen om investeringssparkonto är uppbyggd på sådant sätt att ett investeringssparkonto som utgångspunkt upphör oavsett om det är konto- innehavaren eller investeringsföretaget som agerar i strid med lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft5"&gt;Kvalificerade andelar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Enligt promemorians förslag ska kvalificerade andelar inte anses vara investeringstillgångar även om de är föremål för handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Detta har kritiserats av &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;/SPAN&gt;. Som Advokatsamfundet fram- för stämmer det att det torde vara ovanligt att aktier som är upptagna till handel på reglerad marknad är kvalificerade. Vidare torde marknadsvärdet inte vara svårare att fastställa för de kvalificerade andelar som trots allt kan före- komma på dessa marknader. Som framgår av avsnitt 6.13.3.3 är dock den konventionella beskattningen av kvalificerade andelar sådan att de trots detta inte bör vara föremål för schablon- beskattning. Utgångspunkten måste därför vara att kvalificerade andelar inte får förvaras på ett investeringssparkonto. Regeringen instämmer således i promemorians bedömning att kvalificerade andelar inte ska kunna vara investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Andelar i investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Andelar i investeringsfonder kan normalt värderas utan svårigheter. Sådana andelar bör därför anses vara investeringstillgångar oavsett om de är föremål för viss handel eller inte. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;termer och uttryck som används i den föreslagna lagen om investeringssparkonto omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. Utan någon uttrycklig inskränkning i denna del ska således inte bara andelar i svenska investeringsfonder, utan även andelar i motsvarande utländska fonder, utgöra investeringstillgångar. Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direkti-&lt;/NOBR&gt; vet. Direktivet reglerar villkoren för värdepap- persfonder inom EES. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att det är svårt att avgöra vad som är en motsvarighet till en svensk fond. Skatteverket föreslår därför att reglerna om vilka tillgångar som är tillåtna på kontot förenklas genom att de andelar i investe- ringsfonder som får förvaras på kontot begränsas till att endast avse andelar som omfattas av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; En sådan begränsning innebär dock att andelar i svenska specialfonder och utländska motsvarande företeelser inte får förvaras på ett investeringssparkonto. Det är inte ovanligt att fysiska personer väljer att investera i sådana andelar och denna möjlighet bör även finnas inom ramen för ett investeringssparkonto. Regeringen bedömer därför att den av Skatte- verket föreslagna begränsningen inte är lämplig. Regeringen delar som framkommit ovan inte heller &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbankernas Riksförbunds &lt;/SPAN&gt;uppfattning att det kan ifrågasättas om förslaget i denna del strider mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; detta eftersom även utländska motsvarigheter till svenska invester- ingsfonder omfattas av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft86"&gt;Vad som utgör investeringstillgångar regleras i 6 och 7 §§ lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft136"&gt;6.13.2.8 Kontofrämmande tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Finansiella instrument som inte är investeringstillgångar är kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft305"&gt;&lt;SPAN class="ft304"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksför- bund &lt;SPAN class="ft270"&gt;anser att det är en felaktig utgångspunkt att mer svårvärderade finansiella instrument än&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad och investe- ringsfonder inte ska tillåtas. Exempel på finan- siella instrument som bör kunna tillåtas – och som inte torde vara svårvärderade – är standardi- serade derivatinstrument som är upptagna till handel på reglerad marknad samt räntebärande finansiella instrument, såsom företagscertifikat och företagsobligationer. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;anser att definitionen av investeringstillgångar bör utökas till samtliga finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Utgångs- punkten för den nya sparform som föreslås i propositionen är att endast investeringstillgångar och kontanta medel ska få förvaras på ett inve- steringssparkonto. Finansiella instrument, förutom andelar i investeringsfonder, som inte uppfyller kravet på att vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller motsvarande mark- nad utanför EES eller som handlas på en handelsplattform bör anses vara kontofräm- mande tillgångar. Till denna kategori hör t.ex. aktier som inte är föremål för handel på någon av de nämnda marknadsplatserna. Dessa tillgångar kan förväntas vara svåra att värdera och därmed kan det förväntas bli svårt att säkerställa att en rättvisande schablonintäkt beräknas på tillgång- arna. Även om det skulle förenkla regleringen i många avseenden är det således inte lämpligt att, som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;förordar, utvidga definitionen av investeringstillgångar till att omfatta samtliga finansiella instrument. Till skillnad från &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser regeringen att räntebärande finansiella instru- ment, såsom företagscertifikat och företagsobli- gationer, bara ska kunna utgöra investeringstill- gångar om de är föremål för sådan handel som gäller för övriga finansiella instrument. Ett standardiserat derivatinstrument är ett finansiellt instrument och således en investeringstillgång om det är upptaget till handel på en reglerad marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft65"&gt;Till kategorin kontofrämmande tillgångar hör även finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket kontoinnehavaren innehar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget och kvalificerade andelar, se föregående avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft112"&gt;Vad som avses med kontofrämmande tillgångar regleras i 8 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031297x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;6.13.2.9 Insättning och uttag av kontanta medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Sparformen investeringssparkonto bygger på att kontoin- nehavaren, och andra, ska kunna sätta in kontanta medel på investeringssparkontot. Med insättning avses här såväl insättning av kontanta medel i form av kontanter på t.ex. ett bank- kontor och överföring av kontanta medel från ett annat konto. Med insatta kontanta medel kan kontoinnehavaren förvärva finansiella instru- ment i syfte att förvara dem på invester- ingssparkontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;För att sparformen som föreslås i propositio- nen ska fungera måste kontanta medel inte bara kunna sättas in på utan även kunna tas ut från ett investeringssparkonto. Med uttag avses här såväl uttag av sedlar och mynt som uttag genom överföring från ett investeringssparkonto till ett annat konto. Kontoinnehavaren bör exempelvis kunna ta ut kontanta medel från investerings- sparkontot för att investera dem på annat sätt eller för att använda till konsumtion. Vidare bör kontanta medel på ett investeringssparkonto t.ex. kunna tas ut för att användas som betalning vid förvärv av tillgångar som ska förvaras på kontot, för att täcka avgift till investeringsföre- taget m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft65"&gt;Med ett undantag föreslås ingen begränsning vare sig för insättning av kontanta medel på eller för uttag av sådana medel från ett investerings- sparkonto. Undantaget gäller ersättning vid överlåtelse av vissa slags kontofrämmande tillgångar, se avsnitt 6.13.2.16. Sådan ersättning får inte överföras direkt till investeringsspar- kontot, och det gäller även om den lämnas i form av kontanta medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft65"&gt;I 10 § lagen om investeringssparkonto lämnas upplysning om att kontanta medel får sättas in på och tas ut från ett investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft306"&gt;Allmänt om överföring av finansiella instrument efter förvärv och överlåtelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft65"&gt;Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska vara föremål för schablonbeskattning. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust vid avyttring av sådana tillgångar ska därför inte tas upp till beskattning. Mot bakgrund av detta kan det ur skattesynpunkt vara intressant att föra till- gångar med latenta kapitalvinster som är föremål för konventionell beskattning till ett invester- ingssparkonto för att där realisera vinsterna utan omedelbar skatteeffekt. Utan några begräns- ningar skulle detta kunna åstadkommas om en kontoinnehavare förvärvar tillgångar till ett pris som understiger tillgångarnas marknadsvärde, vilket innebär att den tidigare ägaren inte behö- ver ta upp hela värdestegringen avseende tillgångarna till beskattning, och placerar dem på sitt investeringssparkonto. Tillgångarna skulle därefter, inom ramen för investeringssparkontot, kunna avyttras till marknadsvärdet utan att kontoinnehavaren ska ta upp en kapitalvinst till beskattning. Så länge kontoinnehavarens för- värvspris inte överstiger anskaffningsutgiften för tillgångarna för den som avyttrade dem uppstår ingen beskattningsbar kapitalvinst för avyttraren, vilket innebär att hela den latenta vinsten överförs till den schablonbeskattade sfären. En överföring av latenta vinster till ett investeringssparkonto skulle också kunna åstad- kommas genom att ägaren av tillgångar med sådana vinster genom gåva eller annat benefikt fång överlåter dem till en kontoinnehavare, som placerar tillgångarna på sitt investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft65"&gt;Den omständigheten att vinster och förluster avseende tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto inte ska tas upp respektive dras av innebär att det ur skattesynpunkt inte har någon betydelse för kontoinnehavaren till vilket pris tillgångar som förvaras på kontot avyttras. Det är inte otänkbart att skattskyldiga försöker utnyttja detta förhållande till att skapa förluster i det konventionella skattesystemet genom att tillgångar på ett investeringssparkonto avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet till ett subjekt som är föremål för konventionell beskattning. När detta subjekt i sin tur säljer tillgångarna till marknadsvärdet skulle den skatt- skyldige kunna hävda att en förlust uppstår som denne vill utnyttja. Den del av priset som förvär-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;varen betalar som överstiger marknadsvärdet torde dock inte anses utgöra en ersättning för de förvärvade tillgångarna, utan en gåva till avytt- raren. Därmed får förvärvaren inte tillgodoräkna sig denna del av ersättningen vid beräkningen av anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgång- arna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;För att förhindra beskrivna förfaranden, som kan leda till att skattebasen urholkas, är det viktigt att enbart tillgångar som har förvärvats till ett pris som motsvarar tillgångarnas mark- nadsvärde överförs till ett investeringssparkonto respektive tillgångar som har avyttrats till ett sådant pris överförs från ett investeringsspar- konto. Det är därför nödvändigt att inskränka såväl rätten att överföra tillgångar som förvaras utanför kontosystemet till ett investeringsspar- konto som rätten att överföra tillgångar från ett investeringssparkonto ut ur detta system. Utgångspunkten i detta avseende bör vid överfö- ring av tillgångar till ett investeringssparkonto, från någon annan än kontoinnehavaren, vara att bara tillgångar som har förvärvats genom köp, byte och liknande fång får överföras om förvär- vet skett på sådant sätt att risken för att en felaktig prissättning tillämpas är liten. Samma utgångspunkt bör gälla vid överföring av till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto som har överlåtits genom försäljning, byte och på liknande sätt, dvs. överföringar av sådana tillgångar till annan än kontoinnehavaren bör bara få ske om överlåtelsen har skett på sådant sätt att risken för att felaktig prissättning tilläm- pas är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft4"&gt;Mot bakgrund av denna utgångspunkt beträffande överföringar in i och ut ur invester- ingssparkontosystemet som sker efter onerösa transaktioner, bör som huvudregel överföringar av tillgångar som har förvärvats direkt från respektive överlåtits direkt till en fysisk eller juridisk person inte tillåtas. Vid sådana transak- tioner sker normalt sett ingen kontroll av en fristående part till vilket pris förvärvet respektive överlåtelsen sker. Beträffande transaktioner mellan fysiska personer finns det dessutom inga skatterättsliga hinder mot att förvärv och över- låtelser genom försäljning och andra onerösa fång sker till ett pris som understiger marknads- värdet, eller för den delen att tillgångar förvärvas och överlåts genom gåva och andra benefika fång. För juridiska personer finns det visserligen typiskt sett ingen anledning att gynna en kontoinnehavare genom att antingen sälja&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;tillgångar till denne till underpris eller genom att förvärva tillgångar av denne till överpris. Sådana förfaranden kan också leda till skattekonsekven- ser för den juridiska personen i form av exempel- vis uttagsbeskattning. Det kan dock finnas en intressegemenskap mellan den juridiska perso- nen och kontoinnehavaren. Kontoinnehavaren kan t.ex. vara ensam ägare av företaget med vilket han eller hon gör affärer. I sådana situa- tioner är det svårt att upprätthålla någon slags kontroll av att transaktioner sker till marknads- värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Det finns dock även andra aspekter som måste beaktas vid utformningen av en inskränk- ning i kontoinnehavarens rätt att överföra tillgångar från kontot och ta emot tillgångar som överförs från andras konton, som gör att trans- aktioner i vissa fall måste vara tillåtna trots att de sker direkt med fysiska eller juridiska personer. Exempelvis kan en innehavare av finansiella instrument på grund av annan lagstiftning vara skyldig att överlåta tillgångarna. Det kan t.ex. gälla om förutsättningarna för inlösen av minoritetsaktier är uppfyllda. En konto- innehavare måste ha möjlighet att överföra minoritetsaktierna till majoritetsaktieägaren i en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Innehav av finansiella instrument kan också medföra att innehavaren förvärvar tillgångar utan att själv ha tagit initiativ till, eller ens varit medveten om, förvärvet. Det gäller t.ex. förvärv genom utdelning från företaget som har gett ut det finansiella instrumentet eller förvärv av fusionsvederlag om företaget går samman med ett annat genom fusion. Om tillgångarna på vilka förvärvet grundas förvaras på ett investerings- sparkonto bör det i dessa situationer vara tillåtet för kontoinnehavaren att ta emot en överföring av de förvärvade tillgångarna till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Härutöver finns det ett antal situationer där innehavet av finansiella instrument ger inneha- varen rätt att förvärva ytterligare tillgångar eller överlåta hela eller delar av det befintliga inneha- vet. Ett exempel på det förra är när en aktieägare får nya aktier i samband med en fondemission. Ett exempel på det senare är ett förvärvserbju- dande riktat till aktieägarna i bolaget, ett s.k. riktat återköp. I så stor utsträckning som möjligt bör överföringar till och från investeringsspar- kontot vara tillåtna i samband med sådana trans- aktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Överföringar av tillgångar mellan två inve- steringssparkonton med olika innehavare kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;inte ge upphov till skattebortfall på grund av felaktig prissättning. För sådana transaktioner finns det därför ingen anledning att ha begräns- ningar i rätten att överföra respektive ta emot tillgångar som syftar till att förvärv respektive överlåtelse ska ske till ett pris som motsvarar tillgångarnas marknadsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;I avsnitt 6.13.2.12 och 6.13.2.13 följer en redovisning av under vilka förutsättningar annan än kontoinnehavaren får överföra finansiella instrument som kontoinnehavaren har förvärvat till investeringssparkontot respektive under vilka förutsättningar kontoinnehavaren får överföra sådana instrument som denne har överlåtit till någon annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;De överföringar som avses i avsnitt 6.13.2.12 och 6.13.2.13 är överföringar av finansiella instrument från och till annan än kontoinne- havaren. Överföringar mellan investeringsspar- konton med samma innehavare och mellan ett investeringssparkonto och ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto med samma innehavare behandlas i avsnitt 6.13.2.14. Vid bedömningen av huruvida en överföring har skett till eller från ett investeringssparkonto från annan ska varje överföring, eller om man så vill varje led i överföringen, bedömas för sig. Det innebär t.ex. att överföringar av finansiella instrument som sker från ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto till ett inve- steringssparkonto inte kan anses ha skett från annan om dessa konton har samma innehavare. Detta gäller oavsett av vilken anledning tillgångarna hamnade på kontot som inte är ett investeringssparkonto. Om exempelvis konto- innehavaren F förvärvar aktier från överlåtaren Ö och Ö överför aktierna till F:s värdepappers- konto gäller bestämmelserna om överföring mellan egna konton om F har för avsikt att överföra aktierna till sitt investeringssparkonto. Motsvarande gäller överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto. Det vill säga om dessa ”mellanlandar” på ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto och därefter överförs till en förvärvares investeringssparkonto, anses överföringen från investeringssparkontot inte ha skett till annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft4"&gt;Tillgångar som har överförts till ett invester- ingssparkonto i enlighet med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto får förvaras på investeringssparkontot. För kontofrämmande tillgångar gäller dock att de måste avföras från kontot inom en viss tid, se avsnitt 6.13.2.17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft307"&gt;Finansiella tillgångar som byter karaktär under överföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om finansiella instrument får överföras till eller från ett investeringssparkonto är det de finansiella instrumentens klassificering som investerings- tillgångar eller kontofrämmande tillgångar när överföringen inleds som avgör vilka bestämmel- ser om överföring som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Sparbankernas Riksför- bund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att begreppet ”överföring” saknar självständig juridisk innebörd, vilket innebär att ett annat begrepp bör övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Bestämmel- serna för hur investeringstillgångar respektive kontofrämmande tillgångar får överföras till eller från ett investeringssparkonto skiljer sig åt, se avsnitt 6.13.2.12, 6.13.2.13 och 6.13.2.14. Det är dock inte uteslutet att finansiella instrument som ska överföras till eller från ett konto ändrar karaktär under själva överföringen. Tillgångar som är investeringstillgångar när en överföring inleds kan i undantagsfall vara kontofrämmande tillgångar när överföringen är avslutad och tvärt om. I sådana situationer bör tillgångarnas karaktär när överföringen inleds vara avgörande för om överföringen får ske. En överföring får anses inledd när överföraren på grund av själva överföringen inte längre kan disponera över tillgångarna. Det vill säga överföringen inleds i och med att tillgångarna avförs från överförarens konto. Överföringen är avslutad när tillgångarna förtecknas på mottagarens konto. Om avsikten är att de förvärvade tillgångarna ska överföras från den som har överlåtit dem till investerings- sparkontot i flera led ska vid bedömningen av när en överföring påbörjas enbart den överföring genom vilken tillgångarna förs över till invester- ingssparkontot beaktas. Eventuella tidigare led mellan överlåtaren och det investeringsspar- konto som tillgångarna ska överföras till ska inte beaktas. Följande exempel kan illustrera det sagda: Kontoinnehavaren K förvärvar invester- ingstillgångar från överlåtare Ö. Efter förvärvet förs instrumenten från Ö till institut I. Därefter överförs de från I till K. Om instrumenten byter karaktär till kontofrämmande tillgångar under&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;överföringen från Ö till I får de inte föras vidare till K:s investeringssparkonto. Överföring får dock ske om de byter karaktär under över- föringen från I till K.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det finns ingen, som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbankernas Riksför- bund &lt;/SPAN&gt;konstaterar, legaldefinition av uttrycket ”överföring” i nu aktuellt avseende. Detta uttryck får dock anses vedertaget i samband med transaktioner av finansiella instrument till och från ett konto. Regeringen bedömer därför att ”överföring” tillräckligt tydligt uttrycker vad som avses och anser inte att det finns något annat uttryck som är lämpligare eller att uttrycket bör definieras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 11 § lagen om investeringssparkonto regleras den situationen att ett finansiellt instrument byter karaktär under överföringen till ett investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Överföring efter förvärv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft309"&gt;Investeringstillgångar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;I vissa situationer får inve- steringstillgångar överföras till ett investerings- sparkonto av någon annan än kontoinnehavaren. Dessa situationer är när kontoinnehavaren har förvärvat sådana tillgångar på en reglerad mark- nad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform, förvärvat andelar i en investeringsfond på så sätt att nya fondandelar utfärdats, från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringssparkontot, från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringssparkontot eller från överta- gande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktie- bolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot. Överföring får också ske om kontoinnehavaren har förvärvat investeringstillgångar från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot, från en annan kontoinnehavare om tillgångarna vid förvärvet förvarades på dennes investeringssparkonto eller genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på inve- steringssparkontot. För att överföring av inve-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;steringstillgångar till ett investeringssparkonto ska få ske krävs också att tillgångarna överförs till kontot i samband med att de förvärvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Investeringstillgångar som har förvärvats på grund av tillgångar som omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringsspar- konto får inte överföras till investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft112"&gt;Andra överföringar av investeringstillgångar till investeringssparkontot av någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1294 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft65"&gt;befarar att det föreslagna systemet med inve- steringssparkonto innebär risk för att det uppstår incitament att utföra transaktioner som kan vara straffbara som otillbörlig marknadspå- verkan. Detta på grund av att den föreslagna schablonbeskattningen tycks medföra att det är förmånligt att få kapitalvinster på investerings- sparkontot och att få kapitalförluster inom den konventionella beskattningen. Det finns då risk för att en kontoinnehavare som t.ex. vill föra ut finansiella instrument från det schablonbeskat- tade området säljer instrumenten via en reglerad marknad eller en handelsplattform till en anhörig som placerar instrumenten på ett värdepappers- konto. Om orderna i en sådan situation matchas mot varandra kan det vara fråga om otillbörlig marknadspåverkan. Möjligen kan risken för att det skapas incitament till transaktioner som är straffbara som otillbörlig marknadspåverkan minskas genom informationsinsatser. &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att förvärvade investe- ringstillgångar måste enligt förslaget överföras till kontot i samband med att de förvärvas. Det får alltså inte dröja med en överföring. Frågan är dock vad som i detta sammanhang avses med förvärv. Det torde inte vara ovanligt att värde- papper förvärvas på termin innebärande t.ex. att förvärvaren kommer överens med den som tillhandahåller investeringssparkontot om ett förvärv av aktier till en bestämd köpeskilling, men med leverans i framtiden. En skattskyldig kan tänkas ingå ett avtal en viss dag om förvärv av en värdepapperspost till ett pris exempelvis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;100 kronor per aktie, men med leverans två månader senare. Advokatsamfundet anför vidare att förslaget att överföring av finansiella instru- ment till ett investeringssparkonto inte får ske om det finansiella instrumentet har förvärvats på grund av ett innehav av en kvalificerad aktie bottnar i antagandet att den som har en kvalificerad andel kan förväntas ha kännedom om eventuella transaktioner i bolaget som kan ge upphov till förvärv för andelsägarna. Antagandet att innehavare av kvalificerade andelar har kännedom om bolagets göranden och låtanden, synes emellertid inte kunna gälla i alla situationer. Detta mot bakgrund av att ett inne- hav kan vara kvalificerat därför att innehavaren ett antal år tidigare varit verksam i bolaget, men där det mycket väl kan hända att innehavaren av den kvalificerade aktien inte längre har någon kontakt med bolaget i fråga och därför helt saknar kännedom om vad som pågår med avse- ende på förvärv eller liknande. Den föreslagna regleringen kan därför mycket väl tänkas leda till att en otillåten överföring av ett finansiellt instrument till investeringssparkontot blir följ- den och att investeringssparkontot därmed förlorar sin status utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavaren som dennes passivitet eller nonchalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Såsom &lt;SPAN class="ft5"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;konstaterar kan införandet av investeringssparkontot sägas skapa skattemässiga incitament till transaktioner som kan vara straffbara. Skälet för detta är bland annat att det kan vara lönsamt att föra in tillgångar till ett investeringssparkonto som har förvärvats till ett pris som understiger tillgångar- nas marknadsvärde respektive föra ut tillgångar från ett investeringssparkonto som har avyttrats till ett pris som överstiger tillgångarnas mark- nadsvärde. I avsnitt 6.13.2.10 anges närmare varför detta kan vara lönsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Som framgår nedan av förevarande avsnitt och av avsnitt 6.13.2.12.2 och 6.13.2.13 föreslås att bara finansiella instrument som har förvärvats på visst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras över till ett investeringssparkonto respektive finansiella instrument som har överlåtits på ett visst sätt, t.ex. på en viss marknad, får föras ut från ett investeringssparkonto. En förutsättning är att överföringen sker till eller från en annan än&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;kontoinnehavaren. För att sådana förvärv respektive överlåtelser ska kunna ske på dessa marknader till ett pris som inte överensstämmer med marknadsvärdet krävs, vilket även anförs av Ekobrottsmyndigheten, att köp- och säljorder från kontoinnehavaren och dennes medhjälpare matchas. En sådan matchning, som i realiteten utgör egenhandel, torde i många fall vara straff- bar som otillbörlig marknadspåverkan. I vart fall avseende finansiella instrument med hög omsättning torde den även vara svår att åstad- komma. Merparten av finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan förväntas ha hög omsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Det kan konstateras att det redan i dag finns incitament, såväl skattemässiga som icke skat- temässiga, till att genomföra transaktioner som kan komma att bedömas som otillbörlig mark- nadspåverkan. Även om det kan vara lönsamt att genomföra transaktioner som är straffbara till och från ett investeringssparkonto torde risken för att sådana transaktioner nämnvärt ökar efter införandet av den nya sparformen vara liten. Regeringen bedömer att risken inte är så stor att den reglering beträffande rätten att överföra tillgångar till och från ett investeringssparkonto som föreslås i detta avsnitt, avsnitt 6.13.2.12.2 och 6.13.2.13 inte bör införas. Vidare anser regeringen att risken för att transaktioner som kan bedömas som otillbörlig marknadspåverkan sker av förbiseende är mycket små. Detta inte minst mot bakgrund av att detta brott förutsätter att gärningsmannen insåg eller bort inse att förfarandet var ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Det är därför inte motiverat att, såsom Ekobrottsmyndigheten föreslår, införa några särskilda informationsinsatser i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft5"&gt;Överföring av förvärvade investeringstillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;Merparten av fysiska personers förvärv av inve- steringstillgångar, andelar i investeringsfonder undantagna, sker på en reglerad marknad. I avsnitt 6.13.2.7 redogörs för vad som avses med reglerad marknad och översiktligt för hur regleringen av en sådan marknadsplats ser ut. Av denna reglering följer bland annat att en förut- sättning för handel på en sådan marknadsplats är att transaktioner sker till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Möjligheten för en kontoinne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;havare att förvärva tillgångar på en reglerad marknad till ett pris som avviker från marknads- värdet, eller att där avyttra tillgångar till ett sådant pris, torde vara små. Tillgångar som har förvärvats på en reglerad marknad bör därför få överföras till ett investeringssparkonto. Detta bör även gälla för tillgångar som har förvärvats på marknadsplatser utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet (EES) som lyder under en motsvarande näringsrättslig reglering som en reglerad marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft71"&gt;Investeringstillgångar handlas även på en handelsplattform. Som framgår av avsnitt 6.13.2.7, där det även redogörs för vad som avses med handelsplattform, är den näringsrättsliga regleringen av en sådan marknadsplats inte lika omfattande som för en reglerad marknad. Med anledning härav kan – sett enbart till den näringsrättsliga regleringen – risken för att trans- aktioner sker till ett pris som inte överensstäm- mer med marknadsvärdet sägas vara något större beträffande handel på handelsplattform jämfört med handel på reglerad marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Inom EES finns dock annan reglering, som gäller utöver den näringsrättsliga regleringen av bland annat handelsplattformar, vars syfte är att motverka att handel med finansiella instrument sker till ett pris som inte stämmer överens med marknadspriset. För svensk del gäller t.ex. enligt 8 § lagen (2005:377) om marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument att det är straffbart att förfara på ett sätt som är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Som en ytterligare förutsätt- ning för straffansvar enligt nämnda paragraf gäller att vederbörande förfar på ett sätt som denne inser eller borde inse får nämnda effekter. Med hänsyn till denna reglering får risken för att transaktioner på handelsplattformar sker till priser som inte överensstämmer med marknads- värdet anses vara liten. Investeringstillgångar bör därför få överföras till ett investeringssparkonto även om de har förvärvats på en handelsplatt- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;Vad gäller handel med finansiella instrument utanför EES finns inga garantier för att det finns en motsvarande kompletterande reglering till den näringsrättsliga regleringen som syftar till att motverka transaktioner som sker till ett pris som avviker från marknadspriset. Rätten att överföra investeringstillgångar som har förvärvats på en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;handelsplattform föreslås därför inte omfatta förvärv på motsvarande marknadsplatser utanför EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Det förekommer att andelar i investerings- fonder är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller handlas på en handelsplattform. I enlighet med vad som anges ovan kan andelar som har förvärvats på sådana marknader över- föras till ett investeringssparkonto. Andelar i investeringsfonder förvärvas dock vanligtvis på så sätt att förvärvet föranleder att nya fondande- lar utfärdas av det fondbolag, utländska förvalt- ningsbolag eller värdepappersinstitut som förvaltar fonden (nedan används beteckningen fondbolag för alla slags bolag som förvaltar inve- steringsfonder). När fondbolaget utfärdar eller löser in andelar i fonden beräknas värdet av andelarna utifrån fondens värde (se 4 kap. 10 § lagen [2004:46] om investeringsfonder). När fondandelar förvärvas på detta sätt sker det såle- des inte till ett pris som fondbolaget bestämmer skönsmässigt. Fondens förvaringsinstitut ska dessutom se till att utfärdande och inlösen av fondandelar och beräkningen av andelarnas värde sker i enlighet med lag och fondbestämmelser (se 3 kap. 2 § andra stycket 1 och 2 samma lag). Mot denna bakgrund bör överföringar till inve- steringssparkontot av andelar i investeringsfon- der som har förvärvats på så sätt att nya fondan- delar utfärdats kunna ske. Det innebär att även överföring av förvärvade andelar i en invester- ingsfond vid sammanläggning eller delning av sådana fonder kan ske. Överföring av andelar i en investeringsfond efter förvärv av redan utfär- dade andelar, från t.ex. en fysisk person, bör inte få ske om andelarna inte förvärvas på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1295 ft4"&gt;Investeringstillgångar som kontoinnehavaren har förvärvat direkt från den som har gett ut dem bör under vissa förutsättningar kunna föras över till investeringssparkontot. Sådan överfö- ring bör enbart få ske om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på inve- steringssparkontot. Det innebär t.ex. att en kontoinnehavare som förvarar aktier i ett bolag på investeringssparkontot får ta emot nya aktier i detta bolag på kontot om bolaget genomför en nyemission eller en fondemission. Om emis- sionen föregås av utgivande av t.ex. tecknings- rätter eller fondaktierätter framgår dock av avsnitt 6.13.2.12.2 nedan att kontoinnehavarens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;rätt att placera dem på kontot avgörs av bestämmelserna om överföring av kontofräm- mande tillgångar. Teckningsrätterna m.fl. anses nämligen vara kontofrämmande tillgångar. Investeringstillgångar som förvärvas på grund av sådana rätter som förvaras på ett investerings- sparkonto bör få överföras till investeringsspar- kontot. Aktier som förvärvas utan något samband med tillgångar som förvaras på kontot, t.ex. förvärv direkt från bolaget som har gett ut dem utan att det är fråga om någon form av emission eller liknande, får dock inte överföras till ett investeringssparkonto. Detsamma gäller förvärv som i och för sig har samband med aktier som kontoinnehavaren sedan tidigare innehar men som inte förvaras på ett investeringsspar- konto. Om bolaget A emitterar aktier i bolaget till aktieägarna och den fysiska personen F har 50 aktier i bolaget på sitt investeringssparkonto och 50 aktier i bolaget på sitt värdepappers- konto, får bara hälften av de emitterade aktier som F förvärvar överföras till investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;När en kund ger ett institut i uppdrag att för- värva finansiella instrument för kundens räkning händer det att institutet i stället för att genomföra förvärvet på en marknadsplats låter kunden förvärva instrumenten från institutets eget lager. Vid denna typ av förvärv bör risken vara försumbar för att institutet skulle tillämpa felaktig prissättning på så sätt att kunden skulle få köpa instrumenten till ett pris som understi- ger marknadsvärdet. Det bör således vara möjligt att överföra tillgångar till investeringssparkontot som har förvärvats från det investeringsföretag som för kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Av 23 kap. aktiebolagslagen (2005:551) följer att två eller flera företag kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen (fusion). Vederlaget till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen ska helt eller delvis bestå av aktier i det övertagande bolaget. För aktieägare i överlåtande bolag innebär en fusion ett förvärv av aktier i övertagande bolag. Överfö- ringar till investeringssparkontot av aktier som har förvärvats på sådant sätt bör kunna ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Enligt bestämmelserna i 24 kap. aktiebolagsla- gen kan ett aktiebolag delas genom att bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera andra aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget (delning). Vederlaget till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;aktieägarna i det överlåtande bolaget ska helt eller delvis bestå av aktier i det eller de överta- gande bolagen. På samma sätt som vid fusion kan en delning innebära förvärv av aktier. Även i sådana fall bör det vara möjligt att överföra de förvärvade aktierna till investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Bara så stor del av de aktier som kontoinneha- varen har förvärvat som fusions- eller delnings- vederlag som härrör från aktier som har förvarats på investeringssparkontot, och som har upplösts i samband med fusionen eller delningen, bör få överföras till kontot. Följande exempel kan illu- strera det sagda: Bolaget A övertas av bolaget B genom fusion. Den fysiska personen F har innan fusionen 50 aktier i bolaget A på sitt invester- ingssparkonto och 50 aktier i samma bolag på sitt värdepapperskonto. I detta fall får bara hälften av det sammanlagda antalet aktier F har förvärvat genom fusionen överföras till inve- steringssparkontot. Den andra hälften får inte överföras till investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;I 48 a kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om framskju- ten beskattning vid andelsbyten. Reglerna base- ras på EG:s fusionsdirektiv (90/434/EEG). Direktivet ställer som krav att ett andelsbyte inte ska utlösa omedelbar beskattning. Med andels- byte avses ett förfarande som uppfyller bland annat följande förutsättningar: En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag till ett annat företag (det köpande företaget). Ersättningen ska vara mark- nadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersätt- ningen får till en del lämnas i pengar. Härutöver gäller bland annat, med vissa undantag, att vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger femtio procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om förutsättningarna för andelsbyte är uppfyllda ska den mottagna andelen i det köpande företaget anses förvärvad för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avytt- rade andelen. Det fastställs således inte någon kapitalvinst vid andelsbytet. Ersättningen vid en avyttring som är ett led i ett förfarande om andelsbyte ska alltså vara marknadsmässig. Det bör därför vara tillåtet för en kontoinnehavare att förvärva ersättning i form av finansiella instrument som ett led i ett sådant förfarande. Liksom vid fusion och delning kan det före-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;komma att kontoinnehavaren har andelar som är föremål för andelsbyte dels på investerings- sparkontot, dels på ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. I sådana fall får, enligt samma modell som gäller för fusions- och delningsvederlag, inte större andel av den sammanlagda ersättningen som kontoinnehava- ren får vid ett andelsbyte överföras till investeringssparkontot än vad som svarar mot de avyttrade andelarna som förvaras på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Eftersom skatt på tillgångar på ett invester- ingssparkonto inte baseras på verkliga vinster eller förluster kan transaktioner mellan olika kontoinnehavares investeringssparkonton inte leda till skatteundandraganden genom att kontoinnehavarna tillämpar felaktig prissättning. Av denna anledning bör överföringar av inve- steringstillgångar som har förvärvats från en annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna på sitt investeringssparkonto vara tillåtna. Det gäller såväl förvärv genom onerösa som benefika fång. Av avsnitt 6.13.3.3 framgår dock att överföring av investeringstillgångar mellan två investeringssparkonton med olika innehavare i vissa fall ökar mottagarens kapitalunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt till utdelning i form av investeringstillgångar. Överföringar av tillgångar som har förvärvats på detta sätt bör vara tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;För att överföring av investeringstillgångar till ett investeringssparkonto ska få ske krävs utöver vad som ovan angivits om att tillgångarna ska ha förvärvats på visst sätt, att tillgångarna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de ovan redovisade situationerna. Orsaken till detta krav är att det annars eventu- ellt skulle vara möjligt att förvärva tillgångar och därefter invänta en värdeuppgång innan tillgång- arna överförs till investeringssparkontot. Till- gångarna skulle därefter kunna avyttras på inve- steringssparkontot utan att värdeuppgången, som uppstått innan tillgångarna förtecknades på kontot, beskattas som en kapitalvinst. Eftersom tillgångarna inte förvarats på ett investerings- sparkonto under tiden som värdet ökar kommer heller inte schablonbeskattning att ske. Genom att tillgångarna måste överföras i nära anslutning till förvärvet förhindras i hög utsträckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;eventuella möjligheter att kringgå beskattning genom att dröja med överföringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft4"&gt;har framfört att det är oklart om värdepapper som förvärvats på termin får överföras till investeringssparkontot. Advokatsamfundet pekar på att det i dessa fall rör sig om ett förvärv av aktier till en bestämd köpeskilling men med leverans i framtiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;Ett terminavtal är ett avtal i vilket parterna kommer överens om överlåtelse av viss vara vid en bestämd tidpunkt i framtiden och till ett pris som bestäms vid avtalets ingående. Termins- avtalet innefattar en skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet vid den överenskomna tidpunkten. För det fall att terminsavtalet fullföljs genom leverans innebär det för köparen av en termin att denne på slutdagen ska köpa den underliggande tillgången för det avtalade priset. Enligt regeringens uppfattning är det först när termins- avtalet fullföljs genom leverans som det faktiskt förvärvet av den underliggande tillgången sker. För att den underliggande tillgången ska få överföras till investeringssparkontot på vilket terminen förvarades krävs, utöver att den överförs till kontot i samband med förvärvet, att tillgången har förvärvats på sådant sätt som har angivits ovan under förevarande rubrik. Det vill säga att kontoinnehavaren har förvärvat till- gången t.ex. på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform, eller från investeringsföretaget som vid förvärvet förde investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar får förvaras på ett investeringssparkonto under maximalt trettio dagar, se avsnitt 6.13.2.17. Det är inte uteslutet att kontoinnehavaren under denna period på grund av innehavet av sådana tillgångar förvärvar andra finansiella instrument som är investerings- tillgångar. I de säkerligen sällsynta fall detta inträffar får det förutsättas att innehavaren har kännedom om eventuella transaktioner i företa- get som kan ge upphov till förvärv för delägarna. Innehavaren kan då agera genom att exempelvis avföra tillgångarna som omfattas av ägarbegräns- ningen eller de kvalificerade andelarna från inve- steringssparkontot innan förvärvet sker. Detta måste för övrigt också ske inom trettiodagarspe- rioden. Det kan i och för sig inte helt uteslutas att kontoinnehavaren inte är medveten om förvärv som sker på grund av innehav av en till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;gång som omfattas av ägarbegränsningen eller en kvalificerad andel. Mot bakgrund av detta anför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft4"&gt;att det finns en risk för att investeringssparkontot förlorar sin status som sådant konto utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavarens passivitet eller nonchalans. Regeringen bedömer dock sannolikheten för att något sådant inträffar som liten. Intresset av att så långt som möjligt hålla tillgångar som omfat- tas av ägarbegränsningen och kvalificerade ande- lar, och tillgångar som härrör från innehavet av sådana tillgångar, borta från investeringsspar- kontot bör ha företräde framför risken för att ett investeringssparkonto upphör av nämnda anled- ning. Överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto vid sådana förvärv bör därför inte få ske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats direkt från emittenten vid en emission vars syfte är att tillgångarna ska bli investeringstill- gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, för- varas på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitte- rades. Om tillgångarna inom denna tidsfrist byter karaktär till investeringstillgångar får de dock, med stöd av andra bestämmelser i den föreslagna lagen, förvaras på investeringsspar- kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att kontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod som tillgångarna som mest får förvaras på inve- steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av innehavet förvärvar andra finansiella instrument som är investeringstillgångar. Om så ändå sker bör de förvärvade tillgångarna inte få överföras till investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Andra överföringar av investeringstillgångar från annan till kontoinnehavarens invester- ingssparkonto än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 13 § lagen om investeringssparkonto tas bestämmelser om överföring av investerings- tillgångar till ett investeringssparkonto in, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft310"&gt;Kontofrämmande tillgångar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto av någon annan än kontoinnehavaren bara i vissa situationer. Detta gäller om kontoinnehavaren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;har förvärvat tillgångarna från den som har emitterat dem om tillgångarna inom trettio dagar från emissionen avses bli upptagna på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform. Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalificerade andelar som har förvärvats på detta sätt får dock inte överföras till ett investerings- sparkonto. Överföringar av kontofrämmande tillgångar får också ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgångarna från den som har emitterat tillgångarna om förvärvet avsåg teck- ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument och om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förva- rades på investeringssparkontot. Sådana överfö- ringar får också ske vid kontoinnehavarens förvärv från övertagande bolag om tillgångarna avsåg ersättning till aktieägarna vid en fusion eller delning av aktiebolag och om tillgångarna förvärvades på grund av aktier som vid förvärvet förvarades på kontot, från köpande företag om förvärvet var ett led i ett förfarande om andels- byte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot eller genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringsspar- kontot. I likhet med vad som gäller överföring av investeringstillgångar får kontofrämmande tillgångar överföras till ett investeringssparkonto enbart om överföringen sker i samband med att tillgångarna förvärvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft65"&gt;Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats på grund av tillgångar som omfattas av ägar- begränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringsspar- konto får inte överföras till investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft112"&gt;Andra överföringar av kontofrämmande till- gångar till investeringssparkontot av någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Se avsnitt 6.13.2.12.1 för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft305"&gt;Sveriges advokatsamfunds &lt;SPAN class="ft270"&gt;synpunkter. Advokat- samfundet anför bland annat att innehavare av kvalificerade andelar inte alltid har kännedom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;om eventuella transaktioner i bolaget som kan förväntas ge upphov till förvärv för andelsägarna. Den föreslagna regleringen kan därför tänkas leda till att en otillåten överföring av ett finansi- ellt instrument till investeringssparkontot sker och att investeringssparkontot därmed upphör utan att detta kan tillskrivas kontoinnehavaren som dennes passivitet eller nonchalans. Advokatsamfundets synpunkter bemöts i avsnitt 6.13.2.12.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;En utgångs- punkt för investeringssparkonto är att denna sparform ska avse sparande i investeringstill- gångar. Av praktiska skäl är det dock nödvändigt att i vissa fall tillåta överföring av kontofräm- mande tillgångar från annan till ett investerings- sparkonto. Det rör sig om överföringar i samband med förvärv av kontofrämmande tillgångar som dels inom en viss period kan förväntas bli investeringstillgångar, dels härrör från vissa typer av förvärv av kontoinnehavaren som denne inte har tagit initiativet till. I det följande redogörs för vilka slags förvärv som innebär att kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Överföring till ett investeringssparkonto i samband med förvärv av finansiella instrument som har emitterats i syfte att de ska bli invester- ingstillgångar i den bemärkelsen att de avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform bör få ske under två förutsätt- ningar. Den första förutsättningen bör vara att tillgångarna ska förvärvas från den som har emitterat dem och den andra förutsättningen bör vara att avsikten ska vara att tillgångarna ska bli föremål för handel på nämnd marknadsplats inom en viss tid från emissionen. Tidsfristen måste vara tillräckligt lång för att handeln med de emitterade tillgångarna ska hinna komma igång. Det föreslås att tillgångar som har förvär- vats från emittenten och som avses bli invester- ingstillgångar senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades får överföras. Detta innebär t.ex. att aktier som kontoinnehavaren har förvärvat från det emitterande bolaget får överföras till dennes investeringssparkonto om syftet med emissionen är att aktierna inom den angivna tidsfristen ska tas upp till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Även obligationer eller andra skuldförbindelser som har förvärvats direkt från den som har gett ut dem får överföras om syftet med utgivningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;är att de senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades ska tas upp till handel på en sådan marknadsplats. Obligationer som för- värvas direkt från den som har emitterat dem utgör alltid kontofrämmande tillgångar, oavsett om liknande eller identiska obligationer redan är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Nyemitterade kontofräm- mande tillgångar som omfattas av ägarbegräns- ningen i 7 § första stycket lagen om invester- ingssparkonto eller är kvalificerade andelar bör dock inte få överföras till kontot även om nyss nämnda förutsättningar är uppfyllda. Som fram- går av avsnitt 6.13.3.3 finns det skattemässiga skäl för att så långt som möjligt begränsa rätten att förvara sådana tillgångar på ett investerings- sparkonto. Eftersom dessa tillgångar även fortsättningsvis skulle vara kontofrämmande även om de blev föremål för handel på avsedd marknadsplats finns det ingen anledning att tillåta att de överförs till ett investeringsspar- konto i dessa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Ett aktiebolag kan välja att tilldela aktieägarna finansiella instrument som ett led i vissa trans- aktioner i bolaget. En enskild aktieägare har inte nödvändigtvis kännedom om ett sådant beslut förrän de tilldelade instrumenten förs över till dennes konto. Vid en nyemission är det t.ex. vanligt att aktieägarna ges företrädesrätt till de nya aktierna genom att de av bolaget erhåller teckningsrätter som ger rätt att teckna nya aktier till ett bestämt pris. På samma sätt är det vanligt vid fondemission att aktieägarna tilldelas fond- aktierätter som ger rätt till fondaktier och vid s.k. riktade återköp av aktier erhåller aktieägarna vanligtvis säljrätter i förhållande till sina innehav som ger rätt att avyttra aktier till bolaget till ett visst återköpspris. Denna typ av finansiella instrument är inte föremål för någon slags handel förrän tidigast efter det att de har tillde- lats aktieägarna. När sådana finansiella instrument överförs från den som har emitterat tillgångarna till aktieägarna är de vid själva överföringen således normalt kontofrämmande tillgångar. Det bör vara tillåtet att överföra teck- ningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och liknande finansiella instrument till ett inve- steringssparkonto när de förvärvats på grund av innehav av andra finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto. Sådana finansiella instrument som har förvärvats på grund av innehav av finansiella instrument som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;inte förvaras på ett investeringssparkonto får således inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att aktiebolag även kan genomföra t.ex. nyemis- sioner utan utgivande av teckningsrätter. Om aktierna i bolaget redan innan nyemissionen var föremål för handel på sådan marknadsplats som krävs för att aktierna ska betraktas som inve- steringstillgångar ska även de nyemitterade akti- erna, som alltså förvärvas direkt från bolaget utan utnyttjande av en utgiven teckningsrätt, betraktas som investeringstillgångar. Det är alltså bestämmelserna om överföring av investerings- tillgångar som är tillämpliga i dessa fall. Aktier som är kontofrämmande tillgångar som har för- värvats vid en nyemission utan utgivande av teckningsrätter bör inte få överföras till ett inve- steringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;En innehavare av aktier i ett bolag som upplö- ses genom fusion eller delning har inte alltid deltagit i, eller varit medveten om, beslutet som ledde fram till upplösningen. Det kan vara så att innehavaren först när denne tilldelas fusions- eller delningsvederlag blir medveten om detta förhållande. Man kan därför inte utgå från att en kontoinnehavare som innehar aktier i ett bolag som upplöses genom fusion eller delning har möjlighet att anvisa att vederlag i form av kontofrämmande tillgångar inte ska överföras till investeringssparkontot utan ska placeras utanför detta konto. Av denna anledning bör överföring av kontofrämmande tillgångar kunna ske till ett investeringssparkonto om de har förvärvats som fusions- eller delningsvederlag. Vid förvärv av fusions- och delningsvederlag i form av konto- främmande tillgångar bör gälla, på samma sätt som för vederlag i form av investeringstillgångar, att bara så stor del av kontoinnehavarens andel av vederlaget som härrör från aktier som har förvarats på investeringssparkontot bör få överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Mottagna andelar som förvärvas som ett led i ett förfarande om andelsbyte enligt IL bör få överföras till investeringssparkontot även om de är kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan ge innehavaren rätt till utdelning i form av andra finansiella instru- ment som är kontofrämmande tillgångar. Sådan utdelning bör kunna överföras till investerings- sparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;För att överföring av kontofrämmande till- gångar till ett investeringssparkonto ska få ske&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;krävs utöver vad som ovan angivits att tillgång- arna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de ovan redo- visade situationerna. Orsaken till detta krav är att det annars eventuellt skulle vara möjligt att förvärva tillgångar och därefter invänta en värde- uppgång innan tillgångarna överförs till inve- steringssparkontot. Problematiken beskrivs ytterligare i ovanstående avsnitt om överföring av investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den tret- tionde dagen från det att de först förvarades på investeringssparkontot i denna egenskap, se avsnitt 6.13.2.17. Det skulle kunna inträffa att kontoinnehavaren under denna period på grund av innehavet av sådana tillgångar förvärvar andra kontofrämmande tillgångar. Det får i dessa fall normalt förutsättas att innehavaren har känne- dom om eventuella transaktioner i företaget som kan ge upphov till förvärv för andelsägarna. Innehavaren kan då agera genom att exempelvis avföra tillgångarna från investeringssparkontot innan förvärvet sker. Detta måste ju för övrigt också ske inom trettiodagarsperioden. Finansi- ella instrument som härrör från tillgångar som avses i detta stycke och som förvaras på ett inve- steringssparkonto bör hållas utanför kontot. Överföring av kontofrämmande tillgångar till investeringssparkontot vid förvärv på grund av tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen eller kvalificerade andelar bör därför inte få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som har förvär- vats direkt från emittenten vid en emission vars syfte är att tillgångarna ska bli investeringstill- gångar får, enligt 18 § i den föreslagna lagen, förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Om tillgångarna inom denna tids- frist byter karaktär till investeringstillgångar får de dock, med stöd av andra bestämmelser i den föreslagna lagen, förvaras på investeringsspar- kontot tills vidare. Det är mycket osannolikt att kontoinnehavaren under den sextiodagarsperiod som tillgångarna som mest får förvaras på inve- steringssparkontot med stöd av 18 § på grund av innehavet förvärvar andra kontofrämmande tillgångar. Om så ändå sker bör de förvärvade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;tillgångarna inte få överföras till investerings- sparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Andra överföringar av kontofrämmande till- gångar från annan till kontoinnehavarens investeringssparkonto än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 14 § lagen om investeringssparkonto tas bestämmelser om överföring av konto- främmande tillgångar till ett investeringsspar- konto in, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Överföring efter överlåtelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Överföring av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto till någon annan än kontoinnehavaren efter försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångarna får ske i vissa situationer. Detta gäller investeringstillgångar om de har överlåtits på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform. Det gäller vidare överlåtelse av andelar i en inve- steringsfond på så sätt att fondandelarna löses in i fonden och överlåtelse av tillgångar, såväl inve- steringstillgångar som kontofrämmande till- gångar, om de har överlåtits till den som har emitterat tillgångarna, överlåtelse av tillgångar till investeringsföretaget som vid överlåtelsen förde investeringssparkontot, till budgivaren om avytt- ringen var ett led i ett offentligt uppköpserbju- dande, till köpande företag om avyttringen var ett led i ett förfarande om andelsbyte eller till majoritetsaktieägaren i ett bolag om avyttringen var ett led i ett förfarande om inlösen av minori- tetsaktier i samma bolag. Investeringstillgångar som har överlåtits till en annan kontoinnehavare får även överföras till dennes investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft65"&gt;Investeringstillgångar får överföras från ett investeringssparkonto till förvärvarens invester- ingssparkonto i samband med arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse. Kontofrämmande tillgångar som har överlåtits på sådant sätt får överföras från ett investerings- sparkonto till ett konto som inte är ett invester- ingssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft112"&gt;Andra överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto till någon annan än kontoinnehavaren får inte ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p939 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att den särskilda regleringen om överföring av tillgångar till annan enligt förslaget ska knytas till det civil- rättsliga begreppet överlåtelse genom försäljning, byte eller liknande överlåtelser i stället för den skattemässiga termen avyttring. Far erinrar om att 44 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte eller liknande överlåtelse av tillgångar, dvs. lydelsen är den- samma som i 22 § förslaget om lag om inve- steringssparkonto. Att det skulle föreligga några skillnader i tillämpningsområdet är därför svårt att förstå. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att enligt förslaget får investeringstillgångar överfö- ras till annan efter överlåtelse genom arv och gåva bara om förvärvaren, t.ex. arvtagaren, också har ett investeringssparkonto. Advokatsamfun- det anser att det vore olyckligt att införa en reglering som tvingar en arvtagare att skaffa sig ett investeringssparkonto alternativt leder till en tvångsförsäljning av arvlåtarens egendom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1298 ft69"&gt;Allmänt om överlåtelse av tillgångar på ett inve- steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;För att säkerställa att överlåtelser i form av försäljning, byte och liknande överlåtelser av finansiella instrument på ett investeringsspar- konto sker till ett pris som motsvarar instru- mentens marknadsvärde måste rätten att över- föra sådana tillgångar från kontot begränsas. Denna begränsning bör utformas på samma sätt som begränsningen avseende överföring efter förvärv av tillgångar, dvs. finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto får bara överföras från kontot till annan än konto- innehavaren i samband med vissa överlåtelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft65"&gt;I 44 kap. 3 § IL definieras termen avyttring av tillgångar som försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Det finns en omfattande rättspraxis om när avyttring anses föreligga enligt IL. Vissa situationer som civilrättsligt torde vara att anse som byte har enligt rätts- praxis inte ansetts vara det i den mening som avses i 44 kap. 3 § IL. Till exempel har Regeringsrätten (numer Högsta förvaltnings- domstolen) i rättsfallet RÅ 84 1:1 funnit att om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ett aktiebolag låter innehavare av &lt;NOBR&gt;A-aktier&lt;/NOBR&gt; byta ut dessa mot &lt;NOBR&gt;B-aktier&lt;/NOBR&gt; anses detta byte inte vara någon kapitalvinstgrundande avyttring, vare sig utbytet sker med stöd av bestämmelserna i bolagsordningen enligt 4 kap. 6 § sista stycket aktiebolagslagen (2005:551), s.k. omvandling, eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Inkomstskattelagens definition av avyttring och tillämpningsområdet för denna term passar inte in i den systematik som bör gälla för över- föring som är en följd av överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto. Rätten att överföra finansiella instrument från ett investeringssparkonto är knuten till att instrumenten har överlåtits i vissa situationer. Denna reglering blir inte tillämplig på situationer när det inte anses ha skett någon överlåtelse, eller avyttring med IL:s terminologi. Exempelvis skulle överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto i samband med de fall av utbyte av aktier m.m. som i praxis inte har ansetts utgöra avyttring enligt 44 kap. 3 § IL inte omfattas av denna reglering. Därmed skulle de finansiella instrumenten inte kunna överföras från kontot i sådana fall om avyttring i den mening som avses i den bestämmelsen skulle tillämpas i lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;På grund av det anförda bör rätten att över- föra tillgångar från ett investeringssparkonto knytas till det civilrättsliga begreppet överlåtelse genom försäljning, byte och liknande överlåtel- ser, i stället för den skatterättsliga termen avytt- ring. Såsom &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;konstaterar definieras den senare termen visserligen som försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar, men som visats ovan överensstämmer den skatterättsliga innebörden av termen inte alltid med den civil- rättsliga. Överlåtelse i förhållande till invester- ingssparkonto ska inte ha samma betydelse och tillämpningsområde som den skatterättsliga termen avyttring. Överlåtelse i lagen om inve- steringssparkonto ska i stället tolkas strikt civil- rättsligt och alltså inte tolkas mot bakgrund av den praxis som finns beträffande den skatte- rättsliga termen avyttring. Det hindrar förstås inte att termerna i de allra flesta situationer kommer att ha samma innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft5"&gt;Överföring efter försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft86"&gt;Merparten av fysiska personers överlåtelser av investeringstillgångar genom försäljning, byte och på liknande sätt, andelar i investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft4"&gt;undantagna, sker på en reglerad marknad. Som redogjorts för under avsnitt 6.13.2.7 är regleringen av dessa marknader sådan att det är osannolikt att förvärv, och därmed även över- låtelser, kan ske till ett pris som avviker från marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför få överföra investeringstillgångar om över- föringen sker i samband med överlåtelser på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Handelsplattformar lyder inte under samma omfattande reglering som reglerade marknader. Med hänsyn till den reglering i övrigt som finns inom EES som gäller generellt vid förvärv och överlåtelse av finansiella instrument som syftar till att motverka transaktioner som inte sker till marknadspriset, se avsnitt 6.13.2.7, gäller dock att det även på handelsplattformar är osannolikt att överlåtelser sker till ett pris som avviker från marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför få överföra investeringstillgångar om överfö- ringen sker i samband med överlåtelser på en handelsplattform. Detta gäller dock inte, av samma skäl som anges i avsnitt 6.13.2.7, till- gångar som överlåts på en marknadsplats utanför EES som motsvarar en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft4"&gt;Vad gäller möjligheten att överföra konto- främmande tillgångar i samband med överlåtelse bör de på grund av risken för felprissättning inte få, förutom i de situationer som nämns nedan, överföras i samband med överlåtelser direkt till en fysisk eller juridisk person. Det betyder att kontoinnehavarens möjlighet att överföra kontofrämmande tillgångar i samband med överlåtelser är starkt begränsad. Som framgår av avsnitt 6.13.2.14 har kontoinnehavaren dock rätt att avföra sådana tillgångar från investeringsspar- kontot för förvaring på ett annat eget konto än ett investeringssparkonto. Från detta konto kan tillgångarna överföras utan de begränsningar som följer av lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;En innehavare av andelar i en investeringsfond kan förutom att överlåta andelarna genom försäljning eller byte, överlåta dem på så sätt att de löses in i fonden. Som anges i avsnitt 6.13.2.12.1 beräknas värdet av andelarna utifrån fondens värde när det fondbolag, utländska förvaltningsbolag eller värdepappersinstitut som förvaltar fonden (nedan används beteckningen fondbolag för alla slags bolag som förvaltar investeringsfonder) löser in dem och en sådan överlåtelse sker således inte till ett pris som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t156"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=22px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=111px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=51px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=46px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=82px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=289px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;fondbolagen bestämmer skönsmässigt. Konto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genom andelsbyte. Ett andelsbyte förutsätter att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;innehavarens överföring av fondandelar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;säljaren överlåter andelar till det köpande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;samband med överlåtelse som innebär att ande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;företaget. Det bör därför vara tillåtet att överföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;larna löses in i fonden bör därför få ske.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;finansiella instrument, såväl investeringstill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Det torde inte finnas någon anledning för t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gångar som kontofrämmande tillgångar, till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ett aktiebolag att förvärva aktier i det egna bola-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;köpande företag i samband med överlåtelse som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;get till ett pris som inte överensstämmer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;är ett led i ett förfarande om andelsbyte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;marknadsvärdet. En kontoinnehavare bör därför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;I 22 kap. aktiebolagslagen finns bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;få överföra såväl investeringstillgångar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om inlösen av minoritetsaktier. En aktieägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontofrämmande tillgångar som har överlåtits&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som innehar mer än nio tiondelar av aktierna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;direkt till den som har emitterat dem.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ett aktiebolag (majoritetsaktieägare) har rätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Av samma skäl som det bör vara tillåtet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överföra investeringstillgångar i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ende aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förvärv från investeringsföretaget som för inve-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;att få sina aktier inlösta av majoritetsaktieägaren.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;steringssparkontot, bör det vara tillåtet att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Även om aktierna förvaras på ett investerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överföra finansiella instrument vid överlåtelse till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sparkonto och oavsett om de är investeringstill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;detta företag. Det gäller såväl investeringstill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gångar eller kontofrämmande tillgångar bör de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gångar som kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kunna överföras till majoritetsaktieägaren i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;I lagen (2006:451) om offentliga uppköpser-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bolag om överföringen sker i samband med en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bjudanden på aktiemarknaden finns bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överlåtelse som är ett led i ett förfarande om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ser om offentliga uppköpserbjudanden avseende&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inlösen av minoritetsaktier i samma bolag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;aktier. Lagen har tillkommit som en del i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Som nämns i avsnitt 6.13.2.12.1 bör det vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;genomförandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td280"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;Europaparlamentets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillåtet att överföra investeringstillgångar som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;har förvärvats genom såväl onerösa som benefika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td376"&gt;&lt;P class="p896 ft4"&gt;uppköpserbjudande.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;offentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;fång inom investeringssparkontosystemet. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppköpserbjudande avses ett offentligt erbju-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;innebär att det även bör vara tillåtet att överföra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dande till innehavare av aktier som har getts ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sådana tillgångar i samband med överlåtelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inom detta system. Däremot bör inte överföring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av kontofrämmande tillgångar till en annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;vissa situationer finns en budplikt för en aktie-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontoinnehavare för förvaring på dennes inve-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ägare, dvs. en skyldighet att lämna ett offentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;steringssparkonto i samband med överlåtelse få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppköpserbjudande avseende resterande aktier i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ske. Utgångspunkten är att kontofrämmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;bolaget. Budgivaren, dvs. den som lämnar ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillgångar får förvaras på ett investeringsspar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;offentligt uppköpserbjudande, är skyldig att ingå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;konto bara i vissa undantagssituationer. Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ett kontrakt med marknadsplatsen innan erbju-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;finns ingen anledning att låta överföring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;dandet lämnas, enligt vilket budgivaren åtar sig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kontofrämmande tillgångar inom investerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;att följa de regler och underkasta sig de sank-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;sparkontosystemet omfattas av dessa undantag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tioner som gäller för offentliga uppköpserbju-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Andra överföringar av finansiella instrument&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;danden på den marknadsplats där handeln sker.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som har överlåtits genom försäljning, byte och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Budgivaren ska dessutom inom fyra veckor från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;liknande överlåtelse från ett investeringsspar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;erbjudandet upprätta en erbjudandehandling och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;konto till annan än de som nämns under denna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ansöka om Finansinspektionens godkännande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rubrik bör inte få ske.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den. Den som innehar aktier på ett investerings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr30 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft194"&gt;Överföring efter överlåtelse genom arv, testamente,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft311"&gt;sparkonto som är föremål för ett offentligt upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;köpserbjudande bör kunna acceptera erbjudan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;gåva, bodelning och liknande överlåtelser av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;det, överlåta aktierna och överföra dem till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;tillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;budgivaren. Detta gäller oavsett om aktierna är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Vid förvärv av tillgångar genom arv, testamente,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;investeringstillgångar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p84 ft4"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td297"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;kontofrämmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;gåva, bodelning eller på liknande sätt inträder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillgångar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förvärvaren enligt huvudregeln i IL i den tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p36 ft4"&gt;I avsnitt 6.13.2.12.1 redogörs för bestämmel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ägarens skattemässiga situation (44 kap. 21 §).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;serna i IL om andelsbyte. Där nämns att över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Vid förvärv av finansiella instrument innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;föring bör kunna ske till investeringssparkontot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;detta i praktiken att förvärvaren övertar avyttra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td83"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td377"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;finansiella instrument som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;förvärvats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;rens anskaffningsutgift. En tanke bakom den nya&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031311x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;sparformen är att anskaffningsutgiften för till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska ha någon skattemässig betydelse och att kontoinnehavaren därför inte ska behöva hålla reda på anskaffningsutgiften. För att upprätthålla detta syfte bör det inte vara tillåtet att överföra investeringstillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto till annan i samband med överlåtelser genom arv, testamente, gåva, bodel- ning eller på liknande sätt om detta innebär att tillgångarna förs ut ur investeringssparkonto- systemet. Den föreslagna regleringen får, såsom konstateras av Sveriges advokatsamfund, till följd att den som genom benefikt fång förvärvar investeringstillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto antingen måste själv ha ett investeringssparkonto eller får finna sig i att i stället för själva tillgångarna få ersättningen som erhållits vid en försäljning av dem inom ramen för överlåtarens investeringssparkonto. Enligt regeringens bedömning är detta en acceptabel konsekvens för att upprätthålla syftet med den föreslagna regleringen, nämligen att finansiella instrument som är investeringstillgångar inte ska föras ut från den schablonbeskattade sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;I avsnitt 6.13.2.12.1 anges att investeringstill- gångar får överföras till investeringssparkontot om de har förvärvats genom benefika, eller onerösa, fång från en annan kontoinnehavare som förvarar tillgångarna på ett investerings- sparkonto. Av detta följer att det även bör vara tillåtet att överföra investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt från kontot till förvärvarens konto om tillgångarna förs över direkt till förvärvarens investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;En utgångspunkt för regleringen av invester- ingssparkontot är att bara investeringstillgångar får förvaras på ett sådant konto. I vissa undan- tagsfall får dock kontofrämmande tillgångar överföras till och, under en övergångsperiod, förvaras på kontot. Det finns ingen anledning att tillåta att kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom en benefik överlåtelse förs över till ett annat investeringssparkonto. Däremot bör sådana tillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse få överföras till ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft86"&gt;Andra överföringar av finansiella instrument från ett investeringssparkonto till annan i samband med arv, testamente, gåva, bodelning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;och liknande överlåtelser än de som nämns under denna rubrik bör inte få ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I 22, 24 och 25 §§ lagen om investeringsspar- konto tas bestämmelser om överföring av över- låtna finansiella instrument från ett investerings- sparkonto in, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft307"&gt;Överföring av finansiella instrument mellan egna konton&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;En kontoinnehavare får överföra investeringstillgångar som kontoin- nehavaren själv äger till ett eget investeringsspar- konto och sådana tillgångar från ett eget inve- steringssparkonto till ett annat eget investerings- sparkonto. En kontoinnehavare får även över- föra kontofrämmande tillgångar från ett eget investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;En kontoinnehavare får inte göra andra över- föringar av finansiella instrument från ett eget investeringssparkonto till andra egna konton eller till ett eget investeringssparkonto från andra egna konton än de nu nämnda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att investeringstillgång- arna som en kontoinnehavare får överföra till ett eget investeringssparkonto måste ägas av kontoinnehavaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft269"&gt;anför att förslaget inte ger möjlighet att överföra investeringstillgångar från investeringsspar- kontot till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. Advokatsamfundet anser inte att det bör finnas en sådan begränsning. På samma sätt som en tillgång anses avyttrad för marknadsvärdet när den förs till investerings- sparkontot bör den kunna anses förvärvad för marknadsvärdet när den förs från investerings- sparkontot. Det enda sättet för en person som vill avbryta schablonbeskattningen för ett visst värdepapper är enligt förslaget att sälja värde- papperet som finns på investeringssparkontot för att därefter återköpa samma värdepapper för förvaring på ett vanligt värdepapperskonto. Båda transaktionerna medför transaktionskostnader utan motsvarande nytta. &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksför-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;bund &lt;/SPAN&gt;anser att det bör stå den enskilde fritt att avgöra i vilken utsträckning innehavda finansiella instrument ska vara registrerade på ett invester- ingssparkonto eller ett vanligt konto. Under förutsättning att den skattemässiga anskaff- ningsutgiften sätts till marknadsvärdet dagen för omregistrering uppstår inte heller några konse- kvenser i skattehänseende. Innebörden av det remitterade förslaget leder endast till att konto- innehavare först avyttrar det aktuella finansiella instrumenten på investeringssparkontot och därefter tar ut likvida medel motsvarande köpe- skillingen för att slutligen förvärva det finansiella instrumentet i fråga. Ett sådant tillvägagångssätt leder till ökade kostnader i form av courtage m.m. och får ändå till konsekvens att tillgångar inom investeringssparkontot flyttas utanför den sfär som investeringssparkontot utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;En utgångs- punkt för investeringssparkontot är att sparande i denna sparform ska ske i investeringstillgångar. Följaktligen får överföring av investeringstill- gångar ske från annan till den förvärvande kontoinnehavarens investeringssparkonto under de förutsättningar som framgår av avsnitt 6.13.2.12.1. Det bör även vara tillåtet för en kontoinnehavare att överföra sådana tillgångar som förvaras på ett annat konto som denne är innehavare av. Detta bör gälla oavsett om tillgångarna förvaras på ett annat invester- ingssparkonto som innehas av samma person eller ett annat konto som inte är ett investerings- sparkonto men som har samma innehavare. Rätten att överföra finansiella instrument till ett eget investeringssparkonto bör bara avse tillgångar som kontoinnehavaren själv äger. Även om det vid dessa överföringar är fråga om tillgångar som inför överföringen inte byter ägare framgår av avsnitt 6.13.3.7 att en överfö- ring från ett eget konto som inte är ett invester- ingssparkonto till ett investeringssparkonto inkomstskatterättsligt ses som en avyttring. Eventuell vinst eller förlust som denna skatte- rättsliga avyttring leder till ska tas upp till beskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft4"&gt;Eftersom kontofrämmande tillgångar som huvudregel inte får förvaras på ett investerings- sparkonto bör det inte vara tillåtet att överföra kontofrämmande tillgångar från ett annat eget konto, oavsett om det handlar om ett invester- ingssparkonto eller inte, till ett investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Inom ramen för investeringssparkontosyste- met existerar inte latenta kapitalvinster och anskaffningsutgiften har ingen skattemässig betydelse. Det bör därför vara möjligt att överföra investeringstillgångar från ett invester- ingssparkonto till ett annat investeringsspar- konto med samma innehavare. Sådana överfö- ringar förutsätter att tillgångarna förs direkt mellan de två investeringssparkontona. Om avsikten är att tillgångarna ska överföras via ett konto utanför investeringssparkontosystemet är det inte fråga om en överföring mellan två inve- steringssparkonton och överföringen får därför inte genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Överföringar av investeringstillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto bör inte vara tillåtna. Ett framträdande syfte med förslaget att införa investeringssparkonto är att det ska innebära en förenkling för de som innehar ett investeringssparkonto och även för det allmänna. En stor del av denna förenkling ligger i att anskaffningsutgiften för tillgångarna på kontot normalt är utan skattemässig bety- delse. Om det skulle vara möjligt för kontoinne- havaren att överföra finansiella instrument från investeringssparkontot till ett annat eget konto som omfattas av den konventionella beskatt- ningen får anskaffningsutgiften för tillgångarna betydelse vid en framtida avyttring. Det krävs i så fall, såsom &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;har påpekat, en särskild regel om vilken anskaffningsutgift till- gångarna ska anses ha när de lämnar den schablonbeskattade sfären. Detta skulle ytterli- gare komplicera regleringen. Regeringen delar därför promemorians bedömning att kontoin- nehavaren inte ska ha rätt att överföra invester- ingstillgångar från investeringssparkontot till ett annat eget konto som inte är ett investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Beträffande kontofrämmande tillgångar får de inte förvaras på ett investeringssparkonto annat än under en övergångsperiod. En kontoinneha- vare bör kunna välja att behålla äganderätten till kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Därför bör det vara möjligt för kontoinnehavaren att i stället för att t.ex. sälja sådana tillgångar och överföra dem till förvärvaren, överföra dem till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;I 12 och 21 §§ lagen om investeringssparkonto regleras under vilka förutsättningar en konto- innehavare får överföra finansiella instrument mellan ett investeringssparkonto och andra egna konton, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft307"&gt;Ersättning vid förvärv av finansiella instrument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;tillgångar. Bestämmelserna om överföring av finansiella instrument från investeringssparkon- tot till annan måste därför beaktas vid sådan betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;I 15 § lagen om investeringssparkonto regleras med vilka tillgångar finansiella instrument som ska överföras till ett investeringssparkonto ska betalas, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Förvärv av finansiella instrument som ska överföras till ett invester- ingssparkonto ska betalas med tillgångar som förvaras på investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft281"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kapitalun- derlaget som ligger till grund för beräkningen av schablonintäkten beräknas bland annat efter marknadsvärdet av tillgångarna på invester- ingssparkontot vid ingången av varje kvartal under kalenderåret. För att undvika att kapital- underlaget minskas genom att tillgångar säljs före kvartalsskiftet och köps tillbaka till kontot efter kvartalsskiftet är det nödvändigt att inbe- talningar till ett investeringssparkonto ökar kapitalunderlaget. Av samma anledning är det nödvändigt att förvärv av finansiella instrument som ska överföras till investeringssparkontot betalas med tillgångar, kontanta medel eller finansiella instrument, som förvaras på kontot. Om förvärv kunde betalas med tillgångar som förvaras utanför kontot skulle det vara möjligt att spara på ett investeringssparkonto utan att betala skatt. Detta skulle i så fall kunna ske genom att kontoinnehavaren överlåter finansiella instrument och tar ut kontanta medel från inve- steringssparkontot före varje kvartalsskifte och förvärvar och överför finansiella instrument till kontot efter varje kvartalsskifte, och betalar förvärven med tillgångar som inte förvaras på kontot. För att detta inte ska vara möjligt bör förvärv av finansiella instrument som ska överfö- ras till ett investeringssparkonto betalas med tillgångar som förvaras på kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft65"&gt;Om betalning sker med finansiella instrument ses detta samtidigt som en överlåtelse av dessa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1306 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.2.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft312"&gt;Ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid sådan överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett inve- steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; lagen om investeringssparkonto ska ersättning som lämnas i form av kontanta medel överföras direkt till investeringssparkontot. Detsamma gäller ersättning som lämnas i form av investeringstillgångar vid sådan överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett inve- steringssparkonto genom försäljning, byte och liknande överlåtelser som avses i 22 § första stycket samma lag. Ersättning i form av konto- främmande tillgångar får inte överföras till inve- steringssparkontot om tillgångarna inte har förvärvats enligt bestämmelserna om överföring från annan av kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft65"&gt;Ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringssparkonto som omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag får inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Ersättning i form av kontanta medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Vid överlåtelse av finansiella instrument kan ersättningen bestå i dels kontanta medel, dels finansiella instrument. Beträffande kontanta medel så föreslås att de fritt får sättas in på och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;tas ut från ett investeringssparkonto. Vissa inbetalningar av kontanta medel till kontot ska dock öka kapitalunderlaget. Det gäller t.ex. normalt om kontoinnehavaren betalar in kontanta medel på sitt investeringssparkonto, om inbetalningen inte sker via en överföring från ett annat investeringssparkonto. Inbetalning i form av ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto ska dock inte öka kapitalunderlaget om det är fråga om en överlåtelse i samband med vilken kontoinnehavaren får överföra de avytt- rade instrumenten till någon annan, se avsnitt 6.13.3.3. Nämnda undantag gäller dock inte för ersättning som avser överlåtelse av finansiella instrument direkt till en annan kontoinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;För att undvika oklarheter kring om en inbe- talning avser sådan ersättning som inte ska öka kontots kapitalunderlag, eller någon annan form av inbetalning som ska öka kapitalunderlaget, bör följande gälla: Ersättning i form av kontanta medel som, om den betalas in till investering- ssparkontot, inte ska öka detta kontos kapitalunderlag ska överföras direkt till detta konto. Kontoinnehavaren bör således först när ersättningen har betalats in till investeringsspar- kontot kunna disponera över denna. Denna begränsning bör inte gälla för ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringsspar- konto i form av kontanta medel som, om den betalas in till kontot, ska öka kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Ersättning i form av investeringstillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Finansiella instrument som förvaras på ett inve- steringssparkonto kan även överlåtas genom byte. Vid sådan överlåtelse får kontoinnehavaren andra finansiella instrument som ersättning. Av skäl som framgår av avsnitt 6.13.2.14 bör kontoinnehavaren inte få överföra inve- steringstillgångar från investeringssparkontot till ett annat eget konto som inte är ett inve- steringssparkonto. Inte heller när finansiella instrument på investeringssparkontot byts ut mot investeringstillgångar bör de senare få över- föras till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. Det vill säga vid över- låtelse i samband med vilken kontoinnehavaren får överföra de överlåtna instrumenten till annan, bör ersättning i form av investeringstillgångar överföras direkt till investeringssparkontot. För att det inte ska uppstå tveksamheter kring varifrån tillgångarna härrör bör inte heller sådan ersättning få överföras till ett annat eget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;investeringssparkonto än det från vilket de överlåtna tillgångarna förvarades. Ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investerings- sparkonto som utges i form av investerings- tillgångar ska därför överföras till detta konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;När en kontoinnehavare överlåter finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto måste han eller hon anses vara medveten om vilken typ av ersättning som förvärvaren ska utge. Kontofrämmande tillgångar bör så långt som möjligt hållas utanför ett investeringsspar- konto. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar bör därför inte få överföras till ett investeringssparkonto. Kontoinnehavaren får i stället anvisa en annan förvaring, t.ex. ett värde- papperskonto, för dessa tillgångar. Om de kontofrämmande tillgångarna har förvärvats på sådant sätt som avses i avsnitt 6.13.2.12.2 bör dock den som ska utge ersättningen få överföra denna till investeringssparkontot. Det innebär t.ex. att ersättning i form av kontofrämmande tillgångar vid en överlåtelse som är ett led i ett andelsbyte får överföras till överlåtarens inve- steringssparkonto, eftersom ersättningen kan ses som ett förvärv av kontofrämmande tillgångar från köpande företag som ett led i ett andelsbyte. Kontoinnehavaren kan i dessa situationer i stället välja att anvisa en annan förvaring av de konto- främmande tillgångarna som har lämnats som ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1307 ft41"&gt;Ersättning vid överlåtelse av tillgångar som inte schablonbeskattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft4"&gt;Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket i den föreslagna lagen om inve- steringssparkonto och kvalificerade andelar är inte föremål för schablonbeskattning även om de förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma gäller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag. Ersättning vid överlåtelse genom försäljning, byte eller på liknande sätt under den korta övergångsperiod som dessa tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto bör därför inte få överföras till investeringssparkontot. Det gäller såväl ersättning i form av kontanta medel som finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska inte heller scha- blonbeskattas. Av denna anledning kan det sägas vara systematiskt korrekt att avkastningen på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;sådana tillgångar inte får överföras direkt till den schablonbeskattade sfären. Som utvecklas närmare i avsnitt 6.13.2.19 utgör sådana till- gångar normalt tillgångar som varken kontoin- nehavaren eller investeringsföretaget känner till förvaras på kontot i strid med bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto. Bland annat av detta skäl är det inte lämpligt att investerings- sparkontot upphör på grund av den felaktiga förvaringen. Om avkastning på sådana tillgångar inte får överföras till ett investeringssparkonto finns det risk för att kontot i stället för att upp- höra på grund av felaktig förvaring upphör på grund av att ersättningen vid en överlåtelse av tillgångarna inte överförs i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om investeringssparkonto. Som nämns ovan föreslås som huvudregel gälla att ersättning vid överlåtelse av tillgångar på ett investeringssparkonto i form av kontanta medel ska överföras till kontot. Detsamma gäller ersättning i form av investeringstillgångar. Om varken kontoinnehavaren eller investeringsföre- taget känner till att tillgångarna förvaras på inve- steringssparkontot i strid med bestämmelserna, och att de därmed inte schablonbeskattas, känner de heller inte till att bestämmelsen om att ersättningen måste överföras till kontot inte gäller. Det är därför inte osannolikt att ersätt- ningen i den beskrivna situationen överförs till ett investeringssparkonto som, om detta skulle vara förbjudet, därmed upphör. Inte heller detta anser regeringen vara lämpligt. För att minimera risken för att investeringssparkonton upphör på grund av fel hänförliga till kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § lagen om investerings- sparkonto bör ersättningen, trots att den ska beskattas konventionellt, behandlas på samma sätt som för ersättning för kontofrämmande tillgångar som får förvaras på kontot enligt den paragrafen. Detta innebär att ersättning vid avyttring av sådana tillgångar i form av kontanta medel eller investeringstillgångar som huvud- regel ska överföras till investeringssparkontot medan ersättning i form av kontofrämmande tillgångar som huvudregel inte får överföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;I 23 § lagen om investeringssparkonto regleras hur ersättning vid överlåtelse av finansiella instrument på ett investeringssparkonto ska behandlas, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Förvaring av tillgångar på ett investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringstillgångar och kontanta medel får förvaras på ett investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Kontofrämmande tillgångar som förvärvats direkt från den som har emitterat tillgångarna och som senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades avses bli investeringstill- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Om sådana tillgångar inom den angivna sextiodagarsfristen övergår till att vara investeringstillgångar får de förvaras på investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Kontofrämmande tillgångar som var inve- steringstillgångar när de förvärvades eller som var kontofrämmande tillgångar när de förvär- vades, men som inte har förvärvats på sådant sätt att de som utgångspunkt enbart får förvaras på kontot under sextio dagar från emissionen, får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal under vilket tillgångarna blev konto- främmande respektive blev förtecknade på kontot. Om sådana tillgångar övergår till att vara investeringstillgångar får de förvaras på inve- steringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;För tillgångar som omfattas av ägarbegräns- ningen i 7 § första stycket lagen om invester- ingssparkonto och kvalificerade andelar gäller att de får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den trettionde dagen efter den dag då tillgångarna blev kontofrämmande eller blev förtecknade på kontot. Även om sådana tillgångar övergår till att klassificeras som andra tillgångar under den angivna trettiodagarsfristen ska de senast sista dagen av denna frist avföras från investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Kontofrämmande tillgångar ska avföras från ett investeringssparkonto senast sista dagen de får förvaras på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag får kontofrämmande tillgångar som var investeringstillgångar när de förvärvades eller som var kontofrämmande tillgångar när de förvärvades, men som inte har förvärvats på sådant sätt att de som utgångspunkt enbart får&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1311 ft4"&gt;förvaras på kontot under sextio dagar från emis- sionen, förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sextionde dagen efter den dag då tillgångarna blev kontofrämmande respektive blev förtecknade på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Euroclear Sweden AB &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att det möjligen bör skrivas in i lagen att investeringsföretaget får begränsa vilka värde- papper som får innehas på kontot. Om inve- steringsföretaget begränsar vilka värdepapper som får innehas på ett investeringssparkonto får detta inte anses strida mot reglerna i lagen om investeringssparkonto. &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att reglerna för vad som händer om kontofrämmande tillgångar hamnar på kontot är onödigt komplicerade. Den nya sparformen behöver inte göras mer komplicerad än det indi- viduella pensionssparandet som har visat sig klara sig väl utan dessa detaljer. &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankfö- reningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;framför att det är svårt såväl för investeringsfö- retag som kontoinnehavare att alltid exakt veta vad som gäller för finansiella instrument upptagna till handel på utländska marknadsplat- ser. Det kan vara så att felaktig information lämnas eller ingen information alls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft185"&gt;Tilläggspromemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överens- stämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;tillstyrker tilläggspromemorians förslag. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Bankföre- ningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;framför att en förlängning av tidsfristen förvisso kan bidra något till att öka chanserna att hitta kontofrämmande tillgångar, men grundproble- met kvarstår. Att avgöra om en viss marknads- plats utanför Europeiska ekonomiska samar- betsområdet är att betrakta som en motsvarighet till en reglerad marknad kan vara problematiskt. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget i tilläggsprome- morian. Skatteverket uppfattar det som att oavsett om fristen förlängs så måste invester- ingsföretagen ändå övervaka dessa konton betydligt oftare än vid varje kvartalsskifte. Till exempel får kontofrämmande tillgångar inte föras över till ett investeringssparkonto annat än i vissa angivna undantagssituationer. Vidare måste företagen löpande hålla reda på innehållet på kontot för att kunna lämna kontrolluppgift för begränsat skattskyldiga personer och hålla reda på om det ska innehållas preliminär skatt och kupongskatt på det som inte är tillåtet att förvara på kontot. Skatteverket anser att en utökad tidsfrist även innebär en större möjlighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;att utnyttja investeringssparkontot på ett inte avsett sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft4"&gt;De regler om förvaring av tillgångar på ett inve- steringssparkonto som föreslås i denna proposi- tion utgör tak för vilka tillgångar som får förva- ras på kontot och, för vissa slags tillgångar, under vilken period de får förvaras där. Precis som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;förespråkar står det investeringsföretaget fritt att ytterligare begränsa de slags tillgångar som får förvaras på invester- ingssparkontot, i vart fall finns det inga hinder för en sådan begränsning i den föreslagna lagen om investeringssparkonto. Det finns således i nämnda lag inga hinder mot att ett invester- ingsföretag t.ex. bara tillåter investeringar i vissa slags finansiella instrument eller på vissa marknadsplatser eller båda. Vidare finns inga hinder i lagen mot att parterna till avtalet om investeringssparkonto t.ex. kommer överens om att kontofrämmande tillgångar ska föras ut från investeringssparkontot mer skyndsamt än vad som föreslås i denna proposition. Regeringen anser inte att detta uttryckligen bör nämnas i lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft4"&gt;Regeringen anser att det finns ett värde i att den föreslagna lagen om investeringssparkonto klart anger under vilka förutsättningar olika slags tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto och vad som ska ske med tillgångar som inte får förvaras där annat än under en övergångsperiod. Det blir då tydliga spelregler för såväl kontoinnehavare som investeringsfö- retag. På så sätt minimeras risken för att olika kontoinnehavare behandlas olika i likartade situationer. Till skillnad från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fondbolagens före- ning &lt;/SPAN&gt;anser därför regeringen att det inte finns skäl att i mindre utsträckning reglera vad som händer om kontofrämmande tillgångar hamnar på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft5"&gt;Investeringstillgångar och kontanta medel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft4"&gt;En utgångspunkt för den nya sparformen inve- steringssparkonto är att den ska bestå av sparande i investeringstillgångar. Sådana till- gångar bör utan begränsning få förvaras på ett investeringssparkonto. Detsamma gäller för kontanta medel. Det är en förutsättning för att förslaget om investeringssparkonto ska fungera att sådana medel får förvaras på ett investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;sparkonto. Det kan tilläggas att kontanta medel normalt är, oavsett valuta, lätta att värdera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Kontofrämmande tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Av praktiska skäl är det inte möjligt att helt utesluta förvaring av kontofrämmande tillgångar på ett investeringssparkonto. Även när det i och för sig är praktiskt möjligt att hålla kontofräm- mande tillgångar utanför ett investeringsspar- konto är det inte alltid lämpligt att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som var inve- steringstillgångar när de förtecknades på ett investeringssparkonto och som under tiden de förvaras där byter karaktär bör få förvaras på kontot. Detta kan ske utan kontoinnehavarens vetskap och det vore därför olämpligt om dessa tillgångar inte fick förvaras på kontot under en begränsad tid. Det bör även vara tillåtet för en kontoinnehavare att på ett investeringssparkonto förvara kontofrämmande tillgångar som får överföras till ett investeringssparkonto. Som framgår av avsnitt 6.13.2.12.2 är det dels konto- främmande tillgångar som inom en viss period kan förväntas bli investeringstillgångar, dels tillgångar som härrör från vissa typer av förvärv som kontoinnehavaren inte har tagit initiativet till som får överföras till ett investeringsspar- konto. Kontofrämmande tillgångar bör dock bara få förvaras på ett investeringssparkonto under en övergångsperiod. Senast vid utgången av denna period ska kontofrämmande tillgångar avföras från kontot. De kontofrämmande till- gångarna kan antingen avföras och överföras till kontoinnehavarens eget konto som inte är ett investeringssparkonto eller, om de har överlåtits, avföras och överföras till annans konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft4"&gt;Teckningsrätter, fondaktierätter, säljrätter och liknande finansiella instrument som är konto- främmande tillgångar får överföras till ett inve- steringssparkonto om de har förvärvats från den som har emitterat tillgångarna och förvärvet grundas på tillgångar som förvaras på kontot. Kontofrämmande tillgångar får också överföras i samband med förvärv vid fusion, delning eller andelsbyte eller genom utdelning på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot. Gemen- samt för dessa förvärv, och därmed samman- hängande överföringar, är att de inte primärt styrs av kontoinnehavaren. Det är därför fullt möjligt att kontoinnehavaren inte är medveten om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot. Detta kan även vara fallet när investeringstillgångar som förvaras på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;ett investeringssparkonto har bytt karaktär till kontofrämmande tillgångar, vilket t.ex. kan ske om ett bolag avnoteras från en reglerad marknad eller en handelsplattform. Det är dessutom möjligt att inte heller investeringsföretaget vid själva överföringen eller vid det tillfälle när inve- steringstillgångar blir kontofrämmande till- gångar, utan först senare, uppmärksammar att kontofrämmande tillgångar förvaras på ett inve- steringssparkonto. De i detta stycke aktuella kontofrämmande tillgångarna bör omfattas av den nedan angivna huvudregeln för under vilken övergångsperiod kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft4"&gt;Schablonbeskattningen av tillgångar som för- varas på ett investeringssparkonto är inte utformad för att kunna hantera de värderings- problem som kan uppkomma i förhållande till kontofrämmande tillgångar. Det är därför ange- läget att de inte förvaras på ett investeringsspar- konto längre än nödvändigt. I promemorian föreslogs som huvudregel att kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto i högst 60 dagar från det att de först förva- rades på investeringssparkontot i denna egen- skap. Flera remissinstanser befarade dock att en så snäv tidsgräns skulle innebära en stor risk för att investeringssparkonton upphör på grund av att det inte uppmärksammas att kontofräm- mande tillgångar förvaras på kontona. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlarefö- reningen &lt;/SPAN&gt;framförde att det är svårt för inve- steringsföretagen att i alla fall ha kännedom om en tillgång är en investeringstillgång eller en kontofrämmande tillgång. Visserligen får det förutsättas att, vilket &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har anfört, investeringsföretaget kontinuerligt övervakar statusen på tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto som investeringstillgångar eller kontofrämmande tillgångar. Till exempel måste investeringsföretaget avgöra om avkast- ning från tillgångar på ett investeringssparkonto får eller måste överföras till kontot, om en viss tillgång får överföras till kontot osv. Men i de fall någon transaktion hänförlig till den aktuella tillgången inte sker kräver övriga bestämmelser i lagen om investeringssparkonto förutom bestämmelserna om förvaring av tillgångar på kontot inte att investeringsföretaget kontrollerar tillgångens status. Om t.ex. en investeringstill- gång avnoteras från den marknadsplats där den tidigare var föremål för handel och detta inte rapporteras till investeringsföretaget finns det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;därför en risk för att detta förhållande inte kommer till företagets kännedom förrän företa- get av någon annan anledning har anledning att kontrollera tillgångens status. Mot bakgrund härav anser regeringen att den frist som före- slogs i promemorian är för snäv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Vid varje kvartalsskifte ska investeringsföreta- get värdera tillgångarna på investeringssparkon- tot för att vid årets slut kunna beräkna schablon- intäkten, se avsnitt 6.13.3.4. För att kunna göra denna värdering måste investeringsföretaget rimligen kontrollera om ett finansiellt instru- ment som förvaras på investeringssparkontot är en investeringstillgång eller en kontofrämmande tillgång. Normalt bör denna information vara lättillgänglig för investeringsföretaget eftersom det får förutsättas att uppgifter om finansiella instrument som är föremål för handel på de tillåtna marknaderna är offentliga. Det kan tilläg- gas att det är upp till varje investeringsföretag att begränsa de marknadsplatser på vilka kontoin- nehavarna tillåts investera. Det innebär att ett investeringsföretag kan förbjuda investeringar på marknadsplatser från vilka företaget inte kan få tillförlitlig information. Vid varje kvartalsskifte bör således investeringsföretaget kunna känna till om en tillgång kan betraktas som en inve- steringstillgång eller som en kontofrämmande tillgång. Därefter bör kontoinnehavaren ha ytterligare en tid på sig att avföra de konto- främmande tillgångarna från kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås att kontofrämmande tillgångar som har överförts till ett investeringssparkonto i samband med ett förvärv som avses ovan, dvs. med stöd av 14 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–5,&lt;/NOBR&gt; eller som har bytt karaktär från investeringstillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto till och med den sexti- onde dagen efter utgången av det kvartal under vilket tillgångarna förtecknades på kontot respektive blev kontofrämmande. Till skillnad från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser regeringen att förslaget inte nämnvärt ökar risken för att ett invester- ingssparkonto utnyttjas på ett sätt som inte är avsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;För det fall att sådana kontofrämmande till- gångar som avses här byter karaktär till att klassificeras som investeringstillgångar bör frågan om de får förvaras på investeringsspar- kontot avgöras av bestämmelserna om invester- ingstillgångar, dvs. de får förvaras på kontot. Av avsnitt 6.13.2.19 framgår att ett investeringsspar- konto inte upphör enbart av den anledningen att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;de här aktuella kontofrämmande tillgångarna förvaras på investeringssparkontot längre än den ovan angivna tidsfristen. Även om karaktärsby- tet sker efter den tidsfrist inom vilken tillgång- arna ska avföras från investeringssparkonto bör tillgångarna få förvaras på kontot tills vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;När kontofrämmande tillgångar som avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform förvärvas och överförs till ett investeringssparkonto är det, till skillnad från ovan nämnda situationer, fråga om ett aktivt handlande från kontoinnehavarens sida. Konto- innehavaren får i dessa situationer förutsättas vara medveten om att denne förvärvar konto- främmande tillgångar, varför man i dessa situa- tioner kan ställa höga krav på att tillgångarna snabbt tas ut från investeringssparkontot om de inte övergår till att vara investeringstillgångar. Avsikten med nu aktuella tillgångar är att de ska tas upp till handel inom trettio dagar från den dag då de emitterades. Om så inte sker bör kontoinnehavaren ha ytterligare en tid på sig att avföra tillgångarna från kontot. Det föreslås därför att sådana tillgångar får förvaras på inve- steringssparkontot enligt bestämmelserna om investeringstillgångar, dvs. tills vidare, om handeln kommer igång senast den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Annars måste tillgångarna avföras från kontot senast denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Beträffande kontofrämmande tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller som är kvalificerade andelar bör kontoinneha- varen vara medveten om att förvärv av sådana tillgångar har skett eller att tillgångar som förva- ras på ett investeringssparkonto övergår till att klassificeras som sådana tillgångar. Detta på grund av att klassificeringen som tillgång som omfattas av ägarbegränsningen bygger på att kontoinnehavaren eller närstående till denne har ett stort inflytande i företaget som har gett ut tillgången respektive klassificeringen som kvali- ficerad andel bygger på innehavarens eller närståendes aktivitet i utgivande företag. På grund av detta bör rätten att förvara sådana till- gångar på ett investeringssparkonto vara mer begränsad än vad som gäller för övriga konto- främmande tillgångar. Det föreslås att här aktu- ella tillgångar ska avföras från kontot inom tret- tio dagar från det att de omfattades av ägar- begränsningen eller blev kvalificerade andelar eller, om de var sådana tillgångar redan vid för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;värvet, från det att de förtecknades på kontot. Även om sådana tillgångar övergår till att klassi- ficeras som andra tillgångar under den angivna trettiodagarsfristen ska de senast sista dagen av denna frist avföras från investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;I &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om investeringssparkonto tas bestämmelser om förvaring av tillgångar på ett investeringssparkonto in, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på till- gångar på ett investeringssparkonto ska överfö- ras direkt till investeringssparkontot. Avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto, kvalifi- cerade andelar eller kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § samma lag ska dock inte överföras till kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1318 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört föreslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ränta, utdel- ning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp särskilt utan omfattas av den schablonmäs- sigt beräknade avkastningen. Av detta skäl ska investeringsföretaget inte lämna kontrollupp- gifter avseende sådana inkomster, med undantag av inkomster hänförliga till tillgångar på inve- steringssparkonton som innehas av begränsat skattskyldiga personer, se avsnitt 6.13.5.4. För att investeringsföretaget ska kunna identifiera de inkomster för vilka kontrolluppgift inte ska lämnas, dvs. utdelning etc. på tillgångar på ett investeringssparkonto, är det nödvändigt att dessa inkomster överförs till det investerings- sparkonto på vilket tillgångarna som inkoms- terna härrör från förvaras. Härigenom ges dess- utom kontoinnehavaren möjlighet att reinvestera avkastningen på investeringssparkontot utan att göra en inbetalning till kontot som ökar kapital- underlaget. Om kontoinnehavaren vill använda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;avkastningen på annat sätt står det denne fritt att exempelvis ta ut avkastning i form av kontanta medel. Det föreslås därför att utdelning, ränta och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1319 ft65"&gt;Till skillnad från de flesta andra tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska till- gångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto och kvalificerade andelar inte vara föremål för schablonbeskattning. Det innebär att kontrolluppgifter ska lämnas till Skatteverket beträffande bland annat utdelning och ränta på sådana tillgångar även om de förvaras på ett inve- steringssparkonto. För övrigt kan tilläggas att sådana tillgångar får förvaras på ett investerings- sparkonto bara under en kortare övergångspe- riod, varför sannolikheten för att en kontoinne- havare får avkastning på tillgångarna under denna period får anses vara liten. Dessutom får det antas att kontoinnehavaren har goda möjlig- heter att hålla reda på vilka utbetalningar som görs från företaget i vilket han eller hon har ett större innehav eller kvalificerade andelar. Det bör därför vara möjligt för kontoinnehavaren att i vart fall anvisa annan förvaring för avkastning på sådana tillgångar än på investeringssparkon- tot. På grund av det anförda bör ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kvalifice- rade andelar som förvaras på ett investerings- sparkonto inte få överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft65"&gt;Inte heller ska tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § i den föreslagna lagen om investeringssparkonto vara föremål för schablonbeskattning. Det får anses osannolikt att sådana tillgångar under den korta period de får förvaras på ett investeringsspar- konto ger någon form av avkastning. Även i förhållande till denna typ av tillgångar bör ränta, utdelning och annan avkastning därför inte få överföras till investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska inte heller scha- blonbeskattas. På grund av detta kan det sägas vara systematiskt korrekt att avkastningen på sådana tillgångar inte får överföras direkt till den schablonbeskattade sfären. Enligt samma reso- nemang som förs i avsnitt 6.13.2.16 om ersätt- ning vid avyttring av sådana tillgångar bör dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031320x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;avkastning på felaktigt förvarade tillgångar på ett investeringssparkonto behandlas på samma sätt som avkastning på kontofrämmande tillgångar som får förvaras på kontot. Det vill säga ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Vad som sägs i detta avsnitt om avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto gäller inte avkastning i form av kapitalvinst. Hur ersättning vid överlåtelse av sådana tillgångar ska hanteras redogörs för i avsnitt 6.13.2.16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelser om ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto tas in i 26 § lagen om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Ett investeringssparkonto upphör&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett investeringssparkonto upphör att vara ett sådant konto när det avslutas på initiativ av parterna i avtalet om investerings- sparkonto. Ett investeringssparkonto får inte avslutas så länge det finns investeringstillgångar på kontot eller om sådana tillgångar har förvär- vats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft65"&gt;Ett investeringssparkonto upphör också om kontoinnehavaren eller investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lagen om investerings- sparkonto. Ett investeringssparkonto upphör dock inte enbart av den anledningen att konto- främmande tillgångar förvaras på investerings- sparkontot i strid med 17 § lagen om invester- ingssparkonto eller att investeringsföretaget inte lämnar sådan information som det är skyldigt att lämna när avtal om investeringssparkonto har ingåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Om ett företag inte längre anses vara ett inve- steringsföretag på grund av att tillstånd som krävs för att klassificeras som ett sådant företag har återkallats, upphör kontot som ett invester- ingssparkonto vid tidpunkten för beslutet om återkallelse av tillståndet. Om verksamheten enligt beslutet om återkallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt upphör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;kontot som investeringssparkonto vid den senare tidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1320 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian finns inget förslag om att ett investeringssparkonto inte ska upphöra enbart av den anledningen att finansiella instrument förvaras på investerings- sparkontot i strid med 17 § lagen om invester- ingssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;SPAN class="ft269"&gt;anför att om kontoinnehavaren handlar i strid med bestämmelserna i den föreslagna lagen, t.ex. genom att kontofrämmande tillgångar finns kvar på kontot längre än tillåtet, ska kontot upphöra. Föreningarna anser att det bär för långt att stänga hela kontot. Föreningarna vill dessutom peka på svårigheterna i att som förvaringsinstitut eller kontoinnehavare alltid veta exakt vad som gäller för värdepapper upptagna till handel på utländska marknadsplatser. Konsekvenserna för de fall man har fått otydlig, felaktig eller ingen information alls kan, enligt förslaget, bli för- ödande. I stället kan kontoinnehavaren ”straffas” genom att exempelvis de kontofrämmande, och endast de kontofrämmande tillgångarna, anses avyttrade efter 30 respektive 60 dagar och där- igenom skattas av. &lt;/SPAN&gt;Euroclear Sweden AB &lt;SPAN class="ft269"&gt;anser att påföljden när kontoinnehavaren eller inve- steringsföretaget handlar i strid med bestäm- melserna i lagen är alldeles för allvarlig och kan verka avskräckande för den som tänkt öppna ett investeringssparkonto. När ett investeringsfö- retag upphör utan att fusioneras, går i konkurs eller när återkallelse av ett investeringsföretags tillstånd sker, bör kontoinnehavaren underrättas enligt en lagstadgad procedur och investeraren bör få en rimlig frist på sig att flytta kontot till ett annat investeringsföretag innan kontot upphör att vara investeringssparkonto. En fråga som bör behandlas är också hur leveranser på väg till kontot ska hanteras av marknadens aktörer vid konkurs hos ett investeringsföretag. &lt;/SPAN&gt;Aktie- spararna &lt;SPAN class="ft269"&gt;anför att om en aktie som är upptagen till handel på en reglerad marknad byter lista och blir noterad på en handelsplattform har man enligt förslaget 60 dagar på sig att avföra aktien från kontot, om man inte vill att kontot ska förlora sin skattemässiga karaktär av invester- ingssparkonto. Aktiespararna anser inte att det är rimligt att hela innehavet på kontot ska drab-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;bas i ett sådant fall. &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att konsekvensen av att ett konto förlorar sin ställning av investeringssparkonto kan få betydande negativa effekter för den enskilde kontoinnehavaren. Mot den bakgrunden och eftersom ett åsidosättande av lagen kan ske dels av rena förbiseenden, dels även av annan än kontoinnehavaren förefaller valet av sanktion oproportionerligt ingripande. Ett alternativ vore en konstruktion varigenom den felande parten får viss tid på sig att rätta felet och att den före- slagna sanktionen bara blir verksam om rättelse underlåts. Vad gäller kontots upphörande efter att investeringsföretaget har fått sitt tillstånd återkallat kan noteras i de fall Finansinspektio- nen inte beslutar om omedelbar verkställighet av beslut om återkallelse av tillstånd och beslutet överklagas kan tiden från beslut till verkställighet bli betydande. Mot den bakgrunden vore det lämpligt om det klargörs huruvida sanktionen inträder vid tidpunkten för själva beslutet eller först när beslutet blir verkställbart. Rättssäker- hetsskäl talar givetvis för den senare tidpunkten eftersom en efterkommande rättslig prövning kan leda till att Finansinspektionens beslut undanröjs. Om institutet får sitt tillstånd åter- kallat påverkar det inte omedelbart rättsförhål- landet mellan institutet och dess kunder och det skulle därför vara lämpligt om kunden ges viss tid på sig att flytta de tillgångar som omfattas av investeringssparkontot till investeringssparkonto i annat institut. &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att enligt förslaget ska ersättning vid avyttring av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto överföras till kontot. Det är uppenbart att risken för misstag vid betalningar är överhäng- ande och att det därför bör övervägas om det ska finnas någon möjlighet att rätta till ett sådant misstag i efterhand. Detsamma torde gälla vid byte där investeringstillgångar av visst slag ersätts av ett annat slags investeringstillgångar och där det inte kan uteslutas att, om kontoin- nehavaren har flera investeringssparkonton, ersättningstillgångarna hamnar på ett annat inve- steringssparkonto än de på vilket de överlåtna tillgångarna förvarades. Enligt förslaget innebär detta en otillåten överföring. Även i denna del synes risken för misstag vara betydande och om ersättningstillgångarna trots allt hamnar på ett investeringssparkonto kan Advokatsamfundet inte se att det förhållandet att det är ett annat investeringssparkonto bör föranleda att överfö- ringen är otillåten. Enligt Advokatsamfundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;synes det inte fullt ut reglerat vad som ska hända om investeringssparkontot upphör utan att det avslutas om kontoinnehavaren inte medverkar till att investeringstillgångarna på kontot avytt- ras. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;anför att konse- kvenserna av att hela kontot underkänns som investeringssparkonto är stora och svåra att förutse. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;anser att det kommer att bli oförutsebara effekter av att hela kontot underkänns som investeringssparkonto t.ex. för att en tillgång som upphört att vara marknadsnoterad inte hunnit flyttas därifrån inom 60 dagar. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;anser att det vore önskvärt med en lösning där ett starkare skydd för kontoinnehavaren minskar risken att investeringssparkontot upphör på grund av kontoinnehavarens passivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Tilläggspromemorian: &lt;/SPAN&gt;I samband med remitteringen av tilläggspromemorian, som bland annat innehåller förslag om hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto, har ett antal remiss- instanser yttrat sig över frågan om ett invester- ingssparkontos upphörande. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;anser att problematiken med att ett investerings- sparkonto kan upphöra utan kontoinnehavarens kännedom kvarstår. Det nya förslaget är dock ett steg i rätt riktning. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;vidhåller att det inte är rimligt att hela kontot ska förlora sin skattemässiga karaktär av investeringssparkonto på grund av att kontoinnehavaren underlåter att föra ut kontofrämmande tillgångar. Det är inte tillräckligt att investeringsföretaget är skyldigt att informera kontoinnehavaren om att konto- främmande tillgångar förvaras på kontot. Det är &lt;SPAN class="ft193"&gt;Avanza Banks &lt;/SPAN&gt;åsikt att konsekvenserna av att kontofrämmande tillgångar finns på invester- ingssparkontot är för långtgående. Den konto- främmande tillgången bör uteslutas från inve- steringssparkontot och beskattas konventionellt i stället för att hela kontot upphör att vara ett investeringssparkonto. Det kan i undantagsfall inträffa att det råder oklarheter huruvida en tillgång utgör en investeringstillgång eller inte och det är därför att föra det för långt att ogil- tigförklara hela investeringssparkontot med de skattekonsekvenser det för med sig. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Sparbanker- nas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;vidhåller att en möjlighet till rättelse om villkoren i lagen om investerings- sparkonto inte uppfylls bör övervägas. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Fondhandlareföre- ningen &lt;/SPAN&gt;anför att en bättre balans mellan otillåtet beteende och påföljd uppnås genom att kontot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;får fortleva och den tillgång som visat sig vara kontofrämmande skattas av och lyfts ut ur kontot för att i stället beskattas konventionellt i fortsättningen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att ett alterna- tiv till tilläggspromemorians förslag att förlänga tidsfristen för när kontofrämmande tillgångar får förvaras på kontot är att kontofrämmande till- gångar behandlas på samma sätt som tilläggs- promemorians förslag om ränta på kontot i vissa fall. Förslaget innebär att om räntan på kontot någon gång under året överstiger statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret, ska denna beskattas med 30 procent, samtidigt som tillgången i sig ingår i underlaget för schablon- beskattning. Sanktionen är således dubbelbe- skattning. Skatteverket anser att en lämplig sanktion om en kontofrämmande tillgång inte avförs inom stipulerad tid kan vara att både ränta, utdelning och kapitalvinster på den kontofrämmande tillgången, beskattas enligt vanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången ingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall uppkomna, kapitalförluster inte dras av. Detta innebär även att kontrolluppgift ska lämnas för alla dessa kontofrämmande tillgångar dvs. det krävs att uppgiftslämnarna lämnar kontrollupp- gifter för räntor, utdelningar och försäljning av värdepapper liksom drar preliminärskatt i de fall det krävs. Skatteverket föreslår därför att det närmare bör övervägas om inte detta alternativ skulle vara en bättre lösning i stället för att förlänga tidsfristerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1321 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett invester- ingssparkonto ska givetvis kunna upphöra om parterna i avtalet om investeringssparkonto kommer överens om detta. Kontoinnehavaren torde normalt ha möjlighet att säga upp avtalet och därmed avsluta kontot under vissa förut- sättningar, t.ex. att uppsägningen sker skriftli- gen. Av avsnitt 6.13.2.14 framgår att det inte bör vara möjligt att överföra investeringstillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto. För att upprätthålla denna princip bör ett invester- ingssparkonto inte få avslutas om investerings- tillgångar förvaras på investeringssparkontot. Av samma skäl bör inte heller kontot få avslutas om investeringstillgångar har förvärvats för att för- varas på investeringssparkontot men som vid det tillfälle kontoinnehavaren vill avsluta sitt konto inte har förtecknats på kontot. I praktiken bety- der det att investeringstillgångar som förvaras på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;ett investeringssparkonto måste överlåtas och överföras till någon annan eller överföras till ett annat av kontoinnehavarens investeringsspar- konton innan kontot kan avslutas och därige- nom upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft4"&gt;En ny sparform som ska beskattas annorlunda än sparande som är föremål för den vanliga kapitalbeskattningen måste kunna särskiljas från konventionellt beskattat sparande för att det inte ska vara möjligt att gå mellan det schablonbe- skattade och det konventionellt beskattade systemet utan skattekonsekvenser. Förslaget till lag om investeringssparkonto innehåller därför flera villkor som måste vara uppfyllda för att ett investeringssparkonto ska anses föreligga. Som exempel kan nämnas att enbart vissa slags tillgångar får förvaras på ett investeringsspar- konto, att sådana tillgångar bara får överföras till och från ett investeringssparkonto under vissa förutsättningar och att kontofrämmande till- gångar bara får förvaras på ett investeringsspar- konto i vissa situationer och då bara under en begränsad period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Om villkoren i lagen inte uppfylls måste det få någon slags skattemässig konsekvens. Enligt regeringens uppfattning bör utgångspunkten vara att ett investeringssparkonto upphör att klassificeras som sådant konto så fort konto- innehavaren eller investeringsföretaget handlar i strid med villkoren i lagen eller underlåter att handla på ett sätt som föreskrivs där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;I promemorian föreslogs att detta skulle gälla för alla villkor i lagen utom vad gäller invester- ingsföretagets skyldighet att lämna viss informa- tion till kontoinnehavaren. Detta förslag har kritiserats av flera remissinstanser. Huvudkriti- ken går ut på att det kan få stora negativa konse- kvenser för kontoinnehavaren om investerings- sparkontot upphör, vilket även kan ske på grund av dennes eller investeringsföretagets förbise- ende. Bland annat har &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;anfört att det kan vara svårt för kontoinnehavaren och investeringsföretaget att i alla situationer veta om en tillgång som förvaras på ett investerings- sparkonto är en investeringstillgång eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft4"&gt;Med anledning av kritiken remitterades i tilläggspromemorian ett förslag enligt vilket tidsfristen inom vilken kontofrämmande till- gångar som huvudregel ska avföras från ett inve- steringssparkonto skulle förlängas. I tilläggs- promemorian föreslogs att denna tidsfrist skulle förlängas från 60 dagar från det att kontofräm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;mande tillgångar först förvarades på ett invester- ingssparkonto i denna egenskap, vilket föreslogs i promemorian, till 60 dagar efter det kvartal under vilket de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på kontot i denna egenskap. De flesta av remissinstanserna som yttrade sig över detta förslag ansåg att det var bra men att det inte löste det grundläggande problemet att det kan vara svårt för investeringsföretaget och kontoinnehavaren att upptäcka att kontofräm- mande tillgångar förvaras på ett investerings- sparkonto. På grund härav ansåg &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhand- lareföreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;att bara de aktuella tillgångarna skulle påverkas skattemässigt av en felaktig förvaring genom att de skulle undantas från schablonbeskattningen. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;ansåg att en lämplig sanktion om kontofrämmande tillgång inte avförs inom stipulerad tid kan vara att både ränta, utdelning och kapitalvinster på den kontofrämmande tillgången beskattas enligt vanliga regler. Detta ska ske utöver att tillgången ingår i underlag för schablonbeskattning, dvs. dubbelbeskattning. Däremot ska, för i detta fall uppkomna, kapitalförluster inte dras av.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;När ett investeringssparkonto upphör innebär det att tillgångarna på kontot ska beskattas konventionellt. De tilldelas då en anskaffnings- utgift som är lika med marknadsvärdet när kontot upphör. Om marknadsvärdet inte hinner förändras kan kontoinnehavaren utan någon större skattemässig effekt föra tillbaka tillgång- arna till ett nytt investeringssparkonto. Om den omständigheten att ett investeringssparkonto har upphört upptäcks först en tid efter att detta skedde, kan dock detta medföra negativa skat- temässiga effekter för kontoinnehavaren. Det kan också, inte minst, medföra betydande olägenheter för såväl kontoinnehavaren som Skatteverket eftersom avyttringar som skedde efter det att kontot upphörde ska redovisas särskilt, utdelning ska tas upp, skatt hänförlig till schablonintäkten ska återfås, osv. Det är alltså angeläget att kontoinnehavaren och invester- ingsföretaget följer bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Som framgår av avsnitt 6.13.2.17 gör regeringen bedömningen att ett investerings- företag enligt huvudregeln bör kunna övervaka att sådana kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto inte förvaras på ett investeringssparkonto längre än den i det avsnittet föreslagna tidsfristen. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;paragrafen omfattar kontofrämmande tillgångar som får överföras till ett investeringssparkonto och som får förvaras där under en övergångs- period. Den omfattar dock inte kontofräm- mande tillgångar som kontoinnehavaren kan förväntas ha bättre möjlighet än investerings- företaget att känna till. Till den senare kategorin räknas kontofrämmande tillgångar som har getts ut av ett företag som kontoinnehavaren har visst inflytande över och som därför omfattas av ägarbegränsningen eller är kvalificerade. Nämnda paragraf omfattar inte heller kontofrämmande tillgångar som har getts ut i syfte att tas upp till handel på viss marknad. Även vad gäller dessa tillgångar får kontoinnehavaren förutsättas känna till att de är kontofrämmande när de förtecknas på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Vad gäller kontofrämmande tillgångar som inte omfattas av 17 § lagen om investeringsspar- konto får det förutsättas att antingen kontoin- nehavaren eller investeringsföretaget eller båda känner till att de förvaras på ett investerings- sparkonto. Om de inte avförs från kontot inom den tidsfrist som de som längst får förvaras på ett investeringssparkonto bör därför kontot upphöra som investeringssparkonto. Ytterligare skäl som talar för detta är att risken för skatte- undandragande torde vara större i förhållande till denna typ av kontofrämmande tillgångar än andra kontofrämmande tillgångar. Kontofräm- mande tillgångar förutom de som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto kan således inte anses förvaras på ett investeringssparkonto i strid med bestämmelserna i lagen, eftersom kontot upphör som investeringssparkonto om tillgångarna inte avförs inom den föreskrivna tidsfristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Risken för att varken kontoinnehavaren eller investeringsföretaget uppmärksammar att kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto förvaras på ett investeringssparkonto torde vara liten. Trots att investeringsföretaget har inrättat rimliga rutiner för att upptäcka kontofrämmande tillgångar kan detta dock inte uteslutas. Med hänsyn härtill och till de olägenheter det framför allt kan innebära för kontoinnehavaren att ett investeringsspar- konto upphör instämmer regeringen i remisskri- tiken att det inte är lämpligt att hela invester- ingssparkontot ska upphöra om sådana kontofrämmande tillgångar förvaras utöver den frist inom vilken de enligt 17 § lagen om inve- steringssparkonto som högst får förvaras på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;kontot. Enbart den omständigheten att konto- främmande tillgångar förvaras på ett invester- ingssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto bör därför inte föranleda att investeringssparkontot upphör. Undantaget är således bara tillämpligt på tillgångar som har förvarats på ett investeringssparkonto med stöd av denna bestämmelse, som fortfarande förvaras på kontot men i strid med bestämmelsen efter- som den där angivna tidsfristen har löpt ut och som fortfarande är kontofrämmande tillgångar. Kontofrämmande tillgångar som omfattas av undantaget bör i lagen om investeringssparkonto behandlas som andra kontofrämmande tillgångar som avses i 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Ett skäl till att kontofrämmande tillgångar som utgångspunkt inte ska få förvaras på ett investeringssparkonto längre än nödvändigt är att det inte är lämpligt att sådana tillgångar är föremål för schablonbeskattning enligt den modell som föreslås i denna proposition. För att förvaring av kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto på ett investeringssparkonto utöver den föreslagna tidsfristen inte ska kunna missbrukas bör därför sådana tillgångar inte omfattas av schablonbe- skattningen när tidsfristen har löpt ut. Tillgång- arna beskattas då i stället konventionellt trots att de förvaras på investeringssparkontot. Det finns dock inte anledning att, vilket Skatteverket före- slår, även låta dessa tillgångar omfattas av scha- blonbeskattningen. Regeringen föreslår således att kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska beskattas konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;Som framgår av avsnitt 6.13.2.20.3 instämmer regeringen i bedömningen i promemorian att ett investeringssparkonto inte bör upphöra som sådant konto enbart av den anledningen att inve- steringsföretaget inte lämnar sådan information som det är skyldigt att göra när avtal om inve- steringssparkonto har ingåtts. Vidare instämmer regeringen i promemorians bedömning att övriga överträdelser mot bestämmelserna i lagen bör leda till att ett investeringssparkonto upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det inte är osannolikt att andra brott mot bestämmelserna i lagen om investeringssparkonto än felaktig förvaring kan förekomma.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Utöver dessa bestämmelser innehåller lagen bland annat krav på vem som kan vara kontoin- nehavare, på investeringsföretaget och på avtalet om investeringssparkonto. Vidare finns det i lagen bestämmelser om under vilka förutsätt- ningar finansiella instrument får överföras till och från ett investeringssparkonto. Lagen inne- håller också bestämmelser om med vilka till- gångar finansiella instrument som förvärvas för att förvaras på ett investeringssparkonto ska betalas. Slutligen reglerar lagen i vilka fall avkast- ning på tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto får överföras till kontot och vilken information investeringsföretaget ska lämna till kontoinnehavaren. Enligt regeringens bedömning är sannolikheten för att kontoinne- havaren eller investeringsföretaget av förbise- ende inte följer nämnda regler mycket liten. På grund härav bör ett investeringssparkonto upp- höra om dessa bestämmelser inte följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Det är bara investeringsföretag som får till- handahålla den nya sparformen investeringsspar- konto. En förutsättning för att ett institut ska betraktas som ett investeringsföretag är att det har visst tillstånd, t.ex. tillstånd att förvara finan- siella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet eller tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrö- relse, se avsnitt 6.13.2.5. Om sådant tillstånd återkallas bör investeringssparkonton som institutet tillhandahåller som utgångspunkt upp- höra att klassificeras som sådana konton i samma stund som tillståndet återkallas. Om ett institut har mer än ett av de tillstånd som krävs för att betraktas som investeringsföretag, exempelvis såväl tillstånd att förvara finansiella instrument för kunders räkning etc. som tillstånd att bedriva bank- och finansieringsrörelse, är institutet ett investeringsföretag så länge det har minst ett av dessa tillstånd. Vid ett beslut om återkallelse av nämnda tillstånd kan den myndighet som är behörig att fatta sådana beslut, för svensk del Finansinspektionen, samtidigt besluta att insti- tutets verksamhet ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt. Om så sker bör, trots att institutet inte längre uppfyller kraven för att vara ett investeringsföretag, inve- steringssparkonton som institutet tillhandahåller fortfarande klassificeras som investeringsspar- konto till och med den senare tidpunkt då verk- samheten ska upphöra eller vara avvecklad. En person som har ett investeringssparkonto hos det aktuella institutet ges därigenom möjlighet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:391px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:324px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031325x1.jpg/" style="width:293px;height:324px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;att avveckla sitt sparande hos institutet antingen genom att överlåta finansiella instrument som förvaras på kontot eller genom att flytta sådana instrument till ett annat investeringssparkonto hos ett annat institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Frågan huruvida ett överklagande av ett beslut om återkallelse av tillstånd, som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;efterfrågar ett klargörande av, påverkar ett investeringssparkontos status får avgöras av allmänna regler. Om Finansinspek- tionens, eller i förekommande fall en utländsk motsvarighet, beslut om återkallelse enligt allmänna regler får verkställas omedelbart upphör också investeringssparkontot omedel- bart även om beslutet överklagas. Om beslutet får verkställas först vid en senare tidpunkt eller när det har vunnit laga kraft, upphör invester- ingssparkontot först vid någon av dessa tidpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Den omständigheten att institutet som till- handahåller ett investeringssparkonto har erfor- derligt tillstånd är grundläggande för den nya sparformen. På grund härav anser regeringen, till skillnad från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB&lt;/SPAN&gt;, att kontoin- nehavaren inte bör få någon frist på sig, utöver den som eventuellt ges av myndigheten som återkallar tillståndet, att flytta investeringsspar- kontot till ett annat investeringsföretag innan kontot upphör att vara investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Följden av att ett konto upphör att klassifice- ras som ett investeringssparkonto är att scha- blonbeskattningen av tillgångarna på kontot upphör och att beskattning av avkastning, kapi- talvinster och kapitalförluster efter upphörandet ska ske enligt de vanliga reglerna i inkomstslaget kapital. Eftersom investeringssparkonto enbart är en skattemässig konstruktion som inte har något med själva förvaringen av tillgångarna på kontot att göra, kommer förvaringen inte nödvändigtvis att upphöra för att investerings- sparkontot upphör. Vad som sker med förva- ringen av tillgångarna på det som tidigare klassificerades som ett investeringssparkonto regleras i första hand mellan parterna i avtalet om investeringssparkonto. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsam- fund &lt;/SPAN&gt;anför att frågan om vad som sker om kontoinnehavaren inte medverkar till att inve- steringstillgångarna avyttras när kontot upphör inte synes fullt ut reglerad. Av det anförda följer dock att det inte i lagen om investeringsspar- konto bör regleras vad som ska ske med till- gångar som förvaras på det som tidigare var ett investeringssparkonto. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;framför att frågan hur leveranser på väg till ett konto som har upphört som investeringsspar- konto ska hanteras av marknadens aktörer vid konkurs bör behandlas. Denna fråga bör dock inte regleras särskilt i förhållande till ett invester- ingssparkonto eller till ett konto som inte längre är ett investeringssparkonto utan frågan får lösas enligt allmänna regler och praxis på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft86"&gt;I &lt;NOBR&gt;27–29&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om investeringssparkonto regleras under vilka förutsättningar ett investeringssparkonto upphör, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft307"&gt;Investeringsföretagens informationsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft310"&gt;Information vid ingående av avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft268"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Innan ett investeringsföretag ingår ett avtal om investeringssparkonto ska investeringsföretaget lämna information till den tilltänkta kontoinnehavaren om avgifter på investeringssparkontot, hur tillgångarna på kontot beskattas och hur skatten tas ut, vad som avses med investeringstillgångar och konto- främmande tillgångar, hur länge kontofräm- mande tillgångar får förvaras på ett investerings- sparkonto och under vilka förutsättningar kontofrämmande tillgångar får avföras från ett investeringssparkonto. Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottaga- ren. Ett konto kan vara ett investeringsspar- konto även om investeringsföretaget inte uppfyller denna informationsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det finns en risk för att kontoinnehavaren förvarar ersättning för avyttrade finansiella instrument i form av kontanta medel under en längre tid på kontot. Det måste göras klart för kontoinnehavaren hur dessa kontanta medel behandlas skattemässigt, dvs. att ett invester- ingssparkonto inte är detsamma som ett ordinärt sparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft304"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investerings- sparkonto är en ny sparform som skiljer sig från andra typer av sparande i finansiella instrument&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:321px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:394px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031326x1.jpg/" style="width:293px;height:394px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;som i dag finns på marknaden. Bland annat ska en rad villkor vara uppfyllda för att ett invester- ingssparkonto ska upprätthålla statusen som ett sådant konto. Ett investeringsföretag bör åläggas att innan avtal om investeringssparkonto ingås med en fysisk person eller ett dödsbo som avser att öppna ett investeringssparkonto lämna information om vissa grundläggande karaktärs- drag som gäller för ett investeringssparkonto. Informationen bör lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren. Det hindrar dock inte att informationen även lämnas muntligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Investeringsföretaget bör informera om hur tillgångarna på ett investeringssparkonto beskattas och hur skatten tas ut, dvs. informera om att tillgångar på ett investeringssparkonto enligt huvudregeln schablonbeskattas, hur kapi- talunderlaget och schablonintäkten beräknas och när och av vem skatten ska betalas. Av denna information bör framgå vilken slags tillgångar som det skattemässigt kan vara lämpligt att förvara på ett investeringssparkonto. Typiskt sett bör det inte, i vart fall inte under längre perioder, vara lönsamt att förvara kontanta medel på ett investeringssparkonto. Den risk som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;ser framför sig bör mini- meras genom investeringsföretagets information om detta till kontoinnehavaren. Vidare bör företaget informera om vad som avses med inve- steringstillgångar och kontofrämmande till- gångar. Lämpligen informerar företaget i detta sammanhang om att investeringstillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto kan bli kontofrämmande tillgångar och vice versa. Om kontofrämmande tillgångar förvaras på ett inve- steringssparkonto måste de avföras från kontot inom en viss tid. Investeringsföretaget bör informera om hur länge kontofrämmande till- gångar får förvaras på ett investeringssparkonto och under vilka förutsättningar de får avföras därifrån. Slutligen bör investeringsföretaget informera om avgifterna på investeringsspar- kontot. Det gäller såväl eventuell fast avgift på grund av innehavet som löpande avgifter avse- ende t.ex. köp och försäljning av tillgångar inom investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Som utgångspunkt gäller att ett investerings- sparkonto upphör om investeringsföretaget inte följer bestämmelserna i lagen om investerings- sparkonto. När ett investeringsföretag ska lämna information som avses i detta avsnitt har parterna ännu inte ingått avtal om investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;sparkonto. Investeringsföretagets bristande information i nu aktuellt avseende bör dock inte i sig leda till att det konto som den fysiska personen eller dödsboet avser öppna inte kommer att utgöra ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;I 30 § lagen om investeringssparkonto finns bestämmelser om vilken information inve- steringsföretaget ska lämna till en fysisk person eller ett dödsbo som avser att ingå ett avtal om investeringssparkonto, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft309"&gt;Information när avtal ingåtts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringsföretaget ska informera kontoinnehavaren om att denne förvarar kontofrämmande tillgångar på inve- steringssparkontot eller att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informationen ska lämnas inom fem dagar från det att företaget har fått sådan kännedom. När kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto, ska investeringsföretaget dessutom informera om när tillgångarna senast måste avföras från kontot enligt lagen om investeringssparkonto. Investeringsföretaget anses ha fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar, förutom kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto och kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto med stöd av 18 § samma lag, förvaras på investeringssparkontot när tjugofem dagar har gått från utgången av det kvartal då de konto- främmande tillgångarna först förvarades på kontot i denna egenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag anses investeringsföretaget ha fått känne- dom om att kontofrämmande tillgångar, förutom kvalificerade andelar, förvaras på inve- steringssparkontot efter tjugofem dagar från det att de kontofrämmande tillgångarna först förva- rades på kontot i denna egenskap. Enligt prome- morians förslag omfattas även kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto med stöd av 18 § lagen om investerings- sparkonto av denna presumtion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;den presumtion som föreslås gälla för invester- ingsföretag är orealistisk och ställer orimligt höga krav på investeringsföretagen. Det kan särskilt beträffande utländska värdepapper vara extremt svårt att inom en så snäv tidsram ha en uppfattning om papperets status. Presumtionen bör därför tas bort. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;talar, med beaktande av den enskildes intresse, starka skäl för att det i lag eller en annan författ- ning närmare ska beskrivas hur informations- skyldigheten enligt förslaget ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft185"&gt;Tilläggspromemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överens- stämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget eftersom investeringsföretaget ändå fortlöpande måste hålla reda på vad som är inve- steringstillgångar och vad som är kontofräm- mande tillgångar. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att presumtionen bör tas bort fullständigt. Det kan vara problematiskt att avgöra om en marknads- plats utanför Europeiska ekonomiska samar- betsområdet är att betrakta som en motsvarighet till reglerad marknad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Som utgångspunkt får bara finansiella instrument som är investeringstillgångar förvaras på ett invester- ingssparkonto. Kontofrämmande tillgångar får dock förvaras på ett investeringssparkonto under en övergångsperiod. Senast vid utgången av denna period ska kontofrämmande tillgångar avföras från kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;En förutsättning för att kontoinnehavaren i rätt tid ska kunna avföra kontofrämmande till- gångar är givetvis att denne är medveten om att det förvaras sådana tillgångar där. Det kan inte alltid krävas att en enskild sparare har möjlighet att kontinuerligt kontrollera om investeringstill- gångar på investeringssparkontot har bytt karaktär till kontofrämmande tillgångar eller om kontofrämmande tillgångar har förts över till investeringssparkontot. För att kontofräm- mande tillgångar ska kunna avföras från ett inve- steringssparkonto inom den övergångsperiod tillgångarna får förvaras på ett konto bör därför investeringsföretaget åläggas en skyldighet att informera kontoinnehavaren om att konto- främmande tillgångar förvaras på kontot. Denna skyldighet bör dock som utgångspunkt bara gälla om investeringsföretaget har fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på investeringssparkontot. För att kontoinnehava- ren ska ha möjlighet att agera inom de tidsfrister&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;inom vilka kontofrämmande tillgångar måste avföras från ett investeringssparkonto bör inve- steringsföretaget informera kontoinnehavaren inom fem dagar från det att företaget fick kännedom om förvaringen av de kontofräm- mande tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Sannolikt har ett investeringsföretag större möjlighet än kontoinnehavaren att få kännedom om att kontofrämmande tillgångar, med undan- tag för tillgångar som är kontofrämmande på grund av egenskaper hos kontoinnehavaren, förvaras på ett investeringssparkonto. Det bör kunna ställas krav på att ett investeringsföretag ordnar sin verksamhet så att kontofrämmande tillgångar på ett investeringssparkonto upptäcks. Till skillnad från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;anser reger- ingen att en presumtion bör gälla enligt vilken investeringsföretaget under vissa förutsättningar ska anses känna till att kontofrämmande till- gångar förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Vid varje kvartalsskifte ska investeringsföreta- get värdera tillgångarna på investeringssparkon- tot för att vid årets slut kunna beräkna schablon- intäkten. Vid varje kvartalsskifte bör således investeringsföretaget känna till om en tillgång kan betraktas som en investeringstillgång eller som en kontofrämmande tillgång. Investerings- företaget bör därför anses ha fått kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på inve- steringssparkontot efter tjugofem dagar från utgången av det kvartal under vilket de konto- främmande tillgångarna förtecknades på kontot, om de var kontofrämmande när de förvärvades, och annars under det kvartal de blev konto- främmande tillgångar. Den femdagarsfrist som avses ovan börjar således löpa senast tjugofem dagar från utgången av det kvartal under vilket de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i denna egenskap. Investeringsföretaget har alltså som mest trettio dagar på sig efter slutet av det kvartal under vilket de kontofrämmande tillgångarna hamnade på kontot att lämna information om att konto- främmande tillgångar förvaras på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Presumtionen bör dock inte gälla om de kontofrämmande tillgångarna är tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller kvalificerade andelar. Skälet för detta är att institutet inte kan förväntas ha en rimlig chans att kontrollera om kontoinnehavaren, inklusive indirekt och närståendes innehav, innehar en viss&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:581px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031328x1.jpg/" style="width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;andel av rösterna i ett företag respektive om kontoinnehavaren eller någon närstående till denne är aktiv i företaget på ett sådant sätt att andelarna är kvalificerade. Presumtionen bör inte heller gälla kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto. Sådana tillgångar får, om de inte blir investeringstill- gångar under övergångsperioden, förvaras på ett investeringssparkonto under som mest sextio dagar från det att de emitterades. Det är således inte lämpligt att låta dessa tillgångar omfattas av en tidsfrist som kan sträcka sig över ett helt kvartal och ännu något längre. Om företaget ändå får kännedom om att kontofrämmande till- gångar som avses i detta stycke förvaras på ett investeringssparkonto ska information lämnas till kontoinnehavaren inom fem dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Om ett konto av en eller annan anledning upphör som investeringssparkonto får det avgö- rande skattemässig betydelse för innehavaren av kontot. Schablonbeskattningen av tillgångarna som förvaras där upphör nämligen i och med att kontot upphör som investeringssparkonto. Det är därför av stor vikt att kontoinnehavaren informeras om investeringssparkontot skulle upphöra. Det bör åläggas investeringsföretaget som för investeringssparkontot att informera den som innehar ett konto som har upphört som investeringssparkonto om att så har skett. Detta bör investeringsföretag göra inom samma tids- frist och under samma förutsättningar som gäller för förvaring av kontofrämmande tillgångar. Dock bör i detta avseende inte någon presum- tion gälla för att investeringsföretaget efter en viss tid känner till detta förhållande. Anled- ningen till detta är att investeringsföretaget rimligen inte i alla situationer kan undersöka huruvida ett konto har upphört som ett investeringssparkonto. Ett investeringsspar- konto kan t.ex. upphöra för att tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen överförs till kontot med tillämpning av bestämmelserna om överföring av investeringstillgångar, något som investeringsföretaget inte kan förväntas ha eller skaffa sig kännedom om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;talar, med beak- tande av den enskildes intresse, starka skäl för att det i lag eller en annan författning närmare ska beskrivas hur informationsskyldigheten enligt förslaget ska genomföras. På grund av den korta tidsfrist, fem dagar, inom vilken information till kontoinnehavaren ska lämnas bör det dock inte i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;lagen om investeringssparkonto uppställas några särskilda krav avseende på vilket sätt invester- ingsföretaget ska informera kontoinnehavaren. Regeringen anser att det bör överlämnas till parterna att komma överens om hur informa- tionen ska lämnas. Vissa kontoinnehavare före- drar kanske att få informationen elektroniskt medan andra kanske föredrar att få den i ett brev. Ett annat tänkbart sätt är att informationen lämnas per telefon. På grund av den korta tids- fristen är det inte heller lämpligt att i lagen ställa några krav på att informationen faktiskt når fram till kontoinnehavaren inom den föreskrivna tiden, utan kravet bör enbart gälla att informa- tion ska lämnas. Det kan t.ex. vara så att konto- innehavaren inte är nåbar på grund av att denne är bortrest. För att informationsskyldigheten ska vara uppfylld krävs dock att investeringsföreta- get gör ett försök att nå kontoinnehavaren, t.ex. genom att skicka ett brev inom femdagarsfristen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;I 31 § lagen om investeringssparkonto finns bestämmelser om investeringsföretagets infor- mationsskyldighet när avtal om investerings- sparkonto har ingåtts, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 127px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.2.20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft309"&gt;Konsekvens av bristande information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Om investeringsföretaget inte lämnar sådan information som det är skyl- digt att lämna innan ingående av avtal om inve- steringssparkonto eller när sådant avtal har ingåtts ska marknadsföringslagen tillämpas med undantag av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;29–36&lt;/NOBR&gt; §§ om marknadsstörningsavgift. Informationen ska vid tillämpning av den lagen anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;ser positivt på att tillsynen avseende brister i inve- steringsföretagets informationsskyldighet kopplas till marknadsföringslagen (2008:486). Sanktionerna enligt marknadsföringslagen har en framåtriktande effekt och tar inte hand om en situation där en sparare redan har drabbats. Det kan ifrågasättas om en drabbad sparare har möjlighet att driva en skadeståndprocess mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;investeringsföretaget. Här skulle det vara önsk- värt med ett bättre skydd för den enskilde spararen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Som framgår av de föregående två avsnitten bör investerings- företaget som för ett investeringssparkonto åläggas en informationsskyldighet gentemot kontoinnehavaren. Som utgångspunkt gäller att om villkoren i lagen om investeringssparkonto inte följs så upphör kontot som investerings- sparkonto. Om investeringsföretaget inte uppfyller informationsskyldigheten, och därmed bryter mot villkoren i lagen, bör det dock i sig inte leda till att kontot upphör som investerings- sparkonto eller att kontot aldrig utgör ett inve- steringssparkonto. Syftet med informations- skyldigheten är inte primärt att upprätthålla schablonbeskattningen, utan syftet är bland annat att vara till hjälp för kontoinnehavaren så att denne ska kunna uppfylla de villkor som ställs i den föreslagna lagen om investeringsspar- konto. Det är inte rimligt att kontoinnehavaren drabbas av investeringsföretagets underlåtenhet att lämna information på nämnda sätt. Utgångs- punkten att investeringssparkontot upphör om villkoren i lagen inte följs bör därför inte gälla i förhållande till bestämmelserna om informa- tionsskyldighet i sig. Om däremot investerings- företagets bristande information i sin tur leder till att kontoinnehavaren bryter mot bestämmel- serna i lagen om investeringssparkonto, t.ex. för att kontofrämmande tillgångar överförs till ett annat investeringssparkonto, vilket inte är tillåtet, ska nämnda utgångspunkt gälla, dvs. kontot ska upphöra som investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;För att understryka vikten av att invester- ingsföretaget lämnar sådan information som följer av informationsplikten bör dock en underlåtenhet att göra det kunna få konsekven- ser för investeringsföretaget. Därför bör mark- nadsföringslagen göras tillämplig på informa- tionslämnandet. Den information som enligt lagen om investeringssparkonto ska lämnas bör anses vara väsentlig vid tillämpning av marknads- föringslagen. Det innebär bland annat att ett investeringsföretag som inte uppfyller informa- tionsskyldigheten kan vid vite åläggas att upp- fylla informationsskyldigheten. Det bör dock inte vara möjligt att ålägga företaget att betala en marknadsstörningsavgift med tillämpning av den lagen om företaget inte uppfyller informations- skyldigheten enligt lagen om investeringsspar- konto. Även om det, såsom &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;anför, kan framstå som riskabelt för en enskild kontoinnehavare att inleda en sådan process kan det härutöver finnas möjlighet för en konto- innehavare som t.ex. har lidit ekonomisk skada på grund av att investeringsföretaget inte har uppfyllt informationsskyldigheten att vinna framgång i en skadeståndsprocess mot företaget. Regeringen anser inte att det är lämpligt att införa någon sanktionsmöjlighet för invester- ingsföretaget utöver de som finns i marknads- föringslagen. Det kan tilläggas att konse- kvenserna rent allmänt av investeringsföretagets bristande information bör bli mindre genom förslaget i denna proposition att investerings- sparkontot inte bör upphöra enbart på grund av felaktig förvaring av tillgångar på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I 32 § lagen om investeringssparkonto anges att marknadsföringslagen ska tillämpas i vissa avseenden om investeringsföretaget inte upp- fyller sin informationsskyldighet, se avsnitt 3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 175px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Beskattning av tillgångar på investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 175px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft287"&gt;Gällande rätt för beskattning av kapitalinkomster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Allmänna bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. inkomstskatte- lagen (1999:1229), förkortad IL. Härutöver finns det allmänna bestämmelser om kapital- vinster och kapitalförluster vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter i 48 kap. IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Med delägarrätt avses aktie, rätt på grund av teckning av aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i en investeringsfond, andel i en ekono- misk förening samt annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Bestämmel- serna om delägarrätter ska tillämpas också på vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i svenska kronor, konvertibel i svenska kronor, inlösenrätt och säljrätt som avser aktier, termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt (48 kap. 2 § IL). Med fordringsrätt avses bland annat fordran i svenska kronor eller utländsk valuta (48 kap. 3 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Kapitalvinsten beräknas enligt 44 kap. 13 § IL som skillnaden mellan ersättningen för det avytt- rade värdepapperet och omkostnadsbeloppet. Från ersättningen ska utgifterna för avyttringen dras av. Med omkostnadsbelopp avses anskaff- ningsutgifterna ökade med utgifter för förbätt- ring (44 kap. 14 § IL). Eftersom det vid avyttring av värdepapper i regel inte förekommer några förbättringskostnader, är således omkostnads- beloppet vanligen detsamma som anskaffnings- utgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Vid avyttring av delägarrätter och fordrings- rätter är huvudregeln att omkostnadsbeloppet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td263"&gt;&lt;P class="p776 ft4"&gt;enligt genomsnittsmetoden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;(48 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7 § IL).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td263"&gt;&lt;P class="p530 ft4"&gt;Genomsnittsmetoden innebär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;att det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade ska användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräk- nas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Som alternativ till genomsnittsmetoden får en schablonmetod användas för att bestämma omkostnadsbeloppet vid avyttring av marknads- noterade delägarrätter (48 kap. 15 § IL). Schablonmetoden innebär att omkostnadsbe- loppet bestäms till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Schablonmetoden är inte tillämplig på termi- ner och optioner. Inte heller är metoden tillämp- lig på teckningsrätter och fondaktierätter samt inlösenrätter och säljrätter som avser aktier, i de fall de grundas på aktieinnehav i bolaget. För sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösen- rätter och säljrätter är nämligen anskaffningsut- giften noll (48 kap. 13 § IL). Detsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas på innehav av en konvertibel eller en liknande rätt till förvärv av aktier i bolaget, om innehava- ren vid tilldelningen av aktier likställs med en aktieägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Om delägarrätter eller fordringsrätter förvär- vas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, ska som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det omkost- nadsbelopp som skulle ha använts om den tidi- gare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången (44 kap. 21 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft4"&gt;En kapitalvinst ska beskattas i sin helhet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;medan kapitalförluster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td161"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utnyttjas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;70 procent. Det finns ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;undantag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;denna regel, bland annat får förluster på mark- nadsnoterade aktier kvittas fullt ut mot vinster på andra marknadsnoterade aktier. Till den del en sådan förlust inte kan dras av mot en sådan vinst får förlusten utnyttjas till 70 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Enligt huvudregeln ska kapitalvinster tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras. Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv (44 kap. 26 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Beskattning av löpande kapitalinkomster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;De nuvarande bestämmelserna om beskattning av löpande kapitalinkomster finns i &lt;NOBR&gt;41–42&lt;/NOBR&gt; kap. IL. Huvudregeln för beskattning av löpande inkomster i inkomstslaget kapital är att inkoms- ter ska tas upp som intäkt det år då de kan disponeras (41 kap. 8 § IL). Bestämmelsen har sitt ursprung i 3 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som hänvisar till 41 § kommunalskattelagen (1928:370) och punkt 4 av anvisningarna till denna. I sistnämnda bestäm- melse finns den s.k. kontantprincipen som anger att en inkomst ska tas upp för det år då den blivit tillgänglig för lyftning och en utgift eller kostnad för det år då utgiften betalats eller omkostnaden ägt rum. I IL används uttrycket ”kan disponeras” men avsikten är att uttrycket ska ha samma innebörd som ”blivit tillgänglig för lyftning” (prop. 1999/2000:2 del 2, s. 487).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Kupongskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Bestämmelser om kupongskatt finns i kupong- skattelagen (1970:624). Kupongskatt tas ut på utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, aktie i europabolag med säte i Sverige och andel i svensk investeringsfond när mottagaren av utdelningen är hemmahörande utomlands. Kupongskatten ersätter inkomstskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Skattskyldighet till kupongskatt föreligger när den utdelningsberättigade är en fysisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige eller dödsbo efter sådan person eller är en utländsk juridisk person om utdelningen inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Avräkning av utländsk skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Bestämmelser om avräkning av utländsk skatt finns i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen). Avräkning genom nedsättning av statlig och kommunal inkomstskatt regleras i 2 kap. avräkningslagen. Enligt 2 kap. 1 § kan avräkning ges en obegränsat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031331x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;skattskyldig som har haft en intäkt eller en begränsat skattskyldig som har haft en intäkt hänförlig till ett fast driftställe i Sverige. Som förutsättning för att avräkning ska ges gäller att intäkten tagits upp enligt IL, att den skattskyl- dige har beskattats för intäkten i en utländsk stat och att intäkten enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra därifrån. För att avräkning från statlig och kommunal inkomst- skatt ska ges krävs således att den som begär avräkning är skattskyldig till såväl svensk som utländsk skatt på samma inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 30px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;"&gt;Schablonbeskattning av innehavare av investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1296 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas genom att en schablonränta multipliceras med ett kapitalunderlag. Schablonintäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft269"&gt;föreslår en avkastningsskatt såsom den som gäller för kapitalförsäkringar i dag i stället för den schablonintäkt som föreslås tas upp i inkomstslaget kapital. Den automatik i beskattningen som finns vid beskattningen av kapitalförsäkringar uppnås inte med förslaget och många sparare kommer varje år att få kvar- skatt till följd av att de ska betala in skatten själva efter deklarationen. Fondbolagens förening föreslår att samma skatt som gäller i dag för kapitalförsäkringar ska gälla för investerings- sparkontot, både vad gäller skattenivån och metoden för att ta ut skatten. Skatten ska enligt föreningen tas ut av sparinstituten och inte betalas i efterskott av spararna, och spararna slipper därmed att få kvarskatt och behöver inte ta med investeringssparkontot i deklarationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft69"&gt;Skattskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft112"&gt;Innehavare av investeringssparkonto ska, i stället för att ta upp faktiska inkomster och utgifter hänförliga till tillgångar på kontot, schablonbe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;skattas. Det bör ske genom att den som har innehaft ett investeringssparkonto under kalen- deråret för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Av avsnitt 6.13.3.3 framgår när ett kapitalunderlag ska beräknas för ett investerings- sparkonto. Skattskyldighet bör föreligga oavsett under hur lång tid investeringssparkontot har innehafts och oavsett när under kalenderåret det har införskaffats eller avslutats eller om det har innehafts under hela kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft69"&gt;Schablonintäkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Den som ska schablonbeskattas på grund av innehav av ett investeringssparkonto ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten bör beräk- nas genom att en räntefaktor multipliceras med ett kapitalunderlag. Det föreslås att schablonin- täkten ska tas upp som en inkomst i inkomstsla- get kapital. Kostnader i samma inkomstslag, t.ex. skuldräntor, kan därmed kvittas mot intäkten. Schablonintäkten bör beräknas genom att ett kapitalunderlag multipliceras med en schablon- ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft65"&gt;för- ordar att schablonintäkten ska tas ut som en avkastningsskatt i stället för att beskattas som en intäkt i inkomstslaget kapital. Enligt Fondbola- gens förening skulle det medföra att institutet skulle ta ut skatten och att intäkten inte skulle behöva redovisas i deklarationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;För den som har en kapitalförsäkring hos ett svenskt livförsäkringsbolag är det bolaget som är skattskyldigt till avkastningsskatt och alltså ansvarar för att leverera in skatten till Skattever- ket. För investeringssparkontot är det i stället den enskilde kontoinnehavaren som är skatt- skyldig. För att institutet ska kunna hantera skatteinbetalningen avseende ett investerings- sparkonto krävs att det införs bestämmelser om att skatteavdrag ska göras. Detta gäller oavsett om skatten skulle tas ut som avkastningsskatt eller på en intäkt i inkomstslaget kapital. Ett preliminärskatteavdrag skulle i vissa fall under- lätta för spararen som slipper ansvara för att skatten betalas in till Skatteverket. Ett sådant system riskerar dock i många fall att skapa problem för såväl sparare som det investerings- företag som skulle hantera skatteinbetalningen. Om kontanta medel saknas på investeringsspar- kontot krävs att finansiella instrument säljs för att täcka skatten. Kontoinnehavaren kan ha synpunkter på vilka instrument som bör avyttras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:737px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:104px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031332x1.jpg/" style="width:605px;height:104px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;vilket kan leda till en omfattande administration. När schablonintäkten ska tas upp i inkomstsla- get kapital, där den kan kvittas mot t.ex. kapital- förluster, kan det också i efterhand visa sig att inget överskott i kapital återstår och att avytt- ringen därför var onödig. Av bland annat dessa skäl föreslår regeringen inte att skatteavdrag ska ske på investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Fondbolagens förening anser att beskattning av schablonintäkten med avkastningsskatt skulle medföra att intäkten inte behöver redovisas i deklarationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att även avkastnings- skatt måste redovisas i deklaration. Däremot föreslås i denna proposition att schablonintäkt avseende innehav av investeringssparkonto ska undantas från deklarationsskyldighet för fysiska personer och dödsbon i de fall då den skattskyl- dige saknar andra deklarationspliktiga intäkter och då kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten, se avsnitt 6.13.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Som en följd av att inget förslag lämnas om att skatteavdrag ska ske på investeringssparkonto kommer skatten att betalas i efterhand av konto- innehavaren, oavsett om det rör sig om en avkastningsskatt eller en skatt i kapital. Reger- ingen anser att det principiellt mest riktiga är att schablonintäkten ska tas upp som en intäkt i inkomstslaget kapital och föreslår därför ingen förändring av förslaget i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) finns en bestämmelse om vem som ska ta upp en schablonintäkt och beräkningen av denna intäkt, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.13.3.3 Kapitalunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av fyra olika delposter. Den första posten är till- gångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot. Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket samma lag, kvalificerade andelar och till- gångar som förvaras på kontot i strid med 17 § samma lag ska dock inte ingå i denna post. Den andra posten är kontanta medel som betalas in&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;till investeringssparkontot under kalenderåret. Följande inbetalningar ska dock inte ingå i denna post: inbetalningar av ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på till- gångar som förvaras på investeringssparkontot, ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; lagen om investeringsspar- konto av tillgångar som förvaras på investerings- sparkontot och kontanta medel som invester- ingsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. Den tredje posten är investeringstillgångar som kontoinnehavaren överför till investeringsspar- kontot, om tillgångarna inte överförs från ett annat eget investeringssparkonto. Den fjärde och sista posten är investeringstillgångar som överförs från någon annans investeringsspar- konto om tillgångarna inte har överförts i samband med förvärv på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Det är marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på invester- ingssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetald eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot som ska beaktas vid beräk- ningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Om en överföring av tillgångar från ett inve- steringssparkonto till ett annat investeringsspar- konto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes från det överfö- rande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde när de förtecknas på det motta- gande kontot hänföras till det mottagande kontot vid beräkning av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Marknadsvärdet av de delposter som nämns ovan ska bara öka kapitalunderlaget om konto- innehavaren var obegränsat skattskyldig vid de tidpunkter när situationerna som ligger till grund för delposterna inträffar. Sådana överföringar mellan två investeringssparkonton som avses i föregående stycke ska bara öka kapitalunderlaget för det mottagande kontot om kontoinnehava- ren vid överföringen var obegränsat skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att det är mark- nadsvärdet vid viss tidpunkt av tillgångar som förvaras på eller inbetalas eller överförs till ett investeringssparkonto som ska tas med vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 21px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;beräkningen av kapitalunderlaget. Promemorian innehåller inte heller något förslag om att till- gångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller som förvaras på investeringssparkontot i strid med 17 § denna lag inte ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Av de remissinstanser som har yttrat sig är de flesta negativa till försla- get. Kritiken avser i första hand förslaget att inbetalningar till ett investeringssparkonto ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;poängterar att sättet att beräkna skatteunderlaget inte får vara alltför invecklat eftersom innehavaren själv måste kunna beräkna detta. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att det är viktigt att reglerna blir så enkla och enhetliga som möjligt. Skatteverket föreslår därför att underlaget för investeringssparkontot beräknas till värdet vid årets början i stället för att räknas fram vid fyra olika tillfällen under året. Prome- morians förslag innebär att tillgångarna på kontot ska värderas vid ett antal tillfällen under året. Skatteverket anser att, för att underlätta för den som ska göra värderingen, det bör anges tydligare vilket värde som ska användas. När det gäller beräkningen av kapitalunderlaget anser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft193"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;SPAN class="ft71"&gt;att denna bör konstrueras på det sätt som föreslås för kapital- försäkringar. Även om beräkningen i denna del främst hanteras av finansiella institut med stora resurser i form av datasystem etc. är det viktigt att man även beaktar spararens möjligheter till förutsebarhet. Dessutom bör skattesystemet inte kompliceras med två olika metoder för att beräkna en likvärdig schabloninkomst. LRF anser vidare att en möjlighet till kredit inom investeringssparkontot bör införas. &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlarefö- reningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;avstyrker förslaget i den del som inne- bär att belopp som betalats in till kontot under året adderas till kapitalunderlaget för skatteutta- get. Om insättningar medräknas innebär det en fiktiv beskattning som inte motsvarar det faktiska innehavet. Föreningarna vänder sig mot denna typ av beskattning. Att använda insätt- ningar som en del av beräkningsunderlaget för skatteuttaget missgynnar dessutom särskilt kort- och medelsiktigt sparande eftersom en skatt på insättningar ”äter upp” hela eller en orimligt stor del av den förväntade avkastningen under spar- perioden. Så kallat buffertsparande utgör en mycket stor del av sparmarknaden. Den före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;slagna modellen kommer därför utestänga en stor del av svenska sparare. Föreningarna föreslår att kapitalunderlaget i stället enbart grundas på kvartalsvisa mätpunkter av det faktiska innehavet på kontot. Som princip kan man också allvarligt invända mot det pedagogiska i att önskat bete- ende, dvs. sparande, innebär en omedelbar beskattning. Det faktum att spararen måste betala courtage vid köp och försäljning, kostnad för skillnad mellan köp- och säljkurs (s.k. spread) liksom att stå marknadsrisken när han säljer av ett innehav som han sedan vill köpa till- baka bör ha en tillräckligt avhållande effekt mot en försäljning inför kvartalsvisa mättidpunkter. För att ytterligare motverka att sparare inför varje mättidpunkt säljer av innehav för att minska skatteunderlaget kan diskuteras om inte antalet mättillfällen ska göras fler, t.ex. månads- vis beräkning. Många aktiva investerare nyttjar i dag möjligheten till kredit med värdepapperna som säkerhet. Med kreditmöjlighet har investe- rarna själva kunnat bestämma risk och hävstång för sina värdepappersaffärer. Genom att dess- utom använda kapitalförsäkringen, med beskatt- ning grundat på marknadsvärden, har man åstad- kommit ett modernt, effektivt och lättadmini- strerbart sätt att göra aktieaffärer. Detta har sammantaget inneburit ett bidrag till likviditeten på marknaden och tillgången på riskvilligt kapital. Detta har varit till nytta inte minst för kapitalförsörjning av småföretag. Ska aktiva investerare som i dag tar krediter för att kunna göra sina aktieaffärer och som i dag har en enkel hantering av sina aktieaffärer genom kapitalför- säkringen fråntas dessa möjligheter skulle aktie- handeln påverkas negativt. Det bör understrykas att aktiva privatsparare i dag står för en icke oansenlig del av börsomsättningen, vilket inne- bär att börslikviditeten ytterst kan påverkas. Skulle insättningar ingå i kapitalunderlaget är det helt nödvändigt att kredit kan tas upp inom investeringssparkontot. Med detta menas att en kredit ska kunna tas upp respektive lösas inom kontot utan att detta påverkar kapitalunderlaget. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget att sparkapitalet baseras på behållningen vid varje kvartal, dock utan tillägg för insättningar vilket skulle leda till dubbelbeskattning. Föreningen tillstyrker att beskattningen utformas så att skatten inte kan undgås genom att medel uttas före årsskiftet och sätts in strax därefter. När kapitalunderlag mäts flera gånger per år är det emellertid inte nödvändigt att dessutom beskatta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft4"&gt;nyinsättningar, vilket betyder att samma till- gångar ingår dubbelt i underlaget. Föreningen anser att ett mer godtagbart alternativ vore fler mättillfällen. Föreningen kan inte heller se beho- vet av extra skatteuttag när någon för över till- gångar till en annans investeringssparkonto. Staten borde kunna nöja sig med att när det har gjorts en insättning kommer det värdet att finnas med i skatteunderlaget det kommande kvartals- skiftet. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Banks &lt;/SPAN&gt;uppfattning är att det föreslagna sättet att beräkna kapitalunderlaget för investeringssparkontot är konsumentovän- ligt och att det hämmar god likviditet på värde- pappersmarknaden. Detta främst på grund av att beräkningssättet är svårförståeligt och komplice- rat, särskilt för de kontoinnehavare som är aktiva sparare, samt att det hämmar löpande sparande och sparande på kort- och medellång sikt. Vidare leder denna typ av beskattning till att innehaven inom ramen för investeringssparkontot i viss mån dubbelbeskattas. Dubbelbeskattningen uppkommer i och med att insättningarna beskattas både vid insättningen och att de ingår i kapitalunderlaget vid nästkommande värde- ringstidpunkt. Avanza Bank förespråkar att kapitalunderlaget i stället ska beräknas utifrån ett visst antal angivna mättidpunkter. Avanza Bank anser inte att detta förfarande komplicerar för kontoinnehavaren att tillse så att korrekta uppgifter lämnas i självdeklarationen. Tvärtom så borde det vara enklare för såväl kontoinnehava- ren som det kontoförande institutet att kontrollera och ange värdet vid fler mättid- punkter än att hänsyn även ska tas till samtliga insättningar som görs till investeringssparkon- tot, särskilt gäller detta för kontoinnehavare som gör många insättningar. Att kontoinnehavaren skulle gå in och ur investeringssparkontot strax innan respektive strax efter en värderingstid- punkt tror inte Avanza Bank är sannolikt. Kostnaden för kontoinnehavaren att växla mellan ett vanligt bankkonto respektive ett investeringssparkonto är mycket högre än vad kontoinnehavare tjänar på att undandra sig skatt. Att kunna utnyttja de värdepapper som ingår i investeringssparkontot som säkerhet för kredit är något som kommer att gynna likviditeten och handel på värdepappersmarknaden. Vidare är det ur konsumentens synvinkel önskvärt att möjlig- heten att utnyttja kredit finns. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;anser att Skatteverket bör åläggas att tillhan- dahålla ett värdepappersregister med värden för de tillgångar som kan finnas på kontot. För&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1308 ft4"&gt;tillgångar där ett marknadsvärde inte finns ska nominellt värde, om det finns, eller ett substans- värde alternativt ett annat värde, föreskrivet av Skatteverket, kunna tillämpas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokat- samfund &lt;/SPAN&gt;framför att det av förslaget framgår att en inbetalning av kontanta medel från ett inve- steringssparkonto till ett annat investeringsspar- konto i vissa fall ska öka kapitalunderlaget och att detta medför att samma belopp ökar kapital- underlaget på två olika investeringssparkonton och sålunda medför dubbelbeskattning. Enligt samfundets mening är det olyckligt med en reglering som är så utformad att den tillåter dubbelbeskattning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;anför att till kapitalun- derlaget ska läggas bland annat de belopp som har betalats in till kontot under året. Eventuella uttag av kontanter påverkar inte beräkningen av kapitalunderlaget. Det innebär att en skattskyl- dig, som av något skäl behöver göra ett uttag av kontanter att använda för annat bruk, kommer att beskattas för en schablonintäkt beräknat på ett kapitalunderlag som inte justeras för uttag av kontanter. Till kapitalunderlaget ska också läggas finansiella instrument som – med visst undantag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;– förs över till kontot. Det förefaller innebära en dubbelräkning, eftersom kapitalunderlaget enligt 42 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, utgår från de tillgångar som vid ingången av varje kvartal förvaras på kontot. Far anser att frågan om beräkningen av kapitalun- derlaget måste analyseras ytterligare. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparban- kernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;framhåller att förslaget leder till en särskild beskattning på nysparande. Förbundet anser att de skattemässiga inträdes- barriärer som uppstår genom den valda metoden är negativa i sådan omfattning att ytterligare alternativ bör utredas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet &lt;/SPAN&gt;framför att det är av stor betydelse för den enskilda hur schabloninkoms- ten ska beskattas enligt de svenska skatteavtalen, framför allt vilken fördelningsartikel som bör vara tillämplig. Det vore önskvärt med en gene- rell diskussion i denna fråga i förhållande till OECD:s modellavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Allmänna utgångspunkter för beräkning av kapi- talunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Som utgångspunkt för beräkningen av kapital- underlaget bör gälla att det ska baseras på värdet av tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto vid vissa tidpunkter under det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p391 ft71"&gt;år för vilket en schablonintäkt ska beräknas. I så stor utsträckning som möjligt bör modellen för hur kapitalunderlaget ska beräknas ta hänsyn till värdeutvecklingen på dessa tillgångar. Vidare bör modellen utformas på ett sådant sätt att det inte är möjligt att utan beskattning spara i ett inve- steringssparkonto genom att gå in i och ut ur sparformen vid vissa tidpunkter. Modellen för att beräkna kapitalunderlaget får dock, liksom &lt;SPAN class="ft193"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;framför, inte vara så komplice- rad att det inte är möjligt för kontoinnehavaren att själv beräkna kapitalunderlaget. Detta är viktigt eftersom det i sista hand är kontoinne- havaren själv som ansvarar för att korrekta uppgifter om schablonintäkten lämnas i själv- deklarationen. Om oriktiga uppgifter lämnas till Skatteverket kan det leda till att den skattskyl- dige får betala skattetillägg. Det kan även bli fråga om straffrättsligt ansvar om oriktig uppgift lämnas. Beskattningsmodellen bör därför utfor- mas så att kontoinnehavaren själv kan beräkna kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Värdet av tillgångar på investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Som redan nämnts bör en del av kapitalunder- laget utgöras av värdet på tillgångar som vid vissa tillfällen förvaras på investeringssparkontot. Ju oftare avstämning av tillgångarnas värde ska ske, desto större följsamhet blir det mellan scha- blonintäktens storlek och värdeutvecklingen på tillgångarna. Ju fler värderingstidpunkter desto större blir dock komplexiteten i beräkningsmo- dellen, vilket försvårar för kontoinnehavaren, och även för investeringsföretaget, att beräkna kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår att underlaget beräknas till värdet vid årets början i stället för att räknas fram vid fyra olika tillfällen under året som har föreslagits i promemorian och &lt;SPAN class="ft193"&gt;LRF &lt;/SPAN&gt;anser att beräkningen av kapitalunderlaget bör konstrue- ras på samma sätt som föreslås för kapitalförsäk- ring. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Fond- handlareföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;anser att kvartalsvisa avstämningar av värdet av tillgångarna på ett investeringssparkonto är lämpligt och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;förespråkar att underlaget ska beräknas utifrån ett visst antal angiva mättidpunkter, t.ex. fyra per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Regeringen bedömer att en rimlig avvägning mellan kapitalunderlagets följsamhet med värde- utvecklingen av tillgångarna på ett investerings- sparkonto och komplexiteten i beräkningsmo- dellen uppnås om kapitalunderlaget beräknas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;som ett genomsnittligt värde baserat på mark- nadsvärdet av tillgångarna på ett investerings- sparkonto vid ingången av varje kvartal under det aktuella kalenderåret. Det vill säga värdet ska avläsas vid fyra tidpunkter per år. Därmed uppnås viss följsamhet mellan utvecklingen av det sammanlagda värdet på kontot och kapital- underlagets storlek. Vidare bör kontoinnehava- ren ha möjlighet att beräkna ett kapitalunderlag som är baserat på det sammanlagda värdet vid fyra tillfällen per år dividerat med fyra. En värde- ring per kvartal torde visserligen innebära viss ökad administration för investeringsföretagen jämfört med om underlaget bara baseras på värdet vid en enda tidpunkt, men den bedöms som rimlig i förhållande till målet att uppnå viss följsamhet. Det är marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot som bör ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Om större följsamhet eftersträvas krävs fler värderingstidpunkter än fyra gånger per år. Tänkbara alternativ till kvartalsvisa avstämningar skulle kunna vara att värdet mäts dag för dag eller månad för månad. En beräkningsmodell som bygger på något av dessa två alternativ stäl- ler dock stora krav på de institut som erbjuder investeringssparkonto och riskerar att på ett oproportionerligt sätt öka deras administrativa börda. Vidare skulle det med beräkning dag för dag eller månad för månad bli mycket komplice- rat för den enskilde att själv beräkna kapitalun- derlaget. Av dessa skäl föreslås inte något av dessa alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Om en förenkling av modellen för hur kapi- talunderlaget ska beräknas eftersträvas är ett möjligt alternativ till kvartalsberäkning att enbart värdet vid beskattningsårets ingång ligger till grund för beskattningen. Detta gäller i dag för kapitalförsäkring. Då blir det dock ingen följ- samhet alls mellan värdeutvecklingen under året och schablonintäktens storlek. Därför bedöms detta inte vara ett lämpligt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att det, för att underlätta för den som ska göra värderingen, tydligare bör anges vilket värde som ska användas vid beräk- ningen av kapitalunderlaget. I huvudsak får enbart investeringstillgångar och kontanta medel förvaras på ett investeringssparkonto. Marknads- värdet för merparten av denna typ av tillgångar kan förväntas vara lätt att fastställa. För de finan- siella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande mark-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft71"&gt;nad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES) eller en handelsplattform bör värderingen kunna göras utifrån de noteringar som görs avseende det aktuella instrumentet på de olika marknadsplatserna. För andelar i inve- steringsfonder och utländska motsvarigheter finns normalt en s.k. &lt;NOBR&gt;NAV-kurs&lt;/NOBR&gt; (där NAV står för Net Asset Value) som anger marknadsvärdet för en fondandel och som för de flesta fonder fastställs dagligen. Denna kurs bör kunna utgöra utgångspunkt för bedömningen av marknads- värdet. Precis som Skatteverket framför lär det dock vara svårare att fastställa ett marknadsvärde för vissa typer av tillgångar som förvaras på kontot, t.ex. investeringstillgångar som omsätts sällan och, inte minst, för kontofrämmande tillgångar. Regeringen anser dock att det inte är lämpligt att i detta sammanhang ge några närmare riktlinjer för hur värderingen av till- gångar som omfattas av schablonbeskattningen bör ske. Denna fråga får ytterst avgöras av rättstillämpningen. Det kan tilläggas att inve- steringsföretagen, som i första hand har att värdera tillgångarna, har möjlighet att i avtalet om investeringssparkonto inskränka den möjlig- het som lagen om investeringssparkonto ger att förvara olika slags tillgångar på kontot. Vidare kan det i detta avtal exempelvis föreskrivas att kontofrämmande tillgångar ska avföras från kontot senast en viss kortare tid efter att de upptäcks, i syfte att de i så liten utsträckning som möjligt ska förvaras på kontot över nästföl- jande kvartalsskifte, vilket i så fall innebär att de måste värderas. Enligt regeringens uppfattning är det inte lämpligt att, vilket &lt;SPAN class="ft193"&gt;Euroclear Sweden AB &lt;/SPAN&gt;föreslår, Skatteverket åläggs att tillhandahålla ett register med värden för de tillgångar som kan finnas på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Finansiella instrument på investeringssparkonto vars värde inte ska ingå i kapitalunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Under föregående rubrik anges att marknads- värdet på finansiella instrument och kontanta medel som vid ingången av varje kvartal under det aktuella kalenderåret förvaras på ett inve- steringssparkonto ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Detta bör dock inte gälla för samtliga finansiella instrument som vid dessa tidpunkter förvaras på investeringssparkontot. Under denna rubrik redogörs för finansiella instrument vars värde inte bör ingå i kapitalun- derlaget. Det rör sig om finansiella instrument som har emitterats i syfte att tas upp till handel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;på viss marknad, finansiella instrument som innehas av större ägare i utgivande företag, kvalificerade andelar och felaktigt förvarade kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;I den föreslagna 14 § första stycket 1 lagen om investeringssparkonto anges att annan än kontoinnehavaren får överföra kontofrämmande tillgångar till kontoinnehavarens investerings- sparkonto som kontoinnehavaren har förvärvat på visst sätt. Det rör sig om tillgångar som kontoinnehavaren har förvärvat från den som har emitterat tillgångarna om de inom trettio dagar från emissionen avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsva- rande marknad utanför EES eller en handels- plattform. Sådana tillgångar får enligt 18 § samma lag förvaras på investeringssparkontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Om tillgångarna tas upp till handel på en sådan marknad som avses i 14 § inom denna period regleras dock rätten att förvara till- gångar av andra paragrafer i samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1323 ft4"&gt;Överföringar enligt 14 § första stycket 1 lagen om investeringssparkonto utgör ett avsteg från utgångspunkten för överföring av finansiella instrument till ett investeringssparkonto att tillgångar som har förvärvats direkt från en juri- disk person, i detta fall emittenten, inte får överföras till ett investeringssparkonto. Sådana överföringar utgör även ett avsteg från utgångs- punkten att kontofrämmande tillgångar inte ska få överföras till ett investeringssparkonto. För att minimera risken för att bestämmelsen miss- brukas i syfte att undkomma beskattning bör tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto med stöd av 18 § samma lag inte omfattas av schablonbeskattningen. Det innebär att värdet av sådana tillgångar inte ska öka kapitalunderla- get.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Normalt sett ska de tillgångar som avses här förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto under endast en kortare övergångsperiod. Syftet med emissionen ska ju vara att tillgångarna ska tas upp till handel på en reglerad marknad. När så sker förvaras tillgångarna inte längre på inve- steringssparkontot med stöd av denna bestäm- melse och omfattas därmed av schablonbeskatt- ningen. Risken för att tillgångar inte skulle tas upp till handel inom den sextiodagarsperiod som de får förvaras på investeringssparkontot enligt lagen om investeringssparkonto borde inte avskräcka kontoinnehavare från att delta i sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;emissioner. Anskaffningsutgiften för tillgångar som förvärvats och överförts till ett invester- ingssparkonto, och som förvaras på kontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, och som sedan avförs från kontot beräknas ju på samma sätt som för andra tillgångar som har förvärvats vid emission inom den konventionella beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;I avsnitt 6.13.2.7 föreslås att finansiella instru- ment som har getts ut av ett företag inte är inve- steringstillgångar om innehavaren av instru- menten innehar andelar i företaget som motsva- rar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget. Skälet för att sådana finansiella instrument inte bör omfattas av termen investeringstillgångar, och därmed bör betraktas som kontofrämmande tillgångar, är att större ägare i företag, ensamt eller tillsammans med andra större ägare, inte ska kunna realisera obeskattade vinster i företaget inom den scha- blonbeskattade sfären. Även om finansiella instrument som omfattas av ägarbegränsningen är kontofrämmande tillgångar kan den situatio- nen uppstå att de får förvaras på ett investerings- sparkonto under en övergångsperiod. För att förhindra skatteundandragande hänförligt till denna typ av finansiella instrument bör de inte schablonbeskattas när de förvaras på ett invester- ingssparkonto. Av denna anledning bör således värdet av finansiella instrument som träffas av denna begränsning och som förvaras på ett inve- steringssparkonto inte ingå i kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft4"&gt;I 57 kap. IL finns särskilda regler som gäller vid beskattningen av aktiva delägare i fåmans- företag. Reglerna syftar till att inkomster i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas som arbetsin- komster och inte som kapitalinkomster. För att en ägare ska beröras av de särskilda reglerna krävs normalt att ägaren varit verksam (aktiv) i företaget i betydande omfattning någon gång under de senaste fem åren. Ägarens andelar sägs då vara kvalificerade andelar om inte annat är särskilt stadgat. Reglerna tillämpas också för den som är närstående till en aktiv delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft4"&gt;Vid tillämpningen av reglerna beräknas avkastningen på det kapital som har investerats i företaget schablonmässigt. Reglerna innebär att man beräknar en normalavkastning eller ett visst s.k. gränsbelopp som ska beskattas i inkomstsla- get kapital hos ägaren. Skattesatsen är 20 procent och uppnås genom att två tredjedelar av utdel- ningen upp till gränsbeloppet tas upp till be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;skattning. Utdelning som överstiger gräns- beloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Även en kapitalvinst som uppkommer när kvalifice- rade andelar avyttras fördelas på inkomstslagen tjänst och kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, ska mottagna andelar anses kvalifi- cerade hos andelsägaren. Detsamma gäller en andel som mottagits vid en partiell fission om mottagaren omedelbart före den partiella fissio- nen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget. Andelar som erhålls som utdelning från ett svenskt aktiebolag i form av andelar i ett dotterbolag, s.k. lex &lt;NOBR&gt;Asea-utdelning,&lt;/NOBR&gt; kan också under vissa förutsättningar bli kvalificerade. När kvalificerade andelar som erhållits på angivet sätt avyttras, kan en del av kapitalvinsten komma att beskattas i inkomstslaget tjänst. Även utdelning kan komma att tjänstebeskattas. Reglerna för hur mycket av avkastningen som ska beskattas i inkomstslaget tjänst respektive kapital är komplicerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Bestämmelserna om beskattning av kvalifice- rade andelar medför att sådana andelar inte kan schablonbeskattas på samma sätt som andra finansiella instrument. Det skulle strida mot syftet med reglerna, nämligen att inkomster i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas som arbetsin- komster och inte som kapitalinkomster. Av denna anledning bör värdet av kvalificerade andelar som förvaras på ett investeringsspar- konto inte ingå i kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Utgångspunkten är att kontofrämmande till- gångar inte får förvaras på ett investeringsspar- konto. Av praktiska skäl är det dock inte lämp- ligt att helt förbjuda förvaring av konto- främmande tillgångar på ett konto. Som framgår av avsnitt 6.13.2.17 föreslås därför att konto- främmande tillgångar under vissa förutsättningar får förvaras på ett investeringssparkonto under en övergångsperiod, som varierar beroende på vilken slags kontofrämmande tillgång det är fråga om. Även om kontofrämmande tillgångar som avses i 17 § lagen om investeringssparkonto inte avförs från investeringssparkontot inom övergångsperioden upphör inte kontot som investeringssparkonto. Innebörden av detta är att sådana kontofrämmande tillgångar i och för sig kan förvaras på ett investeringssparkonto utan begränsning i tiden. Om det kommer till kontoinnehavarens eller investeringsföretagets kännedom att kontofrämmande tillgångar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft4"&gt;avses i 17 § förvaras på ett investeringssparkonto åligger det naturligtvis dem att se till att tillgång- arna avförs från kontot inom den tidsfrist som ställs upp i lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Huvudskälet till att kontofrämmande till- gångar så långt som möjligt bör hållas utanför investeringssparkontot är att sådana tillgångar inte lämpar sig för den schablonbeskattning som föreslås i förevarande proposition. Det är dock rimligt att här aktuella kontofrämmande till- gångar som utgångspunkt omfattas av schablon- beskattningen under den övergångsperiod de får förvaras på ett investeringssparkonto. Men om de inte har avförts från kontot när denna period löper ut bör de inte längre schablonbeskattas. Regeringen föreslår därför att kontofrämmande tillgångar som förvaras i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska beskattas konventio- nellt från det att den felaktiga förvaringen inleds. Innebörden av detta förslag är att värdet av sådana tillgångar inte ska ingå i kapitalunderla- get.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Inbetalning till investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;En viktig utgångspunkt för utformningen av beräkningsmodellen för kapitalunderlaget är att det inte ska vara möjligt att förvara tillgångar på ett investeringssparkonto under större delen av året utan att det avspeglas i kapitalunderlaget. Med en beskattningsmodell som enbart baseras på en kvartalsvis beräkning av värdet på tillgång- arna på ett investeringssparkonto skulle detta vara möjligt genom att kontoinnehavaren mins- kar sparandet strax före ett kvartalsskifte för att efter detta skifte öka sparandet i samma utsträckning. Nedan diskuteras vilken metod som bör införas för att förhindra skatteundan- dragande genom transaktioner kring kvartals- skiften och hur den bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft193"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhand- lareföreningen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Avanza Bank &lt;SPAN class="ft71"&gt;ifrågasätter dock om det finns risk för ett sådant förfarande i praktiken. Enligt dessa remissinstanser skulle kostnaden för att gå in och ur ett investerings- sparkonto i form av bland annat courtage och skillnaden mellan köp- och säljkurs, s.k. spread, vara en tillräckligt avhållande effekt mot detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Denna bedömning torde dock inte stämma i förhållande till vissa finansiella instrument som får förvaras på ett investeringssparkonto. Vid köp och försäljning av t.ex. aktier får köparen och säljaren normalt betala courtage och köp- kursen överstiger normalt säljkursen. Courtaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;varierar dock från kund till kund och den s.k. spreaden skiljer sig från aktie till aktie. Det kan därför inte uteslutas att kostnaden, inklusive den kursrisken som kontoinnehavaren tar genom förfarandet, för att gå in och ut ur kontot fyra gånger per år med en viss aktie kan understiga den schablonmässigt beräknade skatten på samma aktie. För t.ex. vissa andelar i invester- ingsfonder gäller dessutom att inlösen och för- värv kan ske utan omedelbar kostnad, förutom eventuell kursrisk, för den enskilda. Det är därför inte osannolikt att det, med kvartalsvis beräkning av värdet på ett investeringssparkonto, kan löna sig att undvika beskattning genom att lösa in fondandelar före kvartalsskiftet för att efter kvartalsskiftet förvärva samma andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Nämnda risk för skatteundandragande skulle kunna undvikas om värdet av tillgångarna på kontot stämdes av betydligt oftare än vid fyra tillfällen per år, t.ex. om värdet skulle stämmas av varje dag eller varje vecka. Regeringen bedömer dock, främst med hänsyn till att det måste vara möjligt för den enskilde spararen att själv kunna beräkna kapitalunderlaget, att det inte är lämpligt med så täta avstämningar. Vidare är det, framför allt med hänsyn till att fondandelar kan förvärvas och lösas in utan omedelbar kostnad för den enskilda, tveksamt om risken för skatteundan- dragande skulle undanröjas med månatliga avstämningar av värdet. Regeringens bedömning är därför att det inte heller är lämpligt med en beräkningsmodell som bygger på att avläsning av värdet sker en gång per månad. Regeringen anser att det lämpligaste sättet att undvika här aktuell risk för skatteundandragande är det sätt som föreslås i promemorian, nämligen att modellen för beräkning av kapitalunderlaget kompletteras med en bestämmelse om att marknadsvärdet av inbetalningar av kontanta medel till kontot ska öka kapitalunderlaget. Med en sådan reglering lönar det sig inte att genom transaktioner kring kvartalsskiften minska den del av kapitalunderla- get som avser värdet av tillgångarna på invester- ingssparkontot eftersom den del av kapitalun- derlaget som avser inbetalningar av kontanta medel ökar i samma utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft210"&gt;Promemorians förslag har kritiserats av ett antal remissinstanser. &lt;SPAN class="ft158"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft158"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;avstyrker att inbetalningar till kontot under året ska adde- ras till kapitalunderlaget. Det skulle innebära en fiktiv beskattning som inte motsvarar det faktiska innehavet. En sådan beskattningsmodell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;missgynnar särskilt kort- och medelsiktigt sparande. Föreningarna anser inte att det är pedagogiskt att önskat beteende, dvs. sparande, innebär en omedelbar beskattning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;anser att det föreslagna sättet att beräkna kapi- talunderlaget är svårförståeligt och komplicerat. Det hämmar löpande sparande och sparande på kort- och medellång sikt. Vidare leder denna typ av beskattning till att innehavaren inom ramen för investeringssparkonto i viss mån dubbelbe- skattas. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sparbankernas Riksför- bund &lt;/SPAN&gt;vänder sig emot att det sker en dubbelbe- skattning om inbetalningar till ett invester- ingssparkonto ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Vidare har Svenska Bankföre- ningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Avanza Bank och &lt;SPAN class="ft5"&gt;LRF &lt;/SPAN&gt;kritiserat att den i promemorian föreslagna beräkningsmodellen innebär att kredit inte kan utnyttjas inom den schablonbeskattade sfären på motsvarande sätt som det i dag går att utnyttja kredit inom en kapitalförsäkring. De har bland annat anfört följande. I dag finns en möjlighet att ha ett kreditkonto kopplat till en kapitalförsäkring varifrån insättningar och uttag till och från kapi- talförsäkringen görs. På så sätt har investeraren själv kunnat bestämma risk och hävstång för sina värdepappersaffärer. Även normalt aktiva inve- sterare gör insättningar och uttag i sådan omfattning att denna typ av kredit inte kommer att vara möjlig med den föreslagna modellen eftersom kapitalunderlaget, och därmed scha- blonintäkten, blir för högt. Om investerarna fråntas möjligheten till kredit inom den scha- blonbeskattade sfären riskeras likviditeten på marknaden. Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Avanza Bank, LRF och Sparbankernas Riksförbund anser därför att inbetalningar inte ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. I andra hand anser Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföre- ningen och Avanza Bank att det ska finnas möjlighet att utnyttja kredit inom investerings- sparkontot utan att det påverkar kapitalunder- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Den av regeringen föreslagna beräkningsmo- dellen att inbetalningar ska beaktas vid beräk- ningen av kapitalunderlaget medför vissa nack- delar, främst i förhållande till kontoinnehavare och investeringsföretag. Som har påpekats av vissa remissinstanser blir beräkningsmodellen härigenom mer komplicerad och svårare att förstå. Det får dock förutsättas att en kontoin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;nehavare själv har möjlighet att kontrollera vilka inbetalningar han eller hon gör till ett eget inve- steringssparkonto. Vidare bör en kontoinneha- vare ha möjlighet att själv beräkna ett kapitalun- derlag baserat på kvartalsvisa värden av till- gångarna på investeringssparkontot med tillägg av inbetalningar som görs till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Regeringens bedömning är att investerings- sparkontot kommer vara en attraktiv sparform för breda grupper av sparare, inklusive de som månadssparar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Visserligen innebär beräkningsmodellen för kapitalunderlaget att inbetalningar som äger rum under ett kvartal beskattas som om de befunnit sig på kontot sedan kvartalets början, men detta balanseras av att tillgångarnas värde bara avläses fyra gånger per år. Eftersom tillgångarna i genomsnitt förväntas öka från en månad till en annan innebär mindre frekventa avläsningstid- punkter en viss skatterabatt. Detta följer av att det tar längre tid innan värdestegringen påverkar underlaget för beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Valet av fyra avläsningstidpunkter reflekterar målsättningen att det inte får bli för komplicerat för den enskilde att själv beräkna sin skatt. Tätare avläsningstidpunkter skulle ge bättre följ- samhet och vore därför att föredra, men efter- som inbetalningarna ska läggas till underlaget har antalet avläsningstidpunkter begränsats till fyra gånger per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Om inbetalningarna inte skulle läggas till underlaget vore det naturligt med tätare avläs- ningstidpunkter, t.ex. månadsvis avläsning. Detta skulle resultera i högre skatt för många månads- sparare eftersom värdestegring påverkar under- laget för beskattning redan från nästföljande månad. För den som exempelvis sparar 300 kronor i månaden och har ett sparande på investeringssparkonto som uppgår till mer än ca 3 500 kronor så är den förväntade skatten lägre om den beräknas med de av regeringen före- slagna reglerna, jämfört med om den beräknades utan att inbetalningar beaktas men baserat på månadsvis avläsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Vad gäller möjligheten till att utnyttja kredit avseende tillgångar på ett investeringssparkonto kan först och främst konstateras att det inte bör införas någon begränsning avseende rätten att använda sådana tillgångar som säkerhet för kredit. Något sådant förslag innehåller inte heller promemorian.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Även om det i och för sig är möjligt att belåna tillgångar på ett investeringssparkonto kan det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;lånade beloppet inte utnyttjas inom ramen för investeringssparkontot utan att detta betalas in till kontot, av t.ex. kontoinnehavaren eller kreditgivaren. Kontanta medel kan bara förvaras på ett investeringssparkonto om de först betalas in till kontot. Regeringens förslag innebär såle- des att kapitalunderlaget ökar om kontoinneha- varen belånar tillgångarna på kontot i syfte att investera det upplånade beloppet inom ramen för ett investeringssparkonto. Att undanta inbetalningar av kontanta medel som har lånats upp med tillgångar på ett investeringssparkonto som säkerhet från huvudregeln att inbetalningar till kontot ska öka kapitalunderlaget är dock inte lämpligt eftersom det innebär att investeringar av upplånade medel gynnas i förhållande till inve- steringar med egna medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Vidare anser regeringen att risken är mycket liten för att likviditeten på värdepappersmark- naden påverkas negativt i någon nämnvärd omfattning om kredit inom det schablonbe- skattade området försvåras genom att inbetal- ningar ska beaktas vid beräkningen av kapital- underlaget. Det bör tilläggas att möjligheten att belåna finansiella instrument och utnyttja de upplånade medlen utan skatteeffekt kvarstår oförändrad inom den konventionella beskatt- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Den uppenbara fördelen med en beräknings- modell för kapitalunderlaget där inbetalningar beaktas är att den omöjliggör skatteundan- dragande genom att värdet på kontot minskas och ökas kring kvartalsskiftena. Enligt regering- ens bedömning finns det inget lämpligare sätt att förhindra sådana förfaranden. Fördelarna med beräkningsmodellen får anses överväga nackde- larna. Marknadsvärdet av inbetalningar av kontanta medel till ett investeringssparkonto bör därför öka kapitalunderlaget. Förslaget i denna del motiveras uteslutande av risken som annars finns att skatt undviks genom att transaktioner sker kring kvartalsskiftena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Det är marknadsvärdet vid inbetalningen som bör öka kapitalunderlaget. En inbetalning anses ha skett först när den är fullbordad, vilket är i samma stund som de kontanta medlen förteck- nas på investeringssparkontot. Det är således marknadsvärdet vid denna tidpunkt som ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Det är dock inte alla inbetalningar som bör öka kapitalunderlaget. Det är enbart inbetal- ningar till investeringssparkontot som avser ”nya” kontanta medel inom investeringsspar-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;kontosystemet, i den bemärkelsen att medlen inte härrör från andra tillgångar som förvaras på kontot eller avser överföringar från ett annat investeringssparkonto, som bör öka kapitalun- derlaget. Inbetalningar som avser ränta, utdel- ning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på inve- steringssparkontot bör därför inte öka kapital- underlaget. Det bör inte heller ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot till följd av vilken till- gångarna får överföras till förvärvaren. För att en inbetalning avseende avkastning i form av t.ex. utdelning på tillgångar på ett investeringsspar- konto eller ersättning vid överlåtelse av sådana tillgångar ska anses härröra från tillgångarna på kontot, och därmed inte öka kapitalunderlaget, krävs att inbetalningen inte går via ett annat konto som innehas av kontoinnehavaren till det aktuella investeringssparkontot. En sådan inbetalning ska anses utgöra en inbetalning av kontoinnehavaren själv. Av avsnitt 6.13.2.16 framgår att ersättningen vid vissa överlåtelser av finansiella instrument på ett investeringsspar- konto måste överföras direkt till investerings- sparkontot. Detsamma gäller i vissa fall annan avkastning på tillgångar på ett investerings- sparkonto, se avsnitt 6.13.2.18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft4"&gt;Vad gäller kontanta medel som har överförts till investeringssparkontot från ett annat investeringssparkonto så bör inte heller de öka kapitalunderlaget. Inte heller inbetalningar från det investeringsföretag som för investerings- sparkontot bör öka kapitalunderlaget om inbetalningen görs på grund av att investerings- företaget har växlat valuta med kontoinne- havaren. Detta gäller oavsett vilka slags valutor som har växlats och oavsett anledningen till att kontoinnehavaren har växlat dem, under förut- sättning att den valuta som kontoinnehavaren använder för att växla till sig en annan valuta förvaras på investeringssparkontot. Växlingen kan t.ex. ske för att kontoinnehavaren har för avsikt att förvärva finansiella instrument som handlas på en utländsk marknad. I sådana fall kan det krävas att förvärvet betalas med det aktuella landets valuta. Ett annat exempel på när en kontoinnehavare kan tänkas vilja växla valuta som förvaras på investeringssparkontot är när han eller hon har fått utländsk valuta i t.ex. utdelning på utländska aktier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft4"&gt;Nämnda utgångspunkt bör dock frångås vad gäller överföring av kontanta medel från en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;annan kontoinnehavares investeringssparkonto. Under rubriken Kontoinnehavare som är begränsat skattskyldig nedan framgår att inbe- talningar av kontanta medel till ett investerings- sparkonto, och andra händelser som enligt huvudregeln ska öka kapitalunderlaget, inte ska öka kapitalunderlaget om kontoinnehavaren vid inbetalningen var begränsat skattskyldig. Om alla överföringar av kontanta medel inom inve- steringssparkontosystemet skulle undantas från utgångspunkten att inbetalningar ska öka kapi- talunderlaget skulle ett samarbete mellan en obegränsat skattskyldig kontoinnehavare A och en begränsat skattskyldig kontoinnehavare B kunna leda till att A under större delen av kalen- deråret skattefritt kan förvara tillgångar på sitt investeringssparkonto. Det skulle kunna ske genom att A inför varje kvartalsskifte överför tillgångarna på kontot till B och B överför till- gångarna till A efter varje kvartalsskifte. A:s kapitalunderlag baserat på innehav på invester- ingssparkontot skulle bli noll kronor medan B inte är skattskyldig för schablonintäkt på sitt investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Risken för att de nu beskrivna förfarandena skulle inträffa torde visserligen inte vara särskilt stor. Det är dock olyckligt att bygga in en sådan svaghet i systemet. För att förhindra förfaranden av detta slag anser därför regeringen, till skillnad från Sveriges advokatsamfund och Fondbolagens förening, att inbetalningar av kontanta medel som innan överföringen förvarades på en annans investeringssparkonto ska öka kapitalunderlaget. Detta bör dock inte gälla om överföringen avser ersättning vid mottagande kontoinnehavares överlåtelse av finansiella instrument på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform. Vid sådana överlåtelser känner överlåtaren normalt inte till vem som förvärvat tillgångarna och bland annat av detta skäl kan överlåtelserna inte miss- brukas i syfte att kringgå beskattning. Ersättning som tas emot på ett investeringssparkonto som avser mottagande kontoinnehavares överlåtelse av finansiella instrument på kontot direkt till en annan kontoinnehavare bör dock beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Den föreslagna regleringen innebär vid över- föringar mellan två investeringssparkonton att kontanta medel som en gång redan har ökat kapitalunderlaget vid inträdet i den schablonbe- skattade sfären kan komma att göra det ännu en gång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Överföring av finansiella instrument till eget inve- steringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Innehavaren av ett investeringssparkonto får överföra egna investeringstillgångar, men inte kontofrämmande tillgångar, till kontot. Detta gäller oavsett var tillgångarna som ska överföras till investeringssparkontot förvaras. Om överfö- ringen avser tillgångar som inte förvarades på ett annat investeringssparkonto bör marknadsvärdet av tillgångarna när de förtecknas på investerings- sparkontot öka kapitalunderlaget. Utan en sådan reglering skulle det nämligen vara möjligt att kringgå beskattningen hänförlig till invester- ingssparkontot genom att upprepa transaktioner som går ut på att strax efter ett kvartalsskifte överföra investeringstillgångar till investerings- sparkontot och strax före ett kvartalsskifte reali- sera tillgångarna och ta ut pengarna från kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft4"&gt;Det är marknadsvärdet vid överföringen som bör vara avgörande för med hur mycket kapital- underlaget ska ökas. En överföring anses ha skett först när den är fullbordad. Överföringen är full- bordad i samma stund som tillgångarna förteck- nas på investeringssparkontot och det är således marknadsvärdet vid denna tidpunkt som ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;På samma sätt som för inbetalning av kontanta medel bör för överföring av finansiella instrument gälla att bara värdet av finansiella instrument som inte härrör från andra tillgångar som förvaras på kontot eller avser överföring från ett annat investeringssparkonto ska öka kapitalunderlaget. Det innebär att överföring av finansiella instrument från ett annat eget inve- steringssparkonto inte ska öka kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Överföring av finansiella instrument till invester- ingssparkonto från annans investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Investeringstillgångar får utan begränsningar överföras mellan investeringssparkonton med olika innehavare. Det innebär t.ex. att sådana tillgångar som en kontoinnehavare genom oner- öst eller benefikt fång har förvärvat direkt från en annan kontoinnehavare får överföras till den förstnämnde kontoinnehavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Trots att det i dessa fall handlar om tillgångar som redan befinner sig inom den schablonbe- skattade sfären bör, av samma skäl som gäller för kontanta medel, se under rubriken Inbetalning till investeringssparkonto ovan, överföringar av investeringstillgångar mellan investeringsspar- konton med olika innehavare beaktas vid beräk- ningen av kapitalunderlaget för det mottagande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;kontot. Det är marknadsvärdet av de överförda tillgångarna när de förtecknas på det mottagande kontot som bör beaktas vid beräkningen. Detta bör dock enbart gälla i de fall en transaktion görs direkt mellan två kontoinnehavare. Överföringar efter förvärv på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES eller en handelsplattform bör inte öka kapitalunderlaget även om överlåtaren förvarade de förvärvade tillgångarna på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft158"&gt;Överföring av tillgångar mellan investeringsspar- konton över ett kvartalsskifte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;När kontoinnehavare flyttar tillgångar mellan investeringssparkonton och det sker i nära anslutning till nästa kvartalsskifte kan det inte uteslutas att tillgångarna inte är förtecknade på något av de inblandade investeringssparkontona vid ingången av efterföljande kvartal. Det bör inte vara möjligt att på detta sätt påverka det sammanlagda kapitalunderlaget för kontona. Marknadsvärdet av tillgångar som överförs från ett investeringssparkonto, men som inte är förtecknade på något sådant konto vid ingången av ett kvartal på grund av att en överföring av tillgångarna mellan investeringssparkonton pågår, bör därför tas med vid beräkning av kapi- talunderlaget för det investeringssparkonto till vilket tillgångarna förs över. Detta bör gälla oavsett om överföringen har skett mellan inve- steringssparkonton som har samma eller olika innehavare eller om investeringssparkontona förs av samma eller olika investeringsföretag. Vidare bör detta gälla oavsett om överföringen avser finansiella instrument eller kontanta medel eller båda. Det är marknadsvärdet när de över- förda tillgångarna förtecknas på det mottagande kontot som bör beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft5"&gt;Kontoinnehavare som är begränsat skattskyldig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I lagen om investeringssparkonto finns inga inskränkningar avseende begränsat skattskyldiga personers rätt att öppna eller inneha inve- steringssparkonto. Utgångspunkten avseende beskattningen av begränsat skattskyldiga perso- ner på grund av innehav av investeringsspar- konto bör vara att de inte ska schablonbeskattas för den tid de har varit begränsat skattskyldiga eftersom Sverige inte har något berättigat skatte- anspråk för denna tid. Den som har varit begrän- sat skattskyldig under hela den tid under ett kalenderår som denne har innehaft ett investe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;ringssparkonto ska således inte ta upp någon schablonintäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;Vidare innebär det anförda t.ex. att en begrän- sat skattskyldig person som innehar ett inve- steringssparkonto vid kalenderårets ingång men som avslutar detta konto innan personen ifråga blir obegränsat skattskyldig i Sverige inte ska ta upp någon schablonintäkt. Motsvarande gäller i utflyttningsfallet om den som flyttar ut från Sverige, och därigenom blir begränsat skattskyl- dig, skaffar sig ett investeringssparkonto först efter utflyttningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;I de fall kontoinnehavaren under ett kalen- derår har innehaft ett investeringssparkonto och under denna tid varit såväl obegränsat som begränsat skattskyldig bör kapitalunderlaget proportioneras. Det sker genom att endast den del av schablonintäkten som kan anses härröra från tid under vilken innehavaren var obegränsat skattskyldig tas upp till beskattning. Det innebär att kapitalunderlaget bara ska beräknas på mark- nadsvärdet av tillgångar som förvaras på kontot vid ingången av de kvartal vid vilka kontoinne- havaren är obegränsat skattskyldig. Vidare ska inbetalningar av kontanta medel och överfö- ringar av investeringstillgångar till kontot öka kapitalunderlaget om kontoinnehavaren vid inbetalningarna respektive överföringarna var obegränsat skattskyldig, men inte annars. Slutli- gen ska marknadsvärdet av överförda tillgångar vid en överföring mellan två investeringsspar- konton som medför att tillgångarna inte är förtecknade på något av dessa konton vid näst- följande kvartals ingång bara öka det mottagande kontots kapitalunderlag om kontoinnehavaren vid överföringen var obegränsat skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Följande exempel kan illustrera det sagda. En kontoinnehavare K innehar sedan flera år tillbaka ett investeringssparkonto. K är begränsat skatt- skyldig men flyttar till Sverige den 1 juni år 1 och blir då obegränsat skattskyldig. Marknadsvärdet av tillgångar som förvaras på K:s investerings- sparkonto vid ingången av tredje och fjärde kvartalet (den 1 juli respektive den 1 oktober) ska öka kapitalunderlaget. Detsamma gäller inbetalningar och överföringar till kontot som görs från och med den 1 juni år 1, dvs. de ska öka kapitalunderlaget. Om K därefter flyttar ut från Sverige den 1 juni år 2, och därigenom blir begränsat skattskyldig, och behåller sitt inve- steringssparkonto, ska kapitalunderlaget för år 2 bara beräknas på marknadsvärdet vid ingången av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:408px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031343x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;de två första kvartalen och inbetalningar och överföringar som gjorts före denna dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det vore önskvärt med en generell diskussion, i förhållande till OECD:s modellav- tal, av hur schablonintäkten ska beskattas. Begränsat skattskyldiga med innehav av inve- steringssparkonto ska inte ta upp schablonin- täkt. För dessa kommer de föreslagna reglerna därför inte att innebära någon förändring såvitt avser tillämpning av skatteavtal. Inte heller för obegränsat skattskyldiga innebär de föreslagna reglerna i normalfallet någon sådan förändring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 42 kap. &lt;NOBR&gt;37–41&lt;/NOBR&gt; §§ IL regleras hur kapital- underlaget ska beräknas, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.13.3.4 Schablonintäkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Schablonintäkten ska beräk- nas till kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november under föregående kalenderår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I promemorian föreslås att schablonintäkten ska beräknas till kapitalunderlaget multiplicerat med statslåne- räntan vid utgången av november under före-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;gående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;kalenderår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p84 ft65"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p1059 ft65"&gt;tillägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p27 ft300"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;0,75 procentenheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p178 ft242"&gt;Remissinstanserna:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;Flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;remissinstanser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft269"&gt;däribland &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlare- föreningen &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft65"&gt;(numera &lt;SPAN class="ft69"&gt;Svensk Försäkring&lt;/SPAN&gt;), anser att den räntefaktor som ligger till grund för beräkningen av schablonintäkten är för hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att den som har sparat i aktier under de senaste tio åren inte har upplevt någon överavkastning alls om man ser på den svenska börsen i snitt och att den effektiva skattesatsen därför skulle ha överstigit 100 procent. Föreningen anför också att beskatt- ningsnivån är för hög med tanke på börsens volatilitet och med hänsyn till att avdrag inte ges för förluster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft65"&gt;Aktiespararna, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens förening, Svenska Fondhandla- reföreningen och Sveriges Försäkringsförbund anser att den föreslagna beskattningsnivån är för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;hög i förhållande till sparande i tillgångar med lägre förväntad avkastning än aktier, t.ex. ränte- sparande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;Sveriges Försäkringsförbund anför att kalibreringen av skatten är sådan att sparformen inte kan rekommenderas för den som önskar en mer måttlig risknivå i sin portfölj. Aktiespararna anför även att detta drabbar den likviditet som periodvis kan och bör finnas på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft69"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det tillägg till statslåneräntan som föreslås är orealistiskt lågt och anser att den föreslagna nivån är en skattesubvention som framförallt kommer välbeställda hushåll till godo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft69"&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det generellt innebär en risk för större variation att använda dagsvärden för statslåneräntan som bas för beskattning, än om genomsnitt för månad eller helår används. Verket konstaterar att skillnaden mellan dagsvärden och årsgenomsnitt inte är särskilt stor, men att variationen för dagsvärden framdeles kan komma att vara mer volatila än t.ex. ett årsgenomsnitt. Ekonomistyrningsverket anser att lägre variation är att föredra eftersom det ökar förutsägbarheten och minskar osäker- heten, något som är särskilt viktigt i beskatt- ningsfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Skattemo- dellen för investeringssparkontot bygger på att en schablonmässig avkastning beräknas på ett kapitalunderlag och att denna avkastning sedan tas upp till beskattning som en kapitalinkomst. Regeringen föreslår att en räntefaktor mot- svarande statslåneräntan, dvs. den genomsnittliga räntan för alla utestående statspapper med minst fem års återstående löptid, ska ligga till grund för beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Den räntefaktor som nu föreslås är lägre än den som föreslogs i promemorian. Det finns goda skäl för att göra kontot till en attraktiv sparform, även för tillgångar med lite lägre risk och därmed lägre förväntad avkastning. Hus- hållens långsiktiga sparande bör uppmuntras och som påpekas i avsnitt 6.13.2.3 finns det flera fördelar med schablonbeskattat sparande för både hushållen, inte minst för småspararna, och för staten. Den räntefaktor som föreslås ligger dessutom redan till grund för schablon- beskattning av sparande i såväl kapitalförsäkring som pensionsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;I propositionen föreslås att tillämpligt värde på statslåneräntan ska vara värdet den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;30 november föregående kalenderår. Detta skiljer sig från nuvarande utformning av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel, där värdet fastställs som den genomsnitt- liga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Syftet med förändringen är att uppnå bättre följsamhet med den riskfria ränta som statslåneräntan är tänkt att approximera. Dels är bättre följsamhet önskvärd i sig, dels bidrar det något till att förebygga räntearbitrage i det fall att de korta marknads- räntorna under en period skulle komma att kraf- tigt överstiga föregående års statslåneränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft5"&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det generellt innebär en risk för större variation att använda dagsvärden för statslåneräntan som bas för beskattning, jämfört med att använda genom- snitt för månad eller helår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft4"&gt;Regeringen delar denna bedömning men anser att fördelarna med att använda ett dagsvärde som fastställs i slutet på året innan beskattningsåret uppväger nackdelarna. Statslåneräntan är ett genomsnitt av alla utestående statsobligationer med åtminstone fem års löptid, viktat efter volym. De längre löptiderna gör att statslåne- räntan är mindre volatil än korta räntor. Likväl är det ofrånkomligen så att volatiliteten i beskatt- ningsmodellen ökar om man använder värdet den 30 november i stället för årsgenomsnittet. Denna risk ska dock vägas mot att beskattnings- modellen får bättre följsamhet med ränteutveck- lingen med denna lösning. Dessutom ökar förut- sägbarheten i och med att de kommande årets beskattningsnivå för investeringssparkontot fastställs redan den 30 november, och inte vid slutet på året vilket vore fallet om man i stället använde ett årsgenomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Den beräknade schablonintäkten ska tas upp som en inkomst i inkomstslaget kapital och beskattas med den vanliga skattesatsen för kapi- talinkomster, dvs. 30 procent. Nivån på scha- blonbeskattningen bestäms av produkten av skattesatsen och schablonräntan. Det saknas skäl att avvika från den vanliga skattesatsen på 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft158"&gt;Aktiespararna&lt;SPAN class="ft210"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen&lt;SPAN class="ft210"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fond- bolagens förening&lt;SPAN class="ft210"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföre- ningen &lt;SPAN class="ft210"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;SPAN class="ft210"&gt;anser att den i promemorian föreslagna beskattningsnivån är för hög i förhållande till räntesparande, inklusive den likviditet som kan förväntas på kontot. Sveriges Försäkringsförbund anför att beskattningsnivån gör att sparformen inte kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;rekommenderas för den som önskar en mer måttlig risknivå i sin portfölj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft4"&gt;Regeringen gjorde redan i lagrådsremissen bedömningen att det inte föreligger någon betydande risk för överbeskattning av ränte- sparande i samband med sparande på investe- ringssparkonto. Med den nu föreslagna lägre räntefaktorn blir den risken ännu mindre. Investeringssparkontot är i första hand tänkt för aktiesparande, antingen direkt eller genom fondandelar. Individens portfölj utgörs av samt- liga tillgångar oavsett hur de beskattas. Det finns inget som hindrar individen från att lägga in den del av portföljen som har högre risk och högre förväntad avkastning på investeringssparkontot och samtidigt låta tillgångar med lägre risk och lägre förväntad avkastning beskattas konven- tionellt. Ett viktigt syfte med investeringsspar- kontot är dessutom att underlätta för sparare att omsätta sina portföljer, genom att minska de inlåsningseffekter som kan uppkomma när transaktioner utlöser beskattning av latenta vinster. För räntebärande tillgångar kan direktav- kastningen förväntas utgöra den klart över- vägande delen av totalavkastningen och därmed uppkommer inga betydande inlåsningseffekter vid konventionell beskattning. För den som ändå önskar använda ett investeringssparkonto för att spara i tillgångar med ett lägre inslag av risk, t.ex. räntebärande papper, finns nu ökade möjligheter till detta i och med att regeringen föreslår en lägre beskattningsnivå än i lagrådsremissen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktiespararna&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;SPAN class="ft4"&gt;, anser att faktorn som ligger till grund för beräkningen av schablonintäkten i promemorian är för hög. Fondbolagens förening anför att den som har sparat i aktier under de senaste tio åren inte har upplevt någon överavkastning alls om man ser på den svenska börsen i snitt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Den modell för schablonbeskattning som regeringen nu föreslår bygger på en lägre avkastning än den förväntade avkastningen för sparande inom ramarna för den nya sparformen. Den riskpremie som kan förväntas för aktie- sparande reflekterar risken för låg avkastning under långa perioder. I förhållande till den reali- serade avkastningen kan beskattningsnivån avvika väsentligt från normen, både uppåt och nedåt, men detta ligger i schablonbeskattningens natur och gäller redan i dag för t.ex. avkastnings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:269px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:342px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031345x1.jpg/" style="width:293px;height:342px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;skatten. Att de senaste tio åren har varit en dålig period för aktieplaceringar ger ingen större vägledning om vilken avkastning som kan förväntas i framtiden. Regeringens bedömning är därmed att den föreslagna beskattningsnivån innebär en förväntad effektiv skattesats för sparande i aktier och aktiefonder som klart understiger normen om 30 procents beskattning av kapitalinkomster. Totalt sett förväntas den förväntade effektiva skattesatsen för sparande på investeringssparkonto uppgå till drygt 19 procent. Beräkningen av den effektiva skatte- satsen bygger på antaganden om tillgångarnas sammansättning och den förväntade avkastningen för respektive tillgångsslag som redovisas mer utförligt i avsnitt 6.13.8.1.1. Den effektiva skattesatsen om samma tillgångar i stället beskattas konventionellt bedöms uppgå till knappt 29 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Därmed innebär den beskattningsnivå som föreslås för investeringssparkontot en sänkning av den förväntade effektiva skattesatsen med 9– 10 procentenheter jämfört med konventionell beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;anser att den föreslagna nivån är en skattesubvention som framför allt kommer välbeställda hushåll tillgodo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Regeringen anser att den lägre effektiva skat- tesatsen är motiverad eftersom hushållens lång- siktiga sparande i direktägda finansiella tillgångar bör uppmuntras. Eftersom sparande på ett inve- steringssparkonto inte är bundet kan sparformen samtidigt utgöra ett buffertsparande och erbjuda goda möjligheter att spara ihop till riskkapital för eget entreprenörskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Ur ett fiskalt perspektiv kan den lägre effek- tiva skattesatsen även motiveras med att samma beskattningsnivå som för investeringssparkonto föreslås gälla för kapitalförsäkring. För kapital- försäkring med underliggande tillgångar som motsvarar de som förväntas inom ramarna för investeringssparkontot bedöms den effektiva&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattesatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td276"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;med rådande regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td270"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;uppgå till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;17,3 procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p52 ft4"&gt;(Kapitalförsäkringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td270"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;diskuteras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;mer utförligt i avsnitt 6.13.4.) Åtgärden innebär således ökad skattemässigt neutralitet mellan direktägande av finansiella tillgångar på ett investeringssparkonto och ägande via kapital- försäkring. Dessutom tar de offentligfinansiella effekterna av sänkt effektiv skattesats för direktägande och höjd effektiv skattesats för ägande via kapitalförsäkring i viss utsträckning ut varandra. Den nivå som föreslås för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;räntefaktorn tillämpas i princip redan i dag för sparande i pensionsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;I 42 kap. 36 § IL regleras hur schablonintäkten ska beräknas, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 193px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Undantag från konventionell beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Avkastning på tillgångar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp till beskattning. Inte heller kapitalvinster på sådana tillgångar ska tas upp. På motsvarande sätt får inte utgifter och kapitalförluster som avser tillgångar på ett investeringssparkonto dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Kapitalvinster och kapitalförluster på till- gångar som anses ha avyttrats när investerings- tillgångar har överförts till ett investeringsspar- konto eller när utländsk valuta har inbetalats till ett investeringssparkonto ska tas upp och beskattas konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;För tillgångar som enligt 42 kap. 38 § in- komstskattelagen inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget gäller att avkastning och kapitalvinster ska tas upp och utgifter och kapitalförluster får dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft281"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Innehavare av ett investeringssparkonto ska ta upp en scha- blonmässigt beräknad intäkt till beskattning. Det innebär att huvudregeln är att faktisk avkastning och kapitalvinster respektive utgifter och kapital- förluster på tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto inte ska tas upp respektive dras av särskilt. Nedan i detta avsnitt och i avsnitt 6.13.3.2 anges undantag till denna huvud- regel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Av avsnitt 6.13.3.7 framgår att kontoinneha- varen ska anses ha avyttrat investeringstillgångar som denne överför till ett investeringssparkonto från ett annat konto som inte är ett investerings- sparkonto. Av samma avsnitt framgår att utländsk valuta som inbetalas till ett invester-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:737px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031346x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;ingssparkonto i vissa situationer ska anses avyttrad. Sådana avyttringar anses ske i och med att investeringstillgångarna respektive den utländska valutan förtecknas på det mottagande investeringssparkontot. Tillgångarna förvaras således på investeringssparkontot när avytt- ringen anses ske. Kapitalvinst och kapitalförlust som uppstår vid denna typ av överföringar bör tas upp till beskattning. Undantaget att kapital- vinster och kapitalförluster på tillgångar på ett investeringssparkonto inte ska tas upp bör där- för inte gälla vid avyttringar som anses ske genom överföring av investeringstillgångar eller inbetalning av utländsk valuta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Finansiella instrument som innehas av större ägare i utgivande bolag, kvalificerade andelar, andra kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto och felaktigt förvarade tillgångar omfattas, av skäl som fram- går av avsnitt 6.13.3.3, inte av schablonbeskatt- ningen. Avkastning och kapitalvinster respektive utgifter och kapitalförluster hänförliga till sådana tillgångar ska därför tas upp respektive dras av även om de förvaras på ett investeringsspar- konto. Undantaget från att avkastning och kapitalvinster respektive utgifter och kapital- förluster inte ska tas upp respektive inte får dras av ska därför inte gälla för dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft210"&gt;I 42 kap. 42 § inkomstskattelagen (1999:1229) regleras när avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska undantas från konventionell beskattning, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;låneräntan vid utgången av november ett visst år med tillägg av 0,75 procentenheter. Vidare förtydligas i regeringens förslag att även denna faktor för tidigare år än det år för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas kan ha betydelse för räntebegränsningens tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget och anför att arbitragevinst på detta sätt är möjlig men inte bör vara vanlig. Skatte- verket anför vidare att för att förhindra ett miss- bruk bör den föreslagna regeln införas. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Fondhandlareföre- ningen &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget och anför att det komplicerar konstruktionen av kontot ytterli- gare. Enligt Föreningarna torde konsekvensen av förslaget bli att finansiella institut är tvungna att sätta ett räntetak på avkastningen på kontot. De anför vidare bland annat följande. Det framstår som mycket främmande och opassande att skattereglerna ska ha en sådan styrande effekt på kapitalmarknaden. I schablonbeskattningens natur ligger att skatten ibland blir för hög och ibland för låg. Förslaget innebär att en exceptio- nell räntehändelse i förhållande till ränteläget föregående år kan få till följd att all ränta på kontanta medel kan drabbas utan att de haft något som helst inflytande över skeendet. Placering i utländsk valuta sker typiskt sett till marknadsräntor som inte följer svenska räntor och innefattar andra risker än sådana som är förenade med motsvarande ränteplaceringar i SEK. En placering i utländsk valuta kan ge högre ränta än statslåneräntan ökat med 0,75 procent- enheter. Stoppregeln kan därför komma i konflikt med &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; bestämmelser om fria kapitalrörelser. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;/SPAN&gt;anför bland annat att förslaget innebär ytterligare en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Ränta på kontanta medel i vissa &lt;/SPAN&gt;administrativ pålaga som leder till behov av IT-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto ska beskattas konventionellt om räntan helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft242"&gt;Tilläggspromemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överens- stämmer delvis med regeringens. Enligt promemorians förslag är den faktor som är avgö- rande för räntebegränsningens tillämpning stats-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;utveckling och ökade kostnader. Om det visar sig att investeringssparkontot missbrukas kan en reglering införas men inte förr. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget. Situationen är inte sannolik och förslaget gör regleringen än mer krånglig och ogenomtränglig för gemene man. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;anför bland annat att förslaget är komplicerat och konsumentovänligt och att det blir svårt att förklara regeln för kontoin- nehavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Eftersom underskott av kapital vid konventionell beskatt- ning ger upphov till en skattereduktion som baseras på en nominell skattesats på trettio procent är det av avgörande vikt att investerings-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:339px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031347x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;sparkontot inte kan missbrukas genom att underskott av kapital genereras i syfte att skapa konstgjorda schablonbeskattade vinster med en lägre effektiv skattesats. Ett sådant fall är om individen kan både låna och placera kontanta medel till en ränta som överstiger den faktor som ligger till grund för underlagets beräkning, dvs. statslåneräntan den 30 november föregående år. En arbitragemöjlighet uppkommer då om ränteutgiften beskattas konventionellt medan ränteinkomsten schablonbeskattas. Uteslutande för att förhindra denna arbitragemöjlighet bör räntan på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto beskattas konventionellt om räntan helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft4"&gt;Normalt utbetalas ränta på kontanta medel varje år. Det innebär att räntesatsen för ränta som avser ett visst år ska jämföras med ovan nämnda räntefaktorn som gäller för detta år (dvs. statslåneräntan den sista november före- gående år). Om räntesatsen vid något tillfälle under aktuellt år överstiger räntefaktorn slår räntebegränsningen till och hela den utbetalade räntan ska beskattas konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;För ränta som inte enbart är hänförlig till ett och samma år, utan som löper över flera år gäller att räntesatsen som används för att beräkna räntan ska jämföras med räntefaktorn för samt- liga kalenderår som räntan belöper på. Följande exempel kan illustrera detta: Kontoinnehavaren K förvarar kontanta medel på sitt investerings- sparkonto från den 1 juli år 2 till den 30 juni år 3. Ränta på de kontanta medlen som avser hela denna period betalas ut till K under år 3. Räntan har belöpt på såväl år 2 som år 3, vilket innebär att räntebegränsningens tillämpning avgörs av dels förhållandet mellan räntesatsen under år 2 och räntefaktorn under detta år (dvs. statslåne- räntan den sista november år 1), dels förhållan- det mellan räntesatsen och räntefaktorn under år 3. Om räntesatsen vid något tillfälle under år 2 eller 3 överstiger räntefaktorn under respektive år är räntebegränsningen tillämplig och hela den utbetalade räntan ska beskattas konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Av remissinstanserna är det bara &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;som har tillstyrkt förslaget. Regeringen instäm- mer i kritiken att bestämmelsen medför att regleringen av investeringssparkontot blir mer komplicerad. Regeringen gör dock bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;att det är viktigt att förebygga ett enkelt upplägg som skulle kunna ge upphov till ett stort bortfall av skatteintäkter. Regeringen instämmer därför i promemorians förslag om att införa en bestäm- melse om räntebegränsning på investeringsspar- kontot. Regeringens bedömning är att den före- slagna bestämmelsen inte strider mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I 42 kap. 42 § andra stycket 3 IL regleras att ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto i vissa fall ska tas upp till beskattning, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.13.3.6 När schablonbeskattningen upphör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Anskaffningsutgiften för den som genom köp, byte eller på liknande sätt förvärvar tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto ska beräknas enligt allmänna bestämmelser i inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren när en kontofrämmande tillgång avförs från ett investeringssparkonto och överförs till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto ska anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den avförs. Detsamma gäller för förvärvaren när en kontofrämmande tillgång som har förvär- vats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt avförs från ett investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;När utländsk valuta tas ut från ett invester- ingssparkonto ska anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren anses motsvara valutans marknadsvärde vid denna tidpunkt. När utländsk valuta som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande över- låtelse tas ut ska förvärvarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft65"&gt;När ett investeringssparkonto upphör ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift för finan- siella instrument och utländsk valuta som förva- ras på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör. Detta gäller dock inte för finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om över- föringen av tillgångarna har medfört att kontot till vilket överföringen har skett har upphört som investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på till- gångar som enligt 42 kap. 38 § inkomstskatte-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:196px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031348x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;lagen inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Kontoinnehavarens anskaffningsutgift för en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto ska anses motsvara till- gångens marknadsvärde när den felaktiga förva- ringen inleddes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att bestämmelsen om anskaffningsutgift för finansiella instrument och utländsk valuta när investeringssparkontot upp- hör gäller för kontoinnehavaren. Promemorian innehåller heller inget förslag som avser anskaff- ningsutgift för tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Flertalet remissinstanser har inte berört förslagen. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Lantbrukarnas Riksför- bund (LRF) &lt;/SPAN&gt;anser att det är rimligt att knyta den nya anskaffningsutgiften till marknadsvärdet när investeringstillgångar förs ut ifrån ett invester- ingssparkonto. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;anför att dubbelbeskattning kan komma i fråga vid försäljning av kvalificerade andelar som blivit kvalificerade under den tid de förvarats på inve- steringssparkontot. När dessa kvalificerade andelar säljs, ges det ingen möjlighet för den skattskyldige att tillämpa någon annan anskaff- ningsutgift än den ursprungliga anskaffningsut- giften, vilket leder till dubbelbeskattning efter- som tillgången i fråga kan ha varit föremål för schablonbeskattning under lång tid före det att den avfördes från investeringssparkontot. Advokatsamfundet anser inte att denna reglering kan vara berättigad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft65"&gt;Tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto schablonbeskattas, med vissa undantag, och därför har anskaffningsutgiften ingen bety- delse för beskattningen så länge tillgångarna förvaras på kontot. Schablonbeskattningen av tillgångarna kan dock upphöra. Det kan ske när investeringssparkontot upphör, när tillgångar överförs till ett konto som inte är ett invester- ingssparkonto eller, vad gäller kontanta medel, tas ut och när vissa kontofrämmande tillgångar förvaras i strid med bestämmelserna i lagen om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;investeringssparkonto. När schablonbeskatt- ningen upphör ska ränta, utdelning och annan avkastning och kapitalvinster på tillgångarna tas upp enligt de vanliga reglerna om beskattning i inkomstslaget kapital och utgifter och kapital- förluster får dras av. Tillgångarnas anskaffnings- utgift får då betydelse vid beräkningen av kapi- talvinst eller kapitalförlust. Frågan uppkommer i dessa fall om tillgångarnas faktiska anskaffnings- utgift eller en på annat sätt beräknad anskaff- ningsutgift ska tillämpas på tillgångar som inte längre omfattas av schablonbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Anskaffningsutgift för förvärvare vid onerösa förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;När tillgångar på ett investeringssparkonto avförs och överförs till förvärvaren i samband med kontoinnehavarens överlåtelse av tillgång- arna genom försäljning, byte eller på liknande sätt, eller tas ut om det är fråga om kontanta medel, är tillgångarna härefter, såvida inte en överföring sker direkt mellan två investerings- sparkonton, föremål för konventionell beskatt- ning. Förvärvaren har i dessa fall haft en utgift för anskaffandet av tillgångarna. Denna utgift bör, i enlighet med allmänna bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ligga till grund för den fortsatta skattemässiga behandlingen av tillgångarna inom det konven- tionella skattesystemet. Således bör vid förvärv i dessa fall tillgångarnas faktiska anskaffningsut- gift tillämpas när tillgångarna lämnar den scha- blonbeskattade sfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft69"&gt;Anskaffningsutgift för kontoinnehavaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;Värdestegring avseende tillgångar som omfattas av det konventionella skattesystemet beskattas först när tillgångarna avyttras. Till skillnad från sådana tillgångar beskattas värdestegring på till- gångar inom investeringssparkontosystemet löpande genom den schablonintäkt som ska tas upp. Om en viss tillgång har stigit i värde har detta lett till att kapitalunderlaget, som ligger till grund för beräkningen av schablonintäkten, har ökat i motsvarande utsträckning. Det kan därför inte sägas belöpa någon latent kapitalvinst på sådana tillgångar. På grund härav bör värdesteg- ringar som sker inom det schablonbeskattade området inte på nytt beskattas när schablonbe- skattningen upphör, vilket skulle kunna bli effekten om den faktiska anskaffningsutgiften skulle ligga till grund för beräkning av vinst eller förlust vid en framtida avyttring. Det är därför inte lämpligt att tillämpa den faktiska anskaff-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ningsutgiften på tillgångar som har samma ägare före som efter det att schablonbeskattningen upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Eftersom värdestegringen för tillgångar på ett investeringssparkonto får anses ha omfattats av schablonintäkten bör utgångspunkten i stället vara att anskaffningsutgiften när schablonbe- skattningen upphör ska bestämmas till tillgång- arnas marknadsvärde vid denna tidpunkt. Även i de fall när tillgångarna har stigit i värde innebär det att innehavaren kan välja att avyttra tillgång- arna så fort de har lämnat den schablonbeskat- tade sfären utan att det uppstår någon kapital- vinst. Att bestämma anskaffningsutgiften på detta sätt blir visserligen inte förmånligt i de situationer när tillgångarna har sjunkit i värde. I dessa fall skulle det vara förmånligare för inneha- varen om den faktiska anskaffningsutgiften tillämpades vid den konventionella beskatt- ningen, eftersom den är högre än marknadsvär- det när schablonbeskattningen upphör. Det kan dock inte komma i fråga att den skattskyldige ska få välja vilket av dessa värden som ska utgöra anskaffningsutgiften när schablonbeskattningen upphör. Det ligger i schablonbeskattningens natur att den är förmånlig i vissa situationer men inte i andra. Utgångspunkten för fastställande av anskaffningsutgiften som ska tillämpas inom den konventionella beskattningen i de fall ägande- rätten inte har övergått till annan ska alltså vara tillgångarnas marknadsvärde när schablonbe- skattningen upphör. För tillgångar som har för- varats på ett investeringssparkonto, upphör schablonbeskattningen i regel antingen när kontot upphör som investeringssparkonto eller när tillgångarna avförs eller tas ut från kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Nyss nämnda utgångspunkt bör dock inte gälla för finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna har medfört att kontot till vilket överföringen har skett har upphört som inve- steringssparkonto. En överföring av finansiella instrument får anses fullbordad först när instru- menten förtecknas på kontot. Om överföringen har gjorts i strid med bestämmelserna i lagen upphör kontot som investeringssparkonto. Det sker alltså i samma ögonblick som de överförda finansiella instrumenten förtecknas på kontot. Anskaffningsutgiften för tillgångar som över- förts på detta vis bör inte bestämmas på samma sätt som för övriga tillgångar som behandlas i detta avsnitt. Anskaffningsutgiften för dessa till- gångar bör i stället beräknas enligt allmänna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;bestämmelser i IL om anskaffningsutgift och således undantas från de särskilda bestämmel- serna om beräkning av kontoinnehavarens anskaffningsutgift för tillgångar som inte längre är föremål för schablonbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Anskaffningsutgift för förvärvare vid benefika förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Investeringstillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto som kontoinnehavaren har överlåtit genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får bara överföras till förvärvarens konto om förvärvarens konto är ett investeringssparkonto. Vid överföringar mellan investeringssparkonton har anskaffningsutgiften för förvärvaren ingen skattemässig betydelse. På grund härav är det inte nödvändigt med en särskild bestämmelse om anskaffningsutgiften vid denna typ av förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto som har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får däremot överföras till förvärva- rens konto under förutsättning att detta konto inte är ett investeringssparkonto. En sådan överföring kan också ske via ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto som inne- has av överlåtaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;För kontanta medel som förvaras på ett inve- steringssparkonto finns inga begränsningar såvitt avser överföring till förvärvaren i samband med benefika överlåtelser. Vid sådana överlåtelser är det alltså möjligt att ta ut utländsk valuta från investeringssparkontot och sätta in den på förvärvarens konto även om det inte är ett inve- steringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Frågan är vilken anskaffningsutgift som ska gälla för förvärvaren av kontofrämmande till- gångar eller utländsk valuta i dessa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Enligt 44 kap. 21 § IL inträder vid benefika förvärv förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation (kontinuitetsprincipen). I fråga om bland annat delägarrätter och ford- ringsrätter, dvs. vissa typer av finansiella instru- ment, ska som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Om överlåtelsen, dvs. äganderättsövergången, sker när tillgångarna inte förvaras på ett inve- steringssparkonto ska givetvis kontinuitets- principen tillämpas. Det är däremot inte lämpligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;att tillämpa denna princip om överlåtelsen sker när tillgångarna förvaras på ett investeringsspar- konto. En tanke med investeringssparkontot är nämligen att kontoinnehavaren inte ska behöva hålla reda på anskaffningsutgifter för tillgångar på kontot. Om förvärvaren vid tillämpning av kontinuitetsprincipen ska få en rättvisande anskaffningsutgift förutsätter det att han eller hon kan få reda på kontoinnehavarens anskaff- ningsutgift. Ett annat skäl mot att tillämpa kontinuitetsprincipen i dessa fall är att de över- låtna tillgångarna har schablonbeskattats under den tid de har förvarats på investeringsspar- konto. Om kontinuitetsprincipen skulle tilläm- pas i förhållande till förvärvaren skulle det inne- bära att värdestegring på tillgångarna som har förvärvats på investeringssparkontot skulle beskattas två gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Anskaffningsutgiften för förvärvaren vid en benefik överlåtelse av tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto bör i stället beräknas på samma sätt som för kontoinnehavaren om denne skulle ta ut tillgångarna från det schablon- beskattade systemet. Det vill säga anskaffnings- utgiften bör anses motsvara tillgångarnas mark- nadsvärde när de avförs från investeringsspar- kontot eller, om det handlar om utländsk valuta, valutans värde när den tas ut från kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Tillgångar som inte är föremål för schablonbe- skattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft4"&gt;Om kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto inte byter karaktär till investeringstillgångar får de förvaras på inve- steringssparkontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. De har då under denna period inte varit föremål för scha- blonbeskattning. Med anledning härav bör de särskilda bestämmelserna om anskaffningsutgift som gäller tillgångar som inte längre omfattas av schablonbeskattning som föreslås i denna proposition inte tillämpas på denna typ av till- gångar. Det kan tilläggas att den som förvärvar kontofrämmande tillgångar vid en emission vars syfte är att tillgångarna inom trettio dagar ska bli investeringstillgångar får förutsättas vara med- veten om att förvärvet avser kontofrämmande tillgångar. Det bör därför finnas goda förut- sättningar för förvärvaren att hålla reda på den faktiska anskaffningsutgiften för det fall det tänkta karaktärsskiftet inte sker och tillgångarna inte blir föremål för schablonbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;Inte heller finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket innehavaren äger tio procent eller mer av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget är föremål för schablonbeskattning. Sådana tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto under högst trettio dagar och schablonbeskattas inte under denna period. Finansiella instrument som omfattas av ägarbegränsningen kan dock ha förvarats på ett investeringssparkonto under betydligt längre tid än så. Det kan t.ex. vara fallet om kontoinnehavaren förvarar en post aktier som inte motsvarar tio procent av rösterna i bolaget på sitt investeringssparkonto och senare förvärvar ytterligare så många aktier i bolaget som krävs för att innehavet ska nå upp till denna gräns. I detta fall har aktierna på kontot, så länge de inte omfattades av ägarbegränsningen, varit föremål för schablonbeskattning. Det är alltså enbart under övergångsperioden om högst tret- tio dagar som de har varit föremål för konven- tionell beskattning. I sådana fall har kontoinne- havaren inte nödvändigtvis haft anledning att hålla reda på den faktiska anskaffningsutgiften för aktierna eftersom det kommande karaktärs- bytet inte behöver ha varit känt vid förvärvet. Trots detta bör de allmänna bestämmelserna för bestämmande av anskaffningsutgift även gälla för finansiella instrument som omfattas av ägar- begränsningen. Anledningen till detta är att sådana tillgångar inte ska få en omotiverat hög anskaffningsutgift, vilket skulle kunna leda till för låg beskattning av ägaren. Således bör den faktiska anskaffningsutgiften vara avgörande för om det vid en framtida avyttring uppstår en kapitalvinst eller kapitalförlust. I fall där tillgångar övergår till att omfattas av denna begränsning först efter en tid på ett invester- ingssparkonto kan det följaktligen leda till att tillgångarna beskattas dels schablonmässigt, dels konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Inte heller kvalificerade andelar föreslås vara föremål för schablonbeskattning. De torde endast undantagsvis komma att förvaras på ett investeringssparkonto och får då maximalt för- varas där i trettio dagar. Kvalificerade andelar kan undantagsvis komma att förvaras på ett inve- steringssparkonto på grund av att andelarna blir kvalificerade under tiden de finns på kontot. Ett möjligt exempel är aktier i ett fåmansbolag som tidigare har varit föremål för handel på en regle- rad marknad men som avnoterats och där det finns aktiva ägare. Kontoinnehavaren kan således&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ha innehaft dem under lång tid innan de blir kvalificerade. I de fall andelar blir kvalificerade under tiden de finns på ett investeringssparkonto har kontoinnehavaren inte nödvändigtvis haft anledning att hålla reda på den faktiska anskaff- ningsutgiften för dessa andelar eftersom det kommande karaktärsbytet inte behöver ha varit känt vid förvärvet. Dessutom kan det, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft4"&gt;har konstaterat, bli fråga om såväl schablonbeskattning som konventionell beskattning om den verkliga anskaffningsutgiften ska tillämpas för andelar som har blivit kvalificerade under tiden de förva- rades på ett investeringssparkonto. Detta på grund av att andelarna har schablonbeskattats under den tid på kontot de inte har varit kvalifi- cerade. Inte desto mindre bör de allmänna bestämmelserna för bestämmande av anskaff- ningsutgift gälla även för kvalificerade andelar. Som redan antytts bör det bli mycket ovanligt att sådana tillgångar förvaras på ett investerings- sparkonto och för att inte de ska få en omotive- rat hög anskaffningsutgift, vilket skulle kunna leda till för låg beskattning av ägaren, bör den faktiska anskaffningsutgiften vara avgörande för om det vid en framtida avyttring uppstår en kapitalvinst eller kapitalförlust.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Sammanfattningsvis bör den faktiska anskaff- ningsutgiften ligga till grund för beräkningen av vinst eller förlust vid en framtida avyttring av ovan nämnda tillgångar. Detta bör även gälla om avyttringen sker när tillgångarna förvaras på ett investeringssparkonto. Den faktiska anskaff- ningsutgiften bör också, i enlighet med kontinu- itetsprincipen, ligga till grund för den anskaff- ningsutgift som gäller för den som förvärvar sådana tillgångar genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Till kategorin tillgångar som ska beskattas konventionellt även om de förvaras på ett inve- steringssparkonto hör även tillgångar som förva- ras på kontot i strid med 17 § lagen om inve- steringssparkonto. Typiskt sett utgörs sådana tillgångar av tillgångar som varken kontoinneha- varen eller investeringssparkontot har uppmärk- sammat är kontofrämmande. Det kan t.ex. röra sig om aktier som när de överfördes till ett inve- steringssparkonto var upptagna till handel på en marknadsplats utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar en reglerad marknad, men som avnoteras från marknadsplat- sen utan att kontoinnehavaren eller invester- ingsföretaget nås av denna information. Dess-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft4"&gt;utom förutsätter felaktig förvaring av här aktu- ella tillgångar att investeringsföretaget vid minst en sådan värdering som ska ske vid varje kvar- talsskifte av samtliga tillgångar på kontot inte uppmärksammar att aktien har avnoterats. De tillgångar som här är aktuella bör normalt sett ha getts ut av företag som kontoinnehavaren varken har något avgörande inflytande eller någon större insyn i. Kontoinnehavaren kan således inte på samma sätt som för finansiella instru- ment som omfattas av ägarbegränsningen eller är kvalificerade andelar anses ha goda möjligheter att känna till tillgångarnas status som invester- ingstillgångar eller kontofrämmande tillgångar. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det inte är lämpligt att beräkna anskaffnings- utgiften för denna typ av tillgångar på samma sätt som för övriga tillgångar, som behandlas ovan, som inte är föremål för schablonbeskatt- ning, dvs. till den faktiska anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften för felaktigt förvarade tillgångar bör i stället anses vara tillgångarnas marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades, dvs. omedelbart efter det att den frist enligt 17 § lagen om investeringssparkonto inom vilken tillgångarna skulle ha avförts från kontot löper ut. Fram till denna tidpunkt har tillgång- arna schablonbeskattats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Kontoinnehavarens anskaffningsutgift, dvs. marknadsvärdet när den felaktiga förvaringen påbörjades, övergår i enlighet med kontinuitets- principen till den som förvärvar tillgångarna genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Följande exempel kan illustrera marknadsvär- det vid vilken tidpunkt som ska vara avgörande för anskaffningsutgiften för en felaktigt förvarad tillgång: Kontoinnehavaren K förvärvar under kvartal 1 på en reglerad marknad aktier i AB1 och placerar dem på sitt investeringssparkonto. Aktierna i AB1 avnoteras under kvartal 2. Aktierna ska därmed avföras från investerings- sparkontot senast 60 dagar efter utgången av kvartal 2. Varken K eller investeringsföretaget uppmärksammar dock att aktierna avnoterades. Detta upptäcks först under kvartal 4, varvid akti- erna omedelbart avförs från investeringsspar- kontot. K:s anskaffningsutgift ska anses vara aktiernas marknadsvärde vid ingången av den 61:a dagen efter utgången av kvartal 2, dvs. från och med det att tillgångarna förvaras på kontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:236px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:580px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031352x1.jpg/" style="width:293px;height:580px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 44 kap. 22 &lt;NOBR&gt;a–22&lt;/NOBR&gt; e §§ IL tas bestämmelser om anskaffningsutgift för tillgångar som inte längre är föremål för schablonbeskattning in, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 31px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Inbetalning av utländsk valuta och överföring av finansiella instrument till investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto ska anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft65"&gt;Inbetalningar av följande slag ska dock inte anses utgöra sådana inbetalningar som medför att valutan ska anses ha avyttrats. Det gäller inbetalningar av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot till följd av vilken tillgångarna får överföras till förvärvaren,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;utländsk valuta som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft65"&gt;Den som har överfört investeringstillgångar till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft65"&gt;Om mottagna andelar som deltagit i andels- byte enligt äldre bestämmelser överförs till ett investeringssparkonto ska äldre uppskovsbelopp tas upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i stort med regeringens. Enligt promemorians förslag är det den som har betalat in utländsk valuta till ett investeringssparkonto som ska anses ha avyttrat valutan. Promemorian inne- håller ingen särskild bestämmelse för uppskovs- belopp som fastställts enligt äldre bestämmelser om andelsbyten och som hör till en mottagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;andel som förs över till eget investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;För att göra skattereg- lerna för värdepapper ännu enklare anser &lt;SPAN class="ft273"&gt;Skatte- verket &lt;/SPAN&gt;att det bör införas regler som innebär att personer med mindre innehav i värdepapper kan lägga in dessa i investeringssparkontot utan att behöva räkna ut sina omkostnadsbelopp. Skatte- verket föreslår därför att fysiska personer som den 1 januari 2011 ägde finansiella instrument med ett marknadsvärde som uppgick till högst 50 000 kronor får föra över dessa tillgångar till investeringssparkontot utan att de anses ha avyttrats. En förutsättning bör vara att alla finan- siella tillgångar som personen äger överförs till kontot, att inga finansiella värdepapper har getts bort innan tidpunkten för överföringen och att avdrag inte medges för eventuella förluster som realiserats innan överföringen. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Förvaltningsrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;anför att spararna på grund av den föreslagna avskattningen kan komma att se inve- steringssparkontot som ett attraktivt alternativ enbart för nytt sparande. En övergångsbestäm- melse som innebär möjlighet till en schablonise- rad avskattning bör därför övervägas. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Lant- brukarnas Riksförbund (LRF) &lt;/SPAN&gt;anser att särskilt generösa övergångsregler bör införas vid överföringar inom viss tid till investeringsspar- konto. Detta skulle kunna åstadkommas genom ett höjande av schablonen i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, från 20 procent till 50 procent för sådana överfö- ringar. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;framför att för att göra det nya systemet med investeringssparkonto till en populär form för sparande bör lagstiftaren införa någon form av ”skatterabatt” vid införan- det av reglerna. Ett alternativ kan vara att över- gångsreglerna ger möjlighet till att flytta över befintliga innehav till investeringssparkontot med ett ingångsvärde om 50 procent av mark- nadsvärdet. Enligt &lt;SPAN class="ft273"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;måste det finnas en förmånlig övergångsregel för att flytta över befintligt sparande i fonder, aktier och andra värdepapper till det nya investerings- sparkontot för att komma tillrätta med proble- met med de inlåsningseffekter som gäller i dag. Ett alternativ vore att schablonregeln om ingångsvärde (omkostnadsbeloppet) höjs under det första året. För att öppna för ett mer aktivt sparbeteende och rörligt sparkapital föreslår &lt;SPAN class="ft273"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;att den som önskar föra in sitt befintliga sparande i ett investeringssparkonto,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 19px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;eller byta till annan sparform, ska erbjudas möjlighet att skatta av vinsten till en något redu- cerad nivå. Aktiespararna föreslår att en möjlig- het ska ges att under ett år från lagens införande använda en schablonmetod för beräkning av kapitalvinsten, enligt vilken omkostnadsbeloppet ska kunna bestämmas till 50 procent av försälj- ningslikviden. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;konstaterar att befintligt sparande inte ska kunna överföras till ett investeringssparkonto utan att det utlöser beskattning. Enligt Konkurrensverket kommer därmed införandet av investeringssparkonton inte att lösa problemet med inlåsningseffekter i befintligt sparande. Införandet av investerings- sparkonto kommer dock att kunna bidra till bättre kundrörlighet vad gäller framtida sparande. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;konstaterar att det endast är avskattade tillgångar som kan föras in på kontot. Följden av detta är sannolikt att det stora antalet ”småsparare” inte kommer att föra in sina till- gångar på kontot. Målet att ha ett förenklat system för dessa sparare riskerar därmed att inte uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Inbetalning av utländsk valuta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Den nya sparformen investeringssparkonto bygger på att kontoinnehavaren kan sätta in kontanta medel på sitt investeringssparkonto för att inom ramen för detta konto förvärva finansi- ella instrument. Även andra än kontoinnehava- ren ska ha möjlighet att sätta in kontanta medel på ett investeringssparkonto. När det gäller insättning av kontanta medel i form av svenska kronor finns det inga latenta kapitalvinster som kan föras över från det konventionella skattesy- stemet till ett investeringssparkonto. Beträffande utländsk valuta är det dock annorlunda. Om ett innehav av utländsk valuta har stigit i värde uppstår inom den konventionella beskattningen en kapitalvinst när valutan avyttras. Om det vore möjligt att utan några skattemässiga effekter sätta in utländsk valuta på ett investeringsspar- konto skulle en sådan kapitalvinst beskattas väsentligt lägre än vid konventionell beskattning. För att det inte ska vara möjligt att på detta sätt överföra latenta vinster till ett investeringsspar- konto bör en eventuell värdestegring, eller värdeminskning, skattas av i samband med att valutan överförs till kontot. Avskattningen inne- bär att utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto ska anses avyttrad mot en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;ersättning som motsvarar marknadsvärdet på valutan när den förtecknades på kontot. Avytt- ringen ska anses ha skett vid samma tidpunkt, dvs. när valutan förtecknades på kontot. Vinster och förluster på den utländska valutan ska tas upp i det konventionella skattesystemet, såvida avyttringen inte är undantagen från beskattning enligt andra bestämmelser. Enligt 48 kap. 6 § IL ska t.ex. kapitalvinster på sådan utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands inte tas upp. Det är ägaren av valutan som ska ta upp eventuell kapitalvinst eller kapi- talförlust på valutan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Det sagda innebär bland annat att om konto- innehavaren själv har betalat in utländsk valuta som han eller hon äger till sitt investeringsspar- konto ska kontoinnehavaren anses ha avyttrat valutan. Om någon annan person än kontoin- nehavaren betalar in utländsk valuta som perso- nen i fråga äger till kontoinnehavarens invester- ingssparkonto, anses den andra personen ha avyttrat valutan. Det senare kan t.ex. bli aktuellt om inbetalningen av den utländska valutan är en gåva till kontoinnehavaren eller det är fråga om en annan benefik överlåtelse av valutan, såsom arv, testamente eller bodelning. Om äganderät- ten till den utländska valutan redan har övergått till kontoinnehavaren genom benefikt fång anses dock kontoinnehavaren ha avyttrat valutan även om han eller hon inte betalar in den till inve- steringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Som principiell utgångspunkt bör dock inte inbetalningar i samband med att den utländska valutan enligt allmänna bestämmelser har avytt- rats till kontoinnehavaren anses utgöra sådana inbetalningar som medför att valutan ska anses ha avyttrats. Detta för att undvika att samma valuta ska anses ha avyttrats enligt två olika bestämmelser. Med avyttring av tillgångar avses enligt 44 kap. 3 § IL försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar. Det innebär t.ex. att utländsk valuta som har avyttrats till kontoinnehavaren genom att användas som betalning vid en annan persons förvärv av till- gångar på ett investeringssparkonto och som betalas in till kontot som utgångspunkt inte bör anses avyttrad även på grund av inbetalningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Denna utgångspunkt bör dock inte gälla i alla situationer. Även eventuella värdeförändringar av den utländska valutan som sker från det att den avyttras till det att den betalas in på ett inve- steringssparkonto bör nämligen i princip skattas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;av. Det är exempelvis inte uteslutet att en kontoinnehavare förvärvar en utländsk valuta och att det dröjer en tid innan valutan betalas in på dennes investeringssparkonto och under denna tid kan värdet på valutan förändras. Om avyttringen sker omedelbart i samband med inbetalningen, eller i nära anslutning till denna, torde valutans värde inte nämnvärt förändras mellan dessa händelser. Detta talar för att inbe- talningar av utländsk valuta till ett investerings- sparkonto som typiskt sett sker i nära samband med avyttringen bör kunna undantas från huvudregeln att inbetalningen ska anses som en avyttring av valutan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Som ytterligare villkor för att inbetalning av utländsk valuta som sker i samband med att valutan avyttras enligt allmänna bestämmelser inte på nytt ska anses ha avyttrats på grund av inbetalningen bör gälla att avyttringen enligt allmänna bestämmelser sker mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Om alla inbe- talningar i samband med avyttring av utländsk valuta skulle vara undantagna från avskattnings- bestämmelsen är det möjligt att genom förvärv till underpris föra över obeskattade värden till investeringssparkontosystemet. Det resonemang som förs i avsnitt 6.13.2.10 om överföring av finansiella instrument är även relevant i förhål- lande till utländsk valuta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Som redan nämnts bör kontoinnehavarens egen inbetalning av utländsk valuta och annans inbetalningar av utländsk valuta som överlåts till kontoinnehavaren genom gåva och andra bene- fika fång genom inbetalningen anses utgöra en avyttring av valutan. I det förra fallet är konto- innehavaren skattskyldig för eventuell vinst eller förlust och i det senare överlåtaren. Förutom denna slags inbetalningar torde sådana inbetal- ningar som avses i den föreslagna 42 kap. 39 § utgöra huvuddelen av alla inbetalningar till ett investeringssparkonto. Nämnda paragraf avser inbetalningar som avser avkastning på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot, ersätt- ning vid överlåtelse av sådana tillgångar, överfö- ring från annat eget investeringssparkonto och kontanta medel som kontoinnehavaren har växlat till sig från investeringsföretaget som för investeringssparkontot. Gemensamt för dessa inbetalningar, med undantag från överföring från annat eget investeringssparkonto, är att de, om de avser utländsk valuta, typiskt sett kan förvän- tas ske i nära anslutning till inbetalarens avytt- ring av valutan och att avyttring sker till valutans&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;marknadsvärde. Dessa inbetalningar bör därför vara undantagna från huvudregeln att utländsk valuta som har betalats in till ett investerings- sparkonto ska anses avyttrad. Det gäller även inbetalningar av utländsk valuta som avser överföring från annat eget investeringsspar- konto, och även inbetalningar som avser överfö- ring från annans investeringssparkonto, eftersom utländsk valuta som förvaras på ett investerings- sparkonto är föremål för schablonbeskattning och därför inte kan anses ha någon latent kapi- talvinst. Övriga inbetalningar än de nu nämnda bör inte vara undantagna från huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Överföring av finansiella instrument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Investeringssparkonto är en sparform som i första hand är avsedd för sparande i finansiella instrument som är investeringstillgångar. Sådana tillgångar kan under vissa förutsättningar, t.ex. i samband med vissa typer av förvärv, överföras från annan till kontoinnehavarens investerings- sparkonto. En kontoinnehavare kan också över- föra investeringstillgångar från ett annat eget konto till investeringssparkontot. Marknads- värdet av de överförda tillgångarna ska då öka kapitalunderlaget. En kontoinnehavare får inte överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Finansiella instrument som har stigit i värde har en latent kapitalvinst. På samma sätt som gäller för utländsk valuta bör det inte vara möjligt att till ett investeringssparkonto överföra latenta vinster hänförliga till finansiella instru- ment. Investeringstillgångar som en kontoinne- havare har överfört från ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto bör därför skattas av. Avskattningen innebär att den som har överfört sådana tillgångar till ett eget investeringsspar- konto ska anses ha avyttrat tillgångarna när de förtecknades på kontot mot en ersättning som motsvarar tillgångarnas marknadsvärde vid denna tidpunkt. Överföringen fullbordas i och med att investeringstillgångarna förtecknas på det mottagande investeringssparkontot och det är alltså när så sker som tillgångarna anses avytt- rade. Det är värdet vid den tidpunkten som ligger till grund för om det uppstår någon vinst eller förlust vid den tänkta avyttringen. Vinst eller förlust ska tas upp i det konventionella skattesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;En investeringstillgång som överförs till ett investeringssparkonto kan vara en mottagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;andel som deltagit i ett andelsbyte enligt bestämmelserna i 48 a kap. IL om framskjuten beskattning vid andelsbyte. Enligt dessa regler (48 a kap. 10 § IL) har de mottagna andelarna övertagit de avyttrade andelarnas omkostnads- belopp vid andelsbytet. Den latenta kapital- vinsten eller kapitalförlusten från andelsbytet förs på så sätt över till de mottagna andelarna och kommer fram då de mottagna andelarna förtecknas på kontot, eftersom de då anses avyttrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten infördes 2001 med verkan från och med den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13, rskr. 2001/02:123, SFS 2001:1176) och utvidgades genom lagstiftning under 2002 med regler som trädde i kraft den 1 januari 2003 (prop. 2002/03:15, bet. 2002/03:SkU5, rskr. 2002/03:80, SFS 2002:1143). Reglerna kan under vissa förutsätt- ningar få tillämpas retroaktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;De tidigare reglerna för uppskov vid andels- byten innebar för fysiska personer att en kapital- vinst räknades fram vid andelsbytet och att den skattskyldige måste begära uppskov i sin dekla- ration. Skattemyndigheten fastställde uppskovs- beloppet vid taxeringen för det beskattningsår som andelsbytet skett. Uppskovsbeloppet för- delades på de mottagna andelarna och skulle tas upp som intäkt det beskattningsår då ägande- rätten till andelarna övergår till någon annan eller upphör att existera. Reglerna fanns i 49 kap. IL. Omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna uppgick enligt allmänna regler till ett belopp som motsvarade marknadsvärdet för de avyttrade andelarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Om mottagna andelar som deltagit i andels- byte enligt äldre bestämmelser överförs till ett investeringssparkonto bör äldre uppskovsbelopp tas upp till beskattning. Detta bör regleras i en särskild övergångsbestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;I lagen om investeringssparkonto regleras i vilka fall annan än kontoinnehavaren får överföra finansiella instrument till investeringssparkon- tot. Med undantag från överföringar som sker från annans investeringssparkonto rör det sig om överföringar i samband med förvärv som typiskt sett sker till marknadsvärdet och i nära anslut- ning till förvärvet. Finansiella instrument som överförs från annans investeringssparkonto kan inte anses ha någon latent kapitalvinst. Andras överföringar av finansiella instrument till ett investeringssparkonto bör därför inte skattas av.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft71"&gt;Några remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Fondbolagens förening&lt;/SPAN&gt;, förordar att avytt- ringar på grund av kontoinnehavarens överföring av investeringstillgångar till ett eget investerings- sparkonto under en övergångsperiod ska behandlas förmånligare än vad som följer av allmänna regler i IL. Detta skulle kunna åstad- kommas genom att anskaffningsutgiften vid sådana avyttringar beräknas på visst sätt eller om bara en viss andel av vinsten ska tas upp. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatte- verket &lt;/SPAN&gt;anser att överföringar upp till ett visst värde inte ska beskattas alls under vissa förut- sättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft4"&gt;En sådan ”inträdesrabatt” vid införandet av investeringssparkontot som efterfrågas av några remissinstanser skulle öka den nya sparformens attraktionskraft, vilket är positivt i flera avseenden. Bland annat medför ett ökat schablonbeskattat sparande förenklingar såväl för den enskilda spararen som för Skatteverket. Vidare minskar skattekrediten som belöper på konventionellt beskattade tillgångar om det schablonbeskattade sparandet ökar. En för- månlig regel om avskattning vid överföring av finansiella instrument till eget investeringsspar- konto torde också medföra att beskattningen av latenta vinster på konventionellt beskattade instrument tidigareläggs i större utsträckning än om en sådan regel inte införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Dessa positiva effekter av en förmånlig avskattning under en övergångsperiod ska dock vägas mot kostnaderna för en sådan avskattning i form av minskade skatteintäkter på lång sikt. Om dessa kostnader ska finansieras inom förslaget fordras en permanent högre beskatt- ningsnivå för investeringssparkontot. Den nya sparformen är avsedd att uppmuntra till sparande på såväl kort som lång sikt och regeringen har därför valt att prioritera en permanent lägre beskattningsnivå framför en kortsiktig skatterabatt för befintligt sparande. Vidare bör framhållas att en kortsiktig skatte- rabatt av det slag som har efterfrågats av vissa remissinstanser skulle medföra nackdelar i form av krångel för enskilda sparare, som måste göra en särskild kapitalvinstberäkning för att komma att åtnjutande av skatterabatten, och stora administrativa kostnader för Skatteverket. Slutligen har en permanent lägre beskattnings- nivå bättre fördelningsprofil och bättre träffbild än en inträdesrabatt på investeringssparkontot. Den lägre beskattningsnivån kan även komma&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:321px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031356x1.jpg/" style="width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;småsparare utan stora latenta kapitalvinster till del och till skillnad från en inträdesrabatt på investeringssparkontot är en lägre beskattnings- nivå enbart till fördel för dem som faktiskt behåller sina tillgångar på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 44 kap. 8 a och 8 b §§ IL och i fjärde punkten till den lagens ikraftträdande- och övergångs- bestämmelser tas bestämmelser om avskattning av tillgångar som överförs till ett investerings- sparkonto in, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.13.3.8 Tioårsregeln och kupongskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Kapitalvinster på finansiella instrument som förvaras på ett investeringsspar- konto undantas från tioårsregeln i 3 kap. 19 § inkomstskattelagen. Detta gäller dock inte för kapitalvinster på tillgångar som inte omfattas av schablonbeskattningen eller kapitalvinster på grund av kontoinnehavarens överföring av finan- siella instrument till investeringssparkontot, såvida överföringen inte avser andelar i invester- ingsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Kupongskatt tas ut på utdelning på aktie i svenskt aktiebolag eller i europabolag med säte i Sverige och på andel i svensk investeringsfond som förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorians förslag anges inte uttryckligen att kapitalvinst på grund av kontoinnehavarens överföring av finan- siella instrument, förutom andelar i invester- ingsfonder, till investeringssparkontot inte undantas från skattskyldighet enligt 3 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att det är av vikt att det framgår att avskattning enligt den föreslagna 44 kap. 8 a § IL inte kan undvikas vid en utflyttning. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;anser att det kan bli fråga om dubbelbeskattning för begränsat skattskyldiga som betalar kupongskatt på utdelning på aktier för vilka de också scha- blonbeskattats. Det kan bli fallet när utdelningen förfaller till betalning kort efter det att den skatt- skyldige blivit begränsat skattskyldig och således har betalat schablonskatt på avkastningen på investeringstillgångarna för att därefter drabbas av kupongskatt. Utdelningen har ju då redan, så&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;att säga, schablonbeskattats i och med att den förfaller till betalning efter att räkenskapsåret gått till ända och avser avkastning hänförlig till förfluten tid. Om man delar Advokatsamfundets syn i detta avseende kan det ifrågasättas om inte regleringen utgör otillåten diskriminering efter- som den kan sägas strida mot principerna för den fria rörligheten inom EU. Dubbelbeskatt- ningen uppkommer ju som en följd av utflytt- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Kapitalvinster på tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto ska som utgångspunkt inte tas upp. I stället ska innehavaren av investeringssparkontot ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. För den som inte längre är obegränsat skattskyl- dig i Sverige beräknas dock inget kapitalunderlag från och med det att denna förändring i skatt- skyldigheten inträffade, se avsnitt 6.13.3.3. Frågan uppkommer om den omständigheten att en kontoinnehavare vid utflyttning från Sverige inte längre är skattskyldig för schablonintäkt bör medföra att tillgångarna på investeringsspar- konto övergår till att beskattas konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft65"&gt;En begränsat skattskyldig person betalar kupongskatt i Sverige för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag eller i europabolag med säte i Sverige och på andel i svensk investeringsfond. När det gäller kapitalvinst vid avyttring av aktier och vissa andra delägarrätter samt fordringsrätter i svenska företag är begränsat skattskyldiga personer skattskyldiga i Sverige enligt den s.k. tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL. Skattskyldighet enligt 3 kap. 19 § IL förutsätter att den skatt- skyldige vid något tillfälle under det kalenderår när avyttring sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Tioårsregeln infördes för att säkerställa svensk beskattning av kapital- vinster som uppkommer när en fysisk person avyttrar aktier i samband med en utflyttning. Begränsat skattskyldiga är inte skattskyldiga i Sverige för ränta och inte heller för kapitalvinst vid avyttring av andelar i investeringsfonder. Begränsat skattskyldiga har inte heller rätt till avdrag för kapitalförlust om inte skattskyldighet förelegat för motsvarande kapitalvinst.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Schablonbeskattningen av en innehavare av ett investeringssparkonto innebär att avkastning och vinster hänförliga till tillgångarna på kontot beskattas successivt i takt med att värdet på tillgångarna ökar. Eftersom schablonintäkten ersätter skatt på kapitalvinster, och även räntor,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:339px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031357x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;utdelning och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto, kan det inte anses belöpa någon latent kapitalvinst på tillgångarna vid en utflyttning från Sverige. Svenska staten får vid utflyttningen därför anses ha fått del av sitt berättigade skatteanspråk genom schablonbeskattningen under den tid kontoinnehavaren har varit obegränsat skatt- skyldig. Av denna anledning bör kapitalvinster på tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto undantas från beskattning enligt tioårsregeln så länge tillgångarna förvaras på ett investeringssparkonto. Detta bör dock inte gälla för tillgångar på ett investeringssparkonto som inte omfattas av schablonbeskattningen. Detta bör inte heller, såsom framförts av &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket&lt;/SPAN&gt;, gälla för kapitalvinster på tillgångar som anses ha avyttrats på grund av kontoinnehavarens överfö- ring av egna investeringstillgångar till sitt inve- steringssparkonto. Investeringstillgångarna anses då avyttrade i och med att de förtecknas på det mottagande investeringssparkontot. Tillgångarna förvaras således på investeringssparkontot när avyttringen anses ske. Kapitalvinst och kapital- förlust som uppstår vid denna typ av överfö- ringar bör tas upp till beskattning om övriga förutsättningar i tioårsregeln är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft4"&gt;Till skillnad från kapitalvinster på tillgångar på ett investeringssparkonto som innehas av en begränsat skattskyldig kontoinnehavare bör kupongskatt på utdelning på svenska aktier, aktier i europabolag med säte i Sverige och andelar i svenska investeringsfonder tas ut enligt allmänna regler. Utdelning på sådana tillgångar som betalas ut efter utflyttningen har ju inte beskattats tidigare och efter utflyttningen omfat- tas inte utdelningar av någon schablonbeskatt- ning. Regeringen delar inte &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokat- samfunds &lt;/SPAN&gt;synsätt att utdelningen redan kan ha beskattats inom ramen för investeringsspar- kontot om utdelning sker i nära anslutning till utflyttningen. Det är bara utdelning från till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto som vid utdelningstillfället är föremål för scha- blonbeskattning som kan anses härröra från just schablonbeskattade tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Bestämmelserna om investeringssparkonto bygger på att tillgångar som förvaras på ett sådant konto schablonbeskattas så länge villko- ren enligt lagen är uppfyllda. Begränsat skatt- skyldiga ska visserligen inte betala skatt på scha- blonintäkt i Sverige men för att inte tioårsregeln ska bli tillämplig krävs att tillgångarna behålls på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;investeringssparkontot även efter en utflyttning. Skulle kontot upphöra som investeringsspar- konto eller skulle kontofrämmande tillgångar som förvaras på kontot avföras från detta, omfattas tillgångarna på kontot respektive de avförda tillgångarna av de vanliga reglerna i IL om kapitalbeskattning. Det innebär bland annat att tillgångarna inte längre är undantagna från tioårsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft86"&gt;Förslaget föranleder en ändring av 3 kap. 19 § IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft136"&gt;6.13.3.9 Genomsnittsmetoden m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Omkostnadsbeloppet för tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska inte beaktas vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inkomst- skattelagen, förkortad IL. Detta gäller dock inte för finansiella instrument som inte omfattas av schablonbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL om beskatt- ning i vissa situationer av värdepapper som anses ha avyttrats genom att företaget som har gett ut dem försatts i konkurs ska inte tillämpas på värdepapper som har förvarats på ett invester- ingssparkonto vid konkursbeslutet. Undantaget gäller dock inte för finansiella instrument som vid konkursbeslutet inte omfattades av scha- blonbeskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § IL behandlas som ränta ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekom- pensationen enligt 41 kap. 11 § IL ska dras av som kostnad, har förvarats på förvärvarens inve- steringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft65"&gt;Om en innehavare av ett investeringsspar- konto avyttrar tillgångar på kontot genom andelsbyte och härigenom förvärvar andelar som är kontofrämmande tillgångar, ska de mottagna andelarna anses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvär- vet. Detta gäller dock inte om de mottagna andelarna är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto eller om de avyttrade andelarna är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § första stycket samma lag, kontofrämmande tillgångar som vid avytt- ringen förvarades på investeringssparkontot med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 21px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:127px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031358x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;stöd av 18 § samma lag eller kontofrämmande tillgångar som vid avyttringen förvarades på ett investeringssparkonto i strid med 17 § samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft269"&gt;pekar på att dubbelbeskattning uppkommer vid andelsbyte där de mottagna andelarna utgörs av kvalificerade andelar. Sådana andelar tillåts inte få en anskaffningskostnad som motsvarar mark- nadsvärdet vid förvärvet, utan dessa tillgångar ska ges en anskaffningsutgift som motsvarar omkostnadsbeloppet för den avyttrade andelen. Advokatsamfundet anser inte att denna reglering kan vara berättigad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Genomsnittsmetoden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft65"&gt;På ett investeringssparkonto får förutom kontanta medel även finansiella instrument för- varas. Finansiella instrument utgör i regel delägarrätter eller fordringsrätter med den terminologi som förekommer i inkomstskat- telagen (1999:1229), förkortad IL. I 48 kap. 7 § IL finns bestämmelser om beräkningen av om- kostnadsbeloppet med tillämpning av genom- snittsmetoden. Genomsnittsmetoden innebär att vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft65"&gt;Det är inte otänkbart att finansiella instru- ment som inte är delägarrätter eller fordrings- rätter kan förvaras på ett investeringssparkonto. Till exempel skulle råvaruterminer och råvaru- optioner som är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet eller en handelsplattform kunna förvaras på ett investeringssparkonto. Nämnda finansiella instrument omfattas inte av termerna delägarrätt eller fordringsrätt. Trots detta kan genom- snittsmetoden i 48 kap. 7 § IL vara tillämplig vid beräkningen av kapitalvinsten på sådana till- gångar. Tillämpningsområdet för genomsnitts- metoden utvidgas nämligen genom 52 kap. 3 §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;IL, som anger att kapitalvinsten för andra tillgångar än personliga tillgångar ska beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto är, med vissa undantag, föremål för schablonbeskattning. Anskaffningsutgiften, och därmed omkostnadsbeloppet, för dessa till- gångar bör därför inte tas med vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för delägarrätter och fordringsrätter eller sådana tillgångar som avses i 52 kap. 3 § IL som ska beskattas i det konven- tionella systemet. Således bör tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto undantas vid tillämpning av genomsnittsmetoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;För tillgångar som omfattas av ägarbegräns- ningen enligt 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto, kvalificerade andelar, konto- främmande tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto och tillgångar som förva- ras på ett investeringssparkonto i strid med denna lag gäller att de är föremål för konventio- nell beskattning även under tiden de förvaras på ett investeringssparkonto. Det bör därför inte göras något undantag för sådana tillgångar utan reglerna i IL om tillämpning av genomsnitts- metoden bör gälla på vanligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Värdepapper som anses ha avyttrats genom konkursbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft65"&gt;Inom den konventionella beskattningen gäller att ett värdepapper anses avyttrat redan när företaget som har gett ut det försätts i konkurs och att en eventuell förlust till följd av avytt- ringen därmed är definitiv (44 kap. 8 § IL). I 44 kap. 34 § IL regleras hur beskattningen ska ske om förlusten i efterhand inte visar sig vara definitiv, t.ex. på grund av att värdepapperet efter konkursbeslutet faktiskt avyttras eller om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Bestämmelsen i 44 kap. 8 § IL är i och för sig tillämplig på värdepapper som förvaras på ett investeringssparkonto. För dessa tillgångar, med vissa undantag, gäller dock att en förlust vid avyttring av tillgångar i sig inte har någon bety- delse för schablonintäktens storlek eftersom kapitalförluster på sådana tillgångar inte ska tas upp särskilt. På grund härav bör inte heller bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL tillämpas på tillgångar som har förvarats på ett investerings- sparkonto när de enligt 44 kap. 8 § IL har ansetts&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;avyttrade. Undantaget från 44 kap. 34 § IL får bara praktisk betydelse i de fall tillgångarna inte längre förvaras på ett investeringssparkonto när en sådan händelse som avses i denna paragraf inträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen enligt 7 § första stycket lagen om investerings- sparkonto, kvalificerade andelar, kontofräm- mande tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto och tillgångar som förva- ras på ett investeringssparkonto i strid med denna lag är inte föremål för schablonbeskatt- ning, utan bland annat kapitalvinst och kapital- förlust som uppkommer på sådana tillgångar ska tas upp till beskattning. Det innebär att sådana tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska anses avyttrade om företaget försätts i konkurs och övriga förutsättningar i 44 kap. 8 § IL är uppfyllda. Det innebär i sin tur att undan- taget från bestämmelserna i 44 kap. 34 § IL inte bör gälla för tillgångar som vid nämnda tidpunkt inte var föremål för schablonbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Avdrag för räntekompensation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta (42 kap. 8 § första stycket IL). Detta gäller också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en investeringsfond som bara innehåller svenska fordringsrätter (42 kap. 8 § andra stycket IL). Sådan räntekompensation ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skul- debrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt (41 kap. 11 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Vid införande av investeringssparkonto är det nödvändigt att begränsa rätten till avdrag för räntekompensation. Denna rätt skulle annars kunna utnyttjas av en kontoinnehavare för att uppnå oberättigade skattemässiga fördelar. Det skulle exempelvis kunna ske i följande fall: En kontoinnehavare K förvärvar ett skuldebrev som överförs till dennes investeringssparkonto för 11 000 kronor, varav 10 000 kronor avser skul- debrevets nominella belopp och 1 000 kronor kompensation för upplupen ränta. Dagen efter upphör kontot att vara ett investeringsspar- konto. Anskaffningsutgiften för skuldebrevet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;blir då lika med marknadsvärdet. Marknadsvär- det uppgår till 11 000 kronor eftersom den upplupna räntan är en del av detta värde. K&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;avyttrar skuldebrevet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p170 ft4"&gt;samma dag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;F för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;11 000 kronor, varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p555 ft4"&gt;1 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td94"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;ränte-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;kompensation. Det uppstår en kapitalförlust för K om 1 000 kronor eftersom den erhållna ersättningen (10 000 kronor) understiger omkostnadsbeloppet (lika med anskaffnings- utgiften, 11 000 kronor) med detta belopp. K ska enligt 42 kap. 8 § IL ta upp den ränte- kompensation som F betalat som ränteinkomst medan K enligt 41 kap. 11 § IL samma beskattningsår ska göra avdrag för betalad räntekompensation. Netto uppstår alltså en förlust om 1 000 kronor för K. Detta på grund av att K får dels göra avdrag för erlagd ränte- kompensation, dels att den upplupna räntan räknas med i anskaffningsutgiften. Denna effekt uppnås genom att skuldebrevet förvaras på ett investeringssparkonto oavsett hur länge för- varingen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Följande fall är ett annat exempel på när bestämmelserna om räntekompensation kan bli alltför förmånliga för en kontoinnehavare: K förvärvar ett skuldebrev för 11 000 kronor, varav 1 000 kronor är räntekompensation, som över- förs till dennes investeringssparkonto. Dagen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td146"&gt;&lt;P class="p180 ft4"&gt;förfaller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td277"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;räntan till betalning och K får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td146"&gt;&lt;P class="p180 ft4"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;i ränta. Eftersom skuldebrevet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft4"&gt;förvaras på ett investeringssparkonto ska räntan inte tas upp till beskattning. Dagen därefter upphör kontot att vara ett investeringsspar- konto. K, som alltså inte ska ta upp räntan till beskattning, får trots detta enligt 41 kap. 11 § IL under samma beskattningsår dra av räntekomp- ensationen om 1 000 kronor inom det konven- tionella skattesystemet. Netto uppstår en avdragsmöjlighet för K om 1 000 kronor på grund av att räntan inte beskattas men ränte- kompensationen får dras av. Detta gäller oavsett om ränteinbetalningen de facto ökar kapital- underlaget, vilket förutsätter att den utbetalade räntan förvaras på ett investeringssparkonto över minst ett kvartalsskifte, eller inte. Liksom i det tidigare exemplet räcker det för att uppnå denna effekt att skuldebrevet förvaras på ett inve- steringssparkonto under en kort tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;De angivna exemplen visar att bestämmel- serna om räntekompensation kan bli alltför förmånliga i vissa situationer. Risken att dessa situationer utnyttjas systematiskt i syfte att undvika beskattning kan inte uteslutas. Av denna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;anledning bör förvärvaren inte få dra av ränte- kompensation om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. I ovan angivna exempel skulle det innebära att nettoresultatet för K blir 0, och således uppstår inte någon oberättigad skattefördel genom de vidtagna transaktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I de situationer räntekompensation redan har dragits av som kostnad innan det förvärvade skuldebrevet först förvaras på kontoinnehava- rens investeringssparkonto bör dock avdraget godtas. Det innebär att om K förvärvar ett skul- debrev år 1 och gör avdrag för räntekompensa- tion hänförlig till skuldebrevet under samma år, bör avdraget godtas om K överför skuldebrevet till ett eget investeringssparkonto först år 2 eller senare. Om K överför skuldebrevet till ett eget investeringssparkonto under samma beskatt- ningsår som K enligt 41 kap. 11 § IL ska göra avdrag för räntekompensation, bör avdraget inte godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Det primära syftet med den föreslagna begränsningen av rätten att göra avdrag för räntekompensation är att den nya schablonbe- skattade sparformen inte ska leda till oberätti- gade skatteförmåner. Regleringen kan dock i vissa situationer även leda till att avdrag för räntekompensation som helt eller delvis i och för sig kan anses vara berättigade inte får göras. Att införa ytterligare undantag till den föreslagna regleringen kan dock medföra att nya möjlighe- ter till oberättigade skattefördelar skapas. Därför föreslås att avdrag för räntekompensation i nu aktuella fall inte får göras, med undantag för redan utnyttjade avdrag för räntekompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Andelsbyte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 48 a kap. IL finns bestämmelser om uppskjuten beskattning vid andelsbyte. Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller bland annat följande förutsättningar: En fysisk person (sälja- ren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag till ett annat företag (det köpande företaget). Ersättningen ska vara marknadsmäs- sig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar. Det finns inga hinder i lagen om investeringssparkonto för en kontoin- nehavare att delta i ett andelsbyte varvid konto- innehavaren avyttrar tillgångar som förvaras på investeringssparkontot. Med vissa undantag får de mottagna andelarna då överföras till säljarens investeringssparkonto. Undantagen gäller till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;gångar som har förvärvats dels på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto, dvs. tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i den paragrafen och kvalificerade andelar, dels på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto. Under förutsättning att nämnda undantag inte är tillämpliga gäller följande: Om de mottagna andelarna är inve- steringstillgångar ska de överföras direkt till investeringssparkontot. Men om de mottagna andelarna är kontofrämmande tillgångar kan säljaren välja om de ska placeras på investerings- sparkontot eller på ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. Väljer säljaren det senare är andelarna föremål för konventionell beskattning. Frågan uppkommer då vilken anskaffningsutgift som ska gälla för de mottagna andelarna, som är kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Enligt 48 a kap. 10 § IL ska de mottagna andelarna anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen. En tillämpning av denna bestämmelse förutsätter således att säljaren känner till den faktiska anskaffningsutgiften för den avyttrade andelen. Eftersom ett framträ- dande syfte med investeringssparkonto är att kontoinnehavaren inte ska behöva hålla reda på faktisk anskaffningsutgift för tillgångarna på kontot är det som utgångspunkt inte lämpligt att tillämpa denna bestämmelse avseende andelsby- ten genom vilka tillgångar på ett investerings- sparkonto avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto beskattas enligt huvudregeln konti- nuerligt. Det kan därför inte sägas belöpa någon latent kapitalvinst på sådana tillgångar. På grund härav är det rimligt att mottagna andelar, dvs. andelar som har mottagits som ersättning för de avyttrade andelar som tidigare förvarades på ett investeringssparkonto, i nu aktuella andelsbyten tilldelas en anskaffningsutgift som är lika stor som marknadsvärdet. De mottagna andelarna bör således anses vara förvärvade för en ersätt- ning som motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;För att inte tillgångar som omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto och kvalificerade andelar ska få för hög anskaffningsutgift bör nu nämnda princip inte gälla för mottagna andelar som är sådana tillgångar. Detta innebär visserligen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:737px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031361x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;såsom &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft4"&gt;har konstaterat, att tillgångarna kan bli föremål för såväl scha- blonbeskattning som konventionell beskattning eftersom tillgångarna kan ha schablonbeskattats under den tid som de har förvarats på ett inve- steringssparkonto. Så blir fallet om tillgångarna först efter en tids förvaring på kontot blir kontofrämmande enligt 7 § lagen om invester- ingssparkonto. Det bör dock bli mycket ovanligt att sådana tillgångar förvaras på ett investerings- sparkonto. För att de inte ska få en omotiverat hög anskaffningsutgift, vilket skulle kunna leda till för låg beskattning av ägaren, bör anskaff- ningsutgiften för de mottagna andelarna i dessa fall bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Mottagna andelar kan omfattas av ägarbe- gränsningen i 7 § första stycket lagen om inve- steringssparkonto om kontoinnehavaren innehar andelar i det köpande företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget, inklusive de andelar som förvärvats genom andelsbytet. Vad gäller kvalificerade andelar kan mottagna andelar bli kvalificerade enligt 57 kap. 4 § IL på grund av ägarens verksamhet i det köpande företaget, i indirekt ägt företag eller i annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Vidare kan mottagna andelar bli kvalificerade enligt 57 kap. 7 § IL om den avyttrade andelen är en kvalificerad andel. I de fall som här avses, nämli- gen då de avyttrade andelarna förvaras på ett investeringssparkonto, torde det endast undan- tagsvis inträffa att mottagna andelar blir kvalificerade enligt 57 kap. 4 eller 7 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto och kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto med stöd av 18 § lagen om investerings- sparkonto är inte föremål för schablonbeskatt- ning. Utgångspunkten är därför att finansiella instrument och kontanta medel som förvärvas på grund av sådana tillgångar inte får överföras till ett investeringssparkonto. Detta gäller även om tillgångarna har förvärvats genom andelsbyte. Eftersom de avyttrade andelarna vid ett sådant andelsbyte inte var föremål för schablonbeskatt- ning vid avyttringen bör anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL. Inte heller kvalificerade andelar som förvaras på ett investeringssparkonto är föremål för schablonbeskattning. Av 57 kap. 7 § IL framgår att om en kvalificerad andel avyttras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft4"&gt;genom ett andelsbyte ska mottagna andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. Andelar som vid andelsbyte förvärvas på grund av kvalificerade andelar är således alltid kvalificerade och anskaffningsutgiften för dem bör, som nämns ovan, bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft4"&gt;Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto är visserligen inte föremål för schablonbeskattning. Men till skill- nad från tillgångar som avses i föregående stycke får finansiella instrument som förvärvas på grund av sådana tillgångar överföras till kontot enligt huvudregeln. Det vill säga om de mottagna andelarna är investeringstillgångar ska de överfö- ras direkt till investeringssparkontot. Men om de mottagna andelarna är kontofrämmande till- gångar kan säljaren välja om de ska placeras på investeringssparkontot eller på ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. Eftersom avyttrade andelar i form av felaktigt förvarade tillgångar vid ett andelsbyte inte var föremål för schablonbeskattning vid avyttringen bör anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna bestämmas enligt 48 a kap. 10 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft4"&gt;Förslaget om genomsnittsmetoden föranleder ändring av 48 kap. 7 § och 52 kap. 3 § IL. Förslaget om värdepapper som anses ha avyttrats genom konkursbeslut tas in i en ny 44 kap. 34 a § IL. Förslaget om avdrag för räntekompen- sation föranleder en ändring i 41 kap. 11 § och en ny 42 kap. 24 a § IL. Förslaget om anskaff- ningsutgift vid andelsbyte tas in i en ny 48 a kap. 10 a §. Se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Innehavare av investerings- sparkonto ska ges avräkning för utländsk skatt som innehavaren betalat och som är hänförlig till intäkter på kontot.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;föreslår att ett nytt fjärde stycke införs i 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) i stället för en uppdelning i 10 a och 10 b §§, för att den struktur lagen har i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;dag ska behållas och för att uppnå en förenkling av lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Som framgår av avsnitt 6.13.3.1 ska avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte tas upp som en kapitalinkomst. Inte heller kapitalvinster på sådana tillgångar ska tas upp. Den som innehar ett investeringssparkonto ska i stället ta upp den beräknade avkastningen som en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Skatten på schablonintäkten är således en skatt på intäkter som kan komma att beskattas också i utlandet i den mån intäkterna uppbärs därifrån. I utlandet erlagd skatt på avkastning på tillgångar på investeringssparkonto bör därför få avräknas från skatt på schablonintäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Sådan avräkning kan inte ges enligt nuvarande bestämmelser i avräkningslagen eftersom villko- ret att den utländska intäkten ska ha tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkor- tad IL, (2 kap. 1 § första stycket 1 avräkningsla- gen) inte är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det föreslås därför att en ny bestämmelse (2 kap. 1 a §) förs in i avräkningslagen. Enligt bestämmelsen ska utländsk intäkt, vid tillämp- ning av 2 kap. avräkningslagen, anses ha tagits upp enligt IL även om intäkten, enligt 42 kap. 42 § IL, inte har tagits upp. I syfte att undvika oklarheter kring vid vilket års taxering som avräkning ska ges föreslås ett tillägg i 2 kap. 7 § andra stycket avräkningslagen. Enligt tillägget ska en sådan utländsk intäkt som avses i nya 2 kap. 1 a § avräkningslagen anses ha tagits med vid taxering i Sverige det år som den skulle ha tagits med vid taxering om den skulle ha tagits upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft71"&gt;Vidare föreslås en bestämmelse (2 kap. 10 a §) som anger att utländska intäkter som enligt nya 2 kap. 1 a § avräkningslagen ska anses ha tagits upp inte ska tas med i den sammanlagda kapi- talinkomsten vid beräkningen av spärrbeloppet enligt 10 §. Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal där täljaren utgörs av den utländska inkomsten och nämnaren av den skattskyldiges sammanlagda inkomster. Genom regleringen i nya 2 kap. 1 a §, där det anges att bestämmelsen gäller vid tillämpning av 2 kap., kommer sådan utländsk intäkt som avses i nämnda paragraf att tas med i den utländska intäkten (täljaren) i spärrbeloppsberäkningen. Den nya bestämmel- sen i 2 kap. 10 a § syftar till att förhindra att regleringen i nya 2 kap. 1 a § får till effekt att den utländska intäkten ska beaktas i nämnaren i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;spärrbeloppsberäkningen. Den utländska intäk- ten skulle annars kunna komma att beaktas två gånger i nämnaren, en gång i form av schablon- intäkt och en gång i form av faktisk utländsk intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Slutligen föreslås en bestämmelse (2 kap. 10 b §) som anger att sådana utländska intäkter som här är i fråga får tas med i de utländska kapitalinkomsterna bara till den del de, för ett visst taxeringsår, sammanlagt inte överstiger den schablonintäkt som ska tas upp till beskattning enligt 42 kap. 36 § IL. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nedsättning som ska ges för ett visst taxeringsår inte kan överstiga den svenska skatten på schablonintäkten. Eftersom svensk inkomstskatt bara tas ut på schablonin- täkten saknas skäl att beakta den utländska intäkten vid spärrbeloppsberäkningen till den del som denna överstiger schablonintäkten. Över- skjutande avräkningsbar utländsk skatt får avräknas vid senare års taxering i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 17 § avräkningslagen om ett tillgängligt avräkningsutrymme då finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår att det i stället för den föreslagna uppdelningen i 2 kap. 10 a § och 10 b § införs ett nytt fjärde stycke i 2 kap. 10 § avräkningslagen, för att den struktur lagen har i dag ska behållas och för att uppnå en förenkling av lagtexten. Reglerna om spärrbeloppsberäk- ning återfinns i &lt;NOBR&gt;9–12&lt;/NOBR&gt; §§ avräkningslagen. Reger- ingen anser att de föreslagna reglernas placering i 2 kap. 10 a § och 10 b § är i överensstämmelse med den övergripande utformningen av detta avsnitt, i vilket spärrbeloppsberäkningen regleras i skilda paragrafer, och föreslår därför ingen ändring av promemorians förslag i detta avse- ende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder tre nya paragrafer i 2 kap. avräkningslagen, 1 a, 10 a och 10 b §§, samt en ändring av 2 kap. 7 § avräkningslagen, se avsnitt 3.7 och 3.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.13.4 Beskattning av kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.13.4.1 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Avkastningsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Den schablonbeskattning av sparande som före- kommer i dag sker inom ramen för lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;medel. Avkastningsskatt tas ut på sparande i bland annat pensions- och kapitalförsäkringar. Avkastningsskattens funktion är att beskatta den årliga avkastningen i försäkringssparandet. Syftet är att skatten ska ersätta kapitalskatten på faktisk utgående ränta, utdelning och kapitalvinst (prop. 1992/93:187, s. 166).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Skattskyldigheten ligger enligt huvudregeln på försäkringsbolagen, närmare bestämt svenska livförsäkringsföretag, utländska livförsäkrings- företag med fast driftställe i Sverige, pensions- stiftelser och utländska tjänstepensionsinstitut med fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Att göra utländska försäkringsgivare skatt- skyldiga är inte möjligt om de saknar fast drift- ställe i Sverige. Skattskyldigheten för utländska försäkringar ligger därför på försäkringstagaren. Obegränsat skattskyldiga i Sverige som tecknat en försäkring i ett utländskt livförsäkrings- företag är alltså skattskyldiga till avkastnings- skatt. Detsamma gäller obegränsat skattskyldiga som har ingått avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut som inte har fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Skatteunderlaget beräknas i två steg. Först beräknas ett kapitalunderlag. Därefter beräknas en schablonmässig avkastning på detta kapital genom att underlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalender- året närmast före beskattningsåret. För svenska livförsäkringsföretag, utländska livförsäkrings- företag med fast driftställe i Sverige, utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänste- pensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige och pensionsstiftelser utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid be- skattningsårets ingång efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Utländska försäkringsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut som är skattskyldiga ska dock endast räkna med sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänste- pensionsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som inne- har utländska kapital- eller pensionsförsäkringar är försäkringarnas värde vid beskattningsårets in- gång. Detta värde utgörs av försäkringens försäkringstekniska återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkrings- rörelsens överskott.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft4"&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som ingått avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut som är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft4"&gt;När kapitalunderlaget är framräknat fastställs skatteunderlaget genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga statslåne- räntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget fördelas sedan mellan pensionsförsäkring och kapitalför- säkring. Den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret 2010 uppgick till 2,77 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft4"&gt;Skattesatsen för kapitalförsäkring uppgår till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget, dvs. 27 procent. Avkastningsskatten för kapi- talförsäkring beskattningsåret 2011 uppgår såle- des till 0,75 (0,0277 x 0,27) procent av kapital- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 168px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft303"&gt;Utgångspunkter för en ändrad beskattning av kapitalförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft4"&gt;I denna proposition föreslås att investerings- sparkonto ska införas. Beskattningen av kapi- talförsäkring bör så långt möjligt vara neutral i förhållande till beskattning av investeringsspar- konto. En följd av detta förslag är därför att även beskattningen av kapitalförsäkring bör ses över. En sådan översyn bör innefatta beskattningsmo- dellen för kapitalförsäkring inklusive den s.k. ettårsproblematiken, schablonavkastningen och skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Beskattningsmodellen för kapitalförsäkring är i sin nuvarande utformning inte utan problem. Underlaget för skatten bestäms utifrån värdet i försäkringen vid ingången av beskattningsåret. Detta innebär att det finns möjlighet att spara i en försäkring under större delen av året utan att sparandet föranleder någon beskattning. Denna möjlighet att undvika beskattning vid sparande i kapitalförsäkring kan kallas för ettårsproblema- tiken. Bakgrunden till ettårsproblematiken är att nya försäkringsprodukter vuxit fram med friare villkor för återköp än vad som gällde när avkast- ningsskatten i dess nuvarande form infördes för kapitalförsäkring den 1 januari 1994. Detta skattefria sparande kan åstadkommas genom att försäkringstagaren återköper försäkringen före&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:213px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:322px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031364x1.jpg/" style="width:605px;height:322px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;årsskiftet och sedan gör en ny premiebetalning med samma belopp efter årsskiftet. Eftersom värdet av försäkringen vid ingången av beskatt- ningsåret minskar i den utsträckning som för- säkringstagaren gör återköp minskar underlaget för schablonavkastningen i motsvarande utsträckning, vilket innebär att även skatten som belöper på försäkringen minskar. Ett av de grundläggande kraven på ett sparande som scha- blonbeskattas är att skatt faktiskt ska kunna tas ut på sparandet. Den skattskyldige ska inte via uttag eller liknande kunna disponera sitt sparande så att skatt inte kan tas ut. Ettårspro- blematiken måste därför åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Nivån på schablonavkastningen är en annan fråga som bör övervägas. Utgångspunkten i detta avseende bör av neutralitetsskäl vara att schablonavkastningen på kapitalförsäkring ska ligga i nivå med schablonintäkten på invester- ingssparkonto. Av samma skäl bör även över- vägas om skattesatsen för avkastning på kapi- talförsäkring ska förändras. Målsättningen är att både kapitalförsäkring och investeringsspar- konto ska vara attraktiva sparformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.13.4.3 Kapitalunderlag för kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Förutom värdet av den skattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets ingång respektive värdet av försäkringen vid beskattningsårets ingång ska ett värde motsva- rande summan av de premier som har betalats in under beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta belopp ska dock premier som har betalats in under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft65"&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag avseende premiebetalningar ska bortses från premiebe- talningar som är hänförliga till avgångsbidrags- försäkringar meddelade enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, är hänförliga till försäk- ringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller avser vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Dessa undantag ska även gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Om en skattskyldig försäkringstagare överlå- ter en kapitalförsäkring under beskattningsåret ska premier som har betalats in till försäkringen till och med överlåtelsetidpunkten ingå i överlå- tarens kapitalunderlag. Överlåtaren ska också i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;förekommande fall ta upp försäkringens värde vid beskattningsårets ingång i sitt kapitalunder- lag. Kapitalunderlaget för förvärvaren utgörs av premier som har betalats in till försäkringen från och med tidpunkten för förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;De föreslagna bestämmelserna om beräkning av kapitalunderlag för kapitalförsäkring gäller också för avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian finns inget förslag om att det vid beräkning av kapital- underlag avseende premiebetalningar ska bortses från den del av premiebetalningarna som är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer, som är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller som avser vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Nämnda undantag gäller såväl svenska och utländska livförsäkrings- företag som utländska tjänstepensionsinstitut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft69"&gt;Juridiska Fakulteten vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft65"&gt;till- styrker förslaget om ändrad beskattning av kapitalförsäkring. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att underla- get för kapitalförsäkringar och avtal om tjänste- pension som är jämförbara med kapitalför- säkring ska beräknas utan någon halvering för de premier som betalats in under andra halvåret. Dessutom anför Skatteverket att det uttryckli- gen bör anges i lagtexten i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel vid vilken tidpunkt skattskyldigheten inträffar för svenska och utländska pensionsförsäkringar. Därutöver framför verket angående förslaget till 3 c § i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel att det när det gäller överlåtaren är oklart om kapi- talunderlaget ska proportioneras utifrån inne- havstid eller om beskattning ska ske för ett helt år. Om ingen jämkning ska ske innebär detta enligt verket att en överlåten utländsk kapitalför- säkring, sammantaget för överlåtaren och förvär- varen, beskattas hårdare än en svensk vilket bör strida mot gemenskapsrätten. Skatteverket påta- lar också att det kan finnas flera överlåtare under ett beskattningsår och att lagtexten i 3 c § därför behöver justeras. Skatteverket anser vidare att det är önskvärt att ett förtydligande tas in i 10 a § samma lag som anger vilket års utländska skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;och kupongskatt som nedsättning kan medges för. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;anför att skattesatsen och sättet att beräkna underlaget på borde vara desamma som för investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft71"&gt;Övriga remissinstanser som har yttrat sig är negativa till förslaget och anser inte att det ska genomföras. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;anför bland annat att samma regler ska gälla om kapitalun- derlag och beskattning för de båda sparalternati- ven och att den föreslagna modellen innebär att ju mer man närmar sig halv- och helårsskiftet desto mera olönsamt blir det att sätta in medel i en kapitalförsäkring. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;/SPAN&gt;anför bland annat följande. Att ändra sättet att beräkna kapitalunderlaget förefaller omotiverat mot bakgrund av de olägenheter som det medför. Att alla kapitalförsäkringar ska omfattas av det nya systemet innebär betänklig- heter. När exempelvis, så som föreslås, inbetalda premier för året ska beaktas kommer detta inte enbart att påverka den individ som betalat premien utan även övriga försäkringstagare när det gäller s.k. traditionella kapitalförsäkringar. Kapitalunderlaget ska nämligen beräknas som ett enda underlag för hela försäkringsbolaget. Det ifrågasätts vidare att schablonintäkten för inve- steringssparkontot ska få kvittas mot underskott inom inkomstslaget kapital. En rättvisare och enklare modell vore att helt enkelt inordna inve- steringssparkontot i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Som en alternativ modell kan föreningen tänka sig att lyfta ut kapitalförsäk- ringarna, helt eller delvis, ur avkastningsskattesy- stemet och i stället på samma sätt som för inve- steringssparkontot låta kapitalunderlaget för kapitalförsäkringen utgöra en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Föreningen saknar en analys av storleken av den s.k. ettårsproblemati- ken. Föreningen ser stora möjligheter att komma tillrätta med ettårsproblematiken genom att införa kvalitativa regler även för kapital- försäkringar. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Aktuarieföreningen &lt;/SPAN&gt;konstaterar att förslaget innebär en betydande höjning av skattebelastningen jämfört med dagens regler. Aktuarieföreningen anser att promemorian i sitt förslag till förändrade skatte- regler för kapitalförsäkring i större utsträckning bör ta höjd för produkternas olikheter och unika egenskaper. Att utbetalningar från försäkringen inte påverkar skatteunderlaget innebär dubbelbe- skattning. Ska inbetalda premier påverka skatte- underlaget bör även utbetalda försäkringsbelopp påverka underlaget. Införande av inbetalda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;premier i skatteunderlaget, på det sätt som beskrivs i promemorian, kan få oönskade effek- ter genom spekulation via val av premiemodus respektive tidpunkt för premieinbetalning. De olika skattesatserna kan komma att styra inbe- talningsmodus genom att det blir mer förmånligt att spara stora engångspremier i försäkring och löpande premier i investeringssparkonto. Den så kallade ettårsproblematiken är i förekommande fall begränsad till depåförsäkring och finns vare sig i traditionell försäkring där försäkringsbola- get står den finansiella risken eller i fondförsäk- ring. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;/SPAN&gt;(numera &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svensk Försäkring&lt;/SPAN&gt;) anser inte att det finns skäl att ändra beskattningen av kapitalförsäkringar och att utgångspunkten för den föreslagna beskatt- ningen är felaktig. Utvidgningen av beskatt- ningsunderlaget strider mot systematiken i avkastningsskattelagen. Kalibreringen av skatten är sådan att sparformen inte kan rekommenderas för den som önskar en mer måttlig risknivå i sitt sparande. Vidare bör inte investeringssparkontot utgöra jämförelsenorm för neutralitet i beskattningen vid beskattning av kapitalförsäk- ringar. Beskattningen av kapitalförsäkring har utformats för att vara neutral i förhållande till direktägande i en tänkt portfölj av olika värde- papper. Ansatsen i promemorians förslag tycks vara att man vill införa ett sparande som domine- ras av aktierelaterade instrument. Det är därmed direkt olämpligt att överföra en sådan beskatt- ning till försäkring. Skälen för att ändra beskatt- ningen av kapitalförsäkring försvagas genom att förslaget trots byte av neutralitetsnorm väljer att ge investeringssparkontot skattemässiga fördelar jämfört med kapitalförsäkring. Sveriges Försäkringsförbund ifrågasätter omfattningen av ettårsproblematiken. Vidare anser förbundet att den lösning som föreslås i promemorian leder till felaktig beskattning. Dels kommer riskpremier och de delar av en inbetald premie som försäk- ringsföretaget tillgodogör sig för täckande av kostnader för administration och avkastnings- skatt att ingå i underlaget för avkastningsskatt. Dels kommer avkastning i delar att dubbelbe- skattas. Traditionell livförsäkring omfattas av premiebefrielseförsäkringar som beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, och det är därför oacceptabelt att de även beläggs med avkastningsskatt. Att beskatta riskförsäk- ringar, t.ex. dödsfallsförsäkringar, med avkast- ningsskatt är främmande. Sveriges Försäkrings- förbund ifrågasätter behovet av så drastiska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;åtgärder som förslaget om att premier ska ingå i kapitalunderlaget. Ettårsproblematiken finns inte i traditionell livförsäkring. Förekomsten i fondförsäkring är mycket låg. Promemorians förslag till lösning kommer att medföra ytter- ligare en överbeskattning av avkastningen på kapitalförsäkring. Rätt skatt kommer i princip endast att tas ut på premier som betalas 1 januari eller 1 juli. Sveriges Försäkringsförbund anser att fyra mätpunkter är ett minimum för att eftersträva att dubbelbeskattningsmomentet blir så litet som möjligt. Vid flera mättidpunkter skulle man kunna använda ingående balans vid mättidpunkten som underlag för beskattning. Det skulle innebära att den schabloniserade beskattningen skulle bli mer korrekt. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Försäkringsförmedlares Förening &lt;/SPAN&gt;anför sammanfattningsvis följande. Den föreslagna beskattningsmodellen konstruerar en hypotetisk skattebas som avviker från den faktiska för fler- talet försäkringsavtal. Utformningen av beskatt- ningen är diskriminerande mot försäkringspro- dukter i så måtto att den inkluderar annat än sparande vid bestämningen av skatteunderlaget. Detta handikappar kombinerad risk- och spar- försäkring visavi investeringssparkontot och depåförsäkringen. Den felaktigt utformade skattebasen och den ökade skattesatsen samt värderingen av löpande premier och löpande utbetalningar renderar överbeskattning för framförallt sparare i försäkring med garanterade förmåner men även sparare som undviker risk- fyllda placeringar eller äldre som sparar i genera- tionsfonder. Förslaget gynnar den kategori inve- sterare som sysslar med kortsiktig spekulation och excessivt risktagande, det stora flertalet sparare missgynnas. Den ökade skattebelast- ningen på framförallt generationsskiftes- och pensionskapital är kontraproduktiv, redan nu har produktmarknaden problem med att generera avkastning som ger realt utbyte efter kostnader och avkastningsskatt. Något utrymme för att vid nuvarande avkastningar höja skatteuttaget med 30 procent finns inte, utan betydande skador för durationen i sparandet i form av omprövning av ingångna försäkringsavtal eller en övergång till pensionering i egen regi kombinerad med enbart riskförsäkring. Förslaget om schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring bör ej läggas till grund för lagstiftning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;anför att beskatt- ningen av insättningar kommer att leda till att försäkringstagarna inte utnyttjar kreditupplägget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;för handel i försäkringarna. Konsekvensen av detta är bland annat att likviditeten i marknaden avsevärt kommer att försämras. Beträffande förslaget om att premier ska ingå i kapitalunder- laget anser &lt;SPAN class="ft5"&gt;ProSkandia &lt;/SPAN&gt;att föreslaget medför en omotiverad och påtaglig försämring av traditio- nell kapitalförsäkring och de är kritiska till att avkastningsskatten belastar hela bruttopremien, dvs. även riskdelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Antal värderingstidpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft71"&gt;Avkastningsskatten beräknas på kapitalunder- laget vid beskattningsårets ingång. Kapitalun- derlaget beräknas på olika sätt beroende på vem som är skattskyldig för avkastningsskatten. För livförsäkringsbolag består kapitalunderlaget i princip av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid beskattningsårets ingång. För obegränsat skattskyldiga som innehar en kapitalförsäkring som är meddelad i ett utländskt livförsäkrings- bolag består kapitalunderlaget av värdet av försäkringen vid beskattningsårets ingång. Beskattningsmodellen för investeringsspar- kontot bygger på samma princip som modellen för kapitalförsäkring. Kapitalunderlaget för ett investeringssparkonto beräknas dock utifrån ett genomsnitt av värdet på tillgångarna som förva- ras på kontot vid fyra mättillfällen under året i stället för värdet enbart vid årets ingång. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;/SPAN&gt;föreslår att kapitalunderlaget även för kapitalförsäkring bör bygga på fyra mät- punkter. Regeringen konstaterar att beskatt- ningsmodellen för kapitalförsäkring måste fungera för både svenska och utländska försäkringar. För svenska försäkringar är det försäkringsbolaget som är skattskyldigt till avkastningsskatten. När det gäller utländska kapitalförsäkringar är det i stället den enskilde försäkringstagaren som är skattskyldig. Försäk- ringstagaren ska då själv beräkna underlaget för skatten och lämna uppgift om detta i deklaratio- nen. Det kan ifrågasättas om en enskild försäk- ringstagare med en utländsk kapitalförsäkring kan beräkna kapitalunderlaget utifrån flera värderingstidpunkter. Det finns därför en risk för att en sådan reglering skulle kunna avskräcka potentiella försäkringstagare från att teckna utländska försäkringar där de inte kan räkna med att få hjälp från försäkringsbolaget med att beräkna kapitalunderlaget. Regeringen bedömer att detta skulle kunna ifrågasättas utifrån ett EU-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;rättsligt perspektiv. Om så skulle vara fallet kan det få till följd att reglerna inte kan tillämpas för enskilda skattskyldiga med utländska kapital- försäkringar. Detta talar emot att föreslå en beskattningsmodell med flera avläsningstid- punkter även om det i och för sig skulle vara möjligt för svenska försäkringsbolag att tillämpa en sådan modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Av dessa skäl föreslår regeringen att nuva- rande ordning för kapitalförsäkring som innebär att kapitalunderlaget beräknas med utgångs- punkt i värdet av tillgångarna respektive värdet av försäkringen vid beskattningsårets ingång behålls. Detta gäller också för avtal om tjänste- pension som är jämförbara med kapitalförsäk- ring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att det uttryckligen bör anges i lagtexten i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel vid vilken tidpunkt skattskyl- digheten inträffar för svenska och utländska pensionsförsäkringar. I den aktuella paragrafen listas de fysiska och juridiska personer som är skattskyldiga till avkastningsskatt. Av efterföl- jande paragrafer framgår hur kapitalunderlag och skatteunderlag ska beräknas för dessa skattskyl- diga. I dessa bestämmelser framgår också hur och vid vilken tidpunkt aktuella värden som ska ingå i underlaget ska beräknas. Regeringen anser därför att det saknas skäl att i 2 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ange vid vilken tidpunkt skattskyldigheten inträffar för svenska och utländska pensionsförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Ettårsproblematiken åtgärdas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Den s.k. ettårsproblematiken innebär att sparande kan ske i en kapitalförsäkring utan beskattning. Regeringen instämmer i prome- morians utgångspunkt att ettårsproblematiken bör åtgärdas. Gemensamt för både kapitalförsäk- ring och investeringssparkonto är att skatten baseras på värdet av sparandet vid en eller flera mättidpunkter. En beskattningsmodell som enbart bygger på värdet vid vissa mättidpunkter innebär att det finns möjlighet att undvika skatt om värdet av sparandet tas ut innan en mättidpunkt. Av denna anledning ska vid beräk- ningen av kapitalunderlaget för invester- ingssparkontot inbetalningar och överföringar av finansiella instrument öka kapitalunderlaget. Det är inte möjligt att överföra finansiella instrument till en svensk kapitalförsäkring. Till en utländsk kapitalförsäkring kan i vissa fall finansiella instrument överföras, men en sådan överföring&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;måste då anses utgöra en premiebetalning. En motsvarande lösning för kapitalförsäkringarnas del skulle därför vara att öka kapitalunderlaget med årets premiebetalningar. Med premiebetal- ningar avses alla överföringar som sker från försäkringstagaren till försäkringen oavsett om det sker i form av inbetalningar av kontanter eller genom att tillgångar, t.ex. aktier, tillförs försäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Flera remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Aktuarieföreningen&lt;/SPAN&gt;, kritiserar förslaget att premier ska ingå i kapital- underlaget eftersom ettårsproblematiken inte är aktuell för alla kapitalförsäkringar. Försäkringsjuridiska Föreningen har vidare anfört att det saknas en analys av storleken av ettårsproblemet och att det finns stora möjlig- heter att komma till rätta med ettårsproble- matiken genom att införa kvalitativa regler även för kapitalförsäkring. Svenska Aktuarie- föreningen anför att den s.k. ettårsproblema- tiken inte finns i vare sig traditionell försäkring där försäkringsbolaget står de finansiella riskerna eller i fondförsäkring. Behovet av att förändra skatteunderlaget bör därför vara begränsat till ett begränsat antal kapitalförsäkringsprodukter. Föreningen anser vidare att det innebär dubbel- beskattning att ta med inbetalda premier i underlaget men inte beakta uttag och anser det som mest rimligt att kapitalförsäkringar som inte liknar investeringssparkonton inte heller jämförs med denna sparform då skattemodellen utfor- mas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;När det gäller kritiken från bland annat Försäkringsjuridiska Föreningen om att omfatt- ningen av ettårsproblematiken inte analyserats konstaterar regeringen följande. Av naturliga skäl saknas det tillgängliga uppgifter om i vilken utsträckning möjligheten att undvika avkast- ningsskatten utnyttjas. Att det numera finns kapitalförsäkringar som gör detta möjligt är dock klart. Det har aldrig varit meningen att avkastningsskatten ska kunna kringgås och därför bör den möjligheten åtgärdas. Att inte ändra beskattningen av kapitalförsäkring är därför inte ett alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Konsekvensen av förslaget att premier ska ingå i kapitalunderlaget är att detta blir högre och därmed också att skatteuttaget, som flera remissinstanser påpekar, blir högre. Enligt regeringens bedömning är de ekonomiska konsekvenserna av att premier läggs till kapi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;talunderlaget små. Kapitalförsäkringar bedöms även med förslaget ha en låg beskattningsnivå relativt normen om 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;För att vissa försäkringar inte ska omfattas av förslaget om att åtgärda ettårsproblematiken krävs det dessutom att det går att hitta en metod för att peka ut vilka försäkringar som ska undantas. En sådan metod ska fungera för såväl svenska som utländska försäkringar, vara robust, enkel och inte möjlig att disponera över för parterna i försäkringsavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Att som Försäkringsjuridiska Föreningen föreslår införa kvalitativa villkor för kapitalför- säkring kan enligt regeringens mening ifråga- sättas av flera skäl. Förhållandet när det gäller kapitalförsäkring är inte jämförbart med vad som gäller för pensionsförsäkring. Sparande i pensionsförsäkring är förenat med kvalitativa villkor för att skydda skattekrediten i sparandet. Någon motsvarande skattekredit finns inte i kapitalförsäkringssparande. Frågan om hur villkoren ska utformas och vad de ska syfta till återstår. Ytterligare en fråga är hur kvalitativa villkor ska fungera för utländska kapitalförsäk- ringar. Regeringens bedömning är därför att införandet av kvalitativa villkor för kapitalförsäk- ring inte är ett lämpligt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;I promemorian har ett antal sätt att begränsa förslaget om att inbetalningar ska ingå i kapital- underlaget prövats och förkastats. Så har till exempel en modell som innebär att försäkringar med betydande försäkringsrisk skulle undantas prövats. Nackdelarna med en sådan metod över- väger dock fördelarna främst därför att det inte kan uteslutas att försäkringsbolagen efter hälsoprövning skulle kunna erbjuda depåförsäk- ring med betydande risk till en relativt låg risk- premie. Om försäkringar med visst riskinnehåll då beskattades enligt nuvarande regler skulle det gå att kringgå avkastningsskatten genom att teckna en depåförsäkring med ett sådant försäk- ringsinslag. Regeringen delar därför promemori- ans bedömning att det inte är en lämplig metod. Ett annat alternativ till urskiljningsmetod som prövats är att sådana premier som bolaget tar ut för att täcka sina risk- och garantiåtaganden inte ska öka kapitalunderlaget. Det torde nämligen vara mindre vanligt förekommande att återköp, i syfte att undgå avkastningsskatten, görs av försäkringsprodukter som innehåller en bety- dande garantidel jämfört med produkter som innehåller en mindre garantidel eller som saknar garantidel och endast innehåller en rätt till vill-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;korad återbäring. Detta skulle tala för att sådana premier som försäkringsgivaren tar ut för att kunna uppfylla sina åtaganden vad gäller försäk- ringsrisk och garanti inte ska beaktas vid beräk- ningen av beskattningsårets kapitalunderlag. Detta skulle dock innebära att försäkringsgiva- ren måste kunna dela upp premiebetalningarna utifrån sitt åtagande gentemot försäkringstaga- ren. En sådan modell skulle öka bolagens admi- nistration. Det är även osannolikt att en sådan uppdelning skulle kunna tillämpas på utländska försäkringar där den enskilde försäkringstagaren är skattskyldig. Därför bedöms inte heller denna metod som lämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Ingen av remissinstanserna har heller föresla- git någon annan metod som bedöms fungera både för svenska och utländska försäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;I likhet med vad som anförs i promemorian anser regeringen därför att premiebetalningar ska ingå i kapitalunderlaget och att alla kapital- försäkringar ska omfattas. Det föreslås därför att kapitalunderlaget ska beräknas på samma sätt för alla slags kapitalförsäkringar. Förslaget gäller också avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Eftersom inte alla premiebetalningar sker i början av ett beskattningsår är nackdelen med metoden att premiebetalningar som inte sker i början av beskattningsåret riskerar att över- beskattas. Mot detta ska vägas att den värdesteg- ring som i genomsnitt kan förväntas uppkomma endast påverkar beskattningsunderlaget fr.o.m. nästföljande avläsningstidpunkt. Beskattningsni- vån reflekterar dessutom dels modellen för att beräkna underlaget, dels schablonräntans nivå. Regeringens bedömning är att förslaget inte medför en för hög beskattning jämfört med konventionell beskattning. Den beskattning som sker av premier som betalas in i slutet av beskatt- ningsåret bör trots detta mildras genom att bara hälften av premierna för andra halvan av beskatt- ningsåret ska öka kapitalunderlaget. Om beskattningsåret är lika med ett kalenderår innebär det att premier som betalas under perioden den 1 &lt;NOBR&gt;januari–den&lt;/NOBR&gt; 30 juni i sin helhet ska öka kapitalunderlaget medan premier som betalas in under perioden den 1 &lt;NOBR&gt;juli–den&lt;/NOBR&gt; 31 december ska öka kapitalunderlaget med hälften. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har i denna del anfört att kapitalunderlaget ska beräknas utan någon halvering av de premier som betalas under andra halvåret. Att lägga till premierna utan halvering&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;innebär en risk för överbeskattning. Regeringen instämmer därför inte i Skatteverkets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår också att kapitalunderla- get för pensionsförsäkring ska beräknas utifrån statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret med ett tillägg om 0,75 procentenheter. Frågan om beskattning av pensionsförsäkringar ligger utanför de frågor som behandlas i detta ärende. Några förslag när det gäller pensionsförsäkring lämnas därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft5"&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;vänder sig mot att schablonintäkten på investeringsspar- kontot får kvittas mot utgifter i inkomstslaget kapital när motsvarande möjlighet inte finns för kapitalförsäkringarna. Föreningen anför att det vore rättvisare och enklare att inordna invester- ingssparkontot i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Ett annat alternativ är enligt föreningen att lyfta ut kapitalförsäkringen ur avkastningsskattesystemet och låta kapitalunder- laget för kapitalförsäkring utgöra en schablon- intäkt i inkomstslaget kapital.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft4"&gt;När det gäller investeringssparkontot är det den enskilde som är skattskyldig för schablon- intäkten. Det är därför principiellt riktigt att intäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital. Skattskyldigheten för avkastningsskatten ligger hos försäkringsbolagen och är en del av deras beskattning. Om motsvarande schablonintäkt för kapitalförsäkring skulle tas upp i inkomstsla- get kapital krävs att skattskyldigheten för avkastningsskatten flyttas till försäkringstagarna. Ett sådant förslag ligger utanför detta ärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft193"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;SPAN class="ft71"&gt;framför att den föreslagna modellen bortser från att inbetalade premier endast i viss del motsvarar ett sparande. Förbundet framför att traditionell livförsäkring och fondförsäkring ofta kombineras med premiebefrielseförsäkringar, som beskattas enligt IL och att det därför är oacceptabelt att dessa även beläggs med avkastningsskatt. Regeringen instämmer i vad Sveriges Försäkringsförbund anför om att premier för försäkringar som beskattas enligt inkomstskattelagen inte bör beaktas vid beräkning av kapitalunderlaget. Därför införs ett undantag vid beräkningen av den del av kapitalunderlaget som avser premiebetalningar i 3 b § lagen om avkast- ningsskatt på pensionsmedel, motsvarande det som i dag finns i 3 § tredje stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2–4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; samma lag. I det föreslagna undantaget anges att vid beräkning av kapitalunderlag ska bortses från premiebetalningar som är hänförliga till avgångs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;bidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbets- marknadens huvudorganisationer, som är hänförliga till försäkringar som i redovisnings- hänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller som avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § för- säkringsrörelselagen (2010:2043). Samma försäk- ringar som enligt nuvarande regler undantas från avkastningsskatt kommer således att undantas även med förslaget att premiebetalningar ska ingå i beräkningen av kapitalunderlaget för vissa försäkringar. Dessa undantag ska även gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Sveriges Försäkringsförbund har också framfört att det är främmande att beskatta riskförsäkringar, t.ex. dödsfallsförsäkringar, med avkastningsskatt och att det är fel att de delar av en premie som försäkringsföretaget tillgodogör sig för täckande av kostnader för administration och avkastningsskatt ska ingå i underlaget för avkast- ningsskatt. Förslaget om att premier ska ingå i kapitalunderlaget är schablonmässigt. I och med detta kommer alla kapitalförsäkringar, även de med större riskinslag, att omfattas av förslaget. Regeringens bedömning är att effekten av att delar av de premier som betalas till en försäkring kan vara avsedda att täcka kostnader och avkast- ningsskatt torde vara begränsad och att om- ständigheten ska vägas mot att den föreslagna beskattningsnivån är förhållandevis låg. Regeringen finner därför inte skäl att undanta riskkostnader från premierna eller att kostnader och avgifter ska dras av från premierna innan de läggs till vid beräkning av kapitalunderlaget. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;har anfört att beskattning av insättningar kommer leda till att belåningen av kapitalförsäkringar upphör och att likviditeten i marknaden till följd därav avsevärt kommer att försämras. Regeringens bedömning är att risken är mycket liten för att likviditeten på värdepap- persmarknaden påverkas negativt i någon nämn- värd omfattning om kredit inom det schablonbe- skattade området försvåras genom att inbetal- ningar ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft5"&gt;Olika kapitalunderlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft86"&gt;Förslagen om beräkning av kapitalunderlag för investeringssparkonto och kapitalförsäkring innebär vissa skillnader för hur kapitalunderlaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;beräknas för de båda sparformerna. Gemensamt för båda beräkningarna är att de utgår från värdet i sparandet vid en viss eller vid vissa tidpunkter och att premier och insättningar ingår i underla- get.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Bland annat &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;är kritiska till att kapitalunderlaget beräknas på olika sätt för kapitalförsäkring och investeringssparkontot. Regeringen konstaterar att förslaget om två beräkningsmodeller inte medför någon entydig fördel för investeringssparkontot trots att insättningar under året beaktas endast på kvar- talsbasis. Å ena sidan ger modellerna i båda fall upphov till en marginell överbeskattning av inbetalningar, eftersom de ger upphov till samma skatteuttag oavsett om de betalas in precis efter en avläsningstidpunkt eller i nära anslutning till nästa avläsningstidpunkt. Denna överbeskatt- ning minskar om avläsningstidpunkterna är mer frekventa. Detta gynnar investeringssparkontot som föreslås ha fyra avläsningstidpunkter per år. För kapitalförsäkringar lindras dock beskatt- ningen av att inbetalningar som sker under andra halvan av beskattningsåret endast ska öka kapi- talunderlaget med hälften. Å andra sidan ger löpande värdestegringar ett större genomslag på skatteuttaget vid mer frekventa avläsningstid- punkter. I genomsnitt förväntas värdet på till- gångarna stiga, vilket gör att deras genomsnitt- liga värde under året kan förväntas överstiga värdet vid årets början. Såväl rådande regler som förslaget innebär att värdestegring under året inte påverkar skatteuttaget för kapitalförsäk- ringar förrän fr.o.m. året därpå. I detta avseende medför den föreslagna beräkningsmodellen såle- des att kapitalförsäkringar gynnas framför inve- steringssparkonton, där värdestegring påverkar underlaget för beskattning redan fr.o.m. följande kvartal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringen delar promemorians bedömning att skillnaderna i beräkning av kapitalunderlagen inte får några betydande effekter. På kort sikt är investeringssparkontot marginellt förmånligare än kapitalförsäkring. På lång sikt blir det däremot en liten fördel för kapitalförsäkringen. Skillnaderna är små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Överlåtelse av utländsk kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Frågan hur kapitalunderlaget ska beräknas när en utländsk kapitalförsäkring har överlåtits under beskattningsåret är inte reglerad i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel och det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ingen vägledande praxis. I och med förslaget att även premiebetalningar under beskattningsåret ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget kan årets kapitalunderlag inte som i dag faststäl- las vid årets ingång. För att klargöra att alla premiebetalningar under året ska ingå i ett kapi- talunderlag föreslås att beräkningen av kapitalunderlaget vid överlåtelse av en kapi- talförsäkring ska regleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför angående förslaget till fördelning av kapitalunderlaget mellan förvärvare och överlåtare i 3 c § i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel att det när det gäller överlåta- ren är oklart om kapitalunderlaget ska propor- tioneras utifrån innehavstid eller om beskattning ska ske för ett helt år. Om ingen jämkning ska ske innebär detta enligt verket att en överlåten utländsk kapitalförsäkring, sammantaget för överlåtaren och förvärvaren, beskattas hårdare än en svensk vilket bör strida mot gemenskapsrät- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att förslaget innebär att såväl överlåtare som förvärvare ska beräkna ett kapitalunderlag under det beskattningsår då försäkringen byter ägare. Beskattningen totalt sett under beskattningsåret för en överlåten utländsk kapitalförsäkring skiljer sig dock inte från beskattningen av en motsvarande svensk försäkring. För svenska kapitalförsäkringar är det dock livförsäkringsföretaget som är skatt- skyldigt och det saknas därför möjlighet att reglera hur den skatt som belöper på en svensk kapitalförsäkring borde fördelas mellan förvär- vare och överlåtare när en sådan försäkring överlåts. Enligt regeringens mening leder således inte förslaget till någon överbeskattning av utländska kapitalförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;påtalar kan det förekomma att samma försäkring överlåts flera gånger under samma beskattningsår. Lagförslaget har omfor- mulerats något av hänsyn till detta. För den överlåtare som innehade försäkringen vid beskattningsårets ingång föreslås att kapitalun- derlaget beräknas som värdet av tillgångarna vid beskattningsårets ingång med tillägg för premier som betalats in fram till och med överlåtelsen. När det gäller förvärvaren av försäkringen före- slås att kapitalunderlaget ska motsvara premie- betalningar under beskattningsåret som gjorts efter förvärvet av försäkringen till och med den tidpunkt då försäkringen återigen överlåts alter- nativt till och med beskattningsårets utgång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:564px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:203px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031371x1.jpg/" style="width:293px;height:203px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Den föreslagna bestämmelsen om att premier som betalas under andra halvan av beskattnings- året ska beräknas till halva beloppet vid kapital- underlagsberäkningen tillämpas även vid en överlåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Motsvarande regler föreslås gälla för avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapital- försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser också att det är önskvärt att ett förtydligande tas in i 10 a § lagen om avkast- ningsskatt på pensionsmedel som anger vilket års utländska skatt och kupongskatt som ned- sättning kan medges för. Regeringen anser inte att det är lämpligt att i detta sammanhang ändra den aktuella paragrafen utan frågan får överläm- nas åt rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Bestämmelser om kapitalunderlag återfinns i 3 a– 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensions- medel, se avsnitt 3.10. Förslaget föranleder också ändringar i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 57px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft287"&gt;Schablonavkastning på sparande i kapitalförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Schablonavkastningen (skatteunderlaget) för sparande i kapital- försäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring, ska beräknas som kapitalunderlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november under föregående kalenderår.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft112"&gt;Skattesatsen för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring höjs till 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I promemorian föreslås att schablonavkastningen för sparande i kapitalförsäkring ska beräknas som kapital- underlaget multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november under föregående kalenderår med ett tillägg av 0,75 procent- enheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft70"&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft112"&gt;till- styrker förslaget om ändrad beskattning av kapitalförsäkring. Juridiska Fakulteten vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;Uppsala universitet anför bland annat att det finns en risk att den föreslagna skattesatsen är något för hög, särskilt i internationellt perspektiv och mot bakgrund av att den enligt förslaget utgör jämförelsenorm för den skatt som föreslås ska tas ut på investeringssparkon- ton.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Flertalet remissinstanser som har yttrat sig är negativa till förslaget och anser inte att det ska genomföras. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att det inte lämnas något förslag när det gäller pensions-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=140px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=41px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=75px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;försäkringskapital.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;Skatteunderlaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;pensionsförsäkringskapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td92"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft269"&gt;nuvarande regler genom att kapitalunderlaget multipliceras med den genomsnittliga statslå- neräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret utan något procentuellt tillägg. Skatteverket föreslår att även underlaget för pensionsförsäkringskapital beräknas utifrån statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret och med ett tillägg på 0,75 procent. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;anför att skattesatsen och sättet att beräkna underlaget på borde vara desamma som för investerings- sparkontot. När det gäller skattenivån anför Aktiespararna att både skatteuttaget och avkast- ningskravet på investering som kan berättiga till att välja en schablonbeskattad sparform ökar med hela 40 procent. Om ändringen införs leder det till att en stor del av sparandet i kapitalför- säkringar kommer att tas ut och flyttas till konventionellt beskattat sparande. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Försäkrings- juridiska föreningen &lt;/SPAN&gt;anför att dagens system bygger på att den genomsnittliga statslåneräntan används medan i förslaget statslåneräntan per 30 november i stället ska användas. Det är svårt att förstå på vilket sätt en räntesats vid ett enda specifikt tillfälle bättre än ett genomsnitt för helåret skulle spegla den aktuella avkastningen. Försäkringsbolagen tvingas dessutom upprätt- hålla två snarlika skatteberäkningssystem för avkastningsskatten. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Aktuarieföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att förslagen innebär en betydande skatte- höjning jämfört med dagens beskattningsregler och att förslagen i större utsträckning bör ta höjd för produkternas olikheter och unika egen- skaper. Svenska Aktuarieföreningen anför vidare att eftersom utbetalningar inte beaktas i underla- get sker en dubbelbeskattning som inte är rimlig och att förslaget innebär omfattande &lt;NOBR&gt;IT-föränd-&lt;/NOBR&gt; ringar för försäkringsbolagen. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;/SPAN&gt;(numera &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svensk Försäkring&lt;/SPAN&gt;) delar inte uppfattningen att det nya investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;sparkontot ska utgöra jämförelsenorm för neut- ralitet i beskattningen vid beskattning av kapi- talförsäkring. Beskattningen av kapitalförsäkring har utformats för att vara neutral i förhållande till direktägande i en tänkt portfölj av olika värdepapper. Den sammantagna beskattningen av fonder och försäkringsföretag kalibrerades för att ta hänsyn till att försäkringsföretagens tillgångsportföljer är sammansatt av instrument med varierande risknivå, och därmed avkastning. Ansatsen i promemorians förslag tycks vara att man vill införa ett sparande som domineras av aktierelaterade instrument. Det är därmed direkt olämpligt att överföra en sådan beskattning till försäkring. Sveriges Försäkringsförbund anser således inte att introduktionen av en ny, schablonbeskattad produkt i marknaden utgör skäl att ändra den neutralitetsnorm som varit bärande i skattesystemet sedan 1991 års skattereform. &lt;SPAN class="ft5"&gt;ProSkandia &lt;/SPAN&gt;avvisar bestämt förslaget om höjning av avkastningsskatten för kapitalförsäkring. ProSkandia anför vidare att villkoren för försäkringssparande successivt har försämrats under de senaste årtiondena. Enligt ProSkandia bör långsiktigt försäkringssparande stimuleras av staten bland annat genom skatte- reglerna. ProSkandia föreslår att regeringen tillsätter en allsidigt sammansatt utredning för att se över beskattningen av långsiktigt försäkringssparande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Schablonavkastning för kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Avkastningsskatten i sin nuvarande form med en schablonmässig avkastning som beskattas i stäl- let för den verkliga avkastningen infördes den 1 januari 1994 i samband med introduktionen av det individuella pensionssparandet (prop. 1992/93:187).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Den nuvarande skattebelastningen för allt försäkringssparande, såväl i pensionsförsäkring som i kapitalförsäkring, bygger på en schablon- avkastning som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret före beskatt- ningsåret. För 2011 innebär det en schablonav- kastning på 2,77 procent. Denna avkastning beskattas sedan, avseende kapitalförsäkring, med 27 procent vilket ger ett skatteuttag för 2011 om ca 0,75 procent av värdet av sparandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;När skattesatsen om 27 procent för kapital- försäkring infördes den 1 januari 1995 var det ett resultat av en avvägning mellan å ena sidan det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft71"&gt;faktum att schablonmetoden innebär att även orealiserad värdestegring på kapitalet beskattas och å andra sidan att avkastningen på försäk- ringskapitalet på lång sikt normalt är högre än statslåneräntan eftersom kapitalet också omfat- tar aktier och andra värdepapper vars avkastning även inkluderar en riskpremie (prop. 1994/95:25, s. 53 ff.). Av dessa skäl ansågs det motiverat med&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;en lägre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p75 ft4"&gt;skatt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kapitalförsäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30 procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Skattesatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skulle dock ligga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;samma nivå som för andra kapitalinkomster vilket uppnåddes genom att ta ut 30 procent avkastningsskatt på nio tiondelar av underlaget för skatten i kapitalförsäkring, dvs. med 27 procent av underlaget för skatten. Vid infö- randet av schablonbeskattningen för bland annat försäkringssparande var utgångspunkten att skatteuttaget enligt schablonen skulle ligga på samma nivå som skatteuttaget på den faktiska avkastningen. Statslåneräntan ansågs därvid som ett bra mått för att fånga avkastningen på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Sparformen har sedan införandet i allt högre utsträckning kommit att marknadsföras som ett fördelaktigt alternativ till direktsparande i aktier och fonder eftersom kapitalet kan omplaceras mellan olika finansiella tillgångar utan någon beskattning och eftersom skatten är förhållande- vis låg i förhållande till den förväntade avkast- ningen från aktier och andelar i fonder. Marknaden för nyteckning av kapitalförsäkring domineras dessutom i dag av försäkringar med ett obetydligt försäkringsinslag. Sparande i kapitalförsäkringar kan därmed i högre utsträck- ning än tidigare förväntas erhålla en överavkast- ning relativt den (i stort sett) riskfria avkastning på långa statspapper som statslåneräntan åter- speglar. En konsekvens av detta är att den effek- tiva skattesatsen för sparande i kapitalförsäkring kan förväntas vara avsevärt lägre än normen om 30 procents skatt på kapitalinkomster. För kapitalförsäkringar med underliggande tillgångar som motsvarar de som förväntas inom ramarna för investeringssparkontot bedöms den effektiva skattesatsen med rådande regler uppgå till 17 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft4"&gt;Det finns därför skäl att höja skattesatsen för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapitalförsäkring så att den hamnar i nivå med den som föreslås gälla för investeringssparkonto. Beräkningen av scha- blonavkastningen ska utgå ifrån statslåneräntan den 30 november föregående år, inte genom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p94 ft4"&gt;snittet under föregående år som tidigare. Sammantaget bidrar detta till att säkerställa att samma beskattningsnivå ska gälla för&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;investeringssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td210"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;och kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td289"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Åtgärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;motiveras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;investeringssparkontot har likheter med vissa kapitalförsäkringar som redan finns på mark- naden och att det därför riskerar att bli sned- vridande om liknande sparformer har olika beskattningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Flera remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Aktiespararna&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Aktuarieföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försäkringsju- ridiska Föreningen&lt;/SPAN&gt;, anser att beskattningsnivån är för hög och att höjningen av skatte- belastningen är betydlig jämfört med dagens regler. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;/SPAN&gt;anser inte att investeringssparkontot bör utgöra jämförelse- norm för neutralitet i beskattningen vid beskattning av kapitalförsäkring. Enligt Sveriges Försäkringsförbund har beskattningen av kapitalförsäkring utformats för att vara neutral i förhållande till direkt ägande i en tänkt portfölj av olika värdepapper och promemorians ansats att utgå från ett sparande som domineras av aktierelaterade instrument är därför felaktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att schablonbeskatt- ningen av investeringssparkontot nu föreslås utgå ifrån att underlaget multipliceras med en&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;faktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p44 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uppgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td269"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;till statslåneräntan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30 november&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p47 ft4"&gt;närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;föregående kalenderår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;tillägg på 0,75 procentenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td103"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;föreslogs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p136 ft4"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;promemorian. Statslåneräntan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;reflekterar den i det närmaste riskfria räntan på svenska statsobligationer med lång löptid. Det saknas skäl att tro att marknaden erbjuder kapitalförsäkringar med en förväntad avkastning som understiger avkastningen på en riskfri långsiktig placering. Den föreslagna nivån på beskattningen förväntas därför inte medföra att någon typ av kapitalförsäkring får en effektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattesats som överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;normen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;30 procent.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;För kapitalförsäkringar med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td142"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;underliggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;tillgångar som motsvarar de som förväntas inom ramarna för investeringssparkontot bedöms förslaget i genomsnitt medföra en effektiv skattesats på drygt 19 procent. Detta är en höjning med ca två procentenheter jämfört med den förväntade effektiva skattesatsen med rådande regler, men ska jämföras med den effektiva skattesats på knappt 29 procent som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;samma tillgångar skulle förväntas erhålla om de i stället beskattades konventionellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ProSkandia &lt;/SPAN&gt;anför att villkoren för försäkrings- sparande successivt försämrats och föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att se över beskattningen av långsiktigt försäkrings- sparande. Regeringen finner i nuläget inte skäl för att tillsätta någon sådan utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Den ränta som i dag används för att beräkna schablonavkastningen i avkastningsskattelagen är den genomsnittliga statslåneräntan under kalen- deråret närmast före ingången av beskattnings- året. När det gäller schablonintäkten på inve- steringssparkontot föreslås i stället att tillämpligt värde på statslåneräntan ska vara värdet den 30 november kalenderåret närmast före ingången av det kalenderår för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;/SPAN&gt;anför att det är svårt att förstå varför statslåne- räntan den 30 november är bättre än den genom- snittliga statslåneräntan under föregående år. Som anges i promemorian är syftet med att använda statslåneräntan den 30 november närmast föregående kalenderår att uppnå bättre följsamhet med den riskfria ränta som statslå- neräntan är tänkt att approximera. Regeringen delar promemorians bedömning att bättre följ- samhet är önskvärd i sig och att en övergång till att använda statslåneräntan den 30 november troligen bidrar till att förebygga räntearbitrage i vissa situationer om styrräntan under en period avviker mycket kraftigt från statslåneräntan. Eftersom dessa argument är giltiga även för kapitalförsäkring föreslår regeringen att scha- blonavkastningen även för kapitalförsäkring, och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring, ska beräknas med utgångs- punkt i statslåneräntan den 30 november kalenderåret närmast före ingången av beskatt- ningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft5"&gt;Olika slag av kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Produktutbudet på kapitalförsäkringsmarknaden är mycket varierat. Marknaden omfattar allt från depåförsäkringar till rena riskförsäkringar och däremellan kombinerade försäkringsprodukter med långa löptider och ett betydande risk- och garantiinslag. Produktinriktningen påverkar även bolagets placeringsprofil och därmed även den förväntade avkastningen. Det innebär att olika slag av kapitalförsäkring har olika möjlighet att uppnå en viss avkastning. Frågan är därför om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031374x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;det finns skäl att överväga olika beskattning för olika slag av kapitalförsäkringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Ett alternativ är att skilja mellan långsiktigt och kortsiktigt sparande. Problemet med en sådan lösning är att den kräver ett omfattande regelverk för att upprätthålla bundenheten i sparandet med ökad administration som följd. Frågor som uppstår är vad som ska hända om bindningstiden ändras och hur beskattning ska ske när bindningstiden upphör. Dessutom över- lämnar metoden åt avtalsparterna att disponera över vilken beskattningsnivå som ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;En mer robust beskattningsmodell som inte parterna kan påverka skulle vara att dela upp kapitalunderlaget utifrån om det är försäkrings- givaren eller försäkringstagaren som bär placer- ingsrisken för underlaget. Av 5 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), förkortad FRL, framgår att bolagen ska göra försäkrings- tekniska avsättningar som ska vara så stora att bolaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna försäk- ringsavtal. Vidare är bolagen, enligt 6 kap. 1 § FRL, skyldiga att inneha skuldtäckningstill- gångar till ett belopp som svarar mot de försäk- ringstekniska avsättningarna. Skuldtäcknings- tillgångarna omfattas av placeringsregler som syftar till att säkerställa att tillgångarna håller en tillräckligt god kvalité. För villkorad återbäring och fondförsäkring där försäkringstagarna bär den finansiella risken gäller endast att tillgång- arna ska placeras på det sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagandets karaktär. För det fall att bolaget har utfäst en garanterad återbäring är bolaget således skyldigt att göra avsättningar med ett belopp som motsvarar utfästelsen och placera skuldtäckningstillgångarna i enlighet med de strängare placeringsreglerna. För det fall att bolaget i stället har utfäst villkorad återbäring ska bolaget placera premierna i tillgångar som är lämpliga med hänsyn till åtagandets karaktär. För bolagets fria tillgångar, dvs. sådana tillgångar som inte utgör skuldtäckningstillgångar, uppställs inte några särskilda kvantitativa placeringsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Enligt 6 kap. 30 § FRL är försäkringsbolaget skyldigt att föra ett skuldtäckningsregister som vid varje tidpunkt ska utvisa de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde. Vidare är bolaget, enligt 8 kap. 10 § Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:20) om skuldtäckning i svenska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;försäkringsföretag, skyldigt att upprätta register för skuldtäckningstillgångar som svarar mot villkorad återbäring och fondförsäkring respektive övrig livförsäkring. Detta innebär således att bolagen i och för sig borde ha goda förutsättningar att urskilja sådana tillgångar som svarar mot garanterad återbäring och garanterade försäkringsåtaganden och som skulle kunna bibehålla nuvarande skattenivå från övriga till- gångar eftersom en sådan uppdelning redan följer av den näringsrättsliga regleringen. En sådan lösning skulle dock öka bolagens admi- nistration och det är även osannolikt att en sådan uppdelning skulle fungera för de utländska försäkringarna, för vilka försäkringstagarna själva ska redovisa schablonavkastningen. Vidare är det oklart hur en uppdelning av kapitalunderlaget utifrån placeringsrisk skulle fungera efter implementeringen av det s.k. Solvens &lt;NOBR&gt;II-direkti-&lt;/NOBR&gt; vet.&lt;A href="#page_374"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Genomgången av olika metoder för en uppdelning av kapitalunderlaget i en del med högre beskattning och en del med lägre beskatt- ning leder till slutsatsen att det kan ifrågasättas om det är möjligt att hitta en metod som ger rätt urval. Om en metod ändå ska väljas framstår metoden att dela upp kapitalunderlaget utifrån vem som bär placeringsrisken som den mest ekonomiskt korrekta i syfte att skapa en neutral beskattning för kapitalförsäkring. Nackdelarna med metoden är att den ökar bolagens administ- rativa börda och att den torde vara omöjlig att tillämpa för en enskild försäkringstagare som själv är skattskyldig för avkastningsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Det finns alltså inte någon naturlig och enkel uppdelningsmodell som kan ligga till grund för olika beskattning av olika kapitalförsäkringar. Med hänsyn till svårigheterna med att hitta en modell för uppdelning som fungerar och till att den beskattningsnivå som regeringen föreslår är lägre än den som föreslogs i promemorian föreslår regeringen att beskattningen ska vara densamma för alla former av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Som &lt;/SPAN&gt;Försäkringsjuridiska Föreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;påpekar innebär förslaget att försäkringsbolagen ska tillämpa två olika system för beräkning av skatten. Redan enligt nuvarande bestämmelser är&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-top: 4px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;" class="ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet, EUT L 335, 17.12.2009, s. 1 (Celex 32009L0138).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 9px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:425px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:134px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031375x1.jpg/" style="width:293px;height:134px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;det så att försäkringsbolagen måste skilja mellan olika skatteunderlag för pensionsförsäkring och kapitalförsäkring. Ingen remissinstans har fram- fört att förslaget inte är möjligt att tillämpa. Regeringen anser därför inte att någon ändring bör göras av promemorians förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Bestämmelser om skatteunderlag tas in i 3 d § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Förslaget att ändra skattesatsen för kapital- försäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring föranleder en ändring i 9 § samma lag. Se avsnitt 3.10. Förslaget föranleder också ändringar i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2008:136) om ändring i lagen (1990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.13.4.5 Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Frågan om det bör vidtas några åtgärder för att personer med insynsställning inte ska kunna undgå anmälningsskyldigheten för insynspersoner bör hanteras i särskild ordning och ligger utanför denna lagstiftning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft242"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Frågan behand- lades inte i promemorian.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför bland annat följande. Genom att lägga sitt ägande i en kapitalförsäkring kan personer med insynsställning undgå den anmälningsskyldighet som normalt gäller för insynspersoner. Kapital- försäkringarna gör det även möjligt för en aktie- ägare att bygga upp ett större innehav utan att behöva offentliggöra detta genom flaggningar. Flaggningsskyldigheten fullgörs i stället av det försäkringsbolag som tillhandahåller försäk- ringen och dessa flaggningar saknar ofta infor- mationsvärde för marknaden. Kapitalförsäkring- arna bidrar således till att försämra genom- lysningen av marknaden. Det är angeläget att motsvarande nackdelar inte kommer att gälla för investeringssparkontot och att genomlys- ningsproblemet för kapitalförsäkringar hanteras. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det är oacceptabelt att personer med insynsställning inte behöver anmäla aktieinnehav som finns i en kapitalför- säkring till Finansinspektionen. Aktiespararna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;föreslår därför att lagstiftaren tar tillfället i akt och även utvidgar lagen om anmälningsskyldig- het för vissa innehav av finansiella instrument till att gälla innehav i kapitalförsäkring. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;hade gärna sett att problematiken avseende insynshandel i kapitalförsäkringar hade kommenterats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Såsom några remissinstanser har påpekat finns det i dag en risk för att personer med insynsställning i ett företag undgår anmälningsskyldighet genom att lägga sitt ägande i en kapitalförsäkring. Bland annat mot denna bakgrund har regeringen den 10 mars 2011 (dnr Fi2011/1295) gett Finansin- spektionen i uppdrag bland annat att redogöra för och bedöma behovet av förändringar av lagstiftning om anmälningsskyldighet rörande innehav av finansiella instrument, dels vid vissa förändringar av aktieinnehav (flaggning), dels för personer med insynsställning. Det som ska klarläggas är om det finns behov av en bättre genomlysning av marknaden genom en utvidgad anmälningsskyldighet som också omfattar inne- hav av aktier och aktierelaterade finansiella instrument via en kapitalförsäkring. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2011 i en promemoria som kan bli föremål för remittering. Det saknas skäl att föregripa den utredning och analys som Finansinspektionen fått i uppdrag att genomföra. Regeringen anser sålunda att det i fråga om lagstiftningen om anmälningsskyldig- het inte bör vidtas några åtgärder i detta lagstift- ningsärende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;har framfört att det är angeläget att motsvarande nackdelar rörande anmälningsskyldighet för insynspersoner som lagt sitt ägande i en kapitalförsäkring inte kommer att gälla för investeringssparkontot. Regeringen kan dock konstatera att när det gäller investeringssparkontot kommer det att vara den enskilde – och inte ett försäkringsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;– som äger tillgångarna på kontot. Regeringen bedömer därför att de nackdelar som Finansin- spektionen påtalat angående kapitalförsäkringar inte kommer att vara aktuella för investerings- sparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 21px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 109px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;Självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft136"&gt;6.13.5.1 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 59px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Deklarationssystemet för fysiska personer och dödsbon i korthet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Fysiska personer och dödsbon ska enligt 2 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, lämna en allmän självdeklaration. Deklarationsskyldighe- ten för fysiska personer är enligt 2 kap. 2 § LSK i huvudsak kopplad till storleken av inkomsten under beskattningsåret. En fysisk person ska lämna en allmän självdeklaration bland annat när intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomst- slaget näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet samt när intäkterna i inkomstslaget kapital, bortsett från ränta och utdelning för vilka kontrolluppgift ska lämnas, har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Skatteverket får information om de skattskyl- digas inkomstförhållanden genom bland annat kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker m.fl. Vissa av kontrolluppgifterna och andra uppgifter som Skatteverket får in är i sig inte tillräckliga för att bestämma storleken av en skattepliktig inkomst. Exempelvis är en uppgift om att en viss aktie är såld för ett visst pris inte tillräcklig för att få fram skattepliktig kapitalvinst eller avdragsgill kapitalförlust. En sådan kontrollupp- gift ger emellertid en upplysning om att ytterli- gare uppgifter behövs från den skattskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Enligt 14 kap. 1 § LSK ska de flesta kontroll- uppgifter för ett kalenderår lämnas till Skatte- verket senast den 31 januari närmast följande kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft71"&gt;Av 4 kap. 2 § LSK och 3 kap. 2 § förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontroll- uppgifter följer att Skatteverket före den 15 april under taxeringsåret ska sända en blankett för allmän självdeklaration med vissa förtryckta uppgifter till de fysiska personer och dödsbon som kan antas vara skyldiga att lämna en sådan deklaration. Verket bifogar en specifikation över inkomna kontrolluppgifter och vissa andra uppgifter som Skatteverket redan har tillgång till samt en preliminär skatteuträkning. Samtidigt lämnar Skatteverket, beroende på vilka uppgifter verket har tillgång till i fråga om t.ex. avyttringar av fastighet eller aktier, upplysningar om vilka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;uppgifter den skattskyldige själv behöver redovisa i deklarationen och på vilken bilaga uppgifterna ska lämnas. Skatteverket bifogar också de broschyrer och blanketter som bedöms vara relevanta för respektive deklarationsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Till grund för förtryckningen på själva dekla- rationsblanketten ligger innehållet i inkomna kontrolluppgifter och vissa andra av Skatteverket redan kända uppgifter. Den preliminära skatteut- räkningen grundas i sin tur på de förtryckta uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Om någon uppgift som har förtryckts på deklarationsblanketten är felaktig eller saknas, ska den skattskyldige göra den ändring eller det tillägg som behövs (3 kap. 3 § LSK). Den skatt- skyldige ska t.ex. lämna uppgift om inkomster som det inte har lämnats någon kontrolluppgift om och som därför inte har förtryckts i blan- ketten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Den deklarationsskyldige eller för honom eller henne behörig ställföreträdare ska egen- händigt skriva under självdeklarationen och senast den 2 maj under taxeringsåret lämna deklarationen till Skatteverket eller till ett mottagningsställe som har godkänts av verket (4 kap. 3, 5 och 6 §§ LSK). Deklarationen kan under vissa förutsättningar också lämnas på elektronisk väg, nämligen via internet, telefon eller SMS (jfr 4 kap. 4 § LSK samt Skatteverkets föreskrifter om &lt;NOBR&gt;e-tjänsten&lt;/NOBR&gt; Inkomstdeklaration [SKVFS 2009:8 och SKVFS 2009:9]).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Kontrolluppgifter om fordringsrätter, delägarrätter och försäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;I 8 kap. LSK finns det bestämmelser om kontrolluppgifter om ränta och annan avkast- ning på fordringsrätter. Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster samt om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomst- slaget kapital (1 §). Kontrolluppgiften ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller beta- lat ut avkastningen (2 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;I 9 kap. LSK regleras kontrolluppgiftsskyldig- heten avseende avkastning på delägarrätter. Den som har betalat ut eller tillgodoräknat utdelning, ränta eller annan avkastning än kapitalvinst på delägarrätter ska lämna kontrolluppgift om avkastningen (1 och 4 §§).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;När det gäller avyttring genom inlösen av andelar i en investeringsfond eller i ett utländskt fondföretag som driver verksamhet här i landet ska kontrolluppgift enligt huvudregeln lämnas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;om uppkommen kapitalvinst eller kapitalförlust (10 kap. 1 och 6 §§ LSK). Om sådana nyss- nämnda fondandelar är förvaltarregistrerade, ska förvaltaren lämna kontrolluppgift även om annan avyttring än inlösen. Detsamma gäller för värdepappersinstitut som medverkar vid annan avyttring än inlösen av icke förvaltarregistrerade andelar i utländska fondföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska också lämnas om avytt- ring av andra delägarrätter och fordringsrätter än andelar i investeringsfonder (10 kap. 7 § LSK). I kontrolluppgiften ska, till skillnad från vad som gäller för andelar i investeringsfonder, uppgift inte lämnas om uppkommen kapitalvinst eller kapitalförlust. I stället ska uppgift lämnas om den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter. Uppgift ska också lämnas om antalet delägarrätter eller fordringsrätter som har avyttrats samt om deras slag och sort (10 kap. 9 § LSK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Enligt 12 kap. 2 § LSK ska flertalet kontroll- uppgifter som avser inkomstslaget kapital också lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Förmögenhetsskatten har avskaffats helt från och med den 1 januari 2007. Som en följd av avskaffandet av förmögenhetsskatten slopades flera kontrolluppgiftsskyldigheter om livförsäk- ringar från och med den 1 januari 2009 (prop. 2008/09:44). En kontrolluppgiftsskyldighet som återstår för livförsäkringar är den som avser underlag för avkastningsskatt för utländska försäkringar och avtal om tjänstepension som är jämförbara med försäkring (11 kap. 8 a § LSK). Av 12 kap. 4 § LSK framgår att den som har förmedlat en utländsk försäkring som avses i 11 kap. 8 a § LSK ska lämna sådana uppgifter att försäkringsgivaren och försäkringstagaren kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Annan uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;I 15 kap. LSK finns det bestämmelser om skyl- dighet att lämna uppgifter till den kontrollupp- giftsskyldige för att denne ska kunna lämna kontrolluppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Den som för egen eller annans räkning har företagit en rättshandling med någon som är skyldig att lämna kontrolluppgift ska skriftligen eller på liknande sätt till den kontrolluppgifts- skyldige lämna de uppgifter som behövs för att den kontrolluppgiftsskyldige ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet (4 §). Vilka uppgifter som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;ska lämnas föreskrivs närmare i förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontroll- uppgifter. Uppgifterna ska enligt huvudregeln lämnas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller (5 §). Om den som är skyldig att lämna en sådan uppgift inte har gjort det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket (6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andels- innehavare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en inve- steringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andels- ägaren. Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara införd i registret, ska den förvaltare som andelarna i investerings- fonden flyttas från lämna den nya förvaltaren, fondbolaget eller förvaltningsbolaget uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas (7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Förbindelse att lämna kontrolluppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansie- ringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten påbörjas ge in en skriftlig förbin- delse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag. Avgörande för tillämpningen av denna bestämmelse är att det drivs verksamhet i Sverige och att detta inte sker genom en filial eller en motsvarande etablering här i landet. Skyldigheten att lämna förbindelse om att lämna kontrolluppgift gäller inte ett utländskt företag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som enligt bestämmel- serna i sitt hemland inte får lämna kontrollupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I propositionen Skatteförfarandet (prop. 2010/11:165) föreslås en ny lag, skatteförfaran- delagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK, skattebetal- ningslagen (1997:483) och taxeringslagen (1990:324). Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, med vissa övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:409px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:428px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031378x1.jpg/" style="width:293px;height:428px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Den del av SFL som berörs av förslagen i denna proposition rör de bestämmelser om deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter som hittills reglerats i LSK och som beskrivits i detta avsnitt. De befintliga bestämmelser i LSK som berörs av förslagen i denna proposition har överförts i stort sett oförändrade till SFL. Det införs dock viss förändrad terminologi i SFL. Bland annat ersätts begreppen allmän och särskild självdeklaration med begreppet in- komstdeklaration, och begreppet taxeringsår ersätts med andra lämpliga begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 98px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Kontrolluppgifter om investeringssparkonton och kapitalförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 87px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft295"&gt;Kontrolluppgifter om investeringssparkonton&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som för eller har fört ett investeringssparkonto ska lämna kontrolluppgift om storleken på den schablonintäkt som konto- innehavaren kan vara skyldig att ta upp i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft65"&gt;Vid avyttring av delägarrätter eller fordrings- rätter enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen ska kontrolluppgift också lämnas av den som för eller har fört ett investeringssparkonto om den ersättning som avses i den paragrafen. Om avytt- ringen enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen avser andelar i en investeringsfond ska kontroll- uppgift i stället lämnas av samma uppgiftsläm- nare som enligt 10 kap. 3 § lagen om självdekla- rationer och kontrolluppgifter ska lämna kontrolluppgift om avyttring genom inlösen, och uppgift ska i dessa fall enligt huvudregeln lämnas om bland annat kapitalvinst enligt 10 kap. 6 § samma lag. I kontrolluppgiften ska anges att det är fråga om en avyttring som avses i 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen. Kontroll- uppgifterna ska lämnas för både obegränsat och begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inget förslag om att det i kontrolluppgiften vid avyttring enligt 44 kap. 8 a § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska anges att det är fråga om en sådan avyttring. Vidare har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;promemorians förslag att kontrolluppgift avseende schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto ska lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;förutser vissa kontrollproblem med förslaget att investeringsföretaget ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket om storleken på schablonintäk- ten. Kammarrätten konstaterar att det i vissa fall kan bli svårt för såväl investeringsföretagen som Skatteverket att kontrollera tillgångarnas karak- tär och därmed bedöma om de ska räknas in i kapitalunderlaget. I en del situationer är inve- steringsföretagen beroende av att kontoinneha- varen lämnar uppgift till dem för att de i sin tur ska kunna uppfylla sin uppgiftsskyldighet. Kontrollproblemen torde enligt Kammarrätten accentueras när det gäller utländska invester- ingsföretag, både vad gäller själva bedömningen av tillgångens karaktär som investeringstillgång men även möjligheten för Skatteverket att faktiskt få in kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I dag lämnas kontrolluppgift om utbetald eller tillgodoräknad ränta, utdelning och annan avkastning på delägarrätter och fordringsrätter. När det gäller avyttring av andra delägarrätter och fordrings- rätter än andelar i investeringsfonder lämnas inte någon kontrolluppgift om uppkommen kapital- vinst eller kapitalförlust. Uppgift lämnas nämli- gen endast om den ersättning som överenskom- mits efter avdrag för försäljningsprovision och liknande utgifter samt om delägarrätternas och fordringsrätternas slag och sort. Det innebär att den skattskyldige efter en avyttring, utan hjälp av fullständiga kontrolluppgifter, själv måste beräkna sin kapitalvinst eller kapitalförlust. De nuvarande kapitalbeskattningsreglerna är komplicerade och svåra att tillämpa för den skattskyldige. Andelen fel i självdeklarationerna när det gäller kapitalvinster och kapitalförluster hänförliga till värdepapper är stor med därav följande felaktig skattedebitering. Dessa problem uppkommer inte vid avyttring av tillgångar på det föreslagna investeringssparkontot eftersom en sådan avyttring i sig inte utlöser någon skattepliktig kapitalvinst eller kapitalförlust som får dras av.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft65"&gt;För att förenkla den skattskyldiges redovis- ning i självdeklarationen av den schablonintäkt som ska tas upp vid innehav av ett investerings- sparkonto föreslås att den som för ett invester-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ingssparkonto ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket om storleken på schablonintäkten. Skatteverket kan då, efter eventuell summering av schablonintäkter hänförliga till flera invester- ingssparkonton, lägga inkomna kontrolluppgif- ter till grund för den preliminära skatteuträk- ningen och förtryckningen av uppgifter på den skattskyldiges deklaration. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget att investeringsfö- retaget ska lämna kontrolluppgift om storleken på schablonintäkten kan medföra vissa kontroll- problem, då det i vissa fall kan bli svårt att kontrollera tillgångarnas karaktär och därmed bedöma om de ska räknas in i kapitalunderlaget. Regeringen konstaterar att sådana problem kan uppkomma i enskilda fall men anser inte att de bör bli vanligt förekommande. Vilka tillgångar som får sparas inom ramen för ett investerings- sparkonto är reglerat i lagen om investerings- sparkonto och det torde i de allra flesta fall vara enkelt att avgöra tillgångarnas karaktär. Det är också möjligt för investeringsföretagen att genom avtal med kontoinnehavarna begränsa de tillgångar som får sparas på kontot till sådana tillgångar eller marknader där kontrollproblem inte kan förväntas uppstå. Regeringen anser såle- des inte att det finns skäl att frångå förslaget att den som för ett investeringssparkonto ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket om storleken på schablonintäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I promemorian föreslogs att kontrolluppgift avseende schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto skulle lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Eftersom ingen schablonintäkt ska beräknas för en innehavare av investeringssparkonto som är begränsat skattskyldig konstaterar regeringen att en sådan uppgiftsskyldighet skulle sakna värde, och förslaget har därför tagits bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft4"&gt;För finansiella instrument som tillförs inve- steringssparkontot kvarstår dock arbetet med att beräkna kapitalvinsten. Enligt förslaget till 44 kap. 8 a § IL ska finansiella instrument som överförs till eget investeringssparkonto anses ha avyttrats då de förtecknades på kontot. Skatte- verket behöver uppgift om att avyttringen har skett, för att säkerställa att beskattning kan ske. Det är därför lämpligt att kontrolluppgiftsskyl- dighet införs. När överföringen gäller andelar i en investeringsfond bör kontrolluppgift lämnas av den som enligt 10 kap. 3 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, i dag är skyldig att lämna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;kontrolluppgift om avyttring genom inlösen, och uppgift ska då enligt huvudregeln lämnas om bland annat kapitalvinst eller kapitalförlust (10 kap. 6 § LSK). För övriga delägarrätter och fordringsrätter bör den som för eller har fört investeringssparkontot åläggas denna skyldighet och i dessa fall ska uppgift lämnas om den ersättning som avses i 44 kap. 8 a § IL. Av den paragrafen framgår att när tillgångar överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto så ska andelarna anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Den avyttring som anses ha skett när till- gångar överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig från vad som normalt gäller vid avytt- ringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång sker av tillgångarna. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om tillgångar som anses avyttrade till följd av en överföring till ett investeringssparkonto. Därför införs sådana bestämmelser i 10 kap. 6 och 9 §§ LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Kontrolluppgifter om avyttring av finansiella instrument enligt 44 kap. 8 a § IL ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Den kontrolluppgiftsskyldighet som nu före- slås avseende schablonintäkt och överföring av fordringsrätter och andra delägarrätter än ande- lar i en investeringsfond gäller för svenska och utländska investeringsföretag som tillhandahåller investeringssparkonton i enlighet med bestäm- melserna i lagen om investeringssparkonto. Dessa företag driver sin verksamhet på olika sätt här i Sverige. När det gäller utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrö- relse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska de enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamhe- ten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrollupp- gifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet avseende schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto införs i 11 kap. 10 § LSK. Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet vid avyttring av delägarrätter eller fordringsrätter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:496px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031380x1.jpg/" style="width:605px;height:496px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;enligt 44 kap. 8 a § IL tas in i 10 kap. 3, 6, 8 och 9 §§ LSK. Se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 30px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;"&gt;Kontrolluppgifter om kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;För kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring ska kontrolluppgift inne- hålla uppgift om kapitalunderlag beräknat enligt 3 a § sjätte till nionde styckena samt 3 b och 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensions- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I denna proposition föreslås att för kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämför- bart med kapitalförsäkring ska, förutom värdet av den skattskyldiges tillgångar vid beskattnings- årets ingång respektive värdet av försäkringen vid beskattningsårets ingång, ett värde motsva- rande summan av de premier som har betalats under beskattningsåret ingå i kapitalunderlaget. Vid beräkning av detta belopp ska dock premier som har betalats under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva värdet. Kapitalunderlaget utgör underlag för beräkning av den avkastningsskatt som ska betalas avseende försäkringen respektive avtalet om tjänstepen- sion. Vidare föreslås regler om fördelning av kapitalunderlaget mellan överlåtare och förvär- vare i de fall en kapitalförsäkring eller ett motsvarande tjänstepensionsavtal har överlåtits under beskattningsåret. Dessa nya bestämmelser om beräkning av kapitalunderlaget med hänsyn till premiebetalningar för kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring föreslås införas i 3 b och 3 c §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft65"&gt;De nya bestämmelserna om beräkning av kapitalunderlag för kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring kräver förändringar i bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;melserna om kontrolluppgifter för dessa försäk- ringar och avtal. Ändringar föreslås därför i 11 kap. 8 a § LSK som innebär att för kapital- försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om kapital- underlag beräknat enligt såväl 3 a § sjätte till nionde styckena som 3 b och 3 c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft112"&gt;Förslaget föranleder ändring av 11 kap. 8 a § LSK, se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;6.13.5.3 Annan uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;När en kontoinnehavare överför investeringstillgångar till ett eget inve- steringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto anses tillgångarna avytt- rade till marknadsvärdet. Den som för eller har fört ett investeringssparkonto ska lämna de uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande en sådan avyttring avseende andelar i en investeringsfond ska kunna fullgöras. Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör sin skyl- dighet ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft65"&gt;Andelar i en investeringsfond på ett invester- ingssparkonto undantas från ett fondbolags eller förvaltningsbolags uppgiftsskyldighet vid för- valtarregistrering efter det att andelarna för- tecknats på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I 15 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, finns det bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige för att denne ska kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldig- het. När en kontoinnehavare överför invester- ingstillgångar till ett eget investeringssparkonto anses tillgångarna enligt 44 kap. 8 a § inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL, avyttrade mot en ersättning som motsvarar marknadsvär-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:149px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:324px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031381x1.jpg/" style="width:293px;height:324px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;det då de förtecknades på kontot. Kontrollupp- giftsskyldighet om en sådan avyttring av ford- ringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder åligger enligt 10 kap. 7 och 8 §§ LSK den som för eller har fört ett investeringssparkonto, och ingen uppgifts- skyldighet blir då aktuell. För fondandelar ska dock kontrolluppgift lämnas av den som enligt 10 kap. 3 § LSK är skyldig att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen. För att kontrolluppgiftsskyl- dighet avseende en sådan avyttring ska kunna fullgöras krävs att vissa uppgifter lämnas från den som för eller har fört ett investeringsspar- konto till den kontrolluppgiftsskyldige. En skyldighet att lämna sådana nödvändiga upp- gifter bör därför införas i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige inte fullgör sin skyldighet, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast anmäla detta till Skatteverket. Detta bör även gälla den föreslagna uppgiftsskyldigheten avseende avyttring av fondandelar enligt 44 kap. 8 a § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Fondbolag och förvaltningsbolag som ska föra eller låta föra ett register över andelsinne- havare i en investeringsfond ska, då en förvaltare ska föras in i registret enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, lämna förvaltaren uppgifter om den genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en inve- steringsfond som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället för andels- ägaren. För andelar i investeringsfonder på ett investeringssparkonto behövs inte uppgifterna för beskattning efter det att andelarna förteck- nats på ett konto, eftersom schablonbeskattning då ersätter skatt på kapitalvinster. Därför införs ett undantag från uppgiftsskyldigheten för andelar i investeringsfonder efter det att de har förtecknats på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet enligt förslaget för den som för eller har fört ett investeringssparkonto införs i 15 kap. 4 a § LSK. Den paragrafen omfattas av skyldigheten att anmäla när uppgiftsskyldigheten inte fullgörs genom en ändring av 15 kap. 6 § LSK. Att andelar i en investeringsfond på ett investerings- sparkonto undantas från ett fondbolags eller för- valtningsbolags uppgiftsskyldighet vid förvaltar- registrering efter det att andelarna förtecknats på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;kontot framgår genom en ändring i 15 kap. 7 § LSK. Se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.13.5.4 Slopad kontrolluppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten att lämna kontrolluppgift om ränteinkomster, utdelning och annan avkastning på tillgångar på ett inve- steringssparkonto slopas, om kontot innehas av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo, såvida det inte är fråga om ränta, utdelning och annan avkast- ning av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen, eller ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Även kontrolluppgiftsskyldigheten vid avytt- ring av tillgångar på ett investeringssparkonto slopas, om kontot innehas av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo, såvida det inte är fråga om avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. De tillgångsslag och den ränta där kontrolluppgift alltjämt ska lämnas har utökats något jämfört med promemorians förslag på grund av ändringar avseende vilka till- gångar som ska schablonbeskattas och vilka som ska beskattas konventionellt. Vidare innehöll promemorian ett förslag om att kontrolluppgift alltjämt skulle lämnas avseende vissa tillgångar vid avyttring av andelar i en investeringsfond på ett investeringssparkonto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Aktiespararna &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att finansiella instrument på ett investeringsspar- konto ska vara direktregistrerade, för att under- lätta för aktieägarna att utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sveriges Advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att till skillnad från det sparande som sker via kapitalförsäkring är sparandet på ett invester- ingssparkonto förenat med direkt äganderätt och därmed också rösträtt, såvitt avser aktier som förvaras på kontot. Om det inte är möjligt att låta kontoinnehavaren direktregistrera sig för investeringstillgångarna är det omöjligt för denne att utöva sin rösträtt, något som knappast kan vara avsett. Det får antas att många sparare som använder sig av investeringssparkonto vill vara direktregistrerade som ägare och Advokat-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:955px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031382x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;samfundet förutsätter att sparandet måste kunna förenas med system som, trots direktregistre- ringen, möjliggör för det kontoförande institutet att hålla reda på utdelning och annan avkastning för att bedöma vad som är hänförligt till vilket finansiellt instrument. Att implementera försla- get utan att det går att säkerställa att rösträtten tillkommer vederbörande andelsägare är enligt Advokatsamfundet olämpligt. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;påta- lar att en förutsättning för att verket ska kunna kontrollera de avyttringar som sker i framtiden är att det går att särskilja de avräkningsnotor som avser ett investeringssparkonto och som därför inte ska beskattas och de som hör till en vanlig depå som ska beskattas. Skatteverket anser därför att det är av vikt att Finansinspek- tionen i sina föreskrifter anger att det på avräk- ningsnotan ska framgå att tillgången förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Räntein- komster och all annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto som innehas av en obegränsat skattskyldig ska inte beskattas enligt de ”vanliga” kapitalbeskattningsreglerna i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, utan endast bli föremål för schablonbeskattning. Detsamma gäller kapitalvinster och kapitalför- luster vid avyttring av sådana tillgångar. Något större behov av kontrolluppgifter om sådana inkomster finns därmed inte. Därför föreslås att dessa kontrolluppgiftsskyldigheter slopas när det gäller tillgångar på sådana konton som innehas av obegränsat skattskyldiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;De tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL ska dock inte vara föremål för schablonbeskattning. Det innebär att ränta, utdelning, kapitalvinster och annan avkastning på sådana tillgångar ska beskattas konventionellt. De tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid, se 18 § lagen om investeringssparkonto, samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där konto- innehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instrument som förvaras felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. Eftersom kontrolluppgifter alltjämt krävs för beskatt- ningen av ränta, utdelning, kapitalvinst och annan avkastning avseende dessa tillgångar bör&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten behållas oför- ändrad för dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Förutom de nämnda tillgångarna i 42 kap. 38 § föreslås även att sådan ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 ska beskattas konventionellt. I den bestämmelsen anges att ränta på kontanta medel ska tas upp om den räntesats som ligger till grund för räntans beräkning någon gång under kalenderåret har överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret. Eftersom kontrolluppgifter alltjämt krävs för beskattningen av sådan ränta, bör kontrollupp- giftsskyldigheten behållas oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Ett investeringssparkonto kan innehas också av begränsat skattskyldiga. För att säkerställa att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden inom det internationella informationsutbytet – särskilt i enlighet med rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar&lt;A href="#page_382"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;– behålls dagens kontrolluppgiftsskyldigheter oförändrade avseende tillgångar på investerings- sparkonton som innehas av fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto kan hos den centrala värdepappersförvararen antingen vara registre- rade direkt på den fysiska person eller det dödsbo som äger dem eller vara förvaltarregi- strerade på investeringsföretaget som för kontot. För att ett investeringsföretag ska kunna veta vilka utbetalningar från ett företag avseende ränta, utdelning och annan avkastning till konto- innehavaren som är hänförliga tillgångar på ett investeringssparkonto och vilka som inte är det, kan finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto förvaltarregistreras på investeringsföretaget. Det torde även finnas andra lösningar som innebär att det kommer att vara möjligt att hålla reda på vilka finansiella instrument som är hänförliga till ett invester- ingssparkonto även för direktregistrerade finan- siella instrument. Oavsett vilken väg som marknaden väljer är informationen nödvändig för att investeringsföretaget ska kunna veta när skatteavdrag ska göras respektive när kontroll- uppgift ska lämnas. Någon lagreglering om hur marknaden väljer att säkerställa detta är inte&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:599px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031383x1.jpg/" style="width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;nödvändig. I fråga om kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto uppkom- mer inte denna fråga eftersom de som huvud- regel torde sättas in på ett inlåningskonto i ett kreditinstitut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att det är av vikt att Finansinspektionen i sina föreskrifter anger att det på avräkningsnotan ska framgå att tillgången förvaras på ett investeringssparkonto. För Skatteverkets kontroll kan det naturligtvis vara av värde om avräkningsnotor framdeles även ger upplysning om huruvida försålda tillgångar är sådana som förvaras på ett investeringssparkonto eller inte. Frågan om utformning av avräknings- notor omfattas dock inte av detta lagstiftnings- projekt utan är en fråga för Finansinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Bestämmelser om undantag från skyldighet att lämna kontrolluppgift om ränteinkomster, utdelning och annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto under vissa omständigheter tas in i 8 kap. 4 a § och 9 kap. 5 a § LSK. Motsvarande undantag vid avyttring av tillgångar på ett investeringssparkonto tas in i 10 kap. 5 a och 8 a §§ LSK. Se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 25px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;Undantag från deklarationsskyldighet för schablonintäkt avseende innehav av investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkt avseende innehav av investeringssparkonto undantas från deklarationsskyldighet för fysiska personer och dödsbon i de fall den skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga intäkter och kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Den som äger tillgångar på ett investeringssparkonto föreslås bli skyldig att ta upp en schablonintäkt till beskattning. Förslaget riskerar dock att leda till att ett stort antal personer som inte deklarerar i dag blir deklarationsskyldiga. Det rör sig om personer, främst barn, som endast har kapitalin- komster där det innehålls preliminär skatt. Sådant skatteavdrag ska enligt 5 kap. 8 § skatte-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;betalningslagen (1997:483) bland annat göras från ränta och utdelning på aktie eller andel i en investeringsfond som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas för. För sådana intäkter finns för fysiska personer enligt 2 kap. 2 § 3 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, ingen skyldighet att lämna allmän självdeklaration, utan underrättelse om taxeringsbeslut lämnas enligt 7 § taxeringsförordningen (1990:1236) först i besked om slutlig skatt. Ett likalydande undantag från deklarationsskyldighet finns för dödsbon i 2 kap. 4 § 1 LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;En lösning på problemet att många riskerar att bli deklarationsskyldiga är att undanta scha- blonintäkt avseende innehav av ett investerings- sparkonto från deklarationsskyldighet. Deklara- tionsfriheten bör endast gälla i de fall där den skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga intäkter och där kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. Om kontrolluppgift i något fall inte skulle ha lämnats för en schablonintäkt bör deklarationsskyldigheten kvarstå eftersom Skatteverket i dessa fall saknar underlag för att beräkna skatten. Om den skattskyldige har andra deklarationspliktiga intäkter ska allmän självde- klaration lämnas enligt vanliga regler och i så fall ska även schablonintäkten deklareras. Om en skattskyldig skulle vilja deklarera schablonintäkt trots att ingen skyldighet föreligger, t.ex. för att kunna göra avdrag för kapitalförlust, så finns en sådan möjlighet redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft65"&gt;Att införa deklarationsfrihet för schablonin- täkt innebär således att de som tidigare sluppit deklarera för avkastning på t.ex. aktier och fond- andelar men som vid sparande på investerings- sparkonto skulle bli deklarationsskyldiga för schablonintäkt, inte heller i fortsättningen ska behöva lämna självdeklaration. Undantagen från deklarationsskyldighet för ränta och utdelning finns i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK och är utformade så att ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. LSK ska undantas. Det är lämpligt att välja en liknande modell för undantagen för schablonin- täkt avseende innehav av ett investeringsspar- konto. Kontrolluppgift avseende schablonintäkt ska enligt propositionens förslag lämnas av den som för eller har fört kontot, och bestämmelser om detta föreslås införas i 11 kap. 10 § LSK. Regler som undantar schablonintäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 10 § LSK från deklarationsskyldighet bör därför infö-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:236px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031384x1.jpg/" style="width:605px;height:236px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;ras i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK. På samma sätt bör ett tillägg göras till 7 § taxeringsförord- ningen med innebörden att underrättelse om taxeringsbeslut avseende schablonintäkt lämnas i besked om slutlig skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändring i 2 kap. 2 och 4 §§ LSK, se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.13.5.6 Skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;De bestämmelser avseende deklarationer, kontrolluppgifter och annan uppgiftsskyldighet som föreslås införas i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska införas även i skatteförfarandelagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Promemorian inne- håller inget förslag i frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I propositionen Skatteförfarandet (prop. 2010/11:165) föreslås som tidigare nämnts en ny lag, skatteförfarandelagen, förkortad SFL, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK. SFL föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. När det gäller kontrolluppgifter och informationsuppgifter tillämpas dock lagen första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013. Förslagen om investeringssparkonto och förändrad beskatt- ning av kapitalförsäkring i denna proposition föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Det innebär att bestämmelserna i LSK alltjämt ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2012, medan bestämmelserna i SFL ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2013 och senare kalenderår. Av den anledningen föreslås de förändringar och nya bestämmelser avseende deklarationer, kontroll- uppgifter och annan uppgiftsskyldighet som förslagen i denna proposition föranleder i såväl LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak identiska med förslagen i LSK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft65"&gt;Förslaget föranleder ändringar och nya paragrafer motsvarande de föreslagna ändringarna i LSK. De paragrafer som berörs är 17 kap. 4 §, 19 kap. 4 §, 20 kap. 3, 5 och 6 §§, 21 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§, 22 kap. 1, 12 och 16 §§, 30 kap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;1 och 3 §§ och 34 kap. 8 a och 9 §§ samt vissa mindre följdändringar, se avsnitt 3.21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft13"&gt;6.13.5.7 Skatteverkets information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;För att slippa betala kostnadsränta måste den som är skattskyldig för schablonintäkt och som undantas från dekla- rationsskyldighet betala in skattebeloppet senast den 3 maj taxeringsåret. Skatteverket bör på lämpligt sätt informera de skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala kostnadsränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I promemorian före- slås att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret ska skicka ut information till dem som är skatt- skyldiga för schablonintäkt och som befrias från deklarationsskyldighet som möjliggör för dessa att betala skatten utan att drabbas av kostnads- ränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har berört frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt förslagen i denna proposition kommer inneha- vare av tillgångar på investeringssparkonto att bli skattskyldiga för en schablonintäkt. Om dessa saknar andra deklarationspliktiga intäkter föreslås att intäkten inte ska behöva deklareras. Eftersom det är fråga om en skattepliktig intäkt kommer dock den skattskyldige ändå att bli skyldig att betala in den skatt som belöper på schablonintäkten. Ett sätt att undvika detta vore att införa regler om skatteavdrag. Regeringen anser dock att nackdelarna med ett sådant system överväger fördelarna, se avsnitt 6.13.3.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft65"&gt;Förslaget om deklarationsfrihet för schablon- intäkt innebär att den skattskyldige underrättas om taxeringsbeslut, där skattebeloppet framgår, först genom besked om slutlig skatt. Sådant besked om den slutliga skatten ska enligt 11 kap. 15 § skattebetalningslagen (1997:483) skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxe- ringsåret. Enligt 19 kap. 5 § andra stycket skat- tebetalningslagen beräknas kostnadsränta på slutlig skatt från och med den 4 maj taxe- ringsåret. För att slippa betala kostnadsränta måste således skattebeloppet betalas senast den 3 maj taxeringsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:201px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031385x1.jpg/" style="width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;I promemorian gjordes bedömningen att en lämplig lösning vore att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret skulle skicka ut information, med vidhängande inbetalningskort, som möjlig- gör för skattskyldiga som befrias från deklara- tionsskyldighet att betala skatten utan att drab- bas av kostnadsränta. Motsvarande lösning föreslogs i ett annat förslag från Finansdeparte- mentet om hanteringen av schablonintäkt avse- ende andelar i investeringsfonder, som lämnades i promemorian Kompletterande förslag till ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare (Fi2010/5532). Skatteverket framförde i sitt remissvar över förslaget i den promemorian bland annat att det skulle bli svårt att förklara syftet med ett riktat informationsut- skick, att det rör sig om små räntebelopp samt att utskicket enligt förslaget ska ske samtidigt som 7,5 miljoner deklarationer skickas ut och arbetsbelastningen hos verket redan är hög. Skatteverket föreslog i stället att verket skulle ansvara för att sprida allmän information till de skattskyldiga om möjligheten att betala in skat- ten i sådan tid att kostnadsränta kan undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att de flesta sparare som inte har några deklarationspliktiga inkomster har relativt små sparbelopp. I vissa fall kommer spararnas schablonintäkt att understiga gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt och dessa kommer då inte att behöva betala skatt för någon schablonintäkt över huvud taget. Även bland de sparare som har något större innehav på sina investeringssparkonton blir schablonintäkten oftast inte större än att den riskerade räntan på skatten stannar vid relativt låga belopp. Att införa ett system med personligt riktade informationsutskick innebär administra- tion och kostnader för Skatteverket. Det skulle vara betydligt enklare för Skatteverket att ta fram och sprida allmän information via webb- plats och deklarationsbroschyrer m.m. Allmän information kommer dock sannolikt inte att nå alla berörda, och den är inte heller lika lätt att använda sig av som en personligt riktad infor- mation med vidhängande inbetalningskort där skattebeloppet är förtryckt. Med allmän infor- mation ankommer det på den enskilde att själv med hjälp av sin kontrolluppgift beräkna sin skatt och göra en egen inbetalning till skatte- kontot. Med hänsyn till de begränsade belopp i kostnadsränta som det i de allra flesta fall kan bli fråga om anser dock regeringen ändå att det bör vara tillräckligt att Skatteverket på lämpligt sätt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;informerar de skattskyldiga. Om det senare skulle visa sig att denna information är otillräck- lig är det möjligt att då införa ett system med personligt riktad information.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 199px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Schablonintäkt och vissa bidragssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto ska inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende bostadsbi- drag och bostadstillägg samt vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd för den bidragsskyldige föräldern. Motsvarande ska gälla vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Promemorian innehåller inget förslag i frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Vid beräk- ning av bidragsgrundande inkomst för bostads- bidrag och bostadstillägg ingår överskott i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd i form av anskaffningsbidrag. Enligt 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av bostadsbidrag, ska beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmel- serna i 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, med vissa justeringar. I 102 kap. 9 § socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av bostadstillägg, äldreförsörjnings- stöd och bilstöd anges att överskott i inkomst- slaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §, dvs. på samma sätt som för bostadsbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft65"&gt;Enligt förslagen i denna proposition ska den som äger tillgångar på ett investeringssparkonto ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten motsvaras inte av någon faktisk intäkt. Bostadsbidrag och bostadstillägg är en del av grundskyddet i socialförsäkringssy- stemet och syftar till att ge bland annat ekono- miskt svaga barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster möjlighet till en bra bostadsstan- dard. Avsikten är att det är de bidragsberättiga- des faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag respektive bostadstillägg. Detsamma gäller för äldreförsörj-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:824px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031386x1.jpg/" style="width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;ningsstöd och bilstöd. Schablonintäkten är emellertid inte en faktisk inkomst och reger- ingen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen före- slår därför att ett undantag införs i 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 36 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidrags- grundande inkomsten för bostadsbidrag, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Vid beräkning av den bidragsskyldiges inkomst för betalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd ingår överskott i inkomstslaget kapital. Enligt 19 kap. 13 § socialförsäkringsbal- ken ska även denna beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmel- serna i 41 kap. 12 § IL med vissa justeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Underhållsstödet är en del av det ekonomiska familjestödet och garanterar att ett barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Avsikten är att det är den bidragsskyldiges faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av betalnings- skyldigheten. Den föreslagna schablonintäkten avseende innehav av ett investeringssparkonto är emellertid som redan konstaterats inte någon faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsskyldiges inkomst. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 36 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalnings- skyldighet för underhållsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, se avsnitt 3.20.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;6.13.7 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den föreslagna lagen om investeringssparkonto träder i kraft den 1 januari 2012. Detsamma gäller i huvudsak de ändringar som föreslås i inkomstskattelagen, lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel m.fl. lagar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft242"&gt;Promemorian förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Euroclear Sweden AB &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att tidpunkten för lagens ikraftträdande av konkurrensskäl bör anpassas så att det är minst ett år från att den nya lagen offentliggörs fram till ikraftträdandet. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;(numera &lt;SPAN class="ft69"&gt;Svensk Försäkring&lt;/SPAN&gt;) anför att den före- slagna ändringen av beskattningen av kapitalförsäkringar sammanfaller i tiden med livförsäkringsföretagens förberedelser för det nya rörelseregelsystemet, Solvens 2. Det arbetet är det största regelförändringsarbete som någon- sin genomförts i försäkringsbranschen. Mot denna bakgrund vill Sveriges Försäkringsförbund ifrågasätta tidpunkten för ikraftträdandet. Det är inte rimligt att införa lagstiftning med omfattande krav på system- ändringar med den framförhållning som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det är ange- läget att de förslag som propositionen innehåller kan träda i kraft relativt snart, bland annat på grund av problemet med s.k. årsskiftestransak- tioner i kapitalförsäkring. Regeringen instämmer därför i bedömningen i promemorian att lagen om investeringssparkonto och de ändringar som föreslås i bland annat inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel ska träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt regeringens bedömning får de som berörs av förslagen i denna proposition tillräcklig framförhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 139px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;"&gt;Ekonomiska frågor, särskilt offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;"&gt;Investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft65"&gt;Schablonräntan för investeringssparkontot före- slås uppgå till statslåneräntan den 30 november föregående år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft65"&gt;Den offentligfinansiella effekten av förslaget om ett schablonbeskattat investeringssparkonto beror på vilka skatteintäkter tillgångarna på kontot skulle ha gett upphov till om de beskat- tats på konventionellt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;I och med att förslaget bedöms få betydande konsekvenser för skattebasernas utveckling, och eftersom investeringssparkontot är en ny sparform, har avsteg gjorts från den allmänna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031387x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;principen om statiskt beräknade offentligfi- nansiella effekter (se Finansdepartementets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft5"&gt;Beräkningskonventioner 2011&lt;SPAN class="ft4"&gt;). Detta för att ge en så rättvisande bild som möjligt av de offentligfinansiella effekter som förslaget förväntas ge upphov till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Effekten kan uttryckas som skillnaden i effektiva skattesatser vid schablonbeskattning respektive konventionell beskattning, multiplice- rat med stocken av sparande på investeringsspar- konton. Med &lt;SPAN class="ft5"&gt;effektiv skattesats &lt;/SPAN&gt;avses det faktiska skatteuttaget i förhållande till den sanna ekono- miska inkomst som skatten avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Den effektiva skattesatsen för tillgångar på investeringssparkonto förväntas uppgå till drygt 19 procent. Beräkningen av den effektiva skatte- satsen bygger på antaganden om tillgångarnas sammansättning och den förväntade avkast- ningen för respektive tillgångsslag. I det följande redovisas dessa antaganden mer ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Tillgångarna på kontot antas bestå av aktier och andelar i investeringsfonder samt även en mindre del likvida medel (t.ex. till följd av utdel- ning eller likvid från avyttringar som inte ännu återinvesterats). Fördelningen antas vara 95 procent i aktier och fondandelar, varav hälften, 47,5 procentenheter, i respektive till- gångsslag, och 5 procent i likvida medel. Investeringsfondernas tillgångar antas i sin tur utgöras av tre fjärdedelar aktier och en fjärdedel räntebärande, vilket är representativt för svenska investeringsfonders samlade tillgångar.&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Riskpremien för aktier, jämfört med långa statspapper, bedöms uppgå till 3,3 procent. Denna förväntade överavkastning reflekterar att aktier är riskfyllda tillgångar som fluktuerar kraftigt i värde. För att en investerare ska vilja äga riskfyllda tillgångar bör den förväntade avkastningen överstiga vad investeraren kan få från en riskfri tillgång. Riskpremien är dock ett väntevärde som inte är direkt observerbart. Ekonomisk teori säger att väntevärdet bör vara positivt, men det råder ingen konsensus om hur stor den framtida riskpremien kommer att vara eller exakt hur den ska beräknas. Den realiserade överavkastning som vi i efterhand observerar har fluktuerat avsevärt över tiden och har under långa perioder varit negativ, vilket understryker&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;att den endast ger begränsad vägledning kring den framtida riskpremien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Uppskattningen av riskpremien för aktier utgår ifrån den historiska överavkastningen för det globala indexet i DMS Global Database.&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Indexet omfattar 17 länder, däribland USA och Sverige, under perioden &lt;NOBR&gt;1900–2009.&lt;/NOBR&gt; Den histo- riskt observerade överavkastningen för det globala indexet uppgår till ca &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; procent. Den historiska överavkastningen reflekterar dock även engångshändelser vilket talar för att den framtida överavkastningen sannolikt kommer understiga den historiskt observerade nivån. Oväntat hög ekonomisk tillväxt och en övergång till högre värderingsmultiplar utgör sannolikt bidragande orsaker till varför överavkastningen varit så pass hög under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;En relaterad engångseffekt är den kraftiga reduktionen av transaktionskostnader för aktieaffärer som ägde rum under perioden, vilket inte minst inneburit kraftigt förbättrade möjligheter till diversifiering. Sammantaget kan dessa engångseffekter ha resulterat i en stor och oförutsedd värdeökning under främst den senare hälften av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Det finns således starka skäl som talar mot att den framtida överavkastningen kommer vara i nivå med det som observerats under &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Med hänsyn till dessa faktorer bedöms den förväntade riskpremien för aktier vara något lägre än den historiskt observerade överavkast- ningen för det globala indexet i DMS Global Database. Nedrevideringen är i linje med det som förespråkas i DMS (2010). För stats- låneräntan används i beräkningarna Finansdepartementets egna prognoser för åren &lt;NOBR&gt;2012–2014.&lt;/NOBR&gt; På längre sikt, där prognoser saknas, antas statslåneräntan uppgå till ca 4,9 procent, motsvarande en förväntad styrränta på mellan 3,75 och 4,0 procent samt en löptidspremie på 1,0 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft4"&gt;Sammantaget innebär detta att aktier förvän- tas ge en avkastning på ca 8,2 procent under ett normalår. Räntebärande tillgångar är en hetero- gen kategori och rymmer allt från statsskulds- växlar till företagsobligationer med väsentligt högre risk och förväntad avkastning. Avkast- ningen för räntebärande tillgångar antas i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 601px;font: 9px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Se Dimson, E., P. Marsh och M. Staunton (2010), ”Risk and risk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;premiums”, i &lt;/SPAN&gt;Credit Suisse Global Investment Returns Sourcebook 2010&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr55 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;" class="tr55"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Fama, E. och K. French (2002), ”The Equity Premium”,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr62 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Se SCB:s finansmarknadsstatistik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;"&gt;Journal of Finance 57&lt;SPAN class="ft7"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;637–659.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 6px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:859px;left:0px;z-index:-1;width:504px;height:96px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031388x1.jpg/" style="width:504px;height:96px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;genomsnitt ligga på samma nivå som statslåne- räntan, dvs. ca 4,9 procent. Andelar i investe- ringsfonder antas därmed ha en förväntad avkastning på 0,75 × 0,082 + 0,25 × 0,049 = ca 7,4 procent under ett normalår. Avkastningen för likvida medel antas uppgå till 1,0 procent. Med dessa antaganden avseende tillgångarnas sammansättning och avkastningen för respektive tillgångsslag uppgår den genomsnittliga förvän- tade avkastningen för tillgångar på ett invester- ingssparkonto sammantaget till ca 7,6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Schablonintäkten motsvarar statslåneräntan, vilket vid en statslåneränta på 4,9 procent och en skattesats på 30 procent ger ett skatteuttag som uppgår till ca 1,5 procent av tillgångarnas värde. Detta motsvarar en effektiv skattesats vid schablonbeskattning på ca 1,5/7,6 = drygt 19 procent.&lt;A href="#page_388"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Den effektiva skattesatsen under- stiger den nominella skattesatsen till följd av att schablonräntan understiger den förväntade total- avkastningen för de tillgångar som förväntas inom ramarna för investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Den effektiva skattesatsen om samma till- gångar i stället beskattas konventionellt bedöms uppgå till knappt 29 procent. För konventionell beskattning gäller att direktavkastning, t.ex. räntor och utdelningar, beskattas löpande, medan värdeförändring tas upp till beskattning först när innehavet avyttras. För direktavkast- ningen sammanfaller den effektiva och nominella skattesatsen. För värdestegring uppkommer dock en skillnad mellan de två såvida beskatt- ningen äger rum senare i tiden eftersom nuvärdet av skatten då minskar. Ju längre tid som går mellan att en värdestegring uppkommit och att den latenta vinsten realiseras och därmed beskattas, desto större skillnad mellan den effektiva och den nominella skattesatsen. Med avseende på totalavkastningen uppgår den effek- tiva skattesatsen vid konventionell beskattning till ett viktat genomsnitt av den nominella skat- tesatsen och den effektiva skattesatsen för värde- stegring, där vikterna ges av totalavkastningens fördelning mellan direktavkastning och värde- stegring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft4"&gt;Beräkningen av den effektiva skattesatsen för värdestegring utgår ifrån den metod som&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Avvikelsen beror på avrundning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;beskrivs i King (1977).&lt;A href="#page_388"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Med denna modell antas kapitalvinster som uppkommer under ett visst år skattas av med en konstant andel &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;varje år därefter, dvs. den resterande latenta vinsten avtar exponentiellt. Formeln kan tolkas som ett viktat genomsnitt av de effektiva skattesatserna för den vinst som uppkommit under ett visst år, sett från det året. Vikterna beror på avskatt- ningstakten &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;och diskonteringsräntan &lt;SPAN class="ft5"&gt;r&lt;/SPAN&gt;, där parametern &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;reflekterar den takt i vilken totalpopulationen realiserar kapitalvinster på direktägda aktier. Parametern kan även tolkas som att den tid det tar innan en vinst realiseras är en slumpvariabel. Sannolikhetsfördelningen för denna ges av uttrycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;p(t) &lt;/SPAN&gt;= &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;q(1-q)t&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; där &lt;SPAN class="ft5"&gt;p(t) &lt;/SPAN&gt;är sannolikheten att en vinst realiseras efter t år. Beräkningen av den effektiva skattesatsen vid konventionell beskattning har gjorts utifrån samma antaganden om tillgångarnas samman- sättning och avkastning som ovan, samt ett kompletterande antagande avseende den takt i vilken latenta vinster realiseras, dvs. parametern &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Forskning från Finland och Norge har visat att omsättningstakten, mätt på individnivå, är förhållandevis hög i dessa länder, med rappor- terade medianvärden för innehavstiden i stor- leksordningen &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; år.&lt;A href="#page_388"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Det finns sannolika skäl att förvänta sig att innehavstiderna har blivit kortare de senaste åren även för svensk del. Handel över internet har medfört både en ökad tillgänglighet och lägre transaktionskostnader för den som aktivt förvaltar sin portfölj. Med Kings formel är den betingade sannolikheten för en försäljning, dvs. sannolikheten att ett innehav avyttras i period &lt;SPAN class="ft5"&gt;t&lt;/SPAN&gt;+1 givet att det inte har avytt- rats efter &lt;SPAN class="ft5"&gt;t &lt;/SPAN&gt;perioder, konstant. Både den finska och den norska studien finner emellertid att den betingade sannolikheten för en försäljning är avtagande, vilket reflekteras i en förhållandevis stor skillnad mellan median- och medelvärdena för innehavstiden. Detta talar för ett något lägre &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;i Kings formel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;King, M. A. (1977), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;Public Policy and the Corporation&lt;/SPAN&gt;. Cambridge: Wiley.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;"&gt;Kyröläinen, P. och J. Perttunen (2006), ”Do individual investors care about transaction costs? &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bid-ask&lt;/NOBR&gt; spreads and holding periods for common stock”, working paper. Naes, R. och B. A. Odegaard (2007), ”Liquidity and asset pricing: Evidence on the role of investor holding period”, Norges Bank working paper.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:45px;left:309px;z-index:-1;width:294px;height:100px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031389x1.jpg/" style="width:294px;height:100px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Med hänsyn till ovanstående har parametern &lt;SPAN class="ft5"&gt;q &lt;/SPAN&gt;i beräkningarna satts till 0,4 för direktägda aktier och 0,2 för andelar i investeringsfonder. Att fondandelar antas omsättas mindre ofta beror på den möjlighet som finns till skattefria ompla- ceringar inom fonderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;I enlighet med Finansdepartementets beräk- ningskonventioner används den prognostiserade realräntan på tioåriga statsobligationer som diskonteringsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Den nivå på schablonbeskattningen som före- slås gälla för investeringssparkontot innebär således en sänkning av den förväntade effektiva skattesatsen med &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; procentenheter jämfört med konventionell beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Investeringssparkontot är en ny produkt och det är svårt att med precision bedöma hur stor efterfrågan kommer att vara. Kontot bedöms dock bli en förmånlig och därmed populär spar- form för den som innehar direktägda aktier och fondandelar. På lång sikt förväntas uppemot hälften av hushållens direktägande i aktier och investeringsfonder äga rum inom ramarna för investeringssparkontot. Nettoinflödet förväntas vara ca 20 miljarder kronor per år under de första åren efter lanseringen. Denna bedömning är något lägre än vad som angavs i lagrådsremissen, bl.a. till följd av att baserna har reviderats ner med hänsyn till det ekonomiska läget. Investeringssparkontot förväntas dock bli en populär sparform som på sikt omfattar en betydande del av hushållens direktägda sparande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Investeringssparkontot är avsett att bli en bred och populär sparform och beskattnings- nivån är därför lägre än vad som i dag kan förväntas för konventionellt beskattat direktägda värdepapper och denna skattelättnad återspeglas i den varaktiga effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Inledningsvis förväntas investeringsspar- kontot dock generera ökade skatteintäkter, men uteslutande på bekostnad av skatteintäkterna under åren därefter. Detta reflekterar dels att sparare förväntas tidigarelägga avyttringar av befintliga placeringar för att kunna dra nytta av den nya sparformen, dels att övergången till schablonbeskattning nödvändigtvis innebär en väsentlig förändring av skatteintäkternas tidsprofil.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Sammantaget ger dessa faktorer följande offentligfinansiella effekter:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Tabell 6.8 Offentligfinansiella effekter av investerings- sparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 292px;margin-top: 6px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p686 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p174 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td371"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;1,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td233"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;0,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td190"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,13&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p224 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;"&gt;Kapitalförsäkringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft65"&gt;Investeringssparkontot har ur användarens perspektiv tydliga likheter med en typ av kapi- talförsäkringar som redan finns på marknaden och därför bör dessa beskattas i samma utsträck- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;En konsekvens av förslaget om investerings- sparkonto är därför att skattesatsen för kapital- försäkringar bör höjas från 27 till 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft65"&gt;Den offentligfinansiella effekten kan beräknas som skillnaden mellan den skatt som stocken av sparande i kapitalförsäkring förväntas generera, jämfört med vad som skulle varit fallet med rådande regler. Det bör understrykas att för intäkterna från schablonbeskattningen är det produkten av skattesatsen och schablonräntan som är av betydelse och inte huruvida skattesat- sen är hög men schablonräntan låg eller vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft65"&gt;På lång sikt förväntas förslaget få till följd att skatteuttaget för sparande i kapitalförsäkring, som andel av tillgångarnas värde, ökar från ca 1,3 procent till ca 1,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;För en kapitalförsäkring med en sammansätt- ning av de underliggande tillgångarna motsva- rande det som förväntas inom ramarna för inve- steringssparkontot innebär detta en höjning av den effektiva skattesatsen från drygt 17 procent till drygt 19 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft65"&gt;Sparande i kapitalförsäkring förväntas uppgå till knappt 240 miljarder kronor år 2012. I enlig- het med Finansdepartementets beräknings- konventioner uttrycks den offentligfinansiella effekten i fasta priser och volymer. Följaktligen bedöms underlaget uppgå till samma belopp även efter år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;För statslåneräntan används Finansdeparte- mentets prognoser för åren &lt;NOBR&gt;2012–2014.&lt;/NOBR&gt; På längre sikt, där prognoser saknas, antas statslåneräntan uppgå till ca 4,9 procent. Enligt förslaget ska det värde för statslåneräntan som ligger till grund för beskattningen av såväl investeringssparkonto som kapitalförsäkring fastställas den 30 novem- ber. Detta utgör en förändring jämfört med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 122px;padding: 0px;border: none;width: 672px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:294px;height:100px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031390x1.jpg/" style="width:294px;height:100px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 671px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft4"&gt;rådande regler för kapitalförsäkring, där beskatt- ningen utgår ifrån medelvärdet för stats- låneräntan under föregående år. På lite längre sikt får detta ingen effekt på skatteintäkterna eftersom statslåneräntan den 30 november inte förväntas systematiskt avvika från årsmedel- värdet. På kort sikt förväntas dock statslåne- räntan återhämta sig från den för närvarande osedvanligt låga nivån och i och med att stats- låneräntan förväntas stiga är det rimligt att förvänta sig att värdet den 30 november inledningsvis kommer att ligga något över årsmedelvärdet. Även denna detalj medför initialt en viss ökning av skatteintäkterna, dock som mest 0,20 miljarder kronor (år 2013), vilket är inbegripet i beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 68px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Tabell 6.9 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler för kapitalförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 292px;margin-top: 5px;font: bold 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p686 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td140"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td58"&gt;&lt;P class="p200 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr43"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;" class="tr43"&gt;&lt;P class="p343 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td140"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr43"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td58"&gt;&lt;P class="p200 ft151"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr56"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td233"&gt;&lt;P class="p174 ft52"&gt;0,44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p173 ft52"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 16px;"&gt;Övriga offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft65"&gt;Förslagen i denna proposition medför också att beskattning av utdelning, där preliminärskatte- avdrag görs, ersätts med beskattning av schablonintäkt som tas upp först i deklarationen. Detta innebär en förskjutning i skatteinbetal- ningarna och därmed ett ökat lånebehov för staten. Förskjutningen påverkar inte redovis- ningen i tabell 6.8 ovan, eftersom denna avser periodiserade skatteintäkter, men innebär en räntekostnad för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Det föreslås också att schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende vissa bidrag, t.ex. bostadsbidrag och bostadstillägg. Detta kan komma att medföra något ökade kostnader för dessa bidrag. Den offentligfinansiella effekten av förslaget att inte beakta schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto som inkomst av kapital vid prövningen av rätten till vissa bidrag bedöms dock som försumbar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.13.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;"&gt;Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;Förslaget om investeringssparkonto innebär att skattskyldiga fysiska personer inte längre ska redovisa löpande kapitalinkomster och kapital- utgifter respektive kapitalvinster och kapitalför- luster på tillgångar som förvaras på ett invester- ingssparkonto i självdeklarationen. I stället ska investeringsföretaget beräkna och lämna kontrolluppgift till Skatteverket om schablon- intäktens storlek för varje enskilt konto. Genom att faktiska kapitalinkomster hänförliga till till- gångar på ett investeringssparkonto inte ska redovisas i självdeklarationen ska investeringsfö- retaget inte heller lämna kontrolluppgifter om ränta, utdelning eller annan avkastning på sådana tillgångar som innehas av obegränsat skattskyl- diga personer. För Skatteverket innebär detta på sikt en stor förenkling jämfört med dagens kapitalbeskattning, en förenkling som också leder till lägre kostnader för hantering av kapi- talbeskattningsfrågor hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft65"&gt;Skatteverket har uppskattat sina kostnader för &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; till 17 miljoner kronor och de löpande kostnaderna (drift, underhåll och personalkostnader) till 11 miljoner kronor per år. Dessa kostnader balanseras på lång sikt av besparingar när transaktioner sker inom ramen för investeringssparkontot i stället för i det konventionella systemet. Ju större andel av det totala sparandet i finansiella instrument som placeras på investeringssparkonton desto större blir Skatteverkets besparing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft65"&gt;I propositionen föreslås också att schablon- intäkten avseende innehav på ett investerings- sparkonto ska undantas från deklarationsskyl- dighet. Förslaget innebär att i stort sett ingen, som inte är deklarationsskyldig för andra intäk- ter, ska deklarera för schablonintäkt. Det bör således inte uppstå några kostnader hos Skatte- verket för deklarationshantering på grund av förslaget om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;I den del förslagen innebär ändringar i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel bedöms de inte leda till ökat arbete eller ökade kostnader hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2, utgiftsområde 3, avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;De allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslagen innebär bland annat att tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska beskattas konventionellt. Beskattning av till- gångarna sker i stället genom att innehavaren av kontot ska redovisa en schablonintäkt i inkomst- slaget kapital. Schablonintäkten ska beräknas och redovisas av investeringsföretagen. För domsto- larna innebär detta att antalet mål som rör konventionell beskattning av finansiella instru- ment kommer att minska. Bestämmelserna om beräkningen av schablonintäkten med anledning av innehav av ett investeringssparkonto är dess- utom utformade på ett sådant sätt att de kan antas leda till få överklaganden. Sammantaget innebär detta att förslagen sannolikt inte kommer medföra någon ökad, utan möjligen minskad, arbetsbörda för de allmänna förvalt- ningsdomstolarna. Ändringarna i avkastnings- skattelagen bedöms inte vara av sådan karaktär att de påverkar kostnaderna för de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;6.13.8.3 Effekter för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.13.8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Effekter för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Den form av schablonbeskattat sparande utan avdragsrätt som kan erbjudas i dag är sparande i kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringar är som framgår av namnet en försäkringsprodukt och kan endast erbjudas av försäkringsbolag. På grund av ändrade rörelseregler öppnades från och med den 1 januari 2000 möjligheten att erbjuda s.k. depåförsäkringar, dvs. försäkringar där försäkringstagaren anvisar att inbetalda premier ska placeras i finansiella instrument på samma sätt som i en värdepappersdepå. Försäk- ringsbolag kan dock inte erbjuda rena sparpro- dukter eftersom den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse förutsätter någon form av försäkringsinslag i de produkter som erbjuds. När det gäller placeringarna i en depåförsäkring står försäkringstagaren den finansiella risken och försäkringsinslaget är mycket litet, i regel runt en procent. Depåförsäkringarna marknadsförs som ett skattegynnat alternativ till att spara i aktier och andra finansiella instrument som ägs direkt. Det låga försäkringsinslaget och det faktum att försäkringstagaren själv står för den finansiella risken för värdeutvecklingen av sparandet tyder på att produkten i första hand fyller ett behov&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;och en efterfrågan på ett schablonbeskattat sparande. Marknaden för schablonbeskattat sparande med obetydligt försäkringsinslag har växt kraftigt under senare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;De föreslagna reglerna om sparande på inve- steringssparkonto innebär en stor förändring av marknaden för schablonbeskattat sparande efter- som försäkringsbolagen inte längre kommer att vara ensamma om att kunna erbjuda en sådan sparform. Argumentet att depåförsäkringen är en skattegynnad sparform jämfört med konven- tionellt sparande minskar dessutom i betydelse eftersom en ny, ännu mer renodlad, sparprodukt dyker upp på marknaden. Konsekvensen för försäkringsbolagen torde bli att deras andel av marknaden för schablonbeskattat sparande minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Regelrådet &lt;/SPAN&gt;har i sitt remissvar bland annat anmärkt att konsekvensutredningen är bristfällig eftersom den saknar en beräkning av förslagens totala effekter på den aktuella marknaden, vilka företag som berörs och vilka ekonomiska effek- ter som förslagen kan leda till för dessa. Enligt regeringens bedömning saknas det anledning att tro att förslaget skulle få betydande negativa konsekvenser för de försäkringsbolag som i dag tillhandahåller kapitalförsäkringar. Regeringens bedömning är att den föreslagna beskattnings- nivån alltjämt är gynnsam. Förslaget är utformat för att säkerställa en jämn spelplan mellan kapi- talförsäkringar och investeringssparkontot. Skillnaderna i beskattningen är i ekonomisk mening små och ingendera sparform är entydigt gynnad jämfört med den andra. Det finns därför inte skäl att förvänta att sparare i någon större utsträckning överger kapitalförsäkringar till förmån för investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft5"&gt;Näringslivets regelnämnd &lt;SPAN class="ft4"&gt;har i sitt remissvar efterlyst en utförligare konsekvensutredning vad avser förslagets kostnader och effekter för de bolag som väljer att erbjuda investeringsspar- konto i någon form. Detta framför allt vad avser kostnader för rapportering och kontrolluppgif- ter och konkurrenshänseende mellan de olika typerna av företag som ges och inte ges möjlig- het att erbjuda eller använda investeringsspar- konto.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Förslaget om investeringssparkonto innebär att investeringsföretagen ska lämna kontrollupp- gift om schablonintäkten för alla kontoinneha- vare. Detta innebär naturligtvis en administrativ börda för instituten. Å andra sidan slipper insti- tuten i de allra flesta fall att lämna kontrollupp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft4"&gt;gifter om avkastning, inklusive avyttring, på finansiella instrument enligt de regler som gäller i dag. Själva administrationen av investerings- sparkontot innebär också en ökad administrativ börda för investeringsföretagen. Bestämmelserna som reglerar investeringssparkontot blir dock med nödvändighet omfattande eftersom det schablonbeskattade systemet inom investerings- sparkontot ska existera sida vid sida med det konventionella beskattningssystemet. Reger- ingen bedömer därför att den ökade börda som dessa regler medför får accepteras. När det gäller konkurrensen mellan företag som kan erbjuda investeringssparkonto och de som inte kan det bedömer regeringen att förslagen är utformade så att det inte uppkommer någon entydig fördel för någondera av banksektorn eller försäkrings- sektorn. För fondbolagen kan förslaget ses som en nackdel ur konkurrenssynpunkt eftersom fondbolagen inte kommer att kunna erbjuda investeringssparkonton. Det beror dock på den näringsrättsliga regleringen för fondbolag. Huruvida en ändring av denna reglering kan ske i syfte att göra det möjligt för fondbolag att till- handahålla investeringssparkonton ligger utanför detta arbete. Det föreslagna sparandet på inve- steringssparkonto skiljer sig delvis från sparande i kapitalförsäkring, bland annat är det den enskilde själv som äger de finansiella instrumen- ten på investeringssparkontot och schablon- intäkten på investeringssparkontot ska tas upp som en kapitalinkomst. Detta är omständigheter som kan upplevas som fördelar av vissa sparare och därmed ha betydelse för en enskild sparares val av schablonbeskattat sparande. Det finns således skäl att anta att den nya sparformen kommer att ta marknadsandelar från försäk- ringsbolagen och därmed påverkas deras premieintäkter negativt. Det är dock svårt att bedöma vilka volymer det kommer att handla om. Utan tvekan kommer dock förslaget inne- bära att försäkringsbolagens andel av sparmark- naden minskar. Å andra sidan kan ett nytt konkurrensläge stimulera försäkringsbolagen att ta fram och marknadsföra nya försäkrings- produkter och informera om försäkringens innebörd och fördelar samt användningsområ- den.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning den enskilda spararen kommer att välja den nya sparformen framför sparande i kapitalförsäkring eller i en vanlig värdepappersdepå. Eftersom förslagen innebär att marknaden för schablon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;beskattat sparande öppnas för fler aktörer än försäkringsbolagen kommer konkurrensen om den enskilda spararen att öka och försäkrings- bolagens andel av marknaden för schablon- beskattat sparande att minska. Förslagen innebär att en ny marknad öppnas för banker och värde- pappersbolag som hittills inte kunnat erbjuda ett schablonbeskattat sparande i finansiella instru- ment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.13.8.4 Effekter för enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Investeringssparkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Förslaget om ett schablonbeskattat sparande på investeringssparkonto innebär att fysiska perso- ner kan köpa och sälja finansiella instrument utan att de behöver redovisa kapitalvinster och kapitalförluster i självdeklarationen. Det innebär en stor förenkling och en minskad administrativ börda för den enskilde spararen jämfört med om han eller hon fortsätter att beskattas enligt de nuvarande reglerna om beskattning av finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Den omständigheten att försäljning av finan- siella instrument på ett investeringssparkonto inte behöver redovisas medför att den inlåsningseffekt som kan upplevas finnas inom den konventionella beskattningen försvinner. Detta är i sig en fördel för enskilda som bör leda till ökad omsättning av finansiella instrument inom investeringssparkonto. Ökad omsättning bör i sin tur leda till lägre avgifter för t.ex. cour- tage och byte av fondandelar, vilket även det är till fördel för de enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Införandet av investeringssparkonto innebär att en ny sparform introduceras. Investerings- sparkonto skiljer sig från det schablonbeskattade sparande som står till buds i dag, kapitalförsäk- ring, bland annat genom att kontot inte har något försäkringsinslag. Utbudet på sparmark- naden ökar således, vilket är en fördel för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Skattehöjningen för kapitalförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Skatteuttaget för kapitalförsäkring kan under ett normalår förväntas öka med omkring 0,15 procentenheter till följd av förslaget. Det innebär att effekten uttryckt i kronor blir ca 15 öre per 100 kronor i försäkringskapital. För den som sparar 100 000 kronor i en depåkapi- talförsäkring skulle skatten därmed öka med ca 150 kronor. Kostnadsökningen är inte försum-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:340px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:615px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031393x1.jpg/" style="width:506px;height:615px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;bar, men ska vägas mot att en väldiversifierad aktieportfölj med ett värde på 100 000 kronor kan förväntas växa med ca 5 &lt;NOBR&gt;000–10&lt;/NOBR&gt; 000 kronor under ett normal år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;I tabell 6.10 och 6.11 redovisas två enkla exempel som illustrerar effekten på periodiska inbetalningar uttryckt i kronor och ören. I exemplen ska ett givet målbelopp för det sparade kapitalet uppnås inom en given tidsram (inom &lt;SPAN class="ft5"&gt;T &lt;/SPAN&gt;år). Inbetalningarna antas för enkelhetens skull vara konstanta. Effekten redovisas för två exempel som skiljer sig i termer av målbeloppets storlek samt hur länge inbetalningarna pågår och uttrycks i termer av hur mycket innehavaren måste öka sina månatliga inbetalningar för att uppnå samma målbelopp på samma tid.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 55px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft102"&gt;Tabell 6.10 Exempel på hur periodiska inbetalningar påverkas av ändrad avkastningsskatt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 294px;margin-top: 32px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr43"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Målbelopp efter &lt;SPAN class="ft117"&gt;T &lt;/SPAN&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr43"&gt;&lt;P class="p843 ft62"&gt;100 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;250 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Tid under vilken inbetalningar äger rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;5 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Inbetalning per månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;- med nuvarande regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1 450 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 580 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;- med de föreslagna reglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1 468 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1 606 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Månatlig effekt för försäkringstagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-26&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft52"&gt;Antaganden: avkastningen efter avgifter uppgår till 6,5 procent. Statslåneräntan antas uppgå till 4,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft65"&gt;I tabell 6.11 har innehavaren av kapitalförsäk- ringen uppnått ett visst försäkringsvärde genom antingen en engångsinbetalning eller periodiska inbetalningar över lång tid. Detta kan även representera fallet där försäkringstagaren har avlidit och utbetalningarna går till försäkringens förmånstagare. Liksom ovan antas de periodiska betalningarna vara konstanta över tiden. Effek- ten uttrycks i termer av hur mycket det perio- diskt utbetalade beloppet minskar till följd av den skärpta beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 54px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;font: bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;"&gt;Tabell 6.11 Exempel på hur periodiska utbetalningar påverkas av ändrad avkastningsskatt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 294px;margin-top: 28px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Värde när utbetalningarna börjar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft62"&gt;100 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft62"&gt;250 000 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Tid under vilken utbetalningar äger rum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;5 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;10 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Utbetalning per månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;- med nuvarande regler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1 875 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2 642 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr41"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;- med de föreslagna reglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;1 868 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td303"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;2 625 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td263"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Månatlig effekt för försäkringstagaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p843 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-13&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-17&lt;/NOBR&gt; kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft52"&gt;Antaganden: samma som i tabell 6.10 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;I de fall där produkten är utformad så att försäkringsinnehavaren först sparar ihop ett belopp och därefter tar ut pengarna genom löpande utbetalningar uppkommer båda de ovan beskrivna effekterna, dvs. först krävs högre inbetalningar för att uppnå ett givet belopp och detta belopp resulterar sedan i lägre utbetal- ningar än vad som vore fallet med nuvarande regler. Förändringen är dock måttlig. Kostnaden för försäkringstagaren ökar med några tiotals kronor per månad i exemplen ovan, vilket bör ses i relation till premiernas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Vad gäller en renodlad dödsfallsförsäkring tas skatten ut på ett underlag som kan antas vara i samma storleksordning som den inbetalda års- premien. Om utbetalningen t.ex. uppgår till 500 000 kronor vid ett dödsfall och sanno- likheten att försäkringstagaren avlider under året är 0,25 procent så uppgår det aktuariemässiga värdet till 1 250 kronor, vilket representerar en normal årspremie för livförsäkring för en person som närmar sig pensionsåldern. I detta exempel uppgår alltså underlaget för beskattning till ca 1 250 kronor. Om skatteuttaget höjs med 0,15 procentenheter från t.ex. 1,30 procent till 1,45 procent ökar således skatten i kronor räknat med 1,88 kronor, från 16,25 kronor till 18,13 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 158px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft138"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 16px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;"&gt;Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft63"&gt;6.14.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft65"&gt;Europaparlamentet och rådet antog den 13 juli 2009 direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)&lt;A href="#page_393"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;. Dessa fondföretag kallas UCITS och står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities. Direktivet, kallat UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet,&lt;/NOBR&gt; gäller villkoren för värdepappersfonder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Den 28 april 2011 beslutade regeringen propositionen Investeringsfondsfrågor (prop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1269 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;EUT L 302, 17.11.2009, s. 32 (Celex 32009L0065).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;2010/11:135). Den propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genom- föra direktivet i svensk rätt. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 augusti 2011. Direktivet innebär bland annat att det blir lättare för svenska värdepappersfonder att flytta ut från Sverige. De nya reglerna i kombination med att fonder utomlands beskattas lägre än här medför en risk för att den svenska skattebasen, när det gäller beskattningen av investeringsfonder, eroderar om inte skattereglerna för investerings- fonder förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Genom beslut den 27 augusti 2009 tillsatte chefen för Finansdepartementet en utredare med uppdrag att ta fram förslag till nya skatteregler för investeringsfonder. Av uppdragsbeskriv- ningen framgår att utredaren skulle analysera förutsättningarna för att överföra beskattningen av investeringsfonder till ägarnivå. Utredningen antog namnet Fondskatteutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Utredningen överlämnade en promemoria med förslag till nya regler i januari 2010. En sammanfattning av promemorians förslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;. Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi2010/688).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Skatteverket har i sitt remissvar över Fond- skatteutredningens promemoria anfört att utredningens förslag innebär att ytterligare &lt;NOBR&gt;1–1,5&lt;/NOBR&gt; miljoner personer skulle bli deklarations- skyldiga. Enligt Fondskatteutredningens förslag ska andelsägare i en investeringsfond vara skattskyldig för en schablonintäkt som beräknas på grundval av de ägda fondandelarnas värde. Det innebär att alla fondsparare som i dag slipper deklarera för skattepliktig avkastning från fondandelar (utdelning), till följd av förslaget skulle bli tvungna att deklarera för den årligen beräknade schablonintäkten. För att lösa dessa problem remitterades i december 2010 en promemoria med kompletterande förslag som bland annat innebär att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond undantas från deklarationsskyldighet när den skattskyldige saknar annan deklarationspliktig intäkt och när kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. En sammanfattning av promemorians förslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 9, avsnitt 6. &lt;/SPAN&gt;En remissammanställning finns till- gänglig i Finansdepartementet (Fi2010/5532).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I denna proposition behandlas prome- moriornas förslag samt två förslag som handlar om hur schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond ska beaktas vid beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner och vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd. De två tillkommande förslagen, som är till fördel för bidragsmottagarna och de underhållsskyldiga, har beretts under hand med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Myndigheterna har inget att erinra mot att förslagen införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft86"&gt;Regeringen beslutade den 1 april 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i &lt;SPAN class="ft41"&gt;bilaga 9, avsnitt 7&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft41"&gt;bilaga 9, avsnitt 8&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft16"&gt;6.14.2 Bakgrund och gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.14.2.1 Allmänt om investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Lagen (2004:46) om investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft4"&gt;Regler om svenska investeringsfonder finns i lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF. Där regleras dessutom utländska företags fondverksamhet i Sverige. Den svenska lagstiftningen om investeringsfonder bygger på ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; I detta avsnitt redogörs för det aktuella direktivet och de regler i LIF som är av betydelse för den fortsatta framställningen kring de svenska beskattningsreglerna av investerings- fonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Ett nytt &lt;NOBR&gt;UCITS-direktiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ett nytt &lt;NOBR&gt;UCITS-direktiv&lt;/NOBR&gt; har antagits, (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper [fond- företag]), vilket ersätter 1985 års direktiv (85/611/EEG). Direktivet, kallat UCITS IV- direktivet, har genomförts i svensk lagstiftning den 1 augusti 2011 (prop. 2010/11:135). Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;betyder bland annat att reglerna i 2004 års lag om investeringsfonder har anpassats till det nya direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Vissa av nyheterna påverkar förutsättningarna för beskattningen i Sverige. Bland annat ska i fortsättningen fonder från olika länder kunna slås samman utan att först behöva upplösas. Detta innebär att svenska värdepappersfonder kan flytta utomlands och därefter omfattas av utländska skatteregler. De nya reglerna innebär vidare att det är möjligt för förvaltningsbolag att förvalta en värdepappersfond i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet, EES. Det är således möjligt för ett svenskt fondbolag att starta en fond i t.ex. Finland eller Luxemburg utan att behöva inrätta något filial- kontor i fondlandet. Tidigare gällde att bolag och fond måste vara etablerade i samma land. Sammantaget innebär UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet&lt;/NOBR&gt; att befintliga svenska värdepappersfonder lätt kan flytta ut genom gränsöverskridande fusioner samt att nya fonder mycket lättare än tidigare kan registreras i andra länder än Sverige trots att fondbolaget finns kvar här hemma. Detta inne- bär att den svenska skattebasen på sikt kan erodera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Svenska investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;I 1 kap. 1 § första stycket LIF finns i punkterna &lt;NOBR&gt;1–26&lt;/NOBR&gt; ett antal definitioner av begrepp som används i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Av punkt 7 framgår att med ”fondbolag” avses ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd enligt 4 § att driva fondverksamhet. I 4 § stadgas att det är Finansinspektionen som kan ge ett svenskt aktiebolag ett sådant tillstånd. Med ”fondverksamhet” avses enligt punkt 10 förvalt- ning av en investeringsfond, försäljning och inlösen av andelar i fonden samt därmed sam- manhängande administrativa åtgärder. Enligt punkt 14 avses med ”förvaringsinstitut” en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar investeringsfondens tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden. Av punkt 15 framgår att en investeringsfond antingen är en värdepappersfond eller en specialfond. En ”värdepappersfond” är enligt punkt 25 en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andels- ägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmän- heten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap. eller 5 a kap. LIF. Motsvarande bestämmelse i punkt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;23 stadgar att en ”specialfond” är en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 6 kap. LIF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I 5 kap. LIF – som alltså handlar om förvalt- ning av värdepappersfonder – finns detaljerade bestämmelser om riskspridning, placering m.m. Bestämmelserna i 6 kap. LIF som gäller specialfonderna är inte lika detaljerade. Till skillnad mot vad som gäller för värdepappers- fonderna kan villkoren för en specialfond – under förutsättning av Finansinspektionens god- kännande – innehålla t.ex. begränsningar av möjligheten att förvärva fondandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Reglerna om värdepappersfonderna är utformade i enlighet med bestämmelserna i UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande regler om värdepappersfonder i andra länder inom EU är utformade på motsvarande sätt. Specialfonder, ibland kallade ”nationella fonder”, är fonder med regler som i olika hänseenden avviker från dem om värdepappersfonder och de är olika utformade i olika länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;För svenska värdepappersfonder gäller sammanfattningsvis följande. Det ska finnas ett svenskt fondbolag eller ett utländskt förvalt- ningsbolag som, efter tillstånd från Finansins- pektionen, förvaltar värdepappersfonden. Till- gångarna i fonden finns hos ett förvarings- institut. För svenska specialfonder gäller att dessa endast kan förvaltas av ett svenskt fondbolag, värdepappersbolag eller kreditinstitut som driver verksamhet med tillstånd från Finansinspektionen. Precis som för en värde- pappersfond ska tillgångarna i en specialfond finnas hos ett förvaringsinstitut. Svenska investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § LIF inte juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Utländsk fondverksamhet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I 1 kap. &lt;NOBR&gt;6–11&lt;/NOBR&gt; §§ LIF finns regler om ”Utländska företags verksamhet i Sverige”. I anslutning härtill finns i det ovan nämnda definitions- avsnittet i 1 kap. 1 § LIF regler om hur utländska förvaltningsbolag och fondföretag ska definieras. Ett förvaltningsbolag är närmast att jämföra med ett svenskt fondbolag, dvs. ett bolag som administrerar en investeringsfond. Ett fond-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;företag kan närmast jämföras med en svensk investeringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Med ett ”förvaltningsbolag” avses enligt 1 kap. 1 § första stycket punkt 12 LIF ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag. Med ett ”fondföretag” avses enligt punkt 8 i samma paragraf ett utländskt företag som i sitt hemland har tillstånd för verksamhet där det enda syftet är att göra kollektiva investeringar i sådana tillgångar som anges i 5 kap. 1 § andra stycket LIF eller 6 kap. 2 § andra stycket LIF med kapital från allmän- heten eller från en särskilt angiven och avgränsad krets investerare, som tillämpar principen om riskspridning och vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlöses med medel ur företagets tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Fonder som uppkommit genom överens- kommelser mellan investerare hör till kategorin kontraktsrättsliga. Svenska investeringsfonder är av det slaget. Med associationsrättsligt grundade fonder avses fonder som är konstruerade som aktiebolag med rörligt aktiekapital. Den senare gruppen fungerar i sak som en svensk invester- ingsfond, dvs. investerarna får andelar i relation till den egna insatsen, andelarna kan säljas, del- ägarna får utdelning etc. Ett antal av de utländska ”investeringsfonder” som är verksamma i Sverige är aktiebolag och bildade på associationsrättslig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;När det gäller utländsk fondverksamhet i Sverige gäller sammanfattningsvis följande. Enligt 1 kap. 6 § LIF får ett förvaltningsbolag, som hör hemma inom EES och i sitt hemland har tillstånd att driva verksamhet enligt bestäm- melserna i UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet,&lt;/NOBR&gt; driva verksamhet från en filial i Sverige eller driva verksamhet genom att från hemlandet erbjuda och tillhandahålla tjänster i Sverige (gränsöver- skridande verksamhet). Det behövs inget särskilt tillstånd för att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 §. Det räcker med att Finansinspek- tionen underrättas om förhållandena. Enligt 1 kap. 6 b § LIF får ett förvaltningsbolag, som får driva verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 6 § LIF, under vissa förutsättningar ges tillstånd av Finansinspektionen att förvalta en värde- pappersfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;I 1 kap. 8 § LIF finns de regler som tar sikte på förvaltningsbolag som inte hör hemma inom EES eller, om så är fallet, inte omfattas av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Ett sådant förvaltnings- bolag får efter Finansinspektionens tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;driva fondverksamhet från filial i Sverige. Ett sådant tillstånd ges bara om förvaltningsbolaget i sitt hemland driver motsvarande verksamhet, om det i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet och den myndigheten har tillåtit att bolaget etablerar sig i Sverige samt att det finns skäl att anta att verksamheten här kommer att drivas i enlighet med de svenska reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Enligt 1 kap. 7 § LIF får ett fondföretag som omfattas av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet&lt;/NOBR&gt; marknadsföra andelar i företaget här i landet utan tillstånd. Innan verksamheten påbörjas ska behörig myndighet i företagets hemland ha meddelat företaget att en underrättelse om marknads- föringen har lämnats över till Finansinspek- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Ett fondföretag som inte hör hemma inom EES eller som, om det hör hemma inom EES, inte omfattas av UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet&lt;/NOBR&gt; får enligt 1 kap. 9 § LIF efter Finansinspektionens till- stånd marknadsföra andelar i företaget här i Sverige från en filial eller utan att inrätta någon filial. Tillstånd ges bara om företaget i sitt hem- land driver motsvarande verksamhet, om företaget i sitt hemland står under betryggande tillsyn av en behörig myndighet och den myndigheten har tillåtit att företaget etablerar sig i Sverige. Vidare krävs att företaget vidtar åtgärder för att kunna göra utbetalningar till delägarna, lösa in andelar, lämna information och att det i övrigt finns skäl att anta att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de svenska reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft136"&gt;6.14.2.2 Beskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Svenska investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Svenska investeringsfonder är enligt 4 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF, inte juridiska personer. Enligt 2 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, ska dock bestämmelserna om juridiska personer tillämpas också på investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Svenska investeringsfonder är obegränsat skattskyldiga. Enligt 6 kap. 5 § IL är svenska investeringsfonder skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I 39 kap. 14 § IL finns särskilda regler som tar sikte på hur svenska investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;beskattas. Dessa bestämmelser i kombination med vad som i övrigt gäller enligt IL innebär sammanfattningsvis följande. Fonden ska som intäkt ta upp ränteinkomster, utdelningar och kapitalvinster på andra tillgångar än delägarrätter. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp till beskattning och förluster på sådana tillgångar får heller inte dras av. I stället ska ett belopp motsvarande 1,5 procent av värdet på delägar- rätterna vid beskattningsårets ingång tas upp som en intäkt (schablonintäkt). Avdrag får göras för ränteutgifter, utdelningar, förvaltningsut- gifter och kapitalförluster på annan egendom än delägarrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Avsikten med schablonintäkten är att det ur den enskilde andelsägarens synpunkt ska vara likvärdigt att äga aktier direkt eller indirekt via en investeringsfond. Eftersom investerings- fonder inte är skattskyldiga för kapitalvinster på delägarrätter beskattas andelsägaren för kapital- vinster på indirekt ägda aktier först när fond- andelarna avyttras. Detta innebär att den effektiva skattesatsen på kapitalvinster blir lägre vid indirekt ägande. Den schablonintäkt på 1,5 procent som påförs investeringsfonderna beskattas antingen med 30 procent hos fonden eller, om ett belopp motsvarande schablonin- täkten delas ut, med 30 respektive 26,3 procent hos andelsägare som är fysisk eller juridisk person. Därmed höjs den effektiva skattesatsen jämfört med om hela totalavkastningen från fonden beskattas som kapitalvinst och neutralitet mellan direkt och indirekt ägande upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;Med delägarrätt avses enligt 48 kap. 2 § första stycket IL aktie, rätt på grund av teckning av aktier, teckningsrätt, fondaktierätt, andel i en investeringsfond, andel i en ekonomisk förening och annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt. Enligt paragrafens andra stycke finns viss ytterligare egendom som räknas&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;som delägarrätter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td253"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Av 39 kap. 20 § IL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft4"&gt;framgår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;att fusion eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;delning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;av investeringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p175 ft4"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p34 ft29"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1, 24 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;25 §§ LIF&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inte ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td190"&gt;&lt;P class="p77 ft4"&gt;leda till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;uttagsbeskattning som annars skulle ha skett enligt bestämmelserna i 22 kap. IL. Detsamma gäller även vid gränsöverskridande fusioner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr1"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;enligt 8 kap. 17 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td237"&gt;&lt;P class="p170 ft4"&gt;LIF. I 12 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;9 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattebetalningslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p35 ft4"&gt;(1997:483)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p27 ft29"&gt;regleras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;övergången av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt till den eller de nybildade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;fonderna vid fusion, gränsöverskridande fusion eller delning av investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Skatten för juridiska personer är enligt 65 kap. 10 § första stycket IL 26,3 procent. Enligt paragrafens andra stycke gäller dock att skatten för investeringsfonder är 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft4"&gt;Det sagda innebär sammanfattningsvis att för fonder som uteslutande innehåller aktier beräknas schablonintäkten med hela fondför- mögenheten som grund. För fonder som ute- slutande innehåller fordringsrätter utgår ingen schablonintäkt. Med fordringsrätter avses enligt 48 kap. 3 och 4 §§ IL fordran i svenska kronor eller fordran i utländsk valuta. Hit hör också t.ex. terminer, optioner eller liknande vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller utländsk valuta eller fordran i sådan valuta. För fonder som innehåller både delägarrätter och fordringsrätter är den delen av fondförmögenheten som utgörs av del- ägarrätter på motsvarande sätt bas för schablon- intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Utländska investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Inkomstskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I 6 kap. 10 a § IL anges att utländska invester- ingsfonder är begränsat skattskyldiga. Innebörden av denna begränsade skattskyldighet framgår av 6 kap. 16 a § IL. I denna paragraf anges att utländska investeringsfonder är skatt- skyldiga för inkomst av fastighet i Sverige, och tillgångar som är hänförliga till det fasta drift- stället i Sverige och som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Bestämmelsen infördes år 2001 genom ett förslag som utan några kommentarer togs in först i Skatteutskottets betänkande (bet. 2000/01:SkU9, prop. 2000/01:22).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Investeringsfonder som från utlandet ägnar sig åt gränsöverskridande verksamhet och utländska investeringsfonder i övrigt beskattas enligt reglerna i respektive hemländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Kupongskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Enligt 4 § kupongskattelagen (1970:624) före- ligger skattskyldighet för en utländsk juridisk person som tar emot utdelning från Sverige under förutsättning att den utländska juridiska personen inte har ett fast driftställe här. Det innebär t.ex. att om en utländsk investeringsfond får utdelning från ett svenskt aktiebolag, så ska det svenska bolaget enligt kupongskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;innehålla kupongskatt. Skatten uppgår till 30 procent av utdelningens belopp. På grund av skatteavtal mellan Sverige och fondens hemland kan skattesatsen i vissa fall sättas ned till ett lägre belopp (ofta till 15 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 17px;"&gt;Beskattningen av svenska andelsägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Utdelning, kapitalvinst och kapitalförlust&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Svenska fysiska och juridiska personer är skatt- skyldiga enligt vanliga regler för utdelning från en investeringsfond och för vinster som upp- kommer när fondandelar avyttras. Avdrag medges för kapitalförluster. Skattereglerna gäller oavsett om en fond är en svensk eller en utländsk investeringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Fysiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Av 42 kap. 1 § IL framgår att utdelningar och kapitalvinster ska tas upp som intäkt av kapital. I 42 kap. 12 § IL anges att utdelningen ska tas upp när den kan disponeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I 44 kap. IL finns grundläggande bestämmel- ser om kapitalvinster och kapitalförluster. Enligt 44 kap. 2 § IL gäller att vad som sägs om kapitalvinster i bland annat 48 kap. IL – som handlar om avyttring av delägarrätter och fordringsrätter – också gäller kapitalförluster. Huvudregeln är att avyttring utlöser reglerna om kapitalvinst. Med avyttring avses enligt 44 kap. 3 § IL försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar. Enligt 44 kap. 6 § IL gäller att om en investeringsfond upplöses anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Reglerna i 48 kap. IL handlar om kapitalvinst vid avyttring av bland annat delägarrätter. Enligt 48 kap. 2 § IL är en andel i en investeringsfond en delägarrätt. Av 48 kap. 18 § IL följer att fusion, gränsöverskridande fusion eller delning av en investeringsfond inte ska leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Principen är i stället att som anskaffningsutgift för de nya andelarna används summan av de anskaffnings- utgifter som skulle använts om de äldre andelarna avyttrats. Ersättning i pengar ska dock tas upp som kapitalvinst det beskattningsår fusionen eller delningen sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Uppkommer en förlust när en andel i en investeringsfond avyttras gäller följande. Under förutsättning att det är fråga om en förlust på en marknadsnoterad andel ska förlusten i sin helhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;först kvittas mot vinster på marknadsnoterade delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Vad som inte kan dras av genom kvittningen får dras av till 70 procent enligt 48 kap. 20 a § IL. Vad nu sagts gäller inte kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i investeringsfonder som bara innehåller fordringsrätter (räntefonder). Sådana förluster får dras av i sin helhet i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;I fråga om kapitalinkomster gäller enligt 15 kap. 1 § andra stycket IL för juridiska personer i princip samma regler som för fysiska personer, men inkomsterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Bestämmelserna i 44 kap. IL om kapitalvinster gäller t.ex. också för juridiska personer. Också för de juridiska personernas del gäller att delning och fusion inte ska utlösa någon beskattning hos delägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;När det gäller behandlingen av kapitalförluster vid avyttring av andelar i investeringsfonder finns särskilda regler i 48 kap. 25 och 26 §§ IL. Dessa regler innebär sammanfattningsvis att förluster på delägarrätter bara får dras av mot vinster på delägarrätter. Vad som inte kan dras av på det sättet får sparas till det följande året och behandlas då som en under det året uppkommen förlust.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 110px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Beskattningen av utländska andelsägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft4"&gt;Utländska andelsägare som är begränsat skatt- skyldiga i Sverige betalar enligt 1 § kupong- skattelagen, med vissa undantag, kupongskatt på utdelning från andel i svensk investeringsfond. Kupongskatten uppgår till 30 procent av utdelningen. Den som är begränsat skattskyldig är enligt 3 kap. 19 § IL skattskyldig för kapitalvinst på vissa delägarrätter om han vid något tillfälle under det kalenderår avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Denna bestämmelse omfattar dock inte andelar i investeringsfonder, vilket innebär att kapitalvinst vid avyttring av en begränsat skattskyldigs andelar i svenska investerings- fonder inte beskattas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 515px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft136"&gt;6.14.2.3 Självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 88px;padding-right: 59px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;"&gt;Särskild självdeklaration för svenska investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft4"&gt;Enligt 2 kap. 1 § lagen (2001:1227) om själv- deklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK, ska särskild självdeklaration lämnas av andra juridiska personer än dödsbon. Av 2 kap. 7 § 5 LSK framgår att fondbolag, förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut ska lämna en särskild självdeklaration för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond. Uppgifterna ligger till grund för taxeringen av investeringsfonderna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;I fråga om avyttring genom inlösen gäller enligt 10 kap. 3 § första stycket 1 LSK att kontrolluppgift ska lämnas av sådant fondbolag som avses 1 kap. 1 § första stycket 7 LIF. Det handlar alltså om den uppgiftsskyldighet som tar sikte på andelar i svenska investeringsfonder och andelar i utländska fondföretag som förvaltas av svenska fondbolag. Av bestämmelsen framgår vidare att om förvaltningen av fonden har övergått till ett förvaringsinstitut ska kontroll- uppgiften lämnas av förvaringsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 LSK ska värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § LIF lämna sådan nyssnämnd kontrolluppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Av 10 kap. 3 § första stycket 3 LSK framgår att förvaltningsbolag som driver verksamhet här&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Kontrolluppgifter för andelsägare i &lt;/SPAN&gt;i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § LIF ska lämna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;investeringsfonder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Utdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;I det föregående har redogjorts för att svenska andelsägare i investeringsfonder beskattas för utdelning från fonden. I konsekvens med denna beskattningsregel stadgas i 9 kap. 1 § första stycket LSK att kontrolluppgift ska lämnas om utdelning på delägarrätter. Kontrolluppgift om utdelning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som har mottagit utdelningen. Uppgiften ska lämnas av den som har betalat ut utdelningen (9 kap. 2 och 4 §§ LSK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Bestämmelserna om kontrolluppgifter avseende utdelning gäller också sådana förvalt- ningsbolag och fondföretag, dvs. utländska aktörer, som bedriver verksamhet i Sverige i enlighet med bestämmelserna i 1 kap. &lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2004:46) om investeringsfonder, förkortad LIF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Avyttring av andelar i en investeringsfond&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Enligt 10 kap. 1 § LSK gäller att kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i invester- ingsfonder. Kontrolluppgift ska också lämnas om avyttring av andelar i sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § LIF. Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;I 10 kap. 3 § LSK anges vem som ska lämna uppgifter om avyttring genom inlösen. I 10 kap. 4 § LSK anges att förvaltare och i vissa fall värdepappersinstitut ska lämna uppgifter om annan avyttring än inlösen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;kontrolluppgift avseende avyttring genom inlösen av andelar i den investeringsfond som förvaltningsbolaget förvaltar. Av 10 kap. 3 § första stycket 4 LSK framgår att uppgiften om avyttring av andelar i sådana fondföretag som bedriver verksamhet här enligt 1 kap. 7 eller 9 § LIF ska lämnas av fondföretaget självt. Om ett fondföretag eller ett förvaltningsbolag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska kontrolluppgiften lämnas av institutet i stället för av fondföretaget (10 kap. 3 § andra stycket LSK). För det fall en fondandel är förvaltarregistrerad är det förvaltaren som ska lämna kontrolluppgiften (10 kap. 3 § tredje stycket LSK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft86"&gt;I kontrolluppgiften ska enligt huvudregeln uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst eller kapitalförlust (10 kap. 6 § första stycket LSK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Förbindelse att lämna kontrolluppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten påbörjas ge in en skriftlig för- bindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag. Avgörande för tillämpningen av denna bestämmelse är att det drivs verksamhet i Sverige och att detta inte sker genom en filial eller en motsvarande etablering här i landet. Bestämmelsen tar alltså sikte på de företag som enligt 1 kap. 6, 7 och 9 §§ LIF kan bedriva verksamhet här utan att etablera en filial. Skyldigheten att lämna förbindelse om att lämna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:756px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031400x1.jpg/" style="width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;kontrolluppgift gäller inte ett utländskt företag som hör hemma inom EES och som enligt bestämmelserna i sitt hemland inte får lämna kontrolluppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;I propositionen Skatteförfarandet prop. 2010/11:165 föreslås en ny lag, skatteförfarande- lagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK, skattebetal- ningslagen (1997:483) och taxeringslagen (1990:324). Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, med vissa övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Den del av SFL som berörs av förslagen i denna proposition rör de bestämmelser om deklarationsskyldighet och kontrolluppgifter som hittills reglerats i LSK och som beskrivits i detta avsnitt. De befintliga bestämmelser i LSK som berörs av förslagen i denna proposition har överförts i stort sett oförändrade till SFL. Det införs dock viss förändrad terminologi i SFL. Bland annat ersätts begreppen allmän och särskild självdeklaration med begreppet inkomstdeklaration, och begreppet taxeringsår ersätts med andra lämpliga begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 84px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft303"&gt;Undvikande av internationell dubbelbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;När svenska investeringsfonder får inkomster från utlandet i form av utdelningar från utländska värdepapper eller räntor på utländska räntebärande papper har dessa inkomster ofta beskattats i utlandet. Om samma inkomster även beskattas i Sverige uppkommer internationell dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Sverige har ingått skatteavtal med ett stort antal stater. Det huvudsakliga syftet med skatte- avtalen är att undvika internationell dubbel- beskattning genom att reglera vilken stat som har rätt att beskatta en viss inkomst eller, i de fall då båda staterna har rätt att beskatta samma inkomst, reglera hur dubbelbeskattningen ska undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;De svenska skatteavtalen har sin grund i det modellavtal som tagits fram inom Organisa- tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling, förkortad OECD. Bestämmelser om beskattning av utdelning och ränta finns i artikel 10 respektive 11 i OECD:s modellavtal. Enligt artikel 10 får källstaten, vad avser sådan utdel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;ning som här är aktuell, ta ut en skatt om högst 15 procent på utdelningen. I artikel 11 begränsas källstatens rätt att ta ut källskatt på ränta till högst 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;De skatteavtal som Sverige har ingått innehåller i likhet med OECD:s modellavtal i de flesta fall en begränsning av möjligheten att ta ut källskatt till 15 procent på sådana utdelningar som nu är i fråga. Vad gäller ränta innebär de svenska skatteavtalen i allmänhet att källskatt inte får tas ut. Om den utländska staten enligt sin interna lagstiftning beskattar utdelning och ränta i större omfattning än vad som följer av skatteavtalet kan en svensk investeringsfond, i den mån den omfattas av skatteavtalet, begära nedsättning av den utländska källskatten till den nivå som följer av skatteavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;I de fall där en svensk investeringsfond som omfattas av ett skatteavtal, har erhållit inkomster som har beskattats även i en utländsk stat, anger skatteavtalen normalt att den internationella dubbelbeskattning som därvid kan uppkomma ska undvikas genom att den utländska skatten ska avräknas mot den svenska skatt som utgår på samma inkomst. Vid beräkningen av den avräkning som följer av skatteavtalen tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, kallad avräkningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft86"&gt;I de fall där det inte finns något tillämpligt skatteavtal, kan rätt till avräkning föreligga enligt avräkningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 15px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;"&gt;Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder och schablon- beskattning av andelsägare i investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 39px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Avskaffad beskattning av svenska investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringsfonder, såväl värdepappersfonder som specialfonder, ska inte längre vara skattskyldiga enligt inkomstskatte- lagen för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;För att undvika risken för att det nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;UCITS-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; (UCITS IV) leder till att den svenska skatte- basen i form av tillgångar investerade i invester- ingsfonder försvinner ska investeringsfonder inte längre vara skattskyldiga för inkomst av till- gångar som ingår i fonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;På sätt som beskrivits i det föregående skiljer 2004 års lag om investeringsfonder mellan värdepappersfonder och specialfonder. Reglerna kring värdepappersfonderna bygger numera på UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet,&lt;/NOBR&gt; och nyheterna i det direktivet om fusion m.m. tar sikte på just värdepappersfonderna, inte specialfonderna. Detta innebär att hotet om utflyttning och därmed sammanhängande förändringar i skatte- basen inte gäller specialfonderna. En inledande fråga blir därför om ett förslag om att avskaffa beskattningen av investeringsfonder ska omfatta både värdepappersfonder och specialfonder. Det finns emellertid rent sakliga skäl som talar för en likabehandling. Ett sådant är att det kan bli onödigt komplicerat att ha olika regler. Skilda regelverk kan också leda till att skattereglernas utformning och inte rationella ekonomiska motiv blir avgörande för fondval och placerings- strategier. Regeringen föreslår därför att den slopade fondbeskattningen ska gälla alla slags investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Nästa fråga blir då på vilket sätt beskattningen av fonderna ska avskaffas. Ett sätt som kan tyckas närliggande är att ta bort alla regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, som handlar om fondernas beskattning. Detta är emellertid inte någon framkomlig väg. Bakgrunden till det är följande. Enligt 2004 års lag om investeringsfonder är fonderna inte juridiska personer. För att kunna beskatta dem har det därför varit nödvändigt att införa bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket IL om att de bestämmelser i IL som handlar om juridiska personer också ska tillämpas på investeringsfonder. Härigenom har fonderna blivit skattesubjekt på samma sätt som t.ex. ett aktiebolag. Skulle 2 kap. 3 § andra stycket IL tas bort skulle fonderna varken vara juridiska personer eller skattesubjekt. Den situationen skulle kunna uppkomma att alla inkomster som i dag hanteras inom ramen för fondens beskattning skulle behöva fördelas på delägarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;En sålunda utformad beskattning skulle antagligen kräva synnerligen omfattande administration inte bara från fondernas sida utan också från både andelsägare och Skatteverket. Själva idén med investeringsfonder, det kollektiva ägandet, skulle riskera att gå förlorad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Det kan alltså inte komma i fråga att ta bort alla regler i IL om investeringsfonder. Regeringens förslag är därför att investerings- fonder även i fortsättningen ska tillämpa reglerna som gäller för juridiska personer i IL men att inkomster av tillgångarna i fonden ska vara skattefria. En sådan lösning innebär att bestämmelserna i 6 kap. 5 § IL kan justeras så att det av dem framgår att svenska investerings- fonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Skattefriheten ska utöver de svenska investeringsfonderna också gälla sådana utländska fonder som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Innebörden av denna begränsade skattskyldighet, som alltså föreslås vara att utländska investeringsfonder inte heller ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden, bör lämpligen anges i en ny bestämmelse i 6 kap. 13 § IL. Det nuvarande stadgandet rörande utländska investeringsfonder i 6 kap. 16 a § IL kan därmed upphävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft4"&gt;Härutöver kan de delar av bestämmelserna i 39 kap. 14 § IL som handlar om den särskilda schablonintäkten för investeringsfonder helt tas bort. Dessa och vissa andra justeringar berörs ytterligare i avsnittet med författnings- kommentar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Att svenska investeringsfonder inte ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden framgår av ändringen i 6 kap. 5 § IL. En motsvarande bestämmelse för utländska investeringsfonder införs i 6 kap. 13 § IL. Med anledning av att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga görs följdändringar i 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1 och 14 §§ och 65 kap. 10 § IL. Därutöver upphävs 6 kap. 16 a § och 39 kap. 20 § IL samt 12 kap. 9 a § skattebetalningslagen (1997:483). Lagförslagen finns i avsnitt 3.4 och 3.14.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031402x1.jpg/" style="width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 311px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 36px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Schablonbeskattning av andelsägare i investeringsfonder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som äger andelar i en investeringsfond ska schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Beskattningen ska omfatta andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;På samma sätt som nu ska andelsägaren beskattas för utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag och bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Domstolsverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndig- heten&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kronofogdemyn- digheten&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Pensionsmyndigheten&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Regelrådet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;NASDAQ OMX &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft269"&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Kammarrätten i Sundsvall &lt;SPAN class="ft65"&gt;har ingen erinran mot förslaget att överföra beskattningen av invester- ingsfonder till deras delägare men efterlyser en utförligare genomlysning av för- och nack- delarna med att komplettera &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;noll-alternativet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; med ett slags avskattningsförfarande. &lt;/SPAN&gt;Skatte- verket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det bör klargöras vilka utländska fonder som omfattas av förslaget. Gräns- dragningen av vad som är utländska motsvarig- heter till svenska investeringsfonder leder till många processer. &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft65"&gt;förordar det s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;noll-alternativet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Den svenska skatten på investeringsfonder har drivit värdefull verksamhet ur landet och minskat skattebasen. Ett avskaffande av detta handikapp för Sverige- baserade fonder skulle skapa möjlighet att starta och förvalta nya fonder på svensk botten vars intäkter kan väntas mer än väl uppväga det bok- förda tappet från skatten på investeringsfonder. Något behov av nya former av fondbeskattning finns därför inte. I stället förordas en städning och förenkling av systemet för kapitalbe- skattning. &lt;/SPAN&gt;Euroclear AB &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att förslaget kommer att försvåra handeln med såväl svenska som utländska fondandelar och förordar en grundprincip där värdepapper beskattas lika oavsett om det är aktier, obligationer eller fonder. &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser inte att det är nödvändigt att införa en ny skatt för svenska andelsägare i investeringsfonder och förordar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;noll-alternativet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Staten får i stället kompen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;sation för den slopade skatten på Sverige- registrerade fonder genom skatt på högre kapitalvinster vid uttag. Om Sverige ska vara attraktivt som registreringsland för fonder i framtiden kan inte en ny skatt införas som går utöver vad som är gängse i de flesta andra länder. &lt;SPAN class="ft69"&gt;FAR SRS (numera Far) &lt;/SPAN&gt;konstaterar att förslaget innebär beskattning av orealiserade värden och att det i princip är fråga om att återinföra en ren förmögenhetsbeskattning. Eftersom kapital- vinster även fortsättningsvis ska beskattas innebär förslaget att delägaren i vart fall delvis kommer att träffas av en dubbelbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att beskattning endast ska ske utifrån verklig skatteförmåga, vilken uppkommer först när inkomsten är realiserad. Denna grundläggande princip talar starkt emot förslaget. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att förslagen bör belysas i ett bredare perspektiv och diskuteras utifrån vilka effekter det har för kapitalmarknadens funktionssätt, möjliga realekonomiska effekter och konkurrensneutralitet mellan olika aktörer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft69"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att schablon- intäkt inte ska införas. Enligt uppgift gäller inte sådan löpande schablonbeskattning i övriga EU- länder och en bärande tanke i förslaget är likformighet mellan svenska och övriga EU- länders regelverk. &lt;/SPAN&gt;Stockholms Handelskammare &lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft65"&gt;hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att förslaget medför en sådan administrativ belastning att det minskar intresset för utländska fonder att etablera sig i Sverige och därmed minskar konkurrensen. Beskattningen är oberoende av den faktiska avkastningen och är alltså en förmögenhetsskatt med dess många nackdelar och problem. Skattskyldigheten för fonderna bör slopas utan att någon ny skatt införs och samtidigt bör det genomföras förbättringar av den svenska kapitalbeskattningen så att skatten på direktägande av aktier blir mer i linje med våra konkurrentländer. &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser inte att det är nödvändigt att beskatta andels- ägaren löpande och uppmanar till en ordentlig analys av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;noll-alternativet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Enligt föreningen kommer den slopade beskattningen av fonderna att kompenseras av högre kapitalvinst- beskattning vid uttag. Det förekommer knappt inom övriga EU att andelsägare beskattas under innehavstiden och svenska andelsägare kommer alltså i en ekonomiskt sämre sits än andra EU-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;medborgare. Föreningen anser också att det kan ifrågasättas att ett nytt system för beskattning byggs upp med stora kostnader för systemom- byggnad och ökad administration för en skatt som uppgår till 0,12 procent. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlareföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att skatten på Sverigeregistrerade fonder bör slopas helt utan att ersättas av en ny skatt för svenska andels- ägare. Det skulle öka Sveriges konkurrenskraft och ge arbetstillfällen och skatteintäkter. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;förespråkar &lt;NOBR&gt;noll-alternativet.&lt;/NOBR&gt; Som påtalas i promemorian kommer det att innebära en viss skillnad i den effektiva beskattningen jämfört med direkt aktiesparande. Om man vill upp- muntra en mångfald av sparformer, så behöver man förlikas med det faktum att denna typ av mindre skillnader är svåra att eliminera utan att andra skillnader samtidigt uppstår. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Burgundy AB &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget riskerar att påverka den kostnadseffektiva och transparanta svenska fondmarknaden på ett negativt sätt med högre direkta och indirekta kostnader för fondspararna som följd. Förslaget innebär att fondsparare kan behöva betala skatt trots att ingen ökning av fondförmögenheten eller avkastning uppnåtts vilket inte är acceptabelt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Beskattning på delägarnivå eller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Ett flertal remissinstanser har framfört åsikten att den slopade beskattningen av investerings- fonder inte bör åtföljas av några nya regler om beskattning på delägarnivå &lt;NOBR&gt;(noll-alternativet).&lt;/NOBR&gt; Som argument för denna lösning har bland annat framförts att skattebortfallet när investerings- fonderna befrias från skatt kompenseras genom högre kapitalvinster vid avyttring och att Sverige inte bör ha hårdare beskattning än övriga EU- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;noll-alternativet&lt;/NOBR&gt; skulle alltså svenska skattskyldiga på samma sätt som i dag betala skatt på utdelning och vid vinster när andelar avyttras. Några särskilda åtgärder för att överföra beskattningen av investeringsfonderna till delägarna skulle inte vidtas. Det bakomlig- gande resonemanget bygger på tanken att den slopade beskattningen av fondernas inkomster och vinster över tiden ändå skulle bli beskattade hos delägarna när utdelning och kapitalvinster beskattas. Inkomstskattereglerna och reglerna om skyldighet att deklarera och lämna kontroll- uppgifter skulle vara desamma som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft4"&gt;Nollalternativet har fördelar. Det skulle i princip stämma överens med regler som är för- hållandevis vanliga i utlandet, dvs. att fonderna inte betalar någon skatt alls eller att skatten är mycket låg och att delägarna betalar skatt på utdelning och vinster. Rent lagtekniskt skulle modellen också innebära det minsta ingreppet. Det finns emellertid betydande och för frågan avgörande invändningar mot detta alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Ett problem med denna modell är att det inte skulle bli likvärdigt att äga aktier direkt och att äga aktier indirekt genom en fond. Detta noll- alternativ skulle nämligen innebära att delägarna ges ett mer omfattande skatteuppskov, och därmed en lägre effektiv skattesats, jämfört med om de ägt aktierna direkt. Den som äger en aktie direkt måste beskattas för varje utdelning. Utdelning på en aktie i en fond skulle inte beskattas förrän fonden gör en utdelning eller fondandelen säljs. Inte heller är alternativet lämpligt med beaktande av de generella riktlinjer för skattereglernas utformning som riksdagen antagit våren 2008 (prop. 2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I dessa riktlinjer anges bland annat att på inkomst- skatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Regeringen förslår således att det bör införas en komplette- rande beskattning på delägarnivå. Beskattning bör ske av såväl fysiska som juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Val av beskattningsmodell – schablonmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Det finns flera tänkbara lösningar vid valet av modell för beskattning av andelsägare i invester- ingsfonder. De olika modellerna skiljer sig i princip från varandra genom hur det belopp som ska fördelas mellan delägarna ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Flera remissinstanser har invänt mot att förslaget innebär att en intäkt uppskattas scha- blonmässigt och att orealiserade vinster därmed beskattas. Det är dock uppenbart att regler som innebär en delägarbeskattning som bygger på verkliga inkomster och vinster i fonderna skulle kräva en mycket omfattande administration. En fördelningsmodell av detta slag måste därför avvisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Det är således nödvändigt att släppa kopplingen mellan de verkliga inkomsterna i en viss fond och delägarnas beskattning. I stället ska enligt regeringens bedömning andelsägaren påföras en schablonintäkt där basen är det egna fondinnehavet (schablonmodellen). Schablon- intäkten bör sett över hela ägarkollektivet sättas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:271px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:306px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031404x1.jpg/" style="width:293px;height:306px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;på en sådan nivå att skattebortfallet när beskattningen av fonderna upphör i princip kompenseras på längre sikt. En sådan ordning har naturligtvis betydande förenklingsfördelar och innebär i princip att den slopade beskatt- ningen av investeringsfonderna förs över till delägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft4"&gt;Resonemanget om en sådan schablonintäkt tar uteslutande sikte på svenska fonder och deras andelsägares beskattning. Eftersom utländska fonder inte beskattas i Sverige kan man i de fallen inte tala om att överföra beskattning från fonderna till delägarna. Det är emellertid inte möjligt att låta schablonintäkten endast baseras på innehav av andelar i svenska fonder eftersom det ur ett svenskt investerarperspektiv inte kan vara någon skattemässig skillnad på att investera i en svensk eller i en utländsk fond. Därför bör utländska fondandelar också beaktas vid beräkning av schablonintäkten. Vad som i dagligt tal kan kallas ”utländska investerings- fonder” kan vara konstruerade på olika sätt. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att det bör klargöras vilka utländska fonder som omfattas av förslaget. Det är dock knappast möjligt att i detta sammanhang göra en exakt definition av de utländska företeelser som avses. I stället ansluter förslaget till den systematik som normalt används i IL. Det betyder att det i lagtexten anges att underlaget för schablonintäkten ska vara innehav av andelar i en investeringsfond. Enligt 2 kap. 2 § IL innebär detta att inte bara andelar i svenska fonder avses utan också andelar i motsvarande utländska företeelser omfattas. Frågan vilka utländska företeelser som motsvarar svenska investeringsfonder måste därför överlämnats till rättstillämpningen (se bland annat RÅ 2006 ref. 38).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft4"&gt;Förslaget innebär alltså att själva innehavet av andelar i investeringsfonder bör vara grunden för beskattningen. En konstruktion där innehavet av andelar i investeringsfonder utgör grunden för beskattning kan utformas så att den som ska beskattas i Sverige (obegränsat skattskyldiga) varje år tar upp en schablonmässigt beräknad intäkt baserad på värdet av det egna fondinne- havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Schablonmodellen kan konstrueras antingen så att andelsägare i investeringsfonder inte betalar någon skatt för utdelning från fonden eller för vinster när fondandelar avyttras eller så kombineras schablonbeskattningen med att andelsägaren beskattas för utdelning och vinster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Fördelen med den sistnämnda lösningen är att schablonbeskattningen kan sättas lägre och att det schablonartade inslaget i beskattningen därmed i någon mån minskar. Av denna anledning föreslår regeringen att den som äger fondandelar schablonbeskattas i förhållande till värdet på innehavet och dessutom beskattas på samma sätt som i dag för utdelning från fonden och för vinster när fondandelar avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.14.3.3 Den tekniska lösningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Obegränsat skattskyldiga fysiska personer som äger andelar i invester- ingsfonder ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital som ska utgöra en viss andel av ett kapitalunderlag. Kapitalunderlaget ska utgöras av värdet vid ingången av kalender- året på de fondandelar som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Även obegränsat skatt- skyldiga juridiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en sådan schablonintäkt, men i inkomstslaget närings- verksamhet. Fondandelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet ska inte ingå i kapitalunderlaget för beräkning av schablon- intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag beräknas schablonintäkten som en viss andel av värdet på de fondandelar som innehas vid årets ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på de fondandelar som förvärvats under året, utan att underlaget minskas med värdet på fond- andelar som avyttrats under året. Promemorian innehåller heller inget förslag om att andelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet inte ska ingå i kapitalunderlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som yttrat sig är negativa till promemorians förslag att underlaget för schablonintäkten ska ökas med värdet på fondandelar som förvärvas under året utan att underlaget minskas med värdet på avyttrade andelar. Bland annat följande kritik har framförts mot förslaget i denna del. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammar- rätten i Sundsvall &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget innebär en slags transaktionsskatt på förvärvade fondan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;delar och att den fondsparare som är mycket aktiv kommer att schablonbeskattas för ett mycket högt innehavsvärde utöver sedvanlig vinstbeskattning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;påpekar att förslaget sannolikt medför att det blir en viss skattemässig skillnad mellan att äga aktier direkt och att äga aktier indirekt via en investeringsfond för investerare som ofta placerar om sina innehav av fondandelar. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Finansinspektionens &lt;/SPAN&gt;uppfattning är att schablon- beskattningen riskerar att medföra en inlås- ningseffekt eftersom förvärv av fondandelar under året ökar det beskattningsbara underlaget, medan avyttringar inte får räknas av. Lagförslaget i denna del blir ett incitament till att inte köpa eller byta fondandelar, vilket leder till en mindre effektiv marknad. Dessutom kan reglerna bli ett incitament att tidigarelägga en försäljning till innan årsskiftet för att på så sätt undkomma den dubbla beskattning som ett högre ingångsvärde vid årsskiftet innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet &lt;SPAN class="ft4"&gt;påpekar att förslaget innebär att beskattningen blir densamma oavsett om en delägare haft sina andelar ett år eller bara några dagar. Utfallet blir rättvisare om såväl förvärv som avyttringar under året påverkar underlaget för schablonintäkten. &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget eftersom det ger upphov till inlåsningseffekter för investerare, till följd av ökade omställnings- kostnader vid fondbyte. Omställningskostnader, med den inlåsningseffekt som följer på grund av minskade incitament att byta fond, leder i allmänhet till dämpad konkurrens. Det finns således skäl att befara att förslaget leder till dämpad priskonkurrens mellan investerings- fonder. &lt;/SPAN&gt;Aktiespararna &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker starkt den föreslagna modellen med schablonskatt på värdepappersfonder då den genom sin utformning i realiteten blir en omsättningsskatt med påtagligt negativa effekter för både placerare och mellanhänder. &lt;/SPAN&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det är ett oacceptabelt förslag att beskatta bruttoinsättningar under ett år utan hänsyn till uttag. Motivet för en skatt på köp under året skulle enligt promemorian vara att motverka att svenska fondsparare inför årsskiftet ger sina fondandelar som gåva till utlänningar för att undvika schablonskatt. Föreningen anser att denna risk är mycket överdriven. Även sannolikheten för annan skatteplanering inför årsskiften kan uteslutas eftersom realisationer utlöser skatt på kapitalvinster på detta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;fondsparande. &lt;/SPAN&gt;FAR SRS (numera Far) &lt;SPAN class="ft4"&gt;konstaterar att värdeökningar genom förvärv får genomslag redan det år som förvärvet sker samtidigt som värdeminskning genom avyttringar påverkar schablonintäkten först året efter avyttringen. Att inte beakta en värde- nedgång utgör ytterligare en faktor som leder till en överbeskattning. &lt;/SPAN&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att beräkningsunderlaget av förenklings- skäl ska vara innehav vid utgången av året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Stiftelser i Samverkan (SiS)&lt;SPAN class="ft4"&gt;, framför att det finns risk att förslaget skapar en inlåsningseffekt. Enligt stiftelselagen ska en stiftelse placera sin förmögenhet på ett godtagbart sätt. Med förslaget finns det en risk att stiftelserna inte kommer att göra de omplaceringar eller försäljningar som stiftelselagen eller marknaden egentligen kräver. &lt;/SPAN&gt;Stockholms Handelskammare &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft4"&gt;hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;SPAN class="ft4"&gt;framför att förslaget får orimliga konsekvenser, som att fondandelar som ägts under en del av året kommer att beskattas lika som fondandelar som ägts under hela året. Om andelarna omsätts frekvent kan också beskattningen för andelsägaren bli mycket hög – i princip hur hög som helst. En beräkning av underlaget genom en genomsnittsmetod skulle vara mera tilltalande och torde vara fullt möjlig att hantera administrativt. &lt;/SPAN&gt;Svenska Bank- föreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;framför att förslaget innebär en oacceptabel dubbelbeskattning för de flesta banker med handelslager av fondandelar. Bankernas innehav av fondandelar utgör lager av finansiella instrument och ska tas upp vid taxeringen till det verkliga värdet (marknads- värdet) eller, under vissa förutsättningar, till anskaffningsvärdet. Med hänsyn till bland annat de stora volymer av finansiella instrument och det ansenliga antal transaktioner som här är aktuella är det dock i realiteten omöjligt för en större bankkoncern att upprätthålla dubbla redovisningssystem för att i deklarationen tillämpa en annan värdering av instrumenten än den marknadsvärdering som gjorts i räken- skaperna. Den marknadsvärdering av lager av finansiella instrument som således regelmässigt tillämpas vid taxeringen av större bankkoncerner medför att all värdeförändring på bland annat fondandelar beskattas löpande i banken. För prissättning och prisställande vid handel med börshandlade fonder, s.k. ETF:er, måste det finnas s.k. Market Makers, som löpande ställer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;priser för andelarna och som kan vara en bank eller ett värdepappersbolag. När en investerare köper fondandelar på börsen, sker samtidigt en försäljning av andelarna av en Market Maker. Förslaget i promemorian innebär att beräk- ningen av en Market Makers kapitalunderlag för skatten ökar med värdet av de inköpta andelarna samtidigt som även investerarens kapitalunderlag ökar med samma värde. Med tanke på de volymer av inköp och försäljningar av ETF:er som är aktuella lär resultatet av förslaget bli att banker och värdepappersbolag i fortsättningen inte kommer vilja agera som Market Maker. Därigenom kommer handeln med börsnoterade fondandelar att upphöra. Det kan befaras att konstruktionen på skatten kommer leda till inlåsningseffekter. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Fondhandlare- föreningen &lt;/SPAN&gt;framhåller att det förslag som lämnas i promemorian går stick i stäv med strävandena mot ett ökat investerarskydd genom att utöver innehav också belägga enskilda köp av fondandelar med en extra transaktionsskatt, särskilt genom att inte beakta försäljningar. Detta är synnerligen betänkligt på en marknad som redan i dag kännetecknas av väl belagda negativa effekter av inlåsning. Handeln med investeringsfonder på börs kommer att drastiskt reduceras om förslaget genomförs. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;avstyrker att underlaget ska ökas med värdet på fondandelar som förvärvas under året. Motivet för att under året förvärvade andelar ska ingå i underlaget motiveras i promemorian av att detta motverkar årsskiftes- transaktioner. I promemorian anges som exempel på en årsskiftestransaktion att beskattningen helt skulle kunna undvikas genom att andelar ges bort till någon som inte är skattskyldig i Sverige före årsskiftet och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka. I ovanstående exempel får det antas att det av omständigheterna framgår att avsikten i samband med överlåtelsen av andelarna till den i Sverige inte skattskyldige personen är att andelarna ska återfås. Vid sådant förhållande kommer sannolikt andelarna att skattemässigt inte anses överlåtna, med följd att reglerna inte kan kringgås genom ovanstående förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft5"&gt;Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Försäkring)&lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker den lagtekniska lösningen för delägarnas beskattning. Att inte ta hänsyn till avyttring av fondandelar som sker under året ger långtgående konsekvenser för försäkringsföretag med lager av finansiella instrument, i vilket ingår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;fondandelar. Under ett enskilt år sker ett stort antal köp och försäljningar via handelslagret. Som förslaget är utformat kommer dessa löpande transaktioner att medföra mycket stora kapitalunderlag för försäkringsföretagen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Avanza Bank &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget innebär att aktiva delägare kan belastas med skatt bortom rimlighetens gränser. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Burgundy AB &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget skulle påverka handeln med börshandlade fonder eftersom det skulle motverka intresset för fondbyten om avdrag för försäljningar inte ska ske från beskattnings- underlaget. &lt;SPAN class="ft5"&gt;XACT Fonder AB &lt;/SPAN&gt;framför att förslaget får negativa effekter för andelsägare av börshandlade fonder, ETF:er. Konsekvensen av förslaget blir att ju mer inköp av &lt;NOBR&gt;ETF-andelar&lt;/NOBR&gt; som görs under ett år desto högre blir beskattningen, vilket uppenbart missgynnar ETF:er som till sin konstruktion är avsedda för en mer aktiv fondhandel. Vad som inte uppmärksammats i promemorian är att banker och värdepappersbolag som håller ETF:er i lager med förslaget skulle bli dubbelbeskattade då samma skatteunderlag som löpande beskattas med bolagsskatt ska ligga till grund för schablonbeskattningen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att det finns risk för att förslaget innebär att det inte går att påföra delar av schablonintäkten för juridiska personer som har brutet eller förlängt räkenskapsår. Skatteverket föreslår att mer än en schablonintäkt, i de fall räkenskapsåret är brutet eller mer än 12 månader, kan tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;De nya bestämmelserna bör innebära att en obegränsat skattskyldig fysisk person som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska ta upp en schablonmässigt beräknad intäkt i inkomstslaget kapital. Även obegränsat skatt- skyldiga juridiska personer som äger andelar i investeringsfonder ska ta upp den föreslagna schablonintäkten och då i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;I promemorians förslag beräknas intäkten som en viss andel av värdet på de fondandelar som innehas vid kalenderårets ingång ökat med värdet vid förvärvstidpunkten på de fondandelar som förvärvats under året. Underlaget ska enligt promemorian inte minskas med värdet på fondandelar som avyttrats under året. Som skäl för förslaget angavs att det bland annat innebär att s.k. årsskiftestransaktioner inte påverkar underlaget för beskattningen och att beskatt- ningen, om den uteslutande baserades på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;innehavet vid årets ingång, annars helt skulle kunna undvikas genom att andelar ges bort till någon som inte är skattskyldig i Sverige före årsskiftet och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka. Förslaget innebär att schablonintäkten blir densamma för den som äger en viss andel en enda dag och den som äger en motsvarande andel i ett helt år. Ett stort antal remissinstanser har kritiserat promemorians förslag och framfört bland annat att det leder till inlåsningseffekter och påverkar konkurrensen på fondmarknaden negativt, att det leder till orimliga beskattnings- konsekvenser för aktiva sparare som köper och säljer ofta samt av samma orsak riskerar att slå ut marknaden för börshandlade fonder i Sverige. Regeringen instämmer i kritiken att den i promemorian föreslagna modellen riskerar att få oönskade och orimliga beskattningskonse- kvenser. Med hänsyn till att försäljning av fondandelar utlöser kapitalvinstbeskattning är det inte heller sannolikt att fondsparare avyttrar andelar inför årsskiften för att undgå schablon- beskattning. Om andelar förvärvas och därefter avyttras under samma år uppstår inte heller någon uppskjuten beskattning av kapitalvinster som behöver kompenseras genom beskattning av schablonintäkt. Angående det i promemorian angivna exemplet att fondsparare inför ett årsskifte skulle ge bort sina andelar till någon som inte är skattskyldig i Sverige och att denne efter årsskiftet ger dem tillbaka betraktar regeringen risken för sådana transaktioner som mycket liten. Regeringen anser därmed att det saknas tillräckliga skäl för att öka underlaget för beräkning av schablonintäkten med värdet på de fondandelar som förvärvats under året.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att kapitalunderlaget enbart ska utgöras av värdet vid kalenderårets ingång på de fondandelar som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Den schablonintäkt som ska tas upp av den skatt- skyldige beräknas därefter som en viss andel av kapitalunderlaget (schablonintäktens beräkning behandlas i följande avsnitt). Underlaget ska således inte ökas med värdet på de fondandelar som förvärvas under året, och därmed saknas också anledning att justera underlaget för värdet på avyttrade fondandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att det finns risk för att förslaget innebär att det inte går att påföra delar av schablonintäkten för juridiska personer som har brutet eller förlängt räkenskapsår. Regeringen konstaterar att förslaget innebär att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;avstämning av underlaget för beskattning sker endast en gång per kalenderår, nämligen vid årets ingång. Detta medför att vissa sparare som innehar sina andelar under närmare två år kan schablonbeskattas på samma sätt som andra som bara äger sina andelar några månader. Skillnaderna kan uppstå beroende på när andelarna köps och säljs, vilket ligger i schablon- beskattningens natur. Av denna anledning saknas enligt regeringens mening skäl att införa någon särreglering för juridiska personer som kan träffas av en något lägre beskattning på grund av att de under något år har förlängt räkenskapsår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft4"&gt;I promemorians förslag innefattar kapital- underlaget för schablonbeskattning även innehav av fondandelar som utgör lager av finansiella instrument hos t.ex. en bank eller ett försäk- ringsbolag. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;XACT Fonder AB &lt;/SPAN&gt;invänder att förslaget medför en dubbelbe- skattning i dessa fall. Detta eftersom all värde- förändring på fondandelar som i deklarationen värderas till sitt marknadsvärde beskattas löpande samtidigt som samma underlag ska ligga till grund för schablonbeskattning. Lager av finansiella instrument ska enligt 17 kap. 20 § IL tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock enligt samma paragraf under vissa omständlig- heter i stället tas upp till det samlade anskaff- ningsvärdet. Regeringen instämmer i kritiken att det uppstår en dubbelbeskattning om lager- andelar vars värdeutveckling beskattas årligen genom att de tas upp till det verkliga värdet dessutom ingår i kapitalunderlaget för schablonintäkt. Om fondandelar som utgör lager i stället tas upp till det samlade anskaffnings- värdet sker ingen löpande beskattning av andelarnas värdeutveckling och det är således korrekt att sådana andelar träffas av schablon- beskattning. Regeringen föreslår därför att fondandelar som utgör lager av finansiella instrument och som tas upp till beskattning till det verkliga värdet inte ska ingå i kapitalunder- laget för beräkning av schablonintäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Bestämmelser om schablonintäkt avseende innehav av andelar i investeringsfonder införs i 42 kap. 43 och 44 §§. Dessutom görs mindre ändringar med anledning av förslaget i 15 kap. 1 §, 24 kap. 2 § och 42 kap. 4 § IL. Lagförslagen finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:307px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031408x1.jpg/" style="width:605px;height:307px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;6.14.3.4 Schablonintäktens beräkning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft130"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Schablonintäkten vid innehav av andelar i en investeringsfond ska vara 0,4 procent av kapitalunderlaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att den i promemorian föreslagna skatte- satsen är allt för hög och anför att skatten i de flesta andra länder är noll. Om Sverige ska stå sig i konkurrensen som registreringsland för fonder kan skattesatsen inte vara högre än i Luxemburg där beskattning med 0,05 eller 0,01 procent sker på fonden. I övrigt har ingen remissinstans berört förslaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;De minskade skatteintäkter som förslaget att slopa beskattningen av investeringsfonder ger upphov till bör kompenseras genom den schablonintäkt som påförs delägarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft65"&gt;Slopad skattskyldighet för svenska investeringsfonder resulterar i minskade skatte- intäkter av två skäl. För det första medför förslaget i praktiken en sänkning av den effektiva skattesatsen på avkastning från andelar i svenska fonder. För det andra medför förslaget att det med hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inte längre kommer vara möjligt att ta ut kupongskatt på utdelningar till utländska investeringsfonder (se nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;Möjligheten till avräkning av utländsk skatt som betalats av fonderna medför i dag att skatte- intäkterna minskar. Den slopade skattskyldig- heten medför att möjligheterna till avräkning av utländsk skatt begränsas. Enligt Skatteverkets bedömning skulle den bortfallna minskningen av skatteintäkterna på grund av avräkning vara i samma storleksordning som den bortfallna kupongskatten, dvs. dessa två förändringar är sammantaget offentligfinansiellt neutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Schablonintäkten bör sättas till 0,4 procent för att skatteintäkterna från schablonbeskattningen av delägarna på lång sikt i stort sett ska kompensera för de minskade skatteintäkter som blir en följd av att den effektiva skattesatsen sänks. Beräkningarna redovisas mer ingående i avsnitt 6.14.11.1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft112"&gt;Hur schablonintäkten ska beräknas anges i 42 kap. 43 och 44 §§ IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft63"&gt;6.14.4 Kupongskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utländska investerings- fonder ska undantas från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning. Undantaget ska dock begränsas till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen om invester- ingsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatte- avtal som innehåller en artikel om informations- utbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorians förslag undantas endast utländska investeringsfonder som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, från skyldigheten att betala kupongskatt på utdelning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanser: &lt;/SPAN&gt;Stockholms Handels- kammare &lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft65"&gt;hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft69"&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att förslaget att undantaget från att betala kupong- skatt på utdelning begränsas till företag som hör hemma inom EES kan ifrågasättas. Motiveringen för detta förslag är att det skulle kunna prövas enbart mot principen om etableringsfrihet och därmed överensstämma med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EU-rätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; Några skäl för denna ståndpunkt redovisas dock inte och det torde ligga närmare till hands att göra bedömningen att reglerna ska prövas mot principen om den fria rörligheten för kapital. Detta skulle då enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; medföra att även investeringsfonder som hör hemma i tredjeland ska undantas från kupongskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I denna pro- position föreslås att den nuvarande beskatt- ningen av de svenska investeringsfonderna ska tas bort. I stället ska en schablonintäkt tas upp av fondandelsägarna. Intäkten ska tas upp oavsett om det är fråga om andelar i en svensk eller i en utländsk fond. Fråga uppkommer om det innebär att skyldigheten för utländska invester- ingsfonder att betala kupongskatt på utdelningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:547px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:81px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031409x1.jpg/" style="width:293px;height:81px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;som erhålls från svenska företag står i strid med etableringsfriheten eller den fria rörligheten av kapital i den mening som avses i artiklarna 49 och 63 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har under åren 2006 och 2007 avgjort tre mål där frågan har varit om en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskattningen som har gällt enbart för inhemskt skattskyldiga inneburit en oförmånlig skattemässig behandling som strider mot en grundläggande frihet (målen &lt;NOBR&gt;C-374/04&lt;/NOBR&gt; Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation, &lt;NOBR&gt;C-170/05&lt;/NOBR&gt; Denkavit Internationaal och Denkavit France och &lt;NOBR&gt;C-379/05&lt;/NOBR&gt; Amurta SGPS mot Inspecteur van de Belastingdienst/Amsterdam).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Av dessa avgöranden framgår att det torde vara en förutsättning att en lättnad i den in- hemska ekonomiska dubbelbeskattningen föreligger för att fråga ska vara om ett hinder av de fria rörligheterna i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Frågan är om en lättnad i den ekonomiska dubbelbeskatt- ningen uppkommer om beskattningen av de svenska investeringsfonderna tas bort och en schablonintäkt i stället tas ut av fondandels- ägarna. I dagsläget går det inte av gällande praxis från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att med klarhet avgöra om en skattskyldighet för utländska investerings- fonder att betala kupongskatt skulle strida mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; om beskattningen tas bort för svenska investeringsfonder. Det finns dock en hel del som talar för att en sådan skattskyldighet riskerar att utgöra en restriktion av etablerings- friheten eller av den fria rörligheten av kapital och därmed inte vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;I promemorians förslag undantas utländska fondföretag som hör hemma inom EES från skyldigheten att betala kupongskatt med hänvisning till etableringsfriheten. Regeringen gör dock bedömningen att det ligger närmare till hands att de föreslagna reglerna i stället bör prövas mot principen om den fria rörligheten för kapital vilket medför att även investeringsfonder som hör hemma i tredjeland ska undantas från kupongskatt. Denna uppfattning har även framförts av &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Undantaget från skyldighet att betala kupong- skatt på utdelning bör emellertid av kontrollskäl begränsas till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom EES, eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Mot bakgrund av att EU:s s.k. handräckningsdirektiv (Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område) inte gäller mellan en medlemsstat och ett tredjeland, kan ett sådant krav inte anses vara för långtgående. (Se C- 101/05 Skatteverket mot A, REG 2007 s. I- 11531. Jfr &lt;NOBR&gt;C-451/05&lt;/NOBR&gt; Européenne et Luxembourgeoise d’investissements SA (ELISA) mot Directeur général des impôts och Ministère public, REG 2007 s. &lt;NOBR&gt;I-08251).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förslaget föranleder ett nytt nionde stycke i 4 § kupongskattelagen (1970:624), se avsnitt 3.6.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 211px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;Självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft136"&gt;6.14.5.1 Självdeklarationer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 88px;padding-right: 138px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 17px;"&gt;Deklarationsskyldighet för fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Deklarationsskyldigheten för fondbolag, förvaltningsbolag och förvarings- institut avseende investeringsfonder ska slopas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;framför följande synpunkter. Enligt förslaget slopas deklarationsplikten för investeringsfonder. Skatteverket uppfattar förslaget som att fonden är ett skattesubjekt men att skattefrihet förelig- ger för inkomster på tillgångar enligt förslagen till 6 kap. 5 och 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Enligt Skatteverkets uppfattning finns det en risk för att svenska liksom utländska fonder kan ha andra inkomster som inte omfattas av skattefriheten. Förslaget innebär att fonderna inte är deklarationsskyldiga, vilket i praktiken innebär att inkomsterna blir skattefria. Skatteverket anser därför att det bör tydliggöras vad som gäller för skattskyldigheten enligt 6 kap. 5 och 13 §§ IL och vad som avses med inkomst av tillgångar. Dessutom behövs ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:668px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031410x1.jpg/" style="width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;klarläggande om fonderna skattemässigt kan ha andra inkomster och vad konsekvensen då blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Som föreslagits i det föregående ska investerings- fonder inte längre vara skattskyldiga enligt IL för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Mot den bakgrunden bör även den deklarations- skyldighet som i dag gäller för fondbolag och förvaringsinstitut avseende investeringsfonder kunna slopas. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det finns en risk för att fonder kan ha inkomster som inte omfattas av skattefriheten och att dessa inkomster i praktiken blir skattefria om fonderna inte längre är deklarationsskyldiga. Skatteverket har dock inte kunnat redogöra för något konkret exempel där den befarade situationen riskerar att uppstå. Eftersom investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden ser regeringen ingen reell risk för att det skulle kunna uppstå några skattepliktiga inkomster hos en investeringsfond. Regeringen föreslår därför att deklarationsskyldigheten för fondbolag, förvaltningsbolag och förvarings- institut avseende investeringsfonder ska slopas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 7 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kon- trolluppgifter, förkortad LSK. Lagförslaget finns i avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 52px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft295"&gt;Undantag från deklarations- skyldighet för schablonintäkt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond ska inte medföra deklarationsskyldighet för fysiska personer och dödsbon i de fall den skattskyldige saknar andra deklarationspliktiga intäkter och kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Förslag i promemorian med komplette- rande förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De remissinstanser som yttrat sig tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft304"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som äger andelar i en investeringsfond ska enligt förslag i denna proposition ta upp en schablonintäkt som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;beräknas på grundval av värdet på fondandelarna. Det har framkommit att detta förslag får till följd att en stor mängd fondsparare, främst barn, som inte deklarerar i dag skulle bli deklarationsskyldiga. Det rör sig om personer som endast har kapitalinkomster, t.ex. utdelning från fondandelar, där det innehålls preliminär skatt. Sådant skatteavdrag ska enligt 5 kap. 8 § skattebetalningslagen (1997:483) bland annat göras från ränta och utdelning på aktie eller andel i en investeringsfond som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas för. För sådana intäkter finns för fysiska personer enligt 2 kap. 2 § 3 LSK ingen skyldighet att lämna allmän självdeklaration, utan underrättelse om taxeringsbeslut lämnas enligt 7 § taxeringsför- ordningen (1990:1236) först i besked om slutlig skatt. Ett likalydande undantag från deklarationsskyldighet finns för dödsbon i 2 kap. 4 § 1 LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;Skatteverket har i tidigare remissvar över Fondskatteutredningens förslag framfört att problemet att många riskerar att bli deklarations- skyldiga kan lösas genom att schablonintäkter lägre än 800 kronor görs skattefria för den som inte fyllt 18 år. Regeringen konstaterar dock att det är problematiskt med en skattelättnad som enbart tillkommer en viss åldersgrupp. En sådan bestämmelse kan upplevas som orättvis och kan skapa omfördelning av ägandet av fondandelar av skatteskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;En bättre lösning är att undanta schablon- intäkt avseende innehav av andelar i en invester- ingsfond från deklarationsskyldighet. Undan- taget bör endast gälla i de fall där den skatt- skyldige inte är skyldig att deklarera på grund av andra intäkter och där kontrolluppgift har lämnats avseende intäkten. I de fall kontroll- uppgift inte lämnats för en schablonintäkt, t.ex. avseende andelar i en utländsk investeringsfond som inte driver verksamhet i Sverige, bör deklarationsskyldigheten kvarstå eftersom Skatteverket i dessa fall saknar underlag för att beräkna skatten. Om den skattskyldige har andra deklarationspliktiga intäkter ska allmän själv- deklaration lämnas enligt vanliga regler och i så fall ska även schablonintäkten deklareras. Om en skattskyldig skulle vilja deklarera schablonintäkt trots att ingen skyldighet föreligger, t.ex. för att kunna göra avdrag för kapitalförlust, så finns en sådan möjlighet redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft65"&gt;Genom att undantaget från deklarations- skyldighet endast gäller när kontrolluppgift&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:127px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:770px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031411x1.jpg/" style="width:605px;height:770px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;faktiskt har lämnats, kan fall uppkomma där den skattskyldige har fått sin kontrolluppgiftskopia, men där kontrolluppgift ändå inte har kommit in till Skatteverket. Vid sådana förhållanden får den skattskyldige i de flesta fall anses ha haft grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatteverket. Om den skattskyldige när han eller hon uppmärksammar att kontroll- uppgift inte har lämnats lämnar en deklaration, torde bestämmelserna om befrielse från särskild avgift medföra att ingen förseningsavgift kommer att påföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Att införa undantag från deklarationsskyldig- het för schablonintäkt innebär således att de som tidigare sluppit deklarera för avkastning på fondandelar men som i det nya systemet skulle bli deklarationsskyldiga för schablonintäkt, inte heller i fortsättningen ska behöva lämna själv- deklaration. Undantagen från deklarations- skyldighet för ränta och utdelning finns i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK och är utformade så att ränta eller utdelning för vilken kontroll- uppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap. LSK ska undantas. Det är lämpligt att välja samma modell för undantagen för schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond. Enligt förslagen i denna proposition ska kontroll- uppgift avseende schablonintäkt lämnas av den som i dag är skyldig att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondandelar genom inlösen, och bestämmelser om detta föreslås införas i 11 kap. &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§ LSK. Regler som undantar schablon- intäkt för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§ LSK från deklarations- skyldighet bör därför införas i 2 kap. 2 § 3 och 2 kap. 4 § 1 LSK. På samma sätt bör ett tillägg göras till 7 § taxeringsförordningen med inne- börden att underrättelse om taxeringsbeslut avseende schablonintäkt lämnas i besked om slutlig skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 2 och 4 §§ LSK, se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 88px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -88px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 16px;"&gt;Beloppsgräns för deklarationsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Beloppsgränsen för när fysiska personer, med vissa undantag, ska lämna allmän självdeklaration på grund av intäkter i inkomstslaget kapital höjs till 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;Samma beloppsgräns ska gälla avseende skyldighet att lämna särskild självdeklaration för vissa juridiska personers intäkter i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Förslag i promemorian med komplette- rande förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att höjningen av gränsen för deklarationsskyldighet till 200 kronor bör gälla även för dödsbon.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Som framgår av avsnitt 6.14.6 föreslås en höjning av gräns- beloppet för när statlig inkomstskatt ska beräknas till 200 kronor. Enligt nuvarande regler i 2 kap. 2 § 3 LSK ska fysiska personer lämna allmän självdeklaration under förutsättning att intäkterna i inkomstslaget kapital har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret. För att undvika att kapital- inkomster som överstiger 100 kronor men inte 200 kronor måste deklareras trots att de inte kommer att beskattas, bör gränsen för när fysiska personer ska deklarera intäkter i inkomstslaget kapital höjas från 100 kronor till 200 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Enligt 2 kap. 7 § 3 LSK ska särskild själv- deklaration lämnas av andra juridiska personer än de som nämns i punkterna 1 och 2 samma paragraf om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor. Eftersom juridiska personer endast beskattas med statlig inkomstskatt medför den föreslagna höjningen av gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt att mindre intäkter som inte längre ska beskattas alltjämt är deklarationspliktiga. En höjning av gränsen för deklarationsskyldighet till 200 kronor bör därför införas även här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att gränsen för när dödsbon måste deklarera intäkter bör höjas till 200 kronor. I 2 kap. LSK återfinns flera likartade beloppsgränser för deklarations- skyldighet där gränsen är satt vid 100 kronor. Det gäller t.ex. 2 § andra punkten avseende viss intäkt i inkomstslaget tjänst samt passiv näringsverksamhet, i fjärde punkten samma paragraf avseende begränsat skattskyldigas intäkter och i 4 § 1 avseende dödsbons intäkter. Dessa har dock gemensamt att de inte endast avser intäkter som beskattas med statlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031412x1.jpg/" style="width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;inkomstskatt. Av denna anledning föreslås ingen ändring av de beloppsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 2 och 7 §§ LSK, se avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.14.5.2 Kontrolluppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;De som i dag är skyldiga att lämna kontrolluppgift om avyttring av fondan- delar genom inlösen ska också lämna uppgift om den schablonintäkt som en andelsägare i en investeringsfond eller i ett fondföretag som driver verksamhet här i landet ska ta upp. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Kontrolluppgift ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skatt- skyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Kontrolluppgiftsskyldigheten avseende schablonintäkt ska också omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Promemorian innehåller inte något förslag om att kontrolluppgift ska lämnas för begränsat skattskyldiga fysiska personer. Promemorian innehåller inte heller något förslag om att kontrolluppgiftsskyldig- heten ska omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Flertalet remissinstanser har inte haft något att invända mot förslaget. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;framför att deras uppfattning är att flertalet utländska företag på fond- marknaden (fondföretag och förvaltningsbolag) inte etablerar sig i Sverige, utan endast gräns- överskrider till Sverige. Den vanligast förekommande situationen torde vara att enbart fondföretag gränsöverskrider till Sverige för att möjliggöra marknadsföring och försäljning av dess andelar. I dessa fall ska i dag en skriftlig förbindelse att lämna kontrolluppgift ges in till Finansinspektionen. I praktiken är det endast ett fåtal företag som skriver under förbindelsen. Fondföretag som gränsöverskrider till Sverige kan inte nekas ”inträde” till Sverige på den grunden att de inte skrivit på åtagandet att lämna kontrolluppgift. Om utländska företag inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;skriver under åtagandet kan det leda till att kontrolluppgifter avseende sparande av stora belopp i fondföretag inte lämnas över huvud taget. Detta innebär i sin tur att det finns risk för att de skatteintäkter förslaget avser att få in inte kommer in till statskassan. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför följande synpunkter. Handeln med börshandlade fondandelar har de senaste åren ökat markant. Enligt LSK omfattas endast dessa fonder av kontrolluppgiftsskyldighet om de är förvaltar- registrerade. I proposition 2001/02:25 togs denna fråga upp och regeringen sade då att den hade för avsikt att återkomma i denna fråga. Så har inte blivit fallet. Detta innebär att Skatteverket inte får några kontrolluppgifter vid försäljning av vissa av dessa börshandlade fonder. Vidare innebär det att dessa inte heller omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet för den föreslagna schablonintäkten. Skatteverket föreslår därför att det görs en ändring i 10 kap. LSK, vilken innebär att även de fonder som inte är förvaltar- registrerade omfattas av kontrolluppgifts- skyldighet samt att det görs ett tillägg om detta i 11 kap. 18 § LSK. Enligt förslaget är en person som är begränsat skattskyldig i Sverige inte skattskyldig för schablonintäkt. Utredningen föreslår inte att någon kontrolluppgift ska lämnas för schablonintäkten för dessa personer. Hittills är lagstiftningstekniken den att kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga när det gäller inkomster från olika typer av värdepapper även ska lämnas för begränsat skattskyldiga. Detta oavsett att dessa personer inte är skattskyldiga för inkomsterna i Sverige. Skatteverket uppfattar att skälet till detta, i första hand, är att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten med andra länder. För att uppgifter ska kunna lämnas vidare till annat land anser därför Skatteverket att 12 kap. 2 § LSK bör kompletteras med en hänvisning till 11 kap. &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§ LSK. Även utländska fondbolag ska lämna kontrolluppgifter om schablonintäkt. Med utredningens förslag är det än mer viktigt att säkerställa att kontrolluppgifter avseende innehav i utländska fonder lämnas till Skatteverket. I 13 kap. 1 § LSK regleras vilka utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige som ska lämna en skriftlig förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Fondhandeln har genomgått stora förändringar sedan denna bestämmelse infördes. I dag säljs många fonder enbart via s.k. fondtorg. Likaså är det även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;vanligt att fondföretaget ingår avtal med ett värdepappersinstitut om att sköta försäljning och inlösen av dess andelar. Detta innebär att vissa utländska fondföretag inte kan lämna kontrolluppgifter och en förbindelse enligt ovan är onödig. Skatteverket anser därför att nuvarande regler i 13 kap. 1 § LSK behöver ses över och moderniseras bland annat för att skapa större möjlighet att kontrollera vilka utländska bolag som verkar på den svenska marknaden och för att underlätta för de fondbolag som inte kan lämna några kontrolluppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I det föregående har redogjorts för att kontrollupp- gifter redan i dag ska lämnas om utdelning som sker på grund av fondandelsinnehav samt om avyttring av fondandelar. Det faller sig enligt regeringens mening därmed naturligt att kontrolluppgift också ska lämnas om den föreslagna schablonintäkten. Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om andelsägarens färdig- uträknade schablonintäkt hänförlig till andels- innehavet i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om inve- steringsfonder, förkortad LIF. Beräkningen av schablonintäkten är förenklad i förhållande till promemorians förslag, eftersom schablonin- täkten enligt propositionens förslag endast ska beräknas på fondinnehavet vid årets ingång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;I dag lämnas kontrolluppgifter av den som, något förenklat, kan anses vara den som förfogar över nödvändig information för att kunna lämna korrekta kontrolluppgifter. Motsvarande bör gälla för kontrolluppgifter om schablonintäkt. Regeringen föreslår därför att sådan kontrolluppgift om schablonintäkt ska lämnas av dem som i dag lämnar uppgift om avyttring genom inlösen enligt 10 kap. 3 § LSK. Kontroll- uppgiftsskyldiga enligt denna bestämmelse är svenska fondbolag, förvaringsinstitut, vär- depappersbolag och kreditinstitut samt utländska förvaltningsbolag och fondföretag som driver verksamhet i Sverige. För det fall ett förvaltningsbolag eller ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar ska kontrolluppgiften i stället lämnas av institutet. Om fondandelar är förvaltarregistrerade ska förvaltaren lämna kontrolluppgift om schablon- intäkt hänförlig till dessa andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Kontrolluppgift bör, på samma sätt som gäller i dag avseende utdelning och avyttring, lämnas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;för fysiska personer och dödsbon. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;framför att kontrolluppgift även bör lämnas för begränsat skattskyldiga, detta framför allt för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden om informationsutbyten med andra länder. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning att det kan finnas skäl för att utvidga kontrolluppgiftsskyldigheten till att omfatta begränsat skattskyldiga. Regeringen föreslår därför att kontrolluppgift ska lämnas även avseende begränsat skattskyldiga fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Den kontrolluppgiftsskyldighet som nu föreslås gäller för svenska och utländska företag som på olika sätt driver fondverksamhet här. När det gäller utländska företag som driver fondverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här ska de enligt 13 kap. 1 § LSK innan verksamheten inleds lämna en skriftlig förbindelse till Finans- inspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i samma lag. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;påpekar att det i praktiken endast är ett fåtal företag som skriver under förbindelsen och att fondföretag som gräns- överskrider till Sverige inte kan nekas inträde till Sverige på den grunden att de inte skrivit på åtagandet att lämna kontrolluppgift. Finans- inspektionen befarar att detta kan det leda till att kontrolluppgifter inte lämnas över huvud taget vilket i sin tur medför en risk för att skatte- intäkter inte kommer in till statskassan. Även Skatteverket anser att reglerna i 13 kap. 1 § LSK behöver ses över och moderniseras, bland annat för att skapa större möjlighet att kontrollera vilka utländska bolag som verkar på den svenska marknaden och för att underlätta för de fondbo- lag som inte kan lämna några kontrolluppgifter. Vidare föreslår Skatteverket att även de börs- handlade fonder som inte är förvaltarregistrerade ska omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att det förhållandet att vissa utländska företag som bedriver gränsöver- skridande fondverksamhet till Sverige underlåter att inkomma med förbindelse till Finans- inspektionen om att lämna kontrolluppgifter främst är ett kontrollproblem som inte påverkas av förslagen i denna proposition. Att förändra systemet för förbindelse att lämna kontrollupp- gift ligger utanför ramen för detta lagstiftnings- ärende. Detsamma gäller för Skatteverkets syn- punkter att börshandlade fondandelar bör omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:685px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031414x1.jpg/" style="width:605px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;frågan, som egentligen inte har någon direkt koppling till förslagen i denna proposition, har övervägts tidigare i SOU 2002:104, s. 148, men något förslag lämnades inte eftersom det ansågs svårt hitta en lösning som innebär att det kan lämnas en fullständig kontrolluppgift om vinst eller förlust vid försäljning av börshandlade fondandelar. Alternativet att bara lämna uppgift om ersättning så som sker vid försäljning av aktier ansågs inte tillräckligt. Regeringen föreslår således inga förändringar i dessa avseenden inom ramen för detta lagstiftningsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Kontrolluppgift ska således lämnas till Skatte- verket om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond. Som nämnts i tidigare avsnitt har ett nytt &lt;NOBR&gt;UCITS-direktiv,&lt;/NOBR&gt; UCITS IV, antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG). I UCITS &lt;NOBR&gt;IV-direktivet&lt;/NOBR&gt; har det bland annat införts regler om s.k. förvaltnings- bolagspass. Förvaltningsbolagspasset innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag som är registrerade i andra medlemsstater än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Det är således möjligt för ett svenskt fondbolag att förvalta ett utländskt fondföretag och för ett utländskt förvaltningsbolag att förvalta en svensk värdepappersfond. Kontrolluppgifts- skyldigheten bör därför även omfatta situationen när förvaltaren och investeringsfonden alternativt fondföretaget finns i olika länder. Motsvarande bestämmelser avseende kontroll- uppgift vid inlösen av andelar i en investerings- fond har införts i svensk rätt från och med den 1 augusti 2011 (prop. 2010/11:131).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet avseende schablonintäkt för fysiska personer och dödsbon införs i 11 kap. &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§ LSK. Kontrolluppgiftsskyldighet avseende begränsat skattskyldiga fysiska personer regleras i 12 kap. 2 § LSK. Lagförslagen finns i avsnitt 3.19.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.14.5.3 Skatteförfarandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;De bestämmelser avseende deklarationer och kontrolluppgifter som föreslås införas i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska införas även i skatteförfarandelagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Promemorian innehåller inget förslag i frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I propositionen Skatteförfarandet (prop. 2010/11:165) föreslås som tidigare nämnts en ny lag, Skatteförfarandelagen, förkortad SFL, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat LSK. SFL föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. När det gäller kontrolluppgifter och informationsuppgifter tillämpas dock lagen första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013. Förslagen till ändrad beskattning av investeringsfonder och deras andelsägare i denna proposition föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Det innebär att bestämmelserna i LSK alltjämt ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2012, medan bestämmelserna i SFL ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2013 och senare kalenderår. Av den anledningen föreslås de förändringar och nya bestämmelser avseende deklarationer och kontrolluppgifter som förslagen i denna proposition föranleder i såväl LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak identiska med förslagen i LSK.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft65"&gt;Förslaget föranleder ändringar motsvarande de föreslagna ändringarna i LSK. De paragrafer som berörs är 22 kap. 1 och &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§, 23 kap. 2 § och 30 kap. 1, 3 och 4 §§ SFL. Lagförslagen finns i avsnitt 3.21.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;6.14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Höjt gränsbelopp för beräkning av statlig inkomstskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft130"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt ska höjas från dagens 100 kronor till 200 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Förslag i promemorian med komplette- rande förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt nuvarande regler i 65 kap. 2 § inkomstskatte- lagen (1999:1229), förkortad IL, beräknas statlig inkomstskatt bara om underlaget för skatten är minst 100 kronor. Det fasta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;100-kronorsbe-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; loppet infördes i skatteskalan år 1986 och har&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031415x1.jpg/" style="width:293px;height:133px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;inte justerats sedan dess. För fysiska personer gäller gränsvärdet för respektive underlag där statlig inkomstskatt beräknas, dvs. 100 kronor för förvärvsinkomster, 100 kronor för överskott i inkomstslaget kapital och 100 kronor för expansionsfondsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;För fysiska personer är den statliga inkomst- skatten på kapitalinkomster 30 procent av över- skottet i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Med nuvarande gränsbelopp om 100 kronor beräknas således statlig inkomstskatt som uppgår till minst 30 kronor. Ett så lågt skatte- belopp understiger Skatteverkets kostnader för att hantera en deklaration som lämnas på papper. Även i de fall intäkterna är undantagna från deklarationsskyldighet kan det finnas skäl för att undanta de allra minsta intäkterna från beskatt- ning. Som framgått har gränsbeloppet inte ändrats sedan 1986 och en höjning till 200 kronor motsvarar i stort sett endast en inflationsjustering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Genom förslaget att undanta schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investerings- fond från deklarationsskyldighet slipper i normalfallet bland annat barn som saknar andra intäkter deklarera för sina fondinnehav. Till skillnad från löpande avkastning i form av utdelning på fondandelar kan inget skatteavdrag ske från schablonintäkten. Det innebär att skatten på schablonintäkten kommer att medföra underskott på fondspararens skatte- konto som måste lösas genom en särskild inbetalning. Många fondsparande barn har mycket små fondinnehav. En höjning av gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt till 200 kronor skulle därför medföra att den absoluta majoriteten av dessa inte skulle behöva betala skatt för någon schablonintäkt, eftersom schablonintäkten avseende fondinnehavet understiger gränsbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Det finns alltså skäl för en höjning av gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt, både med hänsyn till den föreslagna schablon- intäkten avseende fondinnehav och till övriga intäkter. Det föreslås därför att bestämmelsen i 65 kap. 2 § IL ska ändras så att statlig inkomst- skatt bara beräknas om underlaget för skatten är minst 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Förslaget medför en ändring i 65 kap. 2 § IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft16"&gt;6.14.7 Stiftelser m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond ska inte ingå vid beräkningen av avkastningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds tillgångar vid tillämpning av fullföljdskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Promemorian innehåller inget förslag i frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Stiftelser i Samverkan (SiS) &lt;SPAN class="ft65"&gt;framför följande. Den föreslagna schablon- intäkten är en fiktiv inkomst som baseras på en kapitalplacering. Inkomst av kapital för en stiftelse utgörs av faktisk inkomst i form av direktavkastning, räntor och utdelningar, samt kapitalvinster. För att uppnå skattefrihet för en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t137"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;stiftelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td351"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;finns bland annat ett fullföljdskrav i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td351"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;6 § inkomstskattelagen (1999:1229),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft65"&gt;förkortad IL. Kravet omfattar inte kapitalvinster, vilket följer av 7 kap. 3 § andra stycket IL. SiS anser att även den föreslagna schablonintäkten uttryckligen bör omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 3 § andra stycket IL. Det skulle innebära att även schablonintäkten för inskränkt skattskyldiga stiftelser skulle undantas från beskattning. Det skulle också innebära att den föreslagna schablonintäkten inte ska ingå vid beräkningen av fullföljden. Skälet är att den inte utgör en faktisk intäkt. Ytterligare skäl till att denna intäkt inte ska ingå vid beräkningen är att en stiftelse då skulle kunna bli tvingad att använda såväl direktavkastningen som kapital motsvarande nivån på den framräknade schablonintäkten för att uppfylla fullföljds- kravet. Det skulle i sin tur innebära att stiftelsen i många fall skulle tvingas bryta mot sina stadgar då flertalet av landets stiftelsestadgar inte tillåter att kapitalet, utan endast direktavkastningen, används för ändamålet. För stiftelser är fonder en viktig kapitalplaceringsform. Förslaget som har lagts fram kommer troligtvis leda till att fonderna kommer att dela ut i betydligt mindre omfattning än tidigare. Stiftelser som är beroende av direktavkastning, räntor och utdelningar, för att kunna gynna sitt ändamål kommer därför att bli hänvisade till de fonder som fortsätter att dela ut. Detta kommer i sin tur att medföra en minskning av urvalet för en stiftelses fondplaceringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:425px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031416x1.jpg/" style="width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt 7 kap. 3 § IL gäller att en stiftelse är skattskyldig bara för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL om den bland annat uppfyller det s.k. fullföljdskravet. Innebörden av fullföljdskravet framgår av 7 kap. 6 § IL. Där stadgas att stiftelsen, sett över en period på flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar. Motsvarande krav ställs också på ideella före- ningar och registrerade trossamfund (7 kap. 7, 10 och 14 §§ IL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det finns en risk för att den föreslagna schablonintäkten kan komma att anses som en sådan avkastning som avses i de nämnda stadgandena. Den nu aktuella schablonintäkten skiljer sig från den avkastning som i dag ska beaktas i fullföljdskravet, t.ex. utdelning från en investeringsfond eller från aktier, på det sättet att intäkten visserligen ska beskattas men att den inte utgör en faktisk intäkt för stiftelsen eller den ideella föreningen. Det är därför regeringens uppfattning att schablonintäkten inte ska ingå i fullföljdskravet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SiS &lt;/SPAN&gt;anser att schablonintäkten för inskränkt skattskyldiga stiftelser ska undantas helt från beskattning på samma sätt som kapitalvinster. Enligt nuvarande regler är dock stiftelser och ideella föreningar skattskyldiga för inkomster av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL, även för löpande avkastning av tillgångar som ingår i en sådan näringsverksamhet. Det kan inte uteslutas att stiftelser och ideella föreningar undantagsvis kan bedriva sin verksamhet med handel med värdepapper på ett sådant sätt att den skulle kunna klassificeras som värdepappers- rörelse. I en sådan situation skulle även andelar i investeringsfonder kunna ingå i näringsverk- samheten och avkastning och vinst skulle då vara skattepliktig. Det kan diskuteras om det är lämpligt att en inskränkt skattskyldig stiftelses eller ideell förenings handel med värdepapper kan bli skattepliktig om den skulle klassificeras som värdepappersrörelse. I utredningen Vissa företagsskattefrågor (SOU 2005:99, s. 320) framförs som förslag att undantaget från skatt- skyldighet ska gälla alla inkomster från innehav och överlåtelse av värdepapper, således även värdepappersrörelse. Förslaget har emellertid inte lett till lagstiftning och frågan kan inte hanteras inom ramen för detta lagstiftnings- projekt. Att enbart undanta schablonintäkt från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;beskattning i de sällsynta fall där annan avkastning och vinst av fondandelarna ska beskattas för att värdepappersrörelse bedrivs vore inkonsekvent. Enligt regeringens mening är det en bättre lösning att schablonintäkten undantas vid beräkningen av avkastningen vid tillämpning av fullföljdskravet. Regeringen föreslår därför att schablonintäkten inte ska ingå vid beräkningen av en stiftelses, en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds avkastning vid tillämpning av fullföljdskravet i 7 kap. 6 och 10 §§ IL. Förslaget överensstämmer med de resonemang som förs i promemorian.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 7 kap. 6 och 10 §§ IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Schablonintäkt och vissa bidragssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond ska inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende bostads- bidrag och bostadstillägg samt vid beräkning av betalningsskyldighet för underhållsstöd för den bidragsskyldige föräldern. Motsvarande ska gälla vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Promemorian innehåller inget förslag i frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag och bostadstillägg ingår överskott i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller vid beräkning av äldreförsörjningsstöd och bilstöd i form av anskaffningsbidrag. Enligt 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, gällande beräkning av bostadsbidrag, ska beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmelserna i 41 kap. 12 § inkomstskatte- lagen (1999:1229), förkortad IL, med vissa justeringar. I 102 kap. 9 § socialförsäkrings- balken, gällande beräkning av bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd anges att överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §, dvs. på samma sätt som för bostadsbidrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:236px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031417x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Enligt förslagen i denna proposition ska den som äger fondandelar årligen ta upp en schablonintäkt baserad på andelarnas värde till beskattning. Schablonintäkten motsvaras inte av någon faktisk intäkt. Bostadsbidrag och bostadstillägg är en del av grundskyddet i socialförsäkringssystemet och syftar till att ge bland annat ekonomiskt svaga barnfamiljer och pensionärer med låga inkomster möjlighet till en bra bostadsstandard. Avsikten är att det är de bidragsberättigades faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av bostadsbidrag respektive bostadstillägg. Detsamma gäller för äldreförsörjningsstöd och bilstöd. Schablon- intäkten är emellertid inte en faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidrags- grundande inkomsten för bostadsbidrag, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och bilstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Vid beräkning av den bidragsskyldiges inkomst för betalningsskyldighet för utgivet underhållsstöd ingår överskott i inkomstslaget kapital. Enligt 19 kap. 13 § socialförsäkrings- balken ska även denna beräkning av överskott i inkomstslaget kapital göras enligt bestämmelserna i 41 kap. 12 § IL med vissa justeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Underhållsstödet är en del av det ekonomiska familjestödet och garanterar att ett barn till särlevande föräldrar får ett visst underhåll även när den bidragsskyldige föräldern inte fullgör sin underhållsskyldighet. Avsikten är att det är den bidragsskyldiges faktiska inkomster som ska ligga till grund för beräkningen av betalnings- skyldigheten. Den föreslagna schablonintäkten avseende innehav av fondandelar är emellertid som redan konstaterats inte någon faktisk inkomst och regeringen anser därför inte att den bör ingå i den bidragsskyldiges inkomst. Regeringen föreslår därför att ett undantag införs i 19 kap. 13 § socialförsäkringsbalken så att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § IL inte beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalnings- skyldighet för underhållsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft86"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 19 kap. 13 § och 97 kap. 5 § socialförsäkringsbalken, se avsnitt 3.20.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 185px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Förslagets effekter på vissa rättsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft136"&gt;6.14.9.1 Begränsat skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska inte ta upp någon schablonintäkt i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft242"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstäm- mer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det bör tydliggöras vad som gäller för begränsat skattskyldiga. I förslaget sägs inget uttryckligen om vad som gäller för delägare som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Eftersom det inte föreslås någon förändring av 1 § kupongskattelagen (1970:624) får det förutsättas att kupongskatt även fortsättningsvis ska betalas av den som är begränsat skattskyldig om han får utdelning från svensk investeringsfond. Sverige kan vara skyldigt att sätta ned källskatt vid utdelning från en investeringsfond till en begränsat skattskyldig med hänsyn till bestämmelse i skatteavtal. En svensk investeringsfond ska enligt förslaget inte längre beskattas i Sverige. Däremot ska en investeringsfond i beskattningssammanhang behandlas som en juridisk person. Enligt Skatteverkets mening innebär detta, enligt de flesta skatteavtal som Sverige ingått, att kupong- skatten ska sättas ner till lägre än 30 procent. Skatteverket anser att det bör tydliggöras vad som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond liksom vad som gäller vid nedsättning av källskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Den som är begränsat skattskyldig i Sverige är endast skattskyldig för speciellt angivna inkomster. I 3 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns en uppräkning av skatte- pliktiga inkomster som för inkomstslaget kapital i huvudsak rör inkomst som härrör från fast driftsställe, näringsfastighet eller privat-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:167px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:98px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031418x1.jpg/" style="width:293px;height:98px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;bostadsfastighet i Sverige. Därutöver föreligger skattskyldighet för kapitalvinster vid avyttring av delägarrätter enligt 3 kap. 19 § IL för begränsat skattskyldiga som under avyttringsåret eller något av de tio föregående åren varit bosatt i Sverige. Denna skattskyldighet omfattar dock inte andelar i investeringsfonder. Dessutom föreligger skattskyldighet för begränsat skatt- skyldiga för bland annat utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk invester- ingsfond enligt kupongskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att det bör förtydligas vad som gäller för begränsat skattskyldiga både avseende utdelning från en investeringsfond och nedsättning av källskatt. Regeringen konstaterar att förslaget inte innebär några förändringar i dessa avseenden vilket innebär att kupongskatt även fortsättningsvis ska betalas på utdelning från innehav i svenska investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;En annan fråga är om begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investeringsfonder ska ta upp någon schablon- intäkt i Sverige. Beskattning i Sverige sker i regel av inkomster som har anknytning hit. Schablon- beskattningen ska omfatta såväl svenska som utländska fondinnehav. När det gäller begränsat skattskyldiga med innehav i utländska invester- ingsfonder saknas helt koppling till Sverige och det finns ingen praktisk eller legal möjlighet att beskatta dessa. För innehav i svenska fonder är kopplingen något starkare. Att kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska investeringsfonder inte beskattas hos begränsat skattskyldiga talar dock för att dessa inte heller bör ta upp någon schablonintäkt avseende sådana andelar till beskattning. Begränsat skattskyldiga betalar visserligen kupongskatt på utdelning från innehav i svenska investeringsfonder. Den skyldigheten kommer att finnas kvar, även om svenska fonder sannolikt i stor utsträckning kommer att sluta lämna utdelning vilket medför att beskattningen i praktiken upphör. Det är dock skillnad på intäkter där Sverige har möjlighet att göra skatteavdrag, såsom lämnad utdelning, och en schablonintäkt som inte utgör någon faktisk intäkt. Det rör sig inte heller om någon skattekredit som det är angeläget att beskatta även efter att en fondandelsägare lämnat Sverige och blivit begränsat skattskyldig. Regeringen anser med hänsyn till det ovanstående att begränsat skattskyldiga som äger andelar i svenska eller utländska investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;fonder inte ska ta upp någon schablonintäkt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 61px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Undvikande av internationell dubbelbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft136"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Inga åtgärder bör vidtas avseende fondandelsägares möjligheter till avräkning av utländsk skatt på tillgångar i investeringsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft186"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft86"&gt;Överensstäm- mer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;framför att ett problem med förslaget är att utländsk kupongskatt som drabbar utländska fonder inte föreslås medföra någon rätt till avräkning mot schabloninkomsten. Detta för- hållande utgör sannolikt otillåten diskriminering eftersom den svenska utdelningen inte blir beskattad hos fonden. Sverige skulle alltså ta ut schablonskatten både på svenska och utländska fonder, vilket medför en dubbelbeskattning för utländska placeringar. Kupongskatten borde rimligtvis få föras ut på och tillgodoräknas andelsägarna. En annan fråga är om den skatt som betalas av fonden i t.ex. Luxemburg ska kunna dras av eller om sparare som har Luxemburgregistrerade fonder ska betala både deras skatt och den schablonskatt som nu föreslås. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Stockholms Handelskammare &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;hänvisar till yttrande från Näringslivets Skattedelegation. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;/SPAN&gt;påpekar att risk för dubbel- beskattning uppkommer för det fall placering sker i en utländsk fond i ett land där, visserligen ovanligt, beskattning sker av fonden. En uttrycklig rätt till avräkning av den utländska skatten borde finnas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att en rätt till avräkning av utländsk skatt som belöper på fonden och som indirekt belastar fondandelsinnehavaren av principiella skäl måste finnas. Detta gäller också när bankens utländska innehav har belastats med utländsk kupongskatt. En parallell kan dras till utländska kapitalför- säkringar där det sedan länge finns en laglig möjlighet att få avräkning för utländsk skatt som belastat försäkringsinnehavaren indirekt genom dennes försäkringsbolag. Även om en sådan möjlighet kan vara förknippad med vissa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;svårigheter att rent praktiskt räkna ut skatte- belastningen, kan inte detta utgöra skäl för att vägra avräkning. Vad gäller utländska kapitalför- säkringar finns det dessutom en ventil. En liknande lösning skulle kunna vara tänkbar i fråga om utländska fondandelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft185"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I de skatteavtal som Sverige har ingått med andra stater finns ofta en rätt för den som omfattas av ett visst skatteavtal att erhålla en begränsning av beskattningen i källstaten av utdelningar och räntor. För att undvika den internationella dubbelbeskattning som uppkommer om samma inkomst beskattas hos samma person i båda de avtalsslutande staterna innehåller skatteavtalen normalt även en rätt till avräkning av utländsk skatt i hemviststaten. Bestämmelser om avräkning finns även i intern lagstiftning i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, kallad avräkningslagen. Regelverket och bestämmelsernas funktionssätt har översiktligt redovisats i avsnittet om gällande rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Den omständigheten att investeringsfonder nu föreslås inte längre vara skattskyldiga för intäkter i fonden innebär att fonderna riskerar att inte längre ses som sådana subjekt som har rätt till förmåner enligt skatteavtalen. Detta skulle innebära att de inte längre kommer att kunna åtnjuta de begränsningar av den utländska källskatten som följer av skatteavtal. Det skulle också innebära att förutsättningarna för att investeringsfonder ska kunna begära avräkning under skatteavtalen bortfaller. Eftersom investeringsfonder inte betalar någon skatt i Sverige för de utländska inkomsterna föreligger inte heller någon möjlighet för fonderna att begära avräkning av den utländska skatten enligt avräkningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Avräkningslagens bestämmelser utgår från att den som begär avräkning också ska vara skattskyldig för den utländska skatten. Intäkt på tillgång i en investeringsfond anses i regel som uppburen av fonden. Det är också i regel fonden som är skattskyldig för eventuell utländsk skatt på intäkten. Någon möjlighet för andelsägare i en investeringsfond att begära avräkning för utländsk skatt på tillgångar i fonden föreligger därför inte enligt avräkningslagen i dess nuvarande lydelse. Även om det skulle anses föreligga en rätt för den enskilde andelsägaren att med stöd av ett skatteavtal begära avräkning för den utländska skatt på tillgångar i fonden som betalats av fonden, så innebär avräknings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft4"&gt;lagens utformning och de praktiska svårig- heterna med att få fram underlag för avräkningen att sådan avräkning i praktiken inte är möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;Fondbolagens förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;framför att utländsk kupongskatt som drabbar utländska fonder rimligtvis borde få föras ut på och tillgodoräknas andelsägarna. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets skattedelegation &lt;SPAN class="ft4"&gt;menar att det bör finnas en uttrycklig rätt till avräkning i fall då placering sker i en utländsk fond i ett land där beskattning sker av fonden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att en rätt till avräkning av utländsk skatt som belöper på fonden och som indirekt belastar fondandels- innehavaren av principiella skäl måste finnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Särskilda bestämmelser har införts för att göra det möjligt för delägare i t.ex. handelsbolag att erhålla avräkning för skatt som har betalats av den delägarbeskattade juridiska personen (2 kap. 3 § avräkningslagen). Såsom &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;har påpekat finns särskilda bestämmelser om avräkning av utländsk skatt även för innehavare av kapitalförsäkring (10 a § lagen [1990:661] om avkastningsskatt på pensionsmedel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Frågan uppkommer om särskilda regler bör införas även för andelsägare i investeringsfond, som möjliggör avräkning på delägarnivå av skatt som har betalats av fonden. Ett argument för sådana regler kan vara att intäkter i fonden annars riskerar bli föremål för dubbelbe- skattning. Detta eftersom fonden kan vara skattskyldig i utlandet för intäkter i fonden samtidigt som andelsägaren är skattskyldig för schablonintäkt (som i princip innebär att den slopade beskattningen av investeringsfonderna förs över till andelsägarna) i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Avräkning på andelsägarnivå av utländsk skatt på tillgångar i en investeringsfond skulle dock ge upphov till betydande arbete och praktiska problem för såväl andelsägare som investerings- fonder och Skatteverket. För att undvika de svårigheter som uppkommer vid ett sådant system har i stället den för investeringsfonder bortfallna möjligheten till avräkning av utländsk skatt beaktats vid utformningen av reglerna för beräkning av den schablonintäkt som andelsägare i investeringsfond ska ta upp till beskattning (jfr avsnitt 6.14.11.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Mot denna bakgrund saknas anledning att föreslå några särskilda åtgärder vad gäller andelsägarnas möjligheter till avräkning av ut- ländsk skatt på tillgångar i investeringsfonden. Andelsägare i investeringsfond kommer dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031420x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft86"&gt;även fortsättningsvis att vara berättigade till avräkning av utländsk skatt som andelsägaren har betalat.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft126"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Livförsäkringsföretag, utländska tjänstepensionsinstitut, pensionsstiftelser m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft271"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillgångar i sparformer som beskattas med avkastningsskatt omfattas inte av den föreslagna schablonbeskattningen av andelar i investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstäm- mer i sak med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;påtalar att sparande i fonder inte bara sker genom direktsparande utan i många fall genom olika försäkringslösningar. Det förhållande att endast en sparform åläggs skattskyldighet är otillfredsställande och leder till att vissa sparformer skattemässigt gynnas framför andra. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;framhåller att förslaget innebär att sparande i liv- och pensionsför- säkring gynnas framför direkt ägande av fond- andelar eftersom livförsäkringsföretag och pensionsstiftelser m.fl. inte kommer att erlägga skatt för någon schablonintäkt. Härigenom kommer förslaget sannolikt att medföra att fler personer som önskar vara aktiva på fondmark- naden kommer att vara det inom ramen för premiepensionssparandet eller annat sparande av &lt;NOBR&gt;unit-linkkaraktär&lt;/NOBR&gt; istället för genom ett direkt ägande av fondandelar. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;ifrågasätter promemorians påstående att det faktum att det inte föreslås utgå någon schablon- skatt på fondandelar som ägs via en försäkrings- lösning innebär att det skulle vara mer fördelaktigt att spara i fondandelar genom t.ex. en &lt;NOBR&gt;unit-linkförsäkring&lt;/NOBR&gt; än direkt i fondsparande. Enligt lagen om avkastningsskatt på pensions- medel utgör såväl innehav av fondandelar som utdelningar från investeringsfonder, som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning, underlag för avkastningsskatt. Det innebär att avkastnings- skatteuttaget blir detsamma oavsett om det sker utdelning eller inte från en investeringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft69"&gt;Sveriges Försäkringsförbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att promemorians beskrivning är felaktig vad gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft65"&gt;förslagens effekter på förhållandet mellan att investera i investeringsfonder indirekt, genom exempelvis en &lt;NOBR&gt;unit-linkförsäkring,&lt;/NOBR&gt; och att investera i fonderna direkt. Andelar i investeringsfonder som ett försäkringsföretag innehar för försäkringstagarnas räkning beskattas med avkastningsskatt som tas ut enligt en schablonmetod, vilket innebär att beskattning sker löpande och att även orealiserad värde- stegring på kapitalet beskattas. Någon skatte- kredit för försäkringsföretagen existerar således inte. Den i promemorian angivna konsekvensen att det blir en lägre effektiv beskattning av investeringsfonder till följd av utebliven utdelning, gäller därmed inte för de fondandelar som ägs av livförsäkringsföretag för försäkringstagarnas räkning. Om livförsäkrings- företag görs skattskyldiga enligt IL för schablonintäkten innebär det tvärtom en höjning av det effektiva skatteuttaget för livförsäkrings- företag relativt direkt ägande i investerings- fonder jämfört med vad som gäller i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;För vissa skattskyldiga ska avkastning på tillgångar, bland annat andelar i investeringsfonder, som förvaltas på ett visst sätt inte beskattas enligt IL utan enligt lagen om avkastningsskatt på pensions- medel. Till exempel framgår av 39 kap. 3 § IL att livförsäkringsföretag inte ska ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Andra exempel är utländska tjänstepensionsinstitut och pensionsstiftelser (se 39 kap. 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;a–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt; f §§ och 7 kap. 2 § IL). Eftersom skattskyldighet inte föreligger enligt IL innebär det att dessa skattesubjekt inte kommer att på- föras den föreslagna schablonintäkten. Motsvarande gäller för dem som innehar ett pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande (se 42 kap. 4 § IL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft65"&gt;Livförsäkringsföretag omfattas inte av den föreslagna schablonbeskattningen såvitt avser tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Finansinspektionen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;framför att detta är problematiskt eftersom det innebär att sparande i försäkringsform gynnas framför direkt ägande av fondandelar. Samma ståndpunkt framförs i promemorian. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Svenska Bankföreningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Sveriges Försäkringsförbund (numera Svensk Försäkring) &lt;/SPAN&gt;invänder däremot att promemorians slutsats är felaktig och att förslagen inte medför&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:773px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:168px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031421x1.jpg/" style="width:293px;height:168px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;något gynnande av sparande hos t.ex. ett livförsäkringsföretag. Regeringen konstaterar att det faktum att en skatt som betalas av investeringsfonder och som påverkar fondernas resultat tas bort gynnar andelsägarna, däribland livförsäkringsföretag. I dag undviker dock investeringsfonder i praktiken i stort sett helt beskattning genom att fonderna genom utdelning slussar skattskyldigheten vidare till sina andelsägare. Livförsäkringsföretag ska som angivits ovan inte beskattas för inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Det innebär att livförsäkringsföretagen inte beskattas för utdelning som härrör från fondandelar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. När investeringsfonderna undviker beskattning genom att dela ut hela sitt skattepliktiga över- skott leder således fondens skattskyldighet inte till några beskattningskonsekvenser för livförsäkringsföretag. Av samma anledning kommer de inte heller att omfattas av den föreslagna schablonbeskattningen. Det före- ligger således ingen skillnad mellan nuvarande och föreslagen beskattning såtillvida att livförsäkringsföretagen alltjämt undantas från beskattning enligt IL avseende försäkrings- tagarnas tillgångar. Förslaget medför inga nya eller förändrade förmåner för försäkrings- sparande i förhållande till direkt ägande av fond- andelar. Det saknas därmed anledning att anta att förslaget skulle gynna sparande genom t.ex. liv- eller pensionsförsäkring i förhållande till sparande genom direkt ägande av fondandelar. Regeringen anser därför att det saknas skäl att förändra beskattningen av tillgångar i sparformer som beskattas med avkastningsskatt med anledning av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;6.14.9.4 Skatteverkets information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;För att slippa betala kostnadsränta måste den som är skattskyldig för schablonintäkt och som undantas från deklara- tionsskyldighet betala in skattebeloppet senast den 3 maj taxeringsåret. Skatteverket bör på lämpligt sätt informera de skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala kostnadsränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft242"&gt;Förslag i promemorian med komplette- rande förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;I promemorian föreslås att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret ska skicka ut information till dem som är skatt- skyldiga för schablonintäkt och som befrias från deklarationsskyldighet som möjliggör för dessa att betala skatten utan att drabbas av kostnads- ränta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;ser stora problem med förslaget att verket ska göra ett särskilt informationsutskick. Utskicket ska enligt förslaget ske samtidigt som 7,5 miljoner deklarationer skickas ut. Under denna period får Skatteverket redan i dag en stor mängd frågor från allmänheten och arbetsbelastningen är hög. Dessutom kommer det enligt verket att bli svårt att förklara syftet med informationen. Som verket förstått det hela ska Skatteverket i ett brev i april förklara för Kalle tio år att han har en schablonintäkt på 500 kronor, en skatt att betala på 150 kronor och att den ska betalas in före den 4 maj för att han ska undvika att en ränta på 2 kronor påförs jämfört med om han betalar skatten efter att fått sitt slutskattebesked i september. Information via pappersutskick innebär vidare en negativ miljöpåverkan. Skatteverket föreslår i stället att det ska ankomma på verket att på lämpligt sätt informera medborgarna, t.ex. via deklarations- broschyrer, webbplats och liknande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt förslagen i denna proposition kommer fond- sparare att bli skattskyldiga för en schablon- intäkt. Om dessa saknar andra deklarations- pliktiga intäkter föreslås att intäkten inte ska behöva deklareras. Eftersom det är fråga om en skattepliktig intäkt kommer dock fondspararen ändå att bli skyldig att betala in den skatt som belöper på schablonintäkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Förslaget till undantag från deklarations- skyldighet för schablonintäkt innebär att den skattskyldige underrättas om taxeringsbeslut, där skattebeloppet framgår, först genom besked om slutlig skatt. Sådant besked om den slutliga skatten ska enligt 11 kap. 15 § skattebetalnings- lagen (1997:483) skickas till den skattskyldige senast den 15 december taxeringsåret. Enligt 19 kap. 5 § andra stycket skattebetalningslagen beräknas kostnadsränta på slutlig skatt från och med den 4 maj taxeringsåret. För att slippa betala kostnadsränta måste således skattebeloppet betalas senast den 3 maj taxeringsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:168px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031422x1.jpg/" style="width:293px;height:168px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;I promemorian med kompletterande förslag gjordes bedömningen att en lämplig lösning vore att Skatteverket före den 3 maj taxeringsåret skulle skicka ut information, med vidhängande inbetalningskort, som möjliggör för skatt- skyldiga som befrias från deklarationsskyldighet att betala skatten utan att drabbas av kostnads- ränta. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har i sitt remissvar bland annat framfört att det skulle bli svårt att förklara syftet med ett riktat informationsutskick och att det rör sig om små räntebelopp. Skatteverket föreslår i stället att verket ska ansvara för att sprida allmän information till de skattskyldiga om möjligheten att betala in skatten i sådan tid att kostnadsränta kan undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft4"&gt;De flesta fondsparare som inte har några deklarationspliktiga inkomster har relativt små fondinnehav. De flesta kommer genom den föreslagna höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt inte att behöva betala skatt för någon schablonintäkt över huvud taget. Även bland de sparare som har något större innehav blir schablonintäkten oftast så låg att den riskerade räntan på skatten stannar vid några kronor. Att införa ett system med personligt riktade informationsutskick innebär administration och kostnader för Skatteverket. Verket påpekar också att systemet skulle öka arbetsbelastningen under den period då deklarationer skickas ut och arbetsbelastningen redan är hög. Det skulle vara betydligt enklare för Skatteverket att ta fram och sprida allmän information via webbplats och deklarations- broschyrer m.m. Allmän information kommer dock sannolikt inte att nå alla berörda, och den är inte heller lika lätt att använda sig av som en personligt riktad information med vidhängande inbetalningskort där skattebeloppet är förtryckt. Med allmän information ankommer det på den enskilde att själv med hjälp av sin kontrollupp- gift beräkna sin skatt och göra en egen inbetalning till skattekontot. Med hänsyn till de begränsade belopp i kostnadsränta som det i de allra flesta fall kan bli fråga om anser dock regeringen ändå att det bör vara tillräckligt att Skatteverket på lämpligt sätt informerar de skattskyldiga. Om det senare skulle visa sig att denna information är otillräcklig är det möjligt att då införa ett system med personligt riktad information.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft16"&gt;6.14.10 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;De föreslagna ändringarna i inkomstskattelagen avseende slopad beskattning av investeringsfonder och beskattning av schablonintäkt avseende innehav av fondandelar träder i kraft den 1 januari 2012. Detsamma gäller i huvudsak även de övriga ändringar som föreslås i inkomstskattelagen, kupongskattelagen och socialförsäkringsbalken m.fl. lagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I promemorian föreslås att förslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Finansinspektionen anför att införandet av nya system och ändring av fondbestämmelser tar tid och är kostsamma för fondbolagen. Det är därför viktigt att fondbolagen ges rimlig tid för genomförande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft5"&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att frågan om ikraftträdande förefaller vara något orealistisk. Med hänsyn till att berörda företag måste anpassa sig till kommande förändringar känns taxeringen 2012 som en alltför kort framför- hållning med hänsyn till det omfattande arbete med olika systemlösningar som måste vidtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft5"&gt;Sparbankernas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;vill lyfta fram att det är utomordentligt kort om tid för förändringar i fondbolagens datasystem varför förbundet anser att fondbolagen måste ges rimlig tid till ändringar i systemen. &lt;/SPAN&gt;Svenska Bankföreningen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att förslaget lämnar banker och andra berörda institut maximalt en månad för att ändra alla de system och rutiner som berörs av förslaget. Det är uppenbart att detta inte är genomförbart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringen konstaterar att det på grund av tidsbrist inte varit möjligt att införa de föreslagna ändringarna till den 1 januari 2011 som föreslogs i promemorian. Regeringen instämmer i remissinstansernas bedömning att det är viktigt att berörda fond- bolag, banker och andra institut får skälig tid på sig att anpassa sina system efter de nya reglerna. Förslagen föreslås därför träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 92px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:939px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031423x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft16"&gt;6.14.11 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.14.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft4"&gt;Investeringsfonder som är obegränsat skatt- skyldiga i Sverige (”svenska fonder”) kan minimera sin skatt genom att göra utdelningar till andelsägare i samma storleksordning som det skattemässiga resultatet. Underlag från Skatteverket indikerar att så sker i hög utsträck- ning. De senaste åren har svenska värdepappers- fonder sammantaget betalat mindre än 5 miljoner kronor per år i statlig inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Den del av totalavkastningen från fondandelar som delas ut till fysiska respektive juridiska personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige beskattas med en nominell skattesats på 30 respektive 26,3 procent. Eftersom utdelning beskattas löpande sammanfaller den effektiva skattesatsen för utdelning med den nominella skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Återstoden av totalavkastningen utgörs av eventuell värdestegring. Denna beskattas med samma skattesats men först när andelarna avyttras. Skatteuppskovet medför att den effektiva skattesatsen för värdestegring under- stiger den nominella skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Slopad skattskyldighet för svenska fonder bedöms resultera i att utdelningar från dessa i stort sett helt upphör. Detta får till följd att totalavkastningen från svenska fonder i sin helhet kommer att beskattas som värdestegring, dvs. med den lägre effektiva skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Slopad skattskyldighet för svenska fonder medför minskade skatteintäkter till följd av den sänkta effektiva skattesatsen på andelsägarens totalavkastning. Däremot bedöms inte skattein- täkterna från andelar i fonder registrerade utomlands (”utländska fonder”) påverkas, efter- som dessa fonder inte beskattas i Sverige och följaktligen kan antas i hög grad avstå från att göra utdelningar redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;En annan konsekvens av förslaget om slopad skattskyldighet för svenska fonder är att det med hänsyn till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; inte längre kommer att vara möjligt att ta ut kupongskatt på utländska fonder. Även detta medför minskade skatte- intäkter. Med avräkningslagens nuvarande utformning bedöms förslaget dock även innebära att det inte längre kommer vara möjligt att begära avräkning för utländsk skatt som betalats av fonden. Detta medför ökade skatte- intäkter i samma storleksordning som den bort-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;fallna kupongskatten, dvs. dessa två förändringar tar ut varandra vad gäller de offentliga finanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;För att balansera det bortfall av skatteintäkter som följer av sänkt effektiv skattesats på fond- andelar föreslås att fysiska och juridiska personer som är skattskyldiga i Sverige ska ta upp en schablonintäkt baserad på fondandelarnas marknadsvärde till beskattning. Schablon- intäkten ska tas upp oavsett fondens hemvist och beräknas som beskattningsunderlaget multiplicerat med en schablonränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Kostnaden av att slopa skattskyldigheten för fonder kan uttryckas som att den effektiva skattesatsen sänks med ca 2 procentenheter. Med rådande regler bedöms den effektiva skattesatsen uppgå till ca 28,3 procent för fysiska personer och ca 24,8 procent för juridiska personer. Med de föreslagna reglerna bedöms&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;den effektiva skattesatsen uppgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;26,0 procent för fysiska personer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td161"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;ca&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;22,8 procent för juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;De effektiva skattesatserna har beräknats på liknande sätt som i Fondskatteutredningen, dvs. utifrån den schablonmässiga metod som beskrivs i King (1977)&lt;A href="#page_423"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;samt utifrån antaganden om till- gångarnas sammansättning och förväntade avkastning. Antagandena har dock reviderats något, bland annat mot bakgrund av nya prognoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Sänkningen av den effektiva skattesatsen beräknas motsvara en varaktig minskning av skatteintäkterna med 0,54 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Schablonräntan föreslås uppgå till 0,4 procent vilket motsvarar ett årligt skatteuttag på 0,12 procent av tillgångarnas marknadsvärde för fysiska personer och knappt 0,11 procent för juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Underlaget för schablonbeskattning bedöms uppgå till ca 470 miljarder kronor. Fysiska personers innehav bedöms utgöra ca 80 procent av underlaget. Baserna har uppskattats på liknande sätt som i Fondskatteutredningen men utifrån uppdaterad statistik över fysiska och juridiska personers direktägda andelar i investeringsfonder. Bedömningen avseende hur stort beskattningsunderlag som är hänförligt till&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 10px;" class="p1269"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;King, M A (1977), &lt;/SPAN&gt;Public Policy and the Corporation&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Cambridge:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;Wiley.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 13px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;juridiska personers innehav har reviderats ner med hänsyn till att en betydande del inte kan komma i fråga för beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Med dessa antaganden beräknas intäkterna från schablonbeskattningen uppgå till 0,55 miljarder kronor per år, vilket medför att förslaget är i det närmaste offentligfinansiellt neutralt i termer av den varaktiga effekten, 10 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Förslagen i denna proposition medför att beskattning av utdelning, där preliminärskatte- avdrag görs, ersätts med beskattning av schablonintäkt och ökade kapitalvinster som tas upp först i deklarationen. Detta innebär en för- skjutning i skatteinbetalningarna. Förskjut- ningen påverkar inte den periodiserade redo- visningen i tabell 6.12 nedan men innebär ett ökat lånebehov och en räntekostnad för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Därutöver måste hänsyn tas till Skatteverkets kostnader för att hantera den nya schablon- intäkten. Skatteverket har uppskattat den årliga kostnaden för att hantera schablonintäkten till ca 2 miljoner kronor. Dessutom uppskattar Skatteverket att engångskostnaden för att bygga upp ett nytt &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och för informations- insatser m.m. uppgår till 7 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Utöver detta tillkommer även en kostnad för att höja gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt från dagens 100 kronor till 200 kronor med ca 35 miljoner kronor per år. Åtgärden motiveras av att schablonintäkten annars skulle medföra att ett stort antal fondsparare, främst barn, blir skyldiga att betala in skatt avseende schablonintäkt enbart på grund av små fondinnehav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Pensionsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;har dessutom påtalat att förslaget att schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkning av bidragsgrundande inkomst avseende vissa bidrag kan leda till ökade kostnader för dessa bidrag. Därutöver kan konstateras att det faktum att investeringsfonder kan antas sluta lämna utdelning i sig medför ökade kostnader för dessa bidrag eftersom de intäkter i form av utdelning som de bidragssökande ska ta upp försvinner. Den effekten avtar dock i takt med att utebliven utdelning ersätts med högre kapitalvinster. Uppskattad kostnad för ökade bidrag m.m. uppgår för år 2012 till ca 22 miljoner kronor, för att därefter sjunka successivt till en varaktig kostnad om ca 6 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Den ovan angivna kostnaden av att den effektiva skattesatsen sänks, 0,54 miljarder kronor per år, avser den varaktiga effekten, dvs. beräkningen avser inte något specifikt budgetår. På kort sikt ändras dock skatteintäkternas tidsprofil när utdelningar ersätts av ökad värdestegring, vilket inledningsvis leder till ett betydligt större bortfall av skatteintäkter på årsbasis. Skatteintäkterna minskar till en början i en utsträckning som inte motsvaras av summan av ökad värdestegring och intäkterna från schablonbeskattningen. Denna förskjutning av beskattningstillfället framåt i tiden är som mest markant under det första året, eftersom utdelningarna antas i stort sett helt upphöra vid ikraftträdandet medan endast en mindre del av värdestegringen hänförlig till ett visst år antas tas upp till beskattning samma år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Skatteintäkterna från den konventionella beskattningen kommer därför att vara mindre under de inledande åren. På lite längre sikt är dock skatteintäkterna, uttryckt i fasta priser och volymer, i det närmaste oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Tidsförskjutningen leder inte till minskade skatteintäkter i egentlig mening, men till att nuvärdet av skatteintäkterna minskar eftersom de betalas in senare, i samband med avyttringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Schablonintäkten är kalibrerad för att upprätthålla nuvärdet av skatteintäkterna. Den får till följd att förslaget är i stort sett offentlig- finansiellt neutralt på lång sikt. Dock kvarstår det faktum att skatteintäkterna på årsbasis inledningsvis minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Att i stället kalibrera schablonintäkten för att uppväga bortfallet av skatteintäkter under de första åren efter ikraftträdandet har inte bedömts vara en lämplig lösning, eftersom detta skulle innebära en kraftig höjning av den effektiva skattesatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;I den fortsatta beredningen av ärendet har uppmärksammats att utdelning som lämnas av investeringsfonder i regel periodiseras till olika år för fonden respektive andelsägarna, där fonden redovisar utdelningen året innan det år då andelsägaren erhåller och beskattas för utdelningen. När fondbeskattningen nu läggs om innebär det att fonderna, i enlighet med nuvarande fondbestämmelser, betalar ut en sista utdelning som avser 2011 års resultat till andelsägarna under 2012. Skattebortfallet på grund av att fonderna upphör med att lämna utdelning periodiseras därför till 2013 i stället för som tidigare 2012, vilket resulterar i en temporär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:739px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:179px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031425x1.jpg/" style="width:293px;height:179px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p261 ft4"&gt;inkomstförstärkning för 2012. Det kan dock inte uteslutas att fonderna ändrar sitt utdelnings- beteende, men det torde i så fall endast leda till en viss tidigareläggning av statens skatteintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft4"&gt;Omläggningen av beskattningen av investeringsfonder och deras andelsägare till- sammans med det faktum att utdelning periodiseras till olika år för fonden respektive delägarna resulterar i att utdelning övergångsvis kommer att betalas ut samma år som schablonbeskattningen av andelsägarna föreslås införas (dvs. 2012). De investeringsfonder som betalar ut utdelning till andelsägarna 2012 får tillgodoräkna sig avdrag för utdelningsbeloppet i deklarationen 2012 (som avser inkomståret 2011) och kommer på så sätt att minska sitt skattemässiga resultat vid 2012 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft4"&gt;Nuvarande skatteregler för investeringsfonder har alltså inneburit att fonderna har haft möjlighet att göra avdrag för utdelning som beslutats avseende ett visst beskattningsår trots att utdelningen betalats ut och beskattats hos andelsägarna först nästkommande år. Detta har inneburit en konstant senareläggning av skatteuttaget sedan reglerna infördes vilket bland annat medfört att ingen skatt har betalats det år reglerna införts av investeringsfonder som beslutat om utdelning av årets resultat eller av andelsägarna avseende utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Fondandelsägarna kommer under 2012 dels att kunna beskattas för utdelning som avspeglar den avkastning som ackumulerats av fonderna under 2011 men delats ut först 2012, dels att påföras en schablonintäkt som avser avkastning som förväntas ackumuleras av fonderna under 2012. De olika skatteuttagen, som avser inkomster från olika år, är alltså en följd av att beskattningen av investeringsfonder och dess andelsägare läggs om.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 67px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft102"&gt;Tabell 6.12 Offentligfinansiella effekter av ändrad fondbeskattning till följd av &lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 291px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td266"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td305"&gt;&lt;P class="p83 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td266"&gt;&lt;P class="p19 ft245"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td107"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td184"&gt;&lt;P class="p54 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr43 td150"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft151"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr56 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr56 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Investeringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,73&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,26&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;varav slopad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;skattskyldighet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;investeringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,70&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td176"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,80&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,54&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft74"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;varav schablonintäkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td266"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;för andelsägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td111"&gt;&lt;P class="p27 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td176"&gt;&lt;P class="p54 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td153"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft52"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft52"&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2012. Därmed sammanfaller det i tiden med det förslag avseende en ny form av schablon- beskattat sparande, investeringssparkonto, som redovisats i avsnitt 6.13. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Fondbolagens förening &lt;/SPAN&gt;har påtalat att en överflyttning kommer att ske från direktsparande i fonder till sparande inom ramen för investeringssparkontot vilket leder till minskade schablonintäkter. Det stämmer att en relativt stor andel av hushållens sparande i investeringsfonder på sikt förutses äga rum inom ramen för investeringssparkontot. Fondandelar som sparas på investeringssparkonto ska inte belastas med den schablonintäkt som föreslås i denna proposition. Skatteintäkterna från denna schablonintäkt kan således antas minska i takt med att fondandelar i högre utsträckning sparas på investeringssparkonto. Schablonintäkten och övrig beskattning av dessa fondandelar ersätts dock med den schablonbeskattning som föreslås för sparande inom sådana konton. De offentlig- finansiella effekterna av att tillgångar flyttar från konventionell beskattning till beskattning inom investeringssparkonto redovisas i avsnitt 6.13 där förslag om investeringssparkonto presenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft65"&gt;Investeringssparkontot förväntas ge upphov till en liknande tidsförskjutning av skatteintäkter men i omvänd riktning till den som följer av slopad skattskyldighet för fonder, då lanseringen av en ny och attraktiv sparform förväntas resultera i att många sparare säljer eller för över befintliga innehav med åtföljande beskattning av eventuella latenta vinster. Även dessa effekter av förslagen om investeringssparkonto kommer att redovisas i avsnitt 6.13.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 87px;padding-right: 140px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft271"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.14.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 17px;"&gt;Effekter för Skatteverket, domstolar, företag och enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft69"&gt;Skatteverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;Förslagen i denna proposition innebär bland annat att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Detta medför sannolikt att utdelning från fonderna till deras andelsägare kommer att minska och som en följd av minskad utdelning kommer antalet kontrolluppgifter att minska. Förslagen innebär vidare att fondbolag och förvaringsinstitut inte ska vara skyldiga att lämna särskild självdeklaration avseende de fonder de förvaltar. Samtidigt föreslås en ny schablonintäkt införas och med denna en ny kontrolluppgifts-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;skyldighet för bland annat fondbolag och för- valtningsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Därutöver föreslås att schablonintäkten avseende innehav av andelar i en investerings- fond i vissa fall ska undantas från deklarations- skyldighet. Med detta förslag behöver i stort sett ingen, som inte är skyldig att deklarera på grund av andra intäkter, deklarera för schablonintäkt. För att slippa betala kostnadsränta måste den som enligt förslagen kommer att bli skattskyldig för schablonintäkt betala in skattebeloppet senast den 3 maj taxeringsåret. Det föreslås i denna proposition att det ska ankomma på Skatteverket att på lämpligt sätt informera de skattskyldiga om möjligheten att betala in skattebeloppet i sådan tid att de slipper betala kostnadsränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft4"&gt;Det kan konstateras att den slopade deklarationsskyldigheten liksom minskningen av antalet kontrolluppgifter avseende utdelning från fonderna bör innebära minskat arbete och därmed minskade kostnader för verket. Sam- tidigt kan konstateras att förslagen också medför kostnader som betingas av de nya kontrolluppgifterna avseende schablonintäkt. Eftersom i stort sett ingen, som inte är deklarationsskyldig för andra intäkter, behöver deklarera för schablonintäkt bör det inte uppstå några kostnader hos Skatteverket för deklarationshantering. Den ökade arbetsbördan och hithörande kostnader för Skatteverket bedöms överstiga besparingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Skatteverket har uppskattat att det behövs 7 miljoner kronor som en engångskostnad för att bygga upp ett nytt &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; och för informationsinsatser, handläggning och övrig hantering av den föreslagna schablonintäkten. Skatteverket bedömer vidare att den årliga kostnaden för att hantera schablonintäkten kommer att uppgå till 2 miljoner kronor. Angående information till allmänheten om risken för kostnadsränta uppger Skatteverket att inga extra kostnader bedöms tillkomma om verket självt får bestämma formen för informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1268 ft4"&gt;Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2, utgiftsområde 3, avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;De allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslagen innebär bland annat att investerings- fonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomster av tillgångar som ingår i fonden och att utländska investeringsfonder undantas från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;skyldigheten att betala kupongskatt. För domstolarna medför detta att mål rörande sådan skattskyldighet och till denna anknytande frågor i princip kommer att upphöra. Vidare är be- stämmelserna om schablonintäkt med anledning av innehav av fondandelar utformade på ett sådant sätt att de kan antas leda till få över- klaganden. Sammantaget bedöms förslagen inte medföra några merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;anger i sitt remissvar att det för närvarande inte finns anledning att ifrågasätta bedömningen att förslagen inte kommer att medföra några merkostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Effekter för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Enligt uppgift från Finansinspektionens företagsregister finns det i dag 79 fondbolag, dvs. svenska aktiebolag, som har inspektionens tillstånd att driva fondverksamhet i Sverige. Vidare finns det registrerat 521 värdepappers- fonder samt 395 specialfonder. När det gäller utländska företags verksamhet i Sverige finns, enligt samma företagsregister, 45 utländska förvaltningsbolag samt 4 855 utländska fond- företag (inklusive delfonder). Samtliga dessa förvaltningsbolag och fondföretag hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbets- området, EES. Härutöver finns 36 utländska fondföretag som antingen inte hör hemma inom EES eller, om de hör hemma inom EES, inte omfattas av det nya &lt;NOBR&gt;UCITS-direktivet&lt;/NOBR&gt; (UCITS IV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;När det gäller de olika förslagens påverkan på den administrativa bördan för investerings- fonderna finns det anledning att anta att vissa lättnader kan förväntas samtidigt som bördorna ökar i andra hänseenden. Utfallet för enskilda fonder och fondbolag är det naturligtvis mycket svårt att uttala sig om. Vissa generella observationer för investeringsfondskollektivet är dock möjliga att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Till de omständigheter som kan innebära lättnader hör i första hand den slopade deklara- tionsskyldigheten för fondbolag och förvarings- institut avseende de fonder de förvaltar. Den avskaffade beskattningen torde också i praktiken innebära att fonderna inte i samma omfattning som hittills kommer att ge utdelning. Detta kommer att innebära en lindring i arbetet i sig. Härtill kommer att arbete med kontrolluppgifter avseende utdelning kommer att minska i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Förslaget att fondbolagen och vissa övriga förvaltare m.fl. av fonder ska räkna ut och lämna kontrolluppgifter om vilka intäkter andelsägare och förutvarande andelsägare ska ta upp innebär rimligen en ökad arbetsbörda. Om netto- resultatet totalt sett innebär en ökning eller en minskning är inte alldeles enkelt att avgöra men eventuella förändringar åt ena eller andra hållet bedöms vara försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;När det gäller fondandelsägare som är fysiska personer bedöms att fondernas kontrollupp- giftsskyldighet knappast kommer att innebära någon ökad börda för dessa andelsägare. När det däremot gäller sådana fonder som inte lämnar kontrolluppgifter måste den enskilde andels- ägaren själv hålla reda på värdet på fondandelar vid kalenderårets ingång. Detta i förening med själva deklarationsarbetet innebär sammantaget en viss ökad administrativ börda. Omfattningen av denna ökning är knappast större än vad som rimligen kan krävas av den enskilde fondspararen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Också fondandelsägare som är juridiska personer måste hålla reda på värdet på fond- andelar vid årets ingång men den ökade administrativa börda som detta innebär bedöms inte vara större än vad som rimligen kan krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Fysiska personer och dödsbon som ska ta upp en schablonintäkt avseende fondinnehav till beskattning undantas i normalfallet från deklarationsskyldighet om andra deklarations- pliktiga intäkter saknas. Det innebär att de skatt- skyldiga, främst barn, som endast har intäkter i form av schablonintäkt och andra deklarations- fria intäkter slipper lämna allmän själv- deklaration. Genom den föreslagna höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomst- skatt slipper många av dessa fondsparare betala skatt eftersom schablonintäkten kommer att understiga gränsbeloppet. För dem med större fondinnehav där schablonintäkten överstiger gränsbeloppet innebär dock förändringarna att dessa blir skattskyldiga trots att ingen deklarationsskyldighet föreligger. Eftersom inget skatteavdrag görs måste den skattskyldige själv betala in skatten. För att slippa betala kostnadsränta måste skattebeloppet betalas in på skattekontot senast den 3 maj taxeringsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Förslagen innebär, slutligen, att det ur ett svenskt investerarperspektiv inte är någon skattemässig skillnad mellan att investera i en svensk eller i en utländsk fond. Härigenom kommer förutsättningarna för goda konkurrens-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;förhållanden på den svenska fondmarknaden att förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 133px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;Förenklingar och förbättringar i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; och i reglerna för enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;6.15.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft4"&gt;För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland annat förslag om förändringar i 3:12- reglerna och höjd räntefördelningsränta. Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Förslagen har remissbehandlats. En för- teckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remissammanställning finns till- gänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft86"&gt;I detta avsnitt behandlas dessa delar av promemorians förslag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 5&lt;/SPAN&gt;. I förhållande till lagråds- remissens lagförslag har det i propositionen gjorts en justering av nivån i takregeln (6.15.2.2) samt några mindre ändringar i 57 kap. 11 a och 12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Förslaget om höjd räntefördelningsränta (avsnitt 6.15.3) är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft16"&gt;6.15.2 Förändringar i &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft4"&gt;I 57 kap. IL finns särskilda regler som gäller vid beskattningen av aktiva delägare i fåmansföretag, de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Reglerna syftar till att in- komster i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;gressivt som arbetsinkomster och inte propor- tionellt som kapitalinkomster. För att en ägare ska beröras av de särskilda reglerna ska hon eller han ha varit verksam (aktiv) i fåmansföretaget i betydande omfattning under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattnings- åren. Andelarna anses då kvalificerade enligt 57 kap. 4 § första stycket IL. Reglerna innebär bland annat att beskattningen av utdelningar som tillfaller aktiva ägare upp till ett schablon- mässigt beräknat gränsbelopp beskattas propor- tionellt i inkomstslaget kapital med 20 procent. Av 57 kap. 20 § IL framgår att detta uppnås ge- nom att utdelning upp till gränsbeloppet tas upp med två tredjedelar i inkomstslaget kapital (2/3 av 30 procent = 20 procent). Utdelning över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av 57 kap. 10 § IL framgår att gränsbeloppet består av årets gränsbelopp samt sparat utdel- ningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter. I 57 kap. 11 § för- sta stycket IL sägs att årets gränsbelopp antingen är ett belopp som motsvarar två och ett halvt in- komstbasbelopp fördelat med lika belopp på an- delarna i företaget (den s.k. förenklingsregeln) eller summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter och ett lönebaserat utrymme (den s.k. huvudregeln). Underlaget för årets gränsbelopp är enligt 57 kap. 12 § IL det om- kostnadsbelopp som skulle ha använts om ande- len avyttrats vid årets ingång. Det finns särskilda regler för beräkning av omkostnadsbelopp för andelar som förvärvats före år 1990 och 1992. Om utdelningen understiger gränsbeloppet ut- gör skillnaden sparat utdelningsutrymme som enligt 57 kap. 13 § IL förs vidare till nästa år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Det lönebaserade utrymmet är enligt 57 kap. 16 § IL 25 procent av löneunderlaget och ytterli- gare 25 procent av det löneunderlag som över- stiger 60 inkomstbasbelopp. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Löneunderlaget beräknas enligt 57 kap. 17 § IL på grundval av sådan kontant ersättning som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till ar- betstagarna i företaget och dess dotterföretag. Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotter- företag som inte är helägt, ska så stor del av er- sättningen räknas med som motsvarar moderfö- retagets andel i dotterföretaget. Om ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;För att få beräkna ett lönebaserat utrymme måste andelsägaren eller någon närstående ta ut lön av viss storlek, vilket framgår av 57 kap. 19 § IL. Detta s.k. löneuttagskrav innebär att ägaren eller någon närstående under året före beskatt- ningsåret måste ha gjort ett eget löneuttag som inte understiger sex inkomstbasbelopp plus fem procent av den sammanlagda kontanta ersätt- ningen till anställda i företaget och i dess dot- terföretag, dock högst tio inkomstbasbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;I 57 kap. 11 § tredje stycket första meningen IL anges att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;För kapitalvinster gäller enligt 57 kap. 21 § IL på liknande sätt som för utdelningar att kapital- vinst på en kvalificerad andel till den del den överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomst- slaget tjänst och att kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet tas upp till två tredjedelar i in- komstslaget kapital, vilket medför en &lt;NOBR&gt;20-pro-&lt;/NOBR&gt; centig beskattning. I 57 kap. 22 § IL finns dock en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. &lt;NOBR&gt;100-basbelopps-&lt;/NOBR&gt; regel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- föra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskatt- ningsåren från ett företag sammanlagt i inkomst- slaget tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp (5 210 000 kronor vid kapitalvinst 2011). Kapitalvinst härutöver be- skattas utan kvotering till 30 procent i inkomst- slaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Behovet av översyn m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;I promemorian lämnas fem förslag om ändringar i &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Några remissinstanser har lämnat synpunkter på reglerna som inte direkt berör de förslag som presenteras i promemorian.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Tillväxtverket &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Central- organisation &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att en grundlig översyn och utvärdering av reglerna är motiverad. &lt;/SPAN&gt;Far &lt;SPAN class="ft71"&gt;föror- dar en lagteknisk översyn. &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft71"&gt;a&lt;/SPAN&gt;dvokatsamfund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att reglerna är så komplicerade att det bör övervägas att avskaffa dem. Även &lt;/SPAN&gt;Skattebetalarnas förening &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att reglerna bör avskaffas. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;SPAN class="ft71"&gt;, i vars yttrande &lt;/SPAN&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;SPAN class="ft71"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:427px;left:0px;z-index:-1;width:506px;height:496px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031429x1.jpg/" style="width:506px;height:496px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;SPAN class="ft4"&gt;instämmer, anser att det är en brist att löneunderlag i indirekt ägda bolag inte kan/får beaktas om det inte är fråga om ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;moder-/dotterbolagsförhållande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; Skattedelegationen anser att det finns starka skäl för att sänka kravet på innehavets storlek betydligt. Liknande synpunkter har framförts i en skrivelse som inkommit till Finans- departementet (Fi2011/1340). Skattedelegatio- nen anser också att nuvarande karenstid på fem år i 57 kap. 4 § IL kan kortas utan att möjlighe- terna att få arbetsinkomster beskattade som ka- pitalinkomster blir alltför stora. Vidare har det i en skrivelse (Fi2009/3170) kommit in ett förslag om ändring i den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § IL. Regeringen bedömer att det för närvarande inte är aktuellt med någon översyn eller några ändringar utöver de som nu föreslås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft136"&gt;6.15.2.1 Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln höjs från två och ett halvt till två och tre fjärdedels inkomstbasbe- lopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft281"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är positiva eller lämnar det utan erinran, däribland &lt;SPAN class="ft273"&gt;Förvaltnings- rätten i Linköping&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges &lt;/SPAN&gt;a&lt;SPAN class="ft273"&gt;dvokat- samfund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Svensk Handel&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;FöretagarFörbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges redovisningskonsulters förbund &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft273"&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;/SPAN&gt;, i vars yttrande &lt;SPAN class="ft273"&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;/SPAN&gt;instämmer. Företagarna och FöretagarFörbundet anser dock att nivån bör vara högre än i förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft69"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att det är mer motiverat att sänka beskattningen av arbetsinkomster än att lindra beskattningen av aktieutdelningar. LRF anser dock att om reg- lerna ska förbättras är detta en mycket lämplig åtgärd. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;avstyrker förslaget. För det fall avsikten ändå är att höja schablonbeloppet bör ett lägre belopp övervägas för företag som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;inte har annan anställd person än delägare i fö- retaget eller någon närstående till delägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft69"&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) &lt;SPAN class="ft65"&gt;avvisar de föreslagna skattelindringarna för aktiva ägare i fåmansbolag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Förenklings- regeln innebär att delägarna i ett fåmansföretag tillsammans kan ta ut två och ett halvt inkomst- basbelopp i utdelning som beskattas som in- komst av kapital med 20 procents beskattning. Regeln infördes den 1 januari 2006 i förenk- lingssyfte eftersom reglerna om utdelning och kapitalvinst för ägare av fåmansföretag är kom- plicerade (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116, SFS 2005:1136). De bedömdes vara särskilt administ- rativt betungande för de företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda. Detta gäller för många nystartade företag. Ytterligare ett skäl för denna regel är att löneunderlagsregeln har ett begränsat värde för t.ex. ägare av nystartade fö- retag på grund av att kravet på eget löneuttag inte alltid kan uppfyllas i ett start- eller expan- sionsskede. Förenklingsregeln innebar ur- sprungligen att ett schablonbelopp på ett och ett halvt inkomstbasbelopp alltid skulle kunna tas ut som kapitalbeskattad inkomst med en skattesats på 20 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft65"&gt;När förenklingsregeln infördes bedömdes att uppemot 60 procent av samtliga ägare till kvalifi- cerade andelar skulle välja att tillämpa denna re- gel. Schablonbeloppet har höjts vid två tillfällen, först till två inkomstbasbelopp från ingången av 2007 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9, SFS 2006:1344) och härefter till två och ett halvt inkomstbasbelopp från ingången av 2009 (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). I dag an- vänds förenklingsregeln i ungefär tre fjärdedelar av de drygt 300 000 &lt;NOBR&gt;K10-blanketter&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;som lämnas in varje år vid deklarationstillfället. Det finns nu anledning att ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Förslaget i promemorian innebär att schablonbeloppet höjs till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp från och med den 1 januari 2012. Detta väntas&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;padding-top: 4px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;" class="ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;Blankett som lämnas av delägare m.fl. i fåmansföretag till Skatteverket med uppgifter som behövs för tillämpning av bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:235px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031430x1.jpg/" style="width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;medföra att förenklingsregeln kommer att användas i ytterligare 2 500 fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget och påpekar särskilt att efter förenklingsregelns införande har kravet på aktiekapital i aktiebolag sänkts från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Dessutom har revisionsplikten för mindre företag avskaffats. Enligt Skatteverkets uppfattning får därför kostnaderna för att bilda ett aktiebolag numera anses låga. En alltför generös förenklingsregel får anses medföra ett betydande incitament till att kanalisera förvärvsinkomster genom ett eget aktiebolag för att kunna ta ut en del av inkomsten med beskattning i inkomstslaget kapital med en skattesats på 20 procent. Enligt Skatteverkets uppfattning bör inte skattesyste- met styra den enskildes handlande utan vara neutralt. För det fall avsikten ändå är att höja schablonbeloppet bör ett lägre belopp övervägas för företag som inte har annan anställd person än delägare i företaget eller någon närstående till delägare. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;LO &lt;/SPAN&gt;avvisar de föreslagna skattelindringarna för aktiva ägare i fåmansbolag. LO är emot denna förändring både av fördelningsskäl och för att det innebär ett yt- terligare avsteg från neutral beskattning, dvs. olika beskattning av en högavlönad när han/hon är anställd jämfört med att arbeta i eget bolag. Dessa företag beskattas enligt LO redan i dags- läget betydligt mindre än företag med spritt ägande. I en till Finansdepartementet inkommen skrivelse (Fi2011/1340) föreslås att schablon- beloppet, vid mindre aktiekapital än 100 000 kronor, begränsas till den andel av 100 000 kronor som det verkliga aktiekapitalet uppgår till. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;FöretagarFörbundet &lt;/SPAN&gt;anser att nivån bör vara högre än i förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringen anser att förenklingsregeln fyller en viktig funktion för företag med litet kapital och få anställda. Vidare är det viktigt att stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Dessa argument har sådan tyngd att det finns skäl att höja schablonbeloppet även om neutralitetsskäl i viss mån kan tala mot en höjning. Den i prome- morian föreslagna höjningen bedöms som väl avvägd, varför regeringen föreslår att schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs i enlighet med förslaget till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp. Regeringen finner i nuläget inte skäl att begränsa schablonbeloppet för fö- retag som inte har annan anställd person än del- ägare i företaget eller någon närstående till del-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;ägare. Inte heller finns det i nuläget skäl för att begränsa schablonbeloppet när aktiekapitalet understiger 100 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft86"&gt;Förslaget föranleder en ändring i 57 kap. 11 § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft136"&gt;6.15.2.2 En takregel för utdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;En takregel införs för be- skattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- föra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 90 inkomst- basbelopp. Ett tillägg görs också i takregeln för beskattning av kapitalvinster i inkomstslaget tjänst som klargör hur begreppet närstående ska tillämpas vid fördelningen av tjänstebeskattat belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens förutom att takbeloppet föreslogs uppgå till 100 inkomstbasbelopp och att det i regeringens förslag även förtydligas hur begreppet närstående ska tillämpas vid fördel- ningen av tjänstebeskattat belopp. Regeringens förslag innebär också att motsvarande förtydligande även görs i takregeln för kapitalvinster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är positiva eller lämnar det utan erinran, däribland &lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatteverket&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft193"&gt;Förvaltningsrätten i Linköping&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft71"&gt;a&lt;/SPAN&gt;dvokatsamfund&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tillväxtverket&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Företagar- Förbundet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svensk Handel&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Näringslivets regelnämnd &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund&lt;SPAN class="ft71"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att förslaget är ett steg i rätt riktning men anser att även löneuttag under viss tid före utdelningen/aktieöverlåtelsen bör minska takbeloppen i takreglerna för utdelning och kapitalvinst. &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;SPAN class="ft71"&gt;, i vars yttrande &lt;/SPAN&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;SPAN class="ft71"&gt;instämmer, välkomnar förslaget men anser att det också bör övervägas att vid takbeloppsberäkningen beakta vad som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;tagits upp i tjänst de föregående fem be- skattningsåren. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;framför liknande synpunkter. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Företagarförbundet &lt;/SPAN&gt;anför att försla- get är ett steg i rätt riktning men att beloppet i takregeln bör justeras ned. Även Näringslivets Skattedelegation och Far anser att det finns starka skäl att ha ett lägre takbelopp för utdel- ning än för kapitalvinst. Juridiska fakultets- nämnden vid Stockholms universitet anför att gränsen exempelvis kan sättas till 20 inkomst- basbelopp per år eller utformas på samma sätt som i den existerande basbeloppsregeln för ka- pitalvinster. En ytterligare förändring som kan övervägas är enligt fakultetsnämnden att också ägarens löneuttag under beskattningsåret över gränsen för statlig inkomstskatt inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;anför att det vore önskvärt om regeringen kunde motivera förslaget ytterligare, genom att exempelvis redogöra för hur stort in- komstbortfallet till följd av nuvarande skattepla- nering är. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslår att även takregeln för kapitalvinster ska begränsas till beskattnings- året för att undvika inkonsekvenser i regelsyste- met och att begreppet närstående bör definieras som personer som ingår i samma närstående- krets, med hänvisning till 56 kap. 5 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Gällande takregel i 57 kap. 22 § IL omfattar bara kapitalvinster och innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstå- ende under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp (5 210 000 kronor vid avyttring år 2011).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Reglerna leder i vissa fall till att utdelningar beskattas hårdare än kapitalvinster. Detta kan skapa incitament för ägare av kvalificerade ande- lar att helt eller delvis avyttra bolaget i stället för att tillgodogöra sig avkastningen i bolaget ge- nom utdelningar. I samhällsekonomiskt hänse- ende kan detta leda till snedvridningar bland an- nat genom i övrigt opåkallade avyttringar och genom s.k. inlåsningseffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;I en rapport från expertgruppen Edin, Hansson, Lodin (Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005, s. 65 f.) prövades möjligheten att utvidga takre-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;geln för kapitalvinster. I expertgruppens uppdrag ingick särskilt att pröva möjligheterna att utvidga denna regel till att avse även andra tjänstebe- skattade inkomster från ett bolag där det finns ägare med kvalificerade andelar. Expertgruppen anförde att ett möjligt reformalternativ skulle kunna vara att utvidga &lt;NOBR&gt;100-basbeloppsregeln&lt;/NOBR&gt; – eventuellt med en justering av nivån – till att in- kludera även överutdelning, dvs. utdelning som beskattas i inkomstslaget tjänst. I denna ram borde i princip också inkluderas ägarens löneut- tag utöver gränsen för statlig inkomstskatt. En regel av detta slag skulle emellertid enligt expert- gruppen innebära att &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; skulle bli än mer komplexa än i dag. Det skulle exempelvis bli nödvändigt att löpande registrera överutdel- ningar och löneuttag. I princip skulle en sådan registrering behöva ske från det år andelar för- värvas till dess att de avyttras. Dessutom skulle progressiviteten i arbetsinkomstbeskattningen för ägare med hög intjäningsförmåga sättas ur spel. Vid en sammantagen bedömning avstod expertgruppen från att lämna förslag om en re- formerad &lt;NOBR&gt;100-basbeloppsregel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Frågan om en sådan regel togs även upp i för- arbetena till den befintliga takregeln (prop. 2005/06:40, s. 61) men avvisades av den dåva- rande regeringen på grund av dess komplexitet och att progressiviteten i arbetsinkomstbeskatt- ningen för ägare med hög intjäningsförmåga skulle sättas ur spel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ägare av företag med många anställda kan utnyttja löneunderlagsregeln för att uppnå låg beskattning. Framgångsrika innovatörer med få anställda gynnas inte av denna regel på samma sätt. På grund av den befintliga takregeln för kapitalvinst kan dock dessa undgå att bli tjänste- beskattade genom att genomföra s.k. interna aktieöverlåtelser. Dagens regelverk skapar således incitament för ägare till kvalificerade andelar att avyttra företaget (internt) i stället för att tillgodogöra sig avkastningen genom utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft4"&gt;I promemorian görs bedömningen att en tak- regel för beskattning av utdelning i inkomstsla- get tjänst till viss del skulle komma till rätta med detta problem. En sådan regel bedöms även göra det mer attraktivt att förlägga högavkastande in- novativ verksamhet i Sverige. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;I promemorian föreslås att det införs en tak- regel som innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle med- föra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 100 inkomst- basbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;LRF &lt;/SPAN&gt;anser att även löneuttag under viss tid före utdelningen/avyttringen bör minska takbe- loppen i takreglerna för utdelning och kapital- vinst. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;/SPAN&gt;anser att det bör övervägas att vid takbeloppsberäkningen beakta vad som tagits upp i tjänst de föregående fem beskattningsåren. Liknande synpunkter förs fram i en till Finansdepartementet inkommen skrivelse (Fi2011/1340). Som framgått ovan prö- vade expertgruppen förslag i denna riktning men fann att det ledde till ett alltför komplicerat sy- stem. Regeringen gör samma bedömning. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;bör reglerna för takbeloppet i stället utfor- mas så att den skattskyldige och närstående un- der en femårsperiod inte beskattas i inkomstsla- get tjänst med högre belopp än 100 inkomst- basbelopp avseende både erhållen utdelning och kapitalvinster. Även den av Far föreslagna modellen skulle dock leda till alltför komplicerade regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Ett enklare alternativ, som föreslås i prome- morian, är att införa en takregel för utdelning som bara reglerar till vilken del utdelning som lämnas under ett beskattningsår ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Regeln gäller således bara för utdelning under beskattningsåret och behö- ver därför inte bli lika komplicerad. Problemati- ken med att löpande registrera överutdelningar och löneuttag kommer inte att uppstå. Reger- ingen anser att det alternativ som föreslås i pro- memorian bör genomföras och anser således att de mer komplicerade regler som förespråkas av bland annat Far inte bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft71"&gt;I promemorian föreslås vidare att nivån på en takregel för utdelning bör vara densamma som för kapitalvinster, dvs. 100 inkomstbasbelopp. Näringslivets Skattedelegation, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Företagarförbun- det &lt;/SPAN&gt;och Far anser att det finns starka skäl för att ha ett lägre takbelopp för utdelning än för kapi- talvinst. Liknande synpunkter framförs från &lt;SPAN class="ft193"&gt;Ju- ridiska fakultetsnämnden vid Stockholms univer- sitet &lt;/SPAN&gt;som också anför att ägarens löneuttag under beskattningsåret över gränsen för statlig in- komstskatt kan inkluderas. I och med att endast förhållandena under ett beskattningsår beaktas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;menar nämnden att inga särskilda komplikatio- ner synes uppkomma med denna utvidgning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft4"&gt;Regeringen anser att det är viktigt att undvika att det skapas nya incitament att kringgå reg- lerna. Reglerna för utdelning bör därför i princip inte vara förmånligare än de som gäller för kapitalvinst. Detta talar för att nivån på takregeln inte bör sättas lägre än 100 inkomstbasbelopp. Å andra sidan beaktas avyttringar under en sexårsperiod vid kapitalvinster. Det kan därför vara motiverat att bestämma nivån i takregeln för utdelningar något lägre än till 100 inkomstbas- belopp. Regeringen anser därför att nivån i stället bör sättas till 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen till 30 procent i inkomstslaget kapital. Den av Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet förordade ändringen att även löneut- tag över gränsen för statlig inkomstskatt ska be- aktas skulle medföra att ett liknande tillägg även måste övervägas beträffande takregeln för kapitalvinster. Ett sådant tillägg skulle dock komplicera denna regel där hänsyn även tas till tidigare beskattningsår. Regeringen bedömer att det därför inte är lämpligt att beakta löneuttag vid beräknandet av takbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I praktiken torde det vara få delägare som un- der ett år redovisar utdelning som överstiger 90 inkomstbasbelopp eftersom det redan i dag finns vissa möjligheter att genom interna aktieöverlåtelser undvika tjänstebeskattning. Den omständigheten att delägare inte behöver göra komplicerade överlåtelser för att kunna utnyttja den befintliga takregeln utgör dock en sådan systemmässig förenkling som väl motiverar införandet av en takregel även för utdelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft5"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;SPAN class="ft4"&gt;påpekar att det inte framgår av lagförslaget hur den tjänstebeskattade delen av utdelningen ska fördelas mellan flera personer inom en närståendekrets som har fått utdelning. Regeringen delar kammarrättens be- dömning att beloppet rimligen bör proportione- ras mellan dem (jfr prop. 1990/91:54, s. 310 f. angående takregeln för kapitalvinster).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anför att den föreslagna bestäm- melsen och motsvarande bestämmelse för kapi- talvinster är utformad på sätt att det uppkommer svårigheter att fördela tjänstebeskattat belopp i de fall två delägare inte är ömsesidigt närstående enligt bestämmelsen i 2 kap. 22 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p532 ft4"&gt;Följande exempel belyser problematiken. Fyra bröder är delägare i ett fåmansföretag. Dessutom är den ena broderns båda barn, E och F, delägare i företaget. Samtliga andelar är kvalificerade. Delägarna avyttrar vid samma tidpunkt samtliga andelar i företaget. Deras kapitalvinster är lika stora och överstiger totalt ett belopp motsva- rande 100 inkomstbasbelopp. Bröderna är ömse- sidigt närstående till varandra. E och F är även närstående till var och en av bröderna. Däremot är inte farbröderna närstående till E och F enligt 2 kap. 22 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Skatteverket anför att nuvarande bestämmel- ser i princip innebär att var och en av bröderna ska ta upp ett belopp motsvarande 1/6 av 100 in- komstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Vid be- räkningen av barnen E och F:s andelar ska dock hänsyn tas till att fadern redan har redovisat 1/6 (2/12) av 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst. Resterande del (10/12) ska således förde- las mellan barnen E och F som vardera därmed ska ta upp ett belopp motsvarande 5/12 av 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst eftersom bestämmelsen utgår från den skattskyldige. Härefter måste dock justering ske av vad fadern och hans bröder ska ta upp i inkomstslaget tjänst eftersom deras respektive 1/6 medför att var och en tillsammans med sina närstående kommer att beskattas för mer än 100 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst eftersom barnen skulle beskattas för ett högre belopp. Lagtexten medför således justeringar utan slut enligt Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;Skatteverket föreslår att en hänvisning görs till 56 kap. 5 § IL i både den befintliga takregeln för kapitalvinster och den nu föreslagna takregeln för utdelningar, så att det klart framgår hur för- delningen ska göras i dessa fall. Vidare föreslår verket att även takregeln för kapitalvinster ska begränsas till beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Regeringen delar Skatteverkets bedömning att det i vissa situationer kan uppstå tillämpnings- svårigheter vid fördelningen av takbeloppet. Om en hänvisning görs till 56 kap. 5 § IL framgår det att prövningen ska göras med utgångspunkt från den äldste delägaren och att en person som in- räknats i en närståendekrets inte ska inräknas i ytterligare en krets. I Skatteverkets exempel kommer 1/6 av 100 inkomstbasbelopp av det tjänstebeskattade beloppet att fördelas på var- dera delägaren. Regeringen anser att en sådan hänvisning bör införas i den föreslagna takregeln för utdelning och i den gällande takregeln för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;kapitalvinster. Regeringen delar dock inte Skat- teverkets bedömning att takregeln för kapital- vinster bör begränsas till beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;anför att det vore önskvärt om regeringen kunde motivera förslaget ytterligare, genom att exempelvis redogöra för hur stort in- komstbortfallet till följd av nuvarande skattepla- nering är. Regeringen konstaterar att det inte är möjligt att uppskatta omfattningen av skatte- planeringen med interna andelsöverlåtelser. För- slaget om en takregel för utdelning är emellertid en åtgärd som gynnar och förenklar för företa- garna och därför bör genomföras oavsett om- fattningen av dessa kringgåenden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft5"&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;SPAN class="ft4"&gt;framför i detta sammanhang önskemål om att regeringen vidtar åtgärder för ett återinförande av regeln om hälftendelning av kapitalvinster i inkomstslagen tjänst och kapital. Skattedelegation hänvisar till att man tidigare ingett en skrivelse med samma syfte (Fi2009/4949). Liknande synpunkter har framförts i andra till Finansdepartementet inkomna skrivelser (Fi2009/4757 och Fi2009/5893). Regeringen vill här anföra att hälftendelningen återinfördes övergångsvis under åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2008–2009&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt; samt retroaktivt under 2007. I den proposition som innehöll förslagen (prop. 2007/08:19, s. 15) motiverades återin- förandet av reglerna med att de var en lösning på en övergångsproblematik som uppkom efter reformeringen av reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag. Regeringen påtalade dock särskilt att det utifrån ett likformighets- perspektiv är principiellt felaktigt att inkomster över sparat utdelningsutrymme beskattas lindrigare enbart av den anledningen att andelarna avyttras i stället för att inkomsten tas ut som utdelning. Det fanns därför enligt reger- ingen inte skäl att låta hälftendelningen – med de nödvändiga men komplicerade spärreglerna mot interna försäljningar och andra förfaranden – gälla under längre tid än vad som var motiverat för att de reformerade reglerna skulle få tillräcklig effekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft4"&gt;Regeringen konstaterar att den aktuella över- gångsproblematiken inte längre föreligger och att likformighetsskäl talar emot återinförande, varför det inte finns skäl att återinföra hälften- delningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Den nya takregeln för utdelning placeras i 57 kap. 20 a § IL. Nuvarande 57 kap. 20 a–&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031434x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;20 c §§ IL flyttas till 57 kap. 20 &lt;NOBR&gt;b–20&lt;/NOBR&gt; d §§ IL. Ett tillägg görs i gällande takregel för kapitalvinster, 57 kap. 22 § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.15.2.3 Upplägg med hjälp av förenklingsregeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;En person som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för andelar i endast ett av fö- retagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;De flesta remissinstanser som har yttrat sig över förslaget är positiva eller lämnar det utan erinran, däribland &lt;SPAN class="ft273"&gt;Förvaltnings- rätten i Linköping&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sveriges advokatsamfund, &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft305"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget men anser att ytterligare begränsning av regelns tillämplighet behövs då den föreslagna begränsningen inte förhindrar utnyttjande av förenklingsregeln inom en närståendekrets. &lt;SPAN class="ft305"&gt;Näringslivets Skattedelegation, &lt;/SPAN&gt;i vars yttrande &lt;SPAN class="ft305"&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv, Fastighetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft305"&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;/SPAN&gt;instämmer, anser att förslaget behöver justeras så att en andelsägare som innehar andelar i två bolag som bedriver verksamheter som saknar direkta samband med varandra även i fortsättningen kan använda förenklingsregeln för båda dessa innehav. &lt;SPAN class="ft305"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;avstyrker förslaget och anför att uppläggen kan stävjas på annat sätt. Alternativt bör regeln ut- formas så att en person inte sammanlagt kan erhålla schablonbelopp med större belopp än två och tre fjärdedels basbelopp eller att man endast kan erhålla ett schablonbelopp från bolag som bedriver samma verksamhet. &lt;SPAN class="ft305"&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund &lt;/SPAN&gt;avstyrker för- slaget och anför att syftet att förhindra eventuellt missbruk kan uppnås även om förenk- lingsregeln får användas i upp till tre företag. Även &lt;SPAN class="ft305"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;är kritiska till förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft270"&gt;&lt;SPAN class="ft304"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket har uppmärksammat att det förekommer skatte- planering med hjälp av förenklingsregeln. Skatte- planeringen synes i första hand gå ut på att kringgå den karenstid om fem år som gäller en- ligt 57 kap. 4 § IL, men kan även utan ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;syfte medföra att betydande arbetsinkomster kommer att kapitalbeskattas till 20 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Med kvalificerad andel avses enligt 57 kap. 4 § första stycket 1 IL andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att andels- ägaren eller någon närstående under beskatt- ningsåret eller något av de fem föregående be- skattningsåren varit verksam i betydande om- fattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Karenstiden finns för att förhindra kringgåenden som inne- bär att vad som egentligen är arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Ett syfte med bestämmelserna om karenstid angavs vid införandet vara att det inte skulle vara möjligt att flytta verksamheten mellan olika fö- retag och spara arbetsinkomsten i ett vilande företag. Tioårsperioden (numera femårsperio- den) räknas i sådant fall först från det att veder- börandes verksamhet i det senare företaget upp- hört (prop. 1989/90:110, s. 703 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Efter en lagändring 1995 har det hävdats att andelarna i ett vilande företag efter karenstidens utgång inte kan vara kvalificerade på grund av att verksamheten fortsätter i ett nytt företag (se SOU 2002:52, del 1, s. 291 och 324). Ett rättsfall, RÅ 2010 ref. 11 III, visar emellertid att reglerna inte ska tolkas på detta sätt. Karenstiden slutar således inte att löpa efter fem år om verksamhe- ten fortsätter i ett annat fåmansföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Enligt vad som erfarits förekommer det upp- lägg i syfte att kringgå denna konsekvens av ka- renstiden. Detta kan ske på följande sätt. A äger samtliga kvalificerade andelar i X AB. I bolaget finns en beskattad vinst på 3 miljoner kronor som A vill ta ut utan beskattning i inkomstslaget tjänst. A bildar därför fem nya aktiebolag. Där- efter överlåter han 20 procent av aktierna i X AB till vart och ett av de nya aktiebolagen för en kö- peskilling som motsvarar omkostnadsbeloppet. Härefter delas vinsten i X AB om 3 miljoner kronor ut till de fem aktiebolagen. Varje bolag erhåller 600 000 kronor i utdelning Detta kan ske skattefritt då andelarna är näringsbetingade. Varje bolag kan härefter dela ut 127 750 kronor (utdelning, 2011) motsvarande årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln eller 638 750 kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 3px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;totalt per år till A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td295"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;som bara beskattas med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p19 ft65"&gt;20 procent. På fem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td295"&gt;&lt;P class="p27 ft65"&gt;år kan hela vinsten på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;3 miljoner kronor tas ut till 20 procent skatt. Verksamheten kan under tiden fortsätta i X AB.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 25px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1262 ft4"&gt;Det bör inte vara möjligt att kringgå karensre- geln på det sätt som redovisats. Det finns därför anledning att begränsa användningen av förenk- lingsregeln. När det gäller hur en sådan begräns- ning ska utformas är en möjlighet att utforma begränsningen så att en andelsägare bara kan an- vända förenklingsregeln i ett företag. En annan möjlighet är att förenklingsregeln begränsas till sammanlagt ett schablonbelopp per person. I promemorian föreslås att förenklingsregeln bara får användas i ett företag per person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft193"&gt;Näringslivets Skattedelegation (NSD) &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att förslaget utformats alltför restriktivt och framför olika förslag som innebär att för- enklingsregeln ska kunna få användas i två re- spektive tre företag. Även &lt;/SPAN&gt;Företagarna &lt;SPAN class="ft71"&gt;är kritiska och anser att det är ytterst viktigt att inte be- gränsa användningen av förenklingsregeln ge- nom breda förbud som träffar betydligt fler än som avsetts. NSD anför att det är av vikt för skattesystemets funktion och legitimitet att lag- stiftning mot icke önskad skatteplanering om möjligt utformas så att den inte träffa transak- tioner som sker i andra syften. För en andels- ägare som innehar andelar i två bolag som bedri- ver verksamheter som saknar direkta samband med varandra saknas det, enligt NSD, bärande skäl att inte bibehålla dennes möjlighet att an- vända förenklingsregeln för båda dessa innehav. NSD anser att förslaget behöver justeras så att möjligheten kvarstår i dessa situationer. SRF har liknande invändningar och anför att om tillämp- ningen av förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp begränsades till att avse andelar i högst tre företag skulle missbruket stävjas och samtidigt nästan helt eliminera de negativa ef- fekterna för de företagare som berörs. &lt;/SPAN&gt;Far &lt;SPAN class="ft71"&gt;anför att förslagen slår hårt mot riskkapitalförstärk- ningen i små företag. Alternativt bör regeln i stället utformas så att en person inte sammanlagt kan erhålla schablonbelopp med större belopp än två och tre fjärdedels basbelopp eller att man en- dast kan erhålla ett schablonbelopp från bolag som bedriver samma verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringen har förståelse för de synpunkter som förs fram om att begränsningen inte bör träffa transaktioner som inte sker i skatteundan- dragande syften. Av förenklingsskäl anser dock regeringen att det inte är lämpligt att utforma lagstiftningen på ett allt för detaljerat sätt. Om företagens verksamhet ska beaktas vid tillämp- ningen skapas en betydligt mer svårtillämpbar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;regel. Alternativet att tillåta sammanlagt ett schablonbelopp per person skulle kräva en proportionering av schablonbeloppet mellan olika innehav, vilket skulle komplicera tillämp- ningen. Syftet med förenklingsregeln är i första hand att underlätta för mindre företag med ett litet kapital och ett fåtal anställda t.ex. nystartade företag. Ett typiskt exempel är en enskild näringsidkare som omvandlar sin enskilda näringsverksamhet till ett aktiebolag. När det är fråga om ägande i flera företag är det inte självklart att andelsägaren ska kunna använda den generösa förenklingsregeln i samtliga företag. Ett lämpligt sätt att förhindra uppläggen torde därför vara att begränsa tillämpningen av förenklingsregeln till ett företag per person. Regeln bör därför således utformas så att en andelsägare bara får använda sig av för- enklingsregeln vid beräkningen av årets gräns- belopp för andelar i ett företag. Om en andels- ägare även äger andelar i andra fåmansföretag ska huvudregeln användas för dessa andelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att ytterligare begränsning av regelns tillämplighet behövs då den föreslagna begränsningen inte förhindrar utnyttjande av förenklingsregeln inom en närståendekrets. Tillämpningen av förenklingsregeln bör därför enligt Skatteverket begränsas till ett företag för personer inom en närståendekrets. Skatteverket anser dock att denna begränsning av legitimitets- skäl enbart bör avse situationer där en och samma person är verksam i betydande omfatt- ning i mer än ett företag eller där företagen anses bedriva samma eller likartad verksamhet i den mening som avses i 57 kap. 4 § första stycket 1 IL. Även indirekt ägande av nämnda företag bör omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Regeringen gör bedömningen att Skattever- kets förslag leder väl långt och riskerar att i inte ringa utsträckning träffa transaktioner som inte gjorts enbart i skatteundandragande syfte. För- slaget är dessutom komplicerat genom anknyt- ningen till kraven i 57 kap. 4 § IL. Skulle det visa sig att reglerna missbrukas och att sådant miss- bruk inte kan underkännas skatterättsligt, kan regeringen komma att ompröva sin inställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;Sammantaget anser regeringen att promemorians förslag som innebär att en andels- ägare utan hänsynstagande till närståendes innehav bara får använda sig av förenklingsregeln för andelar i ett företag är väl avvägd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:150px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031436x1.jpg/" style="width:293px;height:150px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Förslaget tas in i en ny paragraf, 57 kap. 11 a § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft136"&gt;6.15.2.4 Upplägg med inte varaktiga tillskott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Underlaget för årets gräns- belopp ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Promemorians för- slag innebar att underlaget för årets gränsbelopp skulle minskas med samtliga kapitaltillskott som lämnats två år före beskattningsårets ingång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Lantbrukar- nas Riksförbund &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskon- sulters Förbund &lt;SPAN class="ft269"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Förvalt- ningsrätten i Linköping&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Tillväxtverket &lt;SPAN class="ft269"&gt;har ingenting att erinra mot de förslag som lämnas i promemorian. &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft269"&gt;a&lt;/SPAN&gt;dvokatsamfund &lt;SPAN class="ft269"&gt;har förståelse för att åtgärder vidtas för att åtgärda de luckor som finns i 3:12- reglerna. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft269"&gt;efterlyser vissa förtydliganden avseende varaktiga kapitaltillskott. &lt;/SPAN&gt;Företagarna &lt;SPAN class="ft269"&gt;är mycket kritiska mot förslaget att begränsa möjligheten att räkna in kapitaltillskott som skett de två senaste åren i underlaget för gränsbeloppet. Liknade syn- punkter framförs av &lt;/SPAN&gt;Far &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;SPAN class="ft269"&gt;, i vars yttrande &lt;/SPAN&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;SPAN class="ft269"&gt;instämmer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Av redogö- relsen för gällande rätt framgår att årets gräns- belopp beräknas genom att det omkostnadsbe- lopp som skulle ha använts om andelen avyttras vid årets ingång, underlaget för årets gränsbe- lopp, multipliceras med en viss procentsats. Det är därför fördelaktigt för andelsägaren om om- kostnadsbeloppet är högt vid årets ingång. Ett högre omkostnadsbelopp ger ett högre gräns- belopp, vilket i sin tur leder till att andelsägaren kan ta ut en högre utdelning som beskattas till 20 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft65"&gt;Skatteverket har den 11 november 2009 på sin webbplats pekat på olika förfaranden som går ut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;på att andelsägaren kortvarigt höjer omkost- nadsbeloppet genom tillskott (det s.k. bankupp- lägget). Skatteverket har härvid lämnat följande förenklade exempel för att beskriva grunderna för förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;En ägare till ett fåmansföretag lånar ett antal miljoner kronor av en bank och lämnar ett belopp motsvarande lånet som ovillkorat tillskott till sitt företag i slutet av år 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;Ägaren beräknar ett gränsbelopp vid ingången av år 2 som baseras på att det ovillkorliga tillskottet höjt omkostnads- beloppet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;I början av år 2 delar företaget ut allt fritt eget kapital. Utdelningen uppgår till belopp motsvarande gränsbeloppet och beskattas som inkomst av kapital med 20 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;Företaget, som inte bedriver någon verksamhet, likvideras och insatt kapital inklusive det ovillkorade tillskottet ut- skiftas till ägaren. Detta kan ske utan skattekonsekvenser, eftersom utbetal- ningarna motsvaras av omkostnadsbeloppet för andelarna. Därefter återbetalas lånet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;Skatteverket uppger att uppläggen ofta görs mer komplicerade genom interna aktieöverlåtelser till nybildade företag. Skatteverket anser att förfa- randet strider mot lagstiftningens syfte och har för avsikt att låta domstolarna pröva om denna typ av förfaranden med kortsiktiga höjningar av aktieägarens samlade omkostnadsbelopp för ak- tierna kan underkännas, dels med stöd av att någon avsikt att skjuta till varaktigt kapital inte förelegat, dels med stöd av lagen mot skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Oavsett om denna typ av upplägg kan under- kännas skatterättsligt eller inte, finns det anled- ning att utforma systemet så att det klart fram- går att det inte ska vara möjligt att utnyttja reglerna på angivet sätt. Det bör därför införas uttryckliga bestämmelser som förhindrar ovan- stående förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Vid utformningen av sådana bestämmelser kan en jämförelse göras med de regler som gäller för kapitalunderlag vid räntefördelning och ex- pansionsfond samt för beloppsspärren i be- stämmelserna om underskottsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Reglerna för kapitalunderlag för räntefördel- ning finns i 33 kap. 8 och 19 §§ IL medan reg- lerna för kapitalunderlag för expansionsfond finns i 34 kap. 7 och 13 §§ IL. Reglerna, som gäller för enskilda näringsidkare och handels-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;bolagsdelägare, innehåller en begränsning för att förhindra att kapitalunderlagen manipuleras. Innebörden är att sådana tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten respektive bolaget ska minska underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft4"&gt;Vad gäller beräkning av beloppsspärren i reg- lerna om underskottsföretag i 40 kap. IL finns det bestämmelser i 40 kap. 16 § IL som syftar till att denna spärr inte ska sättas ur spel genom att underskottsföretaget får kapitaltillskott före en ägarförändring. Vid beräkningen av belopps- spärren ska underlaget enligt 40 kap. 16 § första stycket IL minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarför- ändringen, men tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;I promemorian görs bedömningen att det är enklast och mest effektivt att på liknande sätt som i reglerna om beloppsspärren, uttryckligen reglera att underlaget för årets gränsbelopp, dvs. det omkostnadsbelopp som enligt 57 kap. 12 § första stycket IL skulle ha använts om andelen avyttrats vid årets ingång, ska minskas med samtliga kapitaltillskott som lämnats två år före beskattningsårets ingång. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;är kritiska till förslaget och anför att det helt saknar be- gränsningar till de fall som enligt promemorian bör förhindras. Regler som är avsedda att be- gränsa oönskad skatteplanering bör enligt Före- tagarna inte införas om de inte kan utformas på ett sätt som inte drabbar vanliga seriösa fåmans- bolag och deras ägare. Liknande synpunkter framförs från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets skattedelegation &lt;/SPAN&gt;i vars yttrande &lt;SPAN class="ft5"&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fastig- hetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets Regelnämnd &lt;/SPAN&gt;instämmer. Skattedelegationen anför att alterna- tivet att det regleras att kapitaltillskott som skett i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet är att föredra. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Far &lt;/SPAN&gt;anför att förslaget inte gör någon skillnad på olika typer av kapitaltillskott, vilket innebär att förslaget i princip omöjliggör utdel- ning under de två första åren i ett nystartat bo- lag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringen kan konstatera att det förslag som lämnas i promemorian utgör ett enkelt och ef- fektivt sätt att komma till rätta med den be- skrivna skatteplaneringen. Samtidigt är det – som flera remissinstanser påtalar – angeläget att reglerna inte utformas så att de hämmar tillför- seln av varaktiga tillskott. Det förslag som för- ordas i promemorian innebär att alla kapitaltill- skott som lämnats under de senaste två åren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;omfattas. Regeringen menar att en sådan re- glering i allt för hög grad missgynnar kapital- tillskott som inte har lämnats i samband med ovannämnda upplägg, dvs. varaktiga tillskott. Det bedöms därför som lämpligare att i stället hämta ledning från de ovan nämnda reglerna för kapitalunderlag för räntefördelning och kapital- underlag för expansionsfond. I dessa regler finns det en bestämmelse som förhindrar att kapital- underlagen manipuleras med tillskott som gjorts under det föregående beskattningsåret i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamhe- ten eller bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Regeln bör dock inte begränsas till tillskott som gjorts under föregående år på sätt som sker i reglerna om kapitalunderlag. Även tillskott som lämnats under tidigare år kan vara lönsamma i samband med upplägg. Avgörande för bedöm- ningen bör bara vara om tillskottet varaktigt har tillfört företaget kapital eller inte. En riktpunkt bör i det här sammanhanget vara att tillskottet åtminstone avses att användas i företaget under en tvåårsperiod. Någon begränsning till att kapitalet ska ha tillförts företagets rörelse (jfr 2 kap. 24 § IL) bedöms inte som lämpligt eftersom det skulle missgynna indirekt bedriven rörelse. Villkoret att tillskottet ska vara varaktigt bedöms som tillräckligt för att stoppa de aktuella uppläggen. Förslaget har justerats på denna punkt i förhållande till lagrådsremissen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Den förordade modellen skulle visserligen innebära att det måste ske vissa avvägningar – det måste t.ex. prövas om tillskottet är varaktigt – men samtidigt skulle en sådan lösning träffa de upplägg som regeln är tänkt att träffa utan att försvåra att kapital anskaffas för att varaktigt användas i företaget. Regeringen förordar därför en sådan lösning, trots att den blir något mer svårtillämpbar, och lämnar ett sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;För att det inte ska vara möjligt att kringgå bestämmelsen genom att i stället förvärva ett företag till vilket ett tillskott skett innan förvärvet bör även ett sådant tillskott minska omkostnadsbeloppet om det gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Följande förenklade exempel illustrerar problematiken. B, som är finansiär, bildar ett bolag NYAB och tillskjuter X miljoner kronor. A, som äger det framgångsrika fåmansföretaget AB1 köper under år 1 NYAB mot revers för marknadsvärdet som i stort motsvarar B:s tillskott till NYAB. I AB1 finns utdelningsbara medel. NYAB köper AB1 från A för anskaff-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:755px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031438x1.jpg/" style="width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;ningsvärdet. De utdelningsbara medlen i AB1 delas ut till NYAB, vilket kan göras skattefritt då andelarna i AB1 är näringsbetingade. A kan vid ingången av år 2 använda sig av ett gränsbelopp som baseras på köpeskillingen för NYAB. I början av år 2 delar NYAB ut vinsten från AB1 till A. Utdelningen beskattas med 20 procent upp till gränsbeloppet som baseras på köpeskil- lingen för NYAB. NYAB och AB1 likvideras härefter, varvid A bland annat erhåller tillskjutna X miljoner kronor utan att några skattekon- sekvenser uppkommer, eftersom den delen av utbetalningen som motsvarar tillskottet motsvaras av omkostnadsbeloppet för andelarna. Därefter återbetalar A sin skuld till B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Det behövs därför en regel som innebär att underlaget för årets gränsbelopp även ska mins- kas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. En sådan regel gör att A i ovannämnda exempel inte får beakta köpeskil- lingen på X miljoner kronor vid beräknandet av gränsbeloppet eftersom ett icke varaktigt kapitaltillskott på X miljoner kronor har ökat värdet på andelarna i NYAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Avslutningsvis bör framhållas att de nya reg- lerna inte utesluter att transaktioner som for- mellt sett inte strider mot de föreslagna reglerna men som sker i syfte att manipulera omkost- nadsbeloppet ändå kan komma att underkännas skatterättsligt enligt andra regler eller genom tillämpning av lagen mot skatteflykt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Förslaget föranleder ett nytt tredje stycke i 57 kap. 12 § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;6.15.2.5 Upplägg med lönebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Om en andel i ett företag ägts under del av det år som löneunderlaget av- ser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med i det lönebaserade utrym- met för andelen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft305"&gt;&lt;SPAN class="ft304"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft270"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Lantbrukar- nas Riksförbund &lt;SPAN class="ft270"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Redovisningskon- sulters Förbund &lt;SPAN class="ft270"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Förvalt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1308 ft305"&gt;ningsrätten i Linköping, Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft270"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Tillväxtverket &lt;SPAN class="ft270"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Näringslivets Skattedelegation &lt;SPAN class="ft270"&gt;har inga erinringar mot förslaget. &lt;/SPAN&gt;Sveriges &lt;SPAN class="ft270"&gt;a&lt;/SPAN&gt;dvo- katsamfund &lt;SPAN class="ft270"&gt;har förståelse för att åtgärder vidtas för att åtgärda de luckor som finns i 3:12- reglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet fun- nit att det förekommer att löneunderlag utnytt- jas dubbelt för att andelsägare ska erhålla högre gränsbelopp. Detta har skett genom att bolag, som endast innehåller aktiekapital och höga lö- neunderlag, förvärvas strax före årsskiftet. Föl- jande exempel belyser hur förfarandet kan gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;A äger Holding AB som i sin tur äger dotter- bolaget AB X. I AB X bedrivs det näringsverk- samhet och löner har utbetalts t.o.m. november år 1 med 25 miljoner kronor. B äger AB Y, som är mycket lönsamt. I AB Y finns inga anställda mer än B och därför inte något högt löneunder- lag. Skatteplaneringen genomförs i följande steg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;Holding AB bildar ett nytt dotterbolag AB Z, varefter verksamheten i AB X t.ex. genom en underprisöverlåtelse förs över till AB Z. Alla vinstmedel i AB X delas ut till Holding AB. Detta kan ske utan beskattning då Holding AB:s andelar i AB X är näringsbetingade. AB X innehåller härefter bara aktiekapitalet och ett löne- underlag på 25 miljoner kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft65"&gt;2. B köper AB X från Holding AB den&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;1 december år 1. Priset beräknas utifrån aktiekapitalet plus viss ersättning för löneunderlaget. B säljer därefter AB Y till AB X. Priset bestäms till omkostnadsbe- loppet ökat med gränsbeloppet, vilket innebär att endast kapitalbeskattning till 20 procent aktualiseras. Under december år 1 tar B ut en lön från AB X eller AB Y, så att löneuttagskravet i 57 kap. 19 § IL uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 68px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;Efter AB X:s förvärv av AB Y delar AB Y ut alla vinstmedel till AB X under december år 1. Detta kan ske utan beskattning, efter- som AB X andelar i AB Y är näringsbeting- ade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 68px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;"&gt;Under år 2 kan B på grund av löne- underlaget i AB X lyfta utdelning från AB X på ca 11,7 miljoner kronor som kapital-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 11px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:891px;left:0px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031439x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 30px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;beskattas med 20 procent om det antas att år 1 är 2009 (från hans egen lön bortses)&lt;A href="#page_439"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;A förlorar inget löneunderlag, eftersom Holding AB får beakta lönerna under den tid man ägt AB X. Enligt 57 kap. 17 § IL beräknas löneunderlaget på grundval av ersättning som under året före beskatt- ningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och dess dotterföretag. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som underlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med. Eftersom hela löneunderlaget har betalats ut under den tid som Holding AB ägde AB X får hela löneunderlaget beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft266"&gt;Nästa år torde motsvarande transaktioner kunna göras på nytt, även om det inte ska bortses från att förfarandet kan stöta på praktiska och formella svårigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft4"&gt;En ändring bör göras så att bara ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts ska räknas in i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen. Detta innebär att löneunderlaget – och det lönebase- rade utrymmet – därmed kan bli olika stort för olika andelar i samma företag. I exemplet ovan skulle B, efter en sådan ändring, inte kunna be- räkna något löneunderlag från AB X på grund av löner som betalats ut i AB X före den 1 decem- ber.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder ett nytt tredje stycke i 57 kap. 16 § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.15.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 34px;line-height: 16px;"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;En höjning av schablonbeloppet till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp beräknas minska skatteintäkterna år 2012 med ca 60 miljoner kronor. Året efter införandeåret beräknas skatte- bortfallet öka till ca 80 miljoner kronor. Andra&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 55px;font: 9px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;(25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;av 25 miljoner kronor = 6,25 miljoner kronor) + (25 % av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;21 946 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td190"&gt;&lt;P class="p171 ft7"&gt;kronor =&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td217"&gt;&lt;P class="p75 ft7"&gt;5 486 500 kronor) =&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;11 736 500 kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;Inkomstbasbeloppet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p20 ft7"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;är 50 900 kronor och 60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;inkomstbasbelopp är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;3 054 000 kronor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p27 ft7"&gt;Av löneunderlaget på 25 miljoner kronor överstiger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;(25 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p75 ft7"&gt;– 3 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p34 ft120"&gt;000 kronor = ) 21 946 000 kronor 60 inkomstbasbelopp.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;året efter införandeåret beräknas skattebortfallet öka till 90 miljoner kronor, och tredje året efter införandeåret till 100 miljoner kronor. Även åren därefter ökar skattebortfallet, eftersom de sparade utdelningsutrymmen som kan användas som gränsbelopp i samband med avyttring av bolaget kommer att öka. Varaktigt bedöms skattebortfallet vara cirka 170 miljoner kronor per år, vilket också är den varaktiga offentlig- finansiella försvagningen som förslaget medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;När det gäller förslaget om en takregel för ut- delning bedöms de offentliga finanserna försva- gas med ca 80 miljoner kronor per år från och med 2012. Det är endast de personer som tar ut stora utdelningar som får sänkt skatt genom för- slaget. Den som vill tillgodogöra sig avkast- ningen från ett företag kan redan i dag till viss del undgå tjänstebeskattning genom att genom- föra interna aktieöverlåtelser. Det är därför bara ett fåtal personer som direkt berörs av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft4"&gt;Förslaget om att begränsa tillämpningen av förenklingsregeln till ett företag per person be- rör de delägare som äger kvalificerade andelar i mer än ett fåmansföretag. Det är mindre än 10 procent av de som omfattas av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Dessa delägare kommer bara att få använda sig av förenklingsregeln i ett företag. Många ägare tar dock ut en låg utdelning eller ingen utdelning alls. Baserat på data från 2009 så tar tre fjärdede- lar av de som berörs av förslaget inte ut någon utdelning alls i kapital. För dem har inte refor- men någon effekt på skattebetalningen, åtmin- stone inte införandeåret. Ytterligare en ganska stor grupp har så pass stora sparade utdelnings- utrymmen att hela utdelningen ryms inom det sparade utdelningsutrymmet. Därför bedöms endast cirka 2 000 personer, vilket är under en procent av de som omfattas av &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna,&lt;/NOBR&gt; få höjd skatt till följd av förslaget. Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 60 miljoner kronor 2012. På längre sikt påverkar reformen storleken på sparade utdelningsutrymmen. Minskade sparade utdelningsutrymmen ökar statens framtida skatteintäkter. Hur stor denna effekt är i detta fall är svårt att kvantifiera, men effekten bedöms som relativt liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Det finns inga säkra uppgifter om i hur stor omfattning skatteplanering genom upplägg med inte varaktiga tillskott eller med lönebolag före- kommer. Det är därför inte möjligt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Det kan i vart fall konstateras att intäkterna inte kommer att minska på grund av förslagen. Om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 14px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;ingen reglering sker kan det i stället uppkomma ett betydande skattebortfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget om höjt schablonbelopp och om att begränsa tillämpningen av förenklingsregeln bedöms inte medföra några merkostnader eller något merarbete för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Förslaget om en takregel för utdelning bedöms inte medföra några större merkostnader för Skatteverket. Eventuella sådana kostnader får dock hanteras inom befintlig ram. Förslaget bedöms inte heller medföra några merkostnader eller något merarbete för de allmänna förvalt- ningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;När det gäller upplägg med tillskott förekommer det i dag ett antal processer med anledning av det oklara rättsläget. De föreslagna ändringarna innebär att det förtydligas att detta upplägg inte ska kunna medföra skattelättnader. Även de föreslagna ändringarna rörande upplägg med lönebolag innebär att det görs klart att detta upplägg inte ska kunna medföra skattelättnader. Detta kan i viss mån leda till en minskning av Skatteverkets och de allmänna förvaltningsdom- stolarnas arbetsbörda. Samtidigt kan ny lagstiftning alltid leda till nya gränsdragningsfrågor. Förslagen torde dock sammantaget inte medföra några merkostnader för Skatteverket och de allmänna förvaltnings- domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Effekter för företag och företagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Förslaget om höjt schablonbelopp i förenklings- regeln innebär att förenklingsregeln kommer att kunna användas i ytterligare ca 2 500 fall, vilket medför minskad administrativ börda för berörda företagare. Skattesänkningen tillfaller till drygt 80 procent män och till knappt 20 procent kvin- nor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Förslaget att sätta ett tak för hur mycket ut- delning som under ett år ska beskattas i in- komstslaget tjänst bedöms göra det mer attrak- tivt att förlägga högavkastande innovativ verksamhet i Sverige. Den nya takregeln medför även en förenkling för ägare av fåmansföretag vars företag är mycket vinstrika. Regeln kommer dock bara att tillämpas av ett fåtal företagare, varför förslaget kommer att få en begränsad be- tydelse för befintliga företagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;Utifrån deklarationsdata från 2008 och 2009 förefaller det som att det nästan enbart är män som skulle omfattas av skattesänkningen,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;men det statistiska urvalet är för litet för att nå- gon exakt uppskattning av hur stor andel av skattesänkningen som tillfaller respektive kön ska kunna göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;De aktieägare som berörs av förslaget rörande upplägg med hjälp av förenklingsregeln kan få högre skatt. Detta måste emellertid vägas mot det väsentliga skattebortfall som kan uppkomma om ingen reglering sker. Samtidigt måste det vä- gas in att syftet med förenklingsregeln i första hand är att gynna de företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda och som regelmäs- sigt torde bedriva sin verksamhet i ett företag. När det är fråga om ägande i flera företag är det inte självklart att andelsägaren ska kunna an- vända förenklingsregeln i samtliga företag. Det har därför inte ansetts lämpligt att utforma reg- lerna på ett annat sätt (se avsnitt 6.15.2.3). De ökade skatteintäkterna till följd av förslaget skulle till drygt 80 procent komma från män och till knappt 20 procent från kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft4"&gt;Den föreslagna åtgärden gällande upplägg med inte varaktiga tillskott berör ägare av kvali- ficerade andelar i fåmansföretag som lämnat till- skott i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Sådana tillskott kommer inte att kunna ligga till grund för gränsbelopp under beskattningsåret. På så sätt kommer den i avsnitt 6.15.2.4 beskrivna skatteplaneringen inte att kunna genomföras. Det uppkommer normalt inga administrativa merkostnader för de aktieägare som lämnat tillskott med syfte att varaktigt stärka kapitalet. Kostnader kan dock uppkomma vid de utredningar som Skatteverket kommer att göra för att utröna om ett tillskott är varaktigt. Sådana kostnader kan förekomma redan i dag, eftersom rättsläget är oklart. Dessa konsekvenser måste vägas mot det betydande skattebortfall som kan uppkomma om någon effektiv reglering inte sker. Det har även prövats att utforma reglerna med mönster från de bestämmelser som finns för underskottsföretag. En sådan lösning har dock bedömts träffa varaktiga tillskott i allt för hög grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;Förslaget rörande upplägg med lönebolag in- nebär att ägare av kvalificerade andelar inte kommer att kunna tillgodogöra sig lönebaserat utrymme som baserar sig på ersättningar som betalats ut under tid som andelen inte ägts. Den ovan beskrivna skatteplaneringen kommer där- med inte att kunna genomföras. Reglerna kan dock innebära att det lönebaserade utrymmet efter ett förvärv av andelar blir lägre än tidigare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:271px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031441x1.jpg/" style="width:293px;height:116px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;och att visst merarbete och därmed kostnader uppkommer vid beräkningen av lönebaserat ut- rymme. Det är inte möjligt att med någon ex- akthet ange hur många aktieägare som berörs. De administrativa kostnaderna torde dock vara små och får vägas mot att de nuvarande reglerna kan leda till betydande skattebortfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft16"&gt;6.15.3 Höjd räntefördelningsränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.15.3.1 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Räntesatsen för positiv rän- tefördelning höjs från statslåneräntan ökad med fem procentenheter till statslåneräntan ökad med fem och en halv procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Av de remissinstanser som har yttrat sig särskilt beträffande förslaget till höjd räntefördelningsränta tillstyrker den helt övervägande delen förslaget eller lämnar det utan erinran. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Landsorganisationen i Sverige &lt;/SPAN&gt;avvi- sar alla skattesänkningar. Några remissinstanser anser emellertid att den föreslagna höjningen är otillräcklig. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;menar att den föreslagna höjningen inte är tillräcklig för att kompensera de enskilda näringsidkarna för olika åtgärder som har kommit ägare av fåmansföretag till del. Fakultetsnämnden uppger att det finns anled- ning att se över egenföretagarnas beskattning. Även &lt;SPAN class="ft273"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;anser att höjningen är för låg och efterlyser en översyn av skattereglerna för enskilda näringsidkare. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Lantbrukarnas Riksför- bund (LRF) &lt;/SPAN&gt;menar att den offentligfinansiella effekten av den höjda räntesatsen har överskat- tats och att höjningen i stället borde vara en pro- centenhet. LRF anser att även andra frågor som rör räntefördelningen bör utredas och regleras på olika sätt. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Näringslivets Skattedelegation&lt;/SPAN&gt;, i vars yttrande &lt;SPAN class="ft273"&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Föreningen Svenskt näringsliv &lt;/SPAN&gt;instämmer, välkomnar försla- get men anser att det behövs ytterligare förbätt- ringar för de enskilda näringsidkarna. Även &lt;SPAN class="ft273"&gt;Sve- riges Redovisningskonsulters Förbund &lt;/SPAN&gt;är positivt till förslaget men anser att höjningen borde ha varit minst fyra procentenheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Genom lag- stiftning hösten 1993 infördes regler om ränte- fördelning vid beskattning av enskilda näringsid- kare och fysiska personer som äger andel i handelsbolag. Reglerna finns numera i 33 kap. IL. Positiv räntefördelning innebär att avdrag medges vid beräkning av inkomst av närings- verksamhet för en schablonmässigt beräknad av- kastning på eget kapital som investerats i verk- samheten. Motsvarande belopp tas i stället upp som intäkt av kapital. Räntesatsen vid positiv räntefördelning uppgår sedan 1997 till statslåne- räntan ökad med fem procentenheter (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, SFS 1997:440). Reglerna har använts som ett medel för att uppnå en likvärdig beskattning av en- skilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare jämfört med vad som gäller för ägare av få- mansföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft65"&gt;I tidigare avsnitt föreslås förändringar i 3:12- reglerna som gäller för delägare av fåmans- företag. För att de föreslagna ändringarna inte ska leda till att balansen i beskattningen av del- ägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare förskjuts föreslås att räntesatsen vid positiv rän- tefördelning höjs från statslåneräntan ökad med fem procentenheter till statslåneräntan ökad med fem och en halv procentenhet. Flera re- missinstanser anser att den föreslagna höjningen är otillräcklig mot bakgrund av olika åtgärder som kommit ägare av fåmansföretagen till del. Regeringen är uppmärksam på den fortsatta ba- lansen och neutraliteten mellan olika företags- former och regelsystem, som emellertid inte all- tid är direkt jämförbara med varandra. Regeringen anser att den föreslagna räntehöj- ningen i nuläget får anses vara väl avvägd i förhållande till de förändringar i &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna&lt;/NOBR&gt; som föreslås i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft112"&gt;Förslaget föranleder en ändring av 33 kap. 3 § IL. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.3 och 3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;6.15.3.2 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft69"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft65"&gt;En höjning av räntefördelningsräntan innebär att inkomster ”flyttas” från dubbelbeskattad in- komst av näringsverksamhet till enkelbeskattad inkomst av kapital. Samtidigt minskar pensions- utbetalningarna något eftersom kapitalinkomster&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;inte är socialförmånsgrundande, vilket också har berörts av &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)&lt;/SPAN&gt;. Att höja räntesatsen för positiv räntefördelning för enskilda näringsidkare och handelsbolags- delägare med en halv procentenhet beräknas kosta drygt 100 miljoner kronor per år, i 2012 års ekonomiska miljö. Beräkningen baseras på utfallsdata från 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Höjningen av räntesatsen vid positiv ränteför- delning påverkar inte arbetsbördan eller kostna- derna för Skatteverket och de allmänna förvalt- ningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Effekter för företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Höjningen av räntesatsen vid positiv ränteför- delning syftar till att upprätthålla neutraliteten vid beskattningen av olika företagsformer och innebär en skattelättnad för enskilda näringsid- kare och handelsbolagsdelägare. Skattesänk- ningen beräknas till knappt 80 procent tillfalla män och till drygt 20 procent kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 57px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft16"&gt;6.16.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft4"&gt;Den 28 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att analysera för- och nackdelar med skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet som ett komplement till andra stödformer. Utredaren skulle bedöma om fördelarna med en ordning med skatteincitament överväger nackdelarna. Även om utredaren bedömde att nackdelarna överväger fördelarna skulle ett förslag med författningstext om sådana incitament utarbetas. Utredningen, som antog namnet Gåvo- incitamentsutredningen, lämnade den 17 juni 2009 sitt betänkande SOU 2009:59 Skatte- incitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. En sammanfattning av betänkandet finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 10, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;. Betänkandets lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 10, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 10, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2009/4738).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I propositionen behandlas Gåvoincitaments- utredningens förslag i betänkandet utom såvitt gäller skattereduktion för direkta gåvor till forskning. Förslaget om gåvor till forskning kräver ytterligare överväganden och behandlas därför inte i propositionen. Frågan om skattereduktion för fysiska personer för gåvor till forskning kommer att beredas i samband med kommande forskningsproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 12 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 10, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 10, avsnitt 5&lt;/SPAN&gt;. I förhållande till lagrådsremissens lagförslag har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft16"&gt;6.16.2 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.16.2.1 Om avdrag för gåvor m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;I 9 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns regler om utgifter som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen. Till sådana utgifter hänförs enligt 9 kap. 2 § första stycket inkomst- skattelagen den skattskyldiges levnadskostnader. Av paragrafens andra stycke framgår att utgifter för gåvor räknas som levnadskostnader. Det skatterättsliga gåvobegreppet torde i allt väsentligt överensstämma med det civilrättsliga. En gåva kännetecknas av att givaren frivilligt och utan tanke på motprestation överför pengar eller andra tillgångar till någon annan och att givaren i samband med gåvan inte förbehåller sig några rättigheter avseende det bortgivna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 125px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft303"&gt;Om avdrag för inkomsternas förvärvande och bibehållande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft4"&gt;Som konstaterats i föregående avsnitt får gåvor inte dras av. Vad som däremot ska dras av vid inkomstberäkningen är ”kostnader för inkoms- ternas förvärvande och bibehållande”. Bestämmelser med denna innebörd finns för de olika inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital i 12 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och 42 kap. 1 § andra stycket inkomstskattelagen. Bestämmelsen om avdragsrätt för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;sägas återspegla den grundläggande principen om vad som ska beaktas vid den för beskattningen relevanta inkomstberäkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 22px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;"&gt;Beskattning av stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Allmänt om 7 kap. inkomstskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;I 7 kap. inkomstskattelagen finns regler av betydelse för hur ideell verksamhet ska beskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Av 7 kap. 1 § första stycket inkomstskatte- lagen framgår att det i kapitlet finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Vidare framgår att bestämmelserna om undantag från skattskyldighet också omfattar staten, kommuner, pensionsstiftelser, vissa andra juridiska personer och vissa fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Särskilda bestämmelser om stiftelser finns i 7 kap. &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen. I 7 kap. 3 § första stycket inkomstskattelagen stadgas att en stiftelse bara är skattskyldig för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen under förutsättning att stiftelsen uppfyller ändamålskravet enligt 4 §, verksamhetskravet enligt 5 § och fullföljdskravet enligt 6 §. Av paragrafens andra stycke följer att en sådan stiftelse som uppfyller kraven i 7 kap. 4, 5 och 6 §§ inkomstskattelagen inte heller är skattskyldig för kapitalvinster och kapitalför- luster. För pensionsstiftelser och vissa andra&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t154"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;" class="tr31"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;stiftelser finns särskilda bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;i 7 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;2 och &lt;NOBR&gt;16–18&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p178 ft4"&gt;Ändamålskravet i 7 kap. 4 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;inkomstskattelagen innebär att stiftelsen ska ha till huvudsakligt ändamål att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för under- visning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Av andra stycket framgår att ändamålen inte får vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft86"&gt;Verksamhetskravet i 7 kap. 5 § inkomst- skattelagen innebär att stiftelsen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;som uteslutande ska tillgodose sådant ändamål som avses i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Fullföljdskravet enligt 7 kap. 6 § inkomst- skattelagen innebär att stiftelsen, sett över en period om flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Ideella föreningar och registrerade trossamfund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Av 7 kap. &lt;NOBR&gt;7–12&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen framgår under vilka villkor som ideella föreningar är skattebefriade. Enligt 7 kap. 14 § inkomst- skattelagen gäller dessa regler också registrerade trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;En ideell förening är enligt 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen skattskyldig bara för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen om föreningen uppfyller ändamålskravet i 8 §, verksamhets- kravet i 9 §, fullföljdskravet i 10 § samt öppen- hetskravet i 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt 7 kap. 7 § andra stycket inkomst- skattelagen är en förening som uppfyller kravet enligt första stycket inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster. En sådan förening är heller inte skattskyldig för inkomst som kommer från en självständig närings- verksamhet om inkomsten huvudsakligen kommer från en verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 8 §, som har en naturlig anknytning till sådan verksamhet eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Vidare är föreningen inte skattskyldig för inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighets- taxeringslagen (1979:1152). För vissa ideella&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 289px;margin-top: 2px;font: 15px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;föreningar finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td296"&gt;&lt;P class="p771 ft4"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;bestämmelser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;7 kap. &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;När det gäller det ändamålskrav som finns för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ideella föreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td296"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft4"&gt;framgår av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td163"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;7 kap. 8 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;stycket inkomstskattelagen att föreningen ska ha såsom huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål som avses i 4 § (se föregående avsnitt) eller andra allmännyttiga ändamål såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål. Av paragrafens andra stycke framgår att ändamålen inte får vara begränsade till vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031444x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Verksamhetskravet i 7 kap. 9 § inkomstskatte- lagen innebär att föreningen i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott som uteslutande ska tillgodose sådana ändamål som avses i 8 § (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskatte- lagen stadgar att föreningen ska, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen på föreningens tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Kravet på öppenhet innebär enligt 7 kap. 13 § inkomstskattelagen att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Vissa andra juridiska personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;I 7 kap. &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet som gäller vissa andra juridiska personer utöver dem som berörts i de tidigare paragraferna (staten m.fl., stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I 7 kap. 15 § första stycket inkomst- skattelagen behandlas ett antal juridiska personer som bara är skattskyldiga för sådan inkomst av näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen. Sådana juridiska personer är vidare inte skattskyldiga för kapitalvinster och kapitalförluster enligt paragrafens andra stycke. De juridiska personer som avses är domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet, sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar och hushållningssällskap. När det gäller hus- hållningssällskapen måste de ha stadgar som fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;I 7 kap. 16 och 17 §§ inkomstskattelagen finns regler om juridiska personer som bara är skattskyldiga för innehav av fastighet. I den förra paragrafen finns mer generella undantagsregler medan den senare innehåller en uttrycklig uppräkning av vissa namngivna subjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Exempel på juridiska personer som omfattas av dessa regler är akademier, personalstiftelser, Nobelstiftelsen och Stiftelsen Anna Lindhs minnesfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Av 7 kap. 18 § inkomstskattelagen framgår att bestämmelserna om begränsningar i skatt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;skyldigheten som gäller för vissa juridiska personer enligt &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; §§ tillämpas för stiftelser bara under förutsättning att fullföljdskravet enligt 6 § är uppfyllt. Om det finns särskilda krav eller liknande när det gäller verksamheten, tillämpas begränsningarna i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. Om det anges att en stiftelse uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Av 7 kap. 19 § inkomstskattelagen framgår att understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst på grund av fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamheten. Enligt 20 § är producentorganisationer skattebefriade för inkomster som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.16.2.4 &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft4"&gt;Inom Europeiska unionen omfattas frågor om direkta skatter av medlemsstaternas behörighet. Se bland annat &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målen C- 397/98 och &lt;NOBR&gt;C-410/98,&lt;/NOBR&gt; Metallgesellschaft m.fl.&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; rättspraxis är medlemsstaterna skyldiga att iaktta &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; vid utövandet av sin behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i målet &lt;NOBR&gt;C-386/04&lt;/NOBR&gt; Centro di Musicologia Walter Stauffer&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;144 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;funnit att det stred mot fördraget att Tyskland inte medgav skattebefrielse för inkomster som en italiensk stiftelse hade från en näringsfastighet i Tyskland, när motsvarande inkomster hos en tysk ideell stiftelse hade varit skattebefriade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har vidare underkänt nationella regler som bara ger skattereduktion för forskning och utveckling om den bedrivs i den aktuella medlemsstaten (mål &lt;NOBR&gt;C-39/04&lt;/NOBR&gt; Laboratoires Fournier&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har därutöver i en dom den 27 januari 2009 i målet &lt;NOBR&gt;C-318/07&lt;/NOBR&gt; Hein Persche&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;funnit att gåvor som skänks till organisationer som har sitt hemvist i en annan medlemsstat och som är erkänt allmännyttiga i denna stat, omfattas av fördragets bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2001, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-1727.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2006, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-8203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2005, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-2057.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2009, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-359.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:444px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:64px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031445x1.jpg/" style="width:293px;height:64px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;om fri rörlighet för kapital i artikel 56 i EG- fördraget (numera ersatt av artikel 63 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF- fördraget). Vidare utgör enligt domen artikeln hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor till allmännyttiga organisationer begränsas till att endast avse organisationer inom det nationella territoriet. Domen kan sammanfattas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Enligt tysk lag får skattskyldiga personer i viss omfattning dra av kostnader för främjande av barmhärtiga, kyrkliga, religiösa, vetenskapliga eller allmännyttiga ändamål. Det gäller även för gåvor in natura. Enligt lagen krävs dock att mottagaren är en inhemsk offentligrättslig juridisk person och att det finns ett gåvobevis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Målet handlar om en tysk skatterådgivare som yrkade avdrag för en gåva in natura till ett äldreboende med tillhörande barnhem i Portugal. Mannen hade skänkt sängkläder, badhanddukar, rullatorer och leksaksbilar till ett värde av 18 000 euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft4"&gt;I givarens deklaration bifogades gåvobeviset och handlingar som visade att institutionen var allmännyttig och skattebefriad enligt portugisisk lag. Hans yrkanden avslogs av samtliga tyska instanser. Såväl tyska skatteverket som den tyska regeringen menade att de aktuella EU- bestämmelserna inte gäller gåvor, utan enbart kapitalrörelser i ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Den specifika fråga som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; avgjorde är huruvida principen om fri rörlighet för kapital är tillämplig för gåvor in natura från medborgare i medlemsstat till organisationer som har säte i annan medlemsstat och som anses vara allmännyttiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att det är irrelevant om gåvorna har skänkts i pengar eller in natura. Alla liknande gåvor omfattas av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Domstolen ansåg att bestämmelsen om fri rörlighet för kapital utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor som skänkts till erkänt allmännyttiga organisationer, endast beviljas för de gåvor som skänkts till organisationer som har hemvist i den medlemsstaten, utan någon som helst möjlighet för den skattskyldige att bevisa att en gåva som skänkts till en organisation som har sitt hemvist i en annan medlemsstat uppfyller de villkor som uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;en sådan fördel. Domstolen slog fast att den i målet aktuella nationella tyska lagstiftningen inte heller kunde rättfärdigas av behovet att upprätthålla en effektiv skattekontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Bara om det visar sig vara omöjligt att kontrollera nödvändiga uppgifter om institutionen kan avdrag vägras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I mål &lt;NOBR&gt;C-10/10&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Österrike har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen,&lt;/NOBR&gt; med hänvisning till bland annat domen i Hein &lt;NOBR&gt;Persche-målet,&lt;/NOBR&gt; ansett att Österrike underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (numera ersatt av artikel 63 &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; och artikel 40 &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; genom att endast medge skattemässig avdragsrätt för gåvor till vissa inrättningar när dessa inrättningar har hemvist i Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft16"&gt;6.16.3 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.16.3.1 Skattereduktion för gåvor bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet införs.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Utredningen avråder från lagstiftning men anser att om skatteincitament för gåvor ska införas bör det ske i form av en skattereduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En majoritet av de som yttrat sig är positiva till ett införande av skattereduktion för gåvor. Många remiss- instanser ställer sig dock klart avvisande till ett sådant införande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft273"&gt;Cancerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hjärt- Lungfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hoppets Stjärna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Läkare utan gränser&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ersta diakoni&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft269"&gt;anser det självklart att samhällssystemet ska kunna användas till att förmå medborgarna att gemensamt bekosta angelägna ändamål även om medlen inte tas direkt ur statskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft70"&gt;Diskrimineringsombudsmannen &lt;SPAN class="ft112"&gt;anser att skatteincitament för gåvor indirekt bör kunna jämföras med ett bidrag från statens sida. &lt;/SPAN&gt;Rädda&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Barnen &lt;/SPAN&gt;anser att ett genomförande skulle innebära att det civila samhället växer till förmån för de svagaste i samhället. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stockholms Stadsmission &lt;/SPAN&gt;är positiv till att det tagits fram ett förslag och bedömer att allmänheten och näringslivet kommer att uppfatta det som ett erkännande av att enskildas gåvor har betydelse för den för samhället angelägna verksamhet som bedrivs av olika organ på ideell basis. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Katolska biskopsämbetet &lt;/SPAN&gt;anser att ett system med skatteincitament för gåvor till forskning och hjälpverksamhet bland behövande är ett steg i rätt riktning för att stödja enskilda människors initiativ inom dessa områden. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kungliga Dramatiska Teatern AB &lt;/SPAN&gt;ser positivt på förslaget om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet. Avdragsrätt kan enligt teatern bidra till ett större engagemang från det civila samhället för sådana ändamål och därmed gynna det svenska samhället i sin helhet. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Föreningen Stiftelser i Samverkan &lt;/SPAN&gt;anför att det är angeläget med en hög donationsvilja i samhället. Sverige bör därför i likhet med andra länder stimulera sina medborgare att skänka pengar till såväl forskning som andra allmännyttiga ändamål. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;välkomnar förslaget. Det kommer att leda till betydande samhällsvinster både inom den ideella sektorn och för samhället i stort. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svensk Insamlingskontroll &lt;/SPAN&gt;anser att förslaget bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft193"&gt;Pingst – fria församlingar i samverkan &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att det inte finns någon anledning att tro att risken för skattefusk skulle vara högre inom denna sektor än inom andra. Att kalkylera med skattefusk och låta det vara en orsak att inte genomföra viktiga reformer är fel väg att gå i ett rättssamhälle. &lt;/SPAN&gt;Judiska församlingen i Stockholm &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Judiska centralrådet i Sverige &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att utredningen överdriver de fiskala kontroll- problem som kan föreligga. &lt;/SPAN&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att kontrollsvårigheterna och risken för fusk och skatteundandragande starkt talar emot ett genomförande. &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att frågorna hur fusk och missbruk kan förhindras behöver utredas vidare. Den generella risken för fusk och missbruk lyfts även fram av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrotts- myndigheten &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Åklagarmyndigheten och Ekobrotts- myndigheten anser dock att den relativt begränsade storleken på skattereduktionen och prövningen i samband med godkännande av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;gåvomottagare i viss mån medför att risken för betydande skatteundandragande inte är fullt så framträdande även om den inte är försumbar. Införande av skattereduktion under en tids- begränsad period med efterföljande utvärdering är enligt de båda myndigheterna en tilltalande lösning som bör övervägas i den fortsatta lagstiftningsprocessen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande &lt;/SPAN&gt;delar utredarens ställningstagande att nackdelarna överväger fördelarna och att det föreslagna systemet därför inte bör införas. Om förslaget genomförs anser rådet att det bör gälla en tidsbegränsad period, vars resultat kan utvärderas innan beslut om förlängning tas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Famna – non profit vård och social omsorg &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att förslaget ska följas upp och utvärderas efter fem år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Konkurrensverket &lt;/SPAN&gt;anför att det förefaller tveksamt om de positiva effekterna av de föreslagna reglerna, inom ramen för givna krav på systemet, kommer att överväga kostnaderna för bland annat administration och kontroll. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Riksteatern &lt;/SPAN&gt;anser att det finns fördelar med gåvor till forskning och ideell verksamhet men att nackdelarna överstiger fördelarna. Förslaget skulle innebära att Skatteverket skulle ägna sig åt verksamhet som inte faller under verkets uppdrag. Riksteatern befarar vidare att förslaget skulle leda till tidkrävande administration för Skatteverket. Det finns också risk för att administrationen i mottagarnas organisation skulle bli alltför omfattande i förhållande till de relativt små belopp det kan bli frågan om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft193"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att förslaget är krångligt och svårt att tillämpa. Det strider mot skattesystemets grundläggande uppgift och systematik bland annat genom att gåvor inte anses utgöra en kostnad för inkomstens förvärvande och bibehållande. Förslaget leder till att vissa givare erhåller finansiering av annars icke avdragsgilla levnadskostnader. I avsaknad av ett tvåpartsförhållande är kontrollmöjligheterna begränsade. &lt;/SPAN&gt;Tjänstemännens Centralorganisation &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser i likhet med utredaren att nackdelarna med förslaget är betydligt fler än fördelarna och att förslaget därför inte bör genomföras. Rent principiellt är inte syftet med skattesystemet att skapa incitament för gåvor. Förslaget medför ett antal praktiska problem, såsom avgränsning av verksamheter, kontrollmöjligheter och utrymme för fusk. För Skatteverkets personal innebär förslaget en ökad arbetsbelastning med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;resurskrävande uppgifter som inte är naturliga för myndigheten. Det kan dessutom inte uteslutas att staten, om skatteincitament för gåvor införs, i minskande omfattning tar fullt ansvar för verksamheters finansiering. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Länsrätten i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;anser att lagstiftaren med införande av skattereduktion för gåvor är inne och ruckar på en av de mest centrala och grundläggande principerna i den svenska skattelagstiftningen. Syftet med tidigare skattereduktioner har oftast haft en stark anknytning till skattesystemets utformning och tillkommit för att stävja skatteundandraganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft5"&gt;Landsorganisationen i Sverige &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att det i vissa situationer kan vara rimligt att skattesystemet används för att uppmuntra vissa beteenden eller för att kompensera för att det finns en skillnad mellan privatekonomiska och samhälls- ekonomiska kostnader. Någon sådan motivering kan knappast finnas i detta fall. Det är viktigt att förändringar i skattelagstiftningen bidrar till legitimitet och tilltro till skattesystemet. Utredningens förslag skulle leda i motsatt riktning. &lt;/SPAN&gt;Pensionärernas Riksorganisation (PRO) &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att de principer vilka motiverat att tidigare motioner om avdragsrätt eller skattereduktion för gåvor har avslagits alltjämt bör vara vägledande. Att skattesubvention för gåvor till forskning och ideell verksamhet ligger vid sidan av skattesystemets ordinarie uppgift samt de uppenbara risker för missbruk och fusk som förslaget kan leda till talar enligt PRO emot ett genomförande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft5"&gt;Brottsförebyggande rådet &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att nackdelarna klart överväger fördelarna och avstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget. Organisationen delar utredarens uppfattning att det trots fördelarna med gåvor till forskning och ideell verksamhet finns nackdelar med en skattelagstiftning som avser att stimulera sådana gåvor som överstiger dessa fördelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft5"&gt;Skattebetalarnas Förening &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker förslaget. Föreningen anför att syftet med förslaget visserligen får anses vara gott men att skälen för att gå i en annan riktning och förenkla skatte- systemet och minska skatteadministrationen är minst lika starka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Sveriges Kvinnolobby &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet &lt;SPAN class="ft4"&gt;delar utredarens slutsats att avråda från lagstiftning. Organisationerna anser att det finns en risk att det statliga bidraget till folkrörelser och i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;synnerhet till kvinnorörelsen minskar med avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn. Detta har en direkt effekt på den demokratiska diskussionen i samhället då folkrörelsen utgör grunden för ett livaktigt offentligt samtal med brett deltagande och ett transparent demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft4"&gt;avstyrker för- slaget och anser att man bör avvakta EU- domstolens prövning av andra länders lagstiftning på området och hur övriga EU- länder ställer sig till denna prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Judiska församlingen i Stockholm och Judiska centralrådet i Sverige anser att en enklare och mer synlig avdragsmodell vore att föredra framför en skattereduktionsmodell. Det är av största angelägenhet att avdragsrätt införs för gåvor till allmännyttig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;förordar en lösning för juridiska personer som innebär att de skatte- mässiga förutsättningarna för avdragsrätt för sponsring/forskning och utveckling utvidgas. Det bör göras en översyn av inkomst- skattereglerna för att utvidga avdragsrätten för sponsring. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;vill ha en utvidgad avdragsrätt för sponsring. Karolinska Institutet förordar en ny utredning kring sponsring och gåvor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att frågan om skattereduktion för gåvor till forskning och ideell verksamhet bör bli föremål för ytterligare beredning och bedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Civilförsvarsförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att incitaments- frågan bör sättas in i ett större sammanhang, där man diskuterar hur en stark, livskraftig, oberoende idéburen sektor ska finansieras. &lt;/SPAN&gt;Psoriasisförbundet &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det finns en rad frågor som måste analyseras mer grundligt innan slutlig ställning kan tas. Det gäller t.ex. hur organisationernas oberoende kan skyddas och hur föreningslivet påverkas. Från mer allmänna utgångspunkter borde det också göras en fördjupad analys av om utredningens förslag är förenliga med de grundläggande principerna i skattesystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft86"&gt;En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Fler aktörer och bättre villkor för ideella organi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:907px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031448x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;sationer att driva verksamhet innebär fler valmöjligheter för människor. Den ideella sektorn bedriver betydelsefull verksamhet inom t.ex. kulturlivet, idrotten, folkbildningen, det sociala området, utvecklingspolitiken och genom trossamfunden. Att den ideella sektorn anses som värdefull ur samhällelig synvinkel har kommit till uttryck bland annat genom olika former av offentligfinansierade stöd och bidrag men även genom de särskilda skatteregler som finns för beskattning av vissa typer av ideell verksamhet. Ett exempel utgörs av de skattesubjekt som finns i den s.k. katalogen i 7 kap. &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Den ideella sektorn har således bedömts ha ett egenvärde när det gäller demokrati och social välfärd. Den ideella sektorns beroende av finansiering från den offentliga sektorn kan i vissa fall minska dess självständighet i förhållande till det allmänna. Det finns därför anledning att underlätta för den ideella sektorn att samla in medel från andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;Skatteincitament för gåvor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Det är mot den angivna bakgrunden av stort intresse att, utöver statliga anslag till ideell verksamhet, stimulera privatpersoner att genom gåvor öka resurserna till denna sektor. Regeringen vill, i motsats till vad flera remissinstanser anför om principiella skäl, fortsatt behov av beredning och påverkan på statsbidrag, som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn stimulera donationer från privatpersoner genom att ge skatteincitament för gåvor. Samma bedömning gör också majoriteten av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Det finns ett flertal studier med olika angreppssätt som visar att skattesubventioner ökar de presumtiva givarnas vilja att skänka pengar.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;Hur skatteincitament påverkar givandet kan analyseras med utgångspunkt från pris- och inkomsteffekter. Priseffekten av skatteincitament för givande innebär att priset på gåvor minskar. Detta ökar konsumtionen, eller i detta fall givandet. Hur stor effekten kan förväntas vara kan beskrivas enligt följande. Effekten av en prisförändring på efterfrågan av en viss vara definieras av varans priselasticitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Priselasticiteten är den procentuella för- ändringen av konsumtionen av en vara vid en viss procents förändring av priset på samma vara. Även om gåvor strikt talat inte har priser kan man analysera en parallell elasticitet vad gäller gåvor. Om till exempel skatteincitamentet sänker givarens kostnad för gåvan med 30 procent, så innebär en elasticitet på 1 att prissänkningen ökat givandet med 30 procent. En elasticitet på mindre än 1 innebär att givandet ökat med mindre än värdet av prissänkningen; en priselasticitet på mer än 1 innebär att prissänkningen ökat givandet med mer än värdet av prissänkningen. Majoriteten av studier visar på en elasticitet i intervallet 1,1 och 1,3, vilket innebär att värdet på ökningen av givandet är mellan 10 och 30 procent högre än värdet på skattesänkningen.&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft5"&gt;Åklagarmyndigheten&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande &lt;SPAN class="ft4"&gt;har föreslagit att skatteincitamenten ska införas under en tids- begränsad period med efterföljande utvärdering. En utvärdering efter en tids tillämpning är naturligt men regeringen anser däremot inte att det finns skäl att tidsbegränsa tillämpningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Form av skatteincitament&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;När det gäller frågan om den närmare utformningen av skatteincitamentet finns det flera tänkbara tekniska lösningar. Det ligger naturligtvis nära till hands och är även i linje med vad som ofta framförs i den allmänna diskussionen att, som föreslagits av &lt;SPAN class="ft5"&gt;Judiska församlingen i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Judiska centralrådet i Sverige&lt;/SPAN&gt;, utforma reglerna som vanliga avdragsregler, dvs. att en gåva skulle dras av vid inkomstberäkningen. Gåvor av det slag det här är fråga om är dock inte utgifter för inkomster- nas förvärvande och bör därför enligt regeringens mening inte påverka inkomst- beräkningen. Skatteincitamentet bör med hänsyn härtill inte ges formen av ett avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;En annan variant är att utforma incitamentet som en kreditering av givarens skattekonto. Skattekreditering har den fördelen att även den som inte har någon skatt att reducera kan bli&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 601px;font: 9px 'Times New Roman';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft18"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Charles Clotfelter har i en empirisk studie funnit att priselasticiteten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr53 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;" class="tr53"&gt;&lt;P class="p19 ft103"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;för givande till allmännyttiga ändamål överstiger 1. Se Clotfelter, Tax&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr52 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr44 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. Anna Breman, Forskning om filantropi. Varför skänker vi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Reform and Charitable Giving in 1985, Tax Notes 1985,, s. &lt;NOBR&gt;477–487.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td20"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;bort pengar?, 2008.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft7"&gt;Senare studier har huvudsakligen bekräftat detta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:271px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:98px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031449x1.jpg/" style="width:293px;height:98px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;stimulerad att ge. Med kreditering av skattekontot blir emellertid kopplingen till skattesystemet mycket liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att skatteincitamentet bör utformas som en skattereduktion. Om incitamentet utformas på det sättet får lika stora gåvor samma ”värde” skattemässigt. En fysisk person som har högre marginalskatt får en skattefavör av samma storlek som en annan fysisk person som ger en lika stor gåva men som har lägre marginalskatt (så länge det finns skatt att reducera). Att ge skattelättnaden i form av en skattereduktion innebär också en markering av att incitaments- reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen samtidigt som den bara belastar den statliga budgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Risken för fusk och missbruk samt förhållandet till personliga levnadskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ett antal av remissinstanserna har betonat att skatteincitament för gåvor innebär en risk för fusk och missbruk, inte minst mot bakgrund av att det inte är möjligt att begränsa ett sådant system till att endast avse mottagare i Sverige (se avsnitt 6.16.3.5). Denna risk är påtaglig men kan enligt regeringens mening begränsas genom att beloppen liksom antalet mottagare och ändamål hålls nere. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;har ansett att förslaget leder till att vissa givare erhåller finansiering av personliga levnadskostnader. Avdragsförbudet för personliga levnads- kostnader är ytterligare en omständighet som talar för att antalet ändamål begränsas. Regeringen återkommer till dessa frågor i avsnitt 6.16.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Avdrag för sponsring, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;har anfört att det bör göras en översyn för att utvidga avdragsrätten för sponsring. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Riksidrottsförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;har också föreslagit en utvidgning av avdragsrätten för sponsring medan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft5"&gt;Karolinska Institutet &lt;SPAN class="ft4"&gt;har föreslagit en ny utredning kring gåvor och sponsring. Någon utvidgning av avdragsrätten för sponsring är inte aktuell.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Lunds universitet har även föreslagit en utvidgning av möjligheterna till avdrag för utgifter för forskning och utveckling. Frågan om skattereduktion för gåvor till forskning kommer att beredas i samband med kommande forsk- ningsproposition. I sammanhanget kan också framhållas att den utredning om översyn av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;företagsbeskattningen som tillsatts bland annat har i uppdrag att lämna förslag på ökade skatteincitament för forskning och utveckling (se kommittédirektiv 2011:1 om översyn av företagsbeskattningen). Vidare föreslås i avsnitt 6.23 en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling. Någon förändring i övrigt av regelverket kring avdrag för utgifter för forskning och utveckling är inte aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft136"&gt;6.16.3.2 Särskilt om det nya skatteförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagförslagen anpassas till förslagen i regeringens proposition Skatteförfarandet, där en ny lag – skatteförfarandelagen – föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft281"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Utredningen har inget sådant förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringen har i prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet föreslagit en ny skatteförfarandelag som ska ersätta bland annat skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Den nya förfarandelagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012, samtidigt som förevarande förslag (se avsnitt 6.16.3.13 om ikraftträdande).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Förslaget till skatteförfarandelag innebär bland annat att begreppet taxering utmönstras och, som en följd därav, att begreppet taxeringsår ersätts med andra lämpliga begrepp. Exempel på andra förändringar är att begreppet självdeklaration ersätts med begreppet inkomstdeklaration. Regeringens förevarande förslag är anpassade till den terminologi och systematik som föreslagits i den tidigare propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft65"&gt;Den nya förfarandelagen föreslås dock inte tillämpas i sin helhet från och med den 1 januari 2012. Regeringen föreslår därför även vissa ändringar i skattebetalningslagen och lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt vissa övergångsbestämmelser i annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031450x1.jpg/" style="width:293px;height:99px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft136"&gt;6.16.3.3 Godkännande av gåvomottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skattereduktion för gåvor ges endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån på förhand fastställda kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Luleå tekniska universitet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Cancerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hjärt-Lungfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft269"&gt; &lt;/SPAN&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Röda Korset&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hoppets Stjärna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ersta diakoni&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft269"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Stadsmissionen Skåne &lt;/SPAN&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft69"&gt;Brottsförebyggande rådet &lt;SPAN class="ft65"&gt;ifrågasätter om godkännande av gåvomottagare är en rimlig arbetsuppgift för Skatteverket. Skatteverket delar uppfattningen att hanteringen ska ske genom ett ansökningsförfarande skiljt från den löpande taxeringen. &lt;/SPAN&gt;Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademin &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att en lista på gåvomottagare bland juridiska personer som kan godtas är ett alternativ för att underlätta kontroll och tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Kungl. Vetenskapsakademien &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att en sådan lista över godkända mottagare bör upprättas av Skatteverket. &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att Skatteverkets uppgift att bedöma och besluta om utländska rättssubjekt uppfyller kraven för godkännande är vansklig och riskerar att medföra en haltande och godtycklig rättstillämpning. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Pensionärsförbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser, mot bakgrund av sin åsikt att gåvomottagare bör vara den som enligt 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) definieras som ideell förening med inskränkt skattskyldighet, att det inte behövs någon föreskrift om avgiftsbelagd ansökan och godkännande av gåvomottagare. Förbundet framhåller dock att en sådan definition kan vara problematisk i förhållande till mottagare med hemvist utanför Sverige och att sådana detaljer kan kräva en särskild reglering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft281"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Det är nödvändigt att på ett tydligt sätt avgränsa vilka mottagare som de skattskyldiga ska kunna lämna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;gåvor till med skattereduktionsverkan. Det är också viktigt att det finns en förutsägbarhet i detta avseende inte bara för de skattskyldiga utan även för mottagarna och Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Ett system med förhandsgodkännande framstår härvid som en klart mera lämplig lösning än olika modeller med prövning i efterhand. Ett sådant system för godkännande bör ges formen av en individuell prövning av varje enskild mottagare mot i förväg fastställda generella kriterier. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademin &lt;/SPAN&gt;har som ett alternativ till en sådan prövning framfört en uppräkning av gåvomottagare som, såvitt får förstås, skulle godtas utan närmare individuell prövning. Även&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Kungl. Vetenskapsakademien &lt;SPAN class="ft65"&gt;har framfört liknande tankegångar. Ett sådant alternativ är emellertid inte lämpligt, bland annat mot bakgrund av att skatteincitament för gåvor inte kommer att kunna begränsas till gåvor till svenska subjekt. Kungl. Vetenskapsakademien har även som ett alternativ framfört att Skatteverket skulle upprätta en sådan lista över godkända mottagare. Det finns inget som hindrar att Skatteverket upprättar en lista över gåvomottagare som blivit godkända av Skatteverket (se avsnitt 6.16.3.7 om sekretess) men själva kriterierna för godkännande kan inte beslutas av verket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Ett förhandsgodkännande bör ske i form av ett ansökningsförfarande. Endast mottagare som själva är aktiva kommer därmed att prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft69"&gt;Sveriges Pensionärsförbund &lt;SPAN class="ft65"&gt;har argumenterat för att en definition av mottagare utifrån kriterierna för inskränkt skattskyldiga ideella föreningar i 7 kap. inkomstskattelagen skulle göra en särskild godkännandeprocedur onödig. En prövning av enskilda mottagare i samband med beskatt- ningen kan endast avse mottagarens förhållanden i förfluten tid. Ett förhandsgodkännande kan däremot innefatta en prövning av framtida förhållanden, vilket är klart mera lämpligt när det är fråga om att bedöma huruvida gåvor i framtiden bör kunna lämnas med skatteeffekt till en viss mottagare. Som förbundet självt framhåller löser förslaget inte heller frågan om prövning av utländska mottagare. En avgränsning till endast ideella föreningar är dessutom enligt regeringens mening alldeles för snäv. Regeringens föreslagna avgränsningar av associationstyper framgår av avsnitt 6.16.3.4 och 6.16.3.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:239px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:294px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031451x1.jpg/" style="width:605px;height:294px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 517px;padding: 0px;border:none;width: 211px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Regeringen har i och för sig förståelse för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft5"&gt;Sveriges advokatsamfunds &lt;SPAN class="ft4"&gt;synpunkter rörande tillämpningen när det gäller utländska associationer, men anser att de potentiella svårigheterna inte är av sådan art att förslaget inte bör genomföras. Svårigheter att bedöma utländska motsvarigheters kvalifikationer skulle finnas även om bedömningarna gjordes i efterhand i samband med att det fattas beslut om slutlig skatt för gåvogivarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Att ansöka om godkännande kommer att medföra en administrativ börda för de mottagare som ansöker om godkännande. En sådan ordning får dock bedömas som rimlig. Prövningsförfarandet blir detsamma för såväl svenska som utländska mottagare (se avsnitt 6.16.3.5 om utländska mottagare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;Förslaget föranleder en ny lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 39px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;Förutsättningar för godkännande som gåvomottagare för gåvor till ideell verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund ska godkännas som gåvomottagare under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;den sökande har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;det är sannolikt att den sökande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;"&gt;även vid de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som avses i 1 kommer att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;"&gt;kommer att använda gåvorna på det sätt givarna avsett,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -30px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;den sökande har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;Om den sökande är sådan att beskattningen ska ske enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 §, ska prövningen av frågan om inskränkt skattskyldighet gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att sökandens bokföring ska vara så anordnad att det är möjligt att avgöra vilka ändamål och verksamheter som givarna avsett att främja. Utredningen föreslår även att det är den sökande som ska göra sannolikt en fortsatt inskränkt skattskyldighet och en användning av gåvorna som givarna avsett.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1322 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kungl. Konsthögskolan (Konsthögskolan) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kungliga Dramatiska Teatern AB (Dramaten) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att icke vinstdrivande aktiebolag bör kunna bli godkända mottagare. Konsthögskolan anser att statliga myndigheter som bedriver ideell eller allmännyttig verksamhet inte bör exkluderas på grund av sin organisationsform. Dramaten anser att ekonomiska föreningar inte ska exkluderas från kretsen av möjliga gåvomottagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Åtskilliga av de som yttrat sig har framfört synpunkter på avgränsningen av ideell verksamhet. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Länsrätten i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;framhåller att avgränsningen av ideell verksamhet får till följd att många organisationer som är inskränkt skattskyldiga enligt inkomstskattelagen (1999:1229) faller utanför. Förslaget riskerar således att lagstiftningsvägen styra över medel från en organisation till en annan. Länsrätten befarar vidare gränsdragnings- problem. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;anser att den valda avgränsningen till enbart hjälpverksamhet bland behövande samt vetenskaplig forskning är rimlig med hänsyn till gällande avdragsförbud för personliga levnadskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Diskrimineringsombudsmannen &lt;SPAN class="ft65"&gt;påpekar att premierandet av vissa ändamål kan snedvrida incitamenten på ett sätt som är olyckligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;det av den sökandes bokföring eller &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konstnärsnämnden &lt;/SPAN&gt;anför att förslaget stimulerar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 259px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;räkenskaper är möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts, och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 23px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft112"&gt;gåvor till områden som redan får mest gåvor och till och med troligtvis minskar konst- och kultursektorns andel av gåvor p.g.a. negativa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 16px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft71"&gt;skatteeffekter. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Katolska biskopsämbetet &lt;/SPAN&gt;anser att det hade varit mera lämpligt att inte begränsa de ändamål som kan berättiga till skatteincitament på det sätt som skett. Om det anses nödvändigt av praktiska skäl kan dock förslaget anses godtagbart som en tillfällig lösning. Ämbetet betonar vikten av att man vid utformningen för det karitativa ändamålet beaktar hur modern biståndsverksamhet faktiskt bedrivs. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;FN-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt; &lt;/SPAN&gt;anser att de angivna ändamålen är alltför snäva och medför en omotiverad skillnad mellan olika slag av ideell verksamhet. Även Dramaten anser att antalet ändamål är för begränsade. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Sveriges Pensionärers Riksförbund &lt;/SPAN&gt;uttrycker också önskemål om en utvidgning av antalet ideella ändamål &lt;SPAN class="ft193"&gt;Reumatikerförbundet &lt;/SPAN&gt;föreslår att det rådande systemet vad gäller stöd till forskning och ideell verksamhet ska behållas. Förbundet anser att förslaget inte fullt ut tar hänsyn till att vissa organisationer, som förbundet, har både en insamlingsverksamhet till forskning och en folkrörelsebaserad medlemsverksamhet. Det finns också vissa komplikationer när det gäller kontrollen av det nya systemet. Skattereduktion för gåvor till utbildning förordas av &lt;SPAN class="ft193"&gt;Uppsala universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Lunds universitet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Nämnden för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Chalmers tekniska högskola (Chalmers)&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Civilförsvarsförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Frälsningsarmén&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Hjärt-Lungfonden&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft193"&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Röda Korset&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska Missionskyrkan&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Alzheimerfonden&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;ActionAid&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Hoppets Stjärna&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Riksförbundet för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Trafik-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Ersta diakoni&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Individuell Människohjälp&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Famna – non profit vård och social omsorg&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Prostatacancerförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Plan Sverige&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Konsthögskolan&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Erikshjälpen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Svenska FN- förbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Stadsmissionen Skåne&lt;/SPAN&gt;. Uppsala universitet och Lunds universitet anser även att gåvor för kulturarvets bevarande ska ge rätt till skattereduktion. Chalmers anser att det bör skapas skatteincitament för gåvor till stöd för innovation. Konsthögskolan anser att konstnärligt utvecklingsarbete bör vara ett godkänt ändamål. Civilförsvarsförbundet anser att säkerhetsfrämjande insatser bör vara ett godkänt ändamål. Andra ändamål som framförs, bland annat av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Ersta diakoni, Individuell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;Människohjälp, Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, är social hjälpverksamhet, vård och uppfostran av barn, undervisning, utbildning, humanitärt arbete, miljövård, fredsarbete samt idrott och kultur. Som skäl för ytterligare ändamål anförs dels att flera andra ändamål är minst lika angelägna som de föreslagna, dels att många ideella organisationerna inte bedriver en så renodlad verksamhet att det är administrativt befogat att förbehålla just den föreslagna delen denna privilegierade ställning. Humanitärt arbete, miljövård och fredsarbete framförs också av Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet&lt;/NOBR&gt; som även föreslår internationellt utvecklingsarbete som ett ändamål. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Judiska församlingen i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Judiska Centralrådet i Sverige &lt;/SPAN&gt;framför sjukvård som ett ändamål. De menar att avdragsrätt för gåvor till allmännyttig verksamhet ska ha en bred ansats och egentligen gälla all allmännyttig verksamhet som drivs på ett seriöst sätt till samhällets och dess medborgares bästa. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Riksidrottsförbundet &lt;/SPAN&gt;vill inkludera idrottens organisationer bland de godkända mottagarna. Katastrofhjälp förs fram som ett ändamål av bland annat Civilförsvarsförbundet, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, Frälsningsarmén, Röda Korset, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Scoutförbundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Scoutrådet&lt;/SPAN&gt;. Prostatacancerförbundet vill särskilt trycka på att patientorganisationers verksamhet bör vara ett godkänt ändamål. Svensk Insamlingskontroll anser att organisationer som bedriver sådan allmännyttig verksamhet som anges i Stiftelse- och föreningsskatteutredningens betänkande (SOU 2009:65) bör kunna registrera sig som godkända gåvomottagare. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Pingst – fria församlingar i samverkan&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;förordar ett användande av inkomstskattelagens avgränsning av ”allmän- nyttig verksamhet”. Sveriges Pensionärsförbund anser att gåvomottagare bör vara den som enligt 7 kap. inkomstskattelagen definieras som ideell förening med inskränkt skattskyldighet, särskilt efter de förtydliganden som föreslagits av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen. För- bundet finner det vidare anmärkningsvärt att utredaren inte har ägnat någon ansträngning åt att föreslå en lämplig ändring av det generella avdragsförbudet för personliga levnadskostnader så att gåvor till bland annat ideella föreningar skulle kunna dras av. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kungl. Vetenskaps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;akademien &lt;/SPAN&gt;menar att det finns starka skäl att initialt begränsa reformen till forsknings- området, där vinningarna enligt internationell erfarenhet är stora. Om erfarenheterna från detta fält är goda kan senare andra områden övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;De handikappades riksförbund (DHR) &lt;SPAN class="ft4"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ParkinsonFörbundet &lt;/SPAN&gt;vänder sig mot ändamålet ”bedriva hjälpverksamhet bland behövande”. DHR anser att en dylik bestämmelse endast kommer att ytterligare driva på en utveckling där personer med funktionsnedsättning blir allt mer beroende av andra människors välvilja medan ParkinsonFörbundet anser att formuleringen för tankegångarna tillbaka till fattigvårdssamhället. DHR anser att ideella verksamheter som arbetar utifrån ett medborgarrättsperspektiv med inriktning på en förändring av samhället ska premieras som gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Konsthögskolan liksom Frivillig- organisationernas Insamlingsråd, Hjärt- Lungfonden, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Röda Korset, Alzheimerfonden, ActionAid, Hoppets Stjärna, Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;trafik-,&lt;/NOBR&gt; olycksfalls- och polioskadade, Ersta diakoni, Individuell Människohjälp, Prostatacancerförbundet, Plan Sverige, Erikshjälpen, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Stadsmissionen Skåne anser att det bör införas bestämmelser för nybildade organi- sationer. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stockholms studentkårers central- organisation &lt;/SPAN&gt;anser att det är angeläget att studentkårer tas med bland de som kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare. Student- kårernas verksamhet främjar indirekt vetenskaplig forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att beslutsfattande som blir baserat på prognoser i många fall måste komplicera situationen för beslutsfattaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Skatteverket ser gärna att kravet på den sökandes bokföring förtydligas till att det ska vara på ett överskådligt sätt, t.ex. i en sidoordnad redovisning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Bokföringsnämnden &lt;/SPAN&gt;anser att kravet på att det ska vara möjligt att avgöra vilka ändamål och verksamheter som givarna avsett att främja måste förtydligas. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Revisorsnämnden &lt;/SPAN&gt;anför att det inte framgår tillräckligt tydligt vilka krav som ska ställas på organisationernas bokföring. Kraven på vad en bokföring ska innehålla och hur den ska vara utformad framgår av bland annat bokföringslagen (1999:1078) och årsredo- visningslagen (1995:1554) samt av de övriga normer som reglerar vad som är god&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;redovisningssed i olika sammanhang. Det är mot denna bakgrund tveksamt att införa ytterligare krav på bokföringen som ligger utanför detta regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Associationsformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Utredningens förslag omfattar stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (här bortses från de utländska motsvarigheterna, vilka behandlas i avsnitt 6.16.3.5). Utredningens utgångspunkt för avgränsningen är att dessa subjekt av lagstiftaren ansetts ha en sådan allmännyttig och ideell inriktning att de getts en privilegierad ställning i skattehänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Kungl. Konsthögskolan (Konsthögskolan) &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Kungliga Dramatiska Teatern AB &lt;SPAN class="ft4"&gt;har framfört önskemål om inkludering av icke vinstdrivande aktiebolag, ekonomiska föreningar och statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Det kan göras gällande att det finns en principiell skillnad mellan ideell verksamhet och verksamhet som bedrivs av aktiebolag och ekonomiska föreningar i allmänhet. Aktörerna inom den ideella sektorn karaktäriseras nämligen av att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller andra personer. Dessa associationer kan visserligen bedriva näringsverksamhet, men återinvesterar i så fall eventuell vinst i verk- samheten. Aktiebolag som inte är vinstdrivande eller som har särskilda utdelningsbegränsningar kan sägas vara ideella i denna mening. Även vissa ekonomiska föreningar kan sägas ha denna karaktär, även om de typiskt sett och enligt definitionen i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, bedriver ekonomisk verksamhet för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Gränsen mellan ideella aktörer och näringsidkare har blivit alltmer oklar under senare år. Allt fler stiftelser och ideella föreningar sysslar med affärsverksamhet samtidigt som allt fler aktiebolag och ekonomiska föreningar ägnar sig åt frågor av ideell och allmännyttig karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;Regeringen är dock inte beredd att låta det nu aktuella förslaget om skattereduktion för gåvor till ideell sektor omfatta fler organisationsformer än sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen. Genom att aktiebolag hålls&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;utanför elimineras dessutom möjligheten att till dessa bolag ge skattegynnade gåvor som i själva verket är förtäckta kapitaltillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det finns vissa stiftelser och ideella föreningar som är skattegynnade enligt andra bestämmelser i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 §. Bland dessa bestämmelser märks bland annat den s.k. katalogen, där flera stiftelser återfinns. Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, att även dessa stiftelser och ideella föreningar ska kunna bli godkända gåvomottagare, under förutsättning att deras förhållanden är sådana att de skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen om deras skattskyldighet hade prövats mot dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Vad gäller möjligheten att ge gåvor till myndigheter framstår det enligt regeringens mening som främmande och tveksamt att det allmänna skulle ge skattereduktion för medel som skattskyldiga tillför olika grenar av det allmänna. Skattereduktion för gåvor till myndigheter bör därför inte komma i fråga beträffande gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Allmänt om val av ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Som framgått ovan föreslår regeringen att skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet ska omfatta sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=34px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=90px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=24px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=33px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=31px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=77px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;inskränkt skattskyldiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td192"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;enligt 7 kap. 3, 7 eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;14 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td288"&gt;&lt;P class="p293 ft4"&gt;inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;inskränkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td200"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;skattskyldigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td270"&gt;&lt;P class="p209 ft4"&gt;dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;associationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;grundar sig på att de har ett eller flera allmän- nyttiga ändamål. För stiftelserna anges i 7 kap. 4 § inkomstskattelagen ett begränsat antal möjliga ändamål. Enligt detta lagrum ska stiftelsen ha till huvudsakligt ändamål att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;främja vård och uppfostran av barn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;lämna bidrag för undervisning eller utbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;bedriva hjälpverksamhet bland behövande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;främja vetenskaplig forskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;"&gt;främja nordiskt samarbete, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;"&gt;stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;De ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden har till skillnad från stiftelserna inte en sluten och begränsad uppräkning. I 7 kap. 8 § inkomstskattelagen anges att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;huvudsakliga syftet ska vara att främja sådana ändamål som anges i 4 § eller andra allmän- nyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål. När det gäller de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden finns det således inte någon exakt gräns för vilka allmännyttiga ändamål som kan komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Skillnaden i tillgängliga ändamål innebär således att en stiftelse som har t.ex. ett politiskt eller idrottsligt ändamål som huvudsakligt ändamål aldrig kan bli inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. inkomstskatte- lagen. Om däremot en ideell förening har ett av dessa ändamål har föreningen möjlighet att bli inskränkt skattskyldig. Att lagstiftaren valt att på detta sätt behandla stiftelser å ena sidan och ideella föreningar och registrerade trossamfund å andra sidan olika har i första hand berott på organisatoriska och rättsliga skillnader mellan de två grupperna. Det handlar om faktiska skillnader i fråga om öppenhet, insyn, medlemsdemokratisk kontroll samt lagstiftarens vilja att stödja människors deltagande i demokratiska organisationer i allmänhet (prop. 1976/77:135, SOU 1995:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Ett grundläggande kriterium för att ett ändamål över huvud taget ska komma i fråga bör enligt regeringens mening vara att det faller under 7 kap. 4 eller 8 § inkomstskattelagen. Därvid kan en koppling upprätthållas mellan Skatteverkets hantering av godkända gåvo- mottagare och den kontroll som, i fråga om svenska subjekt, den ordinarie beskattningen utgör. Detta är en betydande administrativ fördel. Med hänsyn härtill bör för stiftelsernas del inga andra ändamål komma i fråga än sådana som kan leda till inskränkt skattskyldighet för en stiftelse. En utökning skulle dessutom innebära att vissa stiftelser inte skulle kunna bli inskränkt skattskyldiga men däremot kunna bli godkända gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Att avstå från att beskatta ränta och andra kapitalinkomster hos inskränkt skattskyldiga är något helt annat än att ge skattereduktion för gåvor till samma krets. Antalet tillgängliga ändamål för godkända gåvomottagare bör enligt regeringens mening av &lt;NOBR&gt;kostnads-,&lt;/NOBR&gt; missbruks- och kontrollskäl vara färre än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta gäller inte minst med hänsyn till att även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:955px;left:312px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031455x1.jpg/" style="width:192px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;utländska associationer måste inkluderas bland de som kan bli godkända mottagare (se avsnitt 6.16.3.5). Svårigheterna att i praktiken på ett tillfredsställande sätt kontrollera godkända gåvomottagare utomlands måste beaktas. Möjligheterna till fusk kan antas öka om antalet ändamål är stort. En annan omständighet är att Skatteverkets hantering av ansökningar och kontroll av de godkända gåvomottagarna blir mycket enklare om antalet tillåtna ändamål inte är så många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Oavsett vilka ändamål som väljs är det mot bakgrund av det ovan anförda uteslutet att ha en ordning med en öppen, exemplifierande upp- räkning av det slag som gäller för inskränkt skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Ett ytterligare argument som talar för restriktivitet när det gäller antalet ändamål är avdragsförbudet för personliga levnads- kostnader. Förbudet har vissa undantag, t.ex. för utgifter för resor till och från arbetet, men det är likväl en grundläggande princip för det svenska skattesystemet som det är mycket angeläget att, så långt möjligt, upprätthålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Anta att en medlem i en ideell förening som är inskränkt skattskyldig ger en gåva till föreningen. Ett antal sådana gåvor skapar ökade ekonomiska förutsättningar för föreningen på ett helt annat sätt än när staten avstår från att beskatta föreningens inkomster. Detta i sin tur ökar möjligheten för en givare att själv dra nytta av föreningens förstärkta ekonomi genom bättre möjligheter att utöva den verksamhet föreningen syftar till. Gåvan kan därför, åtminstone i vissa fall där föreningen erbjuder mer omfattande tjänster till sina medlemmar, ses som ett sätt att finansiera vad som i realiteten är givarens egna levnadskostnader. Dessa levnadskostnader får inte dras av, varför det skulle vara principiellt felaktigt att medge skattereduktion för gåvan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Svårigheterna blir särskilt tydliga om man tänker sig att en sådan förening sänker medlemsavgifterna, som fram till dess finansierat verksamheten, och ersätter dem med vad som betecknas som ”gåvor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Många gånger torde givarens egen nytta av gåvan vara mycket ringa, varvid resonemanget om att gåvan är en slags levnadskostnad inte gör sig gällande på samma sätt. Problemet är att skattesystemet, inklusive den prövning som i det föregående föreslagits ska identifiera de godkända gåvomottagarna liksom möjligheterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;till efterföljande kontroll, knappast förmår åtskilja dessa situationer. Att lösa detta problem med att begränsa rätten till skattereduktion för gåvor till föreningar där man själv är medlem skulle av motsvarande skäl bli orättvist i ett antal fall och lösningen skulle dessutom bli mycket lätt att kringgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Sveriges Pensionärsförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;har framfört önskemål om en ändring av det generella förbudet mot avdrag för personliga levnads- kostnader i syfte att vidga möjligheten att dra av gåvor till ideella föreningar. Regeringen ser inga skäl för en sådan förändring. Eventuella avsteg från avdragsförbudet bör liksom tidigare regleras särskilt, på samma sätt som är fallet med t.ex. avdrag för utgifter för resor till och från arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;De komplikationer som följer av att gåvo- mottagare också kan finnas utomlands kan inte lösas genom att ändamålsbeskrivningarna justeras på ett sådant sätt att man den vägen begränsar kretsen av godkända gåvomottagare till svenska subjekt. Således kan t.ex. ändamålet att ”främja vetenskaplig forskning” inte ändras till att ”främja vetenskaplig forskning i Sverige” (jfr &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 14 september 2006 i mål nr &lt;NOBR&gt;C-386/04&lt;/NOBR&gt; Centro di Musicologia Walter Stauffer&lt;A href="#page_455"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Närmare om val av ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Utredningens förslag om skattereduktion för gåvor till forskning, dvs. gåvor till universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare, kommer, som berörts i avsnitt 6.16.3.1, att beredas vidare. Regeringen föreslår dock, i likhet med utredningen, att skattereduktion ska ges för mer indirekta gåvor till forskning, dvs. det ideella ändamålet ”främja vetenskaplig forskning”. Ett exempel på en organisation som skulle kunna komma i fråga med ett sådant ändamål är en insamlingsstiftelse som stöder forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Vad som menas med ”vetenskaplig forskning” har inte förklarats närmare i förarbetena. Enligt ett förarbetsuttalande räknas kulturminnesvård till vetenskaplig forskning (prop. 1942:134, s. 48). Detta får dock tolkas restriktivt. Kulturminnesvård bör för att omfattas syfta till att bevara och säkerställa föremål för forskning (se t.ex. RÅ 1987 not 14).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;REG 2006, s. &lt;NOBR&gt;I-8203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;Typiska former för främjande av vetenskaplig forskning är forskarstipendier, bidrag till litterär vetenskaplig produktion, vetenskapliga bibliotek och teknisk utrustning som behövs för forskning, belöningar till forskare, finansiering av en professur och bidrag till museiverksamhet (SOU 1995:63, s. 135). Andra former är exempelvis finansiering av forskartjänster, finansiering av forskningsprojekt eller forsk- ningsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft4"&gt;Som vetenskaplig forskning anses i detta sammanhang i första hand sådant som utövas vid akademier, universitet och motsvarande institutioner. Vetenskaplig forskning kan handla om såväl ren grundforskning som mer tillämpad forskning men däremot inte forskning som är alltför företagsanknuten. Verksamheter som inte har fått allmänt erkännande som vetenskap, t.ex. astrologi och spiritism, har inte godtagits. I den vetenskapliga forskningen innefattas även sådan verksamhet som avser information och upplysning om den bedrivna forskningen (SOU 2009:65, s. 97).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;När det gäller ändamål i övrigt bör som utredningen föreslagit ändamålet ”bedriva hjälpverksamhet bland behövande” inkluderas. Som redogjorts för ovan är ett av problemen med skattereduktion för gåvor att det kan uppkomma situationer där mottagaren bedriver en verksamhet som är sådan att gåvan på ett eller annat sätt kan komma givaren tillgodo. När det gäller hjälpverksamhet bland behövande torde emellertid givarna vanligen inte vara desamma som de som drar nytta av gåvorna. Som anförts ovan är det angeläget att så långt möjligt upprätthålla förbudet mot avdrag för personliga levnadskostnader. Karaktären av personliga levnadskostnader torde vara betydligt mindre framträdande i fråga om gåvor till hjälpverk- samhet bland behövande än beträffande gåvor till andra presumtiva ändamål. Ändamålet torde vidare normalt inte behöva ifrågasättas utifrån den principiella aspekten att en ordning med skatteincitament för gåvor kan innebära ett understödjande av verksamheter i andra länder med svenska skattemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;I rättstillämpningen avses med ”behövande” personer som är behövande i ekonomisk mening (se RÅ81 1:28). Det krävs dock inte att en person lider nöd eller annars är i trängande behov av hjälp. Hjälpverksamheten kan t.ex. bestå i lämnande av ekonomiska bidrag&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;(engångsbidrag såväl som periodiska utbetal- ningar) eller hjälp i form av t.ex. fri bostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft210"&gt;Flera remissinstanser, däribland &lt;SPAN class="ft158"&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft158"&gt;Ersta diakoni &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft158"&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen&lt;/SPAN&gt;, har förordat att ”social hjälpverksamhet” ska utgöra ett ändamål. Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har föreslagit att ”hjälpverksamhet bland behövande” ska ersättas av ”social hjälpverk- samhet” som ändamål i fråga om inskränkt skattskyldighet (se SOU 2009:65, s. 91 ff). Det av den utredningen föreslagna ändamålet social hjälpverksamhet är ett bredare begrepp som utöver det som i dag benämns ”hjälpverksamhet bland behövande” även är avsett att innefatta vad som nu inryms under ”välgörande” och ”sociala” ändamål i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen. Som exempel på verksamheter som kan omfattas av det föreslagna ”social hjälpverksamhet” anges i utredningens betänkande mat och husrum för uteliggare, olika aktiviteter för asylsökande och hjälp för funktionshindrade som inte tillgodoses genom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Som anförts ovan bör för stiftelsernas del inga andra ändamål komma i fråga än sådana som kan leda till inskränkt skattskyldighet för en stiftelse. Det är vidare enligt regeringens mening inte önskvärt att i fråga om ändamål för godkända gåvomottagare göra skillnad mellan stiftelser å ena sidan och ideella föreningar och registrerade trossamfund å andra sidan. En sådan skillnad beroende på associationstyp framstår som omotiverad. Detta talar i sin tur för att inte tillåta andra ändamål än sådana som anges i 7 kap. 4 § inkomstskattelagen och som är gemensamma för alla de tre associationstyperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Stiftelse- och föreningsskatteutredningen har föreslagit att det till skillnad mot vad som gäller i dag inte ska finnas någon åtskillnad mellan stiftelser och ideella föreningar samt registrerade trossamfund när det gäller vilka ändamål som kan föranleda inskränkt skattskyldighet utan att samtliga ändamål ska vara tillgängliga även för stiftelser. Ändamålen för skattereduktion för gåvor bör emellertid korrespondera med de nuvarande bestämmelserna om ändamål för inskränkt skattskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Huruvida Stiftelse- och föreningsskatte- utredningens förslag bör föranleda någon ändring av lagstiftningen om skattereduktion för gåvor får övervägas i samband med beredningen av det förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår regeringen, i likhet med utredningen, att det för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska finnas två till- gängliga ändamål, nämligen att främja vetenskaplig forskning och att bedriva hjälpverk- samhet bland behövande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Avgränsningen till främjande av vetenskaplig forskning och bedrivande av hjälpverksamhet bland behövande innebär att ett antal ändamål lämnas utanför. Det gäller t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion. Det råder i och för sig inte tvivel om att ideella föreningar och registrerade trossamfund med verksamheter inom ramen för konst, kultur, idrott, religion och andra allmännyttiga ändamål hör till den ideella sektorn och därför i princip är värda det samhälleliga stöd som t.ex. ett av det allmänna anordnat system för incitament för gåvor kan ge. Den av regeringen valda avgränsningen innebär inte att de ytterligare ändamål som framgår av 7 kap. inkomstskattelagen eller som framförts i remissvar inte i sig kan vara angelägna ur ett samhälleligt och allmännyttigt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Faktisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Regeringens resonemang har hittills tagit sikte på den situationen att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund har ett visst ändamål och att den faktiska verksamheten har samma inriktning. Det kan emellertid vara på det sättet att t.ex. ett registrerat trossamfund har till ändamål att bedriva gudstjänstverksamhet men i sin verksamhet också bedriver hjälp- verksamhet bland behövande. Ett sådant registrerat trossamfund blir enligt gällande rätt inskränkt skattskyldigt. Trossamfundet har ett godkänt ändamål och bedriver en godkänd verksamhet enligt reglerna i 7 kap. inkomst- skattelagen. Samfundet måste inte för att bli inskränkt skattskyldigt faktiskt bedriva den verksamhet som är dess formella ändamål. Det räcker med att både ändamål och verksamhet hör till dem som pekas ut i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Detta betyder att om regeringens förslag bara skulle omfatta två särskilt utpekade ändamål skulle ett trossamfund av nyss nämnt slag inte kunna bli en godkänd gåvomottagare. Det är inte acceptabelt att t.ex. trossamfund som bedriver hjälpverksamhet bland behövande inte skulle kunna bli godkända gåvomottagare. Regeringen föreslår därför, i likhet med utredningen, att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;trossamfund som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet kan bli en godkänd gåvo- mottagare om den faktiska verksamheten helt eller delvis innebär att det bedrivs hjälpverk- samhet bland behövande eller att vetenskaplig forskning främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Ytterligare villkor för godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Som framgått ovan föreslår regeringen att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen ska kunna godkännas som gåvomottagare. Ansökningsförfarandet ska vara helt åtskilt från den ordinarie beskattnings- verksamheten. Vad Skatteverket ska göra kan sägas innebära en prövning av frågan om det finns förutsättningar för att den sökande i framtiden ska kunna bli inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen. Om den sökande blivit inskränkt skattskyldig vid tidigare beslut om slutlig skatt är det en omständighet som talar för att denne även i framtiden kan bli inskränkt skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Ett första villkor ska därför vara att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs ska vara inskränkt skattskyldig enligt någon av de nämnda bestämmelserna i 7 kap. inkomstskattelagen. Det innebär att om den sökande är t.ex. en nystartad ideell förening som ännu inte vid ett beslut om slutlig skatt har prövats i förhållande till 7 kap. inkomstskattelagen saknas alltså en förutsättning för att kunna bli godkänd gåvomottagare. Villkoret utgör således en form av tröghetsregel för nystartade mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Flera remissinstanser, bland annat Konsthögskolan, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;/SPAN&gt;, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Ersta diakoni, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Plan Sverige&lt;/SPAN&gt;, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stadsmissionen Skåne&lt;/SPAN&gt;, har föreslagit särskilda bestämmelser för nystartade mottagare. Regeringen anser emellertid att en tröghetsregel av det aktuella slaget bidrar till att minska risken för fusk och missbruk genom den prövning som ett fattat beslut om slutlig skatt innebär. Nyare associationer ska därför prövas enligt samma regler som äldre associationer. Regeringens förslag är alltså att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före ansökningsåret ska ha&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;hänförts till 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- skattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Den sökandes förhållanden ska dessutom vara sådana att man kan förvänta sig att denne kommer att hänföras till någon av dessa paragrafer i 7 kap. inkomstskattelagen även vid nästföljande beslut om slutlig skatt. Det kan diskuteras hur långt det är lämpligt att en prognosen om framtida inskränkt skattskyldig- het sträcker sig. En för kort tid innebär att kravet riskerar att bli meningslöst. Som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft4"&gt;framhållit är beslutsfattande baserat på prognoser komplicerat. Om prognosen sträcker sig en lång tid framåt blir bedömningen behäftad med mycket stor osäkerhet. I sammanhanget bör också beaktas att ett godkännande enligt regeringens förslag inte gäller längre än till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades (se avsnitt 6.16.3.6.2). Enligt regeringens mening framstår det som en lämplig avvägning att prognosen avser de två beslut om slutlig skatt som fattas efter det beslut som fattats före det år då ansökan om godkännande görs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Som anförts ovan gäller för stiftelser och ideella föreningar som är inskränkt skattskyldiga enligt andra bestämmelser i 7 kap. inkomst- skattelagen att det ska ske en hypotetisk prövning av dessa associationers skattskyldighet i förhållande till de aktuella paragraferna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Utredningen har uttryckt villkoret om fortsatt inskränkt skattskyldighet som att den sökande ska göra den fortsatt inskränkta skattskyldigheten sannolik. Enligt regeringens mening bör bestämmelsen inte reglera bevisbördan utan det räcker att det anges att den fortsatta skattskyldigheten ska vara sannolik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Regeringen ansluter sig till det av utredningen uppställda villkoret att inkomna gåvor kommer att användas i enlighet med vad givarna avsett. Kravet får särskild betydelse för t.ex. en ideell förening med ett formellt ändamål inom t.ex. idrotten som även bedriver hjälpverksamhet bland behövande. Bedömningen av om föreningen även i fortsättningen kommer att vara inskränkt skattskyldig eller inte kommer att ta sikte på hela verksamheten. Det kommer inte att ske någon separat bedömning av den del av verksamheten för vilken föreningen ansöker om godkännande. För att den prognos Skatteverket ska göra också ska omfatta denna del av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;verksamheten behövs ett självständigt krav avseende gåvornas användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Utredningen har dock uttryckt detta villkor som att den sökande ska göra användningen sannolik. Även denna regel bör i stället uttryckas som att det ska vara sannolikt. Vid bedömningen av denna sannolikhet kan exempelvis beaktas sådana omständigheter som den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet. Dessa omständigheter har i princip inte någon betydelse vid den ordinarie beskattningen enligt 7 kap. inkomstskattelagen, men bör ändå kunna tillmätas betydelse i en prognossituation av aktuellt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Kravet på användningen av inkomna gåvor får särskild betydelse när t.ex. ett trossamfund vid sidan av den vanliga verksamheten bedriver hjälpverksamhet bland behövande. Om trossamfundet är och kan förväntas fortsatt bli inskränkt skattskyldigt beror detta på en helhetsbedömning. Skatteverket får genom kravet på gåvornas användning ett instrument för att pröva hur just den del av verksamheten som godkännandet avser sköts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Ett ytterligare villkor är att den sökande ska ha en redovisning som är ordnad på visst sätt. Utredningen har föreslagit att detta ska uttryckas som att det av bokföringen ska vara möjligt att avgöra vilka ändamål och verksamheter som givarna avsett att främja. Det väsentliga att kunna utläsa är dock enligt regeringens mening inte givarnas avsikter utan vilka gåvor som mottagits och hur de använts. Alla stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är vidare inte bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). För att tydliggöra att även icke bokföringsskyldiga associationer kan omfattas bör hänvisningen till redovisningen omformuleras något. Regeringen föreslår därför att det av bokföringen eller räkenskaperna ska vara möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts. Det ska således vara möjligt att se vilka gåvor av sådan beskaffenhet och storlek att de kan grunda rätt till skattereduktion (se avsnitt 6.16.3.10 om gåvans beskaffenhet och avsnitt 6.16.3.11 om det minsta belopp en gåva måste uppgå till för att kunna räknas in i underlaget för skatte- reduktion) som har lämnats och vem som har lämnat dem. Det ska härvid framhållas att de godkända gåvomottagarna kommer att ha ett naturligt intresse av att göra dylika noteringar mot bakgrund av den föreslagna skyldigheten att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:161px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:528px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031459x1.jpg/" style="width:605px;height:528px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;lämna kontrolluppgifter (se avsnitt 6.16.3.8). Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslås att endast gåvor i form av pengar ska kunna ge rätt till skattereduktion. Eftersom pengar är fungibel egendom kan det beträffande gåvornas användning givetvis inte krävas att varje enskild gåvas användning kan härledas. Vad som däremot bör krävas är tillfredsställande dokumentation av att minst så mycket medel som motsvarar vad som influtit i form av skattereduktionsgrundande gåvor använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har framfört önskemål om förtydligande av kravet på den sökandes redovisning till att denna ska vara på ett över- skådligt sätt, t.ex. i en sidoordnad redovisning. Enligt regeringens mening finns det emellertid redan ett krav på överskådlighet genom att gåvornas mottagande och användning ska vara möjlig att avgöra. Huruvida noteringarna bör föras i en sidoordnad redovisning eller på något annat sätt är inte något som behöver föreskrivas i lagen. Det kan lämnas till kompletterande normgivning att avgöra hur den aktuella redovisningen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Det bör slutligen också vara ett villkor att det finns minst en godkänd eller auktoriserad revisor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder 6 och 7 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.16.3.5 Utländska mottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Som gåvomottagare ska godkännas utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare, under förutsättning att de hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. Prövningen av frågan om inskränkt skatt- skyldighet för dessa utländska motsvarigheter ska gälla frågan om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och skulle komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen om den sökande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;skulle beskattas i Sverige. För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska ha kommit in till Skatteverket. Åtagandet ska lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens förutom att utredningen inte har ett förslag om utländska motsvarigheter i stater med vilka Sverige ingått ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;fram- håller att det kommer att finnas svårigheter med att bedöma huruvida en utländsk sökande uppfyller kraven för godkännande. Sveriges advokatsamfund anser att det riskerar att medföra en haltande och godtycklig rättstillämpning. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att godkännande av utländska sökande utan tvivel medför särskilda kontrollsvårigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft69"&gt;Länsrätten i Stockholms län &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser det vara en uppenbar risk att Skatteverket i praktiken inte kommer att kunna utöva kontroll över de godkända utländska gåvomottagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft69"&gt;Ekobrottsmyndigheten &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att utredarens farhågor att det kan vara svårt att kontrollera utländska gåvomottagare har visst fog för sig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft69"&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att risken för fusk är särskilt stor då skattereduktionen inte kan begränsas till enbart svenska mottagare. &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft65"&gt;bedömer risken för fusk som stor redan med inhemska mottagare och att risken kommer att öka om mottagarna även finns i utlandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Som framgår av avsnitt 6.16.3.4 föreslår regeringen att vissa stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska kunna vara godkända gåvo- mottagare. Som också framgår av det avsnittet måste även vissa utländska motsvarigheter kunna godkännas som gåvomottagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft65"&gt;Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; innehåller bland annat förbud mot restriktioner för kapitalrörelser. Av artikel 63.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; framgår att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater, samt mellan medlems- stater och tredjeland är förbjudna. Principen om fri förlighet för kapital återfinns även i artikel 40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 22px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:923px;left:0px;z-index:-1;width:504px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031460x1.jpg/" style="width:504px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbets- området &lt;NOBR&gt;(EES-avtalet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet &lt;NOBR&gt;C-386/04&lt;/NOBR&gt; Centro di Musicologia Walter Stauffer&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framgår att den fria rörligheten för kapital även är tillämplig inom det allmännyttiga området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet &lt;NOBR&gt;C-318/07&lt;/NOBR&gt; Hein Persche&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;151 &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;framgår att när en skattskyldig person i en medlemsstat yrkar skattemässigt avdrag för gåvor som skänkts till organisationer som har sitt hemvist i en annan medlemsstat och som är erkänt allmännyttiga i denna andra medlemsstat, omfattas sådana gåvor av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Domstolen ansåg i det målet att bestämmelsen om fri rörlighet för kapital utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett skattemässigt avdrag för gåvor som skänkts till erkänt allmännyttiga organisationer, endast beviljas för de gåvor som skänkts till organisationer som har hemvist i den medlems- staten, utan någon som helst möjlighet för den skattskyldige att bevisa att en gåva som skänkts till en organisation som har sitt hemvist i en annan medlemsstat uppfyller de villkor som uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av en sådan fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;I domen uttalade domstolen bland annat att det beträffande allmännyttiga organisationer belägna i tredjeländer i princip är tillåtet för den beskattande medlemsstaten att inte bevilja en skattemässig fördel om det, bland annat på grund av att det saknas en avtalad skyldighet för detta tredjeland att tillhandahålla uppgifter, visar sig vara omöjligt att erhålla nödvändiga uppgifter från nämnda land. Ett liknande resonemang om möjligheten att vägra en skattefördel återfinns i domstolens dom i målet &lt;NOBR&gt;C-101/05&lt;/NOBR&gt; A.&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Domen i Hein &lt;NOBR&gt;Persche-målet&lt;/NOBR&gt; visar att godkännande av gåvomottagare inte kan begränsas till enbart organisationer i Sverige utan att även utländska organisationer som uppfyller de villkor som har uppställts i de svenska reglerna ska kunna vara godkända gåvomot- tagare. Beträffande länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan det dock av kontrollskäl ställas krav på att den stat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;där den aktuella organisationen hör hemma har ingått ett avtal med Sverige som innehåller bestämmelser om informationsutbyte i skatteärenden. Mot bakgrund av att EU:s s.k. handräckningsdirektiv (rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område&lt;A href="#page_460"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;) inte gäller mellan en medlemsstat och ett tredjeland, kan ett sådant krav inte anses vara för långtgående (se domen i det ovan nämnda målet A).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Regeringen ansluter sig således till utred- ningens bedömning att även utländska mot- svarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare ska kunna godkännas som gåvomottagare, under förutsätt- ning att de hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatte- avtal som innehåller en artikel om informations- utbyte. Regeringen föreslår dock att förslaget även ska omfatta motsvarigheter som hör hemma i en stat med vilken Sverige har ingått ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft4"&gt;Beträffande stiftelser krävs av de utländska motsvarigheterna bland annat att de står under en statlig tillsyn som motsvarar den som de svenska subjekten är föremål för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Utländska sökande som inte beskattas i Sverige kan naturligtvis inte uppfylla ett krav på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. inkomst- skattelagen. I sådana fall får Skatteverket i stället så långt det är möjligt bedöma om förhållandena är sådana att den sökande skulle ha blivit och komma att bli inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) om denne skulle beskattas i Sverige. Som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges advokatsamfund &lt;/SPAN&gt;berört kommer dessa bedöm- ningar många gånger att bli svåra. Det måste dock härvid framhållas att det i första hand ankommer på de sökande att visa att förut- sättningar för godkännande föreligger. Tillämpningen kommer att underlättas av den föreslagna begränsningen av antalet tillåtna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2006, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-8203.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2009, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-359.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;REG 2007, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;I-11531.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p328 ft125"&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 2013 ersätts direktivet av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:132px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031461x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;ändamål för ideell verksamhet (se avsnitt 6.16.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ekonomistyrningsverket &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Statskontoret &lt;SPAN class="ft4"&gt;har betonat risken för fusk och missbruk och svårigheterna för Skatteverket att i praktiken utöva en fungerande kontroll. Fusk- och missbruksrisken begränsas dock något genom att antalet mottagare och ändamål hålls nere. Den kan begränsas ytterligare genom låga beloppsgränser. Frågan om beloppsgränser behandlas i avsnitt 6.16.3.11. Frågan om Skatteverkets tillsyn över godkända gåvo- mottagare behandlas i avsnitt 6.16.3.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Som framgår av avsnitt 6.16.3.8 ska godkända gåvomottagare lämna kontrolluppgifter om gåvor som kan berättiga till skattereduktion. För att detta ska fungera även beträffande utländska mottagare föreslår regeringen att en utländsk sökande endast ska kunna godkännas som gåvo- mottagare om den sökande gett in ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. En liknande bestämmelse om åtagande att lämna kontrolluppgifter gäller sedan tidigare för försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utanför Sverige men i en stat inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;I likhet med vad som gäller för sådana åtaganden från försäkringsgivare ska ett åtagande från den som ansöker om att bli godkänd gåvo- mottagare lämnas enligt ett av Skatteverket fastställt formulär. Ett sådant krav begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (Ds 2003:29, s. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1234 ft4"&gt;Förslaget föranleder 8 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, nya paragrafer, 13 kap. 2 a § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 23 kap. 7 § skatteförfarandelagen, samt ändringar i 13 kap. 3 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 38 kap. 1 § skatteför- farandelagen, se avsnitt 3.2, 3.19 och 3.21.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 142px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft303"&gt;Godkännande av gåvomottagare och tillsyn över godkända gåvomottagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Ansökan om godkännande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som vill bli godkänd gåvomottagare ska ansöka om godkännande hos Skatteverket. En ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. De handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att en ansökan ska innehålla uppgifter om den sökandes namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer eller motsvarande registreringsnummer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att en sökandes inskränkta skattskyldighet året före det år då ansökan görs kan ha sin grund i ett annat förhållande än det som kan medföra godkännande som gåvomottagare. Verket föreslår därför att den sökande ska ange på vilket sätt denne anser sig ha uppfyllt kraven när det gäller de aktuella ändamålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Som framgår av avsnitt 6.16.3.3 föreslår regeringen att systemet med skattereduktion för gåvor ska bygga på en ordning med förhandsgodkännande av gåvomottagare. Utredningens förslag innebär att det i lagen föreskrivs att ansökan ska innehålla uppgifter om den sökandes namn, adress och, om sådant nummer finns, organi- sationsnummer eller motsvarande registrerings- nummer. Regeringen föreslår att det i lagen endast ska föreskrivas att en ansökan om godkännande ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. Närmare föreskrifter om ansökans innehåll kan ges som verkställig- hetsföreskrifter i förordningsform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Tillsammans med ansökan ska lämnas de handlingar som den sökande önskar åberopa. Ansökan ska lämnas enligt ett fastställt formulär. Kravet på fastställt formulär begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (Ds 2003:29, s. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft112"&gt;Som redogörs för i avsnitt 6.16.3.4 uppställs det ett krav för gåvomottagare att den sökande enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031462x1.jpg/" style="width:293px;height:272px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;(1999:1229) ska vara inskränkt skattskyldig vid beslutet om slutlig skatt året före det år då ansökan görs. Detta krav är fristående från kravet att den sökande ska ha som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriva sådan verksamhet. Prövningen av inskränkt skattskyldighet vid tidigare beslut om slutlig skatt tar sikte på tidigare förhållanden. Prövningen av om den sökande har viss verksamhet som ändamål eller faktiskt bedriver sådan verksamhet är däremot en prövning som tar sikte på nu aktuella förhållanden. Det finns därför ingen anledning att en sökande, som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;föreslagit, ska ange på vilket sätt denne anser sig ha uppfyllt kraven när det gäller aktuella ändamål vid tidigare beslut om slutlig skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder 9 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva samt en ändring i 1 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), se avsnitt 3.2 och 3.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Giltighetstid och förlängning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Ett godkännande som gåvomottagare gäller till utgången av det tredje året efter det år som beslutet fattades. Om en ansökan om förlängning kommer in innan godkännandet har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. Det ställs samma krav på en ansökan om förlängning som på en ny ansökan. Om en ansökan om förlängning har kommit in är godkännandet giltigt även efter den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen har ingen uttrycklig reglering av ett godkännandes giltighet i avvaktan på Skatteverkets prövning av en ansökan om förlängning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Ingen remissinstans har kommenterat förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft281"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft112"&gt;Ett god- kännande som gåvomottagare bör inte gälla tills vidare utan vara tidsbegränsat. En årlig prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;framstår emellertid som onödigt administrativt betungande för såväl mottagarna som för Skatteverket. Tre års giltighet efter det år då beslut om godkännande fattas framstår enligt regeringens mening som en lämplig avvägning. Regeringen föreslår således, i likhet med utredningen, att ett godkännande ska gälla till utgången av det tredje året efter det år som beslutet om godkännande fattades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Förlängning bör därefter kunna ske. Om en ansökan om förlängning kommer in innan ett godkännande har upphört att gälla, får godkännandet förlängas till utgången av det tredje året efter det år då godkännandet annars skulle ha upphört att gälla. Ett förlängt godkännande kan i sin tur förlängas ytterligare om förutsättningarna för beslut om förlängning är uppfyllda. En ansökan om förlängning ska uppfylla samma kriterier som den ursprungliga ansökan i fråga om såväl form som innehåll. Precis som en ny ansökan ska en ansökan om förlängning lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Har en ansökan om förlängning inte inkommit innan det tidigare godkännandet löpt ut blir ansökan att anse som en ny ansökan. Det leder i sin tur till att en ny ansökningsavgift ska betalas (se avsnitt 6.16.3.6.3 om avgifter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft65"&gt;Om en ansökan om förlängning har kommit in innan det tidigare godkännandet löpt ut bör godkännandet vara fortsatt giltigt även efter den tidpunkt då det annars skulle ha upphört att gälla till dess att frågan om förlängning har prövats av Skatteverket. Detta hindrar dock inte att Skatteverket återkallar det tidigare god- kännandet om förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda (se avsnitt 6.16.3.6.5 om återkallelse). Den utsträckta giltigheten av god- kännandet upphör så snart Skatteverket har prövat frågan om förlängning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Om Skatteverket däremot prövar frågan om förlängning innan det tidigare godkännandet har löpt ut leder ett avslag på ansökan inte till att godkännandet upphör att gälla före den tidpunkt då det ska löpa ut. Skatteverket är dock oförhindrat att återkalla godkännandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;En utsträckt giltighet av ett godkännande i avvaktan på Skatteverkets prövning av en ansökan om förlängning av godkännandet förtar inte den godkända gåvomottagarens skyldighet att betala årsavgift (se avsnitt 6.16.3.6.3 om avgifter).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:185px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031463x1.jpg/" style="width:293px;height:185px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;Förslaget föranleder 10 och 11 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Ansöknings- och årsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska betala en ansökningsavgift. Skatteverket får inte pröva ansökan om avgiften inte har betalats. En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift för varje år efter det år då ett godkännande meddelats. Avgiften ska betalas före det år avgiften avser. Regeringen får meddela före- skrifter om avgifternas storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens förutom att utredningen föreslår att det ska föreskrivas i lagen att ansökningsavgiften är 10 000 kronor och att årsavgiften är 7 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Luleå tekniska universitet &lt;SPAN class="ft269"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd &lt;SPAN class="ft269"&gt;tycker att det är rimligt att det merarbete som kan uppstå hos Skatteverket vad gäller ansökningar från utländska godkända gåvomottagare ska bekostas av en extra avgift för just dessa mottagare. &lt;/SPAN&gt;Pingst – fria församlingar i samverkan &lt;SPAN class="ft269"&gt;anser att avgifter av aktuellt slag inte ska förekomma. Om det trots detta fattas beslut om uttag av årsavgift ska den vara avhängig av antalet transaktioner, vilket skulle skapa viss rättvisa mellan organisationer av olika storlek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1266 ft69"&gt;Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att förslaget skulle inverka menligt på förbundet och sannolikt många andra mindre organisationer. Det är orimligt med en avgift som närmar sig inkomstskattenivå om man bara har en givare. &lt;/SPAN&gt;Stiftelsen Skansen &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att för små gåvomottagare kan den föreslagna ansöknings- avgiften på 10 000 kronor samt en årlig avgift på 7 000 kronor vara avskräckande. Stiftelsen föreslår att åtminstone den årliga avgiften slopas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket kommer att ha kostnader för att hantera ansökningar om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över de mottagare som godkänns. Regeringen anser till skillnad från&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;" class="p161"&gt;Pingst – fria församlingar i samverkan (Pingst) &lt;SPAN style="font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft65"&gt;det är rimligt att associationer som ansöker om godkännande bär de löpande kostnaderna för denna hantering. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att en extra avgift ska tas ut för ansökningar från utländska mottagare. Det är emellertid inte godtagbart ur ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv att behandla ansökningar från utländska mottagare annorlunda än ansökningar från svenska mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft65"&gt;Pingst har vidare föreslagit att en årsavgift ska vara beroende av antalet transaktioner. Regeringen har förståelse för synpunkten, men Skatteverkets hanteringskostnader, som avgifterna syftar till att finansiera, är inte med automatik beroende av antalet gåvor som en organisation får. Att införa en sådan koppling mellan antalet gåvor och avgiftens storlek skulle dessutom innebära att årsavgiften kan tas ut först när antalet transaktioner är känt, dvs. i efterhand. Avgiften bör enligt regeringens mening betalas i förskott, dvs. före ingången av det år som avgiften avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Regeringen föreslår i likhet med utredningen att det ska finnas en ansökningsavgift och att ansökan inte ska få prövas om avgiften inte är betald. Som utredningen föreslagit ska också en årlig avgift betalas för de följande år som godkännandet gäller. Varje sådan avgift ska betalas i förskott, före det år avgiften avser. En ansökningsavgift betalas inte tillbaka om den ansökan som avgiften avser avslås. I och med den löpande årsavgiften behöver det inte finnas någon ansökningsavgift för ansökan om förlängning. Som framgår av avsnitt 6.16.3.6.2 ska en försenad förlängningsansökan betraktas som en ny ansökan, vilket innebär att en ny ansökningsavgift ska tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;När det gäller avgifternas storlek anser regeringen till skillnad mot vad &lt;SPAN class="ft69"&gt;Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft69"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;/SPAN&gt;anfört att ansökningsavgiften och årsavgiften bör uppgå till de nivåer, 10 000 kronor respektive 7 000 kronor, som utredningen föreslagit. Regeringen anser dock att föreskrifter om avgifternas storlek bör lämnas i förordningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft69"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft112"&gt;Förslaget föranleder 12 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031464x1.jpg/" style="width:293px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft277"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft295"&gt;Förelägganden och personligt sammanträffande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket får meddela de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Det finns inget behov av bestämmelser om ytterligare förelägganden eller av en bestämmelse om personligt sammanträffande mellan Skatteverket och en sökande eller en godkänd gåvomottagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock även att Skatteverket ska få meddela dels förelägganden om att inkomma med de uppgifter som behövs för att pröva en ansökan om godkännande eller om förlängning av ett godkännande, dels förelägganden att betala en ansökningsavgift eller årsavgift. Om ett före- läggande att betala en ansökningsavgift inte följs ska ansökan avvisas. Utredningen föreslår vidare en bestämmelse av innebörden att Skatteverket i de fall föreläggande kan meddelas får komma överens med en sökande eller en godkänd gåvomottagare om ett besök hos denne eller ett annat personligt sammanträffande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att den faktiska möjligheten till personligt samman- träffande i andra länder är mycket begränsad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;En del av kontrollen av de godkända gåvomottagarna kommer att ske i samband med beskattningen eftersom vissa av de godkända gåvomottagarna måste vara inskränkt skattskyldiga. I övrigt är verket oförhindrat att kontrollera användningen av insamlade medel, redovisning, etc. Skatteverket bör inom ramen för sin tillsyn ha möjlighet att, när ett godkännande av någon anledning sätts i fråga och det övervägs om återkallelse bör ske, kunna utfärda de förelägganden som behövs för att verket ska kunna ta ställning till om ett godkännande ska återkallas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft65"&gt;Utredningen har vidare föreslagit att Skatteverket ska ha rätt att förelägga den som ansökt om att bli godkänd gåvomottagare att komma in med ytterligare handlingar och andra uppgifter som behövs för att verket ska kunna pröva en ansökan eller en ansökan om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;förlängning. Utredningen har även föreslagit att Skatteverket ska få förelägga den som inte betalar en ansöknings- eller årsavgift att betala avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft65"&gt;Det följer av allmänna principer att en ansökan får avslås om den sökande inte har kommit in med den utredning som behövs för att visa att förutsättningarna för bifall till ansökan är uppfyllda. Det behövs därför inget föreläggande att inkomma med uppgifter vid en ansökan om godkännande eller om förlängning av ett godkännande. När det gäller ansökningsavgift får Skatteverket avvisa en ansökan om avgiften inte betalats. När det gäller årsavgift bör obetald årsavgift utgöra grund för återkallelse utan att ett föreläggande först behöver utfärdas (se avsnitt 6.16.3.6.5 om återkallelse). Regeringen anser mot bakgrund av det nu anförda att det inte finns behov av bestämmelser om förelägganden i ytterligare situationer än då återkallelse aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft65"&gt;Om ett föreläggande inte följs får Skatteverket återkalla godkännandet (se avsnitt 6.16.3.6.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft65"&gt;I 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) finns bestämmelser om taxeringsbesök och i 14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) regleras besök eller annat personligt sammanträffande. Bestämmelserna innebär att Skatteverket och skattskyldiga får komma överens om att träffas för att diskutera oklarheter och göra avstämningar i ett aktuellt ärende. Besöks- institutet infördes ursprungligen år 1978 som ett smidigt och informellt komplement till revisionsinstitutet (prop. 1977/78:131, s. 254).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft65"&gt;Redan i förarbetena till besöksinstitutet framhölls att den omständigheten att det saknades bestämmelser om besök inte hindrade att tjänstemän och skattskyldiga träffades för att reda ut oklarheter i ett aktuellt ärende utan att det snarare var önskvärt att sådana besök kom till stånd. Skälet till regleringen var alltså inte att frivilliga besök kräver författningsstöd. Det som motiverade en reglering var i stället att det inom skatteförvaltningen fanns en osäkerhet om huruvida det var tillåtet att använda frivilliga besök för att reda ut oklarheter i ett ärende (prop. 1977/78:131, s. &lt;NOBR&gt;149–153,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;158–160&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;247–256).&lt;/NOBR&gt; I dag är förhållandena annorlunda och förslaget i denna del framstår därför som onödigt och förvirrande i den meningen att det kan uppfattas som oklart huruvida frivilliga besök som inte omfattas av förslaget är tillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:573px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031465x1.jpg/" style="width:293px;height:573px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det nu anförda att det inte bör införas en särskild bestämmelse om personligt sammanträffande mellan Skatteverket och en sökande eller en godkänd gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;Förslaget föranleder 14 § lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft288"&gt;Återkallelse av godkännande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket ska återkalla ett godkännande som gåvomottagare om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;innehavaren begär det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;innehavaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som ett godkännande gäller inte är inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen eller, när det gäller en svensk mottagare som är inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 3, 7 eller 14 § eller en utländsk mottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller 14 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;innehavaren inte betalar en årsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;innehavaren inte följer ett föreläggande, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;innehavaren inte lämnar kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft65"&gt;Om det finns synnerliga skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt 2, 3 eller 6. Ett beslut att återkalla ett godkännande gäller ome- delbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft65"&gt;Om en godkänd gåvomottagare inte längre uppfyller ett eller flera av de krav som uppställs för godkännande ska gåvomottagaren ome- delbart underrätta Skatteverket om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag innebär dock att obetald årsavgift kan leda till återkallelse först sedan ett föreläggande att betala avgiften inte följts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det i utredningens förslag inte berörs vad som händer med givarnas skattereduktion i det fall en gåvomottagare som först godkänts av Skatteverket får sitt godkännande återkallat men efter överklagande återfår godkännandet. En liknande problematik uppstår om en gåvomottagare godkänns först efter överklagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Som beskrivits i det föregående ska en sökande uppfylla ett antal krav för att kunna bli en godkänd gåvomottagare (avsnitt 6.16.3.4– 6.16.3.5). Dessa krav tar sikte på att den sökande är inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229), att ändamål eller verksamhet ska vara av visst slag, att det ska föreligga en förmåga att även i fortsättningen bli inskränkt skattskyldig samt att den sökande ska kunna hantera gåvorna på visst sätt och att det ställs vissa mer administrativt betonade krav på revisor och redovisning. Är det fråga om utländska sökande tillkommer ett krav på förbindelse att lämna kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Det ligger enligt regeringens mening i sakens natur att ett godkännande som gåvomottagare ska återkallas om de förutsättningar som legat till grund för godkännandet brister. Det kan t.ex. handla om att en insamlingsstiftelse inte uppfyller villkoren i fråga om revisor eller redovisningens beskaffenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;Ett godkännande ska däremot inte återkallas om en gåvomottagare alltjämt uppfyller förut- sättningarna för godkännande men på ett annat sätt än vad som var fallet när godkännandet beslutades. Det betyder t.ex. att en stiftelse som vid godkännandet haft som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande men som sedermera har bytt inriktning och nu i stället har som ändamål att främja vetenskaplig forskning inte ska få sitt godkännande återkallat på den grunden att det ideella ändamålet ändrats. Detsamma gäller i fråga om byte av faktiskt bedriven verksamhet (se avsnitt 6.16.3.4 om ändamål respektive faktiskt bedriven verksam- het). Det ankommer dock självklart på gåvomottagaren att vid behov visa att det alltjämt finns förutsättningar för ett fortsatt godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;När det gäller de inskränkt skattskyldiga stiftelserna, ideella föreningarna och registrerade trossamfunden innebär gällande rätt att om det vid ett visst beslut om slutlig skatt konstateras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:789px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031466x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;att de inte uppfyller ställda krav blir de inte längre inskränkt skattskyldiga och vissa inkomster blir beskattade. Om så sker saknas förutsättningar för att fortsatt vara en godkänd gåvomottagare och godkännandet ska därför i sådant fall återkallas. Beträffande utländska mottagare som inte beskattas i Sverige samt svenska mottagare som är inskränkt skatt- skyldiga enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än 7 kap. 3, 7 eller 14 § ska prövningen gälla frågan om förhållandena är sådana att mottagaren skulle ha blivit inskränkt skattskyldig vid tillämpning av någon av 7 kap. 3, 7 eller 14 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft4"&gt;Utöver att Skatteverket på eget initiativ kan återkalla ett godkännande bör verket självfallet även kunna återkalla ett godkännande på begäran av den godkända gåvomottagaren själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;En godkänd gåvomottagare bör vidare vara skyldig att själv underrätta verket om för- hållandena är sådana att gåvomottagaren inte längre bör vara en godkänd gåvomottagare. Om en godkänd gåvomottagare inte lämnar en sådan underrättelse uppkommer frågan om inte gåvomottagaren borde påföras en sanktions- avgift. Denna fråga berörs i avsnitt 6.16.3.6.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;En godkänd gåvomottagare ska betala en årsavgift som ska betalas före ingången av det år avgiften avser (se avsnitt 6.16.3.6.3). Det är enligt regeringens mening självklart att en godkänd gåvomottagare som inte uppfyller denna skyldighet ska kunna få godkännandet återkallat.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Som anförts i avsnitt 6.16.3.6.4 bör även underlåtenhet att följa ett föreläggande medföra att ett godkännande återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;En återkallelse bör gälla omedelbart och utan hinder av att återkallelsebeslutet överklagats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft5"&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;SPAN class="ft4"&gt;har berört frågan om givarnas rätt till skattereduktion när en gåvomottagare som först godkänts av Skatteverket får sitt godkännande återkallat men efter överklagande till allmän förvaltnings- domstol återfår godkännandet eller när en gåvomottagare godkänns först efter överklagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;En grundläggande förutsättning för skatte- reduktion för gåva är att gåvan har lämnats till någon som är godkänd gåvomottagare. Ett återkallande av godkännande som gåvomottagare gäller omedelbart. Det innebär att en gåva som lämnas till en mottagare efter att dennas god- kännande har återkallats inte kan ingå i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;underlaget för skattereduktion. Om beslutet om återkallande överklagas till allmän förvaltnings- domstol (se avsnitt 6.16.3.12 om överklagande) kan beslutet bli föremål för inhibition enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Om beslutet inhiberas kan de gåvor som lämnas under den tid som inhibitionen gäller ingå i underlaget för skattereduktion. På motsvarande sätt gäller att gåvor som lämnas innan ett godkännande har meddelats inte kan ingå i underlaget för skattereduktion eftersom de inte har lämnats till någon som vid gåvotillfället var godkänd gåvomottagare. Detta gäller oavsett om ansökan om godkännande vid denna tidpunkt har lämnats till Skatteverket eller inte. Det gäller även om ett godkännande senare beslutas, oavsett om detta beslut fattas av Skatteverket eller av en allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Det bör finnas en möjlighet för Skatteverket att i vissa situationer underlåta att återkalla ett godkännande som gåvomottagare. Det kan t.ex. vara så att en förening under ett enstaka år inte blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomstskattelagen men att orsaken till detta är sådan att det inte bör påverka föreningens status som godkänd gåvomottagare. Regeringen föreslår därför att Skatteverket får avstå från att återkalla ett godkännande om det finns synnerliga skäl. Detta undantag gäller, av förklarliga skäl, inte när återkallandet sker på initiativ av den godkända gåvomottagaren själv. Det finns inte heller skäl att låta undantaget gälla när en godkänd gåvomottagare underlåter att betala en årsavgift eller att följa ett föreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder 13, 15 och 16 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft289"&gt;Kontrollavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av en godkänd gåvomottagare som inte omedelbart underrättat verket om att ett eller flera av kraven för godkännande inte längre uppfylls. Kontrollavgiften uppgår till ett belopp motsvarande 10 procent av värdet på de gåvor som tagits emot efter den tidpunkt då en underrättelse borde ha kommit in och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket och som är av det slaget att de ingår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:213px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:4px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031467x1.jpg/" style="width:293px;height:4px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;i givarens underlag för skattereduktion. Kontrollavgiften är dock lägst 5 000 kronor. Om värdet på de gåvor som tagits emot inte kan beräknas tillförlitligt, får Skatteverket uppskatta värdet till ett skäligt belopp. Kontrollavgiften tillfaller staten. Om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis befria gåvomottagaren från en kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens förutom att utredningen uttrycker förutsättningen för skönsmässig uppskattning av värdet på mottagna gåvor som att kontroll- avgiften inte kan beräknas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Skåne län &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser, framför allt med hänsyn till att det i praktiken huvudsakligen kommer att bli svenska gåvomottagare som drabbas av kontrollavgiften, att det bör övervägas om förslaget ska genomföras. Om så blir fallet anser länsrätten ett fast belopp vara det bästa alternativet. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det inte framgår om samma grunder som gäller för befrielse från särskild avgift enligt t.ex. taxeringslagen (1990:324) ska tillämpas för bestämmelsen om befrielse från kontrollavgift eller hur denna bestämmelse annars ska tolkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft69"&gt;Behovet av en sanktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft65"&gt;Som framgår av föregående avsnitt föreslår regeringen att en godkänd gåvomottagare som inte längre uppfyller ett eller flera av kraven för godkännande omedelbart ska underrätta Skatteverket om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Om en sådan underrättelse inte görs kan den situationen uppkomma att ett antal givare kan komma att få skattereduktion fast de egentligen inte borde ha den rätten, eftersom godkännandet rätteligen borde ha varit återkallat vid den tidpunkt då gåvorna lämnades. Det finns därför ett behov av någon form av sanktion vid en sådan underlåtenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft65"&gt;Det kan enligt regeringens mening inte komma i fråga att som en generell regel vägra en gåvogivare skattereduktion eller att ompröva en redan erhållen skattereduktion på den grunden att en underrättelse borde ha lämnats av gåvomottagaren. Den skattskyldige har lämnat en gåva till en mottagare som efter ett särskilt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;beslut av Skatteverket har blivit godkänd som gåvomottagare. De skattskyldiga måste rimligen kunna lita på att myndighetsbesluten är riktiga och att de godkända gåvomottagarna står under tillräcklig tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft65"&gt;Det är givetvis klart otillfredsställande om en godkänd gåvomottagare mot bättre vetande fortsätter en verksamhet som innebär att gåvogivare får skattereduktion trots att de inte borde ha det. Regeringen ansluter sig därför till utredningens bedömning att en godkänd gåvomottagare, som underlåter att underrätta Skatteverket när det inte längre finns förutsätt- ningar för att vara godkänd, ska påföras en kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft65"&gt;Härefter uppkommer frågan hur en sådan kontrollavgift bör utformas. Avgiften kan utformas som ett fast belopp eller på något sätt sättas i relation till de skattereduktions- grundande gåvor som kommer in efter den tidpunkt då underrättelse egentligen borde ha skett. &lt;SPAN class="ft69"&gt;Länsrätten i Skåne län &lt;/SPAN&gt;har framfört åsikten att ett fast belopp är det bästa alternativet. Det är i och för sig en enkel och förutsägbar metod. Mot detta måste dock ställas det angelägna i att sanktionen i någon mån korresponderar mot den potentiella verkan av gåvomottagarens under- låtenhet, dvs. de skattereduktioner som kan komma att ges. Sambandet mellan kontroll- avgiften och felaktigt givna skattereduktioner är svagt. Situationen kan ju vara den att gåvomottagaren får ett mycket stort antal gåvor på t.ex. 500 kronor men att det också är det enda dessa givare ger det året. I sådant fall ges på grund av beloppsgränserna (se avsnitt 6.16.3.11) ingen skattereduktion alls för gåvorna. Kontroll- avgiftens syfte är emellertid inte att kompensera för ”felaktigt” medgivna skattereduktioner utan att framtvinga en underrättelse från den godkände gåvomottagaren. Regeringen anser därför i likhet med utredningen att kontroll- avgiftens storlek ska relateras till givna gåvor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft65"&gt;Regeringen föreslår att kontrollavgiften ska uppgå till ett belopp som motsvarar 10 procent av summan av de gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgått till minst 200 kronor (se avsnitt 6.16.3.11 om minsta beloppsgräns per gåva) och som tagits emot efter den tidpunkt då underrättelse senast bort ske och till dess att frågan om återkallelse har prövats av Skatteverket. Om förhållandena är sådana att det inte går att på ett tillförlitligt sätt beräkna hur många sådana gåvor som kommit in får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;Skatteverket göra en skönsmässig uppskattning och lägga ett skäligt belopp till grund för kontrollavgiften. Kontrollavgiften bör dock alltid uppgå till ett visst minsta belopp. Regeringen anser i likhet med utredningen att ett rimligt minsta belopp är 5 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) gäller som lag i Sverige. Frågan är om den kontrollavgift som nu föreslås innefattar en anklagelse om brott i konven- tionens mening. Artikel 6 i Europakonventionen innehåller bland annat bestämmelser om rätten till domstolsprövning och en rättssäker process. Enligt punkt 1 ska var och en vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Av punkt 2 följer att var och en som har blivit anklagad för brott ska betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;I punkt 3 anges vissa minimirättigheter som ska garanteras den som blivit anklagad för brott. Han ska utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen. Han har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Vidare har han rätt att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han själv utsett. Om han saknar tillräckliga medel och rättvisans intresse kräver det har han rätt till rättegångsbiträde utan kostnad. Den anklagade har också rätt att inkalla och förhöra vittnen. Om inte den anklagade förstår eller talar det språk som används i domstolen har han rätt att utan kostnad biträdas av tolk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Begreppen ”brott” och ”brottslig gärning” ska ges en självständig och allmängiltig tolkning. Klassificeringen i det nationella rättssystemet har därför ingen avgörande betydelse. Europa- domstolen tillämpar i första hand tre kriterier för bedömningen av vad som är ett brott i konventionens mening, de s.k. &lt;NOBR&gt;Engel-kriterierna.&lt;/NOBR&gt; Enligt dessa ska hänsyn tas till klassificeringen i den nationella rätten, gärningens natur samt påföljdens natur och stränghet (se t.ex. Engel m.fl. mot Nederländerna, dom den 8 juni 1976, Öztürk mot Tyskland, dom den 21 februari&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;1984 och Weber mot Schweiz, dom den 22 maj&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;1990). Utgångspunkt vid bedömningen tas i hur ett visst handlande har klassificerats i nationell rätt. Om handlingen har klassificerats som ett brott i nationell rätt är den normalt att anse som ett brott även i konventionens mening. Vid sidan av klassificeringen ska emellertid även de två övriga kriterierna bedömas. Dessa är alternativa i förhållande till varandra, vilket innebär att det är tillräckligt att ett av dem är uppfyllt för att artikel 6 ska vara tillämplig. Om dessa båda kriterier sedda var för sig inte ger stöd för någon klar slutsats i fråga om förfarandets rättsliga status, kan dock den kumulativa effekten av dem ge stöd för slutsatsen att det är fråga om anklagelse för ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;Av betydelse för bedömningen av kriteriet gärningens natur är bestämmelsens räckvidd och syfte. Är bestämmelsen generell och riktar sig till alla medborgare och inte endast till en särskild grupp talar det för att fråga är om en brottslig gärning. Om syftet med bestämmelsen är att avskräcka och bestraffa snarare än att kompensera för skada är gärningen till sin natur normalt att anse som en brottslig gärning. Bedömningen av kriteriet påföljdens natur och stränghet görs i förhållande till den påföljd som riskeras till följd av viss gärning och inte i förhållande till den faktiskt utdömda eller ålagda sanktionen. En frihetsberövande påföljd talar i allmänhet för att gärningen faller in under artikel 6 medan typiska disciplinstraff såsom suspension och varning, talar för att så inte är fallet. Ekonomiska sanktioner kan falla in under artikelns tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Vid utformningen av reglerna om kontroll- avgift är det ur rättssäkerhetssynpunkt av intresse om påförande av kontrollavgiften ska anses utgöra en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6 i Europakonventionen. Eftersom begreppen brott och brottslig gärning i artikeln ska ges en självständig och allmängiltig tolkning innebär den omständigheten att det enligt den svenska rätten inte är fråga om en anklagelse om en brottslig gärning inte att det är uteslutet att artikel 6 är tillämplig. Tvärtom har så ansetts vara fallet beträffande andra sanktionsavgifter. I domarna Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige (domar den 23 juli 2002) har Europadomstolen kommit fram till att de svenska bestämmelserna om skattetillägg om- fattas av artikel 6 eftersom de är generella och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;deras syfte både är avskräckande och bestraffande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Regeringen har i propositionen Administrativa avgifter på skatte- och tullom- rådet, m.m. (prop. 2002/03:106) i fråga om bestämmelserna om tulltillägg som riktar sig till en begränsad krets om ca 20 000 företag dragit slutsatsen att det inte är helt säkert att Europadomstolen skulle bedöma tulltilläggen på samma sätt som skattetilläggen. Regeringen ansåg trots detta att det fanns skäl att se till att reglerna om tulltillägg uppfyller Europa- konventionens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) har i avgörandet RÅ 2004 ref. 17 funnit att påförande av särskild avgift enligt lagen (2000:1087) om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument företer sådana karakteristika att artikel 6 är tillämplig på förfarandet. Anmäl- ningsskyldigheten enligt lagen om anmälnings- skyldighet för vissa innehav av finansiella instrument avser endast vissa befattningshavare och uppdragstagare i aktiemarknadsbolag och annan person som själv eller tillsammans med vissa närstående innehar aktiepost av viss storlek i sådant bolag. Avgifterna kan dock komma att uppgå till betydande belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Den kontrollavgift som nu föreslås har som syfte att avskräcka godkända gåvomottagare från att underlåta att lämna föreskriven underrättelse till Skatteverket när förutsättningar för godkännandet inte längre föreligger samt att bestraffa sådan underlåtenhet. Regleringen gäller generellt för den som är godkänd gåvo- mottagare. Även om sanktionen inte innefattar ett frihetsstraff kan kontrollavgiften i enskilda fall uppgå till betydande belopp (tio procent av summan av gåvomedlen efter en viss tidpunkt). Mot denna bakgrund och med beaktande av de bedömningar som gjorts i ovan nämnda domar anser regeringen, i likhet med utredningen, att reglerna bör utformas så att de rättssäkerhets- garantier som följer av artikel 6 uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Befrielse från kontrollavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Det strikta ansvar som föreslås bör för att vara godtagbart med hänsyn till Europakonventionen och de rättssäkerhetskrav som ställs upp i övrigt nyanseras genom att en möjlighet till befrielse från avgiften införs. Det finns i den nya skatteförfarandelagen en särskild bestämmelse om befrielse från särskilda avgifter såsom bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;annat kontrollavgift enligt den lagen. Den nu aktuella kontrollavgiften är dock av en annan karaktär än kontrollavgift enligt skatteför- farandelagen. Regeringen föreslår därför att denna kontrollavgift inte ska följa skatteför- farandelagens regelverk om befrielse utan att det ska finnas en särskild bestämmelse om befrielse från den. Befrielse från kontrollavgiften, helt eller delvis, ska kunna ske om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Skatteverket har efterlyst en tolkning av bestämmelsen om befrielse från kontrollavgift. Ett särskilt skäl att efterge kontrollavgiften kan t.ex. vara att Skatteverket funnit det föreligga synnerliga skäl att avstå från återkallelse av mottagarens godkännande (se avsnitt 6.16.3.6.5 om återkallelse). Ett annat särskilt skäl kan vara att underlåtenheten berott på omständigheter utanför gåvomottagarens kontroll eller att en brist som i och för sig bort föranleda en underrättelse sedermera rättats till och det därför inte finns grund för att återkalla godkännandet. Ett annat skäl kan vara att frågan om förutsättningarna för godkännande varit fortsatt uppfyllda varit svårbedömd. Om avgiften framstår som oskäligt hög i sig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, bör även det kunna utgöra grund för befrielse. Bedömningen av om särskilda skäl föreligger ska vara nyanserad och inte alltför restriktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Det bör också vara möjligt att begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets beslut om kontrollavgift till domstol (se avsnitt 6.16.3.12 om omprövning och överklagande, m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Bestämmelserna om kontrollavgift gäller även för utländska godkända gåvomottagare. Mot utländska mottagare som underlåter att underrätta Skatteverket om ändrade för- hållanden torde det dock i realiteten inte finnas andra sanktionsmöjligheter än att återkalla ett godkännande som gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förslaget föranleder 17 och 18 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:462px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031470x1.jpg/" style="width:605px;height:462px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Sekretess och tillhandahållande av information om godkända gåvomottagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Skatteverkets verksamhet med godkännande av gåvomottagare omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen gäller inte beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft242"&gt;Utredningens bedömning och förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen föreslår dock ändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksam- het i syfte att uppgift om huruvida en organisation är godkänd gåvomottagare och i sådant fall från vilken tidpunkt ska kunna lämnas ut till enskild och att uppgifter i beskattnings- databasen utvisande vilka organisationer som är godkända gåvomottagare ska få göras tillgängliga via Skatteverkets webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Inga remissinstanser har kommenterat förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Enligt 27 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Av 27 kap. 6 § samma lag framgår att sekretessen inte gäller för beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet meddelas i ärende om förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga, beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller trängselskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft65"&gt;Enligt regeringens mening kommer Skatteverkets hantering av godkännande av gåvomottagare att omfattas av sekretessen enligt 27 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. För att en givare ska kunna få skattereduktion måste gåvan ges till en godkänd gåvomottagare och givaren har således ett behov av att på ett tillförlitligt sätt kunna få reda på om en presumtiv mottagare är godkänd. Besluten rörande godkända gåvomottagare får anses utgöra sådana beslut varigenom underlag för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft65"&gt;bestämmande av skatt fastställs. Detta innebär att besluten enligt 27 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen inte kommer att omfattas av sekretessen enligt 27 kap. 1 §. Någon ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, som utredningen föreslagit, behövs således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft65"&gt;Undantaget från sekretess gäller alla beslut enligt lagstiftningen om godkännande, dvs. inte bara beslut om godkännande utan även t.ex. beslut om återkallelse och beslut om kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft112"&gt;Det finns inte någon anledning att författ- ningsreglera Skatteverkets tillhandahållande av information om godkända gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft13"&gt;6.16.3.8 Kontrolluppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft268"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;En godkänd gåvomottagare ska lämna kontrolluppgift om en sådan gåva som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor om den som lämnat gåvan är känd. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det gåvobelopp som tagits emot under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft13"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Det saknas skäl att kräva av godkända gåvomottagare att de ska utfärda ett särskilt gåvobevis för varje gåva som ska anges i kontrolluppgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Förutom att föreslå andra beloppsgränser föreslog utredningen även att godkända gåvomottagare ska utfärda gåvobevis. Utredningen har vidare inget krav på att den som lämnat gåvan ska vara känd och uppställer inga krav på kontrolluppgiftens innehåll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft273"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Nämnden för statligt stöd till trossamfund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Civilförsvarsförbundet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Cancerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hjärt- Lungfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Röda Korset&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Missionskyrkan&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Scoutförbundet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Scoutrådet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hoppets Stjärna&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ersta diakoni&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Stadsmissionen Skåne&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Prostatacancerförbundet&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Konsthögskolan&lt;SPAN class="ft269"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen &lt;SPAN class="ft269"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft269"&gt;anser att utfärdande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;gåvobevis är onödigt och att det bör räcka att kontrolluppgift lämnas. Svenska Scoutförbundet och Svenska Scoutrådet anser att om kravet på gåvobevis behålls bör det ändras till att avse en årlig kopia på de kontrolluppgifter som lämnats till Skatteverket. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Famna – non profit vård och social omsorg &lt;/SPAN&gt;anser att gåvobevis inte ska behöva utfärdas. Nämnden för statligt stöd till trossamfund och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska kyrkan &lt;/SPAN&gt;föreslår att gåvomottagaren i stället för att utfärda gåvobevis får garantera vid ansökan om godkännande att belopp understigande gränsvärdet inte medtas i kontrolluppgiften. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Länsrätten i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;anser att kontrolluppgiftslämnandet blir särskilt betungande för gåvomottagare med många enskilda givare som lämnar mindre gåvor och i många fall helt kan sakna betydelse om givaren totalt sett aldrig når upp till minimigränsen för skattereduktion. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;lyfter fram den ökade administrativa bördan. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Regelrådet &lt;/SPAN&gt;anser att det administrativa merarbetet med gåvobevis och kontrolluppgifter måste ses i ljuset av att reglerna kan öka inflödet av gåvor. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;/SPAN&gt;anser att utskick av gåvobevis för högskolans del endast kommer att öka hanteringskostnaderna i ringa omfattning. Högskolan har redan i dag ett system där tackbrev skickas ut till de personer och företag som donerar. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;/SPAN&gt;konstaterar att systemet kan bli betungande för mottagare med så få givare att teknikstöd för administrationen är olönsamt men har förståelse för konstruktionen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;anför att det ligger i sakens natur att Skatteverkets och även domstolarnas möjlig- heter att granska kontrolluppgifter från utländska gåvomottagare är starkt begränsade. Skatteverket anför att verkets möjlighet till kontroll är begränsad, särskilt beträffande kontrolluppgifter från utlandet där kontroll- möjligheten i praktiken kommer att vara obefintlig. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Landsorganisationen i Sverige &lt;/SPAN&gt;anför att Skatteverket kommer att ha obefintliga möjligheter att granska kontrolluppgifter från utlandet och att förslaget därför kan väntas medföra stora möjligheter till skatteflykt och skentransaktioner. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Jönköping &lt;/SPAN&gt;anser att det finns en påtaglig risk för falska kontrolluppgifter och att Skatteverkets möjligheter att effektivt kontrollera utländska gåvomottagares kontrolluppgifter torde vara små. Länsrätten i Stockholms län menar att risken för oriktiga kontrolluppgifter får anses&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;vara uppenbar eftersom mottagna gåvor är skattefria och gåvomottagarna således saknar eget incitament att lämna korrekta uppgifter och också helt kan sakna förståelse för betydelsen av kontrolluppgifter. Skatteverket anser att risken för att falska kontrolluppgifter lämnas är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: &lt;SPAN class="ft4"&gt;För att en givare ska kunna få skattereduktion för gåvor som har givits till en godkänd gåvomottagare måste givaren kunna styrka gåvan på något sätt. Utredningen har i detta syfte föreslagit att mottagaren vid gåvotillfället ska utfärda ett särskilt gåvobevis enligt ett av Skatteverket fastställt formulär. Av gåvobeviset ska framgå vem givaren är, vem mottagaren är, gåvans belopp, datum samt att gåvan utgör en penninggåva som har lämnats utan krav på motprestation. Vidare ska det framgå om gåvan är avsedd för att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller för att främja vetenskaplig forskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Ett stort antal av de som yttrat sig över utredningens förslag, däribland &lt;SPAN class="ft5"&gt;Nämnden för statligt stöd till trossamfund&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Röda Korset&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Hoppets Stjärna&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Ersta diakoni&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stadsmissionen Skåne &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Famna – non profit vård och social omsorg&lt;/SPAN&gt;, har riktat kritik mot förslaget att utfärda gåvobevis. De flesta av de som kritiserat gåvobevisen anser att lämnande av kontrolluppgifter är tillräckligt. Ett av skälen till att utredningen föreslagit att det ska finnas ett gåvobevis har att göra med att en juridisk person efter det att ett avdrag för sponsringskostnader blivit underkänt inte ska kunna hävda att det aktuella beloppet egentligen var en gåva och i stället få skattereduktion. Denna frågeställning är emellertid ointressant i regeringens förslag, eftersom detta bara omfattar gåvor från fysiska personer (se avsnitt 6.16.3.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Enligt regeringens mening är det inte nödvändigt med utfärdande av gåvobevis för gåvor från enbart fysiska personer. Ett gåvobevis kan i och för sig vara ett bra bevismedel för att styrka rätten till skattereduktion, t.ex. om kontrolluppgiftslämnandet av någon anledning inte fungerat. Det ankommer emellertid alltid på den som lämnat gåvor att se till att, i enlighet med den allmänna skyldigheten inom ramen för skatteförfarandet att i skälig omfattning ha underlag för sin uppgiftsskyldighet och för kontroll av denna och beskattningen. Inget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 123px;padding: 0px;border: none;width: 671px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:300px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:597px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031472x1.jpg/" style="width:605px;height:597px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;hindrar att detta sker genom t.ex. frivilligt utfärdade kvittenser för lämnade gåvor. Ett lagstadgat krav på gåvobevis skulle däremot utgöra en onödig ökning av gåvomottagarnas administrativa börda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Regeringen föreslår däremot att de som är godkända gåvomottagare ska lämna kontroll- uppgifter (se även avsnitt 6.16.3.5 om kravet på utländska gåvomottagare att ge in åtagande om att lämna kontrolluppgifter) om sådana gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor under förutsättning att den som lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgifter behöver således inte lämnas för anonyma gåvor. Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslår regeringen att gåvor som ger rätt till skattereduktion ska kunna utgöras av en löneförmån eller av en gåva från ett aktiebolag för vilken en delägare ska utdelningsbeskattas. I sådana fall är det den anställde respektive delägaren som ska anges som givare. Den som faktiskt betalat gåvan är i dessa avseenden bara att se som en förmedlare. Kontrolluppgiften ska innehålla uppgift om gåvobelopp som tagits emot under året, dvs. summan av de gåvor som mottagits under året och som uppnår mini- mibeloppet per gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Kontrolluppgiftslämnandet innebär en ökning av de godkända gåvomottagarnas administrativa börda men medför att uppgifterna kan förtryckas i givarnas inkomstdeklarationer. Kontrolluppgiftslämnandet bidrar också till att minska risken för fusk. Regeringens förslag är alltså att gåvomottagarna ska lämna kontroll- uppgifter avseende sådana gåvor som ska ingå i givarnas underlag för skattereduktion, dvs. gåvor som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder nya paragrafer, 11 kap. 8 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt 22 kap. 22 §§ skatteför- farandelagen, samt en ändring i 22 kap. 1 § sistnämnda lag, se avsnitt 3.19 och 3.21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.16.3.9 Vilka som kan få skattereduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1293 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Rätt till skattereduktion för gåva till godkända gåvomottagare har en fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, är obegränsat skattskyldig någon gång&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft65"&gt;under beskattningsåret, och som har haft utgifter för gåva avseende hjälpverksamhet bland behövande eller främjande av vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller som ska ta upp en sådan gåva som inkomst. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomst- skattelagen, om deras överskott av förvärvs- inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock att juridiska personer ska ha rätt till skattereduktion. Utredningen har inte heller några krav som tar sikte på den enskildes skattskyldighet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Högskoleverket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;har inget att invända mot förslaget. Övriga remissinstanser har inte närmare kommenterat frågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft242"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;En central fråga är vilka givare som ska kunna få skatte- reduktion för gåvor till godkända gåvo- mottagare. Utredningen har föreslagit att både fysiska och juridiska personer ska kunna få skattereduktion för gåvor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft65"&gt;Ju fler skattskyldiga som omfattas desto större blir kontrollsvårigheterna, både inom Sverige och i förhållande till utlandet, vilket i sin tur ökar risken för fusk och missbruk. Det kan också öka läckaget av skattemedel från Sverige till andra länder. Att inkludera juridiska personer skulle också göra lagstiftningen mer komplex och öka den administrativa bördan. Om juridiska personer ska inkluderas måste vidare skattereduktionssatsen för dessa, och därmed även för fysiska personer, av &lt;NOBR&gt;förenklings-,&lt;/NOBR&gt; administrations- och neutralitetsskäl motsvara bolagsskattesatsen 26,3 procent. Om skatte- reduktionen bara omfattar fysiska personer kan skattereduktionssatsen bestämmas till en jämnare och mer lättbegriplig siffra. Regeringen är mot bakgrund av det nu anförda inte beredd att föreslå att juridiska personer omfattas av skattereduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft65"&gt;Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, att fysiska personer som vid beskattningsårets&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:80px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031473x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;utgång har fyllt 18 år ska ha rätt till skatte- reduktion för gåva. En begränsat skattskyldig har enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta möjlighet att begära att bli beskattad enligt inkomst- skattelagen. För rätten till bland annat allmänna avdrag, grundavdrag och skattereduktion för hushållsarbete finns det en inskränkning för dem som är begränsat skattskyldiga till de fall då den enskildes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige (62 kap. 9 §, 63 kap. 2 § och 67 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Utredningen har inte föreslagit en motsvarande inskränkning för begränsat skattskyldigas rätt till skattereduktion för gåva. En sådan inskränkning gäller dock för andra personliga avdrag och kan också motiveras utifrån att det inte är möjligt att begränsa skattereduktionen till mottagare eller verksam- heter i Sverige samt att personen kan få gåvan beaktad både i Sverige och i sin bosättningsstat. Regeringen föreslår därför att en motsvarande inskränkning görs. När det gäller obegränsat skattskyldiga bör det av administrativa skäl för rätt till skattereduktion för gåva räcka med att de varit obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Som framgår av avsnitt 6.16.3.10 föreslår regeringen att testamentariska förordnanden inte ska kunna ligga till grund för skattereduktion. Inget hindrar emellertid att dödsbodelägarna bestämmer sig för att dödsboet självt ska skänka pengar till en godkänd gåvomottagare. I så fall skulle det vara nödvändigt att fråga dödsboet om medelsöverföringen från boet till en godkänd gåvomottagare berott på ett testamente eller om det är boet som sådant som fattat beslutet. För att undvika detta slag av komplikationer föreslår regeringen att ett dödsbo endast ska kunna få skattereduktion för gåvor som den avlidne själv lämnat eller för gåvor som lämnats av någon annan före den avlidnes dödsfall och som dödsboet ska ta upp som förmån eller utdel- ningsbeskattas för (se även avsnitt 6.16.3.10 om gåvans beskaffenhet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 20 och 24 §§ i inkomstskattelagen, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Gåvans beskaffenhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Endast penninggåvor ger rätt till skattereduktion. Skattereduktion kan ges inte bara för gåva som en person själv har lämnat utan även för förmån av gåva samt gåva för vilken utdelningsbeskattning ska ske. Testamente till förmån för en godkänd gåvo- mottagare ger inte rätt till skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft69"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att skälen för begränsningen till penninggåvor är begripliga. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Cancerfonden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft69"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hjärt-Lungfonden,&lt;/NOBR&gt; Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Röda Korset&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hoppets Stjärna&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ParkinsonFörbundet&lt;SPAN class="ft65"&gt;, Ersta diakoni, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Konsthögskolan&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen&lt;SPAN class="ft65"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft65"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Stadsmissionen Skåne &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser däremot att även gåvor i form av t.ex. värdepapper ska ge rätt till skattereduktion och anför att det är viktigt att sådana gåvor inte upplevs som missgynnade. &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att gåvor i form av värdepapper, fast egendom och utrustning ska omfattas. En begränsning till penninggåvor vore djupt olycklig eftersom svensk forskning i hög grad är beroende av andra typer av gåvor. Lunds universitet anser att s.k. aktiegåva bör likställas med penninggåva. Universitetet anser vidare att skattereduktion för fysiska personer bör gälla även för andra gåvor än penninggåvor. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Näringsliv &lt;SPAN class="ft65"&gt;anser att utredningens förslag om hur problematiken med utdelningsbeskattning ska lösas bör ersättas med ett system där utdelningsbeskattning inte sker hos ägarna. Ett undantag för utdelningsbeskattning, som bör gälla oberoende av om gåvan är avdragsgill för givaren eller inte, skulle öka benägenheten till gåvor och samtidigt minska behovet av gräns- dragningar mellan rena gåvor och affärsmässigt motiverad sponsring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Gåvobegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;När det gäller vilka gåvor som ska anses ingå i underlaget för skattereduktion finns det inledningsvis anledning att beröra innebörden av gåvobegreppet som sådant. Med gåva avses i nu aktuellt sammanhang som utgångspunkt en gåva i civilrättslig mening. En sådan gåva kännetecknas av frivillighet, en önskan att på egen bekostnad berika någon annan och att givaren inte heller förväntar sig eller får någon motprestation. Förekomsten av en skatte- reduktion för den som ger en gåva till en god- känd gåvomottagare ska emellertid inte tillmätas någon betydelse i detta sammanhang, oavsett hur denna skattemässiga ”motprestation” förhåller sig till det civilrättsliga gåvobegreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Penninggåvor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;En central fråga är hur en gåva ska vara beskaffad för att grunda rätt till skattereduktion. Att penninggåvor ska omfattas får anses vara en självklarhet. Gåvor kan även bestå i t.ex. värdepapper och fastigheter. Det är vidare inte ovanligt att gåvor ges i form av medicin, medicinsk utrustning, datorer, m.m. Gåvan kan också bestå i att ett företag ställer den egna personalen till mottagarens förfogande eller att en enskild person ställer sig själv och sin egen arbetskraft till förfogande. En gåva kan naturligtvis också bestå i att man lånar ut viss utrustning eller skänker konst, boksamlingar och annan värdefull egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, att endast penninggåvor ska ge rätt till skatte- reduktion. Härigenom undviks värderings- problem. Det vore en betydande nackdel om systemet med skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet skulle kräva omfattande och många gånger inte helt okomplicerade värderingsförfaranden. Att värdera gåvor som inte består av pengar och motsvarande lätt- värderad egendom skulle innebära en betydande ökning av den administrativa bördan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Även risken för fusk och missbruk talar mot att låta svårvärderad egendom omfattas av reglerna. Eftersom det i det nu aktuella samman- hanget inte finns något naturligt tvåpartsför- hållande – t.ex. av det slaget som råder mellan arbetsgivare och arbetstagare – finns det inga balanserande omständigheter när det t.ex. gäller just värdering av egendomen. Till skillnad mot en arbetstagare som ska ta upp som intäkt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;motsvarande belopp som arbetsgivaren drar av som en kostnad kommer en gåvomottagare inte att beskattas för vad han tar emot som gåva medan den som lämnat gåvan får en skattefördel. En mottagare har alltså inget att förlora på att egendom övervärderas, vilket skulle innebära att givaren skulle få en större skattereduktion. Risken för en sådan övervärdering kan vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft4"&gt;Ett stort antal remissinstanser, däribland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft193"&gt;Cancerfonden&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén, Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Konsthögskolan &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Uppsala universitet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, har framfört önskemål om att gåvor som består av värdepapper ska ge rätt till skattereduktion. Regeringen är emellertid inte beredd att nu låta andra gåvor än rena penninggåvor komma i fråga. Vid sidan av att man undviker själva problemen med värderingen och eventuella domstolsprocesser kan det finnas hanterings- fördelar. Det kan rimligen inte heller vara särskilt komplicerat att anpassa sig till en sådan regel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Testamente till förmån för godkänd gåvomottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft4"&gt;Tanken med att en gåva till en godkänd gåvomottagare ska föranleda en skattereduktion är att den ska verka stimulerande på lusten att ge. När det gäller testamenten kan man konstatera att skattereduktionen visserligen skulle gagna arvtagare och testamentstagare, vilket möjligen kan verka stimulerande på testator. Enligt regeringens mening är dock omedelbarheten borta och stimulanseffekten relativt liten. Härtill kommer att om lagförslaget ska omfatta pengar som överförs till godkända gåvomottagare genom testamenten bör också överföringar genom förmånstagarförordnanden, försäkringar och liknande omfattas. Sådana regler skulle med nödvändighet bli relativt komplicerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft4"&gt;En annan aspekt på detta är att om skatte- reduktion inte ges för förmögenhetsöverföringar till följd av testamenten kommer det relativt sett att vara mer attraktivt för den enskilde att ge bort gåvor i livstiden än att testamentera bort dem. Detta förhållningssätt påminner om hur vissa av reglerna i den numera upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt var utformade. Möjligheterna att ge bort gåvor till mottagare befriade från gåvoskatt var större än möjligheterna att testamentera bort egendom utan att mottagarna skulle betala arvsskatt. Att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;ge gåvor under livstiden var alltså skattemässigt mer gynnat än att testamentera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Regeringen anser mot bakgrund av det nu anförda att testamentsförordnanden inte ska ge rätt till skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Aktiegåva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Enligt ett avgörande i Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen), RÅ 2006 ref. 45, gäller följande. Den aktieägare som innan avstämningsdagen till bolaget anvisar att eventuell utdelning ska tillfalla någon annan än aktieägaren själv kommer enligt bestämmelserna i 42 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte att bli beskattad för utdelningen. Beskattningen ska i stället ske hos den som har fått rätten till utdelning. Om utdelnings- mottagaren är en sådan stiftelse eller ideell förening eller ett sådant registrerat trossamfund vars skattskyldighet är inskränkt enligt 7 kap. inkomstskattelagen kommer någon beskattning inte alls att ske. En gåva av detta slag benämns ofta aktiegåva. Av RÅ 2009 ref. 68 och Regeringsrättens dom den 22 september 2009 i mål nr &lt;NOBR&gt;1579-09&lt;/NOBR&gt; framgår att även ägare till kvalificerade fåmansbolagsaktier kan skänka bort rätten till utdelning från bolaget till ett skattebefriat subjekt utan att beskattas för utdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;En aktiegåva utgör inte en penninggåva eftersom den inte består av den kommande utdelningens belopp, dvs. kontanter. Gåvan består av rätten till utdelning och denna rättighet är något annat än kontanter. En aktiegåva kommer därför inte att kunna föranleda någon skattereduktion. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;anser att aktiegåva bör likställas med penninggåva. Regeringen är emellertid inte beredd att lämna något sådant förslag. Det skulle riskera att medföra värderingsproblem, särskilt i de fall då gåvan avser utdelningsrätt för flera år framåt. Det ska dessutom framhållas att förfarandet med aktiegåva redan innebär en skattelättnad för gåvogivaren i och med att vederbörande inte behöver skatta för utdelningen. Det finns enligt regeringens mening ingen anledning att genom skattereduktion för gåva ge en givare en ytterligare skattefavör för en aktiegåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Medlemsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Medlemsavgifter får enligt gällande rätt (9 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen) inte dras av. Om det vore möjligt att dra av gåvor i allmänhet vid inkomstberäkningen skulle det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;knappast vara möjligt att upprätthålla förbudet mot att dra av medlemsavgifter. Regeringens förslag utgör emellertid inte ett sådant principgenombrott. Det tar inte sikte på gåvor i allmänhet utan gäller endast penninggåvor för att främja vetenskaplig forskning eller för att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Sådana gåvor ska inte dras av utan ska föranleda en på visst sätt beräknad skattereduktion. Regeringens förslag om införande av ett system med skattereduktion för gåvor innebär inte i sig och medför inte heller annars någon förändring i fråga om avdragsrätt för medlemsavgifter. Dessa kommer alltjämt inte att kunna dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Förmån av gåva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Det skulle kunna förekomma situationer där en arbetsgivare som en skattepliktig löneförmån för en viss arbetstagare ger en gåva till en godkänd gåvomottagare. För att skapa neutralitet mellan den som har utgifter för gåva och den som får förmån av gåva föreslår regeringen att gåvor till godkända gåvomottagare som utgår i form av en löneförmån ska ingå i arbetstagarens underlag för skattereduktion. Detta förutsätter naturligtvis att den gåva som har förmedlats av arbetsgivaren är en penninggåva och dessutom uppfyller beloppsgränsen för att räknas med i underlaget (se avsnitt 6.16.3.11 om beloppsgränser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Regeringens förslag tar sikte på den situationen att en arbetsgivare utöver lönen såsom en särskild förmån för arbetstagaren ger en viss summa pengar till en godkänd gåvo- mottagare. I ett sådant fall ska av kontroll- uppgiften framgå dels lönens belopp samt förmånens belopp. Om en arbetstagare i stället ber arbetsgivaren att för dennes räkning skicka en del av lönen till en godkänd gåvomottagare är det däremot inte fråga om en löneförmån och kontrolluppgiften ska på vanligt sätt bara uppta lönens fulla belopp. Arbetstagarna kan dock i båda fallen begära skattereduktion för vad som lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;Utdelningsbeskattning för gåva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;I RÅ 2007 not 161 slog Regeringsrätten fast att en donation som inte är en underprisöverlåtelse från ett aktiebolag till en stiftelse medför att delägaren i aktiebolaget ska utdelningsbeskattas. Skatterättsnämnden har därefter i ett förhandsbesked den 6 februari 2009 (dnr 59- 08/D) slagit fast att utdelningsbeskattning ska ske av en aktieägare i det överförande bolaget vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:97px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:220px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031476x1.jpg/" style="width:293px;height:220px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;donation av kontanta medel till en etablerad välgörenhetsorganisation för den del av det överförda beloppet som svarade mot hans ägarandel i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Regeringens förslag om skattereduktion för gåvor omfattar även den situationen att ett bolag ger en gåva till en godkänd gåvomottagare, för vilken aktieägarna kommer att utdelnings- beskattas för gåvans värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det finns olika sätt att lösa denna fråga. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att utdel- ningsbeskattning inte ska ske hos ägarna. Det vore dock enligt regeringens mening inte en bra lösning på frågan. Att ha klara, entydiga och logiska regler när det gäller förhållandet mellan ett bolag och dess delägare är av stor betydelse för skattesystemets allmänna stabilitet. Det finns inga motiv för att i det här specifika fallet göra ett undantag från huvudregeln om att delägare ska utdelningsbeskattas i dessa fall. Till detta kommer att sådana regler med nödvändighet blir komplicerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Regeringen föreslår i stället ett annat sätt att lösa frågan på, nämligen att en gåva som ett aktiebolag har lämnat till en godkänd gåvomottagare och för vilket en delägare ska utdelningsbeskattas får räknas med i delägarens underlag för skattereduktion. Även i detta fall får det utdelningsbeskattade beloppet endast ingå i delägarnas underlag för skattereduktion under förutsättning att den del som faller på respektive delägare vid varje gåvotillfälle uppfyller det allmänna kravet på en gåvas minsta värde (se avsnitt 6.16.3.11 om beloppsgränser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Utdelningsbeskattning torde även kunna aktualiseras när ett bolag lämnar en aktiegåva (se ovan om aktiegåvor). En sådan gåva kommer dock inte att grunda rätt till skattereduktion för en delägare eftersom endast penninggåvor räknas med i underlaget för skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft86"&gt;Utdelningen ska redovisas på kontrolluppgift på sedvanligt sätt och värdet kan förtryckas i givarens inkomstdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 21, 24 och 25 §§ inkomstskattelagen, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Underlag för skattereduktion och skattereduktionens storlek&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Underlaget för skattereduktion består av summan av gåvor som har lämnats under beskattningsåret. Endast gåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor räknas in i underlaget. Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor görs ingen skattereduktion. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 1 500 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att varje gåva ska uppgå till minst 400 kronor för att räknas in i underlaget, att det sammanlagda underlaget ska uppgå till minst 4 000 kronor per beskattningsår för att skattereduktion ska ges, att skattereduktionen ska uppgå till 26,3 procent av underlaget samt att skattereduktionen får uppgå till högst 7 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Högskoleverket &lt;/SPAN&gt;anför att det är rimligt att det finns ett minimibelopp för gåvor. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Luleå tekniska universitet &lt;/SPAN&gt;biträder förslaget om ett lägsta belopp av praktiska skäl men ifrågasätter behovet av att fastställa en övre gräns. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;/SPAN&gt;vill sänka den nedre gränsen för underlag för skattereduktion till 1 000 kronor. Högskolan vill även höja den övre gränsen för skattereduktionens storlek för fysiska personer till 2,3 prisbasbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft193"&gt;Cancerfonden&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Hjärt-Lungfonden&lt;SPAN class="ft71"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Röda Korset&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Missionskyrkan&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft71"&gt;, Hoppets Stjärna, &lt;/SPAN&gt;Riksförbundet för &lt;NOBR&gt;Trafik-,&lt;/NOBR&gt; Olycksfalls- och Polioskadade&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ersta diakoni&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Prostatacancerförbundet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Stadsmissionen Skåne &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att den nedre beloppsgränsen för gåvor är för hög och att en årlig sammanlagd gåva på minst 1 200 kronor per organisation ska ge rätt till skattereduktion. Beloppsgränserna bör sättas så att givaren med lätthet kan räkna ut och veta hur stor gåva som berättigar till skattereduktion. Organisationerna, liksom &lt;/SPAN&gt;Famna – non profit vård och social&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;omsorg&lt;/SPAN&gt;, föreslår för fysiska personer att det maximala underlaget för skattereduktion sätts&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t151"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;till 30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;kronor och skattereduktionen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;30 procent. &lt;/SPAN&gt;Frälsningsarmén&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;framför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;samma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;maximala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td162"&gt;&lt;P class="p34 ft4"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;skattereduktion. &lt;/SPAN&gt;Kungl. Konsthögskolan&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska &lt;NOBR&gt;FN-förbundet&lt;SPAN class="ft71"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;Svenska Scoutförbundet &lt;SPAN class="ft71"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Scoutrådet &lt;/SPAN&gt;anser också att en årlig sammanlagd gåva på minst 1 200 kronor per gåvogivare ska ge rätt till skattereduktion. Svenska Scoutförbundet och Svenska Scoutrådet anser dessutom i likhet med Svenska Missionskyrkan att minimibeloppet per år bör avskaffas helt. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Rädda Barnen &lt;/SPAN&gt;anser att mini- migränsen för rätt till skattereduktion bör vara lägre. Det är viktigt att skapa en känsla av att alla gåvor är viktiga. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Civilförsvarsförbundet &lt;/SPAN&gt;anser att beloppsgränserna bör sättas så att givaren med lätthet kan räkna ut och veta hur stor gåva som berättigar till skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Pingst – fria församlingar i samverkan &lt;SPAN class="ft4"&gt;föreslår 5 000 kronor per år och 500 kronor per gåva som nedre beloppsgränser för att motverka allt för många små gåvor och därmed onödigt höga administrativa kostnader. Den övre gränsen för skattereduktionens storlek bör enligt organisationens mening vara 10 000 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Stiftelsen Skansen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att de övre beloppsgränserna för skattereduktion är för lågt satta. Beloppen för fysiska personer bör synkroniseras med de som gäller för skatte- reduktion för hushållsarbete. &lt;/SPAN&gt;Stockholms Stadsmission &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att skattereduktion med samma procentsats som bolagsskatten ter sig ologiskt för fysiska personer. Mer relevant är att nyttja den skattesats som identifieras för flertalet löntagare, nämligen 30 procent. Nivån på maximala gåvobelopp bör enligt stadsmissionen indexeras med kostnadsutveckling m.m. och anges som ett basbelopp för fysiska personer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Sveriges Pensionärsförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att den nedre gränsen för gåvor, åtminstone när ideella allmännyttiga föreningar är mottagare, bör ligga vid 250 kronor per gåvotillfälle och 3 000 kronor per år. Den övre gränsen bör i sådant samman- hang sättas till åtminstone 100 000 kronor per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;ParkinsonFörbundet &lt;/SPAN&gt;anser att den nedre beloppsgränsen för gåvor är för hög. Förbundet föreslår att en årlig sammanlagd gåva på minst 1 200 kronor per organisation ska ge rätt till skattereduktion. Förbundet föreslår vidare att maximal skattereduktion för fysiska personer ska vara 9 000 kronor i stället för föreslagna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft71"&gt;7 000 kronor. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Läkare Utan Gränser &lt;/SPAN&gt;föreslår att de nedre beloppsgränserna sätts till 100 kronor per gåvotillfälle respektive 1 200 kronor per år. Skatteverkets och de enskilda organisationernas system är i stor utsträckning automatiserade och lägre beloppsgränser torde inte påverka administrationen nämnvärt. De övre beloppsgränserna är enligt Läkare Utan Gränser aningen lågt tilltagna och det borde finnas utrymme för en höjning. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Psoriasisförbundet &lt;/SPAN&gt;anför att om forskningen och biståndet till behövande ska kunna stärkas genom den föreslagna skattereduktionen måste denna höjas väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Underlag för skattereduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Det är enligt regeringens mening uppenbart att det finns skäl att sätta en nedre gräns för hur små gåvor som kan räknas in i givarens underlag för skattereduktion. Frågan har ett visst samband med det förhållandet att systemet med skattereduktion för gåvor för att inte inbjuda till fusk kräver att de godkända gåvomottagarna utfärdar kontrolluppgifter avseende de gåvor som lämnats under året och som är stora nog för att ingå i givarnas respektive underlag för skattereduktion (se avsnitt 6.16.3.8). Denna kontrolluppgiftsskyldighet blir naturligtvis mer betungande ju mindre en gåva kan vara för att omfattas av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Antag att person A ger 100 kronor till var och en av 100 godkända gåvomottagare, att person B&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ger en och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;samme godkände gåvomottagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;1 000 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;vid 10 olika tillfällen och att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;person C ger en enda godkänd gåvomottagare 10 000 kronor vid ett enda tillfälle. Rättviseskäl och neutralitetskrav talar för att A, B och C ska få lika stor skattereduktion. Om det inte finns något minsta gåvobelopp måste alla godkända gåvomottagare hålla reda på alla givare och hur mycket de har lämnat under året samt skicka in kontrolluppgifter till Skatteverket. I det ovan nämnda exemplet skulle alltså de tre godkända gåvomottagarna behöva göra sammanlagt 111 noteringar om gåvor och lämna sammanlagt 102 kontrolluppgifter avseende de tre givarna till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Det finns anledning att anta att de administrativa kostnaderna för att hantera det sammanlagda gåvobeloppet om 30 000 kronor i exemplet ovan skulle uppgå till ett relativt högt belopp. Regeringen föreslår därför att en gåva&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;endast bör få räknas in i underlaget för skattereduktion om den vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till ett visst minsta belopp. Det betyder att de godkända gåvomottagarna för kontrolluppgiftens skull bara behöver hålla reda på de givare vars gåvor vid ett gåvotillfälle överstiger detta minsta belopp. Kontrollupp- giftsskyldigheten ska omfatta summan av alla gåvor under året som varit stora nog att kunna räknas i underlaget för skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Ett högt minimibelopp minskar den administrativa bördan och hanterings- kostnaderna för de godkända gåvomottagarna och Skatteverket men innebär samtidigt att ett stort antal vanliga gåvor inte alls kommer att omfattas av reglerna och att stimulanseffekterna således begränsas. Ett lägre belopp innebär däremot ökad administration och högre kostnader men antagligen också större stimulans. Valet av minimibelopp innebär således en avvägning mellan olika angelägna intressen. Enligt regeringens mening bör beloppet vara förhållandevis lågt. Regeringen föreslår därför att en gåva ska ingå i underlaget för skattereduktion om den vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft4"&gt;Det finns emellertid även behov av en årlig minimigräns. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Scoutförbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Scoutrådet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenska Missionskyrkan &lt;/SPAN&gt;har motsatt sig en sådan gräns. Det är dock med hänsyn till de administrativa kostnaderna för Skatteverket inte rimligt att ett så lågt årligt gåvobelopp som 200 kronor ska föranleda en skattereduktion. Detta gäller inte minst med beaktande av den storlek på skattereduktionen som föreslås nedan. Regeringen föreslår därför att underlaget för skattereduktion för ett år måste uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Minimibeloppet per gåva skulle i det ovannämnda exemplet med givarna A, B och C innebära att endast B och C får skattereduktion, trots att de alla tre lämnat lika stora belopp totalt sett. Fördelen är att den administrativa bördan och hanteringskostnaderna i hög grad begränsas. Såväl givare som godkända gåvomottagare får antas komma att anpassa sig efter regler med denna konstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Skattereduktionens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft86"&gt;Utredningen har föreslagit att skattereduktion ska vara 26,3 procent av underlaget. Förslaget är utarbetat mot bakgrund av att utredningens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 294px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p151 ft4"&gt;förslag även omfattar juridiska personer, att det med en bolagsskattesats på 26,3 procent inte bör vara mer och inte heller mindre skattemässigt lönsamt för ett företag att ge gåvor till godkända gåvomottagare än att göra avdrag för nödvändiga utgifter i verksamheten, samt att det inte bör vara någon skillnad i skattesubventionens storlek beroende på om en gåva lämnas direkt från en privatperson eller indirekt via ett bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft71"&gt;För fysiska personer varierar marginal- skattesatsen från skattskyldig till skattskyldig, vilket betyder att det inte går att hitta någon procentsats som innebär att skatteeffekten blir densamma oavsett om man väljer avdrag eller skattereduktion. Ett stort antal remissinstanser, bland annat &lt;SPAN class="ft193"&gt;Cancerfonden&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Frivillig- organisationernas Insamlingsråd&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Röda Korset&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Hoppets Stjärna&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Ersta diakoni&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Individuell Människohjälp&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Stockholms Stadsmission &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Stadsmissionen Skåne&lt;/SPAN&gt;, har framfört åsikten att subventions- graden bör vara 30 procent för fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft4"&gt;Eftersom regeringens förslag endast omfattar fysiska personer kan procentsatsen för skattereduktion sättas till ett jämnare tal som dessutom möjliggör för gåvogivaren att enkelt räkna ut hur stor reduktionen blir för en gåva av en viss storlek. Regeringen föreslår därför att skattereduktionen ska vara 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft4"&gt;Det bör emellertid även finnas en begränsning av den totala skattereduktionens storlek. Den föreslagna skattereduktionen för gåvor kommer att gälla även för gåvor som lämnas till associationer i andra länder, där möjligheterna till en effektiv kontroll är klart begränsade. Redan detta förhållande talar för återhållsamhet i fråga om skattereduktionens storlek. Ett högsta belopp har betydelse för hur attraktivt det är att försöka manipulera systemet. Det innebär också en begränsning av storleken på det skattebortfall som skattereduktion för gåvor kan generera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft4"&gt;Utredningens förslag till högsta reduktions- belopp är enligt regeringens mening väl högt vid en avvägning mellan intresset av att stimulera gåvor och offentligfinansiell hänsyn. Regeringen föreslår att skattereduktion ska kunna ges med högst 1 500 kronor. Det innebär att för fysiska personer ges maximal skattereduktion för lämnade gåvor om (1 500 kronor / 25 % =) 6 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft5"&gt;Chalmers tekniska högskola &lt;SPAN class="ft4"&gt;har föreslagit att underlaget för maximal skattereduktion ska indexeras genom en koppling till prisbas-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:376px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031479x1.jpg/" style="width:293px;height:376px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;beloppet. Regeringen anser emellertid att den maximala skattereduktionen bör anges som ett fast belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Förslaget föranleder nya paragrafer, 67 kap. 20– 22, 25 och 26 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) samt en ändring i 11 kap. 9 § skattebetal- ningslagen (1997:483), se avsnitt 3.4 och 3.14.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 47px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 17px;"&gt;Omprövning och överklagande, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Om Skatteverket beslutar om kontrollavgift, gäller den nya skatteför- farandelagens bestämmelser om debitering och betalning av kontrollavgift, om omedelbar verk- ställighet och om indrivning. För omprövning och överklagande av Skatteverkets beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift tillämpas bestämmelserna om omprövning och överklagande av beslut enligt skatteförfarandelagen. För beslut om godkännande, om förlängning av godkännande och om återkallelse av godkännande tillämpas bestämmelserna för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas. Tidsfristen i skatte- förfarandelagen avseende omprövning till nackdel för den enskilde av beslut om kontroll- avgift ska räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades. Andra beslut rörande gåvomottagare kan inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningens förslag innebär dock att förelägganden kan överklagas och att olika domstolar kan bli behöriga i mål om kontrollavgift och övriga mål rörande gåvomottagare. I utredningens förslag regleras inte heller exakt vilka beslut som är överklagbara. Utredningens förslag innebär dessutom inte en generell rätt till omprövning av beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Länsrätten i Skåne län &lt;SPAN class="ft65"&gt;påpekar att olika förvaltningsdomstolar kan bli behöriga för å ena sidan kontrollavgifter (hemvistforum) och å andra sidan övriga frågor enligt förfarandelagen (där ärendet först prövats) avseende en och samma gåvomottagare. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft65"&gt;anför att det bör klart anges i lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;om beslut om föreläggande får överklagas eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Skatteverket &lt;/SPAN&gt;har tagit upp frågan om överklagande av beslut om föreläggande. Utredningens förslag innebär att förelägganden får överklagas på samma sätt som andra beslut rörande gåvomottagare. Enligt regeringens mening finns det inte någon anledning att låta förelägganden överklagas. En sådan överklagandemöjlighet väcker också frågan om vilken verkan en dom rörande ett föreläggande ska ha för ett senare beslut i ärendet. Regeringen föreslår därför att före- lägganden inte ska kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft65"&gt;För att Skatteverket ska kunna administrera kontrollavgiften på ett effektivt sätt bör den hanteras inom ramen för skattekontosystemet. Den nya skatteförfarandelagens regler om debitering och betalning av kontrollavgift bör därför tillämpas när det gäller påförande av kontrollavgift för godkända gåvomottagare. Även regeln om omedelbar verkställighet av beslut i skatteförfarandelagen bör vara tillämplig på beslut om kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Att betalningen och debiteringen av kontroll- avgiften sker enligt skatteförfarandelagens regelverk medför att anståndsreglerna och reglerna om ställande av säkerhet i den lagen kommer att bli tillämpliga på kontrollavgifterna. Det innebär vidare bland annat att förvaltningsrätt och kammarrätt ska hålla muntlig förhandling om den skattskyldige begär det, men att muntlig förhandling inte behövs om det inte finns anledning att anta att avgift kommer att tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft69"&gt;Länsrätten i Skåne län &lt;SPAN class="ft65"&gt;har berört frågan om forum vid mål om kontrollavgift. Utredningen har föreslagit att beslut om kontrollavgift ska överklagas med tillämpning av det regelverk som gäller inom skatteförfarandet medan övriga överklagbara beslut följer allmänna regler. Av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar framgår att ett beslut som huvudregel ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Bestämmelserna om överklagande i skatteförfarandelagen för beslut som gäller en juridisk person innebär i stället att överklagande sker till den förvaltningsrätt som, enligt vad som närmare föreskrivs, utgör hemvistforum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft65"&gt;Det innebär, som länsrätten anfört, att två olika domstolar kan bli behöriga i mål om kontrollavgift respektive andra mål rörande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:321px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031480x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;godkännande. Av 14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar framgår att om det vid mer än en förvaltningsrätt förekommer flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av förvaltningsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. De fall där dubbla processer aktualiseras torde därför i och för sig väsentligen kunna hanteras genom Skatteverkets och de allmänna förvaltningsdomstolarnas rutiner. Det framstår dock enligt regeringens mening som en mer ändamålsenlig lösning att samma förfarande- bestämmelser, och därmed samma forumregler, gäller för alla ärenden och mål rörande gåvomottagare. Regeringen föreslår därför att skatteförfarandelagens bestämmelser om omprövning och överklagande av beslut ska tillämpas för samtliga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Denna ordning innebär bland annat att pröv- ningstillstånd kommer att gälla vid överklagande till kammarrätten. Krav på prövningstillstånd är det normala i en sådan situation. Det finns inte någon anledning att i detta fall göra ett undantag från denna princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Det är vidare angeläget att det anges tydligt i lagen vilka beslut rörande gåvomottagare som kan omprövas och överklagas. De beslut som ska kunna omprövas och överklagas är beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift. Övriga beslut ska inte kunna överklagas. Detta bör anges uttryckligen i lagen. Det innebär, som berörts ovan, att förelägganden inte berörs av rätten att begära omprövning och överklagande. Detsamma gäller uttag av ansöknings- och årsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Lagtekniskt bör detta göra genom en hän- visning till bestämmelserna om omprövning och överklagande i 66 respektive 67 kap. i den nya skatteförfarandelagen. Beslut om godkännande av gåvomottagare, om förlängning av godkännande och om återkallelse av god- kännande företer likheter med beslut om godkännande för &lt;NOBR&gt;F-skatt&lt;/NOBR&gt; enligt 9 kap. skatteför- farandelagen. Regeringen anser därför att det är rimligt att bestämmelserna om omprövning och överklagande av beslut enligt den nu föreslagna lagen ska följa den ordning som gäller för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas enligt skatteförfarandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;För omprövning av beslut om kontrollavgift på Skatteverkets initiativ till nackdel för den som beslutet gäller finns i skatteförfarandelagen en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;tidsfrist som räknas från den dag då beslut om tillsyn eller kontrollbesök meddelades. Den nu aktuella kontrollavgiften saknar koppling till ett sådant beslut. Tidsfristen bör därför i stället räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft86"&gt;Förslaget föranleder 19 och 20 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva, se avsnitt 3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -87px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;6.16.3.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft308"&gt;Författningsteknisk lösning och ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Reglerna om skattereduktion för gåvor inordnas i 67 kap. inkomstskattelagen. Bestämmelser rörande godkännande av gåvomottagare tas in i en särskild lag. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2012. Skattereduktion gäller för gåvor som lämnats efter ikraftträdandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1259 ft185"&gt;Utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att bestämmelser rörande godkännande av gåvomottagare ska tas in i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete samt att kriterierna för att bli godkänd gåvomottagare ska tas in i inkomst- skattelagen. Utredningen föreslår också att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Cancerfonden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft5"&gt;Frivilligorganisationernas Insamlingsråd&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hjärt- Lungfonden&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Neurologiskt Handikappades Riksförbund&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Svenska Röda Korset&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Alzheimerfonden&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ActionAid&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hoppets Stjärna&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Ersta diakoni&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Individuell Människohjälp&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Prostatacancerförbundet&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Famna – non profit vård och social omsorg&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Plan Sverige&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Erikshjälpen &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Evangeliska Fosterlandsstiftelsen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2010. &lt;/SPAN&gt;Rädda Barnen &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att införandet ska tidigareläggas. &lt;/SPAN&gt;Läkare Utan Gränser &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser det önskvärt att förslaget genomförs så snart som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Regeringens förslag innebär att Skatteverket måste vidta betydande anpassningar av sina system, vilket inte kan ske med kort varsel. Förslaget är att de&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;olika lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2012 och att de ska tillämpas på gåvor som lämnats efter detta datum. Bestämmelserna om skattereduktion kommer således att tillämpas första gången vid debitering av slutlig skatt enligt 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Utredningen har föreslagit att bestämmelser rörande godkännande av gåvomottagare ska tas in i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. De frågor som regleras i nämnda lag har emellertid inget naturligt samband med godkännande av gåvomottagare. Regeringen föreslår därför att de föreslagna reglerna rörande godkännande av gåvomottagare i stället ska placeras i en egen lag. I denna lag placeras lämpligen även de kriterier för att bli godkänd gåvomottagare som av utredningen placerats i inkomstskattelagen (1999:1229). De materiella bestämmelserna om skattereduktion för gåvor inordnas bland övriga bestämmelser om skattereduktion i 67 kap. inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Som framgår av avsnitt &lt;NOBR&gt;6.16.3.6.1–6.16.3.6.3&lt;/NOBR&gt; bör föreskrifter lämnas i förordning om ansökningar om godkännande och förlängning samt om storleken av ansöknings- och årsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.16.4 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Regeringens förslag innebär att fysiska personer som ger gåvor till godkända gåvomottagare ska få en på visst sätt beräknad skattereduktion. Skattereduktion ges endast om underlaget för skattereduktion för ett beskattningsår uppgår till minst 2 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget, dock högst 1 500 kronor. Det som per beskattningsår överstiger (1 500 kronor / 25 % =) 6 000 kronor kan således inte ligga till grund för någon skatte- reduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Skattereduktionen beräknas försvaga de offentliga finanserna genom minskade skatte- intäkter med sammanlagt 264 miljoner kronor 2012 och 274 miljoner kronor från och med 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft5"&gt;Effekter för mottagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;För en organisation som vill vara godkänd gåvomottagare kommer de föreslagna reglerna att innebära administrativt merarbete genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;organisationen blir föremål för ett god- kännandeförfarande, kontrolluppgifter ska utfärdas för mottagna gåvor, uppföljning kan komma att ske om hur mottagna gåvor har använts, och betalning i form av ansöknings- avgift och årlig avgift ska ske. Å andra sidan måste detta merarbete ses i ljuset av ett eventuellt ökat inflöde av gåvor vilket mer än väl bör kompensera för det administrativa mer- arbete som tillämpningen av reglerna förutsätter. Dessutom är reglerna frivilliga och organisationen väljer själv om den vill vara god- känd gåvomottagare. Regeringens bedömning är därför att för den presumtive godkände gåvo- mottagaren överväger fördelarna med förslaget de nackdelar som kan finnas i form av en ökad administrativ börda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Fördelnings- och jämställdhetseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ett system med skattereduktion för gåvor har inte tillämpats tidigare i Sverige, vilket innebär att det inte finns något statistikunderlag för en analys av förslagets fördelningseffekter. Eventuellt kommer höginkomsttagare att använda sig av reglerna i större utsträckning eftersom denna kategori generellt sett har mer resurser. Givandet är dock i dagsläget utbrett i alla inkomstgrupper och då relativt låga nivåer föreslås innebär det att även de som inte tjänar så mycket kan använda sig av reglerna till skillnad mot vad som bör ha blivit fallet om höga miniminivåer föreslagits. Att ett skatte- incitament ges genom skattereduktion i stället för genom avdrag leder till att marginal- skatteeffekter uteblir. Om skatteincitamentet i stället hade getts i form av ett avdrag skulle reglerna ha gynnat höginkomsttagare mer. Trots att det finns inkomstskillnader mellan män och kvinnor bör förslaget alltså inte på ett generellt plan gynna män i förhållande till kvinnor. Denna fråga kan eventuellt prövas när systemet med skattereduktion för gåvor varit i bruk en period.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Det bör även tas i beaktande att undersök- ningar tyder på att det är fler kvinnor än män som ger gåvor till ideell verksamhet, åtminstone till hjälporganisationer. Mot den bakgrunden skulle det kunna antas att fler kvinnor än män kan komma att ges skattereduktion för gåvor. Detta är dock inte helt klart, eftersom frågan även hänger samman med till vilka ändamål kvinnor respektive män ger, samt hur stora belopp som ges. Det är med andra ord svårt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:356px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:81px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031482x1.jpg/" style="width:293px;height:81px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;helt förutse konsekvenserna i detta avseende för kvinnor respektive män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Effekter för Skatteverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Skattereduktionen för gåvor kommer att innebära ökade kostnader för Skatteverket för hanteringen av dels frågor om godkännande av gåvomottagare, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Skatteverkets kostnader för hanteringen av ansökningar om godkännande kan uppskattas till 5 miljoner kronor årligen, vilket beräknas täckas genom uttaget av ansöknings- och årsavgifter. Skatteverkets kostnader i övrigt kan uppskattas till 10 miljoner kronor i engångskostnader för 2012 och 20 miljoner kronor i årliga kostnader. Skatteverkets ekonomi behandlas i volym 2, utgiftsområde 3, avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft197"&gt;Effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft4"&gt;Skattereduktionen för gåvor kommer att ge upphov till en viss ökning av arbetsbelastningen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna, vilket i sin tur ökar domstolarnas kostnader. Det är svårt att beräkna storleken av ökningarna, bland annat eftersom den nu aktuella reformen inte har någon tidigare förebild. Domstolarnas kostnader kan beräknas uppgå till ca 6 miljoner kronor per år. Domstolarnas ekonomi behandlas i volym 3, utgiftsområde 4, avsnitt 2.6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;remissammanställning finns tillgänglig i lag- stiftningsärendet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I detta avsnitt behandlas promemorians förslag om förlängning av lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget om förlängning av lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag har inte remitterats till Lagrådet. Förslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.17.1.2 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Lättnadsreglerna i förhål- lande till s.k. oäkta bostadsföretag förlängs till och med utgången av år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft186"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft86"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft302"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Samtliga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Boverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Fastighetsmäklar- förbundet&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft193"&gt;Mäklarsamfundet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft193"&gt;Sveriges Bostadsrättscentrum &lt;/SPAN&gt;betonar att översynen av skattereglerna för oäkta bostadsföretag och dess medlemmar bör ske skyndsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;I propositio- nen 2005/06:40 Reformerade beskattningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Vissa bostadsbeskattningsfrågor &lt;/SPAN&gt;för ägare i fåmansföretag föreslogs att bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft136"&gt;6.17.1.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft4"&gt;För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland annat förslag om förlängning av lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag. Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Förslagen har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;melserna i 43 kap. IL om utdelning och kapital- vinst på andelar i onoterade företag skulle upp- hävas. Riksdagen antog dock skatteutskottets förslag att andelar i s.k. oäkta bostadsrättsföre- ningar inte skulle omfattas av de reformerade reglerna för onoterade företag (bet. 2005/06:SkU10, rskr. 2005/06:116). Lagtekniskt skedde detta genom en övergångsbestämmelse med innebörd att lättnadsreglerna tillämpas till och med utgången av år 2008 för s.k. oäkta bostadsföretag (se punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen [2005:1136] om ändring i IL). Utskottet ansåg att det var lämpligt att vänta med ett ställningstagande i avvaktan på den översyn av skattesituationen för de oäkta bostadsrättsföreningarna som regeringen, enligt vad utskottet hade erfarit, hade för avsikt att vidta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I prop. 2007/08:156 konstaterades att någon översyn av skattereglerna för bostadsrättsföre- ningar och andra bostadsföretag inte hade kom- mit till stånd. Regeringen ansåg att de äldre bestämmelser, som enligt den dåvarande regleringen skulle tillämpas till utgången av år 2008, borde fortsätta tillämpas i avvaktan på att en översyn av dessa skatteregler kunde genom- föras. Det bedömdes som lämpligt att tillämp- ningen skulle ske till och med utgången av 2011. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2008/09:SkU3, rskr. 2008/09:5, SFS 2008:829).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Boverket&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Fastighetsmäklarförbundet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Mäklar- samfundet &lt;SPAN class="ft71"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Sveriges Bostadsrättscentrum &lt;SPAN class="ft71"&gt;har betonat vikten av att en översyn sker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft4"&gt;Någon översyn av skattereglerna för bostads- rättsföreningar och andra bostadsföretag har ännu inte kommit till stånd. Lättnadsreglerna bör därför på nytt förlängas i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag i avvaktan på att en översyn av dessa skatteregler kommer till stånd. Det bedöms som lämpligt att de äldre bestämmelser som enligt nuvarande reglering ska tillämpas till och med utgången av år 2011, ska fortsätta tillämpas till och med utgången av år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändring i punkt 2 i över- gångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft136"&gt;6.17.1.3 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;Kostnaden för att förlänga lättnadsreglerna beräknas uppgå till 26 miljoner kronor för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Effekter för enskilda skattskyldiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;Konsekvenserna av förlängningen av tillämp- ningen av lättnadsreglerna är i allt väsentligt positiva för berörda skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Skatteverket har under lång tid haft att tillämpa bestämmelserna i det upphävda 43 kap. IL. Sammantaget bedöms de eventuellt ökade kost- nader som förslaget om förlängd tillämpning av 43 kap. medför rymmas inom Skatteverkets befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Även de eventuellt ökade kostnaderna för de allmänna förvaltningsdomstolarna som kan föranledas av förslaget om förlängd tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft4"&gt;av det upphävda 43 kap. IL bedöms rymmas inom befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;Höjt schablonavdrag vid andra- handsuthyrning av bostäder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft136"&gt;6.17.2.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft4"&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades under augusti 2011 en promemoria innehållande förslag om höjt schablonavdrag vid andrahands- uthyrning av bostäder. En sammanfattning av promemorian finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5, avsnitt 1&lt;/SPAN&gt;. Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 5, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En sammanställning av remiss- yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2011/3575).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Förslaget om höjt schablonavdrag vid andra- handsuthyrning av bostäder har inte remitterats till Lagrådet. Förslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.17.2.2 Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Innebörden av vissa begrepp vid inkomstbeskattningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Fastigheter delas i inkomstskattehänseende upp i privatbostadsfastigheter och näringsfastigheter. Med privatbostadsfastighet avses bland annat ett småhus med tillhörande mark, under förutsättning att småhuset är en privatbostad. En fastighet som inte är en privatbostadsfastighet anses som en näringsfastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Med privatbostad avses ett småhus, dvs. en byggnad inrättad till bostad åt en eller två familjer, som till övervägande del – för en tvåfamiljsfastighet till väsentlig del – används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Som privatbostad räknas också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:253px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031484x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag avses i huvudsak en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. För definitionen av privatbostad likställs med privatbostadsföretag en motsvarande utländsk juridisk person. En bostad som innehas med hyresrätt är däremot inte en privatbostad i den mening som avses i inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Bestämmelser om beskattning vid andrahandsuthyrning m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Bestämmelser om beskattning av ersättningar vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter och privat- bostäder samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras finns i 42 kap. &lt;NOBR&gt;30–32&lt;/NOBR&gt; §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Samma bestämmelser gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt (hyreslägenhet) upplåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen ska ersättningar för nämnda upplåtelser respektive avyttringar redovisas i inkomstslaget kapital. Utgifter för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med ett fast schablonbelopp som uppgår till 18 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Om ersättningen gäller upplåtelse får, enligt 42 kap. 31 § inkomstskattelagen, ytterligare avdrag utöver schablonbeloppet göras enligt följande. Vid upplåtelse av en privat- bostadsfastighet ska ett rörligt belopp som motsvarar 20 procent av hyresintäkten dras av. För en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt gäller att avdrag ska göras med ett belopp som motsvarar inne- havarens avgift eller hyra för den upplåtna delen, dock endast till den del avgiften inte motsvarar kapitaltillskott till föreningen eller bolaget. Vid upplåtelse av en bostad som innehas med hyresrätt gäller att avdrag ska göras med den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen av bostaden. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Av 42 kap. 32 § inkomstskattelagen framgår att de ovan angivna bestämmelserna inte gäller vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;till delägaren. Bestämmelserna gäller inte heller vid upplåtelse till den skattskyldiges arbetsgivare, en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige eller till någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare. I dessa fall ges i stället ett skäligt avdrag för den skattskyldiges faktiska utgifter för upplåtelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft136"&gt;6.17.2.3 Höjt schablonavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft136"&gt;Regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt höjs från 18 000 kronor per år till 21 000 kronor per år från och med den 1 januari 2012. Av förenklingsskäl gäller höjningen även schablonavdraget vid försäljning av produkter från den egna bostaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft185"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft185"&gt;Remissinstanserna: &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Statskontoret&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Skatteverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Trafikverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Transportstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;HSB Riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Motormännens Riksförbund &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsföretag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;har inget att anmärka mot förslaget. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Riksbyggen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker förslaget. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Fastighetsägarna Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att organisationen välkomnar åtgärder som bidrar till en bättre fungerande bostadsmarknad och ett bättre utnyttjande av det befintliga beståndet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft5"&gt;Villaägarnas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;tillstyrker förslaget men gör bedömningen att effekterna inte kommer att bli särskilt påtagliga. Förbundet anser att schablonavdraget bör ersättas med en regel som innebär att alla hyresintäkter från uthyrning av upp till halva bostadsytan ska vara skattefria. &lt;/SPAN&gt;Stockholms Handelskammare &lt;SPAN class="ft4"&gt;välkomnar förslaget men anser att andrahands- uthyrning av upp till halva bostaden ska vara skattefri.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Ungdomsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;ställer sig positiv till förslaget men anför att det behövs fler och större satsningar för unga på bostadsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;SBC ek. för. (SBC) &lt;/SPAN&gt;har i och för sig inget att erinra mot förslaget även om föreningen inte tror att det har någon som helst effekt på viljan att hyra ut i andra hand. Enligt SBC:s uppfattning bör sådan uthyrning vara helt befriad från skatt då det är fråga om permanent- bostad. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Boverket &lt;/SPAN&gt;bedömer att den önskvärda effekten om en ökad andrahandsuthyrning inte kommer att uppnås i tillräcklig omfattning. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Företagarna &lt;/SPAN&gt;anser att satsningen behöver vara större för att ha någon märkbar effekt på antalet tillgängliga studentbostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Jagvillhabostad.nu &lt;/SPAN&gt;anser att andrahands- marknaden inte bör utökas utan strategier för hur problemen på andrahandsmarknaden ska hanteras samt hur nyproduktionen av bostäder ska öka och bli mer varierad i syfte att matcha ungas efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;Sveriges förenade studentkårer &lt;SPAN class="ft4"&gt;anför att förslaget bör ses som ett tillfälligt och kortsiktigt stöd i den akuta situation som föreligger. En översyn av effekterna av ett höjt schablonavdrag bör göras omgående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft197"&gt;Vikten av en väl fungerande andrahandsmarknad&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Privatpersoners upplåtelse av privatbostad, vilket inkluderar såväl uthyrning av hela bostaden som delar av bostaden (dvs. till inneboende), är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt i tider av stigande bostadsbrist går det fortare att öka utbudet av boendetillfällen inom denna sektor i stället för att bygga nytt. Andrahandsmarknaden kan även vara ett alternativ för den som tillfälligt på grund av arbete eller studier på annan ort behöver ett boende under en begränsad tid. För den som snabbt behöver få en bostad för att kunna börja ett nytt arbete eller studier på annan ort kan någon form av andrahandsboende också vara en möjlig lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Brist på bostäder och boendetillfällen är en begränsande faktor för såväl en fungerande arbetsmarknad som en väl fungerande ”studie- marknad” – och därmed begränsande för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för andrahandsboende i olika former.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning bör höjas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Som nämnts ovan gäller att avdrag får göras vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privat- bostäder och hyreslägenheter med ett fast schablonbelopp som uppgår till 18 000 kronor per år. Beloppets storlek höjdes den 1 januari 2009 från 4 000 kronor till 12 000 kronor med motiveringen att det hade varit oförändrat under lång tid och att det fanns mycket som talade för att en större skattelättnad skulle komma att stimulera andrahandsmarknaden för bostäder (prop. 2008/09:47, s. 18 f). Den 1 januari 2011 höjdes avdraget från 12 000 kronor per år till nuvarande nivå 18 000 kronor per år (prop. 2010/11:1, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Som konstaterats i förarbetena till 2009 och 2011 års höjningar av schablonbeloppet (prop. 2009/08:47, s. 18, och prop. 2010/11, Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m., s. 141) är frågan om vilka effekter som ett höjt schablonbelopp kan ge svårbedömd, bland annat eftersom fler parametrar än skattelättnad spelar in när det gäller benägenheten att hyra ut hela eller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en bostad i andra hand är alltid förenat med en viss risk. För en privatperson kan denna risk många gånger upplevas som större än vad den gör för en professionell hyresvärd. Till detta kommer komplikationer av att ha andra människor boende i sin egen bostad, något som inte är fallet för en professionell hyresvärd. För att underlätta och stimulera marknaden för andrahandsboende måste den ekonomiska ersättningen vid andra- handsuthyrning stå i rimlig proportion till den risk uthyraren tar. En höjning av schablon- avdraget vid andrahandsuthyrning utgör ett positivt ekonomiskt incitament för den som överväger att hyra ut. Även om det är svårt att bedöma exakt hur bostadsutbudet kommer att påverkas till följd av detta, måste utgångs- punkten vara att ett höjt schablonbelopp stimulerar till ökad andrahandsuthyrning av bostäder. Förutom att kunna stimulera till ökad andrahandsuthyrning torde ett höjt schablon- belopp även i viss mån kunna inverka positivt på de skattskyldigas benägenhet att över huvud taget redovisa inkomster av uthyrning av den egna bostaden. En lämplig höjning nu är att höja avdraget till 21 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1290 ft5"&gt;Villaägarnas Riksförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;har anfört att schablonavdraget bör ersättas med en regel som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft4"&gt;innebär att alla hyresintäkter från uthyrning av upp till halva bostadsytan ska vara skattefria. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Stockholms Handelskammare &lt;/SPAN&gt;har förordat denna modell. Ett sådant förslag har dock inte varit föremål för beredning i detta sammanhang. Det skulle därtill innebära ett större skatte- bortfall än i det remitterade förslaget och är därför inte aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Det är inte heller aktuellt att, som &lt;SPAN class="ft5"&gt;SBC ek. för. &lt;/SPAN&gt;förordat, helt skattebefria intäkter från uthyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 390px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Schablonavdrag vid försäljning av produkter från den egna bostaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft4"&gt;Enligt nuvarande bestämmelser gäller att schablonavdraget även får göras vid beskattning av ersättningar när produkter avyttras från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. Det kan t.ex. röra sig om försäljning av ved eller bär från den egna fastigheten. Av förenklingsskäl bör schablonavdraget vid sådan försäljning höjas till samma nivå som schablonavdraget vid andrahandsuthyrning. På samma sätt som i dag bör det således finnas ett gemensamt avdrag vid beskattning av intäkter från dels andrahands- uthyrning, dels försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder. I enlighet med vad som sagts ovan bör detta avdrag uppgå till 21 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;Lagförslaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft4"&gt;Den föreslagna höjningen av schablonavdraget ska gälla från och med den 1 januari 2012 och medför en ändring i 42 kap. 30 § inkomstskattelagen. Lagförslag i ärendet finns i avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft136"&gt;6.17.2.4 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Offentligfinansiella konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft4"&gt;Förslaget att höja schablonavdraget från dagens 18 000 kronor till 21 000 kronor beräknas ge upphov till ett skattebortfall på omkring 43 miljoner kronor inkomståret 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 402px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft4"&gt;Förslaget bedöms inte medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmänna förvaltnings- domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft46"&gt;Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 41px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft16"&gt;6.18.1 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropo- sitionen för 2012 remitterade Finansdeparte- mentet en promemoria med olika förslag, Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936). Promemorian innehöll bland annat ett förslag om utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling, se &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 1. &lt;/SPAN&gt;Promemorians lagförslag finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 2&lt;/SPAN&gt;. Förslaget har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 3&lt;/SPAN&gt;. En remiss- sammanställning finns tillgänglig i lagstiftnings- ärendet (dnr Fi2011/1936).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;I detta avsnitt behandlas denna del av promemorians förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Lagrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Regeringen beslutade den 31 maj 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över det förslag till lag om ändring i (såvitt här är aktuellt 16 kap. 9 §) inkomstskattelagen (1999:1229) som finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 4&lt;/SPAN&gt;. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i &lt;SPAN class="ft5"&gt;bilaga 4, avsnitt 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.18.2 Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Dagens reglering och motiven bakom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Enligt en allmän regel (16 kap. 1 §) i inkomst- skattelagen (1999:1229), förkortad IL, har företag rätt till avdrag i inkomstslaget närings- verksamhet för vad som i bland kallas drifts- kostnader, dvs. utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Utan särskild reglering skulle utgifter för forskning och utvecklingsarbete i många fall kunna dras av med stöd av denna allmänna regel. För utgifter för forskning och utveckling finns emellertid en särskild bestämmelse som reglerar avdragsrätten, 16 kap. 9 § IL. Den har följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;”Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;samheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket.” Den särskilda bestämmelsen om avdragsrätt för forskningsbidrag infördes genom lagstiftning 1970, i dåvarande kommunalskattelagen (1928:370). Enligt förarbetena var avsikten att åstadkomma en utvidgning av avdragsrätten (prop. 1970:135, s. 30). Innan avdragsregeln in- fördes bedömdes avdragsrätten enligt den numera upphävda kommunalskattelagens allmänna regler om vad som var att hänföra till driftskostnad. Äldre praxis var tämligen restriktiv varvid avdrag i huvudsak endast medgavs om den vetenskapliga forskningen hade karaktär av s.k. målforskning (i motsats till grundforskning) eller annars hade en mer direkt eller påtaglig betydelse för den skattskyldiges intäktsförvärv (a. prop. s. 5). En förutsättning för avdragsrätten syntes vara att mottagaren drev verksamhet av sådan art, att kostnaderna för verksamheten skulle ha varit avdragsgilla för bidragsgivaren om denne själv utövat verksamheten. Mottagarens verksamhet fick alltså inte vara av alltför allmän natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft4"&gt;I förarbetena till 1970 års bestämmelse anges att goda skäl talar för en utvidgning av avdragsrätten för företagens forsknings- kostnader. Det hänvisas till den snabba utvecklingen på teknikens områden och den hårdnande konkurrensen inom och utom landet, vilket framtvingar en ökad satsning från företagens sida på forskningsverksamhet av olika slag. Det uppges vidare att det ligger i sakens natur att forskningen i betydande omfattning måste avse även grundforskning och annan forskning av allmän natur som inte omedelbart kan utnyttjas av företagen. Det anses ohållbart att i avdragshänseende göra åtskillnad mellan olika slags forskning, som t.ex. målforskning och grundforskning. Därtill kommer att denna gränsdragning lätt blir godtycklig. Vidare noteras att företagen i allt större utsträckning har kommit att satsa på kollektiv forskning. Detta uppges vara av allmänt intresse och något som inte borde hämmas av skattelagstiftningen. Det var för den kollektiva forskningsverksamheten som den utvidgade avdragsrätten bedömdes komma att få störst betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Lagstiftaren avstod från att försöka definiera vad som avses med forsknings- och utvecklings- arbete eller vari sambandet mellan företagets verksamhet och forsknings- och utvecklings- arbetet skulle bestå. Det förhållandet att avdragsrätten avses omfatta kostnaderna även för sådan forskning vars resultat endast indirekt och först på längre sikt kan antas ge något utbyte för den skattskyldige ansågs omöjliggöra några exakta gränsdragningar i det ena eller andra hänseendet. Efter att ändå ha redogjort något (a. prop. s. 32) för vari forskning kan bestå (mål- forskning eller grundforskning) och vad som normalt kännetecknar utvecklingsarbete konstaterades att det väsentliga för avdragsrätten är att forskningen eller utvecklingsarbetet har eller kan antas få betydelse för den skatt- skyldiges rörelse. Rätt till avdrag ska inte kräva mer än att företaget har ett &lt;SPAN class="ft5"&gt;rimligt intresse &lt;/SPAN&gt;av forskningen eller utvecklingsarbetet i närings- verksamheten. Däremot föreligger inte avdrags- rätt för sådant som normalt helt faller utanför näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;I förarbetena uppges vidare att förslaget, trots att de många slagen av forsknings- och utvecklingsarbeten som omfattas av avdrags- rätten inte går att precisera närmare, ändå förutsätter ett ”visst samband” mellan företagets verksamhet och det utförda forsknings- eller utvecklingsarbetet. Frågan om forskningens samband med den skattskyldiges närings- verksamhet uppges vara något som måste prövas från fall till fall och som knappast torde vålla några större svårigheter i praktiken. De ekono- miska lagarna uppges nämligen innebära en viss garanti för att företagen inte annat än undantagsvis anser sig böra bekosta forskning som helt saknar betydelse för deras verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Vid införandet av 1970 års bestämmelse infördes även en regel som gav Konungen en möjlighet att förordna om avdragsrätt för vissa bidrag. Syftet med bestämmelsen var att klargöra att bidrag till vissa organisationer och liknande &lt;SPAN class="ft5"&gt;alltid &lt;/SPAN&gt;skulle utgöra driftskostnad hos bidragsgivaren. I förordningen (1975:127) om avdrag för bidrag till viss forskning m.m. infördes bestämmelser om att bidrag som den skattskyldige lämnade till bland annat svenska universitet och högskolor skulle anses som avdragsgill driftkostnad i skattskyldigs rörelse, jordbruk eller skogsbruk. Enligt förordningen förutsattes det för avdragsrätt att bidraget avsåg forskning eller utvecklingsarbete. Skälet till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;förordningen var framför allt att förenkla förfarandet och undvika tvister (a. prop. s. 36). Förordningen och delegationsrätten upphävdes i samband med skattereformen 1990, främst för att den ansågs strida mot legalitetsprincipen eftersom riksdagens normgivningskompetens på skatteområdet är exklusiv och inte kan delegeras, men också för att den nya avdragsregeln inneburit att praxis på området hade blivit generösare och att det därför inte ansågs behövligt att särreglera avdragsrätten till vissa &lt;NOBR&gt;FoU-institut&lt;/NOBR&gt; (prop. 1989/90:110, s. 612).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;Rättspraxis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;På senare tid har rättstillämpningen kommit att snäva in bedömningen av när företagen ska anses ha ett rimligt intresse av viss forskning och utveckling, vilket även har påtalats i en hem- ställan till Finansdepartementet (Fi2005/5798). I det följande redogörs kort för några domar som, trots enskildheterna, illustrerar den syn som rättstillämpningen har kommit att anlägga på frågan om rätt till avdrag för utgifter för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;A. Kammarrättens i Stockholm dom den 20 februari 2006 i mål nr &lt;NOBR&gt;6837-03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Målet gällde ett företag som är moderbolag i en koncern vars kärnverksamhet utgörs av till- verkning av aluminium- och plastprodukter. Företaget yrkade avdrag för bidrag till Handelshögskolan i Stockholms s.k. partner- program. Kammarrätten medgav inte avdrag med följande motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;[---]&lt;/NOBR&gt; Enligt kammarrättens mening bör emellertid sambandet mellan forsknings- verksamheten och bidragsgivarens verksamhet vara starkare än att näringslivet i allmänhet främjas. &lt;NOBR&gt;(---).&lt;/NOBR&gt; Bolaget är moderbolag i en koncern vars kärnverksamhet utgörs av till- verkning av aluminium- och plastprodukter. Den forskning som bedrivs vid Handels- högskolan inom det ekonomiska området, m.m. kan i och för sig antas skapa nytta för bolaget och koncernen i den löpande verksamheten. Den nytta som därigenom tillförs får dock anses vara av allmän karaktär i så måtto att den i allt väsentligt kommer bolaget till del vid de skilda ekonomiska överväganden som görs i närings- verksamheten. Att Handelshögskolans forskning direkt skulle komma koncernens kärnverksamheter till del har inte kommit fram. Enligt kammarrättens mening är ett sådant allmänt samband som det förevarande, som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:340px;left:310px;z-index:-1;width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031489x1.jpg/" style="width:293px;height:151px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p391 ft71"&gt;dessutom kan sägas föreligga beträffande all slags näringsverksamhet oberoende av dess inriktning, inte tillräckligt för att avdrag skall kunna medges &lt;NOBR&gt;(---).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;[---]&lt;/NOBR&gt; Bidraget &lt;NOBR&gt;(---)&lt;/NOBR&gt; är således i sin helhet att betrakta som en inte avdragsgill gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Domen överklagades till Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen), som inte beviljade prövningstillstånd (beslut den 6 mars 2007 i mål nr &lt;NOBR&gt;2519-06).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;B. Kammarrättens i Stockholm dom den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;22 januari 2009 i mål nr &lt;NOBR&gt;5463-08&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;5465-08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Målen gällde ett investmentföretag som yrkade avdrag för bidrag till en forskningsstiftelse vid Handelshögskolan i Stockholm vars ändamål var att främja forskning vid Handelshögskolan. Mer konkret upplystes att syftet med stiftelsen var att skapa förutsättningar för vetenskaplig forsk- ningsverksamhet knuten till en &lt;NOBR&gt;MBA-utbildning&lt;/NOBR&gt; (Master of Business Administration) samt i övrigt förstärka resurserna för annan forskning som bedrivs vid Handelshögskolan. Kammar- rätten medgav inte avdrag med följande motivering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Enligt lagtexten och angivna förarbeten krävs ett visst samband mellan företagets verksamhet och den forskning eller utveckling bidrag har lämnats till för att avdrag ska medges. &lt;NOBR&gt;[---]&lt;/NOBR&gt; Fråga uppkommer då huruvida det föreligger erforderligt samband mellan bolagets verksamhet och den forskning till vilken bidrag har utgivits. Kammarrätten gör i denna del följande bedömning. Bolaget är ett investment- bolag. Syftet med bolagets verksamhet är att få god avkastning genom att äga och utveckla företag. Bolaget har anfört att det som ett led i denna verksamhet vidtar aktiva åtgärder i fråga om rekrytering av VD och ledningsgrupp, etablering och uppföljning av mål, strategi och affärsmodell, affärsutveckling m.m. Av utredningen i målet framgår att Forsknings- stiftelsen &lt;NOBR&gt;(---)&lt;/NOBR&gt; har som ändamål att i första hand stödja sådan forskning som är till nytta för Handelshögskolans &lt;NOBR&gt;MBA-program,&lt;/NOBR&gt; att MBA- programmet är en utbildning för blivande företagsledare och nyckelpersoner &lt;NOBR&gt;(---),&lt;/NOBR&gt; och att de ämnen som ingår i programmet bland annat är ledarskap, kommunikation, förändringsarbete, etc. Mot bakgrund av vad som framkommit om bolagets verksamhet finner kammarrätten att bolaget har rätt i att den forskning som bedrivs av Forskningsstiftelsen &lt;NOBR&gt;(---)&lt;/NOBR&gt; har visst samband med verksamheten. Ett sådant samband&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;föreligger emellertid inte endast för invest- mentbolag utan även för t.ex. moderbolag vars verksamhet är snarlik bolagets och för producerande företag eftersom ledningen har stor betydelse för resultatet i alla verksamheter. Den praxis som utvecklats på området måste betecknas som mycket restriktiv. Kammarrätten finner med hänsyn härtill att bolaget inte kan medges avdrag för det utgivna bidraget &lt;NOBR&gt;(---).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Domen överklagades till Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen), som inte beviljade prövningstillstånd (beslut den 8 september 2009 i mål nr &lt;NOBR&gt;1316-09&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;1317-09).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;6.18.3 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Regeringens förslag: &lt;/SPAN&gt;Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 125px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Promemorians förslag: &lt;SPAN class="ft65"&gt;Överensstämmer med regeringens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft269"&gt;&lt;SPAN class="ft272"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Av de över 100 remiss- instanserna har drygt 20 stycken kommenterat förslaget angående avdrag för utgifter för forskning och utveckling. Det helt övervägande antalet av dessa remissinstanser är positivt inställda till förslaget eller har ingenting att erinra mot det. Dit hör &lt;SPAN class="ft273"&gt;Skatteverket, Vetenskaps- rådet, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Lunds universitet, Tillväxtverket, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Svensk Handel, Företagarna, Näringslivets Regelnämnd, Bil Sweden, Handelshögskolan i Stockholm, HSB Riksförbund, Invest Sweden, Lantbrukarnas Riks- förbund, Motorbranschens Riksförbund, Närings- livets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, &lt;/SPAN&gt;i vars yttrande &lt;SPAN class="ft273"&gt;Föreningen Svenskt Näringsliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft273"&gt;Fastighetsägarna Sverige instämmer&lt;/SPAN&gt;, samt &lt;SPAN class="ft273"&gt;Riks- byggen&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft273"&gt;Vetenskapsrådet &lt;/SPAN&gt;anser att det är viktigt att en helhetsbedömning görs så att det enbart är fall där forskning och utvecklingsarbete helt saknar samband med ett företags närings- verksamhet som inte berättigar till avdrag. Enligt rådet bör avdragsrätt således utgöra huvudregeln.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Några remissinstanser tycker att förslaget inte är tillräckligt långtgående. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds universitet &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft5"&gt;Sveriges universitets- och högskoleförbund &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att det i lag borde anges att avdrag alltid ska medges när pengarna går till ett universitet eller en högskola. &lt;/SPAN&gt;Handelshögskolan i Stockholm&lt;SPAN class="ft4"&gt;, som i och för sig är positivt inställd till förslaget, är inne på samma tankegångar och avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning. &lt;/SPAN&gt;Bil Swe- den &lt;SPAN class="ft4"&gt;uppger att ett avdrag med mer än den faktiska kostnaden skulle ge bättre effekt än det avdrag som nu är i fråga. Även &lt;/SPAN&gt;Invest Sweden &lt;SPAN class="ft4"&gt;efterlyser ett mer långtgående förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft71"&gt;Några remissinstanser befarar att förslaget kan ge upphov till tillämpnings- och gränsdragnings- problem. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Kammarrätten i Stockholm &lt;/SPAN&gt;är en av dem och anser vidare att förslaget ger större utrymme än tidigare för skönsmässiga bedömningar. Kammarrätten anser att förslaget inte leder till att avdragsrätten blir tydligare och mer förutsebar. &lt;SPAN class="ft193"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;har inga invändningar mot att avdragsrätten utvidgas och anser att den föreslagna ändringen kan tjäna det avsedda syftet. Emellertid befarar kammar- rätten att den föreslagna ändringen kan ge upphov till tillämpningsproblem. Enligt kammarrätten kan avdrag komma att medges för vad som i praktiken måste anses vara en gåva, samtidigt som avdrag kan komma att nekas för forskningsutgifter som borde få dras av. Kammarrätten förordar därför att det görs en djupare och bredare analys innan reglerna ändras. Förhållandet mellan reglerna om avdragsförbud för gåva och reglerna om avdrag för forskning och utveckling bör analyseras närmare. Det bör också övervägas om en generösare rätt till avdrag för utgifter som avser forskning och utveckling kan skapa problem när det gäller transaktioner mellan internationella företagsgrupper. Även&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft193"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm &lt;SPAN class="ft71"&gt;menar att gräns- dragningsproblem kommer att uppstå. För- valtningsrätten uppger att det är långt ifrån klart vad som ska innefattas i ”verksamheten i övrigt” och anser att den nya regleringen skulle vinna i tydlighet genom att det i motiven redovisas ytterligare exempel på vad som kan grunda rätt till avdrag och vad som faller utanför. &lt;/SPAN&gt;Skatteverket &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att det med hänsyn till de gränsdragningsproblem som riskerar att uppkomma är angeläget att det preciseras vad som avses med forskning och utveckling i detta sammanhang. &lt;/SPAN&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet &lt;SPAN class="ft71"&gt;anser att den föreslagna lydelsen kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;förtydligas och lämnar ett förslag därpå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft5"&gt;Handelshögskolan i Stockholm &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att den föreslagna lagtexten inte är tillräckligt konkret utformad för att dess syfte ska uppnås. Handelshögskolan anser att lagtexten är otydlig och därför ger utrymme för bedömningar som inte går att förutse. Enligt Handelshögskolan kommer lagtexten även fortsättningsvis att medföra osäkerhet och leda till tvister. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation &lt;SPAN class="ft4"&gt;anser att avdragsfrågan bör behandlas i en skatteöversyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft185"&gt;Skälen för regeringens förslag: &lt;SPAN class="ft4"&gt;Sverige är en av världens ledande forskningsnationer. De totala avsättningarna till forskning och utveckling är högst i världen vid sidan av Israel. Huvuddelen av den forskning och utveckling som utförs i Sverige utförs i eller finansieras av näringslivet. År 2007 avsatte näringslivet 83 miljarder kronor i forskning och utveckling. Det motsvarar 2,76 procent av BNP (prop. 2008/09:50, s. 32). Skattelagstiftningen bör inte avhålla företagen från att investera i sådan forskning och utveckling som de kan ha ett rimligt intresse av. Rätt till avdrag bör därför finnas för utgifter för sådan forskning och utveckling. Rättstillämpningen på området har emellertid utvecklats så att avdrag för forskning och utveckling förutsätter att det finns ett samband mellan forskningen och den kärn- verksamhet som företaget bedriver. Det har lett till att avdrag inte har beviljats för allmänt företagsinriktad forskning även om den skulle kunna vara till nytta för bolaget och koncernen i den löpande verksamheten (jfr mål A ovan) eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft4"&gt;– där samband har ansetts finnas – på grund av att ett sådant samband kan finnas även med avse- ende på andra företag som bedriver likartad verksamhet eller för en större grupp av företag oberoende av dessas verksamhetsinriktningar (jfr mål B ovan). Rättsutvecklingen har lett till att det numera torde vara en förutsättning för avdrag att forskningen eller utvecklingsarbetet är av betydelse för en specifik typ av verksamhet som bedrivs av företaget i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Det förhållandet att företagens kärn- verksamhet går ut på produktion av vissa varor eller tjänster utesluter inte att företagen för att kunna bedriva denna verksamhet på ett rationellt sätt kan ha ett rimligt intresse av forskning och utveckling även inom andra områden än sådana som kan anses omfattas av kärnverksamheten. Det framstår som högst rimligt att ett företag kan ha ett intresse av forskning och utvecklings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;arbete inom t.ex. företagsekonomi, arbets- psykologi, arbetshygien, arbetsskydd, personal- vård, m.m. (jfr prop. 1970:135, s. 33) även om denna forskning inte skulle vara betingad av behov som är specifika för det aktuella företaget. Så skulle t.ex. ett företag på grund av sin personalstyrka kunna ha ett rimligt intresse av forskning om personalvård eller arbetspsykologi, på grund av arbetsförhållandena i verksamheten ha ett rimligt intresse av forskning och utveckling om arbetshygien eller arbetsskydd eller på grund av den finansiella eller ekonomiska sidan av sin verksamhet ha ett rimligt intresse av forskning om företagsekonomi, osv. Det förhållandet att även andra företag inom andra branscher eller näringslivet i stort kan ha intresse av forskning och utveckling inom samma områden förringar inte det enskilda företagets intresse av forskning och utveckling inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;Sakligt sett finns det därför skäl för att utvidga rätten till avdrag för utgifter för forskning och utveckling jämfört med vad som i dag gäller enligt rättstillämpningen. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att detta kommer till uttryck i lagtext. Det kan lämpligen ske genom att bestämmelsen om avdrag för utgifter för forskning och utveckling omformuleras så att det står klart att den skattskyldige kan ha ett rimligt intresse av aktuell forskning och utveckling även om den inte har ett direkt samband med företagets kärnverksamhet. Bedömningen ska således inte begränsas till att avse företagets specifika produktion, produk- tionsmedel eller branschtillhörighet utan även mer allmänt se till vilka rimliga intressen som företaget kan ha av forskning och utveckling med hänsyn till verksamheten som helhet. Den föreslagna utvidgningen tillstyrks av en klar majoritet av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft4"&gt;Således föreslås att bestämmelsen om avdrag för forskning och utveckling (16 kap. 9 § IL) justeras så att det klart framgår att avdrag ska göras inte bara för forskning och utveckling som, i enlighet med nuvarande rättstillämpning, (på grund av sitt samband med företagets huvudsakliga näringsverksamhet) har eller kan antas få betydelse för (den huvudsakliga) näringsverksamheten, utan också för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för verksamheten i övrigt. Samtidigt som forskning och utveckling som har samband&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft4"&gt;med företagets kärnverksamhet alltjämt berättigar till avdrag kommer bestämmelsen att omfatta även annan forskning och utveckling om företaget har ett rimligt intresse av den, vid en helhetsbedömning som beaktar alla aspekter av företagets verksamhet. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet &lt;/SPAN&gt;anser att den föreslagna lydelsen kan förtydligas. För att återknyta till detta och en synpunkt från &lt;SPAN class="ft5"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;, som anser att det är oklart vad som avses med ”verksamheten i övrigt”, kan konstateras att denna tillsammans med kärn- verksamheten utgör all verksamhet som företaget i fråga faktiskt ägnar sig åt. Förutom framtagande av de tjänster eller varor som företaget i fråga säljer externt – dvs. den utåt- riktade verksamheten – så inkluderar det således rent intern verksamhet såsom administration, ekonomihantering, personalhantering, lokal- hantering, etc. Forskning och utvecklingsarbete som helt saknar samband med ett företags verksamhet kan däremot inte heller fortsätt- ningsvis ligga till grund för avdrag. Till exempel lär ett företag inom järn- och stålbranschen vanligtvis inte ha något rimligt intresse av forskning på textilområdet. Gåvor eller så kallad sponsring berättigar inte till avdrag enligt den aktuella bestämmelsen. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Näringslivets skattedelegation &lt;/SPAN&gt;reagerar på detta uttalande och anför bland annat att sponsring inte är en gåva utan en rörelseutgift. Även &lt;SPAN class="ft5"&gt;Fria Moderata Studentförbundet &lt;/SPAN&gt;tar upp frågan om sponsring. Regeringen saknar anledning att gå närmare in på frågor om gåvor och sponsring och konstaterar att de inte är föremål för behandling i detta ärende. Av den anledningen kan det inte heller införas en generell och ovillkorlig avdragsrätt för bidrag till universitet eller högskolor i linje med vad &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lunds Universitet, Handelshögskolan i Stockholm &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Sveriges universitets- och högskoleförbund &lt;/SPAN&gt;föreslår. Inte heller är det i detta ärende aktuellt med några särskilda s.k. skatteincitament för forskning och utveckling i linje med vad &lt;SPAN class="ft5"&gt;BIL Sweden &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;Invest Sweden &lt;/SPAN&gt;förordar. Frågan om skatteincitament för forskning och utveckling är föremål för utredning av Företagsskattekommittén (dir 2011:1) som ska lämna ett delbetänkande i frågan senast den 1 oktober 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1297 ft86"&gt;En utvidgning i enlighet med vad som redo- gjorts för ovan leder, i jämförelse med nuvarande rättstillämpning, till en bättre överensstämmelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;med de intentioner som kom till uttryck när lagstiftningen en gång infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Som tidigare framgått befarar några remiss- instanser att förslaget kan ge upphov till tillämpnings- och gränsdragningsproblem. Det är dock ofrånkomligt att det uppkommer gränser för vad som får dras av och vad som inte får dras av. Med det aktuella förslaget har företagen rätt till avdrag om de kan motivera varför de – mot bakgrund av deras verksamhet sedd som en helhet – har ett rimligt intresse av den forskning eller det utvecklingsarbete som de bekostar. Detta bör i de allra flesta fall inte ge upphov till några större avgränsningsproblem. Skulle forskningen eller utvecklingsarbetet å andra sidan avse företeelser som framstår som aparta vid en jämförelse med företagets verksamhet får avdrag däremot inte göras. Skulle det alternativt vara så som &lt;SPAN class="ft5"&gt;Kammarrätten i Göteborg &lt;/SPAN&gt;är inne på att företagets utgift måste anses vara en gåva så tar den särskilda be- stämmelsen om förbud mot avdrag för gåvor över. De nu föreslagna ändringarna innebär inte några ändringar i det avseendet. Som framgår av det rättsfall som kammarrätten hänvisar till (RÅ 2004 ref. 13) är likaså den så kallade korrigeringsregeln (14 kap. 19 § IL) en special- regel som tar över när det gäller felaktig prissättning av transaktioner inom interna- tionella företagsgrupper. Även med den föreslagna utvidgningen av avdragsrätten har Skatteverket och domstolarna således möjligheten att underkänna avdrag för utgifter som inte rimligen kan anses föranledda av det enskilda företagets kärnverksamhet eller verksamhet i övrigt eller som utgör försök att manipulera resultatet med hjälp av utländska företag i intressegemenskap. Kammarrätten uppger att avdrag med den föreslagna regel- justeringen kan komma att vägras för forskningsutgifter som borde få dras av, men lämnar inget exempel på hur en sådan situation skulle se ut. Avsikten med justeringen är att avdragsbestämmelsen ska omfatta allt forsknings- och utvecklingsarbete som företagen kan ha ett rimligt intresse av och det återspeglas, enligt regeringens mening, i regelns föreslagna utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Vad beträffar begreppen ”forskning” och ”utveckling” så har lagstiftaren, som tidigare framgått, avstått från att försöka definiera dem i skattelagstiftningen. Dessa begrepp har funnits i lagstiftningen sedan lång tid tillbaka och inne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;börden av dem ändras inte genom det nu aktuella lagförslaget. Några definitioner av begreppen, som Skatteverket efterfrågar, bör därför inte införas i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget föranleder ändringar i 16 kap. 9 § IL, se avsnitt 3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft16"&gt;6.18.4 Konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;De ökade avdragsmöjligheterna för utgifter för forskning och utveckling bedöms leda till att de offentliga finanserna försvagas med ca 40 miljoner kronor från och med 2012 till följd av minskade bolagsskatteintäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;Effekter för myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget innebär att den befintliga avdragsrätten för forskning och utveckling utvidgas något i förhållande till vad som följer av rättstillämp- ningen. Denna förändring bör dock inte innebära någon ökad arbetsbörda eller några ökade kostnader för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Effekter för företag och företagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslaget innebär att företagen förutom avdrag för sådan forskning och utveckling som har ett samband med kärnverksamheten även kan göra avdrag för forskning och utveckling som företaget av annan anledning kan ha ett rimligt intresse av. Detta gör att företagen med rätt till avdrag vid beskattningen kommer att kunna investera i forskning och utveckling som de kan ha ett rimligt intresse av sett till verksamheten i stort. Tillgången till sådan forskning och utveck- ling ökar i förlängningen förhoppningsvis möjligheten för enskilda företag att sköta de olika aspekterna av sin verksamhet på ett rationellt sätt samtidigt som den också kan komma näringslivet i stort till godo.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:293px;height:220px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031493x1.jpg/" style="width:293px;height:220px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft283"&gt;Övriga frågor på företags- skatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft271"&gt;Regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft270"&gt;De så kallade Lundin- reglerna bör avskaffas. För att motverka risk för skatteplanering med anledning av avskaffandet bör en generell regel införas med innebörd att avdrag för nedskrivning och förlust på lager- andelar bara medges om värdenedgången eller förlusten är verklig. Vidare bör vissa ändringar göras i reglerna om beskattning av delägare i handelsbolag samt i reglerna om skalbolags- beskattning. Lagändringarna bör träda i kraft den 2 januari 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft242"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft65"&gt;De så kallade Lundinreglerna kom till i mitten på 1960- talet i syfte att förhindra kringgående av det andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster från företag. Reglerna innebär en begränsning i rätten att ta emot skattefri utdelning respektive en begränsning i rätten till avdrag för nedskriv- ning och förlust på lagerandelar. Enligt reger- ingens bedömning finns det starka skäl för att nu avskaffa Lundinreglerna. Dessa skäl är bl.a. att ägarbeskattningen sedan införandet av Lundin- reglerna har reformerats och att regler om skal- bolagsbeskattning har tillkommit. Ett annat skäl för ett avskaffande är att reglerna inte längre kan tillämpas som avsett när det gäller gränsöver- skridande utdelningar, se Regeringsrättens (numera Högsta förvaltningsdomstolen) avgö- rande RÅ 2010 ref. 123.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft65"&gt;För att motverka risk för skatteplanering med anledning av avskaffandet bör en generell regel införas med innebörd att avdrag för nedskriv- ning och förlust på lagerandelar bara medges om värdenedgången eller förlusten är verklig. En sådan generell regel för lagerandelar motsvarar den som redan finns för kapitaltillgångar (jfr 44 kap. 23 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Vidare bör det göras vissa följdändringar i de nyligen införda reglerna om skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolags- sektorn som trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2009/10:36, bet. 2009/10:SkU22, rskr. 2009/10:109, SFS 2009:1413).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;Slutligen bör det göras vissa ändringar i reg- lerna om skalbolagsbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft65"&gt;I Finansdepartementet har det tagits fram en promemoria, Slopade Lundinregler, m.m., med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft65"&gt;förslag till de aviserade reglerna (dnr Fi2011/1488). Promemorian har remissbehand- lats. Regeringen avser att i höst återkomma med förslag till riksdagen. De kommande förslagen bör träda i kraft den 2 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft46"&gt;Övriga skattefrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Skatteadministrativa frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft16"&gt;6.20.1 Skatteförfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;I propositionen 2010/11:165 Skatteförfarandet föreslås en ny skatteförfarandelag som ska ersätta bland andra taxeringslagen (1990:324), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt skattebetalningslagen (1997:483). Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket ska tilldelas 40 miljoner kronor och Kronofogdemyndigheten 1,7 miljoner kronor på höständringsbudgeten 2011 med anledning av förslagen i propositionen. Syftet med att samla bestämmelserna i en lag är att regelverket ska bli tydligare och lättare att tillämpa. Redan detta bör bidra till att minska den administrativa bördan för företagen och till att stärka de skattskyldigas ställning. Det föreslås också vissa ändringar i sak som ska bidra ytterligare till att uppnå detta. Regeringen vill dock göra mer för att stärka rättssäkerheten för de skattskyldiga. Därför aviserar regeringen i propositionen Skatte- förfarandet att vissa frågor beträffande skatte- tilläggen samt bestämmelserna om tredje- mansrevision och ersättning för kostnader för biträde bör utredas i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten. När det gäller skattetilläggen anför regeringen att en fråga som bör utredas gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra frågor som bör utredas är nivåerna på skattetillägg och frågor rörande normalt tillgängligt kontrollmaterial samt risken för skatteundandragande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;6.20.2 Indrivningsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft4"&gt;Regeringen har nyligen överlämnat en remiss till Lagrådet med förslag till den lagstiftning som krävs för att genomföra rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder. Huvuddelen av bestämmelserna föreslås placeras i en särskild&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;lag om bistånd för indrivning m.m. inom Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I lagrådsremissen lämnas också förslag till ändringar i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Innebörden av dessa ändringar är att dröjsmålsavgift inte ska beräknas på en fordran efter det att den överlämnats för indrivning. Istället ska ränta beräknas på samma sätt som i fråga om fordringar avseende underhållsstöd. Det främsta syftet med ändringarna är att komma ifrån den stora belastning på gäldenärernas ekonomi som dröjsmålsavgiften kan innebära vid långa dröjsmål med betalningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 124px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Det nya indrivningsdirektivet väntas medföra ett ökat antal ärenden om bistånd med in- drivning men också ett mera rationellt för- farande. Den eventuella ökning av admini- strationskostnaderna som det kan medföra bedöms bli marginell och under alla förhållanden inte större än vad som kan hanteras inom givna resursramar för Kronofogdemyndigheten. De statsfinansiella konsekvenserna av ändringarna i lagen om dröjsmålsavgift bedöms bli för- sumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 132px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft4"&gt;I tabell 6.11 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar som presenterats i tidigare avsnitt. Budget- neutrala åtgärder redovisas i ett särskilt del- avsnitt. Vidare redovisas separat sådana åtgärder som har aviserats och redovisats i tidigare propositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas i tabell 6.11: bruttoeffekt för 2012, periodiserade nettoeffekter för &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Brutto- effekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;den periodiserade nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I den periodiserade redovisningen förläggs förändringar i skatte- och avgiftsintäkter till det inkomstår skatten eller avgiften avser. Vidare beaktas i nettoeffekten även vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Den periodiserade nettoeffekten redovisas för åren &lt;NOBR&gt;2012–2015.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 6.13 ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de periodiserade årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser. För en närmare beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till publikationen ”Beräknings- konventioner 2011: Metoder för effekt- beräkningar av ändrade skatteregler”(Fi2010.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;De offentligfinansiella effekterna av de åtgärder som redovisas i detta avsnitt har beräknats utifrån 2012 års priser och volymer. Den prognos av offentliga sektorns totala intäkter för år &lt;NOBR&gt;2012–2015,&lt;/NOBR&gt; som redovisas i kapitel 7, baseras på prognoser för Sveriges ekonomiska utveckling inklusive effekterna av de i denna proposition aviserade åtgärderna på t.ex. tillväxt och sysselsättning. I kapitel 7 redovisas intäkterna i respektive års priser och volymer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Budgetpåverkande åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;De offentligfinansiella effekterna av de budgetpåverkande åtgärderna presenteras i tabell 6.13. För mer utförliga beskrivningar av de olika skatteåtgärderna hänvisas till tidigare avsnitt i detta kapitel. För beskrivning av förlängningen av den tillfälligt förkortade kvalificeringstiden för Nystartsjobb hänvisas till uo 14, avsnitt 3.5.1.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 62px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Budgetneutrala åtgärder samt åtgärder med försumbar offentligfinansiell effekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna för uttag av socialavgifter har ingen offentligfinansiell effekt då åtgärden görs inom ramen för oförändrat totalt uttag av socialavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Den lägre energiskatten på el i norra Sverige kvarstår och har därmed ingen offentligfinansiell effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel genom dispens har ingen offentligfinansiell effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft86"&gt;De utvidgade möjligheterna till återbetalning av vägavgift bedöms ha försumbar effekt på de offentliga finanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;Sammantagna effekter av skatteåtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Förslagen och bedömningarna i budget- propositionen innebär att de totala nettoskatte- intäkterna sammantaget minskar med 3,64 miljarder kronor år 2012. Den totala brutto- effekten för 2012 beräknas till 3,71 miljarder kronor. Se tabell 6.13.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:63px;left:0px;z-index:-1;width:605px;height:806px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GZ031497x1.jpg/" style="width:605px;height:806px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 727px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1175 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;" class="ft49"&gt;Tabell 6.13 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2012, periodiserad nettoeffekt år &lt;NOBR&gt;2012–2015&lt;/NOBR&gt; samt varaktig effekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft50"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 603px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr40"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft75"&gt;Effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;Brutto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td187"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td62"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td104"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td176"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 13px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td33"&gt;&lt;P class="p200 ft75"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr45"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft75"&gt;från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td144"&gt;&lt;P class="p136 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr50 td97"&gt;&lt;P class="p171 ft98"&gt;Periodiserad nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td99"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 11px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td184"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 11px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td33"&gt;&lt;P class="p200 ft75"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr45"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td364"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td307"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr45"&gt;&lt;P class="p54 ft75"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft75"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td184"&gt;&lt;P class="p49 ft75"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr45"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 12px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Förslag i budgetpropositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p136 ft50"&gt;Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,14&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,18&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Förenklad expertskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,55&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Höjd beloppsgräns för arbetsresor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr42"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Justering av procentsats för förskott av egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,01&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr42"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Höjd skatt på tobak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr42"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,60&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr42"&gt;&lt;P class="p136 ft50"&gt;Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Införande av s.k. Investeringssparkonto&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;1,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;1,09&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,02&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,13&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Ändrade regler Kapitalförsäkringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Ändrade regler Investeringsfonder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,73&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,26&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;Skattereduktion för privatpersoners gåvor till ideella ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,26&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,26&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,27&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr42"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft52"&gt;Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln för &lt;NOBR&gt;3:12-företag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,06&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,06&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;Takregel för beskattning av utdelningar i inkomstslaget tjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,08&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;införs i 3:12 reglerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Upplägg med hjälp av förenklingsregeln m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft76"&gt;Höjd räntefördelningsränta för enskilda näringsidkare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;Förlängning av lättnadsregler för oäkta bostadsrättsföreningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Utökad avdragsrätt för företags utgifter för FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,04&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr58"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Delsumma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr58 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td307"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,57&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,63&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr38 td184"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,38&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr38"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,53&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr53"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 7px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr53 td364"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Arial';line-height: 7px;" class="p19"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Bedömningar i budgetpropositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P style="font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;" class="p136"&gt;Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Energiskatt på el i norra Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Beskattning av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/1 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/7 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p173 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr62"&gt;&lt;P class="p136 ft117"&gt;Delsumma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td141"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td307"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td99"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td184"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr62"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft62"&gt;Förlängning av den tillfälligt förkortade kvalificeringstiden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p720 ft52"&gt;1/7 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,07&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,07&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p136 ft10"&gt;Nystartsjobb&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p136 ft79"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft12"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,71&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td187"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,64&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p54 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,25&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td104"&gt;&lt;P class="p27 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,63&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td176"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,38&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p49 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,53&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft52"&gt;Anm: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 112px 0px 0px 581px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft46"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;6.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Författningskommentar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 113px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;Förslaget till lag om investeringssparkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft71"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att lagen inne- håller bestämmelser om investeringssparkonto. I &lt;SPAN class="ft193"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;lämnas en upplysning om att bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett investeringssparkonto, dvs. kontoin- nehavaren, finns i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Av IL följer bland annat att den som under kalenderåret har inne- haft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att termer och uttryck som används i lagen har samma bety- delse och tillämpningsområde som i IL, om inte något annat anges eller framgår av samman- hanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I 2 kap. 2 § IL finns en bestämmelse som anger att de termer och uttryck som används i IL också omfattar motsvarande utländska förete- elser om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Det innebär att termerna och uttrycken i IL normalt omfattar såväl svenska som utländska företeelser, och i de fall bara svenska företeelser avses så anges det särskilt. Detta gäller, genom hänvisningen i första stycket, även vid tillämpning av dessa termer och uttryck enligt denna lag. I lagen om investerings- sparkonto förekommer dock termer och uttryck som inte återfinns i IL och som i normalfallet också bör omfatta motsvarande utländska före- teelser. Därför införs i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;en allmän bestämmelse som anger att de termer och uttryck som används i lagen också omfattar motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses. I andra stycket anges dock att termen handelsplattform inte omfattar motsvarande företeelser utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Handels- plattform definieras i 1 kap. 5 § 12 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, för-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;kortad VML. Av denna paragraf framgår att en handelsplattform är ett slags marknadsplats inom EES. Av definitionen av termen framgår således att den avser sådana marknadsplatser som avses i nämnda paragraf såväl inom Sverige som inom övriga EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft4"&gt;I paragrafen definieras investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges att med kontoinnehavare avses den som innehar ett investeringssparkonto. Av 9 § följer att det bara är fysiska personer och dödsbon som kan vara kontoinnehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen innehåller en definition av in- vesteringsföretag. Av 9 § framgår att ett investeringssparkonto bara får föras av ett investeringsföretag. För att ett företag ska anses vara ett investeringsföretag krävs att företaget har ett eller flera sådana tillstånd som avses i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Den &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;omfattar svenska värde- pappersbolag som har tillstånd att förvara finan- siella instrument för kunders räkning och ta emot medel med redovisningsskyldighet. I VML definieras finansiella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Den &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;omfattar svenskt kreditin- stitut som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I den &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje &lt;/SPAN&gt;och den &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;regleras vilka utländska värdepappersföretag respektive utländska kreditinstitut som kan anses vara inve- steringsföretag. Det är bara företag och institut som hör hemma inom EES som, om de har sådant tillstånd eller auktorisation som avses i respektive punkt, kan komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Om ett företag förlorar ett sådant tillstånd som avses i paragrafen är det inte längre ett inve- steringsföretag. Om tillståndet enligt någon av punkterna i paragrafen återkallas för ett företag som samtidigt har tillstånd enligt en annan punkt är det dock fortfarande ett investeringsföretag. Av 29 § framgår att konton som förs av ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;företag upphör som investeringssparkonto om företaget inte längre är ett investeringsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.7 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Finansiella instrument som förvaras eller kan förvaras på ett investeringssparkonto delas i lagen in i investeringstillgångar och kontofräm- mande tillgångar. Denna uppdelning har bland annat betydelse för i vilka situationer finansiella instrument får överföras till och från ett inve- steringssparkonto, se &lt;NOBR&gt;12–14,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;20–22&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;24–25&lt;/NOBR&gt; §§, och i vilken utsträckning finansiella instrument får förvaras på ett investeringsspar- konto, se &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; §§. I paragrafen anges vilka slag av finansiella instrument som är investeringstill- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;första stycket första punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;är finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES investeringstillgångar. Vad som utgör en reglerad marknad framgår av VML. Enligt definitionen i VML avser termen ett visst slags marknadsplats inom EES. Som redan nämnts är tillämpningsområdet för förevarande punkt dock inte begränsat till EES. Av VML framgår även vad som avses med finansiella instrument. Enligt &lt;/SPAN&gt;andra punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;är finansiella instrument som handlas på en handelsplattform investeringstillgångar. Handelsplattform definie- ras i VML och där framgår att termen avser marknadsplatser inom EES. Finansiella instru- ment som handlas på en marknadsplats utanför EES som kan anses motsvara en handelsplatt- form omfattas inte av termen investeringstill- gångar, jfr 2 § andra stycket. Av &lt;/SPAN&gt;tredje punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår att andelar i en investeringsfond är inve- steringstillgångar. Termen investeringsfond definieras i lagen (2004:46) om investeringsfon- der och omfattar såväl värdepappersfonder som specialfonder. Enligt 2 § lagen om investerings- sparkonto omfattas även utländska motsvarande företeelser. Termen investeringsfond i denna lag omfattar således både svenska investeringsfonder och utländska fonder som motsvarar dessa. Andelar i investeringsfonder är investeringstill- gångar oavsett om de är föremål för handel på någon marknadsplats eller inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.7 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;I förevarande paragraf anges att vissa finansiella instrument inte är investeringstill- gångar och det gäller även om de i och för sig omfattas av definitionen av denna term enligt 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;För det första rör det sig om, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;, finansiella instrument som har getts ut av ett företag i vilket kontoinnehavaren har ett visst innehav. Om kontoinnehavaren äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget som motsvarar minst 10 procent av rösterna för samtliga andelar eller av kapitalet i företaget är finansiella instrument som har getts ut av företa- get inte investeringstillgångar i förhållande till denne. Vid bedömningen av hur stort innehav kontoinnehavaren har i ett företag ska även beaktas indirekt ägande, t.ex. ägande via en annan juridisk person. Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår även att vid denna bedömning ska beaktas närståendes innehav i företaget. Vad som avses med närstående framgår av 2 kap. 22 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft210"&gt;För det andra är, enligt &lt;SPAN class="ft158"&gt;tredje stycket&lt;/SPAN&gt;, kvalifice- rade andelar aldrig investeringstillgångar. Kvalifi- cerad andel definieras i 57 kap. &lt;NOBR&gt;4–7&lt;/NOBR&gt; b §§ IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.8 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I paragrafen definieras kontofrämmande tillgångar som finansiella instrument som inte är investeringstillgångar. I 6 § anges vilka finansiella instrument som är investeringstillgångar. Finan- siella instrument som inte omfattas av 6 §, t.ex. för att de inte är föremål för handel på en sådan marknad som avses i den paragrafen, är konto- främmande tillgångar. Av 7 § framgår att de finansiella instrument som avses i den paragra- fen, även om de i och för sig uppfyller förutsättningarna i 6 §, inte är investeringstill- gångar. Det innebär att finansiella instrument som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket och kvalificerade andelar är kontofräm- mande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Finansiella instrument kan byta karaktär från investeringstillgångar till kontofrämmande tillgångar. Detta kan inträffa t.ex. om invester- ingstillgångarna inte längre uppfyller kravet på att vara upptagna till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform. Även konto- främmande tillgångar kan byta karaktär till inve- steringstillgångar, t.ex. genom att finansiella instrument tas upp till handel på en reglerad marknad eller en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;I lagrådsremissen föreslogs att det som här betecknas som kontofrämmande tillgångar i stället skulle benämnas ”otillåtna tillgångar”. Lagrådet anser att det är mer lämpligt att beteckna de avsedda tillgångarna som ”främmande tillgångar”. Enligt Lagrådets mening bör det dock övervägas om begreppet ”otillåtna” alls behövs. Regeringen har valt termen ”kontofrämmande tillgångar”, se avsnitt 6.13.2.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft4"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att ett avtal om investeringssparkonto ska ingås. Av första stycket följer vidare vilka subjekt som över huvud taget får vara part i ett sådant avtal: ett investeringsföretag som vill tillhandahålla spar- formen å ena sidan och en fysisk person eller ett dödsbo som önskar att öppna ett investerings- sparkonto å andra sidan. Enligt förevarande stycke får avtalet inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i lagen. Härige- nom bildar lagen en ram för vad parterna får komma överens om i avtalet om investerings- sparkonto. Det är t.ex. inte möjligt för dem att avtala om att kontofrämmande tillgångar får förvaras på kontot utan begränsning i tiden, eftersom det strider mot &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§. Däremot finns det inget hinder mot att parterna avtalar om villkor som är inskränkande i förhållande till bestämmelserna i lagen, t.ex. att handel endast får ske på en reglerad marknad och inte på en handelsplattform, att handel endast får ske på vissa reglerade marknader eller att endast vissa slag av investeringstillgångar får förvaras på inve- steringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Andra stycket &lt;/SPAN&gt;innehåller en kvantitativ begränsning av dem som enligt första stycket får vara part i ett avtal om investeringssparkonto. Ett investeringssparkonto får bara innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo. Ett investeringssparkonto kan således inte innehas gemensamt av flera fysiska personer och kan därför inte öppnas av personer som avser att gå samman i s.k. aktiesparklubbar eller motsva- rande. Det finns dock inget hinder mot att en person innehar flera investeringssparkonton i samma eller i olika investeringsföretag. Beträf- fande investeringsföretag så får ett investerings- sparkonto bara föras av ett enda sådant företag. Detta hindrar emellertid inte att investeringsfö-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;retaget som för investeringssparkontot tecknar avtal med ett annat företag om olika tjänster för att kunna tillhandahålla kontoinnehavaren erfor- derliga investerings- och sidotjänster inom ramen för kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att själva investerings- sparkontot inte får överlåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen lämnas en upplysning om att kontanta medel får sättas in på ett investerings- sparkonto och tas ut från ett sådant konto. Av 16 § framgår att kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto. Av 42 kap. 37 § IL följer att inbetalningar till ett investeringsspar- konto som utgångspunkt ska öka kapitalunder- laget. Vidare framgår det av 44 kap. 8 b § IL att utländsk valuta som betalas in på ett invester- ingssparkonto i vissa situationer ska anses avytt- rad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådet &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att paragrafen ges tillägget ”utan några begränsningar” för att klar- göra att på ett investeringssparkonto i och för sig får förvaras även kontanta medel utan anknyt- ning till omsättningen av finansiella instrument. Förevarande paragraf handlar dock bara om insättning och uttag av kontanta medel till och från ett investeringssparkonto. Av 16 § framgår i stället att kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto utan några begränsningar. Regeringen har därför inte följt Lagrådets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.11 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Det är inte uteslutet att finansiella instrument som ska överföras till eller från ett konto ändrar karaktär under själva överföringen, så att finansi- ella instrument som är investeringstillgångar när en överföring inleds är kontofrämmande tillgångar när överföringen är avslutad och tvärt om. I sådana situationer är det tillgångarnas karaktär när överföringen inleds som avgör om överföringen får ske. En överföring får anses inledd när överföraren på grund av själva överfö- ringen inte längre kan disponera över tillgång- arna. Det vill säga överföringen inleds i och med att tillgångarna avförs från överförarens konto. Överföringen är avslutad när tillgångarna förtecknas på mottagarens konto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.14 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen regleras en kontoinnehavares överföringar av finansiella instrument till ett eget investeringssparkonto. Sådana överföringar får ske av investeringstillgångar som kontoinneha- varen själv äger oavsett om instrumenten förva- ras på ett annat eget investeringssparkonto eller ett annat eget konto som inte är ett investerings- sparkonto. Däremot får kontoinnehavaren inte överföra kontofrämmande tillgångar till ett eget investeringssparkonto. Av 44 kap. 8 a § IL fram- går att den som överför investeringstillgångar till ett eget investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto anses ha avyttrat tillgångarna. Paragrafen reglerar uttöm- mande vilka överföringar av finansiella instru- ment som en kontoinnehavare får göra till ett eget investeringssparkonto, vilket innebär att kontoinnehavaren inte får överföra andras finan- siella instrument till ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.12.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I paragrafen regleras uttömmande i vilka situa- tioner investeringstillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren. Som en första förutsättning för att paragrafen ska vara tillämplig gäller alltså att överföringen sker från någon annan än kontoinnehavaren. Paragrafen omfattar exem- pelvis inte överföringar till ett investeringsspar- konto som sker via ett annat konto som innehas av kontoinnehavaren. En sådan överföring ska anses vara en överföring mellan kontoinnehava- rens egna konton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;En ytterligare förutsättning för att överföring av investeringstillgångar till ett investeringsspar- konto ska få ske är att tillgångarna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de nedan redovisade situationerna. Avsikten med detta krav är att förhindra eventu- ella möjligheter till skatteundandragande genom att den som förvärvar tillgångar därefter inväntar en värdeuppgång innan tillgångarna överförs till investeringssparkontot, och därefter avyttrar tillgångarna på kontot utan att värdeuppgången beskattas som en kapitalvinst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft4"&gt;Härutöver förutsätter en tillämpning av para- grafen att kontoinnehavaren har förvärvat de aktuella tillgångarna i enlighet med &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;. För att tillgångarna ska få överföras till invester- ingssparkontot krävs att förvärvet, dvs. ägande- rättsövergången, är fullbordat. I paragrafen ställs inget krav på att överföringen sker från det subjekt som har överlåtit tillgångarna till konto- innehavaren, utan paragrafen omfattar alla över- föringar som sker från någon annan än kontoin- nehavaren. Paragrafen kan således t.ex. vara tillämplig även om överföringen från den som har överlåtit tillgångarna till kontoinnehavaren sker via ett institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Första stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;avser förvärv på en reglerad marknad eller på en motsvarande marknadsplats utanför EES eller på en handels- plattform. Termerna reglerad marknad och handelsplattform definieras i VML. Av denna lag framgår att termerna avser marknadsplatser inom EES. I första punkten anges dock att även förvärv på en marknad utanför EES som motsva- rar en reglerad marknad omfattas. Det innebär att investeringstillgångar förvärvade på mark- nadsplatser i t.ex. USA eller Japan får överföras till ett investeringssparkonto om marknadsplat- serna motsvarar en reglerad marknad. Omfattas gör däremot inte förvärv på en marknadsplats utanför EES som, utöver den omständigheten att den inte är hemmahörande inom EES, motsvarar en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;avser förvärv av andelar i en investeringsfond. Överföringar får ske om kontoinnehavaren har förvärvat fondandelar på så sätt att nya fondandelar utfärdats av det fond- bolag, utländska förvaltningsbolag eller värde- pappersinstitut som förvaltar fonden. Fondan- delar får även överföras enligt övriga punkter i förevarande stycke om förutsättningarna i respektive punkt är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Tredje punkten &lt;/SPAN&gt;avser förvärv av investerings- tillgångar direkt från den som har emitterat tillgångarna. Överföring vid förvärv direkt från den som har emitterat tillgångarna får bara ske om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet redan förvarades på investeringsspar- kontot. Den som t.ex. har aktier på investerings- sparkontot kan ta emot andra aktier i samma bolag som har förvärvats genom fondemission i bolaget. Dock får överföring av förvärvade tillgångar bara ske i proportion till innehavet på det aktuella investeringssparkontot. Om konto- innehavaren har 30 aktier i ett aktiebolag på inve-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;steringssparkonto 1, 30 aktier i samma bolag på investeringssparkonto 2 och 30 aktier i bolaget på sitt värdepapperskonto, får enbart en tredje- del av de förvärvade aktierna vid fondemissionen överföras till vardera investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;får överföring ske av tillgångar som har förvärvats direkt från invester- ingsföretaget som vid förvärvet förde invester- ingssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;följer att överföringar får ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgång- arna som fusions- eller delningsvederlag i samband med fusion eller delning som leder till att bolaget vars aktier vid förvärvet förvarades på kontot upplöses. I sådana fall får vederlag i form av finansiella instrument som är investerings- tillgångar överföras i den utsträckning vederlaget är hänförligt till aktier som har förvarats på kontot. Om kontoinnehavaren exempelvis har förvarat 50 aktier i aktiebolaget A på invester- ingssparkontot och 50 aktier i samma bolag på ett värdepapperskonto, får bara hälften av det sammanlagda vederlaget som denne får vid en fusion eller delning som leder till att bolaget A upplöses överföras till investeringssparkontot. I 37 kap. 3 § IL, finns en definition av termen fusion. Förevarande paragraf reglerar dock överföring vid olika typer av civilrättsliga förvärv. Det får därför anses framgå av samman- hanget att det inte är den inkomstskatterättsliga definitionen av fusion som avses här (jfr 2 §). Beträffande delning så förekommer detta uttryck inte i IL i förhållande till aktiebolag. Även för detta uttryck är det således den civil- rättsliga innebörden som är avgörande för tillämpligheten av paragrafen. I 23 kap. aktiebo- lagslagen (2005:551) finns bestämmelser om fusion av svenska aktiebolag och i 24 kap. samma lag om delning av svenska aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1270 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;sjätte punkten &lt;/SPAN&gt;får överföring även ske om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot. Liksom för överföring av fusions- och delningsvederlag gäller alltså vid överföring vid andelsbyte att bara så stor del av kontoinnehava- rens förvärvade tillgångar som är hänförlig till andelar på investeringssparkontot får överföras till kontot. Andelsbyte är ett skatterättsligt förfarande som definieras i 48 a kap. IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Ytterligare förvärv som ger rätt till överföring är enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;sjunde punkten &lt;/SPAN&gt;förvärv från en annan kontoinnehavare av tillgångar som förvaras på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;dennes investeringssparkonto. Punkten omfattar såväl onerösa som benefika fång. Av 22 § första stycket 8 framgår att den överlåtande kontoin- nehavaren måste överföra de överlåtna tillgång- arna direkt till den förvärvande kontoinnehava- rens konto. Det kan tilläggas att överföringar vid förvärv av investeringstillgångar som förvaras på annans investeringssparkonto även kan ske enligt första punkten om tillgångarna förvärvas på viss marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Slutligen anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;åttonde punkten &lt;/SPAN&gt;att överfö- ring får ske i samband med förvärv genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förva- rades på investeringssparkontot. På samma sätt som för överföringar enligt tredje, femte och sjätte punkterna gäller här att tillgångar som har förvärvats genom utdelning bara får överföras till investeringssparkontot i den utsträckning utdel- ningen härrör från tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot. Enligt 26 § ska utdelning på tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto enligt huvudregeln överföras till inve- steringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att investeringstillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 §, dvs. tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i denna paragraf och kvalificerade andelar, eller på grund av kontofrämmande tillgångar som vid förvärvet förvarades på ett investeringssparkonto med stöd av 18 §, inte får överföras till kontot. Kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras på kontot under den trettiodagars- frist som stadgas i 19 §. Kontofrämmande till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får förvaras på kontot till och med den sextionde dagen efter den dag då tillgångarna emitterades. Om kontoinnehavaren t.ex. får utdelning på sådana tillgångar som avses i andra stycket under trettiodagarsfristen respektive sextiodagarsfristen får utdelningen inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.12.2 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Paragrafen reglerar uttömmande de situationer i vilka kontofrämmande tillgångar får överföras till ett investeringssparkonto från någon annan än kontoinnehavaren. Som en första förutsättning för att paragrafen ska vara tillämplig gäller alltså att överföringen sker från någon annan än kontoinnehavaren. Paragrafen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 292px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p326 ft4"&gt;omfattar exempelvis inte överföringar till ett investeringssparkonto som sker via ett annat konto som innehas av kontoinnehavaren. En sådan överföring ska anses vara en överföring mellan kontoinnehavarens egna konton.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;En ytterligare förutsättning för att överföring av kontofrämmande tillgångar till ett investeringssparkonto ska få ske är att tillgång- arna överförs till kontot i samband med att de förvärvas. Med överföring i samband med förvärvet avses att överföringen inte får dröja utöver den tid som krävs för att överföring av tillgångar ska kunna genomföras i de nedan redovisade situationerna. Avsikten med detta krav är att förhindra eventuella möjligheter till skatteundandragande genom att den som förvär- var tillgångar därefter inväntar en värdeuppgång innan tillgångarna överförs till investeringsspar- kontot, och därefter avyttrar tillgångarna på kontot utan att värdeuppgången beskattas som en kapitalvinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft71"&gt;Härutöver förutsätter en tillämpning av para- grafen att kontoinnehavaren har förvärvat de aktuella tillgångarna i enlighet med &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;. För att tillgångarna ska få överföras till invester- ingssparkontot krävs att förvärvet, dvs. ägande- rättsövergången, är fullbordat. I paragrafen ställs inget krav på att överföringen sker från det subjekt som har överlåtit tillgångarna till konto- innehavaren, utan paragrafen omfattar alla över- föringar som sker från någon annan än konto- innehavaren. Paragrafen kan således t.ex. vara tillämplig även om överföringen från den som har överlåtit tillgångarna till kontoinnehavaren sker via ett institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft4"&gt;Enligt första stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;får överfö- ring av kontofrämmande tillgångar ske om de har förvärvats från den som har emitterat tillgångarna om avsikten är att tillgångarna ska bli investeringstillgångar senast den trettionde dagen efter den dag då de emitterades. Härige- nom ges kontoinnehavare möjlighet att delta i nyemissioner av t.ex. aktier eller obligationer som syftar till att de utgivna tillgångarna ska bli föremål för handel på sådan marknadsplats som gör att de ska anses vara investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft210"&gt;Överföring får även, enligt &lt;SPAN class="ft158"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;, ske i samband med förvärv av teckningsrätter, fond- aktierätter, säljrätter eller liknande finansiella instrument från den som har emitterat tillgång- arna om förvärvet grundades på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringsspar- kontot. Gemensamt för denna typ av finansiella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;instrument är dels att de ges ut av aktiebolag till dem som redan innehar aktier i bolaget, dels att mottagaren av instrumenten normalt inte förväntas vara aktiv på något sätt för att få förvärva dem. När instrumenten har getts ut kan handel med dem komma igång och de kan först därefter komma att betraktas som investerings- tillgångar. Överföring av förvärvade tecknings- rätter m.m. får bara ske i proportion till inneha- vet på det aktuella investeringssparkontot. Om kontoinnehavaren har 30 aktier i ett aktiebolag, som ger ut teckningsrätter, på investeringsspar- konto 1, 30 aktier i samma bolag på investerings- sparkonto 2 och 30 aktier i bolaget på sitt värde- papperskonto, får enbart en tredjedel av de förvärvade teckningsrätterna överföras till vardera investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;följer att överföringar får ske om kontoinnehavaren har förvärvat tillgång- arna som fusions- eller delningsvederlag i samband med fusion eller delning som leder till att bolaget vars aktier vid förvärvet förvarades på kontot upplöses. I sådana fall får vederlag i form av finansiella instrument som är kontofräm- mande tillgångar överföras i den utsträckning vederlaget är hänförligt till aktier som har förva- rats på kontot. Om kontoinnehavaren exempel- vis har förvarat 50 aktier i aktiebolaget A på investeringssparkontot och 50 aktier i samma bolag på ett värdepapperskonto, får bara hälften av det sammanlagda vederlaget som denne får vid en fusion eller delning som leder till att bola- get A upplöses överföras till investeringsspar- kontot. I 37 kap. 3 § IL finns en definition av termen fusion. Förevarande paragraf reglerar dock överföring vid olika typer av civilrättsliga förvärv. Det får därför anses framgå av samman- hanget att det inte är den inkomstskatterättsliga definitionen av fusion som avses här (jfr 2 §). Beträffande delning så förekommer detta uttryck inte i IL i förhållande till aktiebolag. Även för detta uttryck är det således den civil- rättsliga innebörden som är avgörande för tillämpligheten av paragrafen. I 23 kap. aktiebo- lagslagen finns bestämmelser om fusion av svenska aktiebolag och i 24 kap. samma lag om delning av svenska aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;får överföring även ske om förvärvet var ett led i ett förfarande om andelsbyte och om tillgångarna förvärvades på grund av andelar som vid förvärvet förvarades på kontot. Liksom för överföring av fusions- och delningsvederlag gäller alltså vid överföring vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 24px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;andelsbyte att bara så stor del av kontoinnehava- rens förvärvade tillgångar som är hänförlig till andelar på investeringssparkontot får överföras till kontot. Andelsbyte är ett skatterättsligt förfarande som definieras i 48 a kap. IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Slutligen anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;att överföring får ske i samband med förvärv genom utdelning på tillgångar som vid förvärvet förvarades på investeringssparkontot. På samma sätt som för överföringar enligt andra, tredje och fjärde punkterna gäller här att tillgångar som har förvärvats genom utdelning bara får överföras till investeringssparkontot i den utsträckning utdel- ningen härrör från tillgångar som vid förvärvet förvarades på kontot. Enligt 26 § ska utdelning på tillgångar som förvaras på ett investerings- sparkonto enligt huvudregeln överföras till inve- steringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontofrämmande tillgångar som avses i 7 §, dvs. tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i denna paragraf och kvalificerade andelar, inte får överföras till investeringssparkontot med tillämpning av för- sta stycket 1. Vidare framgår av detta stycke att inte heller kontofrämmande tillgångar som har förvärvats på grund av kontofrämmande till- gångar som avses i 7 § eller sådana andelar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får överföras till kontot. Kontofräm- mande tillgångar som avses i 7 § får bara förvaras på kontot under den trettiodagarsfrist som stad- gas i 19 §. Kontofrämmande tillgångar som för- varas på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § får förvaras på kontot till och med den sextionde dagen efter den dag då tillgångarna emitterades. Om kontoinnehavaren t.ex. får utdelning på sådana tillgångar som avses i andra stycket under trettiodagarsfristen respektive sextiodagarsfristen får utdelningen inte överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;De tillgångar som får överföras enligt para- grafen får bara, så länge de är kontofrämmande tillgångar, förvaras på kontot under den över- gångsperiod som anges i 17 och 18 §§. För kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § gäller bestämmelserna i 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.15 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Enligt paragrafen ska förvärv av finansiella instrument som ska förvaras på ett investerings- sparkonto betalas med tillgångar som förvaras på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;kontot. Det innebär att i de fall ersättning ska lämnas för de förvärvade tillgångarna ska ersätt- ningen tas från investeringssparkontot. Ersätt- ningen kan bestå i kontanta medel eller finansi- ella instrument eller båda. Om ersättningen utgörs av finansiella instrument, dvs. om det är fråga om ett byte, ses detta som en överlåtelse av de tillgångar som ersättningen utgör. För att sådan ersättning ska kunna lämnas till säljaren av de förvärvade tillgångarna krävs därför att förut- sättningarna i 22 § om överföring av finansiella instrument är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen föreskrivs att bara investerings- tillgångar och kontanta medel får förvaras på ett investeringssparkonto om inte något annat anges i &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§. Undantagen i &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§ är uttöm- mande. Bestämmelserna i 17 och 18 §§ gäller kontofrämmande tillgångar, utom kontofräm- mande tillgångar som avses i 7 §, medan 19 § bara gäller för kontofrämmande tillgångar som avses i 7 §. Av IL följer att kontofrämmande tillgångar som förvaras på kontot i strid med 17 § inte omfattas av schablonbeskattningen. Så fort tillgångar på ett investeringssparkonto förvaras på kontot i strid med 18 eller 19 § upphör kontot som investeringssparkonto enligt 28 §. Kontanta medel får förvaras på ett inve- steringssparkonto utan begränsning. Det gäller oavsett om det är fråga om svenska kronor eller utländsk valuta.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådet &lt;/SPAN&gt;har föreslagit att paragrafen, jämte den rubrik som föregår paragrafen, placeras i anslutning till definitionsbestämmelserna i lagen. Detta på grund av att bestämmelsen närmast har karaktär av definitionsbestämmelse. Regeringen anser dock att bestämmelserna i lagen om förva- ring av tillgångar på ett investeringssparkonto bör stå samlade. Det är därför inte lämpligt att flytta förevarande paragraf. Regeringen har därför inte följt Lagrådets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft4"&gt;I paragrafen regleras under vilken period vissa kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto. Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att paragrafen omfattar såväl tillgångar som var investeringstillgångar när de överfördes till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;kontot, och som alltså under förvaringen på kontot har bytt karaktär till kontofrämmande tillgångar, som kontofrämmande tillgångar som har överförts enligt 14 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–5.&lt;/NOBR&gt; De förstnämnda tillgångarna får förvaras på kontot till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal under vilket tillgångarna blev kontofrämmande och de senare får förvaras på kontot till och med den sextionde dagen efter utgången av det kvartal under vilket de blev förtecknade på kontot. Detta innebär att de nu aktuella kontofrämmande tillgångarna ska avfö- ras från investeringssparkontot senast på den sextionde dagen efter utgången av det kvartal under vilket tillgångarna först förvarades på kontot i egenskap av kontofrämmande till- gångar. Av 28 § framgår dock att investerings- sparkontot inte upphör enbart av den anled- ningen att kontofrämmande tillgångar förvaras på kontot i strid med förevarande paragraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att om kontofräm- mande tillgångar övergår till att klassificeras som investeringstillgångar får de förvaras på kontot på de villkor som uppställs i lagen för invester- ingstillgångar. Innebörden av detta är att om sådana kontofrämmande tillgångar som avses i första stycket byter karaktär till investeringstill- gångar så följer av 16 § att de får förvaras på investeringssparkontot tills vidare. Om de därefter på nytt blir kontofrämmande tillgångar gäller tidsfristen i första stycket eller, om de blir sådana kontofrämmande tillgångar som avses i 7 §, tidsfristen i 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras hur länge kontofräm- mande tillgångar som har överförts till ett inve- steringssparkonto med stöd av 14 § första stycket 1, dvs. kontofrämmande tillgångar som inom trettio dagar från den dag då de emittera- des avses bli föremål för handel på viss mark- nadsplats, får förvaras på kontot. Sådana tillgångar får förvaras på kontot till och med den sextionde dagen efter den dag då de emitterades. Senast på den sextionde dagen måste tillgångarna avföras från kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att om tillgångar som avses i första stycket övergår till att klassificeras som investeringstillgångar under övergångsperi- oden får de förvaras på kontot på de villkor som uppställs i lagen för investeringstillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;Innebörden av detta är att om sådana kontofrämmande tillgångar som avses i första stycket byter karaktär till investeringstillgångar inom den frist som nämns där så följer av 16 § att de får förvaras på investeringssparkontot tills vidare. Om de därefter på nytt blir kontofrämmande tillgångar gäller tidsfristen i 17 § eller, om de blir sådana kontofrämmande tillgångar som avses i 7 §, tidsfristen i 19 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.17 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Av paragrafen framgår att kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § ska avföras från kontot senast inom trettio dagar från det att de blev sådana tillgångar eller blev förtecknade på kontot. Tillgångarna ska avföras från invester- ingssparkontot inom denna tidsfrist även om de byter karaktär till investeringstillgångar eller andra kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en kontoinne- havare bara får överföra finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto till ett annat eget konto under de förutsättningar som framgår av 21 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att kontoinnehavaren bara får överföra finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto till någon annan under de förutsättningar som framgår av 22, 24 eller 25 §. Detta innebär att tillgångar bara får överföras till annan om de har överlåtits genom försäljning, byte eller liknande överlåtelse i enlighet med 22 § eller genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse enligt 24 eller 25 §. Tillgångar på ett investeringsspar- konto som kontoinnehavaren fortfarande är ägare till får således inte överföras till någon annan enligt förevarande stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.14 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I paragrafen regleras uttömmande de överfö- ringar av finansiella instrument en kontoinneha- vare får göra från ett eget investeringssparkonto till andra egna konton. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;får en kontoinnehavare överföra investeringstill- gångar som kontoinnehavaren själv äger från ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;investeringssparkonto till ett annat eget inve- steringssparkonto. Det följer av 12 § att de överförda tillgångarna får tas emot på det motta- gande investeringssparkontot. Vad gäller kontofrämmande tillgångar får de bara överföras mellan två egna konton i ett fall, nämligen det som anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;. Här anges att konto- innehavaren får överföra kontofrämmande tillgångar från ett eget investeringssparkonto till ett annat eget konto som inte är ett investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Av paragrafen framgår motsatsvis att konto- innehavaren inte får överföra investeringstill- gångar till ett annat eget konto som inte är ett investeringssparkonto och att kontoinnehavaren inte får överföra kontofrämmande tillgångar till ett annat eget investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen regleras uttömmande under vilka förutsättningar finansiella instrument som har överlåtits genom försäljning, byte eller liknande överlåtelser får överföras till någon annan än kontoinnehavaren. En tillämpning av paragrafen förutsätter alltså att överföringen sker till någon annan än kontoinnehavaren. Paragrafen omfattar exempelvis inte överföringar från investerings- sparkontot till den slutliga mottagaren som sker via ett annat konto som innehas av kontoinneha- varen. En sådan överföring ska anses vara en överföring mellan kontoinnehavarens egna konton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Härutöver förutsätter en tillämpning av para- grafen att kontoinnehavaren har överlåtit de aktuella tillgångarna genom försäljning, byte eller liknande överlåtelser i enlighet med &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;. För att tillgångarna ska få överföras från investeringssparkontot krävs att överlåtelsen, dvs. äganderättsövergången, är fullbordad. Normalt torde en överlåtelse av tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto omedelbart följas av en överföring av dessa tillgångar till förvärvarens konto. I paragrafen ställs dock inget krav på tidsmässigt samband mellan överlåtelsen och överföringen. Således finns inget hinder mot att överföringen sker först en tid efter överlåtel- sen. I paragrafen ställs, med undantag av åttonde punkten, heller inget krav på att överföringen sker till det subjekt som har förvärvat tillgång- arna av kontoinnehavaren, utan paragrafen omfattar alla överföringar som sker till någon&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;annan än kontoinnehavaren. Paragrafen kan således t.ex. vara tillämplig även om överföringen från kontoinnehavaren till den som har förvärvat tillgångarna sker via ett institut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;De första sju punkterna i första stycket avser såväl överföring av investeringstillgångar som kontofrämmande tillgångar. Åttonde punkten reglerar endast överföring av investeringstill- gångar. Första och andra punkterna torde dock inte kunna bli aktuella för kontofrämmande tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Överföring får, enligt första stycket &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten&lt;/SPAN&gt;, ske av tillgångar som har överlåtits på en reglerad marknad eller en motsvarande mark- nadsplats utanför EES eller på en handelsplatt- form. Termerna reglerad marknad och handels- plattform definieras i VML. Av denna lag framgår att termerna avser marknadsplatser inom EES. I första punkten anges dock att även överlåtelse på en marknad utanför EES som motsvarar en reglerad marknad omfattas. Det innebär att investeringstillgångar som överlåts på marknadsplatser i t.ex. USA eller Japan får överföras till förvärvaren om marknadsplatserna motsvarar en reglerad marknad. Omfattas gör däremot inte överlåtelser på en marknadsplats utanför EES som, utöver den omständigheten att den inte är hemmahörande inom EES, motsvarar en handelsplattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;får överföring ske om kontoinnehavaren har överlåtit andelar i en inve- steringsfond på så sätt att fondandelarna löses in i fonden. Fondandelar får även överföras enligt övriga punkter i förevarande stycke om förut- sättningarna i respektive punkt är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;får överföring ske om kontoinnehavaren har överlåtit tillgångarna direkt till den som har emitterat dem. Det inne- bär t.ex. att överföring kan ske av aktier eller obligationer som har överlåtits till aktiebolaget respektive företaget som har gett ut dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att överföring även får ske vid överlåtelse direkt till investeringsfö- retaget som vid överföringen förde investerings- sparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft4"&gt;Vidare får överföring ske, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punk- ten&lt;/SPAN&gt;, vid överlåtelse till budgivaren om överlåtel- sen var ett led i ett offentligt uppköpserbju- dande. Sådana uppköpserbjudanden regleras i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbju- danden på aktiemarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Överföring får, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;sjätte punkten&lt;/SPAN&gt;, även ske vid överlåtelse till köpande företag om avytt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;ringen var ett led i ett förfarande om andelsbyte. Andelsbyte är ett skatterättsligt förfarande som definieras i 48 a kap. IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;sjunde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att överföring av finansiella instrument får ske vid överlåtelse till majoritetsaktieägaren i ett bolag om avyttringen var ett led i ett förfarande om inlösen av mino- ritetsaktier i samma bolag. I 22 kap. aktiebolags- lagen regleras förfaranden genom inlösen av minoritetsaktier i svenska aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Slutligen får finansiella instrument, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;åttonde punkten&lt;/SPAN&gt;, överföras om de har överlåtits till en annan kontoinnehavare om tillgångarna förs över till dennes investeringssparkonto. Kravet på att tillgångarna ska överföras till annans investeringssparkonto innebär att till- gångarna inte får lämna den schablonbeskattade sfären på sin väg till förvärvarens investerings- sparkonto, utan överföringen ska ske direkt mellan de två inblandade investeringssparkon- tona. 13 § första stycket 7 reglerar förvärvarens rätt att ta emot de överförda tillgångarna. Det kan tilläggas att överföringar till annans inve- steringssparkonto vid överlåtelse av invester- ingstillgångar som förvaras på investeringsspar- kontot även kan ske enligt första punkten om tillgångarna överlåts på viss marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft210"&gt;Av &lt;SPAN class="ft158"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontofrämmande tillgångar inte får överföras till en annan konto- innehavare med tillämpning av första stycket 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.16 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontanta medel som kontoinnehavaren erhåller som ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; av tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto ska överföras direkt till kontot. Sådan ersättning vid andra överlåtelser av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto får, men måste inte, överföras till kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att investeringstill- gångar som erhålls som ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska överföras direkt till kontot. Sådan ersättning vid andra slags överlåtelser av till- gångar som förvaras på ett investeringssparkonto får bara överföras om bestämmelserna i 13 § om överföring från någon annan är uppfyllda. Ersättning i form av kontofrämmande tillgångar får däremot inte överföras till kontot, såvida&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;tillgångarna inte har förvärvats enligt 14 §. Det innebär exempelvis att kontoinnehavaren har rätt att ta emot ersättning i form av konto- främmande tillgångar vid ett andelsbyte som skett i enlighet med 14 § första stycket 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;får inte ersättning överfö- ras till ett investeringssparkonto vid överlåtelse av kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § som förvaras på kontot eller av kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto med stöd av 18 §. Kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § omfattas dock inte av förevarande stycke. För ersättning vid överlåtelse av sådana tillgångar gäller därför första och andra styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafen reglerar överföringar i samband med benefika överlåtelser av investeringstill- gångar som förvaras på ett investeringsspar- konto. Överföringar av investeringstillgångar som har överlåtits genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt får bara ske om tillgångarna överförs direkt från investerings- sparkontot till ett annat investeringssparkonto. Typiskt sett tillhör det andra investeringsspar- kontot den som har förvärvat tillgångarna, men det finns inget sådant krav i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;I paragrafen föreskrivs att kontofrämmande tillgångar som har överlåtits genom arv, testa- mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt bara får överföras till ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. Härutöver ställs inget krav på till vem överföringen får ske. Det motta- gande kontot kan således innehas av den som har förvärvat gåvan etc., den som har gett gåvan etc., dvs. kontoinnehavaren, eller något annat subjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.18 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto ska överföras direkt till kontot. Det innebär att kontoinnehavaren inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;kan disponera över avkastningen på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto förrän den har överförts till detta konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Enligt &lt;/SPAN&gt;andra stycket första punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;får dock inte avkastning som härrör från konto- främmande tillgångar som avses i 7 § eller, enligt &lt;/SPAN&gt;andra punkten&lt;SPAN class="ft4"&gt;, från kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 18 § överföras till kontot. Konto- främmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § omfattas dock inte av förevarande stycke. För avkastning på sådana tillgångar gäller därför första stycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;I 23 § regleras hur ersättning vid överlåtelse av tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto ska hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen regleras under vilka förut- sättningar en eller båda parter i avtalet om investeringssparkonto kan avsluta kontot och vad som då sker med kontot. I första hand är det avtalet som styr under vilka förutsättningar parterna gemensamt, eller en part ensamt, kan avsluta ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Enligt paragrafen upphör ett konto som investeringssparkonto när det avslutas. Ett inve- steringssparkonto får dock inte avslutas om det där förvaras investeringstillgångar eller om sådana tillgångar har förvärvats för att förvaras på kontot men ännu inte har förtecknats på kontot. Så länge det förvaras investeringstill- gångar på kontot eller sådana ska överföras till kontot kan parterna således inte omklassificera investeringssparkontot till ett annat slags konto. I praktiken innebär det att om kontoinnehavaren vill avsluta sitt investeringssparkonto måste denne först avyttra investeringstillgångarna och i samband med detta överföra dessa till förvärva- ren eller överföra tillgångarna till ett annat eget investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett investerings- sparkonto upphör att vara ett sådant konto när kontoinnehavaren eller investeringsföretaget handlar i strid med bestämmelserna i lagen. Det kan exempelvis vara fallet om en överföring av tillgångar till eller från investeringssparkontot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;sker på ett otillåtet sätt eller om utdelning på tillgångar på kontot inte överförs direkt till kontot. Vidare upphör investeringssparkontot enligt paragrafen om någon av parterna inte handlar på ett sätt som föreskrivs i lagen, t.ex. om kontofrämmande tillgångar inte avförs från kontot inom angivna tidsfrister i 18 och 19 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;När i tiden ett konto upphör som invester- ingssparkonto beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om kontot upphör t.ex. på grund av att kontoinnehavaren gör en otillåten överfö- ring av tillgångar till kontot, upphör det i samma stund som överföringen är genomförd, dvs. när de överförda tillgångarna förtecknas på kontot. Upphör kontot på grund av att kontofräm- mande tillgångar inte avförs från kontot inom den tidsfrist som avses i 18 eller 19 § upphör kontot så fort denna tidsfrist har löpt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;För att första stycket ska vara tillämpligt räcker det med att antingen kontoinnehavaren eller investeringsföretaget handlar eller inte handlar på ett sådant sätt som föreskrivs i lagen. Första stycket är även tillämpligt om båda parter samtidigt inte följer bestämmelserna i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft4"&gt;Att kontot upphör som investeringsspar- konto innebär att lagens bestämmelser inte längre är tillämpliga samt, vilket följer av de före- slagna bestämmelserna i IL, att tillgångarna som vid denna tidpunkt förvaras på investeringsspar- kontot inte länge är föremål för schablonbe- skattning. I lagen regleras inte vad som ska ske med den faktiska förvaringen av tillgångarna som förvarades på investeringssparkontot när det upphörde. Det är upp till kontoinnehavaren och investeringsföretaget att komma överens om hur dessa tillgångar fortsättningsvis ska förvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett konto inte upphör som investeringssparkonto enbart av den anledningen att kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 §. Sådana tillgångar behandlas under tiden de förvaras på ett investeringssparkonto som andra kontofrämmande tillgångar som avses i 17 §. Om tillgångar förvaras på ett konto i strid med 18 eller 19 § upphör kontot som ett investerings- sparkonto i enlighet med första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;Av andra stycket framgår vidare att ett konto inte upphör som ett investeringssparkonto enbart av den anledningen att investeringsföreta- get som för kontot inte lämnar sådan informa- tion som avses i 31 §. Det innebär att investeringsföretagets underlåtenhet i detta avse- ende inte kan få några konsekvenser för inve-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;steringssparkontots status som sådant konto. Däremot kan en underlåtenhet att lämna infor- mation, enligt 32 §, få konsekvenser för investeringsföretaget. Eventuell handling eller underlåtenhet att handla som kan sägas vara orsakad av bristande information från invester- ingsföretaget omfattas inte av undantaget i före- varande stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.19 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Paragrafen reglerar vad som sker med ett inve- steringssparkonto om investeringsföretaget som för kontot förlorar det tillstånd som krävs för att det ska få föra investeringssparkonto. Av 9 § framgår att bara investeringsföretag får föra investeringssparkonto. För att anses vara ett investeringsföretag måste företaget ha ett eller flera tillstånd som avses i 5 §. Om företaget inte längre anses vara ett investeringsföretag på grund av att tillstånd som avses i 5 § har återkallats, upphör kontot som investeringssparkonto. Om investeringsföretaget har flera sådana tillstånd som avses i 5 § upphör således kontot först när det sista tillståndet återkallas. Även om företaget saknar sådant tillstånd som avses i 5 § ska inve- steringssparkontot behålla sin status som sådant konto om verksamheten enligt beslutet om åter- kallelse ska upphöra eller vara avvecklad vid en senare tidpunkt. Då upphör kontot som inve- steringssparkonto vid den senare tidpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft5"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I förevarande paragraf regleras vilken informa- tion investeringsföretaget måste lämna till en fysisk person eller ett dödsbo som avser att öppna ett investeringssparkonto innan det ingår ett avtal om investeringssparkonto med den fysiska personen eller dödsboet. De krav som ställs upp här utgör minimikrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Av &lt;/SPAN&gt;första stycket första punkten &lt;SPAN class="ft71"&gt;följer att inve- steringsföretaget ska lämna information om eventuella fasta och löpande avgifter på kontot. Vidare ska företaget, enligt &lt;/SPAN&gt;andra punkten&lt;SPAN class="ft71"&gt;, lämna information om hur tillgångarna på ett invester- ingssparkonto beskattas och hur skatten tas ut. Enligt &lt;/SPAN&gt;tredje punkten &lt;SPAN class="ft71"&gt;ska företaget lämna infor- mation om vad som avses med investeringstill- gångar och kontofrämmande tillgångar. Enligt &lt;/SPAN&gt;fjärde punkten&lt;SPAN class="ft71"&gt;, ska företaget lämna information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;om hur länge kontofrämmande tillgångar får förvaras på ett investeringssparkonto. Avslut- ningsvis anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;att företaget ska lämna information om under vilka förutsätt- ningar kontofrämmande tillgångar får avföras från ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska informationen enligt första stycket lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren. Med handling avses ett pappers- dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att om investerings- företaget inte lämnar information enligt första och andra styckena har det i sig ingen betydelse för om ett investeringssparkonto föreligger eller inte. Ett konto är alltså ett investeringssparkonto om övriga förutsättningar i lagen är uppfyllda även om investeringsföretaget inte har lämnat sådan information. Av 32 § framgår däremot att en sådan underlåtenhet kan få konsekvenser för investeringsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.2 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;åläggs investeringsföretaget en skyldighet att informera kontoinnehavaren om vissa förhållanden. För det första ska invester- ingsföretaget informera kontoinnehavaren om att denne förvarar kontofrämmande tillgångar på investeringssparkontot. Vidare ska företaget informera kontoinnehavaren om att kontot har upphört som investeringssparkonto. Informa- tionen ska lämnas inom fem dagar från det att företaget har fått kännedom om att det förvaras kontofrämmande tillgångar på kontot eller att kontot har upphört som investeringssparkonto. Investeringsföretagets skyldighet att lämna informationen inträder således först efter det att företaget har fått kännedom om de förhållanden som omfattas av informationsskyldigheten. Det ställs i lagen inte upp några särskilda krav såvitt avser i vilken form informationen ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att informations- plikten som inträder när kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto även omfattar information om när tillgångarna senast måste avföras från kontot enligt &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§. Även denna information ska lämnas inom fem dagar från det att investeringsföretaget fick kännedom om att kontofrämmande tillgångar förvaras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att även om inve- steringsföretaget faktiskt inte vet om att konto- främmande tillgångar förvaras på ett inve- steringssparkonto anses företaget vid tillämpning av första stycket efter en tid känna till det. Företaget anses ha sådan kännedom efter tjugofem dagar från utgången av det kvartal under vilket de kontofrämmande tillgångarna förtecknades på kontot, om de var kontofräm- mande när de förvärvades, och annars från utgången av det kvartal under vilket de blev kontofrämmande tillgångar. Den femdagarsfrist som avses i första stycket börjar således löpa tjugofem dagar från utgången av det kvartal då de kontofrämmande tillgångarna först förvarades på investeringssparkontot i denna egenskap. Investeringsföretaget har alltså som mest trettio dagar efter det aktuella kvartalet på sig att lämna sådan information som avses i första stycket. Förevarande stycke är dock inte tillämpligt på kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § eller som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft4"&gt;Om investeringsföretaget inte lämnar information enligt förevarande paragraf har det i sig ingen betydelse för investeringssparkontots status som sådant konto. Av 32 § framgår däremot att en sådan underlåtenhet kan få konsekvenser för investeringsföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.13.2.20.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I förevarande paragraf anges att om inte inve- steringsföretaget lämnar sådan information som avses i 30 eller 31 § ska marknadsföringslagen (2008:486), med undantag av bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;29–36&lt;/NOBR&gt; §§ om marknadsstörningsavgift, tillämpas. Eftersom informationen ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den lagen kan en underlåtenhet att lämna information bland annat innebära att företaget vid vite åläggs att lämna information. Företaget kan dock inte åläggas att betala marknadsstörningsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;För att klart ange att fråga endast är om just den information som definierats i paragrafens första mening föreslår &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådet &lt;/SPAN&gt;att den andra meningen ska inledas med ”[i]nformationen ska anses …” i stället för med ”[s]ådan information ska anses …”. Den i propositionen föreslagna lydelsen av paragrafen förekommer dock i ett flertal andra lagar, bland annat 11 § konsument- kreditlagen (2010:1846), 2 kap. 9 § försäkrings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;avtalslagen (2005:104) och 6 kap. 8 § lagen (2005:405) om försäkringsförmedling. Den språkliga innebörden av den i propositionen och den av Lagrådet föreslagna lydelsen är enligt regeringens uppfattning densamma. Regeringen anser att det inte finns skäl för att i lagen om investeringssparkonto ha en annan lydelse än i övriga nämnda lagar. Regeringen har därför inte följt Lagrådets förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 80px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft244"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft4"&gt;Paragrafen anger lagens innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Paragrafen är en innehållsförteckning avseende de frågor om skattereduktion för gåva som behandlas i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I bestämmelsen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges att Skatteverket är den myndighet som fattar beslut enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges att beloppsuppgifter ska avrundas nedåt till hela krontal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen omfattar fem punkter i vilka anges de grundläggande förutsättningarna för att en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 290px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund av det slag som avses i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska godkännas som gåvomottagare. Samtliga krav i paragrafen måste vara uppfyllda för att ett godkännande ska kunna meddelas. I 8 § regleras det förhållandet att en utländsk motsvarighet vill bli godkänd gåvomottagare. I 7 § regleras den situationen att en svensk stiftelse eller en svensk ideell förening som kan bli helt befriad från skatt eller inskränkt skattskyldig enligt någon annan bestämmelse i 7 kap. inkomstskattelagen än de ovan nämnda stadgandena vill bli godkänd gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;uppställs det grundläggande kravet på att den sökande vid beslutet om slutlig skatt året före ansökningsåret ska ha blivit inskränkt skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomstskattelagen. Det betyder alltså att den sökande vid beskattningen ska ha uppfyllt de i angivna lagrum uppställda villkoren i fråga om ändamål, fullföljd, etc. Det måste dock inte vara fråga om inskränkt skattskyldighet på grund av något av de två ändamål som avses i andra punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft4"&gt;Kravet på att den sökande ska ha bedömts som inskränkt skattskyldig innebär att nystartade stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund – vilka ännu inte hunnit bedömas – inte kan bli godkända gåvo- mottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;anges att den sökande för att bli godkänd gåvomottagare måste ha som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller annars helt eller delvis bedriva sådan verksamhet. Vad som avses med dessa båda ändamål berörs i avsnitt 6.16.3.4. Stöd och ledning för rättstillämpningen får sökas i den praxis på området som vuxit fram i anslutning till 7 kap. inkomstskattelagen. Att bestämmelsen tar sikte på såväl det formella ändamålet som den helt eller delvis faktiskt bedrivna verksamheten innebär t.ex. att en idrottsförening med ett formellt ändamål inom idrotten som även bedriver hjälpverksamhet bland behövande har möjlighet att bli godkänd gåvomottagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft4"&gt;Stadgandet i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;innebär att Skatteverket vid prövningen av den aktuella ansökningen ska göra en prognos. Utgångs- punkten för denna prognos är att det är sannolikt att den sökande även fortsättningsvis kommer att bli inskränkt skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 22px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft4"&gt;Härtill kommer ytterligare ett krav, nämligen att det är sannolikt att gåvorna kommer att användas på det sätt givarna avsett, dvs. att gåvorna används till hjälpverksamhet bland behövande eller till vetenskaplig forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Exempel på omständigheter som kan beaktas vid prövningen av tredje punkten är den sökandes ledning, organisation, personal och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;finns ett krav som tar sikte på den sökandes bokföring eller räkenskaper. Det ska av dessa vara möjligt att avgöra vilka gåvor som har mottagits och hur de har använts. Detta krav kommenteras närmare i avsnitt 6.16.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;uppställs ett krav på att den sökande ska ha minst en revisor som är auktoriserad eller godkänd. Bestämmelser om auktoriserade och godkända revisorer finns i revisorslagen (2001:883).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafen tar sikte på t.ex. de stiftelser som finns i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som alltså vid beskattningen inte prövas enligt de allmänna reglerna i 7 kap. 3 § inkomstskattelagen. Även i de fallen får en prövning göras som i sak påminner om den som måste ske för utländska sökande enligt 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft86"&gt;Paragrafen gäller utländska mottagare och är uppdelad i tre stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Första stycket &lt;/SPAN&gt;tar sikte på utländska mot- svarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller förutsättningarna i 6 §. Dessa utländska motsvarigheter kan godkännas om de hör hemma inom EES eller i ett tredjeland med vilket Sverige ingått ett skatteavtal som inne- håller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Eftersom utländska motsvarigheter till svenska stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund inte är föremål för beskattning i Sverige kan de inte uppfylla villkoren om inskränkt skattskyldighet i 6 § 1 och 3 a. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska Skatteverket därför vid sin prövning av ansökan ta ställning till frågan om den sökande skulle bli inskränkt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;skattskyldig om den sökande skulle vara föremål för beskattning i Sverige. Vidare ska Skatteverket på motsvarande sätt göra en prognos över om den sökande skulle komma att bli inskränkt skattskyldig i framtiden om denne skulle beskattas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I likhet med vad som gäller för svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund innebär kravet på inskränkt skattskyldighet ett faktiskt hinder mot att nystartade associationer kan bli godkända gåvomottagare. När Skatteverket prövar om en utländsk motsvarighet till t.ex. en ideell förening kan godkännas som gåvomottagare ligger det i sakens natur att om den sökande är helt nystartad så skulle den, om den varit svensk, inte ha hunnit bli beskattad och en förutsättning för att bli godkänd gåvomottagare saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft71"&gt;Av 23 kap. 7 § skatteförfarandelagen framgår att när en utländsk gåvomottagare ansöker om att bli en godkänd gåvomottagare ska denne samtidigt till Skatteverket ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Ett krav för att en sådan sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare är enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;att en sådan förbindelse faktiskt kommit in till Skatteverket. Formkravet för en sådan förbindelse regleras i 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den som vill bli godkänd som gåvomottagare ska ansöka om detta hos Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ansökan ska lämnas enligt fastställt formulär och innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter. Kravet på fastställt formulär begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (jfr Ds 2003:29, Formel – Formkrav och elektronisk kommunikation, s. 101). Bestämmelsen är teknikneutral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft71"&gt;I &lt;SPAN class="ft193"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;anges att de handlingar som den sökande önskar åberopa ska lämnas tillsammans med ansökan. Skatteverket kan antas behöva få in t.ex. stadgar av senaste lydelse, stadgar i äldre lydelse om de ändrats under de senaste åren, årsredovisningar för två räkenskapsår eller motsvarande sammanställningar över inkomster och utgifter, tillgångar och skulder vid respektive räkenskapsårs början och slut samt verksamhetsberättelser för de senaste två åren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;10 och 11 §§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelserna föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragraferna behandlas frågan om hur länge ett beslut som godkänd gåvomottagare ska gälla och vad som gäller i samband med en ansökan om förlängning. Detta behandlas i avsnitt 6.16.3.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges att en avgift ska utgå vid ansökan om att bli godkänd gåvomottagare. Ansökningsavgiften ska inte återbetalas om ansökan avslås eller om ett meddelat godkännande återkallas. Vid ansökan om förlängning av ett godkännande betalas däremot inte någon avgift (se avsnitt 6.16.3.6.3). Skatteverket får inte pröva en ansökan om godkännande om avgiften inte har betalats. I sådant fall har verket att avvisa ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska en årlig avgift betalas för varje kalenderår som följer efter det år då ett godkännande meddelats. En sådan årlig avgift ska betalas före ingången av det år avgiften avser. Avgiften ska inte återbetalas för det fall godkännandet återkallas under året. Skyldigheten att betala årsavgift gäller även när giltigheten av ett godkännande enligt 11 § tredje stycket utsträcks över ett årsskifte i avvaktan på Skatteverkets prövning av en ansökan om för- längning av godkännandet. En godkänd gåvo- mottagare som avser att låta ett godkännande löpa ut utan att ansöka om förlängning är inte skyldig att betala årsavgift för tid efter att god- kännandet löpt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;Av &lt;SPAN class="ft41"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att regeringen får meddela föreskrifter om storleken på ansöknings- och årsavgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Stadgandet tar sikte på den situationen att den godkände gåvomottagaren inte längre uppfyller kraven för att vara en godkänd gåvomottagare. Mottagaren är då skyldig att omedelbart underrätta Skatteverket om detta förhållande. Skatteverket ska efter en sådan underrättelse ta ställning till frågan om återkallelse ska ske enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Det kan t.ex. vara så att en ideell förening ändrar sin verksamhet och inte längre bedriver hjälpverksamhet bland behövande. Detta kan innebära att givare ges skattereduktion fast förutsättningarna för detta egentligen inte längre borde vara uppfyllda. Av skäl som utvecklats i avsnitt 6.16.3.6.6 kan en gåvomottagare som inte underrättar Skatteverket om att förhållandena är sådana att mottagaren inte borde vara godkänd påföras en kontrollavgift enligt bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen anges att Skatteverket får utfärda de förelägganden som behövs för att ta ställning till om ett godkännande ska återkallas. Återkallelse på grund av underlåtenhet att följa ett föreläggande regleras i 15 § första stycket 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I stadgandets &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;regleras förutsätt- ningarna för att ett beslut om godkännande som gåvomottagare ska kunna återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Detta kan ske därför att gåvomottagaren själv begär det (&lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten&lt;/SPAN&gt;) eller därför att Skatteverket finner att förutsättningarna för att vara godkänd gåvomottagare inte längre föreligger (&lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;). Utgångspunkten för att bedöma om återkallelse ska ske är de krav för att bli godkänd gåvomottagare som uppställs i 6– 8 §§. För att bli godkänd gåvomottagare krävs bland annat att den sökande förväntas använda gåvorna på det sätt som givarna räknar med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;ska återkallelse även ske om gåvomottagaren vid ett beslut om slutlig skatt som fattats under den tid som avses i 10 § (dvs. under tid då ett godkännande gäller) inte blivit inskränkt skattskyldig enligt bestäm- melserna i 7 kap. 3, 7 eller 14 § inkomst- skattelagen (1999:1229) eller, om det är fråga om en sådan gåvomottagare som avses i 7 § eller en utländsk gåvomottagare, inte skulle ha blivit inskränkt skattskyldig enligt någon av dessa paragrafer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att återkallelse ska ske om en årsavgift inte betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Återkallelse ska enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;ske om gåvomottagaren inte följer ett föreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;sjätte punkten &lt;/SPAN&gt;ska återkallelse ske om en godkänd gåvomottagare inte lämnar kontroll- uppgifter. Detta gäller också utländska gåvo- mottagare, vilka enligt 8 § tredje stycket ska lämna ett skriftligt åtagande att lämna kontroll- uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns en regel som innebär att Skatteverket om det finns synnerliga skäl kan avstå från att återkalla ett godkännande i ett fall då förutsättningarna för godkännande inte längre är uppfyllda enligt andra, tredje eller sjätte punkten. Det kan t.ex. vara så att en förening vid ett enstaka beslut om slutlig skatt inte blir inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. inkomst- skattelagen, men att orsaken till detta är sådan att det inte bör påverka föreningens status som godkänd gåvomottagare. Undantaget är avsett att tillämpas restriktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;I paragrafen anges att återkallelsebeslut enligt 15 § gäller omedelbart, dvs. utan hinder av att det har överklagats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Av paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att Skatteverket får ta ut en kontrollavgift av en godkänd gåvomottagare som inte inkommit med en sådan underrättelse som avses i 13 §, dvs. en underrättelse om att förutsättningarna för att vara en godkänd gåvomottagare inte längre är uppfyllda. Stadgandet omfattar även det för- hållandet att en godkänd gåvomottagare visserligen inkommit med en underrättelse men borde ha inkommit med underrättelsen tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Kontrollavgiften uppgår enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;till 10 procent av det sammanlagda värdet på alla penninggåvor som uppgått till minst 200 kronor och som mottagits under tiden från det att en underrättelse borde ha kommit in och till det att Skatteverket har prövat frågan om återkallelse. Kontrollavgiften är alltid minst 5 000 kronor. Uttaget av kontrollavgift är således inte beroende av att det rent faktiskt har lämnats några gåvor under den angivna tidsperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft86"&gt;Kan beloppet enligt första stycket inte beräknas tillförlitligt utifrån gåvomottagarens egna uppgifter eller genom annat tillgängligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;material får det enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;uppskattas till ett skäligt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Enligt paragrafen får Skatteverket helt eller delvis medge befrielse från kontrollavgiften om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det finns andra särskilda skäl. Frågan om vad som kan utgöra särskilda skäl har utvecklats i avsnitt 6.16.3.6.6. Bestämmelsen om befrielse ska beaktas även om gåvomottagaren inte själv har framställt ett yrkande om befrielse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen stadgas att kontrollavgift som beslutas av Skatteverket ska debiteras och betalas på samma sätt som kontrollavgift enligt skatte- förfarandelagen. För kontrollavgiften gäller vidare skatteförfarandelagens bestämmelser om omedelbar verkställighet och om indrivning. Innebörden av detta behandlas närmare i avsnitt 6.16.3.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafen anger vilka av Skatteverkets beslut enligt lagen som får omprövas och överklagas samt att skatteförfarandelagens bestämmelser gäller för omprövning och överklagande. Det innebär bland annat att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. De beslut som kan omprövas och överklagas är beslut om godkännande, om förlängning av godkännande, om återkallelse av godkännande och om kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;För beslut om godkännande, förlängning av godkännande och återkallelse av godkännande tillämpas bestämmelserna för beslut avseende på vilket sätt preliminär skatt ska betalas. Tids- fristen i 66 kap. 24 § skatteförfarandelagen, som avser omprövning på initiativ av Skatteverket av beslut om kontrollavgift till nackdel för den som beslutet gäller, ska räknas från den dag beslutet om kontrollavgift meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Av &lt;SPAN class="ft41"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att lagen träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Övriga bestämmelser reglerar det faktum att den nya skatteförfarandelagen och dess terminologi inte får fullt genomslag redan vid ikraftträdandet den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft5"&gt;Andra punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;tredje punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;är en konsekvens av att begreppet taxering alltjämt kommer att finnas för 2013 och tidigare års taxeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;Fjärde punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;och &lt;/SPAN&gt;femte punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;klargör att åtaganden att lämna kontrolluppgifter som lämnas under 2012 respektive kontrolluppgifter som avser 2012, lämnas med stöd av lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 82px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft185"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;föranleds av förslaget i avsnitt 6.15.3. och innebär att räntesatsen vid positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan ökad med fem procentenheter till statslåne- räntan ökad med fem och en halv procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskatt- ningsår som påbörjas efter ikraftträdandet. Detta innebär i princip att de ändrade bestämmelserna blir tillämpliga fr.o.m. det beskattningsår som börjar den 1 januari 2012. I propositionen 2010/11:165 Skatteförfarandet föreslås också en ändring av inkomstskattelagen och som bland annat omfattar nu aktuella bestämmelser. Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012, dvs. kommer inte att gälla 2013 års taxering. För att inte lagkollision ska uppkomma med här föreslagen lagändring föreslås att ikraftträdandet sker en dag innan, dvs. den 31 december 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 101px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft296"&gt;Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I kapitlet som innehåller grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;en hänvisning till de regler om skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har kompletterats så att det framgår att 67 kap. också omfattar skattereduktion för gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.8 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Paragrafen innehåller den s.k. tioårsregeln som reglerar skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga när det gäller kapitalvinster på vissa tillgångar. Den innehåller särskilda skattskyldig- hetsbestämmelser för kapitalvinster på delägar- rätter samt på andelar i handelsbolag och i utländska delägarbeskattade juridiska personer. Undantaget i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;för andelar i inve- steringsfonder tas in i en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkt&lt;/SPAN&gt;. Undantaget kompletteras i en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkt &lt;/SPAN&gt;med ett undantag för delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto. En begränsat skatt- skyldig person som innehar ett investeringsspar- konto är alltså inte skattskyldig i Sverige för kapitalvinster på delägarrätter som förvaras på kontot. Delägarrätter på ett investeringsspar- konto som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget omfattas dock inte av undantaget. Skattskyldig- het för kapitalvinster på sådana tillgångar före- ligger således för begränsat skattskyldiga som omfattas av tioårsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undanta- get från skattskyldighet i andra stycket 2 inte gäller kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder som anses ha avytt- rats enligt 44 kap. 8 a §, dvs. på grund av att de har överförts till ett eget investeringssparkonto. Sådana vinster ska således tas upp till beskattning om förutsättningarna i övrigt i förevarande paragraf är uppfyllda. Förluster på andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a § ska, med tillämpning av 3 kap. 20 §, dras av.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Femte stycket &lt;/SPAN&gt;justeras med anledning av det nya tredje stycket och innebär ingen ändring i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Genom ändringen införs den grundläggande bestämmelsen om att svenska investeringsfonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. En motsvarande bestäm- melse för utländska investeringsfonder införs i 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft5"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Av paragrafen följer att utländska investeringsfonder som är verksamma i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen (2004:46) om investeringsfonder i likhet med svenska fonder inte är skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Upphävande av 16 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Bestämmelser om skattskyldighet för utländska investeringsfonder som är verksamma i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen om investeringsfonder finns i stället i 13 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.7 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafen reglerar i vilken omfattning verk- samhet i en stiftelse måste bedrivas för att stiftel- sen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika risken för att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § räknas med när avkastningen av stiftelsens tillgångar beräknas tas ett uttryckligt undantag in i ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.7 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft4"&gt;Paragrafen reglerar i vilken omfattning verk- samhet i en ideell förening måste bedrivas för att föreningen ska uppfylla fullföljdskravet. För att undvika risken för att schablonintäkt enligt 42 kap. 43 § räknas med när avkastningen av föreningens tillgångar beräknas tas ett uttryck- ligt undantag in i ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;. Enligt en hänvisning i 14 § tillämpas paragrafen även i fråga om registrerade trossamfund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.3 om för- enklad expertskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anger de villkor beträffande den skattskyldiges kompetens som ska vara uppfyllda för att anställningen ska kvalificera för skattelättnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Förslaget innebär att ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;införs. Enligt detta stycke ska villkoren i första stycket alltid anses uppfyllda för arbetstagare som får en ersättning för arbetet i Sverige som per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas. Det inne- bär att en arbetstagare som får en ersättning som når upp till den aktuella nivån ges skatte- lättnaden utan någon prövning av arbetstagarens kvalifikationer eller av arbetsgivarens associa- tionsform. Villkoren enligt paragrafens andra stycke måste dock vara uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Den som inte når upp till den föreslagna lönenivån kommer dock alltjämt att ha möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Med ersättning avses samtliga avtalade kontanta ersättningar samt förmåner som utbetalas eller tillhandahålls månatligen av arbetsgivaren. Det är den avtalade ersättningen som måste nå upp till den aktuella nivån varje månad. Om ersättningen tillfälligt skulle understiga denna nivå på grund av sjukdom, föräldraledighet eller liknande påverkar detta således inte skattelättnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;Nuvarande tredje stycket föreslås bli ett nytt &lt;SPAN class="ft41"&gt;fjärde stycke&lt;/SPAN&gt;. I stycket görs även en språklig ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen i paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;föranleds av förslaget i avsnitt 6.4 och innebär en höjning av beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1198 ft4"&gt;och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft4"&gt;Kapitlet handlar om vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;finns en hänvisning till vissa lagrum om inkomster som utöver bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;kap. också ska tillämpas vid inkomstberäk- ningen. Stycket har kompletterats med en hänvisning till de nya bestämmelserna i 42 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;och 44 §§ om den schablonintäkt som ska tas upp av den som äger eller vid ingången av året har ägt andelar i svenska eller utländska inve- steringsfonder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.18.3 om utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft4"&gt;Den föreslagna lydelsen innebär att avdrag för utgifter för forskning och utveckling även i fort- sättningen och i enlighet med nuvarande rätts- tillämpning, ska göras för utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för kärnverksamheten. I stället för termen kärnverksamhet, som inte används i skattelagstiftningen, men väl i rättstillämpningen används i stället i lagtexten det mer beskrivande begreppet ”den huvudsakliga näringsverksam- heten”. Det som är nytt i sak är att rätt till avdrag också föreligger för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för verksamheten i övrigt. Detta tillägg innebär att det i fortsättningen ska göras en helhets- bedömning av om företaget kan ha ett rimligt intresse av aktuell forskning och utveckling, varvid alla aspekter av företagets verksamhet ska beaktas. Även företagets storlek kan vara en faktor som påverkar vilket intresse det rimligen kan ha av viss forskning och utveckling. Så skulle t.ex. ett företag på grund av sin personalstyrka kunna ha ett rimligt intresse av forskning om personalvård eller arbetspsykologi, medan ett mindre företag utan anställda knappast kan sägas ha något beaktansvärt intresse av dessa områden. Vidare skulle ett företag på grund av arbetsför- hållandena i verksamheten kunna ha ett rimligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;intresse av forskning och utveckling om arbets- hygien eller arbetsskydd eller på grund av den finansiella och ekonomiska sidan av sin verksamhet ha ett rimligt intresse av forskning och utveckling om företagsekonomi, osv. Det nu sagda gäller även om denna forskning skulle kunna vara av intresse också för en vidare krets av företag eller för företag i andra branscher med annan inriktning. Forskning och utveckling som helt saknar samband med det enskilda företagets verksamhet kan däremot inte heller fortsättningsvis ligga till grund för avdrag. Inte heller berättigar gåvor eller s.k. sponsring till av- drag enligt den aktuella bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Paragrafhänvisningen har justerats med anled- ning av de ändringar i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som föreslås i denna proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Paragrafen handlar om hur andelsägare i inve- steringsfonder inkomstmässigt påverkas av att fonder fusioneras, delas eller på annat sätt ombil- das. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte stycket &lt;/SPAN&gt;finns en hänvisning till 39 kap. 20 §. Den paragrafen handlar om vilka inkomst- skattemässiga konsekvenser fusion, delning och annan ombildning får för fondens egen beskatt- ning. Eftersom fonderna inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden tas 39 kap. 20 § att gälla. I konsekvens därmed tas det aktuella stycket bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;24 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;I 24 kap. regleras behandlingen av räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet. I paragrafen anges vissa bestämmelser i inkomst- slaget kapital som också ska tillämpas i inkomst- slaget näringsverksamhet. Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till den före- slagna regeln i 42 kap. 43 § om den schablon- intäkt som ska tas upp av den som under&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;beskattningsåret har ägt andelar i svenska eller utländska investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Av paragrafen framgår i vilka situationer lämnad utdelning ska dras av. Bland annat finns en hänvisning till 39 kap. 14 § som gäller den utdelning som investmentföretag och invester- ingsfonder lämnar. Som en konsekvens av att investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skyldiga för inkomster av tillgångar i fonden har den nämnda paragrafen i 39 kap. justerats på så sätt att vad där tidigare sagts om investerings- fonder inte längre ska gälla. Därför tas hän- visningen i den nu aktuella paragrafen till 39 kap. 14 § också bort i den del den avser investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;30 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I paragrafen finns regler om avdrag för avsätt- ningar till periodiseringsfonder. Av stadgandet framgår att investmentföretag eller invester- ingsfonder inte får göra sådant avdrag. Eftersom investeringsfonder inte längre kommer att vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar i fonden saknas anledning att ha kvar ett särskilt avdragsförbud för investeringsfonder. Paragrafen är justerad i enlighet härmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;38 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om en takregel för utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;Hänvisningen i sista strecksatsen ändras med anledning av att nuvarande 57 kap. 20 &lt;NOBR&gt;a–20&lt;/NOBR&gt; c §§ ska betecknas 57 kap. 20 &lt;NOBR&gt;b–20&lt;/NOBR&gt; d §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;39 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare. Investeringsfonder föreslås där inte längre vara skattskyldiga och reglerna om investeringsfonder i kapitlet tas därför bort.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Paragrafen tog tidigare sikte på både invest- mentföretag och investeringsfonder. För inve- steringsfondernas del fanns sålunda bestämmel- ser om den särskilda schablonintäkten och vissa andra regler av betydelse för inkomstberäk- ningen. Eftersom skattskyldigheten för investeringsfonder har paragrafen ändrats på så sätt att stadgandet numera uteslutande handlar om investmentföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Upphävande av 20 § och utgående av rubriken närmast före 20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Som en följd av förslaget att investeringsfon- der inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av konsekvenserna vid fusion eller delning av investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Paragrafen reglerar vid vilket beskattningsår räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av. I ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;lämnas en upplysning om att den som har förvärvat ett skuldebrev inte får dra av ränte- kompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på dennes investeringssparkonto och övriga förutsättningar i 42 kap. 24 a § är upp- fyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Schablonintäkt enligt 43 § ska inte tas upp avseende andelar i en investeringsfond som finns på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. För att undanröja risken att missuppfattning uppstår kring om schablonintäkten enligt 43 § ska omfattas av undantaget i förevarande paragraf har den förtydligats. Av paragrafen framgår nu att inkomster som hänför sig till tillgångarna inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;ska tas upp. Avsikten är att klargöra att inte heller den aktuella schablonintäkten, som inte är någon faktisk inkomst, ska tas upp. Schablon- intäkten har ett sådant samband med innehavet av tillgångarna att den kan sägas hänföra sig till tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;24 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft4"&gt;Räntekompensation som avser upplupen men inte förfallen ränta ska under de förutsättningar som anges i 8 § behandlas som ränta. Om förut- sättningarna i 8 § är uppfyllda ska den skattskyl- dige dra av kostnaden för räntekompensationen det beskattningsår som följer av 41 kap. 11 §. Förevarande paragraf innehåller undantag från nämnda bestämmelser. Räntekompensation som avses i 8 § ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet har förvarats på ett investeringssparkonto. En tillämpning av para- grafen förutsätter dock att förvaringen på kontot har ägt rum före eller under det beskattningsår som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad. Om skuldebrevet har förvarats på ett investeringssparkonto först efter detta beskattningsår har således förvärvaren rätt till avdrag enligt 41 kap. 11 § och 42 kap. 8 § utan undantag. Det har ingen betydelse för tillämp- ningen av förevarande paragraf hur länge det förvärvade skuldebrevet har förvarats på inve- steringssparkontot eller om det fortfarande förvaras på kontot när beskattningstidpunkten inträder enligt 41 kap. 11 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft185"&gt;42 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.17.2 om höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att det schablonavdrag som upplåtare av privatbostads- fastigheter, privatbostäder eller hyreslägenheter får göra vid beskattningen av hyresinkomsten höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor. Höjningen gäller även vid beskattning av inkomster som har uppkommit vid försäljning av produkter från en privatbostadsfastighet eller privatbostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen anges vad som avses med ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.2 och 6.13.3.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen regleras vem som ska ta upp en inkomst på grund av innehav av tillgångar på ett investeringssparkonto och vad skattskyldigheten innebär. Den som har innehaft ett inve- steringssparkonto under kalenderåret för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt &lt;NOBR&gt;37–41&lt;/NOBR&gt; §§ ska ta upp en schablonintäkt. Schablonintäkten beräknas genom att ett kapitalunderlag, beräknat enligt &lt;NOBR&gt;37–41&lt;/NOBR&gt; §§, multipliceras med statslånerän- tan vid utgången av november närmast före kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Av förevarande paragraf framgår således att själva innehavet av ett investeringssparkonto inte ger upphov till en schablonintäkt. Härutöver krävs att ett underlag för beräkning av kapital- underlaget finns. En schablonintäkt ska t.ex. inte tas upp om kontoinnehavaren under kalender- året inte har haft några tillgångar alls på kontot eller om kontoinnehavaren under hela kalenderåret varit begränsat skattskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Paragrafen anger, tillsammans med &lt;NOBR&gt;38–41&lt;/NOBR&gt; §§, hur kapitalunderlaget ska beräknas. I före- varande paragraf anges huvudregeln för beräkning av kapitalunderlaget. I 38 och 39 §§ undantas vissa tillgångar som förvaras på inve- steringssparkontot respektive vissa inbetalningar av kontanta medel till kontot från beräkningen av kapitalunderlaget. Enligt 40 § ska vissa överfö- ringar mellan två investeringssparkonton öka den del av kapitalunderlaget som avser värdet av tillgångar på det mottagande kontot och av 41 § framgår att om kontoinnehavaren under kalen- deråret för vilket ett kapitalunderlag ska beräk- nas har varit begränsat skattskyldig kan det ha betydelse för beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;utgör kapitalunderlaget en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av de poster som avses i punkterna &lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt; Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att marknadsvärdet av de till- gångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot är den första delposten i kapitalunderlaget. Det innebär att summan av marknadsvärdet vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft4"&gt;ingången av den 1 januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober under kalenderåret av de till- gångar som vid dessa tidpunkter förvaras på kontot ska öka kapitalunderlaget med en fjärde- del. Med tillgångar avses investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto, konto- främmande tillgångar enligt samma lag och kontanta medel. Tillgångar som avses i 38 § ska dock inte räknas med i kapitalunderlaget. Den andra delposten i kapitalunderlaget är, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;, marknadsvärdet av summan av kontanta medel som har betalats in till invester- ingssparkontot under kalenderåret. Det är såle- des enbart inbetalning av kontanta medel som avses i denna punkt och inte överföringar av andra värden, t.ex. i form av finansiella instru- ment. Med inbetalning avses såväl insättning av kontanter på t.ex. ett bankkontor som överfö- ring av kontanta medel från ett annat konto. Sådana inbetalningar som avses i 39 § ska dock inte räknas med i kapitalunderlaget. Den tredje delposten i kapitalunderlaget består av, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten&lt;/SPAN&gt;, summan av marknadsvärdet av investeringstillgångar som den som innehar inve- steringssparkontot under kalenderåret för över till kontot. Detta gäller dock bara om det är fråga om en överföring från ett annat konto än ett investeringssparkonto. Kontoinnehavarens över- föringar mellan egna investeringssparkonton ligger alltså inte till grund för beräkningen av kapitalunderlaget. Det är marknadsvärdet vid överföringen, dvs. när tillgångarna förtecknas på det mottagande kontot, som ska beaktas vid beräkningen av underlaget. Vad som avses med investeringstillgångar framgår av 6 och 7 §§ lagen om investeringssparkonto. Den fjärde och sista delposten avser, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten&lt;/SPAN&gt;, summan av marknadsvärdet av investeringstillgångar som någon annan än kontoinnehavaren under kalen- deråret överför från sitt investeringssparkonto till investeringssparkontot för vilket ett kapital- underlag ska beräknas. Överföringar av inve- steringstillgångar mellan två kontoinnehavares investeringssparkonton ska dock inte öka kapitalunderlaget om överföringen av tillgång- arna sker med tillämpning av 13 § första stycket 1 lagen om investeringssparkonto. Om kontoin- nehavaren har förvärvat sådana tillgångar på en sådan marknadsplats som avses i nämnda bestämmelse ska överföringen av dem till dennes investeringssparkonto således inte öka kapital- underlaget oavsett om tillgångarna vid förvärvet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;förvarades på överlåtarens investeringsspar- konto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att det är marknadsvär- det vid ingången av det kvartal som avses i första stycket 1 som ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Om en tillgång förvaras på ett investeringssparkonto vid ingången av fler kvartal än ett under aktuellt kalenderår ska marknadsvärdet av tillgången vid samtliga dessa kvartalsskiften beaktas. Av andra stycket följer vidare att det är marknadsvärdet när tillgångar som avses i första stycket &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; förtecknas på investeringssparkontot som ska beaktas vid kapitalunderlagsberäkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft71"&gt;Av 37 § första stycket 1 framgår att huvudre- geln är att marknadsvärdet av tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på ett investeringssparkonto har bety- delse för kapitalunderlagsberäkningen. Enligt förevarande paragraf undantas dock vissa till- gångar från huvudregeln på så sätt att deras värde inte ska tas med vid beräkningen av kapitalun- derlaget. Det rör sig om, enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;första punkten&lt;/SPAN&gt;, kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto. Enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;gäller detta även för kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § samma lag. Denna paragraf avser dels finansiella instrument som omfattas av ägarbegränsningen i paragrafen, dels kvalifice- rade andelar. Slutligen ska, enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;tredje punkten&lt;/SPAN&gt;, inte heller kontofrämmande tillgångar som för- varas på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto tas med vid beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft5"&gt;39 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av 37 § första stycket 2 framgår att huvud- regeln är att marknadsvärdet av belopp som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret har betydelse för kapitalunderlags- beräkningen. Enligt förevarande paragraf anses dock vissa slag av inbetalningar till ett invester- ingssparkonto inte utgöra inbetalningar och ska därmed inte öka kapitalunderlaget. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;undantas inbetalningar i form av ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;överlåtelse på tillgångar som förvaras på inve- steringssparkontot. Vidare undantas, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;, inbetalningar av ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto som avses i 22 § första stycket &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; lagen om investeringssparkonto. Om ersättningen härrör från sådan överlåtelse som avses i punkten 8 samma stycke, dvs. över- låtelse av finansiella instrument som är invester- ingstillgångar direkt till en annan kontoinne- havare, ska den enligt huvudregeln beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;undantas kontanta medel som överförs från ett annat investeringssparkonto med samma innehavare som det investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas. Över- föringar från en annan kontoinnehavares inve- steringssparkonto är således inte, enligt föreva- rande punkt, undantagna från huvudregeln att inbetalningar av kontanta medel ska öka kapital- underlaget, men kan vara det enligt andra punk- ten. Slutligen undantas i &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;inbetal- ning av kontanta medel som har växlats mot valuta som har förvarats på kontot. Denna punkt medger således att den som innehar ett inve- steringssparkonto växlar en viss valuta på kontot mot en annan valuta utan att detta medför att inbetalningen av den senare valutan ökar kapital- underlaget. En förutsättning för detta är att växlingen sker med investeringsföretaget som för kontot. Termen investeringsföretag definie- ras i 5 § lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft5"&gt;40 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges hur en överföring av till- gångar mellan två investeringssparkonton som pågår över ett kvartalsskifte ska beaktas vid beräkningen av kapitalunderlaget. Paragrafen är tillämplig oavsett om det rör sig om en över- föring mellan två investeringssparkonton med samma eller med olika innehavare. Den situation som avses i paragrafen är när tillgångarna som förs över inte är förtecknade på något av kontona vid ingången av det kvartal som följer efter kvartalet under vilken tillgångarna avfördes från det överförande kontot. Summan av mark- nadsvärdet av tillgångar som vid ingången av varje kvartal förvaras på det mottagande kontot (37 § första stycket 1) ska i dessa situationer ökas med marknadsvärdet av de överförda till- gångarna. Det är marknadsvärdet vid över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;föringen, dvs. när tillgångarna förtecknas på det mottagande kontot, som ska beaktas. Följande exempel kan illustrera det sagda: A överför till- gångar från sitt investeringssparkonto i bank X till sitt investeringssparkonto i bank Y. Den 31 december år 1 avförs tillgångarna från kontot i bank X. De förtecknas på kontot i bank Y den 2 januari år 2. Vid ingången av första kvartalet år 2 förvarades tillgångarna således inte på något av de inblandade kontona. Med tillämpning av förevarande paragraf ska kapitalunderlaget avse- ende investeringssparkontot i bank Y därför ökas. Ökningen uppgår, enligt 37 § första stycket 1 och förevarande paragraf, till en fjärde- del av tillgångarnas marknadsvärde när de den 2 januari år 2 förtecknas på kontot i bank Y.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Det kan tilläggas att om det rör sig om en överföring mellan investeringssparkonton med olika innehavare, kan överföringen även öka kapitalunderlaget för det mottagande kontot enligt 37 § första stycket 2 eller 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;41 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Av paragrafen framgår att det är bara situatio- ner som enligt 37 och 40 §§ ska öka kapital- underlaget som har inträffat när kontoinne- havaren har varit obegränsat skattskyldig som ökar kapitalunderlaget. Det innebär att kapital- underlaget ska proportioneras enligt förevarande paragraf om en kontoinnehavare under den tid under kalenderåret som denne har innehaft ett investeringssparkonto varit både obegränsat och begränsat skattskyldig. Marknadsvärdet av till- gångar som finns på investeringssparkontot vid ingången av ett kvartal ska inte öka kapital- underlaget om kontoinnehavaren vid detta till- fälle var begränsat skattskyldig. Inte heller marknadsvärdet av belopp som inbetalas till kontot eller av finansiella instrument som över- förs till kontot ska öka kapitalunderlaget om kontoinnehavaren vid inbetalningen respektive överföringen var begränsat skattskyldig. Om en kontoinnehavare under aktuellt kalenderår har varit begränsat skattskyldig under hela den tid som denne har innehaft investeringssparkontot finns det inget kapitalunderlag att beräkna och någon schablonintäkt ska då inte tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft5"&gt;42 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft71"&gt;I paragrafen anges i &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto inte ska tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar får inte heller dras av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;I &lt;/SPAN&gt;andra stycket första punkten &lt;SPAN class="ft71"&gt;anges att första stycket inte gäller för tillgångar som enligt 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapi- talunderlaget. Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på kvalificerade andelar som förvaras på ett investeringssparkonto ska alltså tas upp och beskattas enligt de särskilda reglerna om kvalificerade andelar i 57 kap. IL. För övriga till- gångar som avses i 38 §, dvs. kontofrämmande tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § lagen om investeringssparkonto, konto- främmande tillgångar som förvaras på ett inve- steringssparkonto med stöd av 18 § samma lag och kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § samma lag, gäller de allmänna bestämmelserna i IL om beskattning av utdelning, kapitalvinst och annan avkastning. Följaktligen får också utgifter och kapitalförluster som avser tillgångar som omfat- tas av första punkten dras av. Av &lt;/SPAN&gt;andra punkten &lt;SPAN class="ft71"&gt;framgår att första stycket inte gäller för kapital- vinster eller kapitalförluster på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a eller 8 b §. Enligt &lt;/SPAN&gt;tredje punkten &lt;SPAN class="ft71"&gt;gäller första stycket inte för ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång över- stigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret. Hela den erhållna räntan ska således tas upp till beskattning om räntesatsen vid något tillfälle har överstigit den räntefaktor som gäller för det år som räntan avser. Bestämmelsen införs för att förhindra en arbitragemöjlighet som annars skulle kunna uppstå, se avsnitt 6.13.3.5.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft5"&gt;43 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeri- ngsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft210"&gt;Paragrafen innehåller i &lt;SPAN class="ft158"&gt;första meningen &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft158"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en bestämmelse av innebörd att alla som vid ingången av ett kalenderår äger andelar i investeringsfonder ska ta upp en särskilt beräk- nad schablonintäkt. Underlaget för schablon- intäkten är således innehav av andelar i en inve- steringsfond. Av 2 kap. 2 § följer att inte bara andelar i svenska investeringsfonder utan också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 23px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;andelar i motsvarande utländska företeelser omfattas. Hur underlaget för schablonintäkten beräknas framgår av 44 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Schablonintäkt avseende innehav av fond- andelar ska inte tas upp för sådana fondandelar som vid ingången av ett kalenderår förvaras på ett investeringssparkonto. Därför införs i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ett sådant undantag från bestämmelserna i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;44 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.3.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafen anger hur underlaget för schablon- intäkten ska beräknas. Underlaget ska multi- pliceras med 0,4 procent enligt 43 § och resultatet ska den skattskyldige ta upp som in- komst av kapital eller näringsverksamhet bero- ende på om den skattskyldige är en fysisk eller en juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;är underlaget för schablon- intäktens beräkning, kapitalunderlaget, värdet på andelsägarens fondinnehav vid ingången av kalenderåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Eftersom värdeutvecklingen på fondandelar som utgör lagertillgångar, och som tas upp till det verkliga värdet, beskattas årligen ska dessa andelar enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;inte ingå i kapital- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;44 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.7 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Paragrafen innehåller en avskattningsregel som ska tillämpas när den som innehar ett inve- steringssparkonto har överfört finansiella instrument som är investeringstillgångar till investeringssparkontot från ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto. Paragrafen är således inte tillämplig på överföringar som sker mellan två investeringssparkonton. Vad som avses med investeringstillgångar framgår av 6 och 7 §§ lagen om investeringssparkonto. Om kontoinnehavaren har gjort en sådan överföring som avses i förevarande paragraf ska denne anses ha avyttrat tillgångarna då de förtecknas på inve- steringssparkontot mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid den tidpunkten. Det är skillnaden mellan detta värde och omkostnadsbeloppet för tillgångarna som är avgörande för om avyttringen medför en kapital-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1308 ft4"&gt;vinst eller kapitalförlust. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust som därmed uppstår ska tas upp till beskattning respektive dras av. Överfö- ringar av annan än den som innehar investerings- sparkontot omfattas inte av paragrafen. Det innebär att överföringar av finansiella instrument till ett investeringssparkonto enligt 13 eller 14 § lagen om investeringssparkonto inte omfattas av förevarande paragraf. Av andra punkten i ikraft- trädande- och övergångsbestämmelserna framgår att när den som innehar ett investeringsspar- konto har överfört investeringstillgångar till investeringssparkontot från ett annat konto som inte är ett investeringssparkonto ska uppskovs- belopp som fastställts enligt äldre bestämmelser tas upp som intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;8 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.7 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Paragrafen innehåller i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en avskatt- ningsregel som ska tillämpas i vissa fall när utländsk valuta betalas in till ett investerings- sparkonto. Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto, vilket kan ske såväl genom insättning av kontanter på t.ex. ett bank- kontor som genom överföring av kontanta medel från ett annat konto, anses avyttrad när valutan förtecknas på kontot till marknadsvärdet av valutan vid den tidpunkten. Det är skillnaden mellan detta värde och omkostnadsbeloppet för den utländska valutan som är avgörande för om avyttringen medför en kapitalvinst eller kapital- förlust. Eventuell kapitalvinst eller kapitalförlust som därmed uppstår ska tas upp till beskattning respektive dras av av den som ägde valutan vid inbetalningen. Detta gäller oavsett vem som gör inbetalningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;I &lt;/SPAN&gt;andra stycket första punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;anges att inbetal- ningar som avser ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringsspar- kontot inte ska medföra att valutan ska anses avyttrad. Detsamma gäller enligt &lt;/SPAN&gt;andra punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;ersättning vid sådan överlåtelse av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot till följd av vilken tillgångarna får överföras till förvärvaren, dvs. överlåtelse enligt 22 § lagen om inve- steringssparkonto. Vidare ska, enligt &lt;/SPAN&gt;tredje punkten&lt;SPAN class="ft4"&gt;, utländsk valuta som har överförts till investeringssparkontot från ett annat sådant konto inte anses avyttrad. Inte heller inbetal- ningar från det investeringsföretag som för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;investeringssparkontot medför, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten&lt;/SPAN&gt;, att valutan ska anses avyttrad om inbetalningen görs på grund av att investerings- företaget har växlat valuta med kontoinnehava- ren, under förutsättning att den valuta som kontoinnehavaren använder för att växla till sig en annan valuta förvaras på investeringsspar- kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;22 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren för finansiella instrument och utländsk valuta som förvaras på ett konto när det upphör som investeringssparkonto. Av &lt;NOBR&gt;27–29&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om investeringssparkonto framgår under vilka förutsättningar ett konto upphör som inve- steringssparkonto. I och med att kontot upphör som investeringssparkonto ska innehavaren av kontot inte längre schablonbeskattas på grund av innehavet av tillgångar som förvaras på kontot. Innehavaren av tillgångarna ska i stället beskattas för inkomster och utgifter hänförliga till tillgångarna enligt övriga regler om beskattning av kapital i IL. Tillgångarnas anskaffningsutgift har betydelse inom den konventionella beskatt- ningen vid bland annat beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust vid avyttring av tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att anskaffningsutgiften för finansiella instrument och utländsk valuta som förvaras på kontot anses motsvara instru- mentens respektive valutans marknadsvärde när investeringssparkontot upphör. När i tiden ett konto upphör beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Om t.ex. kontoinnehavaren gör en otillåten överföring till kontot, upphör det i samma stund som överföringen är genomförd, dvs. när de överförda tillgångarna förtecknas på kontot. Upphör kontot på grund av att konto- främmande tillgångar inte avförs från kontot inom den tidsfrist som avses i 18 eller 19 § lagen om investeringssparkonto, upphör kontot så fort denna tidsfrist har löpt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft71"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska de särskilda bestäm- melserna om beräkning av anskaffningsutgiften i första stycket inte tillämpas i vissa fall. Enligt &lt;SPAN class="ft193"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;ska bestämmelserna inte tillämpas på finansiella instrument som förvaras på ett investeringssparkonto om överföringen av dessa tillgångar har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto. Anskaffningsutgif- ten för sådana tillgångar ska i stället beräknas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;enligt de allmänna bestämmelserna i IL. För finansiella instrument som inte är kvalificerade andelar innebär det normalt att bestämmelserna i 44 och 48 kap. IL blir tillämpliga. Om det rör sig om kvalificerade andelar måste även bestämmel- serna i 57 kap. IL beaktas. Av 28 § lagen om investeringssparkonto framgår att kontot ska upphöra som investeringssparkonto när parterna till avtalet om investeringssparkonto inte följer bestämmelserna i lagen. Om en överföring av finansiella instrument sker i strid med bestäm- melserna i lagen upphör således kontot som investeringssparkonto. I 12, 13 och 14 §§ lagen om investeringssparkonto anges i vilka situatio- ner finansiella instrument får överföras till ett investeringssparkonto. Första punkten avser bara de tillgångar som har överförts till inve- steringssparkontot genom en överföring som inte har skett i enlighet med dessa bestämmelser. Anskaffningsutgiften för övriga tillgångar som förvaras på investeringssparkontot vid tidpunk- ten för överföringen ska beräknas med tillämp- ning av första stycket. Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelserna i första stycket över huvud taget inte ska tillämpas på tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräk- ningen av kapitalunderlaget. Anskaffningsutgif- ten för sådana tillgångar beräknas enligt allmänna bestämmelser i IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft5"&gt;22 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft4"&gt;I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren avseende kontofrämmande tillgångar som denne avför från ett investerings- sparkonto. Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;ska anskaffnings- utgiften anses motsvara instrumentens mark- nadsvärde när de avförs från investeringsspar- kontot. Förevarande paragraf är tillämplig oavsett till vilket annat konto tillgångarna över- förs. Eftersom paragrafen bara gäller i förhål- lande till kontoinnehavaren är paragrafen inte tillämplig avseende kontofrämmande tillgångar som avförs från ett investeringssparkonto vilka kontoinnehavaren har överlåtit under tiden de förvarades på investeringssparkontot. Om sådana tillgångar har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt bestäms förvärvarens anskaffningsutgift enligt 22 c § och för övriga förvärv enligt allmänna bestämmelser i IL. Vad som avses med konto-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;främmande tillgångar framgår av 8 § lagen om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Första stycket gäller inte, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget. Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar beräknas enligt allmänna bestämmelser i IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;22 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafen regleras förvärvarens anskaff- ningsutgift för en kontofrämmande tillgång och utländsk valuta som denne har förvärvat genom arv, gåva, testamente, bodelning eller på liknande sätt och som vid förvärvet förvarades på ett inve- steringssparkonto. För att paragrafen ska bli tillämplig krävs att den kontofrämmande tillgången avförs från eller, om det rör sig om utländsk valuta, tas ut från överlåtarens inve- steringssparkonto. Av 25 § lagen om invester- ingssparkonto framgår att kontoinnehavaren får överföra kontofrämmande tillgångar till den som har förvärvat dem genom sådana fång som avses i förevarande paragraf så länge överföringen inte sker till ett investeringssparkonto. I nämnda lag finns inga begränsningar avseende kontoinneha- varens rätt att ta ut kontanta medel från invester- ingssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;Om det är fråga om en sådan situation som avses i första stycket ska förvärvaren anses ha anskaffat tillgångarna för deras marknadsvärden när de avförs från investeringssparkontot. Inne- börden av detta är att förvärvaren får samma anskaffningsutgift på tillgångarna som konto- innehavaren som har överlåtit dem skulle ha haft om tillgångarna fortfarande var i dennes ägo när de avfördes eller togs ut från kontot, jfr 22 b och 22 e §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft210"&gt;Av &lt;SPAN class="ft158"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelsen om anskaffningsutgift i första stycket inte tillämpas på tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunder- laget. Anskaffningsutgiften för sådana tillgångar beräknas enligt allmänna bestämmelser i IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft5"&gt;22 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafen regleras kontoinnehavarens anskaffningsutgift för en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringsspar- konto i strid med 17 § lagen om investerings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1308 ft4"&gt;sparkonto. Enligt 16 § samma lag får som utgångspunkt bara investeringstillgångar och kontanta medel förvaras på ett investerings- sparkonto. Av 17 § samma lag framgår dock att kontofrämmande tillgångar som avses i denna paragraf får förvaras på ett investeringssparkonto under en begränsad tid. När tidsfristen har löpt ut upphör inte investeringssparkontot enbart på grund av att tillgångarna förvaras på kontot i strid med 17 §, men tillgångarna omfattas inte längre av schablonbeskattningen. Anskaffnings- utgiften för tillgångar som avses i förevarande paragraf har således betydelse från och med att den felaktiga förvaringen inleds. Denna anskaff- ningsutgift ska därefter tillämpas vid beräkning av vinst eller förlust oavsett om en avyttring sker när de förvaras på ett investeringssparkonto eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 68px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av förevarande paragraf följer att kontoinne- havarens anskaffningsutgift ska anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades, dvs. när tidsfristen i 17 § lagen om investeringssparkonto har löpt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;22 e §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen regleras anskaffningsutgiften för kontoinnehavaren när denne tar ut utländsk valuta från sitt investeringssparkonto. Anskaff- ningsutgiften ska då bestämmas till valutans marknadsvärde vid uttaget. Med att utländsk valuta tas ut avses såväl uttag i kontanter på t.ex. ett bankkontor som uttag genom överföring av valutan till ett annat konto. Om uttaget sker på grund av att den utländska valutan har överlåtits till annan genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande överlåtelse bestäms anskaffningsutgiften för förvärvaren enligt 22 c §. Om uttaget sker på grund av att den har överlåtits på annat sätt, t.ex. genom försäljning eller byte, bestäms förvärvarens anskaffnings- utgift enligt allmänna bestämmelser i IL, dvs. normalt enligt 44 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;34 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Inom den konventionella beskattningen gäller att ett värdepapper anses avyttrat redan när företaget som har gett ut det försätts i konkurs och att en eventuell förlust därmed är definitiv (8 §). I 34 § regleras hur beskattningen ska ske&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p391 ft71"&gt;om förlusten inte visar sig vara definitiv, t.ex. på grund av att värdepapperet faktiskt avyttras eller om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls. I &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;stadgas att bestämmelserna i 34 § inte ska tillämpas på värdepapper som har förvarats på ett investeringssparkonto när det anses ha avyttrats på grund av att bolaget som har gett ut det har försatts i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Undantaget från 34 § IL gäller, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket&lt;/SPAN&gt;, inte tillgångar som när de enligt 8 § första stycket anses ha avyttrats utgjorde tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;48 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen regleras den s.k. genom- snittsmetoden för beräkning av anskaffningsut- gift. Metoden innebär att det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som det avyttrade ska användas. Det genomsnittliga innehavet ska beräknas med hänsyn till inträf- fade förändringar i innehavet. Genom ändringen införs i ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde stycke &lt;/SPAN&gt;en begränsning av genomsnittsmetoden som innebär att vid tillämpning av denna metod ska bortses från delägarrätter av samma slag och sort som förva- ras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte för tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för beräkningen av kapi- talunderlaget. För dessa tillgångar tillämpas således genomsnittsmetoden även om de förva- ras på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft185"&gt;48 a kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;En innehavare av ett investeringssparkonto som avyttrar tillgångar på kontot genom andels- byte och som ersättning förvärvar kontofräm- mande tillgångar enligt lagen om investerings- sparkonto får enligt 23 § samma lag, med vissa undantag, välja om de förvärvade tillgångarna ska placeras på eller utanför investeringssparkontot. Vid tillämpning av bestämmelserna i 48 a kap. benämns de förvärvade tillgångarna ”mottagna andelar”, 2 §. Om kontoinnehavaren väljer att inte placera de mottagna andelarna på sitt inve- steringssparkonto är andelarna föremål för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft4"&gt;konventionell beskattning. Anskaffningsutgiften för de mottagna andelarna har i dessa fall prak- tisk betydelse för beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;Förevarande paragraf reglerar vilken anskaff- ningsutgift som ska gälla för mottagna andelar i ett sådant andelsbyte som här beskrivits. Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att de mottagna andelarna ska anses förvärvade för en ersättning som mot- svarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller första stycket inte vissa mottagna andelar. Det rör sig för det första om, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten&lt;/SPAN&gt;, mottagna andelar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto eller som är kvalificerade andelar. För det andra rör det sig om, enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten&lt;/SPAN&gt;, mottagna andelar som har förvärvats som ersättning för vissa kontofrämmande tillgångar. Dessa konto- främmande tillgångar är, enligt andra punkten &lt;SPAN class="ft5"&gt;a&lt;/SPAN&gt;, kontofrämmande tillgångar som omfattas av ägarbegränsningen i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto, enligt andra punkten &lt;SPAN class="ft5"&gt;b&lt;/SPAN&gt;, kontofrämmande tillgångar som vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto och, enligt andra punkten &lt;SPAN class="ft5"&gt;c&lt;/SPAN&gt;, kontofrämmande tillgångar som vid avyttringen förvarades på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. Undantagen i andra punkten gäller oavsett om de mottagna andelarna är investeringstillgångar eller konto- främmande tillgångar. Av 57 kap. 7 § IL framgår att om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte ska mottagna andelar anses kvalifi- cerade hos andelsägaren. Andelar som vid andelsbyte förvärvas på grund av kvalificerade andelar är således alltid kvalificerade och omfat- tas därför av undantaget i första punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft185"&gt;52 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.9 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Enligt förevarande paragraf ska kapitalvinsten vid en avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar i vissa fall beräknas enligt genom- snittsmetoden i 48 kap. 7 §. Genom ändringen införs i ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;en begränsning av första stycket som innebär att vid tillämpning av genomsnittsmetoden ska det bortses från tillgångar som förvaras på ett investeringsspar- konto. Detta gäller dock inte för tillgångar som enligt 42 kap. 38 § inte ska ligga till grund för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;beräkningen av kapitalunderlaget. För dessa tillgångar tillämpas således genomsnittsmetoden om förutsättningarna i första stycket är upp- fyllda även om de förvaras på ett investerings- sparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;57 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.1 om höjt schablonbelopp i förenklingsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafen definieras årets gränsbelopp. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket första punkten &lt;/SPAN&gt;finns den s.k. för- enklingsregeln som säger att årets gränsbelopp är ett belopp som motsvarar två och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Det föreslås att nivån höjs till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;11 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.15.2.3 om upplägg med hjälp av förenklingsregeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en begränsning i den s.k. förenklingsregeln som finns i 11 § första stycket första punkten. Begränsningen innebär att en person som äger kvalificerade andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt denna regel för andelar i endast ett av företagen. I de andra företagen får årets gränsbelopp beräknas enligt den s.k. huvudregeln i 11 § första stycket andra punkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.4 om upplägg med inte varaktiga tillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket, &lt;/SPAN&gt;som är nytt, tas in en bestämmelse som innebär att tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget ska minska underlaget för årets gräns- belopp enligt första stycket. Tillskott i form av efterskänkande av en fordran på företaget ska beaktas på samma sätt som övriga tillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Underlaget ska även minskas med anskaff- ningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft86"&gt;Lagtexten har justerats något i förhållande till lagrådsremissen. Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 6.15.2.4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.5 om upplägg med lönebolag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycke &lt;/SPAN&gt;tas in en bestämmelse för beräkning av det lönebaserade utrymmet i de fall en andel bara ägts under en del av året före beskattningsåret. I sådana fall ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det löne- baserade utrymmet för den andelen enligt första och andra styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;20 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om en takregel för utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en ny tak- regel för utdelning. Regeln har utformats med takregeln för kapitalvinster i 22 § som förebild. Innebörden är att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under beskattningsåret från ett företag samman- lagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp. Kapitalvinster som beskattas i inkomstslaget tjänst hanteras bara enligt 22 § och således inte enligt den nu föreslagna regeln. Det görs även en hänvisning till 56 kap. 5 § så att det framgår att prövningen av vilka som är närstående ska göras med utgångspunkt från den äldste delägaren och att en person som inräknats i en närståendekrets inte ska inräknas i ytterli- gare en krets. Ett motsvarande förtydligande görs i den befintliga takregeln för kapitalvinst i 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att utdelning som tagits upp av närstående som är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet, ska beaktas vid beräkningen av om taket på 90 inkomstbasbelopp uppnåtts. Förutsättningen är att beskattningen motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. En liknande bestämmelse finns i 22 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;20 &lt;NOBR&gt;b–20&lt;/NOBR&gt; d §§ och rubriken närmast före 20 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Till följd av att den nya takregeln placeras i 20 a §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t149"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td349"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;ska nuvarande 20 &lt;NOBR&gt;a–20&lt;/NOBR&gt; c §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;betecknas 20 b–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td349"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;20 d §§ och rubriken närmast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p27 ft4"&gt;före nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;20 a § ska sättas närmast före 20 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft4"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.15.2.2 om en takregel för utdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen innehåller takregeln för beskatt- ning av kapitalvinster i inkomstslaget tjänst. Som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;framgår av avsnitt 6.15.2.2 kan det i vissa situationer uppstå tillämpningssvårigheter vid fördelningen av takbeloppet mellan närstående. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;görs därför, på samma sätt som i nya 20 a §, en hänvisning till 56 kap. 5 § så att det framgår att prövningen ska göras med utgångs- punkt från den äldste delägaren och att en person som inräknats i en närståendekrets inte ska inräknas i ytterligare en krets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;61 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.2 om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;slopas andra punkten. Det innebär att den ifrågavarande ned- sättningen av förmånsvärdet inte längre kommer att gälla för bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol. Då andra stycket därefter endast kommer att innehålla en punkt tas numret för den första punkten bort. Ändringarna i andra stycket innebär vidare att det för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet läggs till ett villkor för nedsättningen av förmånsvärdet, nämligen att elektriciteten ska tillföras bilen genom laddning från yttre energikälla. Med yttre energikälla avses t.ex. det befintliga elnätet. Detta innebär att nedsättningen inte längre kommer att omfatta bilar där laddning av el bara genereras i fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är en konsekvens av att nedsättningen enligt andra stycket inte längre ska gälla för bilar som är utrustade med teknik för drift med alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.6 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I bestämmelsen regleras att statlig inkomst- skatt ska beräknas bara om underlaget för skatten uppgår till minst 200 kronor, i stället för det tidigare beloppet 100 kronor. För fysiska personer gäller gränsvärdet för respektive under- lag, dvs. 200 kronor för förvärvsinkomster, 200 kronor för överskott i inkomstslaget kapital och 200 kronor i expansionsfondsskatt. Dess- utom gäller gränsvärdet för det underlag som beräknas för juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;fanns tidigare bestämmelsen om den skattesats som gäller för investeringsfonder, 30 procent, medan huvudre- geln för juridiska personer är en skattesats om 26,3 procent. Eftersom skattskyldigheten för fonderna föreslås slopas tas andra stycket nu bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;67 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det fram- går att skattereduktion för gåva ska göras sist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;13 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.11 om sänkt mervärdesskatt för restaurang- och catering- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I paragrafen införs en ny punkt 5. Av bestämmelsen framgår att sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdes- skattelagen (1994:200), förkortad ML, inte ska räknas som hushållsarbete. Av bestämmelsen i ML följer att det är restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, som avses. Det innebär att tjänster som i mervärdesskattehänseende utgör restaurang- eller cateringtjänster inte kan bli föremål för skattereduktion för hushållarbete. Skatte- reduktionen för hushållsarbete omfattar exempelvis matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. Sådan matlagning och städning kan ingå i en cateringtjänst. I de konkreta situationer då så är fallet ger matlagningen respektive städningen inte rätt till skattereduktion. På samma sätt ger annat hushållsarbete inte heller rätt till skattereduktion i de konkreta situationer då arbetet ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som mervärdesbeskattas med 12 procent. Vad som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av det begreppet som finns i artikel 6 i rådets genom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;förandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpnings- föreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat tillämpningsförordningen. Beträffande denna definition, se bland annat avsnitt 6.11.3 och kommentaren till förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen, avsnitt 6.22.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Bestämmelsen är det grundstadgande som innebär att skattskyldiga har rätt till skatte- reduktion för gåvor till godkända gåvomottagare i den omfattning som anges i 67 kap. Regler om vem som kan bli godkänd gåvomottagare finns i &lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av paragrafen framgår att skattereduktion bara kan komma i fråga för penninggåvor samt att en gåva för att ingå i givarens underlag för skattereduktion måste uppgå till minst 200 kronor vid varje gåvotillfälle. Tre gåvor om t.ex. 100 kronor räknas således inte in i givarens underlag, medan däremot en gåva om 300 kronor gör det. En penninggåva kan bestå av annan valuta än svenska kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Av paragrafen framgår att det sammanlagda underlaget måste uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av bestämmelsen framgår att en begäran om skattereduktion ska göras i inkomst- deklarationen för det beskattningsår då en gåva har lämnats. Detta avser både den situationen att den skattskyldige har lämnat gåvan och den situation att någon annan har lämnat en sådan gåva som den skattskyldige ska förmåns- eller utdelningsbeskattas för. Den senare situationen berörs ytterligare i kommentaren till 24 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges vilka fysiska personer som kan få skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att skattereduktion kan efter begäran medges de som vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år &lt;SPAN class="ft5"&gt;(första punkten)&lt;/SPAN&gt;, varit obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret &lt;SPAN class="ft5"&gt;(andra punkten) &lt;/SPAN&gt;och lämnat gåvor till hjälpverksamhet bland behövande eller till främjande av vetenskaplig forskning om mottagaren är en godkänd gåvomottagare &lt;SPAN class="ft5"&gt;(tredje punkten)&lt;/SPAN&gt;. Vidare framgår av tredje punkten att skattereduktion också kan komma i fråga när den skattskyldige fått en gåva i sitt namn till en godkänd gåvomottagare som en löneförmån. Tredje punkten omfattar också den situationen att ett bolag lämnat en gåva men omständigheterna är sådana att en aktieägare utdelningsbeskattats. Situationen behandlas i avsnitt 6.16.3.9 och 6.16.3.10. Den som på detta sätt blir utdelningsbeskattad har rätt till skattereduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas begränsat skattskyldiga personer som har skattepliktiga inkomster enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, dvs. utomlands bosatta som begärt att få sina inkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.fl. samt skattskyldiga som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för inkomster från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Överskottet av sådana förvärvsinkomster som ska beskattas i Sverige ska vidare uteslutande eller så gott som uteslutande utgöra den skattskyldiges samman- lagda överskott av förvärvsinkomster från Sverige och andra länder. Med överskott av förvärvsinkomster avses summan av tjänste- intäkter och intäkter av näringsverksamhet efter avdrag för kostnader i respektive inkomstslag. Det ankommer på den skattskyldige att ange vilka inkomster denne uppbär utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Tredje stycket &lt;/SPAN&gt;gäller dödsbon. Som framgår av avsnitt 6.16.3.9 är avsikten att vad ett dödsbo kan ge i gåva inte grundar rätt till skatte- reduktion vare sig för boet eller dess delägare. Däremot kan boet ges skattereduktion som grundas på en gåva som den avlidne lämnat före&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;dödsfallet eller för gåva som under den avlidnes livstid lämnats av någon annan och som ska tas upp som inkomst (dvs. förmånsbeskattning eller utdelningsbeskattning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafens två stycken regleras hur underlaget för skattereduktion ska beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första stycket första punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;finns den grundläggande regeln om underlaget för skattereduktionen. I underlaget ingår alla de gåvor som personen lämnat under året och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgått till minst 200 kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;I &lt;/SPAN&gt;första stycket andra punkten &lt;SPAN class="ft4"&gt;behandlas de gåvor som en arbetsgivare lämnat som en löne- förmån för en arbetstagares räkning och sådan bolagsgåva som en delägare blivit utdel- ningsbeskattad för. Kravet på att gåvan vid gåvotillfället ska uppgå till minst 200 kronor gäller också i dessa fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;följer att omkostnader som givaren haft för att lämna gåvan inte räknas in i underlaget. Exempel på sådana omkostnader är gireringsavgift och porto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I paragrafen anges hur man beräknar skattereduktionens storlek. Skattereduktionen är 25 procent av underlaget för skattereduktionen. Som framgår av 22 § måste underlaget uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga. Det betyder att den lägsta skattereduktion som kan komma i fråga är (25 % av 2 000 =) 500 kronor. Den högsta skattereduktion som en fysisk person kan få är 1 500 kronor. Maximal skattereduktion uppnås när underlagets belopp är (1 500 / 25 % =) 6 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;Övergångsbestämmelser till SFS 2001:1175&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ändringen i övergångsbestämmelsernas &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkt &lt;/SPAN&gt;föranleds av förslaget i 6.2 om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar och innebär att reglerna i 61 kap. 8 a § andra och tredje styckena inkomstskattelagen (1999:1229) ska tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft185"&gt;Övergångsbestämmelser till SFS 2005:1136&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.17.1 om vissa bostadsbeskattningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Tiden i andra punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2005:1136) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) förlängs till att gälla till och med utgången av år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;framgår att bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Lagen föreslås tillämpas första gången vid 2013 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;följer att äldre lydelse av 11 kap. 22 § fortfarande ska gälla för arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna gäller således endast för arbete i Sverige som påbörjas från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;tillämpas bestämmelserna i 16 kap. 9 § första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde punkten &lt;/SPAN&gt;anges att uppskovsbelopp vid andelsbyten som fastställts enligt äldre bestäm- melser ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investerings- sparkonto. Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.13.3.7 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;Femte punkten &lt;/SPAN&gt;är en följd av att den nya skatteförfarandelagens terminologi inte får fullt genomslag redan vid ikraftträdandet. Begreppen självdeklaration och taxering ersätts av nya begrepp först efter 2013 års taxering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;En ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje strecksats &lt;/SPAN&gt;införs av vilken det framgår att regler om förfarandet vid skatte- reduktion för gåva finns i lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen investeringssparkonto. En hänvisning görs till 42 kap. 35 § där termen förklaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;33 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen i paragrafen görs som en konsekvens av den i avsnitt 6.15.3 föreslagna ändringen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 29px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.4 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;nionde stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att utländska investeringsfonder (fondföretag) inte längre är skyldiga att betala kupongskatt på utdelningar från svenska aktiebolag och investeringsfonder. Undantaget från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning begränsas dock av kontrollskäl till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 29px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av paragrafen framgår att utländsk intäkt, vid tillämpning av 2 kap., ska anses ha tagits upp enligt inkomstskattelagen (1999:1229), för- kortad IL, även om intäkten i enlighet med nya 42 kap. 42 § IL inte ska tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen anger att utländska intäkter som enligt nya 2 kap. 1 a § ska anses ha tagits upp till beskattning inte ska tas med i den skattskyldiges sammanlagda kapitalinkomster. Av detta följer att de sammanlagda kapitalinkomsterna, bortsett från övriga intäkter och kostnader i inkomst- slaget kapital, endast innefattar den schablon- intäkt som ska tas upp enligt 42 kap. 36 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;10 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges att utländska intäkter som avses i nya 2 kap. 1 a § får tas med i de utländska kapitalinkomsterna endast till den del de, för ett visst taxeringsår, inte överstiger den schablon- intäkt som ska tas upp till beskattning enligt 42 kap. 36 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 74px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.3.10 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafens andra stycke görs en ändring innebärande att sådan utländsk intäkt som avses i nya 2 kap. 1 a § ska anses ha ingått i underlaget för beslut om skatt det år som den skulle ha ingått i underlaget om den skulle ha tagits upp till beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 108px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft296"&gt;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;§ första stycket lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel ändras hänvis- ningen till den paragrafen till att avse första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p25 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen &lt;/SPAN&gt;6 delats upp i punkterna 6 och 7 i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;"&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på &lt;SPAN class="ft4"&gt;Därutöver görs i &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;en justering som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p89 ft16"&gt;pensionsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;När det gäller utländska kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension som är jämförbara med kapitalförsäkring är det den enskilde som är skattskyldig för avkastningsskatten. När det nu föreslås att kapitalunderlaget för avkastnings- skatt när det gäller kapitalförsäkringar även ska bestå av premiebetalningar under året, formuleras skattskyldighetsbestämmelsen i 2 § första stycket 7 och 9 så att det framgår att skattskyldigheten inte är knuten till förhållandena vid årets ingång. Hur kapital- underlaget ska beräknas utifrån gjorda premie- betalningar för dessa kapitalförsäkringar och avtal om tjänstepension framgår av 3 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft4"&gt;I paragrafen &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;införs två nya punkter, där den tidigare punkten 6 delas upp i punkterna 6 och 7 och den tidigare punkten 7 blir punkterna 8 och 9. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Punkten 6 &lt;/SPAN&gt;reglerar allt- jämt skattskyldigheten för en obegränsat skatt- skyldig som innehar en utländsk pensionsförsäk- ring medan &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkten 7 &lt;/SPAN&gt;reglerar skattskyldigheten för obegränsat skattskyldig som under beskatt- ningsåret innehaft en utländsk kapitalförsäkring. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Punkterna 8 &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;innehåller motsvarande reglering för innehavare av avtal om tjänste- pension som kan likställas med pensionsförsäk- ring (punkt 8) respektive kapitalförsäkring (punkt 9). I punkten 8 görs en redaktionell ändring genom att ”ingått ett avtal” byts ut mot ”innehar ett avtal”. Som en följd av dessa ändringar har den förutvarande punkten 8 nu fått beteckningen &lt;SPAN class="ft5"&gt;10&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft4"&gt;Som framgår av första stycket är det enbart den som är obegränsat skattskyldig som är skatt- skyldig till avkastningsskatt. Förslaget att kapitalunderlaget när det gäller kapitalförsäk- ringar och motsvarande avtal om tjänstepension även ska bestå av premiebetalningar får till följd att även den som blir obegränsat skattskyldig under ett beskattningsår kan bli skattskyldig till avkastningsskatt för det året. Kapitalunderlaget kommer i dessa fall att baseras på de premie- betalningar som görs efter att den skattskyldige blivit obegränsat skattskyldig, se 3 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycken &lt;/SPAN&gt;görs redaktionella ändringar på grund av att punkten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;medför att stycket ska tillämpas även på avtal om tjänstepension som är jämförbart med en pensionsförsäkring. Eftersom det inte längre krävs att en pensionsförsäkring ska vara medde- lad i en försäkringsrörelse som bedrivs från fast driftsställe i Sverige saknas anledning att behålla begränsningen till enbart avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring (jfr prop. 2005/06:22 s. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalför- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 3 § &lt;NOBR&gt;andra–elfte&lt;/NOBR&gt; styckena. Eftersom bestämmelserna för beräkning av skatteunderlaget ändras och flyttas till den nya 3 d §, anges numera i &lt;SPAN class="ft5"&gt;åttonde stycket &lt;/SPAN&gt;att till det värde som enligt det stycket ska undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt 3 d § första och fjärde styckena. Bestämmelsen innebär dock precis som tidigare att det undan- tagna värdet varje år får räknas upp med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft5"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalför- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafen anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att värdet av premier som betalats under beskattningsåret för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring ska ingå i kapitalunderlaget. Bestämmelsen gäller för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1, 2, 7 och 9. Genom att uttrycket ”premier” används följer att ”insättningar” till försäkringen i form av ränta, utdelning eller annan avkastning på kapitalunderlaget som försäkringsgivaren har tilldelat försäkringen under beskattningsåret inte ska öka kapitalunderlaget. Något uttryckligt undantag för sådana värdeöverföringar anses inte nödvändigt eftersom försäkringstagaren inte är berättigad att lyfta utdelning eller annan avkastning för egen del utan erhåller denna indirekt genom försäkringsgivaren eftersom försäkringsgivaren äger tillgångarna i försäkring- en.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;Av sista meningen i första stycket framgår att när värdet av premier som betalats under året beräknas ska premier som har betalats in under den andra halvan av beskattningsåret beräknas till halva premiebeloppet. Om t.ex. en premie om 10 000 kronor betalas in i mars och en ny premie om 5 000 kronor betalas i september ska således kapitalunderlaget ökas med 10 000 + 2 500 = 12 500 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Eftersom värdet av premier som betalats under året numera ska ingå i kapitalunderlaget ska alltså ett kapitalunderlag beräknas redan för det år då en kapitalförsäkring eller ett motsva- rande avtal om tjänstepension tecknas. Kapital- underlaget för beskattningsåret då en kapitalför- säkring eller ett avtal om tjänstepension tecknas kommer att baseras på de premier som betalas till försäkringen respektive avtalet från och med teckningstillfället till och med årets utgång. Eftersom försäkringen respektive avtalet inte existerade vid årets ingång kan i dessa fall inget värde vid beskattningsårets ingång ingå i kapital- underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft4"&gt;Syftet med bestämmelsen är att säkerställa beskattningen av belopp som under beskatt- ningsåret betalas in till en kapitalförsäkring eller ett tjänstepensionsavtal. Eftersom premiebetal- ningar sker under hela året kan kapitalunderlaget inte fastställas slutligt förrän vid årets utgång. Av detta följer också att årets avkastningsskatt inte kan beräknas slutligt förrän vid denna tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Bestämmelsen omfattar svenska livförsäk- ringsföretag, utländska livförsäkringsföretag som bedriver kapitalförsäkringsrörelse från fast drift- ställe i Sverige och utländska tjänstepensions- institut som bedriver med kapitalförsäkrings- verksamhet jämförbar tjänstepensionsverksam- het från fast driftställe i Sverige. Vidare omfattas obegränsat skattskyldiga som innehar kapital- försäkring som har meddelats av en utländsk försäkringsgivare, eller sådant tjänstepensions- avtal som är jämförbart med kapitalförsäkring som har ingåtts med ett utländskt tjänste- pensionsinstitut, om försäkringsgivaren eller institutet saknar fast driftställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft4"&gt;Paragrafen reglerar enbart hur kapitalunder- laget ska beräknas för kapitalförsäkring och sådant avtal om tjänstepension som är jämför- bart med kapitalförsäkring. Vid beräkning av kapitalunderlaget för bland annat svenska och utländska pensionsförsäkringar eller avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensions- försäkring ska enbart reglerna i 3 a § tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges att vid beräkning av kapitalunderlag enligt första stycket ska, för skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1 och 2, bortses från premiebetalningar som är hänför- liga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, som är hänförliga till försäkringar som i redovis- ningshänseende tas upp som grupplivförsäk- ringar, eller som avser sjuk- och olycksfalls- försäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Dessa undantag gäller således såväl svenska och utländska livförsäkringsföretag som utländska tjänstepensionsinstitut. Undantagen gällande beräkningen av den del av kapitalunderlaget som avser premiebetalningar motsvarar de undantag som i dag finns i 3 § tredje stycket &lt;NOBR&gt;2–4.&lt;/NOBR&gt; Samma försäkringar som enligt nuvarande regler undantas från avkastningsskatt kommer således att undantas även från förslaget att premiebetalningar ska ingå i beräkningen av kapitalunderlaget för vissa försäkringar och tjänstepensionsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft5"&gt;3 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalför- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur kapitalunderlaget ska fördelas mellan överlåtare och förvärvare när en utländsk kapitalförsäkring eller ett utländskt avtal om tjänstepension som är jämförbart med en kapitalförsäkring överlåts under ett beskattningsår. När det gäller utländska kapitalförsäkringar och jämförbara tjänstepensionsavtal är försäkringstagaren skatt- skyldig för avkastningsskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att den del av kapi- talunderlaget som ska beräknas enligt 3 a § ska tas med av den överlåtare som innehade en kapitalförsäkring eller ett motsvarande avtal om tjänstepension vid beskattningsårets ingång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;regleras hur de premier som enligt 3 b § ska ingå i kapitalunderlaget ska fördelas mellan överlåtare och förvärvare. En kapitalförsäkring eller ett motsvarande avtal om tjänstepension kan överlåtas flera gånger under samma beskattningsår. Samma innehavare kan således vara både överlåtare och förvärvare. För såväl överlåtare som förvärvare gäller att dessa ska ta med premiebetalningar som görs från och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;med tidpunkten för förvärv av en försäkring eller ett avtal till och med tidpunkten för överlåtelse av desamma. Varje innehavare ska således ta med de premiebetalningar som görs under innehavs- tiden i kapitalunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;3 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.4.4 om ändrad beskattning av kapitalför- säkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges huvudregeln för beräk- ningen av skatteunderlaget för bland annat pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal. Skatteunderlaget ska beräknas genom att kapitalunderlaget enligt 3 a § multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan under kalen- deråret närmast före ingången av beskattnings- året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft4"&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 1 och 2, dvs. svenska livförsäkringsföre- tag, utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedri- ver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, utgörs kapitalunderlaget enligt 3 a § första stycket av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder. Kapitalunderlaget enligt 3 a § för dessa skattskyldiga avser således alla till- gångar oavsett om de är hänförliga till pensionsförsäkring eller kapitalförsäkring. Eftersom ett särskilt skatteunderlag ska beräknas för kapitalförsäkring och avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring undantas i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;den del av kapitalunder- laget enligt 3 a § för skattskyldiga som avses i 2 § 1 och 2 som ska tas med vid beräkning av skatte- underlag för kapitalförsäkring och motsvarande tjänstepensionsavtal enligt andra eller tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges hur skatteunderlaget som avser kapitalförsäkring ska beräknas. Bestämmel- sen är tillämplig på såväl svenska livförsäkrings- företag, utländska livförsäkringsföretag som driver verksamhet från fast driftställe i Sverige som obegränsat skattskyldiga som innehar kapitalförsäkring som har meddelats av en utländsk försäkringsgivare som saknar fast drift- ställe i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Skatteunderlaget för kapitalförsäkring beräk- nas med tillämpning av 3 a, 3 b och 3 c §§. För den del av kapitalunderlaget som avses i 3 a § är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;det bara den del som är hänförlig till kapital- försäkring som ska tas med vid beräkning av skatteunderlaget för sådana försäkringar. Att premiebetalningar till kapitalförsäkring som skett under beskattningsåret ska ingå i kapital- underlaget framgår av 3 b §. I de fall då en utländsk kapitalförsäkring överlåtits under beskattningsåret framgår det av 3 c § hur kapitalunderlaget ska beräknas för överlåtare och förvärvare. Skatteunderlaget beräknas genom att det enligt 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§ beräknade kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november kalenderåret närmast före beskatt- ningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;följer att skatteunderlaget för utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med kapitalförsäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige ska beräknas på samma sätt som för kapitalförsäkringar enligt andra stycket. Detsamma gäller för obegränsat skattskyldiga som har ingått ett avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om det utländska tjänstepensionsinstitutet saknar fast driftställe i Sverige. Det som sägs i andra stycket om kapitalförsäkringar ska således vid tillämp- ning av tredje stycket anses avse avtal om tjänstepension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;fjärde stycket &lt;/SPAN&gt;anges att skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;har kompletterats med en hänvisning till 3 d § första och fjärde styckena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;anges skattesatsen för skatte- underlag som avser kapitalförsäkring och sådant avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. Denna skattesats höjs från 27 till 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;10 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I paragrafen görs en redaktionell ändring med anledning av de nya punkter som införs i 2 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft86"&gt;I paragrafen görs en redaktionell ändring med anledning av de nya punkter som införs i 2 § första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;Övergångsbestämmelser till SFS 2008:136&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Fram till den 1 maj 2008 likställdes vissa kapitalförsäkringar, s.k. kapitalpensionsförsäk- ringar, med pensionsförsäkringar i 9 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. I samband med att bestämmelserna i 9 § om kapital- pensionsförsäkringar togs bort infördes vissa övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft71"&gt;Av andra punkten i dessa övergångs- bestämmelser framgår att livförsäkringsavtal som avses i 9 § tredje stycket i lagen om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i dess äldre lydelse och som ingåtts senast den 1 februari 2007, dvs. s.k. kapitalpensionsförsäkringar, även efter ikraftträdandet av lagen (2008:136) om ändring i nämnda lag ska likställas med pensionsförsäkring vid tillämpning av 9 §. Innebörden av övergångs- bestämmelsen är att dessa försäkringar även efter slopandet av 9 § tredje stycket ska beskattas som pensionsförsäkringar med den lägre avkastnings- skattesatsen om 15 procent. Om en premie betalas för en sådan försäkring efter den 1 februari 2007 gäller dock att premiebetalningen under vissa förutsättningar ska ligga till grund för beräkningen av ett särskilt skatteunderlag. Detta särskilda skatteunderlag ska beskattas med skattesatsen för kapitalförsäkring, som föreslås ändras från 27 procent till 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft4"&gt;Enligt nuvarande bestämmelser beräknas kapitalunderlaget för såväl pensionsförsäkring som kapitalförsäkring på samma sätt. Förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalför- säkring innebär bl.a. att beräkningen av kapital- underlag för kapitalförsäkring kommer att skilja sig från beräkningen av kapitalunderlag för pensionsförsäkring. När det gäller kapitalunder- laget för kapitalförsäkring ska under året betalda premier ingå i underlaget. Eftersom kapital- pensionsförsäkringar enligt övergångs- bestämmelsen ska likställas med pensionsförsäk- ringar när det gäller vilken skattesats som ska tillämpas på skatteunderlaget bör de likställas med pensionsförsäkringar även när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;beräkningen av kapitalunderlaget som ligger till grund för skatteunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Andra punkten i övergångsbestämmelserna har redigerats om så att det nuvarande första stycket delas upp i två stycken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I andra punkten &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;föreslås att de livförsäkringsavtal som omfattas av andra punkten även vid tillämpning av 3 &lt;NOBR&gt;b–3&lt;/NOBR&gt; d §§ i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel om beräkning av kapitalunderlag ska likställas med pensionsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Det särskilda skatteunderlag som anges i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;av övergångsbestämmelsen ska behandlas som ett värde hänförligt till en kapitalförsäkring. När nu reglerna för beräkning av kapitalunderlag för kapitalförsäkring ändras bör även kapitalunderlaget som ligger till grund för detta särskilda skatteunderlag beräknas enligt de nya reglerna för kapitalförsäkring. I det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;föreslås därför att när det gäller beräkning av det särskilda skatteunderlaget ska första stycket inte gälla. Detta innebär att sådana särskilda skatteunderlag som avses i andra stycket ska beräknas och beskattas enligt bestämmelserna för kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering. För en skattskyldig som har kalenderår som beskattningsår innebär detta att kapitalunderlaget för 2012 ska ökas med premier som har betalats in till försäkringen efter ikraft- trädandet. Vidare ska statslåneräntan vid utgången av november 2011 ligga till grund för beräkningen av skatteunderlaget för 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;För skattskyldiga med brutet räkenskapsår föreslås att äldre bestämmelser ska tillämpas för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträ- dandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 65px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4.3 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafen anges att skattskyldiga som avses i 2 § ska beräkna ett kapitalunderlag som ligger till grund för skatteunderlaget som skatten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;beräknas på. Bestämmelserna i nuvarande andra– elfte styckena flyttas till 3 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Bland de skattskyldiga som enligt paragrafen ska beräkna ett kapitalunderlag återfinns bland annat obegränsat skattskyldig som under beskattningsåret innehaft en utländsk kapital- försäkring eller ett motsvarande tjänstepensions- avtal. Skattskyldighetsbestämmelserna i 2 § 7 och 9 har ändrats för att reglera skattskyldig- heten för den som under någon del av beskatt- ningsåret innehaft en sådan försäkring eller ett sådant avtal. För den som förvärvar en kapital- försäkring under beskattningsåret ska kapital- underlaget beräknas utifrån de premier som därefter betalas till försäkringen, se 3 b och 3 c §§. Om inga premiebetalningar görs under resterande del av beskattningsåret kommer det således för dessa skattskyldiga inte att finnas något underlag för att beräkna ett kapitalunder- lag avseende detta beskattningsår.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 57px;padding-right: 33px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.11 om sänkt mervärdesskattesats för restaurang- och cateringtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I andra stycket förs en ny punkt 5 in. Enligt denna ska skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget vid omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl. En definition av begreppet restaurang- och cateringtjänster finns i artikel 6 i tillämpningsförordningen. I korthet säger denna definition att en restaurang- och cateringtjänst består av leverans av mat eller dryck (eller både mat och dryck) tillsammans med tillhanda- hållande av ett antal tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. För att räknas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs vidare att tjänsterna utgör den övervägande delen. Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft4"&gt;En restaurang- eller cateringtjänst består alltså för det första av leverans av mat eller dryck. Den behöver inte avse mat eller dryck av något särskilt slag eller mängd, utan det kan vara fråga om exempelvis en middag, något att dricka med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft4"&gt;tilltugg, en varm korv eller bara någon dryck. Vidare kan det exempelvis vara fråga om en kopp kaffe med en smörgås, bakelse eller tårtbit. Vem som levererar saknar betydelse, det kan exempelvis vara en restaurang, ett konditori eller en cateringfirma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;För att det ska röra sig om en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det andra att fråga är om flera komponenter där leveransen av mat eller dryck bara är en del och där övriga komponenter utgörs av tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. Som exempel på sådana tjänster kan nämnas iordningställande av lokalen där serveringen kommer att ske, tillagning av maten och tillhandahållandet av betjäning. Tjänster som inte har något samband med möjligheten att omedelbart konsumera mat eller dryck, exempelvis restaurangunderhållning, kan inte utgöra en del av en restaurang- eller cateringtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;För att betraktas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det tredje att tjänsterna – inte tillhandahållandet av mat eller dryck – utgör den övervägande delen. Så kallad &lt;NOBR&gt;take-away&lt;/NOBR&gt; (färdiglagad mat som hämtas på exempelvis en restaurang för att ätas någon annanstans) är ett exempel på en situation där tjänsteinslaget inte är tillräckligt stort för att det ska bli fråga om en restaurang- eller cateringtjänst. I dessa fall är det i stället fråga om leverans av livsmedel vilket leder till att skattesatsen i alla fall blir 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Skillnaden mellan en restaurangtjänst och en cateringtjänst är endast platsen för tillhanda- hållandet. En restaurangtjänst tillhandahålls i tillhandahållarens lokaler, exempelvis på en restaurang eller ett konditori medan en cateringtjänst utförs exempelvis hemma hos någon, i en festlokal eller på en arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;En restaurang- eller cateringtjänst, eller en del av en sådan tjänst, som avser spritdrycker, vin och starköl omfattas inte av den reducerade skattesatsen. Dessa delar måste särskiljas från tjänsten i övrigt. Det är inte enbart själva spritdrycken, vinet eller starkölet som ska beskattas med normalskattesatsen utan hela tillhandahållandet. Om man exempelvis serverar en starköl i en bar ska hela detta sammansatta tillhandahållande beskattas med normalskatte- satsen. Om det i stället är en kopp kaffe som serveras ska hela det sammansatta tillhandahållandet beskattas med den reducerade skattesatsen. Om vin serveras till en middag på restaurang ska hela den del av restaurangtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;som avser vinet beskattas med normalskatte- satsen. Spritdrycker, vin och starköl ingår inte heller i kategorin livsmedel, som enligt 7 kap. 1 § andra stycket 4 ML beskattas med samma skattesats som restaurang- och cateringtjänster. Mervärdesbeskattningen av dryck är alltså densamma oavsett om den ingår i en restaurang- eller cateringtjänst eller inte. Skattesatsen på spritdrycker, vin och starköl är alltid 25 procent medan skattesatsen på övrig dryck, exempelvis folköl, lättöl och mineralvatten alltid är 12 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 27px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att den allmänna löneavgiften från och med den 1 januari 2012 uppgår till 9,21 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;De nya bestämmelserna föreslås enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt den &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;ska bestämmelsen tillämpas på lön eller annan ersättning som betalas ut efter den 31 december 2011. I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkten &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelsen också tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2011. Om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 33px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Ändringen är av redaktionell natur. Den beror på att ett antal paragrafer tillkommer i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt på att hänvisningen rätteligen bör omfatta även 67 kap. 1 § nämnda lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;12 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;Upphävande av 9 a § och utgående av rubriken närmast före 9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.3.1 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § inkomst- skattelagen (1999:1229) att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är föranledd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, där den tidigare punkten 6 delas upp i punkterna 6 och 7 och den tidigare punkten 7 blir punkterna 8 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 74px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ändras hänvisningen till den paragrafen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket 1 b &lt;/SPAN&gt;till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 74px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Förslaget föranleds av förslaget i 6.3 om förenklad expertskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafen, som innehåller regler om när Forskarskattenämnden är beslutför, föreslås införande av ett nytt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;. Det nya stycket innebär att i ärenden om arbetstagare,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;som har en ersättning för arbetet i Sverige som per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas, är nämnden beslutför med ordföranden eller vice ordföranden ensam. Det förenklade förfarande som härigenom föreslås förutsätter därmed att beslut kan fattas med tillämpning av den föreslagna nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 57px;padding-right: 56px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att nivåerna för föräldraförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften i arbetsgivaravgifterna justeras till 2,60 respektive 0,30 procent. De sammanlagda arbetsgivaravgifterna uppgår således till 22,21 procent från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ändringen, som föranleds av förslaget i 6.5 om förändrade nivåer för socialavgifter, innebär att nivåerna för föräldraförsäkringsavgiften och arbetsskadeavgiften i egenavgifterna justeras till 2,60 respektive 0,30 procent. De sammanlagda egenavgifterna uppgår således till 19,76 procent från och med den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;De nya bestämmelserna föreslås enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt den &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;ska bestämmelsen i 2 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2011. I t&lt;SPAN class="ft5"&gt;redje punkten &lt;/SPAN&gt;anges att bestämmelsen i 3 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2011. Om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2011 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.6 om justering av procentsats för förskott av egen- avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Ändringen i paragrafen innebär att den procentsats utifrån vilken det förskott av egen- avgifterna beräknas som Försäkringskassan får tillgodoföra sig höjs från 8,6 procent till 10,3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft244"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;§ första stycket lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel ändras hänvis- ningen till den paragrafen till att avse första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslagen i 6.14.5.1.2 och 6.14.5.1.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafens tredje punkt anges att fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration om intäkterna i inkomstslaget kapital uppgår till minst 200 kronor under beskattningsåret. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kronor, är i linje med höjningen av gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Vid beräkningen av intäkterna undantas dock sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond eller ett fondföretag för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; §§. Vid beräkningen av intäkterna undantas även sådan schablon- intäkt avseende innehav av ett investerings- sparkonto för vilken kontrolluppgift, som ska lämnas enligt 11 kap. 10 §, har lämnats. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för ränta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;och utdelning som kontrolluppgift ska lämnas för enligt 8 eller 9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- skyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- verket, och torde på grund av befrielsereglerna i 5 kap. 14 § taxeringslagen (1990:324) inte komma att påföras särskild avgift om kontroll- uppgift trots allt inte skulle ha lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.1.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.5 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I paragrafens första punkt anges att dödsbon ska lämna allmän självdeklaration om de skatte- pliktiga intäkterna har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret. Vid beräkningen av intäkterna undantas sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond eller ett fondföretag för vilken kontrolluppgift har lämnats enligt 11 kap. 16– 20 §§. Vid beräkningen av intäkterna undantas vidare sådan schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto för vilken kontrolluppgift, som ska lämnas enligt 11 kap. 10 §, har lämnats. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för ränta och utdelning som kontrolluppgift ska lämnas för enligt 8 eller 9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft4"&gt;En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- skyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- verket, och torde på grund av befrielsereglerna i 5 kap. 14 § taxeringslagen inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslagen i 6.14.5.1.1 och 6.14.5.1.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft210"&gt;Ändringen innebär att paragrafens &lt;SPAN class="ft158"&gt;femte punkt &lt;/SPAN&gt;tas bort och att fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut därmed inte längre är skyldiga att lämna särskild självdeklaration för sina förvaltade investeringsfonder. Slopandet av deklarationsskyldigheten är en konsekvens av att investeringsfonder föreslås inte längre vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Dessutom anges att sådana juridiska personer som avses i paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkt &lt;/SPAN&gt;med vissa undantag ska lämna särskild självdeklaration om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 200 kronor. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kronor, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft86"&gt;Ändringen innebär att den som begär skattereduktion för gåva ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;8 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om ränteinkomster eller annan avkastning på tillgångar på ett investeringsspar- konto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte ska gälla ränta och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. De tillgångar som avses där är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instru- ment som förvaras felaktigt på ett investerings- sparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att avkastningen ska beskattas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investerings- sparkonto. För att sådan beskattning ska kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för avkastning på dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I andra stycket anges också att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte heller ska gälla för ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 IL. I den bestämmelsen anges att ränta på kontanta medel, som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret, ska tas upp. Eftersom sådan ränta som avses i den aktuella bestämmelsen ska beskattas konventionellt krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för sådan ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafen framgår i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att kon- trolluppgift inte ska lämnas om utdelning, ränta eller annan avkastning på tillgångar på investeringssparkonto, om kontot vid tidpunk- ten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyl- dig fysisk person eller ett obegränsat skattskyl- digt dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte ska gälla ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL. De tillgångar som avses där är tillgångar som förvär- vats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om invester- ingssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instrument som förvaras felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att avkastningen ska beskattas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investerings- sparkonto. För att sådan beskattning ska kunna ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för avkastning på dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft185"&gt;10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Genom tillägget i &lt;/SPAN&gt;första styckets första mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår det vem som ska lämna kontrolluppgift om sådan avyttring av andelar i en investerings- fond som avses i de nya bestämmelserna i 44 kap. 8 a § IL, vari överföring av finansiellt instrument till eget investeringssparkonto jämställs med avyttring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I paragrafen anges att kontrolluppgift inte ska lämnas om avyttring av andelar i en investe- ringsfond när andelarna finns på ett investerings- sparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skatt- skyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andelar i en investeringsfond. Enligt första stycket ska uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst och kapitalförlust. Kapitalvinster beräknas enligt huvudregeln i 44 kap. 13 § IL som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången, minskad med utgifterna för avyttringen, och omkostnadsbeloppet. Kapitalförluster beräknas på samma sätt. När fondandelar överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto ska andelarna enligt 44 kap. 8 a § IL anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. Vid sådana överföringar är det alltså denna ersättning som ska ligga till grund för beräk- ningen av kapitalvinst eller kapitalförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Den avyttring som anses ha skett när andelar överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig från vad som normalt gäller vid de avyttringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång sker av andelarna. Detta innebär bland annat att det inte torde förekomma några utgifter för avyttring i dessa fall. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om en andel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;som anses avyttrad till följd av en överföring till ett investeringssparkonto. Därför införs i en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt fem &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en bestämmelse av innebörd att vid avyttring som avses i 44 kap. 8 a § IL ska uppgift lämnas om att det är fråga om en sådan avyttring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;En ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt sju &lt;/SPAN&gt;har lagts till paragrafen, varigenom den som för, eller har fört, ett investeringssparkonto åläggs kontrolluppgifts- skyldighet för sådan avyttring som avses i 44 kap. 8 a § IL av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i en investeringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.4 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Av den nya paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om avyttring av sådana tillgångar som avses i 10 kap. 7 § som finns på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte ska gälla avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL. De tillgångar som avses där är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instru- ment som förvaras felaktigt på ett investerings- sparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att kapitalvinst och kapitalförlust ska beskat- tas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investeringssparkonto. För att sådan beskatt- ning ska kunna ske krävs alltjämt att kontroll- uppgift lämnas för avyttring av dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andra delägarrätter än andelar i en investeringsfond och av fordringsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I 44 kap. 8 a § IL anges att när tillgångar överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto så ska andelarna anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. I en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt fem &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att när delägarrätter eller fordringsrätter anses avyttrade till följd av en överföring till ett investerings- sparkonto enligt 44 kap. 8 a § IL, ska kontroll- uppgiften innehålla uppgift om den ersättning som avses i den paragrafen. Anledningen till att uppgift i dessa fall inte kan lämnas enligt nuvarande första punkten i första stycket är att uppgift enligt denna punkt ska lämnas om den ersättning som har överenskommits vid avyttringen. Eftersom en avyttring som anses ha skett på grund av en överföring till ett investeringssparkonto inte grundar sig på någon överenskommelse om ersättning vid avyttring, införs således en egen bestämmelse om den ersättning som uppgift ska lämnas om i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;Den avyttring som anses ha skett när tillgångar överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig från vad som normalt gäller vid avytt- ringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång sker av tillgångarna. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om tillgångar som anses avyttrade till följd av en överföring till ett investeringssparkonto. Därför införs även en bestämmelse om att sådan uppgift ska lämnas i den nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft4"&gt;Utöver uppgifter enligt den nya punkten 5 ska kontrolluppgiften när delägarrätter eller fordringsrätter anses avyttrade till följd av en överföring till ett investeringssparkonto inne- hålla uppgifter enligt första stycket 2 och 3. De uppgifter som anges i första stycket 1 och 4 blir däremot inte aktuella vid avyttringar som avses i punkten 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.2.2 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen reglerar kontrolluppgiftsskyldig- heten för avkastningsskatteändamål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft71"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;föranleds av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel, och hänvisningen till den paragrafen ändras därför till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är en följd av infö- randet av de nya paragraferna 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel som innebär en förändring av beräkningen av underlaget för avkastningsskatt för kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring (se avsnitt 6.13.4.3). Bestämmelsen om vilka uppgifter som ska lämnas för de aktuella försäkringarna och tjänstepensionsavtalen ändras därför på motsvarande sätt genom att hänvisning görs till kapitalunderlag som ska beräknas enligt de nya 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. För andra försäkringar och tjänstepensionsavtal än kapitalförsäkringar och tjänstepensionsavtal som kan jämställas med kapitalförsäkring ska i kontrolluppgiften endast uppgift lämnas om kapitalunderlag beräknat enligt 3 a § samma lag. För kapitalförsäkringar och tjänstepensionsavtal som kan jämställas med kapitalförsäkring ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om kapitalunderlag beräknat enligt såväl 3 a § som 3 b § och, i förekommande fall, 3 c § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft5"&gt;8 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;stadgas att kontroll- uppgift ska lämnas avseende gåvor som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. penninggåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor och som ges till godkända gåvomottagare, om den som har lämnat gåvan är känd. Kontrollupp- giftsskyldigheten omfattar således inte gåvor under 200 kronor eller gåvor från anonyma givare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft71"&gt;Av &lt;SPAN class="ft193"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontrolluppgiften ska avse givaren och att den ska lämnas av den som har tagit emot gåvan. Om det är fråga om en gåva som en anställd ska förmånsbeskattas för eller som en delägare ska utdelningsbeskattas för ska denne anges som givare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft86"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft41"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om det gåvobelopp som har tagits emot under året. Gåvobeloppet är summan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;av alla sådana gåvor enligt första stycket som erhållits under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.2.1 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto som avses i 42 kap. 36 § IL, dvs. om den schablonintäkt som kontoinne- havaren ska ta upp i inkomstslaget kapital. Bestämmelser om investeringssparkontot som sådant finns i lagen om investeringssparkonto. Bestämmelser om beskattningen av konto- innehavaren finns i IL, främst i 42 och 44 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska kontrolluppgift lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringssparkontot. Av 9 § lagen om investeringssparkonto framgår att det endast är fysiska personer och dödsbon som får ingå avtal om investeringssparkonto. Av den paragrafen framgår det också att ett investerings- sparkonto bara får innehas av en enda fysisk person eller ett enda dödsbo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft4"&gt;Av 42 kap. &lt;NOBR&gt;36–41&lt;/NOBR&gt; §§ IL framgår hur schablon- intäkten ska beräknas. Intäkten beräknas genom att multiplicera ett kapitalunderlag med stats- låneräntan vid utgången av november kalender- året närmast före beskattningsåret. Kapital- underlaget beräknas bland annat utifrån värdet vid ingången av varje kvartal under året av tillgångarna på investeringssparkontot med tillägg för belopp och finansiella instrument som har betalats in respektive överförts till kontot under samma beskattningsår. Det innebär att kontrolluppgift om investeringssparkonton normalt ska lämnas för såväl konton på vilka det fanns tillgångar vid årets ingång som konton som har öppnats någon gång senare under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafen inleder det nya avsnittet i kapitlet och anger att kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som bedriver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft4"&gt;investeringsfonder. Kontrolluppgiftens innehåll specificeras närmare i 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft86"&gt;I paragrafen anges att kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafen anges vem som ska lämna kontrolluppgift om schablonintäkten. Kretsen av kontrolluppgiftslämnare i denna paragraf överensstämmer med kretsen i 10 kap. 3 §. Para- grafen har utformats för att även reglera kontrolluppgiftsskyldigheten vid de gränsöver- skridande förhållanden som kan uppkomma efter genomförandet av det nya UCITS IV- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft5"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;I denna nya paragraf stadgas att kontrollupp- gift inte ska lämnas om schablonintäkt avseende tillgångar på ett pensionssparkonto eller på ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Av 42 kap. 4 § IL följer att inkomster som hänför sig till tillgångar på pensionssparkonto inte ska tas upp. Värdet av de tillgångar som finns på kontot vid kalenderårets ingång utgör i stället underlag för skatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Således behövs det inte någon kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till tillgångar på ett pensionssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Av 42 kap. 43 § andra stycket framgår att ingen schablonintäkt ska tas upp avseende andelar i en investeringsfond som vid kalender- årets ingång förvaras på ett investeringsspar- konto. Därför behövs inte heller någon kontroll- uppgift om sådan schablonintäkt avseende dessa fondinnehav. Ett undantag från skyldigheten att lämna sådan kontrolluppgift för fondandelar på ett investeringssparkonto införs därför i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I paragrafen föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 43 § IL. Kontrolluppgiften ska alltså innehålla uppgift om andelsägarens färdigut- räknade schablonintäkt hänförlig till fondandels- innehavet. Uppgiftsskyldigheten avser schablon- intäkt på innehav av andelar såväl i investerings- fonder som i fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.2 om ändrade skatteregler för investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafen regleras att de kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga enligt vissa uppräknade bestämmelser även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Den kompletteras nu med en hänvisning till de nya paragrafer om kontroll- uppgifter om schablonintäkt avseende innehav av andelar i investeringsfonder och vissa fond- företag som införs i 11 kap., så att dessa kontrolluppgifter ska lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;En utländsk gåvomottagare ska enligt bestämmelsen ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter i samband med att ansökan om att bli godkänd gåvomottagare sker. Av 8 § tredje stycket lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva framgår att det är ett villkor för att den sökande ska godkännas som gåvomottagare att en sådan förbindelse har kommit in till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Stadgandet innehåller tekniska uppgifter om hur ett åtagande enligt 2 a § ska ges in.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;4 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;I paragrafen åläggs den som för eller har fört ett investeringssparkonto att lämna de uppgifter, till den som är kontrolluppgiftsskyldig enligt 10 kap. 3 §, som behövs för att kontroll- uppgiftsskyldigheten beträffande avyttring enligt 44 kap. 8 a § IL som avser fondandelar ska kunna fullgöras. Uppgiften ska lämnas på annat sätt än muntligen. Kontrolluppgiftsskyldighet om avyttring enligt 44 kap. 8 a § IL av fordrings- rätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder åligger enligt 10 kap. 8 § den som för eller har fört ett investeringssparkonto, och ingen uppgiftsskyldighet blir då aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;De uppgifter som är nödvändiga torde vara att en finansiell tillgång har förts över till ett investeringssparkonto, vad det är för tillgång, hur mycket av tillgången som förts över, identi- tetsuppgifter på kontoinnehavaren, samt när tillgången förtecknats på kontot. Att uppgifterna ska lämnas snarast, och senast den 15 januari året efter det som uppgiften gäller framgår av 5 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft86"&gt;Paragrafen har utformats med 4 § som före- bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft86"&gt;Paragrafen har kompletterats på grund av den nya uppgiftsskyldigheten som följer av förslaget att införa den nya 4 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.3 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Enligt det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;införs ett undantag från den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i första och andra styckena för andelar i invester- ingsfonder efter det att de förtecknats på ett investeringssparkonto. Uppgiften behövs inte för beskattning, eftersom skatt på schablon- intäkt ersätter skatt på kapitalvinster efter det att andelarna förtecknats på kontot. Stycket har utformats i enlighet med &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådets &lt;/SPAN&gt;förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 165px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 16px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.8 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafen införs undantag med innebörden att schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto enligt 42 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, samt schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond enligt 42 kap. 43 § IL inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräk- ningen av den bidragsskyldiges inkomst vid betalningsskyldighet för underhållsstöd. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för schablonintäkt avseende uppskovsbelopp enligt 47 kap. 11 b § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft185"&gt;97 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.8 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafen införs undantag med innebörden att schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto enligt 42 kap. 36 § IL, samt schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond enligt 42 kap. 43 § IL inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräk- ningen av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag. Ett liknande undantag finns sedan tidigare för schablonintäkt avseende uppskovsbelopp enligt 47 kap. 11 b § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;I 102 kap. 9 §, som gäller beräkning av bostadstillägg, anges att överskott i inkomst- slaget kapital ska beräknas enligt bestämmelserna i 97 kap. 5 §. Undantaget i den paragrafen, att schablonintäkten inte ska beaktas som inkomst av kapital vid beräkningen av den bidrags- grundande inkomsten för bostadsbidrag, ska således tillämpas även vid beräkning avseende bostadstillägg. Denna paragraf tillämpas också vid beräkning av bilstöd i form av anskaffnings- bidrag samt äldreförsörjningsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft4"&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 21px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft71"&gt;Bestämmelserna i 19 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om betalnings- skyldighet för underhållsstöd som avser tid efter den 31 januari 2014. Att lagändringen ska tilläm- pas först vid denna tidpunkt beror på att den bidragsskyldiges inkomst enligt 19 kap. 11 § ska beräknas i enlighet med det taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) som fattats närmast före februari det år betalnings- skyldigheten avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;Äldre bestämmelser i 97 kap. 5 § ska fort- farande gälla för förmåner som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 34px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft290"&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft4"&gt;I propositionen Skatteförfarandet prop. 2010/11:165 föreslås en ny lag, skatteför- farandelagen, förkortad SFL, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ska ersätta bland annat lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, förkortad LSK. SFL föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. När det gäller kontrolluppgifter och informationsuppgifter tillämpas dock lagen första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2013. Förslagen om investeringssparkonto och förändrad beskatt- ning av kapitalförsäkring i denna proposition liksom förslaget om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Detsamma gäller förslagen om ändrad beskattning av investeringsfonder och deras andelsägare. Det innebär att bestämmelserna i LSK alltjämt ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2012, medan bestämmelserna i SFL ska tillämpas när det gäller uppgifter som avser kalenderåret 2013 och senare kalenderår. Av den anledningen föreslås de förändringar och nya bestämmelser avseende deklarationer och kontrolluppgifter som förslagen i denna proposition föranleder i såväl LSK som SFL. Förslagen i SFL är i sak identiska med förslagen i LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft185"&gt;14 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel ändras hänvis-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;ningen till den paragrafen till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;17 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Av den nya &lt;/SPAN&gt;punkten fyra &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om ränte- inkomster eller annan avkastning på tillgångar på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegrän- sat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undan- taget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket 4 inte ska gälla ränta och annan avkast- ning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. De tillgångar som avses där är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där konto- innehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instrument som förvaras felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att avkastningen ska beskattas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investeringssparkonto. För att sådan beskattning ska kunna ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för avkastning av dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft4"&gt;I andra stycket anges också att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket inte heller ska gälla för ränta som avses i 42 kap. 42 § andra stycket 3 IL. I den bestämmelsen anges att ränta på kontanta medel, som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret, ska tas upp. Eftersom sådan ränta som avses i den aktuella bestämmelsen ska beskattas konventionellt krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för sådan ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Tilläggen till paragrafen motsvarar den nya 8 kap. 4 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft185"&gt;19 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Av den nya &lt;/SPAN&gt;punkten två &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om utdel- ning, ränta eller annan avkastning på tillgångar på investeringssparkonto, om kontot vid tidpunk- ten när avkastningen överfördes eller betalades in till kontot innehades av en obegränsat skattskyl- dig fysisk person eller ett obegränsat skattskyl- digt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft4"&gt;Av det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undan- taget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket 2 inte ska gälla ränta, utdelning och annan avkastning på tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL. De tillgångar som avses där är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringsspar- konto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instru- ment som förvaras felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att avkastningen ska beskattas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investerings- sparkonto. För att sådan beskattning ska kunna ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för avkastning på dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Tilläggen till paragrafen motsvarar den nya 9 kap. 5 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;20 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Genom tillägget i &lt;/SPAN&gt;första styckets första mening &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår det vem som ska lämna kontrolluppgift om sådan avyttring av andelar i en investerings- fond som avses i de nya bestämmelserna i 44 kap. 8 a § IL, vari överföring av finansiellt instrument till eget investeringssparkonto jämställs med avyttring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 10 kap. 3 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Av den nya &lt;/SPAN&gt;punkten 2 &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om avyttring av andelar i en investeringsfond när andelarna finns på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft86"&gt;Tilläggen till paragrafen motsvarar den nya 10 kap. 5 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andelar i en investeringsfond. Enligt första stycket ska uppgift lämnas om bland annat kapitalvinst och kapitalförlust. Kapitalvinster beräknas enligt huvudregeln i 44 kap. 13 § IL som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången, minskad med utgifterna för avyttringen, och omkostnadsbeloppet. Kapitalförluster beräknas på samma sätt. När fondandelar överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto ska andelarna enligt 44 kap. 8 a § IL anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. Vid sådana överföringar är det alltså denna ersättning som ska ligga till grund för beräk- ningen av kapitalvinst eller kapitalförlust.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft4"&gt;Den avyttring som anses ha skett när andelar överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig från vad som normalt gäller vid de avyttringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt para- grafen, eftersom ingen äganderättsövergång sker av andelarna. Detta innebär bland annat att det inte torde förekomma några utgifter för avyttring i dessa fall. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om en andel som anses avyttrad till följd av en överföring till ett investeringssparkonto. Därför införs i en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt fem &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;en bestämmelse av inne- börd att vid avyttring som avses i 44 kap. 8 a § IL ska uppgift lämnas om att det är fråga om en sådan avyttring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 10 kap. 6 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft185"&gt;21 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;En ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt sju &lt;/SPAN&gt;har lagts till paragrafen, varigenom den som för, eller har fört, ett investeringssparkonto åläggs kontrolluppgifts- skyldighet för sådan avyttring som avses i 44 kap. 8 a § IL av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i en investeringsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 10 kap. 8 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;Av den nya &lt;/SPAN&gt;punkten två &lt;SPAN class="ft4"&gt;i &lt;/SPAN&gt;första stycket &lt;SPAN class="ft4"&gt;framgår att kontrolluppgift inte ska lämnas om avyttring av sådana tillgångar som avses i 21 kap. 1 § som finns på ett investeringssparkonto, om kontot vid tidpunkten för avyttringen innehades av en obegränsat skattskyldig fysisk person eller ett obegränsat skattskyldigt dödsbo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Av det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att undantaget från kontrolluppgiftsskyldighet i första stycket 2 inte ska gälla avyttring av tillgångar som avses i 42 kap. 38 § IL. De till- gångar som avses där är tillgångar som förvärvats av den som emitterat dem om tillgångarna avses bli upptagna till handel på t.ex. en reglerad marknad inom viss tid (18 § lagen om investeringssparkonto), samt kvalificerade andelar och finansiella instrument där kontoinnehavaren enligt bestämmelserna i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto äger en viss andel av ett företag. Dessutom omfattas sådana finansiella instrument som förvaras felaktigt på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. För de nu uppräknade tillgångarna anges i 42 kap. 42 § andra stycket 1 IL att kapitalvinst och kapitalförlust ska beskattas konventionellt trots att tillgångarna finns på ett investeringssparkonto. För att sådan beskattning ska kunna ske krävs alltjämt att kontrolluppgift lämnas för avyttring av dessa tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft86"&gt;Tilläggen till paragrafen motsvarar den nya 10 kap. 8 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;Paragrafen anger vilka uppgifter som ska lämnas i kontrolluppgift om avyttring av andra delägarrätter än andelar i en investeringsfond och av fordringsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;I 44 kap. 8 a § IL anges att när tillgångar överförs till ett investeringssparkonto från ett annat slags konto så ska andelarna anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. I en ny &lt;SPAN class="ft5"&gt;punkt fem &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att när delägarrätter eller fordringsrätter anses avyttrade till följd av en överföring till ett investerings- sparkonto enligt 44 kap. 8 a § IL, ska kontroll- uppgiften innehålla uppgift om den ersättning som avses i den paragrafen. Anledningen till att uppgift i dessa fall inte kan lämnas enligt nuvarande första punkten i första stycket är att uppgift enligt denna punkt ska lämnas om den ersättning som har överenskommits vid avyttringen. Eftersom en avyttring som anses ha skett på grund av en överföring till ett investeringssparkonto inte grundar sig på någon överenskommelse om ersättning vid avyttring, införs således en egen bestämmelse om den ersättning som uppgift ska lämnas om i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft4"&gt;Den avyttring som anses ha skett när tillgångar överförs till ett investeringssparkonto skiljer sig från vad som normalt gäller vid avytt- ringar som kontrolluppgift ska lämnas om enligt paragrafen, eftersom ingen äganderättsövergång sker av tillgångarna. Av denna anledning kan det vara av värde för Skatteverket att det framgår av kontrolluppgiften att det rör sig om tillgångar som anses avyttrade till följd av en överföring till ett investeringssparkonto. Därför införs även en bestämmelse om att sådan uppgift ska lämnas i den nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkten &lt;/SPAN&gt;i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft4"&gt;Utöver uppgifter enligt den nya punkten 5 ska kontrolluppgiften när delägarrätter eller fordringsrätter anses avyttrade till följd av en överföring till ett investeringssparkonto inne- hålla uppgifter enligt första stycket 2 och 3. De uppgifter som anges i första stycket 1 och 4 blir däremot inte aktuella vid avyttringar som avses i punkten 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 10 kap. 9 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft185"&gt;22 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto, förslaget i 6.14.5.3 om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p106 ft4"&gt;ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft4"&gt;Paragrafen inleder kapitlet och anger dess innehåll. Den kompletteras med en hänvisning till den nya 16 § som handlar om skyldighet att lämna kontrolluppgift om schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto, en hänvis- ning till de nya paragraferna &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; som handlar om skyldighet att lämna kontrolluppgift om schablonintäkt vid innehav av andelar i invester- ingsfonder och fondföretag samt en hänvisning till 22 § som handlar om skyldighet att lämna kontrolluppgift om gåva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft5"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafen reglerar kontrolluppgiftsskyldig- heten för avkastningsskatteändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft71"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft193"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;föranleds av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions- medel, och hänvisningen till den paragrafen ändras därför till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Ändringarna i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;är en följd av infö- randet av de nya paragraferna 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel som innebär en förändring av beräkningen av underlaget för avkastningsskatt för kapitalförsäkring eller sådant tjänstepensionsavtal som är jämförbart med kapitalförsäkring (se avsnitt 6.13.4.3). Bestämmelsen om vilka uppgifter som ska lämnas för de aktuella försäkringarna och tjänstepensionsavtalen ändras därför på motsvarande sätt genom att hänvisning görs till kapitalunderlag som ska beräknas enligt de nya 3 &lt;NOBR&gt;a–3&lt;/NOBR&gt; c §§ lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. För andra försäkringar och tjänstepensionsavtal än kapitalförsäkringar och tjänstepensionsavtal som kan jämställas med kapitalförsäkring ska i kontrolluppgiften endast uppgift lämnas om kapitalunderlag beräknat enligt 3 a § samma lag. För kapitalförsäkringar och tjänstepensionsavtal som kan jämställas med kapitalförsäkring ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om kapitalunderlag beräknat enligt såväl 3 a § som 3 b § och, i förekommande fall, 3 c § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 11 kap. 8 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft5"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft86"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;anges att kontrolluppgift ska lämnas om sådan schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto som avses i 42 kap. 36 § IL, dvs. om den schablonintäkt som kontoinne- havaren ska ta upp i inkomstslaget kapital. Bestämmelser om investeringssparkontot som sådant finns i lagen om investeringssparkonto. Bestämmelser om beskattningen av konto- innehavaren finns i IL, främst i 42 och 44 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska kontrolluppgift lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som för eller har fört investeringssparkontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;I &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i första stycket. Av 42 kap. &lt;NOBR&gt;36–41&lt;/NOBR&gt; §§ IL framgår hur schablonintäkten ska beräknas. Av dessa bestämmelser följer att kontrolluppgift om investeringssparkonton normalt ska lämnas för såväl konton på vilka det fanns tillgångar vid årets ingång som konton som har öppnats någon gång senare under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 10 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft4"&gt;Paragrafen inleder det nya avsnittet i kapitlet och anger att kontrolluppgift ska lämnas om schablonintäkt vid innehav av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som bedriver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder. Kontrolluppgiftens innehåll specificeras närmare i 21 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 16 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft86"&gt;I paragrafen anges att kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft4"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 17 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t153"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft5"&gt;19 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;innehålla uppgift om andelsägarens färdig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft4"&gt;uträknade schablonintäkt hänförlig till fond-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6.14.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 23px;line-height: 17px;"&gt;om ändrade skatteregler för andelsinnehavet. Uppgiftsskyldigheten avser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen anges vem som ska lämna kontrolluppgift om schablonintäkten. Kretsen av kontrolluppgiftslämnare i denna paragraf överensstämmer med kretsen i 20 kap. 3 §. Paragrafen har utformats för att även reglera kontrolluppgiftsskyldigheten vid de gränsöver- skridande förhållanden som kan uppkomma efter genomförandet av det nya UCITS IV- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft86"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 18 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen stadgas att kontrolluppgift inte ska lämnas om schablonintäkt avseende tillgångar på ett pensionssparkonto eller ett investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Av 42 kap. 4 § IL, följer att inkomster som hänför sig till tillgångar på pensionssparkonto inte ska tas upp. Värdet av de tillgångar som finns på kontot vid kalenderårets ingång utgör i stället underlag för skatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Således behövs det inte någon kontrolluppgift om schablonintäkt hänförlig till tillgångar på ett pensionssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Av 42 kap. 43 § andra stycket framgår att ingen schablonintäkt ska tas upp avseende andelar i en investeringsfond som vid kalender- årets ingång förvaras på ett investerings- sparkonto. Därför behövs inte heller någon kontrolluppgift om sådan schablonintäkt avseende dessa fondinnehav. Ett undantag från skyldigheten att lämna sådan kontrolluppgift för fondandelar på ett investeringssparkonto införs därför i paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft86"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 19 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;I paragrafen föreskrivs att uppgift ska lämnas om storleken på sådan schablonintäkt som avses i 42 kap. 43 § IL. Kontrolluppgiften ska alltså&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;schablonintäkt på innehav av andelar såväl i investeringsfonder som i fondföretag som driver verksamhet i Sverige enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft86"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 11 kap. 20 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Paragrafen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;stadgas att kontrolluppgift ska lämnas avseende gåvor som avses i 67 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), dvs. penninggåvor som vid varje gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor och som ges till godkända gåvomottagare, om den som har lämnat gåvan är känd. Kontrolluppgiftsskyldigheten omfattar således inte gåvor under 200 kronor eller gåvor från anonyma givare.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;Av &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kontrolluppgiften ska avse givaren och att den ska lämnas av den som har tagit emot gåvan. Om det är fråga om en gåva som en anställd ska förmånsbeskattas för eller en delägare ska utdelningsbeskattas för ska denne anges som givare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft4"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska kontrolluppgiften innehålla uppgift om det gåvobelopp som har tagits emot under året. Gåvobeloppet är summan av alla sådana gåvor enligt första stycket som erhållits under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;23 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;I paragrafen regleras att de kontrolluppgifter som ska lämnas för obegränsat skattskyldiga enligt vissa uppräknade bestämmelser även ska lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga. Den kompletteras nu med en hänvisning till de nya paragrafer om kontrolluppgifter om schablonintäkt avseende innehav av andelar i investeringsfonder och vissa fondföretag som införs i 22 kap., så att dessa kontrolluppgifter ska lämnas även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft4"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 12 kap. 2 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Bestämmelsen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;En utländsk gåvomottagare ska enligt bestämmelsen samtidigt med ansökan om att bli godkänd gåvomottagare ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter. Av 8 § tredje stycket lagen om godkännande av gåvo- mottagare vid skattereduktion för gåva framgår att det är ett villkor för att den sökande ska godkännas som gåvomottagare att en sådan förbindelse har kommit in till Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;§ första stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ändras hänvisningen till den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft4"&gt;paragrafen till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och 6–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft185"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Ändringen i paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkt &lt;/SPAN&gt;innebär att fysiska personer ska lämna en inkomstdekla- ration om intäkterna i inkomstslaget kapital uppgår till minst 200 kronor under beskattnings- året. Höjningen, från det tidigare beloppet 100 kronor, är i linje med höjningen av gräns- beloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL. Vidare anges att vid beräkningen av intäkterna i inkomstslaget kapital så undantas sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond eller ett fondföretag som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§. Vid denna beräkningen undantas även sådan schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16 §.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 22px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft4"&gt;En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- skyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- verket och torde på grund av befrielsereglerna i 51 kap. 1 § inte komma att påföras särskild avgift&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft4"&gt;om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft4"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 2 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare samt förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft4"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;första punkt &lt;/SPAN&gt;anges att dödsbon ska lämna en inkomstdeklaration om de skatte- pliktiga intäkterna har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret. Ändringen innebär att vid beräkningen av intäkterna enligt paragrafens första punkt så undantas såväl sådan schablonintäkt avseende innehav av ett investeringssparkonto som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. 16 §, som sådan schablonintäkt avseende innehav av andelar i en investeringsfond eller ett fondföretag som kontrolluppgift har lämnats om enligt 22 kap. &lt;NOBR&gt;17–21&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft4"&gt;En skattskyldig som har fått sin kopia av kontrolluppgiften från den kontrolluppgifts- skyldige har i de flesta fall grundad anledning att anta att kontrolluppgift har lämnats till Skatte- verket och torde på grund av befrielsereglerna i 51 kap. 1 § inte komma att påföras särskild avgift om kontrolluppgift trots allt inte skulle ha lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 4 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft4"&gt;Ändringen innebär att paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;femte punkt &lt;/SPAN&gt;tas bort och att fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut därmed inte längre är skyldiga att lämna inkomstdeklarationer för sina förvaltade investeringsfonder. Slopandet av deklarationsskyldigheten är en konsekvens av att investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft4"&gt;Dessutom anges att sådana juridiska personer som avses i paragrafens &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje punkt &lt;/SPAN&gt;med vissa undantag ska lämna en inkomstdeklaration om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 200 kronor. Höjningen, från det tidigare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft4"&gt;beloppet 100 kronor, är i linje med höjningen av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt i 65 kap. 2 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft4"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 2 kap. 7 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;31 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. I paragrafen, som anger kapitlets innehåll, görs ett tillägg med anledningen av att skattereduktionen för gåvor läggs till i 33 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft4"&gt;Ändringen innebär att den som begär skattereduktion för gåva ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft185"&gt;34 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft5"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft4"&gt;Paragrafen, som är ny, föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;I paragrafen åläggs den som för eller har fört ett investeringssparkonto att lämna de uppgifter, till den som är kontrolluppgiftsskyldig enligt 20 kap. 3 §, som behövs för att kontroll- uppgiftsskyldigheten beträffande avyttring enligt 44 kap. 8 a § IL som avser fondandelar ska kunna fullgöras. Uppgiften ska lämnas på annat sätt än muntligen. Kontrolluppgiftsskyldighet om avyttring enligt 44 kap. 8 a § IL av fordrings- rätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder åligger enligt 21 kap. 3 § den som för eller har fört ett investeringssparkonto, och ingen uppgiftsskyldighet blir då aktuell, se avsnitt 6.13.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft4"&gt;De uppgifter som är nödvändiga torde vara att en finansiell tillgång har förts över till ett investeringssparkonto, vad det är för tillgång, hur mycket av tillgången som förts över, identi- tetsuppgifter på kontoinnehavaren, samt när tillgången förtecknats på kontot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft4"&gt;Paragrafen motsvarar den nya 15 kap. 4 a § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.5.6 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft4"&gt;Paragrafen möjliggör att kontrolluppgift kan lämnas om kapitalvinst eller kapitalförlust även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 357px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;när fondandelarna är eller har varit förvaltarregi- strerade. Enligt det nya &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;införs ett undantag från den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i första och andra styckena för andelar i investeringsfonder efter det att de förtecknats på ett investeringssparkonto. Uppgiften behövs inte för beskattning, eftersom skatt på schablon- intäkt ersätter skatt på kapitalvinster efter det att andelarna förtecknats på kontot. Stycket har utformats i enlighet med &lt;SPAN class="ft5"&gt;Lagrådets &lt;/SPAN&gt;förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft86"&gt;Ändringen av paragrafen motsvarar ändringen av 15 kap. 7 § LSK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13 om investeringssparkonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Paragrafen har kompletterats på grund av den nya uppgiftsskyldigheten som följer av förslaget att införa den nya 8 a §. Den uppgiftsskyldighet som införs genom 8 a § ska således uppfyllas snarast och senast den 15 januari året efter det år som uppgiften gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;38 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft4"&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter som ska lämnas enligt fastställda formulär. &lt;SPAN class="ft5"&gt;Andra punkten &lt;/SPAN&gt;har ändrats så att det framgår att även ett åtagande om att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska lämnas enligt ett fastställt formulär. Kravet på fastställt formulär är teknikneutralt och begränsar inte möjligheterna att använda elektronisk kommunikation (jfr Ds 2003:29 s. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft185"&gt;56 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft4"&gt;Som en följd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ändras hänvisningen till den paragrafen till att avse första stycket &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;59 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 312px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § IL att investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden tas 25 §, som handlar om rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt vid fusion, delning eller annan ombildning av investerings- fonder, bort. Därför tas även hänvisningen till 25 § i nu aktuella paragraf bort.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 23px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;Upphävandet av 25 § och utgående av rubriken närmast före 25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Förslaget föranleds av förslaget i 6.14.5.3 om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Som en följd av förslaget i 6 kap. 5 § IL att investeringsfonder inte längre ska vara skatt- skyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden behövs det inte någon särskild reglering av rättigheter och skyldigheter när det gäller skatt vid fusion, delning eller annan ombildning av investeringsfonder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;65 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är föranledd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, där den tidigare punkten 6 delas upp i punkterna 6 och 7 och den tidigare punkten 7 blir punkterna 8 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.13.4 om ändrad beskattning av kapitalförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;är föranledd av att det införs två nya punkter i 2 § första stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, där den tidigare punkten 6 delas upp i punkterna 6 och 7 och den tidigare punkten 7 blir punkterna 8 och 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft185"&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.16 om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet. Jfr punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen om godkännande av gåvomottagare vid skatte- reduktion för gåva.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att stycke- skatten på cigaretter höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att skatten på cigarrer, cigariller och röktobak höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft86"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft41"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft5"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft4"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft86"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft41"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att skatten på snus och tuggtobak höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft5"&gt;42 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Ändringen i &lt;SPAN class="ft5"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;innebär att årtal för årlig omräkning av skatt justeras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.22.23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft185"&gt;4 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft4"&gt;Ändringen i paragrafen innebär att skatten på cigaretter, cigarrer, röktobak och snus höjs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 99px 0px 0px 579px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 72px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;PROP. 2011/12:1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;" class="ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6.22.24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft185"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft5"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft86"&gt;Ändringen föranleds av förslaget i 6.9 om höjd tobaksskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;" class="ft86"&gt;Ändringen i paragrafen innebär att skatten på cigaretter, cigariller och cigarrer och röktobak höjs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 737px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 669px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p21 ft4"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) (avsnitt 2.1 och 11.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 utnyttja en kredit intill ett belopp av 40 000 000 000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SkU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 delta i bildandet av en stiftelse för att  främja kriminologisk forskning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen fastställer biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete till 1 procent av vid budgeteringstillfället beräknad bruttonationalinkomst (BNI) för 2012 (avsnitt 2.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kronor 2013-2017 (avsnitt 2.6.11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (avsnitt 2.1 och 4.11).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 3.9).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kronor 2013, högst 100 000 000 kronor 2014 och högst 95 000 000 kronor 2015 (avsnitt 2.7.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1 och 3.6).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för arbetsmarknadspolitiken (avsnitt 3.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 520 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.6.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i budgetlagen (2011:203) (avsnitt 2.1 och 3.8.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.1, 3.7 och 3.8).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i fastighetsmäklarlagen (2011:666) (avsnitt 2 och 5.6.4).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att Batterifondens medel, som tagits ut med stöd av lagen (1990:1332) om avgifter för miljöfarliga batterier, får användas för forskning om batterier.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 för ramanslaget 1:2 Regionala och lokala insatser för energieffektivisering, m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.1.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 400 000 000 kronor 2013-2020 (avsnitt 2.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:1 Väghållning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida
anslag på högst 37 800 000 000 kronor 2013-2040 (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Preaktio AB genom likvidation (avsnitt 3.6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt följande uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 500 000 000 kronor 2013-2017 (avsnitt 3.8.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret intill ett belopp av högst 8 900 000 000 kronor för
prioriterade vägprojekt m.m. (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr 2013 och högst 34 000 000 kr 2014-2016.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 068 900 000 kronor 2013-2016 (avsnitt 2.7.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 4.5.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Insatser för uthållig energianvändning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.1.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 82 000 000 kronor 2013-2015.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för Samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet (avsnitt 4.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012  anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt följande uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om grunderna för statligt ekonomiskt stöd till utbildning i teckenspråk för föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk för kommunikation inte längre ska gälla (avsnitt 5.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kronor 2013 (avsnitt 3.8.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:6 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 62 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.6.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för arbetslivspolitiken (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 9 000 000 000 kronor för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 3.7.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialförsäkringsbalken (avsnitt 2.2 och 3.9).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.2 och 4.11).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott på högst 14 000 000 kronor till stiftelsen för främjande av kriminologisk forskning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:1 Biståndsverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 535 000 000 kronor 2013-2028 (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den nordiska stridsgruppen (avsnitt 3.4.3.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av informationssystemet Hermes som medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2013-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 6:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 9.9.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om den Särskilda Operationsgruppen (avsnitt 3.4.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:8 Bidrag till psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kronor 2013-2017 (avsnitt 4.12.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.3 och 3.9).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt följande uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för biståndsverksamhet intill ett belopp av 10 000 000 000 kronor (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:JuU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 6:6 Stöd till politiska partier besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 171 200 000 kronor 2013 (avsnitt 9.9.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 300 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 478 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 5.6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp av 176 600 000 000 kronor  (avsnitt 3.8.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 8.1.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att målet för Hållbart samhällsbyggande upphävs (avsnitt 4.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2012 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2011 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor 2013-2037.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor under 2013 (avsnitt 3.1.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för 2012 anslagen under utgiftsområde 19 Regional tillväxt enligt uppställning i avsnitt 1 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Banhållning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 73 600 000 000 kronor 2013-2050 (avsnitt 3.7.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 låta Kammarkollegiet ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för Viltvårdsfonden i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 5 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 650 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.8.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.8.9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:14 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 500 000 kr 2013 och högst 20 500 000 kr 2014.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av högst 16 900 000 000 kronor för prioriterade järnvägsprojekt m.m. (avsnitt 3.7.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Energiforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 278 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.1.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 668 000 000 kronor 2013-2022.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 107 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 5.5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder, kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden samt kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativ hyresrätt intill ett belopp av 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 312 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 8.1.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd i enlighet med uppställningen i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrad finansiering av hemutrustningslån (avsnitt 3.6.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 000 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.6.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för de lån som Europeiska Investeringsbanken lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet intill ett belopp av 22 162 356 euro (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 2.4 och 3.10).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 470 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 7.6.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut om organisationstillhörighet m.m. för den verksamhet som bedrivs inom ramen för Försvarsmaktens logistikverksamhet (avsnitt 3.4.3.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens fastighetsverk för 2012-2014.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, vad gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: (se prop.).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (avsitt 2.2 och 5.4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 12 300 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2012-2015 (avsnitt 3.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 6:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 750 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 9.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (avsnitt 2.5 och 3.10).</lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier för Nordiska investeringsbankens miljöinvesteringslån intill ett belopp av 103 720 437 euro (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 013 540 000 kronor 2013-2016 (avsnitt 3.6.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag om föreskrifter om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar (avsnitt 3.6.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor 2013 (avsnitt 8.1.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ställa ut kreditgarantier till kreditinstitut som lånar ut pengar till enskilda för förvärv av bostad (s.k. förvärvsgarantier) intill ett belopp av 
5 000 000 000 kronor (avsnitt 4.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2013 (avsnitt 6.5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Miljöforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 102 000 000 kronor 2013-2015.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:7 Planeringsstöd för vindkraft, m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2013 (avsnitt 3.1.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret intill ett belopp av högst 16 500 000 000 kronor till Botniabanan AB (publ) för Botniabanan
(avsnitt 3.7.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:15 Från EU-budgeten finansierat strukturstöd till fisket m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kr 2013 och högst 30 000 000 kr 2014.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott på högst 1 000 000 000 kronor till Ersättningsmark i Sverige AB (avsnitt 3.8.19).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2013-2014 (avsnitt 4.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:21 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 213 000 000 kr 2013, högst 325 000 000 kr 2014 och högst 272 000 000 kr 2015 och 2016.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden i samband med tjänstekoncessioner, avtal om trafiktjänst baserat på allmän trafikplikt, samverkansavtal och upphandling av transportpolitiskt motiverad trafik som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 500 000 000 kronor under 2013-2022 (avsnitt 3.7.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:9 Energiteknik besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.1.9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:10 Klimatanpassning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2013-2015.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 7.5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 000 000 kronor 2013-2020 (avsnitt 4.7.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 401 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 8.1.10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.6.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott till det statligt ägda bolaget Swedfund International AB på högst 400 000 000 kronor (avsnitt 3.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 005 000 000 kronor under 2013 (avsnitt 3.11.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt 2012 (avsnitt 3.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall,  Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2013.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för ramanslaget 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag för 2012-2015 (avsnitt 5.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag till investeringsplan för ramanslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2012-2015 (avsnitt 5.4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för 2012-2014.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 46 100 000 000 kronor 2013-2019 (avsnitt 3.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt följande uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2013-2018 (avsnitt 4.6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 400 000 kronor 2013 (avsnitt 4.6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd  till vuxenutbildning besluta om bidrag till yrkeshögskolan, kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 900 000 000 kronor 2013-2018 (avsnitt 8.1.15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 4.7.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 155 000 000 kronor 2013-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 255 000 000 kronor 2012 (avsnitt 3.1.10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2013-2022 (avsnitt 8.5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:22 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 352 500 000 kr 2013, högst 400 000 000 kr 2014 och högst 250 000 000 kr 2015 och 2016.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Sjöfartsverket och föreslagen prisrestriktion samt bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet för Sjöfartsverket
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av 500 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 4.6.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier (avsnitt 4.6.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:28 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 kr 2013, högst 400 000 000 kr 2014 och högst 400 000 000 kr 2015-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 10.5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:10 Elberedskap besluta om beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför bohov av framtida anslag på högst 290 000 000 kronor 2013-2016 (avsnitt 3.1.10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 150 000 000 kronor 2013-2021.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik enligt följande uppställning: (se bilaga 2 i betänkandet).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m. besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 77 000 000 kronor 2013 (avsnitt 8.1.16).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt uppställning i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, vad gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning nedan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 16 400 000 000 kronor 2013-2017 (avsnitt 3.6.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 10 200 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i verksamheten intill ett belopp av 100 000 000 kronor (avsnitt 5.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar Riksdagsförvaltningen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 420 000 000 kronor (avsnitt 5.4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 avseende Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 185 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 12 000 000 000 kronor för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital (avsnitt 3.6.11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att under 2012 för ramanslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ingå avtal om samarbetsprojekt som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 3.7.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om Institutet för social forskning inte längre ska gälla (avsnitt 8.2.10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2012 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:14 Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med Ryssland ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2013-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:11 Energieffektiviseringsprogram besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 500 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.1.11).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt uppställning i avsnitt 9.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Sjöfartsverket för 2012-2014 (avsnitt 3.7.14).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 4.6.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om lån till Aktiebolaget Svensk Exportkredit intill ett belopp av 100 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner de ekonomiska målen för Luftfartsverket och bemyndigar regeringen att besluta om utdelning och skattemotsvarighet i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:12 Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 3.1.12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:15 Hållbara städer ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 111 000 000 kronor 2013-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2012 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida avseende Myndigheten för radio och tv (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande om Institutet för fortbildning av journalister inte längre ska gälla (avsnitt 8.2.23).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 ett anslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd för Riksrevisionen enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 7 000 000 000 kronor för att tillgodose försvarsexportmyndighetens behov av rörelsekapital (avsnitt 3.6.13).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att Sverige under 2012 medverkar i kapitalhöjningen i Europarådets utvecklingsbank (CEB) och bemyndigar regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till CEB intill ett belopp av 123 724 000 euro.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar att det för ramanslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag för 2012 ska finnas en anslagskredit på högst 5 procent av anvisat anslag (avsnitt 5.4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2012.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, vad gäller anslag för Riksdagsförvaltningen, enligt följande uppställning: (se prop.).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, vad gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för 2012-2015 (avsnitt 4.7.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 153 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 8.2.70).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot för tv-distribution intill ett belopp av 500 000 000 kronor (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:16 Skydd av värdefull natur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2013-2062.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät för perioden 2012-2014 (avsnitt 3.2.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om en kreditgaranti till Aktiebolaget Svensk Exportkredit intill ett belopp av 250 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Luftfartsverket för 2012-2015 (avsnitt 3.7.15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för 2012 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i avsnitt 1 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 ge Affärsverket svenska kraftnät finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.2.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 450 000 000 kronor 2013, högst 450 000 000 kronor 2014 och högst 450 000 000 kronor 2015-2017.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget om dels överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot, dels överföring till Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst  9 500 000 000  kronor 2013-2017 (avsnitt 8.3.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2012 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 15 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 35 000 000 kronor 2013-2015 (avsnitt 4.7.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), för 2012 får finansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet med anslag (avsnitt 5.4.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 34 350 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 20 900 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 ett anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), enligt följande uppställning: (se prop.).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 ett anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Riksrevisionen enligt ovanstående uppställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:4 Krisberedskap besluta om beställningar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 560 000 000 kronor 2013-2018 (avsnitt 4.7.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott på högst 300 000 000 kronor till European Spallation Source ESS AB (avsnitt 8.3.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget att riksdagens beslut den 2 juni 1993 om att den verkställande direktören i respektive programföretag är självskriven ledamot i företagets styrelse inte längre ska gälla (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård enligt uppställning i avsnitt 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att låta Affärsverket svenska kraftnät förvärva svenska statens andel av tillgångarna i SwePol Link AB och därefter likvidera bolaget SwePol Link AB (avsnitt 3.2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner Statens järnvägars ekonomiska mål och finansieringsmodell samt bemyndigar regeringen att för 2012 ge Statens järnvägar finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 3.7.16).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens järnvägar för perioden 2012-2014 (avsnitt 3.7.16).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för 2012 anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i avsnitt 1 i propisitionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget att avskaffa villkoret att andelen av allmänproduktionen i Sveriges Radio AB:s och Sveriges Television AB:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm ska uppgå till minst 55 procent (avsnitt 14.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 och 2013 besluta om medlemskap i vissa konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur och  att besluta om finansiering av årliga medlemsavgifter till konsortierna (avsnitt 8.3.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar inom ramen för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet intill ett belopp av 500 000 000 kronor (avsnitt 4.7.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om investeringssparkonto.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet intill ett belopp av 350 000 000 kronor (avsnitt 4.7.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 873 000 000 kronor 2013-2017 (avsnitt 8.3.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 16.6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att förvärva de aktier i Botniabanan AB (publ) som ägs av Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun, Nordmalings kommun och Umeå kommun till ett belopp om 90 000 kronor (avsnitt 3.8.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra förvärvet enligt punkt 15 (avsnitt 3.8.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2013 (avsnitt 16.6.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 910 000 000 kronor 2013-2022 (avsnitt 8.3.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2012-2015 (avsnitt 4.7.7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera de avgifter som tas ut för att finansiera Strålsäkerhetsmyndighetens kostnader för granskning av eventuella ansökningar om att få uppföra nya kärnkraftverk (avsnitt 5.5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:6 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst  3 300 000 000 kronor 2013-2022 (avsnitt 8.3.6).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning (se bilaga).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KrU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att regeringen överför förvaltningen av statens aktier i Botniabanan AB (publ) till Trafikverket (avsnitt 3.8.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner att Botniabanan AB (publ) avvecklas (avsnitt 3.8.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål besluta om kapitaltillskott på högst 19 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet och högskolor (avsnitt 8.3.13).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2013-2016 (avsnitt 5.5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap enligt uppställningen under avsnitt 1 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FöU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning i enlighet med uppställningen i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner målet för it-politiken och att det tidigare målet samt två av tre tidigare delmål upphör att gälla (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kronor 2012 (avsnitt 4.6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 220 000 000 kronor 2013-2014 (avsnitt 4.6.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av
framtida anslag på högst 60 000 000 kronor 2013-2014 (avsnitt 4.6.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 135 000 000 kronor 2013 och 2014 (avsnitt 4.6.5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt uppställningen under avsnitt 1 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i socialförsäkringsbalken.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2>lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.</lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2011-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2011-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2011-09-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2011-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:08:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ031</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:10:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:08:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031</dok_id>
<subtitel>1 </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d1.pdf</filnamn>
<filstorlek>3526907</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 del 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B2700815-AEE8-412F-B98C-D887626BB887</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d2</dok_id>
<subtitel>2 Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>952304</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/860EEE6D-2E0C-499A-A5D8-622DBA497135</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d3</dok_id>
<subtitel>Bil 01 Specifikation av budgetens utgifter och inkomster för 2012</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d3.pdf</filnamn>
<filstorlek>173189</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2FAC3557-18F3-41C2-A88E-3BE3500A0A8C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d4</dok_id>
<subtitel>Bil 02 Tabellsamling och makroekonomisk utveckling och offentliga finanser</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d4.pdf</filnamn>
<filstorlek>149938</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/82B3A51D-90E2-4E5F-80BA-6ED93FBAEAAA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d5</dok_id>
<subtitel>Bil 03 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d5.pdf</filnamn>
<filstorlek>847473</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/256C6BF5-F998-44AB-98BC-EF4D3768F57C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d6</dok_id>
<subtitel>Bil 04 Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2012</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d6.pdf</filnamn>
<filstorlek>276006</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 4</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9A964FBA-6F7A-4F11-9C29-D9633307ABB7</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d7</dok_id>
<subtitel>Bil 05 Höjd beloppsgräns för avdrag för resor Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d7.pdf</filnamn>
<filstorlek>89903</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 5</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BB3F5810-5F9A-4AEC-8A93-EC3E8306B1C8</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d8</dok_id>
<subtitel>Bil 06 Justering av procentsats för förskott av egenavgifter - Bilaga till avsnitt 6.6</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d8.pdf</filnamn>
<filstorlek>88983</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 6</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3BF25965-A68E-4BFD-B7EF-32AA7B76F6A0</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d9</dok_id>
<subtitel>Bil 07 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d9.pdf</filnamn>
<filstorlek>138669</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 7 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DE32C40E-8DC5-4EAD-9319-A86A9E08CA78</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d10</dok_id>
<subtitel>Bil 08 Investeringssparkonto av kapitalförsäkring Bilaga till avsnitt 6.13 </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d10.pdf</filnamn>
<filstorlek>818171</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 8</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D1B006CE-FDE8-4AD2-A89C-7CF87FFD671A</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d11</dok_id>
<subtitel>Bil 09 Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d11.pdf</filnamn>
<filstorlek>360358</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 9</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/16916C70-0C4B-4749-A76A-8242F0222BDD</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d12</dok_id>
<subtitel>Bil 10 Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d12.pdf</filnamn>
<filstorlek>353557</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Bilaga 10</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/5F28A741-1AD4-4F8E-BA8B-B7B37EF8862F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d13</dok_id>
<subtitel>UO 01 Rikets styrelse</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d13.pdf</filnamn>
<filstorlek>2787666</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 1 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/22A0EDD0-5925-4F10-BA9D-EB61A05537F4</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d14</dok_id>
<subtitel>UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d14.pdf</filnamn>
<filstorlek>3390804</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/108EA7B5-0B96-420C-B72E-901AF24E46A6</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d15</dok_id>
<subtitel>UO 03 Skatt tull och exekution </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d15.pdf</filnamn>
<filstorlek>336030</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 3</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/82B1D74E-5B2D-42CD-A774-64293794B0EA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d16</dok_id>
<subtitel>UO 04 Rättsväsendet </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d16.pdf</filnamn>
<filstorlek>1206659</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 4 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C551E0E8-877E-49D8-996E-B325F21BAB4C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d17</dok_id>
<subtitel>UO 05 Internationell samverkan </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d17.pdf</filnamn>
<filstorlek>709984</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 5</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1D2602B-BDB6-4ACF-8272-C6C706EA7B49</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d18</dok_id>
<subtitel>UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d18.pdf</filnamn>
<filstorlek>883565</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 6</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/16F3FC0F-3AA6-42EB-849F-28E61C1634B6</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d19</dok_id>
<subtitel>UO 07 Internationellt bistånd</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d19.pdf</filnamn>
<filstorlek>744580</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 7 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/49C9038D-3BB1-4B0F-8157-B750823B0361</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d20</dok_id>
<subtitel>UO 08 Migration</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d20.pdf</filnamn>
<filstorlek>441033</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 8</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/230A145E-A40B-4CCA-808B-C5BE4360E4FD</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d21</dok_id>
<subtitel>UO 09 Hälsovård sjukvård och social omsorg</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d21.pdf</filnamn>
<filstorlek>3133020</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 9</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4E2CA1C2-1B90-4AE9-8EDF-BE1F96611708</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d22</dok_id>
<subtitel>UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d22.pdf</filnamn>
<filstorlek>1496398</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 10</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6A72F6EF-40FC-4511-91E9-3E7C78B90154</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d23</dok_id>
<subtitel>UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d23.pdf</filnamn>
<filstorlek>535475</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 11</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7437FE41-7B85-4914-9A2E-1ED393DB92A5</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d24</dok_id>
<subtitel>Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d24.pdf</filnamn>
<filstorlek>328796</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/926F60EF-8275-443C-8F26-B0E9C852C6FB</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d25</dok_id>
<subtitel>UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d25.pdf</filnamn>
<filstorlek>719921</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 12 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/045E51BB-CD79-491D-88A7-6C9D8C13354E</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d26</dok_id>
<subtitel>UO 13 Integration och jämställdhet</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d26.pdf</filnamn>
<filstorlek>1859172</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 13 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9B2DBC75-616E-4DDA-910D-69DC91F87B28</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d27</dok_id>
<subtitel>UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d27.pdf</filnamn>
<filstorlek>1599928</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 14</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DA2F39AD-B177-4DFA-97FB-1EBFBA89DD21</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d28</dok_id>
<subtitel>UO 15 Studiestöd</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d28.pdf</filnamn>
<filstorlek>842938</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 15</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EFDF9B31-D8CC-4F7A-9DE7-43EE6E749513</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d29</dok_id>
<subtitel>UO 16 Utbildning och universitetsforskning </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d29.pdf</filnamn>
<filstorlek>1960732</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 16</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CFF8D031-97C1-4061-B824-C20315DB900D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d30</dok_id>
<subtitel>UO 17 Kultur medier trossamfund och fritid </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d30.pdf</filnamn>
<filstorlek>3500412</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 17 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/12B92A3E-0D44-43F1-98B7-00E9F0A309EA</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d31</dok_id>
<subtitel>UO 18 Samhällsplanering bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d31.pdf</filnamn>
<filstorlek>1209932</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 18</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FDCE3AC9-EFBB-4CE6-A974-621E5893980F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d32</dok_id>
<subtitel>UO 19 Regional tillväxt</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d32.pdf</filnamn>
<filstorlek>492021</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 19 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A32F4CA2-E13F-432D-B668-02927AA3A843</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d33</dok_id>
<subtitel>UO 20 Allmän miljö- och naturvård </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d33.pdf</filnamn>
<filstorlek>1430741</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 20</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/43345740-C3CC-4B03-8A56-DD918805E1A2</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d34</dok_id>
<subtitel>UO 21 Energi</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d34.pdf</filnamn>
<filstorlek>590939</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 21</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/571F3F26-067A-4D5D-A297-A48CDA8AB897</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d35</dok_id>
<subtitel>UO 22 Kommunikationer</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d35.pdf</filnamn>
<filstorlek>832930</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 22</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2056AA8D-FC90-4AB6-AC91-48349126028C</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d36</dok_id>
<subtitel>UO 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel  </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d36.pdf</filnamn>
<filstorlek>1808179</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 23 </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BDA60AB4-2791-49E4-AC0B-EFB5AB226D7D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d37</dok_id>
<subtitel>UO 24 Näringsliv</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d37.pdf</filnamn>
<filstorlek>855254</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 24</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CCE8B1B7-3908-4128-958D-1215C1CB6B5B</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d38</dok_id>
<subtitel>UO 25 Allmänna bidrag till kommuner</subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d38.pdf</filnamn>
<filstorlek>522341</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 25</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/23771D3E-C08C-4BB0-A1E6-689365A1F371</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d39</dok_id>
<subtitel>UO 26 Statsskuldsräntor m m </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d39.pdf</filnamn>
<filstorlek>395258</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 26</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3A40E99E-5FBF-45A3-B4CC-AE24A8F38105</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ031d40</dok_id>
<subtitel>UO 27 Europeiska unionen </subtitel>
<filnamn>prop_201112__1_d40.pdf</filnamn>
<filstorlek>239638</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Budgetpropositionen för 2012 Utgiftsområde 27</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A55ADDDF-56F4-4FFA-BA71-58183ADAD54A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:AU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01AU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:AU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01AU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:CU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01CU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>CU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FiU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FiU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FiU3</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FiU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FiU4</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FiU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FiU5</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FiU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:FöU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01FöU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap - budgetåret 2012</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:JuU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01JuU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:KrU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01KrU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:KU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01KU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:MJU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01MJU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:MJU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01MJU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>MJU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:NU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01NU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 24 Näringsliv</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:NU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01NU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 19 Regional tillväxt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:NU3</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01NU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 21 Energi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:SfU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01SfU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:SfU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01SfU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 8 Migration</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:SkU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01SkU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:SoU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01SoU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:TU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01TU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:UbU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01UbU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:UbU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01UbU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 15 Studiestöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:UU1</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01UU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 5 Internationell samverkan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2011/12:UU2</uppgift>
<ref_dok_id>GZ01UU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2011/12</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>