<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2736099</hangar_id>
 <dok_id>GZ02U315</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>U315</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S92034</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>315</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2011-10-28 08:17:00</systemdatum>
 <publicerad>2011-10-05 16:33:37</publicerad>
 <titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
 <subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{61CEE286-E9EF-41B4-82A8-9333E22901C5}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U315/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U315</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02U315</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:U315&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Urban Ahlin m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;En rättvis värld är möjlig&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S92034&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="aa0111aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Fri, 28 Oct 2011 08:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_U_315.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497194"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497195"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497196"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Solidaritetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497197"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497198"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497199"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497200"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497201"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497202"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497203"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Svenskt demokratist&amp;ouml;d till Nordafrika och Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497204"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497205"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497206"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU-bist&amp;aring;nd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497207"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497208"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Globalisering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497209"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497210"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497211"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Finansiella institutioner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497212"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Tygla spekulationsekonomin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497213"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497214"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497215"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497216"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497217"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497218"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497219"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497220"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497221"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497222"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497223"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497224"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497225"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497226"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497227"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497228"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497229"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Skyldigheten att skydda&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497230"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497231"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497232"&gt;47&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497233"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497234"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvinnor i konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497235"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s krishantering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497236"&gt;58&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En offensiv nedrustningspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497237"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497238"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konventionella vapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497239"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klustervapen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497240"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Krigsmateriel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497241"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497242"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497243"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Det nordiska samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497244"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samarbete i norra Europa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497245"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nordiska r&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497246"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497247"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Barentssamarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497248"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497249"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europa och Europeiska unionen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497250"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497251"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;EU:s grannskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497252"&gt;76&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;ster om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497253"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;ouml;der om EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497254"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;3" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nordafrika och den arabiska v&amp;aring;ren&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497255"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497256"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497257"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497258"&gt;81&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;9.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497259"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497260"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrikapolitiken – ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497261"&gt;83&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497262"&gt;85&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497263"&gt;87&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 14.82mm; text-indent: -8.47mm;"&gt;10.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497264"&gt;88&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497265"&gt;89&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497266"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497267"&gt;90&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497268"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Afrikas horn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497269"&gt;91&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Etiopien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497270"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Eritrea&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497271"&gt;92&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sudan och Sydsudan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497272"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;stsahara&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497273"&gt;93&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;10.14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Zimbabwe&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497274"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mellan&amp;ouml;stern&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497275"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Israel och Palestina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497276"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Syrien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497277"&gt;95&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Irak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497278"&gt;95&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;11.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Iran&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497279"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497280"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497281"&gt;97&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Relationer med Asien&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497282"&gt;99&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;12.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kina&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497283"&gt;101&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Latinamerika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497284"&gt;102&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Colombia&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497285"&gt;104&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Chile&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497286"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mexiko&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497287"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kuba&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497288"&gt;105&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;13.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nicaragua&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497289"&gt;106&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europar&amp;aring;det&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497290"&gt;107&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Parlamentarisk ledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497291"&gt;107&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingen i Ryssland och dess grannstater&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497292"&gt;108&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Utvecklingen i Turkiet och de muslimska l&amp;auml;nderna runt Medelhavet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497293"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europar&amp;aring;det och minoriteters r&amp;auml;ttigheter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497294"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Ouml;vervakningen av Sveriges konventions&amp;aring;taganden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497295"&gt;109&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Nya konventioner och protokoll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497296"&gt;110&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Mediesituationen och fr&amp;aring;gan om journalisters r&amp;auml;tt att skydda sina k&amp;auml;llor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497297"&gt;110&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europeisk social stadga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497298"&gt;111&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;14.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Europar&amp;aring;dets barnkampanj&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497299"&gt;112&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;15&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497300"&gt;112&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;16&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307497301"&gt;113&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc307497194" name="_Toc307497194"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 1 Inledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.1 Solidaritetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.2 Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.3 Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.4 Klimatsmart bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.5 Konflikthantering, medling och fredsarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.6 Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.8 Demokratist&amp;ouml;d till Nordafrika och Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.9 J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.10 Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.11 EU-bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 2.12 Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.4 Tygla spekulationsekonomin.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.5 Avskaffa jordbrukssubventionerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.6 Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.7 F&amp;ouml;retagens ansvar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.2 D&amp;ouml;dsstraff och tortyr.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.3 M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen f&amp;ouml;r minoriteter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.8 R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 5 FN och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.1 Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning – En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.3 Nordiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.4 N&amp;auml;romr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.5 Barentssamarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 8.6 &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.3 &amp;Ouml;ster om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.4 S&amp;ouml;der om EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.5 &amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.6 Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.7 En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets s&amp;auml;te.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken – ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.4 Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.5 H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.6 Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.7 Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.8 S&amp;auml;kerhet och konflikter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.9 Afrikas Horn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.10 Etiopien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.11 Eritrea.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.12 Sudan och Sydsudan.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.13 V&amp;auml;stsahara.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 10.14 Zimbabwe.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.1 Israel och Palestina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.2 Syrien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.3 Irak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 11.4 Iran.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12 Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.2 Relationer med Asien.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 12.3 Kina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.1 Parlamentarisk ledning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.2 Utvecklingen i Ryssland och dess grannstater.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.3 Utvecklingen i Turkiet och de muslimska l&amp;auml;nderna runt Medelhavet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.4 Europar&amp;aring;det och minoriteters r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.5 &amp;Ouml;vervakningen av Sveriges konventions&amp;aring;taganden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.6 Nya konventioner och protokoll.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.7 Mediesituationen och fr&amp;aring;gan om journalisters r&amp;auml;tt att skydda sina k&amp;auml;llor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.8 Europeisk social stadga.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 14.9 Europar&amp;aring;dets barnkampanj.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 15 OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen i avsnitt 16 Sveriges representation i v&amp;auml;rlden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 18 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 99 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497195" name="_Toc307497195"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jublet fr&amp;aring;n Tahrirtorget n&amp;aring;dde l&amp;aring;ngt utanf&amp;ouml;r Kairo. Tunisiernas, egyptiernas, libyernas, syriernas med fleras krav p&amp;aring; demokrati, frihet och m&amp;auml;nsklig v&amp;auml;rdighet inger f&amp;ouml;rhoppningar om en demokratiseringsv&amp;aring;g f&amp;ouml;r hela regionen. Samma f&amp;ouml;rhoppningar v&amp;auml;cktes f&amp;ouml;r tjugo &amp;aring;r sedan n&amp;auml;r de baltiska folken stod upp f&amp;ouml;r sin frihet. De fick starkt st&amp;ouml;d av omv&amp;auml;rlden. En omv&amp;auml;lvande och positiv utveckling f&amp;ouml;ljde. Dagens demonstranter f&amp;ouml;rtj&amp;auml;nar ett lika starkt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De genomgripande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som f&amp;ouml;ljde p&amp;aring; j&amp;auml;rnrid&amp;aring;ns fall och slutet p&amp;aring; det kalla kriget var av enorm betydelse. Idag &amp;auml;r EU i h&amp;ouml;gsta grad en del av v&amp;aring;r politiska vardag och den centrala utrikespolitiska akt&amp;ouml;ren p&amp;aring; v&amp;aring;r kontinent. EU:s utrikespolitiska roll &amp;auml;r i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Sverige ska vara aktivt p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att EU ska vara en kraft f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, inte minst i Europa och USA, har drabbats h&amp;aring;rt av den globala finanskrisen. Massarbetsl&amp;ouml;shet och raserade statsfinanser har f&amp;ouml;ljt i dess sp&amp;aring;r. Samtidigt har framf&amp;ouml;r allt l&amp;auml;nder i Asien st&amp;auml;rkt sin politiska och ekonomiska position. Kina har trots finanskrisen lyckats h&amp;aring;lla uppe sin tillv&amp;auml;xt genom massiva investeringar i infrastruktur. Dock har n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga politiska reformer uteblivit. Indien forts&amp;auml;tter sin snabba ekonomiska utveckling. S&amp;aring;v&amp;auml;l utvecklade asiatiska ekonomier som Japan och Sydkorea som de snabbv&amp;auml;xande Indonesien och Vietnam kr&amp;auml;ver idag en tyngre plats vid det internationella f&amp;ouml;rhandlingsbordet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att hantera utmaningarna i denna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade v&amp;auml;rld vill Socialdemokraterna se en ny inriktning p&amp;aring; Sveriges utrikespolitik. Arbetet mot klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, op&amp;aring;litliga finanssystem och or&amp;auml;ttvisor samt kampen f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste bedrivas med kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;I dagens v&amp;auml;rld ang&amp;aring;r allt alla.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;Vaclav Havel&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En r&amp;auml;ttvis v&amp;auml;rld &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse, utveckling och r&amp;auml;tten till arbete v&amp;aring;r internationella politik syftar till. Vi vill utrota fattigdomen, skapa en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld samt st&amp;auml;rka demokratin och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globaliseringen forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ppna v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r Sverige och att &amp;ouml;ppna Sverige f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden. Det &amp;auml;r en i grunden mycket positiv utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen och tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; information, de globala marknaderna och handeln, r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden och det &amp;ouml;kande resandet – utvecklingen har gjort oss alltmer till globala medborgare. Kopplingarna &amp;auml;r tydliga mellan utvecklingen i v&amp;auml;rlden och v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r milj&amp;ouml; och v&amp;aring;r mat, v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet och h&amp;auml;lsa h&amp;auml;r i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har alltid varit en del av en internationell r&amp;ouml;relse med ett engagemang f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i andra l&amp;auml;nder och den v&amp;auml;rld vi har gemensamt. Fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor har uppr&amp;ouml;rt socialdemokrater i alla tider. Idag delas k&amp;auml;nslan av globalt gemensamt ansvar av s&amp;aring; m&amp;aring;nga fler, och &amp;ouml;ver detta gl&amp;auml;ds vi. Det &amp;auml;r en styrka idag n&amp;auml;r s&amp;aring; m&amp;aring;nga av v&amp;aring;ra utmaningar delas globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klyftorna &amp;ouml;kar mellan fattiga och rika m&amp;auml;nniskor inom v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder, och mellan fattiga och rika l&amp;auml;nder. Finanskrisen &amp;auml;r ett mycket tydligt exempel p&amp;aring; hur de globala klyftorna p&amp;aring;verkar oss i vardagen, v&amp;aring;ra jobb, v&amp;aring;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ekonomi, var vi &amp;auml;n bor i v&amp;auml;rlden. Allra h&amp;aring;rdast drabbas de fattigaste. Stigande arbetsl&amp;ouml;shet rycker tusentals fr&amp;aring;n v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Det leder till &amp;ouml;kade sociala sp&amp;auml;nningar i alla l&amp;auml;nder. Kraftigt varierande tillg&amp;aring;ng och prisutveckling p&amp;aring; livsmedel har drabbat de fattiga jordbruksproducerande l&amp;auml;nderna h&amp;aring;rt. En miljard m&amp;auml;nniskor g&amp;aring;r hungriga och p&amp;aring; Afrikas horn p&amp;aring;g&amp;aring;r en fruktansv&amp;auml;rd sv&amp;auml;ltkatastrof.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;B&amp;aring;de op&amp;aring;litligheten p&amp;aring; finansmarknaderna och klimatkrisen kr&amp;auml;ver att globala politiskt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar med bindande regler kommer till st&amp;aring;nd. Vi m&amp;aring;ste alla, demokratiskt, hj&amp;auml;lpas &amp;aring;t att vrida utvecklingen i h&amp;aring;llbar riktning – ekonomiskt, socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser idag de klassiska politiska mots&amp;auml;ttningarna p&amp;aring; den globala arenan. Internationella f&amp;ouml;retag kan utnyttja den gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa v&amp;auml;rlden. Fria fackf&amp;ouml;reningar och fackliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r viktiga i kampen f&amp;ouml;r global r&amp;auml;ttvisa. Vi socialdemokrater har ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja det internationella fackliga arbetet och f&amp;ouml;r att i alla sammanhang st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors fri- och r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; en alltmer globaliserad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet. Vi anser att de medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r inte inskr&amp;auml;nkas. Respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar och en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokrati. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart f&amp;ouml;r oss att kritisera regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, samtidigt som vi ska leva upp till v&amp;aring;ra egna nationella &amp;aring;taganden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arabiska v&amp;aring;rens kraftfulla krav p&amp;aring; frihet och demokrati m&amp;aring;ste f&amp;aring; omv&amp;auml;rldens tvekl&amp;ouml;sa st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europa har vi sett en fantastisk utveckling de senaste decennierna, &amp;auml;ven om vi i dagsl&amp;auml;get ser allvarligt p&amp;aring; att utvidgningsagendan f&amp;ouml;rlorat fart. Genom att d&amp;ouml;rren h&amp;ouml;lls &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r nya medlemmar till Europeiska unionen har fler tidigare kommunistdiktaturer reformerats och demokratiserats. Framv&amp;auml;xten av EU-samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta utvecklas inom de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r EU b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem. Vi vill att EU ska vara en union f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och full syssels&amp;auml;ttning. Ett v&amp;auml;l fungerande EU bidrar till ett starkt och tryggt Sverige. Klimat- och milj&amp;ouml;arbetet inom EU &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta exemplen p&amp;aring; hur vi gemensamt kan m&amp;ouml;ta hot som inget land kan klara ensamt. Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka EU som global akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r utveckling, r&amp;auml;ttvisare handel och f&amp;ouml;rsvarare av demokratin. EU:s arbetsformer m&amp;aring;ste bli &amp;ouml;ppnare och effektivare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta att utveckla en politik som genomsyras av folkr&amp;auml;tten och de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Samarbetet med FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas. EU:s st&amp;ouml;d till FN:s nya r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter m&amp;aring;ste vara samst&amp;auml;mt och tydligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Ryssland p&amp;aring;g&amp;aring;r omvandlingen fr&amp;aring;n kommunism, men vi ser oroande tecken p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och pressfrihet kr&amp;auml;nks. Sverige m&amp;aring;ste klara att skapa ett f&amp;ouml;rtroendefullt samarbete med Ryssland samtidigt som vi ska kritisera det vi anser &amp;auml;r fel i rysk politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Asien har det skett en remarkabel minskning av antalet fattiga. Det medf&amp;ouml;r mer av ekonomisk utveckling och politisk makt f&amp;ouml;r Asien – en positiv utveckling som fl&amp;auml;ckas av diktaturer som Burma och Nordkorea.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter demokratiseringsv&amp;aring;gen i Latinamerika &amp;ouml;kar kontinentens politiska och ekonomiska betydelse i takt med framg&amp;aring;ngsrika sociala och ekonomiska reformer i l&amp;auml;nder som Brasilien. I Afrika finns fortfarande konflikter och fattigdom, men vi ser ocks&amp;aring; &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, demokratisering och utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt politiska program f&amp;ouml;r Afrika bygger p&amp;aring; uth&amp;aring;lliga relationer och l&amp;aring;ngvarigt partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att globaliseringens f&amp;ouml;rdelar ska komma alla till del. Det kr&amp;auml;ver att m&amp;auml;nniskan s&amp;auml;tts f&amp;ouml;re marknaden. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande och att vi lyckas demokratisera globaliseringen och globalisera demokratin. I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror inte p&amp;aring; &amp;ouml;det. Det &amp;auml;r v&amp;aring;r &amp;ouml;vertygelse att v&amp;auml;rlden formas av de m&amp;auml;nniskor som befolkar den. Kan m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra och f&amp;ouml;rtrycka, s&amp;aring; kan m&amp;auml;nniskor i samverkan skapa en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497196" name="_Toc307497196"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik – v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497197" name="_Toc307497197"&gt;&lt;/a&gt;Solidaritetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;auml;nniskan m&amp;aring;let – hennes utveckling och frihet, hennes vilja att v&amp;auml;xa, hennes ansvarsk&amp;auml;nsla f&amp;ouml;r kommande generationer, hennes solidaritet med andra. Det &amp;auml;r alla m&amp;auml;nniskors frig&amp;ouml;relse politiken syftar till. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill socialdemokrater bek&amp;auml;mpa ekonomiska och sociala klyftor, vidga solidariteten och bidra till en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r fattigdom och maktl&amp;ouml;shet h&amp;ouml;r till det f&amp;ouml;rg&amp;aring;ngna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd kan, r&amp;auml;tt anv&amp;auml;nt, vara en katalysator f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad utbildning, j&amp;auml;mlikhet och framtidstro, men ocks&amp;aring; ett s&amp;auml;tt att bek&amp;auml;mpa korrumperade odemokratiska styrelseskick. Tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den skapar bist&amp;aring;nd f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att det svenska utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;g ambition och h&amp;ouml;g kvalitet och ge resultat. Vi vill att Sverige ska ge 1 procent av bruttonationalinkomsten i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan s&amp;auml;kerhet och utveckling p&amp;aring; b&amp;aring;de kort och l&amp;aring;ng sikt &amp;auml;r odiskutabel. Men i en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer, och d&amp;auml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre summor l&amp;auml;ggs p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvarsutgifter &amp;auml;n p&amp;aring; utvecklingssamarbete, &amp;auml;r det knappast fattigdomsbek&amp;auml;mpningen som beh&amp;ouml;ver mindre resurser. Vi socialdemokrater accepterar inte att bist&amp;aring;ndet urholkas genom att milit&amp;auml;ra kostnader f&amp;aring;r r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r positiv p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den men samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r m&amp;aring;nga stora utmaningar f&amp;ouml;r att utrota fattigdom, k&amp;auml;mpa mot klyftor, f&amp;ouml;rtryck och or&amp;auml;ttvisor och kunna ta tillvara m&amp;auml;nniskors kraft och vilja till utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r socialdemokratiska solidaritetspolitik ska utvecklas f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre kunna m&amp;ouml;ta en ny tids krav och behov. F&amp;ouml;r att kunna driva en modern solidaritets- och utvecklingspolitik med fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum vill vi socialdemokrater sk&amp;auml;rpa den tematiska fokuseringen i det svenska bist&amp;aring;ndet. Vi vill driva en tydlig solidaritetspolitik som kraftsamlar d&amp;auml;r Sverige har ett merv&amp;auml;rde i form av erfarenhet och kunnande och som s&amp;auml;tter barnen i centrum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill utveckla den socialdemokratiska solidaritetspolitiken s&amp;aring; att den f&amp;ouml;rm&amp;aring;r vara s&amp;aring;v&amp;auml;l katalysator f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling som p&amp;aring;drivande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttigheter och demokratisering. I detta arbete vill vi finna v&amp;auml;gar att ta tillvara utvecklingsl&amp;auml;ndernas diaspora samt finna s&amp;auml;tt att st&amp;ouml;tta v&amp;auml;rldens migrantarbetares stora insatser genom remitteringar till sina heml&amp;auml;nder. F&amp;aring; &amp;auml;r s&amp;aring; motiverade, har s&amp;aring;dana kunskaper och erfarenheter att bist&amp;aring; l&amp;auml;nderna d&amp;auml;r de &amp;auml;r f&amp;ouml;dda, uppvuxna och har utbildats och arbetat i. Detta m&amp;aring;ste tas tillvara och st&amp;ouml;ttas p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rdegrunden f&amp;ouml;r oss socialdemokrater p&amp;aring; vilken vi grundar v&amp;aring;r politik &amp;auml;r solidariteten med v&amp;auml;rldens utsatta, f&amp;ouml;rtryckta, fattiga och exploaterade m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Or&amp;auml;ttvisorna tar sig m&amp;aring;nga uttryck. Det finns fler hungriga m&amp;auml;nniskor i v&amp;auml;rlden &amp;auml;n den sammanlagda befolkningen i USA, Kanada och EU. Mer &amp;auml;n en miljard m&amp;auml;nniskor lever under den absoluta fattigdomsgr&amp;auml;nsen p&amp;aring; en dryg dollar per dag. Majoriteten av dessa &amp;auml;r kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i fattiga l&amp;auml;nder &amp;auml;r inte heller entydig. Framsteg och mis&amp;auml;r lever sida vid sida. Fattigdomen finns dessutom &amp;ouml;verallt och pr&amp;auml;glar &amp;auml;ven vardagen i rikare l&amp;auml;nder. En v&amp;auml;rld med cirka 200 miljoner barnarbetare &amp;auml;r inte m&amp;auml;nsklig. N&amp;auml;r arbetare blir inl&amp;aring;sta p&amp;aring; fabriker i s&amp;aring; kallade ekonomiska frizoner till&amp;auml;mpas inte alla m&amp;auml;nniskors lika v&amp;auml;rde. En inv&amp;aring;nare i den industrialiserade v&amp;auml;rlden v&amp;auml;ntas leva n&amp;auml;stan 30 &amp;aring;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n den som bor i n&amp;aring;got av v&amp;auml;rldens minst utvecklade samh&amp;auml;llen. &amp;Ouml;ver 100 miljoner barn g&amp;aring;r inte i skolan. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r detta en oh&amp;aring;llbar, oacceptabel och ov&amp;auml;rdig situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i v&amp;auml;rlden har dock p&amp;aring; senare &amp;aring;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats radikalt – mest till det b&amp;auml;ttre. Fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare lever i demokratier. M&amp;auml;nsklighetens samlade v&amp;auml;lst&amp;aring;nd v&amp;auml;xer, produktionen hush&amp;aring;llar allt b&amp;auml;ttre med naturens resurser och fler reser sig ur f&amp;ouml;rtryck, sv&amp;auml;lt, sjukdom och analfabetism &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin tidigare. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen kan fattigdomen g&amp;ouml;ras till historia. Det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att p&amp;aring; en generation utrota fattigdomen, om den politiska viljan finns. Trots detta pr&amp;auml;glas v&amp;auml;rlden av &amp;ouml;kande or&amp;auml;ttvisor inom och mellan l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med snabb tillv&amp;auml;xt har vi i flera &amp;aring;r i v&amp;auml;rlden sett &amp;ouml;kande sociala och ekonomiska klyftor och allt v&amp;auml;rre klimat- och milj&amp;ouml;hot. Finanskrisen har f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen f&amp;ouml;r de fattiga, matpriserna har &amp;ouml;kat, efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; produkter som produceras i utvecklingsl&amp;auml;nderna har minskat och f&amp;ouml;r det de s&amp;auml;ljer f&amp;aring;r de l&amp;auml;gre pris. Idag g&amp;aring;r 925 miljoner m&amp;auml;nniskor hungrande enligt FAO. Krisen har ocks&amp;aring; gjort att allt fler l&amp;auml;nder inte h&amp;aring;ller vad de lovar i det internationella bist&amp;aring;ndet. Det blir d&amp;auml;rf&amp;ouml;r allt viktigare att bist&amp;aring;ndet fokuserar p&amp;aring; att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen f&amp;ouml;r de fattigaste och mest utsatta. En ekonomiskt sett alltmer globaliserad v&amp;auml;rld kr&amp;auml;ver att ocks&amp;aring; den internationella solidariteten globaliseras. Idag r&amp;aring;der en djup obalans. De senaste &amp;aring;rens djupa ekonomiska kris har f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens fattiga. Livsmedelskrisen, klimatkrisen och finanskrisen &amp;auml;r globala skeenden som drabbar de redan utsatta h&amp;aring;rdast. V&amp;auml;rldshandelns minskning, minskade remitteringar, utl&amp;auml;ndska investeringar – listan &amp;ouml;ver minskade ekonomiska fl&amp;ouml;den &amp;auml;r l&amp;aring;ng. Redan tidigare fanns ett gap mellan utlovat bist&amp;aring;nd och vad givarl&amp;auml;nderna verkligen uppfyllde. I finanskrisens sp&amp;aring;r minskar bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497198" name="_Toc307497198"&gt;&lt;/a&gt;Politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar global utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2003 inf&amp;ouml;rde vi socialdemokrater och en enig svensk riksdag politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU). Det var ett viktigt steg f&amp;ouml;r utvecklingspolitiken och r&amp;ouml;nte stor uppskattning b&amp;aring;de i Sverige och internationellt. PGU syftar till att bist&amp;aring; de fattiga l&amp;auml;nderna i deras utmaningar, fr&amp;auml;mja synergier mellan olika politikomr&amp;aring;den och motverka utvecklingsh&amp;auml;mmande politik. Man ska ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka att &amp;ouml;verbrygga globala hinder som utg&amp;ouml;r hinder f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling. I den sammanh&amp;aring;llna politiken f&amp;ouml;r global utveckling ska alla politikomr&amp;aring;den str&amp;auml;va mot samma m&amp;aring;l – en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill utveckla den svenska politiken f&amp;ouml;r global utveckling, som intentionen varit, genom att bygga p&amp;aring; att fattigdomsbek&amp;auml;mpningen ska engagera alla, myndigheter, kommuner, enskilda organisationer, n&amp;auml;ringsliv och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relse. Vi vill utveckla PGU genom att skapa en samordningsfunktion i Regeringskansliet som ska svara f&amp;ouml;r att regeringens agerande samf&amp;auml;llt str&amp;auml;var mot m&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar global utveckling. F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre motsvara en bist&amp;aring;ndsministers uppgifter i framtiden b&amp;ouml;r titeln bist&amp;aring;ndsminister &amp;auml;ndras till minister f&amp;ouml;r internationellt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har misslyckats med att genom en aktiv politik s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att Sverige forts&amp;auml;tter vara ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland f&amp;ouml;r PGU och utvecklingssamarbetet. Regeringen har inte visat intresse av att driva PGU-fr&amp;aring;gorna. Tv&amp;auml;rtom har regeringens politik i m&amp;aring;nga stycken ist&amp;auml;llet medf&amp;ouml;rt en oroande perspektivf&amp;ouml;rskjutning d&amp;auml;r solidaritet och det lokala &amp;auml;garskapet som f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r starkt nedtonat till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r &amp;ouml;kat fokus p&amp;aring; det svenska egenintresset och en &amp;ouml;vertro p&amp;aring; marknadsl&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497199" name="_Toc307497199"&gt;&lt;/a&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpning i centrum&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdomsbek&amp;auml;mpningen ska st&amp;aring; i centrum f&amp;ouml;r svenskt utvecklingssamarbete. Fattigdom skapar stort m&amp;auml;nskligt lidande, hindrar m&amp;auml;nniskor fr&amp;aring;n att kunna styra sina egna liv och ta del av samh&amp;auml;llsarbetet och skapar &amp;auml;ven fortsatt milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, konflikter och korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en mer koncentrerad satsning p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Det genomf&amp;ouml;rs redan m&amp;aring;nga angel&amp;auml;gna &amp;aring;tg&amp;auml;rder med v&amp;aring;ra bist&amp;aring;ndsmedel, men fokus p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning &amp;auml;r centralt f&amp;ouml;r att vi ska kunna g&amp;aring; vidare mot en r&amp;auml;ttvisare v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kade koncentrationen p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning i det bilaterala utvecklingssamarbetet m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; kompletteras med att styra det multilaterala bist&amp;aring;ndet till de internationella organisationer som mest effektivt bidrar till detta m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att Sverige &amp;aring;ter blir en tydlig r&amp;ouml;st i OECD f&amp;ouml;r att sk&amp;auml;rpa regelverket s&amp;aring; att bist&amp;aring;ndet inte anv&amp;auml;nds till s&amp;aring;dant som inte tydligt bidrar till fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av v&amp;auml;rldens samlade bist&amp;aring;nd g&amp;aring;r bara en liten del till sj&amp;auml;lvhj&amp;auml;lp och mikrol&amp;aring;n. M&amp;auml;nniskor har id&amp;eacute;er och drivkraft till att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation, men alltf&amp;ouml;r ofta saknas de sm&amp;aring; ekonomiska resurserna f&amp;ouml;r den inledande investeringen. N&amp;aring;got av det b&amp;auml;sta vi kan g&amp;ouml;ra &amp;auml;r att f&amp;ouml;rse m&amp;auml;nniskor med redskap s&amp;aring; att de sj&amp;auml;lva kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin situation. V&amp;aring;r bist&amp;aring;ndspolitik tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i m&amp;auml;nniskors egen initiativf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och kraft att skapa m&amp;ouml;jligheter att komma ur fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kunskapsbaserad ekonomi &amp;auml;r viktig inte bara h&amp;auml;r i Sverige utan ocks&amp;aring; alltmer i utvecklingsl&amp;auml;nderna. Vi vill mer aktivt st&amp;ouml;dja entrepren&amp;ouml;rskap i utvecklingsl&amp;auml;nder. Det handlar ocks&amp;aring; om att st&amp;auml;rka fattiga m&amp;auml;nniskors, inte minst kvinnors, m&amp;ouml;jligheter att &amp;auml;ga och driva f&amp;ouml;retag och st&amp;auml;rka deras r&amp;auml;ttigheter. Mikrol&amp;aring;n fungerar oftast b&amp;auml;st n&amp;auml;r det &amp;auml;r kvinnor som &amp;auml;r l&amp;aring;ntagare. Den l&amp;ouml;n som kommer ur f&amp;ouml;retagsamheten kommer ocks&amp;aring; deras familjer till nytta. V&amp;aring;rt m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra och st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning. Vi vill ocks&amp;aring; f&amp;aring; fler barn, s&amp;auml;rskilt flickor, till skolan, och att f&amp;aring; dem att g&amp;aring; hela skolg&amp;aring;ngen, som ett led att minska fattigdomen och or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497200" name="_Toc307497200"&gt;&lt;/a&gt;Klimatsmart bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r en av v&amp;aring;r tids viktigaste fr&amp;aring;gor och en viktig best&amp;aring;ndsdel f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Vi vill inr&amp;auml;tta en mekanism f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;teknik- samt kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till utvecklingsl&amp;auml;nderna. D&amp;auml;rtill ska svenskt utvecklingssamarbete vara klimats&amp;auml;krat. Andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan bidra till att sk&amp;auml;rpa milj&amp;ouml;- och klimatprofilen i bist&amp;aring;ndet handlar till exempel om att satsa p&amp;aring; de delar av Swedfunds verksamhet som kan leda till &amp;ouml;kade investeringar i milj&amp;ouml;- och klimatf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande f&amp;ouml;retag i utvecklingsl&amp;auml;nderna, styra mikrol&amp;aring;n och mikrokrediter mot milj&amp;ouml;teknik och inf&amp;ouml;ra milj&amp;ouml;bokslut f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet. Vi vill vidare satsa p&amp;aring; forskning och utbildning i Sverige om hur utvecklingsl&amp;auml;nderna kan finna v&amp;auml;gar till utveckling utan att beh&amp;ouml;va genomg&amp;aring; de utvecklade l&amp;auml;ndernas misstag.&lt;span style="color: #3366ff;"&gt; &lt;/span&gt;Vi vill st&amp;auml;rka det globala samarbetet inom detta omr&amp;aring;de. Vi vill att FN:s milj&amp;ouml;program Unep st&amp;auml;rks och utvecklas till ett centralt milj&amp;ouml;organ inom FN och satsa p&amp;aring; arbetet som g&amp;ouml;rs inom ramen f&amp;ouml;r FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC). Vi anser att Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att skapa nya internationella finansieringsk&amp;auml;llor f&amp;ouml;r klimatomst&amp;auml;llnings&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497201" name="_Toc307497201"&gt;&lt;/a&gt;Konflikthantering, medling och fredsarbete&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;ouml;r med sig katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling och kamp mot fattigdom. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerhetsm&amp;auml;ssiga effekter av den globala finanskrisen &amp;auml;r &amp;ouml;kad social oro och h&amp;aring;rdnande villkor som kan leda till konflikter, s&amp;auml;rskilt i utsatta l&amp;auml;nder med svaga samh&amp;auml;llsstrukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har genom sin utrikes- och utvecklingspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet. M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger genom &amp;aring;ren har Sveriges roll efterfr&amp;aring;gats i olika sammanhang, men vi har vare sig haft resurser, organisation eller kunskap att ta oss an alla de uppgifter vi ombetts att bist&amp;aring; i. Vi socialdemokrater vill st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och g&amp;ouml;ra en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete. Sverige ska vara en stark r&amp;ouml;st i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r fred och vara en viktig akt&amp;ouml;r i fredsarbete och konflikthantering. Sverige ska utveckla sin egen kapacitet p&amp;aring; omr&amp;aring;det men ocks&amp;aring; arbeta tillsammans med andra nordiska och internationella akt&amp;ouml;rer. Vi vill avs&amp;auml;tta en fredsmiljard ur bist&amp;aring;ndsmedlen f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497202" name="_Toc307497202"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en ambiti&amp;ouml;s utvecklingspolitik, och vi beklagar den snedvridna bild av svenskt utvecklingssamarbete som ibland m&amp;aring;las upp d&amp;auml;r kvantitet s&amp;auml;gs st&amp;aring; i motsatsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till kvalitet och d&amp;auml;r strategisk styrning och resultatorienterat t&amp;auml;nkande &amp;auml;r n&amp;aring;got nytt sedan den borgerliga regeringen tilltr&amp;auml;dde 2006. Regeringen tog &amp;ouml;ver en internationellt mycket respekterad bist&amp;aring;ndspolitik. Den har h&amp;aring;llit god kvalitet, &amp;aring;stadkommit resultat och gett Sverige m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd vid f&amp;ouml;rhandlingsborden i de tunga internationella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sj&amp;auml;lvklart ska stor m&amp;ouml;da &amp;auml;gnas &amp;aring;t kontroll, revision och utv&amp;auml;rdering av hur bist&amp;aring;ndsmedel anv&amp;auml;nds och om de n&amp;aring;r m&amp;aring;len. Utvecklingssamarbetet ska pr&amp;auml;glas av h&amp;ouml;ga ambitioner f&amp;ouml;r effektivitet, kvalitet och m&amp;aring;luppfyllelse. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;lkomnar vi granskning och redovisning av hur bist&amp;aring;ndet uppfyller de m&amp;aring;l vi satt upp. Men det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att m&amp;auml;ta resultat av utvecklingssamarbete, och sambanden &amp;auml;r inte alltid l&amp;auml;tta att se. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi utveckla metoderna f&amp;ouml;r granskning och utv&amp;auml;rdering och se till att l&amp;auml;rdomarna oms&amp;auml;tts i praktik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingspolitiken &amp;auml;r betj&amp;auml;nt av en saklig och korrekt debatt d&amp;auml;r utv&amp;auml;rdering och analys bidrar till f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade strategier som driver politiken ytterligare fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;ouml;ka kapaciteten f&amp;ouml;r utv&amp;auml;rdering och analys, exempelvis genom Sadev.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tydligheten i bist&amp;aring;ndspolitiken vill vi f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra redovisningen av hur bist&amp;aring;ndsmedel f&amp;ouml;rdelas och anv&amp;auml;nds. ”Open Aid” &amp;auml;r ett steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen som b&amp;ouml;r utvecklas. &amp;Ouml;ppenhet och transparens &amp;auml;r mycket viktigt f&amp;ouml;r att kunna ha en &amp;ouml;ppen diskussion om olika typer av bist&amp;aring;ndsinsatser, ocks&amp;aring; dem som inte &amp;auml;r bra. F&amp;ouml;r en tid sedan fick N&amp;auml;ringslivets internationella r&amp;aring;d (NIR) kritik f&amp;ouml;r samarbete med representanter f&amp;ouml;r den burmesiska regimen. R&amp;aring;det har ocks&amp;aring; f&amp;aring;tt kritik f&amp;ouml;r bristande &amp;ouml;ppenhet. Swedfund International AB &amp;auml;r ett statligt &amp;auml;gt bolag som arbetar med riskkapital och kompetens f&amp;ouml;r investeringar i utvecklingsl&amp;auml;nder. Vi ser mycket allvarligt p&amp;aring; den kritik som riktats mot Swedfund av Riksrevisionen. De krav p&amp;aring; resultat och effektivitet som st&amp;auml;lls p&amp;aring; &amp;ouml;vrigt bist&amp;aring;nd ska sj&amp;auml;lvklart st&amp;auml;llas ocks&amp;aring; p&amp;aring; Swedfunds verksamhet. Regeringen har inte &amp;aring;terkommit till riksdagen med en full&amp;ouml;dig redog&amp;ouml;relse f&amp;ouml;r hur man &amp;aring;tg&amp;auml;rdat den kritik som tidigare f&amp;ouml;rts fram, vilket vi kr&amp;auml;vt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r s&amp;auml;ger vi nej till det kapitaltillskott som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r f&amp;ouml;r 2012.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samma krav p&amp;aring; ordning och reda samt &amp;ouml;ppenhet m&amp;aring;ste naturligtvis g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla delar av bist&amp;aring;ndsverksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den moderatledda regeringen har g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng urholkat bist&amp;aring;ndet genom avr&amp;auml;kningar fr&amp;aring;n bist&amp;aring;ndsramen till skuldavskrivningar med rena luftsiffror. Socialdemokraterna avvisar och kritiserar denna typ av avr&amp;auml;kningsmetod. Skulderna ska avr&amp;auml;knas krona f&amp;ouml;r faktisk krona vad skulden &amp;auml;r v&amp;auml;rd den dag avr&amp;auml;kningen g&amp;ouml;rs. D&amp;aring; hade exempelvis den avr&amp;auml;kning avseende Kongo som tidigare beslutats om och som effektuerades i somras hamnat p&amp;aring; betydligt l&amp;auml;gre belopp. &amp;Auml;ven om ocks&amp;aring; denna sorts avr&amp;auml;kning &amp;auml;r till&amp;aring;tet enligt Dacreglerna (OECD:s bist&amp;aring;ndskommitt&amp;eacute; som best&amp;auml;mmer reglerna f&amp;ouml;r vad som r&amp;auml;knas till bist&amp;aring;nd) vill vi att s&amp;aring;dana &amp;aring;tg&amp;auml;rder enkelt ska kunna utl&amp;auml;sas i redovisningen, s&amp;aring; &amp;auml;r inte fallet idag. Skulder &amp;auml;r ofta ett avg&amp;ouml;rande utvecklingshinder, och vi v&amp;auml;lkomnar alla initiativ till skuldavskrivningar, men vi vill f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra Dacreglerna s&amp;aring; att s&amp;aring;dana uppskrivna avr&amp;auml;kningar av skulder inte ska kunna r&amp;auml;knas som bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497203" name="_Toc307497203"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingssamarbetet &amp;auml;r ett bidrag till att bryta den maktl&amp;ouml;shet som tvingar m&amp;auml;nniskor i den fattiga v&amp;auml;rlden kvar i hunger och hoppl&amp;ouml;shet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r fr&amp;aring;gor om demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter grundl&amp;auml;ggande ocks&amp;aring; i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska arbeta f&amp;ouml;r ett brett r&amp;auml;ttighetsperspektiv. Fattigdom &amp;auml;r inte endast en fr&amp;aring;ga om livsvillkor eller hunger; det &amp;auml;r &amp;auml;ven en fr&amp;aring;ga om brist p&amp;aring; inflytande och diskriminering. Sverige ska driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r en aktiv bist&amp;aring;ndspolitik som fr&amp;auml;mjar demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte minst med anledning av den arabiska v&amp;aring;ren har behovet av demokratist&amp;ouml;d &amp;ouml;kat. Partier och partisystem &amp;auml;r oundg&amp;auml;ngliga delar av en fungerande demokrati. Sedan ett antal &amp;aring;r tillbaka har riksdagens partier och dess partin&amp;auml;ra organisationer utvecklat kompetens f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja uppbyggnaden och funktionen av partier i odemokratiska eller demokratiskt svaga l&amp;auml;nder. Fr&amp;aring;n och med 2012 g&amp;ouml;rs hela systemet f&amp;ouml;r detta demokratist&amp;ouml;d om. F&amp;ouml;rutom att st&amp;ouml;dja systerpartier ska hela partisystem st&amp;ouml;djas. Med tanke p&amp;aring; det &amp;ouml;kande behovet i omv&amp;auml;rlden, och f&amp;ouml;r att fungerande projekt inte ska beh&amp;ouml;va avbrytas n&amp;auml;r systemst&amp;ouml;det tillkommer, b&amp;ouml;r demokratist&amp;ouml;det genom partin&amp;auml;ra organisationer, det s&amp;aring; kallade systerpartist&amp;ouml;det, inte minskas s&amp;aring; drastiskt som regeringen nu f&amp;ouml;resl&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; st&amp;auml;rka de fackliga r&amp;auml;ttigheternas roll och den sociala dialogen f&amp;ouml;r att motverka globaliseringens negativa effekter. Socialdemokratisk bist&amp;aring;ndspolitik handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokratisk utveckling, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd skapar inte ensamt en positiv utveckling, men det bidrar till att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling tillsammans med insatser p&amp;aring; andra omr&amp;aring;den. Det handlar om att l&amp;aring;ngsiktigt fr&amp;auml;mja demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llet och bygga upp fungerande institutioner. De fattigaste l&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att bygga upp fungerande utbildnings- och h&amp;auml;lsosystem och annat som internationella investerare inte tar h&amp;auml;nsyn till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;ndet st&amp;auml;ller ocks&amp;aring; krav p&amp;aring; mottagarl&amp;auml;nderna. Huvudansvaret f&amp;ouml;r en positiv utveckling ligger hos varje land och dess befolkning. Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och den f&amp;ouml;rda ekonomiska politiken f&amp;aring;r inte st&amp;aring; i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling i det mottagande landet. Vi vill understryka vikten av god samh&amp;auml;llsstyrning, vilket omfattar f&amp;ouml;rvaltningen och uppbyggnaden av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbarhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet, m&amp;ouml;jlighet till ansvarsutkr&amp;auml;vande och av insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna. Detta &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. Korruption i alla dess former m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bist&amp;aring;nd ska inte ges till korrupta regimer eller till stater som inte har ett genuint intresse av demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I fall med stater som varken &amp;auml;r demokratiska eller vill utveckla demokrati b&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet ist&amp;auml;llet kanaliseras till demokratifr&amp;auml;mjande arbete via det civila samh&amp;auml;llet eller andra l&amp;auml;mpliga akt&amp;ouml;rer. Det finns ocks&amp;aring; fall d&amp;auml;r ett lands utveckling passerat stadiet f&amp;ouml;r traditionellt bist&amp;aring;nd, men d&amp;auml;r demokratistr&amp;auml;vanden fortfarande m&amp;aring;ste st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;aring;dant exempel &amp;auml;r Ryssland d&amp;auml;r den borgerliga regeringen f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan snabbavvecklade Sveriges st&amp;ouml;d till utvecklingen i Ryssland, samtidigt som situationen i Ryssland var, och &amp;auml;r, mer oroande &amp;auml;n p&amp;aring; l&amp;auml;nge. Det var rimligt att Sverige drog sig ur bist&amp;aring;ndsinsatser f&amp;ouml;r rysk infrastruktur, men samtidigt &amp;auml;r det viktigt att fortsatt st&amp;ouml;dja insatser som fr&amp;auml;mjar &amp;ouml;ppenhet och demokratisk utveckling. Ryssland beh&amp;ouml;ver dialog, samarbete och st&amp;ouml;d till en positiv utveckling. Till vissa delar har regeringen efter kraftig kritik &amp;aring;terinf&amp;ouml;rt detta st&amp;ouml;d, och vi vill sl&amp;aring; vakt om att detta kommer att fortg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497204" name="_Toc307497204"&gt;&lt;/a&gt;Svenskt demokratist&amp;ouml;d till Nordafrika och Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att Sverige inr&amp;auml;ttar en demokratifond d&amp;auml;r medel ansl&amp;aring;s f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja demokrati och st&amp;ouml;dja uppbyggnaden av demokratiska institutioner i l&amp;auml;nder och regioner d&amp;auml;r detta &amp;auml;r eftersatt. Ett viktigt fokusomr&amp;aring;de f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan fond &amp;auml;r naturligtvis l&amp;auml;nderna i Nordafrika d&amp;auml;r en demokratisk utveckling nu har tagit sin b&amp;ouml;rjan. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att ett svenskt demokratis&amp;auml;ndebud i regionen utses f&amp;ouml;r att arbeta med demokratifr&amp;auml;mjandet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nordafrikas kvinnor har intagit gator, torg och bloggar som en sj&amp;auml;lvklar del i kampen f&amp;ouml;r frihet. Dock &amp;auml;r kvinnors st&amp;auml;llning i m&amp;aring;nga arabl&amp;auml;nder oerh&amp;ouml;rt eftersatt. Bristen p&amp;aring; kvinnors delaktighet och inflytande i samh&amp;auml;llet utg&amp;ouml;r ett stort hinder mot utveckling i denna del av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arab Human Development Reports (AHDR) ger en god grund f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rst&amp;aring; bristen p&amp;aring; utveckling i arabv&amp;auml;rlden. Den f&amp;ouml;rsta rapporten fr&amp;aring;n 2002 fokuserade p&amp;aring; tre centrala omr&amp;aring;den som utg&amp;ouml;r hinder f&amp;ouml;r utveckling. Dessa omr&amp;aring;den var bristen p&amp;aring; kvinnors delaktighet, brist p&amp;aring; frihet samt brist p&amp;aring; kunskap. Tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r denna analys fortfarande giltig n&amp;auml;stan tio &amp;aring;r senare. Bristen p&amp;aring; kvinnors delaktighet och makt i samh&amp;auml;llet har behandlats ytterligare i en egen AHDR-rapport.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att Sveriges st&amp;ouml;d till de nordafrikanska l&amp;auml;nderna ska bygga p&amp;aring; denna insikt om behovet av kvinnors delaktighet. Sveriges st&amp;ouml;d ska bidra till att kvinnor ges m&amp;ouml;jlighet att g&amp;ouml;ra sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda i den samh&amp;auml;llsomvandling som nu sker. Kvinnornas erfarenheter och syn p&amp;aring; hur samh&amp;auml;llet ska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras kan utg&amp;ouml;ra den f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringskraft som beh&amp;ouml;vs i Nordafrika l&amp;aring;ngt efter att omv&amp;auml;rldens str&amp;aring;lkastare slutat riktas dit.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna menar att Sveriges st&amp;ouml;d ocks&amp;aring; ska fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av ett starkt civilt samh&amp;auml;lle. Civila organisationer &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt svagt utvecklade i arabv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenska folkr&amp;ouml;relser, fotbollslag, k&amp;ouml;rer och andra f&amp;ouml;reningar har stor erfarenhet av utbyte med m&amp;auml;nniskor i de forna &amp;ouml;ststaterna. Genom dessa samarbeten har det tydligt visats hur stor betydelse kontakten mellan m&amp;auml;nniskor och organisationer har f&amp;ouml;r att utveckla ett civilt samh&amp;auml;lle. Dessa erfarenheter b&amp;ouml;r nu svenskt bist&amp;aring;nd bidra till att &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra till Nordafrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna menar att Sverige b&amp;ouml;r frig&amp;ouml;ra den kommande bist&amp;aring;nds&amp;ouml;kningen som automatiskt f&amp;ouml;ljer av &amp;ouml;kad BNI till en satsning p&amp;aring; demokratifonden, kvinnors delaktighet i samh&amp;auml;llsomvandlingen samt st&amp;ouml;d till svenska folkr&amp;ouml;relsers arbete f&amp;ouml;r ett civilt samh&amp;auml;lle i Nordafrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; ett brett utbyte mellan politiska partier och organisationer i Sverige och i dessa l&amp;auml;nder &amp;auml;r av vikt. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; ge st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att bygga upp demokratiska partier, vilket &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratiska val. Socialdemokraterna har sedan den s&amp;aring; kallade arabiska v&amp;aring;rens b&amp;ouml;rjan haft flera kontakter med m&amp;auml;nniskor i regionen, b&amp;aring;de som parti, tillsammans med Olof Palmes internationella center och tillsammans med v&amp;aring;rt europeiska socialdemokratiska parti. Vi kommer att intensifiera dessa kontakter med partier, kvinnoorganisationer, fackf&amp;ouml;reningar och andra n&amp;auml;tverk f&amp;ouml;r att kunna vara en aktiv partner i deras demokratistr&amp;auml;van.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497205" name="_Toc307497205"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens befolkning men kvinnors m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka, delta i och dra f&amp;ouml;rdel av utvecklingen &amp;auml;r i de flesta l&amp;auml;nder sm&amp;aring;. V&amp;auml;rlden styrs fortfarande av m&amp;auml;n. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles sociala, ekonomiska och politiska utveckling, och fr&amp;aring;gan om j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r alltid vara en av grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna n&amp;auml;r vi s&amp;ouml;ker l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem som fattigdom, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, s&amp;auml;kerhet och migration. Inte minst d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r satsningar p&amp;aring; kvinnor s&amp;auml;rskilt viktiga inom bist&amp;aring;ndet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor &amp;auml;r ofta de fattigaste bland de fattiga – och de mest utsatta. Maktrelationen mellan k&amp;ouml;nen resulterar i att flickor inte f&amp;aring;r g&amp;aring; i skola i samma utstr&amp;auml;ckning som pojkar, att lagstiftning kring &amp;auml;gander&amp;auml;tt gynnar m&amp;auml;n, att kvinnor har s&amp;auml;mre l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor och i &amp;auml;n h&amp;ouml;gre grad saknar inflytande &amp;ouml;ver samh&amp;auml;llsutvecklingen. Svenskt utvecklingssamarbete ska bidra till att &amp;ouml;ka kvinnors m&amp;ouml;jlighet att styra sina liv och p&amp;aring;verka det egna landets utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497206" name="_Toc307497206"&gt;&lt;/a&gt;Oh&amp;auml;lsa som hot mot utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom orsakar oh&amp;auml;lsa, men oh&amp;auml;lsa orsakar ocks&amp;aring; fattigdom. Ett av de viktigaste verktygen f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdomen &amp;auml;r att bek&amp;auml;mpa fattigdomens sjukdomar som hiv/aids, malaria och tuberkulos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids-epidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning och kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och politiskt ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aids och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Vi vill som ett led i kampen mot smittspridning betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa, m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;tt till bromsmediciner till l&amp;auml;gre priser och vikten av prevention. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; vara med och finansiera forskning p&amp;aring; omr&amp;aring;det f&amp;ouml;r att finna tillg&amp;auml;ngliga, verkningsfulla och prism&amp;auml;ssigt tillg&amp;auml;ngliga botemedel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497207" name="_Toc307497207"&gt;&lt;/a&gt;EU-bist&amp;aring;nd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s medlemsl&amp;auml;nder och kommissionen tillsammans &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och unionen ska vara en p&amp;aring;drivande akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; FN:s millenniem&amp;aring;l. F&amp;ouml;r att det ska lyckas kr&amp;auml;vs att mer av EU-bist&amp;aring;ndet fokuseras p&amp;aring; fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att EU:s olika politikomr&amp;aring;den b&amp;auml;ttre samordnas f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling. Jordbruks- och handelspolitiken &amp;auml;r tv&amp;aring; centrala omr&amp;aring;den som m&amp;aring;ste reformeras inom EU f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja och inte bromsa utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter. Sverige ska ocks&amp;aring; vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att EU:s medlemsl&amp;auml;nder ska h&amp;ouml;ja sina bist&amp;aring;ndsniv&amp;aring;er. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att politikomr&amp;aring;den ocks&amp;aring; p&amp;aring; det europeiska planet str&amp;auml;var &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar global utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sammantaget utg&amp;ouml;r EU:s bist&amp;aring;ndspolitik en stor m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r Europas medlemsl&amp;auml;nder att gemensamt p&amp;aring; ett kraftfullt och konstruktivt s&amp;auml;tt fr&amp;auml;mja en mer r&amp;auml;ttvis och demokratisk v&amp;auml;rld och d&amp;auml;rmed spegla EU:s grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar i en v&amp;auml;rld som riskerar att polariseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497208" name="_Toc307497208"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att svenskt bist&amp;aring;nd &amp;ouml;kat p&amp;aring; senare &amp;aring;r &amp;auml;r det viktigt och rimligt att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra &amp;aring;terkopplingen till svenska folket om utvecklingspolitikens m&amp;aring;l och resultat. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt att det finns en stark f&amp;ouml;rankring f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet hos svenska folket. En viktig faktor i relation till svenska folket &amp;auml;r det civila samh&amp;auml;llets organisationer. De st&amp;aring;r bara f&amp;ouml;r en del av bist&amp;aring;ndsbudgeten, men de spelar en viktig roll s&amp;aring;v&amp;auml;l i utvecklingsl&amp;auml;nderna som i relation till svenska folket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller informationsverksamhet om bist&amp;aring;ndet. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det viktigt med en m&amp;aring;ngfald av r&amp;ouml;ster och akt&amp;ouml;rer i utvecklingssamarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet genom det civila samh&amp;auml;llets organisationer, ocks&amp;aring; kallat folkr&amp;ouml;relsebist&amp;aring;ndet, handlar om en p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt unik verksamhet med kontakter som &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att skapa annars. Dessa organisationers verksamhet spelar en viktig roll i demokratiprocesser. Det civila samh&amp;auml;llets medverkan i det internationella utvecklingssamarbetet g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r Sverige att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i utvecklingsl&amp;auml;nderna, n&amp;aring;got som &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles demokratiska utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497209" name="_Toc307497209"&gt;&lt;/a&gt;Globalisering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; globaliseringens m&amp;ouml;jligheter. De senaste &amp;aring;rtiondenas ekonomiska globalisering har skapat ett &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och bidragit till att fattigdomen minskat f&amp;ouml;r flera hundra miljoner m&amp;auml;nniskor. I globaliseringens k&amp;ouml;lvatten har avst&amp;aring;nden mellan m&amp;auml;nniskor minskat samt kunskapen och f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r levnadsvillkoren p&amp;aring; andra sidan jordklotet &amp;ouml;kat. Dag f&amp;ouml;r dag v&amp;auml;xer kraven p&amp;aring; demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och social trygghet runt om i v&amp;auml;rlden. Aldrig har det funnits s&amp;aring; m&amp;aring;nga demokratier som idag. Och sambandet mellan demokrati och ekonomisk utveckling &amp;auml;r starkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I en v&amp;auml;rld som blir alltmer gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;s beh&amp;ouml;ver demokratin bryta igenom f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka globalt. St&amp;ouml;rre anstr&amp;auml;ngningar m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; att &amp;ouml;ka antalet demokratiska stater i v&amp;auml;rlden. Ett lands inflytande p&amp;aring; global niv&amp;aring; m&amp;aring;ste vara beroende av ett eget demokratiskt styrelseskick.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom demokratiska val mellan fria partier kan medborgarna st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; sociala reformer och fackliga r&amp;auml;ttigheter. Demokratins landvinningar har gjort att f&amp;auml;rre m&amp;auml;nniskor drabbas av sv&amp;auml;lt och att allt f&amp;auml;rre krig utk&amp;auml;mpas mellan stater. Brist p&amp;aring; fackliga r&amp;auml;ttigheter eller inga alls, sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner, inl&amp;aring;sta arbetare, barnarbete och l&amp;ouml;nedumpning m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas med facklig och politisk kamp f&amp;ouml;r demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r globaliseringen en k&amp;auml;lla till oro och otrygghet. Kraven p&amp;aring; flexibilitet utan skyddsn&amp;auml;t och de snabba ekonomiska kasten och finansoron &amp;ouml;kar os&amp;auml;kerheten och maktl&amp;ouml;sheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till den nya ekonomin skapar oro f&amp;ouml;r framtiden i s&amp;aring;v&amp;auml;l den rika som den fattiga v&amp;auml;rlden – en oro f&amp;ouml;r att alltmer av industrijobben flyttar till l&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder och att inga nya arbetstillf&amp;auml;llen skapas i dess st&amp;auml;lle. L&amp;aring;gl&amp;ouml;nel&amp;auml;nder spelas ut mot varandra, vilket f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar kampen f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre tillvaro. Finanskrisen skapades ur en mix av om&amp;auml;ttlig girighet, obefintliga regler, oansvarigt risktagande och gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa bonussystem f&amp;ouml;r att skapa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga vinning. Vi p&amp;aring;verkas alla av dess verkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att finna s&amp;auml;tt att hantera utmaningen i de globala politiska och sociala sp&amp;auml;nningarna &amp;auml;r sv&amp;aring;rt. Roten till problemet &amp;auml;r att en stor majoritet av v&amp;auml;rldens befolkning lever i fattigdom, och l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att utj&amp;auml;mna or&amp;auml;ttvisorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsan &amp;auml;r ett av de st&amp;ouml;rsta hindren och hoten mot tillv&amp;auml;xt och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. M&amp;auml;nskligheten har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r att agera kraftfullt mot denna oh&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lsosystem &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand nationella regeringars ansvar. I kampen mot smittsamma sjukdomar i fattiga l&amp;auml;nder kr&amp;auml;vs att tillr&amp;auml;ckliga resurser tillf&amp;ouml;rs genom bist&amp;aring;nd eller andra internationella insatser. Medicinsk kunskap, v&amp;aring;rdkapacitet och l&amp;auml;kemedel m&amp;aring;ste n&amp;aring; alla, oavsett inkomst. Patentskydd och enskilda vinstintressen kan inte till&amp;aring;tas hindra detta, i synnerhet som medicinska landvinningar oftast i grunden finansieras offentligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Till de ekologiska hoten kan ocks&amp;aring; r&amp;auml;knas smittsamma globala epidemier, s&amp;aring; kallade pandemier. D&amp;ouml;dliga pandemier inneb&amp;auml;r ett stort potentiellt s&amp;auml;kerhetshot. De kan antingen utl&amp;ouml;sas av terrorister som anv&amp;auml;nder biologiska stridsmedel eller p&amp;aring; naturlig v&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;kande levnadsstandarden i globaliseringens sp&amp;aring;r uts&amp;auml;tter naturen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre belastning; resurser som vatten, energi och skog riskerar att utarmas samtidigt som milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fabriker, bilar och hush&amp;aring;ll &amp;ouml;kar b&amp;aring;de i de rika l&amp;auml;nderna och i nya tillv&amp;auml;xtekonomier som Kina och Indien. Det globala ekosystemet rubbas med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och ozonh&amp;aring;l som f&amp;ouml;ljd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497210" name="_Toc307497210"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen beh&amp;ouml;vs i globaliseringen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska samh&amp;auml;llsmodellen &amp;auml;r framg&amp;aring;ngsrik. Det &amp;auml;r ingen slump att Sverige rankas h&amp;ouml;gt p&amp;aring; internationella tillv&amp;auml;xt-, utbildnings- och kreativitetslistor. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;rde en framg&amp;aring;ngsrik politik baserad p&amp;aring; &amp;ouml;vertygelsen om att anpassning inte ska ske p&amp;aring; bekostnad av m&amp;auml;nniskors r&amp;auml;ttigheter och trygghet. Tack vare forskning och utbildning, tack vare en ob&amp;auml;ndig vilja att v&amp;auml;rna arbetsr&amp;auml;tt och sociala trygghetssystem och tack vare kampen f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till lika behandling har vi hittills varit v&amp;auml;l rustade att ta oss an framtidens utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns s&amp;aring;ledes mycket goda grunder f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna den s&amp;aring; kallade svenska eller nordiska modellen b&amp;aring;de i EU och globalt samt att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r fackliga och sociala r&amp;auml;ttigheter i Sverige, i EU och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har dock blivit allt tydligare att det internationella kapitalets jakt p&amp;aring; snabba och allt h&amp;ouml;gre vinster inte tar m&amp;auml;nsklig h&amp;auml;nsyn – att m&amp;auml;nniskor anv&amp;auml;nds som spelbrickor. Idag t&amp;auml;vlar l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag om att f&amp;aring; produktionskedjans mest v&amp;auml;rdefulla l&amp;auml;nkar och att f&amp;aring; beh&amp;aring;lla dessa s&amp;aring; l&amp;auml;nge som m&amp;ouml;jligt. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrera om f&amp;ouml;retagens investeringar genom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra tryggheten p&amp;aring; arbetsmarknaden, dumpa l&amp;ouml;ner eller s&amp;auml;nka milj&amp;ouml;krav. Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; en v&amp;auml;rdeburen tillv&amp;auml;xt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den informella sektorns andel av ekonomin v&amp;auml;xer, inte minst i utvecklingsl&amp;auml;nder. Oreglerade eller direkt olagliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden inneb&amp;auml;r ofta r&amp;auml;ttsl&amp;ouml;shet f&amp;ouml;r arbetare och sm&amp;aring;f&amp;ouml;retagare, som ofta utnyttjas p&amp;aring; ett h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st s&amp;auml;tt som anst&amp;auml;llda eller underleverant&amp;ouml;rer. Avreglering och privatisering som &amp;ouml;kar en s&amp;aring;dan exploatering motverkar en h&amp;aring;llbar utveckling. Fattigas &amp;auml;gande-, avtals- och arbetsr&amp;auml;tt skapar m&amp;ouml;jlighet till verklig tillv&amp;auml;xt. R&amp;auml;tt till den jord man brukar &amp;auml;r central. V&amp;aring;r slutsats &amp;auml;r inte att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka hindra f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna utan att styra dem. Det &amp;auml;r inte det internationella kapitalet som kommer att se till att m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rbereds f&amp;ouml;r arbeten i nya branscher. Ist&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs stark politisk beslutskraft och facklig-politisk samverkan f&amp;ouml;r att n&amp;aring; framg&amp;aring;ngar i en global konkurrens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de b&amp;auml;rande tankarna inom socialdemokratin &amp;auml;r att trygghet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor och investeringar i kunnande &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt. Tv&amp;auml;rtemot den moderatledda regeringen i Sverige tror vi inte att otrygghet och r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att mista sitt jobb bidrar till utveckling. Trots h&amp;aring;rd internationell konkurrens st&amp;aring;r samh&amp;auml;llen med h&amp;ouml;ga ambitioner om j&amp;auml;mn f&amp;ouml;rdelning och gemensam v&amp;auml;lf&amp;auml;rd – som de nordiska – starka. Avancerade ekonomier med v&amp;auml;rldsledande produktion &amp;auml;r komplexa och kr&amp;auml;ver en god samh&amp;auml;llsmilj&amp;ouml;. Kollektiva l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r utbildning, h&amp;auml;lsa, milj&amp;ouml; och infrastruktur &amp;auml;r ofta de mest effektiva. F&amp;ouml;retagen &amp;auml;r beroende av h&amp;ouml;g utbildningsniv&amp;aring;, kvalitativ forskning och bra livsmilj&amp;ouml; f&amp;ouml;r att kunna rekrytera, moderna kommunikationer och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, p&amp;aring;litlig samh&amp;auml;llsservice och r&amp;auml;ttsliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. L&amp;aring;ngt g&amp;aring;ngen specialisering, systemt&amp;auml;nkande, kreativitet, engagemang och alla medarbetares ansvar k&amp;auml;nnetecknar den mest v&amp;auml;rdefulla produktionen och gynnas i ett &amp;ouml;ppet, demokratiskt och j&amp;auml;mlikt samh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har tv&amp;aring; parallella strategier. Vi ska i solidaritet verka f&amp;ouml;r att globaliseringen sprider v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i hela v&amp;auml;rlden och att alla kan k&amp;auml;nna trygghet i sina arbeten. Samtidigt ska svenska arbetstagare erbjuda kompetens i v&amp;auml;rldsklass. Den svenska arbetsmarknaden ska erbjuda s&amp;aring;dan trygghet och s&amp;aring;dana utvecklingschanser f&amp;ouml;r enskilda att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen blir en positiv m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497211" name="_Toc307497211"&gt;&lt;/a&gt;Fri, r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar handel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel med varor och tj&amp;auml;nster, finansiella fl&amp;ouml;den, migration, utbyte av id&amp;eacute;er och kunskap v&amp;auml;ver samman v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder i allt snabbare takt. Den digitala utvecklingen minskar avst&amp;aring;nd mellan m&amp;auml;nniskor. Allt detta &amp;auml;r en positiv utveckling. Globaliseringen inneb&amp;auml;r nya m&amp;ouml;jligheter, men ocks&amp;aring; nya utmaningar. Alla m&amp;aring;ste f&amp;aring; ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar, och dess nackdelar m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsas. Detta kr&amp;auml;ver en politik som kompletterar &amp;ouml;ppenhet med satsningar p&amp;aring; kompetens, r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning och h&amp;aring;llbar utveckling. &amp;Ouml;ppen handel bidrar till nya och b&amp;auml;ttre jobb, h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner, b&amp;auml;ttre konkurrens och l&amp;auml;gre priser. &amp;Ouml;ppen handel bidrar ocks&amp;aring; till ekonomisk tillv&amp;auml;xt – inte minst f&amp;ouml;r v&amp;auml;rldens utvecklingsl&amp;auml;nder. En &amp;ouml;kad handel f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att bek&amp;auml;mpa fattigdomen. Ber&amp;auml;kningar har visat att ett ambiti&amp;ouml;st resultat av f&amp;ouml;rhandlingarna i V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) skulle &amp;ouml;ka v&amp;auml;rldens tillv&amp;auml;xtmarknader. Det skulle kunna lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. En &amp;ouml;ppnare och r&amp;auml;ttvisare handel &amp;auml;r ett av de b&amp;auml;sta instrumenten vi har f&amp;ouml;r att uppfylla FN:s millenniem&amp;aring;l f&amp;ouml;r global utveckling. Utvecklingsh&amp;auml;nsyn m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara v&amp;auml;gledande i det internationella handelssystemet f&amp;ouml;r att &amp;auml;ven fattiga l&amp;auml;nder ska kunna dra nytta av globaliseringens v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsvinster. Insikten om detta har gjort handelspolitiken till en br&amp;auml;nnande fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;cker allt st&amp;ouml;rre uppm&amp;auml;rksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om handel med varor och tj&amp;auml;nster &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat lavinartat de senaste decennierna skapar den globala produktionen inte v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Det finns ett tydligt samband mellan l&amp;auml;gre handelsbarri&amp;auml;rer och &amp;ouml;kad handel. Alltj&amp;auml;mt &amp;auml;r det dock v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Och s&amp;aring; l&amp;auml;nge rikare delar av v&amp;auml;rlden skyddas av handelsbarri&amp;auml;rer kommer verkligt fri handel att vara en utopi. S&amp;aring; l&amp;auml;nge kommer ocks&amp;aring; v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet att f&amp;ouml;rdelas oj&amp;auml;mnt mellan olika delar av v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I fattiga delar av v&amp;auml;rlden finns det dessutom ofta mycket h&amp;ouml;ga tullmurar och andra former av handelshinder mellan grannl&amp;auml;nderna. Om till exempel Afrika ska lyftas s&amp;aring; m&amp;aring;ste handeln mellan grannl&amp;auml;nderna p&amp;aring; kontinenten &amp;ouml;ka. Det &amp;auml;r s&amp;aring; de rika delarna av v&amp;auml;rlden har &amp;ouml;kat sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, genom handel med varandra, och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende l&amp;auml;nder har oftast v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannar. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att st&amp;ouml;dja l&amp;auml;nder i fattiga delar av v&amp;auml;rlden att &amp;ouml;ka sin handel mellan varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomisk och social utveckling gynnas genom ett &amp;ouml;msesidigt utbyte. Produktion och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd skapas inte bara genom handel. Minst lika viktigt &amp;auml;r f&amp;ouml;rdelningspolitik, utbildning, h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och kommunikationer samt den tekniska utvecklingen. Det finns krafter som verkar f&amp;ouml;r en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Och det finns krafter som vill backa bandet till protektionismens och nationalismens tidevarv. Det &amp;auml;r socialdemokratins uppgift att erbjuda ett alternativ till ytterligheterna oh&amp;auml;mmad kapitalism och st&amp;auml;ngda gr&amp;auml;nser. Vi socialdemokrater bejakar ekonomisk tillv&amp;auml;xt men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar frihandel men inte till vilket pris som helst. Vi bejakar nya produktionsm&amp;ouml;nster men inte till vilket pris som helst.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Parallellt med den &amp;ouml;kade handeln har ocks&amp;aring; handelsm&amp;ouml;nstren f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I Asien har utvecklingen g&amp;aring;tt fort. S&amp;auml;rskilt i Kina, v&amp;auml;rldens folkrikaste land, har den ekonomiska tillv&amp;auml;xten varit mycket h&amp;ouml;g under flera &amp;aring;rtionden. Trots finanskrisen forts&amp;auml;tter Kina att visa upp mycket h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xtsiffror. De ekonomiska framstegen har lyft hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;ver fattigdomsgr&amp;auml;nsen men fortfarande lever hundratals miljoner i mycket stor fattigdom. Den snabba ekonomiska utvecklingen har ocks&amp;aring; lett till arbetsl&amp;ouml;shet. Det saknas ett fungerande socialt trygghetssystem. Med landets h&amp;ouml;ga tillv&amp;auml;xt och &amp;ouml;ppenhet gentemot omv&amp;auml;rlden f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; r&amp;auml;ttm&amp;auml;tiga krav p&amp;aring; politisk frihet, n&amp;aring;got som hittills har m&amp;ouml;tts med f&amp;ouml;rtryck fr&amp;aring;n regeringen. Avsaknaden av demokrati i Kina g&amp;ouml;r att en sund relation mellan arbetare och kapital f&amp;ouml;rhindras. F&amp;ouml;rbudet mot fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r en kr&amp;auml;nkning av f&amp;ouml;reningsr&amp;auml;tten, en bromskloss f&amp;ouml;r fortsatt utveckling och inneb&amp;auml;r social dumpning gentemot andra utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att skapa &amp;ouml;kat v&amp;auml;lst&amp;aring;nd i alla delar av v&amp;auml;rlden. Kapitalintressen f&amp;aring;r emellertid inte ensamma r&amp;aring;da &amp;ouml;ver l&amp;auml;nders utveckling eller erbjudas en fristad undan all demokratisk kontroll och socialt ansvarstagande. Det &amp;auml;r inte m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra frihandel &amp;ouml;ver en natt. L&amp;auml;nder som varit slutna eller med liten etablerad produktion m&amp;aring;ste ha m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rbereda sig inf&amp;ouml;r minskade handelsbarri&amp;auml;rer. Inf&amp;ouml;randet av frihandel b&amp;ouml;r ske under ordnade former och kan inbegripa successiva reformer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den or&amp;auml;ttvisa f&amp;ouml;rdelningen av globaliseringens m&amp;ouml;jligheter kan r&amp;auml;ttas till. Det handlar om att politiken m&amp;aring;ste f&amp;aring; mer verkningskraft p&amp;aring; global niv&amp;aring;. Den ekonomiska globaliseringen har varit snabb medan politiken har hamnat p&amp;aring; efterk&amp;auml;lken. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det internationella politiska samarbetet st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att g&amp;ouml;ra globaliseringen mer r&amp;auml;ttvis kr&amp;auml;vs st&amp;ouml;rre satsningar p&amp;aring; att minska klyftorna. Bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r viktigt, men en r&amp;auml;ttvis och fri handel har &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre betydelse. &amp;Auml;ven om handel &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna har &amp;ouml;kat stort de senaste decennierna &amp;auml;r det v&amp;auml;rldens rikaste l&amp;auml;nder som handlar mest med varandra. Fattigare l&amp;auml;nder hindras komma in p&amp;aring; de rika l&amp;auml;ndernas marknader genom handelsbarri&amp;auml;rer, till exempel jordbrukssubventioner, och de f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, till landsbygdsutveckling och till att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att avskaffa jordbrukssubventionerna p&amp;aring; tobaks- och alkoholvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater verka f&amp;ouml;r en verklig frihandel, utan tullmurar och subventioner. En fri handel och mer r&amp;auml;ttvisa handelsregler kan lyfta miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Frihandel betyder dock inte en h&amp;auml;mningsl&amp;ouml;s och oreglerad kommers. Marknadsliberaler vill ha fri handel, men s&amp;auml;llan sociala eller fackliga r&amp;auml;ttigheter. Vi socialdemokrater vill ha b&amp;aring;da. Vi socialdemokrater f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar en reglerad frihandel inom ramen f&amp;ouml;r internationella &amp;ouml;verenskommelser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;WTO-f&amp;ouml;rhandlingarna i den s&amp;aring; kallade Doharundan har &amp;aring;ter st&amp;ouml;tt p&amp;aring; betydande motg&amp;aring;ngar. Syftet med Doharundan &amp;auml;r att ge utvecklingsl&amp;auml;nder m&amp;ouml;jlighet att b&amp;auml;ttre integreras i v&amp;auml;rldshandelssystemet och ges avsev&amp;auml;rt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade m&amp;ouml;jligheter att handla p&amp;aring; marknadsm&amp;auml;ssiga villkor, med exempelvis jordbruksprodukter, och d&amp;auml;rmed kunna skapa en egen h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. &amp;Auml;ven om l&amp;auml;get verkar dystert &amp;auml;r det viktigt att regeringen driver p&amp;aring; f&amp;ouml;r &amp;aring;terupptagna f&amp;ouml;rhandlingar med syfte att framf&amp;ouml;r allt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra utvecklingsl&amp;auml;ndernas m&amp;ouml;jligheter att delta i handeln p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden utan h&amp;auml;mmande handelshinder. Det g&amp;auml;ller inte minst jordbruks- och tekovaror som &amp;auml;r u-l&amp;auml;ndernas viktigaste exportvaror.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ppenheten inom WTO beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. M&amp;aring;nga WTO-medlemmar offentligg&amp;ouml;r p&amp;aring; eget initiativ sina f&amp;ouml;rhandlingsdokument och samr&amp;aring;der &amp;auml;ven med det civila samh&amp;auml;llet om sina positioner. WTO organiserar flera seminarier om sitt arbete med medverkan av enskilda organisationer. Samtidigt &amp;aring;terst&amp;aring;r mycket att g&amp;ouml;ra. Framf&amp;ouml;r allt i utvecklingsl&amp;auml;nderna finns fortfarande en oro f&amp;ouml;r att deras intressen skulle p&amp;aring;verkas negativt om enskilda organisationer och nationella parlamentariker ges &amp;ouml;kad insyn i och tilltr&amp;auml;de till WTO:s arbete. Fr&amp;aring;gan om en trov&amp;auml;rdig beslutsprocess i WTO &amp;auml;r av stor vikt f&amp;ouml;r hela organisationens och d&amp;auml;rmed det multilaterala handelssystemets effektivitet och legitimitet. WTO:s roll och arbetss&amp;auml;tt m&amp;aring;ste uppfattas som legitimt av alla dess medlemmar och f&amp;ouml;rtroendet f&amp;ouml;r organisationen &amp;ouml;ka. Vi tycker att alla medlemmar ska ges full insyn i p&amp;aring;g&amp;aring;ende arbete i WTO, inklusive fullst&amp;auml;ndig information om informella samr&amp;aring;d och om generaldirekt&amp;ouml;rens och sekretariatets aktiviteter. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste alla medlemmar ges oinskr&amp;auml;nkt m&amp;ouml;jlighet att delta aktivt i WTO-arbetet, att g&amp;ouml;ra sin &amp;aring;sikt h&amp;ouml;rd och att f&amp;aring; denna respekterad till &amp;ouml;vriga medlemmar. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att fler steg tas inom WTO i riktning mot &amp;ouml;kad offentlighet och tillg&amp;auml;nglighet till dokument. Medlemmarna sj&amp;auml;lva kommer troligen &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen att tvingas ta ett allt st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla &amp;ouml;ppenhet om sina egna positioner. Det &amp;auml;r viktigt att till&amp;auml;mpa st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga &amp;ouml;ppenhet avseende positioner och om f&amp;ouml;rhandlingarna i WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom EU vill vi arbeta f&amp;ouml;r att EU tar bort alla handelshinder f&amp;ouml;r Afrika, Karibien och Sydamerika, och vi ska vara det land som h&amp;aring;rdast driver fr&amp;aring;gan om ett avskaffande av EU:s jordbrukssubventioner. Vi vill att EU inr&amp;auml;ttar en ombudsman till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r utvecklingsl&amp;auml;nder som vill exportera till EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handel ska styras av gemensamt beslutade regelverk som &amp;auml;r r&amp;auml;ttvisa och g&amp;auml;ller lika f&amp;ouml;r alla. Sverige ska inom ramen f&amp;ouml;r EU verka f&amp;ouml;r en handelspolitik som inte diskriminerar de afrikanska l&amp;auml;ndernas produkter. De s&amp;aring; kallade ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan EU och l&amp;auml;nder i Afrika &amp;auml;r i vissa delar or&amp;auml;ttvisa och b&amp;ouml;r r&amp;auml;ttas till. EPA-avtalen mellan EU och Afrika m&amp;aring;ste resultera i l&amp;aring;ngsiktiga och utvecklingsv&amp;auml;nliga handelsavtal. H&amp;ouml;rnstenarna b&amp;ouml;r vara utveckling, partnerskap och regional integration. EU m&amp;aring;ste vara berett att g&amp;ouml;ra fler och mer omfattande &amp;aring;taganden &amp;auml;n l&amp;auml;nderna i Afrika. Vad g&amp;auml;ller marknadstilltr&amp;auml;de s&amp;aring; ska EU genomf&amp;ouml;ra sitt l&amp;ouml;fte vad g&amp;auml;ller att ge tull- och kvotafritt tilltr&amp;auml;de. Stegvisa &amp;ouml;verg&amp;aring;ngstider ska endast g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r tv&amp;aring; produkter: socker och ris. R&amp;auml;ttvisa handelsvillkor mellan Europa och Afrika &amp;auml;r ett oavvisligt krav som ska drivas i alla relevanta organ, riksdagen, EU och WTO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar att vi f&amp;ouml;r svensk del b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU tar h&amp;auml;nsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens effekter p&amp;aring; livsmedelstryggheten i AVS (Afrika, V&amp;auml;stindien, Stilla havet). Inom denna sektor kan undantag f&amp;ouml;r strategiska produkter i kombination med en s&amp;auml;rskild skyddsklausul ha ett s&amp;auml;rskilt v&amp;auml;rde. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att AVS ska avkr&amp;auml;vas marknads&amp;ouml;ppningar p&amp;aring; jordbruksomr&amp;aring;det b&amp;ouml;r vara att EU avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n subventionerad export till omr&amp;aring;det. De europeiska producenternas m&amp;aring;l &amp;auml;r att f&amp;aring; tilltr&amp;auml;de till AVS-marknaderna, men vi m&amp;aring;ste samtidigt str&amp;auml;va efter att ge de fattiga AVS-l&amp;auml;nderna den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga flexibiliteten, samtidigt som &amp;aring;tagandena &amp;auml;r WTO-f&amp;ouml;renliga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater menar ocks&amp;aring; att Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att AVS inf&amp;ouml;r ett skydd f&amp;ouml;r immateriella r&amp;auml;ttigheter i niv&amp;aring; med TRIPS-avtalet. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att AVS erbjuds samma flexibilitet som finns i TRIPS-avtalet, s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;verg&amp;aring;ngsperioder. EPA b&amp;ouml;r inte medf&amp;ouml;ra mer l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende krav p&amp;aring; AVS &amp;auml;n vad som f&amp;ouml;ljer av TRIPS-avtalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handelsavtal som reglerar s&amp;aring; kallade immaterialr&amp;auml;tt, bland annat patent p&amp;aring; l&amp;auml;kemedel och genetiska resurser, &amp;auml;r TRIPS (trade related aspects of intellectual property rights). Avtalet har kritiserats f&amp;ouml;r att i f&amp;ouml;rsta hand passa de rika l&amp;auml;ndernas behov, exempelvis i fr&amp;aring;ga om sv&amp;aring;righeter att f&amp;aring; fram bromsmediciner mot aids som folk i fattiga l&amp;auml;nder har r&amp;aring;d med. Vi anser att en utv&amp;auml;rdering av dessa avtal m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelssystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Utvecklingsl&amp;auml;nderna har ofta mindre m&amp;ouml;jligheter att delta i de l&amp;aring;nga och kostnadskr&amp;auml;vande handelsf&amp;ouml;rhandlingarna &amp;auml;n rikare l&amp;auml;nder. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi &amp;ouml;ka bist&amp;aring;ndet till utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka deras f&amp;ouml;rhandlingskapacitet i v&amp;auml;rldshandelssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rt parti st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en tydlig frihandelspolitik som &amp;auml;r kopplad till goda arbetsvillkor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att driva fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. H&amp;auml;r &amp;auml;r ”Globalt Ansvar” som den socialdemokratiska regeringen tog initiativet till ett bra verktyg. Globalt Ansvar tillkom f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja svenska f&amp;ouml;retags arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor, b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; samt bek&amp;auml;mpande av korruption, baserat p&amp;aring; principerna i FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige aktivt anv&amp;auml;nder sitt politiska och ekonomiska inflytande i EU, V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet r&amp;auml;ttvis handel till&amp;auml;mpas i allm&amp;auml;nhet p&amp;aring; handel som st&amp;auml;rker sm&amp;aring;producenters och sm&amp;aring; jord&amp;auml;gares ekonomiska st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r att de inte ska marginaliseras i v&amp;auml;rldsekonomin. Det ber&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand utvecklingsl&amp;auml;nder och best&amp;aring;r, i den mening som det anv&amp;auml;nds i detta meddelande, av tv&amp;aring; huvudsakliga delar:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att producenter och anst&amp;auml;llda f&amp;aring;r en sk&amp;auml;lig andel av den totala vinsten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de sociala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i synnerhet f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i l&amp;auml;nder d&amp;auml;r det saknas utvecklade strukturer f&amp;ouml;r social service och representation p&amp;aring; arbetet (exempelvis facklig representation).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Begreppet syftar till l&amp;aring;ngsiktig utveckling. B&amp;aring;de f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljares och konsumenters deltagande i initiativ f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvis handel sker p&amp;aring; frivillig grund.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har redan tagit initiativ som g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttvis handel, d&amp;auml;ribland resolutioner i Europaparlamentet och finansiering av icke-statliga organisationer, m&amp;auml;rkningsorganisationer och projekt i utvecklingsl&amp;auml;nder. EU har ocks&amp;aring; inf&amp;ouml;rt principer f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttvis handel genom flera olika lagstiftningsinstrument, bland annat &amp;aring;tg&amp;auml;rder inom det allm&amp;auml;nna preferenssystemet. Vissa av f&amp;ouml;reskrifterna om utrikeshandel gynnar r&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkta produkter genom att underl&amp;auml;tta deras tilltr&amp;auml;de till gemenskapsmarknaden. Vi socialdemokrater vill forts&amp;auml;tta att inom ramen f&amp;ouml;r EU-samarbetet fr&amp;auml;mja den r&amp;auml;ttvisa handeln. Genom R&amp;auml;ttvisem&amp;auml;rkt visar vi i praktiken den svenska modellen som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r solidaritet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;ven i handelspolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldssamfundet har erk&amp;auml;nt den r&amp;auml;ttvisa handelns stora betydelse f&amp;ouml;r utvecklingen i de fattigaste l&amp;auml;nderna. V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) har dragit slutsatsen att initiativen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de inte utg&amp;ouml;r n&amp;aring;got hinder f&amp;ouml;r liberaliseringen av marknaderna eftersom de inte inneb&amp;auml;r importbegr&amp;auml;nsningar eller andra former av protektionism. De &amp;auml;r allts&amp;aring; f&amp;ouml;renliga med v&amp;auml;rldshandelns allm&amp;auml;nna principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen om vatten skapar mots&amp;auml;ttningar mellan l&amp;auml;nder redan idag och riskerar att leda till framtida konflikter. R&amp;auml;tten till rent vatten utmanas ocks&amp;aring; av krafter som vill privatisera vattentillg&amp;aring;ngen. Vi socialdemokrater kommer att ta strid f&amp;ouml;r allas r&amp;auml;tt till rent vatten. Grundl&amp;auml;ggande behov f&amp;ouml;r enskilda och samh&amp;auml;llet, s&amp;aring;som h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och utbildning, b&amp;ouml;r vara offentliga &amp;aring;taganden i varje samh&amp;auml;lle. Tillg&amp;aring;ngen f&amp;aring;r inte begr&amp;auml;nsas genom internationella handelsregler eller en marknad som l&amp;aring;ter k&amp;ouml;pkraften avg&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497212" name="_Toc307497212"&gt;&lt;/a&gt;Finansiella institutioner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt med en reformering av de globala finansiella institutionerna. Inte minst turbulensen p&amp;aring; de finansiella marknaderna och den efterf&amp;ouml;ljande finanskrisen visade p&amp;aring; behovet av stabila finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter deras bildande under andra v&amp;auml;rldskrigets sista &amp;aring;r har mycket h&amp;auml;nt i v&amp;auml;rlden. Internationella valutafondens (IMF) m&amp;aring;l &amp;auml;r att s&amp;auml;kra stabiliteten i det internationella monet&amp;auml;ra och finansiella systemet medan V&amp;auml;rldsbankens fr&amp;auml;msta uppgift &amp;auml;r att bist&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;nder med att bek&amp;auml;mpa fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nge riktades ber&amp;auml;ttigad kritik mot IMF och V&amp;auml;rldsbanken f&amp;ouml;r deras nyliberala h&amp;aring;llning till l&amp;auml;nders reformeringsbehov. Delvis har detta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. I V&amp;auml;rldsbankens program tas idag st&amp;ouml;rre h&amp;auml;nsyn till de fattiga l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar f&amp;ouml;r effektiv fattigdomsbek&amp;auml;mpning. Men fortfarande brottas IMF och V&amp;auml;rldsbanken med stora problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Makten i organisationerna speglar inte de ekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i v&amp;auml;rlden. Relationen till FN &amp;auml;r ocks&amp;aring; oklar. Det &amp;auml;r dock viktigt att betona att IMF och V&amp;auml;rldsbanken &amp;auml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga institutioner som bygger p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;ndernas kapitalinsatser. &amp;Auml;ven i forts&amp;auml;ttningen kommer sannolikt l&amp;auml;ndernas medlemskap och kapitalinsats att vara stommen i de finansiella organisationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om de internationella uppg&amp;ouml;relser om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkningar av IMF som kommit till st&amp;aring;nd i och med finanskrisen &amp;auml;r positiva s&amp;aring; inneb&amp;auml;r inte det att arbetet &amp;auml;r slutf&amp;ouml;rt. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera de internationella finansiella institutionerna. Det beh&amp;ouml;vs en offentlighetsprincip v&amp;auml;rd namnet. Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter b&amp;ouml;r i h&amp;ouml;gre grad vara f&amp;ouml;rknippat med organisationernas utl&amp;aring;ning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;g- och medelinkomstl&amp;auml;ndernas inflytande b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas ytterligare i IMF och V&amp;auml;rldsbanken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att reformera processen f&amp;ouml;r tills&amp;auml;ttningen av chefer f&amp;ouml;r V&amp;auml;rldsbanken och IMF. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att vara en sluten process som bygger p&amp;aring; &amp;ouml;verenskommelser gjorda strax efter andra v&amp;auml;rldskrigets slut, b&amp;ouml;r processen vara transparent och &amp;ouml;ppen samt bygga p&amp;aring; meriter och kunna vara &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r kandidater fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kopplingen mellan IMF, V&amp;auml;rldsbanken och FN-systemet beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. FN b&amp;ouml;r kunna fatta beslut som &amp;auml;ven de finansiella organisationerna m&amp;aring;ste r&amp;auml;tta sig efter. En id&amp;eacute; v&amp;auml;rd att lyfta fram f&amp;ouml;r diskussion &amp;auml;r att skapa ett ekonomiskt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Noteras b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; att G20 idag spelar en st&amp;ouml;rre roll som internationellt forum. Bland annat var det till stor del i detta sammanhang som viktiga beslut fattades om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska skadeverkningarna av finanskrisen. Vi ser det dock som ett stort problem om utvecklingen forts&amp;auml;tter mot att G20 tar &amp;ouml;ver delar av det ansvar och den roll som internationella institutioner som Internationella valutafonden eller V&amp;auml;rldsbanken har, d&amp;auml;r betydligt fler av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder finns representerade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldsbanken har med r&amp;auml;tta kritiserats f&amp;ouml;r sin stora utl&amp;aring;ning till kolkraftverk. Enligt en rapport fr&amp;aring;n amerikanska Bank Information Center (BIC) &amp;ouml;kade V&amp;auml;rldsbankens finansiering av f&amp;ouml;rnybar energi fr&amp;aring;n 2007 till 2008 med 11 procent. Under samma period &amp;ouml;kade bankens finansieringar av kolkraft med 642 procent. Sverige m&amp;aring;ste, i V&amp;auml;rldsbanken och i andra sammanhang, vara en p&amp;aring;drivande kraft f&amp;ouml;r klimatomst&amp;auml;llningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497213" name="_Toc307497213"&gt;&lt;/a&gt;Tygla spekulationsekonomin&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med finansmarknadernas globalisering f&amp;ouml;ljer &amp;ouml;kad s&amp;aring;rbarhet. Finansiella kriser kan f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande m&amp;auml;nskliga konsekvenser. Krisen i Asien i slutet av 1990-talet ledde till &amp;ouml;kad fattigdom och inkomstf&amp;ouml;rluster som var tio g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n det samlade bist&amp;aring;ndet. Kostnaden f&amp;ouml;r den senaste finanskrisen kan &amp;auml;nnu inte ens sk&amp;ouml;njas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spekulationsekonomin m&amp;aring;ste tyglas och ramverket f&amp;ouml;r det internationella kapitalet st&amp;auml;rkas. Att unders&amp;ouml;ka en global skatt p&amp;aring; finansiella transaktioner d&amp;auml;r int&amp;auml;kterna kommer nationerna till del kan vara en m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skatteparadis ska bek&amp;auml;mpas med starka medel internationellt. De multilaterala finansiella organisationerna ska i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning &amp;auml;n idag fr&amp;auml;mja finansiell stabilitet och motverka det spekulativa kapitalet. Organisationernas utl&amp;aring;ningspolicy m&amp;aring;ste i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag ta h&amp;auml;nsyn till de sociala effekter som finansiella kriser i ett omr&amp;aring;de kan medf&amp;ouml;ra. Bek&amp;auml;mpningen av finansiella kriser kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktigt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer. Och eftersom de flesta finansiella kriser har en ekonomisk eller politisk kris som grund &amp;auml;r det p&amp;aring; den ekonomisk-politiska arenan som kampen ska f&amp;ouml;ras mot de finansiella kriserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497214" name="_Toc307497214"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa jordbrukssubventionerna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; utvecklingsl&amp;auml;ndernas handelspolitik och sk&amp;auml;rpa kampen f&amp;ouml;r rimliga arbetsvillkor r&amp;auml;cker inte. Den industrialiserade v&amp;auml;rlden f&amp;aring;r inte missgynna utvecklingsl&amp;auml;nder genom importtullar och exportst&amp;ouml;d till den egna industrin eller till jordbruket.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingsl&amp;auml;nderna f&amp;ouml;rlorar &amp;aring;rligen flera hundra miljarder dollar p&amp;aring; grund av handelsbarri&amp;auml;rer. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r att omg&amp;aring;ende avskaffa jordbrukssubventioner p&amp;aring; tobak och alkoholvaror. Jordbruket &amp;auml;r den viktigaste sektorn i utvecklingsekonomierna. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att framf&amp;ouml;r allt den europeiska och nordamerikanska jordbrukspolitiken reformeras. EU:s initiativ att riva delar av handelshindren f&amp;ouml;r de minst utvecklade l&amp;auml;nderna i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r ett steg i r&amp;auml;tt riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje &amp;aring;r spenderar EU en orimligt stor del av sin budget i direkta jordbrukssubventioner. Dessa resurser borde ist&amp;auml;llet anv&amp;auml;ndas till utvecklad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad milj&amp;ouml;, landsbygdsutveckling och till att st&amp;auml;rka Europas konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r lantbruk i utvecklingsl&amp;auml;nderna underl&amp;auml;ttas blir det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga att &amp;ouml;ka sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och p&amp;aring; sikt diversifiera sin ekonomi. Att familjer och kooperativ sj&amp;auml;lva f&amp;aring;r &amp;auml;ga och bruka sin mark &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling. D&amp;auml;r familje&amp;auml;gda jordbruk finns &amp;auml;r tillv&amp;auml;xten h&amp;ouml;gre och snedf&amp;ouml;rdelningen mindre &amp;auml;n d&amp;auml;r koloniala och feodala plantageekonomier r&amp;aring;der. S&amp;aring;v&amp;auml;l inhemskt missgynnande som utl&amp;auml;ndsk dumpning av mat sl&amp;aring;r h&amp;aring;rt mot den majoritet av v&amp;auml;rldens fattiga som f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker leva av jordbruk. Det &amp;auml;r oh&amp;aring;llbart. Med b&amp;auml;ttre inkomstf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden p&amp;aring; landsbygden anlitas arbetskraften mer rationellt och industriers chans att konkurrera med usla l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor minskar. Verklig frihandel med jordbruksprodukter skulle &amp;ouml;ka tryggheten och inkomsterna f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l lantbrukare i utvecklingsl&amp;auml;nder som industriarbetare i rikare l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497215" name="_Toc307497215"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;n kr&amp;auml;ver samarbete &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas m&amp;aring;l &amp;auml;r en h&amp;aring;llbar hush&amp;aring;llning med jordens resurser s&amp;aring; att kommande generationer kan &amp;ouml;verta en jord d&amp;auml;r det fortfarande g&amp;aring;r att dricka rent vatten och andas frisk luft och d&amp;auml;r artrikedomen inte har utarmats. Det finns en risk att &amp;ouml;verutnyttjandet av naturresurser resulterar i ekologisk, ekonomisk, h&amp;auml;lsom&amp;auml;ssig och social kollaps. S&amp;auml;rskilt dramatiska &amp;auml;r riskerna med klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Morgondagens milj&amp;ouml;problem kr&amp;auml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rder idag. Svensk socialdemokrati &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens mest progressiva milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relser. Inget annat land i v&amp;auml;rlden har f&amp;ouml;rt en s&amp;aring; radikal politik f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling som Sverige under socialdemokratisk ledning. Men inget land kan ensamt hantera de globala milj&amp;ouml;problemen eftersom dessa &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omst&amp;auml;llningen till ekologiskt h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r ett ansvar f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rldssamfundet och en uppgift f&amp;ouml;r socialdemokratin att verka f&amp;ouml;r i alla sammanhang. Forskning och export av milj&amp;ouml;teknik inneb&amp;auml;r dessutom stora ekonomiska m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r ett f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturkatastrofer f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av m&amp;auml;nniskans h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa sk&amp;ouml;vlande av naturens resurser och drabbar de redan fattiga v&amp;auml;rst. Flodv&amp;aring;gen den 26 december 2004 innebar en stor naturkatastrof i Sydostasien och drabbade miljoner m&amp;auml;nniskor bosatta i de ber&amp;ouml;rda omr&amp;aring;dena, men &amp;auml;ven m&amp;aring;nga svenskar. Katastrofens effekter f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrades sannolikt av att naturen sk&amp;ouml;vlats; under loppet av ett par decennier har best&amp;aring;ndet av mangroveskogar i Thailand, Indien och Sri Lanka mer &amp;auml;n halverats. Tr&amp;auml;den har huggits ned f&amp;ouml;r att ge plats &amp;aring;t turistanl&amp;auml;ggningar och r&amp;auml;kodlingar. Vidare har korallreven f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rts i stor omfattning genom &amp;ouml;verfiskning och b&amp;aring;ttrafik. Mangroveskogar och korallrev &amp;auml;r naturliga v&amp;aring;gbrytare. Jordb&amp;auml;vningar kan inte f&amp;ouml;rhindras, men effekterna kan lindras genom att strandn&amp;auml;ra natur v&amp;aring;rdas och bevaras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska tillv&amp;auml;xten f&amp;aring;r inte ske p&amp;aring; bekostnad av ekologiska v&amp;auml;rden. Samtidigt m&amp;aring;ste milj&amp;ouml;arbetet ske i samklang med ekonomisk tillv&amp;auml;xt och utvecklingen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Detta &amp;auml;r k&amp;auml;rnan i arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling. Den kr&amp;auml;ver att balans r&amp;aring;der mellan den ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga utvecklingen. Varje generation har ansvar f&amp;ouml;r att ge kommande generationer m&amp;ouml;jlighet till livskvalitet som &amp;auml;r likv&amp;auml;rdig eller b&amp;auml;ttre &amp;auml;n den egna generationens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let om h&amp;aring;llbar utveckling kr&amp;auml;ver ett nytt angreppss&amp;auml;tt och att vi drastiskt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar v&amp;aring;ra konsumtions- och produktionsm&amp;ouml;nster. Ekonomisk tillv&amp;auml;xt m&amp;aring;ste frikopplas fr&amp;aring;n utnyttjande av &amp;auml;ndliga naturresurser. Arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling m&amp;aring;ste ske p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och nationell niv&amp;aring; som europeisk och global niv&amp;aring;. EU har stor betydelse f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta normer f&amp;ouml;r sina medlemsl&amp;auml;nder och hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det multilaterala samarbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. I och med v&amp;auml;rldstoppm&amp;ouml;tet i Johannesburg 2002 blev begreppet h&amp;aring;llbar utveckling med dess ekonomiska, sociala och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga dimensioner definitivt erk&amp;auml;nt som en &amp;ouml;verordnad princip f&amp;ouml;r FN:s arbete. P&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt st&amp;auml;rktes ytterligare arbetet med h&amp;aring;llbar utveckling p&amp;aring; den globala, regionala och nationella niv&amp;aring;n. Slutsatserna f&amp;aring;r inte stanna vid uttalanden. FN m&amp;aring;ste aktivt ta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar utveckling, som ocks&amp;aring; b&amp;ouml;r pr&amp;auml;gla organ som V&amp;auml;rldsbanken, IMF, WTO och de regionala utvecklingsbankerna. Den internationella handelns regler och avtal m&amp;aring;ste kombineras med milj&amp;ouml;konventioner och internationell milj&amp;ouml;lagstiftning. Tidigare erfarenheter pekar p&amp;aring; att marknadskrafterna utan st&amp;ouml;rre problem kan anpassa sig till en mer offensiv milj&amp;ouml;lagstiftning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497216" name="_Toc307497216"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;retagens ansvar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;retagen beh&amp;ouml;ver ta st&amp;ouml;rre ansvar f&amp;ouml;r bra och r&amp;auml;ttvisa arbetsvillkor. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, OECD, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer finns m&amp;ouml;jligheter att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Incitament b&amp;ouml;r skapas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag att arbeta p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att klyftor mellan l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor kan minska. Kooperativa f&amp;ouml;retag har s&amp;auml;rskilda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rena l&amp;ouml;nsamhet med socialt ansvarstagande. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; f&amp;ouml;retag att ta globalt ansvar m&amp;aring;ste internationellt sk&amp;auml;rpt lagstiftning och bindande regler inf&amp;ouml;ras. Dessutom m&amp;aring;ste globala konkurrensregler och normer f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagen skapas f&amp;ouml;r att skydda mindre f&amp;ouml;retag i &amp;auml;nnu outvecklade ekonomier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att arbetet inom FN, ILO, V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer med regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor, bek&amp;auml;mpandet av korruption och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml; efterlevs och utvecklas. Det finns idag m&amp;aring;nga olika s&amp;aring; kallade uppf&amp;ouml;randekoder f&amp;ouml;r hur f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r agera. Dessa koder m&amp;aring;ste oms&amp;auml;ttas i praktisk handling. Vi vill ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att svenska f&amp;ouml;retag blir internationella f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare f&amp;ouml;r de etiska riktlinjer f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet som antagits av bland annat FN och OECD. Det g&amp;auml;ller inte minst de statliga bolagen som har en extra viktig roll att spela i detta avseende. En viktig del i f&amp;ouml;retagens sociala ansvar &amp;auml;r att sluta internationella ramavtal med fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom initiativet Globalt Ansvar st&amp;ouml;dde den socialdemokratiska regeringen f&amp;ouml;retagens arbete med socialt ansvarstagande. Detta vill vi forts&amp;auml;tta med.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De multinationella f&amp;ouml;retagen spelar en avg&amp;ouml;rande roll i den globala ekonomin. Av v&amp;auml;rldens 100 st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Trots att de 300 st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;retagen st&amp;aring;r f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n en fj&amp;auml;rdedel av jordens bruttonationalprodukt anst&amp;auml;ller de endast 3–5 procent av den globala arbetskraften.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kortsiktiga ansiktsl&amp;ouml;sa kapitalet m&amp;aring;ste st&amp;aring; tillbaka till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r mer l&amp;aring;ngsiktigt &amp;auml;gande och investeringar. Det kollektiva pensionskapitalet kan bli ett verkningsfullt instrument.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kraven ska inte bara st&amp;auml;llas p&amp;aring; multinationella f&amp;ouml;retag. I alla l&amp;auml;nder, fattiga som rika, finns tyv&amp;auml;rr alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga nationella och lokala f&amp;ouml;retag som utnyttjar arbetskraft ut&amp;ouml;ver det m&amp;auml;nskligt h&amp;aring;llbara. H&amp;auml;r har fackf&amp;ouml;reningar, konsumentr&amp;ouml;relser och globaliseringsr&amp;ouml;relsen en viktig roll att spela f&amp;ouml;r att skapa opinionstryck.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497217" name="_Toc307497217"&gt;&lt;/a&gt;Kamp mot korruption en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en politik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna. Korruption &amp;auml;r ett hot mot ekonomi, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sende och demokratisering. I bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste vi str&amp;auml;va efter nolltolerans g&amp;auml;llande korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Korruption finns i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad i m&amp;aring;nga utvecklingsl&amp;auml;nder, och det &amp;auml;r de fattiga som drabbas h&amp;aring;rdast. St&amp;ouml;d och erfarenhetsutbyte till uppbyggnad av institutioner f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa korruption &amp;auml;r ett viktigt redskap i kampen mot korruption. Rutiner f&amp;ouml;r att minska riskerna m&amp;aring;ste uppdateras regelbundet. En medvetenhet om hur utbredd korruptionen &amp;auml;r och var riskerna &amp;auml;r som st&amp;ouml;rst m&amp;aring;ste uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas och utvecklas. Goda exempel ska tillvaratas. Vidare ser vi v&amp;auml;rdet i att s&amp;aring;v&amp;auml;l relatera till som &amp;aring;terkoppla till internationella regelverk som finns f&amp;ouml;r att minska och f&amp;ouml;rhindra korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;auml;llande storskalig korruption vill vi ocks&amp;aring; belysa den rika v&amp;auml;rldens ansvar, eftersom m&amp;aring;nga akt&amp;ouml;rer kommer d&amp;auml;rifr&amp;aring;n, och vi har v&amp;aring;rt ansvar att ”h&amp;aring;lla rent”. Men det viktigaste &amp;auml;r att skapa ett inre tryck mot korruption genom ett starkt civilt samh&amp;auml;lle, fri och oberoende press och r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen samt ytterst m&amp;ouml;jligheten att i fria val v&amp;auml;lja bort korrumperade politiker.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497218" name="_Toc307497218"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r demokratin och ett fundamentalt uttryck f&amp;ouml;r socialdemokratins grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;rderingar &amp;auml;r respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, s&amp;aring; som de kommer till uttryck i F&amp;ouml;renta nationernas allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n &amp;aring;r 1948 och en rad andra konventioner, utg&amp;ouml;r en okr&amp;auml;nkbar helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; hur den borgerliga regeringen vid ett flertal tillf&amp;auml;llen marginaliserar fr&amp;aring;gan om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Omsorgen om och f&amp;ouml;rsvaret av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna utg&amp;ouml;r en central del av socialdemokratisk utrikespolitik. Engagemanget f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna speglar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rhoppningar om en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kan leva fria, utan fruktan och n&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ska st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna varhelst i v&amp;auml;rlden de kr&amp;auml;nks. V&amp;aring;r r&amp;ouml;st ska vara lika skarp mot of&amp;ouml;rr&amp;auml;tter oavsett om de beg&amp;aring;s av en stormakt eller en diktatur. Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. De fackliga r&amp;auml;ttigheterna beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas, inte minst i Asien. Kvinnor utg&amp;ouml;r en majoritet av jordens befolkning, men kvinnors r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks st&amp;auml;ndigt. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; barnen. Vi ska prioritera j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och barns r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497219" name="_Toc307497219"&gt;&lt;/a&gt;Regelverk kring m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna 1948 har r&amp;auml;ttigheterna slagits fast i ett antal internationella konventioner. De centrala konventionerna &amp;auml;r FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter och FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, b&amp;aring;da fr&amp;aring;n 1966.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; p&amp;aring; regional niv&amp;aring; finns konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, exempelvis den s&amp;aring; kallade Europakonventionen fr&amp;aring;n 1950, den amerikanska konventionen om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1969 och den afrikanska stadgan om m&amp;auml;nskliga och folkens r&amp;auml;ttigheter fr&amp;aring;n 1981. FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring och n&amp;auml;mnda konventioner inneh&amp;aring;ller sammantaget en l&amp;aring;ng rad r&amp;auml;ttigheter som innefattar grundl&amp;auml;ggande friheter, r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp och r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r att tillgodose de grundl&amp;auml;ggande behoven. Dessutom finns inom FN:s ram ytterligare fyra viktiga konventioner om rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) och barnets r&amp;auml;ttigheter (1989).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationella regler inom omr&amp;aring;det m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter reglerar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet mellan statsmakten och den enskilde. R&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r knutna till individen som ska kunna &amp;aring;tnjuta dessa ensam eller tillsammans med andra. Det &amp;auml;r staten, det vill s&amp;auml;ga ett lands regering, som har ansvaret f&amp;ouml;r att r&amp;auml;ttigheterna respekteras och att dessa oms&amp;auml;tts i praktiken genom bland annat fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen, lagstiftning, undervisning och socialt st&amp;ouml;d. Staten &amp;auml;r skyldig att se till att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare agerar i enlighet med de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;aring;ste p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra att dess f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare beg&amp;aring;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regimer som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har ibland f&amp;ouml;rsvarat detta med att just deras l&amp;auml;nder har s&amp;auml;rskilda f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som g&amp;ouml;r detta befogat, eller med att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inte f&amp;aring;r hindra ut&amp;ouml;vandet av traditionella kulturella sedv&amp;auml;njor, till exempel betr&amp;auml;ffande kvinnors och flickors st&amp;auml;llning. R&amp;auml;ttigheterna i FN:s allm&amp;auml;nna f&amp;ouml;rklaring om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna fr&amp;aring;n 1948 &amp;auml;r universella. De g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r alla m&amp;auml;nniskor, utan &amp;aring;tskillnad, och ska respekteras &amp;ouml;ver hela v&amp;auml;rlden, oavsett land, kultur och specifik situation. Socialdemokraterna har och har alltid haft en icke kulturrelativistisk syn p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter sl&amp;aring;r fast de grundl&amp;auml;ggande friheterna och r&amp;auml;tten till skydd mot &amp;ouml;vergrepp. Konventionen behandlar r&amp;auml;tten till liv, f&amp;ouml;rbud mot tortyr och mot slaveri samt olika friheter, s&amp;aring;som yttrande- och religionsfrihet. Till konventionen h&amp;ouml;r tv&amp;aring; fakultativa protokoll. Det f&amp;ouml;rsta protokollet g&amp;auml;ller individuella klagom&amp;aring;l avseende p&amp;aring;st&amp;aring;dda konventionskr&amp;auml;nkningar och det andra protokollet avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna inneh&amp;aring;ller r&amp;auml;ttigheter sammanh&amp;auml;ngande med de grundl&amp;auml;ggande behoven. D&amp;auml;r behandlas r&amp;auml;ttigheter som r&amp;auml;tten till arbete, r&amp;auml;tten till en tillfredsst&amp;auml;llande levnadsstandard och r&amp;auml;tten till utbildning. Stater som anslutit sig till konventionen ska till fullo utnyttja sina tillg&amp;auml;ngliga resurser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att konventionens r&amp;auml;ttigheter gradvis f&amp;ouml;rverkligas. Ett viktigt arbete har gjorts f&amp;ouml;r att skapa till&amp;auml;ggsprotokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter. Socialdemokraterna vill se &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheten att ratificera den. Trots att alla stater formellt har erk&amp;auml;nt de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna sker kr&amp;auml;nkningar av dessa kontinuerligt och medvetet. Konservativa och liberaler bortser g&amp;auml;rna fr&amp;aring;n de sociala, ekonomiska och kulturella r&amp;auml;ttigheterna som kr&amp;auml;ver ett aktivt, kollektivt, medm&amp;auml;nskligt ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rverkligas. De godtar endast de formella politiska friheterna. &amp;Aring; andra sidan finns kommunistiska, religi&amp;ouml;st fundamentalistiska och andra totalit&amp;auml;ra id&amp;eacute;er och samh&amp;auml;llsskick som medvetet kr&amp;auml;nker individernas politiska fri- och r&amp;auml;ttigheter med en illusion om ett h&amp;ouml;gre framtida m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Runt om i v&amp;auml;rlden r&amp;auml;ds odemokratiska regimer yttrandefrihet, fri press och de m&amp;ouml;jligheter till information som ny teknik ger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna anser att de m&amp;auml;nskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r universella, odelbara och individuella. De f&amp;aring;r inte inskr&amp;auml;nkas varken av stater eller andra akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497220" name="_Toc307497220"&gt;&lt;/a&gt;D&amp;ouml;dsstraff och tortyr&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konventionen mot tortyr och annan grym, om&amp;auml;nsklig eller f&amp;ouml;rnedrande behandling eller bestraffning antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1984. Konventionen syftar till att f&amp;ouml;rhindra tortyr eller liknande behandling och att skapa ett system av garantier f&amp;ouml;r att den som utf&amp;ouml;r eller har utf&amp;ouml;rt s&amp;aring;dana handlingar ska bestraffas. Till konventionen h&amp;ouml;r numera ocks&amp;aring; ett fakultativt protokoll som syftar till att etablera ett nationellt och internationellt bes&amp;ouml;ks- och inspektionssystem f&amp;ouml;r att motverka f&amp;ouml;rekomsten av tortyr eller liknande behandling p&amp;aring; platser d&amp;auml;r personer h&amp;aring;lls frihetsber&amp;ouml;vade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tortyr och misshandel utg&amp;ouml;r en av de mest motbjudande kr&amp;auml;nkningarna av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och m&amp;auml;nniskans v&amp;auml;rdighet. Alla l&amp;auml;nder &amp;auml;r skyldiga att f&amp;ouml;lja det ovillkorliga f&amp;ouml;rbudet mot alla former av tortyr och misshandel. Trots v&amp;auml;rldssamfundets anstr&amp;auml;ngningar f&amp;ouml;rekommer fortfarande tortyr och misshandel i alla delar av v&amp;auml;rlden. Straffrihet f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare av tortyr och misshandel forts&amp;auml;tter att r&amp;aring;da i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet &amp;auml;r ett djupt om&amp;auml;nskligt straff. Dess grymhet och o&amp;aring;terkalleliga natur g&amp;ouml;r det till ett straff som inte b&amp;ouml;r ha n&amp;aring;gon plats i en civiliserad r&amp;auml;ttsordning. Sverige m&amp;aring;ste agera bilateralt, i EU-arbetet och i FN-sammanhang f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;dsstraffet avskaffas helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avvaktan p&amp;aring; ett generellt f&amp;ouml;rbud mot d&amp;ouml;dsstraffet f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker Sverige och EU f&amp;ouml;rm&amp;aring; andra stater att ansluta sig till det internationella protokoll som reglerar ett successivt avskaffande av d&amp;ouml;dsstraffet. Sverige respektive EU st&amp;ouml;der ocks&amp;aring; flera av de organisationer som s&amp;ouml;ker rikta omv&amp;auml;rldens uppm&amp;auml;rksamhet mot hur d&amp;ouml;dsstraffet till&amp;auml;mpas idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har bland annat i de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter, om barnens r&amp;auml;ttigheter och om de ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheterna fastst&amp;auml;llt strikta villkor f&amp;ouml;r verkst&amp;auml;llighet av d&amp;ouml;dsstraff. I det andra fakultativa protokollet till konventionen om medborgerliga och politiska r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;reskrivs att staterna sj&amp;auml;lva ska f&amp;ouml;rbinda sig att permanent avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina avr&amp;auml;ttas fler personer &amp;auml;n i alla andra l&amp;auml;nder tillsammans. &amp;Auml;ven om mycket g&amp;aring;r &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll i Kina och den ekonomiska utvecklingen &amp;auml;r blomstrande s&amp;aring; &amp;auml;r landet fortfarande en av v&amp;auml;rldens mest h&amp;aring;rdf&amp;ouml;ra diktaturer. Situationen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r under all kritik. Antalet verkst&amp;auml;llda d&amp;ouml;dsdomar talar f&amp;ouml;r det, men ocks&amp;aring; det faktum att d&amp;ouml;dsstraff utd&amp;ouml;mts efter summariska och tvivelaktiga r&amp;auml;ttsprocesser. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang kritisera Kinas politik r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;USA &amp;auml;r en demokrati som s&amp;auml;ger sig v&amp;auml;rna individens fri- och r&amp;auml;ttigheter. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;ller vi h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; USA. EU bedriver ett aktivt arbete i USA mot d&amp;ouml;dsstraffet och har s&amp;auml;rskilt uppm&amp;auml;rksammat avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga och f&amp;ouml;rst&amp;aring;ndshandikappade. Sverige m&amp;aring;ste, bilateralt och med EU, forts&amp;auml;tta arbetet med att f&amp;ouml;rm&amp;aring; USA att avskaffa d&amp;ouml;dsstraffet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r alltid oacceptabelt, men vi vill &amp;auml;nd&amp;aring; s&amp;auml;rskilt rikta v&amp;aring;r avsky mot de stater som avr&amp;auml;ttar barn, exempelvis Iran. Det m&amp;aring;ste vara en tydlig svensk h&amp;aring;llning att f&amp;ouml;rd&amp;ouml;ma detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497221" name="_Toc307497221"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas och respekteras universellt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering, inklusive l&amp;ouml;nediskriminering mellan k&amp;ouml;nen, elimineras. Det &amp;auml;r inte acceptabelt att mer &amp;auml;n 200 miljoner barn arbetar och att 12 miljoner m&amp;auml;nniskor arbetar under tv&amp;aring;ng, ett modernt slaveri. Arbetet inom Internationella arbetsorganisationen (ILO) m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; &amp;ouml;kad tyngd och fler l&amp;auml;nder m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rm&amp;aring;s att ratificera ILO:s konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska, europeiska och internationella fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen spelar en avg&amp;ouml;rande roll som samh&amp;auml;llsomdanare och resurs f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar ekonomisk utveckling. Fria demokratiska fackf&amp;ouml;reningar v&amp;auml;rnar arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter och villkor och bidrar till &amp;ouml;kad social r&amp;auml;ttvisa. Utan fackf&amp;ouml;reningar och progressiva politiska r&amp;ouml;relser som samverkar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna kommer de multinationella f&amp;ouml;retagen l&amp;auml;tt att kunna st&amp;auml;lla industrier och l&amp;auml;nder mot varandra. F&amp;ouml;retagen agerar &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det m&amp;aring;ste &amp;auml;ven politiken och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen g&amp;ouml;ra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; arbetstagarna runt om i v&amp;auml;rlden garanteras r&amp;auml;tten att kunna vidta internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av en allt starkare europeisk och internationell arbetsr&amp;auml;tt och internationella fackliga avtal &amp;auml;r lovande, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling och r&amp;auml;ttvisa. Socialdemokratin och den fackliga r&amp;ouml;relsen kan och b&amp;ouml;r samverka &amp;auml;ven &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Vi kr&amp;auml;ver att grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet f&amp;ouml;rs in i internationella handelsavtal. Sverige ska h&amp;auml;vda arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter i internationella organisationer som Internationella valutafonden (IMF) och V&amp;auml;rldsbanken genom bilaterala kontakter och med upphandlingsregler p&amp;aring; alla samh&amp;auml;llsniv&amp;aring;er s&amp;aring;v&amp;auml;l globalt som nationellt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r Sverige ratificera ILO:s konvention 94 om offentlig upphandling. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att skapa opinion mot urusla arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetarr&amp;ouml;relsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka den sociala dimensionen i de multilaterala organisationerna. Internationella organ som WTO och FN m&amp;aring;ste ges st&amp;ouml;rre befogenheter att st&amp;auml;lla upp tydliga krav f&amp;ouml;r hur handeln b&amp;ouml;r ske &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna s&amp;aring; att sociala framsteg i rika samh&amp;auml;llen inte sker p&amp;aring; bekostnad av f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i andra l&amp;auml;nder. Ju fler som delar p&amp;aring; handeln, desto fler m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; dela det ansvar som f&amp;ouml;ljer. Handel med varor och tj&amp;auml;nster m&amp;aring;ste liksom p&amp;aring; &amp;ouml;vriga marknader ske med tydliga regelverk och skydd f&amp;ouml;r svagare akt&amp;ouml;rer och l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin kan aldrig acceptera att konkurrenskraft skapas genom l&amp;auml;gre l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;mre arbetsvillkor, rovdrift p&amp;aring; milj&amp;ouml;n, exploatering av m&amp;auml;nniskor och s&amp;auml;mre v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi ska arbeta f&amp;ouml;r att fler l&amp;auml;nder f&amp;ouml;ljer str&amp;auml;van mot toppen, med m&amp;ouml;jlighet till utveckling och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Vi socialdemokrater tror p&amp;aring; en v&amp;auml;rdeburen tillv&amp;auml;xt. Dessutom kan den &amp;ouml;kade ekonomiska integrationen leda till att priser och l&amp;ouml;ner s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom n&amp;auml;rmar sig varandra i en v&amp;auml;rld med fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r varor, tj&amp;auml;nster, kapital och m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r alla, i s&amp;aring;v&amp;auml;l industrialiserade som icke industrialiserade l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framsteg ska vinnas genom &amp;ouml;kade investeringar i m&amp;auml;nniskor och genom st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn. Vi vill inte att billiga konsumtionsvaror h&amp;auml;r hemma ska bygga p&amp;aring; usla arbetsvillkor och sv&amp;auml;ltl&amp;ouml;ner p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden. Tillv&amp;auml;xt utan m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, &amp;ouml;kande sociala klyftor eller utarmning av v&amp;aring;r milj&amp;ouml; g&amp;ouml;r oss inte rikare. Tv&amp;auml;rtom &amp;auml;r det endast en socialt och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar utveckling som skapar h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt. Bara p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt kan m&amp;auml;nniskors trygghet &amp;ouml;ka och livskvalitet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras oavsett var i v&amp;auml;rlden man lever.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om regeringen uttalat ”att efterlevnaden av och respekten f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r arbetstagare ska st&amp;auml;rkas globalt” verkar detta ha f&amp;ouml;rsvunnit helt i regeringens nya fokusering av m&amp;aring;len f&amp;ouml;r utvecklingspolitiken. Det ideologiska skiftet m&amp;auml;rks genom att fokus alltmer l&amp;auml;ggs p&amp;aring; marknaden, inte m&amp;auml;nniskan. Regeringen l&amp;auml;gger helt enkelt ingen st&amp;ouml;rre vikt vid m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet eller vid den fackliga organiseringens betydelse f&amp;ouml;r ett samh&amp;auml;lles utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria fackf&amp;ouml;reningsinternationalen (FFI) pekar p&amp;aring; allvarliga brister i de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. FFI sl&amp;aring;r fast att fackligt aktiva i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder forts&amp;auml;tter att f&amp;auml;ngslas, avskedas och diskrimineras samtidigt som legala hinder anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att hindra facklig organisering och kollektivavtalsf&amp;ouml;rhandlingar, vilket ber&amp;ouml;var miljontals arbetare deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globaliseringens sp&amp;aring;r v&amp;auml;xer behovet av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet, exempelvis f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra miljoner migrantarbetares sv&amp;aring;ra situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det oacceptabelt att konkurrenskraft skapas genom rovdrift p&amp;aring; m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt m&amp;aring;ste de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet st&amp;auml;rkas globalt. Den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten ska garanteras och slavarbete, barnarbete och diskriminering m&amp;aring;ste elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella f&amp;ouml;retagen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig roll i globaliseringen. Av v&amp;auml;rldens hundra st&amp;ouml;rsta ekonomier &amp;auml;r h&amp;auml;lften f&amp;ouml;retag. Inom ramen f&amp;ouml;r FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), V&amp;auml;rldsbanken och andra organisationer &amp;auml;r det m&amp;ouml;jligt att driva fram regler om f&amp;ouml;retags ansvar f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, arbetsvillkor och en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;. Detta arbete m&amp;aring;ste skyndas p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att organisera sig och r&amp;auml;tten att sluta kollektiva avtal &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r att utveckla m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter p&amp;aring; arbetsplatserna, liksom ocks&amp;aring; strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rderna. Den h&amp;auml;r kombinationen av organisationsr&amp;auml;tt, kollektiva avtal, strids&amp;aring;tg&amp;auml;rder och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder liksom satsningar p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttningen &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r att man ska kunna v&amp;auml;rna m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna forma sina egna liv, ha makt &amp;ouml;ver sina egna liv men ocks&amp;aring; kunna k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r andra m&amp;auml;nniskors m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. ILO:s konventioner utg&amp;ouml;r viktiga verktyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har ILO drivit en kampanj f&amp;ouml;r ratifikation och uppfyllande av organisationens &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner. Dessa avser m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inom omr&amp;aring;dena f&amp;ouml;reningsfrihet och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tt, icke-diskriminering i arbetslivet, f&amp;ouml;rbud mot tv&amp;aring;ngsarbete och f&amp;ouml;rbud mot barnarbete. Sverige har ratificerat samtliga dessa konventioner och st&amp;ouml;der aktivt ILO:s arbete f&amp;ouml;r universell ratifikation av dessa grundl&amp;auml;ggande instrument s&amp;aring; som f&amp;ouml;rutsattes i en deklaration om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet som antogs av ILO 1998.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ILO:s stadga och ILO:s konventioner – och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst nr 87 om f&amp;ouml;reningsfrihet och nr 98 om r&amp;auml;tt att sluta kollektivavtal – innefattar inte explicit strejkr&amp;auml;tten och inte heller r&amp;auml;tten till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Socialdemokraterna f&amp;ouml;respr&amp;aring;kar r&amp;auml;tten till gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi ser en brist i att det i ILO:s system idag inte finns en internationell r&amp;auml;tt till fackliga strids- och sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder mot f&amp;ouml;retag som inte respekterar ILO:s konventioner om r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497222" name="_Toc307497222"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter har alltid varit s&amp;auml;rskilt utsatta. Det grundas i en traditionell kulturell underordning i alla samh&amp;auml;llen, som tagit sig olika uttryck. Socialdemokraterna &amp;auml;r ett feministiskt parti och det genomsyrar ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt internationella engagemang. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en central samh&amp;auml;llsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Att skapa lika m&amp;ouml;jligheter, r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar p&amp;aring; en rad samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots &amp;aring;terkommande rapportering om den helt oacceptabla m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten samt det faktum att kunskap finns om vad som beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med de h&amp;ouml;ga d&amp;ouml;dstalen sker f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i alltf&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsam takt. Tydligt &amp;auml;r att den politiska viljan saknas. H&amp;ouml;g m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r ett tecken p&amp;aring; att kvinnors liv ej respekteras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Selektiva aborter och barnamord riktade mot flickor f&amp;ouml;rekommer i stor omfattning i vissa delar av v&amp;auml;rlden. Indien och Kina &amp;auml;r enligt Unicef de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r abortering av flickfoster f&amp;ouml;rkommer mest. Sammanlagt ber&amp;auml;knas en halv miljon flickfoster aborteras i Indien varje &amp;aring;r. I Kina har ettbarnspolitiken och en preferens f&amp;ouml;r pojkar lett till ett kraftigt underskott p&amp;aring; flickor, i Indien &amp;auml;r hemgift en huvudf&amp;ouml;rklaring. Att betala hemgift f&amp;ouml;rbj&amp;ouml;ds i indisk lag redan 1961 men praktiseras vitt &amp;ouml;ver landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid den internationella befolkningskonferensen (ICPD) som h&amp;ouml;lls i Kairo 1994 skedde det ett skifte i v&amp;auml;rldens syn p&amp;aring; befolkningsfr&amp;aring;gor. Kampen mot m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet &amp;auml;r ett omr&amp;aring;de som b&amp;ouml;r lyftas fram. Omfattningen av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten &amp;auml;r en av de st&amp;ouml;rsta tragedierna i v&amp;aring;r tid. I Sverige &amp;auml;r risken 1 p&amp;aring; 17&amp;nbsp;400 att d&amp;ouml; i samband med graviditet eller f&amp;ouml;rlossning. F&amp;ouml;r en kvinna i Niger &amp;auml;r risken att d&amp;ouml; 1 p&amp;aring; 7. Enligt Unicef lider 300 miljoner kvinnor (eller en fj&amp;auml;rdedel av kvinnorna i utvecklingsl&amp;auml;nderna) av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och f&amp;ouml;rlossning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor utg&amp;ouml;r mer &amp;auml;n tv&amp;aring; tredjedelar av de 2,5 miljarder m&amp;auml;nniskor som r&amp;auml;knas som fattiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Millenniem&amp;aring;lens delm&amp;aring;l 5 anger att m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten ska minskas. N&amp;aring;gon avg&amp;ouml;rande minskning av m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dligheten har inte skett, och m&amp;aring;let kommer inte att n&amp;aring;s till 2015. EU &amp;auml;r idag den st&amp;ouml;rsta bidragsgivaren till utvecklingsl&amp;auml;nderna genom 64 procent av det internationella utvecklingsbist&amp;aring;ndet, men st&amp;ouml;det till familjeplanering och basal h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd till kvinnor och m&amp;ouml;drar har minskat med 7,8 procent. Detta &amp;auml;r inte acceptabelt. En h&amp;ouml;g m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet f&amp;aring;r &amp;auml;ven konsekvenser i &amp;ouml;kad barnad&amp;ouml;dlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-konventionen om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (Cedaw) antogs av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling 1979. Konventionen ger ett ramverk f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla lika r&amp;auml;tt f&amp;ouml;r kvinnor och m&amp;auml;n. Till konventionen h&amp;ouml;r ett fakultativt protokoll som ger klagor&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller kr&amp;auml;nkningar av konventionens r&amp;auml;ttigheter. FN:s millenniedeklaration slog fast j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan k&amp;ouml;nen och st&amp;auml;rkande av kvinnors r&amp;auml;ttigheter som avg&amp;ouml;rande faktorer i fattigdomsbek&amp;auml;mpningen. Medlemsstaterna &amp;aring;tog sig att bek&amp;auml;mpa alla former av v&amp;aring;ld mot kvinnor och att avskaffa all diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnors r&amp;auml;tt att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sina egna kroppar, sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter (SRHR) &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande. Bristen p&amp;aring; dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande. Varje dag, varje minut d&amp;ouml;r en kvinna som &amp;auml;r gravid eller n&amp;auml;r hon f&amp;ouml;der barn, de flesta i utvecklingsl&amp;auml;nder. Mer &amp;auml;n 350 000 kvinnor d&amp;ouml;r varje &amp;aring;r av komplikationer i samband med graviditet och f&amp;ouml;rlossning. Genom tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, l&amp;auml;karv&amp;aring;rd, sexualundervisning och tillg&amp;aring;ng till s&amp;auml;kra aborter skulle de flesta d&amp;ouml;dsfall kunna undvikas. Os&amp;auml;kra aborter tar &amp;ouml;ver 100 kvinnors liv varje dag. I &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och &amp;ouml;kat sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, inte minst &amp;ouml;ver den egna kroppen, ligger ocks&amp;aring; den kanske viktigaste enskilda faktorn f&amp;ouml;r att hejda spridningen av hiv/aids.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fistula, att livmodern spricker p&amp;aring; grund av att flickan inte vuxit f&amp;auml;rdigt eller p&amp;aring; grund av l&amp;aring;ngdragna f&amp;ouml;rlossningar, &amp;auml;r vanligast f&amp;ouml;rekommande i utvecklingsl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r dessa r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks &amp;auml;r kvinnlig omsk&amp;auml;relse. Sverige m&amp;aring;ste inom alla relevanta forum verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rbud mot kvinnlig omsk&amp;auml;relse antas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att arbetet f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra intentionerna i den SRHR-policy den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade forts&amp;auml;tter ocks&amp;aring; under nuvarande regering. Myten om m&amp;ouml;domshinnan och en nationell policy om hur sjukv&amp;aring;rden ska hantera kraven p&amp;aring; rekonstruktion av m&amp;ouml;domshinnor b&amp;ouml;r ing&amp;aring; i SRHR-policyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Abort &amp;auml;r en r&amp;auml;tt som vi ofta tar f&amp;ouml;r given i Sverige, men som i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, &amp;auml;ven inom EU, &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden eller hotas. 20 miljoner aborter varje &amp;aring;r &amp;auml;r os&amp;auml;kert utf&amp;ouml;rda och leder till kvinnors lidande eller d&amp;ouml;d. Att kvinnan inte ges r&amp;auml;tten att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sin egen kropp &amp;auml;r inte f&amp;ouml;renligt med en socialdemokratisk m&amp;auml;nniskosyn, och abortr&amp;auml;tten borde vara en m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Vi vill s&amp;auml;rskilt framh&amp;aring;lla betydelsen av tillg&amp;aring;ng till preventivmedel, tillg&amp;aring;ng och r&amp;auml;tt till s&amp;auml;ker och laglig abort samt empowerment av kvinnor. FN:s befolkningsorgan UNFPA g&amp;ouml;r viktiga insatser p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt ska st&amp;ouml;dja dess arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser med stor oro hur r&amp;auml;tten till fri abort i Europa hindras av att katolskt dominerade l&amp;auml;nder, som Ungern, Polen, Irland och Malta, hellre framh&amp;aring;ller avh&amp;aring;llsamhet &amp;auml;n en &amp;ouml;kad anv&amp;auml;ndning av preventivmedel och tillg&amp;aring;ng till lagliga aborter. Trots att EU:s j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsministrar 2005 antog en deklaration som pekar p&amp;aring; att sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r en del av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har EU som organisation f&amp;ouml;rblivit tyst, eller till och med bak&amp;aring;tstr&amp;auml;vande, n&amp;auml;r det g&amp;auml;llt r&amp;auml;tten till fri abort, preventivmedel och andra sexuella och reproduktiva r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;ver hela v&amp;auml;rlden och utan undantag f&amp;ouml;r n&amp;aring;gon region &amp;auml;r v&amp;aring;ld ut&amp;ouml;vat av den egna partnern och inom familjen den vanligaste formen av v&amp;aring;ld mot kvinnor. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder behandlas v&amp;aring;ld mot kvinnor inom familjen fortfarande som ett privat problem och inte som det angel&amp;auml;gna politiska och samh&amp;auml;lleliga problem det utg&amp;ouml;r. Stater har skyldighet att p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rhindra alla former av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Underl&amp;aring;tenhet att g&amp;ouml;ra detta inneb&amp;auml;r att staten g&amp;ouml;r sig skyldig till en kr&amp;auml;nkning av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Sverige och EU m&amp;aring;ste i internationella sammanhang entr&amp;auml;get forts&amp;auml;tta f&amp;auml;sta uppm&amp;auml;rksamheten p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ns v&amp;aring;ld mot kvinnor &amp;auml;r ett av de allvarligaste folkh&amp;auml;lsoproblemen och ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsproblem d&amp;auml;r den traditionella k&amp;ouml;nsmaktsordningen om m&amp;auml;ns &amp;ouml;verordning och kvinnors underordning fortfarande har stor betydelse. F&amp;ouml;rslagen och strategierna som den borgerliga regeringen lyft fram &amp;auml;r defensiva, otydliga och saknar konkretion. Vi menar att fr&amp;aring;gan beh&amp;ouml;ver lyftas fram och prioriteras tydligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna &amp;auml;r ofta familjef&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjare och hos kvinnorna ligger en viktig nyckel till utveckling. Samtidigt har kvinnor inte alls samma m&amp;ouml;jligheter som m&amp;auml;n att ta ansvar f&amp;ouml;r sina liv, kunna p&amp;aring;verka samh&amp;auml;llet eller ta del av globaliseringens f&amp;ouml;rdelar. Bist&amp;aring;ndet m&amp;aring;ste st&amp;auml;rka kvinnors st&amp;auml;llning och r&amp;auml;ttigheter. Satsningar p&amp;aring; kvinnors utbildning f&amp;aring;r direkta effekter p&amp;aring; reproduktionsm&amp;ouml;nstren. Det leder till minskad barnad&amp;ouml;dlighet, &amp;ouml;kad preventivmedelsanv&amp;auml;ndning, f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat n&amp;auml;ringsintag och &amp;ouml;kad satsning p&amp;aring; barns skolg&amp;aring;ng etc.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor m&amp;aring;ste ges samma r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;n inom samh&amp;auml;llets alla omr&amp;aring;den. Inte minst handlar det om att f&amp;ouml;rm&amp;aring; stater som ratificerat kvinnokonventionen, men med ett kulturellt undantag: att fullt ut ratificera och implementera konventionen. Detta s&amp;aring; att kvinnor och m&amp;auml;n likst&amp;auml;lls inf&amp;ouml;r lagen &amp;auml;ven vad g&amp;auml;ller exempelvis &amp;auml;gande, arv och v&amp;aring;rdnad av barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill ocks&amp;aring; framh&amp;aring;lla vikten av kvinnor i beslutsfattande positioner. Detta av tv&amp;aring; enkla sk&amp;auml;l. Det f&amp;ouml;rsta och uppenbara &amp;auml;r det demokratiska. Kvinnor &amp;auml;r halva befolkningen, och ingen ska p&amp;aring; grund av sitt k&amp;ouml;n utest&amp;auml;ngas fr&amp;aring;n makt. Det andra handlar om politiska prioriteringar. Erfarenhet fr&amp;aring;n utvecklingsl&amp;auml;nder visar att beslutande f&amp;ouml;rsamlingar som har en h&amp;ouml;g andel kvinnor i h&amp;ouml;gre grad prioriterar h&amp;auml;lsa, utbildning och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar i det lilla, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;auml;r den b&amp;auml;sta grunden f&amp;ouml;r en positiv utveckling. Vi vill att Sverige ska vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvinnorepresentationen i olika internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under avsnittet s&amp;auml;kerhetspolitik skriver vi om kvinnors och barns s&amp;auml;rskilt utsatta position i konflikt och krig, FN:s resolutioner 1325 och 1820 samt om kvinnors roll b&amp;aring;de i det f&amp;ouml;rebyggande och det &amp;aring;teruppbyggande arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497223" name="_Toc307497223"&gt;&lt;/a&gt;Handel med m&amp;auml;nniskor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN har vid upprepade tillf&amp;auml;llen tagit avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n prostitution, till exempel i FN-konventionen The convention for the Suppression of the Traffic in Persons and the Exploitation of the Prostitution of Others fr&amp;aring;n 1949, FN:s kvinnokonvention (Cedaw) fr&amp;aring;n 1979 som stadgar att konventionsstaterna ska vidta alla l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder, inklusive lagstiftning, f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution, och FN:s deklaration om avskaffande av v&amp;aring;ld mot kvinnor fr&amp;aring;n 1993. Pekingplattformen fr&amp;aring;n kvinnokonferensen 1995 som dock beklagligt g&amp;ouml;r en distinktion mellan frivillig och p&amp;aring;tvingad prostitution och Palermodeklarationen fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 anges som de f&amp;ouml;rsta internationella dokument som n&amp;auml;mner m&amp;auml;nnen som efterfr&amp;aring;gar prostituerade kvinnor. Vi kan dela den uppfattningen, men regeringen f&amp;aring;r inte n&amp;ouml;ja sig med att f&amp;ouml;rvalta, utan har ett ansvar f&amp;ouml;r att g&amp;aring; vidare och att g&amp;aring; f&amp;ouml;re. Sverige ska vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Amnesty International &amp;auml;r m&amp;auml;nniskohandel, trafficking, en av de mest utbredda och gr&amp;ouml;vsta formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. Trafficking &amp;auml;r inte enbart ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter generellt, utan inbegriper kr&amp;auml;nkningar, s&amp;aring;som tortyr, misshandel, frihetsber&amp;ouml;vande, kr&amp;auml;nkningar av r&amp;auml;tten till h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;tten till r&amp;auml;ttvis behandling, uppr&amp;auml;ttelse och ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den mest cyniska brottsligheten &amp;auml;r den v&amp;auml;xande handeln med kvinnor och barn f&amp;ouml;r sexuellt utnyttjande och prostitution. Hundratals kvinnor kommer till Sverige varje &amp;aring;r genom denna handel. Sverige har varit drivande internationellt f&amp;ouml;r att motverka m&amp;auml;nniskohandeln b&amp;aring;de inom EU och FN. Sexslavhandeln m&amp;aring;ste stoppas – m&amp;auml;nniskan &amp;auml;r ingen handelsvara. Vi menar att den svenska sexk&amp;ouml;pslagen som modell m&amp;aring;ste lyftas fram i europeiska och internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges sexk&amp;ouml;pslag ska h&amp;auml;vdas. En viktig del i att bek&amp;auml;mpa m&amp;auml;nniskohandel med sexuella &amp;auml;ndam&amp;aring;l &amp;auml;r att bek&amp;auml;mpa prostitution. Sambandet mellan prostitution och m&amp;auml;nniskohandel m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras och erk&amp;auml;nnas. Om efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; k&amp;ouml;p av sexuella tj&amp;auml;nster bek&amp;auml;mpas minskar ocks&amp;aring; m&amp;auml;nniskohandeln. Den svenska sexk&amp;ouml;pslagstiftningen &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; hur prostitution bek&amp;auml;mpas. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att ta ytterligare ett steg fram&amp;aring;t. Vi ska inte exportera sexslaveriet utomlands. &amp;Auml;ven svenskar som k&amp;ouml;per sex utomlands ska kunna lagf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r detta i Sverige. Norge och Island har genomf&amp;ouml;rt s&amp;aring;dana lagar nyligen. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta bort kravet p&amp;aring; dubbel straffbarhet vid sexk&amp;ouml;p och inf&amp;ouml;ra skadest&amp;aring;nd f&amp;ouml;r brottsoffret.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU b&amp;ouml;r underteckna och ratificera Europar&amp;aring;dets konvention mot m&amp;auml;nniskohandel.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497224" name="_Toc307497224"&gt;&lt;/a&gt;Situationen f&amp;ouml;r minoriteter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN finns i n&amp;auml;stan alla l&amp;auml;nder en eller flera minoriteter. Det finns ingen tillf&amp;ouml;rlitlig statistik men uppskattningsvis tillh&amp;ouml;r 10–20&amp;nbsp;procent av v&amp;auml;rldens befolkning minoriteter. Detta inneb&amp;auml;r att mellan 600 och 1&amp;nbsp;200 miljoner m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r i behov av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r skydd av sina r&amp;auml;ttigheter d&amp;aring; minoriteter ofta finns bland de mest missgynnade grupperna i samh&amp;auml;llet och d&amp;aring; personer i minoritetsgruppen ofta uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r diskriminering och or&amp;auml;ttvisa samt utesluts fr&amp;aring;n meningsfyllt deltagande i samh&amp;auml;lleligt och politiskt liv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN antog 1965 konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Konventionsstaterna ska vidta olika typer av &amp;aring;tg&amp;auml;rder, s&amp;aring;som lagstiftning och utbildningsinsatser, f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att m&amp;auml;nniskor blir diskriminerade p&amp;aring; grund av etnisk tillh&amp;ouml;righet. Sverige har ratificerat konventionen. Flertalet av FN:s &amp;ouml;vriga konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; uttryckliga f&amp;ouml;rbud mot rasdiskriminering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt FN har skyddet av minoriteter f&amp;aring;tt &amp;ouml;kad aktualitet under senare &amp;aring;r. Detta beror p&amp;aring; att etniska, rasm&amp;auml;ssiga och religi&amp;ouml;sa sp&amp;auml;nningar har blivit starkare och kommit att utg&amp;ouml;ra hot mot ekonomisk, social och politisk samh&amp;auml;llsstruktur i stater, liksom mot territoriell integritet. Det finns anledning att ge &amp;ouml;kad uppm&amp;auml;rksamhet &amp;aring;t skydd f&amp;ouml;r minoriteter och att motverka diskriminering av personer som tillh&amp;ouml;r nationella, etniska, religi&amp;ouml;sa eller spr&amp;aring;kliga minoriteter, inte minst mot bakgrund av situationen f&amp;ouml;r exempelvis kristna i Irak. I sammanhanget vill vi ocks&amp;aring; understryka att b&amp;aring;de islamofobi och antisemitism m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden lever minoritetsbefolkningar i en mycket utsatt situation d&amp;auml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nks. Arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r exempelvis kurder och romer m&amp;aring;ste intensifieras. Vikten av religionsfrihet f&amp;ouml;r alla religioner kan inte nog understrykas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497225" name="_Toc307497225"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-personers r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rtryck, diskriminering eller bestraffning av m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; grund av deras sexuella l&amp;auml;ggning strider mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;vergrepp mot och diskriminering av personer p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning m&amp;aring;ste motarbetas och st&amp;aring;ndpunkten fr&amp;auml;mjas att alla individer ska kunna &amp;aring;tnjuta sina r&amp;auml;ttigheter oavsett sexuell l&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omkring 80 l&amp;auml;nder &amp;auml;r det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma k&amp;ouml;n. I flera l&amp;auml;nder &amp;auml;r samk&amp;ouml;nad k&amp;auml;rlek belagd med d&amp;ouml;dsstraff. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r det l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n sj&amp;auml;lvklart att fira Pride. Det finns flera exempel d&amp;auml;r parader trakasserats eller f&amp;ouml;rbjudits, till exempel i Polen, Lettland och Moldavien. Europadomstolen har slagit fast att det &amp;auml;r ett brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter att f&amp;ouml;rbjuda parader.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring bland FN:s medlemsl&amp;auml;nder m&amp;aring;ste p&amp;aring;skyndas genom att fr&amp;aring;gorna tas upp i olika internationella forum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I var och en av FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella r&amp;auml;ttigheter ges det uttryck f&amp;ouml;r den folkr&amp;auml;ttsligt viktiga principen om icke-diskriminering. Ett antal exempel p&amp;aring; diskrimineringsgrunder r&amp;auml;knas upp, d&amp;auml;ribland ras, hudf&amp;auml;rg och religion – d&amp;auml;remot inte sexuell l&amp;auml;ggning. De diskrimineringsgrunder som anges utg&amp;ouml;r inte en utt&amp;ouml;mmande lista och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kan &amp;auml;ven andra diskrimineringsgrunder, s&amp;aring;som sexuell l&amp;auml;ggning, omfattas av artikelns till&amp;auml;mpning. Trots att m&amp;aring;nga stater, likt Sverige, g&amp;ouml;r denna tolkning finns idag utrymmet f&amp;ouml;r att tolka bort sexuell l&amp;auml;ggning som grund f&amp;ouml;r diskriminering. Ett s&amp;auml;tt att p&amp;aring;skynda en attitydf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring &amp;auml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett arbete kring en hbt-konvention. &amp;Auml;ven om FN:s konvention om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter omfattar hbt-personer b&amp;ouml;r Sverige bli mera p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r en hbt-konvention.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att Sverige arbetar f&amp;ouml;r en internationell hbt-konferens. Men som situationen internationellt ser ut just nu riskerar arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en s&amp;aring;dan till st&amp;aring;nd att vara kontraproduktivt. N&amp;auml;r det &amp;ouml;ppnar sig m&amp;ouml;jligheter som g&amp;ouml;r att den bed&amp;ouml;mningen kan &amp;auml;ndras vill vi att Sverige arrangerar en internationell hbt-konferens.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I globala sammanhang &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att ta upp och diskutera fr&amp;aring;gor om diskriminering p&amp;aring; grund av sexuell l&amp;auml;ggning och vikten av att skydda och respektera m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r hbt-personer. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll omg&amp;auml;rdad av religi&amp;ouml;sa och kulturella tabun och motst&amp;aring;ndet &amp;auml;r kompakt fr&amp;aring;n en majoritet av FN:s medlemsl&amp;auml;nder. Motst&amp;aring;ndet f&amp;aring;r absolut inte hindra Sverige fr&amp;aring;n att driva dessa fr&amp;aring;gor bilateralt och multilateralt. Dessutom vill vi betona att det b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas vikt vid att uppmana l&amp;auml;nder d&amp;auml;r homosexualitet bestraffas med d&amp;ouml;dsstraff att avskaffa detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497226" name="_Toc307497226"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i kampen mot terrorism&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorism pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Den internationella terrorismen styrs av krafter som politiskt och medvetet hotar v&amp;aring;ra &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llen genom direkta d&amp;aring;d, men ocks&amp;aring; genom hot i syfte att tvinga oss till eftergifter vad g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet, demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Det kan vi aldrig acceptera. Kampen mot internationell terrorism &amp;auml;r viktig och m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras i ett brett internationellt samarbete. Den kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men i en oj&amp;auml;mn kamp mot en fiende som inte skyr n&amp;aring;gra medel st&amp;auml;lls det extra h&amp;aring;rda krav p&amp;aring; oss som tror p&amp;aring; demokrati och varje individs okr&amp;auml;nkbarhet. I kampen mot terrorismen m&amp;aring;ste r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r den enskilda individen vara tydlig. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – exempelvis som i det amerikanska l&amp;auml;gret Guant&amp;aacute;namo.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har anv&amp;auml;nt hotet fr&amp;aring;n terrorismen som en rid&amp;aring; bakom vilken de f&amp;auml;ngslar oppositionella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har uppdagats att den amerikanska administrationen under d&amp;aring;varande president George W Bush godk&amp;auml;nt f&amp;ouml;rh&amp;ouml;rsmetoder som exempelvis skendr&amp;auml;nkning. Detta har med r&amp;auml;tta kritiserats h&amp;aring;rt och Sveriges h&amp;aring;llning m&amp;aring;ste framgent vara kristallklar: De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; i kampen mot terrorismen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska regeringen vill vara en stark r&amp;ouml;st f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati i v&amp;auml;rlden. D&amp;aring; m&amp;aring;ste &amp;auml;ven USA och Ryssland kritiseras n&amp;auml;r de bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De s&amp;aring; kallade terroristlistor som FN uppr&amp;auml;ttade snart efter terrorattackerna i USA i november 2001 var underm&amp;aring;liga vad g&amp;auml;ller r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet. Den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen agerade med framg&amp;aring;ng b&amp;aring;de inom FN och EU f&amp;ouml;r att omg&amp;auml;rda listningen med regler och &amp;ouml;ppenhet. Det &amp;auml;r inget l&amp;auml;tt arbete, men n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt d&amp;aring; det &amp;auml;r just ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle vi vill v&amp;auml;rna. Terroristlistning av individer &amp;auml;r problematiskt, och vi &amp;ouml;nskar att det skulle g&amp;aring; att finna b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt att arbeta p&amp;aring;. Men d&amp;aring; dessa listor finns och &amp;auml;r en aktiv del i kontrollen av internationella terrorister &amp;auml;r det av yttersta vikt att arbetet med att f&amp;ouml;rfina r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten kring dessa forts&amp;auml;tter. En m&amp;ouml;jlig v&amp;auml;g vore att inf&amp;ouml;ra en internationell r&amp;auml;ttslig &amp;ouml;verklagandeinstans f&amp;ouml;r personer och organisationer som listats. Det skulle &amp;ouml;ka r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten i listor som verktyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot terrorism har m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger handlat om var individer ska lagf&amp;ouml;ras och om utl&amp;auml;mningar av misst&amp;auml;nkta f&amp;ouml;rbrytare. Sverige fick kritik fr&amp;aring;n FN:s tortyrkommitt&amp;eacute; f&amp;ouml;r utl&amp;auml;mningen av tv&amp;aring; egyptier d&amp;aring; detta gjordes mot s&amp;aring; kallade diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar om att de inte skulle torteras. Senare visade det sig att f&amp;aring;ngarna trots detta torterades i f&amp;auml;ngelse och under f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r. Det socialdemokratiska partiet st&amp;auml;ller sig mycket tveksamt till att det finns n&amp;aring;got tillf&amp;auml;lle d&amp;aring; utl&amp;auml;mning mot diplomatiska f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar &amp;auml;r befogade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ocks&amp;aring; dokumenterade exempel p&amp;aring; CIA-l&amp;auml;ger och CIA-flygningar av f&amp;aring;ngar till l&amp;auml;nder d&amp;auml;r f&amp;ouml;rh&amp;ouml;r kan genomf&amp;ouml;ras med betydligt h&amp;aring;rdare metoder &amp;auml;n vad som skulle vara m&amp;ouml;jligt i amerikanska f&amp;auml;ngelser, en form av tortyr p&amp;aring; entreprenad. Vi socialdemokrater &amp;auml;r ytterst kritiska till detta s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till internationell r&amp;auml;tt och internationella f&amp;ouml;rbud mot tortyr. V&amp;aring;r kritik riktar sig mot de stater d&amp;auml;r tortyren av misst&amp;auml;nkta terrorister de facto utf&amp;ouml;rs, men ocks&amp;aring; mot USA som ser mellan fingrarna med detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497227" name="_Toc307497227"&gt;&lt;/a&gt;Enskilda fall och Dawit Isaak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den internationella r&amp;auml;tten sl&amp;aring;s fast att utl&amp;auml;nningarnas personliga frihet m&amp;aring;ste respekteras. Av detta f&amp;ouml;ljer bland annat krav p&amp;aring; att det ska finnas en straffr&amp;auml;tt och en straffprocessr&amp;auml;tt som inte diskriminerar dem och krav p&amp;aring; att godtyckliga frihetsingrepp inte f&amp;ouml;rekommer. R&amp;auml;tten att ge diplomatiskt skydd &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet som tillkommer staten. Det &amp;auml;r s&amp;aring;ledes staten som avg&amp;ouml;r om den vill ingripa eller inte till f&amp;ouml;rm&amp;aring;n f&amp;ouml;r en enskild medborgare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater k&amp;auml;nde djup oro n&amp;auml;r statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade att han som regeringschef inte tar upp enskilda fall av kr&amp;auml;nkningar i bilaterala samtal. Hade detta f&amp;aring;tt bli regeringens h&amp;aring;llning hade det inneburit en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring i svensk utrikespolitik. En av styrkorna i det svenska arbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har varit just att vi har kunnat kritisera s&amp;aring;v&amp;auml;l stater som gerillar&amp;ouml;relser och kombinera detta med ett genuint engagemang f&amp;ouml;r den enskilde som drabbas. Vi anser att det &amp;auml;r en skyldighet att som regeringschef synligg&amp;ouml;ra om svenska medborgare utomlands f&amp;aring;r sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kr&amp;auml;nkta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2001 fick Eritreas president Isaias Afewerki mycket kritik f&amp;ouml;r hur han styrde landet. I skuggan av terrorattackerna i USA i september 2001 passade regimen p&amp;aring; att f&amp;auml;ngsla kritiker och st&amp;auml;nga all oberoende press. 11 politiker och 10 journalister f&amp;auml;ngslades, d&amp;auml;ribland den svenska medborgaren Dawit Isaak. Sedan dess sitter Dawit Isaak f&amp;auml;ngslad utan r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng och utan kontakt med omv&amp;auml;rlden. Inskr&amp;auml;nkningarna av yttrandefriheten forts&amp;auml;tter i Eritrea. Regeringen m&amp;aring;ste ta upp bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna med f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Eritrea. Dawit Isaak och andra f&amp;auml;ngslade i motsvarande situation m&amp;aring;ste omedelbart sl&amp;auml;ppas eller f&amp;aring; en r&amp;auml;ttvis r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng enligt internationella vedertagna r&amp;auml;ttsnormer. Det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att &amp;ouml;ka trycket i den tysta diplomatin och utse ett s&amp;auml;rskilt s&amp;auml;ndebud f&amp;ouml;r fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497228" name="_Toc307497228"&gt;&lt;/a&gt;FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s MR-r&amp;aring;d syftar till att fr&amp;auml;mja och skydda de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; global niv&amp;aring; och kan l&amp;ouml;pande under &amp;aring;ret ta sig an kr&amp;auml;nkningar av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. R&amp;aring;det ers&amp;auml;tter den gamla kommissionen f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som har kritiserats h&amp;aring;rt f&amp;ouml;r bristande trov&amp;auml;rdighet p&amp;aring; grund av att MR-f&amp;ouml;rbrytare har ing&amp;aring;tt som medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den text som ligger till grund f&amp;ouml;r det nya MR-r&amp;aring;det s&amp;auml;gs att ”medlemmar som valts till r&amp;aring;det ska uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla h&amp;ouml;gsta standard n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mjande och skydd av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, tillfullo samarbeta med r&amp;aring;det, och bli granskade under den generella periodiskt &amp;aring;terkommande granskningsmekanismen, under sin medlemskapsperiod”. Det &amp;auml;r viktigt att detta uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls. Libyen &amp;auml;r suspenderat fr&amp;aring;n FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och efter omv&amp;auml;rldens kritik mot det v&amp;aring;ld som den syriska regimen anv&amp;auml;nt f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; ned demonstrationer &amp;auml;r landet inte l&amp;auml;ngre aktuellt som kandidat till r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige kandiderar till FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha en tydlig agenda f&amp;ouml;r arbetet som ska bedrivas d&amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater bejakade &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen till ett MR-r&amp;aring;d. Vi ser det som ett stort framsteg och vill att Sverige ger sitt st&amp;ouml;d till r&amp;aring;dets arbete, men vill ocks&amp;aring; betona att r&amp;aring;dets arbetsformer &amp;auml;r en kompromiss. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; gl&amp;auml;djande att USA under den nya administrationen visar engagemang och intresse f&amp;ouml;r MR-r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett universellt medlemskap i MR-r&amp;aring;det skulle kunna vara ett s&amp;auml;tt att minska utrymmet f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som arbetar mot skarpa st&amp;auml;llningstaganden f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497229" name="_Toc307497229"&gt;&lt;/a&gt;Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;International Criminal Court (ICC) bygger p&amp;aring; att det internationella samfundet har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Den enskilda individen ansvarar f&amp;ouml;r sina handlingar. Lydnadsplikt utesluter inte ansvar f&amp;ouml;r brott. St&amp;auml;llning som stats- eller regeringschef friar inte fr&amp;aring;n straffansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Domstolens stadga, Romstadgan f&amp;ouml;r den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen, antogs &amp;aring;r 1998 och tr&amp;auml;dde i kraft den 1 juli 2002. Idag &amp;auml;r &amp;ouml;ver 100 stater parter till Romstadgan. M&amp;aring;nga st&amp;ouml;rre stater – d&amp;auml;ribland USA, Ryssland, Kina och Indien – st&amp;aring;r dock fortfarande utanf&amp;ouml;r samarbetet. USA &amp;auml;r den enda stat som aktivt motarbetat ICC. F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka legitimiteten och f&amp;ouml;r att intensifiera arbetet &amp;auml;r det viktigt att fler stater tar aktiv del i ICC:s arbete. Sverige har ett viktigt ansvar i att f&amp;ouml;rm&amp;aring; fler stater att ansluta sig till Romstadgan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ICC kan d&amp;ouml;ma &amp;ouml;ver brotten folkmord, brott mot m&amp;auml;nskligheten och krigsf&amp;ouml;rbrytelser. Dessa brott existerade folkr&amp;auml;ttsligt redan f&amp;ouml;re Romstadgans tillkomst. Dock har definitionerna av brotten utvecklats och konkretiserats i och med Romstadgan, till exempel &amp;auml;r det explicit angivet att sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra brott. ICC kan som str&amp;auml;ngaste straff utd&amp;ouml;ma f&amp;auml;ngelse p&amp;aring; livstid. D&amp;ouml;dsstraff kan inte utd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brottsofferfonden har inr&amp;auml;ttats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att brottsoffer f&amp;aring;r en r&amp;auml;ttvis behandling vid r&amp;auml;tteg&amp;aring;ngar och att de f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet till skadest&amp;aring;nd. Ers&amp;auml;ttning kan erh&amp;aring;llas f&amp;ouml;r medicinsk v&amp;aring;rd, fysiska och psykiska skador samt sakskador. Ers&amp;auml;ttning kan ges direkt till den enskilde eller till ett kollektiv. I de fall d&amp;aring; den d&amp;ouml;mde inte har medel att betala skadest&amp;aring;nd kan fonden utbetala ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sina egna medel. Fonden f&amp;aring;r g&amp;aring;vor fr&amp;aring;n stater, internationella organisationer och enskilda. Sverige &amp;auml;r en av givarna till ICC:s brottsofferfond. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt, f&amp;ouml;r att ge domstolen m&amp;ouml;jlighet att arbeta effektivt, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att visa v&amp;aring;rt st&amp;ouml;d till dess viktiga arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten att inom ramen f&amp;ouml;r den internationella r&amp;auml;ttsordningen utkr&amp;auml;va individuellt ansvar f&amp;ouml;r brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna ett avg&amp;ouml;rande framsteg.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497230" name="_Toc307497230"&gt;&lt;/a&gt;Skyldigheten att skydda&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin ser det som ett viktigt framsteg att v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder antog principen om skyldigheten att skydda vid FN:s reformtoppm&amp;ouml;te h&amp;ouml;sten 2005. Principen inneb&amp;auml;r att det &amp;auml;r varje stats ansvar att skydda sin befolkning mot folkmord, krigsf&amp;ouml;rbrytelser, etnisk rensning och andra brott mot m&amp;auml;nskligheten och att agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga s&amp;aring;dana allvarliga &amp;ouml;vergrepp. I en situation n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill leva upp till detta ansvar har det internationella samfundet en skyldighet att ingripa f&amp;ouml;r att skydda en befolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I mars 2011 fattade s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det ett historiskt beslut i enlighet med denna princip g&amp;auml;llande Libyen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ans&amp;aring;g Socialdemokraterna att det var viktigt att alla insatser som gjordes i detta FN-mandats namn h&amp;ouml;ll sig inom dess ramar. Vi ans&amp;aring;g att risken annars blir alltf&amp;ouml;r stor att s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte kommer att kunna samla sig till ett nytt s&amp;aring;dant beslut i framtiden n&amp;auml;r en situation uppst&amp;aring;r d&amp;auml;r det internationella samfundets ansvar att skydda m&amp;aring;ste tr&amp;auml;da in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratin vill utveckla arbetet inom alla pelarna i skyldigheten att skydda: att f&amp;ouml;rebygga konflikter och &amp;ouml;vergrepp genom politiska och humanit&amp;auml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder, att agera d&amp;aring; katastrofen &amp;auml;r ett faktum och att bist&amp;aring; med att &amp;aring;terbygga ett land efter en v&amp;aring;ldsam konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den st&amp;ouml;rsta utmaningen f&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;auml;r att genomf&amp;ouml;ra principen om skyldigheten att skydda i praktiken. I vilka situationer och med vilka medel f&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden ingripa n&amp;auml;r en stat inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r eller vill skydda sin befolkning? Socialdemokratin anser att FN-mandat f&amp;ouml;r fredsframtvingande operationer &amp;auml;r centralt. Samtidigt vill vi bidra till att st&amp;auml;rka de regionala organisationernas m&amp;ouml;jligheter att ta ansvar f&amp;ouml;r skyddet av civila och f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyldigheten att skydda inneb&amp;auml;r ett radikalt nyt&amp;auml;nkande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller synen p&amp;aring; suver&amp;auml;niteten. Den betonar att suver&amp;auml;nitet inneb&amp;auml;r skyldigheter gentemot den egna befolkningen, ett ansvar att v&amp;auml;rna m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet, och inte l&amp;auml;ngre ger frihet att slippa yttre inblandning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Motst&amp;aring;ndet mot ingripanden fr&amp;aring;n det internationella samfundet &amp;auml;r fortfarande stort, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som fruktar att stormakterna vill anv&amp;auml;nda skyldigheten att skydda f&amp;ouml;r egna maktpolitiska syften, dels fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som anv&amp;auml;nder suver&amp;auml;niteten som skydd f&amp;ouml;r att beg&amp;aring; MR-&amp;ouml;vergrepp. Arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l enskilda stater som det internationella samfundet att leva upp till sitt ansvar att skydda civila m&amp;aring;ste utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497231" name="_Toc307497231"&gt;&lt;/a&gt;Barn i v&amp;auml;rlden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;n idag, en bra bit in p&amp;aring; 2000-talet pl&amp;aring;gas, f&amp;ouml;rtrycks, exploateras och utnyttjas miljontals barn dagligen. Detta &amp;auml;r en oacceptabel situation. Unicef har ber&amp;auml;knat att uppskattningsvis 22 000 barn under fem &amp;aring;r d&amp;ouml;r varje dag. Problematiken med barn&amp;auml;ktenskap &amp;auml;r allvarlig. Omkring 100 miljoner barn g&amp;aring;r inte i skolan. Detta inneb&amp;auml;r att de &amp;auml;r s&amp;aring;rbara och d&amp;aring;ligt rustade f&amp;ouml;r sitt fortsatta liv. M&amp;aring;nga av dessa barn arbetar med uppgifter som ger dem fysiska men eller g&amp;ouml;r att de d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid. Omkring 300 000 barn &amp;auml;r inblandade i v&amp;auml;pnade konflikter. De har blivit tv&amp;aring;ngsrekryterade, de utnyttjas h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;st och uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r fysiska, psykiska och sexuella &amp;ouml;vergrepp. 1,2 miljoner barn, fr&amp;auml;mst flickor, utnyttjas i m&amp;auml;nniskohandel varje &amp;aring;r. &amp;Ouml;ver 1 miljon barn sitter i f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar har alltid varit och &amp;auml;r en viktig m&amp;aring;lgrupp i det internationella utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r oss socialdemokrater. Att investera i barn och ungdomar &amp;auml;r att investera i framtiden, d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vi vill avs&amp;auml;tta resurser s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r detta. Vi vill verka f&amp;ouml;r att barnr&amp;auml;ttsperspektivet genomsyrar allt internationellt arbete och dialogen med v&amp;aring;ra samarbetsl&amp;auml;nder. Barns erfarenheter, m&amp;ouml;jligheter till deltagande och m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka m&amp;aring;ste fr&amp;auml;mjas, och all diskriminering av barn ska motarbetas s&amp;aring; att alla barn ges samma m&amp;ouml;jligheter att delta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning &amp;auml;r en grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att kunna bek&amp;auml;mpa fattigdom, utnyttjande och exploatering av barn. Vi vill investera bist&amp;aring;ndsresurser i att flickor ska ha samma m&amp;ouml;jligheter som pojkar att g&amp;aring; i skolan samt f&amp;aring; tillr&amp;auml;ckligt med mat, kunna uttrycka sin &amp;aring;sikt och f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. Det kr&amp;auml;vs s&amp;auml;rskilda insatser f&amp;ouml;r att lindra effekterna av hiv/aids och minska risken f&amp;ouml;r spridning. Vi vill ocks&amp;aring; investera i st&amp;ouml;dverksamhet f&amp;ouml;r barn som lever med hiv/aids eller som har f&amp;ouml;rlorat sina f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar i sjukdomen. Vi vill f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka insatserna f&amp;ouml;r att skydda barn och deras r&amp;auml;ttigheter under v&amp;auml;pnade konflikter eller n&amp;auml;r de tvingas p&amp;aring; flykt. Barn som tvingats delta i krigshandlingar ska f&amp;aring; rehabilitering och st&amp;ouml;d. Samtidigt m&amp;aring;ste kunskapen kring barns r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;ka bland b&amp;aring;de civil och milit&amp;auml;r personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill &amp;auml;ven att tydligare fokus l&amp;auml;ggs p&amp;aring; att motverka exploatering och utnyttjande av barn, framf&amp;ouml;r allt barnarbete och sexuell exploatering. FN:s barnkonvention f&amp;ouml;rbjuder inte barnarbete, men de stater som antagit konventionen har en skyldighet att skydda barnen mot ekonomiskt utnyttjande och mot farligt arbete som kan &amp;auml;ventyra h&amp;auml;lsa och utveckling. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att barn som arbetar har m&amp;ouml;jlighet att g&amp;aring; i skolan. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att st&amp;ouml;dja ILO:s ambition att f&amp;aring; till ett f&amp;ouml;rbud mot de v&amp;auml;rsta formerna av barnarbete, s&amp;aring;som skuldslaveri, rekrytering av barnsoldater, barnprostitution och arbete med farliga kemikalier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste i allt v&amp;aring;rt utvecklingsarbete bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande insatser, p&amp;aring; rehabilitering och p&amp;aring; att skapa framtidstro f&amp;ouml;r dessa barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn &amp;auml;r ofta s&amp;auml;rskilt utsatta exempelvis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller konflikter, inte minst barn som tv&amp;aring;ngsrekryteras till den grymma tillvaron som barnsoldater. Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. Barn f&amp;aring;r aldrig anv&amp;auml;ndas som en h&amp;auml;vst&amp;aring;ng f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar eller andra anh&amp;ouml;riga vid konflikter eller n&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor flyr undan lagen eller ett utvisningsbeslut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn och ungdomar har alltid varit och &amp;auml;r en viktig m&amp;aring;lgrupp i det internationella utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r socialdemokratin. Att investera i barn och ungdomar &amp;auml;r att investera i framtiden. Vi anser att barnr&amp;auml;ttsperspektivet ska genomsyra allt internationellt arbete och dialogen med v&amp;aring;ra samarbetsl&amp;auml;nder, att barns utsatthet och framtid i alla sammanhang m&amp;aring;ste lyftas fram, och FN:s barnkonvention ska till&amp;auml;mpas konsekvent. Barnkonventionen och dess till&amp;auml;ggsprotokoll &amp;auml;r viktiga redskap f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barns situation i v&amp;auml;rlden. Vi vill att Sverige ska forts&amp;auml;tta sitt engagemang f&amp;ouml;r att samtliga stater ska ratificera dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; uppm&amp;auml;rksamma FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1612 som handlar om ett &amp;ouml;vervaknings- och rapporteringssystem som ska f&amp;ouml;rhindra att de som beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot barn, s&amp;aring;som mord, leml&amp;auml;stning, rekrytering av barnsoldater, sexuella &amp;ouml;vergrepp, bortf&amp;ouml;rande och attacker mot skolor och sjukhus i v&amp;auml;pnade konflikter, g&amp;aring;r fria. Vi v&amp;auml;lkomnade denna resolution och kommer att arbeta vidare f&amp;ouml;r att den efterlevs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn riskerar att utnyttjas och de saknar ofta m&amp;ouml;jlighet att skydda sig eller g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ett barnperspektiv i alla fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r deras m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och i v&amp;aring;rt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497232" name="_Toc307497232"&gt;&lt;/a&gt;FN och folkr&amp;auml;tten&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN. Sverige har en l&amp;aring;ng och stark tradition av en aktiv FN-politik. Sverige b&amp;ouml;r utarbeta en FN-strategi f&amp;ouml;r arbetet i FN b&amp;aring;de som enskild akt&amp;ouml;r, genom EU och i samarbete med de nordiska l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler svenskar verksamma p&amp;aring; h&amp;ouml;g niv&amp;aring; inom FN-systemet. Sverige kandiderar nu till FN:s r&amp;aring;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ha en tydlig agenda f&amp;ouml;r arbetet som ska bedrivas d&amp;auml;r. Sverige b&amp;ouml;r s&amp;ouml;ka st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en plats i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs dock ett starkare svenskt FN-engagemang &amp;auml;n det nuvarande. Sverige b&amp;ouml;r initiera en v&amp;auml;ngrupp f&amp;ouml;r FN d&amp;auml;r l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n olika delar av v&amp;auml;rlden samarbetar f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka FN och driva p&amp;aring; dess reformarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att Sverige mer aktivt st&amp;ouml;djer de processer som p&amp;aring;g&amp;aring;r som uppf&amp;ouml;ljning till de antagna besluten vid FN-toppm&amp;ouml;tet 2005. UN Women har nu skapats. Organisationen b&amp;ouml;r ges allt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r sitt arbete med kvinnors r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. Gamla som nya FN-institutioner beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och utveckling ska koordineras p&amp;aring; det mest effektiva s&amp;auml;ttet, b&amp;aring;de i FN:s h&amp;ouml;gkvarter och i f&amp;auml;lt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste internationella organisationen &amp;auml;r F&amp;ouml;renta nationerna, men FN &amp;auml;r aldrig starkare &amp;auml;n vad medlemsstaterna till&amp;aring;ter. Reformarbetet m&amp;aring;ste drivas fram&amp;aring;t f&amp;ouml;r att ett starkare och b&amp;auml;ttre rustat FN ska kunna hantera kriser, v&amp;auml;rna folkr&amp;auml;tten och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter samt fr&amp;auml;mja utveckling. Det &amp;auml;r viktigt att kopplingen mellan fred, s&amp;auml;kerhet och utveckling &amp;auml;r tydlig. Utan ett effektivt arbete mot orsaker till konflikter, fattigdom och politisk extremism kommer heller inte konflikterna i sig att kunna bek&amp;auml;mpas. Likadant &amp;auml;r det i ett &amp;aring;teruppbyggnadsskede efter en konflikt. Om inte s&amp;auml;kerheten kan garanteras, ofta med hj&amp;auml;lp utifr&amp;aring;n, s&amp;aring; kan heller inte &amp;aring;teruppbyggnaden och utvecklingen ta fart.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konflikter och krig f&amp;aring;r katastrofala f&amp;ouml;ljder b&amp;aring;de f&amp;ouml;r enskilda m&amp;auml;nniskor och som ett hinder f&amp;ouml;r utveckling. Fred och s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling samtidigt som utvecklingssamarbetet bidrar till att st&amp;auml;rka s&amp;auml;kerheten. F&amp;ouml;r socialdemokratin &amp;auml;r konfliktf&amp;ouml;rebyggande insatser inom ramen f&amp;ouml;r det internationella samarbetet centrala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r satsa mer resurser p&amp;aring; f&amp;ouml;rebyggande verksamhet b&amp;aring;de inom den egna utrikespolitikens olika omr&amp;aring;den och i samverkan med enskilda organisationer och internationella institutioner. Sverige har, under socialdemokratisk regering, genom sin utrikes- och bist&amp;aring;ndspolitik &amp;ouml;ver tiden byggt upp en stor trov&amp;auml;rdighet i freds- och medlingsfr&amp;aring;gor. F&amp;ouml;r att Sverige ska kunna bist&amp;aring; i s&amp;aring;dana insatser &amp;auml;r det viktigt att st&amp;auml;rka arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och att det g&amp;ouml;rs en s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; medling, konflikthantering och f&amp;ouml;rebyggande fredsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkr&amp;auml;tten utvecklas st&amp;auml;ndigt. En modern folkr&amp;auml;tt s&amp;auml;tter m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;re staters suver&amp;auml;nitet. FN:s princip om skyldigheten att skydda innebar ett viktigt steg fram&amp;aring;t f&amp;ouml;r folkr&amp;auml;tten. I f&amp;ouml;rsta hand &amp;auml;r det stater som ska skydda och hj&amp;auml;lpa sina inv&amp;aring;nare. Det &amp;auml;r inte rimligt att stater i skydd av sin suver&amp;auml;nitet beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp mot sin egen befolkning. Suver&amp;auml;nitet kan inte bara betyda skydd fr&amp;aring;n inblandning utifr&amp;aring;n utan &amp;auml;ven ett ansvar inf&amp;ouml;r v&amp;auml;rldssamfundet f&amp;ouml;r den egna befolkningen. &amp;Auml;nnu saknas dock en utvecklad praxis f&amp;ouml;r hur v&amp;auml;rldssamfundet ska gripa in f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra exempelvis etnisk rensning eller stoppa folkmord. Principen om skyldighet att skydda m&amp;aring;ste utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det har inom FN ansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Detta ansvar ska fr&amp;auml;mst ut&amp;ouml;vas genom utnyttjande av alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning enligt FN-stadgans kapitel sex. Om alla m&amp;ouml;jligheter till fredlig l&amp;ouml;sning &amp;auml;r utt&amp;ouml;mda kan s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det besluta om v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning enligt kapitel sju.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att reformarbetet av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det forts&amp;auml;tter. S&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det m&amp;aring;ste i sin sammans&amp;auml;ttning b&amp;auml;ttre spegla dagens v&amp;auml;rld. Vi vill att arbetet i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det alltmer ska pr&amp;auml;glas av f&amp;ouml;rhandlingar mellan de deltagande l&amp;auml;nderna och parterna. Om n&amp;aring;gon av de permanenta medlemmarna l&amp;auml;gger sitt veto ska det ses som ett misslyckande och anv&amp;auml;ndandet av vetot m&amp;aring;ste inskr&amp;auml;nkas till ett minimum. Vi vill se ett system d&amp;auml;r det land som anv&amp;auml;nt sitt veto m&amp;aring;ste avl&amp;auml;gga en officiell motivering till generalf&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande vikt att FN:s permanenta medlemmar i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inte anv&amp;auml;nder sin vetor&amp;auml;tt p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att v&amp;auml;rldssamfundet lamsl&amp;aring;s, exempelvis vid etnisk rensning, massmord och folkmord. Passivitet fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets sida kan uppmuntra till ensidig och folkr&amp;auml;ttsstridig v&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning av enskilda stater. V&amp;aring;ldsanv&amp;auml;ndning utan n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dsmandat riskerar att f&amp;ouml;rsvaga den internationella r&amp;auml;ttsordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r alla fredsbevarande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkr&amp;auml;ttsligt mandat. Ett mandat givet av FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d ska alltid efterstr&amp;auml;vas. Detta &amp;auml;r angel&amp;auml;get b&amp;aring;de med h&amp;auml;nsyn till folkr&amp;auml;ttens krav och till operationernas legitimitet och s&amp;auml;kerhet. Men vid extrema n&amp;ouml;dsituationer, som utg&amp;ouml;r hot mot internationell fred och s&amp;auml;kerhet men inte medf&amp;ouml;r &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d, kan inte v&amp;auml;rlden st&amp;aring; passiv. Agerandet m&amp;aring;ste i dessa l&amp;auml;gen pr&amp;ouml;vas fr&amp;aring;n fall till fall. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder kan endast vidtas p&amp;aring; kollektiv grund inom ramen f&amp;ouml;r en regional organisation och kan aldrig vara praxisgrundande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att bli legitimt och mer relevant beh&amp;ouml;ver s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det utvidgas och b&amp;auml;ttre representera v&amp;auml;rldens folk. Stormaktsdominansen ska brytas. Alla stater ska kunna ut&amp;ouml;va inflytande, &amp;auml;ven om det &amp;auml;r naturligt att demokratier ges starkare f&amp;ouml;rtroenden, liksom de stater som mest aktivt bidrar till FN, dess budget och insatser. Generalf&amp;ouml;rsamlingen, s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det och det ekonomiska beslutsorgan som vi &amp;ouml;nskar tillskapa b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r insyn och initiativ fr&amp;aring;n internationella folkr&amp;ouml;relser och folkvalda parlament.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utvidgning av s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte till&amp;aring;tas inneb&amp;auml;ra ytterligare maktf&amp;ouml;rskjutning till den rika delen av v&amp;auml;rlden. Ytterligare permanenta medlemmar vore ocks&amp;aring; en &amp;aring;terv&amp;auml;ndsgr&amp;auml;nd f&amp;ouml;r reformer, i synnerhet om dessa &amp;auml;ven f&amp;aring;r vetor&amp;auml;tt. En balans mellan olika regionala perspektiv &amp;auml;r mycket viktig, men tillfredsst&amp;auml;lls inte enbart genom mer makt &amp;aring;t regionala stormakter. EU och eventuellt andra regionala organ kan f&amp;aring; &amp;ouml;kat ansvar f&amp;ouml;r effektiv samordning i FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens v&amp;auml;rld &amp;auml;r det ofta andra sp&amp;auml;nningar &amp;auml;n de milit&amp;auml;ra som skapar v&amp;auml;pnade konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala mots&amp;auml;ttningar utg&amp;ouml;r ett st&amp;ouml;rre hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater &amp;auml;n mellan stater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fattigdom skapar sociala mots&amp;auml;ttningar, mots&amp;auml;ttningarna leder till v&amp;aring;ld, och v&amp;aring;ldet till &amp;ouml;kad fattigdom. Fattigdom och krig skapar p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet sina egna onda spiraler med st&amp;auml;ndigt stegrade &amp;ouml;vergrepp mot m&amp;auml;nskligt liv och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Ett l&amp;aring;ngsiktigt fredsbevarande arbete m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; de underliggande sociala och ekonomiska faktorer, som skapar och underh&amp;aring;ller v&amp;aring;ldet. Att bek&amp;auml;mpa fattigdomen, st&amp;auml;rka demokratin och bevara freden &amp;auml;r m&amp;aring;l som &amp;auml;r sammanfl&amp;auml;tade med varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid en konflikt som kr&amp;auml;ver milit&amp;auml;r insats &amp;auml;r det upp till FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d att besluta om mandat. Insatserna kan vara av olika karakt&amp;auml;r, fr&amp;aring;n fredsbevarande till fredsframtvingande och &amp;auml;ven om grunden f&amp;ouml;r en insats &amp;auml;r ett folkr&amp;auml;ttsligt mandat fr&amp;aring;n FN kan olika organ genomf&amp;ouml;ra insatserna, s&amp;aring;som Nato, Afrikanska unionen (AU) eller Europeiska unionen (EU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att Sverige ska kunna st&amp;auml;lla upp n&amp;auml;r FN efterfr&amp;aring;gar hj&amp;auml;lp, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Vi anser vidare att F&amp;ouml;renta nationernas m&amp;ouml;jligheter att ingripa i fredsbevarande syfte m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas, ocks&amp;aring; organisationens m&amp;ouml;jligheter till fredsbevarande och framtvingande insatser. FN:s verksamhet p&amp;aring; det fredsbevarande omr&amp;aring;det &amp;auml;r b&amp;aring;de viktig och efterfr&amp;aring;gad.&lt;span style="color: #ff00ff;"&gt; &lt;/span&gt;FN &amp;auml;r den organisation som har huvudansvaret f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet och dess verksamhet har en unik legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dock har den fredsbevarande och fredsskapande verksamheten under flera &amp;aring;r haft sv&amp;aring;rt att svara upp mot de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker – exempelvis g&amp;auml;llande mandatens alltmer komplexa syfte och &amp;ouml;kande omfattning eller resursgenerering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora &amp;ouml;kningen av s&amp;aring;v&amp;auml;l antal och omfattning av insatserna som den &amp;ouml;kande graden av komplexitet inneb&amp;auml;r att FN:s resurser &amp;auml;r anstr&amp;auml;ngda till det yttersta. Inte minst g&amp;auml;ller detta polisinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samfundet har inte kunnat leva upp till de f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar som m&amp;auml;nniskor haft p&amp;aring; FN, exempelvis i fall som Rwanda, Srebrenica eller Darfur. Det &amp;auml;r mycket viktigt att FN – och dess medlemsstater – f&amp;ouml;rm&amp;aring;r m&amp;ouml;ta de &amp;ouml;kande kraven. Ytterst st&amp;aring;r FN:s legitimitet som garant f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet p&amp;aring; spel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av utvecklingen f&amp;ouml;r FN:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att hantera kriser och konflikter i dess akuta skeden samt f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att bygga h&amp;aring;llbar fred i postkonfliktskedet har analyser och reformprocesser genomf&amp;ouml;rts. Fortsatta analyser och &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram &amp;auml;r under diskussion inom FN idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har idag ett mycket litet antal milit&amp;auml;rer ute i operationer genomf&amp;ouml;rda av FN, men ett st&amp;ouml;rre antal &amp;aring;terfinns i missioner som vilar p&amp;aring; FN-mandat men &amp;auml;r utf&amp;ouml;rda av andra akt&amp;ouml;rer som EU och Nato. Generellt betraktas detta i FN-h&amp;ouml;gkvarteret som en naturlig utveckling d&amp;aring; dessa organisationer har befunnits b&amp;auml;st l&amp;auml;mpade att genomf&amp;ouml;ra de robusta mandat det &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om. Man v&amp;auml;lkomnar ocks&amp;aring; att regionala organisationer som EU tar ett st&amp;ouml;rre ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt ser man de l&amp;aring;ngsiktiga svagheterna i ett system som bygger p&amp;aring; att ett f&amp;aring;tal l&amp;auml;nder fr&amp;aring;n syd utg&amp;ouml;r truppbidragande l&amp;auml;nder medan v&amp;auml;stl&amp;auml;nderna &amp;aring;terfinns p&amp;aring; andra st&amp;auml;llen. En konsekvens &amp;auml;r att FN de facto bidrar till att bygga upp, underh&amp;aring;lla och tr&amp;auml;na vissa l&amp;auml;nders krigsmakter. En annan konsekvens utg&amp;ouml;rs av en olycklig tudelning av de internationella fredsinsatserna. &amp;Aring; ena sidan finns storskaliga FN-insatser som ofta lider brist p&amp;aring; material och tr&amp;auml;ning. &amp;Aring; andra sidan har vi v&amp;auml;lutbildade och v&amp;auml;lutrustade styrkor fr&amp;aring;n v&amp;auml;st i de sv&amp;aring;rare operationerna, utdelegerade fr&amp;aring;n FN till andra organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka FN:s kapacitet p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och vi vill &amp;ouml;ka svenskt deltagande i FN-genomf&amp;ouml;rda insatser. Ett exempel p&amp;aring; hur Sverige skulle kunna &amp;ouml;ka den andelen redan nu &amp;auml;r att svara ja p&amp;aring; den FN-f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan om deltagande med ingenj&amp;ouml;rstrupp i insatsen i Sydsudan som regeringen har f&amp;aring;tt. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har huvudansvaret f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. Vi anser att Sveriges starka st&amp;ouml;d till FN:s fredsverksamhet kommer till uttryck s&amp;aring;v&amp;auml;l genom civila insatser och bist&amp;aring;ndsverksamhet som deltagande i FN-mandaterade internationella insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en stark tradition av att delta i internationella fredsbevarande insatser. Sedan Suezbataljonen 1956 har cirka 100 000 svenskar tj&amp;auml;nstgjort i utlandsstyrkan i sammanlagt 120 insatser i 60 l&amp;auml;nder – fram till nutida insatser i l&amp;auml;nder som Afghanistan, Kosovo och Somalia. Ett flertal mindre insatser har ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;rts, till exempel genom enskilda officerare som tj&amp;auml;nstgjort som milit&amp;auml;robservat&amp;ouml;rer i FN:s regi. Sverige har genom &amp;aring;ren deltagit i sammanlagt 120 internationella uppdrag i 60 l&amp;auml;nder. Sammanlagt har drygt 100&amp;nbsp;000 svenskar tj&amp;auml;nstgjort i utlandsstyrkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har drivit p&amp;aring; f&amp;ouml;r en politik d&amp;auml;r det gamla svenska invasionsf&amp;ouml;rsvaret gradvis har st&amp;auml;llts om till ett insatsf&amp;ouml;rsvar, och vi har aktivt medverkat till att st&amp;auml;rka och modernisera det internationella samfundets f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga till kris- och konflikthantering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under l&amp;aring;ng tid arbetat f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka det internationella samfundets civila och milit&amp;auml;ra krishanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. Preventiv diplomati och konfliktf&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r de viktigaste verktygen, men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r ibland ocks&amp;aring; milit&amp;auml;ra insatser n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att exempelvis&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;rhindra att en konflikt bryter ut – som FN-insatsen Unpredep i Makedonien&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla s&amp;auml;kerhet och stabilitet s&amp;aring; att en freds- eller demokratiseringsprocess kan fortg&amp;aring;, som EU-insatsen Artemis i Kongo&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ingripa och stoppa en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt, som Natoinsatsen Ifor i Bosnien- Hercegovina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget bedrev Sverige en neutralitetspolitik. F&amp;ouml;r att kunna vara trov&amp;auml;rdigt neutrala kr&amp;auml;vdes ett starkt f&amp;ouml;rsvar, en egen f&amp;ouml;rsvarsindustri samt en stark och aktiv utrikespolitik som vi grundade p&amp;aring; folkr&amp;auml;tten och nationers sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt. Sverige var under denna tid aktivt i fredsbevarande operationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldspolitiken under denna tid kan lite f&amp;ouml;renklat beskrivas som uppdelad mellan maktpoolerna USA och Sovjetunionen. Sverige kunde spela en viktig roll efter en konflikt n&amp;auml;r alla parter, inklusive stormakterna, var &amp;ouml;verens om ett fredsavtal. D&amp;aring; beh&amp;ouml;vdes l&amp;auml;nder som Sverige f&amp;ouml;r att bevaka att den freden uppr&amp;auml;tth&amp;ouml;lls. Sverige kunde erbjuda vad v&amp;auml;rldssamfundet efterfr&amp;aring;gade: vi var neutrala, utan kolonial historia och vi hade goda soldater samt bra materiel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1989 markerar en brytpunkt. De f&amp;ouml;rsta stenarna bryts loss ur muren mellan &amp;Ouml;st- och V&amp;auml;stberlin. En ny tid var inne. Tyv&amp;auml;rr utbr&amp;ouml;t det fruktansv&amp;auml;rda kriget p&amp;aring; Balkan och Europa klarade inte av att hantera denna konflikt. &amp;Auml;ven FN misslyckades, exempelvis n&amp;auml;r man inte kunde f&amp;ouml;rhindra massakern i Srebrenica 1995.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under det kalla kriget var FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d l&amp;aring;st av maktbalansens blockeringar. Det fanns inga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att FN skulle kunna g&amp;aring; in i en p&amp;aring;g&amp;aring;ende konflikt som ytterst var avh&amp;auml;ngig blockuppdelningen i v&amp;auml;rlden. FN var d&amp;auml;rf&amp;ouml;r rustat f&amp;ouml;r och organiserat kring fredsbevarande operationer, d&amp;auml;r man efter avslutad konflikt kunde g&amp;aring; in och bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla freden. Krigen p&amp;aring; Balkan visade att villkoren hade f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Det som kr&amp;auml;vdes var f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att stoppa p&amp;aring;g&amp;aring;ende strider – en fredsframtvingande uppgift. Dessutom kunde FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d enas om att en s&amp;aring;dan insats borde ske, eftersom man inte som tidigare var f&amp;ouml;rlamat av veton, en mycket positiv utveckling. Detta skapade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kunna stoppa kriget, men FN hade inte de resurser som kr&amp;auml;vdes.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bosnien innebar starten f&amp;ouml;r det som vi idag ser p&amp;aring; flera platser, FN-mandaterade insatser genomf&amp;ouml;rda av Nato.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste utarbeta strategier f&amp;ouml;r att tidigt kunna sp&amp;aring;ra hotande konflikter och kunna g&amp;aring; in och p&amp;aring;verka dem. FN m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas legalt genom att vetor&amp;auml;tten i s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;det inskr&amp;auml;nks och genom att FN och FN-stadgan ska vara styrande f&amp;ouml;r allt anv&amp;auml;ndande av milit&amp;auml;rt v&amp;aring;ld i internationella och nationella konflikter, praktiskt genom s&amp;auml;krande av tillg&amp;aring;ng till insatsstyrkor under FN:s kommando. FN m&amp;aring;ste samtidigt bli en central akt&amp;ouml;r i kampen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och i bek&amp;auml;mpandet av fattigdomen. F&amp;ouml;r att kunna fylla dessa roller m&amp;aring;ste FN reformera sin inre organisation. FN ska st&amp;ouml;dja och aktivt uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla dialog med globala folkr&amp;ouml;relser. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; av vikt att olika FN-organ som arbetar med humanit&amp;auml;r verksamhet i en konflikt har mandat att upptr&amp;auml;da opartiskt och kan samtala med alla parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kr&amp;auml;vs ett effektivt och r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert internationellt regelverk f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta terrorism och organiserad brottslighet, som inte inneb&amp;auml;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter eller kr&amp;auml;nkningar av den personliga integriteten. Internationella domstolen och Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen m&amp;aring;ste ges b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter och st&amp;ouml;rre resurser att verka. N&amp;auml;r enskilda staters r&amp;auml;ttsskipning inte fungerar, eller om de inte vill bestraffa krigsf&amp;ouml;rbrytelser, brott mot m&amp;auml;nskligheten eller folkmord, &amp;auml;r det viktigt att Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen tar &amp;ouml;ver. Detta ger en m&amp;ouml;jlighet att d&amp;ouml;ma &amp;auml;ven de h&amp;ouml;gsta politiska och milit&amp;auml;ra ledarna och det avskr&amp;auml;cker fr&amp;aring;n nya brott. Det &amp;auml;r viktigt att alla stater undertecknar och ratificerar konventionen om uppr&amp;auml;ttande av Internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen s&amp;aring; att den kan f&amp;aring; s&amp;aring; stor m&amp;ouml;jlighet att agera som m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kampen mot diskriminering p&amp;aring; grund av k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning, funktionshinder och religion m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras b&amp;aring;de nationellt och internationellt. Barns r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet inom den internationella r&amp;auml;tten ska st&amp;auml;rkas. M&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och genomf&amp;ouml;randet av ILO:s konventioner, framf&amp;ouml;r allt r&amp;auml;tten att organisera sig fackligt och kamp mot barn- och slavarbete, m&amp;aring;ste uppm&amp;auml;rksammas mer. Inom Europa finns Europadomstolen som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;auml;lla enskilda stater f&amp;ouml;r brott mot Europakonventionen om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. En liknande ordning borde g&amp;auml;lla p&amp;aring; global niv&amp;aring; d&amp;auml;r enskilda kan f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad om de upplever att den enskilda staten bryter mot deras r&amp;auml;ttigheter. Vid m&amp;aring;nga konflikter och folkr&amp;auml;ttsbrott diskuteras sanktioner som p&amp;aring;tryckningsmedel. Sanktionsinstrumentet &amp;auml;r dock trubbigt, oftast drabbas de redan mest utsatta och de ansvariga g&amp;aring;r fria. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det till vassare, riktade sanktioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan terrorattentatet den 11 september 2001 har kampen mot terrorismen pr&amp;auml;glat den internationella agendan. Det &amp;ouml;ppna samh&amp;auml;llet, demokratin och tryggheten utmanas av den internationella terrorismen. Kampen mot terrorismen &amp;auml;r en gemensam angel&amp;auml;genhet och kr&amp;auml;ver samarbete mellan stater och internationella organisationer, d&amp;auml;r FN har en central roll. F&amp;ouml;r att v&amp;aring;r kamp ska lyckas m&amp;aring;ste den bygga p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten. V&amp;aring;r gemensamma kamp mot terrorism skadas n&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs utan h&amp;auml;nsyn till de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara. Kampen mot terrorismen f&amp;aring;r inte bli en rid&amp;aring; bakom vilken man beg&amp;aring;r grova &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497233" name="_Toc307497233"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497234" name="_Toc307497234"&gt;&lt;/a&gt;Nya hot och en modern s&amp;auml;kerhetspolitik&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld under de senaste decennierna har varit omv&amp;auml;lvande och i huvudsak positiva. Uppdelningen av Europa i &amp;ouml;st och v&amp;auml;st &amp;auml;r borta. EU:s utvidgning har bidragit till att stimulera en snabb omst&amp;auml;llning d&amp;auml;r totalit&amp;auml;ra stater blivit demokratiska. Utvidgningen har bidragit till att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerheten p&amp;aring; v&amp;aring;r kontinent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Global s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter ett starkt globalt regelverk. M&amp;aring;nga av de nya hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet m&amp;ouml;ts b&amp;auml;st inom FN:s ram. Det &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r Sverige att FN fungerar v&amp;auml;l. Medlemsl&amp;auml;nderna m&amp;aring;ste ge FN de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att klara de nya uppgifterna. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska h&amp;ouml;ja och sk&amp;auml;rpa sin profil i FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r Sverige har det kalla krigets slut inneburit att n&amp;aring;gra av de allvarligaste hoten mot v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;rsvunnit. Samtidigt har en ny os&amp;auml;kerhet vuxit fram. Globaliseringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrar den v&amp;auml;rldsbild vi varit vana vid. Nya stormakter v&amp;auml;xer fram. Det milit&amp;auml;ra invasionshotet mot v&amp;aring;rt land har ersatts av en mer m&amp;aring;ngfacetterad hotbild.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hoten mot Sverige och v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r sv&amp;aring;ra att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ga och de &amp;auml;r gr&amp;auml;nsl&amp;ouml;sa och komplexa. De kan ha sin grund i konflikter och tvister kring energi och r&amp;aring;varuf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, vara ett resultat av milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, komma fr&amp;aring;n naturkatastrofer och olyckor, h&amp;auml;rr&amp;ouml;ra fr&amp;aring;n organiserad brottslighet och terrorism eller ta formen av attacker mot k&amp;auml;nsliga tekniska och it-relaterade system.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan inte heller uteslutas att Sverige eller v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder i framtiden kommer att uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r milit&amp;auml;ra hot. Alla dessa hot kan uppst&amp;aring; pl&amp;ouml;tsligt, och beredskapen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de gamla och nya typer av hot m&amp;aring;ste vara god.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med Barack Obama som USA:s president &amp;ouml;ppnas en ny m&amp;ouml;jlighet att via det transatlantiska samarbetet finna multilaterala l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; globala problem. Omfattande handel, m&amp;auml;nskliga och kulturella kontakter och en gemensam historia g&amp;ouml;r Europa och USA beroende av varandra. Ett starkt samarbete &amp;ouml;ver Atlanten &amp;auml;r alltid b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden &amp;auml;n misstro och isolationism. B&amp;aring;de USA och Europa m&amp;aring;ste ta ett stort globalt ansvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN-stadgan f&amp;ouml;rpliktar alla stater att v&amp;auml;rna om internationell fred och s&amp;auml;kerhet. F&amp;ouml;r att leva upp till detta kr&amp;auml;vs en aktiv utrikespolitik och ett aktivt arbete f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheterna b&amp;aring;de hemma och utomlands. Demokratiska och v&amp;auml;lm&amp;aring;ende grannl&amp;auml;nder &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fortsatt s&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att en modern svensk s&amp;auml;kerhetspolitik ska inneh&amp;aring;lla f&amp;ouml;ljande element:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett milit&amp;auml;rt alliansfritt Sverige&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett &amp;ouml;kat samarbete i Norden&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En aktiv &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;politik&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett st&amp;auml;rkt Europasamarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett starkare F&amp;ouml;renta nationerna&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska milit&amp;auml;ra alliansfriheten har tj&amp;auml;nat och tj&amp;auml;nar oss v&amp;auml;l. Vi har genom &amp;aring;ren kunnat visa att det g&amp;aring;r att kombinera ett aktivt ansvarstagande f&amp;ouml;r b&amp;aring;de v&amp;aring;r egen och andras s&amp;auml;kerhet med att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. Milit&amp;auml;r alliansfrihet betyder inte passivitet. Mot bakgrund av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i omv&amp;auml;rlden har Sveriges s&amp;auml;kerhetspolitiska linje flera g&amp;aring;nger uppdaterats. Den beskrivning av svensk s&amp;auml;kerhetspolitik som fyra partier under socialdemokratisk ledning kom &amp;ouml;verens om 2002, och som senare bekr&amp;auml;ftades av en bred enighet i F&amp;ouml;rsvarsberedningen, &amp;auml;r fortfarande giltig. Det &amp;auml;r viktigt att vi inte sv&amp;auml;var p&amp;aring; m&amp;aring;let om v&amp;aring;rt lands s&amp;auml;kerhetspolitiska grundh&amp;aring;llning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den s&amp;auml;kerhetspolitiska linjen st&amp;aring;r det bland annat: ”Sverige &amp;auml;r milit&amp;auml;rt alliansfritt. Denna s&amp;auml;kerhetspolitiska linje, med m&amp;ouml;jlighet till neutralitet vid konflikter i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de, har tj&amp;auml;nat oss v&amp;auml;l.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;len till att vi sl&amp;aring;r vakt om den milit&amp;auml;ra alliansfriheten &amp;auml;r f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r medlem av en politisk allians – EU – som har betydligt fler verktyg till sitt f&amp;ouml;rfogande &amp;auml;n Nato n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att m&amp;ouml;ta de nya hoten, till exempel genom handel, bist&amp;aring;nd och diplomati. Det kallas ibland EU:s mjuka makt. EU:s solidaritetsklausul &amp;auml;r mycket tydlig. Sverige kommer inte att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land och inte heller om ett nordiskt land skulle drabbas. Vi f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntar oss att dessa l&amp;auml;nder agerar p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt om Sverige drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;lla sin handlingsfrihet. Som medlemsland i Nato vore det troligt att Sverige skulle uts&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r starka politiska p&amp;aring;tryckningar. Vi har till exempel kunnat se hur USA kr&amp;auml;vde att Natos medlemsl&amp;auml;nder skulle delta milit&amp;auml;rt i Irak trots att Nato som organisation inte deltog.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r milit&amp;auml;ra alliansfrihet ger oss starkare m&amp;ouml;jlighet och trov&amp;auml;rdighet att vara p&amp;aring;drivande i det globala nedrustningsarbetet. K&amp;auml;rnvapenanv&amp;auml;ndning &amp;auml;r fortfarande en del av vissa Natol&amp;auml;nders f&amp;ouml;rsvarsdoktriner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi b&amp;ouml;r sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;rbeh&amp;aring;lla oss r&amp;auml;tten att utforma storlek och inriktning p&amp;aring; v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rsvar baserat p&amp;aring; v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhetspolitiska bed&amp;ouml;mning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den milit&amp;auml;ra alliansfriheten har ett starkt st&amp;ouml;d hos det svenska folket, vilket ger v&amp;aring;r s&amp;auml;kerhetspolitiska h&amp;aring;llning stark legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges samarbete med Nato har blivit m&amp;ouml;jligt eftersom organisationen har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats sedan det kalla kriget. Nato &amp;auml;r en central akt&amp;ouml;r f&amp;ouml;r europeisk s&amp;auml;kerhet samt f&amp;ouml;r internationell krishantering. Sverige deltar i vissa FN-mandaterade fredsbevarande operationer som genomf&amp;ouml;rs av Nato. FN ger ofta i uppdrag till Nato att utf&amp;ouml;ra fredsoperationer eftersom organisationen har resurser att leda vissa komplicerade insatser. V&amp;aring;rt samarbete med Nato i FN-mandaterade fredsbevarande insatser &amp;auml;r viktigt, men samtidigt &amp;auml;r vi tydliga med att Sverige inte ska delta i milit&amp;auml;ra operationer som enbart har sin grund i Natostadgans artikel fem om &amp;ouml;msesidiga f&amp;ouml;rsvarsgarantier. Sverige ska dock forts&amp;auml;tta det n&amp;auml;ra samarbete, i alla fr&amp;aring;gor utom bindande f&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rpliktelser, som sedan flera &amp;aring;r utvecklats. Internationella operationer blir alltmer kr&amp;auml;vande och komplexa, och det beh&amp;ouml;vs d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende standardisering och sam&amp;ouml;vning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Knappt n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng har regeringen i sina regeringsf&amp;ouml;rklaringar beskrivit den svenska s&amp;auml;kerhetspolitikens grundl&amp;auml;ggande h&amp;aring;llning, v&amp;aring;r vilja att vara milit&amp;auml;rt alliansfria. De tv&amp;aring; regeringspartier som vurmar f&amp;ouml;r svenskt Natomedlemskap tar ist&amp;auml;llet alla m&amp;ouml;jligheter de kan f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rsvaga trov&amp;auml;rdigheten i svensk s&amp;auml;kerhetspolitik. Detta m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver till Nato kan FN ocks&amp;aring; ge andra regionala organisationer som exempelvis EU och AU, Afrikanska unionen, uppdraget att genomf&amp;ouml;ra en fredsbevarande operation. EU har utvecklat sin kompetens att leda alltmer komplexa operationer. Sverige har deltagit i praktiskt taget alla fredsfr&amp;auml;mjande insatser som EU har gjort. Vi anser att det &amp;auml;r positivt att ocks&amp;aring; AU utvecklar sin beredskap att leda operationer p&amp;aring; uppdrag av FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta det aktiva engagemanget och deltagandet i internationella insatser inom ramen f&amp;ouml;r FN, EU, Nato och OSSE.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas politik g&amp;auml;llande de internationella milit&amp;auml;ra insatser d&amp;auml;r Sverige deltar aktivt behandlas inte i denna motion. Varje insats behandlas var f&amp;ouml;r sig n&amp;auml;r regeringen beg&amp;auml;r mandat fr&amp;aring;n riksdagen f&amp;ouml;r ett s&amp;aring;dant deltagande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar &amp;auml;r ett viktigt s&amp;auml;kerhetspolitiskt instrument. Det verkar avskr&amp;auml;ckande genom att visa f&amp;ouml;r omv&amp;auml;rlden att Sverige &amp;auml;r berett att sj&amp;auml;lvt f&amp;ouml;rsvara sin nationella integritet och sitt sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande. D&amp;auml;rmed utg&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; en grund f&amp;ouml;r en trov&amp;auml;rdig milit&amp;auml;r alliansfrihet. Det svenska f&amp;ouml;rsvaret bidrar vidare till en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld genom insatser f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet i konfliktdrabbade omr&amp;aring;den. Ett trov&amp;auml;rdigt f&amp;ouml;rsvar m&amp;aring;ste st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; den aktuella s&amp;auml;kerhetspolitiska situationen. Utformningen av och storleken p&amp;aring; f&amp;ouml;rsvaret ska styras av de hot som kan bli aktuella mot Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet kring f&amp;ouml;rsvarsfr&amp;aring;gor har &amp;ouml;kat under de senaste &amp;aring;ren. Ett &amp;ouml;kat nordiskt samarbete &amp;auml;r b&amp;aring;de viktigt och efterfr&amp;aring;gat. De nordiska l&amp;auml;nderna har m&amp;aring;nga gemensamma intressen och v&amp;aring;r regions strategiska betydelse &amp;ouml;kar. Det g&amp;auml;ller samarbete kring bland annat materielink&amp;ouml;p, underh&amp;aring;ll, &amp;ouml;vervakning och deltagande i internationella operationer. Detta samarbete &amp;auml;r positivt och ger Sverige m&amp;ouml;jlighet till ett mer kostnadseffektivt f&amp;ouml;rsvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan 1990-talets b&amp;ouml;rjan har antalet v&amp;auml;pnade konflikter mellan stater minskat dramatiskt. Allvarligt &amp;auml;r dock att den politiska avsp&amp;auml;nningen mellan &amp;ouml;st och v&amp;auml;st inte har lyckats bryta den internationella trenden av &amp;aring;terigen &amp;ouml;kade milit&amp;auml;ra utgifter. Stater v&amp;auml;ljer att m&amp;ouml;ta icke-milit&amp;auml;ra hot med milit&amp;auml;ra medel, varf&amp;ouml;r v&amp;auml;rlden beh&amp;ouml;ver en ny kultur av nedrustning och avmilitarisering. Trots utvecklingen med avsp&amp;auml;nning mellan l&amp;auml;nder tvingar konflikter inom stater m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor att leva med krigets fasor. Lidande skulle ofta ha kunnat f&amp;ouml;rhindras, men omv&amp;auml;rlden har reagerat f&amp;ouml;rst n&amp;auml;r krisen &amp;auml;r ett faktum. Tydligast &amp;auml;r det vid systematiskt f&amp;ouml;rtryck av etniska och religi&amp;ouml;sa grupper inom en stat, som efter m&amp;aring;nga &amp;aring;r leder till en regional v&amp;auml;pnad konflikt och etnisk rensning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga av dagens hot och kriser har sina r&amp;ouml;tter i en oj&amp;auml;mlik f&amp;ouml;rdelning av resurser, avsaknad av demokrati eller brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Extrem fattigdom &amp;auml;r ett direkt hot mot miljoner m&amp;auml;nniskor men utg&amp;ouml;r ocks&amp;aring; grund f&amp;ouml;r v&amp;auml;pnade konflikter. Alla l&amp;auml;nder och m&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste ges m&amp;ouml;jlighet till utveckling, endast s&amp;aring; &amp;auml;r en s&amp;auml;krare v&amp;auml;rld m&amp;ouml;jlig. Ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r fred. Likas&amp;aring; g&amp;auml;ller det omv&amp;auml;nda; fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r utveckling. S&amp;aring; l&amp;auml;nge miljontals m&amp;auml;nniskor lever under hotet av v&amp;auml;pnade konflikter, eller p&amp;aring; flykt undan kriser, g&amp;aring;r all kraft &amp;aring;t till att &amp;ouml;verleva och skydda sig och sin familj. F&amp;ouml;r den enskilda m&amp;auml;nniskan och samh&amp;auml;llet blir det en ond cirkel av konflikter, os&amp;auml;kerhet och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den rika delen av v&amp;auml;rlden ser vi att v&amp;aring;ld, vapen och s&amp;aring;rbarheter till stor del &amp;auml;ndrat karakt&amp;auml;r. Andra vapen &amp;auml;n milit&amp;auml;ra kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; ut viktiga samh&amp;auml;llsfunktioner, skapa instabilitet och orolighet och skada tilltron till v&amp;aring;r samh&amp;auml;llsmodell. Det &amp;auml;r inte bara stater utan i allt h&amp;ouml;gre utstr&amp;auml;ckning grupper och enskilda som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r dessa hot. Genom att skada elf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning, telekommunikationer och it-system inom till exempel sjukv&amp;aring;rd, kreditv&amp;auml;sende och liknande kan v&amp;aring;r sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmander&amp;auml;tt hotas. Den snabba teknikutvecklingen har f&amp;ouml;rt med sig att v&amp;aring;rt dagliga beroende av h&amp;ouml;gteknologiska system utg&amp;ouml;r den fr&amp;auml;msta s&amp;auml;kerhetspolitiska utmaningen. Staters maktmonopol &amp;auml;r brutet och m&amp;auml;nniskors s&amp;auml;kerhet kan idag hotas genom angrepp i syfte att skada v&amp;auml;rden och funktioner, hot som &amp;auml;r gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande och kan drabba utan f&amp;ouml;rvarning. Sveriges f&amp;ouml;rsvarspolitik utg&amp;aring;r av tradition fr&amp;aring;n att med milit&amp;auml;ra medel sl&amp;aring; tillbaka ett v&amp;auml;pnat angrepp fr&amp;aring;n annan stat. F&amp;ouml;rsvarsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i en ny tid &amp;auml;r betydligt mer &amp;auml;n s&amp;aring;. V&amp;aring;r f&amp;ouml;rsvarspolitik m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; insikten om nationens s&amp;aring;rbarhet och den nya tidens akt&amp;ouml;rer och medel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och &amp;ouml;vriga i v&amp;auml;rldssamfundet har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta b&amp;aring;de milit&amp;auml;ra hot och andra utmaningar mot demokrati och trygghet. F&amp;ouml;r att se hot och l&amp;ouml;sningar i ett sammanhang m&amp;aring;ste vi utg&amp;aring; fr&amp;aring;n ett bredare s&amp;auml;kerhetsbegrepp och arbeta mer f&amp;ouml;rebyggande, men samtidigt kunna agera snabbare och mer kraftfullt n&amp;auml;r en konflikt inte kunnat f&amp;ouml;rhindras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utg&amp;aring;ngspunkten ska vara att skydda m&amp;auml;nniskor och m&amp;auml;nskliga v&amp;auml;rden, inte endast stater och deras gr&amp;auml;nser. Socialdemokraterna har drivit fram en svensk politik f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande insatser, d&amp;auml;r det finns konkreta f&amp;ouml;rslag om medling, politisk p&amp;aring;tryckning, polisi&amp;auml;r &amp;ouml;vervakning och insatser f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka r&amp;auml;ttsstaten, men &amp;auml;ven snabba och kraftfulla milit&amp;auml;ra insatser. Sverige ska satsa mer p&amp;aring; att sprida och genomf&amp;ouml;ra den strategi f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rebyggande arbete som finns. N&amp;auml;r en konflikt v&amp;auml;l uppst&amp;aring;tt kr&amp;auml;vs det snabba insatser f&amp;ouml;r att hantera den uppkomna krisen. Avg&amp;ouml;rande &amp;auml;r att kunna gripa in tidigt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra att en konflikt sprids eller f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras; vi har sett f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga exempel d&amp;auml;r en konflikt leder till massmord eller etnisk rensning. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs en f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning internationellt b&amp;aring;de av resurserna, av kunskap och av f&amp;ouml;rm&amp;aring;gan att snabbt kunna hantera akuta kriser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r en varaktig fred i ett konflikth&amp;auml;rjat samh&amp;auml;lle kr&amp;auml;vs ett l&amp;aring;ngsiktigt &amp;aring;teruppbyggnadsarbete med en kombination av civila och milit&amp;auml;ra medel. I l&amp;auml;nder med l&amp;aring;ngvariga konflikter d&amp;auml;r unga m&amp;auml;n i l&amp;aring;nga tider bara k&amp;auml;nt till livet som soldat eller gerillakrigare m&amp;aring;ste det satsas p&amp;aring; utbildning och program f&amp;ouml;r att dessa ska kunna komma tillbaka till ett fungerande liv.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497235" name="_Toc307497235"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnor i konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I arbetet med m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet saknas oftast det genusperspektiv som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att se skillnader i m&amp;auml;ns och kvinnors s&amp;auml;kerhetsbehov. Oftast &amp;auml;r det kvinnors situation som osynliggjorts. Kvinnor och barn &amp;auml;r de som drabbas h&amp;aring;rdast i en konflikt. Systematiska v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter och massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds som ett vapen i konflikter, och det drabbar naturligtvis den utsatta individen oerh&amp;ouml;rt h&amp;aring;rt men ocks&amp;aring; hela samh&amp;auml;llet. Betydande resurser m&amp;aring;ste satsas p&amp;aring; de behov som kvinnor och flickor har av skydd och st&amp;ouml;d under och efter en konflikt. Samtidigt &amp;auml;r det viktigt att understryka kvinnors avg&amp;ouml;rande uppgifter och roll i fredsprocesser, som beskrivs i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en av de allvarligaste formerna av v&amp;aring;ld mot kvinnor. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt &amp;auml;r, vare sig det sker i tider av fred eller under v&amp;auml;pnad konflikt, en kr&amp;auml;nkning av en kvinnas identitet och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I v&amp;auml;pnade konflikter har v&amp;aring;ld mot kvinnor n&amp;aring;tt epidemiska proportioner. Massv&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds ofta systematiskt som ett vapen. Vi anser att det omfattande sexuella v&amp;aring;ldet mot kvinnor och barn i v&amp;auml;pnade konflikter m&amp;aring;ste bek&amp;auml;mpas &amp;auml;n mer m&amp;aring;lmedvetet. Straffriheten m&amp;aring;ste f&amp;aring; ett slut.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldt&amp;auml;kter anv&amp;auml;nds i &amp;ouml;kande grad som vapen f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;nka och stigmatisera kvinnorna. De grova &amp;ouml;vergreppen inneb&amp;auml;r ett enormt lidande f&amp;ouml;r de drabbade men &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett hot mot internationell fred och s&amp;auml;kerhet. V&amp;aring;ldet mot kvinnor f&amp;ouml;rdjupar konflikter och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;ouml;jligheterna till f&amp;ouml;rsoning. Kvinnor och barn i krigsh&amp;auml;rjade omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden uts&amp;auml;tts dagligen f&amp;ouml;r omfattande v&amp;aring;ld. De &amp;auml;r inte enbart offer i skuggan av krig utan m&amp;aring;ltavlor d&amp;auml;r sexuellt v&amp;aring;ld &amp;auml;r en del av krigsf&amp;ouml;ringen. Arbetet med FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;ds resolution 1325 om kvinnor, fred och s&amp;auml;kerhet och resolution 1820 med flera om sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter &amp;auml;r centrala i detta sammanhang. Arbetet utifr&amp;aring;n FN-resolutionerna m&amp;aring;ste intensifieras. Kvinnors r&amp;auml;ttigheter och perspektiv m&amp;aring;ste f&amp;aring; b&amp;auml;ttre genomslag i arbetet f&amp;ouml;r fred och s&amp;auml;kerhet. Ett &amp;ouml;kat kvinnligt deltagande i konfliktf&amp;ouml;rebyggande och krishantering f&amp;ouml;re, under och efter en konflikt &amp;auml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r h&amp;aring;llbar fred och utveckling. Alla l&amp;auml;nder ska uppr&amp;auml;tta nationella handlingsplaner f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av resolution 1325.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att Sverige agerar b&amp;aring;de nationellt och internationellt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra arbetet med FN:s resolutioner, s&amp;aring;som 1325 och 1820 med flera relaterade resolutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom historien har kvinnor utsatts f&amp;ouml;r sexuella trakasserier och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter vid v&amp;auml;pnade konflikter. Civila har utsatts f&amp;ouml;r systematiskt sexuellt v&amp;aring;ld i l&amp;auml;nder som forna Jugoslavien, Rwanda, Sudan, Demokratiska republiken Kongo och Sierra Leone. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt &amp;auml;r ett billigt vapen. Men hittills har systematiskt sexuellt v&amp;aring;ld inte f&amp;ouml;rknippats med Mellan&amp;ouml;stern eller Nordafrika. Libyen riskerar att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndra den bilden. F&amp;ouml;rst kom information om regimtrognas hot mot kvinnor i syfte att hindra m&amp;auml;nnen fr&amp;aring;n l&amp;auml;mna hemmet f&amp;ouml;r demonstrationer. Genom ryktesspridning skapades r&amp;auml;dsla hos s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnor som m&amp;auml;n. Sedan n&amp;aring;ddes vi av rapporter om trakasserier och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kter av kvinnor p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om vi idag inte vet tillr&amp;auml;ckligt om de mekanismer som g&amp;ouml;r att sexuellt v&amp;aring;ld anv&amp;auml;nds systematiskt, s&amp;aring; vet vi att det anv&amp;auml;nds i vissa konflikter men inte i andra. F&amp;ouml;rskr&amp;auml;ckande exempel finns, men det &amp;auml;r dags att alla de m&amp;auml;n som befinner sig i en position som ger dem m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;rna kvinnors r&amp;auml;ttigheter som m&amp;auml;nniskor i krig och konflikter tr&amp;auml;der fram. Enskildas agerande &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande. Vi vet att disciplinen inom polisk&amp;aring;rer och i milit&amp;auml;ra f&amp;ouml;rband kan vara stark. Bef&amp;auml;l kan anv&amp;auml;nda sin auktoritet f&amp;ouml;r att stoppa oacceptabelt beteende. Vi beh&amp;ouml;ver de goda exemplens makt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN:s resolution 1820 fokuserar specifikt p&amp;aring; sexuellt v&amp;aring;ld mot civila i v&amp;auml;pnade konflikter. V&amp;aring;ldt&amp;auml;kt och annat sexuellt v&amp;aring;ld kan utg&amp;ouml;ra ett krigsbrott eller ett brott mot m&amp;auml;nskligheten. Samarbetet inom FN f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och vi ser b&amp;ouml;rjan till en mer enhetlig respons mot anv&amp;auml;ndandet av sexuellt v&amp;aring;ld. Regeringens handlingsplan f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;dets resolution 1325 om kvinnor, fred och s&amp;auml;kerhet beh&amp;ouml;ver kompletteras med beslut om n&amp;auml;r konkreta m&amp;aring;l ska ha uppn&amp;aring;tts. Vi menar att kvotering till konfliktf&amp;ouml;rebyggande arbete och fredsf&amp;ouml;rhandlingar s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att det underrepresenterade k&amp;ouml;net inte utest&amp;auml;ngs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europadomstolen i Strasbourg slog 1997 fast att begreppet tortyr &amp;auml;ven omfattar v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt. Rwandatribunalen i Arusha slog d&amp;auml;refter fast att v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt kan ing&amp;aring; som en strategi i ett folkmord. Sexuellt v&amp;aring;ld har inkluderats i &amp;aring;tal i m&amp;aring;l som tagits upp av Internationella domstolen i Haag. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt har ICC meddelat att domstolen unders&amp;ouml;ker om brott &amp;auml;r beg&amp;aring;ngna i Libyen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnorna ska ta del i arbetet f&amp;ouml;r demokrati, som nu i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringens Nordafrika. F&amp;ouml;r att det ska vara m&amp;ouml;jligt kr&amp;auml;vs att kvinnorna kan – och till&amp;aring;ts –organisera sig fritt. Vikten av att kvinnor deltar i konfliktl&amp;ouml;sning och arbete f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktig fred &amp;auml;r belagd. Kvinnor ska varhelst de lever ha politiskt inflytande och tillg&amp;aring;ng till skydd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi efterlyser en starkare politisk vilja f&amp;ouml;r att motverka sexuellt v&amp;aring;ld i samband med v&amp;auml;pnade konflikter. N&amp;auml;r man talat med f&amp;ouml;r&amp;ouml;vare i f&amp;auml;ngelser som, t.ex. i Liberia eller bes&amp;ouml;kt domstolen i Arusha, talat med kvinnor i Rwanda och bes&amp;ouml;kt sjukhus med drabbade kvinnor och flickebarn i Demokratiska republiken Kongo efterfr&amp;aring;gas alltid enhetliga och samordnade insatser p&amp;aring; f&amp;auml;ltet, det vill s&amp;auml;ga konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi h&amp;auml;vdar att kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt i samband med v&amp;auml;pnade konflikter ska f&amp;aring; sin sak pr&amp;ouml;vad i av allm&amp;auml;nna domstolar och inte av milit&amp;auml;rdomstolar eller genom sedvaner&amp;auml;tt, att m&amp;ouml;jligheter ges f&amp;ouml;r att den som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt kan f&amp;ouml;ra grupptalan i domstol, att den som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ska ha r&amp;auml;tt till skadest&amp;aring;nd, att den som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ges r&amp;auml;tt till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd och att kvinnor som utsatts f&amp;ouml;r sexuellt v&amp;aring;ld och v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt ska erbjudass akut-p-piller, abortpiller och skydd mot smitta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppdraget som FN:s s&amp;auml;rskilda representant avseende sexuellt v&amp;aring;ld i konflikter kommer att upph&amp;ouml;ra under 2012. Socialdemokraterna vill att regeringen verkar f&amp;ouml;r en f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning av den viktiga positionen med att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och driva det angel&amp;auml;gna arbetet fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497236" name="_Toc307497236"&gt;&lt;/a&gt;EU:s krishantering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande. Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska snabbinsatsstyrkan (NBG) har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har hittills aldrig anv&amp;auml;nts. De &amp;auml;r mycket kostsamma och de binder upp stora resurser &amp;ouml;ver l&amp;aring;ng tid. Vi vill understryka att EU till skillnad fr&amp;aring;n Nato inte &amp;auml;r en milit&amp;auml;rallians. EU ska inte heller i framtiden skapa en europeisk arm&amp;eacute;. Vi vill att EU st&amp;auml;rker sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att, med medlemsstaternas resurser, bidra till att bevara fred, f&amp;ouml;rebygga konflikter och st&amp;auml;rka internationell s&amp;auml;kerhet genom civila och milit&amp;auml;ra insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU kan fr&amp;auml;mja fred och agera konfliktf&amp;ouml;rebyggande genom den gemensamma utrikes-, handels- och bist&amp;aring;ndspolitiken samt genom olika bilaterala avtal. Ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r de l&amp;auml;nder som inte &amp;auml;r aktuella f&amp;ouml;r medlemskap kan utbytet med EU vara av stor betydelse. Vi vill fr&amp;auml;mja gemensam s&amp;auml;kerhet och efterlevnad av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta med och st&amp;ouml;dja FN. Om det f&amp;ouml;rebyggande arbetet misslyckas m&amp;aring;ste vi vara beredda att &amp;auml;ven agera f&amp;ouml;r att hindra eller begr&amp;auml;nsa en krissituation eller konflikt. EU:s medlemsl&amp;auml;nder bidrar till gemensamma insatsstyrkor f&amp;ouml;r att skapa fred vid kriser i v&amp;auml;rlden. De ska st&amp;auml;rkas med civila delar f&amp;ouml;r att tidigt kunna st&amp;auml;rka ett samh&amp;auml;lles civila grundfunktioner efter en konflikts eller katastrofs akuta fas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Sverige ska fortsatt bidra till dessa f&amp;ouml;rm&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom. D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497237" name="_Toc307497237"&gt;&lt;/a&gt;En offensiv nedrustningspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik f&amp;ouml;r fred och m&amp;auml;nsklig s&amp;auml;kerhet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n v&amp;aring;ra v&amp;auml;rderingar om frihet, j&amp;auml;mlikhet och solidaritet. R&amp;auml;ttvisa, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan m&amp;auml;nniskor som mellan l&amp;auml;nder och regioner, &amp;auml;r v&amp;aring;rt medel, men ocks&amp;aring; v&amp;aring;rt m&amp;aring;l. I en v&amp;auml;rld som upprustar alltmer beh&amp;ouml;vs aktiva r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning. Sverige har en l&amp;aring;ng och stolt tradition att f&amp;ouml;rvalta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter har &amp;ouml;kat med 49 procent sedan &amp;aring;r 2000. Aktiva och kraftfulla r&amp;ouml;ster f&amp;ouml;r nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationellt sker trots allt vissa framsteg. De senaste &amp;aring;ren har visionen om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld lyfts upp p&amp;aring; dagordningen. Inte minst markeras detta av avtalet mellan USA och Ryssland som handlar om att reducera antalet strategiska k&amp;auml;rnvapenmissiler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom &amp;ouml;versynskonferensen 2010 f&amp;ouml;r icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget NPT togs ytterligare steg i arbetet f&amp;ouml;r nedrustning och icke-spridning. De positiva tecknen till trots &amp;aring;terst&amp;aring;r m&amp;aring;nga sv&amp;aring;ra utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve hindras alltj&amp;auml;mt av l&amp;aring;sningar. Pakistan, en av k&amp;auml;rnvapenmakterna utanf&amp;ouml;r icke-spridningsavtalet, pr&amp;auml;glas av oro och stora sp&amp;auml;nningar. Nordkorea har genomf&amp;ouml;rt provspr&amp;auml;ngningar. Irans k&amp;auml;rntekniska program har stora oklarheter och det finns fortsatta brister i landets &amp;aring;taganden gentemot IAEA:s kontrollregimer. Sverige kommer med b&amp;ouml;rjan under 2011 att ha en plats i IAEA:s styrelse, ett uppdrag man b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje nation har r&amp;auml;tt att beg&amp;auml;ra hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r att trygga sitt eget f&amp;ouml;rsvar och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; r&amp;auml;tt att besluta om att uppl&amp;aring;ta sitt territorium &amp;aring;t andra l&amp;auml;nders f&amp;ouml;rsvarsmakt. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller k&amp;auml;rnvapen menar Socialdemokraterna att k&amp;auml;rnvapenmakterna m&amp;aring;ste &amp;aring;ta sig att inte placera ut k&amp;auml;rnvapen p&amp;aring; annat &amp;auml;n sitt eget territorium.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningsfr&amp;aring;gorna omfattar flera omr&amp;aring;den. Arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa taktiska k&amp;auml;rnvapen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt. L&amp;auml;tta vapen, exempelvis pistoler eller k-pistar, &amp;auml;r de vanligaste vapnen. De st&amp;aring;r f&amp;ouml;r det st&amp;ouml;rsta antalet d&amp;ouml;dsoffer i konflikter. Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att stoppa spridningen av dessa vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r oss alla. Ett starkt engagemang &amp;auml;r viktigt inf&amp;ouml;r FN:s kommande konferens f&amp;ouml;r att skapa ett legalt bindande vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag (ATT).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Minor och klusterbomber forts&amp;auml;tter att sk&amp;ouml;rda civila offer i &amp;aring;rtionden efter att sj&amp;auml;lva kriget tagit slut. Sverige b&amp;ouml;r ratificera konventionen mot klusterammunition och destruktionen av Sveriges bombkapsel 90 b&amp;ouml;r inledas snarast m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r sorgligt att se hur utrikesministerns svala engagemang f&amp;ouml;r nedrustningsfr&amp;aring;gorna till&amp;aring;ts s&amp;auml;tta sin pr&amp;auml;gel p&amp;aring; den borgerliga regeringens utrikespolitik. Man f&amp;ouml;rsl&amp;ouml;sar ett v&amp;auml;rdefullt arv. Detta blir s&amp;auml;rskilt tydligt sett mot den internationella arenan d&amp;auml;r en ny progressiv president i USA gjort klar skillnad. 2009 ledde USA:s president sj&amp;auml;lv ett m&amp;ouml;te om nedrustning i FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d. USA och Ryssland sitter i nedrustningsf&amp;ouml;rhandlingar. Det &amp;auml;r mycket gl&amp;auml;djande, och det g&amp;auml;ller att Sverige b&amp;aring;de som enskild akt&amp;ouml;r och i samverkan med andra kan bidra till konkreta resultat f&amp;ouml;r nedrustning och icke-spridning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokratiska regeringar har alltid varit aktiva i nedrustningsarbetet. Olika partnerskap med andra l&amp;auml;nder sj&amp;ouml;sattes och bland annat tillsattes Blixkommissionen f&amp;ouml;r att ta fram nya initiativ och id&amp;eacute;er. Regeringen borde tydligt visa sin vilja att st&amp;auml;lla sig bakom den nedrustningstradition som s&amp;aring; l&amp;auml;nge varit en h&amp;ouml;rnsten i svensk utrikespolitik. Det &amp;auml;r alarmerande att v&amp;auml;rldens milit&amp;auml;rutgifter &amp;aring;terigen &amp;ouml;kar och har stigit med 49 procent sedan 2000 enligt Sipri. Det internationella nedrustningsarbetet m&amp;aring;ste ta ny fart. Mer m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras. K&amp;auml;rnvapenhotet &amp;auml;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n avv&amp;auml;rjt. Tv&amp;auml;rtom har det &amp;ouml;kat. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r lade vi socialdemokrater fram ett tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning under riksdagens utrikespolitiska debatt i februari 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497238" name="_Toc307497238"&gt;&lt;/a&gt;Massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;let &amp;auml;r en fullst&amp;auml;ndig avveckling av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l biologiska och kemiska som nukle&amp;auml;ra. Att f&amp;ouml;rhindra spridning &amp;auml;r en viktig del av nedrustningsarbetet. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; detta m&amp;aring;ste k&amp;auml;rnvapenmakterna omedelbart minska innehavet. De samlade k&amp;auml;rnvapenstyrkorna i v&amp;auml;rlden, fr&amp;auml;mst USA:s och Rysslands, skulle kunna f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ra allt liv p&amp;aring; jordklotet flera g&amp;aring;nger om. Enligt Blixkommissionen uppg&amp;aring;r v&amp;auml;rldens samlade aktiva och utplacerade k&amp;auml;rnstridsspetsar till omkring 12&amp;nbsp;000. Det ligger i m&amp;auml;nsklighetens och v&amp;auml;rldssamfundets intresse f&amp;ouml;r &amp;ouml;verlevnad och gemensam s&amp;auml;kerhet att alla k&amp;auml;rnvapen elimineras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den fortg&amp;aring;ende k&amp;auml;rnvapenmoderniseringen inneb&amp;auml;r ett ohyggligt sl&amp;ouml;seri med resurser. Flera k&amp;auml;rnvapenmakter v&amp;auml;grar idag att g&amp;aring; med p&amp;aring; verklig nedrustning och moderniserar ist&amp;auml;llet sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler. Till detta kommer att ett antal l&amp;auml;nder som inte tidigare var k&amp;auml;rnvapenmakter nu skaffat sig k&amp;auml;rnvapen och att risken f&amp;ouml;r ytterligare spridning &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen &amp;auml;r stor. Det finns ocks&amp;aring; risk att k&amp;auml;rnvapen sprids till icke-statliga akt&amp;ouml;rer, exempelvis terroristgrupper. F&amp;ouml;r att lyckas med nedrustningsarbetet kr&amp;auml;vs mycket tuffare kontrollregimer. Vi vill se ett starkare IAEA med starkare kontrollm&amp;ouml;jligheter. Sverige kommer med b&amp;ouml;rjan under 2011 att ha en plats i IAEA:s styrelse, ett uppdrag man b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Icke-spridningsavtalet (NPT) inneh&amp;aring;ller tre komponenter. K&amp;auml;rnvapenstaterna f&amp;ouml;rbinder sig att inte &amp;ouml;verl&amp;aring;ta k&amp;auml;rnvapen eller kunskap om k&amp;auml;rnvapen och k&amp;auml;rnvapenteknologi till andra stater. Samtidigt lovar &amp;ouml;vriga stater att inte skaffa k&amp;auml;rnvapen. I avtalet f&amp;ouml;rbinder sig de l&amp;auml;nder som har k&amp;auml;rnvapen ocks&amp;aring; att arbeta f&amp;ouml;r en fullst&amp;auml;ndig k&amp;auml;rnvapennedrustning. NPT &amp;auml;r satt under stor press. Det st&amp;aring;r klart att v&amp;auml;rlden &amp;auml;r i stort behov av nya initiativ i nedrustnings- och kontrollarbetet, samtidigt som det f&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r viktigt att NPT st&amp;auml;rks och att de utf&amp;auml;stelser som &amp;auml;r gjorda i avtalet inf&amp;ouml;rlivas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oberoende internationella kommissionen om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen med Hans Blix som ordf&amp;ouml;rande presenterade i juni 2006 sin rapport med en rad konkreta f&amp;ouml;rslag om hur v&amp;auml;rlden ska kunna befrias fr&amp;aring;n k&amp;auml;rnvapen och biologiska och kemiska vapen. Rapporten analyserar ing&amp;aring;ende de hot som v&amp;auml;rlden lever under idag, fr&amp;auml;mst 27 000 k&amp;auml;rnvapen och anstr&amp;auml;ngningar av enskilda stater och kanske terrorgrupper att utveckla eller komma &amp;ouml;ver olika slag av massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Blixkommissionens rapport, en gediget utarbetad skrift som fortfarande &amp;auml;ger aktualitet, lades fram vid en tidpunkt d&amp;aring; det globala samarbetet f&amp;ouml;r nedrustning g&amp;aring;tt i st&amp;aring;. Den sextionde sessionen av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling lyckades inte f&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att acceptera n&amp;aring;gra &amp;aring;taganden p&amp;aring; nedrustningsomr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns en strimma av hopp. F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen p&amp;aring; l&amp;auml;nge finns ett stigande internationellt intresse f&amp;ouml;r nedrustning, och vi ser positiva signaler fr&amp;aring;n b&amp;aring;de USA och Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve lyckades i maj 2009 efter tolv &amp;aring;rs d&amp;ouml;dl&amp;auml;ge i f&amp;ouml;rhandlingarna enas om ett arbetsprogram, vilket hade varit ett viktigt steg fram&amp;aring;t i kampen f&amp;ouml;r nedrustning. Tyv&amp;auml;rr blockerades sedan vidare arbete med detta program. Det &amp;auml;r viktigt att man kan anta ett arbetsprogram som g&amp;ouml;r att man kan inleda f&amp;ouml;rhandlingar om FMCT (avtal om f&amp;ouml;rbud av produktion av klyvbart material f&amp;ouml;r vapen&amp;auml;ndam&amp;aring;l).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Slutsatsen av detta faktum b&amp;ouml;r vara att det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att pr&amp;ouml;va nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; de globala nedrustningssamtalen. Blixkommissionen kan genom sin sammans&amp;auml;ttning s&amp;auml;gas utg&amp;ouml;ra ett gott tv&amp;auml;rsnitt av hur v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta nedrustningsexperter ser p&amp;aring; l&amp;auml;get. Genom att v&amp;auml;lja ut n&amp;aring;gra av dess sextio f&amp;ouml;rslag och driva dem i internationella fora skulle den svenska regeringen kunna l&amp;auml;mna ett viktigt bidrag till att hantera en av v&amp;aring;r v&amp;auml;rlds &amp;ouml;desfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497239" name="_Toc307497239"&gt;&lt;/a&gt;Konventionella vapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet l&amp;auml;tta vapen – v&amp;aring;r tids verkliga massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen – m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta med &amp;auml;n st&amp;ouml;rre kraft. Dessa vapen, s&amp;aring;som pistoler och k-pistar, st&amp;aring;r f&amp;ouml;r cirka 90 procent av alla d&amp;ouml;dsoffer i v&amp;auml;pnade konflikter och sk&amp;ouml;rdar mer &amp;auml;n en halv miljon liv varje &amp;aring;r. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r de vanligast anv&amp;auml;nda vapnen i v&amp;auml;rldens konflikter. De &amp;auml;r billiga, h&amp;aring;llbara och l&amp;auml;tta att transportera och smuggla. Under sin livstid hinner ett vapen anv&amp;auml;ndas i m&amp;aring;nga olika konflikter och av m&amp;aring;nga olika akt&amp;ouml;rer, i m&amp;aring;nga fall av barn. Det finns &amp;ouml;ver 300 000 barnsoldater och dessa utrustas ofta med l&amp;auml;tta vapen. Att stoppa spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r en angel&amp;auml;genhet f&amp;ouml;r alla samh&amp;auml;llen. Det &amp;auml;r ingen r&amp;auml;ttighet att &amp;auml;ga vapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella arbetet f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa m&amp;auml;ngden och spridningen av l&amp;auml;tta vapen &amp;auml;r fr&amp;auml;mst inriktat p&amp;aring; genomf&amp;ouml;randet av det handlingsprogram som antogs vid FN:s konferens om illegal handel med sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen (SALW) 2001. Ett instrument om m&amp;auml;rkning och sp&amp;aring;rning av sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen framf&amp;ouml;rhandlades i juni 2005 och antogs i en resolution av FN:s generalf&amp;ouml;rsamling h&amp;ouml;sten 2005. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt vara en drivande del i detta viktiga arbete och b&amp;ouml;r utveckla en nationell handlingsplan kring l&amp;auml;tta vapen som tydligg&amp;ouml;r svenska str&amp;auml;vanden inom omr&amp;aring;det och som m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r uppf&amp;ouml;ljning och utv&amp;auml;rdering av svenska positioner och &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige verkar f&amp;ouml;r att EU:s SALW-strategi konkretiseras och implementeras. Vad g&amp;auml;ller SALW-fr&amp;aring;gorna finns en rad f&amp;ouml;rslag som Sverige och EU b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ra vidare. N&amp;aring;gra g&amp;auml;ller hur handeln med SALW via flygbolag kan registreras och begr&amp;auml;nsas, andra g&amp;auml;ller system f&amp;ouml;r slutanv&amp;auml;ndarintyg. Alla f&amp;ouml;rslag som kan begr&amp;auml;nsa anv&amp;auml;ndningen av SALW b&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kas och utnyttjas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 7 december 2006 fattades ett historiskt beslut i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling. 153 l&amp;auml;nder r&amp;ouml;stade ja till f&amp;ouml;rslaget om att bilda en kommission som ska utreda m&amp;ouml;jligheterna till ett internationellt avtal som begr&amp;auml;nsar och kontrollerar handeln med konventionella vapen, ett s&amp;aring; kallat Arms Trade Treaty. Genom ett globalt vapenhandelsf&amp;ouml;rdrag skulle alla l&amp;auml;nder f&amp;ouml;lja samma minimiregler f&amp;ouml;r vapenf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning, vilket skulle f&amp;ouml;rsv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r oseri&amp;ouml;sa akt&amp;ouml;rer att hitta ett land som vill s&amp;auml;lja till dem. Sverige b&amp;ouml;r aktivt driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att Arms Trade Treaty ska bli ett effektivt internationellt avtal f&amp;ouml;r vapenhandel. Syftet med avtalet &amp;auml;r att f&amp;aring; ett globalt bindande avtal avseende import, export och transfer av konventionella vapen. EU &amp;auml;r enigt i sin positiva st&amp;aring;ndpunkt, och det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande att Sverige under sitt ordf&amp;ouml;randeskap prioriterar fr&amp;aring;gan h&amp;ouml;gt f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra den ytterligare fram&amp;aring;t.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ottawakonventionen mot personminor tr&amp;auml;dde i kraft 1999 och har f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande runt 150 parter. Konventionens huvudsyfte &amp;auml;r ett absolut f&amp;ouml;rbud mot anv&amp;auml;ndning, utveckling, tillverkning, anskaffning, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagerh&amp;aring;llning av truppminor. Det &amp;auml;r viktigt att fler l&amp;auml;nder ansluter sig till konventionen, och Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r en global uppslutning bakom Ottawakonventionen. Konventionens andra huvudsyfte &amp;auml;r att ett antal &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas f&amp;ouml;r att handskas med konsekvenserna av tidigare anv&amp;auml;ndning av truppminor. Det handlar bland annat om r&amp;ouml;jning av minf&amp;auml;lt, st&amp;ouml;d till minoffer och hj&amp;auml;lp med f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring av lagrade truppminor. Sverige m&amp;aring;ste fortsatt ge st&amp;ouml;d till s&amp;aring;dana insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497240" name="_Toc307497240"&gt;&lt;/a&gt;Klustervapen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klustervapen utg&amp;ouml;r ett stort humanit&amp;auml;rt problem, dels f&amp;ouml;r att de sprider ut substridsdelar &amp;ouml;ver ett s&amp;aring; stort omr&amp;aring;de att det i praktiken har visat sig mer eller mindre om&amp;ouml;jligt att undvika civila offer, dels f&amp;ouml;r att de efterl&amp;auml;mnar oexploderade substridsdelar som i krigets sp&amp;aring;r skadar och d&amp;ouml;dar civilbefolkningen. 98&amp;nbsp;procent av de m&amp;auml;nniskor som d&amp;ouml;tt av klustervapen ber&amp;auml;knas ha varit civila.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Libanonkriget 2006 anv&amp;auml;ndes klustervapen i stor skala, och civila offer sk&amp;ouml;rdades l&amp;aring;ngt efter krigets slut. I Georgienkonflikten 2008 f&amp;ouml;rekom det ocks&amp;aring; rapporter om anv&amp;auml;ndning av klustervapen. Vi socialdemokrater anser att denna vapentyp inte b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas i n&amp;aring;gra konflikter och att de inte h&amp;ouml;r hemma i n&amp;aring;got lands arsenal, inte heller i Sveriges.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 23 februari 2007 avslutades en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Slutdeklarationen fr&amp;aring;n m&amp;ouml;tet, som 46 l&amp;auml;nder inklusive Sverige st&amp;auml;llde sig bakom, sl&amp;aring;r fast att ett internationellt avtal som ”f&amp;ouml;rbjuder anv&amp;auml;ndning, produktion, &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och lagring av klustervapen som orsakar oacceptabel skada p&amp;aring; civilpersoner”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I maj 2007 beslutade riksdagen att Sverige ska forts&amp;auml;tta ”att vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett internationellt f&amp;ouml;rbud r&amp;ouml;rande klustervapen i enlighet med Oslodeklarationen”. Oslokonferensen innebar startskottet f&amp;ouml;r en historisk process f&amp;ouml;r ett internationellt l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende f&amp;ouml;rbud mot klustervapen. Trots detta har den borgerliga regeringen inte drivit p&amp;aring; i detta arbete utan snarare arbetat f&amp;ouml;r att f&amp;aring; igenom undantag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det p&amp;aring;g&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett f&amp;ouml;rhandlingsarbete inom FN, den s&amp;aring; kallade CCW-processen, som ocks&amp;aring; omfattar klustervapen. Sverige ska sj&amp;auml;lvklart ge fullt st&amp;ouml;d ocks&amp;aring; till detta arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges position i klustervapenfr&amp;aring;gan &amp;auml;r synnerligen viktig. Sverige har ett stort anseende internationellt inom humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller nedrustning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Avtalstexten som f&amp;ouml;rhandlades fram genom Osloprocessen &amp;auml;r l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende vad g&amp;auml;ller anv&amp;auml;ndning, lagring, produktion och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av klustervapen. Under h&amp;ouml;sten 2008 kom det sena men efterl&amp;auml;ngtade beskedet att Sverige skulle skriva under avtalet i Oslo i december. Detta var f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande, men med tanke p&amp;aring; hur fr&amp;aring;gan har hanterats tidigare s&amp;aring; kvarstod en hel del fr&amp;aring;getecken runt regeringens engagemang i fr&amp;aring;gan. I och med att &amp;ouml;ver 30 l&amp;auml;nder nu har ratificerat avtalet har konventionen tr&amp;auml;tt i kraft. Sverige var tyv&amp;auml;rr inte ett av de f&amp;ouml;rsta 30 l&amp;auml;nderna som ratificerade konventionen och missade d&amp;auml;rmed m&amp;ouml;jligheten att ta t&amp;auml;ten i en viktig internationell nedrustningsfr&amp;aring;ga. Vi vill att regeringen skyndsamt ratificerar avtalet och s&amp;auml;tter ig&amp;aring;ng avvecklingen av den svenska BK90. Enligt konventionen har l&amp;auml;nder hela &amp;aring;tta &amp;aring;r p&amp;aring; sig att ratificera avtalet och sedan ytterligare &amp;aring;tta &amp;aring;r p&amp;aring; sig att skrota sitt eget innehav av klustervapen. Vi vill inte att man ytterligare drar ut p&amp;aring; dessa processer, utan att s&amp;aring;v&amp;auml;l ratificeringen som avvecklingen av BK90 inleds snarast m&amp;ouml;jligt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497241" name="_Toc307497241"&gt;&lt;/a&gt;Krigsmateriel&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser flera brister i den nuvarande krigsmaterielexportlagstiftningen. Den tidigare socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade ett arbete kring en ny lagstiftning. Vi anser fortfarande att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att regeringen kommer till riksdagen med ett lagf&amp;ouml;rslag som ligger i fas med utvecklingen p&amp;aring; omr&amp;aring;det och som &amp;auml;r koherent med politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna har l&amp;auml;nge pekat p&amp;aring; behovet av mer restriktiva skrivningar i regelverket kring export till icke-demokratier. Vi vill f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra, modernisera och st&amp;auml;rka lagstiftningen. Vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att riksdagen har gjort ett tillk&amp;auml;nnagivande om att regeringen ska inkomma med f&amp;ouml;rslag till ny krigsmaterielexportlagstiftning i syfte att sk&amp;auml;rpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Vi ser fram emot en skyndsam hantering av detta fr&amp;aring;n regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;aring;gra v&amp;auml;gledande principer f&amp;ouml;r oss &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt att all handel med vapen och krigsmateriel ska kontrolleras genom strikta regler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska vara en f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngare genom sin lagstiftning om svensk export och import av vapen och krigsmateriel. Icke-demokratier och l&amp;auml;nder som bryter mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna kan inte ges samma legitimitet att f&amp;aring; k&amp;ouml;pa vapen. Vid export ska h&amp;auml;nsyn tas till risken f&amp;ouml;r krig och om staten beg&amp;aring;r brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Regler f&amp;ouml;r import av krigsmateriel b&amp;ouml;r utarbetas i enlighet med samma principer som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r export av samma slags produkter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den totala vapenexporten fr&amp;aring;n Sverige och EU m&amp;aring;ste minska. Det kan Sverige arbeta f&amp;ouml;r genom en svensk restriktiv krigsmaterielexportpolitik, men ocks&amp;aring; genom EU. EU:s uppf&amp;ouml;randekod &amp;auml;r numera en gemensam st&amp;aring;ndpunkt om krigsmaterielexport, och viktigt &amp;auml;r att principen om varje lands r&amp;auml;tt att ha en mer restriktiv politik ligger fast.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497242" name="_Toc307497242"&gt;&lt;/a&gt;Socialdemokraternas tolvpunktsprogram f&amp;ouml;r nedrustning: En svensk offensiv mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen och f&amp;ouml;r nedrustning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta program presenterades i februari 2008. Sedan dess har s&amp;aring;v&amp;auml;l positiva som negativa steg tagits. Till framg&amp;aring;ngarna f&amp;ouml;r nedrustningsarbetet h&amp;ouml;r inte minst det hoppfullare l&amp;auml;get mellan USA och Ryssland och den omsv&amp;auml;ngning av amerikansk politik som exempelvis Obamas Pragtal gav uttryck f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har dock fortsatt h&amp;aring;lla en l&amp;aring;g profil och agerade exempelvis inte i Nuclear Suppliers Group n&amp;auml;r det g&amp;auml;llde att godk&amp;auml;nna &amp;ouml;verenskommelsen mellan USA och Indien, n&amp;aring;got som riskerar att f&amp;ouml;rsvaga NPT. Den borgerliga regeringen var ocks&amp;aring; mycket tveksam till att skriva under Osloprocessens avtal om f&amp;ouml;rbud mot klusterbomber, &amp;auml;ven om man – gl&amp;auml;djande nog – till slut gjorde s&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;1. Minska k&amp;auml;rnvapenarsenalerna&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste med politiska och diplomatiska medel aktivt p&amp;aring;verka k&amp;auml;rnvapenmakterna att fullf&amp;ouml;lja sina skyldigheter enligt NPT-avtalet och de &amp;aring;taganden dessa gjorde vid NPT-konferenserna 1995 och 2000 och som bekr&amp;auml;ftades vid &amp;aring;rets &amp;ouml;versynskonferens, n&amp;auml;mligen att genom f&amp;ouml;rhandlingar reducera och slutligen avskaffa sina k&amp;auml;rnvapenarsenaler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;2. St&amp;auml;rk internationella avtal om k&amp;auml;rnvapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda de signaler som nu kommer, inte minst fr&amp;aring;n den amerikanska administrationen, om reducerad k&amp;auml;rnvapenanv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r att i FN p&amp;aring; ett konstruktivt och realistiskt s&amp;auml;tt driva fr&amp;aring;gan om f&amp;ouml;rbud mot all anv&amp;auml;ndning av k&amp;auml;rnvapen. Sverige b&amp;ouml;r i samr&amp;aring;d med likasinnade stater i FN f&amp;ouml;resl&amp;aring; att sonderingar och konsultationer inleds f&amp;ouml;r att unders&amp;ouml;ka f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r en internationell konvention om ett fullst&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rbud mot k&amp;auml;rnvapen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;3. Hindra att h&amp;ouml;ganrikat uran kommer i fel h&amp;auml;nder&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;President Obama uppm&amp;auml;rksammade genom sin konferens om nukle&amp;auml;r s&amp;auml;kerhet i Washington i april 2010 problemet med att nukle&amp;auml;rt material kan komma p&amp;aring; villov&amp;auml;gar. Detta &amp;auml;r ett problem som vuxit de senaste &amp;aring;ren och beror p&amp;aring; spridning av k&amp;auml;rnvapen och h&amp;ouml;ganrikat uran fr&amp;aring;n olika delar av f&amp;ouml;re detta Sovjetunionen, men ocks&amp;aring; fr&amp;aring;n en rad andra privata och statliga akt&amp;ouml;rer som tj&amp;auml;nar pengar p&amp;aring; att s&amp;auml;lja radioaktivt material till icke-statliga akt&amp;ouml;rer som kan anv&amp;auml;nda detta i terrorhandlingar. F&amp;ouml;r att hindra denna utveckling kr&amp;auml;vs bland annat att det internationella atomenergiorganet IAEA och dess kontrollsystem (safeguardssystem) f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;4. St&amp;auml;rk NPT-avtalet&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;NPT-avtalet utg&amp;ouml;r tillsammans med &amp;ouml;vriga nedrustningsavtal ett regelverk f&amp;ouml;r att minska och p&amp;aring; sikt avskaffa k&amp;auml;rnvapen. Att st&amp;auml;rka NPT-avtalet &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Aring;rets &amp;ouml;versynskonferens var en viktig framg&amp;aring;ng och forts&amp;auml;ttning p&amp;aring; de framg&amp;aring;ngsrika konferenserna 1995 och 2000. Centralt &amp;auml;r att &amp;ouml;versynskonferensen bekr&amp;auml;ftade slutm&amp;aring;let om en k&amp;auml;rnvapenfri v&amp;auml;rld samtidigt som st&amp;ouml;d ges till praktiska &amp;aring;tg&amp;auml;rder (exempelvis de s&amp;aring; kallade 13 praktiska stegen fr&amp;aring;n &amp;ouml;versynskonferensen 2000) f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; detta m&amp;aring;l. Konferensens skrivningar om icke-spridning &amp;auml;r inte lika starka men sammantaget &amp;auml;r dokumentet en god kompromiss. Vi b&amp;ouml;r nu f&amp;ouml;lja upp konferensen och till exempel se till att Mellan&amp;ouml;sternkonferensen 2012 blir en framg&amp;aring;ng. Vi b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; arbeta med en rad instrument som till exempel att verka f&amp;ouml;r att k&amp;auml;rnvapnen ges minskad roll i de olika milit&amp;auml;ra doktrinerna och att taktiska k&amp;auml;rnvapen avvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;5. Verka f&amp;ouml;r att provstoppsavtalet kan tr&amp;auml;da i kraft&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att avtalet CTBT som f&amp;ouml;rbjuder k&amp;auml;rnvapenprovspr&amp;auml;ngningar genom ratificeringar kan tr&amp;auml;da i kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;6. Minska risken f&amp;ouml;r oavsiktliga angrepp&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r tillsammans med likasinnade l&amp;auml;nder s&amp;ouml;ka f&amp;ouml;rm&amp;aring; k&amp;auml;rnvapenstaterna, fr&amp;auml;mst USA och Ryssland, att minska riskerna f&amp;ouml;r oavsiktliga angrepp genom att ta bort vapnen fr&amp;aring;n dagens h&amp;ouml;ga beredskap att avlossas (s&amp;aring; kallad de-alerting). Sverige har tidigare, bland annat i FN:s generalf&amp;ouml;rsamling, n&amp;auml;ra samarbetat i denna fr&amp;aring;ga med Nya Zeeland, Chile, Nigeria och Schweiz. Tyv&amp;auml;rr har den svenska regeringen, till besvikelse f&amp;ouml;r dessa parter och utan f&amp;ouml;rklaring, dragit sig undan detta samarbete som syftar till internationell stabilitet och s&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;7. St&amp;auml;rk arbetet i EU&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Internationell fred och s&amp;auml;kerhet uppn&amp;aring;s b&amp;auml;st i samverkan med andra, och Sverige b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda sitt EU-medlemskap f&amp;ouml;r att i denna krets vara p&amp;aring;drivande f&amp;ouml;r att unionen ska sk&amp;auml;rpa sitt nedrustningsarbete. Under det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001 var den socialdemokratiska regeringen drivande i arbetet med att ta fram en handlingsplan i EU f&amp;ouml;r arbetet mot massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen. Flera andra l&amp;auml;nder har sedan under sina ordf&amp;ouml;randeskap f&amp;ouml;ljt upp detta arbete. Under den borgerliga regeringens ordf&amp;ouml;randeskap i EU h&amp;ouml;sten 2009 utm&amp;auml;rkte man sig dock genom sin brist p&amp;aring; initiativ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;8. St&amp;auml;rk nedrustningskonferensen i Gen&amp;egrave;ve&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella nedrustningskonferensen (CD) i Gen&amp;egrave;ve har i &amp;ouml;ver ett &amp;aring;rtionde varit of&amp;ouml;rm&amp;ouml;gen att arbeta. Sverige b&amp;ouml;r i samverkan med b&amp;aring;de EU- och NAC-l&amp;auml;nder aktivt s&amp;ouml;ka verka f&amp;ouml;r att CD kan &amp;aring;teruppta sitt arbete. Detta g&amp;auml;ller alla fyra huvudomr&amp;aring;dena men i f&amp;ouml;rsta hand g&amp;auml;ller det att f&amp;ouml;rhandla fram ett f&amp;ouml;rdrag om stopp f&amp;ouml;r produktion av klyvbart material (FMCT) och om kontrollfr&amp;aring;gor avseende lager av s&amp;aring;dant material.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;9. F&amp;ouml;rbud mot kemiska och biologiska vapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kemiska vapen b&amp;ouml;r Sverige, som tidigare spelade en internationellt ledande roll i f&amp;ouml;rhandlingarna om en konvention om f&amp;ouml;rbud mot kemiska vapen, aktivera sitt deltagande i OPCW, konventionens verkst&amp;auml;llande organ i Haag. Inom konventionen mot biologiska vapen, som genomf&amp;ouml;r sin &amp;ouml;versynskonferens h&amp;ouml;sten 2011, b&amp;ouml;r Sverige &amp;aring;terta ledningen i arbetet f&amp;ouml;r att ge konventionen ett fungerande system f&amp;ouml;r efterlevnad och verifikation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;10. St&amp;auml;rk svensk kompetens&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r s&amp;auml;kra och st&amp;auml;rka den vetenskapliga kompetensen vad g&amp;auml;ller massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen, s&amp;aring;v&amp;auml;l f&amp;ouml;r skydds&amp;auml;ndam&amp;aring;l som f&amp;ouml;r nedrustnings- och icke-spridningspolitik. Det skulle underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r Sverige att &amp;aring;terta sin internationellt ledande roll p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den. Sipri har drabbats av kraftiga nedsk&amp;auml;rningar av statliga anslag under den borgerliga regeringen. Sipri m&amp;aring;ste kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin position som ett av v&amp;auml;rldens fr&amp;auml;msta fredsforskningsinstitut. Vidare b&amp;ouml;r de enheter inom F&amp;ouml;rsvarets forskningsinstitut (FOI) som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; forskning om massf&amp;ouml;rst&amp;ouml;relsevapen ges resurser att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla sin kompetens. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; aktivt medverka i de internationella icke-spridningsstr&amp;auml;vandena, bland annat genom engagemang i Cooperative Threat Reduction, d&amp;auml;r vi kan tillhandah&amp;aring;lla svensk kompetens i fr&amp;aring;ga om reaktors&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;11. Klustervapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r snarast ratificera &amp;ouml;verenskommelsen om f&amp;ouml;rbud mot klustervapen och inleda skrotningen av den svenska BK90. Sverige b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; aktivt arbeta f&amp;ouml;r internationell anslutning till konventionen, liksom st&amp;ouml;dja arbetet f&amp;ouml;r ett klustervapenf&amp;ouml;rbud inom ramen f&amp;ouml;r CCW (Convention on Certain Conventional Weapons).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; font-style: italic;"&gt;12. Sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r intensifiera arbetet f&amp;ouml;r att minska antalet och anv&amp;auml;ndningen av sm&amp;aring; och l&amp;auml;tta vapen genom s&amp;aring;v&amp;auml;l FN:s arbetsplan som EU:s strategi samt genom att utveckla en nationell handlingsplan. En fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste ges h&amp;ouml;g prioritet de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren &amp;auml;r f&amp;ouml;rhandlingarna om ett internationellt avtal om vapenhandel (Arms Trade Treaty). Sverige b&amp;ouml;r spela en framtr&amp;auml;dande roll f&amp;ouml;r att detta avtal ska kunna bli verklighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497243" name="_Toc307497243"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det: Nordiskt samarbete, &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n och Barents&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497244" name="_Toc307497244"&gt;&lt;/a&gt;Det nordiska samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det och de nordiska grannl&amp;auml;nderna har en stark folklig f&amp;ouml;rankring och en sj&amp;auml;lvklar st&amp;auml;llning f&amp;ouml;r Sverige. I Norden finns ocks&amp;aring; ett flertal av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartners.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nordiska samarbetet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n ett gemensamt kulturarv och en spr&amp;aring;klig gemenskap och vilar p&amp;aring; gemensamma v&amp;auml;rderingar i fr&amp;aring;ga om demokrati, r&amp;auml;ttvisa och r&amp;auml;ttsstat. Samarbetet mellan de nordiska l&amp;auml;nderna sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver alla samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den, och p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt &amp;auml;r det nordiska samarbetet unikt vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse. Den nordiska modellen som bygger p&amp;aring; samarbete och &amp;ouml;ppenhet har gjort Norden till en v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsregion av v&amp;auml;rldsklass.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngarna &amp;auml;r dock inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta dagens och framf&amp;ouml;r allt morgondagens globala utmaningar, varf&amp;ouml;r ett &amp;auml;n mer utvecklat och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt samarbete beh&amp;ouml;vs. Utmaningarna v&amp;auml;xer i sp&amp;aring;ren efter finanskrisen vi befinner oss i. S&amp;auml;rskilt de baltiska staterna drabbades h&amp;aring;rt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom att samtliga nordiska l&amp;auml;nder deltar i den europeiska marknaden har det nordiska samarbetet st&amp;auml;rkts. Sveriges, Finlands och Danmarks medlemskap i EU och Norges och Islands tillh&amp;ouml;righet till det europeiska ekonomiska samarbetsomr&amp;aring;det p&amp;aring;verkar det nordiska samarbetet positivt. Islands ans&amp;ouml;kan om EU-medlemskap p&amp;aring;verkar samarbetet ytterligare i positiv riktning, och de baltiska staternas intr&amp;auml;de i EU har dessutom skapat ytterligare dynamik i de nordiska l&amp;auml;ndernas samarbete med n&amp;auml;romr&amp;aring;det. I det nordiska samarbetet deltar &amp;auml;ven de sj&amp;auml;lvstyrande omr&amp;aring;dena &amp;Aring;land, Gr&amp;ouml;nland och F&amp;auml;r&amp;ouml;arna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497245" name="_Toc307497245"&gt;&lt;/a&gt;Samarbete i norra Europa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samarbetet i den arktiska regionen har utvecklats p&amp;aring; ett positivt s&amp;auml;tt. Ett exempel p&amp;aring; detta &amp;auml;r det bindande avtal om gemensamma sj&amp;ouml;- och flygr&amp;auml;ddningsinsatser f&amp;ouml;r personer som undertecknades av utrikesministrarna den 12 maj i &amp;aring;r vid Arktiska r&amp;aring;dets m&amp;ouml;te i Nuuk. Regeringen b&amp;ouml;r under det svenska ordf&amp;ouml;randeskapet f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det 2011–2013 driva p&amp;aring; att det undertecknade avtalet realiseras i praktisk handling s&amp;aring; att utbildningsinsatser ing&amp;aring;ngs&amp;auml;tts och r&amp;auml;ddningsutrustning finns p&amp;aring; lokal niv&amp;aring;. Regeringen b&amp;ouml;r driva p&amp;aring; att motsvarande avtal ocks&amp;aring; uppr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r r&amp;auml;ddningsinsatser vid oljeutsl&amp;auml;pp, utsl&amp;auml;pp av kemikalier eller andra milj&amp;ouml;farliga &amp;auml;mnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ansvarsomr&amp;aring;dena f&amp;ouml;r r&amp;auml;ddningsinsatser t&amp;auml;cker enorma ytor och inget land har tillr&amp;auml;cklig kapacitet f&amp;ouml;r att hantera de stora utmaningar som en st&amp;ouml;rre olycka skulle inneb&amp;auml;ra. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r driva p&amp;aring; ett samarbete mellan de nordiska l&amp;auml;nderna f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra beredskapen b&amp;aring;de avseende r&amp;auml;ddningsinsatser f&amp;ouml;r personer och r&amp;auml;ddningsinsatser vid milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arktiska regionen &amp;auml;r rik p&amp;aring; naturresurser, b&amp;aring;de levande naturresurser i form av fisk men ocks&amp;aring; gas, olja och mineraler. De &amp;ouml;kande m&amp;ouml;jligheterna att utvinna dessa rikedomar m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas av h&amp;aring;rda milj&amp;ouml;krav f&amp;ouml;r exploatering samt att befolkningens intressen tillvaratas. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i fiskebest&amp;aring;nden och arternas utbredning b&amp;ouml;r kartl&amp;auml;ggas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r den nordliga dimensionen utvecklas mot en gemensam politik f&amp;ouml;r Ryssland, Norge och Island. Det handlar om n&amp;auml;ra samarbete i regionen mellan olika akt&amp;ouml;rer. Tanken &amp;auml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra samarbetet mellan EU och regionala akt&amp;ouml;rer i syfte att utveckla en effektiv arbetsf&amp;ouml;rdelning som bygger p&amp;aring; respektive akt&amp;ouml;rs specifika kompetens, erfarenheter och geografiska arbetsomr&amp;aring;den. Samarbetet p&amp;aring; regional och lokal niv&amp;aring; bed&amp;ouml;ms som mycket viktig, i likhet med samverkan med n&amp;auml;ringslivet och frivilliga organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barents- och Arktisregionerna finns f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett konstruktivt samarbete med Ryssland i fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r energi, klimat, gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande brottslighet och kommunikationer. Vi vill utveckla ett f&amp;ouml;rtroendeskapande samarbete i norra Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige deltar p&amp;aring; regeringssidan i samarbeten inom ramen f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det samt i arbetet med EU:s nordliga dimension. &amp;Aring;r 2011–2013 kommer Sverige att vara ordf&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r Arktiska r&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi uppmanar regeringen att l&amp;auml;mna en &amp;aring;rlig skrivelse till riksdagen om verksamheten p&amp;aring; regeringssidan inom Arktis- och Barentssamarbetena p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som regeringen l&amp;auml;mnar en skrivelse om den nordiska verksamheten. Exempelvis passerade den svenska arktiska strategin aldrig riksdagen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av vikt att &amp;auml;ven Sverige utarbetar en egen strategi, handlingsplan, f&amp;ouml;r arbetet inom den nordliga dimensionen inom prioriterade omr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ekonomi/infrastruktur&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;utbildning/m&amp;auml;nskliga resurser&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande samarbete&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;r&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arktis &amp;auml;r i blickpunkt i v&amp;auml;rlden i dag. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen leder till &amp;ouml;kat intresse f&amp;ouml;r exploatering av resurser som olja, gas och mineraler. Flera l&amp;auml;nder vill ut&amp;ouml;ka sina territorier och omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt de flesta forskare &amp;auml;r Arktis en av de delar p&amp;aring; jorden d&amp;auml;r klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar redan &amp;auml;r mycket m&amp;auml;rkbara. Det &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, som f&amp;aring;r direkta effekter f&amp;ouml;r befolkningen i Arktis, samtidigt som de ger f&amp;ouml;ljdverkningar p&amp;aring; hela det globala klimatsystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett djupt och omfattande svenskt engagemang &amp;auml;ven i Arktis. Vi har mycket att vinna p&amp;aring; det, som ett nordligt land med tv&amp;aring; tredjedelar av v&amp;aring;rt land norr om 60:e breddgraden. Vi har ocks&amp;aring; mycket att bidra med som en nation med gamla och starka traditioner inom polarforskning och en h&amp;ouml;g profil i internationell samverkan om fr&amp;aring;gor som g&amp;auml;ller milj&amp;ouml;, naturresurser, minoriteter och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven fr&amp;aring;n svensk sida att fr&amp;auml;mja den arktiska regionen och utveckla forskningen i Arktis. Ett omr&amp;aring;de inom polarforskningen d&amp;auml;r Sverige b&amp;ouml;r flytta fram sina positioner &amp;auml;r att utveckla observationssystem och arbeta f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av den p&amp;aring;g&amp;aring;ende SAON-processen inom Arktiska r&amp;aring;det och att tillg&amp;auml;ngligheten till data s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;University of Arctic omfattar i dag ett samarbete mellan 50 medlemsorganisationer, universitet och h&amp;ouml;gskolor. F&amp;ouml;r den svenska delen st&amp;aring;r Lule&amp;aring; universitet, Ume&amp;aring; universitet och Mittuniversitet. Samarbetet f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r den arktiska regionen att ta del av h&amp;ouml;gre utbildning och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rker speciellt forskningen som r&amp;ouml;r klimatfr&amp;aring;gor. Sverige b&amp;ouml;r delta fullt ut i verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polar&amp;aring;ret 1957–1958 gav upphov till Antarktisktraktaten. Det &amp;auml;r viktigt att Sverige nu initierar en genomg&amp;aring;ng av existerande r&amp;auml;ttsordningar som ber&amp;ouml;r Arktis f&amp;ouml;r fortsatt diskussion om att st&amp;auml;rka eller ut&amp;ouml;ka dem d&amp;auml;r s&amp;aring; beh&amp;ouml;vs. Arktiska r&amp;aring;det &amp;auml;r samarbetsorganet f&amp;ouml;r regionens &amp;aring;tta l&amp;auml;nder och ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en fredlig dialog med m&amp;aring;let att arbeta f&amp;ouml;r att skydda och v&amp;auml;rna den arktiska milj&amp;ouml;n. De delar av Arktis som historiskt har varit skyddade, p&amp;aring; grund av ett permanent havsist&amp;auml;cke, m&amp;aring;ste skyddas med ett starkt bindande regelverk och fredas fr&amp;aring;n naturgas- och oljeexploatering och destruktivt fiske.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;I resten av Arktis b&amp;ouml;r ingen ny oljeborrning eller djuphavsborrning till&amp;aring;tas, inte heller fiske med destruktiva redskap eller p&amp;aring; hotade fiskebest&amp;aring;nd. &lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;Det inneb&amp;auml;r att f&amp;ouml;rvaltningsplaner som f&amp;ouml;ljer vetenskapliga r&amp;aring;d snabbt b&amp;ouml;r uppr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r ett uth&amp;aring;lligt fiske. &lt;/span&gt;Som ett av f&amp;aring; l&amp;auml;nder i Arktiska r&amp;aring;det utan ekonomiska intressen i Norra ishavet har Sverige som ordf&amp;ouml;randeland en lysande m&amp;ouml;jlighet att arbeta f&amp;ouml;r att ett s&amp;aring;dant skydd blir m&amp;ouml;jligt. Samma anda av samarbete och h&amp;auml;nsyn som gjorde sig g&amp;auml;llande n&amp;auml;r Antarktis skyddades borde kunna pr&amp;auml;gla diskussionerna om Arktis i dag, &amp;auml;ven om regelverken och verktygen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd ett skydd skiljer sig &amp;aring;t mellan de tv&amp;aring; polerna. &lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;Vi anser att satsningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att l&amp;aring;ngsiktigt skydda den arktiska milj&amp;ouml;n och st&amp;ouml;dja den lokala befolkningens ekonomi, h&amp;auml;lsa och kultur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet har alltid varit fr&amp;auml;mjandet av integration mellan de nordiska l&amp;auml;nderna och att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r medborgarna att r&amp;ouml;ra sig &amp;ouml;ver landgr&amp;auml;nserna. Under Sveriges ordf&amp;ouml;randeskap i det nordiska regeringssamarbetet 2003 lyftes s&amp;auml;rskilt fr&amp;aring;gorna om avveckling av hinder f&amp;ouml;r personers r&amp;ouml;rlighet &amp;ouml;ver de nordiska gr&amp;auml;nserna fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gr&amp;auml;nshindersarbetet sp&amp;auml;nner &amp;ouml;ver ett flertal politikomr&amp;aring;den. Avvecklingen av gr&amp;auml;nshinder bidrar &amp;auml;ven till att Sverige och Norden som region kan verka mer framg&amp;aring;ngsrikt internationellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om integrationen mellan l&amp;auml;nderna och de olika regionerna i Norden har kommit l&amp;aring;ngt &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;ndock problem. De nordiska l&amp;auml;ndernas regelverk skiljer sig fortfarande &amp;aring;t, vilket medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor, organisationer och f&amp;ouml;retag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;Ouml;resundsf&amp;ouml;rbindelsen har den v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat m&amp;ouml;jligheterna till integration i &amp;Ouml;resundsregionen. Integrationen bidrar till att st&amp;auml;rka tillv&amp;auml;xten, och arbetet med att undanr&amp;ouml;ja hinder &amp;auml;r ett m&amp;aring;ste f&amp;ouml;r att regionernas fulla potential ska kunna utnyttjas. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att skillnaderna i bland annat l&amp;auml;ndernas regelverk och skattesystem minskas f&amp;ouml;r att d&amp;auml;rigenom s&amp;aring; l&amp;aring;ngt m&amp;ouml;jligt eliminera problemen f&amp;ouml;r dem som r&amp;ouml;r sig &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Det kr&amp;auml;vs l&amp;aring;ngsiktiga spelregler f&amp;ouml;r de regionala gr&amp;auml;nskontoren och minst ett kontor vid varje gr&amp;auml;ns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det naturligt och viktigt att &amp;ouml;ka integrationsinsatserna ytterligare. EU:s lagstiftning p&amp;aring;verkar st&amp;auml;ndigt de gr&amp;auml;nsregionala samarbetena. Ofta har man olika syn p&amp;aring; hur implementeringen ska ske och det medf&amp;ouml;r problem f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor som bor vid gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497246" name="_Toc307497246"&gt;&lt;/a&gt;Nordiska r&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r nationella parlamentariker att delta i internationella processer och sammanhang &amp;auml;r en demokratifr&amp;aring;ga. De folkvalda nationella parlamentarikerna utg&amp;ouml;r en viktig l&amp;auml;nk mellan olika beslutsfattande niv&amp;aring;er i en globaliserad v&amp;auml;rld. Det politiska uppdraget inneb&amp;auml;r bland mycket annat opinionsbildning samt informations- och kunskapsspridning. Parlamentariker &amp;auml;r ocks&amp;aring; den l&amp;auml;nk som f&amp;ouml;r medborgarnas synpunkter och id&amp;eacute;er vidare p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l lokal och regional niv&amp;aring; som i nationella och internationella sammanhang. &amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller genomf&amp;ouml;rande och uppf&amp;ouml;ljning av redan beslutade &amp;aring;tg&amp;auml;rder och &amp;aring;taganden har nationella parlament och parlamentariker av h&amp;auml;vd en viktig uppgift. Genom ett deltagande av direktvalda parlamentariker st&amp;auml;rks legitimiteten i hela implementeringsprocessen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det nordiska samarbetet fyller Nordiska r&amp;aring;det en viktig funktion inte minst n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att driva p&amp;aring; och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete. En styrka f&amp;ouml;r de nordiska l&amp;auml;nderna &amp;auml;r ocks&amp;aring; att m&amp;aring;nga ledam&amp;ouml;ter i de nationella parlamenten engagerar sig i det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att ytterligare st&amp;auml;rka det inomnordiska samarbetet och byggandet av n&amp;auml;tverk, som i sin tur kan &amp;ouml;ka det nordiska inflytandet i EU och i andra samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497247" name="_Toc307497247"&gt;&lt;/a&gt;N&amp;auml;romr&amp;aring;det&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nordiska r&amp;aring;det och Nordiska ministerr&amp;aring;det har ett n&amp;auml;ra samarbete med flera internationella, nationella och regionala organisationer utanf&amp;ouml;r Norden och d&amp;aring; fr&amp;auml;mst Arktiska r&amp;aring;det, Barentsr&amp;aring;det och &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;staternas r&amp;aring;d. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r det nordiska samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det &amp;auml;r att bidra till en s&amp;auml;ker och stabil utveckling i omr&amp;aring;det. Att st&amp;auml;rka demokratin och &amp;ouml;ka v&amp;auml;rdegemenskapen i den nordliga delen av Europa samt att medverka till en utveckling av marknadsekonomin i omr&amp;aring;det &amp;auml;r andra prioriterade fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De n&amp;auml;tverk som innefattar nordv&amp;auml;stra Ryssland har under senare &amp;aring;r byggts ut i en betydande omfattning. De nuvarande riktlinjerna f&amp;ouml;r samarbetet med n&amp;auml;romr&amp;aring;det inneb&amp;auml;r bland annat att Nordiska ministerr&amp;aring;dets tyngdpunkt i satsningar f&amp;ouml;rskjutits fr&amp;aring;n de baltiska staterna till nordv&amp;auml;stra Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ministerr&amp;aring;dets program f&amp;ouml;r arktiskt samarbete syftar till att ge de samnordiska insatserna ett speciellt merv&amp;auml;rde i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra aktiviteter och insatser med inriktning p&amp;aring; Arktis. Viktiga fr&amp;aring;gor &amp;auml;r ursprungsbefolkningens levnadsvillkor, klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar och utbredningen av f&amp;ouml;roreningar i den arktiska milj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser det vara av stor vikt att arbetet med fr&amp;aring;gor som r&amp;ouml;r Barentsregionen f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks och att arbetet sker i samarbete med regionala insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497248" name="_Toc307497248"&gt;&lt;/a&gt;Barentssamarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Planerna p&amp;aring; ut&amp;ouml;kad gruvbrytning i regionen st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; en milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssigt h&amp;aring;llbar infrastruktur i regionen. Detta g&amp;auml;ller inte bara i nord-sydlig riktning utan framf&amp;ouml;r allt i &amp;ouml;st-v&amp;auml;stlig riktning. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att en helhetssyn till&amp;auml;mpas p&amp;aring; transportsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionen kring Barents hav har stora m&amp;ouml;jligheter att bli ett av de ekonomiskt viktigaste och intressantaste omr&amp;aring;dena i Europa inom en inte alltf&amp;ouml;r avl&amp;auml;gsen framtid. I omr&amp;aring;det, som &amp;auml;r den sista or&amp;ouml;rda reserven av naturtillg&amp;aring;ngar, finns bland annat olja och gas som kommer att utvinnas under de kommande decennierna – detta under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att milj&amp;ouml;m&amp;aring;len f&amp;ouml;r Arktis inte stoppar utvinningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste r&amp;aring;varan f&amp;ouml;r framtida exploatering &amp;auml;r oljan. Ett stort antal olje- och gask&amp;auml;llor har redan hittats i Barentsregionen. St&amp;ouml;rre delen av den totala ekonomiska utvecklingen i regionen &amp;auml;r kopplad till olje- och gastillg&amp;aring;ngarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ocks&amp;aring; under Barents hav finns ett stort antal fyndigheter av framf&amp;ouml;r allt naturgas, till exempel Shtokmanf&amp;auml;ltet. Stora olje- och gastillg&amp;aring;ngar har &amp;auml;ven hittats i havet utanf&amp;ouml;r Finnmark, Troms och Nordland. Man v&amp;auml;ntar sig att g&amp;ouml;ra nya olje- och gasfynd i den norska delen av Barents hav under de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. P&amp;aring; Kolahalv&amp;ouml;n finns dessutom fler mineraler &amp;auml;n p&amp;aring; n&amp;aring;gon annan plats i v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r i dag sv&amp;aring;rt att uppskatta den totala olje- och gasreserven, i och med att en del omr&amp;aring;den &amp;auml;nnu &amp;auml;r i ett tidigt prospekteringsskede. Den totala reserven av gas i Barents hav kan vara s&amp;aring; stor som upp till 10 miljarder kubikmeter, vilket skulle vara ett avg&amp;ouml;rande tillskott till Europas energikonsumtion f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Dessutom v&amp;auml;ntar man sig &amp;auml;ven att hitta oljef&amp;ouml;rekomster i de &amp;ouml;stra och nordliga delarna av Barents hav. Oljetillg&amp;aring;ngarna i Timan-Petchoraf&amp;auml;ltet ber&amp;auml;knas till omkring 5 miljarder ton. Enligt ber&amp;auml;kningar &amp;auml;r de sammantagna olje- och gasfyndigheterna, som en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse, tolv g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n de fyndigheter som ing&amp;aring;r i Sn&amp;ouml;vitprojektet i Norge.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barents hav skulle mot bakgrund av detta kunna f&amp;ouml;rse Europa med stora m&amp;auml;ngder naturgas under l&amp;aring;ng tid, vilket i sin tur skulle minska beroendet av import fr&amp;aring;n Ryssland. Den p&amp;aring;g&amp;aring;ende klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen inneb&amp;auml;r f&amp;ouml;r Arktis del att glaci&amp;auml;rer och havsis sm&amp;auml;lter undan i st&amp;ouml;rre omfattning &amp;auml;n tidigare. Milj&amp;ouml;- och klimatm&amp;auml;ssigt &amp;auml;r det en farlig utveckling men som p&amp;aring; sitt s&amp;auml;tt skapar nya f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r nya transportv&amp;auml;gar i Barents hav och Norra ishavet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de olja och energi. P&amp;aring; sikt kommer man med all sannolikhet att kunna frakta varor till havs genom omr&amp;aring;det &amp;aring;ret om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid Harvarduniversitetet i USA har experter r&amp;auml;knat fram att den nordliga fartygsrutten skulle inneb&amp;auml;ra stora besparingar f&amp;ouml;r framtida transporter mellan de ekonomiskt framg&amp;aring;ngsrika l&amp;auml;nderna i Europa och Asien. Men samtidigt som de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade klimatf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i omr&amp;aring;det ger nya m&amp;ouml;jligheter kan det ocks&amp;aring; leda till s&amp;auml;kerhetspolitiska risker med helt nya konflikter som f&amp;ouml;ljd. Redan i dag ser vi en p&amp;aring;g&amp;aring;ende dragkamp om Arktis tillh&amp;ouml;righet, d&amp;auml;r Ryssland med sin flagga p&amp;aring; havsbottnen markerat sin uppfattning i denna speciella &amp;auml;garfr&amp;aring;ga. Framf&amp;ouml;r allt Norge men &amp;auml;ven Danmark och Kanada har ocks&amp;aring; uttalat sina uppfattningar i denna fr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Barentsregionen bor drygt 5,9 miljoner m&amp;auml;nniskor, varav merparten, 4,3&amp;nbsp;miljoner, har sin hemvist i Ryssland. Samarbetet mellan stater som har intresse i Arktis och i omr&amp;aring;det kring Barents hav bedrivs p&amp;aring; regionniv&amp;aring; i Barentsr&amp;aring;det och i Arktiska r&amp;aring;det. Regionr&amp;aring;det best&amp;aring;r av representanter f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvaltningarna i den geografiska regionen Barents. Fr&amp;aring;n Finland deltar landskapen Lappland, Norra &amp;Ouml;sterbotten och Kajanaland, fr&amp;aring;n Norge l&amp;auml;nen Nordland, Troms och Finnmark och fr&amp;aring;n Sverige Norrbottens och V&amp;auml;sterbottens l&amp;auml;n. Fr&amp;aring;n Ryssland &amp;auml;r det regionerna Arkhangelsk och Karelen som deltar samt republiken Komi, Murmanskregionen och det autonoma distriktet Nenetsia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I omr&amp;aring;det finns flera minoritetsfolk, bland annat samer, nenetser och vesper. Syftet med Barentssamarbetet &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla fred och s&amp;auml;kerhet samt att skapa en h&amp;aring;llbar social och ekonomisk utveckling i omr&amp;aring;det och i Europa som helhet. Detta kan bland annat ske genom att kontakterna mellan m&amp;auml;nniskorna i omr&amp;aring;det utvecklas och den regionala identiteten st&amp;auml;rks.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en l&amp;aring;ng samarbetstradition i Barentsomr&amp;aring;det. Redan i b&amp;ouml;rjan av 1960-talet tillkom Sveriges nordkalottkommitt&amp;eacute;, ett samarbete mellan de fyra involverade l&amp;auml;nderna under temat folkets diplomati.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det regionala Barentssamarbetet arbetar utifr&amp;aring;n fem viktiga insatsomr&amp;aring;den:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;ringslivsutveckling och infrastruktur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kompetens och utbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml; och h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;lf&amp;auml;rd och kultur.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ursprungsbefolkningsfr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den kunskap och kompetens som vuxit fram i omr&amp;aring;det kring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r betydande och m&amp;aring;ste bibeh&amp;aring;llas och ytterligare utvecklas. Det &amp;auml;r av stor vikt att alla goda krafter, exempelvis f&amp;ouml;retag, myndigheter, kommuner, universitet och enskilda, samverkar. F&amp;ouml;r detta fordras en fortsatt bra samordning, information och en v&amp;auml;lutbyggd och fungerande infrastruktur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska aktiviteten i den nordliga regionen &amp;ouml;kar dessutom och d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; regionens ekonomiska och s&amp;auml;kerhetspolitiska betydelse, vilket inneb&amp;auml;r att en sammanh&amp;aring;llen politik f&amp;ouml;r den nordliga regionen beh&amp;ouml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ett st&amp;ouml;rre engagemang fr&amp;aring;n svensk sida kan vi &amp;ouml;vervaka vad som h&amp;auml;nder i omr&amp;aring;det fr&amp;aring;n s&amp;auml;kerhetssynpunkt, samtidigt som Sveriges milj&amp;ouml;teknologi skulle komma v&amp;auml;l till pass i den k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;n i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Barentssamarbetet st&amp;auml;rks och f&amp;ouml;rdjupas ytterligare p&amp;aring; samtliga fem insatsomr&amp;aring;den, samtidigt som det svenska deltagandet b&amp;ouml;r baseras &amp;auml;n mer &amp;auml;n tidigare p&amp;aring; regionala strukturer.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497249" name="_Toc307497249"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU:s utvidgning har nu alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n, med undantag f&amp;ouml;r Ryssland, blivit EU-medlemmar. Det ger oss stora politiska och ekonomiska m&amp;ouml;jligheter, om vi r&amp;auml;tt f&amp;ouml;rm&amp;aring;r att hantera den nya geografin och det nya politiska grannskap som har &amp;ouml;ppnat sig. Ett konkret exempel &amp;auml;r att v&amp;aring;ra m&amp;ouml;jligheter att skydda milj&amp;ouml;n i v&amp;aring;rt gemensamma innanhav &amp;ouml;kar. Ett av m&amp;aring;len m&amp;aring;ste vara att f&amp;ouml;rhindra allvarliga fartygsolyckor och oljeutsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under socialdemokratiskt regeringsinnehav utvecklades &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;samarbetet kraftigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill g&amp;aring; vidare och bef&amp;auml;sta &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n som ett fredligt omr&amp;aring;de. Trygga l&amp;auml;nder har i regel v&amp;auml;lm&amp;aring;ende och trygga grannar. V&amp;aring;r s&amp;auml;kerhet har st&amp;auml;rkts av att de flesta l&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r demokratiska och att det ekonomiska &amp;ouml;msesidiga beroendet har &amp;ouml;kat i takt med den starkt &amp;ouml;kande handeln. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;dets s&amp;auml;kerhet har ocks&amp;aring; st&amp;auml;rkts i samband med att dessa l&amp;auml;nder har f&amp;aring;tt sina s&amp;auml;kerhetspolitiska &amp;ouml;nskem&amp;aring;l tillgodosedda. Vad som fortfarande &amp;aring;terst&amp;aring;r &amp;auml;r att stimulera ett positivt ryskt deltagande i det regionala s&amp;auml;kerhetsskapande samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;tillst&amp;aring;ndet i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r fortsatt alarmerande. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Sverige &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen h&amp;aring;ller en h&amp;ouml;g profil i arbetet med Helcoms Baltic Sea Action Plan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt steg f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r utbyggnaden av hamnarnas kapacitet att ta emot avfall fr&amp;aring;n fartyg och fritidsb&amp;aring;tar, b&amp;aring;de kapacitet att ta hand om toalettavfall fr&amp;aring;n fartyg och fritidsb&amp;aring;tar och annat avfall, till exempel kemiskt avfall. F&amp;ouml;r att undvika att fr&amp;auml;mmande arter inf&amp;ouml;rs b&amp;ouml;r Sverige driva p&amp;aring; att alla l&amp;auml;nder runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n ratificerar ballastkonventionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;strategi har fyra huvudsakliga m&amp;aring;l: f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra milj&amp;ouml;n, &amp;ouml;ka v&amp;auml;lst&amp;aring;ndet, g&amp;ouml;ra regionen mer tillg&amp;auml;nglig och attraktiv samt att &amp;ouml;ka trygghet och s&amp;auml;kerhet. Vi socialdemokrater ser i huvudsak positivt p&amp;aring; strategin. Till viss del &amp;auml;r strategin en sammanst&amp;auml;llning av &amp;aring;tg&amp;auml;rder som redan planerats inom EU, och allt &amp;auml;r inte nya f&amp;ouml;rslag. Det &amp;auml;r naturligtvis positivt att man samlar de planerade &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n i en gemensam strategi, men vi h&amp;ouml;jer ett varningens finger f&amp;ouml;r att strategin kan bli en pappersprodukt utan reella finansiella m&amp;ouml;jligheter att st&amp;auml;rka &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Baltikums djupa ekonomiska kris &amp;auml;r djupt oroande. Detta g&amp;ouml;r strategin angel&amp;auml;gen att genomf&amp;ouml;ra s&amp;aring; att inte vissa av medlemsstaterna halkar efter i utvecklingen. Genom ett &amp;ouml;kat samarbete och b&amp;auml;ttre samverkan kan staterna st&amp;auml;rka sin konkurrenskraft och sitt v&amp;auml;lst&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nderna runt &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n har en samlad befolkning p&amp;aring; drygt 100 miljoner. Inte minst f&amp;ouml;r Sverige ger detta stora m&amp;ouml;jligheter att &amp;ouml;ka handelsutbytet med v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder, vilket i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen leder till h&amp;ouml;gre ekonomisk tillv&amp;auml;xt och fler jobb. Regionen har stora m&amp;ouml;jligheter att utvecklas och Norden, som i m&amp;aring;nga avseenden &amp;auml;r en global vinnarregion, kan vara en inspiration f&amp;ouml;r hela &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;omr&amp;aring;det att utvecklas till en framg&amp;aring;ngsrik region i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ha en fri handel och en marknad som gynnar alla parter, b&amp;aring;de Sverige och v&amp;aring;ra handelspartner. Men det ska vara en ansvarsfull frihet som ocks&amp;aring; tar h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. Vi tj&amp;auml;nar alla p&amp;aring; att skapa en l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar ekonomi som tar h&amp;auml;nsyn till milj&amp;ouml;n. F&amp;ouml;r det beh&amp;ouml;vs samarbete och politik men ocks&amp;aring; gemensamma regleringar p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Handeln med Baltikum kommer att &amp;ouml;ka och vi vill n&amp;auml;rma oss v&amp;aring;ra grannl&amp;auml;nder p&amp;aring; andra sidan &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;nnu mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av Rysslands export av olja g&amp;aring;r i dag &amp;ouml;ver &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. Vi st&amp;auml;ller stora krav p&amp;aring; att fartygen ska ha dubbla skrov f&amp;ouml;r att minska risken f&amp;ouml;r ett oljeutsl&amp;auml;pp som skulle f&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande konsekvenser i &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n. &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n &amp;auml;r ett grunt hav och omloppstiderna f&amp;ouml;r byte av vattnet &amp;auml;r l&amp;aring;nga. En utbyggd gasledning och &amp;ouml;kade oljetransporter skulle g&amp;ouml;ra &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;n till ett omr&amp;aring;de med stora ekonomiska, strategiska och d&amp;auml;rmed s&amp;auml;kerhetspolitiska intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497250" name="_Toc307497250"&gt;&lt;/a&gt;Europa och Europeiska unionen&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497251" name="_Toc307497251"&gt;&lt;/a&gt;Grunden f&amp;ouml;r EU-samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framv&amp;auml;xten av det europeiska samarbetet har varit avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r kontinents v&amp;auml;lst&amp;aring;nd. I &amp;aring;rhundraden drabbades Europas befolkningar av blodiga krig l&amp;auml;nderna emellan. I dag pr&amp;auml;glas Europa av fred. Historiskt sett &amp;auml;r denna utveckling fantastisk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna vill att EU i grunden ska vara ett samarbete mellan suver&amp;auml;na stater, d&amp;auml;r vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan l&amp;ouml;sa problem som kr&amp;auml;ver gemensamma l&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med EU kan vi g&amp;ouml;ra Sverige b&amp;auml;ttre om vi samarbetar om saker som p&amp;aring;verkar oss, som milj&amp;ouml;n eller jobben. Vi kan ocks&amp;aring; p&amp;aring;verka v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld i kampen mot fattigdom och f&amp;ouml;r demokrati och fred mycket effektivare om vi bland annat arbetar genom EU &amp;auml;n vad vi kan genom att enbart agera p&amp;aring; egen hand i utrikespolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det viktigt att Sverige f&amp;ouml;r en aktiv EU-politik f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsa, jobb, en b&amp;auml;ttre milj&amp;ouml;, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet, kunskap och en b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens EU m&amp;aring;ste utvecklas p&amp;aring; alla de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r vi genom unionen b&amp;auml;st kan skapa gemensamma l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; gemensamma problem – som h&amp;aring;rdare gemensamma tag mot milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring, som kraftfulla insatser mot m&amp;auml;nniskohandel och annan internationell brottslighet, som arbetet f&amp;ouml;r att skapa fler och tryggare jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken och demokratin m&amp;aring;ste komma i kapp den ekonomiska globaliseringens f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Sverige och EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att inom internationella organisationer driva fr&amp;aring;gor om arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter, internationella milj&amp;ouml;regler och r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Finanskrisen visar tydligt att finansmarknaden &amp;auml;r global. Det beh&amp;ouml;vs politiska motkrafter som kan besluta om regler f&amp;ouml;r banker och finansinstitut. Vi socialdemokrater vill sk&amp;auml;rpa reglerna, kraven och tillsynen p&amp;aring; finansmarknaden s&amp;aring; att framtida kriser kan hanteras utan att systemen kollapsar, v&amp;auml;lf&amp;auml;rden hotas och enskilda m&amp;auml;nniskor drabbas. Europas socialdemokrati arbetar aktivt f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre kontroll av det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det handlar ocks&amp;aring; om att komma &amp;aring;t skatteparadis, pengatv&amp;auml;tt och terrorismkonton, om r&amp;auml;tt utformade tj&amp;auml;nstedirektiv inom EU och om nya v&amp;auml;gar f&amp;ouml;r att finansiera utveckling. Med en mer aktiv politik kan makt f&amp;ouml;rflyttas fr&amp;aring;n den internationella marknaden till internationella politiska institutioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En demokratisk globalisering kr&amp;auml;ver respekt f&amp;ouml;r de internationella regelverk och institutioner som redan finns p&amp;aring; plats. Den internationella r&amp;auml;tten, konventioner, protokoll och regelverk m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas. Med gemensamma spelregler skyddas sm&amp;aring; staters r&amp;auml;tt, och den globala demokratin st&amp;auml;rks. N&amp;auml;r den internationella r&amp;auml;tten efterlevs styrs utvecklingen av gemensamma &amp;ouml;verenskommelser och p&amp;aring; lika villkor, inte av de stater som har st&amp;ouml;rst milit&amp;auml;r eller ekonomisk styrka. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi socialdemokrater v&amp;auml;rna och st&amp;auml;rka den internationella r&amp;auml;tten. EU har h&amp;auml;r en stor roll att spela.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen och andra globala institutioner m&amp;aring;ste respekteras. Ing&amp;aring;ngna avtal som Kyotoprotokollet och icke-spridningsf&amp;ouml;rdraget m&amp;aring;ste efterlevas, liksom FN:s resolutioner. Vi vill arbeta f&amp;ouml;r en stark, effektiv och respekterad r&amp;auml;ttsordning baserad p&amp;aring; folkr&amp;auml;tt och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. EU har en viktig roll inte minst genom att vara ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497252" name="_Toc307497252"&gt;&lt;/a&gt;EU:s grannskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den 1 januari 2007 gladdes vi med alla de m&amp;auml;nniskor som i Bulgarien och Rum&amp;auml;nien firade sitt intr&amp;auml;de i Europeiska unionen. Med det har bort&amp;aring;t 100  miljoner inv&amp;aring;nare, som tidigare befann sig p&amp;aring; den kommunistiska sidan av j&amp;auml;rnrid&amp;aring;n, p&amp;aring; bara ett och halvt decennium fullst&amp;auml;ndigt reformerat sina l&amp;auml;nder och skapat sig en ny framtid. En kontinent, som tidigare varit s&amp;aring; sargad av konflikter och krig, har nu ett samarbete som inneb&amp;auml;r att vi alla delar varandras problem och framg&amp;aring;ngar. &amp;Auml;nnu finns dock inte en europeisk union som omfattar alla Europas folk. Utvidgningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som lever upp till kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli medlemmar i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att h&amp;aring;llbart l&amp;ouml;sa problemen p&amp;aring; Balkan kan endast g&amp;ouml;ras genom att tydligt och klart visa att d&amp;ouml;rren till EU st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen. Kosovo &amp;auml;r nu en erk&amp;auml;nd egen stat &amp;auml;ven om behovet av insatser fr&amp;aring;n det internationella samfundet fortsatt &amp;auml;r mycket stort. Vi socialdemokrater har hela tiden slagit vakt om EU:s enighet i fr&amp;aring;gan om Kosovos sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. EU f&amp;aring;r inte upprepa misstagen fr&amp;aring;n 90-talet d&amp;aring; man inte lyckades hantera de nya Balkanstaternas tillkomst p&amp;aring; ett fullgott s&amp;auml;tt. Den process som nu startat m&amp;aring;ste medf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rdelar f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder p&amp;aring; Balkan. EU:s d&amp;ouml;rr m&amp;aring;ste st&amp;aring; &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r alla, inklusive Serbien. Kosovo m&amp;aring;ste garantera minoriteter skyddande r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta att st&amp;ouml;dja dessa l&amp;auml;nders reform- och medlemskapsanstr&amp;auml;ngningar. F&amp;ouml;rhoppningsvis kan vi inom de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren h&amp;auml;lsa ocks&amp;aring; dessa l&amp;auml;nder v&amp;auml;lkomna in i EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr har en f&amp;ouml;rf&amp;auml;rande utvidgningstr&amp;ouml;tthet b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra sig g&amp;auml;llande i EU. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det &amp;auml;r viktigt att sl&amp;aring; fast att utvidgningen av EU &amp;auml;r den st&amp;ouml;rsta framg&amp;aring;ngen p&amp;aring; Europas kontinent. Turkiets framtida medlemskap &amp;auml;r en mycket omdiskuterad fr&amp;aring;ga i m&amp;aring;nga europeiska l&amp;auml;nder. F&amp;ouml;r oss socialdemokrater har alltid inst&amp;auml;llningen varit att det inte &amp;auml;r fr&amp;aring;gan ”om” Turkiet kan bli medlem utan ”n&amp;auml;r”. Detta ”n&amp;auml;r” avg&amp;ouml;rs av hur snabbt Turkiet klarar att uppfylla de kriterier som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r ett medlemskap. Vi ser ett framtida turkiskt EU-medlemskap som viktigt, inte minst med tanke p&amp;aring; hur det fr&amp;auml;mjar r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r kurder och andra folkgrupper. Vi &amp;auml;r besvikna p&amp;aring; att utvidgningsprocessen drar ut p&amp;aring; tiden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvidgningen och den europeiska integrationen f&amp;aring;r inte g&amp;ouml;ra halt ens efter ett turkiskt medlemskap. Hittills har ett m&amp;ouml;jligt framtida medlemskap fungerat som en fantastisk drivkraft f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders reformering. EU har nu utarbetat en grannskapspolitik och ett &amp;ouml;stligt partnerskap. Dessa m&amp;aring;ste anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta ett framtida medlemskap – &amp;auml;ven om det ligger l&amp;aring;ngt fram i tiden – snarare &amp;auml;n att bli ett alternativ till medlemskap. EU har m&amp;aring;nga verktyg i sin politiska verktygsl&amp;aring;da. Unionen b&amp;ouml;r bland annat erbjuda tillg&amp;aring;ng till den inre marknaden, bist&amp;aring;ndsinsatser, studentutbyten och bilaterala handlingsprogram som ger l&amp;auml;nderna m&amp;ouml;jlighet att sj&amp;auml;lva best&amp;auml;mma sin integrationsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497253" name="_Toc307497253"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;ster om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen m&amp;aring;ste skaffa sig en tydligare politik och skarpare instrument f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka det gemensamma grannskapet med Ryssland. Det &amp;ouml;stliga partnerskapet v&amp;auml;lkomnas av oss socialdemokrater.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens Ryssland &amp;auml;r inte g&amp;aring;rdagens Sovjetunionen. En genomgripande och positiv f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring har skett. Det finns likafullt en oroande negativ utveckling kring pressfriheten och respekten f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Ryssland. Sverige ska kritisera brott mot m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och ett alltmer auktorit&amp;auml;rt styre men samtidigt l&amp;auml;gga kraft p&amp;aring; att skapa &amp;ouml;msesidigt f&amp;ouml;rtroende genom konkret samarbete, &amp;ouml;kad handel och &amp;ouml;kade kontakter med Ryssland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare en oroande utveckling &amp;auml;r den h&amp;aring;rdnande ryska politiken gentemot dess grannl&amp;auml;nder. Kriget i Georgien 2008 var ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att rita om de gr&amp;auml;nser som f&amp;ouml;rhandlades fram efter Sovjetunionens fall. EU m&amp;aring;ste villkora samarbetet med Ryssland. Rysslands vilja att bidra till l&amp;ouml;sningar av de frusna konflikterna i v&amp;aring;rt n&amp;auml;romr&amp;aring;de m&amp;aring;ste vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hur djupt samarbetet mellan EU och Ryssland kan bli.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;r egen s&amp;auml;kerhet m&amp;aring;ste vi kombinera tydliga reaktioner mot oacceptabla delar av den ryska politiken med en vilja att engagera landet i ett djupare samarbete p&amp;aring; olika samh&amp;auml;llsomr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att bidra till en mer demokratisk utveckling. Ingen vinner p&amp;aring; att demonisera eller isolera Ryssland. EU m&amp;aring;ste finna en mer samordnad politik gentemot Ryssland, inte minst energipolitiskt. Samtidigt som unionen st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar man vill att Ryssland ska leva upp till m&amp;aring;ste man ocks&amp;aring; arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;ra Ryssland n&amp;auml;rmare europeiska strukturer. Det &amp;auml;r av stor vikt ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r Ryssland att dess grannar f&amp;aring;r en positiv ekonomisk och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen har haft och har som sitt fr&amp;auml;msta syfte att om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra krig i Europa. Samtidigt som krig om&amp;ouml;jliggjorts mellan medlemsl&amp;auml;nderna har den europeiska kontinenten inte besparats fr&amp;aring;n krig. Balkan har skakats av &amp;aring;r av stridigheter, och nyligen har vi kunnat se v&amp;auml;pnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s&amp;aring; kallade frusna konflikter, exempelvis i Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medlemsl&amp;auml;ndernas samarbete i kampen mot terrorismen och den grova organiserade brottsligheten m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka inom ramen f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttsstatens grundl&amp;auml;ggande principer och respekten f&amp;ouml;r den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att stimulera grannl&amp;auml;nderna att utvecklas i en demokratisk riktning. EU m&amp;aring;ste bli aktivare i att med alla sina politiska verktyg visa att EU &amp;auml;r engagerat f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa l&amp;auml;nder till ekonomisk utveckling, v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och demokrati. Det &amp;auml;r lika viktigt att EU tar problemen med bristen p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i Ryssland p&amp;aring; allvar som att Ryssland inte isoleras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I och med Rum&amp;auml;niens och Bulgariens medlemskap kommer omr&amp;aring;det runt Svarta havet att &amp;auml;n mer vara i fokus f&amp;ouml;r unionens utrikespolitik. Regeringen b&amp;ouml;r utarbeta en Svartahavsstrategi f&amp;ouml;r att bidra till unionens arbete i omr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Moldavien har Ryssland genom Istanbuldeklarationen och CFE-avtalet &amp;aring;tagit sig att dra hem sina trupper fr&amp;aring;n Transnistrien, men tyv&amp;auml;rr uppfylls inte dessa l&amp;ouml;ften. Den frusna konflikten h&amp;auml;mmar den ekonomiska utvecklingen i Moldavien, Europas fattigaste land, och hindrar landets n&amp;auml;rmande till EU. Sverige &amp;auml;r en stor bist&amp;aring;ndsgivare till Moldavien med n&amp;auml;stan 100 miljoner kronor per &amp;aring;r. I dag g&amp;aring;r bist&amp;aring;ndet till st&amp;ouml;rsta delen till projekt inom jordbruket, infrastrukturen och den sociala sektorn. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rut&amp;ouml;ver ge st&amp;ouml;d till att st&amp;auml;rka den moldaviska administrationens kapacitet i dess relation till Europeiska unionen. Administrationen &amp;auml;r av naturliga sk&amp;auml;l svag. Sverige beh&amp;ouml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hj&amp;auml;lpa moldaverna p&amp;aring; ett liknande s&amp;auml;tt som vi hj&amp;auml;lpte de baltiska l&amp;auml;nderna att st&amp;auml;rka sin kapacitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r vara p&amp;aring;drivande inom EU g&amp;auml;llande arbetet hur EU:s relation till Vitryssland ska utvecklas och hur EU b&amp;auml;st kan st&amp;ouml;dja Vitrysslands suver&amp;auml;nitet och demokratisering. Sverige b&amp;ouml;r inom EU samla likasinnade l&amp;auml;nder som vi kan samarbeta strukturerat med kring konkret st&amp;ouml;d till demokratiutveckling i Vitryssland. Behovet &amp;auml;r stort, som exempel kan n&amp;auml;mnas det senaste valet som f&amp;ouml;ljdes av v&amp;aring;ld mot demonstranter och f&amp;auml;ngslanden av oppositionspolitiker. I bilden finns ocks&amp;aring; mediesituationen och det auktorit&amp;auml;ra klimat som oppositionen m&amp;aring;ste verka i. Fria och r&amp;auml;ttvisa val m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras och vi vill se fria massmedier i Vitryssland samt ett slut p&amp;aring; trakasserier av oppositionen och det civila samh&amp;auml;llet. Dock vill vi &amp;auml;nd&amp;aring; betona att det skett sm&amp;aring; steg &amp;aring;t r&amp;auml;tt h&amp;aring;ll och de b&amp;ouml;r uppmuntras. Den socialdemokratiske partiledaren Alexander Kozulin sl&amp;auml;pptes efter intensiv medling till sist ur f&amp;auml;ngelset. D&amp;auml;refter har tyv&amp;auml;rr f&amp;auml;ngelserna p&amp;aring; nytt fyllts av partiledare och olika personer som har engagerat sig f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling av Vitryssland. Resef&amp;ouml;rbud och sanktioner mot Lukasjenko och hans n&amp;auml;rmaste krets &amp;auml;r motiverade &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Den stora utmaningen &amp;auml;r emellertid att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r den vitryska befolkningen att n&amp;auml;rma sig Europa och den v&amp;auml;gen s&amp;aring; demokratiska fr&amp;ouml;n i det vitryska samh&amp;auml;llet. EU:s visumpolitik &amp;auml;r kontraproduktiv. Med kr&amp;aring;ngliga regler och h&amp;ouml;ga avgifter &amp;auml;r det i dag f&amp;auml;rre vitryssar som reser &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna &amp;auml;n tidigare. Sverige b&amp;ouml;r snarast avskaffa viseringsavgifterna f&amp;ouml;r medborgare i de l&amp;auml;nder som ing&amp;aring;r i &amp;Ouml;stliga partnerskapet. Vitryssarna k&amp;auml;nner sig inte bara innest&amp;auml;ngda av regimen, de k&amp;auml;nner sig ocks&amp;aring; utest&amp;auml;ngda av EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ukraina har b&amp;aring;de en europeisk historia och en europeisk framtid. Sverige m&amp;aring;ste arbeta f&amp;ouml;r att EU ska erbjuda substantiella handlingsplaner som kan vara ett st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r Ukrainas n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga reformarbete. EU b&amp;ouml;r vara &amp;ouml;ppet f&amp;ouml;r en alltmer &amp;ouml;kande integration av Ukraina i EU:s strukturer och erbjuda Ukraina att sj&amp;auml;lvt avg&amp;ouml;ra graden av integration samtidigt som d&amp;ouml;rren f&amp;ouml;r ett framtida medlemskap st&amp;aring;r &amp;ouml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497254" name="_Toc307497254"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;ouml;der om EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;ouml;der om EU utg&amp;ouml;r Medelhavet, likt floden Rio Grande mellan Mexiko och USA, det vatten som m&amp;aring;ste passeras av fattiga m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;r att f&amp;aring; chansen att ta del av det ekonomiska v&amp;auml;lst&amp;aring;nd, den frihet och den demokrati som vi europ&amp;eacute;er tar f&amp;ouml;r given. Mediernas bilder av desperata unga m&amp;auml;n och kvinnor som ofta utnyttjats av h&amp;auml;nsynsl&amp;ouml;sa m&amp;auml;nniskohandlare och som riskerar livet i rangliga b&amp;aring;tar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; Europas kuster &amp;auml;r hj&amp;auml;rtsk&amp;auml;rande. Den v&amp;auml;lst&amp;aring;ndsklyfta vi kan se mellan EU och norra Afrika &amp;auml;r inte l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbar. Enda l&amp;ouml;sningen &amp;auml;r att skillnaderna i livsvillkor utj&amp;auml;mnas. &amp;Auml;ven h&amp;auml;r kan EU med sin mjuka makt bidra till stora f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar genom att i alla avtal och f&amp;ouml;rbindelser peka p&amp;aring; behovet av demokratisering och av ekonomiska reformer. EU m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ge dessa l&amp;auml;nder en m&amp;ouml;jlighet att s&amp;auml;lja sina produkter p&amp;aring; den europeiska marknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De handelshinder som finns f&amp;ouml;r att skydda europeiska b&amp;ouml;nder och industrier m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen initierade flera projekt med syfte att f&amp;aring; i g&amp;aring;ng en dialog och att bidra till &amp;ouml;kade relationer med EU:s s&amp;ouml;dra grannskap. Detta arbete b&amp;ouml;r ligga till grund f&amp;ouml;r ett fortsatt svenskt engagemang.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497255" name="_Toc307497255"&gt;&lt;/a&gt;Nordafrika och den arabiska v&amp;aring;ren&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nordafrika och Mellan&amp;ouml;stern har diktatorer fallit och flera regimer skakas under trycket av folklig vrede. M&amp;auml;nniskor har f&amp;aring;tt nog av f&amp;ouml;rtryck, maktmissbruk, fattigdom och korruption. I Tunisien och Egypten kr&amp;auml;vde folket demokrati, frihet och m&amp;auml;nsklig v&amp;auml;rdighet. Nu har de tagit ett f&amp;ouml;rsta steg p&amp;aring; v&amp;auml;gen. Diktatorerna &amp;auml;r avsatta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Libyen jublade rebellerna p&amp;aring; Tripolis gator samtidigt som det p&amp;aring; andra platser fortfarande p&amp;aring;gick strider. N&amp;auml;r Gaddafis l&amp;aring;nga f&amp;ouml;rtryck nu g&amp;aring;r mot sitt slut &amp;auml;r det en historisk stund. I Jemen m&amp;ouml;ter regimen demonstranterna med d&amp;ouml;dligt v&amp;aring;ld. Under hela denna tid n&amp;auml;r den syriska regimen har d&amp;ouml;dat, torterat och f&amp;auml;ngslat demokratiaktivister i tusental har FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt prestera mer &amp;auml;n ett till intet f&amp;ouml;rpliktigande uttalande. S&amp;aring; l&amp;auml;nge Ryssland och Kina kan blockera alla f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k till ett enat agerande fr&amp;aring;n det internationella samfundet st&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden t&amp;auml;mligen maktl&amp;ouml;s. H&amp;aring;rd internationell press m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas p&amp;aring; regimer, likt Syriens, som kr&amp;auml;nker de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen under det senaste &amp;aring;ret i norra Afrika har tagit b&amp;aring;de fart och en positiv riktning. Varje diktator som f&amp;aring;r l&amp;auml;mna ifr&amp;aring;n sig makten &amp;auml;r ett positivt steg n&amp;auml;rmare demokrati. Det &amp;auml;r viktigt att de tidigare diktatorerna st&amp;auml;lls till svars i domstol f&amp;ouml;r sitt tidigare agerande och f&amp;aring;r sina straff. Straff som sedan ska avtj&amp;auml;nas men d&amp;auml;r Socialdemokraterna anser att d&amp;ouml;dsstraff aldrig &amp;auml;r ett alternativ oavsett hur fasansfulla brotten &amp;auml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt som det finns mycket att gl&amp;auml;djas &amp;ouml;ver med den utveckling som inletts i norra Afrika s&amp;aring; finns det anledning att vara sj&amp;auml;lvkritisk mot den roll som EU spelat. Kortsiktiga politiska och ekonomiska intressen har f&amp;aring;tt styra EU:s agerande gentemot de l&amp;auml;nder som nu st&amp;ouml;rtat en diktatorisk regim i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktigt arbete f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar som EU grundas p&amp;aring; och har till uppgift att sprida. Om EU och USA i st&amp;auml;llet hade fr&amp;auml;mjat demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter hade man st&amp;ouml;ttat verklig och h&amp;aring;llbar stabilitet och utveckling. EU m&amp;aring;ste ta l&amp;auml;rdom av detta och sj&amp;auml;lvkritiskt ompr&amp;ouml;va sitt s&amp;auml;tt att agera gentemot andra diktaturer som fortfarande finns kvar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter att diktatorerna st&amp;ouml;rtats &amp;auml;r det ytterst viktigt att st&amp;ouml;dja en demokratisk utveckling i vart och ett av l&amp;auml;nderna. EU kan bidra med mycket n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller institutionsbyggande, polis, r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter med mera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste nu visa i handling att man st&amp;aring;r upp f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rderingar som utg&amp;ouml;r unionens fundament. Socialdemokraterna menar att de olika samarbetsavtal som EU har med l&amp;auml;nderna i regionen m&amp;aring;ste inneb&amp;auml;ra en tydlig koppling till demokratisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiska reformer st&amp;aring;r sj&amp;auml;lvklart i centrum f&amp;ouml;r utvecklingen i de nordafrikanska l&amp;auml;nderna men socialdemokraterna menar samtidigt att ekonomisk och social utveckling &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheten att skapa en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett h&amp;aring;llbart demokratiskt samh&amp;auml;lle. Den unga befolkningen, d&amp;auml;r en mycket stor del &amp;auml;r arbetsl&amp;ouml;s, m&amp;aring;ste kunna k&amp;auml;nna framtidshopp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna menar att EU kraftfullt b&amp;ouml;r arbeta med att uppfylla de l&amp;ouml;ften som gavs redan under 90-talet om att l&amp;aring;ta l&amp;auml;nderna ing&amp;aring; i EU:s frihandelsomr&amp;aring;de. Det &amp;auml;r dessutom n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att den gemensamma jordbrukspolitiken i EU reformeras p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som g&amp;ouml;r att b&amp;ouml;nderna i Nordafrika kan s&amp;auml;lja sina produkter till EU. EU kan genom borttagande av tullhinder och reformerad jordbrukspolitik st&amp;ouml;dja en &amp;ouml;kad handel som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling ocks&amp;aring; ska komma nordafrikanerna till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi menar ocks&amp;aring; att EU b&amp;ouml;r l&amp;auml;gga stor vikt vid att underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;r kontakter och utbyte mellan m&amp;auml;nniskor, exempelvis genom &amp;ouml;kat studentutbyte.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497256" name="_Toc307497256"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad &amp;ouml;ppenhet och insyn inom EU&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten och &amp;auml;ven politiskt aktiva och f&amp;ouml;rtroendevalda framst&amp;aring;r EU och dess beslutsorganisation ofta som avl&amp;auml;gsen, komplex och sluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de &amp;aring;r Sverige varit medlem i EU har &amp;ouml;ppenheten &amp;ouml;kat v&amp;auml;sentligt och det finns i dag en helt annan attityd inom EU. Fortfarande &amp;auml;r dock m&amp;aring;ngas k&amp;auml;nsla att EU brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;ppenhet. Beslutsunderlag, f&amp;ouml;rhandlingsprocesser och utv&amp;auml;rderingar m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r medborgarna. Sverige har en l&amp;aring;ng tradition p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och m&amp;aring;ste bidra med erfarenheter och metoder f&amp;ouml;r att ytterligare &amp;ouml;ppna EU f&amp;ouml;r insyn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det fortsatta reformarbetet i EU m&amp;aring;ste inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;rre &amp;ouml;ppenhet. En offentlighetsprincip i EU inf&amp;ouml;rdes under det socialdemokratiska svenska ordf&amp;ouml;randeskapet 2001. Nu m&amp;aring;ste unionen f&amp;aring; tydligare regler f&amp;ouml;r fri tillg&amp;aring;ng till dokument och ett &amp;ouml;ppnare lagstiftningsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497257" name="_Toc307497257"&gt;&lt;/a&gt;Ett f&amp;ouml;red&amp;ouml;me f&amp;ouml;r det internationella samarbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU st&amp;aring;r i dag modell n&amp;auml;r man i andra delar av v&amp;auml;rlden bygger upp regionala samarbeten. EU &amp;auml;r ocks&amp;aring; en maktfaktor i olika internationella sammanhang och forum, inte enbart i kraft av den ekonomiska eller numer&amp;auml;ra styrkan utan ocks&amp;aring; utifr&amp;aring;n de resultat som uppn&amp;aring;tts inom EU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU bygger p&amp;aring; samarbete mellan demokratiska stater som sj&amp;auml;lva valt att ing&amp;aring; i samarbetet. Hur och om vad EU samarbetar inspirerar andra. EU har ett stort ansvar att internationellt vara en lyh&amp;ouml;rd, demokratisk, progressiv och solidarisk organisation som tar ansvar, bidrar och inte enbart agerar utifr&amp;aring;n egen vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497258" name="_Toc307497258"&gt;&lt;/a&gt;En b&amp;auml;ttre v&amp;auml;rld&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har en viktig roll att spela i v&amp;auml;rlden, och EU:s gemensamma utrikespolitik &amp;auml;r en mycket viktigt del av EU-samarbetet. Grunden f&amp;ouml;r den gemensamma utrikespolitiken &amp;auml;r str&amp;auml;vandet efter gemensamma st&amp;aring;ndpunkter. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r naturligtvis inte alltid l&amp;auml;tt. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt och v&amp;auml;rdefullt att h&amp;aring;lla fast vid detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vetor&amp;auml;tten p&amp;aring; utrikespolitikens omr&amp;aring;de m&amp;aring;ste g&amp;auml;lla &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen. Ytterst bidrar den till att utveckla gemensamma st&amp;aring;ndpunkter inom EU, och n&amp;auml;r EU v&amp;auml;l kan agera enat inneb&amp;auml;r det en betydande styrka p&amp;aring; den internationella scenen. Sverige ska naturligtvis i st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n efterstr&amp;auml;va enighet inom EU, men g&amp;aring;r inte enighet att uppn&amp;aring; m&amp;aring;ste Sverige alltid vara berett att h&amp;auml;vda sin uppfattning. Sverige har historiskt varit ett land som trots sin mindre storlek har spelat en stor roll i den internationella debatten. Genom att i dag agera tillsammans med &amp;ouml;vriga EU-l&amp;auml;nder kan v&amp;aring;r utrikespolitik f&amp;aring; den tyngd som ett gemensamt EU-agerande ger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska unionen har haft och har som sitt fr&amp;auml;msta syfte att om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra krig i Europa. Samtidigt som krig om&amp;ouml;jliggjorts mellan medlemsl&amp;auml;nderna har den europeiska kontinenten inte besparats krig. Balkan har skakats av &amp;aring;r av stridigheter, och nyligen har vi kunnat se v&amp;auml;pnade strider i Kaukasus. Samtidigt finns i EU:s grannskap ett antal s&amp;aring; kallade frusna konflikter, exempelvis Transnistrien och Nagorno-Karabach.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att EU:s fredsskapande f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska kunna bidra till m&amp;aring;let om en europeisk kontinent utan krig m&amp;aring;ste processen att ta in nya medlemmar forts&amp;auml;tta. Alla europeiska l&amp;auml;nder som m&amp;ouml;ter kraven p&amp;aring; medlemskap ska kunna bli EU-medlemmar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU m&amp;aring;ste p&amp;aring; allvar investera resurser, tid och kraft i det &amp;ouml;stliga partnerskapet som arbetar f&amp;ouml;r en integration av l&amp;auml;nder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan och Armenien. Samarbetet inneb&amp;auml;r konkret integration. Bland annat ska det leda till &amp;ouml;kad r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor mellan v&amp;aring;ra l&amp;auml;nder och tillv&amp;auml;xt i handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka EU:s f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga i det globala samarbetet s&amp;aring; att unionen ska kunna vara en progressiv och s&amp;auml;kerhetsskapande kraft, inte minst i F&amp;ouml;renta nationerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s snabbinsatsstyrkor, d&amp;auml;r Sverige bidragit genom den nordiska stridsgruppen (NBG) har skapats f&amp;ouml;r att avhj&amp;auml;lpa kriser och humanit&amp;auml;ra n&amp;ouml;dl&amp;auml;gen. Stridsgrupperna ska kunna s&amp;auml;ttas in i en konflikts inledningsfas och f&amp;ouml;rberedas f&amp;ouml;r en mer omfattande internationell insats eller i b&amp;auml;sta fall med egen f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga avstyra konflikten. Det finns dock anledning att se &amp;ouml;ver hur anv&amp;auml;ndbar och kostnadseffektiv denna modell &amp;auml;r. EU:s snabbinsatsstyrkor har hittills aldrig anv&amp;auml;nts.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Unionen beh&amp;ouml;ver mer av gemensamt upptr&amp;auml;dande i viktiga utrikespolitiska situationer f&amp;ouml;r att kunna p&amp;aring;verka stormakternas agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir mindre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att EU ska forts&amp;auml;tta vara en f&amp;ouml;rebild f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;ppet samh&amp;auml;lle byggt p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati. EU:s m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka utan att anv&amp;auml;nda milit&amp;auml;ra vapen &amp;auml;r stor. EU ska inte militariseras. EU &amp;auml;r till skillnad fr&amp;aring;n Nato ingen milit&amp;auml;rallians.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit en h&amp;ouml;rnsten i socialdemokratisk utrikespolitik att det internationella samfundet har ett huvudansvar f&amp;ouml;r internationell fred och s&amp;auml;kerhet. I FN-stadgans &amp;aring;ttonde kapitel, artikel 52 ges direkt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r regionala avtal eller att en regional organisation som EU ska behandla angel&amp;auml;genheter r&amp;ouml;rande uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llandet av internationell fred och s&amp;auml;kerhet. EU har utvecklats till en stor global akt&amp;ouml;r och b&amp;ouml;r samarbeta med och st&amp;ouml;dja FN. Att st&amp;auml;rka EU:s kris- och konflikthanteringsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;nser, samt att den st&amp;auml;lls till FN:s f&amp;ouml;rfogande, &amp;auml;r en utveckling vi socialdemokrater aktivt har drivit p&amp;aring;. Ett av de f&amp;ouml;rsta exemplen p&amp;aring; n&amp;auml;r EU kunde axla ett s&amp;aring;dant ansvar var under v&amp;aring;ren 2003 d&amp;aring; en EU-styrka, ledd av Frankrike och med svenskt deltagande, kunde bidra till att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en sk&amp;ouml;r fredsprocess i Kongo, ett land h&amp;aring;rt drabbat av krig, v&amp;aring;ld och fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;aring;varande utrikesminister Anna Lindh sade i sitt tal i Almedalen i juli 2003: ”F&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen den h&amp;auml;r v&amp;aring;ren har EU blivit s&amp;aring; starkt i den gemensamma utrikespolitiken att n&amp;auml;r FN bad EU st&amp;auml;lla upp s&amp;aring; kunde EU skicka trupper till Kongo f&amp;ouml;r att bevara freden i Kongo. Och det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett viktigt exempel p&amp;aring; vad EU kan betyda utanf&amp;ouml;r Europas gr&amp;auml;nser.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget betonar solidariteten mellan medlemsstaterna och att dessa ska st&amp;ouml;dja varandra med alla till buds st&amp;aring;ende medel vid naturkatastrofer, terrord&amp;aring;d och v&amp;auml;pnade angrepp. F&amp;ouml;rdraget betonar emellertid samtidigt ocks&amp;aring; att den gemensamma s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitiken inte ska p&amp;aring;verka den ”s&amp;auml;rskilda karakt&amp;auml;ren” hos de alliansfria staternas s&amp;auml;kerhets- och f&amp;ouml;rsvarspolitik. Sverige ska f&amp;ouml;rbli milit&amp;auml;rt alliansfritt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU och dess medlemsstater &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta bist&amp;aring;ndsgivare, och detta har ocks&amp;aring; en stark p&amp;aring;verkan p&amp;aring; v&amp;aring;r omv&amp;auml;rld. Genom olika samarbeten med de l&amp;auml;nder som finns i EU:s geografiska n&amp;auml;romr&amp;aring;de kan EU arbeta f&amp;ouml;r att skapa en utveckling som g&amp;ouml;r att skillnaden mellan innanf&amp;ouml;r och utanf&amp;ouml;r EU:s gr&amp;auml;ns blir mindre &amp;auml;n i dag. Genom ett solidariskt handlande kan EU bidra inte bara till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling inom EU utan ocks&amp;aring; till v&amp;auml;lst&amp;aring;nd och utveckling i hela v&amp;auml;rlden. EU b&amp;ouml;r rikta starkare krav p&amp;aring; medlemsl&amp;auml;nderna att leva upp till millenniedeklarationens &amp;aring;tagande om minst 0,7 procent av BNP i bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;9.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497259" name="_Toc307497259"&gt;&lt;/a&gt;Europaparlamentets s&amp;auml;te&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av historiska sk&amp;auml;l delar Europaparlamentet upp sitt arbete mellan Bryssel och Strasbourg. Det h&amp;auml;r har gett en flyttcirkus av personer och handlingar som i dag &amp;auml;r helt om&amp;ouml;jlig att f&amp;ouml;rsvara fr&amp;aring;n effektivitetssynpunkt, ekonomisk synpunkt eller milj&amp;ouml;synpunkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hela flyttcirkusen drar ett l&amp;ouml;jets skimmer &amp;ouml;ver EU och m&amp;aring;ste snarast upph&amp;ouml;ra. Sverige m&amp;aring;ste i alla sammanhang agera f&amp;ouml;r att inom EU v&amp;auml;cka opinion och n&amp;aring; ett beslut om att koncentrera Europaparlamentets verksamhet till en ort.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497260" name="_Toc307497260"&gt;&lt;/a&gt;Afrika&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497261" name="_Toc307497261"&gt;&lt;/a&gt;Afrikapolitiken – ett samarbete i f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har under socialdemokratiska regeringar byggt upp ett f&amp;ouml;rtroendekapital i Afrika som gett m&amp;ouml;jligheter till konstruktiv samverkan men &amp;auml;ven till en kritisk dialog – relationer som i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att utvecklas nu snabbt f&amp;ouml;rsl&amp;ouml;sas av nuvarande regering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika i dag &amp;auml;r ingen kontinent av offer utan en stolt och rik del av v&amp;auml;rlden som kan och vill utveckla hela sin potential. Afrika best&amp;aring;r av 55 l&amp;auml;nder, sinsemellan mycket olika. Varje land har unika f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; kunskap om vart och ett av dem. Fred, demokrati, respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och ekonomisk utveckling &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande faktorer som p&amp;aring;verkar hur l&amp;auml;nderna utvecklas. Bara det senaste decenniet har Afrika f&amp;aring;tt m&amp;aring;nga nya demokratier, om &amp;auml;n m&amp;aring;nga outvecklade. Revolutionerna b&amp;ouml;ljar &amp;ouml;ver Nordafrika med krav p&amp;aring; demokrati, en fantastisk utveckling. En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar utveckling &amp;auml;r fortsatt demokratisering med respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och r&amp;auml;ttsstatens principer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med all r&amp;auml;tt finns stort fokus p&amp;aring; de stora utmaningarna f&amp;ouml;r Afrika: konflikter, hiv/aids, malaria, tbc, urbanisering, arbetsl&amp;ouml;shet och brister i demokratin, brott mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, utbredd korruption och etniska konflikter. De globala utmaningarna f&amp;ouml;r klimatet och milj&amp;ouml;n g&amp;auml;ller i h&amp;ouml;g grad ocks&amp;aring; Afrika. Stora delar av Afrikas befolkning riskerar att drabbas av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringens effekter samtidigt som flertalet stater har sm&amp;aring; resurser till f&amp;ouml;rebyggande arbete. Men med samlade kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarnas konsekvenser kan Afrikas utvecklingspotential tas tillvara.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r priserna p&amp;aring; mat och energi stiger drabbas de som lever p&amp;aring; de minsta marginalerna h&amp;aring;rdast. De allra fattigastes situation f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras ytterligare, och har b&amp;aring;de i Afrika och i andra delar av v&amp;auml;rlden lett till social oro. Utvecklingen &amp;auml;r sammansatt och komplicerad, och en politik f&amp;ouml;r Afrika m&amp;aring;ste vara samverkande och m&amp;aring;ngsidig. Afrika beskrivs nu allt oftare som en tillv&amp;auml;xtkontinent. M&amp;auml;nniskors levnadsvillkor har f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats, men dessa positiva och konkreta f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar f&amp;aring;r s&amp;auml;llan uppm&amp;auml;rksamhet. V&amp;auml;gen ur fattigdom g&amp;aring;r genom en h&amp;aring;llbar ekonomisk tillv&amp;auml;xt. Men det g&amp;aring;r f&amp;ouml;r sakta och f&amp;ouml;r sm&amp;aring; resurser anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r social utveckling. Tillv&amp;auml;xtens frukter kommer inte heller alla till del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilden av Afrika m&amp;aring;ste vara nyanserad och l&amp;aring;ta den komplexa och dynamiska verkligheten hos Afrikas alla olika l&amp;auml;nder tr&amp;auml;da fram. Fattigdomen &amp;auml;r i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utbredd. Det handlar b&amp;aring;de om avsaknad av materiella resurser och om brist p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka sin levnadssituation, att g&amp;ouml;ra sin r&amp;ouml;st h&amp;ouml;rd, att p&amp;aring;verka. P&amp;aring; femtio &amp;aring;r har Afrikas befolkning &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n omkring 200 miljoner till 800 miljoner – 1 miljard. Medellivsl&amp;auml;ngden stiger, barnad&amp;ouml;dligheten minskar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av Afrikas fattiga &amp;auml;r kvinnor och barn. Bristande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet mellan kvinnor och m&amp;auml;n &amp;auml;r ett stort hinder f&amp;ouml;r minskad fattigdom. De strukturer som h&amp;aring;ller tillbaka mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av Afrikas befolkning m&amp;aring;ste brytas. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet, men ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomiskt som socialt h&amp;aring;llbar utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en ung kontinent. Majoriteten av befolkningen &amp;auml;r under 25 &amp;aring;r. De unga &amp;auml;r b&amp;aring;de Afrikas hopp och utmaning. H&amp;auml;r &amp;auml;r FN:s konvention om barnets r&amp;auml;ttigheter grunden i arbetet f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka och skydda r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r barn och unga i Afrika. Ungdom och urbanisering i kombination med fattigdom och arbetsl&amp;ouml;shet &amp;auml;r en grogrund f&amp;ouml;r sociala konflikter och sp&amp;auml;nningar. En h&amp;ouml;rnsten i v&amp;aring;r politik ska vara att st&amp;ouml;dja en afrikansk strategi, d&amp;auml;r urbanisering och migration fr&amp;aring;n landsbygd till storstad kan bli en m&amp;ouml;jlighet till utveckling, inte ett hinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den utmaning som Afrikas l&amp;auml;nder st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r har vi sj&amp;auml;lva i Sverige en g&amp;aring;ng upplevt – kampen ut ur fattigdomen. Socialdemokratin satte m&amp;auml;nniskan och hennes arbete och kunskap i centrum – arbete &amp;aring;t alla och livsl&amp;aring;ngt l&amp;auml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas befrielse fr&amp;aring;n kolonialismen p&amp;aring; 60-talet och fram&amp;aring;t hade ett starkt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Sverige. En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r l&amp;auml;nderna i Afrika ska bygga p&amp;aring; och utveckla den traditionen. St&amp;ouml;det till Afrikas l&amp;auml;nder har alltid haft bred f&amp;ouml;rankring s&amp;aring;v&amp;auml;l i Sveriges riksdag som i samh&amp;auml;llet i stort med undantag f&amp;ouml;r moderaterna och delar av n&amp;auml;ringslivet. Svenska folkr&amp;ouml;relsers samarbete med det civila samh&amp;auml;llet i Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;l utvecklat. Vi vill s&amp;auml;rskilt uppmuntra detta samarbete och en satsning b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbytet mellan svenska och afrikanska ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att EU i sitt samarbete med Afrikanska unionen delar med sig av Lissabonprocessens erfarenheter och arbete om h&amp;aring;llbar tillv&amp;auml;xt och full syssels&amp;auml;ttning. Vi vill se ett AU som EU kan ha en starkare relation till. Regionala organ som kan hantera utmaningar p&amp;aring; den egna kontinenten f&amp;ouml;rebygger konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De f&amp;ouml;rnyade relationerna med Afrika ska utvecklas genom ett brett kunskapsutbyte mellan f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r olika delar av samh&amp;auml;llet, bland annat fr&amp;aring;n forskning, n&amp;auml;ringsliv, fackliga organisationer och kultur.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre svara upp mot utvecklingen i Afrika har Socialdemokraterna antagit ett nytt program f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik. I denna motion tar vi i lite kortare form upp n&amp;aring;gra angel&amp;auml;gna omr&amp;aring;den, men i programmet utvecklar vi hela v&amp;aring;r politik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De omv&amp;auml;lvande h&amp;auml;ndelserna med folkliga krav p&amp;aring; demokrati i flera Nordafrikanska l&amp;auml;nder behandlas i ett eget avsnitt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497262" name="_Toc307497262"&gt;&lt;/a&gt;Arbete, tillv&amp;auml;xt och fackliga r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbete &amp;auml;r l&amp;auml;nken mellan ekonomisk tillv&amp;auml;xt, ekonomisk r&amp;auml;ttvisa och minskad fattigdom. Fokus p&amp;aring; syssels&amp;auml;ttning &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en viktig del i arbetet med att samordna r&amp;auml;ttighets- och utvecklingsperspektiven. Arbete och tillv&amp;auml;xt &amp;auml;r grunden f&amp;ouml;r utveckling p&amp;aring; den afrikanska kontinenten precis som i hela v&amp;auml;rlden. Det finns en tydlig koppling mellan formella jobb och informella jobb. I de l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden som lyckats f&amp;aring; en st&amp;ouml;rre andel formell arbetsmarknad minskar fattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r som ett huvudm&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning, anst&amp;auml;ndiga arbetsvillkor och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning av resurser. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil prisniv&amp;aring;, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikas integration i den globaliserade ekonomin och politiken &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r utveckling. Vi vill se en global handelspolitik som ger m&amp;ouml;jlighet till tillv&amp;auml;xt inom den egna jordbruks- och energisektorn. Mineraler, olja och naturtillg&amp;aring;ngar ger viktiga inkomster men driver inte endast p&amp;aring; samh&amp;auml;llsutvecklingen, &amp;auml;ven konflikter f&amp;aring;r sin n&amp;auml;ring ur dessa rikedomar. Afrika m&amp;aring;ste p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt kunna dra f&amp;ouml;rdelar av sina tillg&amp;aring;ngar s&amp;aring;v&amp;auml;l som globaliseringens potential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Omv&amp;auml;rldens relationer med l&amp;auml;nderna i Afrika, dess folk och nationer, f&amp;ouml;retag och organisationer, m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; internationell r&amp;auml;tt och vila p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttighetsperspektiv d&amp;auml;r individen st&amp;aring;r i centrum.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga fundament, men otillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kra att globaliseringens frukter kommer m&amp;auml;nniskorna p&amp;aring; den afrikanska kontinenten till del. Detta kan endast ske genom en aktiv politik med starka institutioner, god samh&amp;auml;llsstyrning, gott ledarskap och bek&amp;auml;mpande av korruption. Balanserade l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; samh&amp;auml;llens utmaningar inneh&amp;aring;ller ocks&amp;aring; rimliga skatteuttag. Detta utg&amp;ouml;r i sin tur grunden f&amp;ouml;r ekonomisk utveckling, investeringar och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt en rik v&amp;auml;rldsdel. I vissa regioner finns enorma naturtillg&amp;aring;ngar, men alltf&amp;ouml;r ofta f&amp;ouml;rnekas m&amp;auml;nniskor r&amp;auml;tten att sj&amp;auml;lva f&amp;aring; del av landets resurser. Det &amp;auml;r viktigt att l&amp;auml;ndernas egna resurser, som diamanter, mineraler och olja, kommer den egna befolkningen till del. Kimberlyprocessen, ett initiativ som lett till certifiering av diamanter, har varit och &amp;auml;r viktig p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt genom att den har visat p&amp;aring; kopplingen mellan r&amp;aring;varor och krig och konflikter och ekonomisk brottslighet. D&amp;auml;rigenom ges erfarenheter f&amp;ouml;r flera r&amp;aring;varor och i fler geografiska omr&amp;aring;den. F&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar finns f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad transparens vid utvinning och handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r ha som m&amp;aring;l att st&amp;ouml;dja en h&amp;aring;llbar och h&amp;ouml;g tillv&amp;auml;xt, full syssels&amp;auml;ttning och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning. Vi b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja afrikanska l&amp;auml;nder att formulera egna m&amp;aring;l som &amp;auml;r inriktade p&amp;aring; att skapa en stabil makroekonomisk situation, med starka offentliga finanser och stabil inflation, samtidigt som de tydligt bidrar till en mer r&amp;auml;ttvis inkomstf&amp;ouml;rdelning och &amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige och EU b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r i forum som V&amp;auml;rldsbanken och Internationella valutafonden driva att de i sina landprogram ska inkorporera projekt som utvecklar de grundl&amp;auml;ggande trygghetssystemen i afrikanska l&amp;auml;nder, och inte som i dag st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; motsatsen. Generella sociala trygghetssystem som &amp;auml;r demokratiskt styrda och solidariskt finansierade via skattesystem bidrar till ekonomisk tillv&amp;auml;xt och r&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdelning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket &amp;auml;r den n&amp;auml;ring som syssels&amp;auml;tter flest personer i Afrika. Jordbruket &amp;auml;r den avg&amp;ouml;rande ekonomiska motorn f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ng rad l&amp;auml;nder. Men det som skulle kunna vara en viktig potential f&amp;ouml;r Afrikas tillv&amp;auml;xt, export av jordbruksprodukter, bromsas av hinder att komma in p&amp;aring; de internationella marknaderna. Jordbrukspolitiken &amp;auml;r mycket betydelsefull f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Sverige m&amp;aring;ste som EU-medlem verka kraftigare f&amp;ouml;r en reformering av EU:s jordbruks- och handelspolitik i riktning mot att handelshindren och jordbruksst&amp;ouml;det helt avskaffas. De h&amp;ouml;ga matpriserna skapar sociala sp&amp;auml;nningar och oro. Det kan &amp;auml;ven underminera det l&amp;aring;ngsiktiga arbetet som g&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi ser exempel p&amp;aring; en l&amp;aring;ngsiktig, h&amp;aring;llbar turism v&amp;auml;xa fram. Kontinentens rika historia och kultur samt storslagen och omv&amp;auml;xlande natur i kombination med framv&amp;auml;xten av ett modernt, globaliserat Afrika g&amp;ouml;r turism till en n&amp;auml;ring med stor utvecklingspotential.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r politik f&amp;ouml;r Afrika st&amp;ouml;der frihandel. Handelsf&amp;ouml;rbindelser och investeringar ska bygga p&amp;aring; ett reellt partnerskap och st&amp;ouml;dja utvecklingen av en &amp;ouml;ppen och fri handel, s&amp;aring;v&amp;auml;l mellan de afrikanska l&amp;auml;nderna sj&amp;auml;lva som mellan Sverige, EU och Afrika. En s&amp;auml;rskild funktion b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla r&amp;auml;ttvisa handelsvillkor mellan Europa och Afrika. De afrikanska l&amp;auml;ndernas produktionskapacitet och produktivitet m&amp;aring;ste utvecklas f&amp;ouml;r att utg&amp;ouml;ra grunden f&amp;ouml;r en social politik f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. &amp;Ouml;kade exportinkomster och fler arbetstillf&amp;auml;llen bidrar till utveckling. Men handel och investeringar kan – fel utformade – ocks&amp;aring; leda till &amp;ouml;kad fattigdom, &amp;ouml;kade klyftor och exploatering av b&amp;aring;de m&amp;auml;nniskor och milj&amp;ouml;. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fattiga l&amp;auml;nder f&amp;aring;r reell m&amp;ouml;jlighet att p&amp;aring;verka de handelsavtal som ber&amp;ouml;r dem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska verka f&amp;ouml;r reformer inom EU och V&amp;auml;rldshandelsorganisationen (WTO) som st&amp;auml;rker de fattiga l&amp;auml;ndernas kapacitet att delta p&amp;aring; lika villkor i de processer som formar villkoren f&amp;ouml;r handel och investeringar. &amp;Ouml;ppenheten kring handelsf&amp;ouml;rhandlingar m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka s&amp;aring; att medborgare, det civila samh&amp;auml;llet och folkvalda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att delta i dialog. Handelspolitiken m&amp;aring;ste utg&amp;ouml;ra en av h&amp;ouml;rnstenarna i EU:s relation med Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Handelspolitiken ska utformas p&amp;aring; ett s&amp;aring;dant s&amp;auml;tt att den inte leder till milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;ring eller sociala sp&amp;auml;nningar. En socialdemokratisk Afrikapolitik ska st&amp;ouml;dja svenska initiativ som skapar god tillv&amp;auml;xt och h&amp;aring;llbar utveckling. Den afrikanska diasporan spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av externa resurser f&amp;ouml;r investeringar i Afrika – vilket i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder utg&amp;ouml;r en av de fr&amp;auml;msta k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r infl&amp;ouml;de av valuta och investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diasporan &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en strategisk akt&amp;ouml;r som kan spela en nyckelroll. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ta tillvara de kunskaper och kontakter som den afrikanska diasporan besitter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tillv&amp;auml;xt f&amp;ouml;ljer ocks&amp;aring; ett &amp;ouml;kande sparande. Inhemskt sparande placeras ofta utanf&amp;ouml;r Afrika. En utveckling av finansmarknaden och aktieb&amp;ouml;rser bidrar till att underl&amp;auml;tta investeringar i fler l&amp;auml;nder. Behovet av kapital och investeringar i Afrika &amp;auml;r stort. Infrastruktur och service &amp;auml;r f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt och utveckling. Sverige ska st&amp;ouml;dja utvecklingen av regionala afrikanska b&amp;ouml;rser. Utveckling av en h&amp;aring;llbar turistn&amp;auml;ring &amp;auml;r en stor tillv&amp;auml;xtpotential f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. Vi vill ocks&amp;aring; peka p&amp;aring; vikten av svensk n&amp;auml;rvaro, b&amp;aring;de n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller utvecklingssamarbetet och partnerskapet men ocks&amp;aring; handel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige finns en stor kompetens om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och om fackliga organisationers roll i uppbyggnaden av demokratier som b&amp;ouml;r tas tillvara i samarbetet f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och utveckling i Afrika. I l&amp;auml;nder som har starka, demokratiska och fria fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r v&amp;auml;lst&amp;aring;nds- och demokratiutvecklingen generellt sett b&amp;auml;ttre &amp;auml;n i l&amp;auml;nder som saknar fria fackf&amp;ouml;reningar. Vi socialdemokrater kommer st&amp;auml;ndigt att reagera och protestera mot kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och aktivt st&amp;ouml;dja fackliga ledare och aktiva som hotas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Multinationella f&amp;ouml;retag har ansvar f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;lja lagstiftning och konventioner. De fackliga fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r mycket viktiga och m&amp;aring;ste lyftas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r Afrikapolitik ska i alla sammanhang lyfta fram och st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inklusive de i arbetslivet, fr&amp;auml;mjas och respekteras. S&amp;auml;rskilda insatser b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller offentlig upphandling, uppf&amp;ouml;ljning av handelsavtal i internationella organ som V&amp;auml;rldsbanken, Internationella valutafonden och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett n&amp;auml;ra partnerskap &amp;auml;r ocks&amp;aring; en viktig k&amp;auml;lla till kunskap och samverkan f&amp;ouml;r oss i Sverige omkring de gemensamma utmaningar som arbetstagare v&amp;auml;rlden &amp;ouml;ver st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r i globaliseringen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497263" name="_Toc307497263"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingssamarbete och partnerskap&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under l&amp;aring;ng tid har den dominerande relationen med Afrikas l&amp;auml;nder varit olika typer av utvecklingssamarbete. En breddning av relationerna mellan Sverige och Afrika inneb&amp;auml;r samtidigt att den hittills dominerande relationen beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let f&amp;ouml;r bist&amp;aring;ndet &amp;auml;r, och ska &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis vara, fattigdomsbek&amp;auml;mpning och att uppfylla millenniem&amp;aring;len. Sverige m&amp;aring;ste s&amp;auml;tta st&amp;ouml;rre press p&amp;aring; de rika och stora givarl&amp;auml;nderna, exempelvis inom EU och G8, att leva upp till sina egna l&amp;ouml;ften. Tv&amp;auml;rt emot de &amp;ouml;kande behoven och l&amp;ouml;ftena sjunker EU:s samlade bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att millenniem&amp;aring;len ska uppfyllas m&amp;aring;ste den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen p&amp;aring; den afrikanska kontinenten st&amp;auml;rkas. En svensk Afrikapolitik kan bidra till detta genom att verka f&amp;ouml;r en breddning och f&amp;ouml;rdjupning av bilden av Afrika samt genom insatser som riktar sig mot de &amp;aring;tta millenniem&amp;aring;len: fattigdomsbek&amp;auml;mpning, utbildning, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och kvinnors r&amp;auml;ttigheter, barnad&amp;ouml;dlighet, m&amp;ouml;drav&amp;aring;rd, hiv/aids, malaria och tbc, h&amp;aring;llbar utveckling och partnerskap.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig del av partnerskapet &amp;auml;r att fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati genomsyrar allt arbete. Konkreta fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, inte minst brist p&amp;aring; s&amp;aring;dana eller kr&amp;auml;nkningar emot dem, ska tas upp i en partnerskapsdialog. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r ett &amp;ouml;kat internationellt bist&amp;aring;nd till Afrika och en snabbare och mer omfattande skuldavskrivning till de allra fattigaste l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det bist&amp;aring;nds- och opinionsarbete kring Afrika som g&amp;ouml;rs av det civila samh&amp;auml;llet och folkr&amp;ouml;relserna i Sverige ska ut&amp;ouml;kas. Partnerskap bygger p&amp;aring; att parterna k&amp;auml;nner och respekterar varandra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gan om brain drain eller brain gain liksom diasporans roll i utvecklingen &amp;auml;r strategisk och ett antal gemenskapsinitiativ som syftar till att omvandla brain drain till brain gain kommer att tas. Diasporans roll f&amp;ouml;r utvecklingen kommer att belysas och st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497264" name="_Toc307497264"&gt;&lt;/a&gt;Avkolonisering, demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och god samh&amp;auml;llsstyrning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En socialdemokratisk politik f&amp;ouml;r Afrika ska prioritera god samh&amp;auml;llsstyrning och gott ledarskap. Utvecklingen av demokrati och samh&amp;auml;llsskick har n&amp;aring;tt olika l&amp;aring;ngt i olika l&amp;auml;nder. Krig och konflikter har lett till bakslag i vissa l&amp;auml;nder samtidigt som vi ocks&amp;aring; sett stora demokratiska framg&amp;aring;ngar p&amp;aring; andra h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En integration av Afrikas l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rldsekonomin f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter demokratiska samh&amp;auml;llen med v&amp;auml;l fungerande institutioner. Det b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara en prioritet f&amp;ouml;r en svensk Afrikapolitik att st&amp;ouml;dja Afrikanska unionens (AU) initiativ och arbete f&amp;ouml;r demokrati och gott samh&amp;auml;llsskick samt att underst&amp;ouml;dja AU genom st&amp;ouml;d och dialog med afrikanska parter, s&amp;aring;v&amp;auml;l multilateralt som bilateralt och genom det civila samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning ska vara principen om afrikanskt och lokalt &amp;auml;garskap av problemformulering och agenda samt respekten f&amp;ouml;r varje individs universella m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God samh&amp;auml;llsstyrning har ett flertal dimensioner. Det omfattar uppbyggnaden och f&amp;ouml;rvaltningen av en statsapparat som p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er – nationellt, regionalt och lokalt – ska pr&amp;auml;glas av effektivitet, &amp;ouml;ppenhet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet samt insyn och deltagande av samh&amp;auml;llsmedborgarna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fria, demokratiska, &amp;aring;terkommande och allm&amp;auml;nna val &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga men inte tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att skapa ett demokratiskt samh&amp;auml;llsskick. Det kr&amp;auml;vs att hela samh&amp;auml;llets aktiviteter, inte minst regeringens, politiska partiers och statsf&amp;ouml;rvaltningens, pr&amp;auml;glas av respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, lagar och regler och att skattemedel utnyttjas effektivt till gagn f&amp;ouml;r medborgarna och hela samh&amp;auml;llets utveckling. St&amp;auml;rkandet av r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten utg&amp;ouml;r en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r utveckling av gott styrelseskick. Fria och oberoende medier har en viktig roll som granskare av makthavarna och upplysare av medborgarna om deras r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fungerande politiska partier &amp;auml;r viktiga grundstenar i en demokrati. Utan demokratiska partier, med frivilligt aktivt deltagande av medborgarna och med partistrukturer som garanterar medlemmarna r&amp;auml;tten till initiativ och beslutande i demokratisk ordning, kan demokratin aldrig bef&amp;auml;stas i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiska partier &amp;auml;r en del av det civila samh&amp;auml;llet och den brygga som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att kanalisera medborgarnas krav p&amp;aring; politiska handlingsprogram, d&amp;auml;r ansvar kan utkr&amp;auml;vas av dem som v&amp;auml;ljs att genomf&amp;ouml;ra dessa program. Det svenska arbetet och st&amp;ouml;det till utveckling av demokratiska partier &amp;auml;r viktigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrikapolitiken b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r utveckling av politiska partier, ett aktivt civilt samh&amp;auml;lle och f&amp;ouml;r demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och fred. Vi ska st&amp;ouml;dja institutioner som verkar f&amp;ouml;r stabila demokratiska strukturer och gott ledarskap. Anna Lindhs initiativ med en politisk ledarskapsdialog mellan nordiska och afrikanska ledare ska utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bek&amp;auml;mpa korruption och ekonomisk brottslighet liksom skatteparadis och skadlig skattekonkurrens mellan l&amp;auml;nder &amp;auml;r viktiga best&amp;aring;ndsdelar i en Afrikapolitik som str&amp;auml;var efter att st&amp;auml;rka de ekonomiska och politiska institutionerna i de afrikanska l&amp;auml;nderna. Vi vill utse en s&amp;auml;rskild svensk ambassad&amp;ouml;r f&amp;ouml;r bek&amp;auml;mpande av korruption och av skatteflykt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497265" name="_Toc307497265"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsa och utbildning – grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika s&amp;ouml;der om Sahara &amp;auml;r den region i v&amp;auml;rlden som &amp;auml;r h&amp;aring;rdast drabbad av hiv/aids. I halvtidsgenomg&amp;aring;ngen av millenniem&amp;aring;len pekas omr&amp;aring;det ut av FN som ett av de omr&amp;aring;den i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r det &amp;auml;r sv&amp;aring;rast att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len. Hiv/aids-epidemin &amp;auml;r ett allvarligt hot mot samh&amp;auml;llsutveckling och fattigdomsbek&amp;auml;mpning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbredningen av hiv/aids sammanfaller till stor del med utbredningen av malaria och tuberkulos. Afrika &amp;auml;r v&amp;auml;rst drabbat i hela v&amp;auml;rlden av dessa sjukdomar. Kopplingen mellan malaria och aids visar att de kraftigt samverkar, f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrar sjukdomen och f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar behandlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hiv/aids utg&amp;ouml;r ett hot som inom vissa regioner kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med ett krigstillst&amp;aring;nd och som kr&amp;auml;ver en allm&amp;auml;n och bred mobilisering av alla krafter i samh&amp;auml;llet. Politisk vilja och ledarskap &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;r att kampen mot hiv/aids ska vara m&amp;ouml;jlig att genomf&amp;ouml;ra konsekvent och effektivt. Stigmatiseringen av hiv/aids och bristen p&amp;aring; agerande fr&amp;aring;n ansvariga politiker &amp;auml;r oacceptabel. Det finns en koppling mellan spridningen av hiv/aids och kvinnors st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r vill vi ocks&amp;aring;, som ett led i kampen mot smittspridning, betona flickors utbildning, st&amp;auml;rkande av kvinnors st&amp;auml;llning samt sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de stora utmaningarna f&amp;ouml;r utveckling i Afrika i dag &amp;auml;r att skapa m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r god utbildning p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er i samh&amp;auml;llet. Fler barn g&amp;aring;r i skola &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, men kolonialism och diskriminering har l&amp;auml;mnat efter sig stora brister i de afrikanska samh&amp;auml;llena. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att utbildning i dag &amp;auml;r en bristvara, s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r flickor, och en flaskhals f&amp;ouml;r Afrikas utveckling. Folkbildning &amp;auml;r en viktig faktor f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med analfabetism och l&amp;aring;g utbildningsniv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Analfabetismen &amp;auml;r stor, arbetskraften &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad outbildad och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g bland dem, samtidigt som det &amp;auml;r brist p&amp;aring; yrkesutbildade och forskare. En v&amp;auml;sentlig del av landstrategierna och utvecklingssamarbetet f&amp;ouml;r afrikanska samarbetsl&amp;auml;nder b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vara det livsl&amp;aring;nga l&amp;auml;randet. Studentutbyte ska fr&amp;auml;mjas och utvecklas. En s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; flickors och kvinnors utbildning ska g&amp;ouml;ras. Sverige ska i samarbetet ocks&amp;aring; underst&amp;ouml;dja h&amp;ouml;gre utbildning och forskning. Samarbetet mellan svenska och afrikanska universitet ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r utvidgas och f&amp;ouml;rdjupas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497266" name="_Toc307497266"&gt;&lt;/a&gt;Ett j&amp;auml;mst&amp;auml;llt samh&amp;auml;lle&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika &amp;auml;r en kontinent med m&amp;aring;nga framst&amp;aring;ende kvinnliga f&amp;ouml;rebilder. Samtidigt &amp;auml;r majoriteten av Afrikas – och v&amp;auml;rldens – fattiga m&amp;auml;nniskor kvinnor och barn. Exploatering, f&amp;ouml;rtryck, prostitution och trafficking drabbar s&amp;auml;rskilt h&amp;aring;rt i krig och konflikter. Afrikanska unionens olika mekanismer f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter ska st&amp;ouml;djas. Alla insatser i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Afrika ska ha ett genusperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik ska vara FN:s resolution 1325. Att fr&amp;auml;mja j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska ocks&amp;aring; vara en m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r samverkan. V&amp;aring;r politik ska verka f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka sexuell och reproduktiv h&amp;auml;lsa och r&amp;auml;ttigheter och r&amp;auml;tten till fri abort samt verka f&amp;ouml;r att omfatta homo-, bi- och transsexuellas (hbt) r&amp;auml;ttigheter. Afrikanska unionens kvinnokonvention och dess arbete f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet ska st&amp;ouml;djas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likas&amp;aring; ska kvinnokonventionen (Cedaw) vara v&amp;auml;gledande f&amp;ouml;r v&amp;aring;r politik. M&amp;aring;nga kvinnor uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar enbart p&amp;aring; grund av att de &amp;auml;r kvinnor. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r ska vi lyfta fram kvinnokonventionen i v&amp;aring;rt arbete med Afrika, f&amp;ouml;r att ytterligare po&amp;auml;ngtera och s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla avskaffandet av diskriminering av kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497267" name="_Toc307497267"&gt;&lt;/a&gt;Milj&amp;ouml;, energi, klimat och h&amp;aring;llbar utveckling&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tillv&amp;auml;xt och utveckling kan, och m&amp;aring;ste, g&amp;aring; hand i hand med arbetet f&amp;ouml;r en god milj&amp;ouml;. Att st&amp;auml;lla tillv&amp;auml;xt i motsatsst&amp;auml;llning till milj&amp;ouml; &amp;auml;r att f&amp;ouml;rneka de fattiga l&amp;auml;nderna r&amp;auml;tten till utveckling och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utveckling inneb&amp;auml;r &amp;ouml;kad tillv&amp;auml;xt, b&amp;auml;ttre utbildning, &amp;ouml;kad livsl&amp;auml;ngd och &amp;ouml;kad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Detta &amp;ouml;kar i sin tur energikonsumtionen och d&amp;auml;rmed de milj&amp;ouml;farliga utsl&amp;auml;pp som driver p&amp;aring; v&amp;auml;xthuseffekten och klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. Men utvecklingsspiralen &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rutbest&amp;auml;md.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En Afrikapolitik kan bara bli framg&amp;aring;ngsrik om den rika v&amp;auml;rlden uppfyller sina klimat&amp;aring;taganden. Utvecklingsl&amp;auml;nder och kontinenter som Afrika kan och m&amp;aring;ste ta en annan v&amp;auml;g redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Tillv&amp;auml;xt och utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; &amp;auml;ndliga resurser, men effektivare anv&amp;auml;ndning minskar kraven. Utvecklingen av nya f&amp;ouml;rnybara och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga energislag m&amp;aring;ste komma Afrika till del genom att de g&amp;ouml;rs ekonomiskt f&amp;ouml;rsvarbara. Sverige har b&amp;aring;de m&amp;ouml;jlighet och ansvar att bidra till att skapa en h&amp;aring;llbar utveckling f&amp;ouml;r Afrika. P&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt kan detta &amp;auml;ven skapa en exportindustri som ger nya int&amp;auml;kter f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder i Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest framst&amp;aring;ende l&amp;auml;nder p&amp;aring; milj&amp;ouml;teknik. Vi vill st&amp;ouml;dja en politik som ger Afrikas l&amp;auml;nder tillg&amp;aring;ng till aktuell forskning och ny milj&amp;ouml;teknik. En s&amp;auml;rskild fond f&amp;ouml;r investeringar i h&amp;aring;llbar utveckling och milj&amp;ouml;v&amp;auml;nliga investeringar i Afrika ska skapas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Afrika drabbas redan i dag och sannolikt ocks&amp;aring; h&amp;aring;rt i framtiden av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna. &amp;Ouml;kenspridningen och den stigande havsniv&amp;aring;n &amp;auml;r tv&amp;aring; tecken. Arbetet med att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r en prioriterad uppgift i alla politiska organ. De m&amp;auml;nniskor som drabbas av krig, konflikter och naturkatastrofer &amp;auml;r idag mycket utsatta. Afrika riskerar att drabbas av stora flyktingr&amp;ouml;relser p&amp;aring; grund av klimat och milj&amp;ouml;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497268" name="_Toc307497268"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kerhet och konflikter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l st&amp;ouml;d till utveckling som deltagande i kris- och konflikthanteringsinsatser b&amp;ouml;r vara delar av Sveriges politik f&amp;ouml;r de v&amp;aring;ldsdrabbade folken och l&amp;auml;nderna i Afrika. F&amp;ouml;rsoningsprocessen i Sydafrika &amp;auml;r ett exempel p&amp;aring; en imponerande vilja och kraft att kunna g&amp;aring; vidare efter konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska h&amp;aring;llningen &amp;auml;r att kampen mot terrorism m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ras med respekt f&amp;ouml;r de v&amp;auml;rden den ska f&amp;ouml;rsvara – med respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den oroande utvecklingen mot &amp;ouml;kade etniska mots&amp;auml;ttningar som faktor i konflikter m&amp;aring;ste motverkas. Politisk exploatering m&amp;aring;ste st&amp;auml;vjas och i kontakter och relationer, inte minst p&amp;aring; politisk niv&amp;aring; med afrikanska ledare, b&amp;ouml;r fr&amp;aring;gor om tolerans och icke-rasism st&amp;aring; h&amp;ouml;gt p&amp;aring; dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regionala organ f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r omistliga delar av en internationell r&amp;auml;ttsordning, och det internationella samarbetet p&amp;aring; regional niv&amp;aring; b&amp;ouml;r utvecklas. Dessa regionala samarbeten handlar i h&amp;ouml;g grad om ekonomiskt samarbete men ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, s&amp;auml;kerhet och andra fr&amp;aring;gor som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas tillsammans. Dessa samarbeten beh&amp;ouml;ver ta ett st&amp;ouml;rre ansvar &amp;auml;n i dag f&amp;ouml;r b&amp;aring;de utvecklings- och s&amp;auml;kerhetsfr&amp;aring;gor. Det b&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rsta hand vara EU som tar ansvar f&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla internationell fred och s&amp;auml;kerhet inom Europa, och Afrikanska unionen som tar detta ansvar i Afrika. EU med sina &amp;ouml;verl&amp;auml;gsna resurser b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja andra regioners organisationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sadc &amp;auml;r en regional organisation med vilken v&amp;aring;ra relationer, kan utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I sammanhanget vill vi betona FN:s resolutioner, s&amp;aring;som 1325, 1820 och 1612. Krigets p&amp;aring;verkan p&amp;aring; kvinnor och flickor &amp;auml;r mycket tydligt n&amp;auml;r de &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt utsatta genom det fruktansv&amp;auml;rda v&amp;aring;ld som anv&amp;auml;nds som ett led i krigf&amp;ouml;ringen. Kvinnors deltagande i arbetet f&amp;ouml;r konfliktl&amp;ouml;sning och deras viktiga roll f&amp;ouml;r att kunna bygga en h&amp;aring;llbar fred &amp;auml;r tydlig. F&amp;ouml;r att den fred som skapas ska kunna vara h&amp;aring;llbar m&amp;aring;ste kvinnor och m&amp;auml;n delta p&amp;aring; likv&amp;auml;rdiga villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497269" name="_Toc307497269"&gt;&lt;/a&gt;Afrikas horn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utmaningar p&amp;aring; Afrikas horn med l&amp;auml;nderna Eritrea, Etiopien, Djibouti och Somalia &amp;auml;r flertaliga. Somalia med huvudstaden Mogadishu&lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt; &lt;/span&gt;fungerar i praktiken inte som ett sammanh&amp;aring;llet land, Puntland &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig republik, medan Somaliland utropat sig sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt med Hargeisa som centrum. L&amp;aring;ngvariga konflikter p&amp;aring; land p&amp;aring;verkar ocks&amp;aring; s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r sj&amp;ouml;farten p&amp;aring; Adenviken. Sverige har p&amp;aring; FN:s mandat ing&amp;aring;tt i EU:s marina insats Operation Atalanta med syftet att skydda FN:s v&amp;auml;rldslivsmedelsprograms (WFP) humanit&amp;auml;ra hj&amp;auml;lps&amp;auml;ndningar samt f&amp;ouml;rebygga, avv&amp;auml;rja och bek&amp;auml;mpa sj&amp;ouml;r&amp;ouml;veri utanf&amp;ouml;r Somalias kust. Pirater &amp;auml;r ett fortsatt problem. Sveriges arbete i kontaktgruppen f&amp;ouml;r Somalia har byggt upp ett f&amp;ouml;rtroende som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; ett ansvarsfullt agerande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En regional ansats fr&amp;aring;n Sverige i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till l&amp;auml;nder p&amp;aring; Afrikas horn har att ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i folkr&amp;auml;tten, &amp;ouml;msesidig respekt f&amp;ouml;r internationellt erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi verkar f&amp;ouml;r att EU ska ha en samlad och regional ansats i relation till l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Afrikas horn. Insatser till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r hanteringen av regionala och gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande problem p&amp;aring; Afrikas horn kan ha som en utg&amp;aring;ngspunkt att st&amp;auml;rka st&amp;ouml;det till regionala organisationer. Vi vill betona vikten av regional samverkan f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja &amp;ouml;kat f&amp;ouml;rtroende mellan olika parter. Igad, som har sitt s&amp;auml;te i Djibouti, &amp;auml;r i detta sammanhang en samverkanspartner liksom Afrikanska unionen. En samlad regional ansats, som fr&amp;aring;n EU, som ger l&amp;auml;nder och regioner utrymme men inte avkall p&amp;aring; folkr&amp;auml;tten kan vara en konstruktiv v&amp;auml;g f&amp;ouml;r samverkan och n&amp;auml;rmande mellan EU och l&amp;auml;nderna p&amp;aring; Afrikas horn. Det kr&amp;auml;vs s&amp;aring;v&amp;auml;l diplomatiska som administrativa insatser f&amp;ouml;r att underst&amp;ouml;dja en l&amp;aring;ngsiktig politik f&amp;ouml;r Afrikas horn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sv&amp;aring;ra hungersn&amp;ouml;den kr&amp;auml;ver p&amp;aring; kort sikt ett massivt humanit&amp;auml;rt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n omv&amp;auml;rlden d&amp;auml;r vi anser att Sverige sj&amp;auml;lvklart ska vara en kraft. P&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt kr&amp;auml;vs fungerande samh&amp;auml;llsskick som en grundl&amp;auml;ggande faktor f&amp;ouml;r att kunna skapa positiv utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497270" name="_Toc307497270"&gt;&lt;/a&gt;Etiopien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtliga politiska f&amp;aring;ngar m&amp;aring;ste omedelbart sl&amp;auml;ppas fria, trakasserierna av den etiopiska oppositionen m&amp;aring;ste omedelbart upph&amp;ouml;ra och Civil Society Organisations-lagen, som begr&amp;auml;nsar de demokratiska fri- och r&amp;auml;ttigheterna, m&amp;aring;ste omedelbart avskaffas. Vi v&amp;auml;lkomnar att oppositionsledaren och f&amp;ouml;re detta partiledaren f&amp;ouml;r Unity for Democracy and Justice Party, Birtukan Mideksa, som sedan 2008 varit f&amp;auml;ngslad med en livstidsdom har kunnat l&amp;auml;mna f&amp;auml;ngelset.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497271" name="_Toc307497271"&gt;&lt;/a&gt;Eritrea&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eritrea &amp;auml;r ett fattigt land som ocks&amp;aring; h&amp;auml;rjas av brist p&amp;aring; demokrati och &amp;ouml;vergrepp p&amp;aring; de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. &amp;Aring;ratals krig har varit f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande f&amp;ouml;r landets ekonomi och slagit s&amp;ouml;nder infrastrukturen. Det finns inte mycket kvar av de f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och den optimism som efter sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigheten fanns i landet. Bristen p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r i Sverige kanske fr&amp;auml;mst uppm&amp;auml;rksammad genom det or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga f&amp;auml;ngslandet av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak som nu suttit f&amp;auml;ngslad sedan september 2001. Vi kr&amp;auml;ver att Isaak och andra samvetsf&amp;aring;ngar omedelbart sl&amp;auml;pps fria och att regeringen intensifierar sina anstr&amp;auml;ngningar i det arbetet. Sverige b&amp;ouml;r bland annat &amp;ouml;ppna f&amp;ouml;r en intensiv dialog med Eritreas regering r&amp;ouml;rande demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, humanit&amp;auml;ra fr&amp;aring;gor med mera, &amp;ouml;ka trycket genom EU samt utse ett s&amp;auml;rskilt s&amp;auml;ndebud som ska arbeta med fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497272" name="_Toc307497272"&gt;&lt;/a&gt;Sudan och Sydsudan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen i Khartoum b&amp;auml;r ansvaret f&amp;ouml;r vad som sker i Darfur och vi v&amp;auml;lkomnar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vningen i den internationella brottm&amp;aring;lsdomstolen. Omv&amp;auml;rlden har alltf&amp;ouml;r l&amp;auml;nge n&amp;ouml;jt sig med att i deklarationer och tal kritisera Sudans regim. Det &amp;auml;r viktigt att alla utl&amp;auml;ndska intressen i Sudan bidrar till en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad ekonomisk utveckling, respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och &amp;ouml;kad stabilitet i landet. Ur det perspektivet &amp;auml;r det mycket allvarligt att anklagelser framf&amp;ouml;rts ocks&amp;aring; mot svenska f&amp;ouml;retag att de bidragit i folkr&amp;auml;ttsbrott i Sudan. Det &amp;auml;r positivt att dessa anklagelser utreds i grunden. Vi noterar att en f&amp;ouml;runders&amp;ouml;kning har inletts om folkr&amp;auml;ttsbrott i samband med oljeutvinningen i s&amp;ouml;dra Sudan och f&amp;ouml;retaget Lundin Petroleums roll i detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juli f&amp;ouml;ddes en ny nation n&amp;auml;r republiken Sydsudan utropades efter en l&amp;aring;ng process av fredsf&amp;ouml;rhandlingar och folkomr&amp;ouml;stning. Det inger framtidshopp att ett fredsf&amp;ouml;rdrag f&amp;ouml;ljs p&amp;aring; detta s&amp;auml;tt och landet kunde f&amp;aring; sin sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet. Men situationen &amp;auml;r fortsatt instabil och FN har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r fredsbevarande verksamhet p&amp;aring; plats. Socialdemokraterna vill att Sverige svarar positivt p&amp;aring; FN:s f&amp;ouml;rfr&amp;aring;gan om att bidra med ingenj&amp;ouml;rstrupper till Sydsudan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497273" name="_Toc307497273"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;stsahara&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi &amp;auml;r m&amp;aring;nga i Sverige som sedan l&amp;auml;nge st&amp;ouml;tt kampen f&amp;ouml;r ett fritt och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt V&amp;auml;stsahara. De v&amp;auml;stsahariska flyktingarna, fr&amp;auml;mst i Algeriet, &amp;auml;r totalt beroende av internationell hj&amp;auml;lp f&amp;ouml;r sin &amp;ouml;verlevnad. M&amp;aring;nga socialdemokrater har sj&amp;auml;lva bes&amp;ouml;kt flyktingl&amp;auml;gren och har rapporterat om f&amp;ouml;rf&amp;auml;rliga omst&amp;auml;ndigheter. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i grannl&amp;auml;nder i Nordafrika p&amp;aring;verkar &amp;auml;ven V&amp;auml;stsahara. Polisario m&amp;aring;ste fortsatt f&amp;ouml;ra en fredlig kamp och beh&amp;ouml;ver fortsatt omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Vi &amp;ouml;nskar demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna f&amp;ouml;r V&amp;auml;stsaharas folk. F&amp;ouml;rsta steget p&amp;aring; den v&amp;auml;gen m&amp;aring;ste vara att Marockos or&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga ockupation av V&amp;auml;stsahara upph&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r erk&amp;auml;nna V&amp;auml;stsahara. Vi kr&amp;auml;ver att ockupationen upph&amp;ouml;r, folkomr&amp;ouml;stningen genomf&amp;ouml;rs liksom f&amp;ouml;rhandlingar mellan parterna, muren p&amp;aring; ockuperat omr&amp;aring;de rivs och att de marockanska kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i V&amp;auml;stsahara f&amp;aring;r ett slut. Sverige m&amp;aring;ste ut&amp;ouml;ka sina relationer med V&amp;auml;stsahara. Folkr&amp;auml;tten ska alltid respekteras, ocks&amp;aring; i avtal som r&amp;ouml;r naturresurser, till exempel fiske.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;10.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497274" name="_Toc307497274"&gt;&lt;/a&gt;Zimbabwe&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Situationen i Zimbabwe &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt sv&amp;aring;r oavsett ur vilken synvinkel man tittar p&amp;aring; den – humanit&amp;auml;r, politisk, social eller ekonomisk. Landet har l&amp;auml;nge varit totalit&amp;auml;rt styrt, med liten eller obefintlig press- och yttrandefrihet, och de grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna har inte respekterats. Den politiska situationen &amp;auml;r fortsatt sv&amp;aring;r med en br&amp;auml;cklig regeringskoalition.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inflationen uppg&amp;aring;r till ofattbara tal och arbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r skyh&amp;ouml;g, liksom br&amp;auml;nsle- och varubristen. Aidsepidemin har en f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande inverkan p&amp;aring; hela det zimbabwiska samh&amp;auml;llet. F&amp;ouml;rutom de m&amp;auml;nskliga konsekvenserna har aids ocks&amp;aring; ekonomiska f&amp;ouml;ljder. Sjukv&amp;aring;rdskostnaderna &amp;ouml;kar samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen d&amp;ouml;r i f&amp;ouml;rtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demokrati och &amp;aring;teruppbyggandet av ett fungerande land d&amp;auml;r livsmedelsf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen kan ta ny fart br&amp;aring;dskar, liksom ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som k&amp;auml;mpar f&amp;ouml;r ett demokratiskt Zimbabwe beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp. Robert Mugabes regim har lett det land som en g&amp;aring;ng kallades f&amp;ouml;r Afrikas kornbod ned i mis&amp;auml;r, v&amp;aring;ld och hoppl&amp;ouml;shet. Ett Zimbabwe p&amp;aring; v&amp;auml;g mot demokratisk och ekonomisk utveckling och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter kommer att beh&amp;ouml;va omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d. Sverige b&amp;ouml;r kraftfullt samverka f&amp;ouml;r att bidra till en hoppfull utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497275" name="_Toc307497275"&gt;&lt;/a&gt;Mellan&amp;ouml;stern&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r en m&amp;aring;ngfacetterad region med historia och kulturarv som g&amp;aring;r mycket l&amp;aring;ngt tillbaka. I denna kommitt&amp;eacute;motion v&amp;auml;ljer vi att koncentrera oss p&amp;aring; n&amp;aring;gra f&amp;aring; omr&amp;aring;den, s&amp;aring;v&amp;auml;l geografiskt som tematiskt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497276" name="_Toc307497276"&gt;&lt;/a&gt;Israel och Palestina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater vill se ett fredligt, demokratiskt och livskraftigt Palestina sida vid sida med Israel, med s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r b&amp;aring;da parter. I dag kan fredsf&amp;ouml;rhandlingar tyckas l&amp;auml;ngre bort &amp;auml;n tidigare, men d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigare &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin att s&amp;aring;v&amp;auml;l parterna i konflikten som omv&amp;auml;rlden agerar f&amp;ouml;r en h&amp;aring;llbar fred i en av v&amp;auml;rldens sv&amp;aring;raste konflikter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="Strong"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Socialdemokraterna anser att Sverige ska erk&amp;auml;nna staten Palestina. I skrivande stund har en palestinsk ans&amp;ouml;kan om medlemskap i FN just l&amp;auml;mnats till FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israels ockupation kr&amp;auml;nker folkr&amp;auml;tten och palestinierna dagligen. Det palestinska folket har drabbats h&amp;aring;rt av denna konflikt, liksom den israeliska befolkningen. Denna konflikt har ocks&amp;aring; konsekvenser f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerheten i hela regionen och d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;r hela v&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna tror p&amp;aring; en framtid med tv&amp;aring; fria, livskraftiga och demokratiska stater som lever sida vid sida inom s&amp;auml;kra och erk&amp;auml;nda gr&amp;auml;nser. Israel m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra med ockupationen av palestinska omr&amp;aring;den, illegala bos&amp;auml;ttningar och byggandet av muren p&amp;aring; ockuperad mark. Blockaden av Gaza m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra. Israel, som den starkare parten i konflikten, har ett s&amp;auml;rskilt ansvar. Alla palestinska grupperingar m&amp;aring;ste ta avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n terrorhandlingar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldssamfundet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ra en dialog med alla relevanta parter i konflikten, &amp;auml;ven med dem vars v&amp;auml;rderingar vi inte delar. Internationell milit&amp;auml;r n&amp;auml;rvaro &amp;auml;r f&amp;ouml;rmodligen n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att skapa s&amp;auml;kerhet efter en fredsuppg&amp;ouml;relse. Sverige b&amp;ouml;r vara berett att delta i en s&amp;aring;dan insats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Israel forts&amp;auml;tter bygga ut bos&amp;auml;ttningarna trots omv&amp;auml;rldens protester. Bos&amp;auml;ttningarna p&amp;aring; ockuperad mark utg&amp;ouml;r n&amp;auml;stan h&amp;auml;lften av V&amp;auml;stbankens yta. EU m&amp;aring;ste vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa dessa folkr&amp;auml;ttsligt illegala bos&amp;auml;ttningar. Produkter fr&amp;aring;n illegala bos&amp;auml;ttningar ska inte behandlas p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som produkter fr&amp;aring;n Israel. Det &amp;auml;r dock sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r konsumenterna att veta huruvida en vara kommer fr&amp;aring;n en bos&amp;auml;ttning eller inte. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;va en tydligare ursprungsm&amp;auml;rkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;stra Jerusalem &amp;auml;r en av de mest komplicerade och betydelsefulla fr&amp;aring;gorna att hantera inom fredsprocessen. EU och Sverige b&amp;ouml;r tydligg&amp;ouml;ra sin politik genom konkreta handlingar, som exempelvis att driva p&amp;aring; f&amp;ouml;r att PLO ska kunna inr&amp;auml;tta en representation i &amp;ouml;stra Jerusalem, h&amp;aring;lla m&amp;ouml;ten mellan h&amp;ouml;ga palestinska och europeiska f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare i &amp;ouml;stra Jerusalem, verka f&amp;ouml;r att europeiska turistorganisationer inte gynnar bos&amp;auml;ttningar och inte delta i israeliska m&amp;ouml;ten som sker inne i &amp;ouml;stra Jerusalem. EU och Sverige b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta framh&amp;aring;lla att vi ser det som naturligt att &amp;ouml;stra Jerusalem blir huvudstad i ett framtida fritt Palestina.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497277" name="_Toc307497277"&gt;&lt;/a&gt;Syrien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den arabiska v&amp;aring;ren m&amp;ouml;ter regimens v&amp;aring;ld i Syrien. Och under hela denna tid n&amp;auml;r den syriska regimen har d&amp;ouml;dat, torterat och f&amp;auml;ngslat demokratiaktivister i tusental har FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;tt prestera mer &amp;auml;n ett till intet f&amp;ouml;rpliktigande uttalande. S&amp;aring; l&amp;auml;nge Ryssland och Kina kan blockera alla f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k till ett enat agerande fr&amp;aring;n det internationella samfundet st&amp;aring;r omv&amp;auml;rlden t&amp;auml;mligen maktl&amp;ouml;s. Vi v&amp;auml;lkomnar att EU har inf&amp;ouml;rt sanktioner. H&amp;aring;rd internationell press m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas p&amp;aring; Syriens regim.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Syrien spelar ocks&amp;aring; en viktig roll i regionen och har en viktig roll i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till Israel-Palestinafr&amp;aring;gan. Relationen med Israel m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497278" name="_Toc307497278"&gt;&lt;/a&gt;Irak&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att anfallskriget mot Irak v&amp;aring;ren 2003 var fel och stred mot folkr&amp;auml;tten. &amp;Ouml;vergreppet blir inte mindre allvarligt trots att den avskyv&amp;auml;rde diktatorn Saddam Husseins avl&amp;auml;gsnande fr&amp;aring;n makten sj&amp;auml;lvfallet m&amp;aring;ste betraktas som en stor vinning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det internationella samfundet m&amp;aring;ste hj&amp;auml;lpa Irak att bryta v&amp;aring;ldsspiralen och f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en positiv utveckling. Det finns ett stort behov av mer civilt st&amp;ouml;d och resurser till &amp;aring;teruppbyggnaden. Samtidigt har irakierna nu ett historiskt tillf&amp;auml;lle att uppr&amp;auml;tta ett fritt, demokratiskt och sammanh&amp;aring;llet Irak. Det internationella samfundets anstr&amp;auml;ngningar att st&amp;ouml;dja framv&amp;auml;xten av demokratiska strukturer i Irak m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;FN m&amp;aring;ste f&amp;aring; st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna st&amp;auml;rka Iraks egna s&amp;auml;kerhetsstyrkors f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att garantera s&amp;auml;kerheten i Irak. Vi socialdemokrater anser att det &amp;auml;r riktigt att &amp;aring;ter &amp;ouml;ppna den svenska ambassaden i Bagdad. Antalet svenska medborgare &amp;auml;r stort i landet, fr&amp;auml;mst i irakiska Kurdistan. Sverige borde aktivt utveckla sina naturliga kontakter i regionen. Vi socialdemokrater v&amp;auml;lkomnar att Sverige &amp;ouml;ppnat ett konsulat i Erbil.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;11.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497279" name="_Toc307497279"&gt;&lt;/a&gt;Iran&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En islamisering av allt samh&amp;auml;llsliv har &amp;auml;gt rum sedan 1979. I islams namn har sv&amp;aring;ra &amp;ouml;vergrepp beg&amp;aring;tts mot olikt&amp;auml;nkande. Iran arbetar ocks&amp;aring; aktivt f&amp;ouml;r att sprida sin syn p&amp;aring; islam och hur samh&amp;auml;llet b&amp;ouml;r organiseras. Vi socialdemokrater ser med oro p&amp;aring; denna mission, samtidigt som vi ser Iran som en viktig akt&amp;ouml;r i utvecklingen i Mellan&amp;ouml;stern. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att ocks&amp;aring; Iran omfattas av v&amp;aring;r vilja att utveckla demokrati i Mellan&amp;ouml;stern.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Presidentvalet i juni 2009 pr&amp;auml;glades av anklagelser om valfusk som ledde till omfattande protester. Dessa slogs brutalt ned. Flera m&amp;auml;nniskor har d&amp;ouml;dats och hundratals f&amp;auml;ngslats. Irans folk har r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja sin president i fria och r&amp;auml;ttvisa val. H&amp;auml;ndelserna kring valet belyser vikten av att Iran tar fler steg mot demokrati. Ett f&amp;ouml;rsta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt steg &amp;auml;r att politiska kandidater fritt ska f&amp;aring; utses utan inblandning av det religi&amp;ouml;sa V&amp;auml;ktarr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r det viktigt att Sverige forts&amp;auml;tter finna v&amp;auml;gar att st&amp;ouml;dja demokratiska krafter inne i Iran d&amp;aring; vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att stabil demokrati byggs fr&amp;aring;n grunden. Vi ser ocks&amp;aring; med st&amp;ouml;rsta allvar p&amp;aring; de omfattande kr&amp;auml;nkningarna av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter som sker i Iran, s&amp;aring;som f&amp;ouml;rtryck av kvinnors r&amp;auml;ttigheter och av homosexuella samt avr&amp;auml;ttningar av minder&amp;aring;riga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater ser, likt &amp;ouml;vriga v&amp;auml;rlden, med djup oro p&amp;aring; Irans tidigare m&amp;ouml;rkl&amp;auml;ggning som kan vara ett tecken p&amp;aring; att de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker skaffa sig k&amp;auml;rnvapen. &amp;Auml;ven om tekniken &amp;auml;nnu inte &amp;auml;r fullt utvecklad i landet s&amp;aring; &amp;auml;r ambitionerna i sig ett steg i direkt fel riktning. Det &amp;auml;r viktigt att FN:s s&amp;auml;kerhetsr&amp;aring;d agerar och att IAEA ges m&amp;ouml;jlighet att inspektera anl&amp;auml;ggningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497280" name="_Toc307497280"&gt;&lt;/a&gt;Asien&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Asien det n&amp;auml;rmaste seklet kommer att vara avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r hela den globala utvecklingen. Det som sker d&amp;auml;r ang&amp;aring;r oss alla. I Asien finns b&amp;aring;de ekonomiska under och tigerekonomier. Samtidigt lever h&amp;auml;lften av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien. D&amp;auml;r finns demokratier d&amp;auml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter respekteras och d&amp;auml;r finns diktaturer d&amp;auml;r raka motsatsen g&amp;auml;ller. Vi m&amp;aring;ste tydligt h&amp;auml;vda en h&amp;aring;llbar utveckling, demokrati och respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har en l&amp;aring;ng tradition i sitt utvecklingssamarbete med Asien. Det &amp;auml;r viktigt att vi utvecklar de goda relationer vi har. Ekonomiskt framh&amp;aring;lls Asien ofta som en framg&amp;aring;ngssaga, och det &amp;auml;r sant i vissa delar – men det &amp;auml;r inte sant f&amp;ouml;r alla l&amp;auml;nder. Kina och Indien &amp;auml;r redan ekonomiska stormakter och v&amp;auml;xer sig &amp;auml;n starkare f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r. Kina har sedan m&amp;aring;nga &amp;aring;r en tillv&amp;auml;xt p&amp;aring; &amp;ouml;ver 10 procent per &amp;aring;r. Inte heller finanskrisen har inneburit att tillv&amp;auml;xttakten har bromsats upp i n&amp;aring;gon h&amp;ouml;gre grad. Indien, v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta demokrati, tar varje &amp;aring;r stora kliv, och medelklassen v&amp;auml;xer hastigt. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande och positivt. Varje m&amp;auml;nniska som kan ta sig ur fattigdomens bojor &amp;auml;r en seger.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I socialdemokraternas alternativa utrikespolitiska deklaration 2007 uttryckte vi f&amp;ouml;ljande: ”Indien och Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta minskningen av antalet fattiga i v&amp;auml;rlden. Deras alltmer konkurrenskraftiga ekonomier har de senaste &amp;aring;ren haft en betydande ekonomisk tillv&amp;auml;xt som lyft miljontals m&amp;auml;nniskor ur fattigdomen. Det r&amp;aring;der ingen tvekan om att Asien i framtiden kommer att spela en &amp;ouml;kande roll i v&amp;auml;rldsekonomin. Ju fler indier och kineser som &amp;ouml;kar sin k&amp;ouml;pkraft, desto b&amp;auml;ttre &amp;auml;r det f&amp;ouml;r svensk ekonomi. M&amp;aring;nga svenska exportf&amp;ouml;retag har redan i dag en stor del av sin f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; den asiatiska marknaden. Kinas och Indiens ekonomiska utveckling st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; v&amp;aring;rt eget samh&amp;auml;lles f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsvilja. Indien skiljer sig fr&amp;aring;n Kina genom att landet &amp;auml;r en demokrati. I alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kraven p&amp;aring; demokratisering och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter vara tydliga.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oroligheterna i Afghanistan och Pakistan hotar den globala freden och s&amp;auml;kerheten. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs internationell n&amp;auml;rvaro i Afghanistan och Mellan&amp;ouml;stern, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r kr&amp;auml;vs ett st&amp;ouml;rre engagemang f&amp;ouml;r att hindra s&amp;ouml;nderfallet i Pakistan. Fattigdom och hoppl&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r rekryteringsgrund f&amp;ouml;r terrorister. Kampen mot terrorismen ska bedrivas r&amp;auml;ttss&amp;auml;kert och med full respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och folkr&amp;auml;tten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller svenskt engagemang i Afghanistan, s&amp;aring;v&amp;auml;l utvecklingssamarbete som det svenska deltagandet i ISAF-styrkan i Afghanistan, h&amp;auml;nvisar vi till den &amp;ouml;verenskommelse som Socialdemokraterna slutit med regeringen och Milj&amp;ouml;partiet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497281" name="_Toc307497281"&gt;&lt;/a&gt;Demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i Asien f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras folket sina grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga fri- och r&amp;auml;ttigheter. Det &amp;auml;r allt fr&amp;aring;n traffickingoffer p&amp;aring; Filippinerna till tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttade b&amp;ouml;nder i Kina. &amp;Auml;ven om demokratiseringen har kommit en bit p&amp;aring; v&amp;auml;g finns oerh&amp;ouml;rt mycket kvar att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med f&amp;ouml;rsoning och att finna v&amp;auml;gen till ett Sri Lanka d&amp;auml;r alla folkgrupper kan leva i fred och j&amp;auml;mlikhet kan bara ske via dialog mellan alla parter, och Sverige b&amp;ouml;r st&amp;ouml;dja den processen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Burma ser vi hur milit&amp;auml;rregimen forts&amp;auml;tter att f&amp;ouml;rtrycka sin befolkning. Trots omv&amp;auml;rldens protester efter demonstrationerna 2007 &amp;auml;r situationen nu inte b&amp;auml;ttre. Cyklonen Nargis och dess efterverkningar orsakar fortfarande lidande, och situationen &amp;auml;r p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt mer desperat &amp;auml;n tidigare. Den folkomr&amp;ouml;stning om den nya f&amp;ouml;rfattningen som genomf&amp;ouml;rdes i maj 2008 var inte ett tecken p&amp;aring; &amp;ouml;kad demokrati utan enbart en skenman&amp;ouml;ver av juntan. Aung San Suu Kyis arrestering och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngda husarrest var ocks&amp;aring; exempel p&amp;aring; fortsatt demokratibrist. Valet som d&amp;auml;refter h&amp;ouml;lls i november 2010 var varken fritt eller p&amp;aring; n&amp;aring;got s&amp;auml;tt r&amp;auml;ttvist. Det var i st&amp;auml;llet ytterligare en skenman&amp;ouml;ver fr&amp;aring;n juntans sida f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka legitimera sitt fortsatta maktmonopol. Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD deltog inte, och inte heller stora delar av oppositionen. Att Aung San Suu Kyi sedan kort efter valet sl&amp;auml;pptes &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s gl&amp;auml;djande, men hennes och NLD:s m&amp;ouml;jligheter att arbeta politiskt &amp;auml;r starkt begr&amp;auml;nsade. NLD &amp;auml;r olagligf&amp;ouml;rklarat och regimens strategi &amp;auml;r att s&amp;aring; l&amp;aring;ngt som m&amp;ouml;jligt marginalisera Aung San Suu Kyis inflytande. Det finns ett v&amp;auml;xande st&amp;ouml;d internationellt f&amp;ouml;r att i enlighet med FN:s s&amp;auml;rskilde rapport&amp;ouml;rs rekommendationer inr&amp;auml;tta en unders&amp;ouml;kningskommission som ska ha i uppdrag att unders&amp;ouml;ka eventuella brott mot m&amp;auml;nskligheten beg&amp;aring;ngna av milit&amp;auml;rjuntan i Burma. Tolv EU-l&amp;auml;nder har hittills st&amp;auml;llt sig bakom detta initiativ, dock inte Sverige. Sverige b&amp;ouml;r snarast uttrycka sitt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttandet av en s&amp;aring;dan unders&amp;ouml;kningskommission. Sverige m&amp;aring;ste ytterligare &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar att &amp;ouml;ka trycket p&amp;aring; milit&amp;auml;rregimen, dels bilateralt, men framf&amp;ouml;r allt inom EU, dels genom p&amp;aring;tryckningar p&amp;aring; Aseanl&amp;auml;nderna. N&amp;auml;r EU n&amp;auml;sta g&amp;aring;ng ska behandla fr&amp;aring;gan om sanktioner mot Burma b&amp;ouml;r Sverige driva att EU fortsatt ska pressa Burmas regim till demokratiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Inte f&amp;ouml;rr&amp;auml;n alla politiska f&amp;aring;ngar sl&amp;auml;ppts kan en diskussion om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av sanktionerna inledas. Sverige b&amp;ouml;r &amp;auml;ven st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; att NLD i Burma f&amp;aring;r legal status och erk&amp;auml;nna Aung San Suu Kyis ledande roll i arbetet f&amp;ouml;r ett demokratiskt Burma.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer v&amp;aring;ldet och f&amp;ouml;rtrycket i Burma. Alla politiska f&amp;aring;ngar m&amp;aring;ste friges. Dialog mellan milit&amp;auml;rjuntan, den politiska oppositionen och minoritetsrepresentanter m&amp;aring;ste snarast komma till st&amp;aring;nd. Aung San Suu Kyi och NLD m&amp;aring;ste till&amp;aring;tas spela en viktig roll i dialogen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige m&amp;aring;ste i alla sina kontakter med l&amp;auml;nder i Asien verka f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad demokratisering och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att forts&amp;auml;tta arbeta f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r en demokratisk samh&amp;auml;llsutveckling och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r, f&amp;ouml;rutom yttrande- och organisationsfrihet, ett fungerande r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r det internationella samfundets del ska anstr&amp;auml;ngningarna forts&amp;auml;tta inriktas p&amp;aring; st&amp;ouml;d till r&amp;auml;ttsutveckling och utbyte av erfarenheter p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de och p&amp;aring; att st&amp;auml;rka demokratins institutioner och fr&amp;auml;mja framv&amp;auml;xten av en demokratisk kultur, i vilken ocks&amp;aring; oppositionen har en roll och kan verka. Det kan ske genom utbyte och samarbete s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt och genom EU som via internationella institutioner, till exempel FN-mekanismer och andra internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetens omr&amp;aring;de b&amp;ouml;r det internationella samfundet &amp;ouml;ka sina anstr&amp;auml;ngningar genom att f&amp;ouml;ra en dialog med Asien, men ocks&amp;aring; genom att integrera ett j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsperspektiv i samarbetet med regionen. Sverige har tillsammans med andra internationella akt&amp;ouml;rer ett stort ansvar f&amp;ouml;r att driva dessa fr&amp;aring;gor i hela regionen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ytterligare anstr&amp;auml;ngningar b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att bevaka d&amp;ouml;dsstraffets anv&amp;auml;ndning i Asien med avsikt att p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt verka f&amp;ouml;r dess avskaffande. Regeringen b&amp;ouml;r &amp;auml;ven i framtiden verka f&amp;ouml;r att l&amp;auml;nder som har d&amp;ouml;dsstraff &amp;ouml;ppet redovisar statistik kring antalet domar och avr&amp;auml;ttningar. Sverige m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta sitt aktiva deltagande i de dialoger om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna som f&amp;ouml;rs med Kina, Vietnam och Laos.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska &amp;auml;ven str&amp;auml;va efter att en dialog om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna initieras med Kambodja, f&amp;ouml;rslagsvis med EU som plattform. J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet samt kvinnors och barns villkor b&amp;ouml;r vara centrala omr&amp;aring;den i Sveriges samarbete med Asien. Ut&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d till organisationer verksamma p&amp;aring; dessa omr&amp;aring;den b&amp;ouml;r Sverige f&amp;ouml;ra fram dem i s&amp;aring;v&amp;auml;l multilaterala som bilaterala kontakter med l&amp;auml;nderna i Asien. Med tanke p&amp;aring; den otillfredsst&amp;auml;llande situationen f&amp;ouml;r yttrandefriheten i de flesta syd&amp;ouml;stasiatiska l&amp;auml;nder och den riskfyllda situationen f&amp;ouml;r MR-aktivister p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll anser vi att regeringen b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma dessa fr&amp;aring;gor s&amp;auml;rskilt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att st&amp;auml;rka det civila samh&amp;auml;llets roll i byggandet av demokrati och god samh&amp;auml;llsstyrning m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta, bland annat genom det utvecklingssamarbete som svenska frivilligorganisationer bedriver med Sidast&amp;ouml;d. I Asien finns ett flertal l&amp;auml;nder med liknande inst&amp;auml;llning till fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati som Sverige, och samarbete med dessa l&amp;auml;nder omkring dessa fr&amp;aring;gor &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt. &amp;Auml;ven det mellanstatliga samarbetet inom organisationer s&amp;aring;som ASEM &amp;auml;r av stort intresse f&amp;ouml;r att lyfta upp fr&amp;aring;gorna om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497282" name="_Toc307497282"&gt;&lt;/a&gt;Relationer med Asien&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Politiken f&amp;ouml;r global utveckling (PGU) inneb&amp;auml;r att vi i arbetet med bilaterala och regionala fr&amp;aring;gor i Asien ska identifiera processer och fr&amp;aring;gor d&amp;auml;r vi inom olika politikomr&amp;aring;den kan bidra till m&amp;aring;let om en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling. Insatser inom olika politikomr&amp;aring;den ska komplettera och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka varandra, och anstr&amp;auml;ngningar ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att undvika att insatser motverkar varandra. Likas&amp;aring; &amp;auml;r samverkan &amp;ouml;ver nationsgr&amp;auml;nser, inte minst inom EU, av vikt f&amp;ouml;r att politiken ska f&amp;aring; ordentligt genomslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Huvudansvaret f&amp;ouml;r enskilda l&amp;auml;nders utveckling ligger hos respektive lands regering. Samtidigt p&amp;aring;verkas ett lands f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar av andra l&amp;auml;nders agerande inom en m&amp;auml;ngd omr&amp;aring;den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samst&amp;auml;mmigheten mellan olika politikomr&amp;aring;den ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas i syfte att g&amp;ouml;ra den samlade politiken mer utvecklingsfr&amp;auml;mjande. F&amp;ouml;r att arbetet f&amp;ouml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar utveckling ska leda till resultat r&amp;auml;cker det inte att bara Sverige agerar p&amp;aring; ett samst&amp;auml;mmigt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;r att bidra till minskad fattigdom och en h&amp;aring;llbar global utveckling. Politiken f&amp;ouml;r global utveckling &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ocks&amp;aring; viktig i v&amp;aring;ra dialoger och kontakter med de rikare l&amp;auml;nderna i Asien. Genom dialog b&amp;ouml;r vi f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ka p&amp;aring;verka deras agerande p&amp;aring; olika politikomr&amp;aring;den och i multilaterala forum och deras finansiella bidrag till utvecklingssamarbetet. Medlemskapet i EU inneb&amp;auml;r dessutom att vi har ytterligare en viktig plattform att utnyttja f&amp;ouml;r att agera p&amp;aring; omr&amp;aring;den som &amp;auml;r prioriterade i v&amp;aring;ra relationer med Asien. Det st&amp;auml;ller samtidigt krav p&amp;aring; att vi verkar f&amp;ouml;r att EU f&amp;ouml;r en politik gentemot Asien d&amp;auml;r en r&amp;auml;ttvis och h&amp;aring;llbar global utveckling tydligg&amp;ouml;rs som det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rldens utveckling under det kommande seklet &amp;auml;r n&amp;auml;ra f&amp;ouml;rbunden med utvecklingen i Asien. De snabba f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som sker i flera av regionens l&amp;auml;nder f&amp;aring;r tydliga globala konsekvenser. F&amp;ouml;r en liten &amp;ouml;ppen ekonomi som den svenska inneb&amp;auml;r det stora m&amp;ouml;jligheter och utmaningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asien &amp;auml;r en heterogen region. L&amp;auml;nder och territorier uppvisar stora skillnader i bland annat politiska och ekonomiska system och utvecklingsniv&amp;aring;er. Regionen rymmer s&amp;aring;v&amp;auml;l demokratier som enpartistater; s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens fattigaste l&amp;auml;nder som Japan med en h&amp;ouml;gre per capita-inkomst &amp;auml;n Sverige; s&amp;aring;v&amp;auml;l v&amp;auml;rldens mest &amp;ouml;ppna ekonomier som slutna l&amp;auml;nder, etc. Av det faktum att Asien inte &amp;auml;r en enhet i annat &amp;auml;n geografisk mening f&amp;ouml;ljer att f&amp;ouml;rdjupade relationer kr&amp;auml;ver l&amp;aring;ngsiktiga och diversifierade satsningar som omfattar politiska relationer, handels- och investeringsfr&amp;auml;mjande, utvecklingssamarbete, milj&amp;ouml;samarbete, forskningssamarbete och utbildning, folkr&amp;ouml;relsekontakter, kultursamarbete och information och Sverigefr&amp;auml;mjande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett t&amp;auml;tare och bredare bes&amp;ouml;ksutbyte &amp;auml;r ett viktigt led i arbetet med att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r regionen och dess f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar samt att bredda och f&amp;ouml;rdjupa det &amp;ouml;msesidiga samarbetet med Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att EU:s n&amp;auml;rvaro i och relationer med regionen f&amp;ouml;rdjupas och att EU blir en aktiv och engagerad partner. Regeringen b&amp;ouml;r inom EU driva st&amp;ouml;rre samordning och sammanh&amp;aring;llning f&amp;ouml;r att med kraft driva m&amp;aring;len inom demokrati, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, handel, milj&amp;ouml;, h&amp;auml;lsa och s&amp;auml;kerhetspolitik gentemot l&amp;auml;nder i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedl&amp;auml;ggningen av ambassader och generalkonsulat i Asien, exempelvis p&amp;aring; Filippinerna och i Kanton, tillsammans med minskningen av antalet samarbetsl&amp;auml;nder i utvecklingspolitiken g&amp;ouml;r att Sverige f&amp;ouml;rlorar n&amp;auml;rvaro, kontaktytor och inflytande i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom PGU st&amp;auml;rks f&amp;ouml;rslagen om &amp;ouml;kad samordning och samst&amp;auml;mmighet mellan olika politikomr&amp;aring;den, &amp;ouml;kad givarsamordning och harmonisering och &amp;ouml;kad uppslutning kring l&amp;auml;ndernas egna prioriteringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens betydelse i v&amp;auml;rldsekonomin forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka, vilket understryker vikten av att Sverige och EU verkar f&amp;ouml;r att utveckla de ekonomiska f&amp;ouml;rbindelserna med regionen som helhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett behov av att fortsatt st&amp;ouml;dja de asiatiska utvecklingsl&amp;auml;ndernas reformarbete och fortsatta integrering i den globala ekonomin. Att utvecklingsl&amp;auml;nderna kan tillgodog&amp;ouml;ra sig de m&amp;ouml;jligheter v&amp;auml;rldshandeln ger &amp;auml;r ett av de h&amp;ouml;gst prioriterade m&amp;aring;len p&amp;aring; den handelspolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven om merparten av l&amp;auml;nderna i Asien ser ut att uppn&amp;aring; det f&amp;ouml;rsta millennieutvecklingsm&amp;aring;let om halverad fattigdom till 2015 lever majoriteten av v&amp;auml;rldens fattiga i Asien, och ett antal l&amp;auml;nder har problem med att klara &amp;ouml;vriga millennieutvecklingsm&amp;aring;l. Sverige m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka sina egna anstr&amp;auml;ngningar och arbeta f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka det internationella samfundet s&amp;aring; att millennieutvecklingsm&amp;aring;len om fattigdomsbek&amp;auml;mpning uppn&amp;aring;s &amp;auml;ven i Asien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokratifr&amp;aring;gor syftar till att st&amp;ouml;dja och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka den l&amp;aring;ngsiktiga trend som kan sk&amp;ouml;njas i Asien mot &amp;ouml;kad demokratisering och &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna kommer att kr&amp;auml;va fortsatt fokus under l&amp;aring;ng tid fram&amp;ouml;ver. Sverige m&amp;aring;ste agera genom alla de kanaler som finns till v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rfogande. Genomslaget f&amp;ouml;r milj&amp;ouml;relaterade insatser f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks dessutom om man kan finna en kombination med st&amp;ouml;d p&amp;aring; global, regional och lokal niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom det s&amp;auml;kerhetspolitiska omr&amp;aring;det &amp;auml;r det angel&amp;auml;get att engagera sig och i EU &amp;auml;n starkare, bilateralt liksom genom samarbete inom regionala och internationella organ.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Sverige m&amp;aring;ste vi forts&amp;auml;tta att &amp;ouml;verv&amp;auml;ga hur vi &amp;auml;nnu b&amp;auml;ttre ska tillvarata det mellanfolkliga samarbetet med Asien inom h&amp;ouml;gre utbildning, forskning, folkr&amp;ouml;relser och kultur i en v&amp;auml;rld d&amp;auml;r den asiatiska kontinenten f&amp;aring;r allt st&amp;ouml;rre betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;12.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497283" name="_Toc307497283"&gt;&lt;/a&gt;Kina&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Kina r&amp;aring;der stor brist p&amp;aring; respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, f&amp;auml;ngslande av olikt&amp;auml;nkande, stora brister i yttrandefriheten, d&amp;ouml;dsstraff f&amp;ouml;r en m&amp;auml;ngd olika brott och negativ s&amp;auml;rbehandling av minoriteter som uigurer och tibetaner &amp;auml;r alla exempel p&amp;aring; detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kina har sedan de ekonomiska reformerna startade f&amp;ouml;r drygt 30 &amp;aring;r sedan lyckats lyfta hundratals miljoner m&amp;auml;nniskor ur fattigdom. Det &amp;auml;r en bedrift vars like &amp;auml;r sv&amp;aring;r att finna. Den personliga friheten har &amp;ouml;kat f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom vissa omr&amp;aring;den. Samtidigt som vi m&amp;aring;ste bejaka och ber&amp;ouml;mma den utvecklingen s&amp;aring; finns ocks&amp;aring; gigantiska utmaningar som f&amp;ouml;ljer i den ekonomiska utvecklingens sp&amp;aring;r. Rovdriftskapitalism, utnyttjande av arbetskraft under slavliknande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;relse och korruption &amp;auml;r bara n&amp;aring;gra exempel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r OS i Peking lovade den kinesiska regimen att man skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra situationen i fr&amp;aring;ga om de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. F&amp;aring; framsteg gjordes och i stort &amp;auml;r situationen inte b&amp;auml;ttre &amp;auml;n innan Kina tilldelades OS. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att vi i Sverige och omv&amp;auml;rlden forts&amp;auml;tter och intensifierar v&amp;aring;r dialog med Kina om MR-fr&amp;aring;gor p&amp;aring; alla plan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror p&amp;aring; dialog. Vi anser att dialog, kontakter och ekonomisk utveckling kommer att bidra till ett mer demokratiskt Kina som respekterar de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu n&amp;auml;r Kina blir ekonomiskt starkare, och d&amp;auml;rmed spelar en st&amp;ouml;rre roll p&amp;aring; den globala scenen, &amp;auml;r det viktigt att vi inte bara ser Kina som en gigantisk marknad f&amp;ouml;r svenska produkter. Vi m&amp;aring;ste i alla v&amp;aring;ra kontakter med Kina f&amp;ouml;ra fram v&amp;aring;r st&amp;aring;ndpunkt om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati och forts&amp;auml;tta arbetet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre socialt ansvar och att fackliga r&amp;auml;ttigheter utvecklas, vilket skulle leda till politiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Vi tror inte p&amp;aring; n&amp;aring;gon begr&amp;auml;nsning i v&amp;aring;rt ekonomiska utbyte med Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;ouml;msesidiga beroendet mellan USA och Kina &amp;ouml;kar. Kina finansierar en v&amp;auml;sentlig del av USA:s handelsbalans- och budgetunderskott. En mycket stor del av Kinas valutareserv &amp;auml;r placerad i amerikanska statsobligationer och dollar. USA &amp;auml;r v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta oljekonsument och f&amp;ouml;rbrukar 25 procent av v&amp;auml;rldens olja. Kina &amp;auml;r den n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta och f&amp;ouml;rbrukar 9 procent. B&amp;aring;da l&amp;auml;nderna blir alltmer importberoende och planerar att ta en allt st&amp;ouml;rre andel fr&amp;aring;n Afrika. De tv&amp;aring; l&amp;auml;nderna konkurrerar ocks&amp;aring; om m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens metaller. Under det kalla kriget var Afrika arena f&amp;ouml;r ideologisk och s&amp;auml;kerhetspolitisk konkurrens. I dag handlar kampen om Afrikas energi- och naturtillg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Asiens v&amp;auml;xande ekonomiska aktivitet leder till &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rbrukning av v&amp;auml;rldens r&amp;aring;varutillg&amp;aring;ngar och v&amp;auml;xande milj&amp;ouml;problem. Kinas och Indiens ekonomier h&amp;ouml;rt till de snabbast v&amp;auml;xande under 2000-talet, och i egenskap av sina storlekar har de en avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan &amp;auml;n andra l&amp;auml;nder i Asien. Kina st&amp;aring;r f&amp;ouml;r en allt st&amp;ouml;rre del av v&amp;auml;rldens samlade utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, fr&amp;auml;mst i form av koldioxid som till st&amp;ouml;rsta del kommer fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av kol. Snart ber&amp;auml;knas Kina ha g&amp;aring;tt om USA som v&amp;auml;rldens st&amp;ouml;rsta utsl&amp;auml;ppare av v&amp;auml;xthusgaser. Vattentillg&amp;aring;ngarna i Asien f&amp;ouml;rorenas, och bristen p&amp;aring; rent vatten skapar mellanstatliga mots&amp;auml;ttningar. Luftf&amp;ouml;roreningarna i storst&amp;auml;derna sk&amp;ouml;rdar m&amp;aring;nga liv, och f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av kolv&amp;auml;ten bidrar till v&amp;auml;xthuseffekten. Asiens roll i dessa relaterade processer f&amp;aring;r sociala, milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och politiska konsekvenser b&amp;aring;de regionalt och globalt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng v&amp;auml;g kvar innan press- och yttrandefriheten respekteras i Kina. F&amp;ouml;rtrycket mot olikt&amp;auml;nkande och m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsaktivister forts&amp;auml;tter med of&amp;ouml;rminskad styrka. F&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelsen av uigurer forts&amp;auml;tter. I Tibet f&amp;ouml;rnekas tibetanerna bland annat sina r&amp;auml;ttigheter att ut&amp;ouml;va sin religion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;ouml;dsstraffet – antalet d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar har minskat sedan den 1 januari 2007 d&amp;aring; H&amp;ouml;gsta domstolen &amp;aring;tertog ansvaret f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va &amp;ouml;verklaganden av d&amp;ouml;dsdomar. Det &amp;auml;r positivt i sig. Men Kina b&amp;ouml;r offentligg&amp;ouml;ra alla uppgifter om d&amp;ouml;dsdomar och avr&amp;auml;ttningar i landet s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt att utv&amp;auml;rdera reformen. En &amp;ouml;kad &amp;ouml;ppenhet kring varje enskilt fall &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt f&amp;ouml;r advokater och anh&amp;ouml;riga till d&amp;ouml;dsd&amp;ouml;mda och f&amp;ouml;r r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerheten. D&amp;ouml;dsstraff &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt n&amp;aring;got samh&amp;auml;lle och ska alltid f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Polisen har befogenheter att skicka personer som beg&amp;aring;tt sm&amp;aring;brott till ”omskolningsl&amp;auml;ger”, utan &amp;aring;tal eller r&amp;auml;tteg&amp;aring;ng, visar bland annat Amnestys rapporter. &amp;Ouml;ver huvud taget har bruket av godtyckliga frihetsber&amp;ouml;vanden &amp;ouml;kat – detta trots att Kina under l&amp;auml;ngre tid har h&amp;auml;vdat att man arbetat f&amp;ouml;r att avskaffa systemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;vergreppen mot inhemska medier och deras ut&amp;ouml;vare forts&amp;auml;tter. Fortfarande &amp;auml;r det helt f&amp;ouml;rbjudet att tala om demonstrationerna vid Himmelska fridens torg 1989, som slogs ned med v&amp;aring;ld av milit&amp;auml;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497284" name="_Toc307497284"&gt;&lt;/a&gt;Latinamerika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika &amp;auml;r en kontinent d&amp;auml;r omv&amp;auml;lvande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skett under de senaste decennierna. Under 1980-talet och 1990-talet inleddes demokratiserings- och fredsprocesser &amp;ouml;ver i stort sett hela Latinamerika, som under &amp;aring;rtionden pr&amp;auml;glades av milit&amp;auml;rstyre, inb&amp;ouml;rdeskrig och kr&amp;auml;nkningar av m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. &amp;Ouml;verg&amp;aring;ngen till demokrati f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rades under 1990-talet genom en nyliberal politik i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder, d&amp;auml;r utvecklingen saktades ned genom minimala satsningar p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och utveckling. Skuldb&amp;ouml;rdan minskade m&amp;aring;nga l&amp;auml;nders ekonomiska utrymme ytterligare. Resultatet har gjort Latinamerika till en av v&amp;auml;rldens mest oj&amp;auml;mlika kontinenter, d&amp;auml;r skillnaderna mellan fattiga och rika fortfarande &amp;auml;r enorma. En tredjedel av den latinamerikanska befolkningen lever i fattigdom trots att den genomsnittliga tillv&amp;auml;xten under fem &amp;aring;r fram till den v&amp;auml;rldsomfattande finansiella krisen var 5 procent. Tillv&amp;auml;xten f&amp;ouml;rdelades oj&amp;auml;mnt och oj&amp;auml;mlikt, diskriminering och social utslagning &amp;auml;r fortfarande omfattande och 190 miljoner m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; kontinenten lever i fattigdom.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga g&amp;aring;nger g&amp;ouml;r dock ursprungsbefolkningarna – och f&amp;aring;r – sina r&amp;ouml;ster h&amp;ouml;rda mer &amp;auml;n tidigare. De senaste &amp;aring;ren har stora delar av kontinenten haft en gynnsam ekonomisk utveckling, och flera l&amp;auml;nder har b&amp;ouml;rjat g&amp;ouml;ra stora investeringar f&amp;ouml;r att minska fattigdomen och &amp;ouml;ka tillg&amp;aring;ngen till utbildning och h&amp;auml;lsa. Enligt FN:s kommission f&amp;ouml;r Latinamerika och Karibiens (ECLAC) rapport Social Panorama of Latin America 2007 &amp;auml;r Latinamerika p&amp;aring; god v&amp;auml;g att klara millenniem&amp;aring;let om att halvera fattigdomen till &amp;aring;r 2015. N&amp;aring;gra av l&amp;auml;nderna har redan uppn&amp;aring;tt m&amp;aring;let medan bland andra Bolivia, El Salvador, Guatemala, Haiti, Honduras, Nicaragua och Paraguay m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka takten. Samtidigt som n&amp;aring;gra av de senaste valen p&amp;aring; kontinenten, som exempelvis i Paraguay och Guatemala, &amp;auml;r tecken p&amp;aring; att demokratiseringsprocessen fortskrider, s&amp;aring; visar situationen i exempelvis Kuba och Nicaragua p&amp;aring; vilka enorma utmaningar som fortfarande finns.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera av de latinamerikanska l&amp;auml;nderna har utvecklats i positiv riktning och &amp;ouml;kar i s&amp;aring;v&amp;auml;l ekonomisk som politisk betydelse. Det b&amp;ouml;r avspeglas b&amp;auml;ttre i &amp;ouml;kade relationer och fler politiska kontakter med exempelvis EU och FN.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brasilien har p&amp;aring; m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den en positiv utveckling och landet &amp;auml;r en framv&amp;auml;xande stormakt med en allt viktigare roll i det internationella samfundet. Brasilien &amp;auml;r en strategiskt viktig partner f&amp;ouml;r Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora problem &amp;aring;terst&amp;aring;r dock i m&amp;aring;nga av Latinamerikas l&amp;auml;nder. De ekonomiska klyftorna &amp;auml;r fortfarande enorma. Fattigdomen &amp;auml;r stor i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. De knarkrelaterade konflikterna som r&amp;aring;der i Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r fortfarande, och det knarkrelaterade v&amp;aring;ldet, d&amp;auml;r speciellt Mexiko oroar, ser dessutom ut att sprida sig till andra l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milit&amp;auml;rkuppen i Honduras i juni 2009 var ett oacceptabelt och flagrant brott mot demokratins principer. Den &amp;auml;r samtidigt ett exempel p&amp;aring; vilken&amp;nbsp;br&amp;auml;cklig demokratisk grund som n&amp;aring;gra av Latinamerikas l&amp;auml;nder fortfarande vilar p&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Latinamerika brottas med flera stora problem som f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras av att klimatet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras, bland annat skogssk&amp;ouml;vling och jorderosion. Ekologiskt k&amp;auml;nsliga omr&amp;aring;den som regnskog, biologisk m&amp;aring;ngfald etc. skyddas inte tillr&amp;auml;ckligt och utnyttjas inte p&amp;aring; ett h&amp;aring;llbart s&amp;auml;tt. Naturkatastrofer som &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar och jordb&amp;auml;vningar har blivit vanligare. S&amp;auml;rskilt Centralamerika och Karibien drabbas ofta av orkaner.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497285" name="_Toc307497285"&gt;&lt;/a&gt;Colombia&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Colombia p&amp;aring;g&amp;aring;r sedan mer &amp;auml;n 40 &amp;aring;r en intern v&amp;auml;pnad konflikt med flera akt&amp;ouml;rer, gerillaorganisationerna Farc-EP och ELN samt den paramilit&amp;auml;ra gruppen AUC (Autodefensas Unidas de Colombia) som i huvudsak lagt ned sina vapen. S&amp;aring;v&amp;auml;l Farc-EP som ELN beg&amp;aring;r mycket allvarliga brott mot internationell humanit&amp;auml;r r&amp;auml;tt, exempelvis tv&amp;aring;ngsrekryteringar av barn, urskillningsl&amp;ouml;sa attacker mot civilbefolkningen, tv&amp;aring;ngsf&amp;ouml;rflyttningar, kidnappningar, anv&amp;auml;ndning av antipersonella minor, bilbomber samt mord p&amp;aring; och hot mot folkvalda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera tusen m&amp;auml;nniskor har under &amp;aring;rens lopp kidnappats och tvingats leva i f&amp;aring;ngenskap under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ber&amp;auml;knas Farcgerillan h&amp;aring;lla 500–600 f&amp;aring;ngar. Utanf&amp;ouml;r Afrika och n&amp;auml;st efter Sudan &amp;auml;r Colombia det land som har flest internflyktingar i v&amp;auml;rlden. Enligt Sida &amp;auml;r uppskattningsvis 7 procent av befolkningen p&amp;aring; flykt p&amp;aring; grund av den interna konflikten och det &amp;ouml;kade v&amp;aring;ldet i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett stort problem i vissa delar av Latinamerika &amp;auml;r narkotikahandeln och kokaodlingen, exempelvis i Colombia. I stort sett allt kokain som finns att tillg&amp;aring; i v&amp;auml;rlden framst&amp;auml;lls i den andinska regionen, som f&amp;ouml;rutom Colombia best&amp;aring;r av Bolivia, Peru, Ecuador och Venezuela. Att f&amp;aring; ett stopp p&amp;aring; narkotikahandeln tycks vara n&amp;auml;st intill om&amp;ouml;jligt, bland annat med tanke p&amp;aring; att r&amp;auml;ttsv&amp;auml;sendet &amp;auml;r ineffektivt och urholkas av korruption.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fr&amp;aring;gor om demokrati, fred, m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och konflikthantering ber&amp;ouml;r alla i Colombia, ned till det minsta lokalsamh&amp;auml;llet. Paradoxalt nog har Colombia under hela tiden som den v&amp;auml;pnade konflikten i landet p&amp;aring;g&amp;aring;tt varit en politisk demokrati med demokratiska val, ett starkt civilsamh&amp;auml;lle och ett dynamiskt kulturliv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det st&amp;ouml;rsta hindret f&amp;ouml;r en positiv utveckling i Colombia &amp;auml;r den interna v&amp;auml;pnade konflikten och narkotikakartellernas inblandning i politiken. Narkotikan och narkotikahandeln &amp;auml;r med andra ord s&amp;aring;v&amp;auml;l ett socialt problem som en finansieringsk&amp;auml;lla f&amp;ouml;r de illegala v&amp;auml;pnade grupperna i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia &amp;auml;r ett av v&amp;auml;rldens mest v&amp;aring;ldsdrabbade l&amp;auml;nder, fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av inb&amp;ouml;rdeskriget och brottssyndikatens produktion och smuggling av narkotika. Mordfrekvensen i narkotikamaffians huvudorter Medell&amp;iacute;n och Cali &amp;auml;r bland den h&amp;ouml;gsta i v&amp;auml;rlden. N&amp;auml;ringslivet pl&amp;aring;gas av r&amp;aring;n, utpressning och kidnappningar, som oftast utf&amp;ouml;rs av v&amp;auml;nstergerilla eller h&amp;ouml;germilis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;ldet och kriminaliteten, s&amp;aring;v&amp;auml;l det organiserade som det spontana p&amp;aring; gator och torg, &amp;auml;r ett annat stort problem som v&amp;auml;ntar p&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring till det b&amp;auml;ttre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Colombia bryter ocks&amp;aring; mot de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. P&amp;aring; Colombias universitet p&amp;aring;g&amp;aring;r allvarliga kr&amp;auml;nkningar; studentledare hotas och m&amp;ouml;rdas, och ett stort antal tvingas p&amp;aring; flykt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt uppgifter fr&amp;aring;n Sida m&amp;ouml;rdas 20 m&amp;auml;nniskor om dagen i landet av politiska anledningar, vilket vi socialdemokrater inte kan acceptera och helt f&amp;ouml;rd&amp;ouml;mer. Colombia har i m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit ett av v&amp;auml;rldens farligaste l&amp;auml;nder f&amp;ouml;r journalister och fackligt aktiva. H&amp;auml;r b&amp;ouml;r den svenska regeringen st&amp;auml;lla tydliga krav p&amp;aring; Colombias regering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att en f&amp;ouml;rhandlingsl&amp;ouml;sning m&amp;aring;ste till f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; fred mellan de olika grupperingarna i Colombia.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Diplomatiska kontakter ska kombineras med ett slagkraftigt utvecklingsarbete. Vi b&amp;ouml;r agera s&amp;aring;v&amp;auml;l bilateralt som tillsammans med de andra medlemsstaterna i EU. H&amp;auml;r kan ocks&amp;aring; FN spela en central roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller fredsf&amp;ouml;rhandlingarna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497286" name="_Toc307497286"&gt;&lt;/a&gt;Chile&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis st&amp;ouml;dja den positiva demokratiska utvecklingen i Chile &amp;auml;r viktigt. I vissa avseenden finns stora likheter mellan Sverige och Chile. I b&amp;aring;da l&amp;auml;nderna finns viktiga naturresurser inom skogs-, gruv- och jordbruksindustrin och b&amp;aring;da &amp;auml;r beroende av utrikeshandel. Ett utm&amp;auml;rkt exempel p&amp;aring; samarbete &amp;auml;r den gemensamma fond som Sverige och Chile har skapat och som har till syfte att fr&amp;auml;mja samarbete och l&amp;aring;ngsiktiga aff&amp;auml;rsrelationer mellan svenska och chilenska sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag. Grunden f&amp;ouml;r samarbetet &amp;auml;r innovation, kunskaps&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring och kunskapsutbyte av teknologi och metoder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497287" name="_Toc307497287"&gt;&lt;/a&gt;Mexiko&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Mexiko tycks s&amp;aring;v&amp;auml;l regeringen som milit&amp;auml;r och polis st&amp;aring; mer eller mindre maktl&amp;ouml;sa inf&amp;ouml;r den eskalerande v&amp;aring;ldsv&amp;aring;g som det sedan l&amp;aring;ng tid p&amp;aring;g&amp;aring;ende knarkkriget nu medf&amp;ouml;r. F&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande p&amp;aring;g&amp;aring;r ett regelr&amp;auml;tt krig mellan de tv&amp;aring; stora allianserna av drogsyndikat p&amp;aring; grund av de int&amp;auml;kter i m&amp;aring;ngmiljardbelopp det r&amp;ouml;r sig om f&amp;ouml;r den som dominerar smugglingen till USA. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; i gr&amp;auml;nsstaden Ciudad Juarez som de flesta brotten beg&amp;aring;s, &amp;auml;ven om v&amp;aring;ldet finns i hela landet. Offer skjuts ned p&amp;aring; &amp;ouml;ppen gata eller kidnappas och torteras till d&amp;ouml;ds, och allt fler civila drabbas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De mexikanska drogkartellerna har de senaste &amp;aring;ren dessutom etablerat sig som ledande i distributionsledet i USA genom att uppr&amp;auml;tta underjordiska grossistcentraler i flera st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der. Kartellerna agerar p&amp;aring; b&amp;aring;da sidor om gr&amp;auml;nsen och anv&amp;auml;nder sig av vapen som till allra st&amp;ouml;rsta delen tros vara k&amp;ouml;pta i USA.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497288" name="_Toc307497288"&gt;&lt;/a&gt;Kuba&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan revolutionen 1958 har Kuba varit diktatoriskt styrt och demokratiska och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter har st&amp;auml;ndigt kr&amp;auml;nkts. N&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av den demokratiska situationen har &amp;auml;nnu inte skett genom maktskiftet fr&amp;aring;n Fidel Castro till brodern Ra&amp;uacute;l Castro.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ra&amp;uacute;l Castro har visserligen sl&amp;auml;ppt ett antal politiska f&amp;aring;ngar, visat sig mer &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r att lyssna till oppositionen och skrivit p&amp;aring; FN:s deklaration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Men Kubas folk lider fortfarande under det politiska f&amp;ouml;rtrycket och av det ekonomiska vanstyret. Regimen f&amp;ouml;rtrycker sina egna medborgare. Lojala partimedlemmar kan avancera i karri&amp;auml;ren, f&amp;aring; bra utbildning och k&amp;ouml;pa varor som vanliga kubaner bara kan dr&amp;ouml;mma om. Regimen sl&amp;aring;r ned p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors &amp;aring;siktsyttringar och kartl&amp;auml;gger deras kontakter med ytterv&amp;auml;rlden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tar best&amp;auml;mt avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n USA:s embargo mot Kuba. USA-embargot utg&amp;ouml;r dock ingen urs&amp;auml;kt f&amp;ouml;r att brista i respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kubas folk beh&amp;ouml;ver omv&amp;auml;rldens st&amp;ouml;d i sin kamp f&amp;ouml;r demokrati. Castros regim sitter kvar vid makten genom sitt eget taktiska man&amp;ouml;vrerande och en absurd statlig &amp;ouml;vervakning av det kubanska folket. Dess makt &amp;auml;r ocks&amp;aring; beroende av det faktum att m&amp;aring;nga politiker i omv&amp;auml;rlden har en romantiserad syn p&amp;aring; det lilla landet som st&amp;aring;r upp mot den stora makten USA. Det g&amp;ouml;r dem tyv&amp;auml;rr beredda att se mellan fingrarna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det politiska f&amp;ouml;rtrycket i just Kubas fall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna i Sverige &amp;auml;r redo att f&amp;ouml;ra en dialog med Kubas demokratiska krafter. Precis som vi st&amp;ouml;der demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;ouml;verallt annars g&amp;ouml;r vi det ocks&amp;aring; p&amp;aring; Kuba. Omv&amp;auml;rlden ska inte isolera Kuba – tv&amp;auml;rtom. M&amp;auml;nniskor hungrar efter kontakter och utbyte med omv&amp;auml;rlden. Kontakter folk till folk och mellan organisationer och n&amp;auml;ringsliv &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktiga. Den svenska politiken m&amp;aring;ste &amp;auml;ven forts&amp;auml;ttningsvis f&amp;ouml;ras tillsammans med EU utifr&amp;aring;n starka krav p&amp;aring; m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Vi ska bidra med konstruktivt och konkret st&amp;ouml;d till de demokratiska krafterna, och vi ska samtidigt &amp;ouml;ka kontakterna mellan folk och organisationer. De flesta bed&amp;ouml;mare anser att m&amp;auml;nniskor&amp;auml;ttsl&amp;auml;get har f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats under de senaste &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges kontakter med den demokratiska oppositionen ska inte avbrytas utan i st&amp;auml;llet breddas och f&amp;ouml;rdjupas. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att en dialog kan f&amp;ouml;ras med hela det kubanska samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater har ett starkt engagemang f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna p&amp;aring; Kuba och att bidra till en fredlig &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till ett demokratiskt samh&amp;auml;lle med v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade levnadsvillkor f&amp;ouml;r den kubanska befolkningen. Det kubanska folket ska inte beh&amp;ouml;va v&amp;auml;lja mellan demokrati och respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi vill ge fortsatt st&amp;ouml;d till det civila samh&amp;auml;llet genom att forts&amp;auml;tta utvecklingen av kontakterna med och st&amp;ouml;det till alla de akt&amp;ouml;rer som verkar f&amp;ouml;r en demokratisk utveckling i Kuba.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;13.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497289" name="_Toc307497289"&gt;&lt;/a&gt;Nicaragua&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r Latinamerikas n&amp;auml;st fattigaste land efter Haiti. Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP levde 80 procent av befolkningen i fattigdom och 45&amp;nbsp;procent i extrem fattigdom i b&amp;ouml;rjan av 2000-talet. N&amp;auml;stan var tredje person &amp;auml;r undern&amp;auml;rd, och mer &amp;auml;n var femte person saknar tillg&amp;aring;ng till rent vatten, enligt FN:s barnfond Unicef.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som i s&amp;aring; m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder &amp;auml;r kvinnor och barn p&amp;aring; landsbygden s&amp;auml;rskilt utsatta. I m&amp;aring;nga hush&amp;aring;ll &amp;auml;r kvinnan ensam ansvarig f&amp;ouml;r familjens f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning. Tillsammans med Guatemala har Nicaragua Centralamerikas h&amp;ouml;gsta barna- och m&amp;ouml;drad&amp;ouml;dlighet. H&amp;auml;lsov&amp;aring;rden &amp;auml;r bristf&amp;auml;llig, och p&amp;aring; de statliga sjukhusen r&amp;aring;der brist p&amp;aring; mediciner och utrustning. I m&amp;aring;nga sv&amp;aring;rtillg&amp;auml;ngliga omr&amp;aring;den, s&amp;auml;rskilt vid Atlantkusten, finns &amp;ouml;verhuvudtaget ingen v&amp;aring;rd att tillg&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nicaragua &amp;auml;r ett starkt mansdominerat samh&amp;auml;lle. Enligt en rapport fr&amp;aring;n Sida &amp;auml;r Nicaragua det land i Latinamerika som har mest kvinnomisshandel inklusive sexuellt v&amp;aring;ld. En tredjedel av barnen i Nicaragua har sett sina m&amp;ouml;drar misshandlas. Anstr&amp;auml;ngningar g&amp;ouml;rs dock f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med v&amp;aring;ldet i hemmen. Sedan mitten av 1990-talet finns specialutbildade kvinnokommissarier p&amp;aring; flera polisstationer f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att v&amp;aring;ga anm&amp;auml;la v&amp;aring;ld mot kvinnor och barn. Dessutom arbetar en rad organisationer f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kvinnornas villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet har alltid varit en viktig fr&amp;aring;ga i det svenska utvecklingssamarbetet. I Nicaragua, d&amp;auml;r kvinnor diskrimineras p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt, har Sverige bidragit till ett antal st&amp;ouml;rre insatser f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten, men mycket &amp;aring;terst&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Nicaragua finns v&amp;auml;rldens h&amp;aring;rdaste abortlag, som inf&amp;ouml;rdes 2006 efter en v&amp;auml;lregistrerad propagandakampanj av katolska kyrkan. Redan dessf&amp;ouml;rinnan hade man en mycket h&amp;aring;rd lagstiftning, d&amp;auml;r abort endast till&amp;auml;ts d&amp;aring; kvinnans liv var i fara eller om graviditeten var f&amp;ouml;ljden av v&amp;aring;ldt&amp;auml;kt eller incest. Med den nya och h&amp;aring;rdare lagen, som inte ens till&amp;aring;ter abort om kvinnans liv &amp;auml;r i fara eller om unga flickor blivit gravida efter sexuella &amp;ouml;vergrepp, riskerar s&amp;aring;v&amp;auml;l kvinnan som l&amp;auml;karen, som utf&amp;ouml;r en abort, tv&amp;aring; respektive tre &amp;aring;rs f&amp;auml;ngelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med tanke p&amp;aring; den r&amp;aring;dande situationen i Nicaragua anser vi socialdemokrater det viktigt med ett fortsatt engagemang f&amp;ouml;r utvecklingen i landet inte minst g&amp;auml;llande kvinnornas situation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare &amp;aring;r har sandinistregeringen visat prov p&amp;aring; ett alltmer auktorit&amp;auml;rt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt. Civila organisationer har uteslutits och granskas av regeringen. Deras m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka och ta del av landets utveckling och hur fattigdomen ska bek&amp;auml;mpas har stramats &amp;aring;t och ingen internationell insyn till&amp;aring;ts i kommunalvalen. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; mycket oroande att H&amp;ouml;gsta domstolen f&amp;ouml;rbjudit partier fr&amp;aring;n att delta i val.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497290" name="_Toc307497290"&gt;&lt;/a&gt;Europar&amp;aring;det&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497291" name="_Toc307497291"&gt;&lt;/a&gt;Parlamentarisk ledning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utrikesutskottets senaste bet&amp;auml;nkande om Europar&amp;aring;det (2010/11:UU15) inneh&amp;aring;ller en rad viktiga uttalanden fr&amp;aring;n utskottet om hur riksdagen efter sina beslut vill att den svenska delegationen vid den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen ska arbeta. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; en uppmaning till medlemmarna i den svenska delegationen i PACE att &amp;auml;ndra det beslut som f&amp;ouml;rsamlingen tog i b&amp;ouml;rjan av oktober f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret om att anst&amp;auml;llda inom v&amp;aring;rden ska kunna v&amp;auml;lja att inte utf&amp;ouml;ra aborter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;auml;ller vidare EU:s anslutning till den europeiska domstolen f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna och den stora konventionen och att detta ska ske snart. Det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna inom domstolen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; den effektivare, men utskottet tar avst&amp;aring;nd fr&amp;aring;n tanken att genom avgifter minska antalet &amp;ouml;verklagade domar eller f&amp;ouml;rvaltningsm&amp;aring;l. Och det g&amp;auml;ller en uppmaning att vara klar och tydlig i v&amp;auml;rnandet om yttrandefrihet och &amp;ouml;ppenhet i medlemsstater och grannl&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det sker en parlamentarisering mellan kammaren, utskott och riksdagens delegation f&amp;ouml;r den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen inom Europar&amp;aring;det. Arbetet i Europar&amp;aring;dets olika politiska institutioner ska n&amp;auml;rma sig de nationella parlamenten. Vi tycker att det &amp;auml;r en riktig utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater tycker d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen b&amp;ouml;r vara snabbare och framf&amp;ouml;r allt &amp;aring;rlig med sina redovisningar av vad regeringen g&amp;ouml;r i Europar&amp;aring;det, fr&amp;auml;mst i ministerkommitt&amp;eacute;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den parlamentariska delegationen l&amp;auml;mnar varje &amp;aring;r som en rapport som d&amp;auml;rmed kan granskas. Men regeringen har under senare &amp;aring;r skjutit p&amp;aring; och minskat frekvensen av rapporterna till kammaren. Vi tycker att det p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet inte blir den riktiga &amp;aring;rliga parlamentariseringen av relationerna och politiken mellan riksdagen och regeringen vad g&amp;auml;ller agerandet i Europar&amp;aring;dets ministerkommitt&amp;eacute;.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497292" name="_Toc307497292"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen i Ryssland och dess grannstater&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan inv&amp;auml;ndning som vi har g&amp;auml;ller bed&amp;ouml;mningarna av vad regeringen g&amp;ouml;r betr&amp;auml;ffande Ryssland. Fr&amp;aring;n socialdemokratiskt h&amp;aring;ll menar vi att regeringen och utrikesministern betr&amp;auml;ffande Ryssland inte l&amp;auml;mnar en samlad analys av den auktorit&amp;auml;ra statsordning som finns i Ryssland &amp;aring;tminstone sedan 2003. Vi menar att det hade varit m&amp;ouml;jligt att ge en ordentlig, bredare och djupare analys av den ryska statsordningen f&amp;ouml;r att vi d&amp;auml;rigenom ska f&amp;aring; klart f&amp;ouml;r oss vad det &amp;auml;r som leder till att Rysslands politik m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger &amp;auml;r of&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar och i strid med Europakonventionen och andra internationella &amp;aring;taganden och konventioner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan generalsekreteraren Thorbj&amp;oslash;rn Jagland tilltr&amp;auml;dde 2009 har f&amp;ouml;rbindelserna mellan Europar&amp;aring;dets politiska delar och Ryska federationen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats, men det &amp;auml;r oroande hur lite av vapenstillest&amp;aring;ndsavtalet fr&amp;aring;n kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 som genomf&amp;ouml;rs i Sydossetien och Abchazien. Men det &amp;auml;r ocks&amp;aring; oroande att Georgien &amp;auml;r alltmer isolerat i Europar&amp;aring;det. Det g&amp;auml;ller, s&amp;aring;vitt vi kan se, ministerkommitt&amp;eacute;ns sammantr&amp;auml;den och delvis den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; oroande att tonl&amp;auml;get mellan Azerbadzjan och Armenien eskalerar betr&amp;auml;ffande Nagorno–Karabach. Europar&amp;aring;det och alla andra europeiska institutioner m&amp;aring;ste agera med stor uppm&amp;auml;rksamhet, s&amp;aring; att denna eskalering inte leder till v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497293" name="_Toc307497293"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen i Turkiet och de muslimska l&amp;auml;nderna runt Medelhavet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den turkiska statstutvecklingen &amp;auml;r oroande. Situationen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller yttrandefriheten &amp;auml;r bekymmersam. Det genomf&amp;ouml;rda parlamentsvalet innebar mindre av problem sj&amp;auml;lva valdagen, men erinringar kan resas fr&amp;aring;n Europar&amp;aring;dsperspektivet i f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r valet – kandidatnomineringarna och de h&amp;ouml;ga sp&amp;auml;rrarna &amp;auml;r i det turkiska valsystemet, vilket bidrar till att minoriteter av olika slag har sv&amp;aring;rt att g&amp;ouml;ra sig g&amp;auml;llande. Det &amp;auml;r en hotande katastrof om Frankrikes, &amp;Ouml;sterrikes och Tysklands v&amp;auml;gran att l&amp;aring;ta Turkiet kunna t&amp;auml;nkas bli en medlem i EU fr&amp;aring;n den turkiska statsledningen besvaras med att man g&amp;aring;r ifr&amp;aring;n Europar&amp;aring;dets normer och &amp;ouml;vervakningssystem. Den svenska inst&amp;auml;llningen till turkiskt medlemskap i EU &amp;auml;r riktig, men oklarheterna i Turkiets demokratiska utveckling m&amp;aring;ste &amp;auml;ven vi besinna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen i Tunisien, Marocko och kanske ocks&amp;aring; fler l&amp;auml;nder i norra Afrika och Mellan&amp;ouml;stern &amp;auml;r lovande, f&amp;ouml;r att inte s&amp;auml;ga potentiellt fantastisk. Det finns ett stort utrymme f&amp;ouml;r Europar&amp;aring;det att st&amp;aring; f&amp;ouml;r de demokratiska r&amp;auml;ttsstatliga och i vid mening demokratiska perspektiven p&amp;aring; ett &amp;ouml;msesidigt samarbete. I f&amp;ouml;rsamlingen finns en ny form f&amp;ouml;r detta som heter partnerskap f&amp;ouml;r demokrati. Marocko och Tunisien f&amp;ouml;refaller kunna g&amp;aring; denna v&amp;auml;g, Egypten skulle kunna g&amp;ouml;ra det s&amp;aring; h&amp;auml;r l&amp;aring;ngt, kanske ytterligare n&amp;aring;got land. Europar&amp;aring;det b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna i V&amp;auml;stsahara, utarbeta en rapport samt st&amp;auml;rka det parlamentariska arbetet f&amp;ouml;r en politisk l&amp;ouml;sning av konflikten. Det palestinska lagstiftande r&amp;aring;det har ans&amp;ouml;kt om partnerskap f&amp;ouml;r demokrati. Vi ser positivt p&amp;aring; den v&amp;auml;gen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497294" name="_Toc307497294"&gt;&lt;/a&gt;Europar&amp;aring;det och minoriteters r&amp;auml;ttigheter&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Romer och resande utg&amp;ouml;r de mest diskriminerade av alla grupper i Europa. Vi kan konstatera hur f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljelser och marginalisering av romer &amp;auml;r ett historiskt obrutet m&amp;ouml;nster genom historien. En missaktning som upprepar sig &amp;auml;ven i dagens Europa. Antizigansimen v&amp;auml;xer &amp;aring;ter i delar av Europa. Vi v&amp;auml;lkomnar att Europar&amp;aring;det vid upprepade tillf&amp;auml;llen uttalat sig och &amp;auml;ven presenterar ett f&amp;ouml;rslag till handlingsplan. Vi st&amp;ouml;djer f&amp;ouml;rslaget om ett toppm&amp;ouml;te d&amp;auml;r medlemsl&amp;auml;nderna kan enas om gemensamma normer f&amp;ouml;r romernas migration. Respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r en tillg&amp;aring;ng i all politik, inbegripet migration. Vi v&amp;auml;lkomnar en process d&amp;auml;r Europar&amp;aring;det, Europeiska unionen och de nationella regeringarna kan enas om &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra den ekonomiska och sociala integrationen av romer i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497295" name="_Toc307497295"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;vervakningen av Sveriges konventions&amp;aring;taganden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingens &amp;ouml;vervakning av hur medlemsstaterna f&amp;ouml;ljer sina konventions&amp;aring;taganden till Europar&amp;aring;det har 2010 behandlat Sverige (och andra l&amp;auml;nder). H&amp;auml;r sammanfattas resultaten av olika &amp;ouml;vervakningsorgans bed&amp;ouml;mningar. Sverige rankas h&amp;ouml;gt generellt sett. Men mot Sverige riktas kritik i tv&amp;aring; h&amp;auml;nseenden. &amp;Ouml;vervakande organ &amp;auml;r Greco och CPT.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grecos kritik g&amp;auml;ller att regeringen inte genomf&amp;ouml;r de rekommendationer som Greco utf&amp;auml;rdar p&amp;aring; basis av konventions&amp;aring;taganden under sin granskning av korruption och organiserad brottslighet – problemet g&amp;auml;ller att regeringen inte vidtar n&amp;aring;gon som helst &amp;aring;tg&amp;auml;rd kring att g&amp;ouml;ra privata g&amp;aring;vor till de politiska partierna offentliga. Greco har mycket skarp kritik och anser att Sverige d&amp;auml;rmed inte uppfyller &amp;aring;tagandena i tv&amp;aring; konventioner som Sverige ratificerat. Vi socialdemokrater har inst&amp;auml;llningen att Sverige m&amp;aring;ste tillgodose de klagom&amp;aring;l som Greco har.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CPT har kritik mot bakgrund av att Sverige ratificerat konventionen om att f&amp;ouml;rhindra tortyr och inhuman eller nedbrytande behandling och straff. CPT menar att det verkar som om de flesta personer som &amp;auml;r ber&amp;ouml;vade sin r&amp;ouml;relsefrihet behandlas korrekt. Men det finns behov av att b&amp;auml;ttre s&amp;auml;rskilja hur olika kategorier intagna i kriminalv&amp;aring;rden isoleras. Vidare b&amp;ouml;r migranter som ska avvisas inte h&amp;aring;llas i f&amp;auml;ngelser. CPT har ocks&amp;aring; kritik mot bemanning och behandling p&amp;aring; en psykiatrisk klinik. Regeringen och landstingen b&amp;ouml;r uppm&amp;auml;rksamma detta.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497296" name="_Toc307497296"&gt;&lt;/a&gt;Nya konventioner och protokoll&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europar&amp;aring;dets viktigaste r&amp;auml;ttsgrunder &amp;auml;r konventioner (med till&amp;auml;ggsprotokoll). De b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rvisso granskas, och &amp;auml;ldre s&amp;aring;dana som kanske inte f&amp;aring;tt rimligt m&amp;aring;nga ratificeringar skulle kunna f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att Europar&amp;aring;dets konventionsarbete sker i samspel med utvecklingen av r&amp;auml;ttsgrunder inom EU. Vi beh&amp;ouml;ver ett gemensamt och samlat europeiskt r&amp;auml;ttsomr&amp;aring;de. Vi vill inte att det sker &amp;ouml;kade differentieringar mellan de l&amp;auml;nder som &amp;auml;r medlemmar i b&amp;aring;de EU och Europar&amp;aring;det och de l&amp;auml;nder som endast &amp;auml;r medlemmar i det senare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi v&amp;auml;lkomnar att Sverige undertecknat Europar&amp;aring;dets nya konvention om v&amp;aring;ld mot kvinnor och v&amp;aring;ld i hemmet. Konventionen som syftar till att f&amp;ouml;rebygga och bek&amp;auml;mpa alla former av k&amp;ouml;nsbaserat v&amp;aring;ld mot kvinnor antogs av Europar&amp;aring;dets ministerkommitt&amp;eacute; i Istanbul tidigare i &amp;aring;r. Processen f&amp;ouml;r en ratificering i riksdagen b&amp;ouml;r drivas utan f&amp;ouml;rdr&amp;ouml;jning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497297" name="_Toc307497297"&gt;&lt;/a&gt;Mediesituationen och fr&amp;aring;gan om journalisters r&amp;auml;tt att skydda sina k&amp;auml;llor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns starka sk&amp;auml;l att vara oroad &amp;ouml;ver utvecklingen inom medieomr&amp;aring;det i m&amp;aring;nga av Europar&amp;aring;dets medlemsstater. Sedan l&amp;auml;nge &amp;auml;r Rysslands, Turkiets och Italiens mediesituation djupt problematisk. I Turkiet har fortfarande inte tillr&amp;auml;ckligt gjorts f&amp;ouml;r att undanr&amp;ouml;ja de lagliga hinder som finns f&amp;ouml;r en fri debatt. Det g&amp;auml;ller till exempel ifr&amp;aring;gas&amp;auml;ttande av Turkiets enhet och omn&amp;auml;mnande av massakrerna p&amp;aring; bland annat assyrier/syrianer i samband med ottomanska rikets fall. I Ryssland domineras medieomr&amp;aring;det, s&amp;auml;rskilt tv, av regeringstrogna f&amp;ouml;retag. Detsamma kan s&amp;auml;gas om Italien.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare &amp;aring;r s&amp;aring; har utvecklingen ocks&amp;aring; i andra medlemsl&amp;auml;nder g&amp;aring;tt &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll, med &amp;ouml;kad mediekoncentration och med en allt sv&amp;aring;rare situation f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga journalister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att bedriva en seri&amp;ouml;s och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig bevakning av s&amp;aring;v&amp;auml;l politiken som ekonomiska akt&amp;ouml;rer. Hot och v&amp;aring;ld mot journalister som granskar makthavare &amp;auml;r inte ovanligt. I Ungern antogs under f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret en lag som v&amp;auml;sentligt f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rade situationen f&amp;ouml;r sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga och granskande medier. Efter stark kritik, bland annat fr&amp;aring;n Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling, har Ungerns regering f&amp;aring;tt backa n&amp;aring;got, men inte tillr&amp;auml;ckligt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sett &amp;ouml;ver en l&amp;auml;ngre tid, har ocks&amp;aring; det viktiga skyddet f&amp;ouml;r journalisternas k&amp;auml;llor kommit att undergr&amp;auml;vas i en rad medlemsstater. K&amp;auml;llskyddet finns till f&amp;ouml;r att till exempel anst&amp;auml;llda inom myndigheter och f&amp;ouml;retag anonymt ska kunna tipsa medier om till exempel korruption och maktmissbruk. Att det finns en stark lagstiftning som skyddar journalisternas k&amp;auml;llor &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att medierna ska kunna fullg&amp;ouml;ra sin granskande uppgift.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 1996 kom Europadomstolen fram till att r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r journalister att skydda sin k&amp;auml;lla &amp;auml;r en del av yttrande- och informationsfriheten, s&amp;aring; som den formulerats i artikel 10 i Europakonventionen (Goodwin v United Kingdom). Detta har ocks&amp;aring; upprepats av ministerkommitt&amp;eacute;n i en rekommendation fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 och i en deklaration fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Icke desto mindre s&amp;aring; har det beg&amp;aring;tts en rad brott mot denna r&amp;auml;tt under de senaste 10 &amp;aring;ren. Det konstaterades i den rapport om skyddet f&amp;ouml;r journalisternas k&amp;auml;llor som lades fram f&amp;ouml;r Europar&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling i januari 2011. I rapporten listades ett 20-tal fall d&amp;auml;r medlemsstaterna p&amp;aring; ett or&amp;auml;tt s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt f&amp;aring; enskilda journalister att avsl&amp;ouml;ja sina k&amp;auml;llor. De flesta av dessa fall hade intr&amp;auml;ffat efter 2006.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rapport&amp;ouml;ren f&amp;ouml;reslog bland annat att alla l&amp;auml;nder skulle anta lagar som skyddar journalisternas k&amp;auml;llor, att Europar&amp;aring;det ska vara behj&amp;auml;lpligt med att utforma f&amp;ouml;rslag till s&amp;aring;dana lagar och ge r&amp;aring;d om f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar av befintlig lagstiftning, s&amp;aring; att dessa l&amp;auml;nder kunde leva upp till Europakonventionens krav. Riktlinjer till &amp;aring;klagare och polis och utbildningsmaterial till domstolarna om hur konventionen ska tolkas p&amp;aring; denna punkt ska ocks&amp;aring; tas fram.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rapporten antogs enh&amp;auml;lligt av Euror&amp;aring;dets parlamentariska f&amp;ouml;rsamling 25 januari 2011.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r i ministerkommitt&amp;eacute;n arbeta f&amp;ouml;r att rapportens rekommendationer och f&amp;ouml;rslag genomf&amp;ouml;rs i medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497298" name="_Toc307497298"&gt;&lt;/a&gt;Europeisk social stadga&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att Sverige i PACE och ministerkommitt&amp;eacute;n (regeringen) aktivt arbetar f&amp;ouml;r att genomf&amp;ouml;ra ett till&amp;auml;ggsprotokoll f&amp;ouml;r att revidera den europeiska sociala stadgan i syfte att uppn&amp;aring; att alla f&amp;aring;r verklig r&amp;auml;tt till h&amp;ouml;gsta m&amp;ouml;jliga niv&amp;aring; av h&amp;auml;lsostandard, vilket ska inkludera en h&amp;auml;lsoriktig omgivande milj&amp;ouml;. Inriktningen p&amp;aring; detta arbete har behandlats av PACE genom en rekommendation till ministerkommitt&amp;eacute;n och en egen resolution i dokument 2011/12632 (juni 2011).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;14.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497299" name="_Toc307497299"&gt;&lt;/a&gt;Europar&amp;aring;dets barnkampanj&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europar&amp;aring;det startade 2011 en kampanj, med namnet ”One in five” f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa sexuellt v&amp;aring;ld mot barn. Syftet &amp;auml;r att se &amp;ouml;ver och sk&amp;auml;rpa lagstiftningen, men ocks&amp;aring; att &amp;ouml;ka kunskapen om och f&amp;ouml;rebygga detta v&amp;aring;ld. Den svenska Europar&amp;aring;dsdelegationen har b&amp;aring;de anordnat ett seminarium i riksdagen och ett i Strasbourg under Europar&amp;aring;dssessionen i juni.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har undertecknat, men &amp;auml;nnu inte ratificerat och implementerat den s&amp;aring; kallade Lanzarotekonventionen, som handlar om skyddet f&amp;ouml;r barn mot sexuell exploatering och &amp;ouml;vergrepp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att regeringen inom en snar framtid ratificerar konventionen f&amp;ouml;r att p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt se &amp;ouml;ver om v&amp;aring;r lagstiftning f&amp;ouml;ljer konventionen och ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att tillsammans i Europa st&amp;aring; upp f&amp;ouml;r barns r&amp;auml;ttigheter till ett bra liv utan v&amp;aring;ld.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;15&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497300" name="_Toc307497300"&gt;&lt;/a&gt;OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Organisationen f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhet och samarbete i Europa (OSSE) bildades 1975 och &amp;auml;r en organisation f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa. OSSE:s huvudinriktning &amp;auml;r att verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga konflikter, skydda nationella minoriteter, fr&amp;auml;mja m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, ge st&amp;ouml;d till demokratiuppbyggnad, verka f&amp;ouml;r rustningskontroll och fr&amp;auml;mja f&amp;ouml;rtroende- och s&amp;auml;kerhetsskapande insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;OSSE PA (OSSE:s parlamentariska f&amp;ouml;rsamling) inr&amp;auml;ttades 1991 och har 56 medlemsl&amp;auml;nder. Varje land &amp;auml;r representerat med parlamentariker i relation till sin storlek. Den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen har en r&amp;aring;dgivande funktion. Den granskar hur medlemsl&amp;auml;ndernas regeringar uppfyller OSSE:s m&amp;aring;l, debatterar aktuella fr&amp;aring;gor p&amp;aring; OSSE:s dagordning och antar resolutioner som syftar till att &amp;ouml;ka s&amp;auml;kerhet och samarbete i Europa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja OSSE:s &amp;aring;tagande vad g&amp;auml;ller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, demokrati och r&amp;auml;ttsstatens principer har f&amp;ouml;rsamlingen ett omfattande program f&amp;ouml;r &amp;ouml;vervakning av parlamentsval, och i vissa fall presidentval, framf&amp;ouml;r allt i de nya demokratierna i f&amp;ouml;re detta Sovjetunionen, Central- och &amp;Ouml;steuropa samt i Centralasien. F&amp;ouml;rsamlingens medlemmar inbjuds att delta i dessa valobservationer som arrangeras i samarbete mellan OSSE och den parlamentariska f&amp;ouml;rsamlingen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att OSSE och OSSE PA &amp;auml;r viktiga institutioner f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja fred och s&amp;auml;kerhet och f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter och demokrati. Aktivt deltagande i val&amp;ouml;vervakningar fr&amp;auml;mjar insyn och bidrar till att avsl&amp;ouml;ja fusk och brister i valprocesser och val.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom v&amp;aring;ra f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare i OSSE PA har vi under m&amp;aring;nga &amp;aring;r varit aktivt p&amp;aring;drivande i fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och trafficking, ett arbete vi kommer att forts&amp;auml;tta att k&amp;auml;mpa f&amp;ouml;r med of&amp;ouml;rminskad kraft och styrka. Vi kommer ocks&amp;aring; att forts&amp;auml;tta att driva demokratifr&amp;aring;gor och fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i relation till exempelvis Vitryssland d&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor lever i f&amp;ouml;rtryck och d&amp;auml;r valprocesser inte till&amp;aring;ts vara fria och &amp;ouml;ppna och d&amp;auml;r kandidater f&amp;auml;ngslas och f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi kommer ocks&amp;aring; inom OSSE PA att driva fr&amp;aring;gan om samarbete och dialog med andra regionala organisationer med delvis eller n&amp;auml;rbesl&amp;auml;ktade arbetsomr&amp;aring;den till exempel Shanghai Cooperation Organization och Asean.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc307497301" name="_Toc307497301"&gt;&lt;/a&gt;Sveriges representation i v&amp;auml;rlden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges representation utomlands &amp;auml;r en vital fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt lands utrikes-, bist&amp;aring;nds- och n&amp;auml;ringspolitik. Vi m&amp;aring;ste ha en v&amp;auml;l rustad utrikesf&amp;ouml;rvaltning b&amp;aring;de p&amp;aring; Utrikesdepartementet i Stockholm och p&amp;aring; plats ute i v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rst&amp;aring; politiska, ekonomiska och kulturella trender och f&amp;ouml;r att kunna uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla relationer som ligger till grund f&amp;ouml;r samarbete p&amp;aring; en m&amp;auml;ngd viktiga omr&amp;aring;den. Socialdemokraterna vill sl&amp;aring; vakt om UD:s m&amp;ouml;jligheter att s&amp;aring;v&amp;auml;l beh&amp;aring;lla som nyrekrytera kompetent personal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna sl&amp;ouml;t i augusti 2011 en &amp;ouml;verenskommelse med regeringen som inneb&amp;auml;r att ambassaderna i Hanoi, Buenos Aires, Luanda och Kuala Lumpur r&amp;auml;ddas fr&amp;aring;n nedl&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Ouml;verenskommelsen inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att UD i n&amp;auml;rtid ska st&amp;auml;rka sin n&amp;auml;rvaro p&amp;aring; viktiga tillv&amp;auml;xtmarknader samt att Exportr&amp;aring;det f&amp;aring;r ytterligare resurser f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja viktiga framtidsbranschers exportsatsningar p&amp;aring; ett antal nyckelmarknader. Under mandatperioden sker via Exportr&amp;aring;det en satsning p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja export bland annat till de l&amp;auml;nder d&amp;auml;r Sveriges representation planerades att avvecklas. Satsningen inriktas p&amp;aring; att fr&amp;auml;mja exporten i sm&amp;aring; och medelstora f&amp;ouml;retag (SME) och inriktas dessutom p&amp;aring; handel med samtliga BRIC-l&amp;auml;nder samt Irak. Satsningen riktas s&amp;auml;rskilt mot viktiga framtidsbranscher, exempelvis kreativa n&amp;auml;ringar, energieffektivisering och milj&amp;ouml;teknik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen och socialdemokraterna &amp;auml;r &amp;ouml;verens om betydelsen av att utrikesf&amp;ouml;rvaltningen i n&amp;auml;rtid ska st&amp;auml;rka sin n&amp;auml;rvaro ytterligare p&amp;aring; viktiga tillv&amp;auml;xtmarknader. Regeringen kommer att samr&amp;aring;da l&amp;ouml;pande med riksdagen om den fortsatta utvecklingen av v&amp;aring;r utrikesrepresentation.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har kunnat hantera globaliseringens negativa effekter samtidigt som vi dragit f&amp;ouml;rdel av dess m&amp;ouml;jligheter. F&amp;ouml;r att kunna forts&amp;auml;tta med detta m&amp;aring;ste vi s&amp;ouml;ka breda l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r v&amp;aring;r internationella politik och Sveriges n&amp;auml;rvaro i olika delar av v&amp;auml;rlden f&amp;ouml;r att tillvarata v&amp;aring;ra intressen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; de kortsiktiga beslut som den borgerliga regeringen har tagit under tidigare &amp;aring;r utg&amp;ouml;rs av det h&amp;aring;rt kritiserade beslutet att l&amp;auml;gga ned generalkonsulatet i New York. Vi socialdemokrater menar att denna besparing inte uppv&amp;auml;ger nackdelarna. Sverige b&amp;ouml;r ha ett generalkonsulat i New York.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 5 oktober 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Urban Ahlin (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carina H&amp;auml;gg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent H&amp;auml;rstedt (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kenneth G Forslund (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Carin Runeson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Olle Thorell (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;D&amp;eacute;sir&amp;eacute;e Liljevall (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 1 Inledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.1 Solidaritetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.2 Politik för hållbar global utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.3 Fattigdomsbekämpning i centrum.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.4 Klimatsmart bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.5 Konflikthantering, medling och fredsarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.6 Kvalitetsförstärkning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.7 Demokrati och mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.8 Demokratistöd till Nordafrika och Mellanöstern.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.9 Jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.10 Ohälsa som hot mot utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.11 EU-bistånd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.12 Utvecklingssamarbete genom det civila samhällets organisationer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3 Globalisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.1 Den svenska välfärdsmodellen behövs i globaliseringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.2 Fri, rättvis och hållbar handel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.3 Finansiella institutioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.4 Tygla spekulationsekonomin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.5 Avskaffa jordbrukssubventionerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.6 Miljön kräver samarbete över gränserna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.7 Företagens ansvar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.8 Kamp mot korruption en förutsättning för utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4 Mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.1 Regelverk kring mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.2 Dödsstraff och tortyr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter i arbetslivet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.4 Kvinnors rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.5 Handel med människor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.6 Situationen för minoriteter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.7 Hbt-personers rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.8 Rättssäkerhet i kampen mot terrorism.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.9 Enskilda fall och Dawit Isaak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.10 FN:s råd för mänskliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.11 Internationella brottmålsdomstolen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.12 Skyldigheten att skydda.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 4.13 Barn i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 5 FN och folkrätten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.1 Nya hot och en modern säkerhetspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7 En offensiv nedrustningspolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.1 Massförstörelsevapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.2 Konventionella vapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.3 Klustervapen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.4 Krigsmateriel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 7.5 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning - En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.3 Nordiska rådet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.4 Närområdet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.5 Barentssamarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.6 Östersjön.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.1 Grunden för EU-samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.2 EU:s grannskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>55</nummer>
<beteckning>55</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.3 Öster om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>56</nummer>
<beteckning>56</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.4 Söder om EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>57</nummer>
<beteckning>57</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.5 Ökad öppenhet och insyn inom EU.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>58</nummer>
<beteckning>58</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.6 Ett föredöme för det internationella samarbetet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>59</nummer>
<beteckning>59</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.7 En bättre värld.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>60</nummer>
<beteckning>60</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 9.8 Europaparlamentets säte.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>61</nummer>
<beteckning>61</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.1 Afrikapolitiken - ett samarbete i förändring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>62</nummer>
<beteckning>62</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.2 Arbete, tillväxt och fackliga rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>63</nummer>
<beteckning>63</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.3 Utvecklingssamarbete och partnerskap.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>64</nummer>
<beteckning>64</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.4 Avkolonisering, demokrati, mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>65</nummer>
<beteckning>65</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.5 Hälsa och utbildning - grundläggande rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>66</nummer>
<beteckning>66</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.6 Ett jämställt samhälle.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>67</nummer>
<beteckning>67</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.7 Miljö, energi, klimat och hållbar utveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>68</nummer>
<beteckning>68</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.8 Säkerhet och konflikter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>69</nummer>
<beteckning>69</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.9 Afrikas Horn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>70</nummer>
<beteckning>70</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.10 Etiopien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>71</nummer>
<beteckning>71</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.11 Eritrea.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>72</nummer>
<beteckning>72</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.12 Sudan och Sydsudan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>73</nummer>
<beteckning>73</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.13 Västsahara.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>74</nummer>
<beteckning>74</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 10.14 Zimbabwe.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>75</nummer>
<beteckning>75</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.1 Israel och Palestina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>76</nummer>
<beteckning>76</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.2 Syrien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>77</nummer>
<beteckning>77</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.3 Irak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>78</nummer>
<beteckning>78</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 11.4 Iran.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>79</nummer>
<beteckning>79</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12 Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>80</nummer>
<beteckning>80</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.1 Demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>81</nummer>
<beteckning>81</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.2 Relationer med Asien.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>82</nummer>
<beteckning>82</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 12.3 Kina.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>83</nummer>
<beteckning>83</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13 Latinamerika.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>84</nummer>
<beteckning>84</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.1 Colombia.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>85</nummer>
<beteckning>85</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.2 Chile.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>86</nummer>
<beteckning>86</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.3 Mexiko.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>87</nummer>
<beteckning>87</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.4 Kuba.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>88</nummer>
<beteckning>88</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 13.5 Nicaragua.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>89</nummer>
<beteckning>89</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.1 Parlamentarisk ledning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>90</nummer>
<beteckning>90</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.2 Utvecklingen i Ryssland och dess grannstater.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>91</nummer>
<beteckning>91</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.3 Utvecklingen i Turkiet och de muslimska länderna runt Medelhavet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>92</nummer>
<beteckning>92</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.4 Europarådet och minoriteters rättigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>93</nummer>
<beteckning>93</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.5 Övervakningen av Sveriges konventionsåtaganden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>94</nummer>
<beteckning>94</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.6 Nya konventioner och protokoll.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>95</nummer>
<beteckning>95</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.7 Mediesituationen och frågan om journalisters rätt att skydda sina källor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:UU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>96</nummer>
<beteckning>96</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.8 Europeisk social stadga.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>97</nummer>
<beteckning>97</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 14.9 Europarådets barnkampanj.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>98</nummer>
<beteckning>98</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 15 OSSE:s parlamentariska församling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>99</nummer>
<beteckning>99</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 16 Sveriges representation i världen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2011-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0891971250317</intressent_id>
<namn>Urban Ahlin</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0600928907216</intressent_id>
<namn>Carina Hägg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0910241260018</intressent_id>
<namn>Kent Härstedt</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0257612529618</intressent_id>
<namn>Kenneth G Forslund</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<namn>Carin Runeson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0879782396219</intressent_id>
<namn>Olle Thorell</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0767503635911</intressent_id>
<namn>Désirée Liljevall</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:58:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02U315</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:46:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:58:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U315</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_315.docx</filnamn>
<filstorlek>183455</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>En rättvis värld är möjlig</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9D13E617-48EE-4730-942E-9DB26371BEED</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U315</dok_id>
<subtitel>av Urban Ahlin m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_315.pdf</filnamn>
<filstorlek>984698</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_u_315</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4BBA7728-8DFA-4BD4-A9C5-A6F047CBC32D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>