<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2736167</hangar_id>
 <dok_id>GZ02U317</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>U317</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Enskild motion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:U317 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>M766</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>317</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-02-27 11:11:35</systemdatum>
 <publicerad>2011-10-05 16:33:28</publicerad>
 <titel>Bistånd och könsstympning</titel>
 <subtitel>av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{9CCC9936-CBAB-424A-9062-75E7088E7F9F}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U317/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U317</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02U317</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:U317&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Bistånd och könsstympning&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;M766&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Bist&amp;aring;nd och k&amp;ouml;nsstympning" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Adam Rydstr&amp;ouml;m" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 27 Feb 2012 11:00:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_U_317.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="margin-left: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att se &amp;ouml;ver hur bist&amp;aring;ndet &amp;auml;n tydligare och mer kraftfullt kan villkoras till konkreta resultat vad g&amp;auml;ller mottagarlandets arbete med att bek&amp;auml;mpa k&amp;ouml;nsstympning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty International lider varje dag minst 8&amp;nbsp;000 av v&amp;auml;rldens flickor och kvinnor av den kr&amp;auml;nkning som det inneb&amp;auml;r att med v&amp;aring;ld och tv&amp;aring;ng ha f&amp;aring;tt sitt k&amp;ouml;n stympat. Unicef uppskattar att det idag i v&amp;auml;rlden lever mellan 70 och 140 miljoner flickor och kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympning. V&amp;auml;rldsh&amp;auml;lsoorganisationen (WHO) &amp;aring; sin sida uppskattar att mellan 100 miljoner och 140 miljoner flickor och kvinnor har utsatts f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympning. Bara i Somalia k&amp;ouml;nsstympas, enligt WHO, cirka 98 procent av alla kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt landstingets V&amp;aring;rdguiden, inneb&amp;auml;r kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning att en st&amp;ouml;rre eller mindre del av kvinnans k&amp;ouml;nsorgan sk&amp;auml;rs bort eller p&amp;aring; andra s&amp;auml;tt skadas av orsaker som har att g&amp;ouml;ra med kultur eller tradition. Enligt WHO finns det fyra olika typer av k&amp;ouml;nsstympning:&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="margin-top: 2.21mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rhuden runt klitoris och/eller dess topp avl&amp;auml;gsnas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela klitoris och ibland &amp;auml;ven delar av eller hela de inre blygdl&amp;auml;pparna sk&amp;auml;rs bort.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela klitoris samt inre och yttre blygdl&amp;auml;pparna avl&amp;auml;gsnas. Sedan st&amp;auml;ngs vulvan igen genom att det som &amp;auml;r kvar av blygdl&amp;auml;pparna sys ihop. Kvar blir en liten &amp;ouml;ppning f&amp;ouml;r urin och menstruationsblod. Detta &amp;auml;r det mest omfattande ingreppet som ocks&amp;aring; kallas infibulation eller faraonisk omsk&amp;auml;relse.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra typer av omsk&amp;auml;relse. Till denna kategori tillh&amp;ouml;r prickning eller rispning av klitoris med ett vasst f&amp;ouml;rem&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnlig k&amp;ouml;nsstympning f&amp;ouml;rekommer i ett trettiotal l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; den afrikanska kontinenten och d&amp;aring; i synnerhet i ett b&amp;auml;lte fr&amp;aring;n Afrikas horn till de v&amp;auml;stra delarna av Afrika. Det f&amp;ouml;rekommer &amp;auml;ven p&amp;aring; delar av den arabiska halv&amp;ouml;n, inom vissa grupper i Sydost- och Sydasien, samt i delar av Latinamerika. Enligt Amnesty International bor idag, i Europa, cirka 500&amp;nbsp;000 flickor och kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergreppet, samt ytterligare 180&amp;nbsp;000 som riskerar att uts&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motiven till att stympa kvinnors k&amp;ouml;n varierar beroende p&amp;aring; vilket land eller vilken kultur man kommer ifr&amp;aring;n. I vissa samh&amp;auml;llen har traditionen blivit s&amp;aring; f&amp;ouml;rankrad att den tolkas som en del av religionen, trots att k&amp;ouml;nsstympning inte &amp;auml;r p&amp;aring;bjudet i n&amp;aring;gon helig skrift. K&amp;ouml;nsstympning f&amp;ouml;rekommer i alla former av samh&amp;auml;llen i olika delar av v&amp;auml;rlden, oavsett religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;nsstympning utf&amp;ouml;rs ofta p&amp;aring; flickor i &amp;aring;ldrarna fyra till &amp;aring;tta &amp;aring;r, men &amp;auml;ven p&amp;aring; veckogamla sp&amp;auml;dbarn, flickor i ton&amp;aring;ren och p&amp;aring; unga kvinnor sedan de f&amp;ouml;tt sitt f&amp;ouml;rsta barn. Det &amp;auml;r snarare regel &amp;auml;n undantag att ingreppen utf&amp;ouml;rs av outbildade personer och med smutsiga instrument som knivar, glassk&amp;auml;rvor eller rakblad. Vanligtvis sker det helt utan bed&amp;ouml;vning. F&amp;ouml;rutom sm&amp;auml;rta, risk f&amp;ouml;r infektioner och psykiska problem &amp;auml;r det vanligt att kvinnans sexliv blir sm&amp;auml;rtsamt och sv&amp;aring;rt. I samband med menstruation och graviditet uppst&amp;aring;r ofta problem. Dessa problem leder allt f&amp;ouml;r ofta till en d&amp;ouml;dlig utg&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt uppgift fr&amp;aring;n kenyanska parlamentariker k&amp;ouml;nsstympades &amp;aring;r 2010 fortfarande 27 procent av de kenyanska flickorna i sex&amp;aring;rs&amp;aring;ldern. Vidare uppgav de att vid infibulation d&amp;ouml;r en av fyra flickor i samband med ingreppen. De som &amp;ouml;verlever sj&amp;auml;lva ingreppen f&amp;aring;r ofta sv&amp;aring;ra problem hela livet, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r de ska f&amp;ouml;da barn. Allt f&amp;ouml;r ofta d&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l mamma som barn. Kenya har nu sedan lite mer &amp;auml;n ett &amp;aring;r tillbaka en ny lagstiftning som f&amp;ouml;rbjuder all form av k&amp;ouml;nsstympning. Det inger hopp. Om &amp;auml;n &amp;auml;r det viktigt att lagen implementeras och efterlevs, samt att fler l&amp;auml;nder tar efter med att i lag inf&amp;ouml;ra nolltolerans mot k&amp;ouml;nsstympning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;I FN:s barnkonvention fastsl&amp;aring;s att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt v&amp;aring;ld, skada eller &amp;ouml;vergrepp. Vidare sl&amp;aring;s det fast att alla effektiva och l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder ska vidtas f&amp;ouml;r att avskaffa traditionella sedv&amp;auml;njor som &amp;auml;r skadliga f&amp;ouml;r barns h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnors h&amp;auml;lsa i tredje v&amp;auml;rlden ger Sverige betydande bist&amp;aring;nd, b&amp;aring;de genom FN och Sida. Sverige &amp;auml;r ett av de l&amp;auml;nder som ger mest i bist&amp;aring;nd per capita och vi b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; kunna st&amp;auml;lla tydliga motkrav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna. Genom att villkora den del av bist&amp;aring;ndet som g&amp;aring;r till stater kan vi kr&amp;auml;va av mottagarlandet att de respekterar och konkret arbetar f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, att de respekterar och verkar f&amp;ouml;r att flickor och kvinnor inte uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r k&amp;ouml;nsstympningar. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att &amp;auml;n tydligare och &amp;auml;n mer kraftfullt styra bist&amp;aring;ndsmedel s&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter tillvaratas och fr&amp;auml;mjas, s&amp;aring; &amp;auml;ven kvinnors r&amp;auml;ttigheter. Med utvecklingsbist&amp;aring;ndet har vi ett ekonomiskt styrmedel som kan r&amp;auml;dda m&amp;aring;nga flickor fr&amp;aring;n att stympas.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 3 oktober 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ulrika Karlsson i Uppsala (M)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>0</nummer>
<beteckning>0</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur biståndet än tydligare och mer kraftfullt kan villkoras till konkreta resultat vad gäller mottagarlandets arbete med att bekämpa könsstympning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2011-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0397924710612</intressent_id>
<namn>Ulrika Karlsson i Uppsala</namn>
<partibet>M</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:06:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02U317</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:46:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 13:06:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U317</dok_id>
<subtitel>av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_317.docx</filnamn>
<filstorlek>46126</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Bistånd och könsstympning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1C7CF2E8-623E-4E60-894A-E437301BD23D</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U317</dok_id>
<subtitel>av Ulrika Karlsson i Uppsala (M)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_317.pdf</filnamn>
<filstorlek>157489</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_u_317</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/52EB0276-778B-4E94-88A3-C8D24E85CF3F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>