<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2779661</hangar_id>
 <dok_id>GZ02Fi9</dok_id>
 <rm>2011/12</rm>
 <beteckning>Fi9</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Kommittémotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2011/12:Fi9 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>V12</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>9</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2012-03-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2012-05-16 16:18:38</systemdatum>
 <publicerad>2012-03-14 14:58:19</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 2011/12:66 Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – stabilitetsmekanism för euroländer</titel>
 <subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{DFE377EE-675F-4EFA-BCA4-BD9A11873265}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Fi9/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GZ02Fi9</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GZ02Fi9</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2011/12:Fi9&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;med anledning av prop. 2011/12:66 Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – stabilitetsmekanism för euroländer&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en-US" lang="en-US"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/5.5.4 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;title&gt;V012&lt;/title&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 2011/12:66 Godk&amp;auml;nnande av Europeiska r&amp;aring;dets beslut om &amp;auml;ndring av artikel 136 i EUF-f&amp;ouml;rdraget – stabilitetsmekanism f&amp;ouml;r eurol&amp;auml;nder" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="jn0106aa" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 110510.1045 v5.33" /&gt;
  &lt;!--  Document Comment: Versal/gemen i partibeteckning. Gemen i tryck f&amp;ouml;r 0910, versal f&amp;ouml;r 1011 och nyare, div tryckeri&amp;ouml;nskem&amp;aring;l --&gt;
  &lt;!--  Operator: dockonvert --&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 16 May 2012 16:10:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--  Company : Riksdagen --&gt;
  &lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="MOT_201112_Fi_9.motion.visual.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="F&amp;ouml;rslagsrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 11.34mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller en stabiliseringsmekanism f&amp;ouml;r de medlemsstater som har euron som valuta.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen avsl&amp;aring;r regeringens f&amp;ouml;rslag till lag om &amp;auml;ndring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,F&amp;ouml;rslagspunkt,Yrkande,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen godk&amp;auml;nner regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller en stabiliseringsmekanism f&amp;ouml;r de medlemsstater som har euron som valuta om punkt 1 ovan avsl&amp;aring;s, med det villkoret att regeringen inte ratificerar avtalet innan ett juridiskt bindande socialt protokoll inf&amp;ouml;rs p&amp;aring; EU-niv&amp;aring; samt innan juridiskt bindande garantier inf&amp;ouml;rts f&amp;ouml;r den svenska kollektivavtalsmodellen i enlighet med vad som anf&amp;ouml;rs i motionen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;nbsp;1" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Motivering&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under de senaste &amp;aring;ren har flera av valutaunionens l&amp;auml;nder, d&amp;auml;ribland Grekland, Irland, Portugal, Spanien och Italien, drabbats av betydande statsfinansiella problem. Den ekonomiska krisen inom euroomr&amp;aring;det har blivit en politisk kris f&amp;ouml;r hela EU. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska krisen i valutaunionen &amp;auml;r emellertid inte ett resultat av bristande budgetdisciplin. Bortsett fr&amp;aring;n Grekland, samt i viss m&amp;aring;n Portugal, var de offentliga finanserna i eurozonen innan finanskrisen t&amp;auml;mligen starka. De statsfinansiella problem som flera av valutaomr&amp;aring;dets l&amp;auml;nder drabbats av &amp;auml;r ett resultat av den globala finanskrisen 2007–2009, den gemensamma penningpolitiken, obalanser i det privata sparandet inom valutaunionen samt ”inhemska” fastighets- och bankkriser.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utan m&amp;ouml;jligheten till sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndig valutapolitik har flera sydeuropeiska l&amp;auml;nder f&amp;aring;tt se sin konkurrenskraft urholkad till f&amp;ouml;ljd av skillnader i produktivitetstillv&amp;auml;xt bland valutaunionens l&amp;auml;nder. Detta har bidragit till stora underskott i bytesbalanserna och i de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU har emellertid inte tagit sig an de strukturella problem som ligger bakom den ekonomiska krisen. EU:s svar p&amp;aring; krisen har i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet i huvudsak best&amp;aring;tt av tv&amp;aring; delar. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta har man genomf&amp;ouml;rt diverse st&amp;ouml;dpaket till de v&amp;auml;rst utsatta l&amp;auml;nderna och, som villkor f&amp;ouml;r dessa, omfattande besparingar i de nationella budgeterna samt ingrepp i de fackliga r&amp;auml;ttigheterna. F&amp;ouml;r det andra har man beslutat om &amp;ouml;kad samordning och &amp;ouml;vervakning av den ekonomiska politiken och sk&amp;auml;rpta budgetregler. Inget av detta tar emellertid fasta p&amp;aring; de bakomliggande strukturella orsakerna till krisen. Snarare riskerar den ensidiga fokuseringen p&amp;aring; besparingar och sk&amp;auml;rpta budgetregler att f&amp;ouml;rdjupa och f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga den ekonomiska krisen. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som ett led i krisbek&amp;auml;mpningen besl&amp;ouml;t r&amp;aring;det f&amp;ouml;r ekonomiska och finansiella fr&amp;aring;gor (Ekofin) den 9 maj 2010 bl.a. att sj&amp;ouml;s&amp;auml;tta Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) som backas upp med garantier fr&amp;aring;n eurol&amp;auml;nderna p&amp;aring; 440 miljarder euro. Med st&amp;ouml;d av dessa garantier kan EFSF ta upp l&amp;aring;n p&amp;aring; de finansiella marknaderna och l&amp;aring;na vidare till enskilda eurol&amp;auml;nder med statsfinansiella problem. Eftersom EFSF &amp;auml;r tempor&amp;auml;r har diskussioner f&amp;ouml;rts om behovet av en permanent ”r&amp;auml;ddningsfond” f&amp;ouml;r eurol&amp;auml;nderna. Vid sitt m&amp;ouml;te den 16–17 december 2010 enades Europeiska r&amp;aring;det om att EUF-f&amp;ouml;rdraget skulle &amp;auml;ndras f&amp;ouml;r att inr&amp;auml;tta en permanent stabiliseringsmekanism, den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM). En detaljerad &amp;ouml;verenskommelse godk&amp;auml;ndes vid Europeiska r&amp;aring;dets m&amp;ouml;te den 24–25 mars 2011, varvid man antog Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU om &amp;auml;ndring av f&amp;ouml;rdraget.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ekonomiska krisen fortsatte dock att f&amp;ouml;rv&amp;auml;rras, vilket f&amp;ouml;ranledde ett &amp;aring;tg&amp;auml;rdspaket som presenterades av eurol&amp;auml;ndernas stats- och regeringschefer den 21 juli 2011. &amp;Aring;tg&amp;auml;rdspaketet inneh&amp;ouml;ll f&amp;ouml;rslag som gjorde det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att &amp;auml;ndra i det undertecknade ESM-f&amp;ouml;rdraget. Det reviderade ESM-f&amp;ouml;rdraget undertecknades av eurol&amp;auml;nderna den 2 februari 2012. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Best&amp;auml;mmelserna om Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) finns i:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller en stabilitetsmekanism f&amp;ouml;r de medlemsstater som har euron som valuta&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdraget om inr&amp;auml;ttande av europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Medlemmar i ESM &amp;auml;r de medlemsstater i EU som har euron som valuta. N&amp;auml;r en medlemsstat inf&amp;ouml;r euron kommer den som konsekvens d&amp;auml;rav att bli medlem i ESM med fullst&amp;auml;ndiga r&amp;auml;ttigheter och skyldigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Syftet med ESM &amp;auml;r att ge finansiellt st&amp;ouml;d till eurol&amp;auml;nder om det &amp;auml;r oundg&amp;auml;ngligt f&amp;ouml;r att trygga den finansiella stabiliteten i euroomr&amp;aring;det som helhet. I detta syfte har ESM r&amp;auml;tt att ta upp finansiering p&amp;aring; de finansiella marknaderna. ESM:s kapital ska uppg&amp;aring; till 700 miljarder euro. Kapitalet ska f&amp;ouml;rdelas p&amp;aring; 80 miljarder euro i inbetalat kapital och 620 miljarder euro i garantikapital (infordringsbart kapital). Det inbetalade kapitalet ska betalas i fem lika stora &amp;aring;rliga delbetalningar. Garantikapitalet ska helt eller delvis betalas in p&amp;aring; beg&amp;auml;ran, efter beslut med enkel majoritet av styrelsen ifall det beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att t&amp;auml;cka f&amp;ouml;rluster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;ESM kommer att kunna l&amp;auml;mna stabilitetsst&amp;ouml;d p&amp;aring; fem olika s&amp;auml;tt.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rebyggande finansiellt st&amp;ouml;d i form av en kreditlina.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rekapitalisering av finansiella institutioner.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;n. Konditionaliteten l&amp;auml;ggs fast i ett makroekonomiskt anpassningsprogram.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;p av statsobligationer p&amp;aring; prim&amp;auml;rmarknaden, dvs. att ESM k&amp;ouml;per statsobligationer direkt av den ber&amp;ouml;rda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;ouml;p av statsobligationer p&amp;aring; sekund&amp;auml;rmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den privata sektorns medverkan i st&amp;ouml;daktioner ska ESM f&amp;ouml;lja IMF:s praxis, vilket inneb&amp;auml;r att den privata sektorns medverkan endast blir aktuell i exceptionella fall. Finansiellt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n ESM ska ske p&amp;aring; ”strikta villkor”. S&amp;aring;dana villkor kan g&amp;auml;lla allt fr&amp;aring;n ett makroekonomiskt anpassningsprogram till fortl&amp;ouml;pande iakttagande av i f&amp;ouml;rv&amp;auml;g fastst&amp;auml;llda kvalifikationskrav.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan finnas sk&amp;auml;l f&amp;ouml;r valutaunionens l&amp;auml;nder att inr&amp;auml;tta n&amp;aring;gon typ av finansiell stabiliseringsmekanism som kan kanalisera finansiellt st&amp;ouml;d till l&amp;auml;nder med statsfinansiella problem. Men av f&amp;ouml;ljande sk&amp;auml;l kan inte V&amp;auml;nsterpartiet st&amp;auml;lla sig bakom den f&amp;ouml;reslagna f&amp;ouml;rdrags&amp;auml;ndringen.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den privata sektorns medverkan &amp;auml;r underst&amp;auml;lld IMF:s praxis, vilket inneb&amp;auml;r att den privata sektorns medverkan endast blir aktuell i exceptionella fall. Detta &amp;auml;r inte rimligt d&amp;aring; den nuvarande krisen i m&amp;aring;ngt och mycket &amp;auml;r en bankkris. Det var excesserna inom den finansiella sektorn som utl&amp;ouml;ste finanskrisen 2008 och den d&amp;auml;rp&amp;aring; f&amp;ouml;ljande djupa l&amp;aring;gkonjunkturen. De statsfinansiella problemen i euroomr&amp;aring;det &amp;auml;r en direkt f&amp;ouml;ljd av detta. D&amp;auml;rtill har bankerna kunnat tj&amp;auml;na enorma summor p&amp;aring; den f&amp;ouml;rda krispolitiken inom euroomr&amp;aring;det. De har kunnat l&amp;aring;na pengar till mycket l&amp;aring;g r&amp;auml;nta av Europeiska centralbanken, inte minst inom ramen f&amp;ouml;r ECB:s nyligen avslutade program med tre&amp;aring;riga l&amp;aring;n&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;, och sedan kunnat placera dessa i t.ex. spanska och italienska statspapper till mycket h&amp;ouml;g r&amp;auml;nta. Det &amp;auml;r inte rimligt att de som f&amp;ouml;rst skapade krisen, och sedan tj&amp;auml;nat stora pengar p&amp;aring; densamma, inte ska vara med och betala f&amp;ouml;r krishanteringen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rdraget om ESM sl&amp;aring;s det fast att st&amp;ouml;d f&amp;aring;r ges till rekapitalisering av finansiella institutioner. P&amp;aring; detta vis f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks den nuvarande politiken d&amp;auml;r den finansiella sektorn v&amp;auml;ltrar &amp;ouml;ver kostnaderna och riskerna p&amp;aring; skattebetalarna. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I f&amp;ouml;rdraget s&amp;auml;gs det att st&amp;ouml;d endast kommer att betalas ut p&amp;aring; ”strikta villkor”. N&amp;aring;gon n&amp;auml;rmare precisering av dessa villkor g&amp;ouml;rs inte. Det &amp;auml;r dock rimligt att anta att villkoren f&amp;ouml;r st&amp;ouml;den kommer att ligga i linje med de villkor som EU hittills har st&amp;auml;llt upp f&amp;ouml;r st&amp;ouml;den till bl.a. Grekland, Spanien och Irland. Dessa har pr&amp;auml;glats av en nyliberal slagsida i form av krav p&amp;aring; s&amp;auml;nkta l&amp;ouml;ner, privatiseringar, nedsk&amp;auml;rningar i offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem och urholkade fackliga r&amp;auml;ttigheter. F&amp;ouml;rutom att dessa krav har haft en oacceptabel f&amp;ouml;rdelningsprofil har de f&amp;ouml;rdjupat och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngt den ekonomiska krisen i euroomr&amp;aring;det. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Nummer,Nummerlista" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Artikel 32:3 i ESM-f&amp;ouml;rdraget sl&amp;aring;r fast f&amp;ouml;ljande: ”ESM, dess egendom, medel och tillg&amp;aring;ngar, var de &amp;auml;n finns och vem som &amp;auml;n innehar dem, ska &amp;aring;tnjuta immunitet fr&amp;aring;n varje form av r&amp;auml;ttsligt f&amp;ouml;rfarande utom d&amp;aring; ESM uttryckligen avst&amp;aring;r fr&amp;aring;n sin immunitet f&amp;ouml;r eventuella &amp;aring;tg&amp;auml;rder eller till f&amp;ouml;ljd av avtalsvillkor, inbegripet dokumentationen om finansieringsinstrumenten”. Vi menar att denna artikel strider mot grundl&amp;auml;ggande juridiska principer om &amp;ouml;ppenhet och ansvarsutkr&amp;auml;vande.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av ovanst&amp;aring;ende sk&amp;auml;l avsl&amp;aring;r V&amp;auml;nsterpartiet regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt vad g&amp;auml;ller en stabiliseringsmekanism f&amp;ouml;r de medlemsstater som har euron som valuta. I konsekvens med detta avsl&amp;aring;r V&amp;auml;nsterpartiet regeringens f&amp;ouml;rslag om &amp;auml;ndring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;nbsp;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Juridiskt bindande socialt protokoll och permanent skydd f&amp;ouml;r den svenska modellen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eurokrisen har medf&amp;ouml;rt att l&amp;ouml;ntagarnas intressen &amp;auml;r satta under stark press. N&amp;ouml;dl&amp;aring;nen till de mest utsatta l&amp;auml;nderna har villkorats med omfattande krav p&amp;aring; s&amp;auml;nkta l&amp;ouml;ner och uppluckrad arbetsr&amp;auml;tt. D&amp;auml;rtill har EU fattat beslut om &amp;ouml;kad samordning av den ekonomiska politiken och sk&amp;auml;rpta budgetregler i samband med det s.k. 6-packet och den s.k. finanspakten. Inget av detta tar emellertid fasta p&amp;aring; de bakomliggande strukturella orsakerna till krisen. Orsaken till den nuvarande krisen har sin grund i den gemensamma penning- och valutapolitiken, vilket skapar makroekonomiska obalanser inom valutaunionen, vilket manifesteras i stora skillnader i l&amp;auml;ndernas bytesbalanssaldon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom EU besynnerligt nog inte tycks se stora &amp;ouml;verskott i de nordeuropeiska l&amp;auml;ndernas bytesbalanser som ett problem l&amp;auml;ggs hela b&amp;ouml;rdan f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med de makroekonomiska obalanserna p&amp;aring; underskottsl&amp;auml;nderna i Sydeuropa. Eftersom l&amp;auml;nderna i valutaunionen &amp;auml;r bundna av den gemensamma valutan &amp;auml;r dessa satta under stark press att genomf&amp;ouml;ra s.k. interna devalveringar f&amp;ouml;r att p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra sin konkurrenskraft, d&amp;auml;r urholkade fackliga r&amp;auml;ttigheter anv&amp;auml;nds som metod f&amp;ouml;r att driva igenom l&amp;ouml;nes&amp;auml;nkningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslaget om att inr&amp;auml;tta en permanent stabiliseringsmekanism, den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM), ska ses i ljuset av detta. Liksom 6-packet och finanspakten adresserar inte ESM valutaunionens strukturella problem. Snarare riskerar den att cementera den nuvarande politiken med n&amp;ouml;dl&amp;aring;n till olika l&amp;auml;nder parat med ytterligare krav p&amp;aring; s&amp;auml;nkta l&amp;ouml;ner och urholkade fackliga r&amp;auml;ttigheter. &lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Juridiskt bindande socialt protokoll&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I samband med den nu p&amp;aring;g&amp;aring;ende ekonomiska krisen har vi sett hur grundl&amp;auml;ggande fackliga r&amp;auml;ttigheter angripits i Grekland, Italien och Spanien, d&amp;auml;ribland r&amp;auml;tten att fritt f&amp;ouml;rhandla, teckna och uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lla kollektivavtal. Vi ser det som djupt bekymmersamt att krisen utnyttjas politiskt f&amp;ouml;r att underminera arbetstagarnas fackliga r&amp;auml;ttigheter. EU-domstolens domar i Viking-, Laval-, R&amp;uuml;ffert-, och Luxemburgm&amp;aring;len hade redan innan krisen f&amp;ouml;rsvagat de grundl&amp;auml;ggande r&amp;auml;ttigheterna i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till de ekonomiska friheterna inom EU. V&amp;auml;nsterpartiet liksom arbetstagarnas fackliga organisationer har efter de n&amp;auml;mnda domarna st&amp;auml;llt krav om att ett juridiskt bindande socialt protokoll ska tillfogas EU:s f&amp;ouml;rdrag. I det sociala protokollet ska fastst&amp;auml;llas att grundl&amp;auml;ggande m&amp;auml;nskliga r&amp;auml;ttigheter s&amp;aring;som de grundl&amp;auml;ggande fackliga r&amp;auml;ttigheterna, f&amp;ouml;rhandlings- och konfliktr&amp;auml;tten samt r&amp;auml;tten att fritt teckna kollektivavtal, &amp;auml;r &amp;ouml;verordnade EU:s ekonomiska friheter. Det kravet aktualiseras nu i samband med den f&amp;ouml;reslagna f&amp;ouml;rdrags&amp;auml;ndringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet beg&amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r, under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att v&amp;aring;rt avslagsyrkande avseende regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt (yrkande 1) faller, att regeringen inte ratificerar avtalet innan ett juridiskt bindande socialt protokoll inf&amp;ouml;rs p&amp;aring; EU-niv&amp;aring;. Detta b&amp;ouml;r riksdagen besluta.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;nbsp;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Juridiskt bindande garantier f&amp;ouml;r den svenska kollektivavtalsmodellen&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inf&amp;ouml;r folkomr&amp;ouml;stningen om ett svenskt medlemskap i EU &amp;aring;r 1994 var fr&amp;aring;gan om garantier f&amp;ouml;r att den svenska kollektivavtalsmodellen skulle best&amp;aring; viktig f&amp;ouml;r hur m&amp;aring;nga valde att r&amp;ouml;sta. Den d&amp;aring;varande regeringen bedyrade att Sverige, i f&amp;ouml;rhandlingar om ett eventuellt medlemskap, hade f&amp;aring;tt s&amp;aring;dana garantier. Det st&amp;aring;r nu helt klart, inte minst med anledning av Laval-domen, att dessa garantier inte hade n&amp;aring;got juridiskt v&amp;auml;rde. I samband med den nu aktuella f&amp;ouml;rdrags&amp;auml;ndringen m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r regeringen st&amp;auml;lla krav p&amp;aring; juridiskt bindande garantier f&amp;ouml;r kollektivavtalsmodellen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;nbsp;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;nbsp;Indrag" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet beg&amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r, under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att v&amp;aring;rt avslagsyrkande avseende regeringens f&amp;ouml;rslag att godk&amp;auml;nna Europeiska r&amp;aring;dets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om &amp;auml;ndring av artikel 136 i f&amp;ouml;rdraget om Europeiska unionens funktionss&amp;auml;tt (yrkande 1) faller, att regeringen inte ratificerar avtalet innan Sverige f&amp;aring;tt juridiskt bindande garantier f&amp;ouml;r de svenska kollektivavtalen s&amp;aring; att de inte kan &amp;ouml;verpr&amp;ouml;vas av EU-domstolen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen besluta.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 14 mars 2012&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jonas Sj&amp;ouml;stedt (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Jens Holm (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Hans Linde (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Eva Olofsson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Mia Sydow M&amp;ouml;lleby (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff; background-color: #ffffff;"&gt;Ulla Andersson (V)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;hr /&gt;
  &lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;&lt;p class="footnote&amp;nbsp;text" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;nbsp;reference" style="font-size: 10.0pt;"&gt;&lt;span class="upcast-FOOTNOTENUMBER"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; De s.k. Longer Term Refinancing Operations (LTRO).&lt;/p&gt;
          &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabiliseringsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner regeringens förslag att godkänna Europeiska rådets beslut 2011/199/EU av den 25 mars 2011 om ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller en stabiliseringsmekanism för de medlemsstater som har euron som valuta om punkt 1 ovan avslås, med det villkoret att regeringen inte ratificerar avtalet innan ett juridiskt bindande socialt protokoll införs på EU-nivå samt innan juridiskt bindande garantier införts för den svenska kollektivavtalsmodellen i enlighet med vad som anförs i motionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2011/12:FiU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2012-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2012-03-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2012-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0383111552218</intressent_id>
<namn>Jonas Sjöstedt</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0216534495014</intressent_id>
<namn>Jens Holm</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0901257862125</intressent_id>
<namn>Hans Linde</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0902086611116</intressent_id>
<namn>Eva Olofsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0415959965211</intressent_id>
<namn>Mia Sydow Mölleby</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<namn>Ulla Andersson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 2011/12:66</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Följdmotion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GZ02Fi9</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 13:42:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:52:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02Fi9</dok_id>
<subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_fi_9.docx</filnamn>
<filstorlek>50223</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>med anledning av prop. 2011/12:66 Godkännande av Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 136 i EUF-fördraget – stabilitetsmekanism för euroländer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6650EDBE-7371-4B05-8848-586A22A04F5F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GZ02Fi9</dok_id>
<subtitel>av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</subtitel>
<filnamn>mot_201112_fi_9.pdf</filnamn>
<filstorlek>212718</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_201112_fi_9</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/4AE9816B-EFFF-4E91-9D3B-3FE5B9731335</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>