<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2740978</hangar_id>
 <dok_id>GZ02Ub347</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>Ub347</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:Ub347 av Annika Qarlsson (C)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>C379</tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>347</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-06-01 12:48:01</systemdatum>
 <publicerad>2011-10-04 15:27:49</publicerad>
 <titel>Utveckling av skolans arbetssätt	</titel>
 <subtitel>av Annika Qarlsson (C)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{5C4E15C7-2193-4BE7-9091-7F348079C832}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Ub347/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Ub347</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02Ub347</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:Ub347&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Annika Qarlsson (C)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Utveckling av skolans arbetssätt	&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;C379&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Utveckling av skolans arbetss&amp;auml;tt&amp;#9;" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="me0314aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 01 Jun 2012 12:40:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_Ub_347.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att g&amp;ouml;ra en kunskapssammanst&amp;auml;llning och utv&amp;auml;rdering av metoder och arbetss&amp;auml;tt som bidrar till att motverka traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster i verksamheten i f&amp;ouml;rskolan och skolan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att l&amp;auml;romedel ska kvalitetss&amp;auml;kras s&amp;aring; att de skildrar b&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns historia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jag vill se en f&amp;ouml;rskola och skola d&amp;auml;r flickor och pojkar har samma m&amp;ouml;jligheter att pr&amp;ouml;va och utveckla f&amp;ouml;rm&amp;aring;gor och intressen utan begr&amp;auml;nsningar utifr&amp;aring;n stereotypa k&amp;ouml;nsroller. Skolan ska ge flickor och pojkar lika makt och m&amp;ouml;jlighet till l&amp;auml;rande och utveckling. H&amp;ouml;gskolan ska vara j&amp;auml;mst&amp;auml;lld och samma f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar ges till kvinnor s&amp;aring;v&amp;auml;l som till m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="line-height: 1.04em; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga f&amp;ouml;rskolor har fortfarande sv&amp;aring;rt att leva upp till l&amp;auml;roplanens j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsuppdrag. Det &amp;auml;r inte ovanligt att l&amp;auml;rare i f&amp;ouml;rskolan tolkar och bem&amp;ouml;ter flickors och pojkars aktiviteter p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt. Pojkarnas aktiviteter tolkas ofta som experimenterande och utforskande medan flickornas tolkas som sociala med fokus p&amp;aring; relationer. Forskning visar att de vuxnas bem&amp;ouml;tande och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; ett barn har stor betydelse f&amp;ouml;r hur resultatet blir. En av de tydligaste skillnaderna som g&amp;ouml;rs mellan flickor och pojkar p&amp;aring; f&amp;ouml;rskolan &amp;auml;r de f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som personalen har p&amp;aring; respektive k&amp;ouml;n. Det &amp;auml;r av stor betydelse att l&amp;auml;rarna &amp;auml;r aktiva och medvetna och har kunskap om sitt uppdrag och sina egna f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar kring konstruktioner av genus i verksamheten&lt;span class="SC2735" style="font-size: 12.0pt; font-style: normal;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora skillnader i prestationer och upplevelser mellan flickor och pojkar i skolan. Pojkar presterar i genomsnitt s&amp;auml;mre &amp;auml;n flickor, och f&amp;aring;r d&amp;auml;rmed s&amp;auml;mre betyg. Som grupp presterar pojkar betygsm&amp;auml;ssigt runt 90 % av vad flickor g&amp;ouml;r. Flickor har som grupp b&amp;auml;ttre betyg i alla &amp;auml;mnen utom i &amp;auml;mnet idrott och h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Programvalen till gymnasiet &amp;auml;r k&amp;ouml;nsstereotypa – s&amp;auml;rskilt valen till de yrkesf&amp;ouml;rberedande programmen. Det kr&amp;auml;ver s&amp;auml;rskilda insatser som &amp;ouml;ppnar upp och skapar en milj&amp;ouml; d&amp;auml;r det &amp;auml;r till&amp;aring;tet att pr&amp;ouml;va allt som man &amp;auml;r intresserad av – inte bara det som normen s&amp;auml;ger att man ska jobba med. Oj&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en av orsakerna till att flickor &amp;auml;r mer stressade &amp;auml;n pojkar i skolan och generellt m&amp;aring;r s&amp;auml;mre i ton&amp;aring;ren samtidigt som pojkarna underpresterar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skolans j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete har under olika tider har varit alltf&amp;ouml;r fokuserat p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda grupper. Till exempel s&amp;aring; har skolans j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete g&amp;aring;tt ut p&amp;aring; att jobba f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja flickors intresse f&amp;ouml;r teknik eller p&amp;aring; att minska flickors stress eller att st&amp;auml;rka flickors sj&amp;auml;lvk&amp;auml;nsla. S&amp;auml;llan har det gjorts motsvarande satsningar f&amp;ouml;r pojkar. H&amp;ouml;ga positiva f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; alla elever &amp;auml;r n&amp;aring;got som visat sig vara en av de komponenter som leder till b&amp;auml;ttre resultat. Det finns en risk f&amp;ouml;r att diskussionen om ”pojkproblem” i sig bidrar till &amp;auml;nnu l&amp;auml;gre f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar p&amp;aring; pojkar. Analyser visar att l&amp;aring;ga f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;der l&amp;aring;ga prestationer och resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska h&amp;ouml;gskolan &amp;auml;r i m&amp;aring;nga delar &amp;auml;r en k&amp;ouml;nsuppdelad och oj&amp;auml;mst&amp;auml;lld arena. Och detta trots att kvinnor och m&amp;auml;n sedan l&amp;auml;nge formellt har haft lika r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter i det akademiska systemet. Sedan mitten av 1970-talet har kvinnor varit i majoritet inom h&amp;ouml;gskolans grundutbildning. Statistik fr&amp;aring;n H&amp;ouml;gskoleverket visar att f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gskolan som helhet g&amp;auml;ller att kvinnor &amp;auml;r i majoritet bland studenterna, men att deras andel successivt minskar h&amp;ouml;gre upp i den akademiska hierarkin. Det m&amp;aring;ste vara akademiska meriter som ligger till grund f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llningar p&amp;aring; universitet. St&amp;ouml;rre fokus p&amp;aring; formella akademiska meriter leder till fler kvinnor p&amp;aring; ledande positioner inom universitetsv&amp;auml;lden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt diskuteras s&amp;aring;v&amp;auml;l i skolans v&amp;auml;rld som i samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt. Men det m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;ljas upp och utv&amp;auml;rderas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill jag att regeringen tar initiativ till att g&amp;ouml;ra en kunskapssammanst&amp;auml;llning och en utv&amp;auml;rdering av metoder och arbetss&amp;auml;tt som bidrar till att motverka traditionella k&amp;ouml;nsm&amp;ouml;nster i verksamheten i f&amp;ouml;rskolan och skolan. Det kr&amp;auml;vs ocks&amp;aring; att l&amp;auml;romedel kvalitetss&amp;auml;kras s&amp;aring; att det skildrar b&amp;aring;de kvinnors och m&amp;auml;ns historia. Detta b&amp;ouml;r ges regeringen tillk&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Annika Qarlsson (C)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en kunskapssammanställning och utvärdering av metoder och arbetssätt som bidrar till att motverka traditionella könsmönster i verksamheten i förskolan och skolan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att läromedel ska kvalitetssäkras så att de skildrar både kvinnors och mäns historia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UbU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2011-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0962841101917</intressent_id>
<namn>Annika Qarlsson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:12:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02Ub347</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:46:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:12:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02Ub347</dok_id>
<subtitel>av Annika Qarlsson (C)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_ub_347.docx</filnamn>
<filstorlek>46220</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Utveckling av skolans arbetssätt	</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B5270A7F-F0C6-4F6F-B927-F2091C3A3CE9</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02Ub347</dok_id>
<subtitel>av Annika Qarlsson (C)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_ub_347.pdf</filnamn>
<filstorlek>153469</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_ub_347</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1A30507C-778D-4870-9B3F-16167DC5D565</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>