<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2730037</hangar_id>
 <dok_id>GZ02U207</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>U207</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:U207 av Hans Linde m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V292</tempbeteckning>
 <organ>UU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>207</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-09-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2011-11-07 10:52:44</systemdatum>
 <publicerad>2011-09-26 14:48:40</publicerad>
 <titel>Fackliga rättigheter i världen</titel>
 <subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{CE682C68-B54D-4782-A41D-4193C04D8B65}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U207/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02U207</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02U207</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:U207&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Hans Linde m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Fackliga rättigheter i världen&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V292&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Fackliga r&amp;auml;ttigheter i v&amp;auml;rlden" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="yasmine carlsson" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Mon, 07 Nov 2011 10:10:00 CET" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_U_207.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&amp;#9;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253662"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;3&amp;#9;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253663"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;4&amp;#9;Internationella regler och normer f&amp;ouml;r arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253664"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;5&amp;#9;Globalisering och r&amp;auml;ttvis handel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253665"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.1&amp;#9;EU:s handelsavtal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253666"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.2&amp;#9;Exportfrizoner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253667"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.3&amp;#9;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253668"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.4&amp;#9;Globala ramavtal&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253669"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;6&amp;#9;Den svenska utrikespolitiken&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253670"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.1&amp;#9;Bist&amp;aring;ndet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253671"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;7&amp;#9;Sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder inom EU&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253672"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;8&amp;#9;Offentlig upphandling i Sverige&amp;#9;&lt;a href="#_Toc303253673"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc303253662" name="_Toc303253662"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom EU ska verka f&amp;ouml;r att associationsavtal och andra former av handelsavtal kopplas till krav p&amp;aring; att ILO:s &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner ratificerats.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet tydligare b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka organisering och fackliga r&amp;auml;ttigheter i exportfrizoner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom s&amp;aring;v&amp;auml;l WTO som EU ska arbeta f&amp;ouml;r en avveckling av ekonomiska frihandelszoner d&amp;auml;r de fackliga r&amp;auml;ttigheterna kr&amp;auml;nks eller inskr&amp;auml;nks.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges utvecklingssamarbete ska underst&amp;ouml;dja kvinnors fackliga r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att organisera sig p&amp;aring; sina arbetsplatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen aktivt b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att alla svenska multinationella f&amp;ouml;retag sluter globala ramavtal.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;ra en tydlig dialog om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet med de svenska f&amp;ouml;retag som etablerar sig i l&amp;auml;nder som inte respekterar de fackliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet tydligare b&amp;ouml;r prioriteras i svenskt utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sveriges regering ska verka f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet tydligare prioriteras i EU:s utvecklingssamarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att regeringen inom EU b&amp;ouml;r driva att en femte frihet – r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r fackf&amp;ouml;reningar att verka &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna – tillkommer inom EU:s inre marknad.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att Sverige b&amp;ouml;r ratificera ILO:s konvention 94.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det i lagen om offentlig upphandling b&amp;ouml;r tydligg&amp;ouml;ras att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; kollektivavtal och ta social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig h&amp;auml;nsyn vid upphandling.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 1 och 3 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 10 h&amp;auml;nvisat till AU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 11 h&amp;auml;nvisat till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc297291982" name="_Toc297291982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293708" name="_Toc297293708"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293731" name="_Toc297293731"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293769" name="_Toc297293769"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184412" name="_Toc303184412"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186138" name="_Toc303186138"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251580" name="_Toc303251580"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253663" name="_Toc303253663"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att f&amp;aring; organisera sig i fria och oberoende fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet. Trots detta &amp;auml;r det i m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder fortfarande f&amp;ouml;rknippat med stor fara. Under &amp;aring;r 2010 d&amp;ouml;dades 90 m&amp;auml;nniskor p&amp;aring; grund av sitt fackliga engagemang och 75&amp;nbsp;personer hotades till livet. Ytterligare omkring 2&amp;nbsp;500 greps och 5&amp;nbsp;000 avskedades. Det visar den &amp;aring;rliga rapporten (2011) &amp;ouml;ver kr&amp;auml;nkningar av fackliga r&amp;auml;ttigheter som ges ut av Internationella fackliga samorganisationen (IFS). Rapporten omfattar i &amp;aring;r 143 av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder och det &amp;auml;r &amp;auml;n en g&amp;aring;ng Latinamerika som &amp;auml;r den kontinent d&amp;auml;r flest fackligt aktiva personer m&amp;ouml;rdas p&amp;aring; grund av sitt engagemang. Fortfarande &amp;auml;r facklig aktivitet farligast i Colombia; under 2010 m&amp;ouml;rdades 49 f&amp;ouml;reningsaktiva och ytterligare 20 mordf&amp;ouml;rs&amp;ouml;k dokumenterades.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mord p&amp;aring; aktiva i fackf&amp;ouml;reningar begicks dock &amp;auml;ven i Guatemala, Bangladesh, Iran, Pakistan, Brasilien, El Salvador, Honduras, Filippinerna, Swaziland och Uganda. I ett flertal l&amp;auml;nder rapporteras om &amp;ouml;vergrepp och arresteringar mot fackligt aktiva. I alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder &amp;auml;r fackf&amp;ouml;reningar fortfarande helt bannlysta. I v&amp;auml;rldens n&amp;auml;st st&amp;ouml;rsta ekonomi, Kina, &amp;auml;r fria fackf&amp;ouml;reningar f&amp;ouml;rbjudna, det saknas strejkr&amp;auml;tt och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k till fackligt arbete m&amp;ouml;ts med h&amp;aring;rd repression.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Facklig verksamhet motarbetas &amp;auml;ven i rika l&amp;auml;nder. I &amp;aring;rets IFS-rapport &amp;auml;r det USA som figurerar framf&amp;ouml;r andra.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kapitalet agerar globalt och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste &amp;auml;ven arbetet f&amp;ouml;r de fackliga r&amp;auml;ttigheterna bedrivas globalt. I denna motion lyfter V&amp;auml;nsterpartiet fram flera olika &amp;aring;tg&amp;auml;rder som vi anser att Sverige m&amp;aring;ste vidta f&amp;ouml;r att skapa b&amp;auml;ttre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r internationell facklig organisering. Vi vill bland annat g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r fackf&amp;ouml;reningar i Europa att vidta internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Vi vill &amp;auml;ven att svenska multinationella f&amp;ouml;retag tar ett st&amp;ouml;rre ansvar samt att det p&amp;aring; allvar p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas ett arbete mot ekonomiska frizoner.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212019134" name="_Toc212019134"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184413" name="_Toc303184413"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186139" name="_Toc303186139"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251581" name="_Toc303251581"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253664" name="_Toc303253664"&gt;&lt;/a&gt;Internationella regler och normer f&amp;ouml;r arbetslivet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;ttigheterna i arbetslivet regleras internationellt av de konventioner som den internationella arbetsorganisationen, ILO, har tagit fram. ILO har 183 medlemsl&amp;auml;nder och har som grundl&amp;auml;ggande uppdrag att &amp;aring;stadkomma internationella regler som hindrar att arbetstagare utnyttjas och exploateras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ILO &amp;auml;r unikt bland FN-organ eftersom arbetsmarknadens parter har en lika viktig roll som regeringarna i f&amp;ouml;rhandlingar och diskussioner. I s&amp;aring;v&amp;auml;l ILO:s styrelse som i kommitt&amp;eacute;er och p&amp;aring; den &amp;aring;rliga arbetskonferensen har regeringarna 50 procent av r&amp;ouml;sterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer 25&amp;nbsp;procent vardera. Alla tre parter har oberoende status och r&amp;ouml;str&amp;auml;tt och v&amp;auml;ljer sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt sina f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare. Systemet kallas ILO:s trepartism.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fram till i dag har 184 konventioner och 191 rekommendationer som r&amp;ouml;r internationella arbetsr&amp;auml;ttsliga fr&amp;aring;gor antagits av Internationella arbetskonferensen, ILC, (ILO:s h&amp;ouml;gsta beslutande organ). Varje konvention &amp;auml;r ett r&amp;auml;ttsligt dokument som reglerar fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande arbetsmarknadsfr&amp;aring;gor, social v&amp;auml;lf&amp;auml;rd eller m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. F&amp;ouml;r ett medlemsland inneb&amp;auml;r en ratificering av en konvention ett &amp;aring;tagande att till&amp;auml;mpa dess best&amp;auml;mmelser och f&amp;ouml;rklara sig berett att godta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r internationell &amp;ouml;vervakning fr&amp;aring;n ILO.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;1998 antog ILO Deklarationen om grundl&amp;auml;ggande principer och r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet och dess uppf&amp;ouml;ljningsmekanism. I den fastslogs att alla ILO:s medlemsl&amp;auml;nder ska respektera, fr&amp;auml;mja, och genomf&amp;ouml;ra inneh&amp;aring;llet i de &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventionerna. Dessa grundl&amp;auml;ggande konventioner om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter utg&amp;ouml;r sedan dess en minimistandard f&amp;ouml;r arbetsvillkor i hela v&amp;auml;rlden och omfattar bland annat f&amp;ouml;rbud mot slav- och tv&amp;aring;ngsarbete, den fria f&amp;ouml;renings- och f&amp;ouml;rhandlingsr&amp;auml;tten, f&amp;ouml;rbud mot diskriminering i arbetslivet och avskaffande av barnarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Precis som &amp;ouml;vriga FN-organ f&amp;ouml;rfogar ILO inte &amp;ouml;ver n&amp;aring;gra sanktionsmedel gentemot stater som bryter mot konventionerna. Organisationen har dock utarbetat ett &amp;ouml;vervakningssystem som inneb&amp;auml;r att l&amp;auml;nder som ratificerat de &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventionerna m&amp;aring;ste rapportera tillbaka till ILO om hur de lever upp till sina &amp;aring;taganden. I s&amp;auml;rskilda fall kan ILO tills&amp;auml;tta en s&amp;auml;rskild kommission som kan uppmana till &amp;aring;tg&amp;auml;rder mot ett land som bryter mot konventionerna. Det gjordes till exempel mot Burma efter att milit&amp;auml;rjuntan under l&amp;aring;ng tid hade anv&amp;auml;nt sig av tv&amp;aring;ngsarbete. Men m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder forts&amp;auml;tter att bryta mot konventionerna, oftast riskfritt. ILO har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt f&amp;aring; organisationer med sanktionsm&amp;ouml;jligheter att inf&amp;ouml;ra ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner i sina avtal ist&amp;auml;llet. Till exempel har EU gjort s&amp;aring; i sitt tullpreferenssystem.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;span class="upcast-headingnumber" style="font-family: &amp;quot;Times New Roman&amp;quot;;"&gt;&lt;a id="_Toc297291983" name="_Toc297291983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293709" name="_Toc297293709"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293732" name="_Toc297293732"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293770" name="_Toc297293770"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184414" name="_Toc303184414"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186140" name="_Toc303186140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251582" name="_Toc303251582"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253665" name="_Toc303253665"&gt;&lt;/a&gt;Globalisering och r&lt;/span&gt;&amp;auml;ttvis handel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Globalisering och handel har, r&amp;auml;tt anv&amp;auml;nt, en stor potential. En grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning &amp;auml;r dock att globaliseringen bygger p&amp;aring; demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r p&amp;aring; &amp;ouml;kade klyftor mellan m&amp;auml;nniskor och l&amp;auml;nder. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste handel ske utifr&amp;aring;n r&amp;auml;ttvisa och gemensamma regler. D&amp;aring; kan den vara ett verktyg f&amp;ouml;r tillv&amp;auml;xt som med en sund f&amp;ouml;rdelning kan leda till minskad fattigdom och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r fler &amp;auml;n bara ett litet f&amp;aring;tal. Men god ekonomi och v&amp;auml;lst&amp;aring;nd m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; folkligt inflytande och demokratisk p&amp;aring;verkan, och s&amp;aring; &amp;auml;r knappast alltid fallet i&amp;nbsp;dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Starka sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r ett betydelsefullt instrument f&amp;ouml;r att genomdriva f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i ett land. N&amp;auml;r m&amp;auml;nniskor kr&amp;auml;ver sina r&amp;auml;ttigheter i organiserade former kan samh&amp;auml;llen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras i grunden. I m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder har fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen varit drivande i kampen f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Facklig verksamhet kan bidra till en ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Det kan garantera universala r&amp;auml;ttigheter f&amp;ouml;r arbetare, &amp;ouml;ka tillv&amp;auml;xten med j&amp;auml;mn inkomstf&amp;ouml;rdelning och minska fattigdomen. Men om v&amp;auml;rldens fattigdom ska minska, j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd skapas och demokrati utvecklas m&amp;aring;ste &amp;auml;ven den globala handelspolitiken l&amp;aring;ta sig p&amp;aring;verkas i en mer r&amp;auml;ttvis riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc297293710" name="_Toc297293710"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293733" name="_Toc297293733"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293771" name="_Toc297293771"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184415" name="_Toc303184415"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186141" name="_Toc303186141"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251583" name="_Toc303251583"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253666" name="_Toc303253666"&gt;&lt;/a&gt;EU:s handelsavtal&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter att Doharundan, de senaste handelsf&amp;ouml;rhandlingarna inom V&amp;auml;rldshandelsorganisationen, WTO, k&amp;ouml;rde fast har EU &amp;ouml;verg&amp;aring;tt till en strategi d&amp;auml;r man tecknar omfattande associationsavtal med olika l&amp;auml;nder. Dessa avtal inkluderar handelspolitiska delar med tull&amp;auml;ttnader, men &amp;auml;ven fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. I flera av de l&amp;auml;nder som EU f&amp;ouml;rhandlar med &amp;auml;r kr&amp;auml;nkningarna av de fackliga r&amp;auml;ttigheterna omfattande och grova. Nyligen avslutade EU f&amp;ouml;rhandlingarna med Colombia om ett nytt associeringsavtal, trots att landet toppar statistiken g&amp;auml;llande mord p&amp;aring; fackligt aktiva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser inte att det &amp;auml;r rimligt att EU:s inre marknad &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som skapat sig konkurrensf&amp;ouml;rdelar genom att inskr&amp;auml;nka de fackliga r&amp;auml;ttigheterna. Vi menar att EU ist&amp;auml;llet b&amp;ouml;r anv&amp;auml;nda dessa f&amp;ouml;rhandlingar till att st&amp;auml;rka de fackliga r&amp;auml;ttigheterna och underst&amp;ouml;dja krav fr&amp;aring;n l&amp;auml;ndernas fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relser. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Sverige inom EU ska verka f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhandlingar om associationsavtal och andra former av handelsavtal kopplas till tydliga krav p&amp;aring; att l&amp;auml;nderna ratificerat ILO:s &amp;aring;tta k&amp;auml;rnkonventioner. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc212019136" name="_Toc212019136"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc212019137" name="_Toc212019137"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297291985" name="_Toc297291985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293711" name="_Toc297293711"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293734" name="_Toc297293734"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293772" name="_Toc297293772"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184416" name="_Toc303184416"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186142" name="_Toc303186142"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251584" name="_Toc303251584"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253667" name="_Toc303253667"&gt;&lt;/a&gt;Exportfrizoner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dagens globaliserade v&amp;auml;rld har bland annat inneburit att exportsektorns betydelse har &amp;ouml;kat. Den omstrukturering och liberalisering av handelsregler som skett har lett till en betydligt st&amp;ouml;rre utsatthet f&amp;ouml;r arbetarna, i synnerhet i de alltfler exportfrizoner som uppst&amp;aring;tt i m&amp;aring;nga fattiga l&amp;auml;nder i Asien, Latinamerika och Afrika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Exportfrizoner &amp;auml;r ekonomiska frizoner i avgr&amp;auml;nsade omr&amp;aring;den d&amp;auml;r s&amp;auml;rskilda arbetsmarknads- och skattelagar r&amp;aring;der. Det &amp;ouml;vergripande syftet &amp;auml;r att locka till sig utl&amp;auml;ndska investeringar. Antalet frizoner i v&amp;auml;rlden &amp;ouml;kar snabbt, fr&amp;auml;mst i Asien. Enligt ILO &amp;ouml;kade antalet fr&amp;aring;n 79 stycken &amp;aring;r 1975 till runt 5&amp;nbsp;200 stycken 30 &amp;aring;r senare. I&amp;nbsp;dag finns exportfrizoner i &amp;ouml;ver 100 l&amp;auml;nder och har &amp;ouml;ver 20&amp;nbsp;miljoner personer anst&amp;auml;llda. Ungef&amp;auml;r 70&amp;nbsp;procent av dessa finns i Kina.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sett ur ett fackligt perspektiv &amp;auml;r det &amp;ouml;kade antalet frizoner katastrofalt eftersom facklig verksamhet vanligtvis &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden eller grovt inskr&amp;auml;nkt i zonerna. Genom att pressa anst&amp;auml;lldas fackliga r&amp;auml;ttigheter och arbetsvillkor till noll och intet lockar l&amp;auml;nderna till sig utl&amp;auml;ndskt kapital.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet i exportfrizonerna best&amp;aring;r oftast av en monoton och slitsam produktion inom framf&amp;ouml;r&amp;nbsp;allt textilindustrin – en sektor d&amp;auml;r kvinnor &amp;auml;r starkt &amp;ouml;verrepresenterade. De arbetar till l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner, p&amp;aring; os&amp;auml;kra kontrakt och ofta under h&amp;auml;lsofarliga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Bortsett fr&amp;aring;n att m&amp;ouml;jligheten att organisera sig ofta &amp;auml;r obefintlig uts&amp;auml;tts m&amp;aring;nga d&amp;auml;rtill f&amp;ouml;r systematiska &amp;ouml;vergrepp och sexuella trakasserier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att globaliseringen av ekonomin inte bara f&amp;aring;r utmynna i en &amp;ouml;kad frihet f&amp;ouml;r kapitalet utan &amp;auml;ven m&amp;aring;ste omfatta en global respekt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter. Sverige m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lvklart, p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er, vara drivande d&amp;aring; det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;retags skyldighet att f&amp;ouml;lja arbetsr&amp;auml;ttsliga regler och de lagar som &amp;auml;r godk&amp;auml;nda av ILO. Om situationen ska kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras f&amp;ouml;r dem som arbetar i exportfrizoner runtom i v&amp;auml;rlden &amp;auml;r deras egen m&amp;ouml;jlighet till organisering och facklig verksamhet central. V&amp;auml;nsterpartiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Sverige inom ramen f&amp;ouml;r utvecklingssamarbetet tydligare b&amp;ouml;r arbeta f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka organiseringen och fackliga r&amp;auml;ttigheter i exportfrizoner. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av hur utvecklingen av exportfrizonerna sett ut de senaste decennierna anser V&amp;auml;nsterpartiet att det &amp;auml;r dags f&amp;ouml;r Sverige att tydligt arbeta f&amp;ouml;r en avveckling av exportfrizonerna. Inte bara &amp;auml;r det ett gigantiskt problem att inga regler f&amp;ouml;r arbetsvillkor tycks g&amp;auml;lla i flertalet exportfrizoner – de snedvrider dessutom konkurrensen. I&amp;nbsp;dag finns de bara till f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rldens stora f&amp;ouml;retag ska kunna producera betydligt billigare &amp;auml;n dess mindre konkurrenter genom att de f&amp;ouml;rl&amp;auml;gger verksamheten till en av alla frizonerna. I takt med att antalet zoner &amp;ouml;kar spelar l&amp;auml;nder sedan ut varandra, och arbetstagarnas r&amp;auml;ttigheter kan sjunka allt l&amp;auml;gre. Hela tiden subventioneras kr&amp;auml;nkningarna av l&amp;auml;ndernas regeringar. &amp;Auml;ven i Centralamerikas frizoner, s&amp;aring; kallad Maquiladora (”sammans&amp;auml;ttningsfabrik”), &amp;auml;r allt f&amp;ouml;retagande i regionerna subventionerat av de respektive l&amp;auml;ndernas regeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vanligtvis &amp;auml;r b&amp;aring;de f&amp;ouml;retag, EU, WTO och den svenska regeringen med flera motst&amp;aring;ndare till statligt subventionerade verksamheter som anses hota den fria marknaden och andra f&amp;ouml;retags verksamheter. S&amp;aring; varf&amp;ouml;r g&amp;auml;ller detta inte exportfrizonerna? Det enda r&amp;auml;tta &amp;auml;r att p&amp;aring;b&amp;ouml;rja en avveckling av ekonomiska frizoner. Inom s&amp;aring;v&amp;auml;l WTO som EU b&amp;ouml;r Sverige d&amp;auml;rf&amp;ouml;r tydligt arbeta f&amp;ouml;r en avveckling av ekonomiska frihandelszoner d&amp;auml;r de fackliga r&amp;auml;ttigheterna kr&amp;auml;nks eller inskr&amp;auml;nks, s&amp;aring; som de ser ut i&amp;nbsp;dag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc303251585" name="_Toc303251585"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253668" name="_Toc303253668"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184417" name="_Toc303184417"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186143" name="_Toc303186143"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnors r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dagens v&amp;auml;rldsordning ser vi en arbetsdelning d&amp;auml;r kvinnor utf&amp;ouml;r de tyngsta arbetena till de l&amp;auml;gsta l&amp;ouml;nerna. Enligt den fackliga samorganisationen ITUC &amp;auml;r det globala l&amp;ouml;negapet mellan m&amp;auml;n och kvinnor hela 22 procent. Av de 42&amp;nbsp;miljoner l&amp;ouml;ntagare som arbetar i jordens dryga 5&amp;nbsp;200 exportfrizoner &amp;auml;r 80&amp;nbsp;procent kvinnor. Bakom den &amp;ouml;kade f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen av kl&amp;auml;der och skor i den svenska handeln ligger tyv&amp;auml;rr alltf&amp;ouml;r ofta en produktion som kvinnor h&amp;aring;ller uppe i vidrig arbetsmilj&amp;ouml; och med l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska kris som svept &amp;ouml;ver jorden har dessutom slagit h&amp;aring;rdast mot v&amp;auml;rldens arbetande kvinnor. &amp;Ouml;verallt, &amp;auml;ven i Sverige, &amp;auml;r kvinnor &amp;ouml;verrepresenterade bland os&amp;auml;kra och tidsbegr&amp;auml;nsade anst&amp;auml;llningar – just de arbetstillf&amp;auml;llen som f&amp;ouml;rsvinner f&amp;ouml;rst vid ekonomiska kriser. Fackliga r&amp;auml;ttigheter och kollektivavtal &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett av de viktigaste verktygen f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka j&amp;auml;mst&amp;auml;lldheten i v&amp;auml;rlden. Det skulle ge m&amp;aring;nga av jordens kvinnor m&amp;ouml;jlighet att organisera sig och kr&amp;auml;va b&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml; och anst&amp;auml;ndiga arbetsvillkor. En studie av ITUC (International Trade Union Confederation) visade bland annat att facklig organisering minskade l&amp;ouml;neskillnaderna mellan m&amp;auml;n och kvinnor. V&amp;auml;nsterpartiet anser att det &amp;auml;r viktigt att detta arbete kopplas till arbetet f&amp;ouml;r fackliga r&amp;auml;ttigheter och att Sverige genom sitt utvecklingssamarbete underst&amp;ouml;djer kvinnors fackliga r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att organisera sig p&amp;aring; sina arbetsplatser. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc303251586" name="_Toc303251586"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253669" name="_Toc303253669"&gt;&lt;/a&gt;Globala ramavtal&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om ett f&amp;ouml;retag tycker att den fackliga verksamheten b&amp;ouml;rjar bli besv&amp;auml;rande, eller l&amp;ouml;nerna f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga, kan f&amp;ouml;retaget i dagens globaliserade v&amp;auml;rld v&amp;auml;lja att flytta produktionen till ett annat land. Ofta fungerar ett enkelt hot om f&amp;ouml;retagsflytt f&amp;ouml;r att tysta facklig verksamhet. Detta skapar en internationell konkurrens d&amp;auml;r olika l&amp;auml;nder annonserar l&amp;aring;ga l&amp;ouml;ner och d&amp;aring;liga arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden f&amp;ouml;r att locka till sig f&amp;ouml;retag. Om fackliga organisationer b&amp;ouml;rjar bjuda under varandra uppst&amp;aring;r en ned&amp;aring;tg&amp;aring;ende spiral som leder till dumpning av arbetsvillkor och l&amp;ouml;ner. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet kr&amp;auml;vs en facklig samverkan &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet vill &amp;auml;n en g&amp;aring;ng framf&amp;ouml;ra kritik mot regeringen d&amp;aring; det g&amp;auml;ller dess of&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att s&amp;auml;tta fr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet i relation till handelsfr&amp;aring;gor. Vi menar att den roll som fria fackf&amp;ouml;reningar spelar f&amp;ouml;r fattigdomsbek&amp;auml;mpning och &amp;ouml;kad social r&amp;auml;ttvisa tydligare m&amp;aring;ste betonas. Likas&amp;aring; m&amp;aring;ste svenska f&amp;ouml;retags del av ansvaret f&amp;ouml;r att s&amp;aring; sker tydligg&amp;ouml;ras. V&amp;auml;nsterpartiet har vid flera tillf&amp;auml;llen yrkat p&amp;aring; att regeringen ska verka f&amp;ouml;r att svenska multinationella f&amp;ouml;retag undertecknar s&amp;aring; kallade globala ramavtal. Vi anser dock inte att n&amp;aring;got st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana avtal har uppb&amp;aring;dats fr&amp;aring;n regeringens sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med ILO:s k&amp;auml;rnkonventioner som grund sluter globala branschfack och multinationella f&amp;ouml;retag avtal som omfattar f&amp;ouml;retagets samtliga arbetsplatser och anst&amp;auml;llda i v&amp;auml;rlden. Avtalen reglerar grundl&amp;auml;ggande arbetsvillkor om exempelvis fackliga r&amp;auml;ttigheter, l&amp;ouml;ner, s&amp;auml;kerhet, arbetsmilj&amp;ouml; och f&amp;ouml;rbud mot barnarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att avtalen blir allt viktigare verktyg i kampen f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet ska respekteras, och en stor f&amp;ouml;rdel &amp;auml;r att fackf&amp;ouml;reningarna sj&amp;auml;lva har insyn i hur avtalen efterlevs. Detta g&amp;ouml;r dem starkare och mer bindande &amp;auml;n om f&amp;ouml;retagen bevakar sig sj&amp;auml;lva.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera svenska f&amp;ouml;retag har redan slutit globala ramavtal, men V&amp;auml;nsterpartiet anser att det borde vara sj&amp;auml;lvklart att alla svenska multinationella f&amp;ouml;retag sluter globala ramavtal och den svenska regeringen b&amp;ouml;r aktivt verka f&amp;ouml;r att s&amp;aring; sker. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc297291986" name="_Toc297291986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293713" name="_Toc297293713"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293736" name="_Toc297293736"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293774" name="_Toc297293774"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184418" name="_Toc303184418"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186144" name="_Toc303186144"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251587" name="_Toc303251587"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253670" name="_Toc303253670"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska utrikespolitiken&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;R&amp;auml;tten att organisera sig fackligt och bedriva fackligt arbete &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande och universella m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter, men de &amp;auml;r r&amp;auml;ttigheter som kr&amp;auml;nks och inskr&amp;auml;nks i alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder. I den globala ekonomin har brott mot fackliga och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter blivit ett konkurrensmedel f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag. Enskilda stater bidrar till detta genom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra villkoren f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda i hopp om att dra till sig utl&amp;auml;ndska investeringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande att &amp;auml;ven det svenska n&amp;auml;ringslivet agerar i enlighet med m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningarna om en &amp;ouml;kad respekt f&amp;ouml;r de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna, inklusive de fackliga r&amp;auml;ttigheterna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att svenska f&amp;ouml;retag b&amp;ouml;r f&amp;ouml;reg&amp;aring; med gott exempel och det finns all anledning att vara vaksam n&amp;auml;r svenska f&amp;ouml;retag etablerar sig i l&amp;auml;nder som Iran och Colombia. Bara i dessa b&amp;aring;da l&amp;auml;nder &amp;auml;r idag &amp;ouml;ver 100&amp;nbsp;svenska f&amp;ouml;retag verksamma. Det &amp;auml;r viktigt att understryka att ansvaret f&amp;ouml;r att de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna respekteras i arbetslivet inte bara vilar p&amp;aring; regeringar, utan ocks&amp;aring; p&amp;aring; n&amp;auml;ringslivet. Sverige borde aldrig acceptera att svenska f&amp;ouml;retag bedriver verksamhet som kan bidra till brott mot de fackliga r&amp;auml;ttigheterna. N&amp;auml;r alltfler svenska f&amp;ouml;retag etablerar sig i ett land som Kina, d&amp;auml;r de fackliga r&amp;auml;ttigheterna &amp;auml;r kraftigt inskr&amp;auml;nkta, beh&amp;ouml;vs en aktiv dialog mellan den svenska regeringen, n&amp;auml;ringslivet och fackf&amp;ouml;reningsr&amp;ouml;relsen f&amp;ouml;r att garantera att svenska f&amp;ouml;retag inte g&amp;ouml;r sig skyldiga till brott mot de fackliga r&amp;auml;ttigheterna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av det aldrig sinande v&amp;aring;ldet mot fackligt aktiva, inte minst p&amp;aring; den latinamerikanska kontinenten, vill V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;ven uppmana den svenska regeringen att anv&amp;auml;nda alla medel som st&amp;aring;r till buds f&amp;ouml;r att s&amp;auml;tta press p&amp;aring; regeringarna att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka fackliga representanters r&amp;auml;ttigheter och se till att skyldiga f&amp;auml;lls. S&amp;aring;dana p&amp;aring;tryckningar kan exempelvis &amp;aring;stadkommas med hj&amp;auml;lp av de associeringsavtal som EU f&amp;ouml;rhandlar med Latinamerika.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc297291987" name="_Toc297291987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293714" name="_Toc297293714"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293737" name="_Toc297293737"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293775" name="_Toc297293775"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184419" name="_Toc303184419"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186145" name="_Toc303186145"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251588" name="_Toc303251588"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253671" name="_Toc303253671"&gt;&lt;/a&gt;Bist&amp;aring;ndet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att den svenska regeringens syn p&amp;aring; f&amp;ouml;rtryck och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r f&amp;ouml;r sn&amp;auml;v. De m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna inkluderar, enligt FN:s deklaration, s&amp;aring;v&amp;auml;l politiska och medborgerliga r&amp;auml;ttigheter som ekonomiska, sociala och kulturella. Dessa r&amp;auml;ttigheter &amp;auml;r odelbara, inb&amp;ouml;rdes beroende och universellt giltiga. Om man vill uppn&amp;aring; verkliga resultat kan man d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte, som regeringen alltf&amp;ouml;r ofta g&amp;ouml;r, bara fokusera p&amp;aring; en begr&amp;auml;nsad del av de m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheterna. Till exempel ber&amp;ouml;r den borgerliga regeringen s&amp;auml;llan eller aldrig vikten av facklig organisering, trots att r&amp;auml;tten att organisera sig fackligt &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nsklig r&amp;auml;ttighet och fackf&amp;ouml;reningar &amp;auml;r och har varit centrala akt&amp;ouml;rer i kampen f&amp;ouml;r demokrati och m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven d&amp;aring; det g&amp;auml;ller att minska v&amp;auml;rldens fattigdom kr&amp;auml;vs att oberoende fackliga organisationer f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utvecklas och verka fritt. Kollektivavtalet har visat sig vara en av de mest fattigdomsbek&amp;auml;mpande mekanismer som finns i v&amp;auml;rlden. FN-organet ILO (International Labour Organization) har under en l&amp;aring;ng tid p&amp;aring;visat sambandet mellan fackliga r&amp;auml;ttigheter och fattigdomsbek&amp;auml;mpning. &amp;Auml;ven V&amp;auml;rldsbanken drog f&amp;ouml;r ett antal &amp;aring;r sedan samma slutsats i sin rapport, Unions and Collective Bargaining (2002). Man menade d&amp;aring; att fungerande fackf&amp;ouml;reningar och kollektivavtal kan bidra till l&amp;auml;gre arbetsl&amp;ouml;shet och inflation, samtidigt som produktiviteten kan &amp;ouml;ka och landet i fr&amp;aring;ga kan ta sig ur ekonomiska kriser p&amp;aring; ett snabbare s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta &amp;auml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;s viktiga slutsatser, inte minst i k&amp;ouml;lvattnet av den senaste ekonomiska och finansiella kris som slog h&amp;aring;rt mot m&amp;aring;nga av v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder. V&amp;auml;lst&amp;aring;nd kan inte byggas utan demokrati. Demokrati kan inte byggas utan r&amp;auml;tten att organisera sig. Eftersom fattigdomsbek&amp;auml;mpning och demokratisering &amp;auml;r viktiga m&amp;aring;l f&amp;ouml;r svenskt bist&amp;aring;nd b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r att fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet tydligare prioriteras i svenskt utvecklingssamarbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen b&amp;ouml;r dessutom verka f&amp;ouml;r att&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;fr&amp;aring;gor om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet tydligare prioriteras i EU:s utvecklingssamarbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc297291984" name="_Toc297291984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293712" name="_Toc297293712"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293735" name="_Toc297293735"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc297293773" name="_Toc297293773"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303184420" name="_Toc303184420"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186146" name="_Toc303186146"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251589" name="_Toc303251589"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253672" name="_Toc303253672"&gt;&lt;/a&gt;Sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder inom EU&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De internationella fackliga regelverken f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras hela tiden men fortfarande bryter m&amp;aring;nga l&amp;auml;nder och f&amp;ouml;retag mot ILO:s konventioner, &amp;auml;ven d&amp;aring; de valt att ratificera desamma. F&amp;ouml;r oss som tror p&amp;aring; internationell solidaritet rymmer dock globaliseringen stora m&amp;ouml;jligheter. Med en globalt erk&amp;auml;nd r&amp;auml;tt till internationella sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder skulle l&amp;ouml;ntagare &amp;ouml;ver jorden kunna s&amp;auml;tta press p&amp;aring; arbetsgivare att uppfylla kravet om m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet. Detta skulle exempelvis ge facken i Sverige m&amp;ouml;jlighet att vidta sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder till st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r de arbetstagare som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkningar av sina m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter i arbetslivet, var helst i v&amp;auml;rlden detta sker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige inom EU b&amp;ouml;r driva kravet om r&amp;auml;tt till sympati&amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna i Europa. Precis som svenska LO anser vi att de fyra friheterna inom EU:s inre marknad, fri r&amp;ouml;rlighet f&amp;ouml;r personer, varor, tj&amp;auml;nster och kapital, inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma r&amp;auml;ttvisa villkor f&amp;ouml;r l&amp;ouml;ntagarna i Europa. Sverige b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inom EU driva att en femte frihet tillkommer – r&amp;auml;tten f&amp;ouml;r fackf&amp;ouml;reningarna att verka &amp;ouml;ver gr&amp;auml;nserna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc303184421" name="_Toc303184421"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303186147" name="_Toc303186147"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303251590" name="_Toc303251590"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc303253673" name="_Toc303253673"&gt;&lt;/a&gt;Offentlig upphandling i Sverige&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige h&amp;ouml;r till de l&amp;auml;nder som &amp;auml;nnu inte har ratificerat ILO:s konvention 94. Kortfattat inneb&amp;auml;r konventionen att stat, landsting eller kommun alltid kan kr&amp;auml;va att utl&amp;auml;ndska tj&amp;auml;nstef&amp;ouml;retag som utf&amp;ouml;r offentliga uppdrag har l&amp;ouml;ner och villkor som g&amp;auml;ller nationellt i branschen – det vill s&amp;auml;ga myndigheter ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att upphandling inte sker till dumpade l&amp;ouml;ner och arbetsvillkor. Majoriteten av EU:s medlemsl&amp;auml;nder har undertecknat och ratificerat konventionen – detta g&amp;auml;ller dock inte Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet anser att det &amp;auml;r h&amp;ouml;g tid att Sverige ratificerar ILO:s konvention 94. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera svenska fackf&amp;ouml;rbund menar att en ratificering av konvention 94 inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att f&amp;aring; till st&amp;aring;nd bra, offentliga upphandlingsregler utan att &amp;auml;ven staten, kommuner och landsting i Sverige ska ha m&amp;ouml;jlighet att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; kollektivavtal vid offentlig upphandling samt ta social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig h&amp;auml;nsyn. Varje &amp;aring;r k&amp;ouml;per staten, kommuner och lansting varor och tj&amp;auml;nster f&amp;ouml;r runt 400 miljarder kronor. Denna upphandling skulle kunna anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r att underst&amp;ouml;dja f&amp;ouml;retag som tecknar kollektivavtal och respekterar fackliga r&amp;auml;ttigheter. V&amp;auml;nsterpartiet anser att Sverige b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtydliga lagen om offentlig upphandling (LOU) s&amp;aring; att det uttryckligen framg&amp;aring;r att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; kollektivavtal och ta social och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssig h&amp;auml;nsyn vid upphandling. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 9 september 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Torbj&amp;ouml;rn Bj&amp;ouml;rlund (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jens Holm (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Siv Holma (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Sj&amp;ouml;stedt (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom EU ska verka för att associationsavtal och andra former av handelsavtal kopplas till krav på att ILO:s åtta kärnkonventioner ratificerats.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för utvecklingssamarbetet tydligare bör arbeta för att stärka organisering och fackliga rättigheter i exportfrizoner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom såväl WTO som EU ska arbeta för en avveckling av ekonomiska frihandelszoner där de fackliga rättigheterna kränks eller inskränks.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:NU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges utvecklingssamarbete ska understödja kvinnors fackliga rättigheter och möjligheter att organisera sig på sina arbetsplatser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen aktivt bör verka för att alla svenska multinationella företag sluter globala ramavtal.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör föra en tydlig dialog om mänskliga rättigheter i arbetslivet med de svenska företag som etablerar sig i länder som inte respekterar de fackliga rättigheterna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:UU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att mänskliga rättigheter i arbetslivet tydligare bör prioriteras i svenskt utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges regering ska verka för att mänskliga rättigheter i arbetslivet tydligare prioriteras i EU:s utvecklingssamarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör driva att en femte frihet - rätten för fackföreningar att verka över gränserna - tillkommer inom EU:s inre marknad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:UU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör ratificera ILO:s konvention 94.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i lagen om offentlig upphandling bör tydliggöras att det är möjligt att ställa krav på kollektivavtal och ta social och miljömässig hänsyn vid upphandling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-09-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2011-09-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>037508021018</intressent_id>
<namn>Torbjörn Björlund</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<namn>Jens Holm</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395416536118</intressent_id>
<namn>Siv Holma</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0383111552218</intressent_id>
<namn>Jonas Sjöstedt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:48:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02U207</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:46:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utrikesutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:48:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U207</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_207.docx</filnamn>
<filstorlek>56824</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Fackliga rättigheter i världen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CB95D518-18C8-4DF4-9D91-AA301E1C5965</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02U207</dok_id>
<subtitel>av Hans Linde m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_u_207.pdf</filnamn>
<filstorlek>222924</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_u_207</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/19147C18-2414-424F-9A80-4C05ADD2B885</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>