<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2740684</hangar_id>
 <dok_id>GZ02So521</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>So521</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:So521 av Lena Hallengren m.fl. (S)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>S95001</tempbeteckning>
 <organ>SoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>521</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2011-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-05-10 10:37:59</systemdatum>
 <publicerad>2011-10-05 13:55:38</publicerad>
 <titel>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</titel>
 <subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{3A4E8BE7-6C46-4C89-B0FF-3F13EBF23CB2}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02So521/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02So521</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02So521</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:So521&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lena Hallengren m.fl. (S)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;S95001&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="Utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="as0712aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Thu, 10 May 2012 10:30:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_So_521.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498813" name="_Toc305498813"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655731"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655732"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Sjukv&amp;aring;rdssatsning: h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd i v&amp;auml;rldsklass kr&amp;auml;ver investeringar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655733"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En sammanh&amp;aring;llen och gemensam h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655734"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Patientkontrakt f&amp;ouml;r trygghet och tillg&amp;auml;nglighet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655735"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nationell kvalitetscertifiering av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655736"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nationella riktlinjer&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655737"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Patients&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655738"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Nationella kvalitetsregister&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655739"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655740"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Personalen i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655741"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;En modern it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655742"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655743"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655744"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655745"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;H&amp;ouml;gkostnadsskyddet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655746"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Driftsformer i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655747"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Ouml;versyn av vinst och konkurrens i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655748"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Organdonation&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655749"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;2" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hbt-personers h&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655750"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Hiv/aids&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655751"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;L&amp;auml;kemedel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655752"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Apoteksmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655753"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Antibiotikaresistens&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655754"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Psykiatri&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655755"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Tandv&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655756"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Folkh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655757"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Tobak&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655758"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Alkohol och narkotika&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655759"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Missbruksv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655760"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655761"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ungdomsmottagningar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655762"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Funktionshinderspolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655763"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Auml;ldres v&amp;aring;rd och omsorg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655764"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655765"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;K&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655766"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag)&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655767"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;&amp;Ouml;verskuldsatthet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655768"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Barnfattigdom&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655769"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Spelberoende&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655770"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;Heml&amp;ouml;shet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc307655771"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc307655731" name="_Toc307655731"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen anvisar med f&amp;ouml;ljande &amp;auml;ndringar i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till regeringens f&amp;ouml;rslag anslagen under utgiftsomr&amp;aring;de 9 H&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, sjukv&amp;aring;rd och social omsorg enligt uppst&amp;auml;llning (anslag i tusental kronor):&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;table style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; margin-left: 4.23mm; margin-right: auto; table-layout: auto; width: 101.78mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="192"/&gt;&lt;col width="104"/&gt;&lt;col width="89"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 50.8mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Regeringens f&amp;ouml;rslag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 23.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Anslagsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 50.8mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nytt stimulansbidrag till landstingen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra omh&amp;auml;ndertagandet av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Stimulanssatsningen p&amp;aring; 160&amp;nbsp;000 f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden slopas&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&amp;nbsp;711&amp;nbsp;923 &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: bottom; width: 23.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+160&amp;nbsp;000 &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;                    &lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;                 –160 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 50.8mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;Nytt: Sjukv&amp;aring;rdssatsning &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;           –&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 23.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;+1 000 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 50.8mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Summa f&amp;ouml;r utgiftsomr&amp;aring;det&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.01mm; padding-right: 1.01mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 27.52mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;60&amp;nbsp;078 114&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.26mm; padding-left: 0.26mm; padding-right: 0.26mm; padding-top: 0.26mm; vertical-align: top; width: 23.46mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;+ 1&amp;nbsp;000 000&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r regeringens f&amp;ouml;rslag till lag om &amp;auml;ndring i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdslagen (1982:763) ang&amp;aring;ende h&amp;ouml;gkostnadsskyddet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdavgifter i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r regeringens f&amp;ouml;rslag till lag om &amp;auml;ndring i lagen (2002:160) om l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ner m.m. ang&amp;aring;ende h&amp;ouml;gkostnadsskyddet f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om sjukv&amp;aring;rdssatsning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om patientkontrakt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nationell kvalitetscertifiering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att v&amp;aring;rden ska vara baserad p&amp;aring; vetenskap och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet ocks&amp;aring; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;ouml;rdela v&amp;aring;rdresurser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om nationella riktlinjer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om patients&amp;auml;kerhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om handlingsprogrammet Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om meddelarskydd.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ers&amp;auml;ttningssystemen i v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en lag om medborgarnas valfrihet i v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inte till&amp;aring;ta fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell genomf&amp;ouml;randeplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om investeringsskydd f&amp;ouml;r skattefinansierad verksamhet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inte ska vara till&amp;aring;tet med f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) f&amp;ouml;r privatbetalande patienter i den offentligt finansierade v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att det inte ska vara till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om vinst och konkurrens i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om organdonation.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser f&amp;ouml;r hbt-personers h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om hbt-certifiering f&amp;ouml;r landets samtliga ungdomsmottagningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller smittskydd och hiv.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett nationellt initiativ f&amp;ouml;r s&amp;auml;krare l&amp;auml;kemedelshantering.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om apoteksmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en strategi mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en l&amp;aring;ngsiktig handlingsplan f&amp;ouml;r psykiatrin.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om samverkansmodeller i varje kommun f&amp;ouml;r barn och ungdomar med problem (Barnens r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inr&amp;auml;tta en kommission f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om obligatoriska bildvarningar p&amp;aring; cigarettpaket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om tillst&amp;aring;ndsplikt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ett samlat &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket f&amp;ouml;r att minska tobaksbruket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om alkoholreklam.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om licensplikt f&amp;ouml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att ompr&amp;ouml;va beslutet att l&amp;aring;ta privatpersoner f&amp;ouml;ra in alkoholdrycker i Sverige ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r andra personers r&amp;auml;kning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om att inte inf&amp;ouml;ra g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning eller spritbutiker.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r minskat alkoholbruk bland ungdomar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om alkol&amp;aring;s.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om missbruksv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en kartl&amp;auml;ggning av ungdomsmottagningarnas &amp;ouml;ppettider och kompetens.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om funktionshinderspolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en parbogaranti.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;auml;ldrepolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om en utredning om transpersoners villkor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om &amp;ouml;verskuldsatthet.&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om barnfattigdom.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om socialtj&amp;auml;nstens &amp;aring;tagande n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller spelmissbruk.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad som anf&amp;ouml;rs i motionen om insatser f&amp;ouml;r att motverka heml&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkande 11 h&amp;auml;nvisat till KU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 17 och 20 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 41 h&amp;auml;nvisat till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkande 51 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;a id="_Toc304899008" name="_Toc304899008"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305498815" name="_Toc305498815"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655732" name="_Toc307655732"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En v&amp;auml;l fungerande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kan vara skillnaden mellan liv och d&amp;ouml;d f&amp;ouml;r en m&amp;auml;nniska. N&amp;auml;r en sv&amp;aring;rt sjuk kan botas och &amp;aring;terv&amp;auml;nda till ett aktivt liv eller n&amp;auml;r ett f&amp;ouml;r tidigt f&amp;ouml;tt barn kan r&amp;auml;ddas &amp;auml;r det f&amp;ouml;r den enskilde, familjen och de n&amp;auml;rst&amp;aring;ende det viktigaste och mest betydelsefulla som h&amp;auml;nt i livet. Inget &amp;auml;r mer avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r livskvalitet. Det som dagligen utf&amp;ouml;rs i svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kan upplevas som ett mirakel f&amp;ouml;r den enskilde men &amp;auml;r ett resultat av professionellt och h&amp;aring;rt arbete av engagerade medarbetare. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett resultat av gemensamma investeringar under l&amp;aring;ng tid d&amp;auml;r str&amp;auml;van att erbjuda alla, inte bara n&amp;aring;gra, den allra b&amp;auml;sta h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har drivit p&amp;aring; utvecklingen och bidragit till att svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd i internationella j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser rankas mycket h&amp;ouml;gt n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller medicinsk kvalitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ska svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd kunna beh&amp;aring;lla den toppositionen m&amp;aring;ste den ha tillg&amp;aring;ng till den allra senaste kunskapen, professionella medarbetare, de mest avancerade behandlingsmetoderna, teknik och l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;r att kunna bota, lindra och f&amp;ouml;rebygga sjukdomar och oh&amp;auml;lsa. M&amp;aring;let m&amp;aring;ste vara att st&amp;auml;ndigt flytta fram positionerna genom investeringar i forskning och utveckling s&amp;aring; att fler med d&amp;ouml;dliga sjukdomar kan r&amp;auml;ddas till livet, s&amp;aring; att kroniska sjukdomar kan behandlas s&amp;aring; att m&amp;auml;nniskor kan leva ett gott och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv och s&amp;aring; att behandlingsbara sjukdomar kan f&amp;ouml;rebyggas och botas. Forskning och utveckling m&amp;aring;ste vara en central och integrerad del i svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd s&amp;aring; att ny kunskap snabbt n&amp;aring;r ut och anv&amp;auml;nds i v&amp;aring;rden och kommer patienterna till del.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc304899009" name="_Toc304899009"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc305498816" name="_Toc305498816"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655733" name="_Toc307655733"&gt;&lt;/a&gt;Sjukv&amp;aring;rdssatsning: h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd i v&amp;auml;rldsklass kr&amp;auml;ver investeringar&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har r&amp;auml;tt till en god sjukv&amp;aring;rd. Den som blir sjuk ska veta att han eller hon f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp av personal som har den b&amp;auml;sta utbildningen och tillr&amp;auml;ckligt med tid och som arbetar med de mest moderna metoderna och den senaste medicinska tekniken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill genomf&amp;ouml;ra ett brett reformprogram f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mlik sjukv&amp;aring;rd. Vi vill g&amp;ouml;ra satsningar f&amp;ouml;r att modernisera, utveckla och f&amp;ouml;rst&amp;auml;rka sjukv&amp;aring;rden. Vi vill inf&amp;ouml;ra en nationell kvalitetscertifiering f&amp;ouml;r alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare, med lika h&amp;ouml;ga kvalitetskrav p&amp;aring; alla v&amp;aring;rdenheter och all omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi s&amp;auml;ger nej till f&amp;ouml;rslaget om att h&amp;ouml;ja taken f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gkostnadsskydden f&amp;ouml;r bes&amp;ouml;k i sjukv&amp;aring;rden och f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel med 200 respektive 400 kronor fr&amp;aring;n &amp;aring;rsskiftet. F&amp;ouml;rslaget har s&amp;auml;msta m&amp;ouml;jliga f&amp;ouml;rdelningsprofil. De som bes&amp;ouml;ker sjukv&amp;aring;rden ofta och &amp;auml;r beroende av m&amp;aring;nga mediciner f&amp;aring;r betala f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringarna. Socialstyrelsen har till exempel redovisat att ensamst&amp;aring;ende med barn redan nu i tre g&amp;aring;nger s&amp;aring; h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning som andra avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n att h&amp;auml;mta ut l&amp;auml;kemedel av ekonomiska orsaker. Den som aldrig eller ganska s&amp;auml;llan bes&amp;ouml;ker sjukv&amp;aring;rden slipper f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; sikt f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas de h&amp;ouml;jda patientavgifterna inbringa 980 miljoner kronor. F&amp;ouml;r att kompensera landstingen f&amp;ouml;r de uteblivna avgifterna fr&amp;aring;n patientkollektivet s&amp;aring; tillf&amp;ouml;r vi 1 miljard kronor till landstingen redan fr&amp;aring;n 2012. De &amp;ouml;kade resurserna till h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden kan anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; flera olika s&amp;auml;tt. Det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r satsningar som leder till en mer j&amp;auml;mlik v&amp;aring;rd. De kan ocks&amp;aring; anv&amp;auml;ndas till mer personal i v&amp;aring;rden, h&amp;ouml;gre l&amp;ouml;ner f&amp;ouml;r de v&amp;aring;rdanst&amp;auml;llda och fler v&amp;aring;rdplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker genom stimulansbidrag styra landstingen att inf&amp;ouml;ra etableringsfrihet. Vi anser inte att detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som staten ska engagera sig i och vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det tidsbegr&amp;auml;nsade stimulansbidrag till landstingen som inf&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n 2012 och som syftar till att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ist&amp;auml;llet att pengarna anv&amp;auml;nds till ett stimulansbidrag till landstingen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra omh&amp;auml;ndertagandet av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla har r&amp;auml;tt till sjukv&amp;aring;rd p&amp;aring; lika villkor. Den som har haft m&amp;ouml;jlighet att teckna en privat sjukv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring ska inte kunna f&amp;aring; v&amp;aring;rd snabbare &amp;auml;n andra p&amp;aring; ett offentligt finansierat sjukhus. Lagstiftning kring detta avskaffades 2007. Vi anser att det bara &amp;auml;r h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;ndet som ska avg&amp;ouml;ra n&amp;auml;r och hur du f&amp;aring;r v&amp;aring;rd p&amp;aring; ett offentligt finansierat sjukhus – aldrig pl&amp;aring;nbokens tjocklek eller olika privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. Vi vill i lag f&amp;ouml;rbjuda m&amp;ouml;jligheten att k&amp;ouml;pa sig f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) p&amp;aring; offentligt finansierade sjukhus.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Universitets- och regionsjukhusen har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r att ge h&amp;ouml;gkvalitativ och j&amp;auml;mlik v&amp;aring;rd. Samarbetet mellan sjukhusen &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r hela v&amp;aring;rdorganisationen. Om man bryter ut ansvaret f&amp;ouml;r sjukhusen riskerar man att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder v&amp;aring;rdkedjor f&amp;ouml;r patienter och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra samverkan mellan olika delar av v&amp;aring;rden. Vi anser att universitets- och regionsjukhusen ska &amp;auml;gas gemensamt. Sjukhusen har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r landstingens m&amp;ouml;jlighet att leva upp till det lagstadgade ansvaret f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden, vilket g&amp;ouml;r dem ol&amp;auml;mpliga att privatisera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill st&amp;auml;rka patienternas r&amp;auml;ttigheter. Medborgarna ska ha r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja bland en m&amp;aring;ngfald av v&amp;aring;rdgivare, men v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retagen ska inte kunna v&amp;auml;lja bort patienter. Vi vill inf&amp;ouml;ra ett patientkontrakt d&amp;auml;r patientens alla delar inom behandling ing&amp;aring;r och inom vilken tid det ska ske.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &amp;auml;ven satsningar inom arbetsmarknadspolitiken i syfte att underl&amp;auml;tta generationsv&amp;auml;xlingen inom v&amp;aring;rd och omsorg i form av utbildningsvikariat och traineeplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498817" name="_Toc305498817"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655734" name="_Toc307655734"&gt;&lt;/a&gt;En sammanh&amp;aring;llen och gemensam h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en av grundvalarna i den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Alla m&amp;auml;nniskor har lika r&amp;auml;tt till bra kvalitet och god tillg&amp;auml;nglighet till v&amp;aring;rden, oavsett var man bor, vem man &amp;auml;r, vad man tj&amp;auml;nar eller vilket k&amp;ouml;n eller vilken religion man tillh&amp;ouml;r. Det &amp;auml;r patienter med st&amp;ouml;rst behov som ska prioriteras f&amp;ouml;rst – inte de med st&amp;ouml;rst pl&amp;aring;nbok. Det kr&amp;auml;vs ett tydligt politiskt ledarskap f&amp;ouml;r att prioritera v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r de sjukaste och sk&amp;ouml;raste. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r styras demokratiskt och finansieras gemensamt och solidariskt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Studier och olika j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser visar att svensk h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r &amp;ouml;ppen f&amp;ouml;r hela befolkningen och h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet samtidigt som kostnaderna &amp;auml;r m&amp;aring;ttliga. Men det finns fortfarande omotiverade k&amp;ouml;ns- och klasskillnader i den svenska v&amp;aring;rden. Kvinnor och m&amp;auml;n behandlas olika. Social bakgrund och tillh&amp;ouml;righet kan ibland ha betydelse f&amp;ouml;r vilken v&amp;aring;rd man f&amp;aring;r och vilka resurser man f&amp;aring;r tillg&amp;aring;ng till. Det finns ocks&amp;aring; brist p&amp;aring; kunskap om hbt-personers situation inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden och psykiatrin. Kvinnor och m&amp;auml;n, oavsett k&amp;ouml;n, k&amp;ouml;nsidentitet, etnisk tillh&amp;ouml;righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l&amp;auml;ggning och &amp;aring;lder, ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser. Det g&amp;aring;r att s&amp;auml;kra en h&amp;ouml;gkvalitativ v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r alla.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498818" name="_Toc305498818"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655735" name="_Toc307655735"&gt;&lt;/a&gt;Patientkontrakt f&amp;ouml;r trygghet och tillg&amp;auml;nglighet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;God tillg&amp;auml;nglighet i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden &amp;auml;r en prioriterad fr&amp;aring;ga. K&amp;ouml;er och v&amp;auml;ntetider &amp;auml;r besv&amp;auml;rande f&amp;ouml;r patienten och dyrt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Bristen p&amp;aring; exakta besked &amp;auml;r ibland lika besv&amp;auml;rligt som v&amp;auml;ntan i sig. Att inte veta n&amp;auml;r en behandling ska genomf&amp;ouml;ras &amp;auml;r frustrerande f&amp;ouml;r patienten och skapar missn&amp;ouml;je med v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har g&amp;aring;tt n&amp;auml;stan sex &amp;aring;r sedan den nationella v&amp;aring;rdgarantin inf&amp;ouml;rdes (den 1 november 2005) som en &amp;ouml;verenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). V&amp;aring;rdgarantin anger inom vilken tid v&amp;aring;rden ska ges. I september 2008 lanserade den borgerliga regeringen den s&amp;aring; kallade k&amp;ouml;miljarden f&amp;ouml;r att ge ett ekonomiskt incitament f&amp;ouml;r landstingen att uppfylla v&amp;aring;rdgarantin. Om tillr&amp;auml;ckligt m&amp;aring;nga patienter fick v&amp;aring;rd inom v&amp;aring;rdgarantins ramar fick landstinget del av k&amp;ouml;miljarden. Konstruktionen av k&amp;ouml;miljarden inbj&amp;ouml;d dock till fiffel med siffrorna. F&amp;ouml;r att kunna n&amp;aring; regeringens m&amp;aring;l flyttade en del landsting &amp;ouml;ver v&amp;auml;ntande patienter till en annan k&amp;ouml; f&amp;ouml;r passivt (frivilligt) v&amp;auml;ntande, som inte r&amp;auml;knades med i underlaget f&amp;ouml;r att landstingen skulle f&amp;aring; del av k&amp;ouml;miljarden. I verkligheten hade m&amp;aring;nga av patienterna i den passiva k&amp;ouml;n inte alls bett om att f&amp;aring; v&amp;auml;nta med ingreppet. Under senare tid har &amp;auml;ven andra problem med k&amp;ouml;miljarden och v&amp;aring;rdgarantin framkommit. L&amp;auml;kare har pekat p&amp;aring; att sjukhusen prioriterar yngre och friskare patienter p&amp;aring; bekostnad av kroniskt sjuka. Orsaken &amp;auml;r att landstingen vill f&amp;aring; del av k&amp;ouml;miljarden och d&amp;aring; r&amp;auml;knas nybes&amp;ouml;k men inte &amp;aring;terbes&amp;ouml;k.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheterna av v&amp;aring;rdgarantin och k&amp;ouml;miljarden visar p&amp;aring; betydelsen av att stimulanspengar fokuserar p&amp;aring; r&amp;auml;tt sak, det vill s&amp;auml;ga patientens m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; v&amp;aring;rd inom garanterad tid och v&amp;aring;rdgivarens ansvar att se till att detta blir m&amp;ouml;jligt. Incitamenten f&amp;ouml;r landstingen b&amp;ouml;r utformas s&amp;aring; att det ska l&amp;ouml;na sig att hj&amp;auml;lpa patienter snabbt – inte flytta runt dem mellan olika statistiska kolumner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett problem med dagens v&amp;aring;rdgaranti &amp;auml;r att det &amp;auml;r v&amp;auml;ntetiden vid varje unders&amp;ouml;kning/bes&amp;ouml;k/behandling som regleras och inte patientens sammanlagda v&amp;auml;ntetid. F&amp;ouml;r individen &amp;auml;r det viktigt att den sammanlagda v&amp;auml;ntetiden i v&amp;aring;rden blir dels kort, dels f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar s&amp;aring; att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att planera in unders&amp;ouml;kningstillf&amp;auml;llen n&amp;auml;r det passar patienten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att ett system inf&amp;ouml;rs med patientkontrakt som omfattar alla delar i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden: bes&amp;ouml;k, unders&amp;ouml;kningar, r&amp;ouml;ntgen och remisser. I kontraktet ska det finnas en tidsplan f&amp;ouml;r remisser och eventuella behandlingar och det ska framg&amp;aring; vem som ska utf&amp;ouml;ra behandlingarna. N&amp;auml;r v&amp;aring;rden och patienten har kommit &amp;ouml;verens om vad som ska g&amp;ouml;ras och n&amp;auml;r, ska kontraktet fungera som en v&amp;aring;rdgaranti som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att patientens sammanlagda tid f&amp;ouml;r unders&amp;ouml;kning och behandling blir kort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I patientkontraktet ska det f&amp;ouml;ljande preciseras:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tidsplan f&amp;ouml;r remisser, &amp;aring;terbes&amp;ouml;k och eventuella behandlingar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att &amp;ouml;verg&amp;aring;ngar mellan olika v&amp;aring;rdenheter fungerar. Patienten ska inte sj&amp;auml;lv beh&amp;ouml;va ringa runt till olika v&amp;aring;rdgivare eller k&amp;ouml;kanslier. Det ska vara v&amp;aring;rdgivarens ansvar att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att patienten f&amp;aring;r v&amp;aring;rd i tid.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att det finns uppgifter till de personer patienten kan kontakta. Patienten ska k&amp;auml;nna sig trygg med vad som kommer att h&amp;auml;nda och till vem han eller hon ska v&amp;auml;nda sig om fr&amp;aring;gor uppst&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;aring;rdgarantin &amp;auml;r en r&amp;auml;ttighet f&amp;ouml;r patienten och en skyldighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdgivaren.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Patienten ska inte beh&amp;ouml;va vara aktiv och g&amp;aring; runt och handla p&amp;aring; en sjukv&amp;aring;rdsmarknad f&amp;ouml;r att f&amp;aring; v&amp;aring;rd i tid och en fungerande v&amp;aring;rdkedja. Det kr&amp;auml;vs ett politiskt ansvar f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla patienter – &amp;auml;ven de som har begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att h&amp;auml;vda sina r&amp;auml;ttigheter – f&amp;aring;r v&amp;aring;rd i tid. V&amp;aring;rt alternativ f&amp;ouml;r att korta v&amp;aring;rdk&amp;ouml;erna och klara v&amp;aring;rdgarantin &amp;auml;r tydligt: tillf&amp;ouml;r mer resurser till sjukv&amp;aring;rden, gynna de landsting som b&amp;auml;st klarar v&amp;aring;rdgarantin och tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra patienter ett patientkontrakt med en tids- och behandlingsplan. V&amp;aring;rdkontrakt ing&amp;aring;r som en del i v&amp;aring;r sjukv&amp;aring;rdssatsning f&amp;ouml;r att modernisera sjukv&amp;aring;rden, strukturera kvalitetsarbetet och h&amp;ouml;ja kvaliteten i v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498819" name="_Toc305498819"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655736" name="_Toc307655736"&gt;&lt;/a&gt;Nationell kvalitetscertifiering av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare erbjuder v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att ett system med nationell kvalitetscertifiering inf&amp;ouml;rs. Oavsett var jag som patient bor och oavsett om v&amp;aring;rdgivaren jag v&amp;auml;ljer &amp;auml;r offentlig, kooperativ, ideellt driven eller privat ska jag vara garanterad en v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet. Den nationella certifieringen ska d&amp;auml;rf&amp;ouml;r g&amp;auml;lla alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare, offentliga s&amp;aring;v&amp;auml;l som privata. Certifieringen ska vara tidsbegr&amp;auml;nsad och ompr&amp;ouml;vas med j&amp;auml;mna mellanrum. Den ska kunna dras in n&amp;auml;r v&amp;aring;rdgivare har brister i v&amp;aring;rden. Det ska utv&amp;auml;rderas om en verksamhet svarar upp mot gemensamma standarder. F&amp;ouml;r att f&amp;aring; certifiering ska v&amp;aring;rdgivare visa att v&amp;aring;rden har h&amp;ouml;g kvalitet och &amp;auml;r evidensbaserad, h&amp;aring;ller god tillg&amp;auml;nglighet, uppfyller krav p&amp;aring; patients&amp;auml;kerhet med mera. Certifieringen inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; att alla v&amp;aring;rdgivare m&amp;aring;ste f&amp;ouml;lja nationella riktlinjer och ing&amp;aring; i samma nationella system f&amp;ouml;r kvalitetsregister och &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra l&amp;auml;nder, till exempel Danmark, har kommit l&amp;auml;ngre &amp;auml;n Sverige n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller certifiering av v&amp;aring;rdkvalitet. Nationell kvalitetscertifiering handlar om att v&amp;auml;nda p&amp;aring; perspektivet och inte bara ingripa n&amp;auml;r n&amp;aring;got g&amp;aring;tt fel, utan satsa p&amp;aring; att det ska bli r&amp;auml;tt fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan. Detta &amp;ouml;kar tryggheten och s&amp;auml;kerheten f&amp;ouml;r patienten samtidigt som det fr&amp;auml;mjar kvalitetsarbete och ger en gemensam plattform f&amp;ouml;r alla offentligt finansierade v&amp;aring;rdgivare.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498820" name="_Toc305498820"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655737" name="_Toc307655737"&gt;&lt;/a&gt;Nationella riktlinjer&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nationella riktlinjer &amp;auml;r nationella rekommendationer och beslutsst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r behandling av vanligt f&amp;ouml;rekommande sjukdomar. P&amp;aring; ett antal omr&amp;aring;den saknas s&amp;aring;dana riktlinjer. P&amp;aring; andra omr&amp;aring;den finns nationella riktlinjer men de f&amp;ouml;ljs inte av alla v&amp;aring;rdgivare, vilket kan bidra till att v&amp;aring;rdkvaliteten skiljer sig &amp;aring;t p&amp;aring; olika st&amp;auml;llen i landet. F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra likv&amp;auml;rdigheten och patients&amp;auml;kerheten vill vi att nationella riktlinjer utarbetas p&amp;aring; fler omr&amp;aring;den &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;&amp;auml;n idag. Vi vill att all offentligt finansierad v&amp;aring;rd ska vara skyldig att f&amp;ouml;lja de nationella riktlinjerna. Att f&amp;ouml;lja nationella riktlinjer &amp;auml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att de modernaste och effektivaste metoderna anv&amp;auml;nds och att det inte &amp;auml;r bostadsort, k&amp;ouml;n eller socioekonomisk tillh&amp;ouml;righet som avg&amp;ouml;r vilken v&amp;aring;rd du f&amp;aring;r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett exempel p&amp;aring; problematiken &amp;auml;r cancerv&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r fyra &amp;aring;r sedan presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer f&amp;ouml;r cancerv&amp;aring;rden. Tv&amp;aring; &amp;aring;r senare kom en nationell cancerstrategi som nu h&amp;aring;ller p&amp;aring; att genomf&amp;ouml;ras. Enligt de nationella riktlinjerna ska alla v&amp;aring;rdregioner ha s&amp;auml;rskilda v&amp;aring;rdprogram f&amp;ouml;r de vanligaste cancersjukdomarna. Men riktlinjerna genomf&amp;ouml;rs inte &amp;ouml;verallt. En granskning i b&amp;ouml;rjan av 2011 visade att det fanns v&amp;aring;rdregioner som saknade v&amp;aring;rdprogram, och v&amp;aring;rden varierade kraftigt mellan olika delar av landet till exempel n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller prostatacancer. Cancerpatienter m&amp;aring;ste kunna k&amp;auml;nna sig trygga i sin visshet att de kommer att f&amp;aring; god, medicinskt relevant och likv&amp;auml;rdig v&amp;aring;rd oavsett var i landet de bor. De nationella riktlinjer som Socialstyrelsen tar fram m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller insatser mot br&amp;ouml;stcancer finns det stora skillnader. &amp;Ouml;verlevnaden i br&amp;ouml;stcancer har &amp;ouml;kat. Den f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade &amp;ouml;verlevnaden beror dels p&amp;aring; mammografiscreening som g&amp;ouml;r att tum&amp;ouml;rer uppt&amp;auml;cks tidigare, dels p&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade behandlingsmetoder. Dock varierar &amp;ouml;verlevnadsgraden kraftigt mellan olika samh&amp;auml;llsgrupper. Kvinnor som lever under s&amp;auml;mre socioekonomiska f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden deltar i mindre utstr&amp;auml;ckning i mammografi &amp;auml;n andra kvinnor. Detta &amp;auml;r en avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;rklaring till de stora skillnaderna i &amp;ouml;verlevnad. Ju tidigare cancer uppt&amp;auml;cks desto b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en lyckad behandling. Landstingen ska erbjuda alla i &amp;aring;ldern 40–74 &amp;aring;r mammografiscreening enligt Socialstyrelsens bed&amp;ouml;mning av det tillg&amp;auml;ngliga vetenskapliga underlaget. Detta har dock inte gjorts &amp;ouml;verallt. Vi vill att det ska vara obligatoriskt f&amp;ouml;r landstingen att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla mammografi i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och att varje landsting ska analysera vilka kvinnor som inte deltar i screeningprogrammen och varf&amp;ouml;r, f&amp;ouml;r att d&amp;auml;refter kunna g&amp;ouml;ra riktade insatser f&amp;ouml;r att n&amp;aring; dem som inte deltar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under senare tid har det uppm&amp;auml;rksammats att l&amp;auml;kare f&amp;aring;tt ers&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r verkningsl&amp;ouml;sa homeopatiska behandlingsmetoder. Det &amp;auml;r allvarligt. Den som bes&amp;ouml;ker den allm&amp;auml;nna sjukv&amp;aring;rden ska vara tryggt f&amp;ouml;rvissad om att behandlingsmetoderna s&amp;auml;kert vilar p&amp;aring; vetenskap och bepr&amp;ouml;vad erfarenhet. Att tillf&amp;ouml;rs&amp;auml;kra detta borde vara en sj&amp;auml;lvklar del av de nationella riktlinjerna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Cancerv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r prostata- respektive br&amp;ouml;stcancer och ett vetenskapligt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till den allm&amp;auml;nna h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska ses som tre viktiga exempel p&amp;aring; hur man kan jobba med nationella riktlinjer f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kvaliteten och tryggheten i sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att nationella riktlinjer, liksom vissa l&amp;auml;kemedelsrekommendationer, ska utformas s&amp;aring; att de kan g&amp;ouml;ras obligatoriska i v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498821" name="_Toc305498821"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655738" name="_Toc307655738"&gt;&lt;/a&gt;Patients&amp;auml;kerhet i v&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla patienter ska kunna veta att de f&amp;aring;r en s&amp;auml;ker v&amp;aring;rd av god kvalitet oavsett var i landet de bor eller vilken sjukdom de s&amp;ouml;ker f&amp;ouml;r. S&amp;auml;ker v&amp;aring;rd av h&amp;ouml;g kvalitet &amp;auml;r grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r den svenska v&amp;aring;rden. &amp;Auml;nd&amp;aring; drabbas runt 100 000 patienter varje &amp;aring;r av v&amp;aring;rdskador i Sverige och f&amp;ouml;r cirka 3 000 patienter kan v&amp;aring;rdskadan ha varit en bidragande d&amp;ouml;dsorsak. V&amp;aring;rdskador kostar samh&amp;auml;llet cirka tv&amp;aring; miljarder kronor varje &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Statens insatser f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla kvalitet och s&amp;auml;kerhet har i alltf&amp;ouml;r h&amp;ouml;g grad varit fokuserad p&amp;aring; tillsyn n&amp;auml;r n&amp;aring;got h&amp;auml;nder. Men det r&amp;auml;cker inte att granska och bed&amp;ouml;ma en enskild h&amp;auml;ndelse. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en riskfylld och komplex verksamhet. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r hela tiden dels arbeta systematiskt med patients&amp;auml;kerhet, dels l&amp;auml;ra av sina misstag f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och utveckla kvaliteten och bek&amp;auml;mpa oj&amp;auml;mlikheter i v&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r att all personal ska k&amp;auml;nna sig trygg med att rapportera in avvikelser &amp;auml;r det viktigt att misstag och tillbud anv&amp;auml;nds i l&amp;auml;rande och f&amp;ouml;rebyggande syfte och inte f&amp;ouml;r att peka ut syndabockar &amp;auml;ven om sj&amp;auml;lvklart alltid felbehandlingar ska utredas och leda till konsekvenser f&amp;ouml;r den som brister i ansvar. Det b&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;ras regelbundna v&amp;aring;rdskadeunders&amp;ouml;kningar inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden d&amp;auml;r data presenteras k&amp;ouml;ns- och &amp;aring;ldersuppdelade. Alla v&amp;aring;rdskadeunders&amp;ouml;kningar ska &amp;aring;tf&amp;ouml;ljas av s&amp;auml;rskilda &amp;aring;tg&amp;auml;rdsprogram. Arbetet kr&amp;auml;ver naturligtvis flera insatser och bygger p&amp;aring; att det bedrivs ett aktivt arbete &amp;ouml;ver hela landet och i alla delar av v&amp;aring;rden. Det arbete som bedrivs idag med nationella riktlinjer och &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser &amp;auml;r ett bra f&amp;ouml;rsta steg. Den nya patients&amp;auml;kerhetslagen &amp;auml;r ett steg i riktning mot att titta p&amp;aring; system och styrning snarare &amp;auml;n att bara fokusera p&amp;aring; enskilda m&amp;auml;nskliga misstag. Tyv&amp;auml;rr skedde inf&amp;ouml;randet av den nya lagen p&amp;aring; ett alltf&amp;ouml;r snabbt och ogenomt&amp;auml;nkt s&amp;auml;tt. Socialstyrelsen, som tog &amp;ouml;ver merparten av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens ansvarsn&amp;auml;mnds uppgifter, fick inte tillr&amp;auml;ckliga resurser f&amp;ouml;r att sk&amp;ouml;ta den viktiga klagom&amp;aring;lshanteringen. Detta har gjort att tusentals &amp;auml;renden ligger p&amp;aring; h&amp;ouml;g och inte har behandlats. Det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att Socialstyrelsen f&amp;aring;r de resurser som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att hantera klagom&amp;aring;lshanteringen. Regeringen m&amp;aring;ste noga f&amp;ouml;lja denna fr&amp;aring;ga och vid behov vidta ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste kunna erbjuda tydliga kommunikationsv&amp;auml;gar f&amp;ouml;r patienter som blivit felbehandlade eller skadade av v&amp;aring;rden. Dessa patienter m&amp;aring;ste k&amp;auml;nna trygghet i att veta att deras fall verkligen pr&amp;ouml;vas. Det handlar om f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r hela sjukv&amp;aring;rdssystemet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r av fundamental betydelse f&amp;ouml;r hela samh&amp;auml;llet och alla medborgares trygghet och s&amp;auml;kerhet att n&amp;ouml;dnumret 112 fungerar p&amp;aring; ett bra s&amp;auml;tt. F&amp;ouml;r den som befinner sig i en n&amp;ouml;dsituation r&amp;auml;cker det med ett enda samtal till n&amp;ouml;dnumret 112 f&amp;ouml;r att n&amp;aring; samh&amp;auml;llets alla r&amp;auml;ddningsresurser. Det &amp;auml;r SOS Alarm som p&amp;aring; statens v&amp;auml;gnar ansvarar f&amp;ouml;r n&amp;ouml;dnumret 112 och de m&amp;ouml;ter varje dag tusentals m&amp;auml;nniskor som beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp i samband med olyckor och vid akuta sjukdomstillst&amp;aring;nd. Under det senaste &amp;aring;ret har det kommit in ett antal anm&amp;auml;lningar om att sjuka och n&amp;ouml;dst&amp;auml;llda ringt 112 men inte f&amp;aring;tt den hj&amp;auml;lp som varit n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. Enstaka misstag kommer alltid att kunna intr&amp;auml;ffa men Socialstyrelsen har gjort bed&amp;ouml;mningen att problemet med bed&amp;ouml;mningar och prioriteringar &amp;auml;r nationellt. Socialstyrelsen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inlett en landsomfattande granskning av SOS Alarm. Socialstyrelsen ska f&amp;ouml;rutom att granska fr&amp;aring;gan om bed&amp;ouml;mningar och prioriteringar &amp;auml;ven titta p&amp;aring; personalens kompetens och hur den f&amp;ouml;ljs upp av SOS Alarm f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att alla bed&amp;ouml;mningar h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet. Staten &amp;auml;ger 50 procent av SOS Alarm och avtalet om n&amp;ouml;dnumret 112 tecknas av F&amp;ouml;rsvarsdepartementet. Kvaliteten p&amp;aring; den hj&amp;auml;lp och service som ges genom n&amp;ouml;dnumret 112 m&amp;aring;ste s&amp;auml;kras.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498822" name="_Toc305498822"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655739" name="_Toc307655739"&gt;&lt;/a&gt;Nationella kvalitetsregister&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvalitetsregistren &amp;auml;r en unik tillg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens utveckling men &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktiga f&amp;ouml;r medicinsk forskning, kliniska pr&amp;ouml;vningar och industriell utveckling. Alla nationella kvalitetsregister inneh&amp;aring;ller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat. N&amp;auml;r ett register &amp;auml;r fullt utbyggt blir det m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja upp vad som utf&amp;ouml;rs i sjukv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r alla patienter i landet p&amp;aring; det omr&amp;aring;de som registret omfattar. Det &amp;auml;r naturligtvis ocks&amp;aring; m&amp;ouml;jligt att f&amp;ouml;lja upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker &amp;aring;stadkommer. Syftet med kvalitetsregistren &amp;auml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra l&amp;auml;rande och st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringsarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Hittills har kvalitetsregistren anv&amp;auml;nts i relativt liten grad f&amp;ouml;r klinisk forskning, men de forskningsresultat som har tagits fram har varit livsviktiga f&amp;ouml;r patienterna. I den &amp;ouml;versyn av kvalitetsregistren som har gjorts bed&amp;ouml;ms att den vetenskapliga produktionen fr&amp;aring;n kvalitetsregistren kan &amp;ouml;ka med 5–10 g&amp;aring;nger. H&amp;auml;r finns ocks&amp;aring; stora m&amp;ouml;jligheter att attrahera internationellt forskningssamarbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den &amp;ouml;versyn av kvalitetsregistren som gjordes 2010 pekar p&amp;aring; att det beh&amp;ouml;vs bland annat en mer effektiv datainsamling till registren och en starkare nationell styrning av infrastrukturen. I dag finns det problem med att vissa uppgifter dubbelregistreras i journalsystemen och kvalitetsregistren, vilket kan l&amp;ouml;sas genom att strukturerade kvalitetsregister och nuvarande journalsystem integreras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs nationellt st&amp;ouml;d och en organiserad samverkan mellan staten, sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen, forskningen och industrin f&amp;ouml;r att alla register ska f&amp;aring; tillr&amp;auml;cklig finansiering och kvalitet, g&amp;ouml;ras &amp;ouml;ppna och tillg&amp;auml;ngliga och anv&amp;auml;ndas i forskningssammanhang. Staten har ett huvudansvar f&amp;ouml;r att denna utveckling kommer till st&amp;aring;nd. V&amp;aring;r politik p&amp;aring; omr&amp;aring;det utvecklas n&amp;auml;rmare i den s&amp;auml;rskilda kommitt&amp;eacute;motionen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Politik f&amp;ouml;r forskning&lt;/span&gt; som kommer att behandlas av utbildningsutskottet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498823" name="_Toc305498823"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655740" name="_Toc307655740"&gt;&lt;/a&gt;Tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens personal upplever att en alltf&amp;ouml;r stor del av arbetstiden upptas av annat &amp;auml;n rent patientarbete. Intyg, resursf&amp;ouml;rdelningssystem, dubbla eller tredubbla journalanteckningar och rapportering till olika register &amp;auml;r exempel p&amp;aring; aktiviteter som tar mycket tid fr&amp;aring;n den direkta v&amp;aring;rden. L&amp;auml;kare, sjuksk&amp;ouml;terskor och &amp;ouml;vrig v&amp;aring;rdpersonal beh&amp;ouml;ver mer tid till att jobba direkt med patienterna. Framg&amp;aring;ngsrikt utvecklingsarbete p&amp;aring; olika sjukhus, kliniker och v&amp;aring;rdcentraler runt om i landet visar att det g&amp;aring;r att &amp;auml;ndra p&amp;aring; organisationer och arbetsmetoder f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra mer tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd. Detta arbete m&amp;aring;ste spridas och till&amp;auml;mpas i hela h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden samtidigt som staten ser &amp;ouml;ver sina krav och regler f&amp;ouml;r att frig&amp;ouml;ra tid f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att staten och sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen gemensamt utarbetar ett handlingsprogram f&amp;ouml;r att minska den tid v&amp;aring;rdpersonalen m&amp;aring;ste &amp;auml;gna &amp;aring;t uppgifter som inte &amp;auml;r till direkt nytta f&amp;ouml;r patienterna. Uppskattningar har gjorts som pekar p&amp;aring; att endast en tredjedel av tiden idag kan avs&amp;auml;ttas till direkt patientarbete. En m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning skulle kunna vara att inom fem &amp;aring;r ska minst h&amp;auml;lften av arbetstiden kunna &amp;auml;gnas &amp;aring;t direkt patientarbete. En exakt m&amp;aring;ls&amp;auml;ttning m&amp;aring;ste naturligtvis analyseras ytterligare men det &amp;auml;r viktigt att det s&amp;auml;tts upp m&amp;aring;l som det g&amp;aring;r att f&amp;ouml;lja upp. Det &amp;auml;r av central betydelse att utvecklingsarbetet inte resulterar i minskade resurser till sjukv&amp;aring;rden. Den tid som frig&amp;ouml;rs ska anv&amp;auml;ndas till att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra v&amp;aring;rden och arbetsmilj&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498824" name="_Toc305498824"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655741" name="_Toc307655741"&gt;&lt;/a&gt;Personalen i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medan ett heltidsarbete &amp;auml;r en sj&amp;auml;lvklarhet f&amp;ouml;r de flesta m&amp;auml;n tvingas fortfarande kvinnor ofta acceptera ett deltidsarbete och en l&amp;ouml;n som det inte g&amp;aring;r att f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring;. Det g&amp;auml;ller bland annat inom v&amp;aring;rd- och omsorgssektorn. Totalt i arbetslivet arbetar cirka 200&amp;nbsp;000 ofrivilligt deltid och en majoritet av dessa &amp;auml;r kvinnor inom LO-kollektivet. Som deltidsanst&amp;auml;lld har man f&amp;ouml;rutom l&amp;auml;gre inkomst ofta ett l&amp;auml;gre deltagande i planeringen av arbetet och ett mindre inflytande &amp;ouml;ver arbetet och arbetets f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Forskning visar ocks&amp;aring; att risken f&amp;ouml;r s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa &amp;auml;r h&amp;ouml;gre bland deltidsarbetande. Ett modernt arbetsliv kr&amp;auml;ver en anpassning till m&amp;auml;nniskors livssituation och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r viktigt att skapa incitament och verktyg f&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga fler ska f&amp;aring; heltidstj&amp;auml;nster. H&amp;auml;r spelar arbetsmarknadens parter en viktig roll. Heltidsarbete b&amp;ouml;r vara en norm p&amp;aring; arbetsmarknaden; heltid ska vara en r&amp;auml;ttighet och deltid en m&amp;ouml;jlighet. Det finns goda exempel inom kommuner och landsting runt om i landet d&amp;auml;r man har beslutat att f&amp;ouml;resl&amp;aring; att kollektivavtal tecknas enligt principen heltid en r&amp;auml;ttighet – deltid en m&amp;ouml;jlighet. Varje arbetad timme beh&amp;ouml;vs. Den som vill g&amp;aring; upp i arbetstid ska ges m&amp;ouml;jlighet till det. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; till st&amp;aring;nd en lagstiftning om r&amp;auml;tt till heltid. &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;Att v&amp;aring;rden kan erbjuda heltid som norm ger &amp;ouml;kad kontinuitet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdtagarna och &amp;ouml;kad trygghet f&amp;ouml;r personalen och kan d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bidra till &amp;ouml;kad kvalitet inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;n m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Tunga lyft och en arbetsorganisation som sliter ut och tvingar inte minst m&amp;aring;nga kvinnor att sluta i f&amp;ouml;rtid m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas med moderna arbetsplatser i v&amp;aring;rden som &amp;auml;r h&amp;auml;lsosamma och utvecklande. F&amp;ouml;r oss &amp;auml;r det sj&amp;auml;lvklart att all h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdspersonal ska arbeta i en bra arbetsmilj&amp;ouml; under kollektivavtalsenliga villkor och ha meddelarskydd, oavsett om arbetsgivaren &amp;auml;r privat eller offentlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom offentligt driven v&amp;aring;rd och omsorg har personalen en grundlagsskyddad r&amp;auml;tt att p&amp;aring;tala missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och till exempel prata med journalister. Arbetsgivaren &amp;auml;r f&amp;ouml;rbjuden att till exempel ta reda p&amp;aring; vem som har pratat med medier. Trots detta finns det alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga inom den offentliga omsorgen som drar sig f&amp;ouml;r att ber&amp;auml;tta om brister och fel. Lex Sarah g&amp;ouml;r att alla anst&amp;auml;llda &amp;auml;r skyldiga att p&amp;aring;tala missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, men m&amp;aring;nga tvekar att sl&amp;aring; larm inom b&amp;aring;de offentlig som privat v&amp;aring;rd p&amp;aring; grund av risken f&amp;ouml;r obehag eller repressalier. En viktig skillnad &amp;auml;r dock att privatanst&amp;auml;llda inte anonymt kan l&amp;auml;mna ut uppgifter om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden utan att riskera disciplinp&amp;aring;f&amp;ouml;ljd av arbetsgivaren. De anst&amp;auml;llda m&amp;aring;ste sj&amp;auml;lva kunna bed&amp;ouml;ma om missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena &amp;auml;r s&amp;aring; allvarliga att det &amp;auml;r ett lex Sarah-&amp;auml;rende, annars riskerar de till och med skadest&amp;aring;nd f&amp;ouml;r att ha avsl&amp;ouml;jat f&amp;ouml;retagshemligheter. Detta &amp;auml;r helt orimligt. Hur v&amp;aring;rden och omsorgen av v&amp;aring;ra gamla, ofta sjuka och sk&amp;ouml;ra, bedrivs f&amp;aring;r aldrig vara en f&amp;ouml;retagshemlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalen &amp;auml;r den viktigaste kvalitetsfaktorn; de m&amp;aring;ste ha r&amp;auml;ttigheter och m&amp;ouml;jligheter att diskutera v&amp;aring;rdens kvalitet utan att riskera bestraffning. De fackliga organisationerna har l&amp;auml;nge drivit denna fr&amp;aring;ga, utan framg&amp;aring;ng. Riksrevisionen har i en rapport (RiR 2008:21) uppm&amp;auml;rksammat fr&amp;aring;gan och f&amp;ouml;reslagit att personalens meddelarskydd ska st&amp;auml;rkas. Det &amp;auml;r nu h&amp;ouml;g tid att st&amp;auml;rka kvalitetskontrollen och personalens r&amp;auml;ttigheter i den privata v&amp;aring;rden och omsorgen. Det &amp;auml;r viktigt att alla entreprenadavtal med privata utf&amp;ouml;rare inom v&amp;aring;rd och omsorg omfattar personalens r&amp;auml;tt till meddelarskydd. Men det r&amp;auml;cker inte. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen uppmanas av riksdagen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till lag&amp;auml;ndring som ger all personal inom offentligt finansierad v&amp;aring;rd och omsorg meddelarskydd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rden st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora pensionsavg&amp;aring;ngar. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra v&amp;aring;rdens framtida personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning beh&amp;ouml;ver ett antal olika &amp;aring;tg&amp;auml;rder vidtas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har i v&amp;aring;r partimotion om budgeten f&amp;ouml;r 2012 lagt fram f&amp;ouml;rslag om utbildningsvikariat inom v&amp;aring;rd och omsorg. Anst&amp;auml;llda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att komplettera och bygga p&amp;aring; sin tidigare utbildning samtidigt som en l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;s f&amp;aring;r arbetslivspraktik och en m&amp;ouml;jlighet till vidare anst&amp;auml;llning i en viktig framtidsbransch.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har ocks&amp;aring; i partiets budgetmotion f&amp;ouml;r 2012 f&amp;ouml;reslagit inr&amp;auml;ttande av traineeplatser f&amp;ouml;r unga under 26 &amp;aring;r i privat och offentlig verksamhet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att dessa platser inr&amp;auml;ttas genom kreditering av arbetsgivarnas skattekonton f&amp;ouml;r den som anst&amp;auml;lls som trainee. En tidigare arbetsl&amp;ouml;shetsperiod ska inte vara ett kriterium f&amp;ouml;r att komma i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r insatsen. Alla arbetsgivare ska kunna ans&amp;ouml;ka om att anst&amp;auml;lla en trainee under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att a) de kan visa upp behov av nyrekrytering till f&amp;ouml;ljd av generationsv&amp;auml;xling inom en period av 1–3 &amp;aring;r, b) det finns en godk&amp;auml;nd handlingsplan d&amp;auml;r teori varvas med praktik, d&amp;auml;r t&lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;eorin ska ge kunskaper om f&amp;ouml;retaget och branschen och praktiken t.ex. ge m&amp;ouml;jlighet att prova p&amp;aring;&amp;nbsp;f&amp;ouml;retagets olika avdelningar och verksamheter, samt c)&amp;nbsp;det finns en utsedd handledare p&amp;aring; arbetsplatsen. Arbetsmarknadens parter ska sluta avtal om traineeanst&amp;auml;llningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; &amp;ouml;ka antalet platser p&amp;aring; l&amp;auml;kar- och sjuksk&amp;ouml;terskeutbildningarna. Bristen p&amp;aring; l&amp;auml;kare och sjuksk&amp;ouml;terskor kommer annars att bli akut v&amp;auml;ldigt snabbt. Redan i dag finns brister inom m&amp;aring;nga specialiteter och h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora pensionsavg&amp;aring;ngar som m&amp;aring;ste m&amp;ouml;tas. Vi st&amp;ouml;der regeringens f&amp;ouml;rslag till ut&amp;ouml;kning av l&amp;auml;karutbildningen och sjuksk&amp;ouml;terskeutbildningen under kommande &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498825" name="_Toc305498825"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655742" name="_Toc307655742"&gt;&lt;/a&gt;En modern it-strategi f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns enorma m&amp;ouml;jligheter att med hj&amp;auml;lp av informations- och kommunikationsteknik f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och utveckla v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r patienterna. En v&amp;auml;l utvecklad it-infrastruktur leder till att v&amp;aring;rdpersonalen kan &amp;auml;gna mer tid &amp;aring;t patienterna och anpassa v&amp;aring;rden till varje patients behov.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r it anv&amp;auml;nds som ett strategiskt verktyg i alla delar av v&amp;aring;rden kan de samlade v&amp;aring;rdresurserna utnyttjas p&amp;aring; ett mer effektivt s&amp;auml;tt. Men f&amp;ouml;r att detta ska bli verklighet kr&amp;auml;vs en nationell och uth&amp;aring;llig kraftsamling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att utveckla journalhanteringen i v&amp;aring;rden &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara ”en patient – en journal”. Journalerna &amp;auml;r idag splittrade och sv&amp;aring;r&amp;ouml;versk&amp;aring;dliga. Olika personalkategorier f&amp;ouml;r var sin journal med dubbelarbete som f&amp;ouml;ljd. All information om en patient ska samlas p&amp;aring; ett st&amp;auml;lle s&amp;aring; att patienten slipper ber&amp;auml;tta sin sjukdomshistoria vid varje ny v&amp;aring;rdkontakt. Patienten ska ha tillg&amp;aring;ng till sin egen journal. Det administrativa arbetet minskar, tid sparas och patients&amp;auml;kerheten &amp;ouml;kar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen p&amp;aring;b&amp;ouml;rjade arbetet med en nationell it-strategi i bred samverkan med centrala akt&amp;ouml;rer. Den nuvarande regeringen har inte tillr&amp;auml;ckligt prioriterat arbetet med den nationella it-strategin. M&amp;aring;nga bra f&amp;ouml;rslag som skulle kunna underl&amp;auml;tta och effektivisera arbetet b&amp;aring;de f&amp;ouml;r personal och f&amp;ouml;r patienter har inte fullf&amp;ouml;ljts. Det finns alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga olika it-system inom v&amp;aring;rden som inte &amp;auml;r kompatibla med varandra. Det ofullbordade it-arbetet har ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att rationalisera v&amp;aring;rden inneburit tidstjuvar och merarbete. Det &amp;auml;r samtidigt viktigt att inte l&amp;aring;sa in sig i stora dyra system d&amp;auml;r kostnaderna kan l&amp;ouml;pa iv&amp;auml;g p&amp;aring; grund av monopolsituationer. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndandet av &amp;ouml;ppna standarder vara norm. Syftet ska vara att f&amp;ouml;renkla och effektivisera b&amp;aring;de tidsm&amp;auml;ssigt och ekonomiskt. Den nationella it-strategin m&amp;aring;ste bli mer kraftfull och ha tydliga m&amp;aring;l och tidsplaner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett modernt utnyttjande av it handlar ocks&amp;aring; om att utveckla l&amp;ouml;sningar direkt f&amp;ouml;r patienten. M&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor, oavsett &amp;aring;lder, beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp med att h&amp;aring;lla ordning p&amp;aring; information som har med den egna h&amp;auml;lsan att g&amp;ouml;ra. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att minnas vilken antibiotika l&amp;auml;karen ordinerade sist, vilka vaccinationer som &amp;auml;r gjorda eller vilket kn&amp;auml; som sm&amp;auml;rtade f&amp;ouml;r tio &amp;aring;r sedan. P&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som de flesta m&amp;auml;nniskor idag har ett bankkonto p&amp;aring; internet kan man ha ett s&amp;auml;kert konto f&amp;ouml;r att samla information som r&amp;ouml;r h&amp;auml;lsan. H&amp;auml;lsokontot ska vara individuellt. Ingen annan &amp;auml;n den som har h&amp;auml;lsokontot ska ha tillg&amp;aring;ng till informationen. Kontot ska vara lika s&amp;auml;kert som ett bankkonto. Ett h&amp;auml;lsokonto kan till exempel inneh&amp;aring;lla den egna journalen, kortfattad information fr&amp;aring;n v&amp;aring;rdcentraler, sjukhus och hemsjukv&amp;aring;rd, information fr&amp;aring;n apoteket, tandl&amp;auml;karen och optikern, information om vaccinationer, utlandsv&amp;aring;rd etc., l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rteckning och personliga minnesanteckningar. P&amp;aring; sikt ska det ocks&amp;aring; finnas m&amp;ouml;jlighet att ha direkt kontakt med v&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498826" name="_Toc305498826"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655743" name="_Toc307655743"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden har en central betydelse f&amp;ouml;r det sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande h&amp;auml;lsoarbetet och f&amp;ouml;r en j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa. Internationell forskning visar att en bra prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd &amp;auml;r den del av sjukv&amp;aring;rden som har st&amp;ouml;rst betydelse f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. Utan en bra prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd utnyttjas inte den samlade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens resurser p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;tt. Men det &amp;auml;r inte bara prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden som b&amp;auml;r ansvar f&amp;ouml;r ett sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande h&amp;auml;lsoarbete. &amp;Auml;ven sjukhus har en viktig h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att v&amp;aring;rdkedjor fungerar v&amp;auml;l och att m&amp;auml;nniskor har vetskap om att sjukhusv&amp;aring;rden finns tillg&amp;auml;nglig med god kompetens och h&amp;ouml;g kvalitet den dag de sj&amp;auml;lva eller anh&amp;ouml;riga beh&amp;ouml;ver den har i sig en viktig h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande funktion. Hur v&amp;aring;rden ges och personalens bem&amp;ouml;tande har stor betydelse, men det g&amp;auml;ller &amp;auml;ven s&amp;aring;dant som lokalernas utformning, v&amp;auml;ntetider och den mat som serveras. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska inte bara vara &amp;aring;tg&amp;auml;rdande utan ocks&amp;aring; h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande. Det f&amp;aring;r tydliga konsekvenser. Det g&amp;auml;ller t.ex. hur mycket man arbetar med livsstilsr&amp;aring;d, uppf&amp;ouml;ljning efter inl&amp;auml;ggning och kontakter med prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden och samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En avg&amp;ouml;rande fr&amp;aring;ga &amp;auml;r att resurserna styrs dit d&amp;auml;r behoven &amp;auml;r st&amp;ouml;rst. Ers&amp;auml;ttningssystemets utformning styr v&amp;aring;rdens prioriteringar och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring;r man olika effekter av v&amp;aring;rdvalssystem beroende p&amp;aring; hur systemen ser ut. Ers&amp;auml;ttningssystemen inom prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden ska utformas s&amp;aring; att h&amp;auml;lsans best&amp;auml;mningsfaktorer tillsammans med sjuklighet och v&amp;aring;rdtyngd styr resurserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ers&amp;auml;ttningssystemen b&amp;ouml;r premiera h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande insatser f&amp;ouml;r alla &amp;aring;ldersgrupper, teamarbete och h&amp;ouml;g tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rebyggande arbete ska tydligt ing&amp;aring; i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdens uppdrag. Arbetet med att omvandla v&amp;aring;rdcentraler till h&amp;auml;lsocentraler ska fr&amp;auml;mjas. Det inneb&amp;auml;r exempelvis att v&amp;aring;rdcentraler b&amp;ouml;r erbjuda insatser f&amp;ouml;r r&amp;ouml;kavv&amp;auml;njning, alkoholr&amp;aring;dgivning och kostr&amp;aring;dgivning samt skadef&amp;ouml;rebyggande arbete inom &amp;auml;ldreomsorgen och l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar. I de fall man vet att livsstilsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar ger lika stor eller st&amp;ouml;rre effekt &amp;auml;n l&amp;auml;kemedel och d&amp;aring; l&amp;auml;karen bed&amp;ouml;mer att det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt b&amp;ouml;r detta i f&amp;ouml;rsta hand pr&amp;ouml;vas och f&amp;ouml;ljas upp. P&amp;aring; m&amp;aring;nga platser i landet har fysisk aktivitet p&amp;aring; recept (FAR) framg&amp;aring;ngsrikt pr&amp;ouml;vats. I samarbete med andra akt&amp;ouml;rer inom friskv&amp;aring;rdsomr&amp;aring;det kan detta utvecklas och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Samverkan mellan olika personalgrupper &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r ett arbete som utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n en helhetssyn p&amp;aring; m&amp;auml;nniskan och m&amp;ouml;jlighet att m&amp;ouml;ta m&amp;aring;ngskiftande v&amp;aring;rdbehov och socialmedicinsk problematik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En problematik som beh&amp;ouml;ver uppm&amp;auml;rksammas g&amp;auml;ller rehabiliteringen. Patienters m&amp;ouml;jlighet till god rehabilitering har f&amp;ouml;rsvagats efter v&amp;aring;rdvalsreformen. En grundl&amp;auml;ggande orsak &amp;auml;r oklarheten kring prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdens ansvar och uppdrag i den tidiga rehabiliteringen. De som inte har en arbetsgivare som k&amp;ouml;pt rehabiliterande tj&amp;auml;nster riskerar att helt bli utan en viktig del av sin h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. En ytterligare orsak &amp;auml;r att vissa v&amp;aring;rdvalsmodeller inte gynnar teamarbete, vilket ger en h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsstruktur rakt motsatt den som Rehabiliteringsr&amp;aring;det f&amp;ouml;rordar i sitt bet&amp;auml;nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen uppmanas av riksdagen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till f&amp;ouml;rtydligande av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdslagen (HSL) om att ers&amp;auml;ttningssystemen i v&amp;aring;rden ska utformas s&amp;aring; att de premierar h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande och sjukdomsf&amp;ouml;rebyggande insatser, med ett j&amp;auml;mlikhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att m&amp;auml;nniskor ska ha inflytande &amp;ouml;ver sin h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd. Medborgare ska ha r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja v&amp;aring;rdcentral och l&amp;auml;kare. P&amp;aring; denna punkt &amp;auml;r vi ense med regeringen. Vi &amp;auml;r dock kritiska till hur lagarna f&amp;ouml;r detta har utformats. Vi menar att de g&amp;auml;llande lagarna LOV (lagen om v&amp;aring;rdval) och lagen om v&amp;aring;rdval i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden har stora och avg&amp;ouml;rande brister. Lagarna inneb&amp;auml;r fri etablering f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsomr&amp;aring;det och hindrar d&amp;auml;rmed landstingen/regionerna att utforma och utveckla modeller f&amp;ouml;r en god prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd utifr&amp;aring;n medborgarnas behov. Fri etablering inneb&amp;auml;r att landstingen/regionerna blir tvungna att till&amp;aring;ta v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retag att etablera sig d&amp;auml;r de finner det mest l&amp;ouml;nsamt. Det finns en risk att utbudet av prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsenheter blir l&amp;auml;gre i mer kostnadskr&amp;auml;vande omr&amp;aring;den om inte ers&amp;auml;ttningssystemet tar tillr&amp;auml;cklig h&amp;auml;nsyn till sjuklighet och sociala skillnader (se till exempel kritiken mot utformningen av V&amp;aring;rdval Stockholm). Det &amp;auml;r oacceptabelt att marknadsmekanismer ska s&amp;auml;tta spelreglerna f&amp;ouml;r en behovsstyrd verksamhet. Vi avvisar fri etablering f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retagen. Det m&amp;aring;ste finnas m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r den som finansierar v&amp;aring;rden att vid behov diskutera och styra etableringar av privata akt&amp;ouml;rer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;LOV m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;ouml;r privata utf&amp;ouml;rare att s&amp;auml;lja till&amp;auml;ggstj&amp;auml;nster. Vi mots&amp;auml;ger oss best&amp;auml;mt en h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd (eller kommunal v&amp;aring;rd och omsorg) d&amp;auml;r de som har r&amp;aring;d till&amp;aring;ts k&amp;ouml;pa extra tj&amp;auml;nster inom den offentliga verksamheten. Det &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r en tudelning av v&amp;aring;rden som leder till att det blir pl&amp;aring;nboken och inte behoven som styr. Det kommer &amp;auml;ven p&amp;aring; sikt att leda till att den offentligt finansierade v&amp;aring;rden urholkas. Risken &amp;auml;r stor att det skapas en l&amp;auml;gsta niv&amp;aring; som alla har tillg&amp;aring;ng till och att den som vill (och har r&amp;aring;d) kan k&amp;ouml;pa tj&amp;auml;nster eller behandlingar ut&amp;ouml;ver detta. En demokratiskt styrd och solidariskt finansierad v&amp;aring;rd som ges efter behov &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande del av den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Det &amp;auml;r viktigt att medborgarna har valm&amp;ouml;jlighet. Det &amp;auml;r medborgarna som ska ha r&amp;auml;tt att v&amp;auml;lja v&amp;aring;rdgivare, inte v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retagen som ska f&amp;aring; v&amp;auml;lja patienter. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en ny lag om medborgarnas valfrihet i v&amp;aring;rd och omsorg utformas i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rts ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498827" name="_Toc305498827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655744" name="_Toc307655744"&gt;&lt;/a&gt;Fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen tillsatte under f&amp;ouml;rra mandatperioden en utredning som skulle titta p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om valfrihetssystem i den &amp;ouml;ppna specialistsjukv&amp;aring;rden. Utredningen f&amp;ouml;reslog en lag om v&amp;aring;rdgivaretablering (LOVE) som g&amp;aring;r ut p&amp;aring; att v&amp;aring;rdgivare ska kunna etablera sig fritt inom den &amp;ouml;ppna specialistv&amp;aring;rden. Taxan skulle best&amp;auml;mmas av en nationell myndighet.&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;Kritiken mot f&amp;ouml;rslaget har varit stark. Landstingen skulle f&amp;aring; ytterst begr&amp;auml;nsade m&amp;ouml;jligheter att p&amp;aring;verka vilka etableringar som sker. Genom att inf&amp;ouml;ra nationella taxor f&amp;ouml;r samtliga legitimerade yrkesgrupper f&amp;aring;r landstingen sv&amp;aring;rare att kontrollera kostnaderna och planera sin verksamhet. Med LOVE &amp;auml;r tanken att tvinga landstingen att acceptera privata etableringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror inte p&amp;aring; id&amp;eacute;n om fri etablering i specialistsjukv&amp;aring;rden. Det sl&amp;aring;r s&amp;ouml;nder fungerande v&amp;aring;rdkedjor och g&amp;ouml;r det helt om&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r landstingen att planera, lokalisera och bygga upp en effektiv specialistsjukv&amp;aring;rd. Det &amp;auml;r snarare s&amp;aring; att det beh&amp;ouml;vs en samordning &amp;ouml;ver nuvarande landstingsgr&amp;auml;nser f&amp;ouml;r att hush&amp;aring;lla med de resurser som finns. Privata v&amp;aring;rdgivare kan spela en roll i specialistsjukv&amp;aring;rden men detta b&amp;ouml;r regleras genom v&amp;aring;rdavtal mellan b&amp;aring;da parter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har inte lagt fram n&amp;aring;got f&amp;ouml;rslag om inf&amp;ouml;rande av LOVE; d&amp;auml;remot f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker regeringen att genom stimulansbidrag styra landstingen att inf&amp;ouml;ra etableringsfrihet. Vi anser inte att detta &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som staten ska engagera sig i och vi avvisar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det tidsbegr&amp;auml;nsade stimulansbidrag till landstingen som inf&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n 2012 och som syftar till att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden (160 miljoner 2012, och 100 miljoner &amp;aring;rligen 2013–2014 p&amp;aring; anslag 1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd). Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ist&amp;auml;llet att pengarna anv&amp;auml;nds till ett stimulansbidrag till landstingen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra omh&amp;auml;ndertagandet av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498828" name="_Toc305498828"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655745" name="_Toc307655745"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;mst&amp;auml;lld h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen och olika forskarrapporter har vid flera tillf&amp;auml;llen redovisat analyser av v&amp;aring;rdens j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet. De visar att det fortfarande f&amp;ouml;rekommer vissa systematiska skillnader i bem&amp;ouml;tandet och omh&amp;auml;ndertagandet av kvinnor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;auml;n. Det kan handla om att kvinnor f&amp;aring;r s&amp;auml;mre behandlingar, ges &amp;auml;ldre och billigare mediciner eller att de oftare f&amp;aring;r felaktiga diagnoser. Socialstyrelsen pekar p&amp;aring; att framsteg g&amp;ouml;rs och att erfarenheterna visar att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar &amp;auml;r m&amp;ouml;jliga att &amp;aring;stadkomma enbart genom att synligg&amp;ouml;ra r&amp;aring;dande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Att n&amp;aring; &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i v&amp;aring;rden kr&amp;auml;ver ett brett och l&amp;aring;ngsiktigt arbete med sikte p&amp;aring; forskning, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och m&amp;auml;n ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en nationell genomf&amp;ouml;randeplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;mst&amp;auml;lld sjukv&amp;aring;rd. Centralt i en s&amp;aring;dan plan &amp;auml;r &amp;ouml;kad och mer spridd kunskap om hur k&amp;ouml;nsfaktorer p&amp;aring;verkar v&amp;aring;rden. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; mer forskning f&amp;ouml;r att belysa vilka k&amp;ouml;nsskillnader som finns och hur de uppkommer. &amp;Ouml;kat fokus p&amp;aring; j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet och genus p&amp;aring; v&amp;aring;rdutbildningarna p&amp;aring; gymnasiet och h&amp;ouml;gskolan samt i vidareutbildningar f&amp;ouml;r personal inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden &amp;auml;r ocks&amp;aring; av central betydelse f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd. Arbetet med k&amp;ouml;nsuppdelad v&amp;aring;rdstatistik b&amp;ouml;r forts&amp;auml;tta och j&amp;auml;mst&amp;auml;lld v&amp;aring;rd b&amp;ouml;r vara ett eget uppf&amp;ouml;ljningsomr&amp;aring;de i de nationella j&amp;auml;mf&amp;ouml;relserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att n&amp;aring; &amp;ouml;kad j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhet i v&amp;aring;rden kr&amp;auml;ver ett brett och l&amp;aring;ngsiktigt arbete med sikte p&amp;aring; forskning, behandlingsmetoder och attityder. Kvinnor och m&amp;auml;n ska utifr&amp;aring;n sina behov behandlas likv&amp;auml;rdigt i sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller resurser och insatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498829" name="_Toc305498829"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655746" name="_Toc307655746"&gt;&lt;/a&gt;H&amp;ouml;gkostnadsskyddet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i budgeten att h&amp;ouml;gkostnadsskyddet f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rd respektive l&amp;auml;kemedel f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras. Vi &amp;auml;r emot detta f&amp;ouml;rslag. H&amp;ouml;gkostnadsskyddet inneb&amp;auml;r att man inte beh&amp;ouml;ver betala mer &amp;auml;n ett visst totalbelopp f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel och patientavgifter under ett &amp;aring;r.&lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt; N&amp;auml;r man uppn&amp;aring;tt maxbeloppet f&amp;aring;r man ett frikort som ger r&amp;auml;tt till kostnadsfri v&amp;aring;rd under ett &amp;aring;r fr&amp;aring;n datumet f&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta v&amp;aring;rdbes&amp;ouml;ket. &lt;/span&gt;Regeringens f&amp;ouml;rslag inneb&amp;auml;r att gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gkostnadsskyddet vid bes&amp;ouml;k i sjukv&amp;aring;rden f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras fr&amp;aring;n 900 kronor till 1&amp;nbsp;100 kronor per &amp;aring;r och f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel fr&amp;aring;n 1&amp;nbsp;800 kronor till 2&amp;nbsp;200 kronor per &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget presenterades f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen sent i v&amp;aring;ras och har remissbehandlats i rekordfart under sommaren. Tydligen &amp;auml;r det mycket br&amp;aring;ttom att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra villkoren f&amp;ouml;r de sjuka, &amp;auml;ven p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. F&amp;ouml;rslaget har s&amp;auml;msta m&amp;ouml;jliga f&amp;ouml;rdelningsprofil. De som bes&amp;ouml;ker sjukv&amp;aring;rden ofta och &amp;auml;r beroende av m&amp;aring;nga mediciner f&amp;aring;r betala f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringarna. Den som ganska s&amp;auml;llan bes&amp;ouml;ker sjukv&amp;aring;rden slipper f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I den grupp som drabbas finns m&amp;aring;nga kroniker och personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar liksom m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre och de som varit sjuka l&amp;auml;nge. Totalt kan f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringen uppg&amp;aring; till 600 kronor per &amp;aring;r f&amp;ouml;r den som idag &amp;auml;r sjuk och anv&amp;auml;nder h&amp;ouml;gkostnadsskyddet, en inte ov&amp;auml;sentlig summa. Socialstyrelsen har ocks&amp;aring; pekat p&amp;aring; att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringen kan bli ett h&amp;aring;rt slag f&amp;ouml;r de med l&amp;auml;gst inkomster. Man pekar p&amp;aring; exemplet att ensamst&amp;aring;ende med barn redan nu i tre g&amp;aring;nger s&amp;aring; h&amp;ouml;g utstr&amp;auml;ckning som andra avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n att h&amp;auml;mta ut l&amp;auml;kemedel av ekonomiska orsaker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget till f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av h&amp;ouml;gkostnadsskyddet &amp;ouml;kar klyftorna i samh&amp;auml;llet. Om staten eller sjukv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver mer pengar b&amp;ouml;r detta finansieras gemensamt och inte genom att man ensidigt h&amp;ouml;jer kostnaderna f&amp;ouml;r de mest sjuka. De som anv&amp;auml;nder h&amp;ouml;gkostnadsskyddet &amp;auml;r &amp;auml;ldre personer samt personer som varit sjuka l&amp;auml;nge. Det &amp;auml;r precis de grupper som de senaste &amp;aring;ren kunnat se sin ekonomi f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras samtidigt som de kunnat se att andra grupper f&amp;aring;tt det b&amp;auml;ttre. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdslagen stadgar att h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska vara lika f&amp;ouml;r alla och ges p&amp;aring; lika villkor. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r avslag p&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndringar i h&amp;ouml;gkostnadsskyddet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdavgifter respektive l&amp;auml;kemedel (se punkt 2 och 3 i motionens f&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498830" name="_Toc305498830"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655747" name="_Toc307655747"&gt;&lt;/a&gt;Driftsformer i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r oss socialdemokrater &amp;auml;r kvalitet och likv&amp;auml;rdighet viktigast i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. I flera borgerligt styrda landsting och regioner har man genomf&amp;ouml;rt och planerat omfattande privatiseringar av h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsverksamheter utan annat syfte &amp;auml;n att privatisera gemensam egendom och gemensamma uppgifter. Ibland sker dessa utf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningar genom att verksamhet mer eller mindre slumpas bort. Vi mots&amp;auml;tter oss denna politik. Kvalitet och likv&amp;auml;rdighet, patientnytta och s&amp;auml;kerhet ska styra sjukv&amp;aring;rden, inte privatiseringar av ideologiska sk&amp;auml;l. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en lag om investeringsskydd s&amp;aring; att skattefinansierad verksamhet inte kan s&amp;auml;ljas ut till privata &amp;auml;gare till underpris.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt &amp;auml;r vi inte negativa till alternativ i v&amp;aring;rden. Det &amp;auml;r inte sj&amp;auml;lvklart att en offentligt driven v&amp;aring;rdcentral h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet bara f&amp;ouml;r att den drivs offentligt. Motsvarande f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande g&amp;auml;ller &amp;auml;ven privat driven verksamhet. D&amp;auml;remot finns det m&amp;aring;nga goda exempel p&amp;aring; v&amp;aring;rdcentraler, l&amp;auml;karmottagningar, sjukgymnastik med mera som drivs av dem som jobbar d&amp;auml;r eller av f&amp;ouml;retag eller id&amp;eacute;burna ideella akt&amp;ouml;rer p&amp;aring; uppdrag av landstinget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande att vinstintressen i v&amp;aring;rden inte f&amp;aring;r p&amp;aring;verka sjukv&amp;aring;rdens kvalitet eller likv&amp;auml;rdighet. Ingen som s&amp;ouml;ker v&amp;aring;rd inom den offentligt finansierade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden ska beh&amp;ouml;va riskera att l&amp;ouml;nsamhetskalkyler g&amp;ouml;rs innan en behandling s&amp;auml;tts in. Vi mots&amp;auml;tter oss varje l&amp;ouml;sning som inneb&amp;auml;r att man med privata medel, till exempel genom privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar, till&amp;aring;ts k&amp;ouml;pa sig f&amp;ouml;rtur (gr&amp;auml;ddfiler) till offentligt finansierad v&amp;aring;rd. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det finnas regler f&amp;ouml;r privata utf&amp;ouml;rares medverkan i den offentligt finansierade h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Alla m&amp;auml;nniskor ska ha r&amp;auml;tt att vid behov f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd med h&amp;ouml;g kvalitet. Det ska bara vara h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;ndet som avg&amp;ouml;r n&amp;auml;r och hur du blir behandlad i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, inte pl&amp;aring;nboken eller tillg&amp;aring;ngen till privata f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att gr&amp;auml;ddfiler f&amp;ouml;r privatbetalande patienter inte ska vara till&amp;aring;tna i den offentligt finansierade v&amp;aring;rden. Detta b&amp;ouml;r regleras i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi tror att det finns ett stort utrymme f&amp;ouml;r att utveckla n&amp;auml;rsjukv&amp;aring;rden genom att ta till vara personalens engagemang. Vi ser positivt p&amp;aring; att m&amp;aring;nga v&amp;aring;rd- och h&amp;auml;lsocentraler drivs i former d&amp;auml;r personalens egna engagemang f&amp;aring;r stort utrymme. Det kan ske i form av privat f&amp;ouml;retagande eller kooperativ eller ideell organisation. Men det kan ocks&amp;aring; ske som en sj&amp;auml;lvstyrande enhet (intraprenad) inom landstinget/regionen med stora frihetsgrader och stort eget ansvar. Kvalitet och resultat, patients&amp;auml;kerhet och tillg&amp;auml;nglighet b&amp;ouml;r styra v&amp;aring;rdens prioriteringar, inte driftsformer eller sn&amp;auml;va l&amp;ouml;nsamhetskalkyler.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;stan alla svenska sjukhus som finansieras gemensamt drivs idag offentligt. S&amp;aring; ser det ocks&amp;aring; ut i m&amp;aring;nga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rbara l&amp;auml;nder. M&amp;aring;nga av sjukhusen utg&amp;ouml;r komplexa och h&amp;ouml;gt kvalificerade nav i sjukv&amp;aring;rdens v&amp;aring;rdkedjor och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av dessa p&amp;aring;verkar v&amp;aring;rden i m&amp;aring;nga andra delar. &lt;span style="color: #1a181c;"&gt;Att bryta ut och avh&amp;auml;nda sig ansvaret f&amp;ouml;r sjukhusen riskerar att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder fungerande v&amp;aring;rdkedjor f&amp;ouml;r patienten och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra samverkan inom alla delar av v&amp;aring;rden. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r inte s&amp;auml;lja ut eller privatisera sjukhus&lt;/span&gt;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Universitets- och regionsjukhusen har central betydelse f&amp;ouml;r att ge h&amp;ouml;gkvalitativ v&amp;aring;rd och j&amp;auml;mlik v&amp;aring;rd &amp;ouml;ver hela landet. Samverkan mellan dessa sjukhus &amp;auml;r viktig f&amp;ouml;r hela sjukv&amp;aring;rdens infrastruktur. Att bryta ut och avh&amp;auml;nda sig ansvaret f&amp;ouml;r sjukhusen riskerar att sl&amp;aring; s&amp;ouml;nder v&amp;aring;rdkedjor f&amp;ouml;r patienter och f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra samverkan mellan olika delar i v&amp;aring;rden. Sjukhusen har en avg&amp;ouml;rande betydelse f&amp;ouml;r landstingens m&amp;ouml;jlighet att leva upp till sitt lagstadgade ansvar f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden, vilket g&amp;ouml;r dem ol&amp;auml;mpliga att privatisera. Det &amp;auml;r landstingen och regionerna som ansvarar f&amp;ouml;r hur sjukv&amp;aring;rden ska organiseras och det &amp;auml;r d&amp;auml;r de olika politiska alternativen st&amp;auml;lls mot varandra. Universitets- och regionsjukhusen har en central betydelse f&amp;ouml;r utbildning och praktik f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens personal. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det inte ska vara till&amp;aring;tet att s&amp;auml;lja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus. Detta b&amp;ouml;r regleras i lag.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498831" name="_Toc305498831"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655748" name="_Toc307655748"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;versyn av vinst och konkurrens i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc305498832" name="_Toc305498832"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;r socialdemokratins del &amp;auml;r det viktigt att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att varje skattekrona anv&amp;auml;nds s&amp;aring; effektivt som m&amp;ouml;jligt. Vi vet att den demografiska utvecklingen i v&amp;aring;rt land inneb&amp;auml;r att behovet av insatser inom omsorg och sjukv&amp;aring;rd kommer att &amp;ouml;ka kraftigt. Samtidigt som ett fortsatt effektiviseringsarbete kommer att vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt menar vi att restriktivitet m&amp;aring;ste iakttas n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att l&amp;aring;ta skattemedel f&amp;ouml;rsvinna ur privat driven v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;ouml;jligheterna att f&amp;ouml;lja upp hur skattemedel anv&amp;auml;nds &amp;auml;r fundamental fr&amp;aring;n demokratiska utg&amp;aring;ngspunkter. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste det st&amp;auml;llas krav p&amp;aring; transparens och meddelarfrihet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ocks&amp;aring; behov av ett regelverk som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att en likv&amp;auml;rdig kvalitet kan uppr&amp;auml;tth&amp;aring;llas i s&amp;aring;v&amp;auml;l kommunal som privat verksamhet. Det kan exempelvis handla om hur m&amp;aring;nga timmar l&amp;auml;rarledd undervisning en skola m&amp;aring;ste erbjuda, huruvida elever med behov av st&amp;ouml;d f&amp;aring;r det eller vilka krav p&amp;aring; lokaler, m&amp;aring;ltider etc. som ska uppfyllas. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att betydande resurser l&amp;auml;mnar den offentliga sektorn f&amp;ouml;r att hamna hos aktie&amp;auml;gare &amp;auml;r inte acceptabelt ur skattebetalarnas synvinkel. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r motiverat att begr&amp;auml;nsa m&amp;ouml;jligheterna f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag som ut&amp;ouml;var verksamhet inom skattefinansierade verksamheter att f&amp;ouml;ra ut stora &amp;ouml;verskott ur verksamheten. Utformningen av s&amp;aring;dana begr&amp;auml;nsningar b&amp;ouml;r skyndsamt utredas. S&amp;auml;rskilt angel&amp;auml;get &amp;auml;r det att se &amp;ouml;ver huruvida riskkapitalbolag &amp;auml;r l&amp;auml;mpliga som &amp;auml;gare av v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsverksamheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett internationellt perspektiv &amp;auml;r det ovanligt att till&amp;aring;ta att vinst tas ut ur skattefinansierad verksamhet. I Danmark, Norge och Finland till&amp;aring;ts inte privata skolor att g&amp;aring; med vinst som delas ut till aktie&amp;auml;gare. Blir det vinst ska den g&amp;aring; tillbaka in i skolans verksamhet. I Nederl&amp;auml;nderna och i Kanada g&amp;auml;ller samma sak f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l sjukv&amp;aring;rd som skolor – ett &amp;ouml;verskott ska &amp;aring;terinvesteras i verksamheten. I Norge drivs sjukhusen i en s&amp;auml;rskild associationsform, icke-vinstdrivande bolag. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utredning om konkurrens och effektiv anv&amp;auml;ndning av skatter i v&amp;auml;lf&amp;auml;rden b&amp;ouml;r ta sin utg&amp;aring;ngspunkt i bland annat f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likalydande och h&amp;ouml;ga krav p&amp;aring; kvalitet ska st&amp;auml;llas p&amp;aring; privat, kooperativ och kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det ska vara m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r elever, patienter och brukare att ta del av j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser som belyser kvalitet, resultat och inriktning av olika verksamheter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En offentlighetsprincip ska g&amp;auml;lla i all skattefinansierad verksamhet. Idag g&amp;auml;ller inte offentlighetsprincipen privata huvudm&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anst&amp;auml;llda i skattefinansierad verksamhet ska ha r&amp;auml;tt till meddelarfrihet. Idag g&amp;auml;ller meddelarfriheten enbart anst&amp;auml;llda i offentligt driven verksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven lex Sarah ska utvidgas till att g&amp;auml;lla anst&amp;auml;llda i all skattefinansierad verksamhet. Reglerna i lex Sarah om att de anst&amp;auml;llda i &amp;auml;ldre- och handikappomsorgen har b&amp;aring;de r&amp;auml;tt och skyldighet att anm&amp;auml;la missf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden till socialn&amp;auml;mnden g&amp;auml;ller idag inte i privata verksamheter, d&amp;auml;r ist&amp;auml;llet rapportering ska ske till bolaget.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett grundl&amp;auml;ggande krav i skattelagstiftningen b&amp;ouml;r vara att de koncerner som &amp;auml;ger f&amp;ouml;retag inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg inte till&amp;aring;ts att undandra vinster fr&amp;aring;n beskattning genom att till&amp;auml;mpa orimligt h&amp;ouml;ga r&amp;auml;ntesatser p&amp;aring; internl&amp;aring;n mellan koncernbolag och dotterbolag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdelningen av skattemedel mellan kommuner ska ske enligt de principer som fastst&amp;auml;lls i det svenska skatteutj&amp;auml;mningssystemet. Det &amp;auml;r inte rimligt att en kommuns skattemedel f&amp;ouml;rs &amp;ouml;ver till andra kommuner genom interna transaktioner i v&amp;aring;rd- och skolkoncerner, p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som &amp;auml;r mer eller mindre osynligt f&amp;ouml;r medborgarna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En starkare garanti f&amp;ouml;r att skattemedel anv&amp;auml;nds i v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsverksamheterna b&amp;ouml;r kunna leda till &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r andra typer av akt&amp;ouml;rer att f&amp;aring; ett st&amp;ouml;rre utrymme &amp;auml;n idag, n&amp;auml;r de ofta tr&amp;auml;ngs undan av starka finansintressen. Vi ser g&amp;auml;rna att personal- och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrakooperativ samt ideella f&amp;ouml;reningar och stiftelser &amp;ouml;kar sitt engagemang inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg. En s&amp;aring;dan utveckling kan f&amp;ouml;rhoppningsvis ocks&amp;aring; inneb&amp;auml;ra att den regionala obalansen minskar och valfriheten &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; utanf&amp;ouml;r de st&amp;ouml;rre st&amp;auml;derna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Efter de senaste &amp;aring;rtiondenas omfattande reformer p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens omr&amp;aring;de finns det m&amp;aring;nga sk&amp;auml;l att se &amp;ouml;ver styrningen av v&amp;auml;lf&amp;auml;rden och vad som kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det har gjorts f&amp;ouml;rv&amp;aring;nande f&amp;aring; &amp;ouml;vergripande utv&amp;auml;rderingar av effekterna av de senaste decenniernas omfattande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringsarbete p&amp;aring; v&amp;auml;lf&amp;auml;rdens omr&amp;aring;de. I en forskningsantologi fr&amp;aring;n Studief&amp;ouml;rbundet N&amp;auml;ringsliv och Samh&amp;auml;lle (SNS) utgiven i september 2011 (Konkurrensens konsekvenser) dras f&amp;ouml;ljande slutsats efter en omfattande genomg&amp;aring;ng av de senaste decenniernas privatiseringar och konkurrensuts&amp;auml;ttningar: ”Den fr&amp;auml;msta slutsatsen &amp;auml;r att kunskapsl&amp;auml;get inom m&amp;aring;nga omr&amp;aring;den &amp;auml;r anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt begr&amp;auml;nsat.” Samtidigt konstaterar man f&amp;ouml;ljande i rapporten: ”De befintliga forskningsresultaten visar p&amp;aring; varken n&amp;aring;gra entydiga effektivitetsvinster eller -f&amp;ouml;rluster i form av l&amp;auml;gre offentliga utgifter f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rdstj&amp;auml;nsterna.”&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den privata v&amp;aring;rden i Sverige domineras av fem stora koncerner, varav tre &amp;auml;gs av riskkapitalbolag. Dessa tre f&amp;ouml;retag har tvister med Skatteverket om flera hundra miljoner kronor. Det &amp;auml;r vanligt att riskkapitalbolagen &amp;auml;r registrerade utomlands och att ett moderbolag i en v&amp;aring;rdkoncern l&amp;aring;nar ut pengar till mycket h&amp;ouml;g r&amp;auml;nta till sina dotterbolag. Den h&amp;ouml;ga r&amp;auml;ntan g&amp;ouml;r att vinsten blir minimal i Sverige. Ist&amp;auml;llet redovisas vinsten i l&amp;auml;nder med betydligt l&amp;auml;gre f&amp;ouml;retagsskatter &amp;auml;n Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Med anledning av v&amp;aring;rdkoncernernas &amp;auml;garf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och interna transaktioner &amp;auml;r det mycket sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; fram tillf&amp;ouml;rlitliga uppgifter om v&amp;aring;rdf&amp;ouml;retagens vinster. Generellt &amp;auml;r sektorn mycket l&amp;ouml;nsam. Enligt SCB l&amp;aring;g avkastningen p&amp;aring; totalt kapital p&amp;aring; 15 procent &amp;aring;r 2009 f&amp;ouml;r privata f&amp;ouml;retag inom v&amp;aring;rd, skola och omsorg. F&amp;ouml;retagen inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r allra mest l&amp;ouml;nsamma – d&amp;auml;r ligger avkastningen p&amp;aring; 16 procent. Detta kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med 8 procent f&amp;ouml;r alla privata f&amp;ouml;retag i landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tv&amp;aring; tredjedelar av friskolorna drivs i associationsformer som syftar till att maximera &amp;auml;garnas ekonomiska nytta. Av de fyra st&amp;ouml;rsta friskolekoncernerna i Sverige &amp;auml;gs tre av riskkapitalbolag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det vi ser idag &amp;auml;r en utveckling mot en oligopolmarknad f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd, omsorg och utbildning. S&amp;aring;v&amp;auml;l den privat drivna v&amp;aring;rden som skolan domineras av ett f&amp;aring;tal stora koncerner. Den starka l&amp;ouml;nsamheten i branschen indikerar att det finns effektivitetsvinster att g&amp;ouml;ra i den offentligt drivna v&amp;auml;lf&amp;auml;rden men visar ocks&amp;aring; att de effektivitetsvinster som g&amp;ouml;rs hos privata huvudm&amp;auml;n idag inte kommer brukare eller skattebetalare till del. Det finns allts&amp;aring; all anledning att se &amp;ouml;ver hur skattemedlen kan anv&amp;auml;ndas p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt, oavsett driftsform.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc307655749" name="_Toc307655749"&gt;&lt;/a&gt;Organdonation&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;ntelistan f&amp;ouml;r en organtransplantation &amp;auml;r idag l&amp;auml;ngre &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin. Varje &amp;aring;r genomf&amp;ouml;rs omkring 600 organtransplantationer och 800 v&amp;auml;vnadstransplantationer. Varje m&amp;auml;nniska har r&amp;auml;tt att sj&amp;auml;lv best&amp;auml;mma om man vill donera eller inte. Bristen p&amp;aring; organ och v&amp;auml;vnader &amp;auml;r stor och det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att fler m&amp;auml;nniskor &amp;auml;n i dag tar st&amp;auml;llning till om man &amp;auml;r positiv till organdonation eller inte. Som en f&amp;ouml;ljd av bristen p&amp;aring; organ avlider m&amp;aring;nga innan de f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att bli transplanterade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En majoritet av svenska folket har i olika unders&amp;ouml;kningar svarat ja p&amp;aring; fr&amp;aring;gan om de kan t&amp;auml;nka sig att donera organ efter sin d&amp;ouml;d. M&amp;aring;nga av dem som &amp;auml;r positiva har dock inte anm&amp;auml;lt det till Donationsregistret. Inom sjukv&amp;aring;rden har olika fr&amp;aring;gor st&amp;auml;llts kring vad som b&amp;ouml;r g&amp;auml;lla vid organdonation och v&amp;aring;rd av d&amp;ouml;ende patienter. Eventuella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av nuvarande lagstiftning och hantering m&amp;aring;ste dock f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av grundliga &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen tar initiativ till en &amp;ouml;versyn av nuvarande regler och hantering och l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag om hur fler organ ska kunna doneras. Fr&amp;aring;gan inrymmer en rad olika etiska &amp;ouml;verv&amp;auml;ganden. Ett f&amp;ouml;rslag som b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler att ta st&amp;auml;llning till organdonation &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att meddela sin vilja med ett kryss p&amp;aring; deklarationsblanketten. Det b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; unders&amp;ouml;kas om sjukv&amp;aring;rden ska kunna f&amp;aring; titta i donationsregistret redan innan patienten avlidit f&amp;ouml;r att kunna g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rberedelser f&amp;ouml;r organdonation. Det b&amp;ouml;r vidare pr&amp;ouml;vas om sjukv&amp;aring;rden under en kort och begr&amp;auml;nsad tid ska f&amp;aring; forts&amp;auml;tta intensivv&amp;aring;rden &amp;auml;ven n&amp;auml;r hoppet om att r&amp;auml;dda patientens liv &amp;auml;r ute om det inneb&amp;auml;r att man kan tillgodose en patients &amp;ouml;nskan att donera organ.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498833" name="_Toc305498833"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655750" name="_Toc307655750"&gt;&lt;/a&gt;Hbt-personers h&amp;auml;lsa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Majoriteten av hbt-personer har en god h&amp;auml;lsa. Det visar unders&amp;ouml;kningar som bland annat Folkh&amp;auml;lsoinstitutet gjort (2006). Studien visade att hbt-personer generellt tycks ha en god h&amp;auml;lsa men att det i hbt-gruppen trots detta finns en betydligt st&amp;ouml;rre andel individer med s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsa &amp;auml;n i den &amp;ouml;vriga befolkningen. hbt-personer m&amp;ouml;ts fortfarande av f&amp;ouml;rdomar och kr&amp;auml;nkningar, och detta p&amp;aring;verkar deras h&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Var femte homosexuell och bisexuell person som &amp;auml;r i &amp;aring;ldern 16–25 &amp;aring;r har utsatts f&amp;ouml;r fysiskt v&amp;aring;ld av en f&amp;ouml;r&amp;auml;lder, partner eller annan n&amp;auml;rst&amp;aring;ende vuxen. Det &amp;auml;r en dubbelt s&amp;aring; stor andel som bland unga heterosexuella.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsstyrelsens rapport ”Hon, hen, han” fr&amp;aring;n 2010 redovisar att en fj&amp;auml;rdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng har f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kt ta livet av sig. Drygt 40 procent av transpersonerna uppger att de blivit utsatta f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling de senaste tre m&amp;aring;naderna. Varannan transperson har &amp;ouml;verv&amp;auml;gt att ta livet av sig. Bland de unga homosexuella och bisexuella &amp;auml;r det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av m&amp;auml;nnen som har blivit bem&amp;ouml;tta p&amp;aring; ett kr&amp;auml;nkande s&amp;auml;tt. Vanligast &amp;auml;r att unga hbt-personer uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r kr&amp;auml;nkande behandling i skolan. M&amp;aring;nga unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har l&amp;aring;gt f&amp;ouml;rtroende f&amp;ouml;r polisen, skolan, socialtj&amp;auml;nsten och Arbetsf&amp;ouml;rmedlingen p&amp;aring; grund av att de k&amp;auml;nner sig diskriminerade i m&amp;ouml;tet med personalen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rdpersonalens bem&amp;ouml;tande har stor betydelse f&amp;ouml;r viljan att s&amp;ouml;ka och ta emot hj&amp;auml;lp. Det &amp;auml;r viktigt att personalen inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden inte upptr&amp;auml;der f&amp;ouml;rdomsfullt eller okunnigt. Alla m&amp;auml;nniskor har r&amp;auml;tt att bli bekr&amp;auml;ftade och f&amp;aring; v&amp;aring;rd och omsorg utifr&amp;aring;n sina f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. M&amp;aring;nga har vittnat om hur bristande kompetens kring dessa fr&amp;aring;gor hos v&amp;aring;rdpersonalen har skapat problem. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen ser &amp;ouml;ver m&amp;ouml;jligheterna att ta ytterligare initiativ f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnens arbete med attityder och kunskap n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bem&amp;ouml;tande i v&amp;aring;rden. Forskning kring hbt-personers h&amp;auml;lsa b&amp;ouml;r stimuleras. Hbt-perspektivet ska tas upp p&amp;aring; v&amp;aring;rdutbildningarna i gymnasiet och h&amp;ouml;gskolan och vid fortbildning. Hbt-personers h&amp;auml;lsa ska kontinuerligt f&amp;ouml;ljas upp och belysas n&amp;auml;r folkh&amp;auml;lsounders&amp;ouml;kningar g&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;auml;rskilt viktigt &amp;auml;r att ungdomsmottagningarna har en fullgod hbt-kompetens. Unga hbt-personer som bes&amp;ouml;ker mottagningarna ska vara s&amp;auml;kra p&amp;aring; ett gott och kompetent bem&amp;ouml;tande. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett system f&amp;ouml;r hbt-certifiering f&amp;ouml;r landets samtliga ungdomsmottagningar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498834" name="_Toc305498834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655751" name="_Toc307655751"&gt;&lt;/a&gt;Hiv/aids&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;r 2006 antog riksdagen p&amp;aring; f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n den socialdemokratiska regeringen en nationell strategi mot hiv/aids. M&amp;aring;let var att halvera antalet nysmittade i v&amp;aring;rt land p&amp;aring; tio &amp;aring;rs sikt. Det &amp;auml;r ett fullt realistiskt m&amp;aring;l. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let kr&amp;auml;vs dock ett intensifierat arbete. Antalet i Sverige nyuppt&amp;auml;ckta hiv-smittade har &amp;ouml;kat de senaste tio &amp;aring;ren. Detta &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rv&amp;aring;nande. Informationsinsatser &amp;auml;r en f&amp;auml;rskvara och beh&amp;ouml;ver f&amp;ouml;rnyas. Samtidigt m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llet hj&amp;auml;lpa och st&amp;ouml;dja de personer som idag lever i Sverige som hiv-positiva. Dessb&amp;auml;ttre beh&amp;ouml;ver dagens generation inte vara med om att begrava n&amp;auml;ra v&amp;auml;nner som d&amp;ouml;tt i aids. Men det p&amp;aring;verkar s&amp;auml;kert ocks&amp;aring; riskmedvetandet och g&amp;ouml;r det angel&amp;auml;get att samh&amp;auml;llet g&amp;aring;r in med olika informationsinsatser. De stora informationsinsatser som gjordes under tidigare &amp;aring;rtionden har ingen verkan nu och m&amp;aring;nga ungdomar var inte ens f&amp;ouml;dda n&amp;auml;r dessa kampanjer genomf&amp;ouml;rdes som mest intensivt. Utvecklingen har p&amp;aring;talats och varit k&amp;auml;nd f&amp;ouml;r regeringen under flera &amp;aring;r. Men uppenbarligen har inte detta lett till insikten att det beh&amp;ouml;vs n&amp;aring;got initiativ fr&amp;aring;n regeringens sida.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller det preventiva arbetet mot hiv och andra smittsamma sjukdomar inneb&amp;auml;r budgetpropositionen inga nya satsningar och inte heller f&amp;ouml;resl&amp;aring;s n&amp;aring;gra nya initiativ. Det kommer inte att vara en h&amp;aring;llbar strategi. K&amp;ouml;nssjukdomarna &amp;ouml;kar igen och det finns tecken p&amp;aring; att kondomanv&amp;auml;ndningen har g&amp;aring;tt ned i bland annat ungdomsgrupperna. Staten m&amp;aring;ste intensifiera sina insatser n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller smittskydd och insatser mot hiv. Ett intensifierat arbete b&amp;ouml;r bland annat best&amp;aring; av&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;s&amp;auml;rskilda informationsinsatser kring smittskydd och hiv&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;en &amp;ouml;versyn av smittskyddslagen&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;metoder att ge l&amp;auml;rarna st&amp;ouml;d n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att p&amp;aring; ett f&amp;ouml;rdomsfritt och kunskapsbaserat s&amp;auml;tt undervisa om sex och samlevnad&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;insatser f&amp;ouml;r att utveckla ungdomsmottagningarnas verksamhet &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;sprututbytesprogram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498835" name="_Toc305498835"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655752" name="_Toc307655752"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;auml;kemedel&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;kemedel &amp;auml;r idag den i s&amp;auml;rklass vanligaste behandlingsmetoden inom v&amp;aring;rden och kommer i framtiden att bli &amp;auml;n viktigare. Tack vare framg&amp;aring;ngsrik forskning och utveckling blir det m&amp;ouml;jligt att bota och behandla allt fler sjukdomar och skador. Det &amp;auml;r en fantastisk framg&amp;aring;ng som r&amp;auml;ddar liv och ger livskvalitet &amp;aring;t m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt beh&amp;ouml;ver l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndningen f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och effektiviseras p&amp;aring; flera omr&amp;aring;den. Det g&amp;auml;ller inte minst l&amp;auml;kemedelsf&amp;ouml;rskrivningen till &amp;auml;ldre. Mer &amp;auml;n 95 procent av de &amp;ouml;ver 75 &amp;aring;r konsumerar n&amp;aring;got receptbelagt l&amp;auml;kemedel. Kunskapen om hur olika terapier ska v&amp;auml;gas och prioriteras mot varandra vid en genomg&amp;aring;ng av en multisjuk patients l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning &amp;auml;r idag ofullst&amp;auml;ndig. Dessa patienter kan ha tio olika l&amp;auml;kemedel, m&amp;aring;nga &amp;auml;nnu fler. Ofta g&amp;ouml;rs ingen samlad bed&amp;ouml;mning av vilka l&amp;auml;kemedel patienten har och hur de p&amp;aring;verkar varandra. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ett stort behov av &amp;ouml;kad kunskap till f&amp;ouml;rskrivare kring hur l&amp;auml;kemedel ska v&amp;auml;rderas och prioriteras f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana patienter. Av alla &amp;auml;ldre som l&amp;auml;ggs in akut p&amp;aring; sjukhus har upp till en femte&amp;shy;del drabbats av biverkningar av l&amp;auml;kemedel. D&amp;ouml;dligheten i denna patientgrupp &amp;auml;r avsev&amp;auml;rt st&amp;ouml;rre &amp;auml;n i andra typer av patientgrupper. Vi menar att det beh&amp;ouml;vs fler l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar och att alla &amp;auml;ldre patienter som beh&amp;ouml;ver det b&amp;ouml;r f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till en l&amp;auml;kare med ett helhetsansvar f&amp;ouml;r den medicinska behandlingen och l&amp;auml;kemedlen. Personal i v&amp;aring;rd och omsorg b&amp;ouml;r f&amp;aring; regelbunden utbildning och fortbildning i effektiv och s&amp;auml;ker l&amp;auml;kemedelshantering. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ett nationellt initiativ f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedelss&amp;auml;kerhet f&amp;ouml;r att kartl&amp;auml;gga omfattningen av och orsakerna till felaktig l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Vi har ocks&amp;aring; flera g&amp;aring;nger f&amp;ouml;reslagit en s&amp;aring; kallad lex Gulli med anm&amp;auml;lningsskyldighet vid misstanke om l&amp;auml;kemedelsvanv&amp;aring;rd; &amp;auml;ven anh&amp;ouml;riga ska kunna anm&amp;auml;la. Varje kommun borde ha ett s&amp;auml;r&amp;shy;skilt system f&amp;ouml;r s&amp;auml;kerhet och kvalitet i sin l&amp;auml;kemedelshantering f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en b&amp;auml;ttre rappor&amp;shy;tering och information om l&amp;auml;kemedels&amp;shy;anv&amp;auml;ndning till och f&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten. Ett f&amp;ouml;rslag skulle kunna vara att inr&amp;auml;tta en jour- eller upplysningslinje dit allm&amp;auml;nheten kan ringa n&amp;auml;r de vill diskutera eller &amp;auml;r oroliga f&amp;ouml;r sin egen eller en anh&amp;ouml;rigs l&amp;auml;kemedelsanv&amp;auml;ndning. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en verksamhet som utifr&amp;aring;n ett brukarperspektiv kan bygga upp en organisation f&amp;ouml;r r&amp;aring;d, st&amp;ouml;d och biverkningsrappor&amp;shy;tering.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498836" name="_Toc305498836"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655753" name="_Toc307655753"&gt;&lt;/a&gt;Apoteksmarknaden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens borgerliga majoritet beslutade 2009 om en avreglering av apoteksmarknaden. Vi socialdemokrater r&amp;ouml;stade emot denna avreglering. Utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt st&amp;auml;llningstagande var att det &amp;auml;r av h&amp;ouml;gsta vikt att l&amp;auml;kemedelshanteringen &amp;auml;r kostnadseffektiv, s&amp;auml;ker och l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig samt att den ses som en del av sjukv&amp;aring;rden – inte som en marknad vilken som helst. Det svenska apotekssystemet d&amp;auml;r Apoteket AB hade ensamr&amp;auml;tt p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till konsumenterna och d&amp;auml;r l&amp;auml;kemedelsbolagen konkurrerade om att f&amp;aring; s&amp;auml;lja l&amp;auml;kemedel till Apoteket AB var ett mycket framg&amp;aring;ngsrikt system. Det bidrog till att vi hade ett av de s&amp;auml;kraste och mest kostnadseffektiva distributionssystemen f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel i v&amp;auml;rlden samtidigt som apoteken l&amp;aring;g i topp n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kundn&amp;ouml;jdhet inom detaljhandeln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagens beslut 2009 innebar att Apoteket AB:s ensamr&amp;auml;tt p&amp;aring; f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av l&amp;auml;kemedel till konsumenter avskaffades. Beslutet motiverades bland annat med behovet av &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet f&amp;ouml;r konsumenterna, men det fanns &amp;auml;ven starka ideologiska inslag i argumentationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den av staten fastst&amp;auml;llda handelsmarginalen f&amp;ouml;r apoteken h&amp;ouml;jdes i samband med avregleringen f&amp;ouml;r att stimulera nya apotekskedjor att etablera sig. D&amp;auml;rmed fick samh&amp;auml;llet ta p&amp;aring; sig &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r apoteksservicen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sedan avregleringen har &amp;ouml;ver 600 av de 900 apoteken s&amp;aring;lts. Inga apotek, inte heller det som &amp;auml;r kvar av det statligt &amp;auml;gda Apoteket AB, har numera n&amp;aring;got specifikt samh&amp;auml;llsansvar. Genom en tillf&amp;auml;llig l&amp;ouml;sning ska apotek i glesbygd och apoteksombud s&amp;auml;kerst&amp;auml;llas till 2013. Efter denna period finns en stor risk att ol&amp;ouml;nsamma apotek avvecklas. En annan fr&amp;aring;ga som v&amp;auml;ckt diskussion &amp;auml;r hur den s&amp;aring; kallade 24-timmarsregeln, det vill s&amp;auml;ga att kunden ska kunna f&amp;aring; sitt l&amp;auml;kemedel inom 24 timmar, ska kunna garanteras p&amp;aring; den avreglerade marknaden, d&amp;auml;r m&amp;ouml;jligheterna att h&amp;auml;nvisa till ett annat apotek &amp;auml;r starkt begr&amp;auml;nsade. Vi menar att tillsynen beh&amp;ouml;ver sk&amp;auml;rpas och att m&amp;ouml;jligheter till ekonomiska sanktioner inf&amp;ouml;rs f&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna 24-timmarsregeln. Sanktionerna ska kunna riktas antingen mot apoteksledet eller mot distributionsledet beroende p&amp;aring; var ansvaret ligger. Vi vill ocks&amp;aring; se en ny lagstiftning om ett gemensamt l&amp;auml;kemedelsregister som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r den enskilda konsumenten att f&amp;aring; reda p&amp;aring; var medicinen finns oberoende av apotekskedja.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumentverket redovisade sommaren 2011 att svenska konsumenter ger apoteken s&amp;auml;mre betyg &amp;auml;n de gjorde f&amp;ouml;re avregleringen. &amp;Aring;r 2008 gav 95 procent av de tillfr&amp;aring;gade apoteksmarknaden ett gott betyg, medan siffran 2011 sjunkit till 77 procent. Trots fler apotek att v&amp;auml;lja p&amp;aring; upplever allts&amp;aring; konsumenten att det blivit s&amp;auml;mre. Fler uppger nu att de f&amp;aring;r v&amp;auml;nta p&amp;aring; sina receptbelagda mediciner n&amp;auml;r apoteken inte har dem p&amp;aring; lager och det &amp;auml;r fler som tycker att personalen p&amp;aring; apoteken inte kan ge r&amp;aring;d om de receptbelagda medicinerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r nu mycket viktigt att en genomgripande analys av apotekens handelsmarginal genomf&amp;ouml;rs s&amp;aring; att den framtida tillg&amp;auml;ngligheten varken blir f&amp;ouml;r h&amp;ouml;g eller f&amp;ouml;r l&amp;aring;g i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till konsumentnyttan. I det sammanhanget b&amp;ouml;r &amp;auml;ven behovet och utformningen av en f&amp;ouml;ruts&amp;auml;gbar och kostnadseffektiv l&amp;ouml;sning f&amp;ouml;r apotekst&amp;auml;ckningen i glesbygd analyseras.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498837" name="_Toc305498837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655754" name="_Toc307655754"&gt;&lt;/a&gt;Antibiotikaresistens&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Konsumtionen av antibiotika forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka i v&amp;auml;rlden. Problemet med antibiotikaresistens &amp;auml;r nu s&amp;aring; stort globalt att det m&amp;aring;ste placeras p&amp;aring; samma niv&amp;aring; som en rad av de stora sjukdomar som varje &amp;aring;r sk&amp;ouml;rdar miljontals liv. Det &amp;auml;r en felaktig och &amp;ouml;verdriven anv&amp;auml;ndning av antibiotika som lett fram till att allt fler bakterier blir motst&amp;aring;ndskraftiga mot l&amp;auml;kemedlet och inte kan behandlas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom att fler d&amp;ouml;dsfall intr&amp;auml;ffar kommer m&amp;aring;nga rutiningrepp inte l&amp;auml;ngre att vara m&amp;ouml;jliga. Utan effektiva antibiotika kommer sjukv&amp;aring;rden att st&amp;aring; handfallen inf&amp;ouml;r en rad bakteriella infektionssjukdomar som lunginflammation, blodf&amp;ouml;rgiftning och tuberkulos. Det blir ocks&amp;aring; riskabelt att genomf&amp;ouml;ra operationer som t.ex. byte av h&amp;ouml;ftleder eller hj&amp;auml;rtklaffar och organtransplantationer. Behovet av nya preparat &amp;auml;r mycket stort och det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som Sverige beh&amp;ouml;ver arbeta med nationellt men ocks&amp;aring; driva inom EU och internationellt. I dag har utvecklingen av antibiotika n&amp;auml;stan upph&amp;ouml;rt. Endast tv&amp;aring; klasser av nya antibiotika har introducerats under de senaste 40 &amp;aring;ren. Samtidigt finns det rapporter om resistens mot alla k&amp;auml;nda antibiotika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har stora f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att driva antibiotikafr&amp;aring;gan. I Sverige r&amp;aring;der en relativt sett gynnsam situation d&amp;aring; f&amp;ouml;rekomsten av antibiotikaresistens i ett internationellt perspektiv &amp;auml;r l&amp;aring;g. Men problemen i Sverige v&amp;auml;xer och situationen har under senare &amp;aring;r blivit mer bekymmersam. Under 2010 har antalet nya fall av meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) fortsatt att &amp;ouml;ka fr&amp;aring;n 1&amp;nbsp;480 till 1 585, vilket &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med sju procent. &amp;Ouml;kningen g&amp;auml;ller fr&amp;auml;mst personer som infekterats utanf&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, antingen i Sverige eller utomlands.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den socialdemokratiska regeringen presenterade redan 2005 en nationell strategi f&amp;ouml;r ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner. Syftet med strategin var att bevara m&amp;ouml;jligheten att effektivt behandla bakteriella infektioner hos m&amp;auml;nniskor och djur med antibiotika. Under 2011 har Socialstyrelsen presenterat en utredning om hur arbetet kan utvecklas ytterligare. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen genomf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rslagen i Socialstyrelsens rapport; &lt;span style="font-style: italic;"&gt;F&amp;ouml;rslag till utveckling av strategin mot antibiotikaresistens och v&amp;aring;rdrelaterade infektioner&lt;/span&gt;. I rapporten f&amp;ouml;resl&amp;aring;r man bland annat att det ska inr&amp;auml;ttas en nationell samverkansfunktion som inkluderar relevanta akt&amp;ouml;rer inom alla samh&amp;auml;llssektorer, att en nationell handlingsplan och kommunikationsstrategi ska utvecklas, att &amp;ouml;vervakningen av antibiotikaresistensen ska f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas samt att satsningen p&amp;aring; preventiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga uppkomst av infektioner och smittspridning ska forts&amp;auml;tta.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498838" name="_Toc305498838"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655755" name="_Toc307655755"&gt;&lt;/a&gt;Psykiatri&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bli psykiskt sjuk eller drabbas av psykisk oh&amp;auml;lsa p&amp;aring;verkar inte bara en sj&amp;auml;lv utan ocks&amp;aring; familj och v&amp;auml;nner. Att f&amp;aring; en psykisk sjukdom eller att m&amp;aring; psykiskt d&amp;aring;ligt &amp;auml;r s&amp;aring; vanligt att vi alla k&amp;auml;nner n&amp;aring;gon som &amp;auml;r eller har varit drabbad. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla m&amp;auml;n kommer n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng i livet att f&amp;aring; en behandlingskr&amp;auml;vande depression. Allvarlig depression drabbar cirka 6 procent av befolkningen, ungef&amp;auml;r 50&amp;nbsp;000 personer i Sverige har schizofreni och 2–3 procent lider av tv&amp;aring;ngs&amp;shy;syndrom. Psykisk oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett v&amp;auml;xande problem bland m&amp;aring;nga ungdomar, s&amp;auml;rskilt unga kvinnor. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det fortfarande en dold sjukdom, n&amp;aring;got man alltf&amp;ouml;r s&amp;auml;llan talar om.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdomarna i samh&amp;auml;llet minskar men &amp;auml;r fortfarande stora. I en unders&amp;ouml;kning 2009 bland ett representativt urval av svenska folket uppgav en av fyra tillfr&amp;aring;gade att de inte kunde t&amp;auml;nka sig att arbeta tillsammans ned n&amp;aring;gon som har en psykisk sjukdom och att en av fem inte skulle bjuda in n&amp;aring;gon till sitt hem om man visste att personen har en psykisk sjukdom. Dessa attityder g&amp;aring;r dock oftast att p&amp;aring;verka och i detta arbete har alla ett ansvar. Gradvis &amp;ouml;kar &amp;ouml;ppenheten att tala om psykisk oh&amp;auml;lsa och detta &amp;auml;r en viktig f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kunskaperna och minska f&amp;ouml;rdomarna. Den konstlade uppdelningen i vi och dem m&amp;aring;ste upph&amp;ouml;ra och ers&amp;auml;ttas av insikten att alla kan insjukna i psykisk sjukdom eller n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng i livet drabbas av psykisk oh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller psykiskt sjukas och funktionsnedsattas m&amp;ouml;jlighet till v&amp;aring;rd, omsorg, boende, rehabilitering och syssels&amp;auml;ttning. Detta &amp;auml;r inget nytt problem. Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r stora utmaningar f&amp;ouml;r att systematiskt h&amp;ouml;ja ambitionsniv&amp;aring;n s&amp;aring; att v&amp;aring;rden och st&amp;ouml;det vid psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med kroppslig v&amp;aring;rd och kroppsliga funktionsneds&amp;auml;ttningar. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en stor psykiatriutredning 2003 som fick uppdraget att se &amp;ouml;ver hela psykiatriomr&amp;aring;dets organisation och resursbehov. Utredningen presenterade sina f&amp;ouml;rslag strax efter valet 2006. Den borgerliga regeringen v&amp;auml;ntade till budgeten 2009 med att ansl&amp;aring; n&amp;aring;gra pengar. N&amp;auml;r det v&amp;auml;l anslogs pengar s&amp;aring; var det tidsbegr&amp;auml;nsade m&amp;aring;l och satsningar som inte kombinerades med en proposition som stakar ut psykia-trins utveckling p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt. Den psykiatriska v&amp;aring;rdens problem &amp;auml;r omfattande och komplexa och kan inte l&amp;ouml;sas genom tidsbegr&amp;auml;nsade satsningar och m&amp;aring;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi socialdemokrater anser att det beh&amp;ouml;vs en l&amp;aring;ngsiktig och uth&amp;aring;llig satsning i hela samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r god v&amp;aring;rd och ett gott liv f&amp;ouml;r den som drabbas av eller lever med en psykisk sjukdom. Det beh&amp;ouml;vs gemensamma m&amp;aring;l f&amp;ouml;r flera olika samh&amp;auml;llssektorer och en nationell plattform som sl&amp;aring;r fast vad som &amp;auml;r psykiatrins uppdrag och hur den ska utvecklas. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det uppr&amp;auml;ttas en l&amp;aring;ngsiktig nationell handlingsplan f&amp;ouml;r en ambitionsh&amp;ouml;jning inom v&amp;aring;rd och st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder. Denna plan b&amp;ouml;r ha ett tio&amp;aring;rigt perspektiv och inneh&amp;aring;lla m&amp;aring;l p&amp;aring; kort och l&amp;aring;ng sikt som kan f&amp;ouml;ljas upp och utv&amp;auml;rderas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc304899010" name="_Toc304899010"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304899852" name="_Toc304899852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc304900029" name="_Toc304900029"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;aring;r l&amp;aring;ngsiktiga inriktning f&amp;ouml;r psykiatrin inneh&amp;aring;ller bland annat f&amp;ouml;ljande delar: st&amp;auml;rkt skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan f&amp;ouml;r barn och ungdomar i kris, st&amp;ouml;d till hela familjen, b&amp;auml;ttre individuellt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att delta i arbetslivet, individuell bed&amp;ouml;mning av ungdomar p&amp;aring; ungdomshem, snabbare och enklare st&amp;ouml;d till psykiskt sjuka, b&amp;auml;ttre tillvaratagande av brukarnas erfarenheter, fler slutenv&amp;aring;rdsplatser och nya sviktplatser, mer resurser till forskning och kompetensutveckling och fler jobb till personer med psykiska funktionshinder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga unga uppger d&amp;aring;lig psykosomatisk h&amp;auml;lsa (Socialstyrelsen 2011). Det betyder inte att de flesta unga m&amp;aring;r d&amp;aring;ligt. De allra flesta unga &amp;auml;r trygga och k&amp;auml;nner tillf&amp;ouml;rsikt. De lever med fungerande relationer och n&amp;auml;tverk, trivs i skolan och inspireras av kompisar, kultur, idrott, musik eller n&amp;aring;got annat. Samtidigt m&amp;aring;ste vi vara medvetna om att uppv&amp;auml;xt&amp;aring;ren &amp;auml;r en k&amp;auml;nslig tid d&amp;aring; mycket kan h&amp;auml;nda. Kraven kan upplevas som h&amp;aring;rda och sv&amp;aring;ra att leva upp till och uppv&amp;auml;xtf&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena kan variera starkt. Var fj&amp;auml;rde flicka i &amp;aring;ldrarna 13–18 &amp;aring;r uppger att de har ont i magen en g&amp;aring;ng i veckan och var femte flicka att de ofta &amp;auml;r nedst&amp;auml;mda. I &amp;aring;ldersgruppen 16–24 &amp;aring;r uppgav 29 procent av flickorna/kvinnorna och 14 procent av pojkarna/m&amp;auml;nnen att de hade l&amp;auml;tta eller sv&amp;aring;ra besv&amp;auml;r av &amp;auml;ngslan, oro eller &amp;aring;ngest (SCB 2008). De allra flesta klarar av sina problem med hj&amp;auml;lp av den n&amp;auml;ra omgivningen. Andra beh&amp;ouml;ver olika typer av st&amp;ouml;d, v&amp;aring;rd eller andra insatser f&amp;ouml;r att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp med sina problem. Sm&amp;aring; problem kan ibland utvecklas till stora problem om inte r&amp;auml;tt insatser g&amp;ouml;rs tidigt. Det beh&amp;ouml;vs ett brett utbud av st&amp;ouml;d med en fungerande skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd, nationella hj&amp;auml;lplinjen (telefon och webb), tillg&amp;aring;ng till ungdomsmottagningar med mera f&amp;ouml;r att snabbt kunna f&amp;aring;nga upp problem och ge de unga r&amp;auml;tt st&amp;ouml;d i tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller barn och ungdomar med psykiatriska problem s&amp;aring; brukar de inte vara sv&amp;aring;ra att uppt&amp;auml;cka. Det kr&amp;auml;vs tidiga insatser i skolan och skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att effektivt kunna st&amp;ouml;dja dessa barn. F&amp;ouml;r att uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla en j&amp;auml;mn och h&amp;ouml;g kvalitet p&amp;aring; skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden b&amp;ouml;r Socialstyrelsens riktlinjer g&amp;auml;lla f&amp;ouml;r alla skolor. Genom tidiga insatser i skolan och skolh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden kan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ges m&amp;ouml;jlighet att koncentrera sig p&amp;aring; barn med mer omfattande behov. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att alla kommuner instiftar en &amp;aring;tg&amp;auml;rdsplan f&amp;ouml;r ungdomar som drabbas av psykiska problem. Ansvarsf&amp;ouml;rdelningen ska vara tydlig s&amp;aring; att det inte r&amp;aring;der n&amp;aring;gra oklarheter om till vem man ska v&amp;auml;nda sig och vem som ansvarar f&amp;ouml;r vad. Om ett barn m&amp;aring;r d&amp;aring;ligt eller har stora problem ska man veta vem man ska ringa f&amp;ouml;r att f&amp;aring; snabb hj&amp;auml;lp, en slags &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Barnens r&amp;auml;ddningstj&amp;auml;nst&lt;/span&gt;. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det ska finnas samverkansmodeller i varje kommun f&amp;ouml;r barn och ungdomar med problem (samverkan mellan skola, socialtj&amp;auml;nst, barn- och ungdomspsykiatri och ungdomsmottagning). L&amp;ouml;sningarna kan anpassas efter lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och se olika ut i olika kommuner men det b&amp;ouml;r finnas dels en v&amp;auml;g in i systemet, dels tydlighet i fr&amp;aring;ga om vad varje akt&amp;ouml;r i systemet ansvarar f&amp;ouml;r och hur samverkan, samordning och uppf&amp;ouml;ljning ska g&amp;aring; till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Psykisk oh&amp;auml;lsa p&amp;aring;verkar hela familjen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste den samlade barn-/ ungdomsh&amp;auml;lsan ge f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att kunna hj&amp;auml;lpa hela familjen. Varje ung m&amp;auml;nniska med en psykisk sjukdom eller funktionsneds&amp;auml;ttning m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ha r&amp;auml;tt till ett individuellt anpassat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna bli delaktig i arbetslivet – till exempel genom en handledare som ser till att de insatser som beh&amp;ouml;vs i form av rehabilitering, utbildning, arbetstr&amp;auml;ning och behandling blir av och samordnas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 1980- och 1990-talen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades psykiatrin i hela Norden. Tillv&amp;auml;gag&amp;aring;ngss&amp;auml;tten var olika men m&amp;aring;let detsamma: att minska slutenv&amp;aring;rden och tv&amp;aring;ngsv&amp;aring;rden och decentralisera v&amp;aring;rden och omh&amp;auml;ndertagandet bort fr&amp;aring;n de stora mentalsjukhusen till &amp;ouml;ppnare v&amp;aring;rdformer d&amp;auml;r kommunerna och landstingen fick ett st&amp;ouml;rre ansvar. Detta har i grunden varit en positiv utveckling men kr&amp;auml;ver att alla led i v&amp;aring;rdkedjan fungerar f&amp;ouml;r att varje patient och brukare ska f&amp;aring; r&amp;auml;tt insatser i r&amp;auml;tt tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Specialistpsykiatrin kommer aldrig att kunna hantera alla behov av psykiatriskt st&amp;ouml;d som finns. M&amp;aring;nga som lider av psykisk oh&amp;auml;lsa skulle kunna f&amp;aring; hj&amp;auml;lp om prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden hade kompetens och resurser att behandla mindre sv&amp;aring;ra depressioner, &amp;aring;ngesttillst&amp;aring;nd, &amp;auml;tst&amp;ouml;rningar och liknande. Vi vill systematiskt bygga upp kompetensen i fr&amp;aring;ga om psykisk oh&amp;auml;lsa i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden. Den som sj&amp;auml;lv &amp;auml;r eller har varit sjuk och f&amp;ouml;rem&amp;aring;l f&amp;ouml;r psykiatrisk v&amp;aring;rd har stor kunskap att bidra med f&amp;ouml;r att utveckla v&amp;aring;rden. Brukar- och patientorganisationerna har en viktig roll i detta. Vi vill st&amp;auml;rka deras roll i utvecklandet av v&amp;aring;rden. V&amp;aring;rdutbudet r&amp;auml;cker idag inte till f&amp;ouml;r de stora behoven. Sverige har minst antal v&amp;aring;rdplatser inom psykiatrin i hela Norden (48 platser per 100&amp;nbsp;000 inv&amp;aring;nare). Det finns patienter som beh&amp;ouml;ver slutenv&amp;aring;rd men som idag inte f&amp;aring;r det eller skrivs ut f&amp;ouml;r tidigt. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att antalet slutenv&amp;aring;rdsplatser i ett l&amp;auml;ngre perspektiv ses &amp;ouml;ver och d&amp;auml;rtill vill vi uppmuntra en ny mellanform – s&amp;aring; kallade ”sviktplatser” d&amp;auml;r man kan f&amp;aring; hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d under kortare perioder. I Norge och Danmark har man lyckats bra med att utveckla mellanv&amp;aring;rdsformer och deras erfarenheter b&amp;ouml;r tas till vara i det svenska utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse som gjorts av psykiatrin i de nordiska l&amp;auml;nderna visar att systemet med kommunala boendest&amp;ouml;djare och personliga ombud har fungerat v&amp;auml;l. Det finns dock en brist p&amp;aring; personliga ombud och det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att rekryteringen &amp;ouml;kas och underl&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kunskapen om psykisk oh&amp;auml;lsa och vilka former av behandlingar som fungerar &amp;auml;r eftersatt och det beh&amp;ouml;vs en m&amp;aring;ng&amp;aring;rig bred satsning p&amp;aring; kompetensutveckling f&amp;ouml;r den personal som jobbar med psykiskt sjuka och funktionshindrade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer med psykiskt funktionshinder &amp;auml;r svagt representerade p&amp;aring; arbetsmarknaden. OSA-platser beh&amp;ouml;ver vikas direkt till personer med psykiska funktionshinder och det beh&amp;ouml;vs trygghetsanst&amp;auml;llningar f&amp;ouml;r personer med allvarligare psykiska funktionshinder.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498839" name="_Toc305498839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655756" name="_Toc307655756"&gt;&lt;/a&gt;Tandv&amp;aring;rd&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate; color: #1a181c;"&gt;Tandv&amp;aring;rden &amp;auml;r mycket betydelsefull f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsa. D&amp;aring;lig tandh&amp;auml;lsa minskar livskvaliteten avsev&amp;auml;rt och kan leda till f&amp;ouml;ljdsjukdomar. Tack vare tidigare investeringar och den fria barn- och ungdomstandv&amp;aring;rden har allt fler i v&amp;aring;rt land en god tandh&amp;auml;lsa j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare generationer. Individens kostnad f&amp;ouml;r tandv&amp;aring;rd kan dock bli h&amp;ouml;g, s&amp;auml;rskilt om det beh&amp;ouml;vs mer omfattande &amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra en god tandh&amp;auml;lsa hos befolkningen och f&amp;ouml;rhindra nya klasskillnader i fr&amp;aring;ga om tandh&amp;auml;lsa &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har starkt fokus p&amp;aring; regelbunden och f&amp;ouml;rebyggande tandv&amp;aring;rd samtidigt som det m&amp;aring;ste finnas ett bra skydd mot riktigt h&amp;ouml;ga kostnader. Alla ska regelbundet kunna g&amp;aring; till tandl&amp;auml;karen och ingen ska beh&amp;ouml;va avst&amp;aring; fr&amp;aring;n tandv&amp;aring;rd av ekonomiska sk&amp;auml;l.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen p&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r vara att patientkostnaderna i tandv&amp;aring;rden omfattas av ett h&amp;ouml;gkostnadsskydd av samma modell som g&amp;auml;ller inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Det &amp;auml;r en modell som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt att b&amp;ouml;rja bygga en tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring d&amp;auml;r man successivt kan genomf&amp;ouml;ra f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades den 1 juli 2008 d&amp;aring; skyddet mot h&amp;ouml;ga kostnader f&amp;ouml;rst&amp;auml;rktes j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med tidigare. Den tandv&amp;aring;rdsreform som inf&amp;ouml;rdes var dock otillr&amp;auml;cklig. Det f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrade skyddet mot h&amp;ouml;ga kostnader &amp;auml;r viktigt och riktigt, men det r&amp;auml;cker inte f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en god tandh&amp;auml;lsa hos befolkningen. Reformen saknar satsningar p&amp;aring; den grundl&amp;auml;ggande tandv&amp;aring;rd som omfattar alla. Det medf&amp;ouml;r att s&amp;aring;v&amp;auml;l patienternas som samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r tandv&amp;aring;rd riskerar att &amp;ouml;ka ytterligare i framtiden. De flesta patienter har inte f&amp;aring;tt billigare tandv&amp;aring;rd efter tandv&amp;aring;rdsreformen. Det &amp;auml;r av yttersta vikt att tandv&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen utformas s&amp;aring; att alla regelbundet har m&amp;ouml;jlighet att bes&amp;ouml;ka tandv&amp;aring;rden och &amp;aring;tg&amp;auml;rda tandv&amp;aring;rdsproblem i tid. En viktig insats f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra framtida tandh&amp;auml;lsa och f&amp;ouml;rebygga framtida kostnader &amp;auml;r m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningen att p&amp;aring; sikt f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga den avgiftsfria tandv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498840" name="_Toc305498840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655757" name="_Toc307655757"&gt;&lt;/a&gt;Folkh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Risken f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtida d&amp;ouml;d, f&amp;ouml;re 65 &amp;aring;rs &amp;aring;lder, &amp;auml;r mer &amp;auml;n dubbelt s&amp;aring; h&amp;ouml;g bland personer med enbart grundskoleutbildning j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med dem som har eftergymnasial utbildning f&amp;ouml;r b&amp;aring;de kvinnor och m&amp;auml;n. Det &amp;auml;r stora skillnader i f&amp;ouml;rtida d&amp;ouml;d f&amp;ouml;r samtliga stora d&amp;ouml;dsorsaker: hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar, cancer, skador, alkoholrelaterad sjuklighet, diabetes och sjukdomar i andningsorganen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skillnaderna i s&amp;aring;v&amp;auml;l d&amp;ouml;dlighet som sj&amp;auml;lvskattad h&amp;auml;lsa har &amp;ouml;kat mellan olika socioekonomiska grupper. Under de senaste 20 &amp;aring;ren har exempelvis medellivsl&amp;auml;ngden inte alls &amp;ouml;kat bland kvinnor med endast grundskoleutbildning, samtidigt som den &amp;ouml;kat bland kvinnor med l&amp;auml;ngre utbildning och bland m&amp;auml;n med s&amp;aring;v&amp;auml;l kort som l&amp;auml;ngre utbildning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett framg&amp;aring;ngsrikt folkh&amp;auml;lsoarbete bygger p&amp;aring; ett gemensamt ansvarstagande mellan individen och samh&amp;auml;llet. Individens m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande val ska st&amp;ouml;djas av samh&amp;auml;llet. Men vi socialdemokrater anser samtidigt att folkh&amp;auml;lsoarbetet och kopplingen till att minska klyftorna i samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste tydligg&amp;ouml;ras. De stora h&amp;auml;lsoskillnaderna i Sverige &amp;auml;r djupt or&amp;auml;ttvisa och extremt kostsamma f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. M&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd p&amp;aring;verkas inte bara av individuella levnadsvanor utan ocks&amp;aring; av samh&amp;auml;lleliga faktorer. Det finns stora h&amp;auml;lsoskillnader mellan individer och mellan olika delar av landet. M&amp;auml;ns och kvinnors h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd och livschanser har ett tydligt socioekonomiskt m&amp;ouml;nster d&amp;auml;r rika, v&amp;auml;lutbildade m&amp;auml;nniskor och m&amp;auml;nniskor som har yrken med h&amp;ouml;g status har ett markant f&amp;ouml;rspr&amp;aring;ng. Oh&amp;auml;lsan &amp;auml;r skevt f&amp;ouml;rdelad mellan olika socioekonomiska grupper p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt att grupper med l&amp;auml;gre utbildning, l&amp;auml;gre inkomster, icke fackl&amp;auml;rda och fackl&amp;auml;rda arbetare, som grupper har ett s&amp;auml;mre h&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd &amp;auml;n andra (Socialstyrelsen 2009). Eftersom den oj&amp;auml;mna f&amp;ouml;rdelningen av h&amp;auml;lsa i princip kan p&amp;aring;verkas genom politiska beslut &amp;auml;r oj&amp;auml;mlikhet i h&amp;auml;lsa mellan olika socioekonomiska grupper en av de st&amp;ouml;rsta utmaningarna p&amp;aring; h&amp;auml;lsoomr&amp;aring;det (Statens folkh&amp;auml;lsoinstitut 2010). Minskade sociala och ekonomiska klyftor &amp;auml;r det mest verkningsfulla medlet f&amp;ouml;r en b&amp;auml;ttre folkh&amp;auml;lsa. Det betyder att den ekonomiska politiken ska verka utj&amp;auml;mnande samtidigt som det g&amp;ouml;rs satsningar p&amp;aring; arbete, bra utbildning f&amp;ouml;r alla, integration och v&amp;auml;rnandet av den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; uppdrag av WHO presenterade Marmotkommissionen &amp;aring;r 2008 en rapport, kallad ”Closing the gap”, som studerat f&amp;ouml;rdelningen av den globala h&amp;auml;lsan i v&amp;auml;rlden. Uppmaningen till v&amp;auml;rldens l&amp;auml;nder var att genast p&amp;aring;b&amp;ouml;rja ett omst&amp;auml;llningsarbete f&amp;ouml;r att minska sociala or&amp;auml;ttvisor och &amp;ouml;ka befolkningens h&amp;auml;lsa. Den svenska regeringen gav endast Statens folkh&amp;auml;lsoinstitut ett allm&amp;auml;nt uppdrag att ta l&amp;auml;rdom och intryck av kommissionens arbete. Ur ett nordiskt perspektiv s&amp;aring; har vi i Sverige inte ens p&amp;aring;b&amp;ouml;rjat v&amp;aring;r resa i att analysera vilka grupper som har st&amp;ouml;rst oh&amp;auml;lsa och vad som ska g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r dem i syfte att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra folkh&amp;auml;lsan. &amp;Ouml;vriga nordiska l&amp;auml;nder redovisade p&amp;aring; den nordiska folkh&amp;auml;lsokonferensen i &amp;Aring;bo under augusti m&amp;aring;nad 2011 ett antal initiativ och insatser. F&amp;ouml;r Sveriges del fanns inget annat &amp;auml;n ett antal enkla beskrivningar om huruvida vi p&amp;aring;verkas eller inte. Detta &amp;auml;r genant d&amp;aring; vi i Sverige har en grundlagd erfarenhet av att med hj&amp;auml;lp av politisk styrning utveckla samh&amp;auml;llet s&amp;aring; att b&amp;auml;sta m&amp;ouml;jliga h&amp;auml;lsa ges till alla. Andra l&amp;auml;nder och st&amp;auml;der har dock visat sig vara betydligt mer offensiva i fr&amp;aring;gan. I England tillsattes en kommission motsvarande WHO:s Marmotkommission, kallad Fair Society, Healthy Lives. I Malm&amp;ouml; stad har den socialdemokratiskt ledda majoriteten tillsatt en kommission med forskare, politiker och andra experter f&amp;ouml;r att identifiera skillnader i h&amp;auml;lsa mellan olika stadsdelar samt presentera l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; hur h&amp;auml;lsoklyftorna kan minska.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nu borde det vara dags f&amp;ouml;r Sverige som nation att g&amp;ouml;ra detsamma. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen tills&amp;auml;tter en kommission f&amp;ouml;r j&amp;auml;mlik h&amp;auml;lsa. Uppdraget ska vara att identifiera oacceptabla f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden som leder fram till skillnader i befolkningens h&amp;auml;lsa samt att ta fram f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur vi kan minska h&amp;auml;lsoklyftorna. Uppdragets omfattning ska vara brett. Det kan handla om att studera oj&amp;auml;mlika f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden i v&amp;aring;rden som leder till kortare livsl&amp;auml;ngd beroende p&amp;aring; var i landet man bor. Men det kan ocks&amp;aring; handla om att granska den ekonomiska politiken och hur den p&amp;aring;verkar m&amp;auml;nniskors livschanser och m&amp;ouml;jligheten till en b&amp;auml;ttre h&amp;auml;lsa. Kommissionen b&amp;ouml;r ha en bred sammans&amp;auml;ttning och best&amp;aring; av exempelvis f&amp;ouml;rtroendevalda, forskare och representanter f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden och n&amp;auml;ringslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Information till medborgarna av allm&amp;auml;n karakt&amp;auml;r har sin plats i folkh&amp;auml;lsoarbetet, men samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre och mer konkret ansvar f&amp;ouml;r folkh&amp;auml;lsan. En effektiv folkh&amp;auml;lsopolitik m&amp;aring;ste direkt och konkret rikta sig till de grupper som har de sv&amp;aring;raste folkh&amp;auml;lsoproblemen och kombineras med en politik f&amp;ouml;r utj&amp;auml;mning av ekonomiska och sociala klyftor i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller individuellt f&amp;ouml;rebyggande och h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbete. Vi vill ha ett tydligt ansvar med visioner f&amp;ouml;r h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden i arbetet med f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad folkh&amp;auml;lsa. F&amp;ouml;r att arbetet i st&amp;ouml;rre utstr&amp;auml;ckning ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n befintlig kunskap och evidens p&amp;aring; omr&amp;aring;det b&amp;ouml;r nationella riktlinjer utarbetas inom detta omr&amp;aring;de. V&amp;aring;rdpersonalen ska ha tillg&amp;aring;ng till effektiva verktyg i form av strukturerade program f&amp;ouml;r hur man tillsammans med patienten gemensamt kan ta sig an livsstilsproblem s&amp;aring;som &amp;ouml;vervikt, r&amp;ouml;kning, missbruk eller brist p&amp;aring; motion. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens olika ers&amp;auml;ttningssystem b&amp;ouml;r premiera framg&amp;aring;ngsrikt h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande arbete. Varje vardagskontakt mellan v&amp;aring;rdgivare och medborgare &amp;auml;r en m&amp;ouml;jlighet till mobilisering av individens egen kraft i behandlingsarbetet eller ett tillf&amp;auml;lle att st&amp;ouml;dja och st&amp;auml;rka en individ i f&amp;ouml;rebyggande livsstilsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Studier visar ocks&amp;aring; att v&amp;aring;rdpersonalens engagemang och p&amp;aring;verkan ger effekt. Dessa m&amp;ouml;ten ger m&amp;ouml;jlighet till fr&amp;auml;mjande och f&amp;ouml;rebyggande insatser p&amp;aring; individuell niv&amp;aring; men ger ocks&amp;aring; samlad kunskap om befolkningens h&amp;auml;lsa. Under n&amp;aring;gra &amp;aring;r har fysisk aktivitet p&amp;aring; recept testats med framg&amp;aring;ng i prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden. Det inneb&amp;auml;r att patienten ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel ordineras fysisk aktivitet och exempelvis f&amp;aring;r kostnader f&amp;ouml;r motion subventionerade. Intresset f&amp;ouml;r att anv&amp;auml;nda fysisk aktivitet p&amp;aring; recept v&amp;auml;xer. Vi vill att fysisk aktivitet p&amp;aring; recept ska vara ett naturligt inslag i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idrotten bidrar till folkh&amp;auml;lsa, demokrati och integration f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor i alla &amp;aring;ldrar i hela Sverige. N&amp;auml;r vi s&amp;auml;ger idrott f&amp;ouml;r alla, p&amp;aring; lika villkor menar vi givetvis &amp;auml;ven barn och ungdomar med s&amp;auml;rskilda behov och oberoende av k&amp;ouml;n, bakgrund och etnicitet. Det &amp;auml;r viktigt att det utvecklas ett st&amp;ouml;rre utbud av idrotts- och motionsaktiviteter som v&amp;auml;nder sig till de grupper som i liten utstr&amp;auml;ckning deltar i det utbud som finns idag. Det &amp;auml;r inte minst en folkh&amp;auml;lsofr&amp;aring;ga, ett centralt perspektiv i varje diskussion om idrott.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Folkh&amp;auml;lsoarbete riktat mot &amp;auml;ldre b&amp;ouml;r vara en prioriterad fr&amp;aring;ga. F&amp;ouml;rebyggande arbete fr&amp;auml;mjar folkh&amp;auml;lsan och livskvaliteten och kan skjuta upp v&amp;aring;rd- och omsorgsbehov, vilket &amp;auml;r viktigt b&amp;aring;de ur ett m&amp;auml;nskligt perspektiv och ur ett samh&amp;auml;llsekonomiskt perspektiv. &amp;Auml;ldre ska ha f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att leva ett aktivt liv tillsammans med andra. De ska ocks&amp;aring; ha tillg&amp;aring;ng till den kunskap som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att leva ett h&amp;auml;lsosamt liv. Att fr&amp;auml;mja fysisk aktivitet och goda matvanor g&amp;auml;ller inte bara unga m&amp;auml;nniskor eller medel&amp;aring;lders. Effekten av h&amp;auml;lsosam kost och motion &amp;auml;r stor &amp;auml;ven bland &amp;auml;ldre och kan motverka depressioner och f&amp;ouml;rebygga fallolyckor och frakturer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498841" name="_Toc305498841"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655758" name="_Toc307655758"&gt;&lt;/a&gt;Tobak&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I takt med att f&amp;auml;rre r&amp;ouml;ker har d&amp;ouml;dsfallen p&amp;aring; grund av r&amp;ouml;kning minskat. Men fortfarande d&amp;ouml;r cirka 6 400 personer varje &amp;aring;r av r&amp;ouml;kning. Det &amp;auml;r fler liv &amp;auml;n trafikolyckor, hiv/aids, narkotika och sj&amp;auml;lvmord sk&amp;ouml;rdar tillsammans.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r aldrig f&amp;ouml;r sent att sluta r&amp;ouml;ka. Cancerrisken minskar allt eftersom tiden g&amp;aring;r efter r&amp;ouml;kstoppet. Tio–femton &amp;aring;r efter man slutat har man samma cancerrisk som den som aldrig r&amp;ouml;kt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje brinnande cigarett &amp;auml;r en liten kemisk fabrik som producerar 4&amp;nbsp;000 olika &amp;auml;mnen. M&amp;aring;nga av dessa har k&amp;auml;nda skadeeffekter p&amp;aring; m&amp;auml;nniskokroppen. Ett 40-tal kan orsaka cancer. Den som r&amp;ouml;ker andas sj&amp;auml;lv in en fj&amp;auml;rdedel av r&amp;ouml;ken. Resten sprids och g&amp;ouml;r personer i omgivningen till passiva r&amp;ouml;kare. Passiv r&amp;ouml;kning under en l&amp;auml;ngre period inneb&amp;auml;r samma h&amp;auml;lsorisker som f&amp;ouml;r r&amp;ouml;karen. Fler personer i Sverige d&amp;ouml;r av passiv r&amp;ouml;kning &amp;auml;n av trafikolyckor. Cirka 200 d&amp;ouml;dsfall ber&amp;auml;knas varje &amp;aring;r bero p&amp;aring; passiv r&amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sambandet mellan r&amp;ouml;kning och lungcancer k&amp;auml;nner de flesta till. Men risken &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r andra cancerformer som cancer i strupen och munh&amp;aring;lan, urinbl&amp;aring;san, njurarna, mags&amp;auml;cken, livmodern, livmoderhalsen och bukspottk&amp;ouml;rteln.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trots att r&amp;ouml;kningens risker &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nda r&amp;ouml;ker 11 procent av m&amp;auml;nnen och 13&amp;nbsp;procent av kvinnorna i Sverige. R&amp;ouml;kningen har minskat under de senaste decennierna, s&amp;auml;rskilt bland m&amp;auml;n. F&amp;ouml;r 50 &amp;aring;r sedan r&amp;ouml;kte h&amp;auml;lften av alla m&amp;auml;n och var tionde kvinna. Den stora &amp;ouml;kningen bland kvinnorna kom p&amp;aring; 1960- och 1970-talen. Under 1980-talet minskade tobaksbruket &amp;auml;ven bland kvinnor. Sverige &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; ett av de f&amp;aring; l&amp;auml;nder i v&amp;auml;rlden d&amp;auml;r kvinnor r&amp;ouml;ker lika mycket som m&amp;auml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tobakens skadeverkningar p&amp;aring; h&amp;auml;lsan &amp;auml;r stora och mycket v&amp;auml;l dokumenterade. I Sverige &amp;auml;r cirka en miljon personer dagligr&amp;ouml;kare (13 procent av kvinnorna och 11 procent av m&amp;auml;nnen). H&amp;auml;lften av alla r&amp;ouml;kare ber&amp;auml;knas d&amp;ouml; till f&amp;ouml;ljd av sin r&amp;ouml;kning. De f&amp;ouml;rlorar i genomsnitt tio &amp;aring;r av sin f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntade livsl&amp;auml;ngd. &lt;span style="color: #333333;"&gt;Varje &amp;aring;r orsakar r&amp;ouml;kning cirka 10 000 cancerfall i Sverige, vilket &amp;auml;r ungef&amp;auml;r 25 procent av alla cancerfall. Att inte r&amp;ouml;ka &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att f&amp;ouml;rebygga cancer. Riskerna f&amp;ouml;r flera andra sjukdomar &amp;auml;r ocks&amp;aring; mindre hos den som inte r&amp;ouml;ker. I takt med att f&amp;auml;rre r&amp;ouml;ker har d&amp;ouml;dsfallen p&amp;aring; grund av r&amp;ouml;kning minskat. Men fortfarande d&amp;ouml;r allts&amp;aring; cirka 6 400 personer varje &amp;aring;r av r&amp;ouml;kning. &lt;/span&gt;Andelen r&amp;ouml;kare &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelad i befolkningen. Att f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n tobak &amp;auml;r en stor h&amp;auml;lsovinst b&amp;aring;de f&amp;ouml;r individen och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Det &amp;auml;r aldrig f&amp;ouml;r sent att sluta r&amp;ouml;ka. Cancerrisken minskar f&amp;ouml;r varje &amp;aring;r efter r&amp;ouml;kstoppet. Tio till femton &amp;aring;r efter att man slutat r&amp;ouml;ka har man samma cancerrisk som den som aldrig r&amp;ouml;kt. En annan stor h&amp;auml;lsorisk med r&amp;ouml;kning &amp;auml;r risken att utveckla KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). KOL &amp;auml;r en snabbt &amp;ouml;kande sjukdom i v&amp;aring;rt land och en av de vanligaste d&amp;ouml;dsorsakerna. KOL orsakas av tobaksr&amp;ouml;kning och leder till andningssv&amp;aring;righeter och problem att klara det dagliga livet. Eftersom lungornas kapacitet f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras kraftigt klarar sig m&amp;aring;nga inte utan syrgas. KOL &amp;auml;r en sjukdom som &amp;ouml;kar snabbt och som kommer att forts&amp;auml;tta att &amp;ouml;ka fram&amp;ouml;ver. Det kommer att dr&amp;ouml;ja m&amp;aring;nga &amp;aring;r innan det minskade antalet r&amp;ouml;kare resulterar i f&amp;auml;rre insjuknande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att dagens r&amp;ouml;kare f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp att sluta &amp;auml;r viktigt men det handlar ocks&amp;aring; om att f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor att inte b&amp;ouml;rja r&amp;ouml;ka &amp;ouml;verhuvudtaget. Nyrekryteringen av r&amp;ouml;kare &amp;auml;r fortfarande stor. Varje &amp;aring;r b&amp;ouml;rjar cirka 16 000 ungdomar i Sverige att r&amp;ouml;ka och fortfarande &amp;auml;r r&amp;ouml;kare &amp;ouml;verrepresenterade i befolkningsgrupper med l&amp;aring;g utbildning och l&amp;aring;ga inkomster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att begr&amp;auml;nsa tobaksbruket m&amp;aring;ste ske genom b&amp;aring;de information och lagstiftning f&amp;ouml;r att bli effektivt. De mer omfattande restriktioner som har riktats direkt mot r&amp;ouml;karna, senast f&amp;ouml;rbudet mot r&amp;ouml;kning i serveringsmilj&amp;ouml;er 2005, har satt en ny norm f&amp;ouml;r var man r&amp;ouml;ker och hindrat r&amp;ouml;kare att uts&amp;auml;tta andra f&amp;ouml;r sin r&amp;ouml;k p&amp;aring; jobbet, i offentliga lokaler och i serveringsmilj&amp;ouml;er. Det b&amp;ouml;r utredas om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra ett mer allm&amp;auml;nt f&amp;ouml;rbud mot r&amp;ouml;kning i offentliga milj&amp;ouml;er.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med att minska r&amp;ouml;kningen i Sverige har p&amp;aring;g&amp;aring;tt under l&amp;aring;ng tid och vid en internationell j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse varit mycket framg&amp;aring;ngsrikt. Lagstiftning och information har tillsammans lett till &amp;auml;ndrade v&amp;auml;rderingar i samh&amp;auml;llet, d&amp;auml;r den r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;n blivit en sj&amp;auml;lvklar norm i allt fler sammanhang och ses som ett naturligt h&amp;auml;nsynstagande till andra. Arbetet med att minska r&amp;ouml;kningen m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har en viktig roll i detta arbete. &lt;span style="color: #333333;"&gt;Samtliga prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsenheter i sjukv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver kunna erbjuda l&amp;auml;ttillg&amp;auml;nglig och effektiv r&amp;ouml;kavv&amp;auml;njning. &lt;/span&gt;Vi anser ocks&amp;aring; att det &amp;auml;r mycket viktigt med f&amp;ouml;rebyggande arbete f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa tobaksbruket i Sverige. Det handlar bl.a. om informationssatsningar och annat tobakspreventivt arbete. Samh&amp;auml;llets engagemang och insatser p&amp;aring; tobaksomr&amp;aring;det f&amp;aring;r inte mattas av och nedprioriteras. Engagemanget och aktiviteterna f&amp;ouml;r en r&amp;ouml;kfri milj&amp;ouml; beh&amp;ouml;ver &amp;ouml;ka p&amp;aring; lokal, regional och central niv&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen organiserade under den f&amp;ouml;rra mandatperioden om det centrala arbetet med drogfr&amp;aring;gor; de specialorganisationer som fanns f&amp;ouml;r arbetet f&amp;ouml;rsvann och ovanf&amp;ouml;r den vanliga myndighetsstrukturen bildades en samordningsfunktion som best&amp;aring;r av tv&amp;aring; sekretariat inom Regeringskansliet (ANT-sekretariatet och Samant). Den nya organisationen skulle enligt regeringen ge f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r ett arbete med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfr&amp;aring;gorna i en permanent och h&amp;aring;llbar struktur. Vi anser inte att det kunnat visas att det nya s&amp;auml;ttet att organisera arbetet ger tillr&amp;auml;cklig kraft. Tobaksfr&amp;aring;gan riskerar att komma till korta i den nya organisationen d&amp;auml;r andra fr&amp;aring;gor dominerar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet mot tobak beh&amp;ouml;ver intensifieras. Det inneb&amp;auml;r bl.a. att nya steg beh&amp;ouml;ver tas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fler milj&amp;ouml;er och sammanhang d&amp;auml;r man inte r&amp;ouml;ker. Ett viktigt arbete och omr&amp;aring;de g&amp;auml;ller ”r&amp;ouml;kfri arbetstid” d&amp;auml;r utvecklingen g&amp;aring;tt snabbt de senaste &amp;aring;ren. Allt fler kommuner har best&amp;auml;mt att arbetstiden ska vara helt r&amp;ouml;kfri. Grundregeln f&amp;ouml;r r&amp;ouml;kfri, eller tobaksfri, arbetstid &amp;auml;r att alla medarbetare omfattas och att&amp;nbsp;r&amp;ouml;kning/snusning inte f&amp;aring;r ske p&amp;aring; betald arbetstid. Det till&amp;aring;ts endast p&amp;aring; den obetalda lunchrasten. En stor majoritet av de anst&amp;auml;llda tycker att det &amp;auml;r bra; andra k&amp;auml;nner sig f&amp;ouml;rf&amp;ouml;ljda och ser sin integritet kr&amp;auml;nkt. F&amp;aring; inser den fulla potentialen av inf&amp;ouml;randet av en r&amp;ouml;kfri arbetstid. R&amp;ouml;kningens kostnader &amp;auml;r stora f&amp;ouml;r individ och samh&amp;auml;lle. Sjukskrivning i r&amp;ouml;krelaterad sjukdom kostar &amp;aring;rligen 18 miljarder kronor. Tre av fyra r&amp;ouml;kare vill sluta r&amp;ouml;ka. De tre har stor nytta av en st&amp;ouml;djande arbetsmilj&amp;ouml; med en r&amp;ouml;kfri policy och avv&amp;auml;njningsst&amp;ouml;d. Arbetsgivaren har h&amp;auml;r sin allra st&amp;ouml;rsta m&amp;ouml;jlighet att fr&amp;auml;mja de anst&amp;auml;lldas h&amp;auml;lsa. Men det kr&amp;auml;ver att arbetsgivaren inte bara fattar ett policybeslut utan ocks&amp;aring; t&amp;auml;nker p&amp;aring; vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa m&amp;auml;nniskor att sluta r&amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan &amp;aring;tg&amp;auml;rd som varit framg&amp;aring;ngsrik internationellt &amp;auml;r information i bildform p&amp;aring; cigarettpaketen som varnar f&amp;ouml;r tobaksr&amp;ouml;kningens h&amp;auml;lsokonsekvenser. Storbritannien inf&amp;ouml;rde olika varningsbilder p&amp;aring; cigarettpaketen 2008. Bland annat visas en hj&amp;auml;rtoperation och hur en tobaksskadad lunga kan se ut. B&amp;aring;de forskning och erfarenhet visar att s&amp;aring;dana varningar &amp;auml;r &amp;auml;nnu mer effektiva &amp;auml;n textbudskap n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;aring; r&amp;ouml;kare att sluta och icke-r&amp;ouml;kare att f&amp;ouml;rbli r&amp;ouml;kfria. Kanada var &amp;aring;r 2000 f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden med att inf&amp;ouml;ra varningsbilder. I Europa har f&amp;ouml;rutom Storbritannien bland annat Belgien, Rum&amp;auml;nien, Schweiz och Finland f&amp;ouml;ljt efter. EU har rekommenderat sina medlemsstater att inf&amp;ouml;ra varningsbilder p&amp;aring; cigarettpaketen och har skapat ett gemensamt bildbibliotek med ett stort antal bilder som l&amp;auml;nderna kan v&amp;auml;lja mellan. EU v&amp;auml;ntas under 2012 komma med ett nytt och skarpare tobaksdirektiv. I en remissrunda f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret inkom &amp;ouml;nskem&amp;aring;l om bland annat obligatoriska bildvarningar. Sverige b&amp;ouml;r agera mer offensivt i denna fr&amp;aring;ga. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att riksdagen uppmanar regeringen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag om obligatoriska bildvarningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;aring;tg&amp;auml;rd som kan minska tobaksr&amp;ouml;kningen &amp;auml;r inf&amp;ouml;rande av dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. I flera l&amp;auml;nder har man inf&amp;ouml;rt dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobaksvaror och flera l&amp;auml;nder har beslutat att inf&amp;ouml;ra denna skydds&amp;aring;tg&amp;auml;rd f&amp;ouml;r att minska r&amp;ouml;kningen. I artikel 13 i ramkonventionen om tobakskontroll finns klara riktlinjer som bland annat inneb&amp;auml;r just att tobaksprodukter ska f&amp;ouml;rvaras utom synh&amp;aring;ll f&amp;ouml;r kunden, en insats som har st&amp;ouml;rst p&amp;aring;verkan p&amp;aring; barn och ungdomar. Uppf&amp;ouml;ljningar efter inf&amp;ouml;randet av dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning p&amp;aring; Island och i Kanada har visat att r&amp;ouml;kningen minskar. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen uppmanas att &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag om dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att minska tobaksbruket bland ungdomar anser vi att det &amp;auml;r viktigt att minska tillg&amp;auml;ngligheten till tobak. &amp;Aring;ldersgr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r k&amp;ouml;p av tobak &amp;auml;r i dag 18&amp;nbsp;&amp;aring;r, men denna gr&amp;auml;ns uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls inte alltid av tobaksf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljarna. Om en person s&amp;auml;ljer tobak till minder&amp;aring;rig kan personen d&amp;ouml;mas till olaglig cigarettf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Men bara enstaka fall av f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning till minder&amp;aring;riga har lett till &amp;aring;tal. F&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan inf&amp;ouml;rdes sk&amp;auml;rpta sanktioner och anm&amp;auml;lningsplikt f&amp;ouml;r cigarettf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning. Vi anser dock att det beh&amp;ouml;vs ytterligare sk&amp;auml;rpningar f&amp;ouml;r att incitamenten att s&amp;auml;lja till minder&amp;aring;riga ska minimeras. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det g&amp;ouml;rs en &amp;ouml;versyn av tobakslagen f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra tillst&amp;aring;ndsplikt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning av tobak. Det inneb&amp;auml;r att en handlare som s&amp;auml;ljer tobak till en minder&amp;aring;rig skulle kunna f&amp;aring; sitt tillst&amp;aring;nd indraget. En licensiering skulle kunna &amp;ouml;ka efterlevnaden av &amp;aring;ldersgr&amp;auml;nsen och &amp;auml;ven kunna minska den illegala importen och distributionen av tobak.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I regeringens nationella strategi f&amp;ouml;r alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken som antogs av riksdagen v&amp;aring;ren 2011 saknas effektiva f&amp;ouml;rslag med f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att kunna ha betydande inverkan p&amp;aring; tobaksbruket hos barn, ungdomar och vuxna. WHO:s tobakskonvention kan tj&amp;auml;na som utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r en genomg&amp;aring;ng av ytterligare insatser. Ju flera av dessa faktorer som verkar i h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande riktning, desto st&amp;ouml;rre &amp;auml;r chansen till en tobaksfri uppv&amp;auml;xt och ett tobaksfritt liv. Det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; den borgerliga regeringen att agera offensivt i tobaksfr&amp;aring;gor. N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;er kan erinras om att Moderaterna (och en del andra enskilda borgerliga politiker) motsatte sig den lagstiftning om r&amp;ouml;kfria serveringsmilj&amp;ouml;er som riksdagen fattade beslut om 2004.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det tobakspreventiva arbetet bland barn och unga b&amp;ouml;r inte isoleras fr&amp;aring;n annat samh&amp;auml;llsarbete mot tobak. Barn, ton&amp;aring;ringar och vuxna lever tillsammans och p&amp;aring;verkar varandra i vardagen. Insatser riktade till unga g&amp;ouml;r mindre nytta om man inte samtidigt arbetar med vuxnas attityder och normer. Det b&amp;ouml;r pr&amp;ouml;vas om det &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att s&amp;auml;tta ett nationellt m&amp;aring;l om ett tobaksfritt Sverige 2030. Med en helhetssyn &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna att minska tobaksanv&amp;auml;ndningen i alla &amp;aring;ldersgrupper och d&amp;auml;rmed skadeverkningarna i form av sjukdom och f&amp;ouml;r tidig d&amp;ouml;d. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; resultat kr&amp;auml;vs en &amp;ouml;versyn och framtagande av f&amp;ouml;rslag som kan pr&amp;ouml;vas p&amp;aring; omr&amp;aring;dena informationsinsatser, utbildning, avv&amp;auml;njningshj&amp;auml;lp, aktiv prispolitik, neutrala tobaksf&amp;ouml;rpackningar eller varningsbilder p&amp;aring; tobaksf&amp;ouml;rpackningarna, dold f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning i handeln och fler r&amp;ouml;kfria milj&amp;ouml;er. Det beh&amp;ouml;vs ett sammanh&amp;aring;llet grepp i tobaksfr&amp;aring;gan och vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med ett samlat &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket f&amp;ouml;r att minska tobaksbruket. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498842" name="_Toc305498842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655759" name="_Toc307655759"&gt;&lt;/a&gt;Alkohol och narkotika&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett effektivt och l&amp;aring;ngsiktigt samh&amp;auml;lleligt arbete mot droger. S&amp;auml;ttet att organisera arbetet och kraften i det ut&amp;aring;triktade arbetet &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande faktorer f&amp;ouml;r framg&amp;aring;ng. Den nationella strategi f&amp;ouml;r alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) som antogs av riksdagen v&amp;aring;ren 2011 b&amp;ouml;r ses mot bakgrund av h&amp;auml;ndelseutvecklingen under den senaste tio&amp;aring;rsperioden. Alkoholkonsumtionen och narkotikamissbruket &amp;ouml;kade under 1990-talet, inte minst bland ungdomar. F&amp;ouml;r att v&amp;auml;nda utvecklingen antogs p&amp;aring; den socialdemokratiska regeringens f&amp;ouml;rslag en alkoholhandlingsplan 2001 och en narkotikahandlingsplan 2002. Det f&amp;ouml;rebyggande arbetet f&amp;ouml;rst&amp;auml;rktes, s&amp;aring;v&amp;auml;l lokalt som centralt. Informationskampanjer drogs i g&amp;aring;ng, kommuner och landsting tog fram egna handlingsplaner och ett stort antal lokala drogf&amp;ouml;rebyggare anst&amp;auml;lldes f&amp;ouml;r att samordna det f&amp;ouml;rebyggande arbetet. Det centrala arbetet kom att ledas av Alkoholkommitt&amp;eacute;n respektive Mobilisering mot narkotika (som leddes av en s&amp;auml;rskild narkotikasamordnare). Utg&amp;aring;ngspunkten var att det beh&amp;ouml;vdes en stark nationell resurs f&amp;ouml;r att driva det alkohol- och narkotikaf&amp;ouml;rebyggande arbetet i en tid d&amp;aring; ungdomar fick &amp;ouml;kad tillg&amp;aring;ng till b&amp;aring;de alkohol och narkotika och befolkningens totalkonsumtion av alkohol &amp;ouml;kade. Det f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta f&amp;ouml;rebyggande arbetet gav resultat. Under 2000-talet avstannade &amp;ouml;kningen av alkoholkonsumtionen bland ungdomar, och vi kunde till och med se en minskning av konsumtionen. Andelen ungdomar som uppgav att de provat narkotika sj&amp;ouml;nk ocks&amp;aring;.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regering som tilltr&amp;auml;dde 2006 lade ner Alkoholkommitt&amp;eacute;n och Mobilisering mot narkotika. Vi tycker att det var ett felaktigt v&amp;auml;gval. Specialiseringen ledde till &amp;ouml;kad kraft i det f&amp;ouml;rebyggande arbetet. Uppgifterna &amp;ouml;verf&amp;ouml;rdes till flera olika myndigheter, ett s&amp;auml;rskilt sekretariat bildades i Regeringskansliet och olika departementsarbetsgrupper inr&amp;auml;ttades d&amp;auml;r Socialdepartementet samordnar arbetet. Vi anser att den arbetsmodellen, som bef&amp;auml;stes i den nyligen antagna nationella strategin f&amp;ouml;r ANDT, har lett till att arbetet blivit otydligare och tappat i fokus, tempo och kraft. Det saknas nationella initiativ och ett kraftfullt ut&amp;aring;triktat perspektiv i arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller inriktningen p&amp;aring; arbetet mot droger b&amp;ouml;r de f&amp;ouml;rebyggande insatserna st&amp;ouml;djas av en restriktiv alkoholpolitik och en tydlig narkotikalagstiftning. F&amp;ouml;r att en restriktiv alkoholpolitik ska bli effektiv &amp;auml;r det viktigt att detaljhandelsmonopolet f&amp;ouml;rsvaras, att en effektiv &amp;aring;lderskontroll sker vid f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning och servering av alkohol, att alkohollangning beivras, att svensk alkoholskatt betalas vid n&amp;auml;thandel och att Sverige forts&amp;auml;tter att arbeta f&amp;ouml;r h&amp;ouml;jda minimiskatter p&amp;aring; alkohol inom EU samt minskade inf&amp;ouml;rselkvoter p&amp;aring; alkohol. Vidare b&amp;ouml;r m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra varningstexter p&amp;aring; alkoholf&amp;ouml;rpackningar pr&amp;ouml;vas. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att regeringen pr&amp;ouml;var nya v&amp;auml;gar, exempelvis de nya folkh&amp;auml;lsoartiklarna i Lissabonf&amp;ouml;rdraget, f&amp;ouml;r att h&amp;auml;vda ett effektivt f&amp;ouml;rbud mot alkoholreklam i Sverige och i hela EU. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att pr&amp;ouml;vning av serveringstillst&amp;aring;nd ses som en social fr&amp;aring;ga i kommunerna och inte bara ses som en n&amp;auml;ringslivsfr&amp;aring;ga. En annan fr&amp;aring;ga som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas &amp;auml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen, d&amp;auml;r vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r licensplikt f&amp;ouml;r att komma &amp;aring;t den bristande &amp;aring;lderskontrollen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen drev under v&amp;aring;ren 2008 igenom att privatpersoner ska kunna f&amp;ouml;ra in alkoholdrycker i Sverige ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r andra personers r&amp;auml;kning. Vi anser att beslutet var felaktigt och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att beslutet ompr&amp;ouml;vas. Beslutet 2008 var en helt on&amp;ouml;dig EU-anpassning som f&amp;ouml;rsvagade den restriktiva alkoholpolitiken. Det p&amp;aring;g&amp;aring;r en successiv utveckling mot &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet. Det finns en rad privata f&amp;ouml;retag som tar emot best&amp;auml;llningar och k&amp;ouml;r hem alkohol till privatpersoner. &amp;Auml;ven Systembolaget vill inf&amp;ouml;ra hemk&amp;ouml;rning. Fr&amp;aring;gan ska utredas men vi &amp;auml;r tveksamma till f&amp;ouml;rslaget. Utvecklingen mot &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet m&amp;aring;ste diskuteras i ett helhetsperspektiv. Varje steg i sig har en motivering men den sammanlagda effekten &amp;auml;r negativ ur samh&amp;auml;llelig synpunkt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den borgerliga regeringen har under flera &amp;aring;r f&amp;ouml;rberett ett inf&amp;ouml;rande av s&amp;aring; kallad g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning, d&amp;auml;r egentillverkade alkoholdrycker fr&amp;aring;n g&amp;aring;rdar skulle f&amp;aring; s&amp;auml;ljas direkt till bes&amp;ouml;kare. Tv&amp;aring; statliga utredningar kom dock fram till att det skulle bryta mot det svenska detaljhandelsmonopolet och EU-r&amp;auml;tten att l&amp;aring;ta vissa, men inte alla, tillverkare s&amp;auml;lja alkohol direkt till kunder vid sidan av Systembolaget. Ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r regeringens s&amp;auml;rskilda utredare en l&amp;ouml;sning som absolut inte motsvarar den bild vi alla har av g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning och som i praktiken inneb&amp;auml;r att vem som helst kan &amp;ouml;ppna en alkoholbutik var som helst. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta finns det inget krav p&amp;aring; att f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningsst&amp;auml;llet ska ligga p&amp;aring; en g&amp;aring;rd p&amp;aring; landet; det kan ligga till exempel mitt i en stad eller i ett k&amp;ouml;pcentrum. F&amp;ouml;r det andra f&amp;ouml;resl&amp;aring;s det att &amp;auml;ven utl&amp;auml;ndska tillverkare av vin, sprit eller stark&amp;ouml;l ska f&amp;aring; s&amp;auml;lja sina produkter i egna aff&amp;auml;rer i Sverige. F&amp;ouml;r det tredje f&amp;ouml;resl&amp;aring;s det att man i butiken inte bara ska f&amp;aring; s&amp;auml;lja drycker som tillverkas av det egna f&amp;ouml;retaget, utan ocks&amp;aring; andra drycker av samma typ. F&amp;ouml;rs&amp;auml;ljningen ska ske i samband med en ”upplevelse” av n&amp;aring;got slag och ink&amp;ouml;psm&amp;auml;ngden f&amp;ouml;resl&amp;aring;s vara begr&amp;auml;nsad. Men det betyder att alla som kan anst&amp;auml;lla en guide eller bygga upp en utst&amp;auml;llning och ta ut en liten entr&amp;eacute;avgift kan utmana Systembolagets detaljhandelsmonopol med egna alkoholbutiker. Med st&amp;ouml;rsta sannolikhet skulle detta leda till att hela konstruktionen med Systembolaget ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tts av EU, vilket tv&amp;aring; av utredningens experter samt Justitiekanslern p&amp;aring;pekat. Justitiekanslern skriver att det finns en ”p&amp;aring;taglig risk” f&amp;ouml;r att det statliga detaljhandelsmonopolet inte l&amp;auml;ngre skulle anses vara f&amp;ouml;renligt med EU:s regler om f&amp;ouml;rslaget genomf&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad utredaren har f&amp;ouml;reslagit &amp;auml;r inget annat &amp;auml;n en frivillig nedmontering av Systembolagets detaljhandelsmonopol. Det kan vi aldrig acceptera. Vi menar att det &amp;auml;r synnerligen vilseledande att man &amp;ouml;verhuvudtaget kallar f&amp;ouml;rslaget f&amp;ouml;r ”g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning”. Regeringen b&amp;ouml;r omedelbart avbryta handl&amp;auml;ggningen av &amp;auml;rendet och konstatera att det inte &amp;auml;r m&amp;ouml;jligt att inf&amp;ouml;ra g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning/spritbutiker utan att bryta mot detaljhandelsmonopolet. Om regeringen skulle l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag om g&amp;aring;rdsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning/spritbutiker skulle grunderna f&amp;ouml;r den nuvarande alkoholpolitiken raseras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionen noterade nyligen i sin granskning (RRS10) av det statliga st&amp;ouml;det i alkoholpolitiken att det inte g&amp;aring;r att h&amp;auml;vda att den bidragsst&amp;ouml;dda verksamheten till kommuner och ideella organisationer gett n&amp;aring;gon s&amp;auml;rskild effekt. Enligt Riksrevisionen framst&amp;aring;r det inte heller som troligt att de statliga myndigheternas tillsyn p&amp;aring;verkar barns och ungdomars tillg&amp;aring;ng till alkohol eller deras alkoholkonsumtion. Riksrevisionen ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter d&amp;auml;rf&amp;ouml;r om det &amp;auml;r effektivt att staten forts&amp;auml;tter med sitt st&amp;ouml;d till lokalt f&amp;ouml;rebyggande arbete – i varje fall som st&amp;ouml;det hittills inriktats, styrts och f&amp;ouml;ljts upp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksrevisionens kritik b&amp;ouml;r beaktas. Lokalt f&amp;ouml;rebyggande arbete &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt v&amp;auml;rdefullt och b&amp;ouml;r st&amp;ouml;djas &amp;auml;ven i forts&amp;auml;ttningen men samh&amp;auml;llet m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att koordinera sina insatser, involvera f&amp;ouml;reningsliv och andra ideella krafter och n&amp;aring; de unga som befinner sig i riskzonen. Alkoholkonsumtionen &amp;auml;r en central faktor n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sociala problem och v&amp;aring;ld bland ungdomar. Levnadsm&amp;ouml;nster och vanor som grundl&amp;auml;ggs i tidig &amp;aring;lder f&amp;ouml;ljer ofta med och p&amp;aring;verkar resten av livet. B&amp;aring;de svensk och utl&amp;auml;ndsk forskning visar p&amp;aring; tydliga samband mellan &amp;ouml;kat alkoholdrickande och &amp;ouml;kad v&amp;aring;ldsbrottslighet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen f&amp;aring;r i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r minskat alkoholbruk bland ungdomar. Vid utarbetandet av en handlingsplan b&amp;ouml;r behovet av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i lagstiftningen pr&amp;ouml;vas samtidigt som det utarbetas f&amp;ouml;rslag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbete med attityder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att reglerna f&amp;ouml;r folk&amp;ouml;lsf&amp;ouml;rs&amp;auml;ljning b&amp;ouml;r sk&amp;auml;rpas genom licensplikt och att kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder b&amp;ouml;r vidtas f&amp;ouml;r att minska langningen av alkohol till unga. En sk&amp;auml;rpning av lagen om langning b&amp;ouml;r &amp;ouml;verv&amp;auml;gas och polisens m&amp;ouml;jligheter till bek&amp;auml;mpning av alkoholbrott ses &amp;ouml;ver. P&amp;aring; de platser i landet d&amp;auml;r polisen har arbetat m&amp;aring;lmedvetet mot langning av alkohol till unga har ungdomsv&amp;aring;ldet minskat. Storskalig alkohollangning till unga &amp;auml;r ett av f&amp;aring; omr&amp;aring;den d&amp;auml;r straffsk&amp;auml;rpningar kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas ge positiva resultat. Ungef&amp;auml;r en tredjedel av all alkohol som f&amp;ouml;rs in i landet s&amp;auml;ljs vidare. En stor del g&amp;aring;r till ungdomar. En viktig best&amp;aring;ndsdel i arbetet f&amp;ouml;r att minska ungdomars drickande &amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarnas attityder. Det finns idag flera vetenskapligt utv&amp;auml;rderade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrast&amp;ouml;dsprogram. Ett s&amp;aring;dant exempel &amp;auml;r &amp;Ouml;rebro preventionsprogram (&amp;Ouml;PP) som syftar till att p&amp;aring;verka f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrars f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till ungdomars drickande och hur man som f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar kan agera f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rhindra t.ex. en tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Vetenskapligt utv&amp;auml;rderade f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrast&amp;ouml;dsprogram b&amp;ouml;r spridas och implementeras i samtliga kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att alkoholskatten ska h&amp;ouml;jas 2012 och har i v&amp;aring;r partimotion om budgeten lagt fram ett s&amp;aring;dant f&amp;ouml;rslag. Regeringen har sj&amp;auml;lv argumenterat f&amp;ouml;r detta i v&amp;aring;rpropositionen 2011 men har inte lagt fram f&amp;ouml;rslaget i budgeten f&amp;ouml;r 2012. Det &amp;auml;r olyckligt och n&amp;aring;gra egentliga argument emot en h&amp;ouml;jning har inte framf&amp;ouml;rts av regeringen. Det finns ett tydligt samband mellan pris och konsumtion och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r alkoholskatten ett viktigt alkoholpolitiskt verktyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alkohol ligger bakom m&amp;aring;nga olyckor i trafiken. Rattfylleriet &amp;auml;r skuld till var fj&amp;auml;rde d&amp;ouml;dsolycka i trafiken. Alkol&amp;aring;s &amp;auml;r ett effektivt s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rhindra att man k&amp;ouml;r alkoholp&amp;aring;verkad. Redan 2004 tillsatte den d&amp;aring;varande socialdemokratiska regeringen en utredning med uppgiften att utreda m&amp;ouml;jligheterna att inf&amp;ouml;ra alkol&amp;aring;s senast &amp;aring;r 2012. Utredningen konstaterade att ett system med alkol&amp;aring;s i alla bilar skulle kunna r&amp;auml;dda omkring 100 liv per &amp;aring;r och att samh&amp;auml;llets kostnader f&amp;ouml;r trafikolyckor skulle minska med n&amp;auml;rmare 6 miljarder kronor per &amp;aring;r. Vi anser att regeringen borde driva alkol&amp;aring;sfr&amp;aring;gan betydligt mer aktivt, inte minst i EU-sammanhang. Vi vill att alkol&amp;aring;s ska inf&amp;ouml;ras i bussar och lastbilar i yrkesm&amp;auml;ssig trafik inom EU och sedan f&amp;ouml;ljas av alkol&amp;aring;s i personbilar. Om arbetet i EU drar ut p&amp;aring; tiden ska Sverige ans&amp;ouml;ka om ett tillf&amp;auml;lligt undantag f&amp;ouml;r att f&amp;aring; inf&amp;ouml;ra dessa regler i f&amp;ouml;rtid. P&amp;aring; s&amp;aring; vis p&amp;aring;skyndar vi utvecklingen mot en EU-gemensam lagstiftning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett s&amp;auml;rskilt problem i samband med alkoholrelaterade trafikolyckor &amp;auml;r s&amp;aring; kallad eftersupning – det vill s&amp;auml;ga att f&amp;ouml;rare som varit inblandade i en trafikolycka h&amp;auml;vdar att han eller hon varit nykter n&amp;auml;r olyckan intr&amp;auml;ffade men druckit i efterhand innan polisen kom till olycksplatsen. S&amp;aring; gott som alltid handlar det om en ren efterhandskonstruktion. Men f&amp;ouml;r polisen &amp;auml;r det sv&amp;aring;rt att skaffa fram bevismaterial om huruvida det ligger n&amp;aring;gon sanning i det p&amp;aring;st&amp;aring;endet eller inte. I Norge finns det lagstiftning som f&amp;ouml;rbjuder eftersupning. D&amp;auml;r &amp;auml;r det inte till&amp;aring;tet att dricka alkohol sex timmar efter det att man varit inblandad i en trafikolycka. Under den socialdemokratiska regeringsperioden fanns det ett l&amp;aring;ngt framskridet f&amp;ouml;rslag om att f&amp;ouml;rbjuda eftersupning &amp;auml;ven i Sverige. Tyv&amp;auml;rr har den borgerliga regeringen inte drivit detta f&amp;ouml;rslag vidare. Riksdagen godk&amp;auml;nde dock v&amp;aring;ren 2011 ett socialdemokratiskt f&amp;ouml;rslag om att regeringen ska l&amp;auml;gga fram ett f&amp;ouml;rslag till riksdagen om f&amp;ouml;rbud mot eftersupning. Vi anser att det &amp;auml;r viktigt att regeringen handl&amp;auml;gger fr&amp;aring;gan skyndsamt s&amp;aring; att nya regler kan tr&amp;auml;da i kraft s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt. Det &amp;auml;r inte rimligt att man idag ska kunna klara sig undan ansvar f&amp;ouml;r rattfylleri genom att skylla p&amp;aring; att man f&amp;ouml;rt&amp;auml;rt alkohol i efterhand.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Narkotikapolitiken f&amp;aring;r inte reduceras till en fr&amp;aring;ga om straffskalor utan &amp;auml;r i allra h&amp;ouml;gsta grad en social fr&amp;aring;ga. Missbruket av narkotika leder till stort lidande f&amp;ouml;r missbrukaren och dennes omgivning. Ett narkotikamissbruk &amp;auml;r i m&amp;aring;nga fall f&amp;ouml;rknippat med kriminalitet, sv&amp;aring;r sjuklighet och h&amp;ouml;g d&amp;ouml;dsrisk. Narkotikapolitiken m&amp;aring;ste bygga p&amp;aring; ambitionen om generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. Vi st&amp;auml;ller oss bakom visionen om ett narkotikafritt samh&amp;auml;lle. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; dit m&amp;aring;ste vi ha en politik som inkluderar f&amp;ouml;rebyggande arbete, behandling, brottsbek&amp;auml;mpning och forskning. Regeringen har lagt ned den narkotikapolitiska samordningen Mobilisering mot narkotika som arbetade med b&amp;aring;de utredning och konkreta insatser under sex &amp;aring;rs tid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r ett av de mest framg&amp;aring;ngsrika l&amp;auml;nderna n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rebyggande arbete och bruket av narkotika har minskat n&amp;aring;got. Men de som &amp;auml;nd&amp;aring; anv&amp;auml;nder narkotika g&amp;ouml;r det ofta mer intensivt och destruktivt &amp;auml;n tidigare. Det &amp;auml;r ofta ungdomar med ett tungt socialt bagage. En unders&amp;ouml;kning gjord p&amp;aring; Maria Ungdom i Stockholm f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan visade att &amp;aring;tta av tio flickor som tas in f&amp;ouml;r ringa narkotikabrott har en psykiatrisk diagnos. Sju av tio pojkar har ett brottsligt f&amp;ouml;rflutet. &amp;Auml;ven om siffrorna kan variera mellan olika unders&amp;ouml;kningar st&amp;aring;r det helt klart att m&amp;aring;nga ungdomar som anv&amp;auml;nder narkotika m&amp;aring;r mycket d&amp;aring;ligt. Insatser m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas in tidigt om de ska bli effektiva. I det f&amp;ouml;rebyggande arbetet m&amp;aring;ste narkotikapolitiken kombineras med en solidarisk socialpolitik som angriper orsakerna till missbruket. Regeringens inriktning p&amp;aring; att ta fram utbildningsmaterial och information om missbruk och andra folkh&amp;auml;lsoproblem &amp;auml;r s&amp;auml;kert anv&amp;auml;ndbart f&amp;ouml;r redan fungerande familjer men n&amp;aring;r och p&amp;aring;verkar i alltf&amp;ouml;r liten omfattning de familjer som har de st&amp;ouml;rsta problemen och som beh&amp;ouml;ver det verkliga st&amp;ouml;det.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dopning &amp;auml;r ett ganska nytt men v&amp;auml;xande problem. De beslag av dopningsmedel som tull och polis g&amp;ouml;r &amp;ouml;kar varje &amp;aring;r liksom tillg&amp;auml;ngligheten p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Det finns inte n&amp;aring;gon kvalitetskontroll av vad som s&amp;auml;ljs p&amp;aring; n&amp;auml;tet. Illegalt tillverkade produkter med felaktigt deklarerat eller kontaminerat (f&amp;ouml;rorenat) inneh&amp;aring;ll &amp;auml;r mycket vanligt. P&amp;aring; n&amp;auml;tet finns en uppsj&amp;ouml; av odokumenterad och ovetenskaplig information kring olika preparat. Anv&amp;auml;ndningen av dopningsmedel kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns ett samband mellan &amp;ouml;kad aggressivitet, v&amp;aring;ldben&amp;auml;genhet och dopningsmissbruk och d&amp;aring; det &amp;auml;ven &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt att missbruk av dopningsmedel f&amp;ouml;rekommer i kriminella kretsar m&amp;aring;ste man se allvarligt p&amp;aring; missbruk av dopningsmedel. Samh&amp;auml;llet kommer att beh&amp;ouml;va g&amp;ouml;ra kraftfulla insatser fram&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att kunna bedriva ett l&amp;aring;ngsiktigt och tv&amp;auml;rsektoriellt arbete f&amp;ouml;r att minska anv&amp;auml;ndningen av dopningsmedel. Sk&amp;auml;rpta straffsatser &amp;auml;r en v&amp;auml;g att g&amp;aring; men kan inte vara det enda verktyget f&amp;ouml;r att minska dopningen. Dopning &amp;auml;r inte bara idrottsrelaterat utan &amp;auml;r kanske ett l&amp;aring;ngt st&amp;ouml;rre problem utanf&amp;ouml;r idrotten. De preparat som i f&amp;ouml;rsta hand anv&amp;auml;nds &amp;auml;r anabola androgena steroider. Dopningsjourens verksamhet spelar en viktig roll.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498843" name="_Toc305498843"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655760" name="_Toc307655760"&gt;&lt;/a&gt;Missbruksv&amp;aring;rden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns i Sverige 500&amp;nbsp;000 personer med missbruk eller beroende. Majoriteten av dessa (cirka 330&amp;nbsp;000) har alkoholproblem. Omkring 30&amp;nbsp;000 personer har ett p&amp;aring;g&amp;aring;ende narkotikamissbruk. De allra flesta med missbruk har familj, vilket betyder att cirka 20 procent av alla barn och vuxna har det i sin omedelbara n&amp;auml;rhet. Socialtj&amp;auml;nst och sjukv&amp;aring;rd satsar tillsammans cirka 17 miljarder kronor per &amp;aring;r p&amp;aring; missbruksv&amp;aring;rden. Det ska j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med samh&amp;auml;llskostnaderna f&amp;ouml;r missbruk som kan uppskattas till 150 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Missbruksutredningen har under 2011 presenterat en total genomlysning av den svenska missbruksv&amp;aring;rden. Utredningens slutsatser (SOU 2011:35) b&amp;ouml;r enligt v&amp;aring;r mening leda till att samh&amp;auml;llet ompr&amp;ouml;var en hel del i dagens system och samordnar och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar sina insatser mot missbruk. Behandling mot alkohol- eller narkotikamissbruk b&amp;ouml;r erbjudas mycket snabbare &amp;auml;n vad som ofta sker idag. Det m&amp;aring;ste vara l&amp;auml;tt att f&amp;aring; v&amp;aring;rd och st&amp;ouml;d p&amp;aring; ett mycket tidigt stadium, innan missbruket g&amp;aring;tt f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt och lett till sv&amp;aring;ra beroenden och sociala problem. Prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver ha beredskap att ge insatser till denna grupp. V&amp;aring;rdpersonalen beh&amp;ouml;ver i detta arbete tillg&amp;aring;ng till effektiva verktyg i form av strukturerade program f&amp;ouml;r hur man tillsammans med patienten gemensamt kan ta sig an missbruk. &amp;Auml;ven kommunernas insatser beh&amp;ouml;ver utvecklas. Missbruksv&amp;aring;rdens kvalitet varierar avsev&amp;auml;rt mellan olika kommuner. I vissa delar av landet f&amp;aring;r missbrukare v&amp;auml;nta l&amp;auml;nge p&amp;aring; behandling om de &amp;ouml;verhuvudtaget kommer i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r rehabilitering. Eftersom v&amp;aring;rdbehovet hos missbrukare &amp;auml;r akut b&amp;ouml;r m&amp;aring;let vara att v&amp;auml;ntetiden till behandling ska vara mycket kort. N&amp;auml;r n&amp;aring;gon &amp;auml;r motiverad och vill bryta ett missbruk &amp;auml;r det br&amp;aring;ttom, annars f&amp;ouml;rsvinner tillf&amp;auml;llet och m&amp;ouml;jligheten att bryta ett beroende eller missbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att behandlingen av missbrukare ska bli effektiv kr&amp;auml;vs att den enskilde f&amp;aring;r st&amp;ouml;rre inflytande och &amp;auml;r delaktig p&amp;aring; ett helt annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n tidigare n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den egna v&amp;aring;rden. Personer med missbruksproblem har i dag i praktiken en svagare st&amp;auml;llning &amp;auml;n flertalet andra patientgrupper. Genom att man snabbt erbjuder v&amp;aring;rd och skr&amp;auml;ddarsyr behandlingen efter missbrukarens egna behov och &amp;ouml;nskem&amp;aring;l &amp;ouml;kar m&amp;ouml;jligheterna till snabb och lyckad rehabilitering. Tr&amp;ouml;sklarna till behandling &amp;auml;r ofta ocks&amp;aring; alldeles f&amp;ouml;r h&amp;ouml;ga. Missbrukarnas v&amp;aring;rd &amp;auml;r ofta villkorad p&amp;aring; ett s&amp;auml;tt som vore ot&amp;auml;nkbart n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller alla andra sjukdomar. F&amp;aring;r man ett &amp;aring;terfall skrivs man ofta ut fr&amp;aring;n sin behandling. Det kan j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med att avbryta behandlingen f&amp;ouml;r en person med &amp;auml;tst&amp;ouml;rningar efter ett &amp;aring;terfall. M&amp;aring;let &amp;auml;r total drogfrihet, men inga missbrukare ska ”avskrivas”. &amp;Auml;ven aktiva missbrukare som haft omfattande problem under l&amp;aring;ng tid ska f&amp;aring; insatser att leva ett v&amp;auml;rdigt och sjukdomsfritt liv s&amp;aring; l&amp;aring;ngt det bara g&amp;aring;r, till exempel genom sprututbytesprogram som hindrar smittspridning och som ger m&amp;ouml;jlighet att komma i kontakt med missbrukaren och erbjuda behandling.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska missbruksv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver bli mer kunskapsbaserad. Kvaliteten varierar i dag alldeles f&amp;ouml;r mycket. Vi m&amp;aring;ste vara s&amp;auml;kra p&amp;aring; att pengarna anv&amp;auml;nds r&amp;auml;tt. Det gynnar b&amp;aring;de skattebetalarna och de som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd. Kunskaper om bra behandlingsmetoder kan anv&amp;auml;ndas som underlag f&amp;ouml;r en nationell standard. Missbruksutredningen &amp;auml;r inne p&amp;aring; r&amp;auml;tt v&amp;auml;g n&amp;auml;r man f&amp;ouml;resl&amp;aring;r krav p&amp;aring; auktorisering f&amp;ouml;r behandlingshem samt utveckling av kvalitetsregister f&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;lja upp v&amp;aring;rdens kvalitet. Personalens kompetens kan utvecklas ytterligare genom kontinuerlig fortbildning av befintlig personal samt fortbildning och vidareutveckling av grundutbildningarna f&amp;ouml;r l&amp;auml;kare, sjuksk&amp;ouml;terskor, psykologer och socionomer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Otydligt ansvar d&amp;auml;r personer med missbruksproblem bollas mellan kommunen och landstinget &amp;auml;r i dag ett stort problem. Det f&amp;aring;r inte vara s&amp;aring; att en kommuns storlek eller d&amp;aring;liga ekonomi medf&amp;ouml;r att individer inte f&amp;aring;r de insatser de har r&amp;auml;tt till. Missbruksutredningen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en ny lag om missbruks- och beroendev&amp;aring;rd som ska g&amp;ouml;ra ansvaret tydligt. Landstinget ges ett samlat ansvar f&amp;ouml;r behandling och kommunerna f&amp;aring;r enbart ansvar f&amp;ouml;r socialt st&amp;ouml;d. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill inte flytta ansvarsgr&amp;auml;nserna men f&amp;ouml;resl&amp;aring;r &lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;tydligare regler f&amp;ouml;r brukarinflytande, en st&amp;auml;rkt roll f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden och starkare krav p&amp;aring; samverkan.&lt;/span&gt; Till exempel b&amp;ouml;r kommunen och landstinget komma &amp;ouml;verens om vilket samlat v&amp;aring;rdutbud som ges och vem som ska g&amp;ouml;ra vad i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till individen. Vi delar SKL:s st&amp;aring;ndpunkt om detta, men det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med i dag genom ett tydligare system med en enkel v&amp;auml;g in i v&amp;aring;rden, snabb v&amp;aring;rd, fungerande v&amp;aring;rdkedjor och ett socialt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka v&amp;aring;rdkedjorna kring den som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd och behandling f&amp;ouml;r sitt missbruk startades p&amp;aring; den socialdemokratiska regeringens initiativ 2005 den tre&amp;aring;riga satsningen &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet&lt;/span&gt;. Arbetet var mycket framg&amp;aring;ngsrikt. Den enskilde erbj&amp;ouml;ds avgiftning, utredning, motiverande och behandlande insatser och en planering som omfattar b&amp;aring;de LVM-tiden och tiden efter utskrivning. En gemensam &amp;ouml;verenskommelse mellan den enskilde, socialtj&amp;auml;nsten och Statens institutionsstyrelse (Sis) l&amp;aring;g till grund f&amp;ouml;r en l&amp;aring;ngsiktig v&amp;aring;rd som omfattade LVM-tiden och halv&amp;aring;ret d&amp;auml;refter. Kommunen fick en statlig subvention n&amp;auml;r en &amp;ouml;verenskommelse tr&amp;auml;ffats om en mera l&amp;aring;ngsiktig v&amp;aring;rd. Uppf&amp;ouml;ljningen av &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet&lt;/span&gt; visar mycket goda resultat j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med traditionell LVM-v&amp;aring;rd. Trots goda resultat har inte den borgerliga regeringen fortsatt satsningen. Att satsa p&amp;aring; samverkan i enlighet med tankarna i &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet&lt;/span&gt; ger stort utbyte av en f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis liten satsning. Vi vill att staten och kommunerna anv&amp;auml;nder erfarenheterna fr&amp;aring;n &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Ett kontrakt f&amp;ouml;r livet&lt;/span&gt; och samverkar kring individen f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra kompletta v&amp;aring;rdkedjor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498844" name="_Toc305498844"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655761" name="_Toc307655761"&gt;&lt;/a&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden regleras i socialtj&amp;auml;nstlagen och LVU (lagen om v&amp;aring;rd av unga). Socialtj&amp;auml;nstens uppdrag &amp;auml;r att arbeta f&amp;ouml;rebyggande men ocks&amp;aring; utreda barnets f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden och bed&amp;ouml;ma behovet av insatser. Vid behov ska socialtj&amp;auml;nsten erbjuda insatser och i vissa fall ingripa oavsett samtycke. Att skilja barn och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;aring;t &amp;auml;r den allvarligaste och mest ingripande insatsen samh&amp;auml;llet kan g&amp;ouml;ra i en familj. Just d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste kraven p&amp;aring; kvalitet, r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet och likv&amp;auml;rdighet vara mycket starka. Bakgrunden till ett ingripande kan vara att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar inte klarar av sin f&amp;ouml;r&amp;auml;ldraroll, till exempel p&amp;aring; grund av egna problem med alkohol eller narkotika eller psykiska problem, men det kan ocks&amp;aring; handla om barns och ungas egna problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomar som tillbringar en stor del av sin barndom i familjehems- eller institutionsv&amp;aring;rd &amp;auml;r som unga vuxna en mycket utsatt grupp (Socialstyrelsen 2006). Barn och ungdomar som har varit placerade i familjehems- eller institutionsv&amp;aring;rd l&amp;ouml;per trots v&amp;aring;rden p&amp;aring; l&amp;aring;ng sikt stor risk att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden med stor risk f&amp;ouml;r framtida sociala problem. De som ing&amp;aring;r i gruppen har f&amp;ouml;rvisso problem redan fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan men resultaten visar att institutionsv&amp;aring;rden i Sverige n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den sociala barn och ungdomsv&amp;aring;rden beh&amp;ouml;ver utvecklas metod- och kvalitetsm&amp;auml;ssigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet ska prioritera barn och ungdomar som beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och hj&amp;auml;lp, &amp;auml;ven i tider av ekonomisk kris. Allt annat &amp;auml;r oacceptabelt och ett sl&amp;ouml;seri med m&amp;auml;nskliga resurser. Vi har ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r alla barn. Alla barn har r&amp;auml;tt till en bra uppv&amp;auml;xt och m&amp;ouml;jligheter att utvecklas efter sina egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. De insatser som samh&amp;auml;llet erbjuder m&amp;aring;ste h&amp;aring;lla h&amp;ouml;g kvalitet och vara likv&amp;auml;rdiga &amp;ouml;ver landet. Kritik fr&amp;aring;n bland annat tillsynsmyndigheter, barnr&amp;auml;ttsorganisationer och enskilda pekar p&amp;aring; brister som beh&amp;ouml;ver &amp;aring;tg&amp;auml;rdas. Det handlar om brister i handl&amp;auml;ggning, ansvarstagande och skydd f&amp;ouml;r barn, skillnader mellan kommuner, bristande delaktighet och till&amp;auml;mpning av barnperspektivet samt kompetensbrister i socialtj&amp;auml;nsten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt 3 kap. 6 &amp;sect; socialtj&amp;auml;nstlagen b&amp;ouml;r alla kommuner ha en socialjour. F&amp;ouml;r barnets b&amp;auml;sta och skydd b&amp;ouml;r socialjouren finnas tillg&amp;auml;nglig dygnet runt och socionomutbildad personal b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ra en f&amp;ouml;rsta bed&amp;ouml;mning. Socialstyrelsens &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser f&amp;ouml;r 2010 visar att m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r barn och unga att dygnet runt f&amp;aring; akut professionellt omh&amp;auml;ndertagande av socionomutbildad personal via socialjour helt saknas i drygt 30 procent av kommunerna. Ut&amp;ouml;kat samarbete mellan kommuner n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller jourverksamhet kan vara en v&amp;auml;g att g&amp;aring; f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda dessa brister.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsens &amp;ouml;ppna j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser av socialtj&amp;auml;nstens insatser f&amp;ouml;r barn och unga 2010 visar att endast varannan kommun har en plan f&amp;ouml;r handl&amp;auml;ggarnas kompetensutveckling och var tredje kommun en plan f&amp;ouml;r kompetensutveckling av familjehem. I de fall n&amp;auml;mnden har fattat beslut om v&amp;aring;rd av barn och unga utanf&amp;ouml;r det egna hemmet &amp;auml;r n&amp;auml;mnden skyldig att noga f&amp;ouml;lja v&amp;aring;rden. Denna skyldighet innefattar bland annat regelbundna personliga bes&amp;ouml;k i det hem d&amp;auml;r den unge vistas och samtal med den eller dem som har tagit emot den unge i sitt hem. Enligt Socialstyrelsens uppfattning b&amp;ouml;r utbildning och handledning ges till anlitade familjehem individuellt eller i grupp. Behovet av s&amp;aring;dana insatser har p&amp;aring;talats av familjehemmens egna organisationer och de b&amp;ouml;r &amp;auml;ven kunna bidra till &amp;ouml;kad s&amp;auml;kerhet och trygghet f&amp;ouml;r de placerade barnen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett omr&amp;aring;de d&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs ett fortsatt utvecklingsarbete &amp;auml;r HVB-hemmen (hem f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och boende). Omsorgsbrist i det egna hemmet &amp;auml;r vanligaste orsaken till placering f&amp;ouml;re ton&amp;aring;ren och placering i HVB-hem &amp;auml;r en &amp;aring;tg&amp;auml;rd som d&amp;aring; blir aktuell. F&amp;ouml;r ton&amp;aring;ringar &amp;auml;r orsaken till boende p&amp;aring; HVB-hem beteendeproblem som missbruk och kriminalitet, d&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna inte kan l&amp;ouml;sa situationen.&amp;nbsp;Som en del av regeringsuppdraget om f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt tillsyn av den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden 2006–2008 genomf&amp;ouml;rde Socialstyrelsen en stor granskning som visade p&amp;aring; stora brister i HVB-verksamheten. De barn som &amp;auml;r placerade i HVB-hem befinner sig ofta i en krissituation. HVB-hemmen &amp;auml;r en s&amp;aring;rbar verksamhet. Kvaliteten kan snabbt &amp;auml;ndras beroende p&amp;aring; personalsituationen och vilka v&amp;aring;rdtagare som &amp;auml;r d&amp;auml;r. Den stora granskningen 2006–2008 visade att HVB-hemmen bland annat m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra barnens m&amp;ouml;jligheter att bli h&amp;ouml;rda och delaktiga utifr&amp;aring;n &amp;aring;lder och mognad n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller hur behandlingen planeras och genomf&amp;ouml;rs. HVB-hemmen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra s&amp;auml;kerheten&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;genom att ta fram rutiner n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra att barnen under placeringen uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r sexuella &amp;ouml;vergrepp eller sj&amp;auml;lva beg&amp;aring;r s&amp;aring;dana. En anledning till att problem uppst&amp;aring;r &amp;auml;r att ungdomar med h&amp;ouml;griskbeteende blandas med ungdomar med l&amp;aring;griskbeteende. Vidare m&amp;aring;ste det s&amp;auml;kras att alla skolpliktiga barn som &amp;auml;r placerade i HVB-hem har tillg&amp;aring;ng till och deltar i skolundervisning utifr&amp;aring;n barnens egna f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Psykiatrisk v&amp;aring;rd av ungdomar som &amp;auml;r placerade p&amp;aring; s&amp;auml;rskilda ungdomshem eller i HVB-hem &amp;auml;r en annan fr&amp;aring;ga d&amp;auml;r huvudm&amp;auml;nnens ansvarsgr&amp;auml;nser st&amp;auml;llts p&amp;aring; sin spets under senare &amp;aring;r. Det har visat sig finnas oklarheter om vilket ansvar landstinget har och i praktiken ocks&amp;aring; den specialiserade psykiatrin. Detta har f&amp;aring;tt till f&amp;ouml;ljd att de barn och ungdomar som har de allra st&amp;ouml;rsta behoven av psykiatrisk v&amp;aring;rd i vissa fall har s&amp;auml;mst f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att f&amp;aring; dem tillgodosedda. Intrycket fr&amp;aring;n 2010 &amp;aring;rs inspektioner &amp;auml;r att kvaliteten och s&amp;auml;kerheten generellt sett f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats n&amp;aring;got sedan den tidigare tillsynen. Verksamheterna har i dag b&amp;auml;ttre kunskap &amp;auml;n tidigare om vilka krav som ska uppfyllas och brister har i stor utstr&amp;auml;ckning &amp;aring;tg&amp;auml;rdats. Socialstyrelsen konstaterar dock att fortsatta f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras och har beg&amp;auml;rt att 37 procent av verksamheterna ska &amp;aring;tg&amp;auml;rda brister som uppm&amp;auml;rksammats inom omr&amp;aring;det s&amp;auml;kerhet och delaktighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utvecklingen med ett stort antal ungdomar som &amp;auml;r omh&amp;auml;ndertagna m&amp;aring;ste m&amp;ouml;tas med att man erbjuder insatser av h&amp;ouml;gsta kvalitet med tillg&amp;aring;ng till den b&amp;auml;sta sociala och psykiatriska kompetensen i samh&amp;auml;llet. Vi anser att detta &amp;auml;r ett s&amp;aring; allvarligt problem som s&amp;aring; l&amp;auml;nge skapat konflikter och frustration att kommuner och landsting m&amp;aring;ste vidta konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att finna l&amp;auml;mpliga l&amp;ouml;sningar. Socialstyrelsen m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ha tillr&amp;auml;ckliga m&amp;ouml;jligheter att ut&amp;ouml;va tillsyn enligt de m&amp;aring;l som finns. Tillsynen har de senaste &amp;aring;ren inte kunnat ske med full kraft. Alla HVB-hem ska numera tillsynas minst tv&amp;aring; g&amp;aring;nger per &amp;aring;r. En inspektion ska ske oanm&amp;auml;lt. Under 2010 genomf&amp;ouml;rde Socialstyrelsen endast h&amp;auml;lften av det uppsatta m&amp;aring;let, sammanlagt 582 inspektioner av totalt 549 HVB-hem, varav 171 oanm&amp;auml;lda. Socialstyrelsen har det senaste &amp;aring;ret hamnat i en om&amp;ouml;jlig situation d&amp;aring; man &amp;ouml;vertagit tillsynsuppgifter fr&amp;aring;n H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens ansvarsn&amp;auml;mnd (Hsan) och l&amp;auml;nsstyrelserna utan att f&amp;aring; tillr&amp;auml;ckliga personella resurser och ekonomiska medel f&amp;ouml;r att klara verksamheten. Detta har skadat hela tillsynsverksamheten och regeringen har reagerat mycket sent p&amp;aring; detta, vilket har varit till men f&amp;ouml;r hela tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En utsatt grupp &amp;auml;r de ungdomar som v&amp;aring;rdas p&amp;aring; ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (Sis) driver de s&amp;auml;rskilda ungdomshemmen f&amp;ouml;r en liten grupp ungdomar med allvarliga problem som v&amp;aring;rdas mot sin vilja. Verksamheten &amp;auml;r ofta ifr&amp;aring;gasatt i media men &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktig och en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig del av v&amp;aring;rdsystemet. Utagerande beteende, v&amp;aring;ld, kriminalitet och missbruk &amp;auml;r vanliga orsaker till placeringen. Tidigare insatser fr&amp;aring;n socialtj&amp;auml;nsten har varit otillr&amp;auml;ckliga. Det &amp;auml;r bara p&amp;aring; Sis s&amp;auml;rskilda ungdomshem som ungdomar kan l&amp;aring;sas in och h&amp;aring;llas kvar med tv&amp;aring;ng. Sis har &amp;auml;ven andra s&amp;auml;rskilda befogenheter f&amp;ouml;r att kunna genomf&amp;ouml;ra v&amp;aring;rden eller f&amp;ouml;r att skydda den enskilde, andra ungdomar eller personal, till exempel avskiljning och v&amp;aring;rd i enskildhet. Under 2010 v&amp;aring;rdades 1 512 ungdomar p&amp;aring; n&amp;aring;got av de 26 s&amp;auml;rskilda ungdomshemmen. Enligt Socialstyrelsens senaste granskning b&amp;ouml;rjar Sis utvecklingsarbete ge resultat. Antalet avskiljningar har ocks&amp;aring; minskat. Fortfarande finns enligt 2010 &amp;aring;rs tillsyn brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller hur h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdsfr&amp;aring;gor ska hanteras p&amp;aring; HVB-hem och Sis-institutioner. Ungdomar p&amp;aring; Sis-institutioner har dock fortfarande sv&amp;aring;rt att f&amp;aring; den hj&amp;auml;lp de beh&amp;ouml;ver fr&amp;aring;n h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden, s&amp;auml;rskilt fr&amp;aring;n barn- och ungdomspsykiatrin. H&amp;auml;r beh&amp;ouml;vs ytterligare insatser f&amp;ouml;r att utveckla st&amp;ouml;det och v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r denna grupp utsatta ungdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barnskyddsutredningen (SOU 2009:68) f&amp;ouml;reslog i juli 2009 en sammanh&amp;aring;llen lag om st&amp;ouml;d och skydd f&amp;ouml;r barn och unga. Bland annat f&amp;ouml;reslogs sk&amp;auml;rpta krav i fr&amp;aring;ga om barnav&amp;aring;rdsutredningar och barn som placeras utanf&amp;ouml;r det egna hemmet samt fastst&amp;auml;llda kompetenskrav f&amp;ouml;r socialsekreterare i barn- och ungdomsv&amp;aring;rden. Barnskyddsutredningen presenterade totalt drygt 40 olika f&amp;ouml;rslag. Regeringen har aviserat en tre&amp;aring;rig satsning f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra skyddet, st&amp;ouml;det och hj&amp;auml;lpen till utsatta barn d&amp;auml;r en del av utredningens tankar finns med. Vi anser att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att regeringen tar st&amp;auml;llning till utredningens samtliga f&amp;ouml;rslag och l&amp;auml;gger fram f&amp;ouml;rslag till riksdagen f&amp;ouml;r att &amp;aring;tg&amp;auml;rda de brister som redovisas i utredningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet tar p&amp;aring; sig ett stort ansvar n&amp;auml;r man flyttar ett barn fr&amp;aring;n sin ursprungliga familj.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; &lt;/span&gt;Under 2005 vittnade m&amp;aring;nga olika personer om vanv&amp;aring;rd, systematiska kr&amp;auml;nkningar och v&amp;aring;ld i den sociala barn- och ungdomsv&amp;aring;rden i f&amp;ouml;rfluten tid. &amp;Auml;ven om de allra flesta omh&amp;auml;ndertagna f&amp;aring;tt en bra v&amp;aring;rd stod det klart att bristerna varit allvarliga och tyv&amp;auml;rr s&amp;aring; omfattande att man inte kan tala om enstaka fall. Kontrollsystemen var underm&amp;aring;liga och f&amp;ouml;rm&amp;aring;dde inte uppt&amp;auml;cka eller ingripa mot &amp;ouml;vergrepp och skydda dessa barn. Socialtj&amp;auml;nstminister Morgan Johansson beslutade 2006 att utn&amp;auml;mna G&amp;ouml;ran Johansson till s&amp;auml;rskild utredare f&amp;ouml;r Utredningen om vanv&amp;aring;rd i den sociala barnav&amp;aring;rden 1920–1980. Utredningen fick under den f&amp;ouml;rra mandatperioden sitt uppdrag f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngt. Under utredningens g&amp;aring;ng har allt fler personer anm&amp;auml;lt att de vill bli intervjuade om vad som h&amp;auml;nt dem. Att intervjuerna sker &amp;auml;r oerh&amp;ouml;rt viktigt. Men m&amp;aring;nga av de intervjuade har kommit upp i h&amp;ouml;g &amp;aring;lder eller lider av sjukdom. De har l&amp;auml;nge undrat vad som h&amp;auml;nder efter att intervjuerna avslutats och vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder staten kommer att vidta med anledning av det som h&amp;auml;nt. Den borgerliga regeringen tillsatte under f&amp;ouml;rra mandatperioden en s&amp;auml;rskild Uppr&amp;auml;ttelseutredning som skulle titta p&amp;aring; ers&amp;auml;ttningsfr&amp;aring;gan, en offentlig urs&amp;auml;kt samt &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att det som skedde inte ska upprepas. Uppr&amp;auml;ttelseutredningen (&lt;span style="font-style: italic;"&gt;SOU 2011:9 Barnen som samh&amp;auml;llet svek – &amp;aring;tg&amp;auml;rder med anledning av &amp;ouml;vergrepp och allvarliga f&amp;ouml;rsummelser i samh&amp;auml;llsv&amp;aring;rden&lt;/span&gt;) blev klar i v&amp;aring;ras och f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en offentlig urs&amp;auml;kt (ceremoni), ers&amp;auml;ttning till de drabbade samt &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att det som skedde inte ska upprepas. Regeringen l&amp;auml;mnade dock den 10 september 2011 besked om att de barn som vanv&amp;aring;rdats i fosterhem inte skulle f&amp;aring; n&amp;aring;gon ekonomisk ers&amp;auml;ttning. Vi protesterade mot regeringens besked. Sverige har som land en skyldighet att g&amp;ouml;ra upp med det f&amp;ouml;rflutna och ge dessa barn uppr&amp;auml;ttelse. Vi m&amp;aring;ste ta deras ber&amp;auml;ttelser p&amp;aring; allvar och ge en tydlig signal att detta inte f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta att h&amp;auml;nda. Det har andra l&amp;auml;nder i liknande situationer gjort. Uppr&amp;auml;ttelseutredningen har ett genomarbetat f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r ers&amp;auml;ttning till de drabbade. Sedan regeringens besked den 12 september har dock samtal f&amp;ouml;rts mellan regeringen och oppositionen. Regeringen, Socialdemokraterna, Milj&amp;ouml;partiet och V&amp;auml;nsterpartiet tr&amp;auml;ffade den 28 september 2011 en ram&amp;ouml;verenskommelse om personer som utsatts f&amp;ouml;r &amp;ouml;vergrepp eller f&amp;ouml;rsummelse av allvarlig art i social dygnsv&amp;aring;rd mellan &amp;aring;ren 1920–1980, enligt Uppr&amp;auml;ttelseutredningens f&amp;ouml;rslag. &amp;Ouml;verenskommelsen inneb&amp;auml;r att det tillskapas en s&amp;auml;rskild m&amp;ouml;jlighet till ekonomisk ers&amp;auml;ttning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498845" name="_Toc305498845"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655762" name="_Toc307655762"&gt;&lt;/a&gt;Ungdomsmottagningar&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna spelar en viktig roll n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sex och samlevnad och ungdomars h&amp;auml;lsa. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden har m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger sv&amp;aring;rt att m&amp;ouml;ta de h&amp;auml;lsoproblem eller behov av samtal som finns hos ungdomar; ofta saknas en tydlig ing&amp;aring;ng i v&amp;aring;rden. Ungdomsmottagningarna arbetar mer p&amp;aring; ungdomars villkor och har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter att n&amp;aring; ungdomarna p&amp;aring; ett effektivt s&amp;auml;tt. Till ungdomsmottagningen kan man v&amp;auml;nda sig med fr&amp;aring;gor och funderingar kring sex och samlevnad, sexuell l&amp;auml;ggning, preventivmedel, o&amp;ouml;nskade graviditeter, k&amp;ouml;nssjukdomar, relationsproblem, mobbning, droger, nedst&amp;auml;mdhet och oro eller bara f&amp;ouml;r att ha n&amp;aring;gon att prata med. H&amp;auml;r handlar det verkligen om tidiga insatser och f&amp;ouml;rebyggande arbete i praktiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna arbetar p&amp;aring; mycket olika premisser i olika delar av landet och ofta under os&amp;auml;kra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Tillg&amp;auml;ngligheten varierar stort. Exempelvis &amp;auml;r det under sommarm&amp;aring;naderna som mycket h&amp;auml;nder i ungdomars liv och d&amp;aring; &amp;auml;r m&amp;aring;nga ungdomsmottagningar st&amp;auml;ngda, ibland upp till 10 veckor. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r en kartl&amp;auml;ggning av ungdomsmottagningarnas &amp;ouml;ppettider och kompetens s&amp;aring; att det blir m&amp;ouml;jligt att g&amp;ouml;ra j&amp;auml;mf&amp;ouml;relser och se om det beh&amp;ouml;vs ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder, till exempel en norm f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;nglighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r viktigt att hitta nya och kompletterande v&amp;auml;gar att n&amp;aring; ungdomar. En viktig satsning som gjorts &amp;auml;r UMO, som &amp;auml;r en nationell ungdomsmottagning p&amp;aring; n&amp;auml;tet f&amp;ouml;r unga mellan 13 och 25 &amp;aring;r. Syftet med sajten &amp;auml;r att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;ttare f&amp;ouml;r unga att hitta relevant, aktuell och kvalitetss&amp;auml;krad information om sex, h&amp;auml;lsa och relationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett brett och aktivt engagemang fr&amp;aring;n m&amp;aring;nga olika delar av samh&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att motverka hedersv&amp;aring;ld och f&amp;ouml;rtryck. M&amp;aring;nga ungdomar, fr&amp;auml;mst flickor, som uts&amp;auml;tts f&amp;ouml;r hedersf&amp;ouml;rtryck lever under mycket sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Kunskapen hos ber&amp;ouml;rda myndigheter m&amp;aring;ste kvalitetss&amp;auml;kras, samtidigt som de utsattas tillg&amp;aring;ng till skydd och st&amp;ouml;d m&amp;aring;ste fungera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ungdomsmottagningarna har en viktig roll i fr&amp;aring;ga om att m&amp;ouml;ta, samtala, hj&amp;auml;lpa och st&amp;ouml;dja ungdomar som lever med hedersproblematik och m&amp;aring;ste ha beredskap och kunskap f&amp;ouml;r att kunna ge st&amp;ouml;d i dessa fr&amp;aring;gor.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498846" name="_Toc305498846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655763" name="_Toc307655763"&gt;&lt;/a&gt;Funktionshinderspolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska funktionshinderspolitiken &amp;auml;r idag alltf&amp;ouml;r passiv. Trots kvarst&amp;aring;ende problem och or&amp;auml;ttvisor f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar saknas nya m&amp;aring;l och konkreta f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n regeringens sida. Andra fr&amp;aring;gor &amp;auml;n funktionshindersfr&amp;aring;gorna prioriteras h&amp;ouml;gre i regeringens arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Funktionshindersfr&amp;aring;gorna &amp;auml;r i f&amp;ouml;rsta hand r&amp;auml;ttighetsfr&amp;aring;gor och inte v&amp;aring;rd- och omsorgsfr&amp;aring;gor. Det finns en rad fr&amp;aring;gor som regeringen borde ta itu med och d&amp;auml;r flera olika departement samt riksdagsutskott m&amp;aring;ste involveras. Dagens lama och till intet f&amp;ouml;rpliktande strategier och m&amp;aring;ltexter m&amp;aring;ste ers&amp;auml;ttas av handling. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta b&amp;ouml;r man &amp;auml;ndra lagstiftningen s&amp;aring; att bristande tillg&amp;auml;nglighet blir en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Detta har utretts flera g&amp;aring;nger och ett f&amp;auml;rdigt utredningsf&amp;ouml;rslag finns liksom fungerande exempel fr&amp;aring;n andra l&amp;auml;nder. N&amp;auml;ringsidkare och offentliga milj&amp;ouml;er b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras skyldiga att vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet genom att avl&amp;auml;gsna enkelt avhj&amp;auml;lpta hinder. F&amp;ouml;r det andra b&amp;ouml;r LSS-reformen v&amp;auml;rnas. M&amp;aring;nga som har LSS vittnar om r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r att LSS-reformen p&amp;aring; sikt ska f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som skett med sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. F&amp;ouml;r det tredje m&amp;aring;ste arbetet f&amp;ouml;r att tillg&amp;auml;nglighetsanpassa Sverige intensifieras. Arbetet har g&amp;aring;tt l&amp;aring;ngsamt och satta m&amp;aring;l har inte infriats. F&amp;ouml;r det fj&amp;auml;rde m&amp;aring;ste aktiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;auml;ttas in f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar. Bland personer utan funktionsneds&amp;auml;ttningar &amp;auml;r syssels&amp;auml;ttningsgraden 71 procent och bland dem som har en funktionsneds&amp;auml;ttning med nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga &amp;auml;r den 50 procent. Inga f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar kunde noteras under den f&amp;ouml;rra mandatperioden trots prat om ”arbetslinjen”. Det beh&amp;ouml;vs bland annat kvalificerat, riktat och individanpassat st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r att kunna v&amp;auml;nda p&amp;aring; denna utveckling samt ett st&amp;ouml;rre ansvarstagande fr&amp;aring;n bland annat offentliga arbetsgivare. F&amp;ouml;r det femte beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lpmedelsfr&amp;aring;gan ses &amp;ouml;ver. Tillg&amp;aring;ngen till hj&amp;auml;lpmedel varierar stort &amp;ouml;ver landet liksom regler och avgifter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutade &amp;aring;r 2000 om en nationell handlingsplan f&amp;ouml;r handikappolitiken som inneb&amp;auml;r m&amp;aring;l om att Sverige &amp;aring;r 2010 ska vara tillg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med funktionsneds&amp;auml;ttningar. Handlingsplanen klargjorde att varje sektor i samh&amp;auml;llet har ett ansvar och uppdrag att g&amp;ouml;ra sin verksamhet tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Tillg&amp;auml;nglighet handlar ofta om &amp;ouml;vergripande fysisk planering eller anpassningar av lokaler men det kan ocks&amp;aring; handla om andra saker, till exempel m&amp;ouml;jligheten att tillgodog&amp;ouml;ra sig information, exempelvis p&amp;aring; webbsidor. Kollektivtrafiken &amp;auml;r ett annat centralt omr&amp;aring;de d&amp;auml;r det beh&amp;ouml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad tillg&amp;auml;nglighet. Av regeringens budgetproposition f&amp;ouml;r 2010 framgick att det inte kommer att bli m&amp;ouml;jligt att n&amp;aring; handlingsplanens m&amp;aring;l fram till 2010 n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller enkelt avhj&amp;auml;lpta hinder, tillg&amp;auml;nglig kollektivtrafik och tillg&amp;auml;nglig statsf&amp;ouml;rvaltning. Regeringen har inte verkat s&amp;auml;rskild uppr&amp;ouml;rd &amp;ouml;ver att m&amp;aring;len inte n&amp;aring;s och fr&amp;aring;gan har uppenbarligen varit l&amp;aring;gt prioriterad. Vi hade f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntat oss att regeringen skulle &amp;aring;terkomma med en tydlig plan f&amp;ouml;r hur man t&amp;auml;nker g&amp;aring; vidare med de omr&amp;aring;den som inte blir klara, vilka konsekvenser utebliven anpassning av tillg&amp;auml;ngligheten ska f&amp;aring; f&amp;ouml;r olika akt&amp;ouml;rer och vilka nya m&amp;aring;l och medel (till exempel ekonomiska stimulanser, sk&amp;auml;rpta regler, &amp;ouml;kad information) som ska anv&amp;auml;ndas i tillg&amp;auml;nglighetsarbetet. N&amp;aring;gon s&amp;aring;dan plan har dock inte regeringen presenterat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringens strategi f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;rande av funktionshinderspolitiken 2011–2016 presenterades sommaren 2011. Strategidokumentet &amp;auml;r omfattande men saknar p&amp;aring; de viktigaste punkterna konkreta f&amp;ouml;rslag och m&amp;auml;tbara m&amp;aring;ls&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r till exempel helt absurt att i en nationell strategi f&amp;ouml;r funktionshinderspolitiken i Sverige 2011 inte ta upp fr&amp;aring;gan om otillg&amp;auml;nglighet som diskrimineringsgrund. Ett uttalat inriktningsm&amp;aring;l i strategin &amp;auml;r exempelvis att syssels&amp;auml;ttningsgraden f&amp;ouml;r personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar och nedsatt arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga ska &amp;ouml;ka. Men inga m&amp;auml;tbara siffror n&amp;auml;mns. Ett m&amp;auml;tbart m&amp;aring;l hade (som Handikappf&amp;ouml;rbunden p&amp;aring;pekat) kunnat vara att syssels&amp;auml;ttningsgraden &amp;aring;terg&amp;aring;r till 1998 &amp;aring;rs niv&amp;aring;er, det vill s&amp;auml;ga 56 procent. Ett annat kvarst&amp;aring;ende problem med strategin &amp;auml;r att det inte h&amp;auml;nder n&amp;aring;got om akt&amp;ouml;rer inte uppfyller de l&amp;ouml;st satta m&amp;aring;len. Ibland bygger strategin p&amp;aring; att myndigheter sj&amp;auml;lva ska s&amp;auml;tta m&amp;aring;l, vilket belyser att strategin &amp;auml;r tunn och den borgerliga regeringen ointresserad av fr&amp;aring;gorna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagen om st&amp;ouml;d och service (LSS) har inneburit en enorm f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring av levnadsvillkoren f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga funktionshindrade. LSS-verksamheten har expanderat &amp;aring;r f&amp;ouml;r &amp;aring;r; det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de antalet personer som f&amp;aring;r del av LSS-insatser och antalet timmar per person. Vi socialdemokrater sl&amp;aring;r vakt om LSS. Vi tycker att det &amp;auml;r riktigt att pr&amp;ouml;vningen av LSS-behov sker p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt i hela landet. Det &amp;auml;r dock viktigt att f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar g&amp;ouml;rs i dialog med brukarnas organisationer. LSS ber&amp;ouml;r folks vardag och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;randeprocessen f&amp;ouml;r eventuella f&amp;ouml;rslag fr&amp;aring;n regeringen ske med yttersta noggrannhet och tillr&amp;auml;cklig f&amp;ouml;rberedelsetid. Om domstolsdomar p&amp;aring; ett avg&amp;ouml;rande s&amp;auml;tt &amp;auml;ndrar hit-tillsvarande praxis f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mning av LSS-behov b&amp;ouml;r det pr&amp;ouml;vas om det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;rtydliganden fr&amp;aring;n den politiska niv&amp;aring;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att personer med funktionsneds&amp;auml;ttningar ska ges m&amp;ouml;jlighet att verka i vardagen p&amp;aring; samma villkor som m&amp;auml;nniskor utan funktionsneds&amp;auml;ttningar kr&amp;auml;vs ofta att olika former av hj&amp;auml;lpmedel ing&amp;aring;r som en del i v&amp;aring;rden och rehabiliteringen. H&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rdens hj&amp;auml;lpmedelsansvar ska vila p&amp;aring; en v&amp;auml;rdegrund d&amp;auml;r individens m&amp;ouml;jligheter att leva ett sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt liv i trygghet och v&amp;auml;rdighet ska vara den b&amp;auml;rande utg&amp;aring;ngspunkten. Tillg&amp;aring;ngen till hj&amp;auml;lpmedel varierar stort &amp;ouml;ver landet liksom regler och avgifter. Mot bakgrund av detta anser vi att det b&amp;ouml;r formuleras en nationell strategi f&amp;ouml;r hur vi resursm&amp;auml;ssigt och organisatoriskt ska klara att m&amp;ouml;ta ett v&amp;auml;xande hj&amp;auml;lpmedelsbehov. En s&amp;aring;dan strategi ska ocks&amp;aring; tydligg&amp;ouml;ra hur sjukv&amp;aring;rdshuvudm&amp;auml;nnen utifr&amp;aring;n sitt hj&amp;auml;lpmedelsansvar kan bidra till att f&amp;ouml;rverkliga de handikappolitiska och &amp;auml;ldrepolitiska m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personliga ombud &amp;auml;r en mycket v&amp;auml;lriktad reform genom att de kommer psykiskt funktionshindrade direkt till del. Ombuden hj&amp;auml;lper dem att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till den hj&amp;auml;lp de har r&amp;auml;tt att f&amp;aring;, fr&amp;aring;n kommunen, landstinget och olika st&amp;ouml;denheter. Ombuden arbetar n&amp;auml;ra den de &amp;auml;r ombud f&amp;ouml;r och helt p&amp;aring; dennes uppdrag. Socialstyrelsen har konstaterat att personliga ombud st&amp;auml;rker den enskildes sj&amp;auml;lvbest&amp;auml;mmande, fr&amp;auml;mjar m&amp;ouml;jligheterna till j&amp;auml;mlika levnadsvillkor och &amp;ouml;kar delaktigheten i samh&amp;auml;llet. Det har ocks&amp;aring; visats att personliga ombud minskar kostnaderna f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rd d&amp;aring; behovet av psykiatrisk slutenv&amp;aring;rd minskar. Reformen inf&amp;ouml;rdes f&amp;ouml;r ett antal &amp;aring;r sedan och under de senaste &amp;aring;ren har verksamheten varit under uppbyggnad. Fler och fler kommuner har visat intresse f&amp;ouml;r att ha s&amp;aring;dan verksamhet. Bristen p&amp;aring; personliga ombud &amp;auml;r stor, men det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att rekrytera nya ombud. Risken att utvecklingen stannar av &amp;auml;r &amp;ouml;verh&amp;auml;ngande. Regeringen b&amp;ouml;r mot denna bakgrund &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur arbetet med att rekrytera personliga ombud kan intensifieras och utvecklas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet som helhet m&amp;aring;ste bli b&amp;auml;ttre p&amp;aring; att samordna sina insatser kring m&amp;auml;nniskor med olika former av funktionsneds&amp;auml;ttningar, till exempel genom koordinatorer som hj&amp;auml;lper den enskilde med olika kontakter. En unders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n RBU, Riksf&amp;ouml;rbundet f&amp;ouml;r R&amp;ouml;relsehindrade Barn och Ungdomar, visar att f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till barn med funktionsneds&amp;auml;ttningar i genomsnitt hade kontakt med 17 personer kring sitt barns funktionsneds&amp;auml;ttningar och olika st&amp;ouml;dinsatser. Det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att inse att detta &amp;auml;r en orimlig situation. Informationen fr&amp;aring;n de olika huvudm&amp;auml;n, fr&amp;auml;mst F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och kommunerna, som administrerar samh&amp;auml;llets st&amp;ouml;d till dessa familjer &amp;auml;r ocks&amp;aring; bristande enligt samma unders&amp;ouml;kning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sjukv&amp;aring;rdens insatser f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskor med funktionsneds&amp;auml;ttningar m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. M&amp;aring;nga patienter med r&amp;auml;tt till en individuell v&amp;aring;rdplan har &amp;auml;nd&amp;aring; ingen s&amp;aring;dan. Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga som landstingen m&amp;aring;ste prioritera h&amp;ouml;gre. Patienterna har ofta sj&amp;auml;lva stor kunskap om hur deras situation skulle kunna f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras, inte s&amp;auml;llan med relativt enkla medel. Denna kunskap m&amp;aring;ste tas tillvara p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt &amp;auml;n idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det f&amp;ouml;rekommer brister i rehabiliteringen och habiliteringen av barn med omfattande funktionsneds&amp;auml;ttningar, liksom av vuxna med tidigt f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvade eller medf&amp;ouml;dda funktionsneds&amp;auml;ttningar. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att v&amp;aring;rden m&amp;aring;ste utveckla och st&amp;auml;rka samordningen s&amp;auml;rskilt kring dessa patienter, &amp;ouml;ver professions- och omr&amp;aring;desgr&amp;auml;nser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498847" name="_Toc305498847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655764" name="_Toc307655764"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ldres v&amp;aring;rd och omsorg&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; 100 &amp;aring;r har medellivsl&amp;auml;ngden i Sverige &amp;ouml;kat med &amp;ouml;ver 25 &amp;aring;r. Idag kan allt fler se fram emot m&amp;aring;nga friska &amp;aring;r efter det att man g&amp;aring;tt i pension. Om fem &amp;aring;r kommer en femtedel av alla som bor i Sverige att vara &amp;ouml;ver 65 &amp;aring;r. S&amp;aring; har det aldrig sett ut tidigare. Att vi f&amp;aring;r leva allt l&amp;auml;ngre och att vi f&amp;aring;r beh&amp;aring;lla v&amp;aring;ra n&amp;auml;ra och k&amp;auml;ra allt l&amp;auml;ngre i livet kan aldrig i sig vara ett problem f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet utan &amp;auml;r ist&amp;auml;llet en enorm tillg&amp;aring;ng Det &amp;auml;r en stor framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r v&amp;aring;rt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den stora generation som nu g&amp;aring;r i pension ”mitt i livet” tar med sig en aktiv livsstil in i pensioneringen och har m&amp;aring;nga inneh&amp;aring;llsrika &amp;aring;r framf&amp;ouml;r sig. Allt fler kan och vill arbeta efter 65-&amp;aring;rsdagen. Hur de nya &amp;auml;ldre kan v&amp;auml;lja att ordna sina liv har stor betydelse f&amp;ouml;r den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r allt fler som pensioneras ut&amp;ouml;ver grundpension ocks&amp;aring; har inkomstpension fr&amp;aring;n arbete &amp;auml;r det fler som kommer att f&amp;aring; en hygglig ekonomisk standard som pension&amp;auml;rer. Men samtidigt blir de klasskillnader som finns i yrkeslivet inte mindre p&amp;aring;tagliga vid pensioneringen. Arbetsl&amp;ouml;shet, d&amp;aring;liga arbetsvillkor, otillr&amp;auml;cklig utbildning, svag ekonomi och otrygghet tidigare i livet pr&amp;auml;glar ocks&amp;aring; livsvillkoren som pension&amp;auml;r. M&amp;aring;nga &amp;auml;ldre kommer fortfarande att leva under knappa f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utmaningen &amp;auml;r att garantera och klara en v&amp;aring;rd och omsorg av h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;r alla &amp;auml;ldre p&amp;aring; lika villkor oavsett bakgrund, &amp;auml;ven n&amp;auml;r de &amp;auml;ldre successivt blir s&amp;aring; m&amp;aring;nga fler. Det finns de som m&amp;aring;lar upp en m&amp;ouml;rk bild av framtiden. De menar att n&amp;auml;r antalet &amp;auml;ldre &amp;ouml;kar kommer vi inte att ha r&amp;aring;d med en gemensamt finansierad v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. De s&amp;auml;ger att var och en kommer att bli tvungen att betala mer ur egen ficka. Men s&amp;aring; beh&amp;ouml;ver det inte vara. Fr&amp;aring;gan om hur vi ska finansiera v&amp;auml;lf&amp;auml;rden i framtiden &amp;auml;r en genuint politisk fr&amp;aring;ga. Det g&amp;aring;r att utveckla en gemensamt finansierad v&amp;aring;rd och omsorg med h&amp;ouml;g kvalitet f&amp;ouml;r alla &amp;auml;ldre – det handlar om politiska prioriteringar och kraft. Det g&amp;ouml;r vi genom prioriteringar och ett aktivt folkh&amp;auml;lsoarbete och genom att fler f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att arbeta. Unga m&amp;aring;ste komma in p&amp;aring; arbetsmarknaden tidigare, fr&amp;aring;nvaro och ”f&amp;ouml;rtidspensionering” p&amp;aring; grund av oh&amp;auml;lsa m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rebyggas, nya svenskar m&amp;aring;ste f&amp;aring; jobb snabbare och den som vill arbeta efter 65 &amp;aring;r ska f&amp;aring; g&amp;ouml;ra det. Vi vill l&amp;aring;ngsiktigt &amp;ouml;ka ambitionsniv&amp;aring;n och de offentliga investeringarna i v&amp;aring;rden och omsorgen f&amp;ouml;r att klara en bra v&amp;auml;lf&amp;auml;rd ocks&amp;aring; fram&amp;ouml;ver. Alla &amp;auml;ldre ska kunna k&amp;auml;nna trygghet i fr&amp;aring;ga om att v&amp;aring;rden och omsorgen fungerar och h&amp;aring;ller h&amp;ouml;g kvalitet. V&amp;aring;rden och omsorgen ska vara f&amp;ouml;r alla och ges efter behov, oavsett inkomst. De som kr&amp;auml;ver f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;ouml;sningar s&amp;auml;ger indirekt att alla inte ska/kan ha den v&amp;aring;rdstandard som de sj&amp;auml;lva anser &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r egen del.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med m&amp;aring;nga andra l&amp;auml;nder har Sverige ett gott utg&amp;aring;ngsl&amp;auml;ge. Vi har en hygglig grund att st&amp;aring; p&amp;aring; genom ett robust pensionssystem, relativt h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;delsetal, en positiv nettoinvandring och en j&amp;auml;mf&amp;ouml;relsevis v&amp;auml;l utbyggd v&amp;aring;rd och omsorg f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. Vi har tid att st&amp;auml;lla om och f&amp;ouml;rbereda samh&amp;auml;llet p&amp;aring; att vi blir allt fler &amp;auml;ldre. Men vi m&amp;aring;ste agera nu! Vi socialdemokrater vill investera i v&amp;aring;r gemensamma v&amp;auml;lf&amp;auml;rd och ta vara p&amp;aring; m&amp;auml;nniskors kraft och erfarenhet ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka klyftorna i samh&amp;auml;llet mellan och inom olika grupper i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De som &amp;auml;r &amp;auml;ldre idag har jobbat och slitit f&amp;ouml;r att det ska bli b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;r n&amp;auml;sta generation. Nu &amp;auml;r det deras tur. Man ska inte tvingas f&amp;ouml;rlita sig p&amp;aring; anh&amp;ouml;riga f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en god omsorg. N&amp;auml;r h&amp;auml;lsan sviktar och man inte kan klara sig hemma p&amp;aring; egen hand ska hemtj&amp;auml;nsten, v&amp;aring;rden och omsorgen finnas d&amp;auml;r – f&amp;ouml;r alla. Vi ser det som ett kontrakt mellan generationer. Varje generation drar nytta av den v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som generationer f&amp;ouml;re har lagt grunden till genom sitt arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bilden av &amp;auml;ldre som en grupp d&amp;auml;r alla har behov av v&amp;aring;rd och omsorg &amp;auml;r helt fel. De allra flesta &amp;auml;ldre har ingen hj&amp;auml;lp alls och efterfr&amp;aring;gar det inte heller just nu. De &amp;auml;r friska och klarar sig sj&amp;auml;lva alldeles utm&amp;auml;rkt under m&amp;aring;nga &amp;aring;r efter pensionen. S&amp;aring; sm&amp;aring;ningom kommer dock f&amp;ouml;r de allra flesta en tid d&amp;aring; allt fler sjukdomar g&amp;ouml;r sig p&amp;aring;minda, kraften tryter, det dagliga livet blir besv&amp;auml;rligare och d&amp;aring; behovet att v&amp;aring;rd och omsorg &amp;ouml;kar. &amp;Auml;ldre med v&amp;aring;rdbehov &amp;auml;r inte en enhetlig grupp. Alla &amp;auml;r unika med olika behov och dr&amp;ouml;mmar. &amp;Auml;ldreomsorgen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r skifta fokus fr&amp;aring;n ett v&amp;aring;rdperspektiv d&amp;auml;r samh&amp;auml;llet ganska ensidigt best&amp;auml;mmer f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna till ett inflytandeperspektiv d&amp;auml;r individens &amp;ouml;kade krav p&amp;aring; oberoende och sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet &amp;auml;r utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden och omsorgen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;r politik tar sin utg&amp;aring;ngspunkt i att &amp;auml;ven &amp;auml;ldre som beh&amp;ouml;ver v&amp;aring;rd och omsorg ska f&amp;aring; best&amp;auml;mma sj&amp;auml;lva &amp;ouml;ver sitt liv och sin vardag. V&amp;aring;r inriktning p&amp;aring; &amp;auml;ldrepolitiken &amp;auml;r att den som &amp;auml;r &amp;auml;ldre och beh&amp;ouml;ver hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n hemtj&amp;auml;nsten eller p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet har samma r&amp;auml;tt som alla andra att best&amp;auml;mma &amp;ouml;ver sitt liv och sin vardag. Man ska ha samma r&amp;auml;tt som alla andra att p&amp;aring;verka sitt liv och sin vardag. Att reducera valfrihet och inflytande till en fr&amp;aring;ga om att v&amp;auml;lja hemtj&amp;auml;nst fr&amp;aring;n en kommunal eller privat utf&amp;ouml;rare &amp;auml;r fel. Diskussionen borde ist&amp;auml;llet handla om inneh&amp;aring;llet i den v&amp;aring;rd eller omsorg som ska ges. &amp;Auml;ldre ska ha verklig valfrihet och i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag kunna best&amp;auml;mma vad de vill ha utf&amp;ouml;rt under sina hemtj&amp;auml;nsttimmar. De ska kunna best&amp;auml;mma n&amp;auml;r de ska stiga upp, l&amp;auml;gga sig och komma utomhus och de ska kunna best&amp;auml;mma om andra viktiga delar i vardagen p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet, liksom v&amp;auml;lja mellan olika matr&amp;auml;tter och om de till exempel vill ha vin till maten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att v&amp;auml;rna de &amp;auml;ldres oberoende och m&amp;ouml;jligheter att bo s&amp;aring; l&amp;auml;nge de vill och orkar i sin hemmilj&amp;ouml; b&amp;ouml;r inriktningen vara att det ska bli l&amp;auml;ttare att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp &amp;auml;ven om behoven inte &amp;auml;r s&amp;aring; stora att man har r&amp;auml;tt till bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mda insatser. Det &amp;ouml;kar tryggheten, livskvaliteten och oberoendet f&amp;ouml;r de &amp;auml;ldre och &amp;auml;r l&amp;ouml;nsamt p&amp;aring; sikt f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet. Flera kommuner har redan inf&amp;ouml;rt s&amp;aring; kallad f&amp;ouml;renklad bist&amp;aring;ndsbed&amp;ouml;mning som g&amp;ouml;r att alla &amp;auml;ldre &amp;ouml;ver en viss &amp;aring;lder f&amp;aring;r ett antal hemtj&amp;auml;nsttimmar bara genom att anm&amp;auml;la sig. Det erbjuds bland annat i &amp;Ouml;rebro, Nordmaling och Link&amp;ouml;ping. Vi vill att fler &amp;auml;ldre ska ha denna m&amp;ouml;jlighet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att &amp;auml;ldre med r&amp;auml;tt till hemtj&amp;auml;nst eller boende p&amp;aring; &amp;auml;ldreboende ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet till ett rikare liv. M&amp;aring;nga kommer att leva en l&amp;aring;ng tid av sitt liv med hemtj&amp;auml;nst eller p&amp;aring; ett &amp;auml;ldreboende. P&amp;aring; sikt m&amp;aring;ste hemtj&amp;auml;nsten och insatserna p&amp;aring; &amp;auml;ldreboendet utvecklas s&amp;aring; att det inte bara handlar om det allra n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigaste utan ocks&amp;aring; rymmer det som g&amp;ouml;r livet v&amp;auml;rt att leva. Hur m&amp;ouml;jligheten till egen tid ska utformas och vilka insatser som ska inrymmas &amp;auml;r upp till varje kommun att best&amp;auml;mma, men idag &amp;auml;r det alltf&amp;ouml;r stora skillnader mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag f&amp;aring;r cirka 200 000 personer sin mat genom hemtj&amp;auml;nst eller ett &amp;auml;ldreboende. Dessv&amp;auml;rre kan vi konstatera brister i matkvalitet inom &amp;auml;ldreomsorgen och hemtj&amp;auml;nsten. Undern&amp;auml;ring &amp;auml;r ett stort men tyst problem bland m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre. Det spelar heller ingen roll hur n&amp;auml;ringsrik maten &amp;auml;r om den inte &amp;auml;r god och serveras p&amp;aring; ett aptitligt s&amp;auml;tt. M&amp;aring;nga mediciner ger dessutom d&amp;aring;lig aptit. N&amp;auml;ringsinneh&amp;aring;llet i maten &amp;auml;r en av de viktigaste k&amp;auml;llorna f&amp;ouml;r att bevara h&amp;auml;lsan och kunna &amp;aring;terf&amp;aring; den efter sjukdom. Att servera mat till v&amp;aring;ra &amp;auml;ldre som &amp;auml;r god, n&amp;auml;ringsriktig och lagad p&amp;aring; r&amp;aring;varor av h&amp;ouml;g kvalitet borde vara en sj&amp;auml;lvklarhet. God mat &amp;auml;r v&amp;auml;llagad med dofter och smaker som berikar b&amp;aring;de kropp och sj&amp;auml;l. &amp;Auml;ldre ska inte beh&amp;ouml;va serveras mat som inte smakar gott, inte ser god ut och inte luktar gott. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga gamla &amp;auml;r maten ofta den viktigaste stunden p&amp;aring; dagen. H&amp;auml;lsa och mat h&amp;auml;nger ihop. Bra mat bidrar till livskvalitet och ett friskare liv. F&amp;ouml;r att kunna f&amp;ouml;rebygga och &amp;aring;tg&amp;auml;rda n&amp;auml;ringsproblem beh&amp;ouml;vs personal med nutritionskompetens i kommunerna. Idag har endast ett mindre antal kommuner en dietist anst&amp;auml;lld. M&amp;aring;ltidspersonal och kommunens ansvariga ska f&amp;aring; kunskaper och verktyg f&amp;ouml;r en godare och b&amp;auml;ttre mat. Denna vetskap beh&amp;ouml;ver bli en fr&amp;aring;ga h&amp;ouml;gt upp p&amp;aring; den &amp;auml;ldrepolitiska dagordningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Livskvalitet handlar ocks&amp;aring; om att par ska kunna bo kvar tillsammans s&amp;aring; l&amp;auml;nge de vill. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att det i lag ska regleras att par ska erbjudas boende tillsammans om den ena partnern m&amp;aring;ste flytta till ett s&amp;auml;rskilt boende. Att f&amp;aring; flytta med sin partner till ett s&amp;auml;rskilt boende ska vara en r&amp;auml;ttighet, samtidigt som den som inte vill flytta med ska ha en tydlig m&amp;ouml;jlighet att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n erbjudandet. En viktig princip &amp;auml;r att v&amp;aring;rd- och omsorgsbehovet alltid ska bed&amp;ouml;mas individuellt oavsett vilken hj&amp;auml;lp en eventuell partner kan ge.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Av de cirka 2 miljarder kronor som staten avs&amp;auml;tter i stimulansbidrag till &amp;auml;ldreomsorgen g&amp;aring;r 500 miljoner kronor till stimulansbidrag f&amp;ouml;r byggande av fler platser i s&amp;auml;rskilda boenden. Det var en satsning som inleddes av den socialdemokratiska regeringen och som vi fullt ut st&amp;ouml;djer. Kvarboendeprincipen har p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll drivits f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngt och det finns idag brist p&amp;aring; l&amp;auml;mpliga platser i s&amp;auml;rskilda boenden. Vi ser positivt p&amp;aring; regeringens f&amp;ouml;rslag att investeringsbidraget till s&amp;auml;rskilt boende &amp;auml;ven kan anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r byggande av trygghetsboenden. Det &amp;auml;r en boendeform som beh&amp;ouml;ver utvecklas. Men utvecklingen av antalet platser i s&amp;auml;rskilt boende m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas noga. Antalet platser forts&amp;auml;tter att minska och &amp;auml;r nu nere i 94&amp;nbsp;000 platser, vilket &amp;auml;r en minskning sedan 2006 med 4&amp;nbsp;600 platser. Det beh&amp;ouml;vs ytterligare initiativ fr&amp;aring;n regeringen p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de mot bakgrund av kommande demografif&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar med fler &amp;auml;ldre samtidigt som det redan nu &amp;auml;r k&amp;ouml; till en plats i s&amp;auml;rskilt boende i m&amp;aring;nga kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r vi blir &amp;auml;ldre och beh&amp;ouml;ver st&amp;ouml;d och omsorg ska vi inte beh&amp;ouml;va &amp;ouml;verge v&amp;aring;rt spr&amp;aring;k och inte heller v&amp;aring;r kultur och v&amp;aring;ra traditioner. Vi vill att Socialstyrelsen tillsammans med invandrarorganisationerna och representanter f&amp;ouml;r de nationella minoritetsspr&amp;aring;ken ser &amp;ouml;ver situationen i kommunerna och utvecklar modeller f&amp;ouml;r hur fler &amp;auml;ldre kan f&amp;aring; omsorg p&amp;aring; sitt eget spr&amp;aring;k. Vi vill &amp;auml;ven att det startas utvecklingsprojekt i ett antal kommuner och att det d&amp;auml;rifr&amp;aring;n sprids goda erfarenheter till &amp;ouml;vriga landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Demens &amp;auml;r en folksjukdom och den som &amp;auml;r sjuk blir s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom beroende av omgivningens insatser f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg. I dag lever cirka 150 000 personer i Sverige med demens. Den stadigt &amp;ouml;kade medellivsl&amp;auml;ngden i Sverige, som egentligen &amp;auml;r en stor framg&amp;aring;ng f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, inneb&amp;auml;r att ocks&amp;aring; antalet personer med demens kommer att &amp;ouml;ka. Om 25 &amp;aring;r ber&amp;auml;knas antalet demenssjuka ha stigit till &amp;ouml;ver 200 000 personer. Det g&amp;ouml;r demens till en av de stora folksjukdomarna. Demens kallas ofta f&amp;ouml;r de anh&amp;ouml;rigas sjukdom. Tillsammans med den som &amp;auml;r sjuk k&amp;auml;nner ocks&amp;aring; m&amp;aring;nga anh&amp;ouml;riga den r&amp;auml;dsla, sorg och &amp;aring;ngest som sjukdomen alstrar. Och den som &amp;auml;r sjuk blir alltmer beroende av sin n&amp;auml;rmaste omgivning. God demensv&amp;aring;rd handlar b&amp;aring;de om insatser som riktar sig till den som &amp;auml;r sjuk och om utvecklat st&amp;ouml;d till anh&amp;ouml;riga. Forskningen har gjort att vi idag vet allt mer, men f&amp;ouml;r att kunskapen verkligen ska anv&amp;auml;ndas kr&amp;auml;vs satsning p&amp;aring; kompetensutveckling. Det finns ocks&amp;aring; ett stort behov av demenskunskap p&amp;aring; samtliga grundutbildningar inom v&amp;aring;rd och omsorg. Vi vill verka f&amp;ouml;r att alla personer som misst&amp;auml;nks ha en demenssjukdom erbjuds en demensutredning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraterna och de &amp;ouml;vriga oppositionspartierna i riksdagen r&amp;ouml;stade v&amp;aring;ren 2011 igenom att Socialstyrelsen fick i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av demenssjuka med riktlinjer f&amp;ouml;r bemanning i demensv&amp;aring;rden. Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna reserverade sig. Vi menar att det &amp;auml;r av st&amp;ouml;rsta vikt att regeringen snarast &amp;aring;terkommer med ett f&amp;ouml;rslag om riktlinjer f&amp;ouml;r bemanning. I Socialstyrelsens &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Nationella riktlinjer f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd och omsorg vid demenssjukdom 2010&lt;/span&gt; saknas krav p&amp;aring; bemanning. En rapport fr&amp;aring;n Stiftelsen Stockholms l&amp;auml;ns &amp;Auml;ldrecentrum visar dock att det &amp;auml;r fullt m&amp;ouml;jligt att fastst&amp;auml;lla riktlinjer f&amp;ouml;r l&amp;auml;mplig bemanning f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd av och omsorg om demenssjuka. Rapporten visar &amp;auml;ven hur bemanningen kan anpassas till lokala f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Vi menar att bemanningen inom demensv&amp;aring;rden ofta &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig, vilket ocks&amp;aring; Socialstyrelsens egen tillsyn har visat. Larm, larmmattor och l&amp;aring;sta d&amp;ouml;rrar kan vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt men kan och ska inte ers&amp;auml;tta m&amp;auml;nniskors n&amp;auml;rvaro och omsorg. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; otillfredsst&amp;auml;llande, inte minst f&amp;ouml;r kommunerna, att Socialstyrelsen i sin granskning kan komma fram till att en kommun har f&amp;ouml;r lite personal samtidigt som det saknas riktlinjer f&amp;ouml;r vilken bemanning som &amp;auml;r rimlig.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sjukv&amp;aring;rd och l&amp;auml;kemedel, hemtj&amp;auml;nst och hj&amp;auml;lpmedel &amp;auml;r det framf&amp;ouml;rallt de &amp;auml;ldre som &amp;auml;r storkonsumenter. Det betyder inte att de flesta &amp;auml;ldre skulle vara sjuka, men det betyder att v&amp;aring;rden och omsorgen m&amp;aring;ste anpassas utifr&amp;aring;n de &amp;auml;ldres behov. S&amp;aring; &amp;auml;r det inte alltid idag. Sjukv&amp;aring;rdens organisation och l&amp;auml;kemedlens anv&amp;auml;ndning f&amp;ouml;r multisjuka &amp;auml;ldre har stora brister. &amp;Auml;ven Socialstyrelsens granskning av hur &amp;auml;ldre tas emot p&amp;aring; akutmottagningarna inneh&amp;aring;ller skarp kritik. Det visade sig att kunskapen om att h&amp;ouml;g &amp;aring;lder &amp;auml;r en specifik riskfaktor oavsett diagnos &amp;auml;r l&amp;aring;g och att det fanns brister i ansvaret d&amp;aring; patienten flyttas mellan olika kliniker eller vid v&amp;auml;ntetid vid r&amp;ouml;ntgen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;aring;rden f&amp;ouml;r de mest sjuka &amp;auml;ldre har idag stora brister och &amp;auml;r en prioriterad fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r oss. Den grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r att de allra svagaste och sk&amp;ouml;raste patientgrupperna i samh&amp;auml;llet ska f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd &amp;auml;r att v&amp;aring;rden ges p&amp;aring; lika villkor och efter behov samt att den finansieras gemensamt. Under avsnitt 1.12 redovisar vi f&amp;ouml;rslag om omdisponering p&amp;aring; anslag 1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd. Vi avvisar det tidsbegr&amp;auml;nsade stimulansbidrag till landstingen som inf&amp;ouml;rs fr&amp;aring;n 2012 och som syftar till att &amp;ouml;ka anv&amp;auml;ndningen av LOV i specialistsjukv&amp;aring;rden (160 miljoner 2012, och 100 miljoner &amp;aring;rligen 2013–2014 p&amp;aring; anslag 1:6 Bidrag till folkh&amp;auml;lsa och sjukv&amp;aring;rd). Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ist&amp;auml;llet att pengarna anv&amp;auml;nds till ett stimulansbidrag till landstingen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra omh&amp;auml;ndertagandet av sv&amp;aring;rt sjuka &amp;auml;ldre patienter i sjukhusv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill att det tas fram nya modeller f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre v&amp;aring;rd f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga &amp;auml;ldre &amp;auml;r det en stor och b&amp;ouml;kig apparat att ta sig till sjukv&amp;aring;rden n&amp;auml;r man blivit sjuk och svag. M&amp;aring;nga klarar inte att sj&amp;auml;lva ta sig till v&amp;aring;rden och h&amp;auml;nvisas d&amp;aring; till ambulans och akutmottagningar, inte f&amp;ouml;r att sjukdomstillst&amp;aring;ndet s&amp;aring; kr&amp;auml;ver utan enbart p&amp;aring; grund av sv&amp;aring;righeten att sj&amp;auml;lv f&amp;ouml;rflytta sig. Vi vill d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra hemsjukv&amp;aring;rden, till exempel med heml&amp;auml;karbilar s&amp;aring; att v&amp;aring;rden enkelt kan komma hem till sjuka &amp;auml;ldre. Vi vill &amp;auml;ven f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra m&amp;ouml;jligheterna till direktinl&amp;auml;ggning s&amp;aring; att s&amp;aring; f&amp;aring; som m&amp;ouml;jligt tvingas v&amp;auml;nta p&amp;aring; akuten. P&amp;aring; vissa sjukhus har det etablerats s&amp;aring; kallade n&amp;auml;rsjukv&amp;aring;rdsavdelningar d&amp;auml;r patienter som v&amp;aring;rdas av kommunen, efter bed&amp;ouml;mning av prim&amp;auml;rv&amp;aring;rdsl&amp;auml;kare, l&amp;auml;ggs in direkt p&amp;aring; sjukhus utan att f&amp;ouml;rst passera akuten. Det &amp;auml;r ett bra exempel p&amp;aring; hur samverkan &amp;ouml;kar tryggheten f&amp;ouml;r patienter s&amp;aring;v&amp;auml;l som effektiviteten i verksamheten. Vi vill ge multisjuka &amp;auml;ldre en personlig l&amp;auml;kare med helhetsansvar f&amp;ouml;r behandlingar och l&amp;auml;kemedel som &amp;auml;ven g&amp;ouml;r regelbundna l&amp;auml;kemedelsgenomg&amp;aring;ngar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommuner och landsting b&amp;ouml;r gemensamt utveckla samarbete och organisation f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden av &amp;auml;ldre f&amp;ouml;r att prim&amp;auml;rv&amp;aring;rd, socialtj&amp;auml;nst och slutenv&amp;aring;rd ska skapa gemensamma rutiner f&amp;ouml;r att b&amp;auml;ttre ta hand om mycket gamla och multisjuka patienter som ofta beh&amp;ouml;ver sjukhusv&amp;aring;rd. Kommuner och landsting kan ocks&amp;aring; utveckla mellanv&amp;aring;rdformer d&amp;auml;r man kan ta helhetsgrepp runt patienter som varken passar in p&amp;aring; en geriatrisk avdelning eller p&amp;aring; ett s&amp;auml;rskilt boende.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi vill ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ra en lag&amp;auml;ndring och samla huvudmannaskapet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de hemsjukv&amp;aring;rd och &amp;auml;ldreomsorg hos kommunen f&amp;ouml;r att kunna samverka och integrera insatserna. I m&amp;aring;nga kommuner &amp;auml;r det fortfarande tv&amp;aring; olika organisationer f&amp;ouml;r v&amp;aring;rden och omsorgen om &amp;auml;ldre som v&amp;aring;rdas hemma. Det betyder att f&amp;ouml;rst kommer kommunens hemtj&amp;auml;nst och n&amp;aring;gon timme senare kommer landstingets omv&amp;aring;rdnadsteam. Det blir m&amp;aring;nga olika personer att l&amp;auml;ra k&amp;auml;nna och stor risk att den ena inte vet vad den andra g&amp;ouml;r. &amp;Auml;ldre &amp;auml;r v&amp;auml;rda en b&amp;auml;ttre omv&amp;aring;rdnad. Kommunen har ansvar f&amp;ouml;r hemsjukv&amp;aring;rden f&amp;ouml;r alla dem som bor i ett s&amp;auml;rskilt boende. I mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av landets kommuner &amp;auml;r det kommunen som &amp;auml;r ansvarig f&amp;ouml;r hemsjukv&amp;aring;rden &amp;auml;ven f&amp;ouml;r dem som bor i eget boende och s&amp;aring; b&amp;ouml;r det vara i alla kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka tryggheten och kvaliteten beh&amp;ouml;ver ocks&amp;aring; v&amp;aring;rden i livets slutskede utvecklas. Idag finns stora brister och skillnader i tillg&amp;aring;ngen till palliativ v&amp;aring;rd. Den palliativa v&amp;aring;rden m&amp;aring;ste utvecklas och byggas ut f&amp;ouml;r att kunna erbjudas p&amp;aring; ett likv&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt i hela landet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Multisjuka &amp;auml;ldre ska om m&amp;ouml;jligt inte beh&amp;ouml;va &amp;aring;ka runt mellan sjukhusens olika avdelningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till r&amp;auml;tt v&amp;aring;rd. Ist&amp;auml;llet b&amp;ouml;r det finnas s&amp;auml;rskilda &amp;auml;ldreavdelningar p&amp;aring; sjukhusen d&amp;auml;r &amp;auml;ldre kan f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till v&amp;aring;rd fr&amp;aring;n olika medicinska specialiteter. &amp;Auml;ldre och multisjuka m&amp;auml;nniskor slussas ofta mellan kommuner och landsting och kan ibland hamna i kl&amp;auml;m n&amp;auml;r avv&amp;auml;gningar av v&amp;aring;rdbehovet g&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora behov av mer personal inom &amp;auml;ldreomsorgen f&amp;ouml;r att kunna ge m&amp;ouml;jlighet till ett rikt liv. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r omsorg av h&amp;ouml;g kvalitet &amp;auml;r kontinuitet och tillr&amp;auml;ckliga resurser samt att &amp;auml;ldreomsorgen &amp;auml;r en attraktiv arbetsgivare. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personalens kompetensniv&amp;aring; &amp;auml;r en av de viktigaste nycklarna f&amp;ouml;r att h&amp;ouml;ja kvaliteten. Inom &amp;auml;ldreomsorgen vill vi inf&amp;ouml;ra en l&amp;auml;gsta kompetensniv&amp;aring; f&amp;ouml;r att alls f&amp;aring; arbeta med sk&amp;ouml;ra &amp;auml;ldre; det &amp;auml;r ett ansvarsfullt och viktigt jobb som inte vem som helst kan anf&amp;ouml;rtros. Vi vill &amp;auml;ven g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r undersk&amp;ouml;terskor att g&amp;aring; vidare och specialisera sig till exempelvis rehabiliteringsundersk&amp;ouml;terskor eller demensundersk&amp;ouml;terskor. Dessa specialiseringar b&amp;ouml;r vara nationella. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; fler specialistutbildade sjuksk&amp;ouml;terskor som kan arbeta med &amp;auml;ldre och sk&amp;ouml;ra patienter och det beh&amp;ouml;vs fler geriatriker. Det kr&amp;auml;ver att det utbildas fler geriatriker f&amp;ouml;r att tillg&amp;aring;ngen ska bli lika god f&amp;ouml;r &amp;auml;ldre oavsett var i landet de bor. Geriatrik, gerontologi och demenskunskap b&amp;ouml;r ing&amp;aring; p&amp;aring; samtliga grundutbildningar inom v&amp;aring;rd och omsorg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen har i granskningar av &amp;auml;ldreomsorgen p&amp;aring;pekat att den fortsatt l&amp;aring;ga andelen omv&amp;aring;rdnadspersonal med v&amp;aring;rdutbildning inverkar negativt p&amp;aring; kvalitetsutvecklingen och att staten b&amp;ouml;r vidta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbudet av yrkeskompetent omv&amp;aring;rdnadspersonal och f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r l&amp;auml;rande knutet till arbetsplatserna. Vi delar den uppfattningen. Den socialdemokratiska regeringen satsade under tre &amp;aring;r en dryg miljard p&amp;aring; Kompetensstegen f&amp;ouml;r anst&amp;auml;llda inom &amp;auml;ldreomsorgen. Satsningen har varit mycket lyckad. Tyv&amp;auml;rr var den borgerliga regeringen i flera &amp;aring;r passiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kompetensutveckling i &amp;auml;ldreomsorgen. F&amp;ouml;rst efter flera &amp;aring;r ersattes Kompetensstegen av en liknande satsning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs dock b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att kompetensutveckla befintlig personal och rekrytera ny personal. Vi st&amp;aring;r inf&amp;ouml;r mycket stora pensionsavg&amp;aring;ngar, vilket &amp;ouml;kar trycket p&amp;aring; att rekrytera ny personal. Intresset f&amp;ouml;r att s&amp;ouml;ka gymnasial v&amp;aring;rdutbildning har sjunkit dramatiskt och intresset m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka betydligt om personalbehovet i &amp;auml;ldreomsorgen ska kunna t&amp;auml;ckas p&amp;aring; sikt. Om vi ska klara personalf&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningen inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden beh&amp;ouml;ver breda insatser genomf&amp;ouml;ras. Viktigast &amp;auml;r att ge anst&amp;auml;llda m&amp;ouml;jlighet till heltid och fast anst&amp;auml;llning, men insatser beh&amp;ouml;ver &amp;auml;ven g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att locka unga att v&amp;auml;lja en framtid inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsjobben. Vi har i v&amp;aring;r partimotion om budgeten f&amp;ouml;r 2012 lagt fram f&amp;ouml;rslag om utbildningsvikariat inom v&amp;aring;rd och omsorg. Anst&amp;auml;llda f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att komplettera och bygga p&amp;aring; sin tidigare utbildning samtidigt som en l&amp;aring;ngtidsarbetsl&amp;ouml;s f&amp;aring;r arbetslivspraktik och en m&amp;ouml;jlighet till vidare anst&amp;auml;llning i en viktig framtidsbransch.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi har ocks&amp;aring; i partiets budgetmotion f&amp;ouml;r 2012 f&amp;ouml;reslagit inr&amp;auml;ttande av traineeplatser f&amp;ouml;r unga under 26 &amp;aring;r i privat och offentlig verksamhet. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att dessa platser inr&amp;auml;ttas genom kreditering av arbetsgivarnas skattekonton f&amp;ouml;r den som anst&amp;auml;lls som trainee. En tidigare arbetsl&amp;ouml;shetsperiod ska inte vara ett kriterium f&amp;ouml;r att komma i fr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r insatsen. Alla arbetsgivare ska kunna ans&amp;ouml;ka om att anst&amp;auml;lla en trainee under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att a) de kan visa upp behov av nyrekrytering till f&amp;ouml;ljd av generationsv&amp;auml;xling inom en period av 1–3 &amp;aring;r, b) det finns en godk&amp;auml;nd handlingsplan d&amp;auml;r teori varvas med praktik, t&lt;span style="color: #2f2f2f;"&gt;eorin ska ge kunskaper om f&amp;ouml;retaget och branschen och praktiken t.ex. ge m&amp;ouml;jlighet att prova p&amp;aring; f&amp;ouml;retagets olika avdelningar och verksamheter, samt c) det finns en utsedd handledare p&amp;aring; arbetsplatsen. Arbetsmarknadens parter ska sluta avtal om traineeanst&amp;auml;llningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta de pensionsavg&amp;aring;ngar inom v&amp;auml;lf&amp;auml;rden som v&amp;auml;ntar de kommande &amp;aring;ren m&amp;aring;ste rekryteringen till dessa jobb st&amp;auml;rkas. Insatser f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras. Till dessa insatser r&amp;auml;knas m&amp;ouml;jlighet till heltid och fast anst&amp;auml;llning. Men detta arbete m&amp;aring;ste p&amp;aring;b&amp;ouml;rjas redan i utbildningssystemet, f&amp;ouml;r att fler ska v&amp;auml;lja att l&amp;auml;sa omv&amp;aring;rdnadsprogrammet. &amp;Aring;r 1980 s&amp;ouml;kte 18 000 ungdomar till omsorgsprogrammet. F&amp;ouml;r n&amp;aring;got &amp;aring;r sedan var det 4 000 s&amp;ouml;kande till motsvarande utbildning. Ett s&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra villkoren f&amp;ouml;r dem som &amp;ouml;verv&amp;auml;ger att studera omv&amp;aring;rdnad &amp;auml;r att erbjuda de studerande sommarjobb. En s&amp;aring;dan m&amp;ouml;jlighet inneb&amp;auml;r ocks&amp;aring; en m&amp;ouml;jlighet att praktisera sina kunskaper och att st&amp;auml;rka sitt kunnande. I partiets budgetmotion f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi satsningar f&amp;ouml;r att ge studerande p&amp;aring; omv&amp;aring;rdnadsprogram sommarjobb. P&amp;aring; sikt b&amp;ouml;r alla som l&amp;auml;ser p&amp;aring; omv&amp;aring;rdnadsprogrammet garanteras sommarjobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; i partiets budgetmotion att en kompetenskommission tills&amp;auml;tts f&amp;ouml;r att hantera problemen med missmatchning p&amp;aring; arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har allt sv&amp;aring;rare att hitta kompetent arbetskraft samtidigt som arbetsl&amp;ouml;sheten fortfarande &amp;auml;r h&amp;ouml;g. Kompetenskommissionen ska kunna inhandla olika former av utbildningar eller andra l&amp;auml;mpliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder fr&amp;aring;n s&amp;aring;v&amp;auml;l privata som offentliga utbildningsf&amp;ouml;retag och fr&amp;aring;n universitet, h&amp;ouml;gskolor och kommuner. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna ska vara inriktade p&amp;aring; de aktuella kompetensbehov arbetsgivarna har, p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l gymnasial som eftergymnasial niv&amp;aring;. Kommissionen ska ocks&amp;aring; f&amp;aring; i uppdrag att analysera vad som kan g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka s&amp;ouml;ktrycket till utbildningar som bed&amp;ouml;ms som strategiska f&amp;ouml;r n&amp;auml;ringslivet och den offentliga sektorn, men som i dag har sv&amp;aring;rt att fylla sina utbildningsplatser.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498848" name="_Toc305498848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655765" name="_Toc307655765"&gt;&lt;/a&gt;Insemination f&amp;ouml;r ensamst&amp;aring;ende&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn lever i m&amp;aring;nga olika slags familjer. En del lever med tv&amp;aring; biologiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar av olika k&amp;ouml;n, andra med en biologisk f&amp;ouml;r&amp;auml;lder och en bonusf&amp;ouml;r&amp;auml;lder, andra med tv&amp;aring; f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar av samma k&amp;ouml;n och m&amp;aring;nga lever med en ensamst&amp;aring;ende f&amp;ouml;r&amp;auml;lder. Barn har familjerelationer inte bara med en familj utan ofta med flera och barn lever i olika familjekonstellationer under olika delar av livet. Det &amp;auml;r fantastiskt positivt att s&amp;aring; m&amp;aring;nga barn f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utveckla l&amp;aring;nga och n&amp;auml;ra relationer till sina biologiska f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar men ocks&amp;aring; f&amp;aring;r m&amp;ouml;jlighet att utveckla m&amp;aring;nga fler l&amp;aring;nga och n&amp;auml;ra viktiga familjerelationer eller familjelika relationer. Den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken, v&amp;auml;l utbyggd barnomsorg av h&amp;ouml;g kvalitet liksom st&amp;ouml;d och skydd f&amp;ouml;r barn i v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle har bidragit till detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; vuxna vill avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att uppleva gl&amp;auml;djen att bli f&amp;ouml;r&amp;auml;lder och det sp&amp;auml;nnande livet tillsammans med barn. Men ibland blir det ingen graviditet trots m&amp;aring;nga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k och ibland tar livet en s&amp;aring;dan v&amp;auml;ndning att man inte har n&amp;aring;gon partner n&amp;auml;r barnl&amp;auml;ngtan &amp;auml;r stark.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt svensk lag f&amp;aring;r inte sjukv&amp;aring;rden hj&amp;auml;lpa ensamst&amp;aring;ende kvinnor att skaffa barn genom assisterad befruktning. Ensamst&amp;aring;ende kan bli f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till adoptivbarn men inte genom assisterad befruktning i Sverige. Vissa kvinnor v&amp;auml;ljer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att adoptera medan andra har en stark l&amp;auml;ngtan efter att sj&amp;auml;lva f&amp;ouml;da ett barn och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r v&amp;auml;nder sig till en klinik i ett annat land.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag &amp;auml;r det bara kvinnor som lever i en parrelation, heterosexuell eller homosexuell, som har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till assisterad befruktning i Sverige. Dock &amp;auml;r det vanligt att ensamst&amp;aring;ende kvinnor s&amp;ouml;ker behandling p&amp;aring; en klinik i till exempel Danmark (men ocks&amp;aring; i andra l&amp;auml;nder), vilket g&amp;ouml;r att det redan i&amp;nbsp;dag finns m&amp;aring;nga barn i Sverige som tillkommit genom assisterad befruktning av ensamst&amp;aring;ende kvinnor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi anser att ensamst&amp;aring;ende kvinnor b&amp;ouml;r f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till assisterad befruktning. Det finns en bred uppslutning bland riksdagens partier i fr&amp;aring;ga om detta krav. Det &amp;auml;r olyckligt att &amp;ouml;vriga borgerliga partier till&amp;aring;ter Kristdemokraterna att blockera fr&amp;aring;gan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ingen anledning att tro att de barn som tillkommit genom assisterad befruktning av en ensamst&amp;aring;ende kvinna skulle f&amp;aring; d&amp;aring;liga uppv&amp;auml;xtvillkor, mindre k&amp;auml;rlek eller s&amp;auml;mre uppfostran. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen f&amp;aring;r i uppdrag att snarast &amp;aring;terkomma till riksdagen med ett f&amp;ouml;rslag som ger ensamst&amp;aring;ende kvinnor r&amp;auml;tt till assisterad befruktning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498849" name="_Toc305498849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655766" name="_Toc307655766"&gt;&lt;/a&gt;K&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslagen&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Lagstiftningen kring k&amp;ouml;nsbyte &amp;auml;r fr&amp;aring;n b&amp;ouml;rjan av 70-talet och &amp;auml;r ganska f&amp;ouml;r&amp;aring;ldrad. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning i fr&amp;aring;gan f&amp;ouml;r att modernisera lagen. Utredningen blev klar 2007 men regeringen valde tyv&amp;auml;rr att inte agera. Socialstyrelsen tr&amp;ouml;ttnade 2010 och la fram ett f&amp;ouml;rslag till ny lagstiftning. Socialstyrelsens f&amp;ouml;rslag inneh&amp;aring;ller tre st&amp;ouml;rre direkta sakf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar: &lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kravet p&amp;aring; att man ska vara ogift f&amp;ouml;r att kunna byta k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet ska tas bort.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kravet p&amp;aring; att den som ans&amp;ouml;ker om att &amp;auml;ndra k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet ska vara steriliserad ska tas bort (bryter bland annat mot Europar&amp;aring;dets rekommendationer).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven en utl&amp;auml;ndsk medborgare ska kunna beviljas &amp;auml;ndrad k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righet om han eller hon varit bosatt i minst ett &amp;aring;r i Sverige. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialstyrelsen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; ett nationellt v&amp;aring;rdprogram och andra insatser f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra de utredningar som f&amp;ouml;reg&amp;aring;r ett k&amp;ouml;nsbyte och v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r transsexuella. Socialstyrelsens f&amp;ouml;rslag &amp;auml;r bra. Otidsenliga och kr&amp;auml;nkande krav tas bort samtidigt som v&amp;aring;rden f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att regeringen uppmanas av riksdagen att &amp;aring;terkomma med ett f&amp;ouml;rslag till &amp;auml;ndrad k&amp;ouml;nstillh&amp;ouml;righetslag i enlighet med Socialstyrelsens f&amp;ouml;rslag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna. Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; att regeringen tills&amp;auml;tter en utredning med uppgift att skapa en samlad verklighetsbild av situationen f&amp;ouml;r transpersoner i Sverige. D&amp;auml;rigenom f&amp;aring;r vi b&amp;auml;ttre f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att st&amp;auml;rka deras st&amp;auml;llning i samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498850" name="_Toc305498850"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655767" name="_Toc307655767"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag)&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialtj&amp;auml;nstlagens regler om ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag) &amp;auml;r en del av samh&amp;auml;llets trygghetssystem, ett yttersta skyddsn&amp;auml;t vid tillf&amp;auml;lliga f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsproblem. M&amp;aring;let &amp;auml;r att den enskilde s&amp;aring; snabbt som m&amp;ouml;jligt ska kunna f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rja sig p&amp;aring; egen hand. Orsakerna till den enskildes f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsproblem varierar, och det kan handla om alltifr&amp;aring;n arbetsl&amp;ouml;shet, sjukdom eller &amp;ouml;verskuldsatthet som gjort att ekonomin raserats till l&amp;aring;ngvariga missbruksproblem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Behovet av ekonomiskt bist&amp;aring;nd (socialbidrag) halverades i det n&amp;auml;rmaste under en tio&amp;aring;rsperiod. Men utvecklingen br&amp;ouml;ts under den f&amp;ouml;rra mandatperioden och kostnaderna f&amp;ouml;r ekonomiskt bist&amp;aring;nd har &amp;ouml;kat flera &amp;aring;r i rad och forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka &amp;auml;ven 2011. L&amp;aring;gkonjunktur kombinerad med en ineffektiv jobbpolitik och f&amp;ouml;rdelningspolitik har lett till en f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad utveckling f&amp;ouml;r dem som har sm&amp;aring; ekonomiska marginaler. Ungdomsarbetsl&amp;ouml;sheten &amp;auml;r h&amp;ouml;g j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra l&amp;auml;nder. Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av a-kassesystemet och sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har ocks&amp;aring; urholkat trygghetssystemen och f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialbidragets konstruktion, med hundraprocentiga marginaleffekter, inneb&amp;auml;r att varje krona som tj&amp;auml;nas r&amp;auml;knas av fr&amp;aring;n socialbidraget. Vi har i v&amp;aring;r partimotion om budgeten f&amp;ouml;r 2012 (och tidigare i rapportform) lagt fram f&amp;ouml;rslag om att den som har socialbidrag i ett inledningsskede ska f&amp;aring; en skattekredit vid &amp;ouml;verg&amp;aring;ng fr&amp;aring;n socialbidrag till arbete. Vi &amp;auml;r &amp;ouml;vertygade om att detta st&amp;auml;rker den enskilde och &amp;auml;r till nytta f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2010 betalades totalt 11 816 miljoner kronor ut i ekonomiskt bist&amp;aring;nd och introduktionsers&amp;auml;ttning. Det &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med 4 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2009. Den totala &amp;ouml;kningen skedde trots att utbetalningarna av ekonomiskt bist&amp;aring;nd och introduktionsers&amp;auml;ttning till gruppen flyktingar minskade med 6 procent under 2010 till 2 187 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Bland de knappt 277 500 personer som fick ekonomiskt bist&amp;aring;nd 2010 var arbetsl&amp;ouml;shet det vanligaste f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningshindret (38 procent). Sedan f&amp;ouml;ljer ”arbetshinder, sociala sk&amp;auml;l” och sjukskrivning med l&amp;auml;karintyg, som var f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningshinder f&amp;ouml;r 10 respektive 7 procent av dem som fick bist&amp;aring;nd.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498851" name="_Toc305498851"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655768" name="_Toc307655768"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;verskuldsatthet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011 till 59,6 miljarder kronor, vilket innebar en minskning med 2,7 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;reg&amp;aring;ende &amp;aring;r. Andelen av befolkningen som har ett skuldsaldo har d&amp;auml;remot varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad de senaste tre m&amp;auml;tperioderna och legat p&amp;aring; 4,6 procent. Antalet m&amp;auml;n med skuldsaldo forts&amp;auml;tter att minska medan kvinnorna som grupp fortfarande &amp;ouml;kar. Skillnaderna mellan de olika inkomstklasserna har &amp;ouml;kat; v&amp;auml;rst drabbade &amp;auml;r de som saknar inkomst. Antalet med skuldsaldo hos denna grupp har &amp;ouml;kat med 44,7 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Antalet &amp;ouml;verskuldsatta i v&amp;aring;rt land &amp;auml;r stort. Ingen vet hur m&amp;aring;nga barn som lever med f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar som &amp;auml;r s&amp;aring; kallade evighetsg&amp;auml;lden&amp;auml;rer. Vi vet bara att det &amp;auml;r ett stort problem. &amp;Ouml;verskulds&amp;auml;ttning &amp;auml;r ett allvarligt samh&amp;auml;llsproblem. &amp;Ouml;verskuldsatta m&amp;auml;nniskor l&amp;ouml;per &amp;ouml;kad risk att sl&amp;aring;s ut socialt och har som grupp mer somatiska och psykiska sjukdomar &amp;auml;n befolkningen i &amp;ouml;vrigt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sms-l&amp;aring;nen &amp;auml;r en f&amp;ouml;reteelse som socialtj&amp;auml;nsten och Kronofogdemyndigheten uppm&amp;auml;rksammat i olika sammanhang. De ungas andel av de obetalda skulderna f&amp;ouml;r sms-l&amp;aring;n &amp;auml;r dock fortfarande &amp;ouml;ver 50 procent. M&amp;aring;nga tar l&amp;aring;n f&amp;ouml;r att betala andra r&amp;auml;kningar och tidigare l&amp;aring;n. Detta &amp;auml;r n&amp;aring;got som m&amp;aring;nga budget- och skuldr&amp;aring;dgivare i landets kommuner kan vittna om. Under f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret 2011 inkom &amp;ouml;ver 14&amp;nbsp;000 ans&amp;ouml;kningar om betalningsf&amp;ouml;rel&amp;auml;ggande p&amp;aring; grund av obetalda sms-l&amp;aring;n till kronofogden. Det &amp;auml;r en minskning med 10 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med samma period f&amp;ouml;rra &amp;aring;ret. Den nya konsumentkreditlagen, d&amp;auml;r sms-l&amp;aring;nen inte l&amp;auml;ngre &amp;auml;r undantagna f&amp;ouml;r kreditpr&amp;ouml;vning, har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat kreditgivningen. Sms-l&amp;aring;nens roll p&amp;aring; kreditmarknaden har f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrats. Idag &amp;auml;r det allt vanligare att samma kreditgivare i st&amp;auml;llet l&amp;aring;nar ut ett st&amp;ouml;rre belopp p&amp;aring; en l&amp;auml;ngre avbetalningstid. Trots den gl&amp;auml;djande minskningen n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sms-l&amp;aring;n som g&amp;aring;r till kronofogden &amp;auml;r den totala omfattningen fortfarande stor och problemen finns kvar f&amp;ouml;r alla dem som tidigare tagit sms-l&amp;aring;n och som idag forts&amp;auml;tter att betala av sina skulder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga kommuner klarar inte av att ge &amp;ouml;verskuldsatta hj&amp;auml;lp inom rimlig tid. Enligt en rapport fr&amp;aring;n Konsumentverket i april 2011 kunde 173 av de 284 kommuner som har budget- och skuldr&amp;aring;dgivning leva upp till Konsumentverkets krav om h&amp;ouml;gst en m&amp;aring;nads v&amp;auml;ntetid. V&amp;auml;ntetiden f&amp;ouml;r att f&amp;aring; tr&amp;auml;ffa en budget- och skuldr&amp;aring;dgivare varierade kraftigt mellan kommunerna. Det r&amp;ouml;rde sig om allt fr&amp;aring;n ingen k&amp;ouml;tid alls till 40 veckor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet kan aldrig &amp;ouml;verta den enskildes ansvar f&amp;ouml;r sina beslut och sin ekonomi. Men samh&amp;auml;llet kan se till att det finns ett rimligt regelverk p&amp;aring; olika omr&amp;aring;den f&amp;ouml;r att minska sociala problem. Problemet med &amp;ouml;verskuldsatthet kr&amp;auml;ver ytterligare initiativ fr&amp;aring;n samh&amp;auml;llets sida. Sammanfattningsvis kan det konstateras att 2007 &amp;aring;rs Insolvensutredning lagt fram v&amp;auml;lgrundade f&amp;ouml;rslag till l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r h&amp;aring;rt &amp;ouml;verskuldsatta personer. De f&amp;ouml;rslagen till &amp;auml;ndringar i skuldsaneringslagen b&amp;ouml;r nu bli g&amp;auml;llande lag. Regeringen m&amp;aring;ste &amp;aring;terkomma med en finansiering av detta f&amp;ouml;rslag.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498852" name="_Toc305498852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655769" name="_Toc307655769"&gt;&lt;/a&gt;Barnfattigdom&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alldeles f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga barn v&amp;auml;xer idag upp i familjer med mycket d&amp;aring;lig ekonomi och sedan en tid tillbaka &amp;ouml;kar antalet. Enligt R&amp;auml;dda Barnen levde 10 000 fler barn i fattigdom &amp;aring;r 2008 &amp;auml;n &amp;aring;ret innan. Totalt lever 220 000 barn i Sverige idag i fattiga familjer. Barn som v&amp;auml;xer upp i fattigdom tvingas alldeles f&amp;ouml;r tidigt att ta ett stort ansvar f&amp;ouml;r familjens ekonomi. De bor s&amp;auml;mre &amp;auml;n andra barn, i mer utsatta omr&amp;aring;den, och g&amp;aring;r ofta i skolor d&amp;auml;r allt f&amp;auml;rre elever klarar kunskapskraven. M&amp;aring;nga tvingas av ekonomiska sk&amp;auml;l avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att delta i avgiftsbelagda fritidsaktiviteter och kan heller inte delta i aktiviteter inom skolan som &amp;auml;r f&amp;ouml;rknippade med kostnader. Glas&amp;ouml;gon till barnen &amp;auml;r f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga familjer en utgift som inte ryms inom familjens budget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Gemensamt f&amp;ouml;r dessa barns f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r ofta att de antingen saknar jobb eller jobbar deltid. M&amp;aring;nga familjer &amp;auml;r beroende av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjningsst&amp;ouml;d och f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna st&amp;aring;r l&amp;aring;ngt ifr&amp;aring;n arbetsmarknaden. Som R&amp;auml;dda Barnen har redovisat &amp;auml;r risken f&amp;ouml;r fattigdom st&amp;ouml;rst bland barn till ensamst&amp;aring;ende och barn till utrikes f&amp;ouml;dda.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En aktiv arbetsmarknadspolitik med fler arbetande f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar &amp;auml;r den allra viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rden f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa barnfattigdomen. D&amp;auml;refter kommer en generell v&amp;auml;lf&amp;auml;rd. En v&amp;auml;lf&amp;auml;rd som omfattar alla j&amp;auml;mnar ut chansen att f&amp;ouml;rverkliga alla barns livsdr&amp;ouml;mmar, minskar de ekonomiska klyftorna och &amp;ouml;kar den sociala sammanh&amp;aring;llningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi Socialdemokrater menar att det ska r&amp;aring;da nolltolerans mot barnfattigdom. Vi har satt upp som m&amp;aring;l att avskaffa barnfattigdomen. Det &amp;auml;r ett l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l som vi vill n&amp;aring; genom att se till att barnens f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar f&amp;aring;r arbete och genom att investera i v&amp;aring;ra barns och ungas framtid. Vi kommer att ta fram ett brett program f&amp;ouml;r att avskaffa barnfattigdomen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i v&amp;aring;r partimotion om budgeten f&amp;ouml;r 2012 insatser p&amp;aring; f&amp;ouml;ljande omr&amp;aring;den (f&amp;ouml;rslagen utvecklas n&amp;auml;rmare i partimotionen):&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;r&amp;auml;tt till heltid&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;ouml;kad r&amp;auml;tt till barnomsorg p&amp;aring; obekv&amp;auml;m tid&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;resursf&amp;ouml;rdelning utifr&amp;aring;n elevernas behov&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;satsning p&amp;aring; kultur- och musikskolan&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkta trygghetssystem och b&amp;auml;ttre vardagsekonomi (h&amp;ouml;jt underh&amp;aring;llsst&amp;ouml;d)&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter till skuldsanering&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;sociala investeringar p&amp;aring; kommunal niv&amp;aring; – metodutveckling och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ksverksamhet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498853" name="_Toc305498853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655770" name="_Toc307655770"&gt;&lt;/a&gt;Spelberoende&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spel d&amp;auml;r man kan vinna pengar &amp;auml;r en mycket omfattande verksamhet i de flesta l&amp;auml;nder. I Sverige omsatte den reglerade spelmarknaden runt 41 miljarder kronor per &amp;aring;r 2010. Ut&amp;ouml;ver spel p&amp;aring; den reglerade spelmarknaden f&amp;ouml;rekommer ett omfattande spel p&amp;aring; sajter som &amp;auml;gs av bolag som inte har tillst&amp;aring;nd i Sverige. Deras marknadsandelar &amp;auml;r (enligt Svenska Spel) cirka 10 procent av den totala k&amp;auml;nda spelmarknaden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de flesta m&amp;auml;nniskor &amp;auml;r spel ett roligt och hanterbart n&amp;ouml;je men f&amp;ouml;r en del m&amp;auml;nniskor har ocks&amp;aring; spelet en baksida. Den best&amp;aring;r av skuld och l&amp;ouml;gn inf&amp;ouml;r familj, v&amp;auml;nner och n&amp;auml;rst&amp;aring;ende samt i slut&amp;auml;ndan ekonomiska problem. Man r&amp;auml;knar med att cirka 1,4 procent av svenska folket har problem med spel och 0,5 procent har s&amp;aring; stora problem att de r&amp;auml;knas som spelberoende. F&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor kan ett spelberoende leda till allvarliga konsekvenser. Spelberoende kan p&amp;aring; m&amp;aring;nga s&amp;auml;tt likna alkoholism och narkotikaberoende. Den som &amp;auml;r spelberoende t&amp;auml;nker st&amp;auml;ndigt p&amp;aring; spel och blir rastl&amp;ouml;s eller irriterad n&amp;auml;r han eller hon f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker begr&amp;auml;nsa sitt spelande. Ofta leder spelberoende till ett liv med stora l&amp;ouml;gner f&amp;ouml;r att d&amp;ouml;lja vidden av spelandet. Vi socialdemokrater &amp;auml;r f&amp;ouml;r en statligt reglerad spelmarknad. Oreglerade internetspel b&amp;ouml;r motverkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelmarknaden f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras snabbt och stora belopp satsas av spelbolagen p&amp;aring; spelutveckling och marknadsf&amp;ouml;ring. Den kraftigt &amp;ouml;kade tillg&amp;auml;ngligheten av spel g&amp;ouml;r att beroende kan utvecklas mycket snabbt. Eftersom spelproblem &amp;auml;r oj&amp;auml;mnt f&amp;ouml;rdelade i befolkningen kan s&amp;aring;rbara grupper som unga och ekonomiskt utsatta drabbas mycket h&amp;aring;rt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste man f&amp;ouml;lja utvecklingen av spelmarknaden och analysera dess konsekvenser f&amp;ouml;r enskilda och f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en begr&amp;auml;nsad kunskap om orsakerna till spelmissbruket och hur missbruket ska behandlas. Det beh&amp;ouml;vs mer forskning samt st&amp;ouml;d f&amp;ouml;r r&amp;aring;dgivning och behandling kring spelmissbruk och spelmissbrukare. Det &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att forts&amp;auml;tta och vidareutveckla de satsningar som den f&amp;ouml;rra regeringen gjorde p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de. B&amp;aring;de Socialstyrelsen, kommunerna och landstingen beh&amp;ouml;ver skaffa sig b&amp;auml;ttre strategier f&amp;ouml;r att st&amp;ouml;dja spelmissbrukare och deras anh&amp;ouml;riga. Det &amp;auml;r viktigt med r&amp;aring;dgivning, hj&amp;auml;lp och st&amp;ouml;d till dem som drabbats av spelandets negativa effekter. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; rimligt att politiken p&amp;aring; olika s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker begr&amp;auml;nsa tillg&amp;auml;ngligheten till spel, inte minst f&amp;ouml;r minder&amp;aring;riga. De internationella bolag som vill verka i Sverige b&amp;ouml;r anpassa sig till svenska krav och st&amp;aring; under svensk myndighetskontroll. Utl&amp;auml;ndska bolag erbjuder i dag internetspel i Sverige utan tillst&amp;aring;nd och utan kontroll av svenska myndigheter. Spelmarknaden har genom detta blivit ”vilda v&amp;auml;stern” d&amp;auml;r vissa akt&amp;ouml;rer f&amp;ouml;ljer svensk lag medan andra agerar helt utanf&amp;ouml;r regelverket. Vi anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att ett antal internetspel b&amp;ouml;r &amp;ouml;ppnas f&amp;ouml;r licenser och d&amp;auml;rmed omfattas av svensk tillsyn och krav p&amp;aring; spelansvar (till exempel i fr&amp;aring;ga om &amp;aring;ldersregler, krav p&amp;aring; avst&amp;auml;ngningsm&amp;ouml;jligheter och gr&amp;auml;nss&amp;auml;ttning i tid och insatser). Vi har i en motion till kulturutskottet f&amp;ouml;reslagit att den nya spelmyndigheten ska ansvara f&amp;ouml;r forskning kring spelmissbruk.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Spelmissbruk har likheter med andra missbruksproblem. I Socialstyrelsens riktlinjer om missbruks- och beroendev&amp;aring;rd omfattas alkohol och narkotika. Ansvar f&amp;ouml;r &amp;ouml;vriga beroenden, som spel, sex och mat, ligger hos Folkh&amp;auml;lsoinstitutet. Att ansvaret &amp;auml;r delat trots den snarlika problematiken kan bidra till att det kan vara sv&amp;aring;rt f&amp;ouml;r den spelberoende som inte faller under socialtj&amp;auml;nstlagen att f&amp;aring; hj&amp;auml;lp fr&amp;aring;n kommunen till den v&amp;aring;rd som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att bryta sitt spelmissbruk. Det finns klienter som nekats behandlingshj&amp;auml;lp av kommunen mot spelmissbruk men som &amp;ouml;verklagat och f&amp;aring;tt r&amp;auml;tt i domstol. Kommunerna behandlar dessa fr&amp;aring;gor ganska olika.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Totalt sett anser vi att fr&amp;aring;gan om hj&amp;auml;lp &amp;aring;t personer med spelmissbruk m&amp;aring;ste ges en h&amp;ouml;gre politisk legitimitet. Vi vill att regeringen ser &amp;ouml;ver om socialtj&amp;auml;nstens &amp;aring;tagande ska preciseras n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller spelmissbruk. Det skulle i s&amp;aring; fall kr&amp;auml;va en &amp;auml;ndring av socialtj&amp;auml;nstlagen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;&lt;a id="_Toc305498854" name="_Toc305498854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc307655771" name="_Toc307655771"&gt;&lt;/a&gt;Heml&amp;ouml;shet&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r ett yttersta uttryck f&amp;ouml;r social utsatthet. Att ha n&amp;aring;gonstans att bo &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsfr&amp;aring;ga. Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r ett problem i Sverige som &amp;ouml;kar. De som drabbas &amp;auml;r inte bara m&amp;auml;nniskor med l&amp;aring;ngvarig social problematik utan ocks&amp;aring; unga, arbetsl&amp;ouml;sa och andra med svag ekonomi. Socialstyrelsen redovisade i den senaste nationella kartl&amp;auml;ggningen 2005 att n&amp;auml;stan 18&amp;nbsp;000 personer var heml&amp;ouml;sa. &amp;Ouml;ver 3&amp;nbsp;500 personer av de heml&amp;ouml;sa sov ute. 30 procent av de heml&amp;ouml;sa var f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till barn under 18 &amp;aring;r. Under 2011 genomf&amp;ouml;r Socialstyrelsen en ny nationell m&amp;auml;tning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En kartl&amp;auml;ggning av heml&amp;ouml;shetens omfattning &amp;auml;r viktig, men den m&amp;aring;ste f&amp;ouml;ljas av handling. Heml&amp;ouml;shet utg&amp;ouml;r en sv&amp;aring;r livssituation f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor som ofta, men inte alltid, &amp;auml;r kopplad till en psykosocial sjukdomsbild och en missbruksproblematik. &amp;Auml;ven om den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdspolitiken, med fler bra och billiga bost&amp;auml;der, f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkt st&amp;ouml;d till arbete och rehabilitering och en v&amp;auml;l fungerande v&amp;aring;rd, &amp;auml;r viktigast f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och f&amp;ouml;rhindra heml&amp;ouml;shet s&amp;aring; r&amp;auml;cker inte det. Det beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; specifika insatser. Heml&amp;ouml;sa &amp;auml;r ingen homogen grupp utan varje individ beh&amp;ouml;ver sin specifika v&amp;auml;g tillbaka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen har misslyckats med sin politik mot heml&amp;ouml;shet. Den nationella strategin &amp;auml;r alltf&amp;ouml;r vag och har tyv&amp;auml;rr inte visat sig vara n&amp;aring;got effektivt redskap f&amp;ouml;r att samordna samh&amp;auml;llets riktade insatser f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa heml&amp;ouml;shet. Gruppen heml&amp;ouml;sa har inte m&amp;auml;rkt n&amp;aring;gon skillnad sedan strategin inf&amp;ouml;rdes. Regeringens f&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar av sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och arbetsl&amp;ouml;shetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har urholkat samh&amp;auml;llets grundl&amp;auml;ggande ekonomiska skyddsn&amp;auml;t. Regeringens passiva bostadspolitik har ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rv&amp;auml;rrat situationen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns uppseendev&amp;auml;ckande m&amp;aring;nga barnfamiljer bland dem som vr&amp;auml;ks fr&amp;aring;n sin bostad. Vanligaste orsaken till vr&amp;auml;kning &amp;auml;r hyresskuld. &lt;span style="color: #2c261c;"&gt;Det &amp;auml;r ett oerh&amp;ouml;rt stort ingrepp i en ung m&amp;auml;nniskas liv n&amp;auml;r familjen vr&amp;auml;ks fr&amp;aring;n sin bostad. De kompisar och det n&amp;auml;tverk man bygger upp som barn f&amp;ouml;rsvinner. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rknippat med mycket skam och ibland rena tragedier.&lt;/span&gt; Socialstyrelsen har tagit fram rekommendationer f&amp;ouml;r hur kommunerna ska f&amp;ouml;rhindra att barnfamiljer vr&amp;auml;ks. Rekommendationerna handlade bland annat om att snabbare hitta familjer som hotas av vr&amp;auml;kning och direkt hj&amp;auml;lpa dem med till exempel ekonomisk r&amp;aring;dgivning. &lt;span style="color: #2c261c;"&gt;Under f&amp;ouml;rsta halv&amp;aring;ret 2011 var det 358 barn som ber&amp;ouml;rdes av en vr&amp;auml;kning. Det &amp;auml;r en &amp;ouml;kning med 9 procent j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med samma period 2010. Samh&amp;auml;llets m&amp;aring;l om noll vr&amp;auml;kningar av barnfamiljer &amp;auml;r fortfarande l&amp;aring;ngt borta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Barn ska alltid prioriteras. Det finns regler om att en hyresv&amp;auml;rd skriftligt ska meddela socialtj&amp;auml;nsten n&amp;auml;r en barnfamilj hotas av vr&amp;auml;kning. Socialtj&amp;auml;nsten ska omedelbart utse en handl&amp;auml;ggare som kontaktar hyresv&amp;auml;rden och den familj som &amp;auml;r uppsagd. Familjen ska ges den ekonomiska r&amp;aring;dgivning eller de sociala insatser som beh&amp;ouml;vs. Men i verkligheten fungerar inte detta alltid. Socialtj&amp;auml;nsten f&amp;aring;r fortfarande i alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga fall f&amp;ouml;r sen information eller ingen information alls om att en barnfamilj ska vr&amp;auml;kas. I en del fall leder ocks&amp;aring; brister i socialtj&amp;auml;nstens hantering till att &amp;aring;tg&amp;auml;rderna uteblir. Socialtj&amp;auml;nsten m&amp;aring;ste handla snabbt och aktivt, s&amp;auml;rskilt n&amp;auml;r det &amp;auml;r barn inblandade. Barnombudsmannens granskning av situationen i olika kommuner visar p&amp;aring; stora skillnader. N&amp;aring;gra kommuner har ett dokumenterat f&amp;ouml;rebyggande arbete n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller vr&amp;auml;kningar och antalet barn som vr&amp;auml;ks &amp;auml;r lika med noll. I andra kommuner g&amp;aring;r utvecklingen &amp;aring;t fel h&amp;aring;ll. Att uppr&amp;auml;tta s&amp;auml;rskilda kommunala handlingsplaner f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga och motverka vr&amp;auml;kningar och heml&amp;ouml;shet har visat sig vara ett effektivt s&amp;auml;tt att utveckla och samordna arbetet. En handlingsplan kan till exempel omfatta rutiner f&amp;ouml;r ett aktivt och organiserat upps&amp;ouml;kande arbete samt reglera hur parterna ska samverka och hur socialtj&amp;auml;nstens interna rutiner ska se ut med ett s&amp;auml;rskilt ansvar f&amp;ouml;r barn (&amp;auml;ven umg&amp;auml;ngesbarn) som riskerar vr&amp;auml;kning. Det ska vara ett krav att fastighets&amp;auml;garen/hyresv&amp;auml;rden anm&amp;auml;ler samtliga vr&amp;auml;kningar till socialtj&amp;auml;nsten i kommunen innan de verkst&amp;auml;lls. Om det finns barn i hemmen &amp;auml;r anm&amp;auml;lan extra viktig. Socialtj&amp;auml;nsten ska d&amp;aring; ha mottagit anm&amp;auml;lan, aktiverat &amp;auml;rendet och getts rimlig tid f&amp;ouml;r agerande. Om inte denna anm&amp;auml;lan bifogas ska kronofogden bortse fr&amp;aring;n att verkst&amp;auml;lla vr&amp;auml;kningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r inte v&amp;auml;rdigt ett modernt v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssamh&amp;auml;lle. Samh&amp;auml;llets insatser har inte varit tillr&amp;auml;ckliga. Ambitionen m&amp;aring;ste vara att ingen ska vara heml&amp;ouml;s. Insatserna f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa heml&amp;ouml;sheten m&amp;aring;ste intensifieras. Arbetet m&amp;aring;ste handla om tv&amp;aring; olika perspektiv, dels att se till att de som idag &amp;auml;r heml&amp;ouml;sa kan f&amp;aring; ett v&amp;auml;rdigt boende, dels att f&amp;ouml;rhindra att fler hamnar i heml&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r heml&amp;ouml;sa med en social problematik i bagaget beh&amp;ouml;vs ofta en personlig kontaktperson som hj&amp;auml;lper till i kontakten med sjukv&amp;aring;rd, myndigheter och hyresv&amp;auml;rdar. Alla heml&amp;ouml;sa som vill ha ett eget boende b&amp;ouml;r f&amp;aring; den m&amp;ouml;jligheten ordentligt pr&amp;ouml;vad och dessutom en v&amp;aring;rdplan med avgiftning, boende och efterbehandling. Det b&amp;ouml;r &amp;auml;ven pr&amp;ouml;vas om det i socialtj&amp;auml;nstlagen beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;rtydliganden av kommunernas ansvar f&amp;ouml;r att motverka heml&amp;ouml;shet samt skyldighet att ha en upps&amp;ouml;kande verksamhet f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;ta de heml&amp;ouml;sas behov av insatser f&amp;ouml;r v&amp;aring;rd, boende, avgiftning och efterbehandling. Samverkan mellan kommunernas och landstingens olika verksamhetsomr&amp;aring;den &amp;auml;r viktig inom b&amp;aring;de socialtj&amp;auml;nst och sjukv&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs ett brett spektrum av l&amp;ouml;sningar och modeller i arbetet mot heml&amp;ouml;shet. Individer &amp;auml;r olika och har olika problematik. Varje individ beh&amp;ouml;ver sin specifika v&amp;auml;g tillbaka. Insatserna ska utg&amp;aring; fr&amp;aring;n individens behov. Fortfarande dominerar ”trappstegsmodellen” d&amp;auml;r individer med omfattande problematik successivt kan ta mer ansvar och s&amp;aring; sm&amp;aring;ningom slussas ut i ett ordinarie boende. Ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att angripa problemen fr&amp;aring;n en annan utg&amp;aring;ngspunkt &amp;auml;r ”Bostad f&amp;ouml;rst”-modellen som betonar att individen f&amp;ouml;rst beh&amp;ouml;ver en fast bostad f&amp;ouml;r att kunna tillgodog&amp;ouml;ra sig de andra insatser som kommunen erbjuder. Individen slipper i ”Bostad f&amp;ouml;rst”-modellen flytta upprepade g&amp;aring;nger f&amp;ouml;r att kvalificera sig f&amp;ouml;r ett b&amp;auml;ttre boende, vilket &amp;auml;r fallet med trappstegsmodellen. Runt om i landet p&amp;aring;g&amp;aring;r ett antal f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med att introducera ”Bostad f&amp;ouml;rst” och satsningarna ska utv&amp;auml;rderas f&amp;ouml;r att s&amp;auml;kra kvaliteten och m&amp;auml;ta effekten av f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ken. Det &amp;auml;r viktigt att det finns ett nationellt engagemang som underl&amp;auml;ttar kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte i fr&amp;aring;ga om olika modeller och resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Heml&amp;ouml;shet &amp;auml;r inte enbart en social- och sjukv&amp;aring;rdspolitisk fr&amp;aring;ga utan &amp;auml;r ocks&amp;aring; i h&amp;ouml;gsta grad &amp;auml;ven en bostadspolitisk fr&amp;aring;ga. Varje kommun beh&amp;ouml;ver n&amp;aring;gon form av organisation f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa den som s&amp;ouml;ker bostad. Alla ska k&amp;auml;nna till hur och p&amp;aring; vilka grunder de kan s&amp;ouml;ka privata s&amp;aring;v&amp;auml;l som kommunala bost&amp;auml;der i en kommun.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 4 oktober 2011&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lena Hallengren (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Christer Engelhardt (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ann Arleklo (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Lennart Axelsson (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Catharina Br&amp;aring;kenhielm (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Gunnar Sandberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Teres Lindberg (S)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning (anslag i tusental kronor):</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) angående högkostnadsskyddet för vårdavgifter i hälso- och sjukvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. angående högkostnadsskyddet för läkemedel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sjukvårdssatsning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om patientkontrakt.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationell kvalitetscertifiering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vården ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet också när det gäller att fördela vårdresurser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella riktlinjer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om patientsäkerhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handlingsprogrammet Tid för vård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om meddelarskydd.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:KU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en it-strategi för hälso- och sjukvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättningssystemen i vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en lag om medborgarnas valfrihet i vård och omsorg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte tillåta fri etablering i specialistsjukvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell genomförandeplan för jämställd hälso- och sjukvård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om investeringsskydd för skattefinansierad verksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte ska vara tillåtet med förtur (gräddfiler) för privatbetalande patienter i den offentligt finansierade vården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det inte ska vara tillåtet att sälja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vinst och konkurrens i välfärden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om organdonation.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för hbt-personers hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hbt-certifiering för landets samtliga ungdomsmottagningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser när det gäller smittskydd och hiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt initiativ för säkrare läkemedelshantering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om apoteksmarknaden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en långsiktig handlingsplan för psykiatrin.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkansmodeller i varje kommun för barn och ungdomar med problem (Barnens räddningstjänst).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tandvårdsförsäkringen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en kommission för jämlik hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatoriska bildvarningar på cigarettpaket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dold försäljning av tobak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillståndsplikt för försäljning av tobak.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett samlat åtgärdspaket för att minska tobaksbruket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2013/14:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkoholreklam.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om licensplikt för folkölsförsäljning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ompröva beslutet att låta privatpersoner föra in alkoholdrycker i Sverige också för andra personers räkning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte införa gårdsförsäljning eller spritbutiker.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för minskat alkoholbruk bland ungdomar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkolås.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om missbruksvården.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en kartläggning av ungdomsmottagningarnas öppettider och kompetens.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om funktionshinderspolitikens inriktning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en parbogaranti.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om äldrepolitikens inriktning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insemination för ensamstående.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Delvis bifall</utskottet>
<kammaren>Delvis bifall</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om könstillhörighetslagen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag,  Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om transpersoners villkor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomiskt bistånd (socialbidrag).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överskuldsatthet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:CU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>52</nummer>
<beteckning>52</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barnfattigdom.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>53</nummer>
<beteckning>53</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om socialtjänstens åtagande när det gäller spelmissbruk.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>54</nummer>
<beteckning>54</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att motverka hemlöshet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2012/13:SoU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22.1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för hbt-personers hälsa.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:SoU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2011-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2011-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0853395328224</intressent_id>
<namn>Lena Hallengren</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0936723349517</intressent_id>
<namn>Christer Engelhardt</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641996868011</intressent_id>
<namn>Ann Arleklo</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0958776965517</intressent_id>
<namn>Lennart Axelsson</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0264838147315</intressent_id>
<namn>Catharina Bråkenhielm</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0103812031214</intressent_id>
<namn>Gunnar Sandberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0559925283228</intressent_id>
<namn>Teres Lindberg</namn>
<partibet>S</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:55:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02So521</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:45:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:55:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02So521</dok_id>
<subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_so_521.docx</filnamn>
<filstorlek>132037</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/118C8B4F-C992-43A2-B13E-17008A8CD563</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02So521</dok_id>
<subtitel>av Lena Hallengren m.fl. (S)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_so_521.pdf</filnamn>
<filstorlek>618396</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_so_521</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/84B31B79-E3C9-4AA3-BB70-F805B3BEB000</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>